Gaudeamus6_16

NUMMER 6/2016 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 92

Gaudeamus

OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

h s i l g n In E 7 2 – 6 2 page t n e d u St o f n i n o ­Uni 1 3 e g a p

TEMA

Kropp & knopp EROTISK NOVELL

NÄTDEJTING

KROPPSPOSITIVISM

Läs vinnarbidraget i Gaddens erotiska novelltävling. Erotikspecial, sid 12-13

Möt två studenter som nätdejtar.

Reportage, sid 16-19

Studenten Kajsa viker sig inte för viktnojan. Personporträtt, sid 20-21

Vi hjälper dig, var du än befinner dig i li Mödrahälsovård – MVC Vi hjälper dig, Barnhälsovård – BVC var du än befinner dig Ultraljud Gynekologi Mödrahälsovård – MVC Preventivmedelsrådgivning – Drop In Barnhälsovård – BVC Ultraljud Vårdcentral - Husläkarmottagning Gynekologi Vaccinationer Preventivmedelsrådgivning – Drop In Provtagning – Lab Vårdcentral - Husläkarmottagning Distriktssköterska Vaccinationer Provtagning – Lab KBT-Psykolog Distriktssköterska Kurser

i livet!

KBT-Psykolog Kurser Hitta din närmaste mottagning på www.mamamia.se Tel:08-506 490 00 Hitta din närmaste mottagning på www.mamamia.se Tel:08-506 490 00

NR 6/2016

Innehåll

Gaudeamus nr 6 2016 Gadden på Instagram ”Jag älskar min kropp. Inte utseendet, det skiter jag i, jag älskar den för att den låter mig leva.”

Fanny Waller Dahlin skriver en krönika om relationen till kroppar och utseende. Citatet ovan kommer från en vän och Fanny försöker påminna sig om budskapet varje dag.

Kultur sid 23.

Vad händer bakom kulisserna på Gadden? Häng med oss på Instagram, @tidningengaudeamus.

Gaudeamus Klubbmästaren eller Genuskoftan?

Vilken studentstereotyp borde du dejta? Ta reda på det i Gaddens stora dejting-quiz.

Tips & pepp sid 24.

Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter.

Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar ­ du universitetets och studentkårens informationssidor.

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Cornelia Thomasson 08-674 62 49, cornelia.thomasson@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Miriam Bratt 08-674 62 30, miriam.bratt@sus.su.se

”Den kan uppfattas som något komiskt, något sexuellt, något fint eller något fult.”

Konstnären till Moby Dick, det nya konstverket vid studenthuset, berättar om verket och den kreativa processen. Kultur sid 22.

“Kroki är inte farligt.”

Läs om krokikvällarna på Gula villan.

På fritiden sid 25.

INNEHÅLL: 4. Ledare 5. Debatt 6. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Forskning 12. Erotisk novell 14. Karriär 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur & Nöje 24. Tips & Pepp 26. In English 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

NYHETSREDAKTION Axel Allen, Andreas Ekström, Tove Gross.

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Celia Ahlström Söderling, Axel Allen, Sara Andersson, Lily Dickson Wahlman, Tannaz Edalat, Andreas Ekström, Ingrid Eriksson, Sandra Fröjd, Amanda Gustafsson, Sara Melin, Anna Nordin, Jeanette Norling, Sanna Palolampi, Soraya Tavakol, Fanny Waller Dahlin.

Omslagsbild: Sara Andersson Korrektur: Celia Ahlström Söderling Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 E-post: gaudeamus@sus.su.se Hemsida: www.gaudeamus.se Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus Instagram: @tidningengaudeamus Tryckeri: 2016 Upplaga: 31 900 ex (TS 2015) Nästa nummer: 9 februari 2017 ANNONSBOKNING Roxx Communication Group AB. 0492-793 00 info@roxx.se VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum.

Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

6/2016 Gaudeamus 3

Intro

REDAKTIONENS ORD

Mellan skam och lust han inte. Han sa att det lät som något studenter skulle glla att läsa om.

JAG INSÅG ATT tveksamheten jag kände låg hos mig

själv och berodde på att flera av ämnena i tidningen har känts tabu för mig. Med den insikten kunde jag släppa skammen... Förutom möjligen när min kollega i sitt researcharbete på olika dejtingsidor hela tiden lyckades gå in på porrsidor, så att vi till slut fick vinkla om datorskärmen permanent för att förbipasserande inte skulle se. Då kallsvettades jag lite.

FÅR MAN UTLYSA en erotisk novelltävling i en

KORT SAGT ETT fantastiskt roligt och lärorikt num-

studenttidning som till stor del finaniseras av universitetet? Absolut, resonerade vi på redaktionen.

Varför inte göra ett helt nummer som relaterar till lust, kärlek, känslor och kropp?

mer att få jobba med. Jag hoppas att ni får en trevlig lässtund!

JAG BESTÄMDE MIG för att tidigt berätta för min chef

vad vi hade i görningen, så att hon skulle vara beredd. Det blev ett annorlunda samtal där jag med röda kinder och yviga gester försökte förklara att vi inte hade för avsikt att producera en porrtidning.

SAMTALET BLEV EN tankeställare. Går det att göra

ett nummer om det här utan att det väcker anstöt?

Jag blev plötsligt osäker och planeringen av numret kändes allt annat än lustfyllt. Så jag fortsatte en slags ångestdriven biktturné och ringde en av mina ärligare, mer konservativa bekantskaper: min pappa! Jag tänkte att han nog skulle förskjuta mig, kanske försöka övertala mig att låta bli. Det gjorde

Cornelia Thomasson, Chefredaktör Gaudeamus

RÄTTELSE I en bildtext på sidan 5 i Gaudeamus nr 5 2016 stavade redaktionen fel på Sveriges Förenade studentkårers vice ordförande Charlotta Tjärdahls namn. Ett "e" smög sig in i stället för ett "a". På sidan 6 i samma nummer fick även SFS ordförande Caroline Sundberg fel namn, då ett "a" smög sig in i stället för ett "e".

REDAKTIONEN SVARAR: VAD SER DU MEST FRAM EMOT I DET HÄR NUMRET? CELIA AHLSTRÖM SÖDERLING – Jag har ju smygläst eftersom jag korrläser och det finns väldigt mycket bra i tidningen. Jag kan varmt rekommendera krönikan som Fanny Waller Dahlin har skrivit. Hennes väns citat som hon avslutar krönikan med är underbart och det borde alla rama in hemma.

I det här numret har Celia med skarpa ögon hjälpt till att korrläsa tidningens sidor.

MIRIAM BRATT – Åh, det är väldigt mycket i det här numret som jag tror kommer vara kul att läsa! Det här är det sista numret för terminen och det är också min personliga favorit. Extra pepp är jag på den erotiska novellen, personporträttet om kroppspositivism och dejtquiz:et. Jag har alltid haft en förkärlek för tidningsquiz.

Miriam har bland annat skrivit reportaget om nätdejting (s.16) och artikeln om Moby Dick (s. 22).

SORAYA TAVAKOL – I detta nummer ser jag fram emot att läsa personporträttet om den ”perfekta kroppen”. Just nu diskuteras ju mycket om de konsekvenser samtidens skönhetsideal, perfektionskrav och kroppsfixering har på oss. Vi är fortfarande långt från ett samhälle där allas kroppar är respekterade och lika värda.

Soraya har skrivit den engelska krönikan om nätdejting. (s.23).

I detta nummer fokuserar vi lite extra på saker som rör kroppen och knoppen. Trevlig läsning!

Annons

Utse Årets lärare! ra på e n i m No is edpr

p su.se/

Årets lärare 2017 – ett pris för bra undervisning Bra undervisning ska prioriteras och utvecklas.

Genom det pedagogiska priset Årets lärare vill Stockholms universitet uppmärksamma goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande. Alla studenter kan föreslå lärare – ni kan även vara flera som nominerar i samma formulär.

➡

Nominera fram till 10 mars

4 Gaudeamus 6/2016

Med en nominering till Årets lärare har du chansen att lyfta fram och premiera just din eller er lärare.

Illustration: Sandra Fröjd

GÖR DIN RÖST HÖRD

Debatt & Opinion

ARG ELLER UPPRYMD? Dina åsikter är viktiga för oss. Skicka gärna in din debattartikel eller insändare. Vi publicerar godkända artiklar i tidningen och på webben gaudeamus.se Mejla oss på gaudeamus@sus.su.se

INSÄNDARE ANGÅENDE MATLÅDESPECIALEN I GAUDEAMUS 5/16

Hej Gadden!

Jag läste senaste numret (nr 5) av och blev minst sagt upprörd över er artikel om Projekt: Piffa upp studentmaten. Vare sig den skulle vara humoristisk eller inte så hade den kunnat bli mycket bättre.

Jag gillar starkt idén om hur man gör god mat på studentekonomi och det finns mycket man kan göra som få vet om. Jag lever själv på enbart CSN men är samtidigt en stor matnörd.

Debatt: Att studera med en funktionsvariation

Hjälp är en rättighet TORSTEN KREUGER VAR känd för sitt finansimperi-

um under 1930-talet. Han hade gravt nedsatt hörsel och var mer intresserad av friluftsliv än studier.

Han hade tur eftersom hans familj var välbärgad och anställde en informator. Torsten kom att bli en av vår tids största entreprenörer och bli en av Sveriges rikaste män. Inte bara en gång utan två gånger!

I DAG ÄR det annorlunda att studera med funk-

tionshinder, det finns mycket hjälp att få. Vanliga problem är läs- och skrivsvårigheter. Då kan man till exempel få längre tid på sig på tentamen samt möjlighet att göra sina prov muntligt i stället för skriftligt. Jag själv har liksom Torsten Kreuger en grav hörselskada. I alla föreläsningssalar och i aulan finns det t-slinga som gör att föreläsarens röst kommer in direkt i mitt öra som när man lyssnar på radio via hörlurar. Men då hörs bara föreläsaren inte andra elever i salen.

DÄRFÖR HAR JAG även två skrivtolkar med mig som

skriver allt som sägs så jag kan läsa på en skärm.

Det blir ungefär som att se en textad film på tv. Detta ordnas av samordningen på universitet som be-

mödar sig med att förse mig med allt jag önskar så jag skall kunna tillgodogörs mig studierna på bästa sätt. Tack vare denna hjälp har jag också lyckats ta en masterexamen trots mitt funktionshinder.

TYVÄRR ÄR DET många med olika funktionsnedsätt-

ningar som inte vet om att de kan få hjälp eftersom de inte fått information om detta. Därför vore det önskvärt att samtliga elever informeras vid kursstart så att informationen kommer fram på ett naturligt sätt och eleven får veta vart den skall vända sig.

VAR INTE RÄDD att söka hjälp om du behöver. Tänk

på att som funktionshindrad har du ett sämre läge än andra studenter och därför är din prestation så mycket större än deras. Det är din rättighet att få den hjälp du behöver för att kunna studera på samma villkor som andra studenter. Och vem vet, kanske just du är näste Torsten Kreuger? Våga bara be om lite hjälp på vägen.

IRENE KIMANIUS STUDENT, STOCKHOLMS UNIVERSITET

När jag började universitetet lovade jag mig själv att aldrig enbart äta snabbnudlar. Det är varken nyttigt långsiktigt eller gott. Istället tog jag mig an utmaningen med god och billig studentmat. Det finns så mycket man kan göra, såsom Moules frites med kompisar som inte blir så dyrt i slutändan (musslor är underskattat och billigt!), grön ärtsoppa och stekt aubergine där man återvinner matoljan genom att filtrera den genom kaffefilter.

Jag skulle säga att alla s­ tudenter borde äga minst en vass kniv (IKEA-kniv är inte okej!) och en stav­ mixer. Det finns mycket man kan göra med det. Det räcker även med fem sorters ­kryddor ­(förutom salt), timjan, ros­marin, kryddblandning med fem ­olika sorters kryddning, chili och fransk krydd­blandning. Ge­ nom att ­investera i dessa ­saker kan man göra god mat på liten budget.

Så nästa gång ni vill ha tips på billig och god studentmat, fråga mig.

Med vänliga hälsningar JOHANNA PATRICIUS STUDENT OCH MATNÖRD

Debatt: Arbetsmarknad

Lockas du av att jobba oregelbundet?

FÖR AKADEMIKER SER arbetsmark-

naden för närvarande bra ut. Men i lyckan över ett bra jobb finns risken att man går med på anställningsvillkor som inte håller i längden. Jusek har därför några konkreta råd till studenter. I en ny undersökning där Jusek frågat nyutexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare säger nästan åtta av tio att det är viktigt att ha möjligheten att jobba flexibilitet, det vill säga på andra tider än ordinarie kontorstid eller på andra platser än kontoret. Endast tre procent tycker att det

inte alls är viktigt. Flexibel arbetstid är dock inte detsamma som att ständigt vara i tjänst. Och att aldrig få den avkoppling vi alla så väl behöver kan leda till ohälsa. Det är inte heller säkert att det flexibla arbetslivet passar alla.

DU SOM ÄR ny student bör redan nu

fundera hur du vill ha ditt framtida arbetsliv. Vill du jobba med fasta tider eller lockas du av att jobba oregelbundet? Det kan påverka vilka val av studier du gör och vilken bransch du vill söka dig till Du som går sista året av din utbildning bör fundera

över lön, villkor och arbetstider. När du söker jobb undersök då vilka kraven är på tillgänglighet, att det finns en medvetenhet och dialog kring arbetstider. I framtidens arbetsliv blir detta allt viktigare för att vi ska känna välbefinnande, med jobbet och livet.

Genom att börja reflektera över dina önskemål redan under studietiden har du ett försprång för att hitta ett jobb som passar dig.

PÅ GAUDEAMUS FACEBOOKSIDA ANGÅENDE HASHTAGGEN #GADDENSVALVAKA:

"DET ÄR INTE GADDENS VALVAKA! Den arrangeras av Samhällsvetenskapliga föreningen, Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (UFStockholm), LäS KM Lärarstudenternas Klubbmästeri och Stockholms Universitets Politicesstuderande" HUGO THORÉN

"Vän av ordning, det är inte kårföreningar som anordnar valvakan" SIMON BERGLUND

SOFIA LARSEN, ORDFÖRANDE I JUSEK

"Fulspel."

HANNES GUGGENHEIMER,

HUGO THORÉN

Kommenterat

Säg din mening på gaudeamus.se eller sociala medier

ORDFÖRANDE I JUSEKS STUDERANDESEKTION

6/2016 Gaudeamus 5

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Foto: Miriam Bratt

FRÅN GAUDEAMUS.SE

9 november Mingel på Café ­Bojans valvaka I morse vaknade vi till en ny president i USA – Donald Trump. I natt var det valvaka på Café Bojan och Gaddens reporter Axel Allen var på plats för att följa minglet live på Instagram.

Enligt SU:s karriär och studievägledare, Johan Andersson, är en examen från SU mer värdefull än en examen från Södertörns högskola.

SU-studenter mer anställningsbara Enligt en ny undersökning kan val av lärosäte göra skillnad i ­anställningsbarhet. I undersök­ ningen listas universitet världen över efter deras förmåga att ut­ bilda anställningsbara akademi­­ ker. Stockholms universitet ­hamnar på plats 62.

MIRIAM BRATT

14 november Grön vecka på ­universitetet Vecka 46 hålls Stockholm Earth Week på Stockholms universitet.

Under veckan anordnas aktiviteter för att diskutera hållbarhet och hur man ­arbetar för en grönare livsstil. ­Jennifer Fredberg är en av dem som planerat veckan och hon ser ­särskilt fram emot en filmvisning och en ­klädbytardag.

30 november Japansk plan­ lösning intar SU I dag hade utställningen 7 små hus, vernissage på SU. Studenten Linnea U Nilsson ligger bakom en utställning med fokus på den prisbelönade arkitekten Yasuhiro Yamashitas minimalistiska hus. Besökaren kan inspireras av innovativa planlösningar, skapade för Tokyos minitomter och hur man utnyttjar de få kvadratmeter som i dag erbjuds i den tätbefolkade staden.

LÄS ARTIKLARNA och mycket mer på webben, LÄS ARTIKLARNA

gaudeamus.se. Alltid färska och mycket mer på hemsidan studentnyheter! gaudeamus.se 6 Gaudeamus 6/2016

Tidningen Times Higher Education har publicerat en lista där universitet i världen rankas efter deras förmåga att utbilda anställningsbara akademiker. Det var bara två svenska universitet som kom med på list­an och det var Stockholms universitet, som kom på plats 62, och Lunds u ­ niversitet, på plats 78.

Johan Andersson är karriär- och studie­ vägledare på Stockholms uni-

versitet, och han är glad över den plats universitet har fått i rankningen.

– Nu låter det som att vi på SU för­ häver oss, men man märker att det ­spelar roll om man har studerat här eller någon annanstans. Det är till ­ ­exempel inte samma tyngd i en e ­ xamen från Södertörns högskola som från SU, säger Johan Andersson.

Chefer värderar arbete Undersökningen, Global University ­Employability Ranking, utgår från vad 3 450 chefer på internationella företag anser om anställningsbarhet kopplat till universitet.

De chefer som ingick i under­ sökningen var mer intresserade av ­arbetslivserfarenhet, men menade att

s­tudenter från ansedda universitet ibland kan få företräde när ett stort antal människor söker samma tjänst.

– Det visar på vikten av att välja rätt lärosäte. Stockholms universitet har ett bra namn. Om en person till exempel kommer till mig och är intresserad av att läsa ett ekonomprogram, men i nuläget bara kommer in på programmet i Halmstad så säger jag det kan kanske vara värt att göra en toksatsning inför högskoleprovet, säger Johan Andersson.

Andra nordiska universitet som rank­ades vara topp 100 i världen var Köpenhamns universitet, på plats 51, Helsingfors universitet, på plats 70, och Tekniska universitetet i Danmark, på plats 76.

Planer på nytt forskningscentrum Områdesnämnden för Human­ vetenskaper satsar strategiska medel på förslaget om ett nytt forskningscentrum för kritiska kulturarvsstudier. Centret ska fungera som en tvärvetenskap­ lig samlingsplats för forskare om det blir verklighet.

MIRIAM BRATT

­ u satsas pengar på planeringen av N ett nytt forskningscentrum för kritiska kultur­ arvsstudier på Institutionen för Kultur och Estetik. Förhoppningen är att centret ska bli en tvärvetenskaplig samlingsplats för forskare och doktorander från olika ämnen.

Anna Källén, docent i arkeologi och forskare i kritiska kulturarvsstudier, är ansvarig för planeringsarbetet och menar att även om forskningscentret främst skulle vara till för forskare så skulle det även kunna vara till nytta för studenter.

– Det finns ju redan ett utbildningsprogram i kulturarvsstudier vid samma institution, och för de studenterna vore

det positivt med ett forskningsinstitut i anslutning till utbildningen. Sedan skulle det här såklart innebära positiva effekter för alla studenter som känner sig intresserade och vill komma på öppna föreläsningar och liknande.

För att centret ska bli verklighet krävs dels mer planeringsarbete kring strukturen och dels finansiering. Områdesnämnden för Humanvetenskaper har donerat pengar för att frågan ska kunna utredas vidare, men arbetsgruppen med Anna Källén i spetsen måste nu leta efter finansiering externt. Hon menar dock att de redan nu har brett stöd, och då

”Det här skulle såklart innebära positiva effekter för alla studenter” även inom Stockholms universitet.

– Nu gäller det för oss att visa att vi behövs och att det här projektet kan ge viktig och spännande forskning i fram-

Anna Källén är ansvarig för planeringsarbetet för ett nytt forskningscentrum.

Foto: Privat

tiden. Om det här går som vi vill ­borde forskningscentret kunna vara igång inom två år, säger Anna Källén.

Planeringsarbetet påbörjades i september och en konferens anordnades som ett startskott. Konferensen Reframing Heritage as Movement hölls på SU den 26–28 september och på plats fanns forskare, studenter och tjänstemän från 14 olika universitet, 15 olika universitetsämnen, och 15 olika kulturarvsinstitutioner.

Foto: Sofia Arkestål

Foto: MUF

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Nyheter

"CSN-bidrag innebär i praktiken omfördelning från vad som i folkmun kallas för vanliga arbetare till blivande akademiker.

Det är inte rimligt att industriarbetares och undersköterskors skattepengar används för att finansiera bidrag till framtida jurister och läkare."

Max Sjöberg, andre vice ordförande för Liberala ungdomsförbundet, och Filip Jovicic, ordförande för Liberala Ungdomsförbundet Uppsala skrev en de­ battartikel om att avskaffa CSN-bidraget i Uppsala Nya Tidning den 14 november.

Hugo Selling, förbundsordförande för Fria Moderata Studentförbundet.

Ina Djurestål, ordförande från Moderata studenter.

Framtidens makthavare Vilka kommer att bli de viktig­ aste makthavarna i framtiden?

Hemsidan Makthavare.se har listat 100 makthavare att hålla koll på. På listan dyker flera personer som är engagerade i svensk studentpolitik upp. Till exempel Hugo Selling från Fria ­M oderata Studentförbundet och Ina ­D jurestål från Moderata ­studenter.

MIRIAM BRATT

Makthavare.se har listat 100 personer som kan tänkas bli viktiga makthav­ are i framtiden. Hemsidan beskriver sig själva som ”politikens egen lokaltidning” och valde att göra listan e ­ fter att nyhets­magasinet Fokus publicerat en lista över de 100 mäktigaste per­­ son­erna i S ­ verige förra veckan. Makt­-

havare.se gjorde ­i s­tället en framtids­ spaning, där fokuset alltså l­ ades på vilka som ­kommer att bli mäktiga i framtiden.

På listan kom till exempel Hugo ­Selling på plats 12. Hugo Selling stud­ erar vanligtvis till jurist på Stockholms universitet, men har nu studieuppehåll och är förbundsordförande för Fria ­Moderata Studentförbundet på heltid.

– Det är jättekul. Jag är lite förvånad över att jag hamnade så högt upp, särskilt för att det är så många med på ­list­an som jag vet är jätteduktiga. Men jag brinner verkligen för det jag gör och då tror jag att det syns utåt.

En annan som kom med på listan är student­ en Ina Djurestål som är ordförande för Moderata studenter. ­ Hon hamnade på plats 53.

– Det känns jätteroligt att komma med på listan. Jag är nöjd med placeringen också. Det är många som jag själv ser upp till både över och under mig på list­an. Man får försöka h ­ amna högre upp till nästa år, säger Ina ­Djurestål.

"Jag är lite förvånad över att jag hamnade så högt upp.”

Andra studentpolitiskt aktiva per­ son­er som kom med på listan är till ­exempel Elin Ylvasdotter, ­ordförande för S-­ studenter, på plats 57 och Caroline Sundberg, ordförande för ­ Sveriges förenade studentkårer, på plats 70.

Regeringen vill satsa på utbildning Ministern Helene Hellmark Knutsson ­inledde december med att ­presentera regeringens nya forskningspolitiska proposition.

Mer långsiktighet och jämställd­ het bland professorer var några av punkterna som togs upp.

MIRIAM BRATT

Helene Hellmark Knutsson, minist­ er för ­högre ­utbildning och forskning, present­ erade måndagen 28 november regeringens forskningspolitiska proposition K ­ unskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft på SciLifeLab i Stockholm.

Ministern tog upp regeringens syn på forskningspolitikens inriktning under kommande 10 år.

– Det som är nytt i den här forskningspropositionen är ju att vi också kommer att ha ett 10 årigt perspektiv på forskningspolitiken. För att vi ser att forskningen, för att kunna utvecklas bra och hålla hög kvalitet, behöver väldigt långsiktiga villkor, sa Helene Hellmark Knutsson under presskon­ ferensen.

Sveriges förenade studentkårer, SFS, har gått ut och kommenterat Helene Hellmark Knutsson.

Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet proposition­en. De är positivt inställda till att ­regeringen har ett längre tidsperspektiv i denna proposition än tidi- de Helene Hellmark Knutsson att reg­ gare, då fyra år har varit standard. SFS me- eringen kommer att höja basanslag­en med nar dock att regeringen med det nya, lång- 1,3 ­miljarder successivt fram till år 2020. De siktiga perspektivet hade kunnat presente- sätter dessutom som mål att hälften av alla ra mer ”vågade” visioner. ­ny­anställda professorer år 2030 ska vara Under presskonferensen presentera­ ­kvinnor.

REKORDLÅG RÄNTA GER LÄGRE SKULD Den 1 december var det dags igen, regeringskansliet presenterade den nya räntan på studielånet. Räntan är rekordlåg för studielånen. Den är nere på 0,34 procent.

Regeringen beslutade att sänka räntenivån på studielån 2017 till 0,34 procent. För ett par år sedan var räntan för studenter uppe på 1 procent men har de ­senaste åren sjunkit gradvis och nivån som presenterades 1 december är rekord­låg. Det var en sänkning med hela 0,26 procentenheter jämfört med förra året.

Det här beslutet som tagits kommer att påverka de drygt 1,5 miljoner människor som har tagit studielån.

Det gör att de som har genomsnittsskulden på cirka 134 000 kronor kommer att få en klart lägre skuld när det är dags att betala tillbaka.

Genomsnittet kommer alltså att kunna spara cirka 1 900 kronor per år med den nya, låga räntan jämfört med tidigare år, då räntan har varit högre.

Andreas Ekström

GADDENSIFFRAN

5

Så många forskare från Stockholms universitet har erhållit det prestigefyllda Wallenberg Academy Fellows. Grattis Sarah Greenwood, Oscar Agertz, John Fitzpatrick, Abraham Mendoza och Jonas Olofsson.

6/2016 Gaudeamus 7

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

SU-studenten Linda Kvist gjorde sin tredje VFU på en amerikansk skola i Minnesota. Men först såg det ut att inte bli någon VFU utomlands.

Foto: Privat

Lindas ansökan glömdes bort Grundlärarstudenten Linda Kvist gjorde under höstterminen sin tredje verksamhetsförlagda ­utbildning på en amerikansk skola i Minne­sota. Men trots att Linda Kvist ­ansökte tidigt om att få göra sin VFU utomlands var det nära att inte bli av.

– Det är inte okej att jag som är toppstudent inte ska få en ­praktikplats.

språk har verkligen utvecklats.

Linda Kvist var den första grund­ lärarstudenten från Institutionen för språkdidaktik som gjorde sin VFU på en ­amerikansk skola med amerikansk läroplan. Men vägen dit var snårig. När ­Linda Kvist fick höra om möjligheterna till att göra sin VFU utomlands ­visste hon direkt att det var något hon ville göra.

MIRIAM BRATT

Ett misstag med ansökan

Studenten Linda Kvist pluggar grund­ lärarprogrammet på Stockholms uni­ ver­ sitet, SU, och har inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3 i grundskolan. I september kom ­Linda Kvist tillbaka till Sverige efter att ha gjort sin tredje verksamhetsförlagda ut­ bildning, VFU, i Minnesota.

– Jag har vuxit som person och mitt

Linda Kvist skickade in en ansökan till den ­internationella koordinatorn tidigt.

Efter ett tag fick hon höra att ­andra stu­ denter blev antagna till de skolor som hon hade sökt, men hon själv stod utan praktikplats.

– Koordinatorn gjorde misstaget att boka upp två studenter som hade sökt senare än mig och som inte hade

blivit godkända på alla kurser, berättar hon.

När Linda Kvist förstod hur situation­ en såg ut hörde hon av sig till koor­

”Det blev mycket

bättre i slutändan, även om jag är besviken på SU.”

dinatorn Suk-hi Cho för att reda ut problem­en. Då visade det sig att Linda Kvists ­an­sökan hade glömts bort under ­processen.

– Det är inte okej att jag som är topp­ student inte ska få en praktikplats. Så Suk-hi mejlade runt till andra skolor tills hon fick kontakt med en skola i

Av ANNA NORDIN (text & foto)

1. Skulle du kunna tänka dig att dejta en klasskamrat?

2. Har du gjort det någon gång?

– Inte just nu då jag redan har en sambo.

8 Gaudeamus 6/2016

Slutet gott, allting gott I slutändan blev dock både Linda Kvist och Suk-hi Cho nöjda med VFU:n som förlades på en skola i Minnesota.

– Det blev mycket bättre i slutändan, även om jag är besviken på SU, säger Linda Kvist.

– Jag är glad att det var Linda som fick möjlighet att åka till USA. Hon var en bra ambassadör för SU, säger Suk-hi Cho.

SU-studenter tycker till

–Ja, det skulle jag absolut kunna, men just nu är det inte aktuellt då jag redan har flickvän. Hon och jag går inte i samma klass.

– Ja, det har hänt. Det var under grundskolan och det var min första kärlek.

Vi hamnade även i samma skola på gymnasiet, men i olika klasser.

MY STJERNBERG KANDIDATPROGRAMMET PERSONAL, ARBETE OCH ORGANISATION

USA. Det kändes bra när jag fick en plats där, men också väldigt nervöst. Även Suk-hi Cho håller med om att det gick fel till med Linda Kvists a ­ nsökan.

– För hennes del blev det olyckligt. ­Saker och ting blev inte som förväntat och det ligger på mig. Det här misstaget kommer inte att repeteras, säger Suk-hi Cho.

– Beror på tycker jag.

Tror det kan vara roligt då man kan hjälpa varandra, är ­intresserade av samma saker och kan hämta kaffe till varandra, haha. Men det kan också bli som en distraktion och bli jobbigt om det tar slut.

–Ja, det har hänt. Jag blev tillsammans med min första flickvän under gymnasie­ tiden, vilket också är en ­ganska ­vanlig period för unga ­personer att träffa någon.

RIKARD CACERAS STATSVETENSKAP

– Nej.

DIANA GHAFOUR EKONOMISK HISTORIA

Ett ögonblick

Foto: Miriam Bratt

GADDEN INTERVJUAR

Beata Rappe tog initiativet till filmprojektet "Sköna Snubbar". Projektet består av åtta kortfilmer som visar situationer där kvinnor på olika sätt har utsatts för obehag från män.

”Vi matas med power-ladys varje dag” Beata Rappe, studerar kulturvetarprogrammet på SU och är initiativtagare till filmprojektet "Sköna snubbar".

Vad är "Sköna snubbar" för något?

– Det är åtta stycken kortfilmer som jag har producerat och kommit på idéen till. Filmerna handlar om verk­ liga händelser där unga kvinnor bli­ vit utsatta för saker av män, sådant som inte riktigt går att anmäla. Be­ rättelserna är verkliga händelser som folk skickat till oss via sociala me­ dier. Först tänkte jag göra projektet själv, men intresset var enormt. Vi är 24 person­e r i åldrarna 21-28 som har jobbat med filmerna och alla har job­ bat ideellt.

Vad handlar filmerna om?

– Den film vi brukar öppna med ­h eter Rulltrappan. Den handlar om en tjej som står i en rulltrappa när en man går förbi och drar i hennes knä­ strumpor. Hon tar upp en mic och börjar intervjua de som står i rull­ trappan om hur hon borde reagera.

Den tycker jag sätter prägeln för vårt projekt på ett bra sätt. En annat ex­ empel är filmen Spilld mjölk, som handlar om en 16-årig tjej som jobbar i en matbutik. Hon klättrar upp på en hylla i butiken och trillar. En manlig kund i 50-årsåldern fångar henne och tar samtidigt mellan hennes ben. Hon hamnar i ett limbo eftersom hon job­ bar där. Dessutom är en ung kille som

är hennes kollega där och ser vad som händer, men vågar inte ingripa. Det är två exempel på vad filmerna kan handla om.

Vad vill du att publiken ska känna när de ser filmerna?

– Det ska vara rena rama julafton av känslor. Filmerna handlar om sådant som folk ofta viftar bort, men vi vill göra ett statement. Varje film ger ett separat budskap, men helheten väck­ er också en diskussion.

”Det ska vara rena rama julafton av känslor.”

– Vi matas med powerladys varje dag och det är skitbra, men alla är inte så starka. Alla reagerar inte lika självsäkert när någon beter sig dåligt mot en. Man kan inte alltid ha ­garden uppe. Jag hoppas att de som ser film­ erna känner att lika okej som det är att ha garden uppe måste det vara att inte veta vad man ska göra när sådana här saker händer.

Ni lät folk skicka in verkliga berätt­ elser via sociala medier, hur var det att läsa alla berättelser?

– Det var jättefint att folk vågade gå

ut med det här. Man blir inte förvånad när man läser alla berättelser men man blir ledsen. När vi jobbade med de här berättelserna var vi hela tiden tvungna att påminna oss om att det här är verklighet, folk har varit med om de här situationerna på riktigt.

Kände du igen dig i de inskickade ­berättelserna?

– I en del. Jag skickade också in en egen ­b erättelse. Den handlade om när jag var 19 år och hade fått ett möte med en av de största filmkonsulent­ erna i Danmark. Jag var supernervös.

När jag väl satt där och försökte berät­ ta om vad jag hade arbetat med pek­ ade han på ett hål i mina strumpbyxor och frågade om det var en genväg. Det är lätt att sitta och garva åt det i dag, men då skrattade jag inte. Det är som jag sa innan: det måste vara okej att inte veta hur man ska reagera.

Ni hade ingen budget för projektet, hur rodde ni ihop allt utan pengar?

– Även om vi inte hade några peng­ ar ­valde vi att satsa på idéerna ändå.

Alla jobbade gratis och ställde upp även om vi stötte på en miljon utma­ ningar. Under sex ­m ånader har vi ar­ betat med filmerna och mitt liv har verkligen ­varit en karusell under ti­

den. Men jag är så jävla stolt över att det har blivit av. Alla hjälpte till med allt. Filmbransch­e n är ju väldigt hie­ rarkisk, men vi gjorde motsatsen. Vi delade på roller och såg det här som ett grupprojekt. Sen var vi noggranna med att credda den som skickat in be­ rättelsen. Det kan man se i sluttexten på varje film, den person som nämns först är den som skickat in historien.

”Man blir inte förvånad när man läser alla berättelser men man blir ledsen.”

Vissa av filmerna innehåller till exempel äldre män som tafsar på yngre tjejer, hur var det att spela in de scenerna?

– Folk ska känna sig bekväma. Det är klart att det inte går att slänga in vem som helst i känsliga scener. Till exempel i en av filmerna utspelar sig ett obehagligt samlag, eller egentligen en våldtäkt. Där hade vi först en tjej som skulle spela den rollen som hop­ pade av. Det måste man förstå. Det krävs en extrem respekt och förståel­ se när man ska spela in sådana scener.

Miriam Bratt

6/2016 Gaudeamus 9

Ny forskning

RÖSTER UR AKADEMIN

Hallå där ... ... Bo Eriksson, doktor i historia , som nyligen kommit ut med boken ”Monster: En världshistoria om det skrämmande".

Forskarpanelen svarar:

Hur förhåller ni er till hjärna och kropp i era forskningsområden?

Tidningens tema till ära har Gaudeamus forskningsredaktör bett tre forskare att ge en inblick i hur man inom deras forskningsfält förhåller sig till kropp och knopp.

LILY DICKSON WAHLMAN (text)

FANNY AMBJÖRNSSON FILOSOFIE DOKTOR I SOCIALANTROPOLOGI, DOCENT I GENUSVETENSKAP

Vad kännetecknar ett monster?

– Monster är varelser som väcker känslor, i regel skräck. Men ett monster kan också väcka begär, nyfikenhet eller äckel. Monster har med kropp och kroppslighet att göra, och gränser.

De bryter mot gränser, mot normen.

Sett ur ett genussammanhanget är monster en symbol för kaos och i viss mån det ociviliserade. Därför är monsterdräpare i regel män. Den manliga hjälten står för civilisation, manlighet och en patriarkal ordning.

Vad fyller monstret för funktion i samhället?

– Att vi kan identifiera och diskutera faror vi är rädda för och det är ett evolutionärt arv. Vi kan även identifiera problem i samhället. Hur ska vi överleva som art? Hur ska vi bli bättre på att behandla globala epidemier? Hur gör vi ifall samhället går under? Det här är sådant monster kan lära oss.

Varför har zombien blivit så ­populär?

– Zombien anspelar på rädslan för kroppens förgängelse och vi påminns om att vi är dödliga. Men det finns också en kritik mot massamhället och det globala kapitalistiska systemet.

Zombierna jagar gärna människor i supermarkets och de går runt i urbana fält som vanliga människor. Man brukar säga att zombierna är en vana. Det är en kritik mot oss, vi är alla varor, vi är köp-och-släng. Vi har tappat själen i det kapitalistiska samhället. Det finns också en rädsla för globala epidemier och världens undergång.

Lily Dickson Wahlman

10 Gaudeamus 6/2016

– Genom att undersöka kroppsliga praktiker kan vi få syn på hur maktordningar både upprätthålls och utmanas. Genom kroppen skapas skillnader, inte bara mellan män och kvinnor utan även kvinnor emellan. Utifrån queerteori kan vi se hur den ideala kvinnokroppen är tydligt knuten till en heterosexuell norm. För att passera som en "riktig, normal" kvinna krävs både vissa könsattribut, att en beter sig som en kvinna bör göra och att ens begär riktas mot personer som klassas som "riktiga, normala" män.

Att inte göra detta kan uppfattas som skambelagt, obegripligt eller till och med äckligt.

Foto: Eva Dalin/SU

– Därför att monster är ett sådant bra fönster att betrakta det ­förflutna genom. Monster har funnits i alla ­tider och det säger någonting om hela mänsklighetens historia. Det var min ingång i ämnet. Monster är ju ett eget forskningsfält utomlands, på film, i serier och i dataspel. Många sysslar med nutid men som historiker ville jag använda mina historiska kunskaper.

”Genom kroppen skapas skillnader.”

ANNA-LENA STRÖM DOCENT NEUROKEMI

– På Institutionen för neurokemi står studier av organet hjärnan i centrum. I vårt ämne ingår att förstå relationen mellan hjärnan och resten av kroppen, vilka inre processer sker i hjärnan för att reglera andra organ och funktioner i kroppen, men också för att uppleva känslor och komma ihåg saker. Hjärnan kan studeras från flera olika perspektiv men det som är specifikt för oss här på neurokemi är att vi gör det på en kemisk, molekylär nivå.

” Jag och mina kollegor försöker förstå de kemiska och biologiska processer som sker inne i nervcellerna.”

– Jag och mina kollegor försöker förstå de kemiska och biologiska processer som sker inne i nervcellerna för att hjärnan ska fungera, hur dessa processer kan gå fel och leda till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Spinocerebellär ataxi typ 7, ­Alzheimers och Parkinsons sjukdomar.

Foto: SU

Varför skriva om monster?

– Inom genusvetenskap blir kroppen central, inte minst för att kvinnor traditionellt associerats med kropp och reproduktion. Feministiska forskare visar hur maktdimensioner, såsom genus, klass, sexualitet och ålder, görs genom olika kroppar och kommer till uttryck i hur vi klär oss, rör oss och för oss i sociala sammanhang.

MAGNUS HÖRNQVIST DOCENT KRIMINOLOGI

– Mitt intresse gäller kroppen som ett objekt som ska disciplineras, kontrolleras och göras foglig i syfte att vara laglydig. Samtidigt blir makten allt mindre fysisk. Tidigare riktade sig straffen mer mot människors fysiska kropp, exempelvis genom kroppsstraff och avrättningar. Numera har makten och straffet allt mer kommit att inrikta sig på vårt sätt att tänka, vilket kan ses i

”Makten sätter på så vis spår i våra kroppar, den lagras i kroppen och gör att vi självmant agerar laglydigt.”

kriminalvårdens KBT-behandlingar som tar fasta på människors ”kriminella tänkande”. Straffet blir på så vis en maktteknik som används för att styra och forma våra tankar så att vi agerar konformt. Makten väldigt subtil genom att den får oss att agera på ett visst sätt utan att vi medvetet reflekterar kring det. Makten sätter på så vis spår i våra kroppar, den lagras i kroppen och gör att vi självmant agerar laglydigt.

Foto: SU

Historikern Bo Eriksson utforskar monster och rädslor i sin nya bok. Foto: Kate Gabor

KOLL PÅ AKADEMIN

Ny forskning

Begreppet Highly Sensitive Person, HSP, syftar till personer som har nära till känslor och är mer mottagliga för sinnesintryck.

Illustration: Miriam Bratt

Med hjärtat utanpå kroppen Begreppet Highly Sensitive ­Person har diskuterats flitigt de ­senaste åren. Begreppet syftar till person­ er som har nära till s ­ tarka k ­ änslor och är mer mottagliga för sinnes­ intryck än gemene man. ­Gadden har träffat Pehr Granqvist, pro­ fessor i psykologi, för att reda ut begreppet.

TANNAZ EDALAT

Det omdiskuterade begreppet ­ Highly Sensitive Person, HSP, myntades under 1900-talet av den amerikanska ­ psykolog­en och forskaren Elaine Aron och syftar till personer som har nära till känslor och är mer mottagliga för ­sinnesintryck. I korta drag handlar det om personer som har svårare för att filtrera intryck.

Pehr Granqvist, professor i psykologi, särskilt utvecklingspsykologi, vid Stockholms universitet, beskriver HSP på ­följande sätt: – Kommer personen in i ett rum slås den av sinnesstämningar som finns hos andra personer. Man kan bli över­ stimulerad av det som för många är ­normal stimulering och kan därför dra sig undan för att det kan bli för mycket.

Pehr Granqvist tillägger därefter att det finns en fara i att sätta etiketten HSP på sig själv.

– Risken finns att man börjar räkna med att behandlas med silkesvantar och så är inte livet.

En blandning av arv och miljö Vad som gör en människa med H ­ SP-drag mer känslig råder det delade ­meningar om, men forskare har med MRI-­kameror kunnat se att dessa människ­ors ­empatioch medvetandecentrum i hjärnan på­ verkas i hög grad av känslo­mässiga bild­

”Man kan bli överstimulerad av det som för många är normal stimulering.” er. Denna högre känslighet för ­ yttre stimuli före­ kommer hos ungefär en miljard människor över hela världen ­ och är lika v ­ anligt hos ­kvinnor som hos män. I Sverige ­be­räknas var femte person vara högkänslig enligt forumet HSP Sverige.

– Det finns skäl att vara kritisk mot en utpräglat konstitutionell förklaring. Visst föds vi med en viss genetisk ­läggning, känslighet. Men det betyder inte att

­ iljön inte har en betydelse för perm sonligheten. Det är miljö tillsammans med genetisk läggning som påverkar och ­ formar hur känsligheten kommer till uttryck. Det handlar nog heller inte om just en personlighetstyp utan kan brytas ner till flera olika personlig­ hetstyper och personlighetsdrag, säger Pehr Granqvist.

Inte en sjukdom Det råder delade meningar om huruvida personer med HSP löper större risk att drabbas av depression, ångest och andra stressrelaterade symtom. Att HSP i sig är en sjukdom är något som tillbakavisas av Elaine Aron som menar att det snarare rör sig om ett personlighetsdrag. Det är gener tillsammans med omgivning som påverkar det mentala måendet. Under stabila förhållanden kan en person med HSP-drag till och med vara mer resistent då hen är i kontakt med sina känslor och har större förståelse för dem.

– Det är perfekt för sådana person­ er att ha observationsroller eftersom de ser mer. Väldigt bra att få dem att skriva böcker då de ser sådant som ­ inte andra ser. Det finns även stora till­ gångar i att dessa personer kan ha starka ­ estetiska upplevelser. Fiktionens värld kan bli v ­ äldigt levande, säger Pehr Granqvist.

HSP: Några karaktärsdrag 1) Man gråter lätt – oavsett om grund­ känslan är glädje, sorg eller ­ilska kommer t­ årarna.

2) Att fatta beslut, stora som små, gör en nervös och är svårt.

3) Uppmärksam på detaljer, ­nyansskillnader och tonfall samt p ­ åverkas i högre grad av andras ­sinnesstämningar.

4) En lyssnare som gärna vill hjälpa till då man lätt känner empati.

5) Stresskänslig och kan lätt bli ­överväldigad av många intryck.

6) Man gör det man kan för att undvika kritik och känslan av skam.

7) Man går in helhjärtat i det man gör och kan lätt ta saker och ting ­personligt.

8) Djupa och meningsfulla ­relationer föredras.

!

Källa: levrikare.se

6/2016 Gaudeamus 11

Erotik

NOVELLTÄVLING

EROTISK NOVELLTÄVLING I förra numret utlyste Gaudeamus en erotisk novelltävling. Nu kan vi stolt presentera vinnarnovellen. Juryn som utsåg vinnaren bestod av Alexandra Nedstam som är förlagschef på Vertigo förlag, Paloma Halén Román som är samordnare för lika villkorsfrågor på Stockholms universitets studentkår och Gaudeamus chefredaktör Cornelia Thomasson. Vinnaren har fått ett bokpaket med erotisk litteratur från Vertigo förlag.

Citronmeliss och Av CLARA WHISKER (text) SARA MELIN (illustration)

D

et står Meliss på hennes namnskylt. Meliss som i citronmeliss. Jag studerar henne när hon ställer fram fikat på brickan och tar betalt. Hennes handrörelser rör sig vant fram och tillbaka mellan kassan och beställningarna hon plockar ihop. Hennes blick scannar emellanåt havet av studenter som rör sig i gången vid kaféet, till och från universitetsbiblioteket.

Jag föreställer mig plötsligt henne i sängen, jag vet inte varför tanken bara kommer, och samtidigt blir jag våt. Det rinner till i mig. En kyss i underlivet och värmen som ohämmat stiger upp i kroppen. Som en kåt flamma.

Det blir min tur att beställa och jag känner hur rodnaden lyser i hela ansiktet, hon ser på mig och hejdar sig i den mekaniska hälsningsfrasen. Hon märker att jag rodnar och ler stilla tillbaka.

Hennes tjocka läppar är sprängfyllda av rosa mjukhet och hennes långa ögonfransar kastar skuggor över kinderna. Till och med på nära håll ser hon ut som en sagofigur. ”En vanlig kaffe.”

Jag får inte fram mer även fast jag vill beställa något att äta så här vid lunchdags. Jag förstår inte varför jag är nervös, jag har aldrig träffat henne förut. ”Vill du ha mjölk till?” ”Eh, ja det kan jag ta.” ”Den står där ute.”

Hon pekar med handen på en ö med servetter och lock till kaffemuggarna. ”Har du förresten laktosfri mjölk?”

Jag vill inte avsluta det än. Det är som fjärilar som flyger runt i min kropp och jag ler stort. Och fånigt. Kan inte släppa henne med blicken. Bakom mig ringlar den långa kön med otåliga studenter som maniskt scrollar på sina mobiltelefoner i väntan på att beställa. Meliss ser något stressad ut samtidigt som hennes kollegor springer runt bakom disken och serverar kaffe, varma mackor och specialbeställningar mitt i rusningen. ”Ja, den står också där ute.”

12 Gaudeamus 6/2016

Hon ler menande åt mig och drar mitt kontokort i kassan. Jag sneglar hastigt på hennes namnskylt, det ser ut som om jag stirrar på hennes bröst. Hon hinner möta min blick innan jag slår bort den. Den vita skjortan är tight över brösten och jag skymtar hennes styva bröstvårtor, de borrar ut som två mörka knoppar under det tunna tyget.

Innan hon räcker över det blå kontokortet håller hon upp det mot ljuset och läser: ”Lina Svensson.”

Jag blir genast röd i ansiktet och lusten väller upp igen. ”Du har i alla fall ett mer intressant namn än mig. Det får mig att tänka på citronmeliss”, säger jag stolt som om jag var den första som sa så till henne.

Jag nickar åt hennes namnskylt och känner mig lite modigare nu när hon själv spelar tillbaka. ”Tack! Ja, det ligger nog något i det. Hjärtansfröjd är ju ett annat namn på citronmeliss…” Hon vänder upp blicken och ler förtjust mot mig.

Sedan räcker hon över kortet och kvittot att signera betalningen på. Våra händer nuddar snabbt vid varandra. Sekunderna efter är som i en dimma. Jag bara gör det – skriver min namnteckning och ger henne även mitt telefonnummer. Jag hoppas att det inte är fel nummer och att siffrorna som spretar åt olika håll går att tyda. Det känns som om jag har gjort en barnteckning. Med darrande hand ger jag henne kvittot igen. Hon tar mjukt emot det och istället för att lägga in det i kassan kilar hon smidigt in det under en glasburk bredvid.

Jag är lite sen till föreläsningen och halvspringer ända bort

NOVELLTÄVLING

Erotik

hjärtansfröjd till A-byggnaden, genom de långa schackrutiga korridorerna med skvalpande kaffe som bränner på handen. När jag kommer in i föreläsningssalen dyker jag snabbt ner längst bak på den yttre kanten. Föreläsaren är mitt uppe i en ekvation på tavlan och alla åttio elevhuvuden sitter försjunkna i sina skrivblock med miniräknaren bredvid. Jag har glömt min och slår uppgivet upp skrivblocket och försöker med kisande ögon följa med i uträkningen på tavlan. Men det är hopplöst, det går inte att se därifrån jag sitter. Jag tappar koncentrationen. Siffrorna flyter ihop och allt jag tänker på är Meliss, som i citronmeliss. Hjärtansfröjd.

Det pirrar och sprätter i magen. Jag är så varm och det riktigt suger av kåthet mellan benen. Bara lite, jag vill känna hennes hand där.

Jag blundar och föreställer mig henne sitta bredvid mig i salen. Hon ler med sina tjocka läppar och för sin vana hand mot mina ben. De graciösa fingrarna och hennes blonda hår. Doften av citron och handen rör sig lugnt över byxtyget, närmar sig mitt bultande underliv som är så vått att tyget är fuktigt.

Sakta för jag toppen av pennan mellan benen. Bara lite snabbt, nuddar den min svullna klitoris. Det går som en elektrisk stöt genom min kropp. Jag skälver till. Håller kvar hennes hand i tanken, den är nu innanför mina byxor och börjar lätt gnida mot det svarta fuktiga könshåret.

Det är så skönt och mjukt, jag blundar och suckar tyst i föreläsningssalen. Känner hur värmen där nere sprider sig i vågor.

Någon tappar plötsligt en penna på golvet, jag öppnar ögonen och ser på klockan. En halvtimme kvar, kommer på mig själv och försöker släppa tanken på Meliss. I alla fall för den här gången, det kommer säkert fler.

6/2016 Gaudeamus 13

Karriär

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Foto:Miriam Bratt

Studenten Antonio Fernandez läser första terminen på Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, ingång idrott och hälsa. Han vill arbeta med idrott i årskurserna 4-6.

!

Idrottsläraren

Olof Gunnarsson har arbetat som idrotts­ lärare sedan 2002. Nu arbetar han med årskurserna 1, 2, 4, 5 och 6 i Kristinebergs­ skolan. Tidigare har han arbetat som idrottslärare för elever i hög­stadiet också.

!

Antonio Fernandez läser Grundlärarprogrammet på Stockholms universitet och vill arbeta som idrottslärare i framtiden, något som Olof Gunnarsson har gjort sedan år 2002.

Studiebesöket del 12: Hos idrottsläraren

Med idrott och hälsa i sikte Hur är det att arbeta som idrottslärare i låg- och mellanstadiet?

Vad är det roligaste med arbetet och vad gör man egentligen när något barn alltid glömmer gympa­ kläderna? Det undrade studenten Antonio Fernandez. Så Gadden tog med honom på studiebesök hos idrottsläraren Olof Gunnarsson på Kristinebergsskolan.

MIRIAM BRATT

Antonio Fernandez läser Grundlärar­ programmet med inriktning mot arbete i fritidshem, ingång idrott och hälsa på Stockholms universitet. I framtiden vill han arbeta som idrottslärare för årskurs­ erna 4-6. Därför tog Gadden med Anto­ nio på en idrottslektion i årskurs 5 med läraren Olof Gunnarsson.

När Antonio kommer till Kristine­ bergsskolans idrottshall är det snart dags för dagens sista lektion. Eleverna från årskurs 5 strömmar in i salen. I dag ska de få dansa efter filmer på You­tube.

FLER STUDIEBESÖK!

Tidigare har vi bland annat besökt en eko­ nom, en psykolog och en sjukhusfysiker.

Läs alla studiebesök på gaudeamus.se.

Vill du göra studiebesök på din dröm­ arbetsplats? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

14 Gaudeamus 6/2016

Spelet som dansfilmerna kommer från heter Just Dance, och det är eleverna själva som har valt ­aktiviteten.

Först får eleverna värma upp med en kullek där den som blir kullad ska springa till ett av salens hörn och göra några danssteg innan hen blir räddad.

– Det är ju jättebra att eleverna kan rädda sig själva istället för att bara stå och vänta när de blivit kullade, s­äger Antonio när han sitter på en bänk och tittar på barnen som springer runt­ i salen.

Sedan drar Just Dance igång. Olof förklarar för eleverna hur det går till och slår på film efter film på Youtube. Alla står utspridda i salen och hänger med efter bästa förmåga. Särskilt f­nittrig stämning blir det när ”The Ketchup song” börjar spelas i högtalarna.

Olof sitter mestadels vid sidan och tit­ tar och antecknar när eleverna dansar.

– Det är värdefullt att ha sådana här lektioner ibland, för att verkligen kun­ na se vad alla barn gör. Annars har man ofta så fullt upp med att själv instruera, säger Olof.

Att låta eleverna utforska Efter lektionen får Antonio följa med Olof till lärarrummet för att prata lite om lektionen och ställa frågor. Antonio har många tankar om vad han har sett på

”Jag kommer att ta med mig massor härifrån och jag känner verkligen att jag gjort rätt val.

möta dem och hur de ska kunna visa det för mig. Att vi hade Just Dance i dag var ju till exempel ett önskemål från elever­ na, berättar Olof.

– Jaha, det kanske är lättare att få dem att haka på en idé om den kommer från dem själva, svarar Antonio.

Det bästa och svåraste Olof berättar att det är kontakten med eleverna som är det roligaste i ­arbetet som idrottslärare. Det är precis därför Antonio valt den utbildning han har valt.

– Men på samma sätt som mötet med eleverna är det roligaste så är det ock­ så den stora utmaningen, att tillgodose ­allas behov, säger Olof.

Efter en pratstund är det dags för ­Antonio att packa ihop och tacka för sig.

– Det gav mig massor att få vara med här. Jag kommer att ta med mig massor härifrån och jag känner verkligen att jag gjort rätt val, säger Antonio.

Olofs lektion och hur det går att koppla ihop med teorier som Antonio lärt sig under studierna.

– Vi har ju pratat om positiv förstärk­ ning i skolan, alltså att inte säga nega­ tiva saker om vad barnen gör. Och Olof sa inte något negativt under lektionen.

Han kommenterade inte vad barnen gjorde så mycket, utan de fick utforska själva. Det verkar bra, säger Antonio.

Antonio frågar Olof hur han b ­ rukar arbeta med att plan­ ­ ering inför sina lektioner­.

– I grunden ligger­ju Lärarens arbetsmarknad läroplanen, men för­ utom det­så jobbar jag Sacos senaste rapport "Framtidsutsik­ mycket med eleverna. ter" visade att läraryrket år 2021 kommer De får vara med och präglas av lite konkurrens. Det innebär ­titta på kunskaps­krav­ alltså att framtidsutsikterna för att få arbete som en. Komma med idéer lärare ser goda ut. Källa: SACO på hur de ska kunna

!

OM DIN FRAMTID

Karriär

TJÄNA PENGAR!

När du lämnar in dina böcker till försäljning

SPARA PENGAR! När du köper begagnad kurslitteratur

Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se

Masterprogram i Mellanösternstudier CENTRUM FÖR MELLANÖSTERNSTUDIER (CMES) | LUNDS UNIVERSITET

Masterprogrammet i Mellanösternstudier är ett två-årigt internationellt tvärvetenskapligt program som ges vid Centrum för Mellanösternstudier (CMES) - Nordens ledande forskningsmiljön för Mellanösternstudier. CMES erbjuder ett attraktivt program i nära samarbete med vår levande forskningsmiljö.

Som student vid CMES har du möjlighet att:

Nu kan du boka din bana direkt via vår hemsida!

Badminton, tennis, innebandy, innefotboll, bordtennis mm Frescatihallen Telefon: 08-15 27 00 Hemsida: www.frescatihallen.com

Välkommen till lantis!

bästa lunchen hittar du hos oss i allhuset. välj mellan tre goda rätter varje dag. endast 62 kr för dig med laddat studentkort. studentkortet ger dig: 20 KR Rabatt på dagens lunch

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

facebook.com/ lantisrestaurang

Slipp köa

• • • • •

Delta i studieresor till ett land i Mellanöstern Få stöd och rådgivning för att hitta praktikplats under tredje terminen Tillgång till mer enskild handledningstid än de flesta andra masterprogram.

Tillgång till CMES öppna föreläsningsprogram med internationella föreläsare.

Språkträning i arabiska och farsi.

Masterprogrammet i Mellanösternstudier är till för dig som vill bredda och fördjupa dina kunskaper om mellanöstern, i Sverige och i världen. Välkommen med din ansökan idag!

Ansökningsperiod Från mitten av oktober tom 16 januari 2017.

Mer information på cmes.lu.se eller kontakta Kristina Robertsson, kristina.robertsson@cme.lu.se cmes.lu.se | facebook.com/cmeslund

Smidigt och enkelt att ladda DESSUTOM 10 % rabatt på våra caféer

www.hors.se 6/2016 Gaudeamus 15

Reportage

STUDENTERNA SOM NÄTDEJTAR

Anton Swärdhagen började nätdejta för två år sedan när han kom ut ur ett långt, monogamt förhållande.

Nätdejtarna Nätdejting blir bara vanligare och vanligare. Men hur ser det ut på dejtingfronten för studenter på SU? Studenterna Johan Hedberg och Anton Swärdhagen har koll på nätetsdejtingscenen och berättar för Gaudeamus om nervositet, dejtingtricks och vad man ska göra på en första dejt.

Av MIRIAM BRATT (text & foto)

När studenten Anton Swärdhagen blev singel för två år sedan trodde han inte att nätdejting var hans grej.

Men han kände att han var tvungen att prova.

Antalet dejtingsidor och -appar har vuxit de ­senaste åren. Anton inledde sin ­nätdejtingkarriär på appen Tinder, som använts flitigt i ­Sverige sedan lanseringen år 2012. Men han upptäckte snart sidor som han gillade mer. Första gången han skulle träffa en nätdejt var det till exempel en tjej från dejt­ing­sidan Mazily, för kulturintresserade.

De skulle ses på söder och äta nudlar. Anton var nervös, men kände sig glad över att de hade ­samma 16 18 Gaudeamus 6/2016

­ usiksmak. Då skulle de åtminstone ha något att m ­prata om under dejten.

”Innan hade jag aldrig ens varit på en dejt.”

– Jag hade gått händelserna i förväg och fund­erat på om jag kunde se oss två ihop i framtiden och ­sådant.

Men när vi väl ätit klart och sa hejdå så ­kände jag att vi bara var kompisar, säger Anton.

Nu har ett år gått. Anton är fortfarande kompis med första nätdejten och hänger på fler och fler dejt­ ingsidor.

– Innan hade jag aldrig ens varit på en dejt. Men när jag blev singel så tänkte jag att nu kör vi. Sen dess har det bara rullat på.

En annan student på Stockholms universitet som har koll på nätdejt­ing är Johan Hedberg. Han började nätdejta år 2006. Det var sex år innan Tinder lanserades och ­enligt ­Johan var nätdejting både ovanligare och mer stigma­tiserat då.

– Det fanns en bild av att det bara var socialt av-

STUDENTERNA SOM NÄTDEJTAR

Reportage

Johan Hedberg började nätdejta år 2006 och har testat många olika appar och sidor.

på campus vikande som höll på med det. Men jag känner mig ju inte socialt avvikande, jag är bara lite blyg och försiktig ibland.

Mindre stigmatiserat Nu för tiden tycker Johan inte att det är några problem att prata öppet om nätdejting. Hans syster är gift med en man som hon träffat på dejting­sidan Match och de flesta nu för tiden har testat att nät­dejta eller känner åtminstone någon som har gjort det, ­menar Johan.

Det är stor skillnad från hur det var för J­ ohan i början.

De första gångerna han skulle träffa nätdejter var han väldigt nervös.

– Då fick man ju hitta på en coverstory inför kompis­ ar och så. Typ säga att man träffats på en fest. Även Anton menar att det inte är särskilt svårt att prata öppet om nätdejting nu för tiden. Han b ­ e­rättar att nätdejting under det senaste året har blivit av­ dramatiserat för honom.

– Alla är öppna om det. Det är en grej man pratar om

i till exempel skolan, säger Anton.

Men trots att Anton nu tycker att nätdejting är så ”normalt” hade han själv en del fördomar innan han började nätdejta.

”Jag tänkte att det bara var folk som ville ha one night stands.”

– Jag tänkte att det bara var folk som ville ha one night stands. Men det går verkligen att träffa alla möjliga sorters vettiga människor. Jag trodde inte alls att nätdejting skulle passa mig. Jag är förvånad över hur kul det är, säger Anton.

Varför nätdejta? År 2010 tog var fjärde relation sin början på internet,

visar en Sifo-undersökning från samma år. Nu tros ­åtminstone en miljon svenskar vara medlemmar på någon dejtingsajt. Och utbudet är större än någonsin.

Det finns dejtingsidor som riktar sig till alla ­möjliga mer ­eller mindre smala målgrupper. För att nämna några exempel så finns Solidlove som riktar sig till ­kristna singlar, Victoria Milan som riktar sig till folk som söker en otrohetsaffär och Platonicpartners vars målgrupp är asexuella eller människor som söker ­kärleksrelationer med begränsad fysisk kontakt.

”Jag har aldrig förstått det här med 'the game'.”

Maja Sundqvist skrev förra året sin kandidatuppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap på JMK. Hon skrev om nätdejting och vad folk som nätdejtar vill få 6/2016 Gaudeamus 17

Reportage

STUDENTERNA SOM NÄTDEJTAR

ut av de digitala dejtingtjänsterna. Hon och uppsatspartnern Max Berg kom fram till att majoriteten av de som nätdejtar gör det för att finna kärlek.

– Vi blev faktiskt ganska förvånade. Många av våra kompisar som nätdejtar hade bara pratat om det som ett sätt att fördriva tiden eller en kul grej att testa på, berättar Maja.

De gjorde en enkät som över 700 personer s­ varade på. Svaren de fick fram visade att äldre personer i högre utsträckning nätdejtade för att hitta kärlek, även om längtan efter kärlek var genom­gående i de ­flesta ­åldersgrupper. Den enda åldersgrupp där majoriteten svarande inte hade som främsta syfte att hitta kärlek var personer mellan 18 och 20 år. Dessa personer sökte i ­högre utsträckning tidsfördriv.

– Vi kunde också se att de yngsta som mest var ute ­efter tidsfördriv till viss del använde andra tjänster. De använde till exempel ofta Tinder och Badoo. De använde också Happy Pancake, som hade mest blandade åldrar av de tjänster vi tittade på.

Undersökningen visade att de äldre använde sig mer av tjänsterna Match och Mötesplatsen. De v ­ isade sig även vara mer aktiva i sin nätdejting. De träffade fler personer och blev mer ofta tillsammans med folk de träffat.

– Match och Mötesplatsen är ju också betaltjänst­er, så de sidorna kanske lockar folk som är mer ­motiverade.

Och som vi kunde se i undersökningen så var längtan efter kärlek mer dominerande desto äldre upp i åldrarna man kom.

”Jag har förstått mer och mer att det här verkligen hjälper folk att bli tillsammans.”

Varför valde ni att skriva uppsats om nätdejting?

– Vi förstod att de flesta studier som har gjorts om nätdejting handlar om folks attityder gentemot det, till ­exempel varför folk tycker illa om det. Men varför nätdejtar människor och vad får de ut av det? Där fanns det ett hål i forskningen tyckte vi.

Maja har själv haft ett konto på en nätdejting­ sida, men har aldrig träffat någon. Efter att ha ­skrivit ­uppsatsen och märkt hur många av hennes vänner som nätdejtar har hon fått upp ögonen för fenomen­et.

– Jag har förstått mer och mer att det här verklig­en hjälper folk att bli tillsammans. Nätdejting har ju också blivit väldigt stort i Sverige. Jag tror att det passar den stereotypa svensken som kanske inte är så utåtriktad och vill träffa någon i sin egen takt.

Ett öppnare klimat De långa romantiska relationer Anton befunnit sig i ­tidigare har alltid varit monogama. Nu har han både träffat fler människor och testat fler sätt att bygga ­romantiska och sexuella relationer.

– Jag har testat att dejta folk utan att vara till­sammans och har testat att vara i polyamorösa ­situationer. Det finns många fler förhållandevariant­er än jag hade tänkt mig. Innan var mitt relationsliv väldigt mallat, säger han.

Johan framhåller å sin sida fördelar som att det blir lite lättare att kommunicera rakt. Om någon är medlem på en dejtingsajt känns det till exempel lättare att fråga personen om hen vill gå på en dejt.

– Jag har inte svårt att prata med folk generellt, men jag kan ha svårt att visa intresse då jag är blyg, be­rättar ­Johan.

Samtidigt finns det även på dejtingsidorna ett visst socialt spel, menar han.

– Jag har aldrig förstått det här med ”the game” och föredrar ärlighet och raka svar. Men "the game" finns nästan i all social interaktion i slutändan.

18 Gaudeamus 6/2016

Ett första meddelande och sen då?

Både Johan och Anton föredrar att ses ganska snabbt efter att de har börjat prata med en nätdejt. Enligt Johan är det lättare än att prata länge och bygga upp en för stor bild av hur personen kommer att vara. Även Anton känner igen sig i det.

– Det är ju också lite jobbigt att skriva fram och tillbaka för länge. Jag brukar mest fråga vem p ­ ersonen är och vad hon gillar. Och sen föreslår jag en fika eller en promenad. Det brukar ofta handla om ungefär en veckas digital kommunikation innan jag föreslår en träff, säger Johan.

Så, hur väljer Anton och Johan ut vilka de faktiskt vill nätdejta? Johan har vissa saker han försöker undvika.

Till exempel brukar han kolla av om tjej­erna han pratar med röker, eftersom han helst inte vill dejta rökare.

– Sedan är jag inte benhård med sådant. Jag har till exempel blivit kär i en rökare en gång och då fick det vara så.

Anton däremot försöker att ha så få ”dealbreak­ers”

”Det brukar ofta handla om en veckas digital kommunikation innan jag föreslår en träff.”

som möjligt. Han vill vara öppen och inte ha några synpunkter på hur en person ska vara innan han börjar prata med personen.

– Jag försöker att motverka att ha några s­ärskilda krav och vara öppen för olikheter. Men det klart att man har saker man går mer eller mindre på. Jag går nog till exempel mer på söt än snygg tror jag, s­ äger ­Anton.

Den perfekta första dejten Vad man bäst ska hitta på på en första dejt råder det delade meningar om. Johans bästa tips är att ta en ­promenad.

– Jag föredrar att kunna prata utan för mycket ljud omkring oss. Och om man tar promenader är ljud­nivån lägre än på fik. Man kan röra sig och hitta samtals­ ämnen i miljön omkring om det behövs, men även til�låtas vara informell utan att vara oartig, säger Johan.

– Jag föredrar att ses och ta en fika. Det är ett bra sätt att lära känna någon på. Det är också bra att ta en offentlig plats. Jag skulle aldrig säga 'kom hem till mig' inför en första dejt, säger Anton.

Många av oss har kanske fått höra att man ska vara försiktig när man träffar främlingar från internet. Det är dock inget som bekymrar varken Johan eller Anton. De känner inte något behov av särskilda säkerhetsrutin­ er innan de träffar en person. Båda konstaterar dock krasst att en del kvinnor kanske känner ett större ­behov av det.

”Jag har privilegiet att vara man, så jag har inte varit rädd för att typ bli överfallen.”

– Jag har aldrig själv känt mig utsatt, men det kan nog vara vanligare att tjejer blir stalkade och så.

Jag tycker att man ska göra det man behöver för sin egen trygghet innan man träffar någon från internet, säger Johan.

– Jag har privilegiet att vara man, så jag har inte ­varit rädd för att typ bli överfallen. Jag försöker däremot att tänka på det när jag dejtar tjejer. Att se det från deras perspektiv och till exempel föreslå träff på offentliga platser för att inte verka skrämmande, säger Anton.

STUDENTERNA SOM NÄTDEJTAR

Reportage

6/2016 Gaudeamus 17 19

Porträttet

20 Gaudeamus 6/2016

GADDEN MÖTER

GADDEN MÖTER

Porträttet

Viker sig inte för viktnojan När Kajsa Hällegårdh brände ut sig för två år sedan bestämde hon sig för att göra en helomvändning och sätta hälsan framför utseende. I dag använder hon sig av sin konst och sin kropp för att jobba mot smalhetsnormen.

Av CORNELIA THOMASSON (text & foto)

K

ajsa Hällegårdh har varit missnöjd med sin kropp så länge hon kan minnas, förklarar hon när hon rättar till sin stickade poloklänning och drar upp benen under sig

i soffan.

– Jag har alltid tyckt att jag har varit tjock. Oavsett hur mycket jag har vägt. Alltid varit obekväm.

Det är inte helt ovanligt att tjejer känner så, tror hon, och drar sig till minnes hur hon som liten kunde stå i omklädningsrummet efter skolidrotten tillsammans med sina kompisar. De betraktade sina spegelbilder, klämde på sin kroppar och ojade sig över sin tjockhet.

– De kunde vara hur smala som helst, ha storlek extra small och nå med händerna runt midjan. Ändå tyckte de att de var tjocka. Och vad tyckte de då om mig, som hade storlek medium?

Slutade att äta Kroppsstorlek och vikt har haft stor betydelse för Kajsa under större delen av hennes liv och hon har pendlat mycket i vikt. Men för två år sedan hände det något som fick henne att tänka om.

Kajsa hade precis flyttat hem till sina föräldrar efter ha gått klart sin folkhögskoleutbildning i grafisk kommunikation. Hon hade inget jobb och var, som hon själv uttrycker det, "lite heartbroken".

Hon var också väldigt smal.

”De kunde vara hur smala som helst, ha storlek extra small och nå med händerna runt midjan. Ändå tyckte de att de var tjocka.”

– Jag slutade helt enkelt att äta och gick ner massor i vikt. Jag fick väldigt mycket beröm och uppmärksamhet för min kropp. Jag var fin plötsligt.

Fint ansikte, fina ben. Folk bekräftade mig som om jag gjort något duktigt, men jag hade bara varit jätte­l edsen och inte kunnat äta, berättar hon.

Till slut blev hennes stressiga livssituation övermäktig. Kajsa drabbades av utmattningssyndrom. Kombinationen av konstant trötthet och medicin­e r gjorde att hon stadigt började gå upp i vikt igen.

– Då bestämde jag mig för att jag inte skulle sluta äta den här gången, jag gör det så lätt när jag mår dåligt. Jag insåg att även när jag vägde mindre, var jag ungefär lika obekväm med min kropp som när jag vägde mer. Bilden av min kropp hade inte att göra så mycket med min vikt som min inställning till den, säger hon.

Mycket av inspirationen har Kajsa hämtat från kroppspositivistiska konstnärer som visat upp sig själva och sina alster i sociala medier. Hon minns fortfarande hur förvånad hon blev när hon för två år sedan upptäckte att det fanns en uppsjö av normbrytande illustratörer och konstnärer på Instagram.

”Jag har satt min egen hälsa framför hur samhället tycker att jag ska se ut.”

Tänker på framställningen Det blir tre mål mat om dagen och hon lägger inte tid på att fundera över om måltiden är nyttig eller inte, eftersom det var en av fällorna hon ofta föll i förr.

– Om jag inte var säker på att jag kunde göra måltiden nyttig så hoppade jag över den helt.

Att få in matrutinen har inte varit så svårt för henne, men att ändra inställning till sin kropp är däremot lättare sagt än gjort. Kajsa medger att hon fortfarande kämpar med det.

– Jag skulle inte säga att jag tycker om min kropp nu, men jag är medveten om varför jag inte tycker om den. Och då kan jag aktivt låta bli att agera på det.

Hon menar att det kan handla om hur hon väljer att framställa sig själv och sin kropp på sociala medier och vad hon väljer att ta på sig.

– Tajta kläder var jag extremt obekväm med att ta på mig förut, men nu gör jag det! säger hon och pekar på sin klänning.

Kroppar i konstskapandet En kvinna i svart tusch låter sina stora lår flyta ut över ett vitt pappersark. Magen ligger i veck och brösten hänger fritt och asymmetriskt. Ett sätt för Kajsa att acceptera sin kropp för hur den ser ut är att använda sig av normbrytande kroppar i sin egen konst.

– Jag använder mig ofta av bilder av kroppar som på något sätt är förvrängda, till exempel med hjälp av speglar. Genom att teckna kroppsdelar, som ett par hängiga bröst eller stor mage, blir de till slut bara en vacker form och varken tabu e ­ ller ideal.

– Oj! När jag såg de här personerna som hade stora kroppar men ändå vågade ta plats... Liksom, hur kan man vara en stor person och ändå vara så nöjd med sig själv? Det blev en insikt för mig.

Hon ser att det finns en progressiv rörelse på ­s ociala medier, som vill bryta tabun kring hur den kvinnliga kroppen ska se ut. Hon har börjat se sig själv och sin kropp som en del av en större bild: – Att jag vågar vara tjock, och bryta mot smalhetsnormen, är en aktiv politisk handling.

Kajsa ler och tillägger att hon kan se en prestige i det.

– När jag gick upp i vikt var det ingen som berömde mig. Men jag kan känna mig väldigt stolt över att jag gått upp i vikt, för jag har satt min egen hälsa framför hur samhället tycker att min kropp ska se ut.

Vill hjälpa andra Kajsa lever fortfarande med utmattningssyndromet och är just nu sjukskriven från sina studier i praktisk filosofi för att kunna påbörja en behandling för att bli frisk.

– Det är väldigt intressant att prata med kvinnor om vilken bild de har av sina kroppar. Alla ser väldigt olika ut, men de flesta har en negativ inställning till sin kropp. Just nu är jag ju utmattad, så det blir inte så mycket politisk aktivism. Men när jag blir frisk skulle jag vilja hjälpa andra att förändra synen på sin kropp, berättar hon.

”Det finns nog inte så många som Kajsa i den här världen, som förhåller sig så intellektuellt men samtidigt kärleksfullt till relationer, politik, konst och enklare vardagsbestyr. Därför är det fantastiskt att få bo tillsammans med henne och dela hennes tillvaro. Hon är helt enkelt den mest omtänksamma och intelligenta människa jag träffat.”

”Om samhället är fyrkantigt så är Kajsa rund, och om världen går i grått är Kajsa den femte grundfärgen. Dikten om dina tår? Den har Kajsa skrivit. Dragspelet under din huvudkudde när du går och lägger dig? Det har Kajsa lagt där. Och morotskakan du fick på matteprovet på din födelsedag? Den har Kajsa bakat. Alla som får ha henne i sitt liv borde på ett närmast bibliskt vis begrunda sin lycka."

ERIK BLOHMÉ, SAMBO

HANNA SUNDWALL, VÄN

KAJSA HÄLLEGÅRDH

Bor Stockholm. Ålder 25. Familj Sambon Erik och taxen Gunnar. Läser på SU Praktisk filosofi under hösten, teoretisk filosofi till våren. Drömyrke Vill forska inom filosofi eller teologi. Kuriosa Älskar engelska deckare, äger alla avsnitt av Morden i Midsomer och samlar på Agatha Christie-romaner.

6/2016 Gaudeamus 21

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Foto: Miriam Bratt

Kultur & Nöje

Anrik val eller ivrig tunga?

Blått och böljande. Den nya skulpturen ­utanför Studenthuset väcker olika känslor.

Konstnären Johan Paalzow inspirerades av tungans form när han skapade konstverk­ et men tycker att det är viktigt att alla får göra sin egen tolkning. Han har inte några problem med de sexuella undertoner som en del uppfattar i konstverket, även om det inte har varit hans fokus i den kreativa processen.

MIRIAM BRATT

Sedan början av september har studenter vid Stock­ holms universitet mötts av en ny skulptur utanför ­Studenthuset. Konstverkets namn är Moby Dick, en ­referens till en känd roman som handlar om en vit val.

Men om konstverket ser ut som en val råder det delade meningar om. Konstverket har redan hunnit bli något av en snackis och de flesta verkar tycka att verket ser ut som en tunga.

Det är kanske inte särskilt konstigt eftersom konst­ nären Johan Paalzow har utgått från formen av just en tunga för att symbolisera människans tal. Han poäng­ terar dock att det är viktigt att alla som går förbi får tolka verket själva.

– Den kan uppfattas som något komiskt, något ­sexuellt, något fint eller något fult. Jag vill att alla ska ha möjlighet att tolka konstverket på sitt sätt.

Hur tänker du kring de sexuella under­tonerna som du nämnde?

– När jag jobbade med placeringen av Moby Dick här på SU så hoppade några studenter av bussen och sa att det såg ut som en fallos. Sedan ser många en tunga och 22 Gaudeamus 6/2016

det är klart att det finns sexuella undertoner i det ­orala.

Jag ser inget negativt med det även om det inte har ­varit mitt fokus när jag har arbetat med konstverket.

Psykologistudenterna Michaela Borg och G ­reta ­Hammare sitter en lunchrast på sittdäcket till skulptur­ en. De berättar att de har tittat en hel del på skulp­ turen.

– Det ser ut som en tunga, säger Michaela Borg.

– Jag kommer att tänka på ett tuggummi som jag åt när jag var liten, berättar Greta Hammare.

Elena Zaravoutsi är ekonomiansvarig på Stockholms universitets studentkår och har sitt kontor i Student­ huset. Hon har utsikt över skulpturen hela dagarna.

– Jag blir lite distraherad av skulpturen. Jag kan inte uppfatta vad konstnären vill förmedla och jag för­ står inte kopplingen till varför den blivit placerad här, ­förutom att färgen passar in med de blåa husen, säger Elena Zaravoutsi.

”Den kan uppfattas som något komiskt, något sexuellt, något fint eller något fult. ”

”Jag blir lite distraherad av skulpturen. Jag kan inte uppfatta vad konstnären vill förmedla”

Den nästan fem meter långa skulpturen skapad­ es år 2004 och har tidigare stått vid Lärarhögskolan i ­ Konradsberg. Men eftersom Lärarhögskolan är ­nedlagd och nu har uppgått i Stockholms ­universit­et så har konstverket förflyttats till Frescati. Johan P ­ aalzow är nöjd med den nya placeringen eftersom det är en plats som studenter passerar.

– Den är på väg uppåt. Mot psykologinstitutionen, säger Johan Paalzow och skrattar.

Konstnären Johan Paalzow.

Foto: Miriam Bratt

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Kultur & Nöje

Foto: Carl Ander/Röhsska museet

KULTURTIPSET

Skulpturen Mother and Father av konstnären ChristianPontus Andersson.

Kulturhuset har kroppen i fokus Just nu visar Nationalmuseum utställningen ”Förkroppsligat” på Kulturhuset Stadsteatern.

Med människokroppen som bas utforskas gränslandet mellan modern konst och tradition­ ellt konsthantverk.

Upplev verk rörande identitet, makt och kroppsfixering, som den objektifierade kvinnokroppen och hur psykisk smärta yttras fysiskt. Sista chansen för besök är 15 januari 2017. Fri entré.

KRÖNIKÖR FANNY WALLER DAHLIN

Konsten att älska sin kropp KROPPEN HAR ALLTID varit ett genomgående tema i

mina projekt. Mina fotografier, mina texter. Mitt liv – om det nu skulle kunna räknas som ett projekt. I konsten: väcka tankar, bryta tabun, prata om själv­ känsla, låta synas utan fördömande. I livet: ångest med spegeln som en fiende. Positivt kontra nega­ tivt.

stå i affären och se en tidning håna Kelly Clarksons viktuppgång och en annan rubricera Angelina Jolies smala kropp som ”skräckinjagade”. Trött på kritise­ rande av människors kroppar, att andra bedömer mig och att jag bedömer dem. En natts sömn och när jag vaknar så är världen likadan.

HUR ÄNDRAR MAN strukturer? Små bäckar bildar ju

MINA ÄTSTÖRDA VÄNNER kan jag räkna på mer än

hälften av röda linjens tunnelbanestationer mellan Fruängen och Mörby centrum, de är fler än han­ dens tio fingrar. Anorexia, bulimi, ortorexi, hetsät­ ning och UNS (ätstörning utan närmare specifika­ tion). Fullfjädrad diagnos eller inte, ett övertagande fokus på kilon och synliga nyckelben. Hela samhäl­ let är ätstört så kanske är vi normalstörda. Farligt men vanligt.

JAG HAR PENDLAT i perioder. Pendlat i vikt, i åsikter

och i storleken på tallriken. Stundtals i tysthet varit en av dem som ställt kvinnor mot varandra, ”Twiggy vs Marilyn”, köpt biljetter till tävlingen som ingen kan vinna. Vänd åt att hylla tjocka och såga magra, vänd åt att glorifiera smala och förakta överviktiga.

Fram och tillbaka mellan läktarna. Nu är jag bara trött. Trött på att kroppen aldrig kan bli avdramati­ serad. Att jag inte kan ha ett neutralt förhållnings­ sätt till min egen kropp utan ständigt jämför mig med andra. Romantiserar och kritiserar. Trött på att

en flod, men vad ska man göra när man ändå vill ändra sin kropp? Är det ens ansvar att ändra struk­ turer? Nej. Men hur ska de då ändras? Det finns inget enhetligt svar och inga trollformler. Samtal kan vara en bit på vägen mot avdramatiserande.

När trollen möter solen så spricker de ju. För mig är konsten viktig, både som egen terapi och för att lyfta ämnet. Särskilt i samtal med mina vänner, de som ­skapar och de som också försöker förhålla sig till sina kropp­ar. Stötta och peppa, lyssna på hur de tänker och sätta ord på mina egna känslor (även om det ibland kan kännas läskigt, vilket är helt okej). I andra kan man ofta se sig själv.

MIN NÄRA VÄN sa en gång: ”Jag älskar min kropp.

Inte utseendet, det skiter jag i, jag älskar den för att den låter mig leva.” Det är något jag försöker att ­på­minna mig själv om varje dag.

Fanny Waller Dahlin pluggar Kulturvetarprogrammet på Stockholms universitet.

FANNY TIPSAR SÅ UNDVIKER DU VIKTHETSEN: PRATA MED VÄNNER. Om samhällets syn på kroppar, tankar, känslor. Är du inte bekväm med att prata om dig

själv, prata om det i allmänhet. Prata däremot inte om dieter eller kalorier, kommentera inte andras mat på ett negativt sätt och känn in ifall du är i ett sällskap där du kan prata om träning. Fråga om du är osäker.

VÄG DIG INTE. Det är en förlorad minut.

Sanna Palolampi

PLUGGMIXEN STUDENTERNAS SOUNDTRACK Gaudeamus med­ arbetare Sanna Palolampi bjuder på stor variation i sin lista över bästa pluggmusiken.

Dungen – ”Achmed flyger” Vacker, instrumental melodi som i pausen får dina tankar att flyga iväg och släppa litteratur, tentor och uppsatser för en stund.

Fleet Foxes – "White Winter Hymnal" Härlig låt som får en perfekt mysig skrivstämning att infinna sig vintertid.

Queen – "Don't Stop Me Now" Vill du kicka igång motivationen inför allt plugg? Eller känna dig oslagbar och stark när du är färdig? Lyssna då på den här svängiga hiten.

Amason – "Blackfish" Lättlyssnad poplåt som passar utmärkt när du har kommit in i skrivandet och bara vill ha något i lurarna eller högtalarna.

Various artists – "Berg är till för att flyttas!"

80-talshiten mot Apartheid som får dig att tänka att allt är möjligt. Peppande och passar såväl i hörlurar som högtalare.

LYSSNA! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

GÖR DIG AV med alla kläder som du inte passar i. Ge bort till vänner, fixa en loppis eller skänk till välgörenhet.

6/2016 Gaudeamus 23

Tips & Pepp

PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS

QUIZ: Vilken slags student borde du dejta?

Universitetstiden behöver inte bara innebära en massa plugg – det kan också vara en perfekt tid för dejting. Men vilken studentstereotyp passar du ihop med? Med hjälp av ett enkelt quiz vill Gaudeamus redaktion hjälpa dig att hitta din perfekta match.

1. Vad är du ute efter för typ av relation?

3. Det här är en bra första dejt:

5. Viktigaste studentpolitiska frågan är...

A. Inget allt för allvarligt.

B. Oavsett vilken slags relation vi ingår så vill jag ha ett skriftligt kontrakt över vad som gäller.

C. Just nu skulle jag vilja prova en polyrelation.

D. En partner som vill rädda världen tillsammans med mig.

A. Vi går ut och dricker mjöd och äter korv på en av pubarna i Gamla stan.

B. Bio och sen middag. På så vis kan vi diskutera filmen under middagen.

C. Vi går på spelning på min kompis queer-klubb.

D. En dumpstringstur mitt i natten. Jag tar med dubbla pannlampor!

A. Ett roligare studentliv. Kan vi också prata om varför vi inte har ett mikrobryggeri på campus?

B. Införandet av treterminssystem för en effektivare studietid.

C. Mer kurslitteratur skriven av kvinnor.

D. Att alla universitet i Sverige måste sluta in­ vestera i fossila bränslen.

2. Vad faller du för?

4. Det här gör du helst på fritiden:

6. Varför är utbildning viktigt?

A. Humor och förmågan att bjuda på sig själv.

B. Ett skarpt intellekt och förmågan att kunna tala för sin sak.

C. Inte vita kränkta män eller sköna snubbar i alla fall.

D. Doften av egengjort björklövsschampoo.

A. Går på sittningar i min overall, syr fast märk­ en på min overall eller åker finlandsfärja i min overall.

B. Jag finner det stimulerande att gå igenom gamla domstolsbeslut.

C. Går på olika kulturevents och twittrar om ­feminism.

D. Min fritid är vigd åt att volontärarbeta för olika miljöorganisationer.

A. Jag har läst strökurser de senaste tio åren.

Det är roligt med gemenskapen på campus!

B. Det är viktigt att utbilda sig.

C. Kunskap är ett sätt att bryta maktstrukturer.

D. Utbildning är ett sätt att lära sig mer om världen och hur vi kan vårda den på bästa sätt.

Färdig? Bra! Sammanställ dina svar. Den eller de bokstäver som du svarat flest gånger borde rimligtvis också vara din stereotypa drömpartner. Eller ja... något ditåt.

ren Klubbmästa Gillar du studentikosa visor och skoningslösa dryckesspel? Då kanske du ska satsa på att ­haffa Klubbmästaren. Finnes på n ­ ågon av pubarna på campus. Aldrig någon annanstans. Förutom kanske i gamla stan när hen dricker mjöd.

Hen är svår att ta miste på då hen nästan ­undantagslöst bär overall.

Klubbmästaren är karismatisk, vet var festen är och vad du än har för pinsamma fyllehistorier i bagaget så kommer hen alltid ha en bättre.

24 Gaudeamus 6/2016

B Vän av ordning Du verkar gilla att diskutera – det gör Vän av ordning ­också. Vän av ordning har läst en 15 poängskurs i juridik, men är tillräckligt ­retorisk för att veta hur man gör det ­mesta av det. Om du kan leva med det faktum att hen eventuellt bär smala glasögon inköpta någon gång på högstadiet och ibland säger motsatsen till vad hen tycker bara för att skapa d ­ ebatt, då är det bara att köra! Men förbered dig gärna med lite statistik från SCB för att sätta dig i respekt.

C

D

Genuskofta

n

Genuskoftan är den medvetna studenten, nära besläktad med Kulturkoftan. Hen behöver inte nödvändigtvis ha läst genus­vetenskap, men är trolig­ en väl bekant med Judith Butler.

Känns ofta igen på piercingarna, den hippa hårfärgen och stora kängor. Om du kan hantera att Genuskoftan inleder varannan ­ mening med "Trigger warning..." och varannan med "Jag som har tolkningsföreträde..." är ni en perfekt match.

Kånken Tanken på ett fossilfritt univer­ sitet och att få fläta in fingrarna i ett par dreads – det får ditt hjärta att slå extra slag, eller hur? Möt Kånken, miljökämpen i second hand-fyndad Fjällräven-utstyrsel som alltid står på barrikaderna när det kommer till miljöfrågor.

Tidigare återfanns denna stereotyp i kårpartiet Gröna Studenters möteslokaler, men nu för tiden är de spridda för vinden. Kanske går det att få en skymt av hen i Gröna villan?

Illustration: Cornelia Thomasson

A

PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS

Tips & Pepp

På fritiden:

"Kroki är inte farligt" När deltagarna i Gula villan plockar fran block och pennor är det den nakna människokroppen som står i fokus. Krokikvällarna är tillbaka efter ett långt uppehåll.

Det är måndag eftermiddag och Gula villan beblandar sig väl med höstens alla lövfärger. Den första krokikväl­ len på flera år ska i dag annordnas av Humanistiska föreningen. Vi får träffa Danica Lundin, som pluggat till klassisk konstnär i tre år och specialiserat sig inom ritning och måleri. Efter att ha arbetat som volontär åt föreningen fick Danica Lundin reda på att det tidigare förkommit krokikvällar på Stockholms universitet.

– Det hade tydligen varit jättepopulärt och lockat många deltagare, berättar Danica.

Mer än nakna kroppar Vad innebär kroki? Att bara måla av nakna kroppar är en grov förenkling. Danica menar att det är ett nyttigt sätt för människor att inte översexualisera eller objek­ tifiera den mänskliga anatomin. En konstform med både roliga och nyttiga element.

– Många krokimodeller som jag har träffat har sagt att kroki förändrat deras liv. Man har lärt sig att upp­ skatta sin kropp genom att stå naken framför en ob­

serverande publik. Inn­ an hade man haft pro­ blem med att acceptera hur ens kropp såg ut och mått dåligt, återger Danica.

För studenter är kroki en av de mest humanis­ tiska sakerna att enga­ gera sig i, menar Danica Lundin. Det är ett sätt att uppskatta den fysiska och mentala människan och att bli mer van med en mänsklig nakenhet, som inte är till för nå­ gons sexuella njutning.

– Kroki är inte farligt.

Den nakna kroppen står i fokus när krokikvällarna i Gula villan går av stapeln.

Vi strävar efter en posi­ Foto: Fanny Waller Dahlin tiv energi, där männi­ skor ska må bra och ha kul.

När, var, hur?

Stämningen är stilla och avslappnad när Danica och cirka tio andra personer börjar måla av modellen fram­ Krokikvällarna går av stapeln i Gula ­Villan för dem. Pennorna glider fram och tillbaka över de oli­ och arrangeras av Humanistiska förenka ritblocken som avger olika tolkningar av den nakna ingen. Inträde kostar 20 kronor och att man är kroppen. Här och nu känns det hela naturligt och upp­ medlem i Humanistiska föreningen. Evene­skattat. ma­ngen utannonseras i föreningens nyhetsbrev

!

och facebooksida.

Axel Allen

FRÅGA STUDENTOMBUDEN Jag känner mig diskriminerad Hej. Min lärare har flera gånger dumförklarat mig inför hela klassen när jag ställt frågor. Jag känner mig diskriminerad och vill inte att den här läraren ska rätta min tenta då jag inte litar på att jag kommer att få en rättvis bedömning. Kan ni hjälpa mig?

?

Hej! Vad tråkigt att du upplever ett dåligt bemötande från din lärare.

Det framgår inte av ditt mejl på vilket sätt du känner dig diskrimi­ nerad, men om det rör sig om diskriminering enligt någon av de grunder som listas i diskrimineringslagen så kan du anmäla detta till universitetets jämlikhetssamordnare.

Dessa diskrimineringsgrunder är: kön, könsöverskridande identitet el­ ler uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk­ tionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Jämlikhetssamordnaren gör en formell utredning för att utröna om diskriminering föreligger, och vi studentombud kan stötta dig i processen. Även om det inte går att fastslå att din lärares uttalanden är diskriminerande så kan vi hjälpa dig att lyfta frågan med din lärare. Alla studenter vid Stockholms universitet ska själv­ klart behandlas lika och på ett respektfullt sätt. Kanske kan det även finnas möjlighet för dig att byta examinator.

Hör av dig så ska vi hjälpa dig vidare!

!

JOSEFIN VELANDER, STUDENTOMBUD

Få svar på dina frågor!

Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små.

Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade.

Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

If you can turn understanding customers into an art form, you’re switched on Our customers deserve the best. This is why we hire great people with customer focus and passion.

At Betsson there are no limits. We love what we're doing and we aim high. Make an impact www.betssongroup.com

LÄS TIDIGARE FRÅGOR på gaudeamus.se/studentombud

6/2016 Gaudeamus 25

In English

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

The artist Johan Paalzow drew inspiration from the shape of the tongue while creating his work of art.

Photo: Miriam Bratt

Ancient whale or excited tongue?

Since the beginning of September, ­students at Stockholm University have encountered a new sculpture next to Studenthuset. The work of art is ­called Moby Dick, which is a ­reference to the famous novel about the great white sperm whale. But not everyone agrees that the sculpture looks like a whale. It has already generated a lot of buzz around campus, and most

Gaudeamus online Gaudeamus’ ambition is to reach out to all students at Stockholm University. Therefore we are proud to inform you that we’ve initiated a ­collaboration with students from the Institute for Interpreting and ­Translation Studies. From now on more ­articles than ever will be translated into English and published on our website.

www.gaudeamus.se 26 Gaudeamus 6/2016

­ eople seem to think that it resembles a p tongue.

The popular opinion is not surprising given that the artist Johan Paalzow has relied on the shape of the tongue to symbolise the human speech. Never­ theless, he emphasizes the importance of m ­ aking your own interpretation.

”It can be perceived as something comical, sexual, beautiful or ugly.”

”It can be perceived as something c­ omical, sexual, beautiful or ugly. I want everyone to feel like they can interpret it in their own way.”

What do you think about the sexual ­undertones you mentioned? ”When I was installing Moby Dick here

at Stockholm University, a couple of students got off the bus and said that it looked like a phallus. On the other hand, some people see a tongue instead, and obviously there are sexual under­tones in oral-related things. I don’t see it as something negative, even though it ­ wasn’t my main focus while working on the sculpture.”

Psychology students Michaela Borg and Greta Hammare are sitting next to the sculpture during a lunch break.

They confess that they have spent quite some time observing the sculpture. ”It looks like a tongue,” Michaela Borg says. ”It reminds me of a chewing gum I used to chew when I was a child”, Greta Hammare says.

Elena Zaravoutsi is the financial accountant of Stockholm University ­ Student Union. Her office is located in Studenthuset, which gives her a clear view of the sculpture. ”I get a little distracted by the sculpture. I don’t understand what the artist

wants to convey or why it was p ­ laced here, except that the colour of the ­sculpture matches the blue buildings on ­campus”, Elena Zaravoutsi admits.

”It's heading for the Institute of Psychology”

The sculpture, which is almost five meters long, was created in 2004 and was previously located at the Institute of Education in Konradsberg. The institute is now a part of Stockholm University, which prompted the move to the ­Frescati area. Johan Paalzow is pleased with the new location, as many students pass by the sculpture on a daily basis. ”It’s heading for the Institute of ­Psychology”, he says and laughs.

Text: Miriam Bratt Translation: Ingrid Eriksson

Plans for new Research Centre The Area Committee for Human Sciences invests strategic funds on the proposal for a new research centre for critical heritage studies. The centre will serve as a multidisciplinary meeting place for ­researchers if it becomes reality.

Now money is invested in the planning on a new research centre for critical heritage studies at the Department of Culture and Aesthetics. It is hoped that the centre will be a multidisciplinary meeting place for researchers and PhD students from different disciplines.

Anna Källén, senior lecturer of archaeology and researcher in critical heritage studies, is in charge of the planning and believes that even if the research centre

Photo: Private

Blue and wavy. The new ­sculpture next to the ­student building, Studenthuset, ­evokes mixed emotions. The artist Johan Paalzow drew inspiration from the shape of the tongue while creating his work of art, but he believes that everyone should make their own interpretation.

The sexual undertones that some people perceive do not bother him, even though they were not a part of his creative process.

would mainly be for researchers, it could also be useful for students.

“Obviously, this would entail positive effects for all students who are interested and want to attend public lectures and ­similar events.”

In order to realise the centre, more planning is required concerning the structure and funding. The Area Committee for Human Sciences has invested money to investigate the matter further, however, the working team with Anna Källén now must look for funding externally.

Text: Miriam Bratt Translation: Jeanette Norling

Anna Källén, is in charge of the planning of a new research centre.

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

In English

COLUMNIST SORAYA TAVAKOL

Finding love in the time of tinder IN SWEDEN WE are fortunate enough to live in an open

Viktor Škultéty can't remember why he chose to study in Sweden.

Photo: Private

”Everyone should do an exchange” Viktor Škultéty, 24 years old, is an exchange student from Košice in Slovakia.

What are you studying here in Sweden and how long are you planning to study at Stockholm University? ”I study theoretical physics at Stockholm University, and plan to do so for at least four more months.”

How long have you been in Sweden? ”So far, I have spent two and a half years here, with an ­exception of one semester, when I went on an exchange to Finland – I recommend that as well. And I am probably ­never going to regret it. It basically changed my whole life. ” Why did you chose to come to Sweden? ”I really wanted to go abroad on an exchange, and Stockholm seemed to be the best option from the ones I had.

Other countries like Czech Republic, Hungary and Poland were not that interesting for me, since I really wanted to go further away from my home country. I also considered the Netherlands. I actually don't remember why I chose Sweden anymore, but I do not regret it. ” What is the biggest difference between the school system in Sweden and your home country? ”Well, there are two main differences. The first one is the term-based system instead of a semester-system. In my

home country, the school year is divided into two semesters only and you have around eight courses running simultaneously, with one month of exams in the end during which you are going crazy. Here you have two terms each semester, with less courses the at the same time, and exams in the end of each term. I think this system is better, since you don't have to concentrate on so many things at the same time, as well as not having this "month of suffering" in the end. Also, studies here are much more applied, and focused on self-work which includes a lot of homework, projects and working in groups, while at home studies are more theoretically oriented. Once again, I like the system here more. ” What do you think will be the most rewarding experience of being a foreign exchange student? ”I think everyone should try to do an exchange during their student lives. Being somewhere far away from your home without knowing anyone is a great experience. It is also an amazing opportunity to find or make new friends, to see how the system works in different countries, and to experience the mentality of the other people. ”

Amanda Gustafsson

ASK THE STUDENT OMBUDSMEN Photo: Josefine Malmkvist

Give feedback Hello!

I just finished one of my courses and I want to give both good and bad feedback. How do I do that? What is the best way?

?

Hi! Thank you for your question!

Stockholm University should give everyone who are participating, or have finished a course a chance to communicate their opinion and experiences in a course evaluation. Information about how and when you can do this, should be given at the beginning of a course. You should also be given the opportunity to do this anonymously. The result should be compiled, analyzed and then be communicated back to the students 10 weeks after the course ended. It's the head of your department who is responsible to provide this information. Furthermore, the result should also be seen as a foundation for the next time the course is given.

Kind regards

!

Frida Holmdahl, Josefin Velander and Sofia Johnsson work as Student Ombudsmen at The Student Union.

Get answers to your questions!

The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

FRIDA HOLMDAHL

secular society where men and women can love, express sexuality and date as they wish. For all of us who have lived in countries or cultures where this is not the rule or even allowed, the freedom to love, we know, should not be taken for granted. With this as my context it often sadly strikes me how lonely Swedish people are, despite their freedom. So many are unhappy and in search of love, that they sometimes feel is out of reach. Why is it so?

OUR UNDERSTANDING AND experiences of relation­ ships have changed drastically, not only in the last century, but also the last ten years. Dating apps of all sorts have made it easier to find a partner quicker, especially for sex. Cosmopolitan magazine stated in an article that people should have had at least ten sexual partners in their lifetime. Why? Who says that this will make our life better? Why are we so ­obsessed with quantifying our relationships? Not only do we

”Did Bridget Jones meet Mr. Darcy on Tinder?” quantify them, but we also make lists and rules for partners, relationships, and ourselves. Magazines like Cosmopolitan influence these “wish-lists” and ratings, but why should we trust these as accurate?

What has happened to valuing emotional and social stability as an essential component in a relationship?

TALKING TO FRIENDS it seems to me that we often are

at loss on how to define our relationships. Instead of old-fashioned dating, people fling or as my younger sister says, they ”thing”. I have met so many people who are never sure if they can say that she/he is my girlfriend/boyfriend. Why has this become such a difficult thing to define? Shouldn’t it be easy – either we love someone or want to date him or her or not?

TALKING ABOUT TRUE love is of course, even more

­ isastrous. Some are desperate and have tried every d app and website. But have we forgotten how to ­socialize beyond technology and with those in our immediate vicinity? Ladies and gentlemen! Did ­Bridget Jones meet Mr. Darcy on Tinder? No, she met him at a Christmas party.

MY WISHES FOR this Holiday Season and the New Year

would be that more people would dare to date, meet new people, get engaged emotionally, have some ­patience and be ready to accommodate themselves for love. Even for the one that is not perfect.

SORAYA TAVAKOL is half-Swedish and half-Iranian. ­ She studies her Bachelor’s in Business Administration and Political Science at Stockholm University.

6/2016 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus Ansvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen Redaktör: Hanna Hellzén Cramér, hanna.hellzen.cramer@su.se Foto: Eva Dalin, Niklas Björling, Vilhelm Stokstad

Stockholms universitet i Gaudeamus

Poddar om forskning Det finns flera poddar som produceras vid universitetet där man kan ta del av forskning på ett mer lättillgängligt sätt än att läsa avhandlingar och studier.

Två av dessa är Bildningspodden och Scenpodden.

I Bildningspodden kan man varje vecka höra några av landets ledande forskare inom humaniora i ett spännande samtal om en historisk person, företeelse, idéströmning eller konstverk. De ämnen som har tagits upp hitintills är bland annat kändisens historia, hippierörelsen och naken konst. Men även personer som Hanna Arendt, Edith Södergran och Sigmund Freud har diskuterats.

– Vår tanke med Bildningspodden är att sprida universitetets kunskapsbank till en bredare allmänhet.

Målgruppen är alla nyfikna lyssnare som vill bättra på sin allmänbildning på ett tillgängligt och underhållande sätt. En viktig utgångspunkt har varit att det inte ska krävas någon för-

kunskap för att lyssna på programmen, säger Magnus Bremmer som tillsammans med Klas Ekman producerar Bildningspodden.

Målgruppen är alla nyfikna lyssnare som vill bättra på sin allmänbildning på ett tillgängligt och underhållande sätt.

Scenpodden som sänt sitt första inslag i början av december bjuder in framstående personer från scenkonstvärlden till samtal. Samtalen kommer att handla om alltifrån skådespeleri och teatermusik till konstnärlig

forskning. Bland annat gästas podden av Susanne Osten, Gunilla Röör och Özz Nûjen. Programledare är Karin Helander, kritiker och professor i teatervetenskap och Rebecca Forsberg, konstnärlig ledare för universitetets forskningsscen RATS. – Det känns väldigt roligt att Stockholms universitet gör poddar för att komma ut med forskning och kunskap på ett lättillgängligt sätt.

Det blir som en variant av våra öppna föreläsningar med både folkbildning och fördjupning, säger Karin Helander.

Bildningspodden, som Humanistiska fakulteten står bakom, har funnits i ungefär ett år och har blivit en av landets mest uppmärksammade poddar. De mest populära avsnitten har över 25 000 lyssnare.

Nyheten för några veckor sedan att Bob Dylan tilldelas årets nobelpris i litteratur slog ner som en bomb och åsikterna gick brett isär om huruvida ”rätt” person fick priset. Anders Cullhed, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet har sin uppfattning klar för sig.

Foto: Sony Music

Karin Helander och Rebecca Forsberg programleder den nya Scenpodden.

Att Bob Dylan fick nobelpriset i litteratur är inte konstigt alls, såvida man inte per automatik nedvärderar lyriken i ordets ursprungliga betydelse: ord framförda till musik (av lyra). I dag skulle vi säga scenpoesi. Vad Dylan gjorde, framför allt under 1960-talet, var att förena nordamerikansk folksångstradition med modernistisk konstpoesi, först till akustisk gitarr, senare som elektrifierad rock.

Därmed har han nått miljoner åhörare (snarare än läsare).

FA K TA | Scenpodden kan du lyssna på via scenpodden.se och podcast-appar såsom Soundcloud och iTunes Podcaster. Bildningpodden kan du lyssna på via bildningspodden.se. Fler poddar med koppling till universitetet: su.se/forskning/forskningsnyheter/bloggar-poddar

Ge bort en bok i julklapp Här tipsar vi om böcker skrivna av forskare vid Stockholms universitet och så en som utspelar sig på universitetet.

28

Mästare, väktare, lögnare, vän (2016)

Aftonland (2016)

Christoffer Carlsson, Kriminologiska institutionen

Therese Bohman, Författare och kulturjournalist

Hoppet om en fridfull midsommar krossas när en äldre man hittas skjuten till döds i sitt hem. Det här är den tredje och fristående delen om Leo Junker och ett storslaget kriminaldrama om kärlek, vänskap, svek och skuld.

Karolina är professor vid Stockholms universitet. Hon navigerar sig fram i den akademiska världen och lever ensam efter uppbrottet från en lång relation. När hon ska börja handleda en ny doktorand slås hon av hans självförtroende.

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/utbildning

Stockholms universitetsbibliotek Hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser.

08-16 28 00, forum.sub.su.se, sub.su.se

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ instagram.com/stockholmuniversity

På gång Välkomstdagen 13 januari Tipsa dina vänner om Välkomstdagen fredagen den 13 januari. Då hälsas nya studenter välkomna till Stockholms universitet kl. 13–16 i Aula Magna. Dagens program bjuder på information och inspiration inför livet som student hos oss. su.se/valkomstdagen

Anette Campbell på Academic Writing Service ordnar skrivgrupper på engelska.

Skrivgrupp på engelska hjälper studenter att hitta flödet Hur klarar man av att sysselsätta sig med att skriva? Att inte hitta på ursäkter för att börja städa, baka eller sortera strumpor?

Ett sätt är att komma till Academic Writing Services skrivgrupper som riktar sig till studenter som vill ha tips och råd när de skriver på engelska. På plan ett i B-huset i Studenthuset finns Anette Campbell som nyligen dragit igång detta projekt.

Boris Bumbic är där för andra gången och tycker att han får bra hjälp med att strukturera sin uppsats där han undersöker om Donald Trump utifrån sin retorik kan beskrivas som en populist.

– Eftersom jag inte har någon handledare den här terminen är det jättebra att kunna komma hit och få lite feedback och se om jag är på rätt väg.

Deepak Rattani har tidigare varit på individuell handledning hos

, ’ be Quiet Don t

This collection of essays investigates elements of the human voice and performance, and their implications for gender and sexuality.

The chapters address affect, pleasure, and memory in the enjoyment of musical and theatrical performance. Rosenberg also examines contemporary feminist performance, anti-racist interventions, activist aesthetics, and political agency especially with regard to feminist and queer interpretations of opera and theatre. She contextualizes her work within broader developments in gender and queer studies, and within the feminist movement by highlighting important contributions of artists who draw from the above to create performance. The book will be welcomed by opera and theatre lovers, students, academics, and the wider public that is interested in the performing arts and its queer feminist potential.

Anette och tycker att skrivgrupperna är väldigt givande.

– Det är informellt och avslappnat och man lär sig alltid något nytt, säger han. Vi sitter inte och pratar utan skriver hela tiden och Anette skriver ofta tillsammans med oss.

Om någon student har en fråga som kräver ett lite längre samtal så tar de det på Anettes kontor på andra sidan korridoren för att inte störa de andra.

Till Academic Writing Service kommer både nationella och internationella studenter och de flesta har inte engelska som modersmål.

– Jag brukar fråga vilket språk de tänker på, säger Anette. Om man ska skriva på engelska är det viktigt att tänka på engelska också. Annars kan det bli som en italiensk eller kinesisk

TIINA ROSENBERG

Don’,t be Quiet

Tiina Rosenberg is professor of Theatre and Performance Studies at Stockholm University, Sweden. She has also taught gender studies, and frequently speaks on cultural policy, equality, democracy, and human rights.

E S S AY S O N F E M I N I S M AND PERFORMANCE

text med engelska ord och det brukar bli ganska obegripligt.

En del av de studenter hon möter tycker inte att deras engelskkunskaper räcker till. Istället för att de då tar till mer eller mindre drastiska åtgärder som att skriva på sitt modersmål och sedan använda sig av automatiska översättningsverktyg, brukar Anette rekommendera att de ska utgå från den engelska de kan och skriva utifrån det. Sedan kan man alltid jobba vidare med det akademiska ordförrådet och själva stilen.

När det gäller en bra metod för att hitta koncentrationen och skrivflödet hänvisar Anette till ett populärt och beprövat engelskt begrepp: Shut up and write!

Läs mer om Academic Writing Service: su.se/writingservice

Glöm inte att svara på antagningsbeskedet!

Den 8 december publiceras antagningsbesked till kurser och program vårterminen 2017. Kom ihåg att du måste svara ja före kl 24.00 den 19 december för att behålla din plats.

Läs mer om antagningsbesked och hur du svarar på antagning.se

Öppettider inför jul och nyår I samband med jul- och nyårshelgerna gäller särskilda öppettider för Infocenter och andra verksamheter i Studenthuset. Du hittar öppettiderna på webben: su.se/utbildning

Sen anmälan öppnar 15 december Sista anmälningsdag till vårterminen 2017 var den 17 oktober. Vissa utbildningar där det kan finnas platser kvar öppnar igen för sen anmälan den 15 december under förmiddagen. Du anmäler dig som vanligt via antagning.se

1. Bödlar: Liv, död och skam i svenskt 1600-tal (2016) Annika Sandén, Historiska institutionen 2. Don’t Be Quiet, Start a Riot! Essays on Feminism and Performance (2016) Tiina Rosenberg, Institutionen för kultur och estetik 3. The Global Rise of Populism (2016) Benjamin Moffitt, Statsvetenskapliga institutionen 4. Djursholm: Sveriges ledarsamhälle (2015, 2016 i förkortad pocketversion) Mikael Holmqvist, Företagsekonomiska institutionen

Studentkårens nyheter © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Josefine Malmkvist, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på 08–674 62 17 eller josefine.malmkvist@sus.su.se.

Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se

LEDARE

MEST GILLAT UNDER VÅREN

Ett levande campus främjar studierna

SUS på Instagram @sustudentkar

S

om de flesta studentkårer i landet är SUS beroende av finansiellt stöd från sitt universitet. Ni medlemmar står också för en stor del av finansieringen, men utan anslag från universitetet skulle vi inte kunna bedriva den verksamhet vi har i dag. Vårt avtal med universitetet är nu på väg att omförhandlas, vilket upptar mycket tid och tankeverksamhet för oss som jobbar på kåren.

Vi förstår att det här ligger långt bort från den vanliga studenten. När vi nu går in i en ny avtalsförhandling vill vi därför passa på att tydliggöra vad som är våra ingångsvärden och förhoppningar på det nya avtalet. Kanske kan det hjälpa att klargöra dels varför detta är något som berör alla studenter, dels hur vi ser på universitetet och vilka våra prioriteringar är.

Kårens huvuduppdrag är att bevaka och utveckla utbildningen och förutsättningarna för studier vid Stockholms universitet. Ert beslut att investera i er framtid ska löna sig.

Ni har rätt att få den bästa tänkbara utbildningen.

Utöver den regelrätta studiebevakningen har vi i allt större utsträckning kommit att identifiera andra faktorers

“

Ert beslut att investera i er framtid ska löna sig. Ni har rätt att få den bästa tänkbara utbildningen.

betydelse för studierna. Faktorer där SU tyvärr inte riktigt lever upp till förväntningarna. Att känna sig välkommen, att känna gemenskap och samhörighet med sina kursare, att ha mötesplatser och en identitet som student – allt detta påverkar upplevelsen av studierna och studieresultaten minst lika mycket som kursplanernas utformning.

Här har SU, och även vi på kåren, mycket kvar att göra. Därför är vår ingång i avtalsförhandlingarna att vi söker mer resurser till verksamhet som kommer främja gemenskap och samhörighet bland studenterna. Vi tror att vi kommer få gehör från SU, då detta också är något universitetet borde eftersträva.

Så, hur kommer ni märka om vi får som vi vill i förhandlingarna? Tja, vi ska inte lova guld och gröna skogar över en natt. Men förhoppningsvis kommer ni märka av att det anordnas fler roliga och nyttiga aktiviteter på universitetet som ni alla är välkomna till.

Kåren kommer vara mer synlig och närvarande på campus. Det kommer erbjudas fler möjligheter att träffa och lära känna andra studenter. Allt för att skapa ett levande campus som välkomnar alla studenter, vilket är nödvändigt för att er tid vid Stockholms universitet verkligen ska bli det den borde vara – en studietid i världsklass.

ORDFÖRANDE Henric Södergren presidiet@sus.su.se

VICE ORDFÖRANDE Stefanie Tagesson presidiet@sus.su.se

30

Jessica stärker studentinflytandet vid lärarutbildningen

MÅNADENS MEDARBETARE Jessica Liander Studiebevakare för lärarutbildningen Hur hittade du till kåren?

– Genom engagemang i Lärarstudenternas Klubbmästeri (LäS KM) kom jag i kontakt med förra årets studiebevakare för lärarutbildningen och samordnare för lärarstudenter. Vi höll kontakten under året rörande marknadsföring för LäS KMs aktiviteter. När deras uppdrag utlystes i våras så sökte jag, eftersom jag ville jobba för att lärarstudenter ska få en bättre studiesocial situation på SU. Jag tror att studentinflytande och studiesocial situation går hand i hand och är nyckeln till varandra och jag har stor chans att påverka båda områdena som studiebevakare, även om största fokus är studentinflytande.

Vad innebär ditt uppdrag?

– Jag jobbar för att stärka studentinflytandet vid lärarutbildningen. Jag hjälper lärarstudentråden med allt de ber om, koordinerar så att det finns studentrepresentanter i alla beslutande organ inom lärarutbildningen (det finns vakan-

ser, kolla in sus.su.se/lararutbildning) och sitter med som kårens representant på central nivå inom lärarutbildningen. Som student kan man gå med i studentrådet vid sin institution, de väljer studentrepresentanter till bland annat institutionsstyrelsen och programråden. De flesta av dessa uppdrag är dessutom arvoderade! Det är inget unikt för lärarutbildningen heller utan det gäller på alla utbildningar på SU. Vad har du på gång just nu?

– Jag förbereder för student- och fakultetsrådens årsmöten, skriver halvårsrapport och planerar vårens Introduktionsdag för Lärarstudenter.

Vad är det bästa med kåren enligt dig?

– Att den möjliggör förbättringar inom många olika områden som påverkar väldigt mångas vardag, både utbildningsmässigt och studiesocialt.

Student Union News

4

Best Dating Places at SU

1.

2.

TIPS FROM THE STUDENT UNION What are the best places for dating at Campus?

Our Student Governance officer for the Faculty of Humanities, Filip Nyström, gives you an idea of where to take your date.

3.

4.

1. WEDNESDAY PUB AT GULA VILLAN The pub opens at 4 pm, and you can sit on their porch with a beverage of your choice. It’s the perfect opportunity to get to know each other, without feeling too self-aware. If the date goes in the right direction, they have a room full of cozy couches waiting for you inside.

2. STORA SKUGGANS 4H-GÅRD About 5 minutes away from campus Frescati there is a great scenery of nature and a small farm, Stora skuggans 4H-gård. Perfect for a long walk with your date. If you don’t get along, you can just stay at Stora skuggan to look at cute animals – always a hit.

3. SPRÅKSTUDION Språkstudion is a place for language studies and the hard work towards mastering whichever means of communication you find most appealing. This may not sound too sexy at first glance.

But try practicing French with your date and you might just change your mind.

4. JOIN A STUDENT COUNCIL To meet someone truly special, you’ll first have to find a way to meet someone at all. And the University is full of people. Why not join a student council, and get to know people who are dedicated in the same obscure intellectual questions as you are?

THE STUDENT UNION SURVEY

How do you keep your energy up during winter?

Winter is here and it is getting both darker and colder outside. In Stockholm an average day in December has about 6 hours of daylight. It is easy to feel tired when there is less light, but there are also many ways to keep energized.

LOVISA FALKESJÖ, STUDENT GOVERNANCE OFFICER SCHOOL OF LAW, ECONOMICS AND PSYCHOLOGY

– Winter is my favorite time of the year! I love Christmas and my birthday is in February.

Winter provides a lot of opportunities to get together with family and friends and spend quality time with them. That gives me a lot of energy! Love, and “fika”, is all you need.

JOHAN MAGNELI, UNION BOARD SECRETARY

– Even though I would rather curl up in my bed and go into hibernation, I find that doing things besides studying or working keeps me energised. I try to go for a walk outside at least once every day, see a movie with friends or visit a museum.

SALMA SALIM SALAH, EVENT COORDINATOR

– Don’t stay at home because it’s cold outside during the winter. That’s the worst thing that you can do! During the winter months, I always make sure to stay very busy with activities. Even more so than during the summer.

Then you’ll forget just how cold it is outside.

31

Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

Journaliststudent?

Eller bara skrivsugen?

Just nu letar Gaudeamus efter skickliga skribenter.

Mejla oss på: gaudeamus@sus.su.se

PS. Du gillar väl Tidningen Gaudeamus på Facebook och följer oss på Twitter (@gaudeamus_su) och Instagram (@tidningengaudeamus)?