Issuu on Google+

J

U

L

IA

SA AK DE BA JU 20 RA TI BÄ A LIA 14 M V HA IS STA ! H SP VÄ NS TER PO AR AD NTA SO NA LI D A O S NS I TIS U D M BL SE UGA KA RA VA I ÅR RI N RE BB RF ET E DA C A ÖR D OM S EP TS U Å DE HE TEN AV NG HO N ML FÖ DE A S N S HE IG R N K LÅ L I A H KL ID A G R GA B IM EE Å IG AR T-R AT LLA ME EN BE ÖR OM V D I OM TS EL ST ÄG FA LI SE ÄL GE CK NJ L N N ? ET EN IN G

T SO I D N #1 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 14 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 1/2014


UNGA REPUBLIKANER inga symboler - bara demokrati Bli medlem gratis: www.ungarepublikaner.se

Här utses en statschef För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkin Republikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Bli medlem: www.repf.se  59  4/2012

FRIHET


VÄLKOMMEN

När feminismen blev mediecirkus

N

DESSUTOM ÄR DET synd att personer med makt – i det här fallet inom svensk medieelit – inte inser sina egna privilegier. Enstaka fall av framgång kan aldrig lyftas fram som en kollektiv framgång för feminismen. Det är att göra kampen för rättvisa och jämställdhet en otjänst. Snarare behövs systerskap och solidaritet som grund för de politiska rörelser som menar allvar med att förändra samhället till det bättre.

ÄR JAG BLEV medlem i SSU 2001 var det en orangefärgad knapp som mer än något annat symboliserade förbundet. På var och varannan jacka och väska satt den. Ett ord stod skrivet: feminist. Första gången jag såg den var på min gymnasieskola. SSU var på kampanj och de där knapparna låg i en stor genomskinlig skål. Då var det modigt att bära den, i dag skulle få höja på ögonbrynen. Det är ingen slump att det blivit så. Mänskligheten har inte per automatik anammat ideal om jämställdhet mellan könen och backat reformer för att sprida makten bortom patriarkala strukturer.

I BOKEN ”FITTSTIM” skriver Karolina Ramqvist (intervjuad i Frihet 6/2012) lysande om feministiskt mödraskap. Dagen efter att ”Fittstim – min kamp” sänts kommenterar hon programmet i Svenska Dagbladet. ”Programmet bygger på en påhittad motsättning mellan feminister och det som Göran Hägglund skulle kalla för ”verklighetens folk”. På tanken att feminism inte angår dem. Det finns till exempel ett jättestort feministiskt arbete för frågor som föräldraförsäkring, mäns våld mot kvinnor och kvinnolöner, som har pågått sedan 60-talet.”

OFTA FINNS DET en föreställning om att tiden är det enda som står mellan dagens orättvisor och morgondagens jämställdhet. Folk måste bara vänja sig, heter det. Fast så är det ju inte. Bakom varje politisk framgång ligger politiskt slit och påverkansarbete för att knuffa samhället i rätt riktning.

FÖR EXAKT SÅ är det. Hur kan feminismen gått för lång samtidigt som det fortfarande består enorma skillnader i människors möjligheter? Därför är det synd att fokus hamnar på att förminska dagens feministiska arbete i stället för de verkligt viktiga frågorna. Liksom antirasismen behövs feminismen som en normkritisk kraft som bryter barriärer – frigör. Förhoppningsvis hamnar frågan om lika möjligheter i fokus i både europaparlaments- och riksdagsvalet i år.

PARALLELLT MED ATT den där orangefärgade knappen färgade en generation unga aktivister var det många som läste boken ”Fittstim”, en antologi med feministiska texter. I förordet, författat av Belinda Olsson, står: ”Vi är coola, snygga, tuffa, smarta, roliga och framför allt så är vi feminister.” Boken fungerade som ett manifest för en generation som tröttnat på att jämställdhetsfrågor aldrig kom upp på dagordningen. Nittiotalets ekonomiska kris levde ännu kvar i medvetandet hos många politiker – jämställdheten sköts på framtiden. Med ”Fittstim” och den debatt som följde kunde ingen längre ducka. Feminism blev något att förhålla sig till, en rörelse SSU i allra högsta grad var en del av.

FEMINISMEN HAR INTE gått för långt. Den har knappt börjat. Är det något vi lärt av perioden från 2001 till i dag så är det att historien inte ändrar sig själv. Den drivs framåt av människor som brinner, engagerar och förändrar. Är du en av dem? S

2014. DET ÄR ruggigt i luften och rödpinat om kinderna. SVT sänder debattprogrammet ”Fittstim – min kamp”, som leds av just Belinda Olsson. Huvudfrågan är huruvida feminismen gått för långt, om den kränkt mannen och fokuserat på ytterkantsfrågor om hen och genusförskolor. Kritiken är massiv. Olsson säger själv att programmet lyckades genom att feminismen diskuteras under flera timmar i teve. Frågan är bara hur. ”Fittstim – min kamp” är långtifrån ett seriöst program, det är tunn underhållning som förlöjligar den kamp en generation av feminister vigt sina liv åt. Det är värt betydligt mer än tillfälliga tittarsiffror. För frågeställningarna och intervjuerna förlöjligar och smutskastar ett unikt politiskt arv.

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

 3  1/2014

FRIHET


INNEHÅLL

13 22

13 DEN FRIVILLIGA VÄGGEN Möt eldsjälarna som brände ut sig.

14 ETT RÄTTVIST SURROGATMÖDRASKAP Ida Måwe vill legalisera surrogatmödraskap i Sverige.

22 JULIA SPADA

Den unika rösten slog igenom på 2013 års hyllade ”Lägg dig ner” och är redo för solodebuten.

26 FRIHETSKOLAN

Hur gammal är rasismen och var kommer den ifrån?

28 FLATA I KAMPALA

Frihet träffar hbtq-aktivisterna som kämpar mot regimen i Uganda.

44 GRANSKAR DE BRUNA

22

Kulturintervjun med Researchgruppen, skrivkollektivet som avslöjade näthatarna på Avpixlat.

47 FOKUS SSU

Antirasistmanifestation i Skåne. Ungt riksdagshopp från Rissne. Nyårskurser med valfokus. Internationella vänner från Filippinerna. SSU Umeå kampanjar mot psykisk ohälsa.

28

14 44  4  1/2014

FRIHET


Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 1/2014, årgång 96 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Eva Edsjö Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering. Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

 5  1/2014

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 1/2014 Chrissie Abbott, Emelie Rosén, Emilia Ljungberg, Eva Edsjö, Gustav Gräll, Ida Måwe, Katrine Kielos, Linus Fremin, Sara Hansson, Sara Lundin, Texasjohny, Tove Solbeckar, Åsa Secher


Brev!

Cyniskt EU-beslut slår mot det västsahariska folket Den 10 december kallas Nobeldagen i Sverige, Human Rights Day internationellt. När världsmedier den dagen hyllade en fredspristagare, Nelson Mandela, godkände en annan, EU, ett omstritt fiskeavtal med Marocko, som också omfattar det ockuperade Västsahara. EU sviker folkrätten och de mänskliga rättigheterna, sätter en rovgirig industris intressen före de koloniserades rättigheter och underminerar den fredsprocess som FN i mer än 20 år sökt slutföra. Skillnaden mellan pristagarnas moral är uppenbar. Fiskenäringen i EU, ledd av Spanien, har satsat stort på lobbyarbete inom EU för att matcha igenom avtalet. EU:s beslut är mycket medvetet. Avtalet förhandlades och trots EU-juristernas varningar om folkrättsbrott, EU-parlamentets egna krav från 2011, västsahariernas bittra protester och vädjan från Panafrikanska parlamentets talman att avslå avtalet. Marocko får svårt att följa avtalet och dess yviga åtaganden: om respekt för de mänskliga rättigheter, skydd mot överfiskning och stöd till den ”lokala befolkningen”. Vi i solidaritetsrörelsen måste följa och granska avtalet praktiskt, i samarbete med miljöorganisationer, internationellt och nationellt. De har bidragit med kunskaper och opinionsbildning om en hållbar

fiskepolitik och dess betydelse för Västsahara. Varje år i april förnyar FN:s säkerhetsråd övervakningsstyrkan MINURSO:s mandat. Debatten gäller om MINURSO, liksom andra FN-styrkor, ska få skydda västsaharier mot övergrepp från ockupationsmakten och rapportera vad som sker. Organisationer och enskilda i många länder har krävt detta men ignorerats. I fjol hände det oväntade: USA lade fram ett förslag där kravet på skydd ingick. Marocko och vapendragaren Frankrike rasade och lyckades mobilisera stöd från Ryssland, Kina, Saudiarabien mot förslaget. Allt återgick till det normala – inget skydd. 2014 måste vi bli flera som skriver, härifrån och internationellt. Se mera om detta på VästsaharaAktionens hemsida. Senaste årens ökade ljus på Västsahara passar Marocko illa. Därför går Rabat nu till offensiv. En stödjepunkt är Västsaharas vänner. Där ingår USA, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Spanien, varav de flesta, ironiskt nog, stödjer Marocko och deltar i plundringen av Västsahara. Marocko gör också en framstöt mot Afrikanska unionen för att den västsahariska republiken SADR ska uteslutas. Den stöds av Frankrike och dess allierade främst i Väst- och Centralafrika. Nigeria och Sydafrika lär leda

FOTO: SOFIE GÖST

Medarbetaren Åsa Secher, journalist

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material. Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

stödet för SADR. Vi i Sverige bör uppmärksamma och stödja deras ansträngningar. Från anti-apartheidarbetet vet vi att folkliga organisationer kan ta konflikter på hög politisk nivå. Just nu ser vi ett genombrott i EU:s hållning till de områden som Israel ockuperar. Kan vi driva frågan om koherens, konsekvens, i hur EU hanterar två likartade politiska situationer på ett likartat sätt? Det duger alltså inte att hänga läpp utan glatt jobba vidare med det vi tagit på oss: - bekämpa våld och övergrepp mot frihetskämpar ge opinionsstöd, kräva att fångar friges - bibehålla/förbättra levnadsstandarden i flyktinglägren, med penningbidrag, klädoch prylinsamlingar etc - försvåra plundringen av Västsaharas resurser och hålla Sverige rent från stulna varor från Västsahara - undanta företag med affärer i Västsahara från finansiering via svenska fonder etc - föreslå utbildningsprogram för västsaharier för att kunna överta styre och administration - erkänna SADR. /Sören Lindh

skräckfilm, små flygplan. Ville bli som liten: Dansare, först streetdance, men i tonåren slog balettdrömmarna till (aningen för sent). Du skrev reportaget om civilsamhället i det här numret av Frihet. Vad överraskade dig mest med arbetet? – Hur lätt det var att hitta personer som har gått in i väggen inom ideell sektor. De är nog många fler än vi tror. Vad har du gjort tidigare? – Som frilansjournalist har jag gjort

Ålder: 27 år. Bor: Stockholm. Gillar: Att cykla, sitta på fik, Danmark, resa, dansa, restaurang Hashem i Amman. Ogillar: Sexism, zucchini, patriarkatet,

 6  1/2014

FRIHET

reportage om bloggare i Ghana, sexismen i Australien och om den syriska flyktingkrisen i Jordanien. Är också reporter på Studio ett i P1 emellanåt. När du inte jobbar, vad hittar du på då? – Tittar på tv-serier och dricker öl. Vad kännetecknar ett bra reportage? – Närvaro och nyanser. Var hittar du inspiration? – I människor jag träffar. Vad önskar du mest av allt just nu? – Större resebudget och ett jämställt Sverige.


ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Slå hål på SD:s myter Jag är rädd. Jag är rädd om Sverige. Jag är rädd om demokratin. Tårtor används numera som en motståndssymbol till demokratin. Så fort jag såg att Jimmie Åkesson fått en tårta i ansiktet tänkte jag:
”Fler sympatiröster”. När en människa tar en tårta och kastar den på en folkvald, för att man inte delar samma åsikter, då är det ett hån mot demokratin. Förstår ni vad ni precis läste? Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, är numera ”Sveriges kämpe för demokratin”. Legitimt, inte bara självutnämnt eller belyst inom någon artikel på Avpixlat. Han talade för sina åsikter och fick en tårta i ansiktet – och får därmed ”mer rätt än någonsin”. Men vad händer med demokratin, den vi bygger tillsammans? Var finns solidariteten där vi behandlar varandra lika och tar hand om varandra som medmänniskor, inte etnisk svensk eller invandrare? Etnicitet, vad är det? Vi blandas, lär oss, utbyter information, erfarenheter, lärdomar, åsikter, bakgrunder, idéer, glädje, sorg, lycka, olycka, krig, fred, kärlek. Vi delar

traditioner med varandra, vi vävs samman. Vem är Jimmie, eller någon annan för den delen, att säga att ”Du får inte bli en del av Sverige för att du är en invandrare.” Vi har plats. När en invandrarfamilj kommer till Sverige säger vi inte åt dem att de ska integreras och assimileras. Det funkar inte så. Vi har ett ansvar att möta dessa människor som kommer hit för ett nytt liv halvvägs. Vi måste tillsammans skapa det samhälle som vi alla gemensamt vill dela. Vi måste leva, utbilda, leka, lära, arbeta tillsammans för att göra det fina land vi bor i ännu finare. Här kan en sverigedemokrat snabbt kontra mitt argument med att invandrare är en ekonomisk belastning för Sverige, exempelvis att vi inte ens har bostäder nog för våra ”egna”. Men då är det väl en bra idé att prioritera byggandet av bostäder? Det är klart att det kostar oss en del men det gör framtiden så mycket bättre. Och apropå det här med ett mer välmående Sverige. Har ni läst Skolverkets texter om skolan och alla kurser? Har ni i så fall, precis som jag, nästan börjat sucka varje gång ni läser ordet ”demokrati” och hur det ska förankras i vår utbildning? Och hur vi ska tänka, läsa, tycka och skriva ”utförligt och nyanserat”? Jag har läst kursen ”Geografi 1” på gymnasiet,

Vad hände sen? ”Klyftorna är viktigast”, Frihet 7/2013 I intervjun med Felipe Jeldres, aktiv i Chiles socialdemokratiska ungdomsförbund, berättade han om ett land som styrdes av de konservativa och han såg ökade klyftor. Sedan dess har landet hållit val och Felipe Jeldres visade sig ha rätt: socialisterna gick mot en storseger.

I Chile genomförs presidentvalet i två omgångar om ingen av kandidaterna fått egen majoritet. Så blev det också. I den första omgången fick socialistkandidaten Michelle Bachelet 40 procent. I den andra närmare 70. Den

klaraste segern sedan Chile fick sin demokrati. Efter segern lovar Bachelet att jobba för ökad social rättvisa. Med Bachelet som Chiles president styrs södra Latinamerikas tre mäktigaste länder Brasilien, Argentina och Chile av kvinnor.

 7  1/2014

FRIHET

där vi under en lektion, inte ens under en och en halv timme, tacklade Sverigedemokraternas stora fråga, att minska invandringen. Vi lärde oss om befolkningspyramider, statistik över befolkning och ålder. Vi lärde oss snabbt en sak. Om några år framåt kommer det finnas jobb. Många jobb. Löjligt många jobb! 50-talisterna ska gå i pension och sedan dess har man börjat föda allt färre barn. När alla dessa går i pension kommer en massa jobb vara lediga. Vi kommer med andra ord ha jobb som saknar någon som utför dem. Vad händer då? Sverige lider, välfärden tar stryk och Sverige blir ett fattigare land. Förstår ni att Sveriges tredje största partis bästa argument för ett mer välmående Sverige trampats bort med någonting man lär sig på en a-kurs under gymnasiet? Vill vi inte att alla ska ha goda förutsättningar och få möjligheten att fullfölja våra ambitioner och drömmar? Då behöver landet vila på en stabil ekonomi. Lika mycket som en familj i Syrien anstränger sig för att lämna landet på grund av krig, måste vi anstränga oss för att ta emot dem. Det är vårt ansvar som medmänniskor. Lika mycket som de behöver oss behöver vi dem. Det, mina vänner, är demokrati. Inte en tårta och inte en invandringsfientlig politik. /Kevin Shakir


H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

R!

- Fördomen om att raggare är rasister stämmer inte

MARKUS BERG Initiativtagare till Facebookkampanjen ”Raggare mot rasism”.

Hur kom ni på idén? – Vi har hört rasistiska uttalanden både bland oss raggare och i övriga samhället. Vi funderade på vad vi kunde göra åt saken, det ena ledde till det andra och nu har vi startat Raggare mot rasism. Det är viktigt att bekämpa fördomar och hat, oavsett om det gäller hudfärg, religion eller sexualitet. Varför är det viktigt att just raggare organiserar sig mot rasism? – Det finns fördomar om att raggare är rasister, skräpar ner och slåss. Vi vill ändra på den bilden. Förhoppningsvis kan vi nå ut till en målgrupp som andra kanske inte når. När folk kommer in på sidan och berättar hur ”fel” vi har försöker vi alltid bemöta dem med respekt och föra en dialog. Ibland når vi fram och märker att personen tänker om.

Hur har ni bemötts? – Mottagandet har varit tudelat, i de flesta fall positivt. Vi har fått höra att vi är löjliga, patetiska och att vi inte är riktiga raggare, men även att vi är modiga, att vi behövs och att folk ändrat uppfattning om oss raggare. För oss känns det viktigt att även raggare tar ansvar i samhället. Vad är målet med Facebooksidan? – Vi vill nå ut till så många som möjligt. Att vara raggare är inte synonymt med att vara rasist eller homofob, på samma sätt som att vara muslim inte är detsamma som att vara terrorist eller självmordsbombare. Att vara invandrare innebär inte att man är en brottsling, våldtäktsman eller har en unken kvinnosyn. TEXT: DANIEL MATHISEN

”Socialliberaler måste försvara välfärdsstatens frigörande kraft.”

507

KARIN PIHL, LIBERAL DEBATT, I SAMBAND MED EN ARTIKEL OM VARFÖR FOLKPARTIET MÅSTE ÅTERUPPTÄCKA SIN SOCIALA PROFIL MED RÖTTER I BERTIL OHLINS IDÉER.

FLYGBOMBNINGAR - MED MÖSS Det amerikanska flygvapnet släppte nyligen 2 000 döda möss över Andersen Air Force Base i det amerikanska territoriet Guam. Syftet var att söka utrota den bruna trädsnoken, en art som ursprungligen inte hör hemma på ön. Mössen var fyllda med en form av gift som förhoppningsvis ska få snokarna att äta upp dem och därigenom dö. Snoken ska ha påverkat öns fågelliv negativt, liksom orsakat strömavbrott.

Så många år är världens äldsta levande djur, en mollusk av arten Arctica islandica.

SLÄNGDE HÅRDDISK - FÖRLORADE NÄRMARE 50 MILJONER KRONOR Walesaren James Howell ska antagligen inte köpa en trisslott den närmaste tiden. I samband med en storstädning i somras kastade han nämligen en hårddisk, innehållande 7 500 enheter av den digitala valutan bitcoin. Pengarna köpte han 2009 för en mindre summa, men eftersom kursen nyligen passerade 6 500 kronor är de i dag värda närmare 50 miljoner. Howell, desperat att få tillbaka pengarna, har varit i kontakt med den lokala soptippen för att återfinna den värdefulla hårddisken. Problemet är bara att soptippen är stor som en fotbollsplan och växt med flera meter sedan i somras.

”Det är inte tjejers ansvar att minska våldtäkterna.” VANESSA MARKO, EN AV INITIATIVTAGARNA TILL DET FEMINISTISKA MUSIKNÄTVERKET FEMTASTIC, I EN DISKUSSION OM SAMTYCKESLAGSTIFTNING I TIDNINGEN OTTAR.

 8  1/2014

FRIHET


VAL I VÄRLDEN: AFGHANISTAN

Typ av val: Presidentval. Valdatum: 5 april. Invånare: 31 miljoner.

Kuriosa 1: Världens första oljemålning målades i Bamiyan år 650 före vår tideräkning. Kuriosa 2: Opium är den största och snabbast växande grödan i Afghanistan.

HISTORIA: Afghanistans historia är starkt färgad av ockupationsmakter, däribland perser, greker och mongoler. Självständighet från Storbritannien uppnåddes 1919. År 1979 invaderade Sovjetunionen Afghanistan med hundratusentals soldater, med målet att komma åt landets oljetillgångar. Under 1980-talet bistod USA diverse afghanska grupperingar, däribland al-Qaida, med finansiellt stöd för att stävja det sovjetiska inflytandet. Bland annat levererades hundratals så kallade Stinger-missiler till al-Qaida. De sista sovjetiska stridsvagnarna rullade ut ur Afghanistan först 1988. Erfarenheterna av invasionen skapade en rekryteringsbas för åtskilliga extremistiska nätverk och grupper. År 2000 kontrollerade de strängt islamistiska talibanerna omkring 95 procent av landet. al-Qaida genomförde den 11 september 2001 den största terrorattacken i modern tid mot World Trade Center i New York. Strax därefter invaderade USA, med stöd av FN, Afghanistan i vad som beskrevs som ett ”globalt krig mot terrorismen”. 2011 påbörjade USA neddragning av truppnärvaron i landet. SITUATIONEN I AFGHANISTAN: Sedan talibanregimen störtades år 2001 har Afghanistan styrts av president Hamid Karzai, med representanter från flera etniska grupper i regeringen. En stridsstyrka med förband från alla delar av världen, ISAF, kontrollerar en tredjedel av landet. Södra Afghanistan klassas som extremt instabilt, med återkommande attacker från talibantrogna. INFÖR VALET: Frihet har pratat med Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med erfarenhet av Mellanösternfrågor. Över ett decennium har gått sedan invasionen i Afghanistan, men ännu är regeringen svag, samtidigt som talibanerna har stöd i många delar av landet. Hur kommer det sig?

 9  1/2014

FRIHET

– Den afghanska regeringen har inte lyckats leverera den ordning och välfärd som många hade hoppats. Korruptionen är ett jätteproblem. Många tycker att den afghanska regeringen har varit för eftergiven gentemot USA. Regeringen har heller inte lyckats bryta upp klanväldet. Dessa misslyckanden bidrar till det relativt starka stöd som fortfarande finns för talibanerna, särskilt i delar av den afghanska landsbygden. 2011 inledde USA förhandlingar med talibanerna. Vilken betydelse har det för situationen i landet? – USA:s förhandlingar med talibanerna har bidragit till att ge talibanerna politisk legitimitet och att ytterligare urholka prestigen hos den sittande afghanska regeringen. Förhandlingarna med talibanerna har också bidragit till den relativa stabilitet som råder i Afghanistan just i dag. Oavsett valresultatet i april blir de närmaste månaderna därefter oerhört avgörande för landets fortsatta utveckling. Blir det ett entydigt valutslag? Kommer valresultatet att accepteras eller kommer anklagelser om valfusk att få fäste och leda till ökad instabilitet? Sittande presidenten, Hamid Karzai, kan enligt konstitutionen inte ställa upp för ytterligare en mandatperiod. Hittills har 27 kandidater ställt upp. Vilka frågor blir avgörande i valet? – Svårt att säga vilka frågor som blir avgörande. Klanväldet påverkar fortfarande demokratin och individers röstande. Men mycket av debatten kommer att handla om hur man bygger en stabil demokrati, hur man utvecklar ekonomin och bekämpar korruption, talibanernas plats i afghansk politik, islams plats i samhälle och statsmakt samt kvinnans jämställdhet. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: TEXASJOHNY


KRINGGÅR KUBAS CENSUR Diktaturen i Kuba har kraftigt begränsat tillgången till tjänster på internet, inte minst sociala medier. Det gör att kritiker och oppositionella till regimens politik ofta har svårt att organisera sig digitalt. Tills nu. Genom en ny tjänst är det möjligt att skicka ett meddelande om högst 140 tecken till ett mobiltelefonnummer, som sedan publiceras på Twitter. En av landets mest kända bloggare är Yoani Sánches (som tidigare intervjuats i Frihet: korta.nu/v4hqy), med omkring en halv miljon följare.

”Är man idiot, bonnläpp och   rasist så kanske man tror att   man hör hemma   i vårt parti.” LINUS BYLUND, SVERIGEDEMOKRATERNAS PRESSEKRETERARE, KOMMENTERAR EXPRESSENS AVSLÖJANDEN OM LEDANDE SVERIGEDEMOKRATER SOM UTTALAT SIG GROVT RASISTISKT I KOMMENTARSFÄLT PÅ NÄTET.

SKELETT FÖR MILJONER

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

Drömmer du om att ha en dinosaurie som husdjur, men inser att det kan vara svårt av praktiska skäl? Då kanske ett skelett kan vara lösningen. Nyligen såldes nämligen ett skelett från dinosaurietypen Diplodocus i samband med en auktion i den brittiska staden Billinghurst. Skelettet ska vara omkring 150 miljoner år gammalt och det vinnande budet hamnade slutligen på motsvarande fyra miljoner svenska kronor. Skelettet är hela 17 meter långt och fanns 2009 i den amerikanska delstaten Wyoming. Diplodocusdinosaurien levde under juraperioden och blev uppemot 30 meter lång.

FÄRRE ANVÄNDER FAST TELEFON De senaste åren har antalet svenskar som använder fast telefon sjunkit kontinuerligt, särskilt bland unga. I dag är det 67 procent av befolkningen som fortfarande är anslutna till det traditionella telefonnätet. 2004 var samma andel 94 procent. Av dem som uppger att de fortfarande har en fast telefon säger 70 procent att de använder den mindre än en gång dagligen.

SOV LAGOM - LEV LÄNGRE En svensk forskargrupp har studerat 70 000 svenskars sömnvanor och dragit slutsatsen att livslängden riskerar att förkortas vid under- eller överskott av sömn. Personerna som ingått i studien har varit i medelåldern och uppåt och bestått av såväl kvinnor som män. Projektet har pågått under hela 15 års tid och under perioden dog 14 500 av personerna. De som sov i sju timmar per natt levde i genomsnitt ett år längre än de som sov åtta timmar eller mer per natt, eller mindre än sex timmar.

“Fientligheten mot mig kan aldrig bli främlingsfientlighet – det är och förblir rasism.” Jason Diakité, mer känd under artistnamnet Timbuktu, i samband med att han mottog ett antirasistiskt pris från Fem i tolv-rörelsen.

88 miljoner

SÅ MYCKET BETALADE MARKUS ”NOTCH” PERSSON, HJÄRNAN BAKOM SPELET ”MINECRAFT”, I SKATT UNDER 2012.

 10  1/2014

FRIHET


SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex! Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

POLITISK KALENDER

28 FEB – 9 APRIL

28

februari. Sista dagen att registrera nya partier inför valen till europaparlamentet och riksdagen.

Finns det någon risk för TSS med tampong? Jag är lite orolig över att använda tampong. Jag har läst i förpackningen om TSS, och ofta när jag använder tampong tycker jag att jag börjar må illa. Finns det någon risk att jag har eller kan få TSS? – TSS, toxic shock syndrome, är mycket ovanligt och de i de flesta fall har sjukdomen inget med tamponger att göra. TSS är inget du behöver vara orolig för på grund av att du använder tampong. Tänk på att byta tampong några gånger per dag. Om du bara känner dig lite illamående behöver du inte vara orolig för TSS. Personer som får TSS får snabbt hög feber och andra symtom. Kanske kommer illamåendet av att du oroar dig och tänker på det du läst? Är det just vid mensen du mår illa? Är det något med tamponganvändningen som inte fungerar som det ska? Om du fortsätter att må dåligt så tycker jag att du ska gå till en ungdomsmottagning eller vårdcentral och berätta hur du känner. Jag har upptäckt att jag har några små utväxter runt analen. Det är som pyttesmå hudfärgade pluppar. Kan det vara en könssjukdom, till exempel kondylom? Jag vill inte gå och undersöka mig för det är så pinsamt att det sitter runt analen. Måste jag testa mig? – Utväxterna kan vara vårtor som orsakas av kondylom, men det kan också vara något annat. Det går inte att svara på utan en undersökning.

Kondylom är väldigt vanligt och överförs lätt. Det kan bland annat överföras vid smeksex. Kondom skyddar inte alltid eftersom vårtorna kan finnas på ställen där kondomen inte täcker. Kondylomvårtor är inte farliga. De går oftast att få bort med behandling, men det går också att vänta på att de försvinner av sig själva. En del får ont av vårtorna när de har sex och en del upplever att det kliar, men många märker inte ens att de har dem. Vissa könssjukdomar finns med i smittskyddslagen, och om du misstänker att du har någon av dem så måste du enligt lag testa dig. Kondylom är inte en av de sjukdomarna. Det kan ändå vara bra att testa sig så att du vet om du har en könssjukdom och om det finns en risk att den överförs till andra. Ännu en anledning att gå till en mottagning är att du kan passa på att testa dig för andra könssjukdomar. De som gör undersökningarna och testerna är vana vid att undersöka hela underlivet och tycker inte att det är konstigt att kondylom kan finnas runt analen.

8 8

mars. Internationella kvinnodagen. mars. Folkpartiets riksmöte inleds i Örebro.

28

  mars. Kristdemokraterna har kommun- och landstingsdagar i

Göteborg.

4 

april. Moderaterna har kommun- och landstingsdagar i Göteborg.

SKILJELINJEN

Hur ser du på lagen om arbetskraftsinvandring?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Jag tycker lagen är otillräcklig som den ser ut just nu och öppnar upp för oseriösa arbetsgivare att utnyttja människor som kommer hit och söker arbete. Just nu går det inte att säkra schysta villkor.

Är det inte bra att folk kan röra sig fritt? – Vi tycker att det är bra att folk kan röra sig fritt och komma hit och arbeta. Men vi kan inte acceptera att människor som gör det utnyttjas.

Vad är alternativet? – Alternativet är Socialdemokraterna och LO:s förslag som innebär att vi ställer hårdare krav på arbetsgivarna och stärker arbetstagarnas rättigheter.

– Den friare arbetskraftsinvandringen är en av tvåtusentalets större frihetsreformer i svensk politik. Rekrytering ska ske efter cv, inte pass. Vilka fördelar har lagen som den ser ut?

– Lagen är tydlig, men kontrollerna att den efterlevs måste bli tuffare. Ju mindre juridisk osäkerhet, desto bättre för både arbetsgivare och arbetstagare. Fackförbund varnar om att arbetare lätt kan utnyttjas,

hur ser du på det? – Det är naturligtvis tragiskt om så sker, och det är en justitiefråga som ska åtgärdas. Men vi ska akta oss för att inskränka viktiga friheter till följd av att vissa kriminella missbrukar dem.

5 

april. Presidentval i Afghanistan.

ORDFÖRANDE SSU

LINDA NORDLUND, ORDFÖRANDE LUF

 11  1/2014

FRIHET

9 

april. Senatsval i Colombia.


Sms:a AKUT SYRIEN till 72900  12  så är du med och räddar liv i Syrien! FRIHET

1/2014


GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Surrogatmödraskap – alltid av ondo? LJUSET FLÖDAR IN i lobbyn på hotell Hilton i San Francisco. Jag är här för att träffa Jamie Williams, som flugit upp från södra Kalifornien för att prata om sin passion: surrogatmödraskap. Själv har denna businessklädda kvinna fött sju barn, varav tre egna. Jamie Williams arbetar som samordnare på kliniken Surrogacy Source och förklarar mer än gärna varför kvinnor vill föda andras barn. ”Ögonblicket när jag gav mina första surrogattvillingar till deras föräldrar var magiskt. Jag kände mig stolt över mig själv. Jag hade förändrat dessa människors liv. Min man grät också – tänk att vi gjort detta”, säger hon. Under följande timmar berättar hon om trycket från blivande föräldrar, hur det går till att bli surrogatmamma och vad som gäller juridiskt. I SVERIGE ÄR surrogatmödraskap en het fråga där åsikterna går isär. Kritiker menar att det är en handel med kvinnors kroppar. Ett vanligt argument är att det är rika, barnlösa par som köper sig rätten till en fattig kvinnas livmoder. Situationen för indiska surrogatmödrar tas ofta upp som skräckexempel. Men är det så enkelt? Är surrogatmödraskap per definition av ondo? Det är frågor jag har med mig i bagaget under min reportageresa i Kalifornien. Här träffar jag flera surrogatmödrar, som betonar att ersättningen är

oväsentlig. De har själva egna barn och gör detta för att hjälpa andra. Många har sett filmer eller känner folk som har problem med infertilitet. En återkommande fråga jag ställer är huruvida de någonsin ångrat sig under processen? Nej, blir det raka svaret. ”Som surrogatmamma vet man från början att det är någon annans barn man bär. Det är hela poängen. Om jag ville ha ett barn till skulle jag väl bara skaffa det”, säger en av kvinnorna. SJÄLV ÅKTE JAG iväg med en bild av surrogatmödraskap och möttes av en helt annan. I Sverige ifrågasätts det om man kan lita på att surrogatmödrar bär barn av fri vilja. I Kalifornien känns frågan malplacerad. Här är surrogatmödrarna nästan som frälsta. De pratar engagerat om att de vill göra det, igen och igen. De återkommer till förlossningen och det stora i att kunna ge människor det finaste som finns, ett eget barn. Jag har svårt att se dessa kvinnor som offer, som inte vet sitt eget bästa.

terna. Kalifornien utmärker sig på området. Tidigare rättsfall har banat väg för en tydlig praxis, och IVF-industrin är välutvecklad. Var den svenska utredningen landar återstår att se. I Kalifornien är surrogatmödraskap en kostnadsfråga för de barnlängtande paren. Om det ska införas i Sverige kommer den aspekten att försvinna. DET FINNS STORA skillnader mellan Sverige och USA, men ett tips till utredarna är ändå att snegla ditåt. Jag är övertygad om att det finns vissa saker att lära. Jag tror att surrogatmödraskap kan genomföras utan att någon utnyttjas eller tar skada. S

HITTILLS HAR SURROGATMÖDRASKAP varit helt förbjudet i Sverige, men i våras lades det fram ett förslag om att tillåta altruistiskt, obetalt surrogatmödraskap. Regeringen har tillsatt en utredning i frågan. I USA VARIERAR lagstiftningen mellan delsta-

 13  1/2014

FRIHET

Ida Måwe är frilansjournalist och skribent. ida@mawe.se


FRIHET

 14  1/2014

Ja oc Eft g ka h a er a n vst tt sä å ha ga frå b ne n s rut j t ak it i ill e ho sa r. – p ke D tot r u et al ta va t va n r at en r N t d h in et elt a t bl re vu n ir ka volu gen ta tio a st ro ner tt b ö f, sä and rja ge e ta r h kä ck on ns a n . la! ej


Att brinna för mycket Hälften av alla svenskar utför någon form av frivilligarbete – utan det ideella arbetet stannar Sverige. För studenten Nina Landtblom blev viljan att göra skillnad för stor när förmågan att säga nej saknades. Till slut gick hon in i den ideella väggen. TEXT: ÅSA SECHER FOTO: GUSTAV GRÄLL

 15  1/2014

FRIHET


be stäl m let Nin a öt ts kom ha m r ed mit ald be frå rig r kä öm n h upp nn , o en le a ch ne vt sig f ö sj nå br r N älv. go a, in D n e bl a, är g ev so em en be m ot tlig rö be ha p m hö r re m v he ss et er n f nä m ne rån st yck s h A an e ö m t so b ga nes m ek am ty et räf bi , p t b te tio re er lse ne sse oe fö r nd r all n ha e. att tid r i

D

ET VAR EN sådan där vecka när allt krockade. Tenta, planeringsmöten, kvällsaktiviteter. Nina Landtblom, som då var 24 år, pluggade på Stockholms universitet och var engagerad i tre olika ideella föreningar. Fullspäckat schema, för lite sömn och för mycket kaffe var ingen bra kombination. Hon mådde skitdåligt. Allt det som tidigare varit så roligt var inte kul längre. Engagemangen som brukade ge henne så mycket energi kändes mest som en börda. Hon var konstant trött och lättirriterad. Och så värkte det i bröstet. – Jag var inte mig själv. Jag gick från att vara glad och positiv till att bara känna: Kan vi inte bara göra det här så det blir klart? Och så kändes det med allt. Saker kunde inte vara klara snabbt nog, säger hon. EFTER DEN DÄR veckan klappade hon ihop. I flera dagar låg hon bara och sov och orkade ingenting. Till slut tog hon sig till sjukhuset och sa att hon hade ont i bröstet. – De tog ekg och massor av andra tester och det var inget fel på mitt hjärta, tack och lov, säger Nina när vi träffas i hennes lägenhet i Tensta i nordvästra Stockholm. Hon sitter i ena hörnet av en stor

skinnsoffa. Trots att det är slutet av december är det fortfarande höstlika temperaturer ute. Ninas rumskompis packar inför julledigheten och går fram och tillbaka mellan rummen. Till våren ska Nina skriva sin masteruppsats i mänskliga rättigheter, när hon började plugga för drygt fyra år sedan läste hon internationella relationer. Det var också då hon började engagera sig i Amnesty Internationals studentgrupp på Stockholms universitet, och det dröjde inte lång tid innan hon var gruppsekreterare och ansvarig för verksamheten. ATT ENGAGERA SIG i Amnesty handlade både om att skaffa sig värdefulla erfarenheter och om att få utlopp för viljan att förändra. – Jag har alltid reagerat väldigt starkt på vilka olika villkor människor lever under och viljan att göra något åt det har vuxit sig starkare med åren, säger hon och fortsätter: – Det är svårt att lämna saker ogjorda, som att om jag inte gör det blir det inte gjort. Jag har väldigt svårt för att släppa taget … det har tagit lång tid för mig att acceptera att det inte alltid blir precis som jag tänkt mig. – Att säga nej, kallas det, inflikar Ninas rumskompis när hon

 16  1/2014

FRIHET


F ku elix nn ty an a d cke na riv r a t g a s tt en in de om a o t b e bä rga hö ttr nis vs e b of atio ätt fe n re nt er lig p vill t e å e ko ko tt r fö no bra r a m sä tt isk tt un t s . B ga tö lan s d. d ka

– Jag tror att många som är engagerade ideellt kan komma ihåg den där känslan av att allting bara öppnar sig. När man inser att man kan göra något om man bara vill. Men det gör också att många blir fartblinda, tappar perspektivet på vad som är rimligt att hinna med. passerar vardagsrummet. Nina skrattar. Att säga nej är inte hennes starka sida. Under de första åren på universitetet hade hon tre olika kårföreningsengagemang. ATT HA SVÅRT att bromsa sig själv är en känsla som Felix König känner igen. Han är ordförande i LSU, en paraplyorganisation för 84 av Sveriges ungdomsorganisationer med totalt 650 000 medlemmar. – Jag tror att många som är engagerade ideellt kan komma ihåg den där känslan av att allting bara öppnar sig. När man inser att man kan göra något om man bara vill. Men det gör också att många blir fartblinda, tappar perspektivet på vad som är rimligt att hinna med, säger han. VI TRÄFFAS PÅ LSU:s kontor som ligger i IOGT-NTO-huset, ett stort, brunt tegelhus precis vid vattnet på Stora Essingen i Stockholm. Utanför fönstret skiner solen, himlen är klar och luften kall. Från det ljusa lilla mötesrummet med heltäckningsmatta skymtar Tranebergsbron en bit bort. Totalt är de 13 personer från LSU som sitter här. Felix kallar det för ett ideellt hus, förutom LSU och IOGT-NTO sitter också Sverok här, ett av Sveriges största ungdomsförbund.

 17  1/2014

FRIHET


sa k

m Fel so an ix tr m in or at te a t h or tt d jä kar et lp a , sä ibla de rs m kil nd k so t n an m är ha ar var r d be a l et tet ite sä ha ta m n bu re dl a ar tt . om säg en a a go tt d

– Utan civilsamhällets alla duktiga flickor skulle vi inte få lika mycket gjort, men vi måste också se vad som händer med alla de här duktiga flickorna, hur mår de och vilket ansvar har vi för dem?

DE SOM ENGAGERAR sig ideellt i Sverige är ofta personer som redan har mycket på sitt bord. Det innebär ett stort ansvar för ledarna inom den ideella sektorn, menar Felix. – Ledarskapet i ideell sektor handlar mycket om att vara mer närvarande och fundera på människors drivkrafter, vad de vill och kan. I privat och offentlig sektor tror jag att det är mer av en hamsterhjulsprincip, det spelar inte så stor roll vad människor har för drivkrafter för man får betalt. ATT BLI LEDARE inom den ideella sektorn kan gå snabbt. För Sara Haraldsson tog det ett halvår från det att hon engagerade sig i elevrådsorganisationen SVEA till att hon nominerades till förbundsstyrelsen. Då var hon 16 år gammal. I dag är hon 25 och har precis skrivit klart sin masteruppsats i statsvetenskap. Tillsammans med Sofia Brändström har hon grundat Maktsalongen, ett mentorskapsprogram för unga kvinnor med ledarroll inom ideell sektor. Sara föreläser också, bland annat om ledarskap och stress. Med

egna erfarenheter av att springa in i den ideella väggen tycker hon att det är viktigt att prata om stress, arbetsbelastning och outtalade förväntningar, men också förankra pratet i faktiska åtgärder. När hon själv var som mest aktiv gick det inte ett styrelsemöte utan att ordföranden sa att de borde vara lediga mer, samtidigt slutade de inte att ge varandra nya uppdrag. ETT ANNAT PROBLEM tror hon är synen på vad det innebär att prioritera. – Många tror att prioritera handlar om att bara göra det mindre viktiga sen. Jag menar att prioritera betyder att välja vad som är viktigt och vad som är oviktigt, göra det viktiga och skita i det oviktiga, säger hon. Många organisationer vill också göra mer än de har resurser till, tror Sara. Det gör det svårt att säga stopp när någon vill göra mycket, framför allt av organisationens överambitiösa tjejer. – Utan civilsamhällets alla duktiga flickor skulle vi inte få lika mycket gjort, men vi måste också se vad som händer med alla de här duktiga flickorna, hur mår de och vilket ansvar har vi för dem?

 18  1/2014

FRIHET


gy När m Sa n r at asie a v t h t ar on kla so al ga m m dr de e ig h st m had enn stre ed e e s de tid s ko sad m att m i t lä u pis vå ng m a a re gås r p n p å å .

DET CIVILA SAMHÄLLET I Sverige finns mellan 150 000 och 200 000 föreningar och ungefär hälften (48 procent) av alla svenskar mellan 16 och 84 år engagerar sig ideellt på något sätt. I gruppen 16 till 29 år är siffran 40 procent och bland 16- till 18-åringar 56 procent. Omräknat i arbetstid motsvarar det ideella arbetet i Sverige omkring 400 000 heltidsårsarbeten. Källa: ”Svenskarnas engagemang är större än någonsin – insatser i och utanför föreningslivet”, Ersta Sköndals högskola, 2010.

DEN IDEELLA SEKTORN Nationalencyklopedin definierar det civila samhället som den del av samhället där människor “lever tillsammans och hjälper varandra utan inblandning av myndigheter”. I rapporten ”Svenskarnas engagemang är större än någonsin– insatser i och utanför föreningslivet” (2010) beskrivs det civila samhället som “ideella eller frivilliga organisationer och informella nätverk samt alla de aktiviteter som pågår i dessa sammanhang. Detta skiljs ut från staten, marknaden och kärnfamiljen och de aktiviteter som pågår inom dessa sfärer.” Det ideella sektorn ingår i det civila samhället och bärs upp av människor som utför ett arbete frivilligt, obetalt och inom ramen för en organisation eller förening.

UNDER SITT ANDRA år som styrelseledamot i SVEA:s förbundsstyrelse var Sara en av dem. Hon gick andra året i gymnasiet men tillbringade varje ledig stund på SVEA:s kansli. En vecka innan organisationens stora kongress fick hon diagnosen magkatarr. Då hade hon precis fyllt 18 år. Under kongressen ledde en rad omständigheter till att hon bröt ihop. Dagarna efter tillbringade hon i sin kompis säng, gråtandes. – Dels var jag var helt utpumpad, jag var helt förstörd. Dels var allt det som jag hade förstört mig för borta. Eftersom jag hade jobbat så mycket kretsade väldigt mycket av min identitet kring det här styrelseuppdraget och den här organisationen, säger hon. I dag, sex år senare, lever hon fortfarande med konsekvenserna, och det märks att det påverkar henne att prata om det. – Jag är inte alls lika stresstålig. Det är som att jag har ett batteri inom mig, och när det väl har laddat ur kan jag inte ladda det riktigt fullt igen. Jag måste hela tiden vila så att jag har färsk vila i mig, den där reservvilan är på något sätt för evigt borta.

FÖR MÅNGA AV dem som bränner ut sig inom ideell sektor blir konsekvensen att de lämnar organisationen helt. Det betyder att organisationen går miste om möjligheten att dra lärdom av dem som drabbats, eftersom de försvinner och viktiga verksamheter riskerar att upphöra. – Utan det ideella arbetet stannar Sverige. Vi litar på att det civila samhället ska skola i demokrati och medmänsklighet, och det är klart att när det blir stressat och pressat gör det att viktiga verksamheter kan falla, säger Felix. HAN TROR ATT det bristande personalarbetet ofta handlar om de begränsade resurserna. När det är ont om pengar är det lätt att tänka att personalansvaret kan läggas på någon som egentligen har andra arbetsuppgifter. Men att det saknas en person med överblick kan få stora konsekvenser, menar Sara. Det är till exempel inte ovanligt att en och samma person sitter med i flera olika arbetsgrupper och styrelser, och till slut är det ingen som vet hur mycket varje enskild person faktiskt gör. Hon skulle önska att alla ideella organisationer hade råd

 19  1/2014

FRIHET


– Man förtjänar en bra arbetsmiljö, man förtjänar att få ha utvecklingssamtal, att ha en chef som har koll på allt man gör, det är viktigt även om man inte får betalt. att ha en personalchef, någon som ser på de ideellt aktiva som personal, även om de inte får betalt. – Man förtjänar en bra arbetsmiljö, man förtjänar att få ha utvecklingssamtal, att ha en chef som har koll på allt man gör, det är viktigt även om man inte får betalt.

m se Sa ån r ra ga att tr av de or a de ha tt m ra r e å s m tt ng ed arb a id ar et ee be sg l ta iva la o re ra rg in ns an te va is få r f at r b ör io et at ner al t in t. te

FÖR NINA SAKNADES den personen. I Amnesty jobbade alla hårt, och vännerna och familjen som såg att Nina höll på att gå in i väggen var i hennes ögon bara personer som inte förstod. De begrep inte hur viktigt arbetet var, bara de som själva också var engagerade hade koll. En av dem var Markos, en kompis som också varit gruppsekreterare för Amnesty på Stockholms universitet. En eftermiddag när de genomfört en aktion på Medborgarplatsen erbjöd sig Nina att bära tillbaka saker till kansliet. Då tittade Markos på Nina och sa: ”Nina, du måste lära dig att hata Amnesty.” Det han menade var att Nina var tvungen att lära sig att säga nej till Amnesty, hur viktig och betydelsefull varje aktivitet än kändes. Hon var tvungen att inse att det finns en miljon saker att förbättra, men hon skulle aldrig kunna göra det på egen hand, och hon skulle framför allt inte kunna göra det om hon inte tog hand om sig själv bättre. – Alla mina kompisar hade sagt samma sak, men de var inte engagerade själva så det kunde jag vifta bort. Men Markos var väldigt involverad och någon som jag såg upp till. Att någon som kämpade för samma sak sa att det var okej att jag inte behövde göra allt, då var det som att jag kunde ta det till mig, berättar Nina. Hon tror att det i många ideella organisationer skulle behövas strukturer för att begränsa arbetet. Att den som ska engagerar sig i ett tidigt skede får bestämma sig för hur många timmar i veckan hen är beredd att lägga ner. – Sen när man väl är inne i det dras man med, just eftersom det är en sådan energikick i början. FÖR SARA HANDLAR det om att organisationerna måste värdera de ideella medarbetarna lika högt som det arbete de utför. – Mycket av det vi gör i den här rädda-världen-branschen är jätteviktigt, och jag tror att vi räddar världen varje dag, men det viktigaste sättet vi gör det på är att vi räddar oss själva. Att vi får göra häftiga saker, utvecklas och bli de bästa vi kan bli. Ser man det på det sättet blir det mycket viktigare att vi tar hand om oss. Då är vi inte bara ett medel för att rädda något annat utan också en del av målet. S

 20  1/2014

FRIHET


KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Europa behöver en positiv populism DET SÄGS ATT 2014 blir populisternas år. Europaparlamentsvalet i maj kan sluta med att en europeisk rörelse motsvarande den amerikanska tea party-rörelsen står som vinnare. En ohelig allians av EU-skeptiker, islamofober, småstadsrasister, neofascister, antisemiter, skattepopulister, anarkister och vänsterpopulister. Smaka på den. I några länder ligger partier av denna typ först i opinionsmätningarna just nu. Bryssel (och Strasbourg) brukade vara tillhåll för stela EU-teknokrater. Grå kostymer, förvaltningsrätt, paragrafer och deklarationer. Det var deras förlovade land. ”Vi vet alla vad som behöver göras, bara inte hur vi ska bli omvalda efter att vi gjort det”, som Jean Claude Juncker, nu stark kandidat att bli ordförande i EU-kommissionen, uttryckte saken.

POPULISMENS FRAMFART PÅ EU-nivå har följts av teknokraternas intåg på nationell nivå. Fredrik Reinfeldt är långt ifrån den ende nationella ledare som gjort tristess, ansvar och ”regeringsduglighet” till sitt mantra. Politiken ska avpolitiseras och bli en fråga om ”kompetens”. De mest extrema exemplen är förstås Mario Monti i Italien och Lucas Papademos i Grekland, teknokrater tillsatta utan riktiga val. Populismen blir teknokratins spegelbild. Populister från höger till vänster ställer alla den vanliga medborgaren mot en liberal politisk elit som inte förstår hur vanligt folk har det. Denna berättelse är deras ständiga refräng oavsett om de heter Sverigedemokraterna eller Beppe Grillo, italiensk anarkistkomiker.

BRYSSELOKRATIN FUNGERADE EFTERSOM de frågor som EU sysslade med inte uppfattades avgöra det dagliga livet för Europas folk. I alla fall inte om du frågade Europas folk. Det var de nationella politikerna man blev arg på, de nationella politikerna man ”straffade” och de nationella politikerna man röstade om, även när man röstade i ett Europaparlamentsval. I maj kan det bli annorlunda. Fem år in i eurokrisen har det blivit uppenbart att EU påverkar allt från pensionsålder till offentlig sektor, i alla fall i euroländerna. Samarbetet diskuteras på ett helt nytt sätt, och det här kan bli första gången som Europa faktiskt kommer rösta om Europafrågor i ett Europaparlamentsval. Och populisterna kan mycket väl vinna.

NÄR VI DISKUTERAR hotet från populisterna pratar vi nästan alltid om deras främlingsfientlighet och rasism. För de flesta av dem är i dag främlingsfientliga, och det är i den bemärkelsen som de vanliga partierna måste ”ta dem på allvar”, får vi höra. Vi måste ”våga prata om” integrationen, muslimerna, slöjorna och att välfärden urholkas av invandrare trots att inga studier visar på att så är fallet. Vad vi snarast borde ta på allvar är kanske populisternas populism. Anledningen att populister kan säga att ”eliten” inte representerar ”folket” kanske inte är för att ”eliten” inte pratar tillräckligt om invandringen. Det kanske är för att ”eliten” inte representerar folket.

 21  1/2014

FRIHET

Bokstavligen. Europas politiska partier brukade vara masspartier med stora medlemsskaror. Även om man inte höll med om allt som politikerna gjorde så kände man att de representerade en, på gott och på ont. Den här modellen, med dess folkrörelser och starka kopplingar till fackföreningsrörelsen, har långsamt urholkats. Och ingen ny har kommit i dess ställe. KANSKE ÄR DET på den här punkten som vi bör ta hotet från populisterna på allvar. De utmanar oss inte att omvärdera vår syn på öppenhet och tolerans, utan vår syn på representativ demokrati. De är både ett hot mot demokratin och en uppmaning att återuppfinna politiken, folkrörelsen och partiet. Kan vi diskutera populism på detta sätt kan 2014 bli populismens år – på ett bra sätt. S

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se


Julia Spada P3:s Musikguiden listar henne som årets stora musikgenombrott. Julia Spada snackar om kärleken till hiphop och varför facket behövs mer än någonsin. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: EVA EDSJÖ

E

N UPPITCHAD SAMPLING inleder ”Lägg dig ner”, en av 2013 års största svenska låtar. Beatet drar igång och en röst, närmast i falsett, sjunger: ”Du kan ringa vem du vill, men du ringer mig.” Låten tillhör Mack Beats, hiphoproducent och hjärnan som snickrade ihop fjolårets succéskiva ”Centrum”. Egentligen var det inte tänkt att det skulle bli någon sång på skivan alls. De flesta låtarna är klassisk rap i boombap-tappning. Men i slutet av inspelningsprocessen vill Marko ”Mack Beats” Saez göra något helt annat. Några samtal senare står hon där i studion, Julia Spada. – Jag hade stött på Marko några gånger, kände hans manager och så. En dag ringde han mig och ’tja, det finns en låt kvar här, vill du sjunga?’. Så jag ringde min kompis, musikern Ji Nilsson, och vi åkte till studion och satte ihop melodi och text, berättar Julia Spada. VI SITTER I hennes lägenhet i närheten av Södersjukhuset i Stockholm. Huset byggdes på 1950-talet, ursprungligen som bostäder för sjuksköterskor. Det lilla köket har originalinredningen kvar, längs golvet drar det kallt. Januarikylan utanför tränger sig på. Julia förklarar hur hon nått en helt ny publik genom ”Lägg dig ner”, både yngre och bredare. – Jag har mest sjungit i smalare sammanhang tidigare, Mack Beatssamarbetet har gett mig en bredare och yngre publik. Att spela upp låten live och höra publiken sjunga med live är en otrolig kick. Låten katapulterade henne in I musikbranschens offentlighet. Förslagen om potentiella samarbeten trillar in. – Det säger mycket om Mack Beats att han hörde samarbetet innan den typen av låt fanns. Jag är ju ingen typisk tjej som wailar på hiphoplåtar liksom. JULIA VÄXER UPP på en gammal prästgård fem kilometer utanför Knivsta, en ort i Uppsala län. Första musikmötet hon minns är när hon som tvååring hör grannen spela smöriga kärleksballaden ”Eternal Flame”. Som tioåring hör hon TLC-låten ”Waterfalls” och blir så såld att hon åker till butiken och köper skivan. – Det förändrade hela mitt liv. Jag skulle säga att det löper en röd

linje från det mötet till vad jag gör i dag, säger Julia och fortsätter: – Under samma period försökte jag till och med börja rappa, men jag var skitdålig. KASSETTBANDSPELAREN BLIR JULIAS bästa vän. Record-knappen öppnar en ny värld som bara hon känner till. Under flera år spelar hon i hemlighet in musik. Övar upp sången. Skruvar på stämbanden. – Jag försökte öva upp mina skills. Efter ett tag kände jag att det började låta rätt bra, men det var först när jag var 18 som jag vågade låta andra höra. Julia har glömt äta lunch, berättar hon och fiskar upp en banan ur en skål i köket. – Det är ju verkligen en klyscha att säga att ingen förstod mig, men så kändes det. Jag visste att jag ville bort därifrån och få göra det jag drömde om. I högstadieklassen är det alltid Julia som räcker upp handen när läraren ställer frågor. Hon tar mycket plats. När det är dags att välja gymnasium tycks valet naturligt. – Mina lärare övertalade mig att söka till en form av spetsgymnasium, där man skulle ”bli något”. Musik kunde jag alltid syssla med senare, tyckte de. Det känns tvärfel. Efter ett år i Uppsala byter hon skola – till musikgymnasiet Södra latin i Stockholm. Där vågar hon för första gången gå ut med att det är musik hon vill syssla med. Helst på heltid. Julia letar ivrigt efter en identitet, något konkret att surra fast sången vid. – Det har varit en resa. Jag hade en period precis när jag började där jag bara skulle syssla med scat, alltså improviserad sång. Men jag tröttnade snabbt. Sedan har jag skrivit och provat olika grejer. JULIA HAR SYNTS i många olika sammanhang, bland annat i gruppen O’Spada, vars musik bäst kan beskrivas som bombastisk diskomusik. Men längtan efter att göra något helt eget tog över. – Jag ville inte göra musik som görs live i en bandkonstellation. Samtidigt är det viktigt att som soloartist jobba med andra, bygga professionella relationer. De senaste åren har jag exempelvis jobbat intensivt med producenten Saturday, Monday. Vi har nästan vuxit ihop. Samarbetet har bland annat resulterat i ”The Ocean”, den pulserande houselåten som tog plats i många Spotifylistor under förra året.

 22  1/2014

FRIHET


JULIA SPADA Bor: Stockholm. Ålder: 27 år. Musik just nu: Ji Nilsson. Otippad talang: Sticka.

 23 1/2014

FRIHET


– Klart man påverkas av samhällsutvecklingen och det debattklimat som finns. Jag tror att jag funderar mer på vilka privilegier jag själv har. Hur man själv befäster normer utan att det är medvetet. Det är viktigt att vara medveten. När hon spelar upp låten i samband med en spelning på en klubb i Stockholm sitter en dj från Alabama, USA, i logen intill. Han går under namnet DJ Codie och är ena halvan av producentduon Block Beattaz, som bland annat tonsatt hiphopgruppen G-Side (intervjuade i Frihet 5/12). Han rusar ut för att höra ordentligt. – Han ryckte till och bara ’vad är det här?’ Sedan satte han sig och började göra ett beat direkt. Han nämnde att han ville göra något med låten, men vi hann inte följa upp det. Några veckor senare mejlar Codie G Julia och berättar att han gjort en remix tillsammans med ST 2 Lettaz, ena halvan av G-Side. Resultatet blir snabbt en favorit på musikbloggar (http://bit.ly/KKdFaH). NÄR DET HÄR numret av Frihet lämnar tryckeriet har ”Reptile mission”, första låten från Julias kommande hemliga projekt, just nått svenska öron. – Den är mer avskalad än min tidigare musik, jag jobbar med rösten på ett annat sätt. Den är nog mer tillbakalutad, inte samma desperation som tidigare alster, säger hon. Hon förklarar att hon medvetet undviker pr-maskineri och skivbolagsexperter. – Det blir sällan bra. Då ringer jag hellre folk jag känner än blir styrd. Det är också en fråga om makt, fler och fler vill vara med i rummet när låtarna görs. Det är svårare att säga ’jaja lilla gumman, låt riktiga låtskrivare göra det åt dig’. – Det sker en revolution just nu inom musikvärlden, där musikbranschen förstår att de tjänar på att låta unga kvinnor göra sin egen musik. Det är fett. Hon spår att det blir allt svårare för personer med sunkiga värderingar att nå musikalisk framgång. – Jag har ofta blivit bemött på ett förminskande sätt och det blir ju sällan bra musik. Det blir lite som en blinddejt med någon jag aldrig träffat. Vissa klickar det bra med, med andra händer det ingenting. Musikindustrin, liksom alla delar av samhället, påverkas av strukturer. Julia vill ifrågasätta, överskrida, idén om att kvinnliga artister måste målas upp på ett visst sätt. Det är exempelvis ingen slump att Linda Pira, inte en man, får frågan om hur det är att vara förälder och artist. – Vi ska bedömas för vad vi gör, inte för vilka vi är, slår Julia fast.

Det har varit några år där privatekonomiska val och livsstilsfrågor dominerat. Nu finns det ett starkt samhällsengagemang som pyr. Fler ifrågasätter förtryck och strukturer, fler reflekterar över ideologi och sammanhang, resonerar Julia och fortsätter: – Det är en backlash på hur det varit de senaste åren. Lågkonjunktur och urholkad välfärd som drabbat många. Det föder en frustration. – Klart man påverkas av samhällsutvecklingen och det debattklimat som finns. Jag tror att jag funderar mer på vilka privilegier jag själv har. Hur man själv befäster normer utan att det är medvetet. Det är viktigt att vara medveten. – Just nu har vi ett jätteproblem att vissa tycker att personer i samhället inte hör hemma här. Främlingsfientligheten är akut. Vad engagerar dig? – Fackliga frågor är asviktiga. Så har jag själv organiserat mig för att försöka fixa bättre villkor. En arbetsmiljö där man får skäligt betalt och kollektivavtal där inte bara personer med makt och status kan fixa en bra lön. En säker arbetsmiljö och så vidare. Men också att arbetstagare får kritisera sin chef, föra fram åsikter. Att facket får ha den rollen. Jag har upplevt att många unga ser facket som ett problem, ’de som gör att jag får sämre lön’. Det är allvarligt. Hoppas att det sker en svängning där unga engagerar sig fackligt. Att fackföreningarna blir en maktfaktor. Hur är villkoren inom musikbranschen? – Vi har intresseorganisationer som hjälper till med sånt, exempelvis Stim, och även musikerfacket. Det handlar mycket om att folk ska följa rekommendationer och avtal. Men det tar väldigt lång tid att få betalt för arbete. Förekommer mycket gratisjobb, för att det är en sådan plattform att synas. Som att man får något. Speglar en syn på kulturarbetare, ens arbete respekteras inte.

I HÖSTAS VAR Julia med i ”Musikhjälpen”, tillsammans med Mack Beats och Jaqe, där de bland annat spelade upp ”Lägg dig ner” live. Då handlade det om att säkerställa afrikanska kvinnors hälsa i samband med graviditet. – Man vet ju att kvinnor ofta inte överlever graviditet och familjer förlorar en mamma; det blev konkret och tydligt. Det kändes i magen.

JULIA TYCKER ATT facket borde bli bättre på att inte bara organisera traditionella arbetaryrken, utan även fånga upp arbetstagare inom nya branscher. – Kanske viktigaste frågan är att gå mot trenden med tillfälliga anställningar, inhyrd arbetskraft. Folk blir sura på LAS [Lagen om anställningsskydd] som om den var problemet, när det i själva verket handlar om att arbetsgivaren inte anställer fast. De väljer att låta dig gå. Vi är för lojala mot arbetsgivarna, helt enkelt. Hon hoppas att fler väljer att organisera sig mot orättvisor, antingen partipolitiskt eller via fackföreningar. – Det är viktigt. Partier passar vissa, men för många kanske facket ligger närmare. Det blir konkret med frågor som rör arbetsplatsen, löner och så vidare.

Hur ser du på samhällsutvecklingen just nu? – Vi är på väg in i en ny tid där ideologiska frågor blir viktigare.

Vad hoppas du att politikerna prioriterar i årets valrörelser? – Våga ifrågasätta normerna! S

 24  1/2014

FRIHET


25 1/2014

FRIHET


Frihetskolan

Ett nytt uppsving för högerextrema partier i Europa vittnar om att rasismen har ett starkt fäste. Men hur uppstod tankarna, och hur ser rasismen ut i dag?

Rasism

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

Rasismen bygger på en föreställd gemenskap som ger medlemmarna av den egna identiteten en rad egenskaper som andra, ”främlingarna”, inte besitter. Den egna gruppen ses som mångfasetterad, samtidigt som bilden av den andre förenklas. Motsatsparet ”invandrare” och ”svensk” är en förutsättning för främlingsfientlighet och rasism.

Framväxten av centraliserade nationalstater – som grundades i tanken att den egna nationaliteten var överlägsen andra – satte tydliga faktiska och mentala gränser för människor. Enkelt uttryckt blev blodsband grunden för statsbildning, snarare än gemensamma intressen. Effekterna av det ser vi ännu i dag, där RASISMENS HISTORIA

nationalstaten ses som naturlig fastän den i själva verket är en konstruktion av makthavare från 1600-talet och framåt. Många menar att nationalstatens idé står i motsats till idealet om mångfald och öppna gränser. Viktiga instrument för nationalstaten var och är skolgång med nationella språk, framhävandet av nationella symboler och nationens historia.

Tanken att det går att dela in mänskligheten i raser utifrån tydliga biologiska skillnader har uppstått på flera platser genom historien. Rasistiska föreställningar om framför allt svarta människors underlägsenhet etablerades på allvar när europeiska länder koloniserade andra världsdelar, liksom i samband med USA:s handel med slavar. Under 1800-talet sökte läror som frenologi och fysionomik bevisa samband mellan människans yttre och inre egenskaper, något som fick genomslag också i Sverige.

Den politik som fördes under den nationalsocialistiska regimen i Tyskland 1933–1945 systematiserade rasismen och ideologin genomsyrade alla delar av samhället. I dess mest extrema form resulterade rasismens organiserade ideologi i folkmord på judar och andra grupper. Så många som sex miljoner judar beräknas ha avrättats under tiden.

Mellan 1948 och 1990 bedrevs en rasistisk politik i Sydafrika, där uppdelningen mellan den svarta och vita befolkningen, apartheid, var central i statsskicket. Ett graderingssystem, där svarta hade lägst status, avgjorde tillgången till offentliga miljöer, sjukhus, skolor och välfärdstjänster. De vita innehade både den ekonomiska och politiska makten, medan den svarta majoriteten systematiskt förtrycktes.

 26  1/2014

FRIHET

Rasism som samhällsmodell har inte enbart förekommit i vitas dominans över svarta. Hudfärgen har spelat en viss roll i det indiska kastsystemet, och rasistiska föreställningar är vanliga i länder som Kina, Korea och Japan.


RASISM I SVERIGE Redan den svenske vetenskapsmannen Carl von Linné delade in människan, Homo sapiens, i fem underkategorier: Africanus, Americanus, Asiaticus, Europeanus

och Monstrosus. Klassificeringen skedde i första hand baserad på hemort, i andra hand på hudfärg. Linné ansåg att varje ras hade vissa inbyggda egenskaper som var unika: Indianer var hetsiga, röda,

enkla, ivriga och stridslystna. Afrikaner var tröga, svarta, långsamma, avslappnade och slarviga. Asiater var tungsinta, gula, stela, allvarliga och giriga. Européer var bleka, muskulösa, snabba, smarta

och uppfinningsrika. Den ”monstruösa” människorasen, däribland kineser, alpdvärgar, antarktisk jätte och ”monorchid Hottentot”, ansågs ”vig och rädd”.

Rasbiologi blev så småningom en vetenskaplig disciplin i Sverige. Uppsala universitet blev till och med världsledande på området.

Forskningen bedrevs genom fotografering av människohuvuden och mätning av kroppsdelar. Rasistiska föreställningar om

”rashygien” levde kvar inom politiken och resulterade bland annat i beslut om steriliseringslagar 1934 och 1941, där människor

som ansågs ”olämpliga att skaffa barn” tvångssteriliserades. Det drabbade särskilt förståndshandikappade och romer.

och organisationer. Rasismen är en föreställning och kraft som genomsyrar hela det västerländska samhället och ligger till grund för strukturell diskriminering

i exempelvis Sverige. Många gånger ses rasism som något som enbart finns hos högerextrema grupper, men i själva verket är det ständigt närvarande i mer eller

RASISM I DAG I dag lever rasismen kvar i samhället både strukturellt i form av diskriminering och värderingar samt mer organiserat i partier

mindre medvetna handlingar och tankesätt. Det kan röra sig om språkbruk, osynliggörande, fördomsfulla kommentarer och förnekande av rasism. Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50–60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda!

Under 2012 kom det in 1 559 anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen, DO, från individer som upplevt sig diskriminerade eller systematiskt missgynnade.

Av dessa handlade 514 om etnisk tillhörighet. De vanligaste anmälningarna handlar om diskriminering i arbetslivet, vid inköp av varor, tjänster och bostad samt inom

utbildningsområdet. Myndigheten räknar med ett stort mörkertal, då många fall av diskriminering aldrig anmäls.

 27  1/2014

FRIHET


KÄRLEKEN BAKOM GA Ugandas president kan med en enkel underskrift införa livstids fängelse för homosexuell kärlek. Men i ett av världens mest homofientliga länder finns också queerkonst, transföreningar, homovigslar och ett pulserande dansgolv – for gays only. Hur hänger det ihop? TEXT: EMELIE ROSÉN & SARA LUNDIN FOTO: EMELIE ROSÉN

 28  1/2014

FRIHET


FLYTTAR LLER

 29  1/2014

FRIHET


D

OMDOMDOM-DOMDOM. TJEJERNA SKRIKER av glädje. I tajta kläder studsar de till musiken. De ser varandra i ögonen och dansrörelserna blir allt yvigare där de står på den lilla scenen, uppbyggd av träpallar. De sjunger med och gungande golvplankor blir deras dova kör. There was a time, I met a girl of a different kind. We ruled the world. Lite längre bort på dansgolvet rör sig två killar tätt ihop. Hettan från dagen hänger fortfarande kvar i luften och blandas med värmen från dansande kroppar. Don’t you worry, don’t you worry child, See heaven’s got a plan for you. Det här är Ram, den enda gayklubben i Ugandas huvudstad Kampala. Av säkerhetsskäl saknas officiell adress, och vid porten står en vältränad ung man i vit t-shirt och söker igenom besökarnas väskor. Det har hänt att både polis och civila kommit hit och varit våldsamma. En kille vi träffar kommer senare att berätta om hur han blev nedslagen på väg hem från Ram. Hur en man hoppade på hans ben, en annan på hans mage. Det var en månad sedan. Han har fortfarande ont och haltar när han går. Han tvingades skrika ut över Kampalas beckmörka gator: ”Jag är inte homosexuell! Jag är inte homosexuell!” Men för att förstå varför det är så här, i en av Afrikas modernaste städer, måste vi backa. HOMOSEXUALITET HAR FÖREKOMMIT i alla kulturer och i alla tider. Den brittiske socialantropologen Edward Evans-Pritchard visade till exempel att homosexualitet varken sågs som onormalt eller orent i flera afrikanska kulturer i början av 1900-talet. Men det skulle komma att ändras. Med kolonialismen introducerades kristendomen på den afrikanska kontinenten. Traditioner som tillät homosexualitet och månggifte fördömdes av de kristna missionärerna, och än i dag skeppas missionärer in, från USA, från Storbritannien och från Kanada. Den homofobi som i dag fördöms i deras hemländer välkomnas i afrikanska länder som Uganda. Vägen mot ett samhälle som inkluderar sexuella minoriteter har gått spikrakt – åt fel håll. I orangea jeans och vit t-tröja dansar hon tätt ihop med ett gäng tjejer. Hon slänger huvudet bakåt och skrattar. Att Racheal Newumbe var homosexuell visste hon redan som tolvåring. Då bodde hon i en liten by i östra Uganda och möjligheten att komma ut där var, som hon säger, obefintlig. I dag lever hon i Kampala och hennes systrar vet om att hon är homosexuell. Men att berätta för föräldrarna? – Nej, det skulle inte gå. De förstår inte ens vad homosexualitet är, säger hon. HÖSTEN 2010 PUBLICERADE den ugandiska tidningen Rolling Stone artikeln ”Hang them”. I artikeln utpekas hundra män och kvinnor som homosexuella, med namn och bild. Snart började hatbrotten rapporteras. En av de uthängda, David Kato, lyfte händelsen till domstol där tidningen fälldes för förtal. Men hoten mot David Kato bara ökade och i januari 2011 mördades han i sitt hem. Kato var en känd hbtq-aktivist och hade innan sin död varit en framträdande motståndare till det lagförslag som presenterades för parlamentet år 2009, och som bland annat innebar att så kallad ”grov homosexualitet” skulle bestraffas med döden. Förslaget debatterades i parlamentet i flera år innan det röstades igenom strax före jul förra året. Dödsstraffet är struket men i stället riskerar homosexuella att dömas till livstids fängelse. Nu krävs bara presidentens underskrift för att lagen ska träda i kraft. Men det här vet inte besökarna på Ram, inte än. Det är början av december och fortfarande två veckor kvar tills lagförslaget röstas igenom.

 30  1/2014

FRIHET

”Vägen mot ett samhälle som inkluderar sexuella minoriteter har gått spikrakt – åt fel håll.”


vä nn ”Ra e m (a rna är , v sä fam mit ke il t h rh jen em et ss . Ka ”, s kä m äg l ä pa er r b la Le ild s e ila en nd h frå a r Bab n ikti iry en ga e an fri . Dä na sta r ä n d rd kl fö ub r h ans e b i K btq n, f am -pe es pa rso tan la ne de ). r t,

UGANDAS LAGFÖRSLAG MOT HOMOSEXUALITET 2009: Lagförslaget skrevs av parlamentarikern David Bahati och presenterades för första gången för parlamentet. Sen dess har debatterna pågått. 2012: Dödsstraffet ströks ur lagförslaget. I stället riskerar man som homosexuell att dömas till livstids fängelse. 2013: Den 20 december antog parlamentet lagförslaget. Det enda som saknas för att lagen ska gälla är en underskrift av president Yoweri Museveni. 2014: Den 17 januari stod det klart att presidenten inte tänker skriva under lagen förrän vissa justeringar har gjorts. Lagförslaget gick då tillbaka till parlamentet som kan rösta igenom det igen. Sker det tre gånger blir det automatiskt en gällande lag.

STOR OSÄKERHET KRING LAGEN Förutom livstidsfängelse som potentiellt straff för homosexuella ska lagen även kunna leda till att man kan dömas till upp till sju års fängelse för vetskapen om att någon är homosexuell utan att rapportera det till myndigheterna. Men det här är det ingen, förutom parlamentsledamöterna och presidenten själv, som vet säkert. En ugandisk lag är nämligen hemlig fram tills den dag den träder i kraft.

 31  1/2014

FRIHET


. so M Ra m en ch de d ea vå et v l N ga ar ew de fö um lå rst ta n be l sin är är d vä e b de k ns åd än ka a n p ha a s ut d ig ve e fl fl ck yt ick la ta vä st tt n ill ill re kä hu da rle vu n k. ds som ta de ba n rn

– Jag vill bara kunna vara mig själv, en lesbisk kvinna i Uganda. Men jag är ofta rädd. BAMBUSTÄNGER OCH BLADRANKOR löper utmed de dammiga väggarna som utgörs av en vit plastduk. Ljusslingor och diskoljus spelar över besökarnas ansikten. Racheal Newumbe sträcker ut ena armen och drar sin flickvän tätt intill sig. Några dagar senare möter vi Racheal i stadsdelen Ntinda i norra Kampala. Trots att det är tidig förmiddag är trafiken tät och avgaslukterna blandas med stekflott från chapatistånden. Racheal säger att hon gärna hade träffats hemma hos sig, men eftersom hon delar lägenhet med ett gäng andra kan det bli känsligt. Medan många anklagar västvärlden för att exportera sin homofobi, är det en annan berättelse som härskar i det homofoba Uganda. Det är en berättelse om hur vita kommer till Uganda och ”köper över ugandier till den homosexuella sidan”. – Om folk såg att ni intervjuade mig skulle de tro att ni gav mig pengar för att vara homosexuell. Människor här tror att homosexualitet är oafrikanskt och en synd som de vita förde hit, säger hon. Genom att beskriva det så ökar också antigay-aktivisternas stöd från befolkningen. Kampen blir en del av den antikoloniala striden. Racheal fnyser. En man slår sig ner med en tallrik ris och bönor vid kafébordet intill oss. Då och då tar han upp en vit näsduk och torkar bort svetten från ansiktet. Trots att han hör samtalet från grannbordet fortsätter Racheal prata. – I den här delen av staden är det okej, men det hade inte gått att

prata så här öppet överallt, säger hon och dricker lite av sin citronläsk. RACHEAL ÄR 27 år och har bott i Kampala sedan hon var 14. Hon har ganska nyligen blivit ihop med sin tjej. Hon ler när hon pratar om sin flickvän. De kommer från samma lilla by och har varit vänner sedan de var små. – Jag tror att jag insåg att jag var kär i henne när jag var 15, säger hon. För att försörja sig jobbar Racheal som säkerhetsvakt på en svenskägd klubb i Kampala. Hon har tur och kan känna sig trygg på jobbet. Hon vet precis när hon insåg att de accepterade henne för den hon är. – Jag frågade min svenske chef vad jag skulle göra om jag såg två tjejer kyssas. Då sa han bara ”Vad skulle du ha gjort om du såg en tjej och en kille kyssas?”, och så var det inte mer med det. Racheal följer strömmen av bilar och minibussar med blicken, och nu sänker hon ändå rösten. Hon berättar om hoten. Om hur hon försöker att vara stark men att det ibland är svårt. – Det får mig att må dåligt och att känna mig dålig. Jag vill bara kunna vara mig själv, en lesbisk kvinna i Uganda. Men jag är ofta rädd, säger hon. Ändå fortsätter Racheal kämpa. Hon lägger ut bilder på sig och sin flickvän på Facebook, hon går på hbtq-fester. Hon drömmer om att gifta sig. – Jag måste ju. Det här är jag. Och trots att saker blivit värre så blir också hbtq-samhället starkare. Vi håller ihop. Vi skyddar varandra och fler vågar komma ut eftersom det finns en gemenskap. Det är vårt hopp.

 32  1/2014

FRIHET


FRIHET

 33  1/2014

sy so ”M na m an s a ka m tt n ås m se te an e h är n. D ela ga et tid y” är en , s få v äg s ar er täl a m Ra len ed ch m ve ea an te l N ka n o ew n m um gå va be ut p d m å an . oc h gör lå ta och de v t em


h ila Le po lit Le ko ike ilah ns r h s ab t fö ets äge su rsö ar r a rd ke mo tt b a i d r h t ho åd er on m e j as at os ou ut t v ex rna ta isa ue li la nd på lla. ster en de I si oc n h t .

e ry bi Ba

DET FINNS EN och annan ljusglimt. I augusti 2013 anordnades Uganda Pride. Till skillnad från år 2012, då polisen dök upp och skingrade firandet, fick förra årets fest polisens beskydd. Man firade på en strand utanför Kampala och fortsatte sedan till Ram för en lång efterfest. På samma ställe, men några månader senare, är festen fortfarande i full gång. En liten beige skylt som säger ”Ram Bar and Restaurant” behövs för att man ska förstå att det inte är ett vanligt bostadshus. Gayklubben ligger på en bakgata mellan Kampalas finare villor och blanka företagsskrapor. På vardagarna huserar här kinesiska massörer och prostituerade, det är bara natten mellan söndag och måndag som stället förvandlas till en gaybar. För Ugandas hbtq-samhälle har alternativen varit få. Antalet fastighetsägare som kan tänka sig att hyra ut till homosexuella går att räkna på ena handens fingrar. KLOCKAN BÖRJAR NÄRMA sig två, och dansen fortsätter oförtröttligt. När svetten börjat rinna i pannan går folk ut till den lilla gården. Några bilar står

 34  1/2014

FRIHET

Ka De m t fi pa nn la s e dä tt r h få om tal os min ex d ue re lla ko ka nse n kä rva nn tiv a as sig ta re dsd la el tiv ar ts i äk ra .

v ta ns Ko

– När jag berättade att jag ville ha queer som ämne för min masterexamen sa institutionen att jag besudlade skolan och att jag lika gärna kunde sticka därifrån.

parkerade bredvid varandra och i hörnet hänger en ensam regnbågsflagga. I par eller små grupper står människor, man kysser varandra och pratar. – Ram är väldigt viktigt för mig. Det är här jag möter min familj, säger en kvinna medan hon rättar till sin gubbkeps. Hon heter Leilah Babirye och för henne är söndagsnätterna på Ram veckans höjdpunkt. Här känner hon de flesta och Ram är ett av få ställen där hon känner sig accepterad som hon är. – Jag går inte ens till heteroklubbar längre, jag känner mig helt malplacerad. Varför ska jag vara där liksom? säger hon. LEILAH ÄR KONSTNÄR. Om man följer den tungt trafikerade vägen mot Ugandas flygplats, men svängar av vänster precis efter att ha kommit ut från Kampala, kommer man till hennes ateljé. Den en gång asfalterade vägen dammar varje gång en motorcykel drar förbi. Det har gått fyra veckor sedan vi sågs på Ram, och två veckor sedan parlamentet gav sin ”julklapp till folket”, som några ledamöter käckt uttryckte det efter att röstat igenom lagen som kan


bestraffa homosexualitet med livstids fängelse. Plötsligt stannar Leilah för att presentera oss för en ung brödförsäljare. Hennes ögon omgärdas av ljusare ärrbildning. – Hon blev slagen i sin hemby eftersom hon är transsexuell. Nu bor hon tillsammans med två andra transsexuella. Tillsammans har de startat en dansgrupp som uppträder på alla större hbtq-fester i Uganda. Samma kväll som antihomolagen antogs uppträdde dansgruppen i glittrande kjolar och glatta bikiniöverdelar på en julfest. Trots att Leilah tycker att det är viktigt att stå för den man är, uppmanar hon sina vänner att inte stressa med att komma ut. – Jag säger till folk att om de går i skolan, bor hos föräldrarna så kom inte ut. Men har du jobb, hem och klarar dig själv, då kan du det. Hennes ateljé ligger på ovanvåningen till ett snickeri. – Så länge ni inte hoppar är det lugnt, säger hon, när vi kliver ut på de sviktande träplankorna för att närmare studera hennes skulpturer. LEILAH HAR EN kandidatexamen i konst från Kampalas största universitet. Hon visar upp sitt examensarbete, en fiskliknande kvinna av trä hänger på väggen. Här skulle det också kunna finnas ett verk från hennes masterexamen. – När jag berättade att jag ville ha queer som ämne för min masterexamen sa institutionen att jag besudlade skolan och att jag lika gärna kunde sticka därifrån.

Vad hon ville göra? En skulptur av två kvinnor som kysstes. Hon bestämde sig där och då för att hoppa av skolan och har försörjt sig som konstnär sedan dess. På en vägg hänger fem masker bredvid varandra, föreställande olika kvinnor. – Det här var jag innan jag kom ut. Jag var fast bakom en mask. Men nu, nu är jag mig själv, säger hon med stadig röst. Svårare är det att hålla rösten stadig när vi pratar om den nya lagen. – Jag blir rädd. Väldigt rädd. De kommer att jaga oss som råttor om presidenten skriver under. Leilah har varit på flera konstnärsutbildningar runt om i Europa, och skulle säkert få arbetstillstånd och kunna stanna – om hon ville. I stället är hon Ugandas mest framträdande hbtq-konstnär. Hon ställer ut sina verk, arbetar med en bok om antihomolagen och går på alla fester. Hon besöker föreläsningar och försvarar hbtq-rättigheter. I dag har hon satt på sig en t-tröja med ryggtrycket ”out and proud”. För en svensk kan det vara svårt att förstå vilket oerhört mod det kräver. Leilah är tyst ett tag. För första gången slår hon ner blicken. – Nej, jag vill inte lämna Uganda på grund av lagen. Det är mitt land. Jag älskar det och vi måste försöka skapa en förändring. Någon gång måste vi återta makten över våra egna liv. Det är snarare viktigare att stanna nu. För min egen skull men också för alla mina homosexuella vänners.

 35  1/2014

FRIHET


Nä rd et n pa ya fö rla lag r s m fö å en rsl ka te a l t g at lad för et m t d ”g st et ro a g ot h va v h ån om r s o ge o om mo n se x up sex så i ua pl ua nn lite ag lit eh t t f et” öl pre ör . L l d s et ei et en t b la d te lo h k öd rad db ä ss e ad nd tra s fö e ff . r

– Folk var rädda, men festen blev fantastisk. Jag bar en blodröd balklänning och folk trodde att det var för att se mer ”normalt” kvinnlig ut på grund av lagen, men nej, jag ville bara vara fin. Dagen efter var jag på ett lesbiskt bröllop. LEILAH KOM UT som queer år 2010 och har sedan dess engagerat sig i olika hbtq-organisationer, bland annat i en organisation som heter Icebreakers. Det är femtio meter mellan Leilah Babiryes ateljé och Icebreakers. På vägen passerar vi två hus. Det första är en lokal för Jehovas vittnen och det andra är ett skjul där en ugandisk kyrka huserar. Leilah förklarar att det titt som tätt åker dit en ugandisk pastor och predikar långt och länge om farorna med homosexuella. – Det gör han säkert när han inte fått ligga på länge, säger hon och skrattar. Vi stannar framför en plåtgrind utan vare sig skylt eller adress. Icebreakers. Den lilla dörren i plåtgrinden är låst utifrån med ett stort hänglås. Så det är ingen här? Leilah skakar sammanbitet på huvudet. Det är en säkerhetsåtgärd sedan parlamentet antog lagen. Det ska se ut som att ingen är hemma. DEN 17 JANUARI i år stod det klart att Ugandas president Yoweri Museveni ”inte tänkte stressa igenom lagen”, som han själv uttryckte det. Därför har lagförslaget återremitterats till parlamentet. Men ordföranden för Ugandas utrikesutskott, Sam Okuonzi, menar att Museveni redan bestämt sig och kommer skriva under efter vissa mindre justeringar. Och redan nu märks effekterna. – Folk tror att det redan är lag och förföljer oss mer än vanligt, säger Leilah. Inne hos Icebreakers, bara en av flera organisationer som arbetar för hbtq-rättigheter i Uganda, står en teve på i hörnet av vardagsrummet.

 36  1/2014

FRIHET


ge Ic Ha m eb m en re D sk ak arl ap er y, , o s n Ty ch äs lor så tan Ba fin va nk ns rje s o de da ch t g g. Jo ra ”D va tis e n in t är Sat te o rn säk ns et er i k ” s t, om äg de m er t fi er Ha nn til m se l . n

Ljudet av koppar som slamrar hörs från köket. Framför organisationens enda dator sitter en man och skrattar åt ett Youtube-klipp. Här finns ett helt hem. I år firar Icebreakers tio år. – Det är väldigt viktigt att det här stället finns. Jag kommer hit nästan varje dag, säger Leilah. NÄSTA SÖNDAG SKA hon tillbaka till klubben Ram. Det är lite färre människor men annars fortsätter klubben som vanligt, trots lagen. Faktum är att samma dag som lagförslaget hade röstats igenom i parlamentet var hon på en stor hbtq-fest. Ja, samma julfest där dansgruppen med transsexuella uppträdde. – Folk var rädda, men festen blev fantastisk. Jag bar en blodröd balklänning och folk trodde att det var för att se mer ”normalt” kvinnlig

ut på grund av lagen, men nej, jag ville bara vara fin. Dagen efter var jag på ett lesbiskt bröllop. För ”vi har en egen präst”, som många homosexuella i Kampala uttrycker det. Det är den katolske prästen Anthony Musaala som gjort sig känd som en vän av Ugandas hbtq-samhälle. För ett år sedan uteslöts han ur den katolska kyrkan efter att ha skrivit ett brev till biskopen där han ifrågasatte den katolska traditionen att präster ska leva i celibat, och bad kyrkan att ta upp frågan om ugandiska prästers sexövergrepp mot minderåriga. Trots att Musaala uteslöts ur kyrkan så fortsätter han att verka, och förrätta vigslar, för de samkönade par som inte släpps in i Kampalas kyrkor. Leilah Babirye ler: – Vi kämpar vidare. S

 37  1/2014

FRIHET


Livet vid omställningen Klimatförändringarna är ett faktum. För att vända utvecklingen måste stora förändringar i vårt levnadssätt komma till. Frågan är hur det kommer att påverka vår levnadsstandard. TEXT: JOHN ANTONSSON  ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

 38  1/2014

FRIHET


”Vad vi äter är djupt rotade vanor som bland många människor upplevs som känsliga att ändra. Och ändras måste de. För om klimatmålen ska nås till 2050 måste köttkonsumtionen minska med 87 procent, till ungefär 15 kilo per person och år.”

F

ÖRÄNDRINGARNA SOM SKA komma till är många. Det visar en rapport från ett projekt i Göteborgsregionen som heter ”Klimatomställning Göteborg”: Med dagens tempo kommer det bli svårt om inte omöjligt att nå upp till de nivåerna av minskat utsläpp. Men det går och det kräver stora förändringar i hur människor och det gemensamma konsumerar.

RAPPORTEN LISTAR TRE områden med tydliga åtgärder för att snabba på klimatomställningen: EU – Elproduktionen måste bli fossilfri. –Utsläppen från flygning måste minska och ökningen av flygtrafik stoppas. – Vi måste äta betydligt mindre nötkött. SVERIGE – För att Sverige ska klara målen måste våra fordon vara oberoende av fossila drivmedel som bensin och diesel till år 2030. – Vi måste äta nästan enbart vegetarisk mat. – När vi lyckas producera mer på mindre tid behöver vi ta ut det ökade värdet i sänkt arbetstid i stället för i pengar. LOKALT – Minska energiförbrukningen i lägenheter och hus. – Dubbla kollektivtrafikens andel av resandet. RAPPORTEN PEKAR OCKSÅ på att fler åtgärder krävs, inte minst reformer för att minska koldioxidutsläppen med 85 procent. Allt det här vet vi redan. Det som gör ”Klimatomställning Göteborg” till en så intressant rapport är att den faktiskt utreder hur det kommer att påverka människors livskvalitet om en fullständig klimatomställning genomförs. DET VI VET sedan tidigare är också att om ingenting görs och temperaturen höjs med fem grader fram till år 2100 kommer städer som New York och London ligga under havsnivån. Något som leder till enormt ekonomiskt, kulturellt och mänskligt lidande. I dag är de vanligaste argumenten mot att börja en klimatomställning rent ekonomiska. Hamnar London och New York under vatten kan det innebära en minskning av den globala produktionens värde med mellan fem och tio procent. I klimatdebatten är Sternrapporten – skriven av Nicholas Stern, tidigare chefsekonom i Världsbanken – ett viktigt underlag. Enligt den kommer det att kosta ungefär en procent av den globala produktionens värde att genomföra de åtgärder som krävs för att undvika klimatförändringarna. MED EN KLIMATOMSTÄLLNING kommer vi att använda så lite fossila bränslen som möjligt. Att använda alternativa drivmedel kom-

mer att vara mycket dyrare. Så priset för transporter kommer att öka. Det är en av de saker som kommer att leda till mindre privat konsumtion. Dessutom kan kollektivtrafiken bli dyrare, det är något som kan leda till ökade kostnader och det kan behövas tas in på skatten, vilket är en annan sak som kan minska den privata konsumtionen. DET FINNS FLER saker som kan komma att minska den privata konsumtionen, vi kommer dit. Men vi stannar vid bilen en stund. Minskad bilåkning kommer att bli nödvändigt. Bilen har varit en symbol för välmående och frihet sedan massbilismens införande. Det kommer att förändras. Och det finns saker som pekar på att vår livskvalitet kan höjas med minskad bilism. För vi vet att barn som ofta får skjuts även får minskad rörelsefrihet och sämre chanser att få spontana kontakter med vänner. Dessutom visar forskning att barn som växer upp vid Stockholms mer vältrafikerade gator har ökad risk att få astma och pollenallergi. En undersökning i Göteborgsregionen visar att det inte är någon märkbar skillnad i livskvalitet mellan dem som kör och inte kör bil. ATT MINSKA KÖTTKONSUMTIONEN kommer att bli en av klimatomställningens allra svåraste utmaningar. Vad vi äter är djupt rotade vanor som bland många människor upplevs som känsliga att ändra. Och ändras måste de. För om klimatmålen ska nås till 2050 måste köttkonsumtionen minska med 87 procent, till ungefär 15 kilo per person och år. Om man däremot utgår från dagens levnadsvanor vet vi att livskvaliteten mellan köttätare och vegetarianer knappt är märkbar. Det vi däremot vet är att en minskning av köttkonsumtion leder till bättre hälsa och mindre risk för cancer. OCH SÅ VAR det frågan om arbetstidsförkortning. Den kan ha betydande effekter på livskvalitet, inte minst genom minskad stress. Möjligen kan arbetstidsförkortning innebära öka jämställdhet, som i sig ökar livskvaliteten. SÅ. TILLBAKA TILL den privata konsumtionen. I princip alla av de förändringar rapporten ”Klimatomställning Göteborg” föreslår innebär minskad privat konsumtion. Och hur påverkar det livskvaliteten då? Lite eller inte alls. Om den totala konsumtionen sänks kan det innebära sänkning i levnadskvalitet, men det är inte så troligt. Med de klimatmål som finns kan det gå att klara att hålla BNP från att sjunka, det blir snarare så att ökningen på längre sikt blir lägre. SÅ SKA VI tro rapporten ”Klimatomställning Göteborg” kan livskvaliteten vara densamma och till och med högre i vissa fall. Men det kräver att vanor bryts och att det regionala, nationella och internationella klimatarbetet är effektivt. Om inte är risken stor att livskvaliteten bli klart sämre för stora delar av världens befolkning. S

 39  1/2014

FRIHET


KULTUR & NÖJE

Oumbärligt inför valet Aron Etzlers ”Reinfeldteffekten” är inget annat än måsteläsning inför valen. Författaren har på pricken lyckats fånga Reinfeldts segerrecept och visar därigenom sprickor i den till synes så starka fasaden. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MAGNUS FRÖDERBERG/NORDEN.ORG

4

ARON ETZLER ÄR partisekreterare för Vänsterpartiet. Innan dess var han chefredaktör på tidningen Flamman. Att Etzler varit journalist märks. Då han till skillnad från många andra personer i den politiska världen som skriver böcker inte börjar med att slå fast övertygelse om sakernas tillstånd för att sedan bekräfta dem med 300 sidor tyckande. I stället tittar Etzler bakåt för att förklara hur Moderaterna letat efter sin roll. Han beskriver hur partiet famlade i mörkret under många år. Hur Reinfeldts föregångare Bo Lundgren misslyckades fatalt och framför allt: hur Reinfeldt och hans lag till slut lyckades manövrera ut allt motstånd. NÄR ETZLER GICK in i bokprojektet trodde han att snart åtta år med alliansregering gjort att svenskarnas åsikter förändrats. Men snart konstaterade han att viljan att ha god gemensam välfärd och betala skatt för den är lika stor som någonsin förr. Men trots det har två val vunnits av alliansen. Första gången Reinfeldt blev statsminister sågs det snarast som en historisk parentes. Persson var en trött statsminister, sas det. Den andra gång-

en såg det solklart ut. Mona Sahlin fick höga förtroendesiffror. Alliansregeringen usla. Sedan började något hända. Mona Sahlin hade problem att förankra sitt samarbete som först bara skulle innehålla Miljöpartiet; efter en massa gruff kom Vänsterpartiet också med. Sedan började en ny bild växa fram i det offentliga samtalet. Då Persson hade varit trött, var Mona Sahlin ledare för ett vänsterexperiment. ARON ETZLERS FÖRKLARING av Reinfeldt framgångsrecept är klarsynt och träffsäkert: Han gjorde alla andra oväljbara. Politiken blev en fråga om förtroende och duglighet. Inte om visioner eller idéer. För att nå dit använde sig Moderaterna av det som i USA kallas för ”dirty campaigning”. Smutskastning är en gammal – men svår politisk konstform. Görs det på fel sätt kan det vara ett självmål. Men görs det på rätt sätt kan motståndaren krossas. Så blev det med Sahlin. Helt plötsligt började den rödgröna politiken liknas vid Tobleronepolitik. Medvetet eller inte så hakade medierna på. Expressen hade ”Sanningen om Tobleroneskandalen” på löpsedlarna, och Moderaternas berättelse om att de blivit ett mittenparti köptes av journalister okritiskt. NÅVÄL. DET ÄR bara en liten del av allt vi kan lära oss av ”Reinfeldteffekten”. Det som

 40  1/2014

FRIHET

är intressant är att dra slutsatser. EU-valet och riksdagsvalet i år är direkt avgörande för Sveriges och Europas framtid. Det första är att vi alla måste vara vaksamma i vår mediekritik och försöka hitta offensiva försvarsstrategier mot borgerlighetens smutsiga kampanjmetoder. Med offensivt menar jag att det inte går att ställa sig i ett hörn och bara försvara sig. Precis som ett fotbollslag som försvarar sig gäller det att vara vaksam på luckorna som kommer. När attackerna från motståndarna kommer öppnas det luckor. Det är då det går att svara med en kontringsattack. En tredje och lite svårare del är att driva en politik man verkligen tror på. Etzler konstaterar att Sahlin tog in Vänsterpartiet i koalitionen mot sin vilja. Hon drev återställningen av a-kassa och skatteintag för att sedan ångra det när hon avgick ett halvår efter valet. Om man inte tror på sin egen politik är det svårt att övertyga andra. Så kanske Löfven och Andersson som nu är motståndare till det femte jobbskatteavdraget ska stå för det i valet också. För hur bra man än försvarar sig mot smutsiga kampanjer och sköter medieframträdanden så är man rökt om man inte tror på politiken. S Bok – ”Reinfeldteffekten” (Karneval förlag) finns ute nu.


Efter förvandlingen

5

Storslaget äckel

4

ÖPPNINGSSCENEN: FINANSMILJARDÄREN Jordan Belfort, spelad av Leonardo DiCaprio, drar en lina kokain ur baken på en naken kvinna. Det är fest på Wall Street. ”The wolf of Wall Street” är filmatiseringen av den bisarra, extravaganta och obehagliga historien om hur Jordan Belfort blev snuskigt rik på att sälja skräpaktier till medelinkomsttagare. Allt började i ett garage i en förort på Long Island, New York, och växte till ett finansimperium. På skakig grund, ska tilläggas. För verksamheten var långtifrån laglig och så småningom hann verkligheten ifatt Belfort. ”The wolf of Wall Street” är en extremt intensiv skildring av överflöd och dekadens i händerna på unga, giriga män. Med betoning på män. För de manliga karaktärerna i filmen, liksom verkligheten, förnedrar systematiskt kvinnor och behandlar dem bokstavligen som varor. Somliga av scenerna kletar sig fast på näthinnan efteråt. Men de fyller också en funktion. Regissören Martin Scorsese fångar mästerligt hur kapitalismen och patriarkatet förstärker varandra. Effekten blir en högst politisk film som naglar sig fast hos publiken. Det blir liksom omöjligt att värja sig från frågor om vad som händer när marknaden lämnas fri. För mitt i den manliga masspsykosen, under kokainrusets dimmor, blir det uppenbart att det är något galet med system som tillåter att makt koncentreras i så pass få händer. Filmen har, framför allt av borgerliga skribenter, kritiserats för att förenkla verkligheten. Jag vet inte om jag håller med. Vissa saker behöver inte kompliceras

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: DANIEL MATHISEN

Skiva – ”Transgender dysphoria blues” finns ute nu.

Film – ”The wolf of Wall Street” går på bio nu.

KLONER. Kanadensiska teveserien ”Orphan black” är bland det bästa du kan hitta just nu. EFTER TYSTA. Tysta Mari hann knappt upplösas innan vi fick nya punkbandet Stilett. Tur det. NY TIDNING. Nya dagstidningen Dagens ETC är ett härligt tillskott på morgonen. VERKLIGHETENS RON SWANSON. Paddle your own canoe: one man’s fundamentals for delicious living”, skådespelaren Nick Offermans självbiografiska roman, är rolig och politisk. KOLL PÅ MELLANÖSTERN. Den vänsterinriktade nättidningen 972mag.com har koll på konflikten i Israel och Palestina.

Fö rfa är ttar be en ”F svik och itt s en sk fe tim på ribe m - M at n in t t (D ism in SV en M ag e ka Ten ns mp pr aria s E po ” f og Sv TC liti örm ram el a sk ) a r ins met nd ol ka l. r

REKOMMENDATIONER

lö Ol ”B     j p lig sso eli ol ar n nd rö iti e fö a re sk n r   ls e. ”

NÄR AGAINST ME! albumdebuterade med ”Reinventing Axl Rose” 2001 hade de sakta börjat bygga upp ett rykte kring sin röjiga punk med mycket akustisk gitarr. Så drog de upp tempot och när de sedan tog en annorlunda musikalisk inriktning med poppiga ”New wave” och gick över till storbolag, anklagades frontmannen och låtskrivaren Tom Gabel för att vara en ”sell out”. När han 2011 på skivan ”White crosses” sjöng om att ha lämnat likriktningen i den autonoma vänstern, försvann nog en stor del av de fans som hängt med sedan underground-åren. Och så kom en artikel i Rolling Stone Magazine som fick världen att tappa hakan. Tom Gabel hade påbörjat en könskorrigering. Numera heter Against me!s frontperson Laura Jane Grace. Hon genomgår hormonbehandling och det hörs. Sedan dess har hon hyllats som den första riktigt stora rockstjärna att komma ut som transsexuell. Det har varit en resa som nu har fått ett fantastiskt soundtrack: ”Transgender dysphoria blues” är en skiva som berör. När Laura Jane Grace sjunger: ”Shoulders to broad for a girl” i versen för att komma till en refräng som får allt att stanna till: ”You want them to notice/ The ragged ends of your summer dress/ You want them to see you/ Like they see any other girl/ They just see a faggot”. När man följer en musiker i några år skapas en relation. En relation mellan musiken och lyssnaren. Därför blir jag obarmhärtigt berörd av att höra en röst berätta att den inte fått vara den den är. ”Transgender dysphoria blues” är inget annat än den viktigaste punkskivan det här årtusendet.

 41  1/2014

FRIHET

KALENDERN 21 FEB – 15 MARS

21

  februari. ”Betongnatt” har biopremiär.

28 1 12

februari. ”Boktjuven” har biopremiär.

mars. Lune spelar på Stadsteaterns foajébar i Göteborg. mars. Takidas ”All turns red” släpps.

14 14

mars. Linnea Henrikssons ”Du söker bråk, jag kräver dans” släpps. mars. Nawal El Saadawis roman ”Revolutionsskrivarna” släpps på

svenska.

15

mars. Agnes spelar på Rättvik Bowling och Krog.


Det är underklassmusik

4

SOCIALDEMOKRATERNAS pr-maskineri har insett nackdelen med att nostalgiskt blicka tillbaka på vår historia. En stolt berättelse förstås, men vi ska ju blicka framåt. Bli ”framtidspartiet”. Då känns det extra beklämmande att när socialdemokratin väl hyllas i populärkulturen – då är det just genom vår historia. Kartellen gör det genom ett långt Olof Palme-intro om klas�skillnader. Dagens och framtidens politik hyllas inte direkt i samma ordalag. Nutiden är snarast ”en boulevard av brustna drömmar”. Men – ”något håller på att gå sönder” – inte bara i samhället, utan även hos Kartellen. Det kriminella livets fasad håller på att gå sönder. Man erkänner sig indoktrinerade av en destruktiv mentalitet från miljonprogrammen. Pengarna från rånen gick till droger. Och med drogerna försvann kärleken. Nu är kärleken tillbaka. I en kärlekslåt till ett ex från den livstidsdömde medlemmen ”Kinesen”. I en kärlek till underklassen. I en kärlek till hiphoppen. Och det är klart att man blir förälskad.

Skicklig debutroman

Kunde inte vänta

3

4

BOKFÖRLAGET BESKRIVER Johanna Westers författardebut ”Nattsagor för sömnlösa” som en generationsroman för vår tid. Boken är på många sätt en berättelse om att på samma gång växa upp som att rota sig, finna en plats i tillvarons kaos och oförutsägbarhet. Huvudkaraktären Olivia och ett persongalleri med vänner gör sitt för att bekanta sig med det Stockholm som kringgärdar dem. Vill förstå. Westers språk har en skön, uppbruten rytm som befriande nog avviker från den traditionella romanens mallar. Skildringen vinner mycket på att karaktärerna är väl utmejslade och lånar egenskaper från filmer, böcker och nutida referenser. Resultatet blir ett ömt och nostalgiskt porträtt av unga människor på tröskeln till 20-nånting. Tyvärr lider romanen av vara normativ och bekväm i den snäva krets Olivia vistas i. Innerstaden som scen blir i slutändan begränsande och hämmande. Kanske hade den tjänat på att våga snegla på andra världar än den förväntade?

I MITTEN AV DECEMBER tröttnade rapparen Angel Haze på att hennes skivbolag aldrig släppte hennes debutalbum ”Dirty gold” som legat färdigt i månader. På Twitter skriver hon: ”Sorry to Island/Republic Records, but fuck you” och läcker sedan hela skivan på Soundcloud. Skivbolaget lyckades plocka bort den rätt snabbt, men spridningen hade redan hunnit bli så stor att de var tvungna att sätta ett snabbt releasedatum, så skivan släpptes redan den 30 december och Haze fick som hon ville. Första gången jag hörde Angel Haze var på ”Way Out West” i somras och jag blev helt överväldigad. Hon är en extremt talangfull rappare med en otrolig energi. På ”Dirty gold” finns några fantastiska låtar, till exempel ”Black dahlia” och ”A tribe called red” där Haze verkligen briljerar med sin hårda energiska rap. Jag önskar att hela skivan gick i samma stil, men tyvärr är det många låtar som är alldeles för poppiga för min smak, och det känns som att hon lite går ifrån sin egen stil. Men det känns okej för jag är rätt säker på att det här bara är början på vad vi kommer att få höra från den här grymma tjejen i framtiden.

TEXT: DANIEL MATHISEN TEXT: KRISTOFER ÅBERG

Skiva - ”Ånger & Kamp Del. 2” finns ute nu.

Bok – ”Nattsagor för sömnlösa” (Natur & Kultur) finns i handeln nu.

TEXT: CAMILLA FRANTZELL

Skiva – ”Dirty gold” finns ute nu.

DE TVÅ KANALERNA var allt som fanns fram till att mitten av 80-talet passera. Kabel-teve-nät byggdes och utländska kanaler togs emot via satellit. 1987

ön

rk

rfö

va

m

ro

ar te

sC

le

ow

rld m sstj ås är te na m n in Be sk yo a. n c

é

1991 FICK TV4 börja sända på marknätet, sida vid sida med SVT-kanalerna, och så var monopolet med all säkerhet brutet.

stor ökning i mångfald. På den tiden skulle de två SVT-kanalerna konkurrera med varandra. De hade egna redaktioner och egna nyhetsprogram. Rapport på den nya kanalen väckte snart stor popularitet. TV2 fick ganska snabbt ett rykte om sig att vara en vänsterkanal. Ett rykte som levde kvar i decennier.

Kn

började Kinnevik sända TV3 från London och kringgick reklamteve-förbudet. Socialdemokratin var länge motståndare till reklamteve och försökte in i det sista mota Olle i grind. Men de tekniska lösningarna satte stopp för det.

sk

ly

fto

rn

a

DEN 5 DECEMBER 1969 var det inte längre bara brus i rutan om du ville titta på någonting annat än TV 1. De allra flesta kunde få in kanalen antingen direkt eller genom att köpa TV2-boxen. Det blev alltså en fördubbling av antalet kanaler och en

na he ”J äm t t sa ur m s m lig ås tä hä d te lld ll el bl et a i e .” v n  

Så blev kanalerna fler

 42  1/2014

FRIHET


SERIEN AV SARA HANSSON

 43  1/2014

FRIHET


De avslöjade näthatarna I december avslöjades att flera förtroendevalda sverigedemokrater ägnat kvällar åt att spy ur sig hat på hemsidan Avpixlat. Frihet träffar hjärnorna bakom avslöjandet, Researchgruppen.

D

TEXT & BILD: JOHN ANTONSSON

DET KOM INTE som en chock men briserade likväl som en bomb. Bara någon vecka innan jul kablade Expressen ut namn och bild på sverigedemokrater som uttryckt sig mer än olämpligt i kommentarsfält på Avpixlat och andra högerextrema sajter. För den mindre nogräknade gick det kanske förbi, men avslöjandet kom efter ett samarbete mellan Expressen och Researchgruppen.

Bakom avslöjandet låg nämligen ett noggrant pusselarbete som pågått ett år vid sidan av Expressens huvudredaktion på Kungsholmen i Stockholm. RESEARCHGRUPPEN ÄR EN grupp grävande journalister. Någon jobbar som journalist, någon annan pluggar till det och andra med något helt annat. Som Loan Sundman. Till vardags är hon skolbibliotekarie,

 44  1/2014

FRIHET


– Vissa säger att man inte ska prata om dem för att de bara växer sig större. Jag tror inte på det. Vi måste prata om dem, men vi ska inte debattera med dem på deras villkor.

kvällar och helger jobbar hon ideellt som grävande journalist. – Nu börjar det bli ett år sedan jag kom med. Vi var några stycken som kom med för att genomföra det här grävet. Alla har ju andra yrken så det har tagit ganska lång tid. PROJEKTET LOAN PRATAR om är Avpixlat-grävet, som bland annat fick en suppleant i Sverigedemokraternas partistyrelse att avgå. – Vår ansvarige utgivare Martin Fredriksson upptäckte att Disqus läckte information. Det spillde ifrån sig mejladresser. Som journalist blir man nyfiken, speciellt då Disqus används av Avpixlat, Fria tider och Nationell.nu. Så då började vi fundera vilka det är som döljer sig bakom användarnamnen. Här började ett gediget detektivarbete. – Vi började kolla vem som skrivit mest. Vi kollade åldrar, kön, bostadsorter. Efter ett tag fick vi en bild av näthataren. En SD-politiker efter den andra, det var ingen från några andra partier. Loan och de andra läste enorma mängder kommentarer. Genom att kartlägga användarnamn gick det att komma närmare personen bakom. – Om en person nämner Karlskrona 14 gånger så bor personen antagligen där. När vi kommit fram till att vi trott det varit en person har vi dubbelkollat, vi har inte bara kommit med antaganden. När tillräckligt mycket information samlades in blev det dags att ta nästa steg: Expressen kopplades in. – Det var när vi upptäckte att det fanns politiker med. Vi hade ju själva inte möjlighet att nå ut till så många läsare som Expressen. Så det blev förhandlingar och de tyckte materialet var intressant och ville ha det. Expressen betalade Researchgruppen för materialet. Något som täckt en del av de utgifter de haft. Men de har likafullt arbetat utan ersättning. AVSLÖJANDET FICK STOR spridning. Loan beskriver det som en jättekänsla att se det falla på plats. Sedan kom de negativa svallvågorna. Det var ju många som inte tyckte om det som uppdagades. – De har ju hängt ut oss. Jag fick till och med ett samtal till min telefonsvarare med ordet ”uthängd”. Nu har jag hela tiden varit öppen med namn och funnits på Eniro. Så man kan ju undra hur man hänger

ut någon som redan är officiell. Det som däremot inte var så trevligt var att inte bara Loan utan också hennes två minderåriga barns uppgifter lades ut på Flashback och på Swedish Defence Leagues hemsida. Hon har varit i kontakt med polisen men ännu har ingenting hänt. Varför håller ni på? – Alla är vi ju övertygade antirasister. Vi tycker ju att det är en väldigt otäck utveckling med Sverigedemokraterna och hela det här med den organiserade hatmobben på internet. De tar stor plats och skrämmer människor. Så fort någon säger emot blir de totalt massakrerade av näthatarna. Det är ett demokratihot att människor blir skrämda till tystnad av hatiska människor. Avpixlat är SD:s skötebarn och det är Kent Ekeroth som håller i tyglarna. – Den världen är väldigt annorlunda. De triggar varandra och bygger en alternativ verklighet. Det är väldigt lätt att bli en del av en gemensamhet. Någon säger massinvandring, du säger massinvandring och så är du med i gänget. Det blir en ekokammare där de bekräftar varandra. – De här människorna läser inget annat, det är där de hämtar sin information. Om du nämner Aftonbladet eller DN tror de bara att media ljuger. De har bilden av att det finns ett litet Saltsjöbadsliknande avtal där pressen har bestämt sig för att mörka invandrare. De tror verkligen att det är så. EFTER AVSLÖJANDET HAR det uttalats kritik mot att Avpixlat får för mycket uppmärksamhet. Att de görs större än vad de verkligen är. Det är en kritik som Loan avfärdar. Hon liknar det vid Sverigedemokraterna. Också de försökte man tysta ner och i tystnaden så växte de. – Vissa säger att man inte ska prata om dem för att de bara växer sig större. Jag tror inte på det. Vi måste prata om dem, men vi ska inte debattera med dem på deras villkor. Men är det inte ett misslyckande från tidningshusen med alla sina anställda att inte klara av att göra det här? – Man tycker ju det, men jag tror inte att det har tid och resurser att lägga ner så mycket tid som det krävs. Det är ett långt projekt, vi har hållit på nästan ett år. S

 45  1/2014

FRIHET

FRIHET LISTAR Grymma svenska filmer

E P J F M M 3

  n kärlekshistoria – Roy Andersson 1970   icassos äventyr – Tage Danielsson 1978

  önssonligan – Jonas Cornell 1981   anny & Alexander – Ingmar Bergman 1982   annen från Mallorca – Bo Widerberg 1984   itt liv som hund – Lasse Hallström 1985

  0 november – Daniel Fridell 1995

F J D

  ucking Åmål – Lukas Moodysson 1998

  alla Jalla – Josef Fares 2000   arling – Johan Kling 2007

L C Ä

  låt den rätte komma in – John Ajvide Lindqvist 2008   all Girl – Mikael Marcimain 2012   ta sova dö – Gabriela Pichler 2012


– Döden i rutan EN UNG MAN ska begravas och eftersom han älskade att äta frukost anordnar hans föräldrar en begravning med frukosttema. Folk är utklädda i flingpaket, på kistan ligger en frukostbuffé utlagd och prästen talar från en predikstol gjord av mjölkkartonger. En annan som gått bort, en äldre kvinna som älskade bowling, når sista vilan genom att hennes kista rullas längs en bowlingbana ”för en sista strike”. Ett äldre par som dött precis efter varandra begravs tillsammans genom att deras urnor, iklädda smoking och bröllopsklänning, gifter sig och lovar att älska varandra ”till döden skiljer dem åt”. DESSA ANNORLUNDA BEGRAVNINGAR visas i realityserien ”Best funeral ever” där en får följa arbetet på begravningsbyrån Golden Gate i Texas, USA. Inte helt oväntat har serien anklagats för att trivialisera döden och de anhörigas sorg. För oss som är vana vid att begravningar är formella historier kan Golden Gates begravningar framstå som helt bisarra, men olika kulturer och religioner har olika ritualer. Från New Orleans dansanta jazzbegravningar till Ghana där de skapar ”fantasikistor” för att hylla den döde. I Sverige är döden dock sällan en fest. Vi har svårt att ens prata om den. TROTS ATT DÖDEN är det enda vi kan vara säkra på händer oss alla är den så svår att

KULTURNOTERAT KNAUSGÅRDPOCKET UPP I RÖK

prata om, både bland de närmaste och i det offentliga samtalet. Författaren och Sugarplum Fairy-trummisen Kristian Gidlund öppnade upp för samtal när han genom bloggen ”I kroppen min” och boken med samma namn berättade om hur det var att leva med en dödlig sjukdom. Han hade fått diagnosen magcancer något år tidigare och 18 påfrestande cellgiftsbehandlingar hade inte hjälpt. När dödsdomen, helt oinbjuden, landade i hans knä valde han att omvandla den till konst. Han tog på sig rollen att vara ”cancerkillen” för att han insåg att det han hade att berätta behövde höras. Han berättade om de otaliga smärtsamma sjukhusbesöken, om att hantera sin omgivnings sorg och om längtan efter barn han aldrig skulle hinna få. Miljontals läsare och lyssnare berördes av hans historia. När han till slut lämnade jordelivet hade han bestämt musiken som skulle spelas på hans begravning. I Stora Tuna kyrka i Borlänge kunde psalmen ”Som liljan på sin äng” höras: ”Blomman som i vila går ska snart slå ut i evig vår.” SAMMA ÖPPENHET SOM Kristian Gidlund uppvisade kan även ses i dokumentärserien ”Time of Death” där tittarna får följa några personer under deras sista månader, veckor och timmar i livet. Som Cheyenne, en gång brottsling och narkoman och nu sjuk i ALS, som hinner återförenas med sönerna han aldrig hade kontakt

med som frisk. Eller ensamstående mamman Maria som hoppas hinna ge sina rebelliska tonårsbarn ett nytt hem innan cancern i hennes kropp tar hennes liv. Aldrig tidigare har jag sett kameran gå så nära döden. De sista rosslande andetagen. De livlösa kropparna. De anhörigas stora sorg. DET ÄR NÅGOT mäktigt med att få komma så nära en annan människas sista tid i livet. Att få se vad som händer med dem som blir kvar. Framför allt blir det en påminnelse om vilken allmänmänsklig erfarenhet döden är. Vi måste därför kunna prata mer om den. Helt enkelt för att det gör mer ont om vi inte gör det. Vi bär alla på rädslan att förlora dem vi älskar. Vi bär alla på rädslan för vad som väntar eller inte väntar på andra sidan. Låt oss prata om det. Kanske gör det livets slut lite lättare att bära. S

Linus Fremin är skribent

torrentsidor. Men serien har också mött kritik för att ta varje möjlig chans att visa nakna kvinnor. Nu får serien kritik från de egna leden. ”De tilltalar mig inte särskilt mycket, påminner mig om tysk porr från 1970-talet”, säger skådespelaren Stephen Dillane som spelar Stannis Baratheon till Svenska Dagbladet.

NY NAKENKRITIK Teveserien ”Game of thrones” är omåttligt populär bland tevetittare och på

En man som djupt avskyr författaren Karl Ove Knausgård tände eld på boken ”Min kamp 4” i en bokhandel i Malmö. Mannen ska enligt polisen ha sagt att Kanusgård är den sämsta författaren genom tiderna.

LARSSON TILL AFTONBLADET Stig Larsson är en av Sveriges mest erkända författare och kulturjournalister. Nu har han lämnat Expressen för Aftonbladet. Övergången ska vara politiskt motiverad

 46  1/2014

FRIHET

och bloggare.

då Larsson anser att Expressens kulturdel blivit för högervriden. Larsson inledde sin karriär på Aftonbladet med att hylla deckarförfattaren Liza Marklund, en författare som annars brukar få mycket kritik från Sveriges kulturkår.


ss

Ri

a

rn

:a

xa

le

RI

K

ar

U: M

ER

ö

al m

SÄ G i

na

A

ER

rn

SS

EN

ke

G

be

iU

E

nd ra

Vö l

IK

50

s. 

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

I S D rskurs LR demon FR m er ke st Å eå D na E re rv A P ra N ka E . G i l re lv m P E pa s fte s.  äl Å ja N nj . 5 rm 4 st en B is 8 ill s ”V 5 sh O rik . 5 ib an M s da 2 ry de ro ge ln M ss n. ”. ER . SV

RD

et

ih

Fr

OT n A

M

bo

ne

G SS J U O

de

ta

ar

st

FOKUS SSU

FRIHET

 47  1/2014


Står upp mot våldet Torsdagen den 16 januari misshandlades en SSU-medlem i Malmö. Motivet var politiskt och en vecka senare arrangerade SSU-kamrater en manifestation mot högerextremism och rasism. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: EMILIA LJUNGBERG

D

ET VAR EN kall torsdagskväll. Regn på Gustav Adolfs torg. Bara en liten bit från där det hände. Filip Roslund är ordförande för SSU i Skåne och var med och arrangerade demonstrationen. Några hundra har dykt upp. – Vi tog initiativ på lördagen efter att det hänt, då det blivit känt i media. Vi la det avsiktligt en vecka efter själva misshandeln och valde platsen för att den låg väldigt nära där det hände. Varför kändes det viktigt? – Det är viktigt att visa att vi inte är försvarslösa när vi blir angripna på det sättet, då måste man också agera snabbt. Under demonstrationen kom det ovälkommet besök från Sverigedemokraternas ungdomsförbund. – Det är väldigt märkligt att de dyker upp på en manifestation mot rasism och högerextremism. Vi visste om att de planerat att dyka upp innan, då sa vi till dem att vi inte ville ha dem där eftersom det är respektlöst mot hela demonstrationens syfte, säger Roslund. När SDU-anhängarna dök upp var det en självklarhet att avvisa dem, enligt Filip Roslund. – De är ju representanter från ett parti som tydligt står på fascistiska grunder. När de kommer till en demonstration mot fascism och högerextremt våld är det som att spotta en i ansiktet. – De har stort ansvar för den sortens våld som vår medlem utsattes för. Även om det sällan är aktiva Sverigedemokrater som gör det är det deras retorik och det de uppviglar till i tal och politik som får gensvar, och då finns andra som är beredda att göra deras ord till handling. Det är väldigt tydligt Sverigedemokraternas ansvar, säger Roslund. Förutom Filip Roslund höll Sara Marknäs, SSU Malm, och Morgan Johansson, Socialdemokraterna, tal på manifestationen. S

”För mig har rättvisa och jämställdhet alltid handlat om existensberättigande.”

3 5 8 STYCKEN

RÄTTVISEFÖRMEDLINGENS GRUNDARE LINA THOMSGÅRD OM VAD HON ANSER ATT RÄTTVISA ÄR I EN INTERVJU MED TIDNINGEN FILTER.

MINDES OFFREN

ÖNSKELISTA TILL REGERINGEN

Den 27 januari arrangerade SSU Härnösand en ljusmanifestation till minnet av Förintelsens offer på torget i Härnösand. Manifestationen var också en påminnelse om alla de hatbrott och kränkningar som pågår dagligen i världen.

Under de tre veckorna innan jul var SSU Växjö ute på Växjös gymnasieskolor och universitet och frågade ungdomar vad de önskar att regeringen ska göra. Sammanställningen av de vanligast förekommande önskningarna från de över 400 önskelistorna skickades sen i ett brev till regeringen. De vanligaste önskningarna bland Växjös unga var: 1. Satsningar på skolan, framför allt i form av mer resurser till lärare, fritidsgårdar och avgiftsfria mellanmål. 2. Billigare bussar (helst avgiftsfria) och tätare turer. 3. Höjt studiebidrag.

 48  1/2014

FRIHET

SÅ MÅNGA FLER MEDLEMMAR FICK SSU 2013.


Frihet från förr. 1991 I årets tionde nummer intervjuas författaren Kristian Lundberg. Han har just debuterat med sin diktsamling ”Genom september”. Numera är Lundberg en av Sveriges mest erkända arbetarförfattare. 1991 sa han så här om att vilja ge mer till läsaren än den tidens så kallade generationsromaner. – När man ser mycket av den oerhörda svält och de fruktansvärda missförhållanden som råder ute i världen, känns det som om man måste sträcka sig ut och skapa något annat än personer som dricker pilsner på en krog. Att visa att det existerar ett hopp om en rättvisa, en grundläggande rättighet att finnas till och kunna existera.

20 tusen SÅ MÅNGA FÖLJARE FICK FACEBOOK-GRUPPEN ”VI SOM BOJKOTTAR MAX” PÅ ETT DYGN.

FÅR NY LOGGA Efter att ha arbetat tillsammans med designbyrån Snask sedan november förra året har SSU nu en ny logga.

”Vi vill att EU ska ha starka och tydliga mål för minskade klimatutsläpp, mer förnybar energi och en effektivare energianvändning.” STEFAN LÖFVEN (S) OCH ÅSA ROMSON (MP) SKRIVER I DAGENS NYHETER OM ÖKAT MILJÖANSVAR FÖR EU.

Alternativ jul

THERÉSE BJÖRKLUND Ordförande SSU Södra Älvsborg

Ni firade gemensam jul i Borås, varför då? – Det finns dokumenterat att vi har firat gemensam jul sedan 50-talet. Vi gör det av politiska skäl, inte för välgörenhet. Det är en reaktion mot kapitalismen och den ohållbara konsumtion som julen symboliserar idag. Det blir en politisk tillställning bortom kärnfamiljen eftersom alla är välkomna. Vad gör ni under gemensam jul? – Vi handlar mat för ungefär 20 000 kronor och träffas på Hemgården i Borås. Där har vi julpynt, musik och tar fram mat. Klockan tio på julaftonsmorgonen öppnar vi dörrarna och äter gröt. Vi SSU:are har fullt upp och hinner knappt äta. Vi lagar mat på julafton och juldagen. Vi pratar, delar ut julklappar och kollar på teve.

 49  1/2014

FRIHET

Vilka är det som kommer? – Alla möjliga. Det kommer 400–500 personer under två dagar. Men vi har några vip-besökare som kommer varje år: hemlösa och ensamstående föräldrar som inte har det så gott ställt. Dessutom kommer det gamla SSU:are som har som tradition att komma varje år. Hur var det i år? – Det var fantastiskt roligt, det är årets höjdpunkt. Det är inte så ofta man får träffa så många människor, det är inte så ofta man kan fira jul med 100 andra på samma gång. Det sjungs sånger, spelas spel, kärlek, gemenskap och skratt. Det är så många SSU:are som engageras av det. Det är många nya som hjälper till. Det märks ju att det finns människor som vill engagera sig. S


Taggade inför valet Tidiga januari betyder alltid nyårskurser på Bommersvik. Med två val runt knuten var dagarna på kursgården en perfekt chans att slipa argumenten inför supervalåret. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

V

ARJE ÅR TRÄFFAS hundratals SSU:are på kursgården Bommersvik för att gå nyårskurserna för distrikts- och kommunledare. Men den här gången är det lite annorlunda. En kall januariförmiddag blir ungefär som en slutspurt i valrörelsen. Valrollspelet är ett slags generalrepetition. För i maj är det val till Europaparlamentet och i september ska det väljas en ny riksdag – och kanske en ny regering. UNDER DAGARNA KURSDELTAGARNA är på Bommersvik lär de känna nya vänner och etablerar sig i grupper. Men just den här morgonen splittras grupperna. Som en del av valrollspelet är det meningen att SSU:arna ska lära sig att jobba med nya personer – för

så kommer det förmodligen bli under valrörelsen. Daniel Johansson, Gävleborg, Erik Nordlund, Västernorrland, och Majken Nilsson från Östergötland är i full gång med att förbereda en manual för hur de ska prata med potentiella väljare. – Oavsett om de håller med en eller inte är det viktigt att inte låta dryg. Och det är svårt att skriva ner för det beror mycket på stunden vad som funkar, säger Majken. – Jag vet inte hur man leder in samtalet. Vi vill ju komma åt vilka problem de ser i samhället. Man kan ju fråga om de bestämt sig, för att faktiskt fundera om det är värt att lägga tid på dem, säger Erik Nordlund. – Ja, för vi vill ju komma åt dem som inte bestämt sig, säger Majken Nilsson. – Vi kanske inte ska vara så probleminriktade när vi väl står där, säger Daniel Johans-

 50  1/2014

FRIHET

son. Snart börjar de komma närmare frågorna de vill ställa, som: – Vad är det som är avgörande för dig när du bestämmer dig för ett parti? säger Erik Nordlund, men det viktiga är att vi har smarta frågor för att leda in i ett samtal. NU BÖRJAR DET bli stressigt. Majken, Daniel och Erik är del av en större grupp som har många uppgifter att lösa. De ska skriva debattartiklar, göra valaffischer och ha kontakt med medier. Detta efter flera dagar på kurs med kanske lite för sena kvällar och nätter. Men att lägga valrollspelet sista dagen var medvetet, berättar SSU:s valledare Vidar Aronsson när alla kursdeltagare samlas i det stora mötesrummet. – Under en valrörelse kommer man kanske inte alltid kunna sova tio timmar per natt.


Snarare kommer det säkert bli så att ni är trötta och slängs in i ett rum med nya människor som ni ska samarbeta med, säger Vidar Aronsson. AFFISCHER, TALMANUS OCH erfarenheter är sparade men ska få vänta lite. Under det sista passet inför lunchen besöker Socialdemokraternas valledare Jan Larsson kursen. Han berättar om varför årets val är ödesval. – Det är något man alltid säger när det är valår. Men i år är det på riktigt. Vi har ett

– Under en valrörelse kommer man kanske inte alltid kunna sova tio timmar per natt. Snarare kommer det säkert bli så att ni är trötta och slängs in i ett rum med nya människor som ni ska samarbeta med. Sverige med ökade klyftor och stigande arbetslöshet. Om vi ska hålla ihop samhället måste arbetslösheten hållas nere. – Den här regeringen klarar varken av att hålla ihop samhället eller skapa fler jobb. Hela samhällsmodellen står på spel, säger Jan Larsson. MEN INNAN REGERINGEN ska sparkas ut ur Rosenbad är det val till EU-parlamentet. Ett val där valdeltagandet är lägre och Socialdemokraterna har svårare att locka väljare till lokalerna. – Man kan tycka vad man vill om EU men det är den arena vi har att använda oss av i en globaliserad värld, avslutar Jan Larsson. S

Djeila Ahundzada, 18 år, SSU Västerås, gick valledarutbildningen. Vad har varit bra under kursen? - Det har varit väldigt mycket information och det har känts innehållsrikt. Vad tar du med dig hem? - Valplanen. Vi har lärt oss mycket om hur man gör en sådan. Allt bygger på den. Vilka frågor vill du driva i valet? - Utbildning. Skolan är inte bra som det ser ut nu.

SSU i media

”De nordiska länderna har alla förutsättningar att bli betydande, konkreta och trovärdiga aktörer för fred och nedrustning i världen.”  Mattias Kristenson och Gabriel Wikström argumenterar för att fördjupa det nordiska samarbetet. Ur Skånska Dagbladet.

”Siffrorna talar sitt tydliga språk: Det är inte oss det är fel på, det är samhället och politiken.” Alexander Pettersson från SSU Västerort i Stockholm om problemen i området Hässelby–Vällingby. Ur Mitt i Bromma.

”Det handlar i dag mer om jag och mig i motsats till vi och oss.” Amanda Isacsson från SSU Avesta om ett kallare samhällsklimat. Ur Dala-Demokraten.

”Tyvärr har det blivit en tråkig plats, men vi kan förändra det. Vi måste få in unga, som kan   representera den delen av   Norrköping.” SSU Norrköpings Maria Sayeler som är ung kandidat till kommunfullmäktige. Ur Folkbladet.

”I Dalarna har vi riktat in oss på låga trösklar, bra öppna debatter och i den här senaste kampanjen har vi satsat allt på en kommun åt gången.” SSU Dalarnas ordförande om varför hans distrikt värvat flest medlemmar. Ur Mitt Dalarna.

”Vi tycker att det ffi inns ett   engagemang här i stan, att det fi  f inns en potential.” Petrus Eriksson om varför de startat en SSU-klubb i Karlshamn. Ur Sydöstran.

 51  1/2014

FRIHET


Med hjärtat i förorten Vid nästa årsmöte slutar Alexandra Völker som ordförande för SSU i Stockholms län efter tre år vid posten. Till hösten hoppas hon bli invald i riksdagen. TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

V

ARJE MÄNNISKAS HISTORIA kan börja på många olika platser. Om Alexandra Völker själv får välja börjar den förmodligen i Rissne, delen av Stockholmskommunen Sundbyberg hon växte upp i. Rissne är ett väldigt rött område. Många av dem som bor där har föräldrar som är födda utomlands eller är utan arbete eller saknar stabil inkomst. – Jag visste så klart att det var så. Men det var ingenting jag reflekterade så mycket över. Det kom när jag började på gymnasieskolan Norra real, en knallblå skola. Eleverna där hade ett helt annat utgångsläge, nästan alla kom från välbärgade Bromma eller innerstan. Att börja där gjorde mig medveten om de klasskillnader som finns. Innan viste jag så klart om det, men det var min vardag så jag tänkte inte så mycket på det. När jag såg den världen fick jag nästan en chock.

till ordförande för SSU Stockholms län. Ett uppdrag hon nu ska lämna efter tre år. Efter en lång process som började våren för ett år sedan står det nu klart att Alexandra är på sjätteplats på Socialdemokraterna i Stockholms läns lista. I dag har partiet i länet åtta platser i riksdagen. – Det har nog inte sjunkit in helt ännu tror jag, säger hon.

DET VAR DÅ Alexandra bestämde sig för att bli aktiv i politiken. Och det var hon i två år, över valet 2006, innan resväskan packades och hon flyttade till Kenyas huvudstad Nairobi för att läsa sista året på gymnasiet. – Jag är glad för att resa och har haft förmånen att få göra det. Utforska och ta till mig nya saker ligger mig nära, förklarar hon. Det var en friskola som fanns i Nairobi, så skolpengen flyttades dit helt enkelt. – Det var en jättehäftig upplevelse på så många plan. Dels var det häftigt personligen att komma så nära de personer jag bodde med. – Jag hade aldrig satt min fot i Afrika innan, det var fantastiskt att lära känna den miljön. – För mig som är så pass intresserad av internationell politik var det intressant eftersom det är sätet för delar av FN och alla ambassader. Det kändes som att man hela tiden befann sig i Al Jazeeras nyhetsflöde.

ETT ANNAT OMRÅDE hon vill jobba med är frågor som handlar om personer med funktionsnedsättningar. – Jag har haft förmånen att vara med i en förening för personer med funktionsnedsättning. Till exempel genom att vara med och hållakurser, det ger en helt andra perspektiv. Både vad man faktiskt kan göra och vilket ansvar samhället har men ibland inte tar.

SÅ SMÅNINGOM KOM hon tillbaka till Sverige. Fylld av ny energi och vilja att påverka blev hon politiskt aktiv igen. Och snart valdes hon

OM, ELLER NÄR, Alexandra kommer in i riksdagen finns det några områden hon vill lägga extra mycket fokus på. Frågor hon känner att hon har unika kunskaper om. – Dels hur det är att vara ung i Stockholmsregionen. Det finns otroligt många utmaningar i det. Vi håller på att få en segregation som är fruktansvärd och en bostadsmarknad som är utom denna värld. Segregationen vi har här gör att människor hämmas enormt beroende på var på tunnelbanelinjen de bor.

BLIR DET SVÅRT att anpassa sig till att följa en socialdemokratisk partilinje i riksdagen? – Som distriktsordförande har jag stundvis gått mot partiet och har varit mån om att markera när Socialdemokraterna hamnat fel. Men jag tycker att det är en stor avvägning. Vi är ett stort parti och måste ha respekt för den demokratiska processen, annars funkar det inte. Dagens grupp är 112 personer, vi kan inte ha 112 ledamöter som säger olika saker och alla kämpar för sin fråga, däremot är det viktigt att alltid göra sin röst hörd i den interna processen. Där behöver man inte anpassa sig, snarare är det viktigt att påverka beslut i rätt riktning. S

 52  1/2014

FRIHET


ALEXANDRA VÖLKER Ålder: 24 år. Bor: Rissne, Sundbyberg. Lyssnar på: Svensk hiphop och country. Bästa bok: ”Pride and prejudice”. Ville bli som liten: Skådespelare.

 53  1/2014

FRIHET


1 Bildbevis 1. SSU Växjö demonstrerar utanför kommunhuset för lagliga graffitiväggar. 2. SSU Värmland, tillsammans med SSU Norra Älvsborg och AUF i Östfold, hade kursen “Love ain’t got no color”, spetskurs om främlingsfientlighet. 3. SSU:are träffar Gudrun Schyman under demonstration för samtyckeslag i Stockholm. 4. Ny SSU-klubb i Ängelholm. 5. Medlemsvärvning i Skellefteå.

2

3

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5

4

 54  1/2014

FRIHET


e d

g ja

sam k r pmä glöv p u att Brin . r ö f s” s Blom anjen s o p r e bry a. Agn d kam i V ” jen d ung ång mVeAT n a n I amp lsa bla kom igON FOTO: PR k r rive sk ohä ur deHN ANTONSS d å h JO i e Um a psyk erättarRÄTTAT FÖR: U b BE SS m

å S

r o j g

DET HELA BÖRJADE med att vi hade verksamhetsplaneringsmöte för medlemmar i SSU Umeå och diskuterade vilka frågor vi ville driva. Där kom det många punkter som handlade om psykisk ohälsa, så då ville vi göra något av det. Jag blev kampanjansvarig och fick kolla upp vilka som ville vara med. Efter det hade vi en första träff där vi brainstormade alla idéer som kom upp. Jag minns att jag tänkte att alla idéer var svinbra. Vi satte upp delmål också, som att värva medlemmar och skapa debatt. Att värva medlemmar var inte något som kom i första hand. Vi ville främst öppna en debatt och lyfta frågan om psykisk ohälsa lokalt här i Umeå. Vi var åtta till tio personer i kampanjgruppen. Sedan valde vi vissa ämnen som ätstörningar, mobbning, depression och självmord. Vi delade upp oss och såg till att läsa på så att vi visste vad vi höll på med. Vi gjorde informationshäften om psykisk ohälsa och berättade om vad det finns för organisationer i Västerbotten man kan höra av sig till. Men vi fick inte plats för allt så vi startade en sida på Facebook. Där kunde vi berätta mer och prata om kommande evenemang. Eftersom vi inte gjort något sånt här innan fick vi höra av oss till alla möjliga i rörelsen och be om hjälp, så det löste sig. Det var så fantastiskt. Någon skrev en text, jag som aldrig använt Photoshop fick göra affischer. En som tidigare jobbat för distriktet tipsade om ett tryckeri. Vi frågade många om hjälp och fick massor tillbaka. VI BÖRJADE MED att träffas en gång i veckan och göra klart allt grundarbete. Sedan satte vi upp affischer på skolorna och började sedan

kampanja och snacka med ungdomar. Eftersom vi inte var så vana att vara ute på skolor hörde vi oss för om bra sätt att göra det. Ett tips vi fick var att ställa frågor. Så vi använde oss av bollar i olika färger. Bland annat frågade vi om ungdomar tycker att skolorna ska ha en plan för att hantera spelberoende. Sedan såg vi till att prata med alla och fråga vad de själva tyckte var viktigt. Vi är hela tiden noga med att skriva ner vad de svarar så att vi kan få nya idéer om hur kampanjen ska gå vidare. DET ÄR KÄNSLIGT att prata om psykisk ohälsa. Nedtystat. Vår kampanj handlar om att man ska kunna prata om det. En sak vi fått veta under kampanjen är att anorexi- och bulimicentrum i Umeå fått nedskärningar så att de inte längre har nattvak. De som går där får alltså gå hem på natten. Nu har vi lagt ett förslag från SSU om att Socialdemokraterna ska se till att det kan vara öppet på natten igen. KAMPANJEN HAR GÅTT bra, en sak som varit viktig är att vi har väldigt bra dynamik i vår kampanjgrupp. I början av arbetet såg vi till att lära känna varandra, vi lagade middag tillsammans. Det är ett bra sätt att komma igång utan att det blir stelt. Vi har haft ett högt tempo och då gäller det att anpassa ribban. I början var den kanske lite väl hög och då fick vi sänka den, men det är inget misslyckande i det. Vissa kanske ser det som att vi håller på med välgörenhet. Det tycker inte jag. Vi lyfter frågan för att våra medlemmar vill det och sedan försöker vi förändra på det parlamentariska planet, på så sätt är kampanjen politisk och angelägen. S

 55  1/2014

FRIHET


Internationella vänner AKBAYAN YOUTH S Bildades precis som moderpartiet 1998, tolv år efter att Marcos militärdiktatur störtats. Akbayan är ett av bara två partier som suttit i kongressen sedan det första partivalet 1998. Akabayan Youth höll sin första kongress 2007 och har ungefär 8 000 medlemmar.

Utmanar eliterna Akbayan Youth, ungdomsförbundet till ett litet reforminriktat parti i Filippinerna, kämpar för demokratisk förändring och ökad jämlikhet. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: AKBAYAN YOUTH

R

AFAELA DAVID HAR varit aktiv i Akbayan Youth, ett socialdemokratiskt ungdomsförbund i Filippinerna, sedan 2010. – Många politiska experter säger att det politiska partierna måste stärkas om det filippinska politiska systemet ska kunna mogna. Det var därför jag blev politiskt aktiv och nu uppmanar andra att gå med i ett parti, säger Rafaela.

SEDAN NOVEMBER FÖRRA året är Rafaela ordförande för Akbayan Youth, ett uppdrag som inte alltid är så lätt. Hon ska vara demokratisk men bestämd, förhandla mellan skilda åsikter men samtidigt vara tydlig när det gäller grundläggande principer. – Jag vill att Akbayan Youth väver samman drömmarna från de ungas röster. FILIPPINERNA ÄR ETT land där politiken fortfarande domineras av eliterna, som styr allt, från det lokala till stora företag. – Här är det några få familjer som har mycket makt. De politiska dynastierna spelar fortfarande stor roll. Men maktstrukturerna möter motstånd från det civila samhället och progressiva rörelser. – Vänstergrupper har fått större inflytande över de politiska församlingarna. De sociala rörelserna har också drivit på viktiga förändringar

som jordbruksreformer och kvinnors reproduktiva hälsa. KORRUPTION OCH EN väpnad konflikt i de södra delarna av landet är viktiga frågor som Rafaela tar upp som högst angelägna. Men det som är mest aktuellt är olika frågor kopplade till miljön. Det blev allra mest tydligt när tyfonen Haiyan drog in över landet. – Den ödelade städer, lämnade tusentals döda efter sig och tiotusentals hemlösa. Eftersom den kan gå att koppla till klimatförändringarna har klimatfrågan blivit allt viktigare. Vi måste anpassa oss och samtidigt vara förberedda på nya katastrofer. Annars kan klimatfrågan komma att förändra den politiska och ekonomiska utvecklingen. PRECIS SOM FÖR så många andra ungdomsförbund är det vissa skillnader mellan Akbayan och Akbayan Youth. – Vi har vissa skillnader men det är ofta kring mindre frågor. Ingenting stort. Eftersom vi är en ganska ung organisation hjälper Akbayan oss med mentorskap och vägledning samtidigt som vi får utrymme att växa själva. Samtidigt får vi vara med i alla partiets beslutandeprocesser. Akbayan står bakom den styrande majoriteten i Filippinerna, men är själva ett väldigt litet parti. – Jag är glad över att vi varit konstruktiva när det gäller att genomföra vissa demokratiska reformer. Samtidigt är vi kritiska till att regeringen ser till att den ojämlikhet vi har i landet fortsätter. S

 56  1/2014

FRIHET


förrän bostadsfrågan blir en av valets viktigaste frågor, för då kommer det bli tydligt att de borgerliga saknar alternativ medan vi har tydliga alternativ. Feminismen har diskuterats mycket på senaste tiden. Vilken är den viktigaste jämställdhetsreformen? – Vi vet att kvinnor och män som lever tillsammans är relativt jämställda fram till den dagen man väljer att skaffa barn. Därefter tar kvinnan ett mycket större ansvar för det arbete som ska utföras i hemmet och för barnens uppfostran. Och det får konsekvenser för kvinnans möjlighet att göra karriär och för löneutvecklingen. Därför är den viktigaste reformen för att öka jämställdheten en individualiserad föräldraförsäkring, som innebär att båda föräldrarna förväntas ta lika stort ansvar för barnen. Då tror vi också att det kommer ge effekten att kvinnor får bättre chans till karriär (löneutveckling) och att hemarbetet delas mera lika.

 57  1/2014

FRIHET

a m

V ju ad st gö nu r d ? u

– Vi känner att bostadsfrågan är het just nu.

SO Di ka i s gi m l FI pa – A pa ute –J tal A t u s nj n nj a BR er na er v m st n trat e u r oc s på a ÄN g j r o h jo so bb gån s. S bb hos DS ci ar g ed ar SS al . j TR an ag U a jag m är m . Ö s ed om M de yc ie t g ke r. dig tm a ita ns e ka d ls tra m nya ån s te g, ga ajt de ro en tä lig so rd m a di s ig gi ka ita ta la la kom

gonstans att bo. Hur har det gått med er satsning på bostadspolitik? – Det har gått bra. Vi känner att bostadsfrågan är het just nu. Bostadsfrågan har kommit högt upp på den politiska dagordningen, och det socialdemokratiska partiet har börjat komma ut tydligare på den bostadspolitiska banan. Det tycker vi är bra men vi är inte nöjda

Blir det någon vårkampanj i år? – Vi ska ha en förvalskampanj. Den kommer att gå in ganska mycket i Europaparlamentsvalskampanjen. Årets vårkampanj kommer framför allt att vara ett sätt att få upp tempen i organisationen, ett sätt att få igång kamplusten och modet. Kampanjen, EP-valet och riksdagsvalet kommer mer eller mindre att gå in i varandra, därav begreppet supervalår. SSU ökade med flera hundra medlemmar förra året. Hur ska SSU växa under valåret? – Förra gången det var valår växte vi med ett halvt SSU under ett år. Vi vet att många unga upptäcker ungdomsförbunden och startar sitt politiska engagemang under valår. Vi ska fånga in alla dem som är nyfikna på och intresserade av SSU. – Du skulle se vår valplan. Vi kommer att ha många roliga aktiviteter och vara där unga är. Men för att vi ska kunna värva gäller det att vi har roliga aktiviteter och vinner skoldebatterna. Det gäller att vara kreativa och vara bra på det digitala så att många ser oss. När unga hör oss och får vårt budskap ska vi sedan se till att fånga upp dem i medlemskap. – Under en valrörelse gäller det att ha låga trösklar till medlemskap. Om du går med i SSU ska det gå snabbt att få engagera sig. Om du går med ena dagen ska du kunna vara med och dela ut frukostpåsar nästa. Vad har SSU på gång just nu? – Nästa stora grej i SSU är valkickoffen i mars. Då träffas 200 SSU:are i Västerås. De som kommer är den mest energiska klicken i SSU. De som är de främsta valarbetarna och de kommer att träna metoder och kika på kampanjinnehåll och budskap.

m

Vad har du på gång just nu? – Just nu ligger vi i slutfasen av att göra klar vår stora bostadspolitiska rapport som förhoppningsvis ska visa hur vi ska göra för att öka byggandet i Sverige så att alla unga kan ha nå-

ka

Förbundssekreterare SSU

SS SH ek m ja ko på in U o yc g m a b AN s f – J nom ke bla mu nd jude – J :s fö t u n r ör ag IA r bu ä isk eko d a nsty a sk n a st n bu Z t n r a n t n u nd a d n re a H ss nsv fråg om at lse jag kom pla sst AM is ty sk ut a ne yr o a m k r el re rig , o p a bi ge a r A a s ls e. för ch olit före ldn ra m till; r ja e. AL ek de ik. läs ing ö på g i I t t n ar es v on ty Fle a a i o om ck r o m in or ss lla i, er ch me pla dfö a av år vä ja n r s lfä g g fler dle era and de kon rd iv bö ms de e. m s fe oc etv rja vä ut Ja ka ren h is r i rv e g h ja se kr är nt ni i d a g im k re ng is r o h r ja in ul. ss , m tri ck ålla g b k er al a en ten så fl tal livi po si lit g äve dä er oc t ik h fö n r i r

Förbundsordförande SSU

U:

Ellinor Eriksson

SS

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären


BILD: WIKIMEDIA COMMONS

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 10 mars. PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

5

2

6

3

7

Prinsessan Leia i filmen ”Star wars” spelas av Carrie Fisher. Men vem var George Lukas andrahandsval för rollen? 1. Jodie Foster X. Sigourney Weaver 2. Michelle Pfeiffer Kartellens senaste skiva ”Ånger & Kamp Del 2” är producerad av ”Stress”. Vad kallas det hormon som bildas i kroppen när du stressar? 1. Kortison X. Kortisol 2. Östrogen

Hur mycket energi kan man spara genom att använda en lågenergilampa jämfört med en vanlig glödlampa? 1. 30 procent X. 50 procent 2. 80 procent

4

Regnbågsflaggan är en vanlig hbtsymbol. Hur många olika färger har en regnbåge? 1. 7 X. 6 2. 8

 58  1/2014

FRIHET

Pablo Escobar var på 80-talet knarkkung över nästan 90 procent av den amerikanska kokainmarknaden. Var verkade han? 1. Mexiko X. Honduras 2. Colombia

Vilket land var först i världen med att införa kvinnlig rösträtt? 1. Finland X. Australien 2. Nya Zeeland

I filmen ”30 november” från 1995 spelar Göran Gillinger huvudrollen som ”Adam”. Men vem spelar hans stammande brorsa ”Tobbe”? 1. Jonas Karlsson X. Olle Sarri 2. Kim Sulocki

GRATTIS! Niklas Larsson, Sjuntorp, Daniella Hamasaleh, Göteborg. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.


Vi vill ha dig. Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra världen bättre. Vi kan se till så att det fortfarande går att bada i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen. Eller kanske bara plocka lite friska blåbär. Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla

naturskogar inte huggs ned på bara några dagar. Och ju fler vi blir desto större skillnad kan vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja rätt i butiken. Vill du vara med? Sms:a medlem till   eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se. Ett medlemskap kostar  kr/mån.

 59  4/2012

FRIHET


I ÅR ÄR DET VI —

Selfie är så 2013. I år finns det viktigare motiv. Vänskap. Gemenskap. Solidaritet. Om du tycker att det borde vara mer vi och mindre jag i dagens samhälle, ta en Wefie (som en selfie men med kompisar). För det är roligare när fler kommer in i bilden.

www.ssu.se/wefie  60  2/2012

FRIHET


Frihet nr 1, 2014