Källkritik - din guide i kunskapens värld

KÄLLKRITIK. DIN GUIDE I KUNSKAPENS VÄRLD

En handbok i källkritik av Skrivarlinjen Estetik & Media Årskurs 2 Fryshuset Gymnasium 2016 Formgivning av Vendela Lenner, Melissa Jekic & Matilda Hjerpe Illustration av Elvira Cromnow Omslagsbild av Matilda Hjerpe Under Handledning av Fanar Al-Tai

FÖRORD I ett samhälle dominerat av förvrängd media, så kallade trolls på internet och elaka politiska partier behöver vi KÄLLKRITIK mer än någonsin.

Vi vill att alla ska börja använda källkritik!!! :))

Vad är källkritik och hur började det?

Källkritik är en vetenskaplig metod som används inom alla yrken och i vardagen, men främst bland forskare och inom journalistiken. Syftet med källkritik är att värdera informationen så att den blir trovärdig, att den är sann och verklighetsbaserad. Det är också ett sätt att se om informationen har ändrats när den har förts vidare.

Studiet av den källkritiska metoden är besläktad med kunskapslära, vetenskapsteori och journalistik. De första idéerna kom från Leopold von Ranke (professor i Berlin 1825-71) och det var han som gav källkritiken en bestämd form. Då användes den främst för att skapa en trovärdig och verklighetsbaserad beskrivning av historiska händelser, och har sen dess utvecklats till den källkritik vi har idag, som du snart ska få lära dig mer om!

En viktig ordlista

Flickr, Will Vanlue

* Objektiv - En objektiv källa är opartisk, den blandar inte in personliga åsikter, utan håller sig till fakta. Det är dock omöjligt att vara helt objektiv eftersom det alltid ligger en människa bakom texten som har tankar och värderingar. * Förstahandskälla - En person som själv bevittnat en händelse och berättar om sin egen upplevelse är exempel på en förstahandskälla. * Andrahandskälla - Journalisten som intervjuar personen och återberättar vad denne har bevittnat är exempel på en andrahandskälla. * Tredjehandskälla - Den som refererar till journalistens artikel är exempel på en tredjehandskälla. * Beroende - En beroende källa kan inte vara objektiv då det oftast ligger ett företag eller liknande bakom som vinklar informationen på ett sätt som gynnar dem.

* Vinklad - En vinklad källa ger information som är till någons för- eller nackdel. * Domän - Datorteknisk term för en mängd adressser på internet. * Troll - Någon som med mening skriver något provocerande på nätet för att sätta igång en argumentation. * Satir - En uttrycksform som hånar eller förlöjligar något eller någon. * Clickbait - “Du kan inte gissa vad hon hittade i sitt öra” En iögonfallande länk som lockar folk att klicka på den.

Varje klick på länken ger pengar till sidan.

Varför är källkritik viktigt?

När du till exempel skriver uppsatser eller letar information inom jobbet är det viktigt att veta att den information du hittar stämmer. Med hjälp av internet är det lättare än någonsin att hitta information, men också svårare att kunna sortera bland informationen och veta vad som faktiskt är sant.

Nästan vem som helst kan ändra en artikel på wikipedia eller dela artiklar på sociala medier. Dagligen delas inlägg på sidor som Facebook och Tumblr, utan att folk är säkra på vad som faktiskt är sant, eller tänker på varför det ens är viktigt att rätt information delas.

När information som inte stämmer sprids och folk blir upprörda drar de gärna förhastade slutsatser. Utan källkritik delas inlägg med vinklad information, politisk propaganda, rykten och förtal helt utan tanke.

Vad behöver du tänka på?

Det är lättare att tro på information som stödjer åsikter du redan har, försök därför att tänka opartiskt.

Det är lätt att hitta sånt som du förväntar dig och letar efter, så kolla gärna en extra gång innan du drar förhastade slutsatser!

Det är lätt att anta att något du läst för länge sen fortfarande stämmer, men så är inte alltid fallet! Kolla upp det igen innan du använder gamla källor och håll dig uppdaterad!

För att vara säker på att något verkligen stämmer behövs alltid mer än en källa!

Saker som delas på sociala medier är oftast inte sanna, dubbelkolla källorna! Även inlägg som inte är faktabaserade såsom krönikor och blogginlägg kräver källkritik. Tänk efter innan du Wdelar ett inlägg eller blir upprörd, fråga dig själv, är det troligt att någon tycker så här eller är det bara skrivet för att provocera?

Flickr, Nasir Nasrallah

Checklista för källkritik på nätet

Vem är skaparen av webbsidan? Är det en myndighet, organisation, företag eller privatperson som skapat sidan? Är det en person som är erfaren inom ämnet, exempelvis en läkare, lärare eller forskare?

Kan du lita på den här sidan, har du kollat upp skaparen?

Vad är syftet med webbsidan? Är sidan till för att föra vidare information om ett speciellt ämne? Sprider den en specifik åsikt eller är den bara till för underhållning? Försöker sidan sälja en produkt?

Hur ser webbsidan ut?

Har sidan noga hänvisade källor? Fungerar länkarna? Är granskningsdatumen uppdaterade? Finns kontaktinformation om skaparen?

Kan du få information från andra sidor?

Har du jämfört med vad du redan vet? Kan du jämföra med andra källor? Kan du hitta överensstämmelser och skillnader på informationen du fått?

Wikipedia är ett bra exempel på en sida som kan vara bra att använda om man har flera källor än bara den.

Nackdelen med Wikipedia är att alla kan gå in och redigera, artiklarna kan påverkas av skrivarens åsikter och därmed bli felaktig fakta.

Det finns olika sorters källor, inte bara böcker och Internetsidor. Även dessa källor kan påverkas på olika sätt.

Exempel på andra källor: • Ett föremål kan fungera som en källa • En berättelse • Ett foto Tyvärr kan en berättelse bli vinklad och alltså inte vara objektiv. Dessutom kan personen glömma bort saker eller hitta på saker till berättelsen.

Ett foto kan även manipuleras genom redigering eller liknande.

Internet vs traditionell Traditionella källor delas in i tre olika typer: skriftliga, muntliga och materiella.

På internet finns alla dessa typer, men där tillkommer en ny dimension, eller snarare avsaknad av dimension. Texterna är oftast skrivna på dator och blir därför inte personliga till utseendet. Man kan då till exempel inte identifiera avsändarens handstil, vilket man kan med fysiska brev och dagböcker och på så sätt få ut mer information om källan. Bilder och föremål kan vara redigerade, vilket gör att du på sociala medier som Instagram och Facebook måste ha ett uppmärksamt öga.

Förstahands-, andrahandsoch tredjehandskällor: vad är det och hur bör en förhålla sig till dem?

Förstahandskälla: En person som själv bevittnat en händelse och berättar om sin upplevelse är exempel på en förstahandskälla.

Andrahandskälla: Journalisten som intervjuar personen och återberättar vad denne har bevittnat är exempel på en andrahandskälla.

Tredjehandskälla: Den som refererar till journalistens artikel är exempel på en tredjehandskälla.

En förstahandskälla är generellt sett mer tillförlitlig än en andrahands- och tredjehandskälla eftersom de sistnämnda kan förvränga och återberätta historien på ett nytt eller felaktigt sätt. Exempelvis kan en journalist utelämna viktiga delar av förstahandskällans information, vilket kan resultera i att informationen tolkas på ett annat sätt. Om en andrahands- eller tredjehandskälla inte kan hänvisa till en förstahandskälla bör informationen inte accepteras. Detta innebär dock inte att en förstahandskälla alltid är opartisk eller tillförlitlig.

Källförteckning Ge webbplatsen en god läsbarhet, http://webbriktlinjer. se/r/39-ge-webbplatsen-en-god-lasbarhet/, E-delegationen, senast uppdaterad 2014-09-01, hämtad 201602-04 Dennis Warelius, Att använda typsnitt för webben, http://www.toxic.se/blogg/att-anvanda-typsnitt-for-webben/, Toxic, publicerad 2015-01-12, hämtad 2016-0204 Utvecklingsavdelningen, Handledning i källkritik, http:// www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/fakta/handledning-i-kallkritik-1.150994, Skolverket, senast uppdaterad 2015-1130, hämtad 2016-02-04 Förklaring av källkritiska begrepp, http://www.linkoping. se/Global/Skola%20och%20barnomsorg/Gymnasieskolor/Berzeliusskolan/Grundskolan/Gamma/Gamma%20 -%20Aktuella%20planeringar/F%C3%B6rklaring%20 av%20k%C3%A4llkritiska%20begrepp.pdf?epslanguage=sv, Linköping kommun, hämtad 2016-02-04 Satir, https://sv.wikipedia.org/wiki/Satir, Wikipedia, senast uppdaterad 2016-02-16, hämtad 2016-02-04

Click bait, http://www.urbandictionary.com/define.php?term=click+bait, Urban Dictionary, publicerad 201210-30, hämtad 2016-02-04 Troll, http://www.urbandictionary.com/define.php?term=troll, Urban Dictionary, publicerad 2002-09-22, hämtad 2016-02-04 Vad behöver du tänka på?

Källkritik, http://infokoll.se/index.php/kaellkritik, Infokoll, hämtad 2016-02-04 Historia/vad är källkritik Birgitta Odén, källkritik, http://www.ne.se/uppslagsverk/ encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%A4llkritik, Nationalencyklopedin, hämtad 2016-02-04 Kristina Alexanderson, Vad är källkritik?, https:// www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/ vad-ar-kallkritik/, Internetstiftelsen i Sverige, hämtad 2016-02-04 Källkritik, http://www.ub.umu.se/skriva/kallkritik, Umeå universitetsbibliotek, senast uppdaterad 2016-02-12, hämtad 2016-02-04