Gaudeamus3_17

NUMMER 3/2017 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 93

Gaudeamus

OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

lish g n E In 27 – 6 2 e pag nt e d u t S o f n i n o ­Uni 1 3 e g a p

TEMA

Karriär Allting kommer inte att gå precis som du har tänkt, det är bara så det funkar.

Aiden Jönsson skulle forska men blev ölbryggare, sid 20.

SÅ BLIR DU DOKTORAND

MÖT SVEN HAGSTRÖMER

”DU TÄNKER SOM EN IDIOT”

Hur gör man forskarkarriär? Doktorandombudet har svaren. Karriär, sid 12-13

Studenten och entreprenören Parisa Khosravi gjorde studiebesök. Karriär, sid 14-15

Gaddens krönikör är skitarg och skriver om kombon jobb och plugg. Kultur, sid 25

Var med och välkomna nya studenter!

Stockholms universitets studentkår håller på att sätta ihop en idéell projektgrupp inför välkomnandet av nya studenter HT-17. Tycker du att det är trist att det inte finns någon gemensam insparksverksamhet och vill vara med och göra något åt det? Mejla event@sus.su.se och presentera dig. sus.su.se

Badminton, Table tennis, Floorball, and Indoor football is free for SUS-members when you book drop-in time courts at the reception. (all players must show their membership at the reception)

For more information visit us at www.stockholmsportscenter.se Svante Arrhenius väg 4, Stockholm 3/2017 Gaudeamus 2

NR 3/2017

Innehåll

Gaudeamus nr 3 2017 Gadden på Instagram

”Tidningar som styrs av en organisationsledning blir lätt stalinistiska i sin utformning.”

Jan Guillou är en av Gaddens mest kända skribenter genom tiderna.

Han blir upprörd när han förstår att tidningens framtid är oklar. Nyheter sid 7.

Vad händer bakom kulisserna på Gadden? Häng med oss på Instagram, @tidningengaudeamus.

Gaudeamus "Det är inte kul att komma till man har ont i magen."

jobbet och känna att

Hur har universitetets doktorander det egentligen? Anonyma Anton berättar om hur dåligt han mådde när han var doktorand vid Stockholms universitet. Reportage sid 16.

”Man undviker eldsjälsfällan genom att låta alla vara med på ett hörn och att det inte är en ensam initiativtagare.”

Doktoranden Aron Schoug från Institutionen för pedagogik och didaktik intresserar sig särskilt för ledarskap inom den ideella sektorn. Forskning sid 11.

INNEHÅLL:

“Det är lättare än någonsin att ge ut böcker i dag.”

SU-studenten Lotta Sundin har gett ut en ­ungdomsbok. Kultur sid 24.

4. Ledare 5. Debatt & Opinion 7. Nyheter 10. Forskning 12. Karriärspecial 16. Reportage 20. Porträtt 24. Kultur & nöje 26. In English 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter.

Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar ­ du universitetets och studentkårens informationssidor.

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Cornelia Thomasson 08-674 62 49, cornelia.thomasson@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Miriam Bratt 08-674 62 30, miriam.bratt@sus.su.se MEDARBETARE I DETTA NUMMER Sophie Atkins, Andreas Ekström,Tove Ljung, Anna Nordin, Jeanette Norling, Carolina Sundell, Soraya Tavakol.

Omslagsbild: Cornelia Thomasson Korrektur: Celia Ahlström Söderling, Leopold Birkholm.

Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 E-post: gaudeamus@sus.su.se Hemsida: www.gaudeamus.se Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus Instagram: @tidningengaudeamus Tryckeri: 2016 Upplaga: 31 900 ex (TS 2015) Nästa nummer: Okänt ANNONSBOKNING Roxx Communication Group AB. 0492-793 00 info@roxx.se VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum.

Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

3/2017 Gaudeamus 3

Intro

REDAKTIONENS ORD

Tack för den här tiden!

REDAKTIONEN SVARAR: VAD ÄR DINA BÄSTA TIPS PÅ ARBETSINTERVJUN?

universitetet nästa termin önskar jag att jag kunde säga ”vi ses då!”, men det skulle kanske vara ljug.

TOVE LJUNG – Jag läste en gång att det är lättare att få kontakt med människor som har samma kroppsspråk som en själv. På intervjuer brukar jag efterlikna arbetsgivarens kroppsspråk. Har arbetsgivaren mycket ögonkontakt och handgester så har även jag det. Detta är kanske inte ett tips som ersätter faktiska meriter, men det öppnar upp för en närmare kontakt.

Tove har skrivit krönikan på sida 25.

EN DEL AV er har säkert följt dramat gällande

Gaudeamus framtid (för er som inte har det ­rekommenderar jag att kika på sida 7). I skrivande stund vet jag fortfarande inte vad som kommer hända med tidningen och oavsett så har jag nog gjort mitt sista nummer.

DET HAR VARIT oerhört roligt och givande att få DU HÅLLER LÄSÅRETS sista Gaudeamus i din hand.

arbeta med Gadden i två år, först som reporter och nu som chefredaktör. Framför allt har det varit fantastiskt att få stå till er läsares tjänst. Jag önskar er allt gott i er framtida karriär och hoppas att ni kan ta med er något från det här, eventuellt sista, numret. Ta hand om er!

Kanske står du vid tidningsstället i A-huset och ska precis gå in på terminens sista seminarium.

Kanske sitter du hemma på balkongen med en kaffe i handen och benen utsträcka framför dig – belåten men trött efter att precis ha lämnat in sista examinationsuppgiften.

OM DU HAR gjort sista rycket vid universitetet

önskar jag dig stort lycka till och tack för den här tiden. Om du planerar att komma tillbaka till

Cornelia Thomasson, Chefredaktör Gaudeamus

TVÅ RÄTTELSER FRÅN GAUDEAMUS 2/17 På sida 25 i förra numret Gadeamus innehöll Fråga studentombuden ett par felaktigheter.

1. Att noteringar om avstängningar tas bort ur Ladok efter att avstängningens slut stämmer inte. Däremot syns noteringen inte när man begär ut ett vanligt studieintyg, utan bara om man begär ett särskilt utdrag.

2. Det tar heller inte upp till ett halvår från det att studenten lämnat ett yttrande och fram till att hen kallas till Disciplinnämnden, utan det är den satta maxtiden för hela handläggningsprocessen.

MIRIAM BRATT – Jag misstänker att jag är ganska dålig på arbetsintervjuer, så ta mina tips med en nypa salt. Det enda jag kunnat konstatera är att det faktiskt går bättre när jag är välförberedd (förvånande, eller hur!?). Inför min senaste intervju gjorde jag en lista med vanliga frågor och förberedde svar. Intervjun kändes jättebra.

Men allså jag fick ju inte jobbet, såattehhh..

Miriam Bratt arbetar som reporter och redigerare.

LEOPOLD BIRKHOLM – Så du har nått stadiet att ha en arbets-intervju. Vad ska du tänka på?

Något jag gör är att prova att åka till företag­et på tiden som intervjun ska ske för att se hur lång tid resan tar så att jag kan komma i tid. Var punktlig. Mitt sista råd är att inte ta det så hårt. Om du får jobbet, är det bra. Om inte, finns det många andra möjligheter.

Leopold är krönikör på Gaudeamus.

Terminens sista nummer handlar om karriär. Läs om hur du ska göra för att doktorera (sid. 12) och om studenten som ­började brygga öl i stället för att forska (sid. 20) bland annat.

Annons

Tjäna pengar på din gamla kurslitteratur.

Spara pengar när du köper ny.

Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se

Välkommen!

Välkommen till Högskolerestauranger!

De bästa rabatterna får du hos oss.

Studentkortet ger dig:

20 Kr rabatt på dagens lunch Snabbare kötid Smidigt och enkelt att ladda via dator eller mobil Dessutom 10% rabatt på våra caféer

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

facebook.com/ Hogskolerestauranger

Stockholm University Student Union (SUS) members play sports for free* when you book drop-in time courts at the reception.

Visit us for more info at www.stockholmsportscenter.se *all players must be SUS members

Gaudeamus3/2017 3/2017 44Gaudeamus

www.hors.se

GÖR DIN RÖST HÖRD

Era åsikter

I detta nummer av Gadden blir det extra mycket debatt. Vänd blad för att se mer!

Debatt & Opinion

ARG ELLER UPPRYMD? Dina åsikter är viktiga för oss. Skicka gärna in din debattartikel eller insändare. Vi publicerar godkända artiklar i tidningen och på webben gaudeamus.se Mejla oss på gaudeamus@sus.su.se

Foto: Miriam Bratt t v – Cornelia Thomasson t h

OPINION:

GÖR POSITIV SKILLNAD I DIN KARRIÄR HUR KAN JAG göra så stor positiv skillnad som möjligt med min

karriär? Trots att många nog ställer sig frågan är flera av de svar som ges inte särskilt hjälpsamma. Råd som ”följ din passion” är till exempel oanvändbara om man inte har någon passion eller saknar skäl att tro att ens passion sammanfaller med det som skulle förbättra världen.

INOM EFFEKTIV ALTRUISM, en social rörelse som använder evi-

dens och kritiskt tänkande för att förbättra världen så mycket som möjligt, har man försökt ge mer tillfredsställande svar på frågan. Organisationen 80 000 Hours, som är en del av rörelsen, har lagt flera års forskning på att besvara frågan och kommit fram till ett antal förvånande slutsatser.

Henric Södergren och Stefanie Tagesson är ordförande och vice ordförande för SUS.

EN AV DE viktigaste insikterna från 80 000 Hours forskning

är vikten av ”utbytbarhet”. Att börja arbeta som läkare ­innebär exempelvis inte att antalet anställda läkare ökar utan att någon annan som annars hade fått jobbet inte får det. Den positiva skillnaden som läkaren gör består alltså inte i hur många operationer hen utför, utan i hur många fler operationer hen utför jämfört med den som hade fått jobbet istället.

Replik till debattartikeln ”Skärp er, kåren!” i Gaudeamus 2/17:

”Moderata Studenter blandar äpplen och päron”

DETTA TALAR FÖR karriärer där man inte är utbytbar. Ett

MODERATA STUDENTER HAR i en debattartikel uppFoto: Privat

exempel på detta är vad 80 000 Hours kallar ”earning to give”: tjäna så mycket pengar som möjligt för att sedan ge bort så mycket som möjligt till effektiva välgörenhetsorganisationer. Eftersom personer inom Gustav Alexandrie och Caroline Olsson. höginkomstyrken generellt inte ger stora summor till välgörenhet är den som väljer en sådan karriär inte utbytbar – de pengar som du ger till välgörenhet hade inte hamnat där om någon annan hade haft ditt jobb.

FÖRUTOM ”EARNING TO give” rekommenderar 80 000 Hours även

bland annat karriärer inom partipolitik och värdefull akademisk forskning. Inom båda dessa områden förordar de att man fokuserar på frågor som är viktiga men får oförtjänt lite uppmärksamhet, till exempel biståndspolitik eller forskning kring risker med artificiell intelligens.

DET SAMLADE BUDSKAPET är att det är viktigt att ta hänsyn till

evidens även när vi väljer karriär. Med tanke på de 80 000 timmar som många av oss kommer att spendera i arbetslivet är det värt att lägga tid på att hitta en karriär som gör positiv skillnad.

GUSTAV ALEXANDRIE ORDFÖRANDE KÅRFÖRENINGEN EFFEKTIV ALTRUISM SU

CAROLINE OLSSON KASSÖR KÅRFÖRENINGEN EFFEKTIV ALTRUISM SU

manat kåren att skärpa sig. De menar att kåren ”tappat sitt fokus” och i dag ”lägger alldeles för mycket resurser på administration”. Kåren uppmanas ta inspiration av Juridiska föreningen och Föreningen Ekonomerna. Det värde som medlemmarna i dag får ut av medlemskapet beskrivs som ”nästintill noll”.

FÖRST AV ALLT VÄLKOMNAR vi engagemanget och

ser gärna en livlig debatt om kårens verksamhet och utveckling. En sådan debatt underlättas dock om man undviker den sortens svepande anklagelser och missförstånd som Moderata studenters debattinlägg tyvärr bygger på.

HUVUDANKLAGELSEN, ATT KÅREN ägnar för mycket resurser åt administration, är svår att bemöta när den ges helt utan konkretisering. Vad är det som avses? Det finns säkert potential att effektivisera kårens arbete. Men det är svårt att ta till sig av kritik som är så allmän och ospecifik. Det är också anmärkningsvärt i sammanhanget att underskrivaren Andreas Moilanen inte uppger att han själv sitter i kårens styrelse. Moderata studenter har varit representerade i kårens fullmäktige och styrelse i årtionden. Även om de inte har varit det ensamt styrande partiet så har de haft all möjlighet att framföra förslag för att skära ner på vad de ser som onödig administration. Så har inte skett.

VI FORTSÄTTER GÄRNA DEN här diskussionen med

FÖR DET FÖRSTA ÄR DET inte korrekt, som anges i

artikeln, att Juridiska föreningen och Föreningen Ekonomerna inte skulle få bidrag. Föreningarna är däremot utan tvekan föredömen när det kommer till ideellt engagemang som skapar mervärde för studenterna vid Stockholms universitet. Vi utvecklar gärna samarbetet med föreningarna och det finns säkert mycket vi kan lära av deras arbete.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att vi talar om vitt skilda verksamheter. Föreningarna erbjuder värdefull studiesocial verksamhet och arbetslivskoppling för studenterna vid två programorienterade institutioner. Studentkåren har utöver detta ett lagstadgat uppdrag att bevaka utbildningen och representera samtliga studenter vid Stockholms universitet, även icke-medlemmar, i beslutsfattande processer som berör studierna.

Det är för detta vi erhåller statsbidrag. Både förutsättningarna och uppgifterna är väsensskilda från föreningarna. Jämförelsen blir inte meningsfull.

att få höra från Andreas Moilanen, Ina Djurestål och övriga i Moderata studenter vilken byråkrati konkret som de anser vara onödig. Vi vill också uppmana till att hålla kårens särskilda uppdrag, som skiljer oss från studentföreningarna, i åtanke i den fortsatta diskussionen. Av respekt gentemot kårens medarbetare, gentemot vilka Moderata studenter har ett arbetsgivar- och uppdragsgivaransvar, vill vi också uppmana till att undvika påståenden om att medarbetarnas hårda dagliga arbete skulle resultera i ”nästintill noll”. Vissa studenter må uppleva det så, och det är i så fall ett problem, men det är ett i grunden felaktigt påstående.

HENRIC SÖDERGREN ORDFÖRANDE STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅR

STEFANIE TAGESSON VICE ORDFÖRANDE STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅR

3/2017 Gaudeamus 5

Debatt & Opinion Nyheter

Foto: Cathrine Sandqvist

GÖR DIN RÖST HÖRD HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

KOMMENTERAT Under april var diskussionerna ovanligt livliga i Gaddens digitala k ­ analer.

Främst diskuterades Cornelia Thomassons ledare "Vad ska ni göra med ­Gadden, kåren?" och nyhetsartikeln om en konflikt mellan Vänsterns ­Studentförbund och Allians för Kåren. En konflikt som startades under ­kårvalsveckan och som går att läsa om på nästa uppslag. Här bredvid kan du även läsa Micaela Kedhammars debattartikel som startade konflikten.

PÅ GAUDEAMUS FACEBOOKSIDA ANGÅENDE LEDAREN "VAD SKA NI GÖRA MED GADDEN, KÅREN?", PUBLICERAD 21 APRIL:

”Skärpning kåren! Under alla mina sex år på Stockholms universitet har jag läst Gadden, och nu när jag inte längre är student följer jag fortfarande vad som händer på SU via Gadden. Älskar Gadden! Om det är några som ska stå på barrikaderna för tidningens överlevnad så borde det väl ändå vara kåren.”

ANJA ENERUD

”Har det funderats något på att göra Gadden oberoende av kåren? Jag vet att Soda på Södertörn blev helt fristående för några år sen.”

MICAELA KEDHAMMAR

Debatt: Sverigedemokraterna på campus

”Hurra!”

JOHAN FAGERLUND

Micaela Kedhammar var ordförande för studentkåren åren 2013-2014.

Läs ledaren på sida 7.

PÅ GAUDEAMUS FACEBOOKSIDA ANGÅENDE ANDREAS EKSTRÖMS KRÖNIKA "DET ÄR ETT JÄVLA BEKRÄFTELSESÖKANDE INOM ­A KADEMIN" PUBLICERAD 3 MAJ:

”Väldigt bra skrivet. Det behövs alltid nytt blod. Det behövs alltid en som frågar 'Voffor gör di på detta viset?' som Rumpnissarna i Astrid Lindgrens bok 'Ronja Rövardotter' säger. Artikeln fick mig att tänka efter. Bra”

”Viktigt med en stark vänster i Stockholms universitets studentkår” DET ÄR MÖRKA politiska tider. Och efter-

som Vänsterns Studentförbund, VSF, till skillnad från vissa andra kårpartier, inte tror att Stockholms universitet är en isolerad ö, så vill jag lyfta en aspekt för varför det är viktigt med en stark vänster i Stockholms universitets studentkår.

LEOPOLD HANS BIRKHOLM

JAG VAR KÅRORDFÖRANDE under verksam-

PÅ GAUDEAMUS.SE ANGÅENDE "VALNÄMNDEN VARNAR VSF EFTER

hetsåret 2013-2014. Under det året hände mycket, men det jag alltid kommer att vara mest stolt över är hur kåren tydligt och obevekligt tog avstånd från och motarbetade SD Studenter. Men antirasismen kan inte se på gamla segrar, klappa sig på axeln och luta sig tillbaka. Antirasismen är en kamp som aldrig sover.

KONFLIKT MED AFK", PUBLICERAD 26 APRIL:

”Det är en skarp anklagelse att mena att ”Micaela Kedhammar försöker smutskasta och fara med osanning”. Den efterföljande meningen är ju en jättekonstig tolkning av Kedhammars text. Varför begärdes inte ett förtydligande? Ska AFK få säga vad som helst om Kedhammar?”

LAXSILL

”Nu kanske jag gör mig skyldiga till negativt kampanjande här men det här är ju något av det dummaste jag läst: 'Amanda Bengtsson Jallow menar dock att det är felaktigt att de skulle vara stolta över att ha bjudit in Jimmie Åkesson till debatt.

– Jag tycker att det är felaktigt på så sätt att vi skulle vara stolta över hans politik, för det är vi absolut inte, svarar Amanda Bengtsson ­Jallow på påstående.'

Det är väl ingen som har påstått att Liberala Studenter eller AfK ­skulle vara stolta över Jimmie Åkessons politik? Den sortens insinuanta misstolkningar är ju helt klart mer 'negativt kampanjande' än ­Kedhammars inlägg. Hur gör jag en anmälan till valnämnden?”

JOB

”Strikt förbud mot negativt kampanjande har funnits som valregel ­sedan åtminstånde 2013. Jag satt i valnämnden 2014 och då hade vi den regeln, så det är väl lite felaktigt att kalla det en ny regel?”

HRAFN

”Vem behöver kampanja negativt när AfK beter sig som småbarn och skämmer ut sig själva på det här viset? Tål de inte att deras politik ­visas upp i ljuset? Är de rädda att spricka i solen som de små borgerliga troll de är?”

Läs artikeln på sidorna 8-9.

MICKE

Komme

6 Gaudeamus 3/2017

nter

at mening på gaud eller i s e ociala m amus.se edier

Säg din

I STUDENTKÅRENS DAGLIGA verksamhet är

det politiska arbetet knappast det som upptar mest tid. Men när det väl gäller så vet jag hur viktigt det är att det i kårfullmäktige och kårstyrelsen finns ett starkt politiskt mandat för antirasism. Under mitt år ansökte SD Studenter om att få bli kårförening, vilket innebär att man kan få ekonomiskt stöd för sin verksamhet och utöver det få boka lokaler på Stockholms universitet. För första gången på en väldigt lång tid nekade kårstyrelsen en förening att bli kårförening på politisk grund, vilket i praktiken innebar till exempel att SD Studenter inte kunde använda Stockholms universitets lokaler för att kampanja för Sverigedemokraterna under val­ rörelsen 2014.

kåren) och delta i en debatt på Juristernas hus, den enda lokalen på Frescati som inte förvaltas av Stockholms universitet.

Under den demonstration vi höll mot det då kom en person fram till mig och sade något jag aldrig kommer att glömma: “Nu när SD och deras svans är här så vet jag inte om jag vågar vara på Stockholms universitet längre.”

DET ÄR MÖRKA politiska tider nu, och vi går

mot en valrörelse där brunhögern är starkare än de varit på mycket länge. I sin normaliseringsprocess vet Jimmie och hans hejdukar att högskolorna och universiteten är en viktig plats att finnas representerade på. Låt oss fortsätta att kämpa för att åtminstone Stockholms universitet ska vara fritt från SD och dess anhang, om inte för att stå emot normaliseringsprocessen så åtminstone för att stå upp för våra syskon som rasifieras eller som inte passar inom fascismens snäva normer. Kampen måste pågå ständigt och på många olika arenor, och Stockholms universitets studentkår är en stark politisk röst på Stockholms universitet och i Studentsverige. Den rösten måste vara antirasistisk, och därför bör alla som är medlemmar i Stockholms universitets studentkår rösta på VSF.

MICAELA KEDHAMMAR ORDFÖRANE FÖR STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅR UNDER 2013/2014.

DET KANSKE INTE hade en avgörande roll

för den politiska utvecklingen i Sverige, men för de vars blotta existens ifrågasätts och hotas av Sverigedemokraterna och deras studentförbund var det en viktig markering som sade att deras trygghet är viktigare än slipsfascisternas rätt att sprida sin hatpropaganda på universitetet. Under hösten 2014 lyckades SD bli inbjudna av Liberala studenter (som nu för övrigt ingår i det nya kårpartiet Allians för

Den här artikeln publicerades första gången under kårvals­ veckan i april, men då på Vänsterns Studentförbunds Facebooksida. Texten mottogs inte väl av alla politiska orga­ nisationer på campus. Mer om detta kan du läsa under vinjett­ en Nyheter på s. 8.

are: d e l l l i t En

SENASTE STUDENTNYHETERNA

Opinion & Nyheter

Vad ska ni göra med Gadden, kåren?

Gaudeamus chefredaktör Cornelia Thomasson skriver om tidningens oklara framtid och om problematiken med att ingen från redaktionen i någon större utsträckning involverats i kårstyrelsens planer på att potentiellt förändra tidningen i grunden. I värsta fall lägga ned den.

Vad ska hända med Gaudeamus? Detta är frågan jag ställer mig på tåget hem torsdagen den 6 april. Jag har tidigare på kvällen stått jämte min kollega Miriam och inför kårstyrelsen återigen försökt förklara varför universitetet behöver en redaktionellt oberoende tidning som når ut till alla studenter.

Gaudeamus så som vi känner till den är hotad. Det är inte första gången under sitt 93-åriga liv som studenttidningen står inför den här typen av utmaningar och jag hoppas innerligt att det inte blir den sista.

Vår redaktionellt oberoende tidning ägs av Stockholms universitets studentkår och fram tills nu har dess existens säkrats ekonomiskt av universitetet. Var tredje år har kåren äskat pengar av SU för de olika delarna av verksamheten, och Gaudeamus har varit en av de större ekonomiska posterna.

Men för några veckor sedan tillkännagav universitetsledningen att finansieringsmodellen kommer att förändras. Kåren kommer i stället att få pengar årsvis och universitetet kommer inte styra hur de ekonomiska medlen fördelas i samma utsträckning som tidigare. Kåren kan nu alltså göra vad de vill med pengarna som från början skulle gå till tidningen.

När beskedet om det förändrade ekonomiska läget nådde oss på Gaudeamus

hade vi redan under en längre tid fått signaler från olika håll om att tidningens framtid såg oklar ut. Förra året viskades det om att högt uppsatta personer på universitetet hade hintat till dåvarande presidiet att de inte längre ville finansiera tidningen.

För ett ögonblick trodde vi på redaktionen att den nya modellen innebar att tidningens framtid var säkrad, åtminstone för stunden. Pengarna som kåren hade sökt för att finansiera Gadden hade de ju fått, precis som att de fått alla andra pengar de sökt.

ningen att tala på styrelsemötena – vi har helt enkelt fått bjuda in oss själva.

Den 18 maj kommer tidningens framtid att beslutas i kårfullmäktige, och vad det är för förslag de ska ta ställning till kommer inte att offentliggöras förrän veckan innan.

Kommer tidningen att läggas ner nu?

Vi på redaktionen hoppas givetvis att den kommer att finnas kvar i någon form, och att det är en bra form. Men de indikationer vi fått pekar åtminstone inte på att det är tal om att skjuta till några extra pengar för att höja kvaliteten på tidningen.

Vi kan ha respekt för det. Det är inte struntsummor vi talar om. Tidningen får årligen 1,8 miljoner i bidrag. Det är ekonomiskt sett en stor utgiftspost för kåren och med tanke på hur intäkterna dalat sedan avskaffandet av kårobligatoriet kan det här ses som en chans att få loss mer pengar till övrig verksamhet.

Men frågan är till vilket pris? Tjusningen med Gaudeamus är att den sedan den grundades varit till för alla studenter vid Stockholms universitet. Den har funnits i olika tappningar, från ett spexigt nöjesblad

”Tjusningen med Gaudeamus är att den sedan den grundades varit till för alla studenter.” på 1920-talet till en nyhetstidning med mer eller mindre djuplodande artiklar. Tidningen görs för, om och i viss mån av studenter.

Den är ett kulturarv. Den är ett demokratiskt verktyg. Det borde vara värt pengarna.

Cornelia Thomasson

”Vi trodde att tidningen var säkrad, men vi kan ha haft väldigt fel.”

Vi trodde att tidningen var säkrad, men vi kan ha haft väldigt fel. Det vi vet är att styrelsen under det mötet den 6 april tagit ett beslut om en inriktning för tidningen. På nästa styrelsemöte, den 4 maj, kommer de fatta ett beslut om en proposition till kårfullmäktige, som äger rum den 18 maj.

Vad det är för inriktning vet vi på redaktionen ingenting om. Alla handlingar rörande Gaudeamus från styrelsemötet är sekretessbelagda på begäran av styrelsen och det har inte ens varit en självklarhet att bjuda in oss som dagligen jobbar med tid-

Denna ledare publicerades även på gaudeamus.se den 21 april.

Gaudeamus har funnits sedan 1924. Cornelia Thomasson är vikarierande chefredaktör sedan augusti 2016.

Foto: Miriam Bratt

Jan Guillou till kåren: Så gör ni Gadden stalinistisk Jan Guillou är en av dem som arbetat med ­Gadden genom tiderna.

Han ­berättar om vikten av att studenttidningar är ­oberoende från lärosäten och studentkårer.

Som chefredaktör Cornelia Thomasson skrivit i ledaren här ovan, så kommer kår­ ens fullmäktige den 18 maj, samma dag som denna tidning kommer ut, att fatta beslut om en proposition r­ örande Gaudeamus. I skrivande stund vet inte redaktionen vad för förändring som kommer att föreslås, men förändringen s­ kulle potentiellt kunna äventyra tidningens ­ ställning som redaktionellt oberoende.

En ung Jan Guillou i ett nummer av Gadden från 1980-talet.

Foto: Gaudeamus

Den tanken upprör Jan Guillou, som menar att tidningens oberoende roll är väsentlig.

– Tidningar som styrs av en organisationsledning blir lätt stalinistiska i sin utformning och det vet ju alla. De blir mindre intressanta och mindra värdefulla att läsa. Då blir tidningen en större ekonomisk belastning för kåren, så det är både dumt och olönsamt att bete sig på det sättet, säger Jan Guillou.

Jan Guillou är en av Gaudeamus mest kända skribenter genom tiderna. Gadden blev hans journalistiska tillflyktsort när ingen annan tidning ville anställa honom efter att han avslöjat hemligstämplad åsiktsregistrering i den så kal�lade IB-affären tillsammans med Peter Bratt och sedan s­ uttit i fängelse.

– Gaudeamus var viktig för mig under några år när jag blev persona non grata [är latin och betyder ungefär ”ej önskad person”, reds. anm.] i det journalistiska etablissemanget. I slutet av 1970-talet när jag inte fick jobb någonstans och folk slutade hälsa, säger Jan Guillou.

På frågan om varför studenttidningar behövs svarar han: – Det finns en mängd studentfrågor som inte behandlas i övriga medier, så det är ganska självklart.

Har du något att säga till de som sitter i kårfullmäktige som ska besluta om Gaddens framtid?

– Att ta bort tidningens oberoende är första steget till att lägga ner den.

Och om ni vet det så är det väl en sak, om det är ett taktiskt sätt att bli av med ­tidningen. Men om ni inte vet det så bör ni ­tänka er för, säger Jan Guillou.

Guillous relation till Gadden Jan Guillou skrev krönikor för Gadden mellan 1977 och 1988. I sina krönikor skrev han om allt från feminism, skola och demokrati.

Han menar att Ullrika Milles, litteraturkritiker på Dagens Nyheter, sparkade honom när hon tillträdde som Gaudeamus chefredaktör år 1988.

Miriam Bratt

3/2017 Gaudeamus 7

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

”Vi är fullt införstådda med att Uppsala studentkår måste vända på varenda slant, men att skära ytterligare i Ergo och inbilla sig att tidningen kommer klara sig igenom det med bibehållen kvalitet är huvudlöst.”

Så skriver Lina Svensk, chefredaktör på Uppsalas studentkårstidning Ergo, i en ledare. Ledaren handlar om att redaktionen fått signaler om att deras tjänster kan komma att göras om till arvoderade uppdrag.

S-STUDENTER STÖRST PARTI I KÅRVALET Den 28 april avgjordes 2017 års kårval. Det var ett jämt val men strax innan sju stod det klart att S-Studenter blivit det största partiet med 337 röster och 10 mandat.

S-Studenter närvarade inte själva på kårens valvaka, men Gaudeamus mottog meljledes följande rader från partiets förhandlingsledare, Noor Karim: "Det är tydligt att studenterna på SU vill ha ett mer jämlikt ­universitet.

Nu blir det förhandlingar mellan kårpartierna och vi har våra prioriteringar: kostnadstak för kurs­ litteratur, bekämpa psykisk ohälsa och att det ska byggas fler student­ bostäder."

Näst största blev skandalom­ susade nybildade partiet Allians för ­Kåren med 300 röster. ­Efter sex år som störst parti fick ­Vänsterns student­förbund nöja sig med en bronsmedalj och 298 röster. ­Studentpartiet låg tätt efter med 294 röster. På ­efterskälken hamnade dock Fi Studenter, med 247 röster.

Cornelia Thomasson

GADDENSIFFRAN

1506

Så många studenter röstade i årets kårval.

Dessa utgjorde 12,2 procent av de röstberättigad. Ett så högt valdeltagande har Stockholms universitets studentkår inte haft på tio år.

8 Gaudeamus 3/2017

Micaela Kedhammars inlägg på VSF:s Facebooksida fick Amanda Bengtsson Jallow, AfK, att reagera.

Politisk intrig under Kårvalsveckan hann knappt börja innan Vänsterns Studentförbund och Allians för ­K åren hamnade i luven på v ­ arandra.

Informella tips, påhopp och en varning från v ­ alnämnden präglade första halvan av ­k årvalsveckan.

– Det är tråkigt att Micaela Kedhammar försöker smutskasta och fara med osanning för att gynna sitt parti, säger Amanda Bengtsson Jallow från Allians för Kåren.

MIRIAM BRATT

Kårvalsveckan hade precis dragit igång när Vänsterns Studentförbund, VSF, på sin Facebooksida publicerade en text av en före detta kårordförande och VSF:are, Micaela Kedhammar. Texten publicera­ des måndagen 24 april och handlade om Sverigedemokraternas tidigare intresse av att verka inom kårpolitiken på Stock­ holms universitet och ett potentiellt fram­ tida intresse – något som Kedhammar ställde sig negativ till.

Micaela Kedhammar nämnde även att kårpartiet Liberala Studenter, som numera ingår i Allians för Kåren, tidi­ gare bjudit in Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson till en debatt på cam­ pus. Hon skrev: ”Under hösten lycka­ des SD bli inbjudna av Liberala stu­ denter (som nu för övrigt ingår i det

nya kårpartiet Allians för Kåren) och delta i en debatt på Juristernas hus”.

Läs Kedhammars text på sid. 6.

Texten upprörde bland annat Aman­ da Bengtsson Jallow som är vice ord­ förande för Allians för Kåren och styrelse­ ledamot i Liberala Studenter.

Hon var en av dem som hörde av sig till Maria Lunusjkin, ordförande för valnämnden, och menade att inlägget stred mot en regel. Regeln hon syftade till var ”Negativt kampanjande gente­ mot andra kårpartier eller personer är strikt förbudet.”

– Det är tråkigt att Micaela Kedham­ mar försöker smutskasta och fara med osanning för att gynna sitt parti. Hon verkar mena att vi i AfK skulle stödja ­rasistisk politik och SD i deras norma­ liseringsprocess. Det är inte sant, tvärt­ om så arbetar vi emot rasism, säger Amanda Bengtsson Jallow.

Oklar uppmaning När valnämndens ordförande Maria Lunusjkin mottog Amanda Bengtsson Jallows mejl skred hon genast till verk­ et. Via Facebook hörde hon av sig till VSF:s partiombud Marcus Löfgren un­ der måndagskvällen. Hon påpekade att deras Facebookinlägg skulle kunna tolk­ as som ett regelbrott.

– Jag tycker att inlägget var opassan­

de och eventuellt tangerade vid ­någon ­regel. Jag hörde av mig och sa att de kanske skulle tänka på det, säger Maria ­Lunusjkin.

När Marcus Löfgren fick meddelan­ det var han inte säker på om det var Maria Lunusjkins egna åsikter eller om det var ett beslut från valnämnden, men

”Liberala Studenter tycker att man ska bjuda in Jimmie Åkesson och Vänsterns Studentförbund tycker inte det.” han tog ändå bort Kedhammars text för ­säkerhets skull.

– När man får ett meddelande från valnämnden så tänker i alla fall jag att det är någonting som de tycker är fel, ­säger Marcus Löfgren.

Men det visade sig att det som Marcus Löfgren tolkat som en uppmaning från valnämndens ordförande var menat som ett informellt tips. En stund efter att han tagit bort inlägget fick han näm­ ligen ytterligare ett meddelande från Lunusjkin där det framkom att det inte inkommit en formell anmälan, men att

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Nyheter

FRÅN GAUDEAMUS.SE 28 mars Allians för Kåren fuskar med affischering Det nystartade kårpartiet Allians för kåren bestämde sig för att i söndags sätta upp kårvalsaffischer i Södra ­huset. Något som väckt irritation inom andra partier. Partierna får nämligen inte lov att börja affischera förrän två veckor innan valet.

12 april Prorektors uttalande upprör lärarstudenterna Lärarstudenter är upprörda efter att P3 Nyheter i dag, onsdag, rapporterat om att det är de som fuskar mest på Stockholms universitet. Flera har reagerat på prorektor Clas Hättestrands uttalande i radiorapporteringen.

– Det var en olycklig klippning, säger Clas Hättestrand till Gaudeamus.

Foto t v: Privat - Foto t h: Ida Arnstedt

Reaktionerna lät sig inte vänta när Gaudeamus länkade till artikeln på Facebook.

er kårvalsveckan det fanns tecken på att det skulle kunna göra det.

Det faktum att det inte fanns någon formell anmälan när Lunusjkin först hörde av sig till VSF upprör Micaela Kedhammar.

– Det här är nästan ännu värre. Jag tänker att om valnämndens ordförande säger att man ska ta bort en text så tar man nog det som ett besked från val­ nämnden. Marcus tolkade det som att vi kanske blir avstängda om vi inte gör som de säger, säger hon.

Varning till VSF På onsdagsmorgonen, 26 april, kom till slut en formell anmälan från Allians för Kåren. Maria Lunusjkin tog, som val­ nämndens ordförande, beslut om att VSF får en varning men att de inte blir avstängda från kårvalet.

– Bryter ett kårparti mot reglerna ska de bli avstängda, men här tycker jag mer att de tangerade vid regeln och det var därför de fick en varning.

Valnämnden sammankallades inte eftersom den består av tre person­ er, Maria Lunusjkin och två andra ­personer som är engagerade i Allians för Kåren.

– Det hade inte blivit bra om vi skulle ta beslut om det här ärendet tillsam­ mans eftersom de är med i Allians för

”Jag tycker att det är felaktigt på så sätt att vi skulle vara stolta över hans politik.”

Kåren. Därför tog jag beslutet själv, ­säger Maria Lunusjkin.

För eller emot?

Micaela Kedhammar förstår fortfarande inte vad som skulle vara problematiskt med hennes inlägg.

– Jag hade skrivit om en sak som Liberala Studenter gjorde för tre år ­ ­sedan och att de nu är en del av Allians för Kåren. Det är ju fakta, det är inte ens vidare långtgående tolkad fakta utan det har helt enkelt hänt. Dessutom har ju Liberala Studenter varit ganska stolta över att ha bjudit in Jimmie Åkesson till debatt. Men nu tycker Allians för Kåren att det är negativt kampanjande att ens nämna det, säger Micaela Kedhammar.

Amanda Bengtsson Jallow menar dock att det är felaktigt att de skulle vara stolta över att ha bjudit in Jimmie Åkes­ son till debatt.

– Jag tycker att det är felaktigt på så sätt att vi skulle vara stolta över hans politik, för det är vi absolut inte, svarar Amanda Bengtsson Jallow på påståendet.

Micaela Kedhammar ställer sig kritisk till regeln om att man inte får kampanja

negativt om andra partier.

– Hur ska man som kårparti kun­ na positionera sig gentemot de andra parti­ erna om man inte får prata om de andra? Liberala Studenter tycker att man ska bjuda in Jimmie Åkesson och Vänsterns Studentförbund tycker inte det. Det är ju en tydlig skiljelinje som jag tror många tycker är viktig, oavsett vilk­ en sida man står på. Det känns tråkigt om man då inte ens får lyfta den kon­ flikten, menar Micaela Kedhammar och fortsätter: – Nu tolkar jag det som att så fort man namnger ett annat parti kan det tolkas som negativt kampanjande och det är ju väldigt beklagligt. Jag personligen tror att politisk konflikt är ganska viktig för att få folk att bry sig om kårvalet. Om man inte kan se skillnad på de partier som ställer upp, varför ska man då rös­ ta? frågar sig Micaela Kedhammar.

Amanda Bengtsson Jallow är däremot positivt inställd till regeln.

– Jag tycker att man ska kunna ta sig själv till seger genom att framföra sina egna åsikter. Det är bra att hålla en god ton, säger Amanda Bengtsson Jallow.

24 april Hon får kanske sommarjobb som chef på Adecco Företaget Adecco utlyser årligen en tävling för studenter. Vinsten är att få sommarjobba som deras koncernchef under en månad, med en lön på 100 000 kronor. Emmy Pettersson studerar juristprogrammet på Stockholms universitet och är en av årets åtta finalister.

27 april Minister åkte till SU för att presentera utredare Under torsdagen kom Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, till Stockholms universitet för att presentera direktiven för en ny utredning om högskolans styrning och resurstilldelning.

Hon presenterade även Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet, som utredare för projektet.

LÄS ARTIKLARNA och mycket mer på webben, LÄS ARTIKLARNA

gaudeamus.se. Alltid färska och mycket mer på hemsidan studentnyheter! gaudeamus.se 3/2017 Gaudeamus 9

Forskning

RÖSTER UR AKADEMIN

Hallå där ... ... Ingrid Ekström, doktorand vid Psykologiska institutionen som studerat sambandet mellan ökad dödlighet och luktsinne.

Forskarpanelen svarar:

Hur har din akademiska karriär sett ut?

Tidningens tema till ära har Gaudeamus bett tre forskare att berätta om hur deras akademiska karriärer har sett ut.

MIRIAM BRATT (text) KLARA ARNBERG DOCENT I EKONOMISK HISTORIA

Varför är vårt doftsinne viktigt?

– Doftsinnet är kopplat till våra känslor, jag tycker det är en intres­ sant koppling mellan doftsinnet och de omedelbara minnena. Det har varit en mörk och kall vinter, vi har inte känt så många nyanser av doft­ er, nu när allt smält vaknar vi till liv.

Det finns nog en koppling där; att vi beklagar oss över vintern, inte bara för klimatet utan också på grund av avsaknaden av dofter. Tyvärr har doft­ sinnet länge haft ett dåligt rykte och länge kopplats till något negativt och ansetts rentav primitivt. Men det hål­ ler på att ske en kulturell förändring om det inte redan skett.

Berätta om er studie ”Vårt Unika Doftsinne” – I vår studie har man på Umeå universitet under flera års tid testat 1774 personer mellan 40 och 90 år och följt deras doftsinne. Det visade sig att de som har ett dåligt fungeran­ de doft­sinne är överrepresenterade i gruppen som dött även när forskarna korrigerade variablerna som påverkar risken att dö, som kön, utbildning och kognitiv förmåga. Vi kan se ett sam­ band där äldre människor som har ett försämrat doftsinne tappar sin aptit och således får de inte i sig näringsrik kost som är nödvändig för hjärnfunk­ tionen. En teori vi har är att doftsin­ net är som en spegel för hur kroppen mår.

Vad ser ni för samband mellan försämrat doftsinne och demens?

– Vi tittar på flera neurodegene­ rativa sjukdomar, inte bara demens, jag har kollegor som tittar närmare på Parkinson. Utveckling av demens har visat sig både försämra lukt­sinnet och öka risken att dö. Vi hoppas att studien kan bidra till hälsoriktlinjer för äldre människor och att vår forsk­ ning kan användas vid hälsokontrol­ ler. Flera studier pågår nu här i Gösta Ekman Laboratoriet, en av dem för att de medverkande ska kunna träna upp doftsinnet, det är ett spel vi skapat: ett typ av Memory med olika dofter.

Carolina Sundell

10 Gaudeamus 3/2017

”Jag fick flera olika forskningsanslag efter disputationen, vilket möjliggjort fortsatta historiska studier om kommersialism, genus och sexualitet.”

– Avhandlingen behandlade porrtidningsmarknadens utveckling – ett ämne som flera ansåg våghalsigt. Men jag hittade källmaterial trots bransch­ens ­underjordiskhet och jag lärde mig så småningom hantera personer som blev obehagligt exalterade av ämnet. Jag fick flera olika forskningsanslag efter disputationen, vilket möjliggjort fortsatta historiska studier om kommersialism, genus och sexualitet. Jag har även varit med och skrivit boken Könspolitiska nyckel­texter som i dag är kurslitteratur på flera utbildningar. Bland annat på den kurs som först fångade mitt ­intresse. Nu är det jag som är läraren.

Foto: Privat

Luktsinne och ökad dödlighet

– Allt började när jag läste en kvällskurs som hette Genus, makt och arbete år 2001. Där fick jag upp ögonen för det jag sedan har ägnat min karriär åt: sexualitetens ­ekonomiska ­historia. Jag hade tänkt läsa till politices magister, men blev i stället magister och ­sedan doktor och docent i ekonomisk historia.

ISHTIAQ AHMED PROFESSOR EMERITUS I STATSVETENSKAP

– Min akademiska karriär har utvecklats högst tillfredsställande. Jag förtidspensionerades som professor emeritus i statsvetenskap från Stockholms universitet 2010 efter att ha undervisat i 20 år sedan min doktorsdisputation på institutionen i november 1985. Jag fick det stöd som behövdes för att kunna fortsätta forska om ämnen och teman såsom politisk islam, etnicitet, nationalism, mänskliga rättigheter och grupprättig­heter samt 1947 års delning av Punjabprovinsen. Jag tillbringade tre år vid I­nstitute of

”Jag fick det stöd som behövdes för att kunna fortsätta forska om ämnen och teman såsom politisk islam.”

South Asian Studies i Singapore som förste forskningsprofessor. Sedan 2013 har jag åkt till Pakistan varje vinter för att tillbringa en termin som gästprofessor vid olika universitet. Jag har lyckats publicera flera böcker – The Punjab Bloodied, Partitioned and Cleansed (2012) fick flera utmärkelser – samt artiklar i expertgranskade tidskrifter. Jag skriver också om aktuella frågor i Pakistanska medier.

[Gaddens medarbetare Jeanette Norling har översatt Ahmeds svar från engelska till svenska.]

Foto: Andreas Wiberg

Foto: Roland Fredriksson

ANJA HIRDMAN DOCENT I JOURNALISTIK

– Idéhistoria var mitt första ämne på universitetet. Jag skrev min kandidatuppsats om synen på prostitution i statliga utredningar och fick smak för upptäckande, analyserande och känslan av att förstå, som jag fortfarande tycker är det bästa med yrket. Efter att ha läst kursen Journalistik och samhälle, fastnade jag för studier av medier där det finns en bred tvärvetenskaplighet.

”När jag började som doktorand var det inte lika reglerat som nu, man ombesörjde själv sin försörjning och antagningen var inte lika skräddarsydd som i dag.”

– När jag började som doktorand var det inte lika reglerat som nu, man ombesörjde själv sin försörjning och antagningen var inte lika skräddarsydd som i dag. Under ganska lång tid arbetade jag mycket med föreläsningar och utredningar utanför akademin, för att s­ edan inse att man behövde en fast tjänst – och började meritera mig. Efter min docentur ägnade jag några år åt att arbeta mer administrativt som studierektor och ställföreträdande prefekt. Nu är jag tillbaka som forskare vilket passar mig.

Foto: SU

Ingrid Eriksson.

KOLL PÅ AKADEMIN

Forskning

Att leda en ideell förening utan att trilla i eldsjälsfällan I Sverige finns en lång ­tradition av att engagera sig ideellt, ett starkt föreningsliv och o ­ ändligt med folkrörelser. ­ Gaudeamus har träffat Aron Schoug, dokto­ rand vid institutionen för peda­ gogik och didaktik. Aron har gått på djupet i sin ideella led­ arskapsforskning och ­ skrivit masteruppsatsen "Utan piska och morot".

CAROLINA SUNDELL

Det är på modet att organisera sig i ideella föreningar, forskning visar på att engagemanget är större än någon­ sin. Enligt en översikt som togs fram 2010, på begäran av regeringen, upp­ går det ideella arbetet till motsvarande 400 000 helårsarbetstjänster.

För att ha tid att jobba ideellt i dag krävs att man får ihop det så kallade livspusslet. Enligt doktoranden Aron Schoug tycks de ideella organisation­ erna ha sneglat på näringslivet. Av de föreningarna han följt i sin forskning har de flesta haft toppstyrda organisa­ tioner, något som är en direkt ­avspegling av samhällsklimatet. Samtidigt läggs det mer och mer fokus på individen.

– På senare år har många börjat en­ gagera sig i nätverk i stället för fören­ ingar. En reaktion på att ideellt organi­ serade inte vill sitta i en styrelse, utan i stället bara engagera sig i en specifik fråga. Det kan vara fördelar om folk börjar lämna det byråkratiska. Det är vanligt, likt i samhället, att folk tänker individuellt och nischat. Men även att de hoppar från ett engagemang till ett annat, precis som många byter jobb mer än ofta, säger Aron Schoug.

Ledarskap och chefskap För att förstå Arons Schougs arbete bör en distinktion göras mellan ledar­

Tips från forskningsredaktören Nyligen lanserades ”Aktivistens Kokbok”, en handbok för aktivism på nätet där intresserade kan få hjälp att komma igång med en förening, söka projektpengar, dra igång en aktion eller demonstration. I Sverige finns en lång tradition av att engagera sig ideellt, ett starkt föreningsliv och oändligt med folkrörelser.

!

I Sverige finns ett starkt föreningsliv, men hur kan man som ledare engagera sina ideella medarbetare?

skap och chefskap. Chefskapet hand­ lar bland annat om att planera, bud­ getera, bemanna och lösa problem.

Ledarskap innebär däremot att mo­ tivera och inspirera samt att utveckla visioner och ena medarbetarna i att arbeta i gemensam riktning, menar Aron Schoug.

– Svenskt ledarskap beskrivs ofta som demokratiskt, icke-hierarkiskt och flexibelt, decentralisering av makt och ansvar och stort handlingsutrym­ me för individen. Det som märks av nu är att många organisationer pro­ fessionaliserar, en förändring som kommit av att de vill få ut så myck­ et som möjligt av det ideella arbetet. ­Effektivitet räknas i dag mer än tidi­ gare och det är högre krav. Förr delade man ut flygblad, i dag ska det finnas kommunikatörer på plats. Det är inte så mycket att man vill fika på styrel­ semötet längre utan man mäter resul­ tat. När man satsar på engagemanget kan effektiviteten försvinna, berättar Aron Schoug.

Eldsjälsfällan Aron Schoug utgår från Self-Determination Theory i sin forskning, en teori som han menar är bra hjälp när man ska leda ideella föreningar. Enligt den ska gruppen arbeta tillsammans, ska­

Illustration: Sophie Atkins

”Ett tips för studenter som vill starta en förening; att ha en idé till en förändring, sedan viljan att genomföra idéen, social färdighet och god kommunikation.” pa en känsla av delaktighet och und­ vika styrning. Det leder till fler moti­ verade medarbetare.

Ett problem som kan uppstå i ideel­ la föreningar är när en person brinner för mycket för sin sak och tar över. En medlem många föreningar har är just eldsjälen.

– Man undviker eldsjälsfällan ­genom att låta alla vara med på ett hörn och att det inte är en ensam in­ itiativtagare. Om man tänker sig de engagerade som två cirklar. En inre som en liten grupp eldsjälar och en yttre cirkel som resten av organisa­ tionen, då är det olyckligt om det inte är någon kommunikation mellan de två, säger Aron Schoug och fortsätter resonemanget: – Ett bra exempel på ledarskap jag följt i min pågående forskning är tea­ terprojektet Satans Demokrati. De har en regissör som ger alla konstnärerna som ligger bakom produktionen stor

frihet, samtidigt som han har stenkoll på schemat och vad som krävs av alla.

Vi talar om flera hundra personer som är involverade på olika sätt i uppsätt­ ningen som teaterkollektivet jobbar på. Jag tror att deras framgång är just att ha ledare som vet när man ska lägga sig i och bestämma och när man läm­ nar det till de medverkande skådespe­ larna, att testa sig fram och improvise­ ra, säger Aron Schoug.

Vilja och god kommunikation Aron Schoug får ihop livspusslet själv genom att balansera: forskning på SU, nyligen utkommit med romanen ­Lugnet Före Stormen, spela i ett band och driva kulturföreningen Möjlig­ hetsministeriet.

– Ett tips för studenter som vill starta en förening; att ha en idé till en föränd­ ring, sedan viljan att genomföra idéen, social färdighet och god kommunika­ tion, avslutar Aron Schoug.

3/2017 Gaudeamus 11

Karriär

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Så gör du för att b Du har siktet inställt på Nobelpriset 2075? Eller är du bara nördigt insnöad på ett ämne och vill viga ditt liv åt att lära dig mer?

Kanske är en forskarutbildning något för dig. Gaudeamus har pratat med David Rynell Åhlén, doktorandombud på Stockholms universitets studentkår. Han berättar vad man ska tänka på om man vill doktorera.

Av ANDREAS EKSTRÖM (text)

Att vara doktorand är speciellt. En studerar inte bara på forskarutbildningen, en är också anställd av universitetet. Det är en utbildning som är reglerad som ett arbete, ibland händer det att det blir en hel del gråzoner och då är David Rynell Åhlén där för att hjälpa SU:s doktorander.

– Om man undrar vad man har för rättigheter e ­ ller om man behöver råd och hjälp för att man har ham­ nat i svårigheter med sin handledare kan vi på ­kåren hjälpa till, säger David Rynell Åhlén som j­obbar som doktorandombud på Stockholms universitets ­studentkår.

Forskarutbildningen är fyra år. Den består av 240 högskolepoäng, varav minst hälften ska ägnas åt ­avhandlingen. Det kan även ingå institutionstjänst i utbildningen. Det innebär att en ska göra andra ­arbetsuppgifter åt institutionen, till exempel jobba

”Ta reda på så mycket du kan, inte bara om ämnet du är intresserad av.”

”För att bli antagen kommer de att titta på hur den tidigare vetenskapliga produktionen har sett ut.”

randerna mot ett projekt i stället.

Vissa studenter har siktet inställt på att göra en aka­ demisk karriär från första början. Men att börja tänka på det från första dagen på universitetet är inget som doktorandombudet nödvändigtvis rekommenderar.

– Första dagen är väl att ta i, men känner en att en trivs på universitetet så kan det vara bra att börja ­fundera ganska så tidigt i alla fall.

Vilka råd skulle du ge till de som går i tankarna att doktorera?

– Ta reda på så mycket du kan, inte bara om ämnet du är intresserad av. Ta även reda på hur institutionen fung­ erar. Oftast har studenten en bild av den men det är ­annorlunda att arbeta på institution.

Tittar på tidigare studier som lärare eller handledare. Under tiden på forskar­ utbildningen har en tillgång till minst två stycken hand­ledare.

Men skillnaderna i forskarutbildningen är stora mellan institutionerna. Inom humaniora ska man oftast skriva en bok där man har belyst ett eget pro­ blem och har upptäckt en egen forskningslucka. På de naturvetenskapliga institutionerna skriver man oftast en eller flera artiklar och där arbetar dokto­

För att kunna påbörja en forskarutbildning behövs det oftast att en institution utlyser doktorandplats­ er. Det som krävs för att bli antagen till en forskar­ utbildning är att personen som söker har tagit sin examen, oftast på avancerad nivå eller har mot­ svarande kunskaper. En ska även ha uppvisat en förmåga att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

– För att bli antagen kommer de att titta på hur den tidigare vetenskapliga produktionen har sett ut. Hur

Av ANNA NORDIN (text & foto)

1. Vad är ditt drömjobb?

2. Vad skulle du aldrig vilja jobba med?

PAULINA JONSSON FÖRETAGSEKONOMI

12 Gaudeamus 3/2017

uppsatserna har sett ut men också om projektet är ­genomförbart. År 2015 avskaffades utbildningsbidraget vid Stock­ holms universitet, nu är det avskaffat i hela landet. Nu är tanken att alla doktorander ska ha en doktorand­ anställning och lönen en får följer en prestationsstege där en tjänar mer ju längre en har kommit på sin ut­ bildning.

– Ingångslönen är 25 300, vid slutet av forskar­ utbildningen tjänar en 29 000 i månaden, säger D ­ avid Rynell Åhlén.

er till SU-studenter tyck

– För mig har jag behövt fundera på vad jag vill göra i livet och därför väntat med att plugga. Nu läser jag samma linje som på gymnasiet, men kan tänka mig ett kreativt yrke. Kanske inredning av hem.

– Mitt drömjobb skulle nog vara inom politiken och då internationell politik. Det är intressant hur maktspelen i världen ger uttryck i politiken och jag skulle därför vilja ha ett jobb som innebär sakkunnighet.

– Jag skulle inte vilja jobba som sopgubbe eller rörmokare och tror inte jag skulle stå ut med stanken.

– Även om jag är intresserad av politik skulle jag inte vilja jobba inom icke-statliga organisationer.

LOVISA PERSSON STATSVETENSKAP

David Rynell Åhlén jobbar som doktorandombud på Stockholms universitets s

– Jag har länge varit intresserad av politik, rese- och transportfrågor, så kan tänka mig att jobba med det. Till exempel inom områden som berör avregleringar, konkurrens och säkerhet. Globaliseringen har även bidragit till transportfrågor blivit aktuella.

LASSI LIIKANEN STATSVETENSKAP

– Oj, det finns mycket jag inte skulle vilja jobba med, som fysik eller kemi.

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Karriär

börja doktorera

Foto: Josefine Malmkvist

studentkår. Han menar att det är bra att ta reda på mycket om institutionen man vill doktorera vid.

”Ingångslönen är 25 300, vid slutet av forskarutbidlningen tjäner en 29 000 i månaden.”

Ville bort från akademin En av SU:s alla doktorander är Charlotte BaggeGlassell, hon är adjunkt och doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik. För hennes del

var det inte självklart att gå vidare inom akademin, inte ens efter hon påbörjat sin forskarutbildning.

– Jag tänkte söka mig bort från akademin, titta på jobb vid Utbildningsdepartementet, att jobba som utredare eller så.

Vad gjorde att du blev kvar?

– Efter jag varit mammaledig och kom tillbaka 2012 så började jag undervisa och det var väldigt kul. Då kände jag att det var något som jag kunde tänka mig att arbeta med för en lång tid framöver.

Koll på begreppen !

Doktorand: En student som bedriver utbildning på forskar­ nivå. Någon som blivit antagen till forskarutbildning och är även anställd av institutionen.

PLUGGSTRESS?

Att göra akademisk karriär var inget som Charlotte Bagge-Glassell hade några tankar på när hon började studera som 25-åring. Hon studerade allt möjligt från statsvetenskap till pedagogik enbart för att hon tyckte det var kul.

– Jag hade en handledare som var jättebra som tyckte att jag skulle söka till forskarutbildningen och så blev det. Jag hade inga tankar på att göra akademisk karriär, det har jag fortfarande inte egentligen.

Jag fortsätter så länge jag känner att jag utvecklas och tycker att det är intressant.

DÅLIG SÖMN?

ALLMÄNT OROLIG?

Postdoc: Tvåårig anställning som syftar till att man ska kunna meri­ tera sig ytterligare, oftast arbetar man på ett projekt som knyter an till ens avhandling men tar det vidare. Anställningen handlar om 100 ­procent forskning, publicera sig och åka på konferenser.

Lektor: Lärare vid universitetet eller högskola som har avlagt en doktors­avhandling.

Professor: Den forskartitel vid universitetet som har högst status.

3/2017 Gaudeamus 13

Karriär

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Studiebesöket del 14: Hos finansmannen Sven Hagströmer

”Studierna var något nö Vad händer när en färsk entreprenör ­träffar en gammal räv? Gaudeamus tog med studenten och ­egenföretagaren ­Parisa Khosravi på studiebesök hos ­superentreprenören och finansmannen Sven Hagströmer.

CORNELIA THOMASSON

Tisdagen den 25 april klockan två är tiden som gäller.

Sven Hagströmer, entreprenör och finansman, har avsatt en timme för fotografering och intervju på sitt kontor på investeringsbolaget Creades AB, där han är del­ ägare och styrelseordförande. Inte fullt så stelt som det låter, i mejlet har han faktiskt skrivit: “Jag är på! Gillar formatet.” och en glad smiley.

Vad är formatet? I vanliga fall bygger Studiebesöket i Gadden på att en student får besöka sin drömarbetsplats. Den här gången har vi på redaktionen beslutat oss för att sammanföra två entreprenörer, en alumn och en student.

Studenten är 24-åriga Parisa Khosravi. Hon läser sista terminen i statsvetenskap, har redan en kandidatexamen i företagsekonomi och drömmer om att jobba med socialt entreprenörskap. Hon har redan hunnit med en hel del under sin studietid, bland annat varit ordförande för Utrikespolitiska Föreningen, startat upp deras radiokanal och anordnat konferensen Smile for Peace.

Just nu håller hon och kollegan Daniel Svensson på att lansera Infood – en app som läser av streckkoder och snabbt förser konsumenten med skräddarsydd information om matvaror.

– Det finns extremt mycket information i streckkoden. Om man är diabetiker, allergiker eller går på LCHF så kan appen snabbt varna eller informera om olika varor, berättar Parisa Khosravi.

Att läsa vidare

Foto: Cornelia Thomasson

Parisa Khosravis föräldrar var idrottare och immigrerade till Sverige som unga. Av sina föräldrar fick hon

och hennes syskon det ­tidigt inpräntat att det var viktigt med universitetsstudier och att de skulle läsa vidare. Det här berättar hon för Sven Hagströmer när vi slagit oss ner i ett in­glasat mötesrum på Creades. Hon berättar också att det tog ett tag för henne att komma underfund med vad hon ville göra: – Jag kände inte från start att jag visste vad jag ville göra. Jag började studera statsvetenskap först, men efter ett år bestämde jag mig för att inte fortsätta med det.

Jag valde i stället att läsa företagsekonomi och nationalekonomi samtidigt.

Jag insåg att jag kunde projektleda och driva igenom mina idéer genom Utrikespolitiska Föreningen. Min tid i UF gjorde så att jag hittade tillbaka till statsvetenskapen, säger hon.

Sven Hagströmer kommer från en adlig ätt med många läkare och jurister.

Han berättar att det fanns en förväntan på att han skulle läsa vidare, men till skillnad från Parisa Khos- Det visade sig tidigt under samtalet att Sven Hagströmer redan hade läst en artikel om Infood, som Parisa ravi visste han väldigt tidigt vad han ville göra.

– Jag var ett nyhetsfreak som liten. Jag läste, lyssnade på radio, tittade på tv. Alla nyheter påverkar samhällslivet och samhällslivet påverkar de ekonomiska värdena och företagen som finns där. Mina klasskamrater höll på med hästar och fotboll och satsade pengar på det, men jag tänkte att det här kanske jag kan tjäna pengar på. Det kanske kan bli ett yrke för mig. Jag köpte mina första aktier som tolvåring, säger han.

Vikten av att ha passion Sven Hagströmer läste ekonomi vid Stockholms universitet i slutet av 60-talet, men tog aldrig någon examen. I stället började han jobba som portföljförvaltare på Gränges – ett avstamp för hans karriär. Efter ett par år på Gränges och sedan Investor bestämde Hagströmer sig för att starta egen börsfirma.

– Det där med studierna var något nödvändigt ont.

Om studenten Parisa Khosravi är 24 år och medgrundare av techföretaget Infood, som är ett av SU inkubators bolag.

Just nu läser hon sin sista temin i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare en ekonomiekandidatexamen i företagsekonomi.

!

Parisa Khosravi vill jobba med att starta upp och utveckla företag.

14 Gaudeamus 3/2017

”Jag kände inte från start att jag visste vad jag ville göra. Jag började studera statsvetenskap först, men efter ett år bestämde jag mig för att inte fortsätta med det.”

Är du väldigt intresserad av något så vet du vilken kunskap som är relevant för att du ska kunna göra det till ett yrke. Studierna är helt nödvändiga för de som inte vet vad de ska göra. Livets hårda skola tar man ingen examen ifrån, man lär sig ständigt, men den är jätteviktig.

Han tror att det som tar en framåt i livet är passion och nyfikenhet – inte att utbilda sig för status eller pengars skull.

– Jag tror inte att universitetet utbildar prostituerade, men det är ju det man blir om man bara går efter pengarna, och går man bara efter pengarna kommer man inte lyckas, säger han och fortsätter: – Man ska hoppa upp ur sängen varje morgon och känna att man har världens roligaste jobb. Passion är

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Hallå där ...

Foto: Jennie Pettersson

ödvändigt ont”

Karriär

Om alumnen Sven Hagströmer läste ekonomi vid Stock­ holms universitet i slutet av 60-talet. Han har grundat Creades AB och Avanza Bank samt varit med som investerare i tv-programmet Draknästet.

Hagströmer är även engagerad i Berättarministreriet, AllBright och Läxhjälpen.

!

att man måste arbeta i overdrive hela tiden för att göra sig till en konkurrenskraftig kandidat på arbetsmarknaden, säger hon.

– Du har helt rätt så klart. Nu är jag lite fördomsfull, men det känns som en typisk kvinnlig egenskap att man känner att man aldrig räcker till och måste ge en massa extra hela tiden.

Sven Hagströmer har under sin karriär engagerat sig

”Man ska hoppa upp ur sängen varje morgon och känna att man har världens roligaste jobb.

Passion är jätteviktigt.”

för att öka den kvinnliga representationen i näringslivet, bland annat genom Stiftelsen AllBright.

– Det är för jävligt att det är så få kvinnor i näringslivet.

Det finns hur många kompetenta tjejer som helst, men man hittar dem inte i herrbastun, säger Sven Hagströmer.

Tips till den som vill starta eget Khosvari är medgrundare till.

Foto: Cornelia Thomasson

jätteviktigt. Alla får kanske inte uppleva den passionen och det är jättetråkigt, men jag vill uppmana att följa hjärtat lika mycket som hjärnan.

– Hur lätt tror du att det är att följa sitt hjärta i dag? frågar Parisa Khosravi.

Sven Hagströmer tror att det är lättare än förr eftersom det finns fler möjligheter.

– Förr var det grovt tillyxat med yrken, i dag finns det många specialistjobb som inte fanns förut. Den värld vi lever i i dag är mycket mer spännande än den vi levde i förut.

Tid och mångsysslande Båda två har följt sitt hjärta och slagit sig in på en bana som entreprenörer. Som något nyare på arbetsmarknaden upplever Parisa Khosravi att de största utmaningarna för henne är tid och pressen att kunna allt.

Sven Hagströmer skrattar.

– Du gör något väldigt farligt när du är mångsysslare. Jag känner igen mig i det där, att man ska fixa allt på en gång. Det tog mig 40, 50 år att lära mig att man inte måste göra allt man kan. Det finns enormt mycket fler idéer än det finns entreprenörer. Därför måste du fokusera på det du är duktig på, och så kan du hyra in folk som gör de andra grejerna, säger han.

– Jag kan tycka att man har press på sig att kunna allt hela tiden. Jag måste ha mina två examen, mina föreningsengagemang och de projekt jag gjort i ryggen. Som

Jag har suttit som en fluga på väggen under större delen av intervjun, men sticker in en fråga. Har de några tips till studenter som är sugna på att blir entreprenörer?

– Testa att det finns en marknad först för att skapa förankring i affärsidén. Ha en bra pitch. Det blir lättare när man har testat idéen. Ha en tydlig affärsmodell med flera intäktsströmmar och en god vinstmarginal, och gott självförtroende. Ordna finansiering genom att exempelvis söka bidrag, säger Parisa Khosravi.

Hon berättar att hon ofta sökt upp personer hon beundrar för att be om råd.

– Jag har aldrig varit med om att någon sagt nej. Boka möten och våga ta kontakt med personer som inspirerar dig. De flesta går med på att ta en lunch och är villiga att hjälpa, man måste bara våga fråga, säger Parisa Khosravi.

Sven Hagströmer sitter tyst en stund och säger sedan: – Nä, jag håller med. Jag skulle säga samma sak.

Mentorskap är viktigt. Och se till att du vet vad du är beredd att förlora, om det skulle gå dåligt. Det är bra att ha någon som du litar på som står lite utanför och kan gå in och säga ifrån om du är ute och cyklar.

FLER STUDIEBESÖK!

Tidigare har vi bland annat besökt en ekonom, en psykolog, en idrottslärare och en sjukhusfysiker. Läs alla studiebesök på gaudeamus.se.

Vill du göra studiebesök på din dröm­arbetsplats? Mejla gaudeamus@sus.su.se.

... Mia Oldenburg, SU-alumn och expert på personal branding, något som hon också undervisar i.

Konsten att sälja in sig Vad är personal branding?

– Att ta kontroll över hur folk uppfattar en. Det är alltid väsentligt hur man paketerar sina kun­ skaper men även hur man förmedlar dem. Det krävs träning i personal branding och det är vik­ tigt att kunna sälja sig själv annars är risken att man inte lyckas få jobbet.

Varför ska man satsa på personal branding?

– Tänk att du investerat tre eller fler år i att plugga, då vill så klart studenten få ut max av sin utbildning. Vi kan kalla det maximal avkastning.

Personal branding är fram för allt nödvändigt för att man ska bygga på sin färdighetsbank men också för att kunna reflektera över hur man vill framstå i specifika situationer, som när man möt­ er en arbetsgivare för första gången. Det är synd när en individ inte tar till vara på de enorma kun­ skaper som de har, all fakta och färdigheter de besitter och den starka motivation de må besitta.

En nyutexaminerad har de senaste kunskaperna inom området och har mycket att bidra med på en arbetsplats där de kanske har förlegade metoder. Är det bra att vara ivrig på en arbetsintervju?

– Det kan vara bra att vara nyfiken och glatt in­ tresserad, om man är för hungrig då är risken att man översäljer sig själv. Vikten av att vara naturlig och genuint intresserad är a och o, då kan man lätt få till en naturlig dialog. Ett annat bra sätt att visa sitt intresse för arbetsgivaren kan vara att ställa frågor och inte bara att man sitter och nickar till intervjuaren. Prova att fråga; hur skulle en vanlig dag se ut här?

Hur undviker man fallgropar under intervjun?

– Innan man börjar söka jobb eller fördelaktigt när man håller på att studera, att man då pushar sig själv utanför komfortzonen och kanske provar ledartröjan även om det inte känts som en given roll tidigare. Det är otroligt viktigt att man tittar på vad arbetsgivaren söker och hur man på bästa sätt visar att man matchar det som de efterfrågar. Läs annonsen väldigt noggrant och spara ner den på datorn, så att du kan plocka upp den när intervju blir aktuellt.

– CV:et ska vara skräddarsytt och anpassat för det jobbet du söker. På själva intervjun måste man agera professionellt och inte prata om irrele­ vanta saker, jag har märkt att många tenderar att prata om privata angelägenheter, var de föddes och så vidare. Det är inte alls rätt på en jobbin­ tervju. Forskning från Harvard University visar på att om man sträcker på sig och kör power posing [kroppställningar som ustrålar makt för att öka testosteronnivåerna, reds. anm.] , så hjälper det självförtroende och man exempelvis står upp i ett väntrum kan stressnivåerna sjunka.

Carolina Sundell 3/2017 Gaudeamus 15

Reportage

DOKTORANDERNAS UTSATTHET

De som är längst ner i akademins hier Fyra år av ont i magen. Anton upplevde mobbing under åren som doktorand på ­Stockholms universitet. Men vilket skyddsnät har man egentligen som ­doktorand? ­Fredrik C ­ harpentier Ljungqvist från Historiska institutionen undersökte hur doktorand­e rna på ­Stockholms ­universitet mår och har det. Han berättar om en förhållandevis utsatt grupp på u ­ niversitetet.

Av MIRIAM BRATT (text & illustration)

Ont i magen, spänd stämning på seminarier och ­byråkratiska käppar i ­h julet. Så tänker Anton tillbaka på vardagen som doktorand vid Stockholms universitet.

– Det var fyra år av mobbing. Det är inte kul att komma till jobbet och känna att man har ont i ­m ag­e n. Det är inte kul att gå på seminarier och sitta bredvid sin mobbare, berättar Anton. ”Generellt befinner sig doktorander, som står relativt långt ner i den akademiska hierarkin, i ­ en mer utsatt position än till exempel lektorer 16 Gaudeamus 3/2017

och professorer.” Så skrev Fredrik Charpentier Ljungqvist om doktoranders utsatthet vid negativ ­s ärbehandling, mobbing och trakasserier på arbetsplatsen, i rapporten Utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet. Rapporten gavs ut av Stockholms ­u niversitets studentkår, SUS, år 2014.

Obesvarade frågor Rapporten som SUS gav ut var en uppföljning på undersökningen Doktorandpulsen, som kom elva år tidigare. Fredrik minns att Doktorand-

pulsen ­lämnade en del obesvarade frågor kring doktorand­e rs må­e nde. De flesta tycktes eniga om att frågan behövde utredas vidare, men eftersom

”Det var fyra år av mobbing.

Det är inte kul att komma till jobbet och känna att man har ont i magen.”

DOKTORANDERNAS UTSATTHET

Reportage

rarki åren gick och ingen tog tag i uppgiften valde Fredrik långt senare, när han var verksam som doktorandombud vid studentkåren, att göra arbetet.

– Det fanns till och med ett rektorsbeslut på att Doktorandpulsen skulle följas upp, men ingen kände sig ­riktigt ansvarig. Vilken instans skulle följa upp det? berätt­a r Fredrik.

”Det är en förhållandevis platt och icke-hierarkisk miljö på Stockholms universitet.”

– Det är en förhållandevis platt och icke-­h ierarkisk miljö på Stockholms universitet, men doktorander befinner sig naturligtvis ganska långt ned i den hierarki som finns, säger Fredrik.

Som anställd är du generellt mer känslig för ­d iskriminering eller annan negativ särbehandling från kollegor som har en högre position, ­m enar han.

– Doktorander kan bli mobbade av doktorandkollegor men också ovanifrån, av folk som har mer makt och inflytande, ibland även inflytande i ­d oktorandens framtid. Desto högre upp i hierarkin man är, desto mindre känslig är man.

Det kom att prägla Antons doktorandtid Enkätundersökningen som Fredrik utförde fick en hög svarsfrekvens och tog upp flera frågor kring doktoranders situation. En av frågorna rörde doktoranders psykosociala hälsa och mående på a rbetsplatsen. Då kom mobbing, diskriminering ­ och negativ särbehandling på tal.

I början tänkte Anton att han hade haft otur med några situationer. Men allt eftersom tiden gick upplevde Anton att det fanns ett mönster. Han började känna att det fanns någon eller några på institution­ en som ogillade honom.

När han kontaktar Gaudeamus berättar han om

allt från otrevliga pikar på seminarier till byråkra­t iska problem. Han beskriver hur magont blev en del av vardagen.

”Det är som Bamse säger, är man stark ska man vara snäll.”

– Jag var hela tiden orolig. Det var som en ständig börda jag bar på, säger Anton.

Kvinnor mer utsatta Enligt undersökningen så är doktorander vid j uridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna ­ mest utsatta. Grunderna för särbehandlingen är ­o ftast ålder och kön.

I övrigt framkommer även att kvinnor generellt är mer utsatta för negativ sär­b ehandling än män. Hela 48 procent av de kvinnliga doktoranderna uppfattade sig ha blivit negativt särbehandlade under 3/2017 Gaudeamus 17 19

Reportage

DOKTORANDERNAS UTSATTHET

21 procent av de manliga doktoranderna vid SU uppger att de har utsatts för n ­ egativ särbehandling och 79 procent anger att de inte har det. Det framkommer i rapporten ”Utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet”, utgiven av SUS år 2014.

48 procent av de kvinnliga doktoranderna vid SU uppger att de har utsatts för ­negativ särbehandling och 52 procent anger att de inte har det. Det framkommer i rapporten ”Utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet”, utgiven av SUS år 2014.

Dessa uppger doktoranderna har utsatt dem för negativ särbehandling. Observera att en och samma doktorand hade möjlighet att uppge flera personkategorier. Siffror hämtade från rapporten ”Utbildning på forskarnivå vid Stockholms universitet”, utgiven av SUS år 2014. *

Under Antons fyra år som doktorand på Stockholms universitet kände han sökning om doktoranders situation och menar att det är en realtivt sett ut * TA-personal betyder teknisk och administrativ personal.

doktorandtiden, till skillnad från männen där mot­ svarande siffra låg på 21 procent.

”Att någon beter sig illa mot en eller att man är inblandad i en konflikt var en av de vanligaste anledningarna till att doktorander sökte sig till mig.”

Det är inte i första hand handledare eller dok­ torandkollegor som uppges vara de skyldiga för den negativa särbehandlingen, utan det är främst andra, mer seniora forskare och ­l ärare. 14 procent av de svarande d ­ oktoranderna menade att andra forskare eller l­ ärare hade särbehandlat dem nega­ 16 18 Gaudeamus 3/2017

tivt. Däremot angav 6 procent att deras handledare gjort något liknande och lika många att de blivit illa behandlade av doktorandkollegor.

Doktorandens utsatthet Den bild som Fredrik målar upp av att doktorander är mer utsatta än exempelvis lektorer och professorer känner Anton igen sig i.

– Att jag var doktorand gjorde min utsatthet ­nästan total. För som doktorand är du i händerna på forskarkollegiet. Det är de som bedömer dina in­ satser, säger Anton och fortsätter: – Det är extra illa att någon med hög ställning har gjort såhär mot mig. Det är som Bamse säger, är man stark ska man vara snäll.

Ett vanligt ärende Fredrik arbetade som doktorandombud på student­ kåren under sju år och har tagit emot många dokto­ rander som känner sig felaktigt behandlade.

– Att någon beter sig illa mot en eller att man är inblandad i en konflikt var en av de vanligaste ­anledningarna till att doktorander sökte sig till mig i min roll som doktorandombud. Den typen av ären­

”Mobbing bland vuxna är mer diffust än diskriminering.

Det tar sig andra uttryck än mobbingen som sker på skolgården.”

den kom nästan månatligen, berättar Fredrik.

I många fall var det svårt att avgöra om det verk­ ligen rörde sig om mobbing menar han.

– Mobbing bland vuxna är mer diffust än diskri­ minering. Det tar sig andra uttryck än mobbingen

STUDENTOMBUDEN SVARAR

Tips & pepp

FRÅGA STUDENTOMBUDEN Lämnade in en timme för sent Hej Studentombuden!

Jag har haft det lite jobbigt på sista tiden vilket gjorde att jag lämnade in min hemten­ ta ­ några timmar försent. Nu säger min lärare att den inte kommer att rättas! Kan de verkligen göra så? /P

Hej P! Vad tråkigt att höra att du har haft det jobbigt. Om en examinerande uppgift, som din hemtentamen är, kan rättas trots att den är inlämnad sent ska detta framgå av kursplanen. Därtill ska det i kursplanen framgå hur förseningen påverkar bedömningen av din tentamen. Är det så att detta inte regleras i kursplanen kan examinator säga att den inte kommer att rättas. Kolla i din kursplan för att se vad som gäller!

Lycka till! /SOFIA & FRIDA

Frida Holmdahl och Sofia Johnsson är studentombud på Foto: Miriam Bratt Stockholms u ­ niversitets studentkår.

Läraren tappade bort min tenta Hej Studentombuden!

Jag skrev en tenta i mitten av april och nu ­säger min lärare att de tappat bort den! Ska jag få godkänt per automatik eller vad kan jag kräva av dem? Det här är inte ok!

n sig utsatt. Fredrik Charpentier Ljungqvist tjänstgjorde år 2014 som doktorandombud vid studentkåren. Han gjorde då en undertsatt grupp.

som sker på skolgården.

Det viktigaste för Fredrik var att stötta doktorand­e n till en lösning, inte att gå in och avgöra om det verkligen kunde betraktas som mobbing eller ej. Ofta var lösningen att försöka få konflikten att svalna.

– När man är mitt inne i en sådan här grej och känner sig utsatt är man ofta så emotionell att man inte kan fatta rationella beslut. Ofta gäller det att undvika alltför mycket kontakt ett tag medan konflikten är igång. Kanske kan man ibland åka och gästforska vid ett annat universitet under några månader, menar Fredrik.

När de andra inte ser När Anton berättar om sin doktorandtid återkommer han flera gånger till att ingen hjälpte ­h onom. Han uppfattar att andra såg men blundade inför den situation han befann sig i.

– Jag har träffat många som efter seminarier

”Att jag var doktorand gjorde min utsatthet nästan total.

För som doktorand är du i händerna på forskarkollegiet.”

/MVH SUR STUDENT

Hej sur student!

Det är verkligen en olycklig situation du har hamnat i som inte bör hända. Eftersom examinator inte har ett underlag för att besluta om ett godkänt betyg, kan du inte kräva att få ett godkänt betyg per automatik. Det du har rätt till är att få ett nytt examinationstillfälle snarast. Kontakta läraren så att ni kan komma överens om ett datum.

Lycka till! /SOFIA & FRIDA

har kommit fram och sagt ”jag är ledsen för dig” och ”det var rena lynchstämningen mot dig”. Alltså så noterade de det här, men de tog inte ställning av rädsla för att själva bli drabbade.

Nu har Anton disputerat framgångsrikt och han vill uppmana andra att våga agera om de ser någon bli mobbad.

– Det är som Martin Luther King sa; ”den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad”.

LÄS TIDIGARE FRÅGOR på gaudeamus.se/studentombud.

Få svar på dina frågor!

Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade.

Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

* Anton heter egentligen något annat.

3/2017 Gaudeamus 19

Porträttet

GADDEN MÖTER

Aiden vill bara brygga öl Aiden Jönsson hann utbilda sig till ingenjör och nosa på en forskarkarriär innan han fick smak för öl. Nu kan han inte tänka sig att arbeta med något annat.

Av CORNELIA THOMASSON (text & foto)

D

et lilla gårdsbryggeriet på Hölö luktar starkt från jäst och rengöringsmedel.

Aiden Jönsson rullar ett importerat ekfat fram och tillbaka inne i det omgjorda stall som nu fungerar som bryggeri. Ur hålet i tunnan forsar smutsigt vatten. Det bildar svarta rännilar över det gjutna golvet och stänker upp på hans byxor.

Att brygga öl är ett smutsigt jobb, berättar han.

– Bryggare har ganska hög status. Alla tycker att det vi gör är häftigt och allt det där. Men 90 procent av tiden är rengöring. Vi brukar skoja om att vi är glorifierade städare. Det är det vi gör – vi smutsar ner saker och sen städar vi, säger han och skrattar.

Aiden bor i centrala Stockholm men en till tre dagar i veckan sätter han sig på pendeltåget söderut. Det är en resa som tar ungefär två timmar enkel väg, om man lyckas matcha bussen till och från Hölö. Från busshållplatsen blir det även en halvtimmes promenad längs med en grusväg som leder hela vägen fram till en liten familjegård som inhyser mikrobryggeriet

20 Gaudeamus 3/2017

Brewing Költur. Här jobbar Aiden sida vid sida med bryggeriets grundare.

Brygger rustik öl Sedan ett år tillbaka håller han på att starta upp sitt eget varumärke Bretty Fingers i samma lokaler och när han inte gör det hjälper han till med Brewing Költur. När han skulle börja bygga upp sin verksamhet hade han ett ganska litet kapital att röra sig med sett till många andra start up-bryggerier, men att det trots allt gått bra.

En anledning är lokalen: – Jag har en väldigt bra förutsättning som får hyra Brewing Költurs lokal och utrustning de dagar jag brygger och samtidigt kan jobba extra för dem, säger Aiden.

När intervjun äger rum har han precis fått tillstånd från Skatteverket att börja producera och sälja öl. I ett bakre rum i det renoverade stallet står åtta ekfat – som tidigare använts för att lagra rom eller whisky – staplade. Tunnorna innehåller de första partierna med öl som Aiden ska sälja, allt som allt kommer det blir ungefär 1 500 liter. Han hoppas kunna få igång verksamhe-

”Jag läste maskinteknik, så jag blev väldigt intresserad av ölbryggning. Många ingenjörer blir det.”

ten i början av juni, då är den första ölen färdiglagrad.

– Det jag gör är en belgisk och fransk saisonbryggning, en rustik sorts öl som bygger på blandade sädesslag i stället för bara kornmalt. Den är också väldigt fokuserad på jäst. Det som fick mig att bli kär i saison är att det finns så mycket frihet i vad man använder för sädesslag och jäst.

Han berättar att ölbryggning är hans stora passion.

Men med en ingenjörsexamen och påbörjade studier i atmosfärfysik från Stockholms universitet var det inte riktigt det här Aiden trodde att han skulle göra. Han har sedan barnsben intresserat sig för konst och skrivande,

Varje arbetsdag på mikrobryggeriet i Hölö innehåller ett visst mått av maskinteknik, anser Aiden.

men som barn till två författare hade han sett baksidan av att jobba inom kulturbranschen, med skral ekonomi och osäkra anställningar. Han beskriver intresset för teknik och naturvetenskap som ett sätt att röra sig bort från det konstnärliga.

Med siktet på en forskarkarriär Aiden växte upp med sin mamma i Los Angeles, men tillbringade många somrar hos sin pappa på Österlen.

Han läste en ingenjörsutbildning vid California Maritime Academy mellan 2009 och 2011. Året därpå flyttade han till Danmark för att studera maskinteknik vid Danmarks Tekniske Universitet.

Under studietiden började han intressera sig för ölbryggning. När han får frågan varför skrattar han och säger: – Jag läste maskinteknik, så jag blev väldigt intresserad av ölbryggning. Många ingenjörer blir det. Jag tyckte det var väldigt intressant att kombinera biologi, teknik, matlagning och kreativitet.

3/2017 Gaudeamus 21

Porträttet

GADDEN MÖTER

Som mikrobryggare blandas högt och lågt. När det gäller mindre leveranser är det inte ovanligt att Aiden och kollegorna på Brewing Költur själva utformar och klistrar på flasketiketterna för hand.

Intresset för ölbryggning växte sig starkare 2013 när han började läsa på SU. Genom studierna lärde han sig mer och mer om ölbryggningens biologiska delar. Han gick med i NF Brygg, en sektion av Naturvetenskapliga föreningen där han snart blev bryggsektionsledare.

– Det är en sektion för naturvetenskapsstudenter som vill lära sig att brygga. Ett tiotal personer som demokratiskt fick komma fram till vad för slags öl vi ville brygga. Ibland höll vi i puben i Gröna villan och ordnade ölprovningar, berättar han.

Men det var fortfarande inte självklart att det här var något han skulle jobba med. Aiden befann sig på SU för att han var sugen på en forskarkarriär.

– Sedan jag var liten har jag velat bli forskare. Jag fick prova på det på SU och kände då att det kanske inte 22 Gaudeamus 3/2017

”Allting kommer inte att gå precis som du har tänkt, det är bara så det funkar.

Det finns så många vägar i världen och i livet att det inte är någon mening att tänka att exakt det här ska jag göra, för det kommer ändras.”

var något jag ville göra karriär på. Det var inte min grej märkte jag när jag påbörjade mitt examensarbete. Jag älskade ämnet men att forska som ett nio till fem-jobb kändes fel.

Nöjd fast planen sprack Känslan av att han inte var inne på rätt spår i kombination med sjukdom gjorde att Aiden avbröt sina studier våren 2015.

Han började jobba för att få ekonomin att gå ihop.

På höst­en blev han kontaktad av två ölbryggare som han träffat på en öl- och whiskymässa under tiden han var engagerad i NF Brygg. De undrade om han var intresserad av att brygga öl hos dem. Aiden sa ja, och några månader senare började de långa resorna

ut till Brewing Költur.

Det var inte hans plan, men ett år senare, med smutsigt vatten och andra restprodukter på byxbenen, kan Aiden inte tänka sig att göra något annat.

– Allting kommer inte att gå precis som du har tänkt, det är bara så det funkar. Det finns så många vägar i världen och i livet att det inte är någon mening att tänka att exakt det här ska jag göra, för det kommer ändras. Dina känslor kan ändras, för att det

GADDEN MÖTER

du börjar jobba med inte alls var som du hade tänkt dig. Det betyder inte att du på något sätt har misslyckats. Jag tänkte att jag var ett misslyckande angående forskningen, men det var bara att det inte passade mig. Det har inget med mänskligt värde att göra även om vi från att vi är unga får höra mycket om hur arbete och karriär kanske är det viktigaste i livet och allt det där. Det bästa är att du hittar något som du vill göra, inte bara för att det är ärofyllt eller har status.

AIDEN JÖNSSON

Porträttet

Han kan också se att fanns en mening och en poäng med att läsa både teknik och atmosfärfysik även om kunskaperna inte tog sig uttryck på det vis han först hade tänkt.

– Jag använder maskinteknik varje dag när jag brygger, vi bygger om utrustningen hela tiden för att göra det mer effektivt, så just nu är det mycket engineering on the fly. Och det är nog för mig, för jag får kombinera det med något kreativt.

Bor Stockholm. Ålder 26. Familj Pappa Reidar, mamma Donna och syskonen Sanna och Jesper.

Läste på SU Atmosfärfysik. Drömyrke Något inom permakulturer och fermentering. Intressen Natur, filosofi, politik, mat, konst och litteratur.

3/2017 Gaudeamus 23

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Foto: Miriam Bratt

Kultur & Nöje

JMK-studenten Lotta Sundin gav i mars ut sin första ungdomsbok. Under sommarlovet ska hon skriva uppföljaren.

Studenten som skriver böcker på fritiden MIRIAM BRATT

När Lotta Sundin började studera Medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms u ­ niversitet växte intresset för att analysera populärkultur. I samband med det insåg hon hur ovanligt det är med kvinnliga hjältar i böcker, filmer och andra populärkulturella uttryck.

– Jag kunde se att de få kvinnliga hjältar som fanns ofta var instoppade i gäng av manliga hjältar. Ofta är det en tjej som får hänga med lite, men man förstår ju att hon inte är huvudpersonen. Hon kanske till exempel är där för att killarna ska ha någon att intressera sig romantiskt för, så att de framstår som ännu mer hetero och tuffa, säger Lotta Sundin.

”På sätt och vis har jag skrivit boken till mitt eget yngre jag. Jag hade velat läsa den här boken.”

Sommaren därpå gjorde hon slag i saken. Hon skrev helt enkelt en egen bok som kom att handla om den kvinnliga hjälten Skuggan.

– Jag ville göra en hjälte som är sig själv. En ­h jälte som verkligen bara gör sin egen grej och inte är 24 Gaudeamus 3/2017

­beroende av massa män omkring sig, säger Lotta.

Boken kom ut i mars och fick namnet Vem är Skuggan?. Den riktar sig till ungdomar och handlar om den skejtande, lesbiska superhjälten Skuggan.

– På sätt och vis har jag skrivit boken till mitt eget yngre jag. Jag hade velat läsa den här boken. I dag finns det ju fler ungdomsböcker som har lesbiska huvudpersoner, men när jag var liten fanns det inga. Eller jag hittade i alla fall aldrig någon, ­berättar Lotta.

Många bollar i luften Lotta Sundin är alltså student och utgiven f­ örfattare.

Dessutom arbetar hon extra som kommunikatör.

Med så många bollar i luften får hon frågan om hon hellre hade velat försörja sig som författare på ­heltid?

– Jag tror inte det. I alla fall inte sitta hemma ensam och skriva hela tiden. Det passar mig inte riktigt att vara så ensam, men vissa älskar att få sitta ensamma och umgås med fantasin och skriva hela dagarna. Jag tycker att det är kul halva dagen men sen andra halvan vill jag ut och träffa människor och prata, säger Lotta.

Förutom att Lotta vill komma ut och träffa människor så berättar hon att det är svårt att försörja sig som författare i Sverige i dag.

– Det är svårt att leva på att skriva böcker i Sverige.

Det är väldigt få som kan det. De flesta är antingen hobbyförfattare, som jag, eller deltidsförfattare och har något annat jobb också, menar Lotta.

Men samtidigt som hon målar upp den mörka bild­en menar hon att det också finns en annan sida

av myntet.

– Det är lättare än någonsin att ge ut böcker i dag ­eftersom du kan ge ut dina böcker själv, utan att ha något förlag i ryggen. Jag gjorde så med en novellsamling för några år sedan.

Vem är Skuggan? är dock utgiven av förlaget Idus och de har även bett Lotta att skriva en uppföljare.

– Det känns ju väldigt kul, säger Lotta och fortsätter: – Det blir lite svårt att skriva när jag har skolan och extrajobb, men jag har börjat anteckna lite i­déer.

Nästa sommar skriver jag klart uppföljaren.

Foto: Miriam Bratt

Studenten Lotta Sundin har många ­bollar i luften. Förutom studierna på S ­ tockholms universitet så jobbar hon extra som ­kommunikatör och kan numera även ­tituelera sig som utgiven författare.

Lotta Sundin tycker att det behövs fler homosexuella karaktärer i populärkultur. Därför skrev hon själv en bok.

Kultur & Nöje

KULTURTIPSET Foto: Mantaray Film AB

Foto: Cornelia Thomasson

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Filmen om Silvana Imam började spelas in 2014.

´

Filmen om Silvana ´ KRÖNIKÖR TOVE LJUNG

En hampakudde löser inte dina problem med stress

xxxxx

VAD HÄNDER I DITT schema, Tove? Jo, jag har heltids­

studier, två jobb, skriver för Gaudeamus och sitter i ­styrelsen samt skriver manus i en studentförening för filmskapande. Mycket har jag att göra. Allt för att få en karriär inom kultursfären. Men hur får man energi att jobba samtidigt som man studerar?

HELA MIN FEED PÅ Facebook består av hälsofreeks och

hälsoartiklar om vad man ska göra för att få mer en­ ergi. Vissa föreslår att man ska äta en massa chiafrön, andra föreslår att man ska sitta i ett rum med några speciella hampaljus och sen finns det folk som tycker att man ska springa en timme om dagen. Resultatet kommer få mig att häpna. Till alla tips följer det också ett kommentarsfält där vissa skriver: ”Jag har testat allt och inte har jag fått mer energi. Ska jag tända fler hampaljus? Vad är problemet?”

JAG KAN SÄGA VAD problemet är. Det är för att du tänk­ er som en idiot. Tror du på riktigt att du klarar dig genom livet om du andas mot någon dum hampakudde med något vackert citat? Tror du på riktigt att du får mer energi när du äter din kroppsvikt av skit­ frön? NEJ! Alla dessa lösningar är bara skräp som gör dig glad för stunden och är inte någon lösning på det riktiga problemet: att du inte vilar.

MEN VISST, JAG FATTAR att man försöker jobba hela

t­ iden för att ha bra meriter. Jag har dock fått försmak på vad som händer när det kunde gått riktigt illa. När jag jobbade som personlig assistent så var jag upp­

tagen i princip alla tider på dygnet. En dag vaknade jag upp och det kändes som att varenda muskel var förstörd. Jag blev ett emotionellt vrak och fick göra omtenta på nästan alla delkurser. Jag var tvungen att säga upp mig och vila ordentligt.

”Du tänker som en idiot.”

JAG ÄR EN FATTIG stud­

ent, men jag lever ändå. Dagar går och kommer, men jag ­knogar på. Det som gör att jag klarar mig igenom dagen är att jag planerar mitt schema. Varje månad räknar jag ut hur många timmar jag kan jobba i veckan, hur mycket jag behöver för att studera till tentorna och hur mycket jag behöver vila. Alla tider jag kan jobba skriver jag i ett mejl till mina chefer som därefter sätter upp mig på arbetspass som passar in på dessa tider.

OM PROBLEMET ÄR ATT man inte har energi för att ta

sig igenom ett fullt schema så är inte lösningen att springa en timme om dagen och på så sätt göra av med ännu mer energi. Det finns en väldigt enkel lös­ ning på problemet och det är att du behöver sova.

När du kommer hem så går du direkt till sängen och sover. Då kan jag lova dig att vad som komma skall kommer få dig att häpna.

Tove Ljung är skribent på Gaudeamus och läser Kulturvetarprogrammet vid Stockholms universitet.

TOVE TIPSAR SÅ FÅR DU IHOP JOBB MED STUDIER: LÄGG UPP DITT schema och mejla din chef de tider du har möjlighet att jobba. På så sätt ser din chef dig som

Sommaren närmar sig med stormsteg. Kroppen förvandlas till ett köttstycke som marineras i solkräm och grillas i solen. Det är husvagnssemestrar ´ och wakeboards och varje dag ska ”carpas”, nåde ´ den som stannar inne och så vidare och så vidare.

Men för dig som längtar efter att gosa ner dig i biosätet en sval höstdag kommer här en livboj att hålla dig i när du smörjer din demolerade hud med after sun och ­lider: Den 15 september har filmen om Silvana Imam premiär. ”Silvana – Väck mig när ni vaknar” heter dokumentären som skildrar rapparen och före detta ­SU-studenten Silvana Imams liv.

Filmen utlovar, enligt synopsis, romantik och en inblick i rapparens första ­omtumlande år som artist.

Cornelia Thomasson

PLUGGMIXEN STUDENTERNAS SOUNDTRACK Gaudeamus reporter Miriam Bratt har en perfekt låt för varje studiemoment.

Penny Schulman - ”Tjejer är bäst” Innan du över huvudtaget sätter dig för att plugga behövs lite pepp. Och som vi alla vet: tjejpepp = pepp. Édith Piaf - ”Non, Je Ne Regrette Rien” Non, Je Ne Regrette att jag började med ­hemtentan så sent.

Helen Sjölholm, Malmö Musikteaters kör & orkester - ”Du måste finnas” Precis som stackars Kristina från Duvemåla så kommer du också stundvis tveka. Men glöm inte: Du måste plugga, du måste!

Broder Daniel - ”Work” När du återfått tron så är detta den perfekta låten för att öka din stresskänsla.

Tant Strul - ”Slicka mej ren” Okej, inte helt relaterat till studier, men eh det är väl bra att vara ren när man pluggar?

Khia - ”My Neck, My Back (Lick It)” Äsch. Den här pluggmixen har ändå spårat ur.

strukturerad och du förhindrar själv att bli sönderstressad.

SÖK ETT JOBB där det finns mycket dötid. När det finns lite att göra kan du bläddra igenom kurslitteraturen.

LYSSNA!

SÖMN ÄR BÄTTRE än öl. Visst, det kan vara kul att gå ut och festa när man är ledig. Men gör det inte hela

På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

tiden, man orkar inte med ett skit utan sömn.

3/2017 Gaudeamus 25

In English

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

Aiden Took Up Beer Brewing After obtaining a degree in engineering and a brief experience of a research career, Aiden Jönsson acquired a taste for beer. Now he cannot imagine himself working with anything else.

Photo: Cornelia Thomasson

The small farmhouse brewery in Hölö smells strongly of waste products and detergents. Aiden Jönsson rolls an imported oak barrel back and forth inside the converted stable that now serves as a brewery. Dirty water gushes from the hole in the barrel. It forms black trickles over the cast floor and splashes up on his trousers.

Brewing beer is a dirty job, according to Aiden. ”Brewers have quite a high status. Everybody thinks that what we do is cool and all that. However, 90 percent of the time is about cleaning. We always make jokes about us being glorified janitors. That’s what we do – we make a mess and then we clean it up,” he says with a laugh.

Bretty Fingers Aiden lives in central Stockholm, but one to three days a week he takes a seat on the commuter train going south. It’s a journey of about two hours one way, if you manage to match the bus to and from Hölö. From the bus stop there is also a half hour’s walk along a gravelled road leading all the way to a small family farm housing the microbrewery Brewing Költur. Here Aiden works side by side with the founder of the brewery. For a year, he has been starting up his own brand Bretty Fingers in the same production site, and when he is not busy with that he helps out with Brewing Költur. When he first started developing his own brand he had quite a small amount of capital at his disposal compared to other start-up breweries, he tells us. Nevertheless, things have worked out fine.

One reason is the brewery space: ”I have really great conditions, being able to rent Brewing Költur’s production site and equipment on the days of my brewing and at the same time work extra for

Gaudeamus online Gaudeamus’ ambition is to reach out to all students at Stockholm University. Therefore we are proud to inform you that we’ve initiated a ­collaboration with students from the Institute for Interpreting and ­Translation Studies. From now on more ­articles than ever will be translated into English and published on our website.

www.gaudeamus.se 26 Gaudeamus 3/2017

“I make use of mechanical engineering every day when brewing“, Aiden says.

them,” Aiden continues.

At the time of the interview he has just been licensed to start producing and selling beer by the tax authorities. In a room at the back of the refurbished stable there are eight oak barrels – earlier used for ageing rum or bourbon – stacked. The barrels contain the first portions of beer for Aiden to sell, about 1 500 litres in total. He is hoping to get his business going in early June when the first beer is aged enough.

“What I do is a Belgian- and French-­ styled saison, a rustic style of beer made from a combination of grains as opposed to one made entirely from barley malt.

Yeast is also well-defined. What made me fall in love with saison is the yeast-forward nature of it, and the freedom of yeast.”

Beer brewing is his great passion, he tells us. Even so, with an engineering ­degree and ongoing studies of atmospheric ­physics at Stockholm University, it was not exactly this Aiden thought he would be doing. Ever since he was a little boy he has been interested in art and writing. ­However, ­being the son of two writers he had seen the downside with working in the cultural sector, entailing poor economy and uncertain employments. He describes his interest for engineering and science as a way of moving away from the artistic.

Wanted to Be a Researcher Aiden grew up with his mother in Los Angeles, but spent many summers with his father in Österlen. He studied engineering at California Maritime Academy 2009 to 2011. The year after he moved to Denmark to study mechanical engineering at Danmarks Tekniske Universitet.

During his time of studies he took an interest in beer brewing. When asked why, he laughs and says:

”Things won’t always go according to plan, it’s just the way it works.”

“I was studying mechanical engineering, so I became very interested in beer brewing. Many engineers do. I found it fascinating to combine biology, engineering, cooking, and creativity.”

Joined NF Brygg His passion for beer brewing grew even stronger in 2013 when he started studying at SU. Through his studies he learned more and more about the biological parts of beer brewing. He joined NF Brygg, a section of Naturvetenskapliga föreningen (The Natural Sciences ­faculty club) where he soon became head of the brewing section.

Yet, it still was not obvious that this was to be his vocation. Aiden was at SU because he was keen on a career as a researcher. ”Ever since I was little I’ve wanted to ­become a researcher. I got to try that at SU and then felt that it might not be what I wanted to make a career of. It wasn’t my thing, I realised when I started working on my thesis. I loved the subject, yet researching as a nine-to-five job felt wrong.”

The feeling of being on the wrong track combined with illness made Aiden break off his studies in the spring of 2015.

He started to work to make both ends meet. In the autumn he was contacted by two beer brewers who he had met at a beer- and whisky festival during his time of involvement in NF Brygg. They asked him if he would be interested in brewing

beer with them. Aiden accepted, and a few months later the long public transport journeys to Brewing Költur began.

”Your Feelings Will Change” It was not according to his plan; even so, one year later, with dirty water and other slag products on his trouser legs, Aiden cannot imagine himself doing anything else.

“Things won’t always go according to plan, it’s just the way it works. There are so many ways in the world and in life, it’s no use making definite plans for your future, since it’s going to change. It’s possible your feelings will change, because what you chose to work with turned out to be nothing like you had imagined. It doesn’t mean that you in any way have failed. I thought that I was a failure regarding the research, but it just wasn’t for me. It’s got nothing to do with human value, although we all from a young age get to hear a lot about how work and career may be the most important things in life and all that.

The best thing would be for you to find something that you want to do, not just because it’s glorious or considered a high status.”

He can also appreciate that there was a purpose and meaning in studying both engineering and atmospheric physics, although his knowledge didn’t reflect in the way he first imagined.

“I make use of mechanical engineering every day when brewing, we are maintaining and renovating the equipment all the time to make it more efficient, so right now it’s a lot of engineering on the fly. And that’s enough for me, as I get to combine it with something creative.”

Text: Cornelia Thomasson Translation: Jeanette Norling

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

In English

The Research Panel Responds:

What has your academic career been like?

MIRIAM BRATT (text) JEANETTE NORLING (translation)

COLUMNIST SORAYA TAVAKOL

KLARA ARNBERG SENIOR LECTURER OF ECONOMIC HISTORY ”It all started when I was studying an evening course called 'enus, makt och arbete, (Gender, Power and Work) in 2001. It opened my eyes for what I since then have devoted my career

Changing chapters

to: the Economic History of Sexuality. Initially I intended to study for a Master of Political Science, but instead I became Master, and subsequently Doctor, and Senior Lecturer of

JUNE THE 2ND 2017 will be the date I finish my Bache-

“My dissertation treated the development of the porno magazine’s market – a subject considered daring by several people. However, despite the covert nature of the industry I found source material and eventually learned to cope with people who became unpleasantly excited by the subject. After my dissertation I received several research grants, which has allowed further historical studies of Commercialism, Gender, and Sexuality. I have also been co-author

Photo: Private

Economic History.”

lors degree at Stockholm University. A day that both excites me and makes me nervous. University tends to be a great comfort zone for many of us. Thus, moving towards a new chapter and thinking about our future scares many of us.

of the book 'Könspolitiska nyckeltexter' (Gender Policy Key Texts), which currently serve as course literature on UNIVERSITY IS CONVENTIONALLY understood as a place

several courses, amongst others the one that first caught my eye. Now I am the teacher.”

where we expand our horizons and educate ourselves further, in order to get a job and become part of society.

However, to me the true value of university has been the exposure it provides socially and psychologically.

University is a true test of our abilities and what we can achieve, thus teaching us three important lessons.

ANJA HIRDMAN SENIOR LECTURER OF JOURNALISM “History of Ideas was my first subject at university. I wrote my Bachelor thesis on the perception of prostitution in governmental reports and took a liking to exploring, analysing, and the sense of understanding (which I still think is the best part of my profession). After having studied on the course Journalistik och samhälle (Journalism and Society), I decided

FIRSTLY, PUT YOURSELF out there – meet as many people

on the study of media, where there is a broad interdisciplinarity.” ted yourself, and the admission wasn’t as customised as it is today. For quite a while, I was working a lot with lectures and reports outside the academy, only to realise that you need a permanent appointment – and started to improve my qualifications. After my senior lectureship I spent a few years working more administratively as Director of Studies and Deputy Head of Depart-

Photo: SU

“When I started out as a postgraduate it wasn’t as regularised as it is now, you suppor-

ment. Now I’m back as a researcher, which suits me.”

as you possibly can, take part in parties, events, and societies. This will expose you to so much, it will expand your understanding of people and what may interest you, but most importantly it will increase your sociability. Being sociable and approachable are skills that are so vital beyond the university realm, which also create a sense of self-confidence.

ISHTIAQ AHMED PROFESSOR EMERITUS OF POLITICAL SCIENCE ”My academic career has developed most satisfactorily indeed. I took early retirement as

”These three lessons have been vital to my growth.”

professor emeritus of political science from Stockholm University in 2010 after teaching 1985. I received the support needed to continue researching subjects and themes such as political Islam, ethnicity and nationalism, human rights and group rights and the 1947 partition of the Punjab in 1947. I spent three years at the Institute of South Asian Studies, Singapore as senior research professor. Since 2013 I have been going every winter to Pakistan for a semester at different universities as visiting professor. I managed to publish several books, one, 'The Punjab Bloodied, Partitioned and Cleansed' (2012), winning several awards; and articles in peer-reviewed journals. I also write in the Pakistani media on current affairs.”

Photo: Andreas Wiberg

for twenty years after defending my doctoral dissertation in the department in November

ASK THE STUDENT OMBUDSMEN Photo: Miriam Bratt

Haven't received our schedule Dear student ombudsmen, My new course starts on Thursday next week and we haven’t received our schedule yet. I've searched on our page and tried too google it, but I can't find it! What can I do?

Kind regards,

?

WORRIED STUDENT

Dear worried student, According to the University rules, your schedule should be available one month before the course starts. If you have questions or can´t find information on the course page a tip is to contact the administrator for the course. They can usually answer questions regarding administration, such as yours.

Good luck!

!

Frida Holmdahl and Sofia Johnsson work as Student ­Ombudsmen at The Student Union.

Get answers to your questions!

The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

FRIDA & SOFIA

THE SECOND LESSON I learnt is that sometimes things don’t go as planned, which is a hard lesson to learn. As people, we dream up certain situations and tend to be optimistic in our outlook. However, we must also understand that things may go the other way. This lesson is vital psychologically in that when our plans don’t go as wished we can be crushed, leading to a sense of giving up and pessimism. This is detrimental to our motivation and ability to keep moving forward. Therefore, I recommend that you always adjust to the situation and make the best of it.

THE THIRD AND FINAL LESSON is that hard work pays off,

but so does taking a chance on every opportunity. Hard work is an important aspect of succeeding, however, with increasing competition and difficult times ahead, we must also be open to explore all avenues. Every opportunity is worth a chance, because it is very difficult to determine whether it will be great or horrible. You never know what may come your way and in which direction life may take you.

THESE THREE LESSONS have been vital to my growth and

I hope they are helpful for others and that their university experience has been or will be as important to their growth as it was for me.

SORAYA TAVAKOL is half-Swedish and half-Iranian. ­ She studies her Bachelor’s in Business Administration and Political Science at Stockholm University.

3/2017 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus Ansvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen Redaktör: Hanna Hellzén Cramér, hanna.hellzen.cramer@su.se Foto: Niklas Björling, Eva Dalin

Stockholms universitet i Gaudeamus Frågor till en alumn

HANNES MEIDAL Skådespelare på Dramaten

Hannes Meidal är skådespelare på Dramaten men är just nu aktuell i en uppsättning av Hamlet på teater Galeasen. Han menar att Hamlet handlar om sanning, och hur man hanterar en värld där sant och falskt inte riktigt spelar någon roll.

Fredrik Blix har hand om utbildning och forskning om cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV).

Cybersäkerhet central för demokratin Fredrik Blix har hållit på med cybersäkerhet i 20 år. Nyligen hackade han en telefon i livesänd radio, och han varnar för att både samhället och individer är alltför naiva i sitt IT-användande.

– Det har gått så långt att inte ens jag som är expert fullt ut kan förstå konsekvenserna av mitt IT-användande. Jag vet inte vilka som spårar var jag är just nu, säger Fredrik Blix vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV).

Fredrik Blix började doktorera vid DSV 1998, då allmän tillgång till internet var någonting relativt nytt i Sverige. Han kunde inte föreställa sig hur snabbt och långt utvecklingen skulle gå, och hur viktig cybersäkerhet skulle komma att bli.

– All logistik, el, betalningssystem, försvarssystem; allt styrs av IT. Samhället är oerhört sårbart. Utan dessa funktioner som bara måste fungera blir det snabbt väldigt mörkt, kallt och hungrigt. Vi är lite naiva så länge som allt funkar någorlunda. Det vi har sett hittills är krusningar på vattenytan mot vad som kan komma. Jag tror att vi inom kort kommer att ha en stor incident kopplad till dålig cybersäkerhet.

En av incidenterna han syftar på

som vi tidigare sett är överbelastningsattacken mot svenska dagstidningar, en annan är då han hjälpte FBI att hitta skaparna av ett av världens mest spridda datavirus någonsin. Melissaviruset spreds snabbt 1999 och orsakade stor skada världen över. Fredrik Blix och hans kollegor lyckades hitta spår som ledde fram till att FBI kunde gripa

Fredrik Blix drar gränsen för sitt privata IT-användande vid Facebook. programmeraren bakom viruset.

Fredrik Blix drar gränsen för sitt privata IT-användande vid Facebook.

Han tycker det är etiskt fel att ha en affärsmodell där man till synes tillhandahåller en tjänst, men syftet är ett annat.

– Jag vill inte utsätta mig för den kartläggningen och risken. Facebook är en webbtjänst, men det finns tredjepartsleverantörer som får all information om dig och då har du förlorat möjligheten att ta bort information.

Fredrik Blix har i sin forskning ägnat sig mest åt metoder för styrning av IT-säkerhet. Hur företag eller myndigheter ska ta ett helhetsgrepp om säkerhetsfrågan. Vid sidan av forskningen driver han ett rådgivningsbolag. Han ser det som viktigt att ha den bisysslan för att hålla kunskapen relevant och uppdaterad. DSV beskriver han som en organisation med 50 års erfarenhet, men ändå med en nybyggaranda.

– Vi utvecklar inte krypteringsalgoritmer eller nya brandväggar, men vi ligger långt fram vad gäller helhetsgreppet och hur lösningarna ska användas. Det vi gör ska kunna användas i samhället. Det billigaste sättet att få Sverige på knä är att slå till digitalt. Garden är för låg. Vi är en pusselbit i digital säkerhet, när vi utbildar studenter kommer de ut i företag och myndigheter och bidrar till ett säkrare samhälle.

FA K TA | Vid Institutionen för data- och systemvetenskap ansvarar Fredrik Blix för gruppen inom cybersäkerhet, forskning och utbildning. Forskningen är inriktad på tre huvudspår; cybersäkerhet, dataskydd och digital forensik – att säkerställa teknisk bevisning vid brott. Ett av projekten leds av professor Oliver Popov och studerar allvarlig internationell cyberbrottslighet som sker på nätverket Tor, det så kallade darknet.

28

1. Vad har du läst på Stockholms universitet?

Teatervetenskap och idéhistoria.

2. Vilken nytta har du haft av din utbildning?

Inte minst självförtroendemässigt, när det gäller att kunna söka information och skriva själv, säger han och berättar att han under studietiden på Teaterhögskolan skrev och var redaktör för en bok tillsammans med Keve Hjelm, om teater och skådespeleri.

3. Vilken roll tror du teatern kan spela i vår tid av faktaresistens och ett sluttande plan mellan sanning och lögn?

Sant och falskt är tyvärr minst lika komplicerade begrepp på teatern som i verkligheten. Det teatern kan påminna oss om är hur var och en skapar sin egen sanning. Den kan, i bästa fall, få människor att fråga sig hur de själva skulle agera under vissa givna omständigheter. Skapa band mellan då och nu och få oss att, för en liten stund, tillsammans begrunda vad det är som gör en människa till en människa.

Läs mer: su.se/samverkan/alumn

Studenter till final i cybersäkerhetstävling I april var det dags för Europafinal i tävlingen Cyber Challenge 2017, där ett lag med fyra studenter från Stockholms universitet var med och tävlade. Studenterna går Masterprogrammet i informationssäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap, just nu det enda i sitt slag i Sverige och laget kom till semifinal. Vid senaste antagningen hade utbildningen 668 sökande till runt 90 platser. Ungefär hälften av studenterna kommer från länder utanför EU, och fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn.

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/utbildning

Stockholms universitetsbibliotek Hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser.

08-16 28 00, forum.sub.su.se, sub.su.se

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ instagram.com/stockholmuniversity

På gång Svara på ditt antagningsbesked Du som har sökt kurser eller program till höstterminen får det första antagningsbeskedet den 13 juli. Där ser du om du är antagen, reservplacerad eller struken efter första urvalet. Om du har blivit antagen eller reservplacerad måste du svara på antagningsbeskedet senast den 28 juli för att behålla din plats. Mer information: antagning.se

Koncentrationen är total när Niclas Ceder och Oskar Thorin skrivtolkar en föreläsning.

Snabba skribenter tolkar föreläsningen Stor koncentrationsförmåga och simultankapacitet. Det är två av de saker som krävs för att kunna jobba som skrivtolk. Samtidigt som föreläsaren pratar ser skrivtolken till att det som sägs visas i text på en skärm som en person med hörselnedsättning kan titta på.

– Det är ett fantastiskt roligt jobb, säger Niclas Ceder som är en av två skrivtolkar som nyligen anställts vid Studentavdelningen. Man får gå på en massa spännande föreläsningar, vilket passar mig perfekt eftersom jag älskar kunskap.

Hans kollega Oskar Thorin instämmer. De jobbar i stort sett alltid i par och byter av varandra vid tangentbordet ungefär var tionde eller femtonde minut, lite beroende på situation, ämne och dagsform.

Skrivtolkning är en form av simultantolkning och den intensiva koncentrationen gör att man inte ensam kan tolka en lång föreläsning.

– Många döva eller hörselskadade

studenter väljer skrivtolkning framför teckenspråkstolkning när de går på föreläsningar eftersom texten på skärmen dröjer sig kvar en stund, förklarar Oskar. Då hinner de till exempel kika på föreläsarens Powerpoint-presentation och föra anteckningar utan att missa något som sägs. Vid teckenspråkstolkning måste man titta på tolken hela tiden.

En annan fördel med skrivtolkning just vid föreläsningar är att fackuttryck och annan terminologi blir helt exakta. Det kan vara viktigt för exempelvis juridikstudenter. Inom teckenspråk måste man ibland skapa nya ord och det kan vara svårt att få till en del speciella termer.

– Många studenter väljer att ha skrivtolk på föreläsningar och teckenspråkstolk på seminarier och vid grupparbeten, säger Niclas. Det är en väldigt vanlig kombo, faktiskt.

Bland de problem en skrivtolk kan stöta på finns dålig ljudmiljö och föreläsare som inte anser sig behöva använda mikrofon.

– En del tror att de har tillräckligt stark röst för att inte behöva mikrofon, men tack och lov blir den attityden allt mindre vanlig, säger Niclas. Allt fler människor är medvetna om att samhället idag ska vara tillgängligt för alla.

Sen anmälan till vissa kurser och program Den 14 juli öppnar sen anmälan till vissa kurser och program. Det gäller utbildningar där det kan finnas platser kvar efter det första urvalet.

Du anmäler dig som vanligt via: su.se/utbildningskatalog

Öppettider i sommar För universitetets öppettider i sommar, se: su.se/oppettider

Läs mer om utbildningstolkning: su.se/utbildningstolkning

Visste du att … … i Frescati finns tre arboreta; i Bergianska trädgården, runt Arrheniuslaboratorierna, Geovetenskapens hus och Södra huset samt i Frescati Hage.

Ordet arboretum kommer från latin och betyder en samling av träd. I Sverige finns ett trettiotal sådana områden, ofta vid slott och herresäten. Bergianska trädgården är en botanisk trädgård, anlagd och skött enligt vetenskapliga principer, som funnits på platsen sedan 1885. På fältet mellan Arrheniuslaboratorierna och Södra huset hade Kungliga Lantbruksakademien sitt experimentalfält för nya träd och buskar från början av 1800-talet fram till 1960-talet. Idag står många av dessa träd kvar.

Välkomstdagen den 25 augusti Har du kompisar som tänker börja läsa vid Stockholms universitet till hösten? Tipsa dem gärna om Välkomstdagen den 25 augusti i Aula Magna. Då bjuds nya studenter på en första inblick i studierna och studentlivet. su.se/valkomstdagen

29

Studentkårens nyheter Studentkårens nyheter © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Josefine Malmkvist, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på 08–674 62 17 eller josefine.malmkvist@sus.su.se.

Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se

LEDARE

MEST GILLAT UNDER APRIL

Tack för det här året

SUS på Instagram @sustudentkar

S

tudenter! Våren är äntligen här. Backarna är fulla av sippor. Läsåret 2016/2017 går mot sitt slut. I och med det så går också ett år på kåren mot sitt slut.

Det här är ett speciellt nummer av Gadden för oss. Det är nämligen det sista som kommer ut under det år då vi har haft äran att vara ordförande och vice ordförande för studentkåren.

Vårtider betyder valtider på kåren och utfallet i kårvalet kan ni läsa om på andra sidor i tidningen. Något som glädjer oss oerhört är att valdeltagandet ökade till vårt högsta på över 10 år! Vi vill rikta ett stort tack till alla som spred budskapet, som engagerade sig i valet, till vår fantastiska projektledare för valet Maria och till alla er som röstade. Det gör skillnad. Era röster i valet ger oss en starkare röst när vi möter universitetet för att representera era intressen.

Valresultatet är starkt. Och det lägger grunden för ännu bättre resultat åren som kommer. Det mål vi föreslår till fullmäktige är ett valdeltagande på 20 procent år 2020. Det kan låta lågt, men är riktigt högt satt sett till att vi inte haft de nivåerna sedan början av 90-talet. Det spirar för studentdemokratin.

Valdeltagandet är inte det enda område där vi kommer ta sommarlov med goda förhoppningar om framtiden. Kåren

“

Vi vill rikta ett stort tack till alla som spred budskapet, som engagerade sig i valet.

har uträttat mycket under det gångna året. Vi har satt stopp för nedläggningen av flera av de mindre biblioteken. Vi har påbörjat ett samtal med universitetet om utvecklingen av campus. Vårt bolag Högskolerestauranger har infört en ny fördelaktig rabatt på kaffe och te för kårmedlemmar. Vi har skördat stora framgångar i påverkansarbetet för ett jämlikt och inkluderande universitet. Men framförallt har vi lagt grunden för framtida arbete.

För oss personligen har det varit en otrolig resa. Vi fortsätter gärna det arbete vi påbörjat och ställer därför båda upp till omval. Hur det utfaller får vi se på fullmäktige den 18 maj. Det är då resultatet från kårvalet ska omsättas i praktiken. Men vi ska inte använda det här utrymmet till en valkampanj. Oavsett utfall kan vi konstatera att det är första gången i mannaminne som någon presidial alls vill fortsätta ett år till.

Bara det säger något om vilka framsteg den här organisationen har gjort.

Slutligen vill vi tacka våra kunniga medarbetare. Utan er hade vi inte kunnat göra det här. Kåren är ett fantastiskt verktyg för att kanalisera människors engagemang och vilja till att åstadkomma bra saker för varandra. Vi är oerhört tacksamma för den möjlighet vi fått att vara med och utveckla det verktyget.

Tack för det här året! Vi ses på campus.

ORDFÖRANDE Henric Södergren

VICE ORDFÖRANDE

Stefanie Tagesson presidiet@sus.su.se

30

”

Martina stöttar kårens ledning

MÅNADENS MEDARBETARE Martina Smith Ledningssekreterare

Hur hittade du till kåren?

– Jag gick med i studentkåren så fort jag började studera om jag minns rätt, och i ärlighetens namn för att kunna ställa mig i Stockholms studentbostäders bostadskö. Jag kom först i närmare kontakt med själva kårens arbete genom engagemang i mitt lokala studentråd där en studiebevakare från kåren ofta närvarade och var behjälplig med allt möjligt.

Sen blev det lunchseminarium med mera och saker eskalerade helt enkelt.

Vad innebär ditt uppdrag?

– Som ledningssekreterare fungerar jag främst som administrativt stöd till presidiet, men jag sköter även en del drift och är mötessekreterare under styrelsemöten och fullmäktigemöten. Som resten av kåren så är jag dock ute vid event och andra saker och hjälper till när det finns tid, vilket är otroligt roligt!

Vad har du på gång just nu?

– Det som händer för tillfället är Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemöte i Linköping, där jag är en del av delegationen vilket nog blir spännande! Strax efter det är det valfullmäktige här på campus, då studentkårens budget och massa annat klubbas igenom för kommande verksamhetsår.

Vad är det bästa med kåren enligt dig?

– Som ny student visste jag själv ingenting om hur universitetet fungerade eller vilka rättigheter jag hade. Tack vare kåren så vet jag nu otroligt mycket mer om dessa saker, vilket är nödvändigt för att kunna förändra saker till det bättre som en student engagerad i studentinflytandet. Det handlar i slutändan om att få verktygen för att göra sin egen utbildning bättre, både för sig själv och framtida studenter. Sen är det himla kul också!

Student StudentUnion UnionNews News

4

Summer Activities to Look Forward to

1.

2.

TIPS FROM THE STUDENT UNION

”

Summer is coming up! Whether you are taking a vacation, working or studying you can always find time for some of these activities.

3.

4.

1. BBQ PARTIES When the sunny season is short you have to make the most of it, which in Sweden includes a lot of barbecuing. Throw a BBQ party with friends or go to your nearest park and barbecue food items of choice!

2. BIKING AROUND TOWN Now is the perfect time to take the bike wherever you need to go, thus avoiding hot city buses and crowded subways. Don’t have a bike? Our members can get Stockholm City Bike seasonal cards for only 195 SEK at our Service Desk in Studenthuset!

3. GOING TO THE BEACH There are lots of great places for swimming and sunbathing in Stockholm. Smedsudden, Fredhällsbadet, Långholmsbadet and Sicklasjön are a few examples. Close to campus you’ll find Ekhagenbadet aka Lappis beach.

4. GOING ON DAYTRIPS WITH FRIENDS When you have more time off – why not take a day trip by boat or train outside of Stockholm and see something new? Both Waxholmsbolaget (boat trips) and SJ (train travel) often have student discounts.

Just rembember to bring your student ID.

THE STUDENT UNION SURVEY

What is the best way to experience Stockholm (for free) this summer?

Stockholm is beautiful during the summer but it can also be quite expensive. But there is lots of stuff you can do that costs little to nothing!

ADAM VALLI LÖFGREN, STUDY ENVIRONMENT COORDINATOR

– An almost free activity, that is if you have a SL-card, is to go on one of the commuter boats. A nice way to see Stockholm from another perspective. Line 80 that starts from Nybroplan is probably the best.

STEFANIE TAGESSON, VICE PRESIDENT OF THE STUDENT UNION

– If you, such as I, enjoy nature and animals, you must go to Stora Skuggans 4H-gård.

It’s the farm near the university campus! Or visit the several parks around Stockholm, such as Rålambshovsparken (Rålis), Vitabergsparken or Observatorielunden behind Studentpalatset at Odenplan.

FILIP NYSTRÖM, STUDENT GOVERNANCE OFFICER FACULTY OF HUMANITIES

– There is always a lot of cheap art happenings in town during the summers. I would specifically recommend Parkteaterns outdoor theatre events, or Paradiso, a festival for performing arts, in Kärrtorp in the beginning of August. See you there!

31

Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

Trevlig sommar hälsar vi på ­redaktionen!