Vintage booty

2

Fryshuset gymnasium Estetik & Media รฅk 1 Hรถstterminen 2014

3

What you see is what you get

Normal? - Matilda

4-5

Var nöjd med din kropp, men SNÄLLA håll det för dig själv - Ellen

6-7

Klädskåp säljes - Emma

8-9

Jag - Fanny

10-11

Sex - Matilda

12-13

Olycklig kärlek och Skrivkramp - Lea

14 -15

Robin - Andrea

16-17

Min kärlek är inte ditt val - Melissa

18-19

Parasit - Elvira

20-23

Fantasy eller Phantasy -Vendela

24-25

Gaurdians of the Galaxy - Adrian

26-27

Vem vill åka på konvent? - Niki

28-29

The 1975 på debaser - Melissa

30-31

Är vi dödsdömda - Melissa

32-33

Vinter Horoskop - My

34-35

Medarbetarsida - All those vintage booties

36-37

Under handledning av Fanar Al-Tai 5

Normal?

Normal 1norma´l adj. ~t ORDLED: norm-al • som inte avviker från den grundläggande typen för företeelsen i fråga, särsk. genom att överensstämma med genomsnittet e.d. {→naturlig 2, standard 1}: normalbegåvad; normalfall; normalhushåll; normalläge; normalportion; normaltemperatur; ~ kroppsbyggnad; ~ utvecklingstakt; under ~a förhållanden; ~ nederbörd; inkomsttagare i ~a inkomstlägen BET.NYANSER: a) särsk. i fråga om överensstämmelse med ngt som anses önskvärt e.d. som inte avviker från normerna: leva ett ~t liv; iaktta ~ anständighet; varje ~ människa tycker om barn b) spec. fullt klok i nekande uttr.; ngt vard.: han kan inte vara riktigt ~ Normalitet normalite´t subst. ~en ORDLED: norm-al-itet-en • normalt förhållande: ett tillstånd av ~ i de mellanstatliga relationerna BET.NYANS: allmännare det att vara normal Synonymer till normal: vanlig, genomsnittlig, typisk, reguljär, ordinär, naturlig, regelrätt, riktig, vedertagen, gängse, som alla andra; fullt klok, klok, mentalt frisk, vid sunda vätskor, vid sina sinnens fulla bruk, själsfrisk, sund, tillräknelig.

6

Photo- davidyuweb /flickr

Vad betyder det att vara normal?

Vad är Normalitet? Är det, som NE säger, något som inte avviker från den grundläggande typen för företeelsen i fråga?

Något som överensstämmer med något som anses önskvärt?

Något som inte avviker från normerna?

Finns det ens någon exakt definition på vad som är en normalitet?

Kan vad som är normalt ändras beroende på vart man är?

Eller är det ett stående begrepp som gäller överallt? Är det att vara, genomsnittlig, typisk, naturlig, regelrätt, mentalt frisk?

Eller är det egentligen något helt annat? Är det viktigt att vara normal? Är det tråkigt? Är det önskvärt?

Är det normalt att vara normal?

7

Var nöjd med din kropp - men SNÄLLA håll det för dig själv.

Du måste älska din kropp, men du får inte vara öppen med det.

Du måste vara stolt över din kropp, men du får inte demonstrera det. Du uppmanas att uppskatta din kropp men så fort du väljer att inte dölja den kärlek du hyser för din kropp är det inte okej längre. Hur reagerar omgivningen när någon vågar hylla sig själv, sin kropp och sin sexualitet?

Miley Cyrus är ett exmpel på en av de fantastiska människor som vågar hylla sin kropp och sexualitet. Hon skäms inte över det som samhället lärt oss att göra - att älska sin kropp och våga demonstrera det. Många blir upprörda när någon är stolt över sin kropp och väljer att visa upp den. Ibland ses det till och med som vulgärt. Något som däremot upprör mig är hur något av det mest naturliga som finns, våra kroppar, kan ses som vulgärt. En kropp är något av det vackraste och dyrbaraste som finns; samtidigt som den är lika naturlig som vårt behov av att andas.

Beslutet om man vill hylla sin kropp på samma sätt som Miley, genom att visa upp den, är upp till var och en. Och ingen har rätt att säga att du gör fel oavsett om du väljer att dölja eller exponera din kropp.

Självklart behöver du inte vara öppen om

att du gillar din kropp eller visa upp den för att vara självsäker. Älska sin kropp kan man göra i tystnad och fullt påklädd. Men det jag vill framhäva med texten är att samhället är en hycklare - vi får så ofta uppmaningar om att älska vår kropp men att det samtidigt inte är okej att vara öppen med det. Att ge sig själv en komplimang betyder att man är egoistisk. Om man är lättklädd blir man slut-shamed. Jag tycker att det är bullshit. Samhället sänder ut helt fel signaler med dessa double standards. Hur ska kvinnor och män, unga som gamla, våga älska sig själva när samhället alltid ska peka ut något som är fel?

En person som ändå vågar vara öppen med att hen gillar sin kropp, trots samhällets motstånd, borde hyllas. Är inte den personen en stor inspiration för de som vill men inte vågar göra samma sak?

”There’s absolutely no contradiction at all between being a feminist and taking your clothes off and being comfortable about displaying your sexuality.” - Miley Cyrus 8

Text och illustration: Ellen NorĂŠn Fresk

9

Klädskåp säljes Jag var på ett militärläger uppe i Boden en gång. Det var jag. Trettonåriga lilla jag, och stora stora män. De stora stora männen låste in mig i ett klädskåp, efter de hade pruttat i det. Där satt jag. Eller halv stod med krökt rygg och klaustrofobi. Prutten blandat med en bris av icke existerande kontroll, sved i ögonen.

Och så känns det. Så känns det när någon berättar hur du ska se ut, och hur lite kontroll du har över det. Det känns som en prutt i ögonen.

Jag vaknade en morgon och insåg att jag inte suttit i ett klädskåp sen dess, har du?

Ideal är inte ett ämne att skämta om. Ideal är en uttjatad diskussion och en urtvättad tröja. Ideal tar vår hårfärg, kroppsmassa och våra ungdomar ifrån oss. Här i Sverige, Stockholm, här hos mig, så har någon bestämt vad som är normalt. Hur jag ska se ut, vad jag ska tala om och inte, hur jag ska vara. Någon säger åt dig också. Så vi alla rakar pungen för att någon har sagt åt oss att göra det, samtidigt som vi jämrar och åmar oss över att vi alla är lite för tjocka. Tjockisar är vi hela bunten.

För någon bestämde det åt oss.

Låt oss säga att någon är de stora stora männen. De låser in oss i ett skåp och ger känslan av att vara ägda utav någon annan. De skapar en panik. Och gör dig liten. Vi sitter nu i ett pruttskåp. Antingen så anpassar vi oss efter dennes form, krökar och förminskas. Eller så slåss vi. Vi svär och sparkas. Sparkar på idealsättarna, sparkar på de som väljer att sitta tyst i skå-

10

pet. Och visst är det det enda valet vi har? Antingen så klankar vi ner på våra ideal, eller så lever vi upp till dem. Märkte ni att jag skrev våra ideal? Om de stora stora männen inte är någon, utan vi är någon. Skulle det vara värt att nämna i den här idealhetsen? I idealhetsen, i skåpkampen och spakarna, så glömmer vi den viktigaste beståndsdelen. Vårt egna ansvar. Vårt egna ansvar vi har att idealen överhuvudtaget finns, vårt egna ansvar i hur vi ska hantera dem.

Efter att jag hade suttit i skåpet ett alldeles för långt tag, så kom pruttbäraren själv och öppnade skåpet. Ur hans mun, vilken var svårt att se pågrund utav allt skägg, så slänger han ut sig ett tjutande skratt. Sen så undrar han varför jag inte kommit ut än. Skåpet hade varit upplåst under hela tiden, så varför testade jag inte att dra i handtaget?

I alla diskussioner så tycker jag att det sällan nämns.

Vi är tjockisar, pungrakade och gnällspikar, men ingen har någonsin nämnt att skåpdörren faktiskt är öppen.

Ideal har funnits i århundraden och vi själva är anledningen till detta. Men jag är helt okej med det. För i mitt skåp handlar inte kampen om idealens existens eller inte, för mig handlar det om att jag vill göra ett aktivt val att följa dem eller inte. Det är där mitt egna ansvar ligger, att öppna skåpdörren. Och det tänker jag göra genom att acceptera att jag sitter i skåpet, faktiskt stirra skåpet i vitögat, och sedan göra ett aktivt val att gå ut genom dörren. För ifall vi slutar koncentrera oss på de stora stora männen och faktiskt lägger vikt i det personliga ansvaret i att antingen tacka ja eller nej åt den pressen som läggs på oss, då tror jag att vi alla skulle skapa våra egna ideal, våra egna ideal där man kan leva i ett stort palats, istället för ett klädskåp.

Emma Ekström

11

Jag Jag är en helt vanlig tjej (vad jag tycker) men enligt alla andra är jag en helt annan person. Enligt dom så är jag ett anorexia barn som blir kallad för emo och skär sig.

Dom vet ju inte varför jag har suttit där för mig själv i mörkret med en rakkniv. Dom har ju ingen aning, istället går dom och sprider en massa rykten och säger en massa skit än att fråga mig. Dom njuter av att plåga en än att ta reda på fakta, att tro en massa saker än att veta.

Jag har rosa hår, som jag vill färga blått, men då kommer jag få ännu mer hat från personer som tror att jag är någon som jag inte är. Jag vill ju vara mig själv och ingen annan, är det inte bättre att sticka ut och känna den känslan att man kan vara sig själv än att gå runt och vara någon man inte vill vara?

Jag är inte den enda med ärr på armarna, men ändå så är det jag man ska plåga för man har några ärr på armarna. Vem jag egentligen är vet bara jag själv och min familj - jag är trevlig, social och glad. Fast inombords, utan på i skolan så är jag någon helt annan då ingen vill prata med mig, då ingen vågar säga hej till mig - är det mitt hår som skrämmer dom? nej för det är alla rykten dom har spridit till alla på skolan som då ingen vill säga hej till mig.

Vad har jag gjort? jag svälter inte mig själv längre av sorg utan jag kämpar med att få gå upp i vikt men min kropp vill inte av någon anledning, jag är för underviktig och det vet jag själv, jag har absolut inte anorexia.

Jag hade en pojkvän, han var så himla fin. Tills han hörde en massa skit och han hade hört från min bästa vän att jag hade varit otrogen, vilket jag inte har.

Så vad fan är problemet? att sitta och skriva i sin dagbok i tårar varje kväll är inte så jävla kul. Är så

Fanny Bäckman 12

jävla trött på detta livet och väntar på att ett mirakel ska hända. Varför händer mirakel för alla andra men inte mig?

Att åka iväg till skolan är en ren jävla plåga för vissa människor. För mig, och massor av unga tjejer och killar där ute. Jag har inte varit självmordsbenägen men jag vet personer som har varit och jag vill inte bli som dom, men ingenting förändrar i mitt liv utan jag är kvar här och har varit det i något år, samma klass, skola och samma personer som alltid ska kommentera det minsta nytt man har köpt/gjort.

Ibland tappar jag bara hoppet, vill bara bara bort men inte dö. Jag vill inte bort från denna värld, men jag vill bort från dessa människor som påverkar min vardag dag in och dag ut. Mamma förstår inte, jag har pratat med henne tusen gånger men hon säger att det är dags att börja prata med dom. Men ’’dom’’ var mina ’’vänner’’ som övergav mig då dom märkte att jag hade skärt mig för första gången. Dom såg att jag hade plåster på armen men dom kunde inte acceptera att jag mådde riktigt dåligt, istället för att hjälpa mig så övergav dom mig, dom sket i mig. Jag vart helt plötsligt världens sämsta tjej.

Innan kände jag mig glad, men deprimerad då vi kommer tillbaka till ruta ett då min syster var med om en bilolycka för 2 år sedan.

Dom visste om det men förstod inte att jag hade skärt mig på grund av henne, min finaste syster som endast blev 22. Mina ’’vänner’’ trodde jag hade blivit psykiskt störd efter den händelsen.

Jag börjar dock tro att jag börjar bli psykiskt förstörd, ruttnar inifrån och det kommer väl synas utåt också..

13

sex-

ualiteter och annat

Asexuell

Asexuallitet är när en person inte har någon aktiv sexualitet och/eller inte känner sig intresserad av sexuella relationer. Asexuella kan fortfarande känna romantisk attraktion och ha romantiska relationer. Som asexuell kan man vara attraherade av folk med samma kön, motsatt kön, flera kön osv. Alltså samma som i andra sexualiteter fast utan sex.

Romantik och sexualitet

Det är skillnad på kärlek och sexualitet, även om dem ofta går han i hand. Någon kan exempelvis vara panromantisk men heterosexuell, då kan dem alltså känna romantisk attraktion och vilja vara i ett romantiskt förhållande med någon utan att könet spelar någon roll, men dem blir bara sexuellt attraherade av, alltså vill ligga med, folk som har motsatt kön.

14

Pansexuell

Pansexualitet är när en kan känna sexuell attraktion till folk oavsett kön, det är många som tycker att det är väldigt likt bisexualitet som är när en kan känna sexuell attraktion till två eller flera kön.

Nej vi vill inte ligga med allt vi ser (Inte mer än någon annan i alla fall)

Bara för att någon exempelvis skulle kunna ligga med någon som har en kuk så betyder det inte att hen vill ligga med alla som har en kuk. Inom alla sexualiteter så har folk fortfarande olika preferenser med vilka dem vill ligga med, oavsett vilket kön.

Alltså vill t.ex. inte alla pansexuella personer ligga med alla dem ser bara för att dem inte bryr sig om könet.

Demisexuell

Demisexuallitet är när en person endast kan utveckla sexuell attraktion till någon efter att ha skapat ett starkt känslomässigt band till personen. Dem blir alltså inte sexuellt attraherade av porr eller främlingar. Det betyder självklart inte att dem inte kan ha starka band med folk utan att vilja ligga med dem.

15

Olycklig kärlek Olycklig kärlek kan synas närsomhelst. I filmer tex ser man All kärlek i världen är inte lycklig. Det finns också olycklig oftast mer olycklig kärlek än lycklig kärlek och brukar oftast kärlek. Sådan kärlek som håller en nere, gör själva personen sluta med en ”Break-up” eller en skillsmässa. olycklig och känner helt värdelöst. Det känner värdelöst Jag har själv sett t.ex. en tjej sitta på en parkbänk och eftersom man älskar en person och den bara sårar en flera tjuvlyssnat på hennes samtal om hur hennes kille gånger och förstår aldrig hur man känner eller bryr sig inte sårat henne och att han visar att han inte älskar henspeciellt mycket. Men varför är man kvar med den personen ne lika mycket längre och att han inte bryr sig lika om du ändå är olycklig? Varför inte bara gå din egen väg och mycket längre. Jag hörde hur darrig slippa vara ledsen, bli istället lycklig? Sanningen är att, jag hennes röst var och att tror man är rädd. Man är rädd för att förlora gråten satt i halsen på den personen som betyder så mycket för Till slut såg jag hur tårarna henne. dig och du kan inte ens tänka tanken började fall och tittade in i hennes ögon Till slut såg jag att vara den enda i personen som är hur tårarna börjahelt ensam i hela världen, medans alla och kände igen mig själv. de fall och tittade in andra sitter och hånglar på en parkbänk i hennes ögon och kände eller myser framför en romantisk film. Att man igen mig själv. Att bli sårad. Gråta kanske känner sig obehövd, att ingen annan vill ha mig och Jag började tänka på hur många gånger ja att jag förmodligen inte kommer att hitta någon liknande suttit och gråtit. Hur jag om och om igen läst igenom person som just du. våra meddelanden om våra bråk, orden som sårat Vad betyder kärleken för mig? mig så mycket. Jag jämförde dem med alla fina medDu. Min kärlek. Du betyder för mig. Även fast den kärleken delanden från förr, och undrade hur vi kunde gå från tog sluta pga olycka, betydde du mycket för mig. Du betyder forfarande mycket för mig. Det betydde när du fanns vid lyckligt till olyckligt. min sida vid svåra tider, det betydde när du visade upp hur kär du var i mig. Det betydde hur mycket du kunde älska mig.

Lea Fitzgerald

16

Skrivkramp Vadfan ska jag skriva?

Vad vill jag ens får ur denna text?

Jag kan inte ens påbörja en text.

Alla tänker så jävla mycket när alla skriver. Alla vill ha en text som leverar bra och som får folk att få alldeles vattniga ögon, skratta eller bli arga. Man vill ju ha känsla när man skriver, man vill att folk ska känna just det man känner i stunden när man läser din egenskrivna text Jag har skrivkramp. Den bokstavligen värker i mina händer. Smärtsam huvudvärk av att tänka på absolut ingenting. Mitt huvud står tomt. Hur kunde det nyss vara fullt av idéer, ha en tanke om exakt vad jag skulle skriva om och sen bara försvinner den tanken i tomma intet och bli någonting helt jävla värdelöst?

Jag vågar inte ens kika på den, så jag slutade skriva den.

Jag är väl antagligen för rädd att den ska vara så dålig,att när någon läser den så trillar deras ögon ut.

Att man tänker på vilken dålig kritik man får av människorna runt omkring och döms p.g.a. att min text är urdålig eller helt hopplös att förstå? Går skrivkramp att bota? Eller går jag egentligen runt med en helt obotlig sjukdom.

Skrivkrampen växer och jag orkar inte ens tänka ut hur meningen på denna text ska få ett bra avslut. när någon läser den så trillar deras ögon ut.

Att man tänker på vilken dålig kritik man får av människorna runt omkring och döms p.g.a. att min text är urdålig eller helt hopplös att förstå? Går skrivkramp att bota? Eller går jag egentligen runt med en helt obotlig sjukdom.

Skrivkrampen växer och jag orkar inte ens tänka ut hur meningen på denna text ska få ett bra avslut.

Lea Fitzgerald

17

ROBIN Väckarklockans pipande ekade mot de tunna väggarna i pojkrummet. Ljudet fick rummet att vibrera och affischerna som täckte de barnsliga tapeterna att skaka till.

En sömndrucken och irriterad hand sträcktes mot den skrikande apparaten och tryckte till så att de dansande röda siffrorna hastigt stannade upp. Robin blinkade till. Hens ögon var fulla med grus och det smakade som gammal ost och sandpapper i munnen. Det långa håret fladdrade förskräckt till när hen vred huvudet fram och tillbaka som om det ville vila stilla på kudden i all evighet.

Solen sken in genom fönstret som satt mitt på väggen mitt emot Robins säng. Rutorna var täckta med uråldrigt damm och smuts. Robin hade aldrig tyckt om att vara ute och såg det som en skyddande hinna. Den separerade henom från omvärlden och ramade in det enda som fick henom att känna sig trygg. Sitt rum. Det var inget mysigt solsken, inte alls honungsfärgat som Augusti solskenet brukade vara, nästan som om gudarna redan hade bestämt hur dagen skulle gå. Robin vände sig bort och skyddade ansiktet med underarmen som en vampyr som känt lukten av vitlök. I det här fallet var det inte vitlök utan solskenet ihop med tanken om att skolan började om bara några timmar. Robins kropp började skälva och det smärtade över allt som om hela insidan hade blivit bränt av ett strykjärn.

Newsflash: Utomhus var sämre än vanligt. Robin tog upp mobilen för att kolla klockan och svor till. Högt. Om hen inte skyndade sig nu så skulle hen komma försent till lektionen. Robin hatade att göra det. Alla blickar riktade mot sig, hånande.

Allt småfniss och kommentarer som vilket svettigt äckel hen var, hur fult hens hår var...Det värsta var att läraren aldrig låtsades om det. Hennes tomma blickar, hennes sätt att säga, var snälla och var tysta, lektionen börjar nu, med en underton så bitter att Robin visste att hon tyckte precis som alla andra i klassen. Det var det värsta av allt.

Matsalen var full såhär dags och det gjorde Robin nervös. Det var alltid så trångt i kön att hen alltid lyckades putta till någon eller spilla mat över sig själv. Idag var inget undantag och med en tröja full av ost-och skinksås skyndade sig Robin in på

18

toaletten med ”gris” ”miffo” ”fyran vilket äckel! Ta livet av dig already” ringande i huvudet, om och om igen. Kön till maten bara växte och växte, fler och fler barn började titta åt Robins håll, hen blev mer och mer nervös. Händerna svettades. Bara lite lite till.

Inne i badrummet var det tyst. Det enda som hördes var ett avlägset sorl från glipan under dörren. Hen andades ut, äntligen ensam. Tankarna for omkring i huvudet likt osaliga andar ”fetto” ”gris” ”mongo” ”är du lika cp idag som vanligt Robin?” , inte helt ensam konstaterade hen med gråten i halsen. Robin vände sig om och kollade in i spegeln, såg sig själv. Hjälplös med ost och skinksås rinnande ner för tröjan. Fan vad patetisk. De andra måste ha rätt. Tårarna började rinna ner för kinderna, mot det kalla golvet täckt med rester av toapappersrullar.

Robin torkade tårarna och bestämde sig för att hinna först in till klassrummet.

Hen öppnade dörren till toaletten, armarna darrade och kroppen sa ifrån. Plötsligt gick dörren upp hur enkelt som helst. Robin tittade upp och såg Agnes med det korpsvarta håret och blåa ögonen. Hon som var tillsammans med Anton som alltid var så elak, hon som gick i pararellklassen och Hon som alla tittade på, utan att bli äcklade eller snabbt titta bort.

Hur är det, frågade Agnes, som om hon faktiskt brydde sig. Har du gråtit frågade hon igen när Robin inte svarade. Jag kan hjälpa dig till klassrummet. Robin blev förskräckligt arg och skrek rakt ut; ”Varför just jag? Ser jag så hjälplös ut? Skulle du göra så om det var någon annan?” ”Nej”, erkände Agnes. Hon vågade knappt titta på Robin, så mycket skämdes hon. ”Skulle inte tro det.”

Robin tog ett stadigt grepp om om hjulen på sin rullstol och rullade sakta iväg mot klassrummet.

19

Min kärlek är Det är en ljus sommarkväll.

Syrenerna har blommat, luften känns ljummen mot hennes nakna ben.

Hon väntar, olidligt på henne.

Hon med det korta blonda håret, hon med den ljusblå klänningen.

Hon kommer på sin cyckel, på sin röda och rostiga cyckel, likt en hjälte.

Hon är hennes hjälte.

Den blonda flickan kastar ifrån sig cykeln, springer mot henne.

Dom omfamnar varandra i en kärleksymfoni.

Pussar och kramar, smeker varandras kinder.

Hemma äter dom, våfflor med grädde.

Dom ser på varandra, som om den andre snart ska försvinna, igen.

Men inte den här gången.

Bild: Bill Abbott aka wbaiv / flickr.com 20

inte ditt val När dom är ute, går och går, håller varandras händer. Övervakas dom ständigt, av damen med den vita hunden, mamman med sina tre barn, den unga pojken.

Hemma gråter flickan, med det blonda håret.

Hon skriker och är arg.

Hon vrålar, att hon borde få älska, VEM FAN HON VILL!

Bild: Bill Abbott aka wbaiv / flickr.com

Melissa Jekic 21

Parasit

Solen skiner utanför rutan. Det är en onekligen vacker dag. Det är sensommar och det ryker från asfalten. Det känns som om hjulen ska fatta eld med sin häftiga friktion mot vägen. Adam önskar att de skulle, men det gör de inte.

Synd, för han vill brinna upp just nu. Men han är inte ens i närheten för AC:n blåser isiga vindar genom bussen. Seriöst, det är som Antarktis. Kunde det brinna på Antarktis?

Han hade aldrig hört om något sådant.

Någonstans under resans gång börjar det regna och stora mörka moln sprider sig över himlen, täcker den en gång härskande solen. Det börjar regna. Hoppet om eld försvinner ännu lite till. Kanske vore det lättare att drunkna i det här vädret.

Han stiger av bussen i den mest avlägsna lilla staden han sett på länge, om någonsin. Kanske hade han passerat en någon gång, men aldrig stannat. För små byar som denna var det inte värt att dröja vid om man inte hade något ärende där.

Ingen väntar på honom vid busshållplatsen, han förväntade sig nog inte det, men fortfarande klängde sig besvikelse fast vid honom, precis som vattendropparna som störtade likt kamikazeplan ner över honom, beslutsamma om att ta död på honom. ”Döda mig då.” viskar han till dem. De försöker tappert, men de är för klena, för små och för långsamma.

Den ensamma promenaden är ett bevis. Ett bevis på att inget är förändrat. Hon är nog precis som innan, lika patetisk och uppäten inombords. Adam har nog ärvt lite av hennes symptom. Han är också patetisk och visst börjar han känna hur det är något som tuggar på hans inälvor.

Hon öppnar dörren när han knackat ett par gånger.

Hon hälsar på honom i vitt nattlinne, tovigt hår och blodsprängda ögon. Det är eftermiddag… Hon ler ett försiktigt leende. Ett leende utan någon som helst känsla.

Hon är ett tomt skal. Adam börjar undra varför han är här.

Det här var ett misstag.

När dörren slår igen bakom honom får han plötsligt panik.

Inget som syns utifrån, men inombords sliter och river den i honom. Det måste vara samma parasit som åt på honom, som också åt på henne. Samma lilla otyg som skapade denna tumult. Han sväljer ner ångesten. Det är svårt, en klump blockerar vägen i halsen, men han kämpar.

22

Hon står och tittar på honom ett tag med osäkerhet strålande kring sig. Sedan ursäktar hon sig och går. Det är bäst så ändå. Han vill inte se henne. Hon skrämmer honom. Det känns som om han ser in i framtiden när han ser på henne. Han vill aldrig bli som henne. Han vill aldrig göra det hon gjort. Men han har redan bestämt sig för att inte skaffa barn, så alla misstag hon gjorde kommer han inte kunna göra.

Han står i köket ett tag, lyssnar på kranen som läcker ner i zinken, klockan som tickar på väggen. Han kan inte stå kvar tillslut.

Han släpar upp väskan på andra våningen. Trappan knarrar och protesterar under honom. Den har inte blivit sopad på åratal. Ett tjockt lager av damm och sågspån täcker den.

Ju längre in i huset han kommer desto mer stinker det. Det stinker depression, det stinker parasit. Han ser dem också. Hur de kravlar i vrårna, i taket, längs väggarna. Han rynkar näsan åt dem, sätter ner väskan hårt på golvet i hopp om att skrämma bort dem, men de räds inte våld. De räds lycka och lycka finns inte i närheten. Istället verkar de pigga och glada. En ny själ är i huset. En ny osäkerhet att gnaga på.

Det är eftermiddag och Adam ger upp. Han lägger sig ner och väntar på att sömn ska sluka honom. Han hoppas den hinner innan parasiterna gör det. * I skolan syns det knappt några parasiter. Han är säker på att han själv kryllar av dem, hoppas att ingen annan kan se.

De finns vänliga och friska människor i skolan.

Människor som knappt ens vet vad parasiter är. De lever i godan tro, lyckliga och välmående med rosiga kinder och glittrande ögon. Han hatar det. Det där välmåendet. Vad är grejen med att må bra? Alla dör i slutändan ändå, precis som en värdelös fluga blir av med livet då våldsam människa flippar ut med smällan. Men får flugan någon begravning? Icke. Inte de flesta i alla fall. Men när en människa dör är det direkt fram med fint karvad kista, tända ljus och minnesstund.

Han träffar några som inte är fullt lika välmående.

Men parasiterna är inte i sikte. Det är ett grådaskigt moln som hänger över dem. Oro. Det är Shawn de är oroliga för. Adam har ingen aning om vem det är. Han får inte veta det heller, för Shawn är inte i närheten.

Shawn är hemma för hans pappa har hängt sig. *

”Mamma!” han drar i hennes hand, men får ingen reaktion. Hon fortsätter gå, han fortsätter följa. Hon sjunger. Det är inte vackert, det är det fulaste han hört.

En ful låt med ful melodi och ful text. Hennes röst är också ful, bruten och falsk på grund av häftiga snyftningar som inte kunde hindras från att slita sig från hennes läppar.

Han försöker stanna, men han är liten och svag, han släpas efter sin mamma som en värdelös trasdocka.

Hon ser ingenting, hennes blick är avlägset fäst på horisonten, där havet och himlen delar världen i två.

Det är en vecka efter, han stiger in i klassrummet med blekt hår, kropp svart av alla kravlande kryp. De har byggt bo hos honom, i hans hjärta. De väller ut ur hans bröst, nästlar in sig i hans kläder och hans hår. Adam vet direkt att det är han. Det måste vara han.

Han sätter sig i bänken bredvid, blicken sänkt i knät.

Adam stirrar. Han vet att han gör det och att han är oförskämd, men här är någon som vet. Vet vad smärta är.

Hans parasiter börjar vandra. De kravlar över på Shawn och Shawns kravlar över på honom. De sitter där i tystnad, ingen annan finns längre, bara de två. De sitter där, dagarna i ända och förenas mer och mer tills de är en enda stor svart kokong av småkryp. Bara deras huvuden sticker upp. Snart täcker de min näsa, tänker Adam.

Och då, när jag inte kan andas längre, tar livet slut.

De går och går tills de hamnar vid foten av bron. De fortsätter gå, ner i vattnet. Det är kallt, han vill inte bada, han brukar gilla det, men det känns inte som om det är tillfälle för bad just nu. ”Mamma!” skriker han nästan, för han har redan försökt och inte fått hennes uppmärksamhet. Det är ett sista försök. Han ville inte, vill, vill, vill inte. Han börjar bli rädd. Rädd att hans mamma är ett spöke.

Hon svarar ju inte! Han är rädd för vattnet. Rädd för att hamna under ytan. Han har inte lyckats simma med huvudet under än, han vill inte lära sig heller.

Men snart står vattnet upp till hakan på honom. Det var bara en tidsfråga innan det skulle sluka honom.

Men hon vaknar till liv plötsligt. Ser ner på honom med tårdränkta ögon. ”Mamma! Jag vill inte bada.” säger han. Hon svarar inte. Hon gråter bara mer och mer. Och han vet inte vad han ska göra annat än lägga sina små armar kring henne, precis som hon brukade göra när han var ledsen. ”Gråt inte.” viskar han i hennes öra. Men hon verkar inte kunna sluta. *

Men Shawn är där och när de kryper upp för Adams hals, på väg, borstar han bort dem. Adam återgäldar tjänsten.

Förr eller senare börjar de prata. Prata om allt mellan himmel och jord. Adam berättar om hans mamma som försökte ta hans liv, Shawn berättar om sin pappa, dinglande i en snara.

23

* Han drömmer om knarrande tak, dunkande ljud från hennes rum. Han drömmer att han går genom korridoren mot henne. Han drömmer att han öppnar hennes dörr på glänt och kikar in. På sängen sitter hon, med sitt långa hår stripigt över hennes ansikte. Hon ser ut som Sadako från The Ring i hans dröm, även om de i verkligheten inte är särskilt lika alls. I taket hänger en lealös kropp. Kroppen gungar fram och tillbaks, repet knarrar, benen dunsar i väggen rytmiskt. Parasiterna har byggt sitt näste där, i hennes rum. Det är där källan till ångest vilar. Drottningkrypet sticker ut sitt stora, svarta insektshuvud ur boet och tittar på honom med alla sina tusentals ögon.

Han vaknar med ett våldsamt ryck, sätter sig upp, tvingar ner hjärtat på sin plats i bröstkorgen och bara andas tills andetagen är jämna och lugna igen.

Parasiterna stannar upp på sin ändlösa färd kring i huset och tittar på honom. Han ryser till, skakar bort dem, deras närvaro, låtsas som om de inte finns och tar fram färg och pensel. Sedan målar han. För att måla distraherar honom, bort, bort flyger han från tankar på henne och honom. Det är bara penseldragen som spelar roll.

När gryning nästan nått honom faller han till sömns på det kalla golvet. * Shawns ögon glider över väggen. Över formerna och färgerna. Adam är plötsligt nervös, fjärilar som

24

fladdrar inne i magen tillsammans med krypen. Parasiterna gnager inte lika ihärdigt när Shawn är där, men det gör fortfarande lite ont, fjärilarnas vingar slår emot hans organ. Det är en obehaglig känsla, en ny känsla, men Adam ogillar den inte.

Huset är tyst, det märks extra tydligt när Shawn är här. Stämningen är lite spänd. Adam väntar på en reaktion. Han hoppas att Shawn förstår, förstår bilden han målat upp över den innan intetsägande, vita väggen. Shawn brukar ju förstå, har gjort hittills i alla fall. Och kanske gör han det, för plötsligt tittar han på Adam med ett leende. Det var det första leendet han sett på Shawns läppar. Sättet hans läppar formades när han log var kattlikt.

Det är en plötslig impuls, men när Adams blick fallit på läpparna, fastnar den där och han lutar sig in för att kyssa honom. Det är lugnande och nervkittlande på samma gång, en helt enkelt bisarr kombination.

Parasiterna flyr in i hörn, en del försvann,för det här var lycka och lycka förintade dem. ”Vi ska kämpa, eller hur?” andas Shawn, varma pustar som smeker Adams ansikte. Adam nickar. De ska kämpa. * ”Förlåt.” säger hon. Han kan inte godta ursäkten, inte än, men det känns inte omöjligt längre. Han ser hur molnen skingrar sig, hur krypen blir färre för varje dag. Solen är på väg upp.

Elvira Cromnow

Solen 채r p책 v채g upp...

25

Fantasy eller phantasy?

Vad är fantasi? Kan fantasi vara farligt för oss och finns det mer än en sorts fantasi?

Hur beskriver man fantasi? Är det något som bara poppar upp i huvudet på en eller är det något undermedvetet i hjärnan?

Fantasi är förmågan att kunna skapa inre-bilder, scener eller känslor.

Det brukar oftast vara av något vi snappat upp i vår vardag, genom våra sinnen som syn, hörsel eller kanske känsel.

Det finns många sätt att uttrycka fantasi, konst, musik, skrivande, teater, alla sorters vis du kan uttrycka dig på.

Fantasi är en blandning av minnen, idéer, teorier.

Men finns det olika sorters fantasi och vad är skillnaden på dem i sånna fall?

Det finns två olika sorters insatser inom fantasi vilka är: Frivillig fantasi - Fantasy (Sömn drömmar, dagdrömmar) Ofrivillig fantasi - Phantasy (Återskapande fantasi, kreativ fantasi & drömmar om perspektiv) I engelskan kallar man frivillig fantasi (Fantasy) och ofrivillig fantasi (Phantasy) Det finns speciella forskare inom just fantasi, men de alla har gjort sin egna version lite av vad fantasi är och de olika grenarna inom fantasi.

Sigmund Freud - Dagdrömmar (Fantasy) Melanie Klein - Ofrivillig fantasi (Phantasy) Jacques Lacan - Fantasi och begär Den moderna teorin - Principer inom fantasi

26

Frivillig fantasi (Fantasy) kan beskrivas som något personen föreställer sig, det kan vara något personen längtar efter eller vill uttrycka.

Fantasi kan vara om något overkligt eller något helt realistiskt, även sexuellt.

Ett modern sett att förklara fantasi är något som inte är verkligt, utan vara något som är föreställt av personen, som ett object eller situation.

En normal sak som innefattar fantasi är att dagdrömma.

Ofrivillig fantasi (Phantasy) har väldigt mycket med att göra med mentalitet.

Man brukar säga att phantasy är som ett barn som leker, de är deras vis att lära känna världen och hitta på förklaringar för saker de inte förstår.

Den här sortens fantasi kan vara våldsam och väldigt aggressiv, Okej, nu har jag förklarat var fantasi är men, kan fantasi vara farlig för oss?

Ja, självklart. Folk som lider av vissa mentalsjukdomar kan ha mycket med fantasi att göra.

En av de sjukdomarna eller mer av en störning är narcissistisk personer, de kan bli helt besatta av fantasin av att se sig själva som störst, vackrast och smartast av dem alla.

De har svårt att få en självkännedom, eller så överdriver dem den till max och till och med överdriva sin självkännedom till gränsen.

De här personerna brukar helst vilja vara i centrum hela tiden och saknar helt empati.

Albert Einstein sade: ”Fantasi... Är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omsluter världen.”

27

Guardians of the galaxy James gunn made marvels first outerspace movie into a great success which hit marvels box office milestone.

”After discovering a mysterious orb in another part of the galaxy, Peter Quill from Earth, is now the main target of a manhunt led by the genocidal villain Ronan the Accuser. Being hunted across the galaxy, Quill gets lumped together with a group of misfits that need to learn how to get along before they can become the ”Guardians of the Galaxy”.

Guardians of the galaxy was probably the biggest action comedy movie of the year, hitting marvels box office milestone with 768 million dollars and being marvel’s first space based movie.

The parks and Recreation star,Chris pratt as the lead character Peter Quill aka Star lord along with Zoe Saldana as the fierce Gamora, Bradley Cooper as Rocket Raccoon,Vin Diesel as Groot and David Batista as Drax the Destroyer.

James Gunn truly made one of marvels best movies by making it as funny but serious as possible,and he really did a good job by making marvel’s first outer space movie.

A lot of critics thought the movie would flop just because of the fact that it was marvels first space movie,luckily it didn’t. Adults and children loved this movie and just not because of its amazing storyline but also because of the amazing effects that has been put thru this movie.

28

The beginning of this movie had a very tragic story,where peter quills mother died in cancer and how he directly after her death was abducted by a space ship right outside of the hospital.

But even if the beginning was very sad Guardians of the galaxy was good at giving the audience laughter and smiles thru out the movie.

The atmosphere of this movie was truly incredible,all the bright and dark colors mixed up together was extremely marvelous (see what i did there?)

All the characters was being portrayed perfectly, David Batista was an amazing Drax even if Drax actually didn’t get that much screen time in my personal opinion. He totally deserved so much more screen time than he actually received.

The only disappointment in this movie was Nebula. I thought Karen Gillian (Doctor who) portrayed her very disappointingly. She wasn’t very fierce and mysterious as i would personally picture Nebula. But this did definitely not destroy the movie or storyline at all.

David Dautista as Drax The Destroyer

So is this movie worth watching? Heck yeah!! especially if you like action/comedy and awesome space scenery!!

Guardians of the galaxy will have a sequel and its coming out in 2017,They will also be featured in Avengers: Infinity war in 2018

Karen Gillian as Nebula 29

Vem vill åka på konvent?

Färgexplosioner, skratt, hyperaktivitet, docksöta klänningar och konstant skratt i tre dygn.

En plats där folk förs samman för att under ett par dagar, vara ’’onormala’’ tillsammans så att det blir normalt.

Här samlas alla människor som är intresserade av östasiatisk popkultur, anime, manga, j-rock, k-pop, cosplay, you name it.

Nordens största konvent heter NärCon och det arrangeras i Sverige, Linköping.

NärCon är ett anime och spel-konvent som tillsammans bildar en konventfestival. På konventen kan man se många utklädda personer; cosplay (teleskopord av costume och play) är att klä ut sig och eventuellt uppträda som en fiktiv karaktär.

Tre snabba frågor med Samuel Anlér (en av NärCons grundare) Vad fick dig intresserad av japansk kultur?

- Det som fick mig intresserad var mina bröder. Jag spelade mycket tv-spel redan men började först kolla på anime på grund av dem.

Vilka var de första serierna du såg?

- Första serierna var Angelic Layer, Neon Genesis Evangelion, Vandread och Martian Successor Nadesico.

Vad är det absolut bästa du vet med närcon?

- Alla besökare och den underbara stämningen på plats. Att se allt man har planerat bli verklighet under några dagars tid för att sedan vara över , varpå det är dags att börja planera igen inför nästa år!

bilder: David Johansson/flickr

30

Fakta: *Konventet pågår i cirka fyra dygn och hålls två gånger om året, varje sommar och vinter. *7 000 besökare lockades till årets NärCon sommar 2014 *NärCon har hittills arrangerats 14 gånger sedan det startade år 2002

31

Den 16 oktober 2014 spelade bandet The 1975 på Debaser Medis här i Stockholm. The 1975 kommer från Manchester, England och det kan man tydligt höra även i musiken, ibland kan det vara omöjligt att begripa vad ledsångaren Matthew (Matty) Healy sjunger om. Men det ligger så mycket känsla i det så det gör nästan ingenting.

Bandet skapades 2002 när bandmedlemmarna träffades i Wilmslow High School. Gruppen består av som tidigare nämnt ledsångaren och även gitarristen Matthew Healy, gitarristen Adam Hann, basisten Ross MacDonald och trummisen George Daniel. Sedan har dom även en saxofonist med sig på turnen, John Waugh. Som även är barndomsvän till bandet.

Innan deras debut album ”The 1975” släpptes 2 september förra året, har dom släppt fyra EP skivor: Facedown, Sex, Music for Cars och IV. Det var inte förens slutet av 2013 som The 1975 verkligen exploderade och folk började uppmärksamma dom. Under deras 10 år som underground band har dom gått efter många namn, bland annat: Talkhouse, Slowdown och Drive Like I Do. Då spelade dom oftast covers av olika pop och punk låtar, på lokala klubbar i Manchester.

Här är min upplevelse.

Det var åldersgräns på konserten, typiskt. Men det skulle inte hindra mig från att se dom. Så jag bad mamma om att följa med. Försiktigt försökte hon dölja sin lycka, hon skulle få ta ett steg in till mitt liv, som är så väl undangömt från henne. Vi köpte biljetterna så fort dom släppts, och sedan väntade vi. Väntade tills dagarna blev kortare och mörkare, väntade ända fram till dagen efter min mammas födelsedag. 16 oktober 2014.

Dagen hade kommit, Niki stod redan och köade vid tio. Jag gick till skolan som den duktiga elev jag är, skyndade sedan hem efter att klockan slagit fyra. Mamma var på konferens i något hotell långt bort, oron växte inuti min mage. Utan henne skulle jag inte komma in, om jag inte stormade förbi vakterna.

Jag anlände till Medis, såg kön och oron frodades ytterligare. Duktigt ställde jag mig längst bak i kön, men snabbt såg jag Nikis bleka hand vinka mot mig. Mitt hjärta började med ens pumpa igen och jag skuttade upp för trapporna, förbi alla väntande kroppar. Lite skyldig kände jag mig.

Vi väntade, länge. I Sveriges ruskiga höstväder. Jag hörde röster från längst fram i kön, dom sjöng.

Men inget jag kände igen. Var det verkligen The 1975 dom sjöng? Nej, självklart inte. Dom stod och skrällde på Håkan Hellström, raka motsatsen till våra originella älsklingar, som vi snart skulle få se.

32

Förbannad blev jag självklart, i protest sjöng vi Menswear och Niki visade mig dansen till låten. Vi tittade omkring, nästan ingen hakade på. Jävla posers tänkte jag.

Minuterna började rinna ut och våra föräldrar var bortom synfält. Äntligen anlände hennes mamma, men vart var min?

20 minuter blev 10 och då såg jag hennes svarta bil rulla förbi.

Folk var ivriga, vi var ivriga.

Dörrarna öppnades, vi var redo. Med jackorna av i kylan och biljetterna i handen pressade vi oss fram. Vi rusade in, tog plats i mitten på rad tre eller fyra, och värmen omfamnade oss. Lycka.

Förbandet var ingen höjdare, några snubbar från Tyskland. Men redan då var folk hungriga. Varenda människa tycktes försöka pressa sig fram, till det lilla metallräcket som skär djupa sår i ens midja. Vi pressade bak, dom pressade fram, ingen har förnuft här tänkte jag.

Efter att vi dansat av oss lite rus under förbandet, kom en olidlig väntan på huvudakten. Folk betedde sig som vildkatter. Även jag. Aldrig att jag skulle förlora min plats, aldrig att en människa som hört tre låtar och som skulle stå med sin ipad hela konserten skulle få min plats! Jag limmade fast sulorna i golvet, höll hårt i Nikis hand och tryckte undan alla kroppar som desperat försökte pressa sig förbi. Svetten rann redan, det var kört för min ögonskugga. Ögonblicket hade nu kommit. Den obligatoriska vita rektangeln lös upp och bandet tog plats. Genast hörde jag trummorna till The City. Ögonen blev våtare för sekunden, och ett stort leende bredde ut sig över mitt ansikte. Lycka.

Våra föräldrar hade stått längs bak vid baren och gungat i takt till deras underbara rytmer. Och de hade drömt sig långt tillbaka till deras ljuvliga ungdom, till det fabulösa 80-talet.

Efter konsertens slut var all slut, det sista liv inom mig försvann. Vi gick runt och letade efter vatten och jag snyltade pommes från någon.

I bilen påväg hem brast jag ut i gråt, jag kunde inte greppa hur underbart helt jävla fantastiska dom hade varit!

Fortfarande nu kan jag inte begripa hur dom får in så mycket känsla i allt dom gör. Konserten får 10 out of 10 och alla som aldrig hört talas om The 1975 föreslår jag att ni går och lyssnar på dom nu. Tack för mig, Melissa

Milk’s mjuka toner pumpades ut ur högtalarna, jag dansade i extas. Folk omkring såg lite förvirrade ut men filmade ivrigt med sina tekniska apparater.

Efter att den första upp tempo delen av konserten var över började Me spelas, Matty bad alla att ta ner mobilerna och lyssna, som han alltid gör.

Alltid samma respons, enstaka mobiler gled ner i fickorna. Den lugna och emotionella delen hade inletts. Vid det här laget hade jag även tappat fotfästet och hamnat ett par steg åt vänster, förbi Niki.

Efter att bandet som får en att drömma sig in i en 80-tals tonårs rulle spelade sin hit låt, Girls, gick dom av. Under Menswear hade jag återfunnit Niki, det är hennes favorit låt, så vi var tvungna att hitta varandra! Ögonskuggan hade kletats av för länge sedan och mitt röda läppstift var överallt, på människor och på min kind. Men jag brydde mig inte, snart skulle jag få höra Robbers live och ingenting skulle spela någon roll.

När dom första tonerna rang ut spändes hela min kropp. Och när det första ordet kom ut kunde jag inte hålla tillbaka tårarna.

Now everybody’s deeeeaaad! Sjöng jag genom snyftningarna.

När dom sista två låtarna, Chocolate och Sex spelades exploderade hela klubben. Folk dansade och sjöng så rösterna sprack. Fötter letade efter lediga platser att landa på och mobil blixtrarna skapade en magnifik ljusshow.

33

Är vi döds dömda?

Den här krönikan är viktig, viktigare än dig. Eller kanske inte så viktig. Men det är viktigt att du tar den på allvar, även fast den är osammanhängande, dåligt skriven och klyschig så vill jag att du förstår. Förstår innebörden av den. Tack i förväg.

Ingen vill ha ett normalt jobb, alla vill vara Alexa Chung. Gå på fester och få gratis kläder.

Leva bland blixtarna. Låtsas vara vän med folk man egentligen hatar och kyssas för att få status. Men om alla nu ska leva detta så eftertraktade liv, vem ska då vara publiken? Vem ska spela bi rollerna i denna stora pjäs? Vem ska föra vår värld framåt?

Det är sannerligen inte dom.

Dom med miljoner likes på sociala medier. Jag tycker att sociala medier kan vara bra, men man måste använde dom på rätt sätt. Sprid viktiga meddelanden istället för om vilken nyttig lunch du åt, skicka länkar till hemsidor där man kan ge donationer, istället för sidor för online shopping. Tillsammans kan vi skapa revolution. Men om ingen agerar vad ska det då bli av oss?

Bild: Brian / flickr.com 34

Vi kommer bo i ett förvrängtsamhälle, mörker, tystnad.

Damm som flyger omkring oss, och förgiftar våra lungor. Tillslut är vi borta, det ända som kommer finns kvar är det giftiga dammet av allt som en gång levt på denna jord. Hemskt inte sant?

Varför vill man leva detta liv är en fråga med svaret alla och inget vet. Alla vet det självklara. Att synas i denna värld med över sju miljarder människor, man vill bli ihåg kommen. Bekräftelse på att man faktiskt lever. Men vem har sagt att man inte lever om man inte äger en Michael Kors väska, eller får över 500 likes på sin instagram bild? Livet är så ytligt för somliga, det är synd för det är dom som egentligen inte lever. Men vad är då det omedvetna svaret? Jag vet inte, du vet inte, hen i din klass vet inte, nyckelpigan på bladet…vet kanske.

Bild: born1945 / flickr.com

Bild: Michael Theis aka huskyte77 / flickr.com

35

V i n t e r H o r o s k o p Kräfta 22 juni - 22 juli

Vädur 21 mars - 20 april Ditt jullov kommer vara lugnt och mysigt, ihop kurrad i soffan under en stor filt med en kopp med varmt te, en mysig brasa, (eller i alla fall massor av värmeljus) och en bra bok du alltid velat läsa men inte haft tid för. Du utnyttjar varje sekund du får till att koppla av, under denna hektiska, stressiga högtid. Just nu står du extra nära vänner och familj. Du kommer vara fullt redo och utvilad när du återgår till jobb/skola. När det gäller sex och kärlek kommer det att vara ganska lugnt. Det blir gott om pengar nu, men inget du för tillfället är speciellt intresserad av.

Oxe 21 april - 22 maj Du har mycket planer inför lovet, men du kommer också göra något oväntat, oplanerat, något ovanligt, kanske gå på en konsert eller kyssa någon du inte känner. Turen är på dig sida och något väldigt bra kommer hända dig. Däremot ser inte kärlekslivet speciellt ljust ut just nu däremot om du redan har en partner kommer ert förhållande vara starkare än tidigare, fullt med mysiga stunder, roliga snöbollskrig och romantiska, dramatiska kyssar. Pengar och saker är nu ett stort behov och du vill ut och shoppa nya kläder inför det nya året.

Tvilling 22 maj - 21 juni

Du ser inte alls fram e mot jullovet, det är alldeles för stressigt i skolan/ på jobbet, och hela grejen med snö och vinter är inte alls kul. Men du ser detta som ett tillfälle att plugga ikapp och ligga lite före när du kommer tillbaka.

Tänk dock på att ta det lugnt och att ha kul, lyssna på bra musik och ät julgodis.

När det gäller kärlek ser det ganska lugnt ut, kanske tvingas du kyssa någon under misteln eller på nyår, men inget du planerar på. Om du släpper lite på stressen kanske detta kan bli ett bra jullov med ett roligt snöbollskrig eller se på massor av mysiga filmer.

Jungfru 24 augusti - 22 september Du kommer till en insikt där du inser att för att kunna leva måste du ta en chans, testa något nytt, satsa på något du vill ha, kanske den där personen du alltid har haft en crush på eller göra något du aldrig vågat. Du har höga förväntningar på jullovet men kom ihåg att slappna av och njut av lugnet, vänner och familj. Just nu bör du satsa på kärleken och ta för dig av vad du vill ha det är din tur nu. Det blir lite mer lugnt när det gäller pengar under den här perioden men kanske får du något ännu bättre. Just nu prioriterar du dig själv och tar det lite lugnt med skolan och jobb vilket du förtjänat!

Just nu är livet på top, du ser fram i mot en stor nyårsfest, att ha kul är hela nöjet, med dig där kommer det bli årets fest! Du väntar spänt in det nya året. Du bestämmer dig för att gör en drastisk förändring, du kanske tar tag i studier eller kanske gör du en förändring med ditt hår. Vilket kommer att löna sig. Pengar kommer i överflöde men lika fort har du spenderat allt. Den här perioden kommer vara full med gamla och nya minnen, kanske återförenas du med gamla vänner. Vad det gäller sexlivet kanske du även där träffar 36 en gammal bekant eller någon ny, det är i alla fall ingen sexstress här!

Lejon 23 juli- 23 augusti Du står inför ett tuft beslut och vet inte vad du ska göra men du kommer att hitta en indre styrka som hjälper dig. Du är starkare än du tror. Skolan har gått bra just nu och du tar en välförtjänt paus från läxor och jobb, allt ditt fokus ligger på hur mycket julmat du kan få i dig, eller hur fort du kan åka i skidbacken. Du anser att loven är en belöning för hårt arbete och du vill njuta av varje sekund. Ditt fokus ligger inte på materiella saker eller pengar utan att ha kul och göra saker.

Våg 23 september - 23 oktober Du försöker att berätta något jobbigt eller något du inte tidigare vågat säga, men du vet inte riktigt hur du ska göra det utan att personen tar illa vid, eller att er vänskap förstörs, tänk på att ärlighet vinner i längden!

Du har sett fram i mot jullovet ända sen höstlovet tog slut och du ser detta som perfekta tillfället att vara med vänner och shoppa, dock kommer inte pengar som du önskat utan mormor kanske skickar en stickad kofta, men det är inget att hänga läpp över, du är klyftig du hittar andra sätt att få pengar på.

Skorpion

24 oktober - 22 november Just nu vill du antingen gå på alla fester ha kul och hänga med vänner, eller så längtar du efter ett lugnt jullov med massor av snö och varm choklad, båda personligheterna längtar efter fyrverkerier på nyår och att fira in det nya året, dock tycker du att idéen men nyårslöften bara är dumma lögner man bryter i början av mars.

För tillfället tar du det lugnt med läxor och jobb men pluggar ikapp om du ligger efter i något.

Skytt 23 november - 21 december Du har nyligen fyllt år och du anser att det inte finns så mycket du för tillfället vill ha, detta gör att du satsar mer på stämningen av jul som i att dricka glögg och baka. Du anser att Nyår är ett ganska jobbig och onödig högtid som egentligen är till för pyromaner och ger tonåringar en anledning att dricka, Helt seriöst vad är poängen med att fira det nya året, dem har ju kommit de senaste miljoners miljarder år, det är juh inget nytt direkt!? Just nu trivs du bäst på julmarknader.

Stenbock

22 december - 20 januari Även du fyller år nära jul, men tycker dock att det är kul med extra presenter och pengar.

Du känner för att vara hemma under jul och nyår men tvingas med på en resa, kanske kan du vända det till ett äventyr, något att se fram i mot, du längtar efter solen och ljuset.

När det kommer till skolan sätter du upp mål och bestämmer dig för att plugga men som vanligt rinner det ut i sanden, vilket inte spelar någon större roll egentligen, eftersom det ser stabilt ut i skolan

Vattuman 21 januari - 18 februari Nyår är en glittrig och rolig högtid som du väntat på i månader, vintern är din favorit årstid, och att åka skidor, snowboard och skoter är vad du sett fram i mot mest.

Vintern är den period du är som mest aktiv.

En stor överraskning väntar. Du känner för att ta en paus från jobb och skola, men eftersom du är vattuman kan du inte hjälpa att falla tillbaks i jobb, du njuter av ledigheten i alla fall och omringar dig av roliga och galna vänner. Just nu handlar livet om att ha kul och att leva.

Fisk 19 februari - 20 mars Du ser vintern som en romantisk period, en tid för att tänka, kanske börja skriva poesi?

Kärleken är på din sida och du kanske kommer finna dig på en annorlunda dejt under stjärnorna i vinternatten. Du jobbar hårt för att få tag i pengar. Du tycker dock att jul och nyår är stressiga högtider, och som råge på det ska du hålla i att laga mat eller något liknande, detta leder till att du inte är så utvilad som du önskar när du återvänder till skola eller jobb.

37

All these vintage booties

Matilda Hjerpe

38

Varför går du skrivare?

För att tre år av något som jag inte bryr mig om antagligen hade gjort så att jag dog. Och för att skriva är underbart Vad är det konstigaste du har gjort?

Jag föddes konstig. Hela min existens är fucked up

Melissa

VARFÖR GÅR DU SKRIVARE? Jag valde skrivarlinjen eftersom att jag var en väldigt förrvirad 15 åring som inte hade en aning om vad hon ville göra, så jag tänkte att jag använder dom här tre åren till att göra något jag tycker om istället för att välja samhällskunskap och vara miserabel.

Vad är det konstigaste du har gjort?

Att jag intalar mig själv att jag inte är rädd för hundar men drömmer sedan mardrömmar om dobbermans med hajtänder.

Vendela Lenner

Varför går du skrivare?

Jag är en skrivare för det är min passion. Jag har alltid idéer och scener i huvudet, men jag kan inte alltid rita dem. Så jag började istället att skriva ner scenerna, de utvecklades till korta noveller och tillslut fick jag en smak för skrivandet.

Vad är det konstigaste du har gjort?

Wow, det konstigaste jag har gjort…

Well, jag gillar inte choklad, eller ja. Jag gillar viss sorts choklad. Inte chokladglass, chokladbakelser och ugh.

Elvira Cromnow

Varför går du skrivare?

Jag tvekade mycket inför gymnasievalet, visste inte var jag skulle ta vägen, för det fanns inget som stämde med allt jag ville. Och jag valde fel. Fel passion, men rätt skola. Så hamnade jag på skriva och där passar jag.

Vad är det konstigaste du gjort?

Ätit en hel vitlöksklyfta utan bättre anledning än att det är gott med vitlök.

Morgonen efter luktade hela mitt rum vitlök, min andedräkt hade förpestat luften. Ja, jag borstade tänderna innan läggdags.

My Tiger

Varför går du skrivare?

Därför att jag älskar att utmana mig själv och testa nya saker. I slutet av nian började jag tycka att det var roligt att skriva. Jag valde skrivare på ren impuls utan att riktigt vara medveten om vad det var för något.

Vad är det konstigaste du gjort?

Jag drack råa ägg till frukost under en längre period eftersom jag ville sova länge och hinna äta frukost. Hade jätteglansigt hår då!

Emma Ekström

Varför går du skrivare?

Ibland kommer jag på mig själv att inte kunna säga allt. Inte kunna säga tillräckligt. Därför skriver jag. Därför skrivare.

Vad är det konstigaste du har gjort?

Det konstigaste jag har gjort är att dansa regndansen en solig dag på Uppsalas busstorg. Ensam. I tofflor.

Lea

Varför går du skrivare?

Jag tycker om att skriva och skriva mina känslor med fina ord som berör människor. Jag vill få ut mitt budskap och försöka få folk att känna samma känslor som jag har, genom att läsa mina texter.

Vad är det konstigaste du har gjort?

Det konstigaste jag nog gjort är nog inte så konstigt igentligen.

Ellen Norén

Varför går du skrivare?

För att allt annat i skolan suger. Och för att jag gillar att uttrycka mig genom ord, vilket är det enda jag är bra på i skolan i stort sett.

Vad är det konstigaste du gjort?

Jag har gjort många sjuka saker, men alla är för brutala att berätta om. Det konstigaste, som fortfarande är barnvänligt, är nog när jag drack en blandning av ägggula, vinäger, pressad vitlök och kaviar.

Adrian Svensson

Varför går du skrivare?

Jag var lite osäker på vad jag skulle välja eftersom jag kände att det inte fanns något som skulle passa mig i smaken och något som jag faktiskt tyckte var kul och intressant,tills jag hittade skrivarlinjen,gillar ju att skriva noveller och dylikt.

Vad är det konstigaste du gjort?

En gång bet jag min systers dotter i ryggen för att jag tyckte hon var söt. Hon var 2 år gammal.

Andrea Bylfors Niss

Varför går du skrivare?

Jag tycker att det är roligt att skriva och vill dela det med andra som tycker om att skriva.

Vad är det konstigaste du har gjort?

När jag var med i en modevisning och stannade mitt på catwalken och började peta näsan samtidigt som jag sa att jag var karlsson på taket.

Under handledning av Fanar Al-Tai

39