3 / 2011

F K A A K L T L A A

UN IN VÅ KR SK G DI E RS OP I D I R N T P DR E I S ÄD S K O N F BO N I ON TT EL RT NG TR NI DT GL – O NG S ÖM K A LL E N FO D T O O LK A RI N C H M H E BA E S K P R M RN KIE AT ES LO TE TA S S M TIO SO I N PA TA SP R RE RE UT SS RU , T

T SO I D N #3 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 11 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

O P X E N I M E D A K A sistisk projektlera ti n a en ll ti inbjuder vill Stiftelsen Expo h oc a ol gagemang, som sk en e ög d h n lk a n fo n s ri n b el t d et Vin ig med rmin vänder sig till d en rs u K . Kursen är en te g. n in ge n a d rd va i et darutbil h tlig och främlingsfien sm si ra ot m n te ta figh ndande. lång och csn-gru SÖK SENAST 20 MA J

w w w.v i n d e l n s f o l k h ö g s ko l a . s e

VÄLKOMMEN

Lovligt byte?

D

EN DÄR KILLEN som skrev ”hora” på mitt skåp i skolan.

Golgatavandringen till lärarexpeditionen för att be om städgrejer för att tvätta bort kluddet. Läraren som inte tittade på mig och sa: ”Och vem har skrivit så på ditt skåp? Han kallas in till rektorn NU.” Läraren som tittade på mig med blicken som sa: ”Vad har den där tjejen gjort för att förtjäna att få det där ordet skrivet på sitt skåp?” Den motvilliga hjälpen med klottersaneringen. Skammen.

Och upptäckten att på den punkten har precis ingenting förändrats, sisådär 13 år efteråt. Resultatet av Sveriges största studie om sexualitet och hälsa bland unga har nämligen nyligen offentliggjorts. Drygt femtontusen 15–29-åringar över hela landet har svarat på enkäten från Göteborgs universitet. Och i studien framkommer bland annat att de svarande tycker att kvinnor som har haft många sexuella partner förtjänar ett dåligt rykte i högre grad än män.

I VERKLIGHETEN TYCKS det inte ens krävas att en tjej har rört i en endaste kille för att få det där ”madrassryktet”. Tjejer som är oskulder drabbas också av det. För att de tar för mycket plats. För att de ser ut på ett visst vis. För att det finns killar som gärna skulle vilja få chans på tjejerna men blir avspisade och då sprider ut rykten i vredesmod.

Eller för att det finns andra tjejer som är avundsjuka. Såväl kvinnor som män skvallrar och dömer ut vissa kvinnor som ”slampiga”, av olika skäl.

Det är illa nog. Men i studien från Göteborgs universitet tonar också en annan bild fram. 60 procent av tjejerna som svarat på enkäten uppger att de någon gång har utsatts för sexuella handlingar mot deras vilja. Siffran för killarna är hälften så hög, fast även om det är ovanligare är det förstås lika hemskt när en man utsätts för övergrepp.

MEN VILKA ÄR det då, de som utsätts för övergrepp, förutom att det främst är kvinnor?

Fler svar ger inte den här studien. Inte heller andra studier söker detaljerade svar. ”Det är inte offrets fel. Det kan drabba vem som helst.” Det har varit ett vanligt, enkelt svar. Och den första meningen stämmer förstås. Det är inte offrets fel.

Men den andra meningen, är den inte bara ett försök att slingra sig ur en obekväm sanning? Det är faktiskt inte vem som helst som drabbas, statistiskt sett. Har en person en gång utsatts för övergrepp ökar risken för att personen ska utsättas en gång till.

För att den dåliga självkänsla som ett övergrepp brukar resultera i kan göra att personen efteråt tar större sexuella risker. Och för att en gärningsman vet om att han (oftast en han) har lättare att komma

FRIHET

undan med att förgripa sig på en person med låg trovärdighet, någon som har dåligt rykte. Ett rykte som faktiskt kan ha uppstått på grund av ett tidigare övergrepp.

EN BOK SOM lyckas ge några av de här svaren är Katarina Wennstams klassiker ”Flickan och skulden”. Där följer hon ett flertal fall av unga kvinnor som anmäler en eller flera män för våldtäkt. Gemensamt för många av tjejerna är att de har haft ”dåligt rykte” redan innan övergreppet. Gärningsmännen har tyckt att de är ”lovligt byte”.

En kille som Wennstam intervjuar uppger att han inte skulle ge sig på vad han kallar för en fin tjej med gott rykte: ”Skulle jag våldta någon skulle jag ta hon i kort kjol.”

Andra tjejer har fått dåligt rykte först efter övergreppet. Inte killarna. Även i fall där killarna faktiskt döms för våldtäkt slipper många av dem undan omvärldens fördömande, och kan återgå till sina vanliga liv när de har avtjänat sina straff. I andra fall frias de åtalade männen – med motiveringar som att kvinnan har haft ett rykte om sig och det inte kan uteslutas att hon haft sex med männen frivilligt. Trots teknisk bevisning. Och även om det är de åtalade killarna själva som har börjat sprida ryktena om kvinnan efter övergreppet.

MEN SEDAN HAR ju andra fört skvallret vidare. Tisslat, tasslat och dömt ut tjejerna. Och det är inte bara unga som skvallrar. Vuxna gör det också. Till exempel lärare i skolan som borde vara förebilder. Som läraren jag mötte, som var allt annat än en förebild.

I slutändan kvarstår frågan om vem som bär skulden för ett övergrepp i den kontexten. Finns det en kollektiv skuld?

En skuld som ligger över alla som dömer kvinnor hårdare än män och för illvilliga rykten om tjejer vidare? 6

Becky Bergdahl är chefredaktör för Frihet. becky.bergdahl@frihet.se PS. Höjdhopparen Patrik Sjöberg har talat ut om övergreppen han utsattes för av tränaren som barn. Modigt. Och sorgligt. Han, stökiga killen med taskiga hemförhållanden, blev utsatt. Inte träningskompisen från en kärnfamilj med uppsikt. Det lovliga bytet i manlig form.

3 3/2011

INNEHÅLL

14 24 6 BREV

Jobbcoacher som inte tar ungas problem på allvar och oseriösa bemanningsföretag väcker förtvivlan hos Frihets läsare.

11 FÅR MAN KNULLA I PARKEN? Ellinor Eriksson svarar på sex- och relationsfrågor.

13 LÅT OSS PRATA OM SMUTS Katrine Kielos vrider och vänder på RUT-debatten.

14 NYA BLÅA SVERIGE

Frihet har pratat med Henrik som har en ryggskada, Carola som är sysselsatt inom Fas 3 och Yassin som fick fly till Sverige om Alliansens politik för sjuka, arbetslösa och nyanlända invandrare.

24 CHARLOTTE KALLA

Skiddrottningen om varför hon inte flyttar till Monaco för att slippa betala svensk skatt, som hennes kollegor gör.

30 STORSTADSSLUM

Samtidigt som Indiens ekonomi sväller i rekordtakt lever fattiga i kransar runt landets megametropoler. Frihet har varit i Calcutta för att se utvecklingen med egna ögon.

38 KULTUR

Plågsamt flyktingdrama, konsumtionskritik och en lysande seriedebut. Och 13-åringar som vägrar vara porriga.

43 FOKUS SSU

SSU Ale fick kommunledningen att vika sig. Unga sossar i Kanada.

SSU:aren Alejandro vill se rättvisare löner.

30 43

13 FRIHET

4 3/2011

Frihet Box 115 44 100 61 Stockholm Besöksadress — Krukmakargatan 37 A, plan 4 Telefax — 08 714 95 08 Prenumerationsärenden — 08 714 48 30 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Fronthill media AB: 08 545 517 30 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 10 100 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2010)

Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning. Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för dig mellan 13 och 25 år.

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

Vinnare av Svenska Publishingpriset 2010

FRIHET

Frihet Nummer 3/2011, årgång 93 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Scanpix Ansvarig utgivare — Becky Bergdahl Chefredaktör — Becky Bergdahl, 076 199 40 03 Andreredaktör, kulturredaktör och redaktör för Fokus SSU — Daniel Mathisen, 076 199 40 02, daniel.mathisen@frihet.se Layout — Anna-Maria Marklund, 08 714 48 32, anna-maria.marklund@frihet.se

5 3/2011

Form — Vår Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 3/2011 Björn Renner, Anne-Li Karlsson, Anders Hansson, Mats Almlöf, Gabriel Liljevall, Sara Hansson, Nils-Petter Ekwall, Katrine Kielos, Johan Augustin, Jonas Gratzer, Victoria Larsson, Linus Fremin.

Brev!

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Publicerade bidrag belönas med en Frihetkasse.

Adress: Frihet, Box 115 44, 100 61 Stockholm E-post: info@frihet.se

Reglerna förstör fackliga studier Vår regering vill ändra lagen om ledighet för fackliga studier. Regeringen vill att en provanställning ska kunna vara i 18 månader. Man kommer inte att kunna ansöka om ledighet för fackliga studier under provanställningen.

Man kommer att behöva ha varit reguljärt anställd i sex månader för att kunna ansöka om ledighet för studier. Detta betyder att få kommer att kunna ansöka om ledighet för studier under de första två åren på en ny arbetsplats.

I dag kan man också ansöka om ledighet för fackliga studier senast 15 dagar innan ledighetens början. Om regeringen får som den vill kommer man att behöva ansöka om ledighet minst två månader innan.

Arbetsgivaren kommer också att kunna skjuta upp studieledigheten i sex månader utan att behöva ange en orsak.

Det finns ytterligare en del i problematiken.

Många anställningar som erbjuds i dag är via bemanningsföretag. Jobbar man via ett bemanningsföretag kommer man troligtvis aldrig att kunna gå en facklig kurs.

Vår regering har redan lyckats försvaga facket genom att ändra avgifterna, många medlemmar är tvungna att välja mellan att betala för fackskyddet eller a-kassan. Andra har inte råd att vara med i vare sig facket eller a-kassan. Nu ligger bollen hos alla anställda, alla arbetslösa, alla utförsäkrade, alla föräldrar, alla sjuka, alla pensionärer och alla andra som uppskattar rättvisa. Agera för en bättre framtid! / Mariana Arntsen

Arbetslös + Ungdom = Meningslös?

Blev lite glad men ändå förvånad när jag denna torsdagsmorgon hörde på nyheterna att satsningen på jobbcoacher är ett misslyckande.

Den sittande regeringen, som drog i gång det här projektet, slog sig för bröstet och sa att det var en bra investering för att hjälpa arbetslösa till jobb. Men verkligheten är, visar det sig nu, den motsatta.

Mycket far runt i huvudet när man tänker på jobbcoacher. Det är oseriösa bemanningsföretag som tar knäcken på folk, speciellt vi

BILD: PRIVAT

Medarbetaren Sara Hansson serietecknare

som är nya på arbetsmarknaden. Man söker jobb på jobb med en viss förhoppning om att man äntligen ska få napp.

Man väntar och väntar på att få ett svar. Har mitt mejl med mitt cv nått fram? Jag dubbelkollar att det är rätt mejladress. Jodå, det är rätt så jag fortsätter att vänta.

Jag testar att ringa men får inget svar eller så är den som är ansvarig inte där. Man är ju en av många som söker de jobb som kommer ut. Får inte ens ett besked om att de valt att gå

Du ritar en serie till varje nummer av Frihet. Hur kommer du på vad serien ska handla om?

– Ofta läser jag i tidningar eller hör något på radio som jag tycker är kass och vill klaga på, eller som jag tycker är bra och vill utveckla och sprida vidare.

Andra gånger kommer jag bara på något tramsigt skämt som går att använda på ett bra sätt.

Dina serier är väldigt politiska. Vilka samhällsfrågor engagerar dig mest?

– Manssamhället, all nyliberal skit som

Namn: Sara Hansson. Ålder: 25 år.

Bor: Malmö.

Gillar: Dansa, äta ost.

Står inte ut med: Filip och Fredrik.

Ville bli som liten: Delfinskötare.

FRIHET

6 3/2011

bara gynnar de rika och asylfrågan. Min dröm är att åka i en helikopter och sprida asyl som ett godisregn över hela världen.

Vad gör du när du inte tecknar för Frihet?

– Pratar i radio i satirprogrammat Tankesmedjan i P3.

Hur kom du på att du skulle bli serietecknare?

– Jag blev helt besatt av att rita serier någon gång efter studenten, och det har inte mattats av än.

6 Se Sara Hanssons serie på sidan 41.

ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

”Mina vänner, som går till jobbcoacher, säger alla samma sak: Det är bara skit och bortkastad tid. Sen ska man inte glömma bort att det är skattebetalarnas pengar som har förslösats.” vidare med andra sökande, inte ens en bekräftelse på att de fått mitt cv.

Detta får mig som arbetslös ungdom att känna mig värdelös och det tar tid innan jag åter vågar mig in i jobbsökarträsket – för att få nästa smäll.

Många av mina vänner, som går till jobbcoacher, säger alla samma sak: ”Det är bara skit och bortkastad tid.”

Sen ska man inte glömma bort att det är skattebetalarnas miljarder som har förslösats i denna ”bra investering”.

Denna kränkande behandling från arbetsgivare och bemanningsföretag gör så att man blir förtvivlad till den gräns att man är nära att ge upp. /Pierre Engberg

Facket och partiet i samma båt Tack för ytterligare ett bra nummer av Frihet. Extra intressant att läsa en av de bästa intervjuerna hittills med Håkan Juholt samt en intressant artikel om den facklig-politiska samverkan.

Som anställd på LO och medlem i SSU vill jag dock jag tydliggöra ett par saker kring den facklig-politiska samverkan mellan partiet och facket. För det första upplever jag ingen ”äktenskaplig kris”. Tvärtom upplever jag att valförlusten, för såväl partiet som facket, tydliggjorde behovet av att utveckla den fackligpolitiska samverkan.

I partisekreterare Carin Jämtins installationstal sa hon följande: ”Det finns de som kallar LO för ett särintresse. Jag menar att LO har en särställning”. Utöver den tydliga markeringen har Socialdemokraterna tillsatt en utredning under ledning av Kommunals tidigare ordförande Ylva Thörn som undersöker möjligheterna att utveckla den facklig-politiska samverkan. Även från LO:s sida går det att skönja en entusiasm inför framtiden. Under den social-demokratiska partikongressen släpptes rapporten ”Facklig strategi för politikens möjligheter”,

där LO tydliggör medlemmarnas åsikter kring en rad politikområden.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin skriver på DN Debatt ( 2011-03-24 ): ”Från LO:s sida vill vi utveckla den facklig-politiska samverkan för att passa våra medlemmar även i framtiden.” En formulering som snarare markerar insikt kring betydelsen av den facklig-politiska samverkan.

En eventuell äktenskaplig kris har jag personligen bara tagit del av hos borgerliga ledarskribenter och opinionsbildare. Så har det mig veterligen varit sedan tidigt 1990-tal.

Enigheten stör högern. Trondheimsmodellens genomslagskraft upplever jag som grovt överskattad av vissa debattörer på vänsterkanten, däribland Aron Etzler, chefredaktör för Vänsterpartiets partitidning. Jag betvivlar att Trondheimsmodellen är något som frekvent diskuteras bland AUF:s eller Arbeiderpartiets medlemmar, mina personliga erfarenheter tyder på motsatsen.

Tack för en, som alltid, bra tidning. Den facklig-politiska samverkan är ett segerrecept för vår rörelse – även i framtiden. /Tobias Gerdås, SSU Lysekil och SSU Sundbyberg

Vad hände sen? ”När nazisten kom till byn”, Frihet 1/2011 kommunfullmäktige fick Svenskarnas partis företrädare Daniel Höglund lämna sin plats, eftersom det framkom att han inte var bosatt i kommunen. Eftersom Svenskarnas parti inte kunde vaska

fram någon ersättare har partiet nu förlorat sin plats i fullmäktige.

Partiet lever dock vidare, med aktiviteter som flygbladsutdelning.

Dessutom ger Svenskarnas parti ut internettidningen Realisten, där man bland annat kan läsa en artikel om socialdemokraten Tommy Waidelich.

“Jude blir Socialdemokraternas ekonomiska talesperson” är rubriken.

FRIHET

7 3/2011

BILD: EXPO

I Frihet 1/2011 fanns ett stort reportage från Grästorp, där det nazistiska partiet Svenskarnas parti blev invalda i kommunfullmäktige i höstas. 102 Grästorpsbor röstade på partiet som bland annat betonar vikten av ”ett genetiskt rent Sverige” och ser det demokratiska styrelseskicket som ett av Sveriges största problem.

Men efter en kort tid i

H AL LÅ DÄ BILD: MACHOFABRIKEN

R!

PER ÖSTBERG Projektledare för Machofabriken, ett nytt utbildningsmaterial om manliga normer.

Machofabriken utmanar manlighetsnormen Vad är Machofabriken för något?

– Ett utbildningsmaterial som riktar sig till personer som arbetar med unga och ett verktyg för att öka jämställdheten och arbeta mot våld.

Fokus är hur sociala normer för manlighet som bygger på makt kan ifrågasättas och förändras.

Hur kom ni på idén?

– Det saknades material som fokuserade på killar och manlighet i jämställdhetsdebatten.

Utifrån det har vi i ungefär två och ett halvt års tid arbetat med att utveckla konkreta pedagogiska metoder som resulterade i Machofabriken.

Vilket är det tydligaste exemplet på manliga könsnormer i dag?

– I en undersökning med 1 100 unga om vad de associerar med manlighet kom det upp ord som stark, tuff, risktagande, modig, lång och hårig. Men framför allt handlar det om vad du inte ska vara. Du får inte vara feg, inte bög och absolut inte feminin. Normer för manlighet begränsar människor och idealiserar egenskaper

som kopplas till fysisk styrka, makt och våld.

Hur skiljer sig synen på manlighet i dag jämfört med för tio år sedan?

– Inte mycket. Det som anses manligt värderas högre än det som anses kvinnligt. Det behövs en diskussion om maktstrukturer. Visst är det positivt att fler män tillåts vara omhändertagande och ta föräldraledigt. Men hur många normbrytande män eller kvinnor ser vi bland näringslivets toppar? Eller hur många av dem som utsätts för mobbning eller hatbrott är inte individer som brutit mot normer för manlighet?

Vilka reaktioner har ni fått på projektet?

– De lärare och ungdomsgrupper som pilottestat Machofabriken uppskattar materialet.

Filmerna väcker diskussion och många upplever att de fått syn på saker som de inte varit medvetna om, och därmed verktyg för att hantera jobbiga situationer. 6 TEXT: DANIEL MATHISEN

”Övre medelklass, överklass – och adel. Av den enkla anledningen att de är de enda som har råd.”

15

WILHELMINA WACHTMEISTER, VD FÖR BARNVAKTSFÖRMEDLINGEN NANNYAKUTEN, BERÄTTAR OM BOLAGETS KUNDBAS. UR SVD.

VÄRLDENS SÄMSTA SJUKVÅRD Den föga smickrande utnämningen ”världens sämsta sjukvård” tillfaller Sierra Leone. Näst sämst är sjukvården i Burma, skriver Ordfront.

KVINNOFRID I ANGOLA Angolas parlament har klubbat igenom en ny lag mot våld i hemmet. Tusentals människor har demonstrerat för att visa sitt stöd för den nya lagen, skriver tidningen Omvärlden.

PROCENT

av världens energibehov täcks av kärnkraft, enligt Nuclear Energy Institute.

SKÅNSKA UNGDOMAR SUPER MEST

”De måste ha vetat.”

FINANSFIFFLAREN BERNIE MADOFF ÄR ÖVERTYGAD OM ATT BANKVÄRLDEN VISSTE ATT HAN FÖRSKINGRADE PENGAR I SAMBAND MED FINANSKRISEN. UR FINANCIAL TIMES.

FRIHET

8 3/2011

Det finns stora skillnader mellan ungdomars alkoholvanor i olika delar av Sverige. Hög tillgänglighet av billig, importerad alkohol från Danmark och Tyskland gör att ungdomarna i södra Sverige super mer än unga längre norrut, skriver UNF:s tidning Motdrag. I Skåne dricker en kille i nionde klass i genomsnitt 84 liter starköl per år, för tjejer är siffran 50 liter.

BILD: BJÖRN RENNER

— Väljarna röstar efter hur ekonomin ser ut.

VAL I VÄRLDEN: TURKIET

Typ av val: Parlamentsval.

Valdatum: 12 juni.

Invånare: 79 miljoner.

Statsskick: Republik.

Kuriosa: Turkarna introducerade kaffet till övriga Europa.

Kuriosa 2: Istanbul är den enda stad i världen som sträcker sig över två kontinenter, Europa och Asien.

HUR: Turkiets konstitution fastställer att de 550 ledamöterna i landets parlament, Stora nationalförsamlingen, ska väljas vart fjärde år. Bedömare ser valet som en förtroendemätning av AKP:s, Rättvise- och utvecklingspartiets, år vid makten.

HISTORIA: Under 1300-talet uppkom det osmanska riket, som under storhetstiden på 1500- och 1600talen omfattade större delen av Mellanöstern, Balkan och Nordafrika. Det osmanska riket besegrades och marginaliserades under första världskriget.

Det moderna Turkiet grundades 1923 i ruinerna av det osmanska imperiet av nationalikonen Mustafa Kemal Atatürk. Atatürk drev enväldigt igenom omfattande sociala och politiska reformer i landet, som förblev en enpartistat till och med 1950. I valet samma år vann oppositionspartiet Demokratiska partiet en majoritet av rösterna och öppnade vägen för en mångfald av partier. Turkiet blev medlem av FN 1945 och NATO 1952. Turkisk militär har vid tre tillfällen – 1960, 1971 och 1980 – sökt ta makten genom kuppförsök, något som misslyckats. 1974 gick Turkiet in militärt i Cypern för att förhindra grekisk dominans över ön, något som gjort att ö-landet sedan dess är splittrat. 1964 fick Turkiet observatörsstatus i Europeiska gemenskapen, föregångaren till Europeiska unionen.

Sedan födelsen av den kurdiska separatiströrelsen PKK 1984 har mer än 45 000 liv gått om intet i strider mellan PKK-grupper och turkisk militär. 1999 greps PKK-ledaren Abdullah Öcalan, vilket resulterade i vapenvila och marginalisering av PKK. 2004 bröt PKK vapenvilan och stridigheterna blossade återigen upp.

SITUATIONEN I TURKIET: Turkiska regeringar har genom åren genomfört flera reformer i syfte att underlätta medlemskap i EU, bland annat att avskaffa dödsstraffet, stärka ekonomin och demokratin. 2006 inledde EU förhandlingar om ett eventuellt medlemskap.

Trots det har regeringspartiet fått kritik för att inte verka för en tydligare, mer transparent maktutövning i landet. Bland annat har människorättskämpar fängslats. Men i senaste valet fick regeringspartiet AKP 46,7 procent av rösterna.

FRIHET

9 3/2011

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Sahin Alpay, professor i statsvetenskap vid Bahcesihiruniversitetet i Istanbul.

Hur ser du på den politiska situationen i Turkiet i dag?

– Polariserad mellan dem som hävdar att regeringspartiet AKP strävar efter att införa en auktoritär regim och dem som i stället menar att regeringen, bromsad reformtakt till trots, garanterar fortsatt ekonomisk tillväxt och en väg mot EU-medlemskap.

Vilken blir valets stora fråga?

– Oppositionen kommer sannolikt anklaga regeringen för maktmissbruk, medan regeringen i sin tur väntas beskylla oppositionen för inkompetens.

Väljarna röstar sannolikt efter hur ekonomin ser ut. Som vanligt.

Hur mycket skiljer sig egentligen de olika partierna åt?

– Det finns fyra större partier. Proislamiska AKP står huvudsakligen för demokrati och mot militär inblandning och byråkrati, liksom en liberal och globaliserad ekonomi. Det största oppositionspartiet Republikanska folkpartiet, CHP, förespråkar en auktoritär form av sekularism, med bevarandet av statliga monopol och begränsad religionsfrihet. Nationella handlingspartiet, MHP, vill bevara turkisk identitet och kulturell homogenitet och motsätter sig rättigheter för landets kurder. Partiet för fred och demokrati, BDP, är pro-kurdiskt och slåss för kurdiska rättigheter. Alla tre oppositionspartierna är kritiska till regeringspartiet.

När är det realistiskt för Turkiet att bli medlem av Europeiska unionen?

– En tredjedel av turkarna är positiva till ett EUmedlemskap, men merparten tror inte att landet kommer att godkännas av befintliga EU-länder. Bara en femtedel av EU-medborgarna ser positivt på Turkiets inträde i unionen. Turkiets EU-medlemskap är en helt öppen fråga.

TEXT: DANIEL MATHISEN

BILD: BJÖRN RENNER

Källor: Amnesty, Freedom House, Index Mundi, CIA: The World Factbook.

SKUMGODIS - EN MILJÖBOV En påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket. 0,8 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp kommer från konsumtionen av godis, läsk och chips.

”Problemet med den idén är att mänskligheten inte är en nykter Maria Wetterstrand utan snarare en Charlie Sheen-typ: egocentrisk, kortsynt, lustdriven och speedad.”

ANN-CHARLOTTE MARTEUS, EXPRESSENS LEDARSKRIBENT, OM IDÉN ATT EN OMSTÄLLNING TILL ETT MER ENERGISNÅLT SAMHÄLLE SKULLE GÖRA ATT VI KLARAR OSS UTAN KÄRNKRAFT.

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

David Kato.

HBT-HETSJAKT I UGANDA Situationen för HBT-personer i Uganda blir allt mer akut. Först publicerade en tidning namn på en radda öppet homosexuella ugandier under uppmaningen ”Häng dem!”.

Nu har gayaktivisten David Kato mördats – och begravts under hån av självaste prästen, skriver tidningen Ottar. Ugandas president Yoweri Museveni gör sitt bästa för att elda på stämningarna med förslag på dödsstraff för ”grov homosexualitet”. Han har suttit 24 år vid makten och blev i februari i år omvald ännu en gång, i ett val som betecknas som ofritt.

Fiskeavtalet mellan EU och Marocko, som även ger EU rätt att fiska i vatten som tillhör Västsahara som Marocko ockuperar, har förlängts med ytterligare ett år. Sverige, Danmark och Storbritannien röstade mot att avtalet skulle förlängas eftersom länderna anser att avtalet bryter mot folkrätten, skriver tidningen Västsahara.

SNART ETT ÅR UTAN REGERING Belgien har slagit världsrekord i politisk kris. Ända sedan valet i juni 2010 står landet utan regering. Det beror på att partierna som vann valet inte har kunnat enas om hur en ny regering ska se ut, skriver DN.

KINA TAR TILL VAPEN Kina har fått allt starkare ekonomiska muskler. Och investerat en betydande del i militär upprustning. Det oroar Kinas grannländer Japan, Vietnam och Sydkorea, som också höjer sina försvarsbudgetar.

Enligt nya uträkningar från Sipri, Stockholm International Peace Research Institute, har militärkostnaderna i Östasien ökat med hela 71 procent från år 2000 till år 2009.

FORTSATT EU-FISKE I VÄSTSAHARAS VATTEN

”Han fick folk att skratta fler gånger än vad statsminister Reinfeldt gjort under hela sin tid som partiledare.”

Kändisbloggaren Alex Schulman kommenterar socialdemokratiske partiledaren Håkan Juholts första offentliga framträdande.

46

timmar Så länge kysstes ett thailändskt par under alla hjärtans dag för att komma med i Guinness rekordbok. BBC News.

DIKTATORN PACKAR VÄSKORNA Etiopiens tidigare diktator Mengistu Haile Mariam tvingades fly landet efter en kupp år 1991, och fick skydd av envåldshärskaren Robert Mugabe i Zimbabwe. Men nu när Mugabes styre skakas av folkliga protester känner sig Mengistu inte säker längre och funderar på att flytta till Nordkorea.

”Naturkatastrof i New Orleans och Haiti ledde till plundring & våld. I Japan går allt lugnt och städat till. Gissa varför:)” SD-RIKSDAGSLEDAMOTEN KENT EKEROTH TWITTRAR.

FRIHET

10 3/2011

SEXSPALTEN

Fråga Ellinor om relationer och sex!

POLITISK KALENDER 16 MAJ–30 JUNI

16

Mejla frågor! Ellinor Eriksson är ansvarig för HBT-frågor och sexualpolitik i SSU:s förbundsstyrelse. Hon har gått RFSU:s utbildning i sexualupplysning och svarar gärna på frågor om relationer, sex och kroppen.

Mejla dina funderingar till ellinor.eriksson@ssu.se.

Får man knulla i parken?

Hej Ellinor. Jag börjar närma mig 23 år och vet att det då blir dags för cellprovtagning. Jag är lite nervös inför det, att det ska göra ont och så, hur funkar det? Och måste man gå?

– Gynekologiskt cellprov tas ungefär vart tredje år på kvinnor mellan 23 och 60 år, för att upptäcka cellförändringar som kan leda till cancer. Sedan cellprovtagning infördes på 60-talet har dödligheten i livmoderhalscancer

– Sedan cellprovtagning infördes på 60-talet har dödligheten av livmoderhalscancer sjunkit till hälften. sjunkit till hälften, så det är väldigt bra att det finns!

Provet tar bara några minuter och gör inte ont, men det kan kännas ovant.

Vid provtillfället får man sitta i en gynekologstol.

Barnmorskan som tar provet använder ett hjälpmedel som heter spekulum för att vidga slidan. Sedan tas snabbt tre prover där celler lätt skrapas av. En liten

plastspatel dras bakom livmodertappen, plastspatelns andra kupade ände snurras på livmodertappen, och en liten borste förs in i livmoderhalsen. Dessa prov blandas samman och skickas på analys. Efter ungefär sex veckor får man svar som antingen säger att allt var normalt, eller att man behöver göra ett omprov för att provet inte kunde analyseras, eller att man hittat cellförändringar som ska utredas. Då får man en tid hos en gynekolog. Cellförändringar beror på så kallat HPV-virus som är sexuellt överförbart, så alla tjejer som har haft sex bör ta provet. Det är frivilligt, man måste inte gå, däremot menar jag att det är viktigt att gå. Det går snabbt, det är gratis och man får koll på läget. Att man kan vara nervös är däremot fullt förståeligt. Mitt tips är att berätta för den som ska ta provet att du är nervös. Lycka till!

Hej! Får man knulla i typ en park eller är det förbjudet?

– Det är inte förbjudet att ha sex på allmänna platser som det heter, så länge ingen utomstående person ser. Om någon däremot ser det så kanske den personen vill göra en polisanmälan. Anmälan kommer i så fall förmodligen klassas som förargelseväckande beteende, som ju är förbjudet. 6

maj. Europafackets kongress börjar i Aten.

19

maj. Presidentvalet på Seychellerna börjar och håller på fram till och med 21 maj.

22 25

maj. Internationella dagen för biologisk mångfald.

maj. Handelsanställdas förbunds kongress börjar och håller på till och med 29 maj.

27

maj. Tredagarskursen ”Feministiska utmaningar” startar på SSU:s kursgård Bommersvik. SSU:are från hela landet är välkomna.

12 15

juni. Parlamentsval i Turkiet.

juni. SSU:s sommaruniversitet börjar. I fem dagar får deltagarna gå en ideologisk fördjupningskurs på Viskadalens folkhögskola.

SKILJELINJEN

Vilken funktion fyller Sveriges bistånd?

– Att skapa förutsättningar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Sverige har historiskt haft en stor andel bistånd till utvecklingsländer. Hur kommer det sig att det inte tycks fungera?

– Det finns olika strukturer som motverkar utveckling, till exempel orättvisa förutsättningar och handelshinder. Det kan också handla om diktatorer som blockerar utveckling.

Vilken nivå vill SSU se på biståndet?

– SSU har som mål att höja Sveriges internationella bistånd till en procent av BNP. Den borgerliga regeringen har i praktiken minskat biståndet genom att trolla med budgeten och begränsa vilka länder som får hjälp. Det vill vi ändra på.

– Svenskt bistånd fyller en dubbel funktion. Både för direkt stöd, men även för att bygga vår roll som en trovärdig aktör i utrikespolitiken. Sen används inte allt rätt, kontrollen måste skärpas.

Vilken nivå vill MUF se på biståndet?

– När svensk ekonomi växer så växer också möjligheten för svenskt bistånd. Men det är fel att låsa biståndet till en viss del av BNP, utan varje enskilt projekt

ska vägas mot dess nytta.

Vad är alternativet till bistånd?

– Bistånd innefattar allt från direkta resurser till utbildningar och demokratiutveckling.

Men ibland behöver det även kompletteras med militärt stöd.

JYTTE GUTELAND, SSU

ERIK BENGTZBOE, MUF

FRIHET

11 3/2011

30

juni. Kristdemokraternas riksting börjar i Umeå. Kommer partiledaren Göran Hägglund att bytas ut?

Hjälp dem som drabbats av våldet i Libyen Våldet i Libyen tvingar människor att fly för sina liv. De behöver skydd, tak över huvudet, att hitta sina nära och kära som försvunnit. De måste få filtar, mat, vatten och sjukvård. Röda Korset finns på plats och arbetar i området med att ge människor hjälp. Mer hjälp behövs.

Ge 100 kr idag genom att SMS:a Akut Libyen till 72 900 eller sätt in pengar på bankgiro 900-8004 och märk inbetalningskortet ”Libyen”.

Tack för din hjälp.

www.redcross.se

KRÖNIKA

”Och nu vill allt fler inom Socialdemokraterna att partiet ska byta inställning.

Sluta oroa sig och börja älska RUT. Eller åtminstone acceptera skiten.”

ILLUSTRATION: BJÖRN RENNER

RUT förutsätter ojämlikhet DEFINITIONEN AV SMUTS är saker som är på fel plats. Brödsmulor på tallriken är brödsmulor på tallriken, men brödsmulor på golvet är smuts. Smuts är helt enkelt relativt.

Och mycket komplicerat. Uppenbarligen.

RUT-avdraget har varit en av de mest infekterade frågorna i svensk politik. Och nu vill allt fler inom Socialdemokraterna att partiet ska byta inställning. Sluta oroa sig och börja älska RUT. Eller åtminstone acceptera skiten. Avdraget alltså.

NEJ, RUT SKAPAR inte särskilt många jobb och ja, RUT används främst av höginkomsttagare, men det kommer inte vara möjligt att gå till val på att avskaffa det. Man måste välja sina strider och svenska folket har vant sig vid sina städavdrag.

Eventuellt ligger det något i resonemanget – den typen av överväganden måste göras inom politiken. Men det betyder inte att det där med RUT är okomplicerat.

NYLIGEN PUBLICERADE SCB 2010 års siffror över vilka som har använt städavdraget. RUT är vanligast bland äldre, vilket ju är bra, de har svårare att städa själva. Men framförallt är det de med mycket pengar som använder RUT. I den rikaste fjärdedelen av befolkningen är RUT nästan tio gånger så vanligt som i den fattigaste – de med mycket pengar gör dessutom fler och större avdrag.

Den biten skulle socialdemokratiska RUTförespråkare emellertid kunna göra något

åt. Som avdraget fungerar i dag kan du köpa städning för upp till 50 000 kronor, och det är knappast ensamstående och pensionärer som handlar hushållsnära tjänster för dessa summor. I ett eventuellt socialdemokratiskt RUTavdrag hade man kunnat sänka taket radikalt, låt säga till 10 000. Det skulle göra fördelningen bättre. Emellertid skulle RUT fortfarande vara komplicerat.

BETALT HUSHÅLLSARBETE utförs till största delen av kvinnor, ofta migranter eller kvinnor från minoriteter. Skatterabatt på hushållstjänster bekräftar föreställningen att kvinnor ska sköta hushållsarbetet, antingen hemma eller hos någon annan. Den ena kvinnans frigörelse blir beroende av att hon kan betala en annan kvinna att sköta det som kvinnor fortfarande förväntas sköta. Så länge städerskans timlön fortsätter vara betydligt lägre än timlönen för den som annars hade städat (alltså kvinnan i familjen) är det rationellt att köpa städhjälp. Upplägget förutsätter ojämlikhet mellan olika grupper av kvinnor.

Samtidigt som den västerländska kvinnan har kommit ut på arbetsmarknaden har hon i och med globaliseringen på detta sätt förts samman med sina mindre privilegierade systrar. Över stora delar av världen bor de ofta under samma tak, men inte i samma värld.

De möts som arbetsgivare och arbetstagare.

Herrskap och tjänstefolk. Och de maktrelationerna går inte att sopa under mattan. Arbetare i hushållssektorn är utsatta. Ofta är

FRIHET

13 3/2011

de isolerade från andra arbetstagare och från samhället. Det är den ena sidan av saken.

DEN ANDRA ÄR att kvinnliga filippinska hushållsarbetare i Hong kong tjänar lika mycket som manliga läkare gör hemma i Filippinerna, samt att de pengar som kvinnliga migrantarbetare skickar hem bidrar mer till utvecklingsländernas ekonomier än allt bistånd.

PÅ ETT PLAN kan man naturligtvis säga att RUT har fått oproportionerligt stor betydelse i svensk politik. Trots att det bara är en ganska liten del av Sveriges befolkning som använder avdraget har frågan laddats med alla möjliga politiska neuroser och blivit till en symbol långt större än de 1 340 miljoner som det kostar. Samtidigt är RUT faktiskt en del i stora och globala processer som man måste förhålla sig till.

Så det kanske finns en poäng att vi pratar så mycket om det. Trots allt.

Katrine Kielos är ledarskribent på Aftonbladet. kkielos@hotmail.com

NYA BLÅA

Yassin kom hit som flykting. Carola har aldrig haft ett fast arbete. Henrik fick en förödande ryggskada på jobbet. Frihet har träffat unga som berörs av tre stora förändringar som Alliansen har gjort – makeovern av a-kassan, sjukförsäkringen och etableringen av nyanlända invandrare.

TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

FRIHET

14 3/2011

SVERIGE

FRIHET

15 3/2011

– Jag tycker att det är viktigt att inte fastna i problem. Det krävs mycket av en individ för att klara en resa till Sverige. Jag menar att en människa som tagit sig hit, trots alla svårigheter och hinder, måste ha en hel del egna resurser.

BILD: ANDERS HANSSON

FRIHET

16 3/2011

De nyanlända

Yassin Ekdahl är psykolog på Röda korset i Malmö. Han flydde till Sverige som 16-åring och i sitt arbete möter han traumatiserade människor som nyss har gjort samma resa. Med Alliansens nya regler måste de ha fått jobb inom två år efter att de fått uppehållstillstånd här – samma tidsram gäller för en analfabet som för en akademiker.

D

EN 1 DECEMBER 2010 trädde en ny lag i kraft i Sverige om etablering av nyanlända invandrare. Nu betonas värdet av att få ut nyanlända på arbetsmarknaden så fort som möjligt efter att de har fått uppehållstillstånd här.

Varje kommun behåller ansvaret för att ordna SFI, undervisning i svenska för invandrare, och bostäder åt de nyanlända i kommunen. Men ansvaret för att introducera de nyanlända på arbetsmarknaden flyttas från kommunerna till Arbetsförmedlingen, och den nya lagen säger att introduktionen får ta maximalt två år.

KAN MAN DÅ förvänta sig att alla nyanlända invandrare kommer till Sverige med samma förutsättningar för att få jobb? Kan en analfabet och en universitetsutbildad pressas in i samma ram? Och hur ska någon som är svårt traumatiserad efter till exempel krigsupplevelser kunna börja heltidsarbeta direkt?

Yassin Ekdahl jobbar som psykolog på Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. Han menar att de nya reglerna har både fram- och baksidor.

– Jag tycker att det är viktigt att inte fastna i problem. Det krävs mycket av en individ för att klara en resa till Sverige. Jag menar att en människa som tagit sig hit, trots alla svårigheter och hinder, måste ha en hel del egna resurser, säger han.

– Men det är viktigt att man inte ser alla invandrare som en homogen grupp. De är olika och har olika förutsättningar. En analfabet och en universitetsutbildad har inte samma förutsättningar och det måste man ta hänsyn till. Det är viktigt att introduktionen anpassas efter individens behov, exempelvis är behoven hos en traumatiserad person mer omfattande och ser annorlunda ut än hos en icke-traumatiserad.

Jag tycker att det är bra att folk får jobba, men saker och ting ska vara anpassade efter individens förmåga. Att jobba behöver inte vara en belastning. Tvärtom, att få en sysselsättning kan även vara vårdande.

HAR DÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN den nödvändiga kunskapen om att möta nyanlända med olika behov?

– Det är svårt för mig att uttala mig om Arbetsförmedlingen har kunskap för detta uppdrag. Men jag förutsätter att de har den kompetens som behövs, säger Yassin.

En nyanländ som deltar i ett etableringsprogram via Arbetsförmed-

FRIHET

lingen får en ersättning på 308 kronor per dag. Om Arbetsförmedlingen inte lyckas ge den nyanlända jobb inom två år hamnar kostnaden ändå på kommunen, som får betala ut socialbidrag.

Regeringen motiverar lagändringen med att etableringen tar för lång tid i dag, i genomsnitt tar det sju år för en nyanländ flykting i Sverige att få arbete från det att han eller hon har fått uppehållstillstånd; uppdelat på kön är siffran fem år för män och tio år för kvinnor.

I Sverige har endast 40 procent av välutbildade invandrare ett kvalificerat jobb, jämfört med 90 procent bland infödda svenskar. Det är även internationellt en mycket stor skillnad. Yassin tycker att något måste göras för att försöka öka andelen sysselsatta bland flyktingarna.

– Det är viktigt att individen får rätt förutsättningar att få ett arbete och bli självständig. Men förändringar kommer inte ske bara för att man har infört en ny lag och för att Arbetsförmedlingen har fått nya uppgifter. Det måste till förändringar på andra områden också. Jag tror att det är viktigt att inse att diskriminering kostar, säger han.

EFTERSOM BETYDLIGT FÄRRE invandrare än infödda svenskar får jobb trots bra utbildning, har debatten rasat kring rasistiska arbetsgivare som inte ens vill kalla jobbsökande med utländskklingande namn till en intervju. Den som upplever sig diskriminerad kan göra en anmälan till DO, Diskrimineringsombudsmannen, men det kan vara svårt att få till exempel en arbetsgivare fälld i domstol.

YASSIN SJÄLV ÄR ett bevis på att det går att lyckas, trots att den svenska integrationspolitiken har väckt kritiska debatter såväl under socialdemokratiskt som borgerligt styre. Han kom till Sverige från Somalia som ensamkommande flyktingbarn. I Sverige fick han en fosterfamilj och han bestämde sig tidigt för att läsa till psykolog för att kunna hjälpa andra som traumatiserats av att tvingas på flykt.

– DET FINNS vissa faktorer som underlättar för en person på arbetsmarknaden. Det är utbildning och kompetens. Men det som är minst lika viktigt är att ha ett kontaktnät så att man kommer in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att man får stöd, vägledning och uppmuntran att kämpa på. Jag var ung när jag kom hit och hittade trygghet och stabilitet, som är nödvändiga ingredienser för att landa i det nya landet, hos min nya svenska familj, säger Yassin.

– Mitt råd till unga nyanlända är att ha tålamod och hålla fast vid sina drömmar. 6

17 3/2011

De arbetslösa Carola Ankarborg från Gävle är 32 år och har aldrig fått ett fast jobb. Nu befinner hon sig i Fas 3, där långtidsarbetslösa placeras på arbetsplatser för ”sysselsättning” utan lön. Men hon tycker att hon haft tur: – Min sysselsättning är meningsfull, för många andra är Fas 3 förvaring.

C

AROLA TOG STUDENTEN under 90-talskrisen.

– Efter gymnasiet var jag arbetslös första gången, säger hon.

Vikariat i storkök, skrivarkurser på folkhögskola, studier i litteratur på högskola, praktik i butik. Tillfälliga sysselsättningar har sedan dess avlöst varandra.

– Men jag har aldrig fått ett fast, ordentligt jobb.

Det betyder inte att Carola inte har försökt.

– Särskilt första gången jag var arbetslös, då efter gymnasiet, sökte jag allt som gick att söka. Sen har jag blivit mer och mer less på läget.

Det är så många sökande för varje jobb. Man blir nerkörd i skorna. Nu går sökandet upp och ner. ÅR 2006, KORT efter valvinsten, införde Alliansen jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa. Efter ett år som arbetslös hamnar man i Fas 1, i högst 150 dagar ska Arbetsförmedlingen hjälpa den arbetslöse med jobbcoachning och jobbsökande.

I den andra fasen som varar i högst 300 dagar ska Arbetsförmedlingen även hjälpa till med praktik och arbetsträning.

Om man fortfarande inte har fått ett arbete efter detta slussas man in i Fas 3 och skickas ut på ”sysselsättning hos anordnare”. Det ska innebära arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda på en arbetsplats. Försäkringskassan betalar arbetsgivaren 225 kronor per dag och ”sysselsatt”.

verksamhet som inte är vinstdrivande utan i stället syftar till att få in pengar till välgörenhet.

– Och jag tycker att det jag gör är kul. Jag lär mig nya saker. Så det känns som att jag får ut något av det här, även om jag inte får någon lön. Jag skulle inte tycka att det var okej att göra något som kändes helt meningslöst hela dagarna utan att få lön, säger hon.

Carola har följt med i debatten kring Fas 3 och hon har en bestämd uppfattning om att många andra i Fas 3 blir utnyttjade.

– På många håll är det gratisarbete eller förvaring. Arbetsgivare som tar emot Fas 3:are borde kontrolleras mer.

En annan, vanlig invändning mot Fas 3 är att åtgärden inte leder till jobb. Enligt Arbetsförmedlingen får endast 1,5 procent av deltagarna i Fas 3 arbete. Carola skrattar till när frågan kommer på tal.

– Nej, jag tvivlar på att det här kommer att leda till ett reguljärt jobb för mig, kluckar hon.

Enligt Riksdagens utredningstjänst, Rut, är dessutom personer utan fullständig gymnasieutbildning klart överrepresenterade bland Fas 3-deltagarna.

– Det är dumt att utbildning inte ingår i Fas 3. Den som inte har gymnasieutbildning behöver ju gå på Komvux i stället för att vara i någon sysselsättning, säger Carola.

REGERINGEN MENAR ATT de långtidsarbetslösa i Fas 3 får komma i kontakt med arbetsmarknaden igen. Kritiker menar i stället att det finns arbetsgivare som sätter i system att ta emot Fas 3-deltagare bara för att få pengar, utan att kunna erbjuda de arbetslösa annat än helt meningslösa ”sysselsättningar”. Eller att de arbetslösa tvärtom utnyttjas till att utföra sysslor som vanliga anställda borde ha gjort, som gratisarbetare. Trots att det är emot reglerna.

Carola är sysselsatt inom Fas 3 sedan ett år tillbaka. Hon håller hus i ABF:s second hand-butik ReDo i Gävle.

– Vi är just nu sex personer som jobbar där. Vi står i kassan och tar hand om kläderna allihop, sen har var och en ett eget område. Mitt område är reklam och grafisk formgivning, säger Carola.

Hon har till exempel tagit fram ReDos logotyp, och hon gör affischer och broschyrer som informerar om butiken.

ENLIGT REGLERNA FÖR Fas 3 är det precis tvärtom – inte en endaste timme utbildning får ingå för en Fas 3-deltagare. Om det sker blir deltagaren av med ersättningen som utgår. Ersättningen är 65 procent av den a-kassegrundande inkomsten, högst 680 kronor om dagen.

Eftersom Carola aldrig har haft någon stadig inkomst innebär 65 procent av a-kassan för Carolas del att hon får klara sig på 5 000 kronor i månaden. Den Fas 3-deltagare som inte haft någon tidigare inkomst överhuvudtaget får ingen ersättning alls och hänvisas till att söka försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.

– Visst är det lite bittert att bara få 5 000 i månaden. Det funkar eftersom jag kan ta extrajobb inom vården då och då, och min sambo skulle kunna täcka upp om det skulle saknas pengar. Men det blir aldrig high life, säger Carola.

– Om man hade fått en mer vanlig lön i Fas 3 hade man sluppit kampen för att få mat på bordet och kunnat söka fler riktiga jobb. Nu är det en kamp för att få ekonomin att gå runt, och sen ska man vara på sin sysselsättning, och sen ska man springa runt och leta arbete utöver det.

VINSTEN AV VERKSAMHETEN går oavkortat till ABF:s projekt i Bolivia och El Salvador. Några löner behöver ju inte betalas ut till Fas 3-deltagarna som sköter om butiken, och pengarna som ABF får för att ta emot Fas 3:arna går till lokalhyran och liknande. ABF stoppar inte pengarna de får för att ta emot Fas 3-deltagarna i egen ficka.

Carola tycker att det känns bra att vara sysselsatt i en miljösmart

CAROLA SÄGER ATT hon försöker se ljust på framtiden ändå.

– ABF har varit bra, de gjorde en intervju med mig i början och frågade vad jag ville göra hos dem. Många andra inom Fas 3 blir bara placerade någonstans och sitter av tiden. Den som är på väg in i Fas 3 borde kolla upp alternativen. Kolla, det kan finnas guldkorn. Jag har hittat ett! Fas 3 borde inte bara vara ledsagarservice. 6

FRIHET

18 3/2011

BILD: GABRIEL LILJEVALL

– Visst är det lite bittert att bara få 5 000 i månaden. Det funkar eftersom jag kan ta extrajobb inom vården då och då, och min sambo skulle kunna täcka upp om det skulle saknas pengar.

FRIHET

19 3/2011

– Ge inte upp. Fortsätt bråka. Även om det är väldigt tungt.

Om alla ger upp får regeringen som den vill. Det går ju inte att ha sådana här regler.

BILD: MATS ALMLÖF

FRIHET

20 3/2011

De sjuka Henrik Ihrén från Östersund var en äventyrslysten 27-åring som åkte snowboard och vattenskidor. Allt ändrades dagen då han knockades av en bagagelucka i jobbet som bussmekaniker och fick en allvarlig skada. Trots att både specialistläkare och Arbetsförmedlingen intygade att han inte kunde arbeta blev han utan sjukpenning.

H

ENRIK ÄR i dag 30 år och bor på landet utanför Östersund. Han minns olyckan år 2007 som i ett töcken.

– Jag var på jobbet och skulle byta gasstötdämpare på en buss. Jag hade pallat upp bagageluckan men plötsligt släppte uppallningen och jag fick luckan först i bakhuvudet och sen i ländryggen, säger han.

Henrik svimmade av men trodde inte att det var allvarligare än en hjärnskakning, när han vaknade till sans igen och tog sig hem för att vila. Men den svåra smärtan i kroppen släppte aldrig och Henrik klarade inte av att ta sig tillbaka till jobbet. En specialistläkare i Åre slog fast att han hade fått en rygg- och nackskada som ger honom kronisk värk och problem att röra sig.

– Med 99 procents säkerhet får jag gå så här resten av livet, säger läkarna. Jag har varit hos flera instanser nu.

Arbetsförmedlingen skickade brev till Försäkringskassan om att Henrik borde få sjukpenning igen och om att Arbetsförmedlingen inte kunde ta emot honom i det skick han var i. Henrik ringde också till Försäkringskassan.

– De sa bara: ”Du får inte vara sjukskriven mer.” Jag lade på luren.

HENRIK BERÄTTAR ATT han alltid varit en aktiv person. Innan olyckan tränade han fem, sex dagar i veckan. Fotboll, bandy, vattenskidor, snowboard.

– Nu plötsligt kan jag inte göra något längre. Det har varit en väldig omställning. Jag får ta dagen som den kommer.

Men som om smärtorna och det nya hemmabundna livet inte var nog, fick Henrik under våren i fjol veta att hans dagar med sjukpenning tagit slut. Han blev utförsäkrad. Det är en ny term som Alliansen införde i Sverige år 2008.

I HÖSTAS BEVILJADES slutligen Henrik sjukpenning igen. Men beslutet omprövas regelbundet enligt en annan, ny regel som Alliansen har infört som kallas rehabiliteringskedjan. Det innebär att man under de första 90 dagarna som sjukskriven har rätt till sjukpenning om man inte kan utföra sitt vanliga arbete hos arbetsgivaren. Efter 90 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Efter 180 dagar ges bara sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls på hela arbetsmarknaden.

DEN SOM ÄR anställd och blir sjuk och får vara hemma från jobbet mer än 14 dagar hamnar hos Försäkringskassan, som ska bedöma om personen har rätt till sjukpenning. Numera kan man få sjukpenning på normalnivå i högst 364 dagar. Om man inte bedöms vara frisk nog att återgå till arbetet efter det, kan man få sjukpenning på en lägre nivå i ytterligare 550 dagar. När dessa dagar tar slut beviljas inte sjukpenning alls längre, förutom om Försäkringskassan bedömer att man är ett undantagsfall. Tidigare fanns ingen bortre gräns för hur länge man kunde få sjukpenning – det beviljades så länge man bedömdes vara för sjuk för att arbeta. Med de nya reglerna som Alliansen har infört blir man i stället utförsäkrad när de begränsade sjukpenningdagarna tar slut. Om man inte lyckas få ett arbete då får man försörja sig på annat vis. Många sjuka som har blivit utförsäkrade tvingas söka försörjningsstöd, så kallat socialbidrag. Enligt SKL, Sveriges kommuner och landsting, är över 20 procent av alla socialbidragstagare sjuka.

Henrik blev skickad till Arbetsförmedlingen för att skaffa ett arbete. Han kämpade sig till Arbetsförmedlingens åtgärder varje dag.

– Men Arbetsförmedlingen tyckte att jag för sjuk för att vara ute och jobba. De sa ”du är för dålig för att vara här”.

FRIHET

I PANIK FÖRSÖKTE Henrik få socialbidrag för att klara sig. Men bidrag beviljas bara om alla andra möjligheter är uttömda – man måste sälja samtliga tillgångar som bil och bostadsrätt. Henrik har en bil och därför fick han inget socialbidrag.

– Jag bor mil från affären, jag kan inte sälja bilen, säger Henrik.

I tre månaders tid i fjol stod han utan försörjning.

– Jag hade inte klarat mig utan snälla bröder och en snäll mamma och pappa. Utan familj vet jag inte vad jag hade gjort.

FÖR HENRIKS DEL gäller beslutet om sjukpenning till och med juni.

Sedan vet han inte vad som händer.

– Jag blir väl utförsäkrad igen, säger Henrik med en suck.

Han berättar att han en period tyckte att den ständiga oron för försörjningen var så svår att han ville ta livet av sig.

– Jag funderade på att hänga mig. Orken tog slut. Jag orkade inte ens äta. Jag är 1,90 lång och brukar väga 80 kilo. Jag tappade ner till 60.

Rösten spricker när han berättar om de mörkaste stunderna.

– Jag vill helst jobba. Men det går inte. Ibland går jag ut och går, sen är jag sängliggande i dagar efteråt. Jag skulle vilja få ett anpassat arbete, få jobba några timmar då och då när kroppen funkar. Sen vill jag kunna veta att jag kan betala räkningarna framöver.

Men ur frustrationen har en kamplusta växt fram. Henrik vill ge råd till andra unga i samma situation.

– Ge inte upp. Fortsätt bråka. Även om det är väldigt tungt. Om alla ger upp får regeringen som den vill. Det går ju inte att ha sådana här regler. 6 Fotnot: Den hårda kritiken mot utförsäkringarna och Fas 3 har fått Alliansen att backa. Nu lovar regeringen att se över reglerna.

21 3/2011

Frihetskolan

SSU:s politik baseras på demokratisk socialism och reformism. Men vad är det egentligen? Och vad står de andra vänsterideologierna för?

SSU del 2: Socialismer

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: NILS-PETTER EKWALL

SOCIALISM En ideologi som syftar till ett klasslöst samhälle, en rörelse med jämlikhet som mål. Vägen för att nå målet med jämlikhet ska bland annat gå via att antingen helt avskaffa eller genom att kontrollera och tygla kapitalismen och marknadsekonomin, som gör att vissa människor kan bli rikare och därmed få mer makt än andra. Men nutida socialister betonar sällan enbart ekonomisk jämlikhet och avskaffande av samhällsklasser, utan även jämlikhet mellan könen, olika etniska grupper med mera.

Under tidigt 1900-tal splittrades de socialistiska rörelserna i två grenar, en som kallas reformistisk och en som kallas revolutionär.

En av huvudpersonerna inom socialismen är den tyske sociologen Karl Marx. Han såg en direkt motsättning mellan dem som arbetar och företagsägarna som tjänar pengar på andras arbete, mellan proletärer och kapitalister som Marx uttryckte det. Den vinst som skapas när ett företag säljer produkter och tjänster för mer pengar än det kostar att producera produkterna och tjänsterna, det så kallade mervärdet, går enligt Marx till kapitalisternas fickor och innebär ett systematiskt utnyttjande av dem som arbetar. Arbetarna måste organisera sig för att uppnå rättvisa mellan samhällsklasserna, menade Marx. Marx idéer har influerat både de reformistiska och de revolutionära delarna av socialismen.

SOCIALDEMOKRATI Socialdemokratin kan ses som en vidareutveckling av socialismen.

Rörelsen har sitt ursprung i ekonomiska och sociala motsättningar som uppstod i samband med industrialiseringens växande klyftor.

Socialdemokratin växte fram i övertygelsen att klassamhället går att avskaffa genom stegvisa reformer inom ramen för marknadsekonomin. Socialdemokratin kallas därför reformistisk. Genom att gradvis bygga ut välfärdssamhället är tanken att alla människor, oavsett bakgrund, ska få de bästa chanserna att förverkliga sina inneboende drömmar.

sätt att avveckla klassamhället. Rörelsen är därför motståndare till kapitalismen men förespråkare för en reglerad marknadsekonomi med en omfattande välfärd. Socialdemokratin vill bygga ett välfärdssamhälle som omfattar alla och menar att en deltagande demokrati, där medborgare är involverade i de politiska processerna, river klassbarriärer och ger människor ökat inflytande. På så sätt vill rörelsen bygga klassallianser mellan arbetarklass- och medelklass. Därför säger man att socialdemokratin bygger på demokratisk socialism.

Vid kongressen 1932 beslutade Socialdemokraterna i Sverige att inte driva frågan om massiva förstatliganden av företag som ett led i samhällsomvandlingen. Därmed bröt Socialdemokraterna med övriga socialistiska partier i landet, som såg det offentliga ägandet som ett

I Europa har socialdemokratin historiskt varit en dominerande kraft som byggt upp omfattande sociala skyddsnät och offentliga välfärdsprogram. Politiskt har partierna positionerat sig från mitten till vänster, ofta kritiska mot både yttervänster och höger.

FRIHET

22 3/2011

KOMMUNISM Kommunister menar att vägen till ett mer jämlikt, socialistiskt samhälle kommer genom att arbetarna gör revolution. Därför brukar man tala om att kommunismen är revolutionär.

FRIHETLIG SOCIALISM Den frihetliga socialismen är också en revolutionär politisk riktning som rymmer både syndikalism och anarkism. Gemensamt för bägge inriktningar är en misstro mot centralstyre och toppstyrning. Enligt fri-

ett planekonomiskt system, där staten kontrollerar hela samhällsekonomin och fördelar medel efter devisen ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. I teorin är tanken att staten långsiktigt kommer att

Den privata äganderätten ska upphävas i revolutionen, och alla företag i samhället, de så kallade produktionsmedlen, ska i stället ägas av staten.

Kommunister vill ersätta marknadsekonomin med

hetliga socialister ska all makt i möjligaste mån växa underifrån, utan hierarkier, och utgå från ett gemensamt samhällsintresse.

Befintlig makt ska decentraliseras, det vill säga flyttas nära medborgaren. Frihetliga socialister föredrar en direkt demokrati, där medborgarna själva

FRIHET

och inte valda representanter, som ledamöterna i riksdagen, tar ställning i olika frågor.

Frihetliga socialister är därför kritiska till alla ideologier som ser staten som en naturlig utgångspunkt för politisk utövning, däribland olika former av kommunism.

23 2/2011

upplösas under kommunismen, när dess behov har vuxit bort.

Det finns olika former av kommunism, som trotskism, marxism-leninism och maoism.

Anarkism kan ses som den frihetliga socialismen dragen till sin spets, med avskaffandet av staten och alla hierarkier och strukturer i samhället som omedelbart mål.

Syndikalism är en form av ekonomiskt system som ersätter kapitalismen med självstyrande fackföreningar och kooperativ.

Tanken är att lokala syndikat ska kommunicera med andra syndikat för att upprätta handel med olika delar av samhället.

Samhällsmodellen bygger på en hög grad av frivillighet och självständighet gentemot andra, liksom avsaknad av tvång.

Syndikalismen verkar därmed för ett avskaffande av staten, en överföring av ekonomin till majoriteten och styre genom självförvaltning.

Payback time

Resan mot toppen började på den kommunala skidskolan. I dag regnar prispengarna över Charlotte Kalla, men hon vägrar skattesmita.

– För mig har svensk välfärd varit en förutsättning för att kunna satsa.

E

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: HANNA TELEMAN & JENS MEYER / SCANPIX

N FIGUR I blåvit skiddräkt hamrar sig målmedvetet framåt längs skidspåret, tätt placerad bakom den finska klungledaren. Mållinjen kryper allt närmare och tempot är segt. Längdskidåkarna tycks trötta efter åtta kilometer fristil. Plötsligt rycker hon till, Charlotte Kalla, och stegar förbi till en förstaplats. När hon stormar över mållinjen viker benen sig och hon faller till marken som segrare. Guldmedaljen i Tour de Ski-mästerskapet 2008 blev Charlotte Kallas verkliga genombrott.

– Det var superhäftigt. Jag var verkligen i toppform och kunde överraska mig själv flera gånger under tävlingen. Eftersom jag inte hade några förväntningar på mig kunde jag slå ur underläge. Det trivs jag med, säger hon.

DAGARNA EFTER SEGERN som gav Charlotte Kalla smeknamnet ”Drottningen av Tour de Ski” var som i ett töcken. Plötsligt var hon inte bara Charlotte från Tärendö utan en nykläckt världsstjärna. Uppmärksamheten syntes överallt.

– Allt var bara wow, fantastiskt och succé. Jag var i flow under hela turneringen och det var en otrolig känsla, säger hon.

CHARLOTTE BELÖNADES MED det prestigefyllda Jerringpriset, Sveriges Radios sportpris för årets sportprestation.

– Det var oväntat, smickrande och något jag är otroligt stolt över.

Sedan rasslade karriären till. Plötsligt pratade hela Sverige om längdskidåkning och allas blickar fästes på den unga stjärnan från Norrlands inland. Då, bara 21 år gammal, blev hon chockad av uppmärksamheten. I dag, ytterligare flera guldmedaljer senare, har hon lärt sig hantera kändisskapet.

– Det ställs andra krav på hur jag planerar mitt liv i dag jämfört med för fyra år sedan. Jag har lärt mig ha framförhållning, prioritera och våga säga nej. Jag har nog vuxit, blivit tryggare i mig själv, säger hon.

– Mycket av utvecklingen hade nog skett ändå, så småningom, men framgångarna skyndade på processen.

DET ÄR LÖRDAG morgon och pinande kallt utanför dörren när klockan ringer. Snön virvlar och vinden viner. Upp ur sängen, på med underställ, skidkläder, skidor och stavar. Det första av två träningspass för dagen kan inledas. Så ser sex av sju dagar ut för Charlotte.

– Träningsschemat styr det mesta i mitt liv och vad jag väljer att

FRIHET

göra när jag inte tränar. Men får jag inte tillräckligt med återhämtning mellan passen blir det ingen bra kvalitet på träningen. Det är hela tiden en balansgång för att psyket ska orka med, säger hon.

– Jag känner mig privilegierad som elitidrottare. Det är en kort period i livet jag har förmånen att utvecklas som skidåkare. Jag vill känna mig väl förberedd när jag står på startlinjen och då vet jag att varje träningspass har ett syfte. Det peppar mig.

LÅNGA, MÅNGA OCH tuffa träningspass. Sträng disciplin. Så stavas Charlottes framgångsrecept. För henne är kroppen ett verktyg med en specifik funktion: att vinna. Samtidigt är hon mån om att ha ett sunt förhållande till sin egen kropp. Då passar inte snedvridna kroppsideal och viktfixering in.

– Vikten är en svår balansgång och det är viktigt att ha en sund inställning till mat. Även om du ska transportera kroppen upp för alla backar handlar det i slutändan om att ha en funktionell kropp. Och kanske ännu viktigare: Att du mår bra i knoppen.

NÄR FRIHET PRATAR med henne har hon precis avrundat en två veckors semester i Thailand. April ligger i skarven mellan säsongerna och är den enda månaden då det är möjligt att ta ut någon semester. För att ha en chans att konkurrera med världens bästa längdskidåkare börjar träningen redan tidigt under våren. Trots det minutiöst planerade livet tycker Charlotte inte att hon fått offra särskilt mycket för karriären. Och det hon fått offra saknar hon sällan.

– Jag har aldrig saknat det vilda festandet. När jag är ledig under april träffar jag kompisar och har ett betydligt friare liv än resten av året, säger hon.

– Visst funkar det att hänga med ut andra perioder på året, men det blir inte lika avslappnat. Då är jag så fokuserad på att få nog med sömn och inte utsätta mig för onödiga sjukdomsrisker.

NÄR CHARLOTTE VAR sju år gammal tog hennes farfar med henne till en skidklubb i hemorten Tärendö, en ort med 400 invånare djupt inne i Norrlands skogar. Upplevelsen bet sig fast. Hon förklarar betydelsen av engagerade tränare och ett föreningsklimat som tillåter unga att prova på olika sporter. Tryggheten i lokalsamhället och en stöttande omgivning bidrog också.

– Det var roligt från första stund och sedan dess har jag aldrig ens funderat på att sluta, berättar Charlotte.

24 3/2011

– Jag har lärt mig ha framförhållning, prioritera och våga säga nej. Jag har nog vuxit, blivit tryggare i mig själv.

FRIHET

25 3/2011

- Jag vill att människor även i framtiden ska ha möjligheten att uppleva de storslagna vyer som jag i dag tar mig till på mina träningsrundor.

FRIHET

26 3/2011

CHARLOTTE KALLA

– Sven Winsa var en inspirerande tränare när jag var yngre. Han brinner verkligen för skidåkning och det betydde mycket för mig. Det är avgörande för att unga människor ska våga satsa på ett liv inom idrotten.

Ålder: 24 år.

Bor: Sundsvall.

Bakgrund: Fick sitt genombrott som längdskidåkare i Tour de Ski i tjeckiska Nove Mesto 2008. Samma år belönades hon med Jerringpriset. 2010 vann Charlotte Kalla OS-guld i Vancouver i 10 kilometer fristil. På Idrottsgalan 2011 utsågs hon till Årets kvinnliga idrottare 2010.

Aktuell med: Tränar för fullt inför nästa skidsäsong.

Gillar: Naturen, att pyssla hemma och spännande böcker.

ÄNDA SEDAN DE första trevande skären som barn har tävlingsinstinkten alltid funnits hos henne. Utan den drivkraften hade det varit omöjligt att ta sig till prispallen, menar Charlotte.

– Längdåkning är en speciell sport eftersom det inte finns några personliga rekord att sträva mot. Allt beror på hur konkurrenterna presterar. Jag vill vara bäst, helt enkelt.

– Att vara bäst för mig är att sätta upp små mål på vägen till det stora.

HON FÖRKLARAR ATT elitidrottens ständiga krav på förbättring, jämförelse och prestation förutsätter en solid självkänsla. Annars kan mörka tankar och negativa bilder skapa en ond spiral.

– Tävlandet skapar ett behov av att vara duktig och få bekräftelse från andra. Just nu jobbar jag mycket på att försöka att vara stolt över den jag är. En viktig del i det är att bli medveten om tankarna och försöka att leva autentiskt.

– Behovet av bekräftelse hänger ju mycket ihop med självkänsla och självförtroende. Då är det otroligt viktigt att tänka på vem du vill vara, inte vad du gör just nu.

FLERA SVENSKA IDROTTSSTJÄRNOR har väckt uppståndelse sedan de smitit från att betala svensk skatt genom att flytta utomlands. Ofta lockar lågskattelandet Monaco, beläget vid sydöstra Frankrikes spets.

Bland andra tennisproffset Jonas Björkman och slalomåkaren Anja Pärson bor sedan flera år i skatteparadiset. Charlotte tycker att det är oacceptabelt att utnyttja skattefinansierad välfärd, utbildning och möjlighet till träning i Sverige för att sedan flytta utomlands och inte vara med och finansiera för nästkommande generationer. Ska Sverige kunna ha en solidarisk välfärd krävs det att alla är med och slantar upp, menar hon.

– Jag bor i Sverige och då ska jag också betala skatt för att få ta del av samhällets tjänster. För mig har svensk välfärd varit en förutsättning för att jag har kunnat satsa på idrotten, säger hon.

CHARLOTTE ÅTERKOMMER FLERA gånger under intervjun till intresset för naturen. Efter avslutat idrottsgymnasium i Gällivare flyttade hon till skidmetropolen Östersund för att satsa allt på längdåkningen.

Förutom nya vänner, bra träningsförutsättningar och studiemöjligheter vid Mittuniversitetet lockade närheten till skog och natur.

Charlotte flyttade nyligen till Sundsvall, också det till stor del för att kunna kombinera träning och naturliv. Intresset för naturen spiller över också på de egna värderingarna. Till exempel försöker hon i den mån det är möjligt att resa klimatsmart och cyklar eller promenerar oftast hemma i Sundsvall. Omtanken om jorden ligger henne varmt om hjärtat.

– Även fast det lilla jag gör inte har så stor effekt på miljön globalt tror jag att det påverkar positivt i området där jag bor. Jag sopsorterar och använder inte bilen i onödan, säger hon och fortsätter: – Jag vill att människor även i framtiden ska ha möjligheten att uppleva de storslagna vyer som jag i dag har glädje av på mina träningsrundor. Svårare än så är det inte.

OCH MER AV naturen lär Charlotte få se. Samma dag som hon kommer hem från ledigheten ringer nämligen hennes tränare för att planera in schemat för våren. Ett intensivt år väntar den leende guldmedaljören från Tärendö.

– Nu har jag vilat tillräckligt. Det är på tiden att jag kommer igång igen, avslutar hon. 6

FRIHET

27 3/2011

SPANINGEN

Patent eller liv?

Den indiska ekonomin växer. Men trots det saknar många invånare tillgång till sjukvård. Ett nytt handelsavtal som håller på att förhandlas fram med EU riskerar till råga på allt att göra situationen värre – och strypa utbudet av billig medicin i Indien.

TEXT: BECKY BERGDAHL ILLUSTRATION: ANNA-MARIA MARKLUND

T

RE MILJONER INDIER lever med hiv. Andra sjukdomar som kala azar och malaria hotar ytterligare miljoner indiers liv. Många av dem är fattiga. De skulle aldrig ha råd att betala för dyra mediciner, och någon allmän sjukförsäkring som står för läkemedelskostnader är det inte tal om. Deras räddning stavas generika.

ETT LÄKEMEDELSFÖRETAG SOM har patent på en medicin kan stoppa andra från att tillverka medicinen under 20 års tid, och därigenom få monopol på marknaden och bestämma priset utan konkurrenter. Det leder till att mediciner ofta är väldigt dyra. Reglerna för medicinska patent finns i TRIPS-avtalet, Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights, ett internationellt avtal som har förhandlats fram i WTO, Världshandelsorganisationen.

Men innan år 2005 följde inte Indien reglerna i TRIPS-avtalet, trots att Indien är medlemsland i WTO. Därför kunde indiska företag tillverka billiga, identiska kopior av patentskyddade läkemedel. Sådana kopior kallas generika eller generiska läkemedel.

GENERIKA SOM TILLVERKATS i Indien har genom åren räddat livet på många indier, och även exporterats och sålts till fattiga i andra länder som inte har råd med de patentskyddade originalläkemedlen. År 2005 ändrades det då WTO tvingade Indien att anpassa sin lagstiftning efter TRIPS-avtalet. Dock finns fortfarande en ”nödutgång” i regelverket som Indien använder sig av för att kunna fortsätta att tillverka generika i viss utsträckning, möjligheten för ett land att göra undantag från patenträtten om folkhälsan står på spel.

Men nu vill EU täppa till även den möjligheten. EU håller på att förhandla om ett nytt handelsavtal med Indien. EU vill att det avtalet ska förbjuda Indien att tillverka generika även om människors liv och hälsa riskeras. Inga undantag ska få göras från patenträtten. EU föreslår också att patenttiden ska förlängas från 20 år till 25 och att straffen för brott mot patentreglerna ska höjas.

Per Olov Pehrson, aktiv inom Läkare utan gränser, menar att EU agerar enbart efter den europeiska läkemedelsindustrins intressen. ”Det är hycklande och djupt omoraliskt”, skriver han i ett debattinlägg på Europaportalen.

OCH DET PÅVERKAR inte bara sjuka i Indien – till exempel är över 80 procent av medicinerna som Läkare utan gränser använder för att behandla hivsmittade i utvecklingsländer generika som tillverkats i Indien.

Läkare utan gränser och ett flertal andra människorättsorganisa-

FRIHET

tioner har protesterat kraftigt mot EU:s inställning i förhandlingarna om det nya handelsavtalet, som väntas bli klart under detta år.

EU-FÖRETRÄDARE FÖRSVARAR DE hårda kraven på patenträtt i handelsavtalet med att inga företag vill investera i forskning för att ta fram nya mediciner om de inte ser en möjlighet att göra vinst på medicinerna sedan. Men just det är kanske det allra största problemet, menar Läkare utan gränser. Drivkraften för att ta fram medicin borde vara att rädda liv. I dag, när drivkraften i många fall i stället är patent och pengar, forskas det fram icke-livsnödvändiga läkemedel för köpstarka patienter i rika länder, medan få företag forskar kring läkemedel mot dödliga sjukdomar som nästan bara drabbar fattiga.

Ett absurt exempel är att ingen medicin mot den dödliga sömnsjukan tillverkades under många år – trots att 60 miljoner människor i världen riskerar att drabbas av sömnsjuka årligen.

Medlet eflornitin är erkänt effektivt mot sömnsjuka men medicintillverkningen ansågs ”olönsam”. I pengar räknat, inte människoliv.

Men när upptäckten gjordes att medlet också är verksamt mot generande hårväxt i ansiktet startade tillverkningen igen.

FÖR ATT MOTVERKA att endast ekonomiska intressen styr läkemedelsbranschen har Läkare utan gränser tillsammans med andra organisationer startat DNDI, Drugs for Neglected Diseases Initiative.

DNDI stödjer den eftersatta forskningen kring läkemedel mot sjukdomar som drabbar främst fattiga, och utarbetar modeller för hur läkemedelsforskningen kan finansieras av allmänna medel i stället för att vara vinstdrivande.

Förhoppningsvis kan sådana initiativ förändra framtidsutsikterna för miljoner fattiga och sjuka i såväl Indien som andra länder. WHO, Världshälsoorganisationen, har också reagerat, om än sent. År 2006 skapade WHO en särskild arbetsgrupp som ska främja behovsbaserad, inte vinstdrivande forskning kring läkemedel.

Om det går vägen kanske vi i framtiden slipper sådana nyheter som att tolv miljoner människor i de fattigare delarna av världen lider av parasitsjukdomen leishmaniasis; av dem som drabbas av den allvarligaste formen av sjudomen som kallas kala azar dör nästan 100 procent. Men forskningen för att få fram bra läkemedel har minst sagt gått på sparlåga. Tills veterinärforskare gjorde genombrott – de hade större resurser till sitt förfogande eftersom även sällskapshundar i rika länder kan drabbas av sjukdomen.

Kanske går det vägen. Och kanske ändrar EU sin inställning i förhandlingarna om det nya handelsavtalet. Du kan fortfarande protestera. 6

28 3/2011

LÄS MER: 6 Läkare utan gränser driver Accesskampanjen för alla människors rätt till de mediciner de behöver för att överleva. Läs om kampanjen på lakareutangranser.se.

6 På Läkare utan gränsers hemsida finns också studiematerialet ”På liv och död” att ladda ner.

Foldern handlar om läkemedelsindustrin ur ett mänskliga rättigheter-perspektiv.

6 På dndi.org kan du läsa om Drugs for Neglected Diseases Initiative.

6 På forumsyd.org kan du beställa skriften ”Öppna sår i den globala politiken” om handeln med mediciner, och rapporten ”The raw materials race” om EU:s handelsavtal inom flera områden.

6 Nätverket Concord arbetar för att påverka EU:s politik gentemot utvecklingsländerna. Gå in på concord.se.

6 ”Bomull – en solkig historia” av Gunilla Ander handlar specifikt om bomullshandel över gränserna.

Men boken förklarar bra hur de internationella handelsavtalen, EU och WTO fungerar inom alla handelsområden.

FRIHET

29 3/2011

I MEGASTAD MARGINAL Indien har fler fattiga än hela Afrika. Med en allt större migration till de indiska städerna varje år växer också slumområdena. Förutsättningarna för de lägsta kasterna som bor i slummen ser dystra ut – men en strimma av hopp har tänts.

TEXT: JOHAN AUGUSTIN BILD: JONAS GRATZER

FRIHET

30 3/2011

DENS

rn Ba

. er . m ra ed få m nd m tt ko , a de er a n a n m de ola nd m sk e om so å i det e k en t g är tt d ag at n t a r d en ge e ta et da et v us gh om erh rc jli Ci mö at säk m k ar ar ål i P ra h t m en åg . Et N te in

31 3/2011

FRIHET

tta cu er al t fl i C all bb s jo föd t a lig ig äl tid llf m Ti Sa te. n. t. ik ge a i s vä ll m g or ti erin ot ar m ng lan ed pe ljep i s m en m ng ng fa lä kni rre sig fol stö ut be n er a go ed xn nå br vu n n en uta le ju r d rn Sk ge ba

G

ULA TAXIBILAR AV märket Ambassador slåss med tuktuksen om vem som först ska komma över bro nummer fyra. I vägrenen sitter Amin, 4 år, gränsle med tygtrasan som föreställer byxor nere vid fötterna. När han reser sig för att hoppa över den breda dammiga rörledningen som markerar gränsen till hans hem, lämnar han en hög av diarré efter sig på marken. Vi befinner oss i Park Circus, ett av Calcuttas slumområden.

AMIN SPRINGER IN i sitt hus som består av plywoodskivor och plastpresenningar till väggar samt bambupålar och ytterligare plast till tak, med några tegelstenar som håller det hela på plats. Väggarna inomhus täcks av tidningspapper från nyhetstidningar som India Times. Den stora sängen, en hård plywoodskiva med en tunn madrass på som vilar på några tegelstenar staplade på varandra, tar upp halva

FRIHET

ytan på denna enrummare. På ungefär sju kvadratmeter bor Amin, hans två syskon, mamma och pappa.

VID DEN LÅGA ingången håller Amins mamma Rani på att laga te på sin karosinspis. Hon ler med ett stort vitt leende som avslöjar att hon ser efter sina tänder. Rani är 33 år och har efter sitt tredje barn nyligen gått igenom en sterilisering. Hennes man tjänar 50 rupier, eller ungefär åtta kronor, om dagen på att diska, och hennes egen tid ägnas åt barnen. Familjens hus ligger intill den sexfiliga vägen med bullrig trafik som håller dem vakna på nätterna och som avger avgaser som förgiftar deras kroppar. Hon har emellertid kommit på ett sätt att ta sig härifrån.

Hon vill öppna en chai-shop här vid trottoaren där hon kan sälja te till förbipasserande, säger Hemley Gonzalez, som förra året startade hjälporganisationen Responsible Charity, en av ett tjugotal hjälporga-

32 3/2011

INDIEN

nisationer som arbetar i Calcuttas slum.

Med hjälp av pengarna, motsvarande 300 svenska kronor, som Rani får av organisationen kan hon köpa in det material som krävs för att komma igång med att sälja te och så småningom tjäna så pass mycket pengar att familjen kan flytta till ett bostadsområde som erbjuder riktiga lägenheter.

SLUMMEN I INDIEN är ett växande problem. I takt med att fattiga människor flyttar från landsbygden till städerna blir det allt större konkurrens om de kvadratmeter som finns kvar att bygga på. När Park Circus och likande slumområden växer sig för stora löser regeringen det genom att sätta upp skyltar som berättar att de tillfälliga bostäderna ska

”När Park Circus och liknande slumområden växer sig för stora löser regeringen det genom att sätta upp skyltar som berättar att de tillfälliga bostäderna ska försvinna inom en viss tid – efter det rivs de för att bereda plats åt ett nybygge.”

FRIHET

33 3/2011

Statsskick: Republik.

Huvudstad: New Delhi.

Invånare: 1,17 miljarder, den näst största befolkningen i världen (efter Kina). Indien beräknas gå om Kina i folkmängd inom några årtionden på grund av att Kina tillämpar en barnbegränsningspolitik. Var femte människa som föds på jorden i dag är indier.

Religion: Cirka 80 procent av befolkningen är hinduer och 13 procent är muslimer. De övriga procenten är kristna, sikher eller tillhör andra trosinriktningar.

Språk: Hindi är det största språket. Sedan finns en radda övriga officiella språk, däribland bengali, urdu och tamil. Engelska är inte längre ett officiellt språk men inom politik, medier, affärsliv, myndigheter och administration är engelska huvudspråket.

Ekonomi: Indien präglas av enorma klyftor mellan fattiga och rika. Den indiska medelklassen lever liv som materiellt sett liknar medelklassens liv i västländerna, med teve, bil och kylskåp. Samtidigt lever en mycket stor del av befolkningen i armod.

Det är också stor skillnad mellan stad och landsbygd, kvinnor och män, olika kaster och olika religiösa och etniska grupper.

POLITIK I INDIEN Indien är den folkrikaste demokratin i världen och består av 28 delstater som har varsitt delstatsparlament. Sedan finns en centralregering och ett nationellt parlament i huvudstaden New Delhi. Premiärministern är regeringschef och innehar den största politiska makten. Indien har även en president som främst har ceremoniella uppgifter.

Indiens nationella parlament består av två kamrar. Överhuset Rajya Sabha har 245 ledamöter, och val hålls vartannat år; varje gång utses en tredjedel av ledamöterna för en period på sex år. Det är delstatsparlamenten som får välja ledamöterna i Rajya Sabha, som ska vara ett organ för just Indiens delstater.

Underhuset Lok Sabha är ett organ med 545 ledamöter som tvärtom ska representera folket. Nationella val hålls vart femte år.

Det största partiet är det icke-religiösa mittenvänsteranstrukna Kongresspartiet, som dominerade politiken från självständigheten 1947 och in på 1990-talet, då Kongresspartiet började utmanas av andra politiska krafter. Landets näst största parti är i dag det hindunationalistiska BJP.

– Vi tvättar inte lakanen tillräckligt ofta och då kommer lössen tillbaka hela tiden.

r tte n. ill ör e. sä go js t la f nar us or äl äl å rc m m s stk inv Ci je k ar so m ns ar t v rna inko me l P ig til tid kte stor slum u in n ng fr en ne igå ch är tio n a o b ta de ern nne i gs a tå kn ak r d ar ns re Vi m rö enä G es r

försvinna inom en viss tid – efter det rivs de för att bereda plats åt ett nybygge. De landlösa invånarna fungerar som ett slags stadsnomader, de får vara beredda på att snabbt dra vidare till nästa slumområde om de inte vill se sina bambupinnar knäckas av schaktmaskiner.

DEN LERIGA STIGEN som leder genom Park Circus är kantad av sopor, där några getter äter på en gammal sko, och en flicka som bara kan krypa leker bland avfallet med gyttja i ansiktet. Flickan, som är ett halvår gammal, tittar upp med tom blick.

– Det där är inte okej, jag ska prata med hennes mamma, säger Hemley som bär på två plastkassar med allehanda mediciner.

En kvinna lyfter fram sin nyfödda bebis, som skriker oavbrutet. Ett plaströr med antibiotika mot diarré lugnar ner pojken.

Lite längre bort turas några kvinnor om att leta löss i varandras hårbottnar. Efter att ohyran hittats läggs den i handen på den undersökta kvinnan, varpå ett par vassa naglar gör slut på skadedjuret.

– Vi tvättar inte lakanen tillräckligt ofta och då kommer lössen tillbaka hela tiden, säger en av kvinnorna och skämtar samtidigt om att hennes väninna kommer bli tvungen att klippa av sig allt sitt långa svarta hår för att bli kvitt blodsugarna.

En fläkt av marijuana blåser förbi, några män sitter och säljer ”ganja” på utrullade tidningar direkt i leran ett stycke längre ner på stigen. En av männen bär en sliten svart skinnjacka, en annan svarta solglasögon, och båda sluddrar något när vi passerar dem. I ett skjul visar en tonårsflicka upp sina sår på ryggen orsakade av ett insekts-

FRIHET

bett som hon inte kunde sluta klia sönder. Den antibakteriella salvan lindrar besvären, åtminstone för ett tag.

VI TÅGSTATIONEN INTILL Park Circus har det sedan gryning pågått en marknad där några av slummens kvinnor säljer äpplen, stora clementiner, blomkål och andra grönsaker. En svärm av flugor lättar när ett tåg sveper förbi bara centimeter bakom kvinnornas ryggar. Vinddraget från tåget gör att Abdullah, 15 år, måste hålla i sin Arsenalmössa för att den ska sitta kvar på huvudet. Hans engelska som flyter på bra har han lärt sig i skolan. Hans plan går långt utanför plastpresenningarna vid Park Circus.

– Jag tänker bli fotbollsspelare och flytta till Johannesburg, säger Abdullah, som förutom engelska pratar hindi och bengali.

Han har två bröder och tre systrar. Mamman städar hus och pappan tillverkar marmor för att försörja familjen. Förutsättningarna för honom ser annorlunda ut än för Nagira, 14 år, som inte kan läsa eller skriva. I en familj på sju personer är hennes största uppgift att se efter sina småsyskon, eftersom hennes mamma städar hus i närheten, och att diska när familjen ätit middag, det enda målet mat de äter tillsammans.

– Det blir ingen skola för mig, jag vet redan vem jag ska gifta mig med om tre år, säger Nagira och tittar ner i marken.

I Indien är det två slags äktenskap man pratar om: arrangerade äktenskap och kärleksäktenskap. På frågan om vilken sort hon väntar sig ler hon generat.

34 3/2011

r fö ir ut r bl a us de t at r lj ål g. ts tfö es in tro all nn ldn g, er he tbi u rin s r i e nå nt ko en to a i flic ing r ad rn a gl kte est h få en tsi e fl oc är su . D fta i ra tid e gi m nn rtg Na fra he bo

INDIENS HISTORIA Indien är vaggan för en av världens äldsta civilisationer. Redan 2 500 år före Kristus fanns utbyggda städer, handel och jordbruk i området.

På 1500-talet upprättade en rad europeiska länder handelsstationer i landet.

Storbritannien blev så småningom den dominerande makten, och trots att det indiska folket försökte göra uppror blev Indien en brittisk koloni år 1858.

I protest mot kolonisationen bildades Kongresspartiet. Under ledning av mahatma Gandhi genomförde Kongresspartiet och andra politiska organisationer massiva kampanjer för självständighet. 1947 blev Indien slutligen självständigt från Storbritannien. Samtidigt delades landet i två delar, det huvudsakligen hinduiska Indien och det huvudsakligen muslimska Pakistan.

Miljontals muslimer i Indien valde att flytta till Pakistan vid splittringen av landet, men miljoner muslimer blev också kvar i Indien. Än i dag finns en konflikt kvar mellan den hinduiska majoriteten och den muslimska minoriteten. I den indiska delstaten Kashmir finns en särskilt stor andel muslimer och där har flera strider utkämpats och terrordåd skett.

Indiens konstitution säger att landet ska vara sekulärt, det vill säga religiöst neutralt. Som en motreaktion mot de militanta muslimska grupperna har dock en hindunationalistisk rörelse växt fram i Indien som vill att Indien ska bli en uttalat hinduisk stat.

KASTSYSTEMET

– Det blir ingen skola för mig, jag vet redan vem jag ska gifta mig med om tre år.

FRIHET

35 3/2011

Alla hinduer i Indien föds in i en kast, en social klass. Brahminer, präster, tillhör den högsta kasten. Sedan kommer jordägare och soldater följt av handelsmän och bönder. Sist kommer de oberörbara, daliterna.

Det är mestadels bönder och daliter som lever i städernas slumområden, då dessa ofta lämnar landsbygden i jakt på en bättre inkomst. Men i städerna får de ofta de sämsta, farligaste och minst betalda jobben.

Diskriminering efter kast är sedan 1950 förbjuden enligt konstitutionen, och den indiska staten motarbetar kastsystemet genom att kvotera in människor från lägre kaster till jobb inom statlig förvaltning och till utbildningar. Diskrimineringen lever dock fortfarande kvar.

SLUM I INDIEN

an ar r i us. o c t h jk at Po flick Cir er a. k öv kol r än Par i ad rs te gl i fö he är är gå jlig en h ö v an tt , h n a e m n, ä fta te örr ie r o he st Ind le lig ar h in öj Am år m f

Slummen i Indien har aldrig varit större än nu, ett resultat av den extremt snabba migrationen till indiska städer. Varje år flyttar 20 miljoner indier från landsbygden till städerna.

Indiens största stad Bombay har cirka 15 miljoner invånare och varannan bor under slumliknande förhållanden. Mumbais största slum Dharavi kallas även den största slummen i Asien med en miljon människor.

Förhållandena i slummen är hårda. Antalet indier som lever på mindre än en dollar om dagen beräknas vara 450 miljoner. Hälften av alla barn under fem år i Indien är kroniskt undernärda, samtidigt som en tredjedel av hushållen saknar toalett. Många utslagna människor i städerna har inte ens ett hem utan sover på trottoarerna.

Endast 61 procent av Indiens vuxna befolkning är läs- och skrivkunnig, främst män. En gammal tradition som lever kvar till stor del är att pojkar ska försörja familjen när de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort.

Det har lett till att det är långt fler pojkar som får gå i skola än flickor.

Trots att Indien har haft en stor ekonomisk tillväxt under de senaste årtiondena har rikedomarna bara kommit en minoritet av befolkningen till del. Det beror delvis på diskriminering på grund av kastsystemet, och delvis på politiken som har förts.

”Att sätta Nagira i skola är inget alternativ för hjälporganisationerna. Efter tio års ålder anses barn störa klassen för mycket om de varken har skriv- eller läskunskaper.”

– Det är mina föräldrar som bestämmer – det är arrangerat.

Att sätta Nagira i skola är inget alternativ för hjälporganisationerna. Efter tio års ålder anses barn störa klassen för mycket om de varken har skriv- eller läskunskaper. Men även barn som har åldern inne har ingen garanti för att få gå i skola.

VISSA SKOLOR VILL inte veta av barn från slummen, det är föräldrarna till skolbarnen som inte vill blanda sina barn med dem som kommer härifrån, berättar Hemley som fokuserar på att hitta flickor och pojkar under tio år vars skolgång han kan finansiera.

Skymningen sänker sig över Park Circus och en gigantisk reklamskylt som visar krämig vaniljglass tänds med en prisruta som visar 50 rupier för läckerheten, eller en normal dagslön för dem som har arbete här. Ljuset från reklamskylten, som är högt belägen över skjulen, fungerar som den enda ljuskällan på kvällen när elavbrotten kommer, precis som de brukar göra.

Nagiras mamma Banu, som kommit tillbaka från städjobbet, har lagat mat till familjen. Samtidigt som Banu ger den yngsta bebisen

FRIHET

pulvermjölk från en nappflaska slevar hon upp ris och en röra med potatis och linser till resterande familjemedlemmar. Det blir ofta samma mat till middag, någon gång emellanåt har de kyckling eller getkött.

Familjen sitter på en bambumatta utrullad över cementgolvet som bitvis består av ett jordgolv. Klockan 22 stängs teve- och radioapparaterna av samt de lysrör som fungerar. Det är läggdags för Park Cirkus invånare. Nästa dag startar före tuppen, vid klockan fyra, med de aktiviteter som fyller deras dagar.

VI ÄR TILLBAKA hos Rani där hon lägger fram skoluniformen till sonen Amin som ska till skolan morgonen därpå. Han är den ende i familjen som får möjlighet att lära sig läsa och skriva. Själv ska hon införskaffa en spis, stolar, koppar och annat som behövs för ett driva ett te-fik. Det äkta leendet avslöjar att hon trots allt elände är nöjd med sina framtidsutsikter. Men den indiska regeringen har hon inte mycket till övers för – ryktet i Park Circus säger att regeringsanställda snart kommer att sätta upp skyltar om tvångsflytt.

– De ser oss inte. De tänker bara på sig själva. 6

36 3/2011

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

”Jag har också sett mina tonårs sunkiga och punkiga Islington i norra London förvandlas till ett Starbucks-infekterat och lyxrenoverat lekland.”

Urban hipsterinvasion JAG HAR SETT det hända i New Yorks Alphabet City. Sakta men säkert började knarklangarna och alla puertoricanska bodegas trängas djupare in i alfabetsavenyerna – från A till B till C till D, där Manhattan tar slut och East Rivers brungrumliga vatten tar vid. Där var det över.

Mitt Avenue B blev snabbt en lekplats för ”trust fund kids” med ”god smak”. Vinbarer, vegetariska bistroer och vintagebutiker ploppade upp och förändrade gatubilden för alltid.

Och några år senare, i post-Katrinas New Orleans, efter att översvämningarna förstört tusentals lägenheter och hyrorna chockhöjts i linje med marknadsekonomins tillgång och efterfrågan-filosofi, såg jag små kaféer och barer öppna i det övervägande svarta The Bywater.

Snart skulle demografin förändras radikalt.

Jag har också sett mina tonårs sunkiga och punkiga Islington i norra London förvandlas till ett Starbucks-infekterat och lyxrenoverat lekland.

NEUKÖLLN, BERLIN 2011. Tills helt nyligen ansågs detta vara Berlins värsta område, ett ghetto där man ogärna vistades nattetid. Nu är det just efter mörkrets inbrott som folk vallfärdar hit. Särskilt tydligt märks det på Weserstrasse. För bara något år sedan var det en lång och tyst gata av bostadshus och någon enstaka kneipe och kiosk. Nu öppnas

här nya übertrendiga barer i samma takt som köttkonsumtionen i Kina ökar. Visst, en och annan urtysk kneipe, där schnitzel och öl serveras bakom dammiga spetsgardiner, och där de som bott här innan muren föll hänger, finns kvar. Turkarna, som fortfarande är den dominerande folkgruppen i området, driver ännu så kallade Spätkauf (små kvartersbutiker) och säljer nog många öl till de horder av partysugna trendnissar från hela världen som tagit sig till Weserstrasse för att hitta Neukölln-feelingen.

Och eftersom det nya Neukölln koloniserats av många icke-tyskar, händer det ganska ofta att service- och butikspersonalen inte ens pratar landets officiella språk. Men Neukölln är ju en internationell hotspot, och då är engelskan tydligen det givna språket.

FREIES NEUKÖLLN VAR en av Weserstrasses första så kallade Szene-krogar. Men nu har ägarna surnat till rejält på att Neukölln blivit en hipp konsumtionsdestination för trendkänsliga människor från Milano, London, New York och Melbourne. De har bland annat ställt ut skyltar med en överkryssad laptop på borden, och på sin hemsida har de lagt upp en video som rasar mot den nyanlända så kallade kreativa klassens snobbiga attityd och orimliga krav på likriktning. Vad?! Har ni inte Latte Macchiato?!?

FRIHET

37 3/2011

JAG KÄNNER MIG träffad. För jag är en del av problemet, inte av lösningen. Det är precis sådana som jag som kickstartar gentrifiering.

Genom att vara (någorlunda) ung, mobil och med kreativa ambitioner är jag ett skolexempel på den typ av internationell hipster som flyttar till Neukölln, dels för de (en gång) billiga hyrornas skull, men också dels för att jag vill träffa likasinnade och skapa kultur. Och alla mysiga ställen är ju ett plus, trots att jag vid det här laget vet att gentrifieringen inte slutar där, utan rullar på tills rockklubbar, svartklubbar och pop-upp-gallerier tvingas stänga eftersom småbarnsfamiljerna störs av oljudet, och tills det dräller av butiker som säljer ekologiska bebiskläder och cocktailbarer där högavlönade kreativa trettionånting leker med sina iphones. Det tar inte slut förrän hyrorna rusat i höjden och Neukölln blivit Soho.

VI ÄR INTE bara fotsoldater som bryter ny terräng för att kommersialismens pansarvagnar ska kunna följa efter. Vi vill också kunna dricka våra sojalattes. 6

Victoria Larsson är frilansskribent baserad i Berlin.

Vad tycker du? Mejla info@frihet.se.

BILD: SONET FILM

KULTUR & NÖJE

Skakande om Fort Europa ”Between 2 Fires” är en upprörande film om barnprostitution, migrationspolitikens orimlighet och människans plats bland systemen. TEXT: DANIEL MATHISEN

4

LÅT OSS FÅ det sagt med en gång: ”Between 2 Fires” är ingen mysfilm för slappa hemmakvällar. Milt uttryckt.

Under filmens dryga två timmar är det idel kärva och bleka levnadsöden som vecklar ut sig på bioduken.

HUVUDPERSONEN MARTA ÄR 28 år gammal och har en elvaårig dotter, Ania. Tillsammans lever de i en liten och utarmad by på den vitryska landsbygden. Pappan är död sedan många år tillbaka och de lever med Witek, en instabil och våldsam man med en orubblig tilltro till vodkans evangelium. En dag när Marta kommer hem till den luggslitna lägenheten sitter Ania och gråter hejdlöst på sängen, medan Witek fingrar på en pengabunt i vardagsrummet. Han har precis låtit en man från maffian förgripa sig på flickan och dessutom lovat bort henne som prostituerad i Minsk. Marta briserar. Med hjälp av en kollega på jobbet får hon kontakt med en flyktingsmugglare som så småningom tar

dem till en flyktingförläggning i norra Sverige.

Ett nytt liv kan börja, bortom fylla, misshandel och prostitution. Men inte heller Sverige är någon fristad för den utsatta familjen, visar det sig. I stället kastas Marta och Ania mellan Migrationsverkets cyniska regelverk, osäkerheten på förläggningen och människor som trots allt bara vill hjälpa till. Efter en serie av bedrövelser, nyväckt kärlek och pendlingar mellan förväntan och förkrosselse ställs Marta inför ett omöjligt val. Hennes hålögda blick i slutscenerna skär igenom biosalongen, obehagligt skarpt framförd av skådespelaren Magdalena Poplawska. ”BETWEEN 2 FIRES” är en film som är gjord för att påverka. Och påverkas av. I händerna på Stockholms- och Londonbaserade regissören Agnieszka Lukasiak blir berättelsen om en ung mor som räddar sin elvaåriga dotter från barnprostitution ett drabbande samtidsporträtt med båda känsla och finess. Men Lukasiak riktar inte i första hand udden mot vare sig vitrysk

FRIHET

38 3/2011

fattigdom eller svensk myndighetsbyråkrati.

Snarare ställer hon betraktaren öga mot öga med de system som nekar människor i nöd en ny plats att leva på. System som är en produkt av vågor av främlingsfientlighet som fått partier – konservativa och socialdemokratiska – att sälja ut humanism och medmänsklighet för stängda gränser. De strukturer som ger män makt på bekostnad av kvinnor och som gör individer till varor på marknader vibrerar hela tiden under ytan. Lukasiak visar att världen är politik, att allt är politik. ”BETWEEN 2 FIRES” lyckas som få andra filmer förkroppsliga och ställa kritiska spörsmål om Fort Europas rimlighet, människans värde och hur system och principer lägger sig som en våt filt över de tusentals som årligen drömmer om ett annat liv. En film att minnas. Och skakas av. 6 Film – ”Between 2 Fires” går på bio nu.

2

PÅ PAPPRET ÄR ”Outrage” en film om den japanska maffian, yakuzan, och konflikterna mellan dess olika klaner. Men mycket skiljer sig från ”Gudfadern”-trilogin eller valfri Al Pacino-inkarnation. I stället har regissören Takeshi Kitano dragit maffiagenrens ingredienser till sin spets. Där andra regissörer växlar svärta med värme, fluffiga bröllop eller feel good-scener viker han inte en tum. Våldet är närmare. Kamerasvepningarna intensivare. Karaktärerna mörkare, kyligare. ”Outrage” är ytterst välgjord, med

REKOMMENDATIONER UPPRORSBOK. ”Arvet efter Mubarak”. Per Björklund, frilansjournalist med Kairo som säte, har skrivit en tankeväckande bok om den folkliga resningen i Egypten.

APOKALYPSEPOS. Packa svärdet och rädda rike och ära i vårfavoriten ”Dragon Age II”.

Finns till PS3, Xbox360 och PC. FOTBOLLSNOSTALGI. ”Fotbollens sista proletärer” är dokumentären om hur kockar, rörmokare och fritidsledare i folkrörelselaget IFK Göteborg lyckades vinna över Europas storklubbar.

MEDELKLASSÄNGSLAN. I ”Den onödige mannen” speglar Erik Helmerson ett patriarkalt medelklassamhälle i romanform.

HÅLLBART MODE. I ”Modemanifestet - de stilsmartas handbok” har journalisten Sofia Hedström och fotografen Anna Schori samlat kloka modetips för en medveten generation.

BRASSESAMBA. Senaste släppet från Simone Moreno, ”Planetas”, är det perfekta soundtracket till våren. Varmt och hoppfullt.

Tokärligt tecknat

4

DANIELA WILKS SERIERUTOR svämmar över av svärta och känslostormar ur ett ungt hjärta på jakt efter … något? I självbiografiska debutseriealbumet ”Banglatown” skildras livet som 23-årig utbytesstudent i London och stilen känns igen från Wilks tidigare alster. Teckningen är spretig, punkig och uppenbart inspirerad av amerikansk indieserier. Tuschpennan liksom rinner över kanterna och skapar en vardaglig och hemtam känsla albumet igenom. ”Banglatown” rymmer allt det där vi upplever, men som få förmår dela med sig av. Läsaren släpps in under skinnet på den ängsliga huvudpersonen. Panisk hemlängtan i en ny och okänd miljö. Passionerad kärlek. Brutalt söndersmulad kärlek. Upptäckten av Storbritanniens ökända klassamhälle. Drogoch alkoholberoende. Depression. Och en smula lycka mitt i allt. Daniela Wilks har i ”Banglatown” skapat en tokärlig seriebiografi som tillåter både ångest och värme. En sann seriepärla.

TEXT: DANIEL MATHISEN

Bok – ”Banglatown” (Kartago förlag) finns i din bokaffär.

26

maj. Den rundlagde pandan, numera kung fu-mästare, är tillbaka i uppföljaren “Kung Fu Panda 2”.

1

maj. Close to home-festivalen drar igång i Borås, med artister som Bob Hund och Amanda Jenssen.

31

maj. Indieälsklingarna Death Cab For Cutie släpper sitt sjunde album, “Codes and keys”.

14

juni. “Shadows of the damned”, spelet där du spelar en demonjägare på jakt efter mörkrets krafter i helvetet, släpps till PS3, Xbox 360 och PC.

17

juni. Deckarförfattaren Jens Lapidus avrundar Stockholm noir-trilogin med boken “Livet Deluxe”.

g.

Hårdkokt våldsorgie

maj. Uppföljaren till den populära komedin “Baksmällan”, fantasifullt titulerad “Baksmällan 2”, går upp på biografer världen över.

gå n

Bok – ”Välfärd utan tillväxt” av Tim Jackson (Ordfront förlag) finns i din bokaffär.

26

Film – ”Outrage” går på bio nu.

ck nä eyf r h rill an ero an ck kl are ag n ar Jo Ap n B pl on es vd Jov fö i sk r m rä us der ik br inte an o sc rd he en ns ne d

TEXT: BECKY BERGDAHL

KALENDERN 26 MAJ – 30 JUNI

TEXT: DANIEL MATHISEN

Ho

3

IBLAND SLÄPPS GREJER som höjs till skyarna överallt, och som recensent kan man inte låta bli att påverkas av det.

Tim Jacksons bok ”Välfärd utan tillväxt” är ett exempel. Jag ville bilda mig en uppfattning och bara läsa. Men hyllningssånger och intervjuer med karln har mött mig vart jag än tittat. Därför drabbar skrivkrampen mig. Alla andra har tyckt att det här är bra – varför känner jag bara att det är en trea? Att det är en okej bok men om man är intresserad av miljöfrågor så har man redan läst hälften? Konsumtionskritik, en diskussion om vad som gör i-landsmänniskan lycklig, stimulanspolitik, tjänstesamhälle, bort från slit-ochsläng, vikten av en större jämlikhet. Det är en bra sammanfattning av debatten för den redan frälsta miljömuppen. Och en krånglig introduktion till ”hur ska vi förena tillväxt med mindre miljöpåverkan-frågor” för den ofrälste. Men boken bjuder inte på några halleluja-moments. I alla fall inte för mig.

Det kanske är något som jag inte har fattat.

välporträtterade miljöer och en enastående detaljrikedom i fotot, men någonstans längs vägen vinner våldet över berättandet. I en scen kliver tre maffiafigurer in i ett tandläkarrum och borrar sönder munhålan på en intet ont anande yakuzaledare, till den grad att tänder och blod bubblar fram över bioduken. Gillar du ogenerat våld är det här filmen för dig. Annars är det säkrast att hålla sig till genrens klassiker.

an är ”S m s p te us va er ve ik rig so J br fö nl ob an r ig s sc att en he d n. öd ” a

Hajpad konsumtionskritik

FRIHET

39 3/2011

22

juni. Världens största utomhusfestival, Glastonbury Festival, öppnar portarna i den brittiska staden Pilton. Några av dragplåstren är Coldplay, Norah Jones och Stevie Wonder.

30

juni. Bio Rio i Stockholm direktsänder teaterpjäsen “Körsbärs-trädgården”, där Zoë Wanamaker spelar Madame Ranavskaya.

En tjej ligger blodig och blek på ett kaklat badrumsgolv. En kille går längs en landsväg med glasig blick fäst i horisonten. Ett offer, en mördare. ”Odjuret” är Emil Larssons och Martin Jerns film om ondska, makt och våld.

E

TEXT: DANIEL MATHISEN

N ARBETARGRABB FRÅN landsbygden som vill lämna sin kriminella bakgrund och börja om. Redan där skulle ”Odjuret” kunna vara ytterligare en förutsägbar underdogfilm med snyftpotential. Men i händerna på regissörerna Emil Larsson och Martin Jern blir berättelsen en annan.

– Det är rått, skitigt och stundtals väldigt deprimerande, medger Martin Jern.

– Deras liv är resultatet av tidigare generationers slocknade drömmar, fyller Emil Larsson i.

När förövaren bakom morden på två tjejer i gymnasieåldern på Hallandsåsen år 2004 skulle svara på varför han misshandlade offren till döds konstaterade han frankt: ”Vi hade inget att göra.” Emil Larsson förklarar att just de orden kletade sig fast och borrade in sig i medvetandet.

Fyra år senare tog ”Odjuret” form. Morden på Hallandsåsen är berättelsens katalysator.

– Vi kunde inte släppa ondskan och det mörka. Vi ville besvara frågan vad som kan få en ung man att begå ett mord.

EMIL LARSSON OCH MARTIN JERN driver sedan tio år tillbaka produktionsbolaget Dansk Skalle. 2004 debuterade de med ”Fjorton suger”, en ungdomsfilm på temat våldtäkt, och två år senare släpptes kärleksdramat ”Du & jag”. ”Odjuret” är deras tredje långfilm.

– Det är en film i skärningspunkten mellan ondska och godhet, mellan religion och andlighet, säger Martin Jern.

I samband med manusförfattandet läste Emil Larsson bland annat böcker av psykologen Carl Jung. Liksom Bibeln.

– Det var ett sätt att närma sig människans inre väsen, vad hon tror på, säger han.

Han justerar den gröna sotarmössan och förklarar att ”Odjuret” skildrar en arbetarklass som medierna sällan gestaltar, ”bortom blat-

FRIHET

testereotyper och ’Masjävlar’-mys”. Om en arbetarklass som hamnat utanför folkhemsvärmen.

– När svenska regissörer skildrar arbetarklassen finns det en tendens att bara göra det i positivt ljus. Det finns en rädsla för kritik, säger Emil Larsson.

Men ”Odjuret” är också ett försök att spränga klasstereotyper.

– Medelklassen förknippas ofta med hopp och drömmar. Vi vill visa att drömmar är större än klass, säger Martin Jern.

MÄNS MAKT ÖVER kvinnors sexualitet är ett genomgående tema i filmen, liksom fascinationen över ondskan som mänsklig drivkraft. En av filmens huvudpersoner, karaktären Ylva, växer upp i en strikt frireligiös familj och kläms mellan kyrklig skam och ungdomlig nyfikenhet.

– Vissa menar att allt handlar om struktur och att individen kan sväras fri från ansvar, medan andra tvärtom tycker att individen själv är fullt ansvarig. Verkligheten är betydligt mer komplicerad, säger Emil Larsson.

Men att ”Odjuret” är en film om samhället vänder de sig bestämt emot. I stället är den ett försök att betrakta individen i ett specifikt sammanhang, menar Martin Jern.

– Det handlar om individens existens i samhället och vilka faktorer som ligger bakom handlingar.

– Filmen ska få människor att reflektera över vilka de är.

Trots mörka teman är ”Odjuret” en i grunden positiv film, enligt Emil Larsson.

– Hopplösheten skiftar form och visar att människan kan överleva, lösgöra sig från omgivningens förväntningar. Visar att det finns hopp trots allt.

Inför premiären är Emil Larsson och Martin Jern uppenbart nervösa.

– Vi har lagt två år av vårt liv på den här filmen och vänt ut och in på oss själva. Självklart vill vi ha bekräftelse av det, säger Martin Jern. 6

40 3/2011

BILD: NOVEMBERFILM

– Arbetarklassen har också rätt att drömma

SERIEN AV SARA HANSSON

FRIHET

41 3/2011

KULTURKRÖNIKA

Vill vi hellre se porriga 13-åringar?

I MITTEN AV februari laddas en popvideo upp på Youtube med en ung okänd tjej vid mikrofonen.

Videon är till synes bara en av miljontals andra med amatörsångare och bara några minuter av de över 50 000 timmar nya videoklipp som laddas upp på sajten varje dag. Men den här videon får ett helt annat genomslag än de flesta andra. Inom en månad har den fått över 70 miljoner visningar.

Atlanten och blir chockad av alla de tusentals kommentarer som riktar sig mot Rebecca personligen. Att hon borde ”börja skära sig själv och få anorexi så att hon blir snygg” eller att hon borde ”ta livet av sig så att fredag kan bli en glad dag igen”. Detta om en 13-årig tjej som bara vill sjunga om hur mycket hon ser fram emot att umgås med sina vänner på helgen.

TJEJEN I VIDEON heter Rebecca Black, är 13 år och kommer från Anaheim Hills i Kalifornien. Hennes föräldrar har betalat över 25 000 kronor till ett företag som specialiserar sig på att massproducera poplåtar och videor åt hoppfulla tonåringar. Rebecca Black får låten ”Friday”, en simpel melodi om att umgås med sina kompisar. Videon till låten spelas sedan in runt Rebeccas hus med hennes kompisar som statister. Vi pratar alltså inte om någon stor skivbolagsbudget här. Så vad var det som gjorde att just denna amatörmässiga poplåt fick en sådan stor spridning? Svaret skulle visa sig vara enkelt: hat.

JAG LÄSER OCH läser och kan verkligen inte förstå hur människor kan vara så hjärtlösa.

Visst har nätet blivit en plats där människor vräker ur sig all möjlig skit, men vad är det som gör att just Rebeccas harmlösa låt får folk att bli så fruktansvärt upprörda? Säkerligen finns det många förklaringar till det, men en förklaring tror jag kan vara det enkla faktum att Rebecca Black faktiskt beter sig och sjunger om något som passar hennes unga ålder. Här är nämligen en 13-åring som för en gångs skull inte försöker göra sig vuxnare eller mognare än vad hon är. Hon försöker inte att sexa eller tuffa till det. I stället sjunger hon om vad hon åt till frukost.

FÖR I TAKT med att allt fler ser videon börjar folk att försöka övertrumfa varandra i elaka kommentarer om låtens banala text, den autotunade sången och Rebeccas utseende. På Twitter blir Rebecca en av de mest omskrivna personerna i hela världen, och på Facebook startas grupper som ”Rebecca Black has ruined Fridays”. Själv sitter jag på andra sidan

KANSKE ÄR DET vad som provocerar vissa.

Att Rebecca är undantaget i en råkommersialiserad och översexualiserad musikindustri, där kvinnliga artister förväntas sjunga och agera som sexobjekt oavsett hur unga de är. En musikindustri som tror att kvinnliga popartister endast kan kränga skivor, konsertbiljetter och merchandise om de anspelar

KULTURNOTERAT BÖG-GANDHI VÄCKER KÄNSLOR ”Great souls”, en bok om Indiens nationalhjälte mahatma Gandhi skriven av Pulitzerpristagaren Joesph Lelyveld, har förbjudits av delstaten Gujarat i Indien.

Anledningen är att författaren presenterar bevis för att Gandhi under sin livstid hade homosexuella förhållanden, rapporterar BBC. Homosexualitet legaliserades i Indien år 2009 men är fortfarande tabu.

DETROIT FÅR ROBOCOPSTATY En kille skickade, mest på skämt, ett meddelande via Twitter till Detroits borgmästare Dave Bing och föreslog en Robocopstaty mitt i staden. I meddelandet hänvisade han till att Philadelphia har en avbildning av Rocky och att Robocop ”skulle

FRIHET

på sex. Och problemet är att vi som publik har vant oss vid det. Vi har hjärntvättats till att tro att det är det ”normala” tillståndet på pophimlen. Att kvinnliga popartister, även i yngre tonåren, sjunger förföriskt iklädda små outfits. När då någon som Rebecca Black dyker upp med oskyldig uppsyn sjungandes om hur mycket hon tycker om fredagar så vet många uppenbarligen inte hur de ska hantera det. Så de vräker ur sig hat.

MEN DET FINNS ett ljus i mörkret med den här historien. Tack vare all (negativ) uppmärksamhet har Rebeccas låt gått in på flera singellistor runt om i världen och ett album är nu på väg. Rebecca lovar att alla låtar ska ha lika ”lämpliga” teman som ”Friday”.

YOU GO GIRL, är det enda jag kan säga. 6

Linus Fremin är skribent

vara en bra ambassadör för Detroit”.

Borgmästaren svarade artigt att det inte fanns några planer på bygget. Men Robocopfans runt om i världen drog igång en insamling via nätet, ”Detroit needs Robocop”, för att kunna bygga statyn med frivilliga medel.

Initiativtagarna räknade med att det skulle krävas 50 000 dollar för att kunna bygga statyn, ett mål som nåddes efter bara sex dagar enligt Detroit Free Press.

42 3/2011

och bloggare.

TUTTI FRUTTI Ett kafé i London har gjort succé – genom att sälja glass gjord på bröstmjölk. ”Baby Gaga” blev namnet på glassorten, efter inspiration av popprinsessan Lady Gaga. Men nu har brittiska myndigheter satt stopp för försäljningen av delikatessen på grund av risken för spridning av sjukdomen hepatit, skriver DN.

K

A

NA

DA

S

A

KT

IV

TR

OT S

A

R

KO

M

M

U

N

LE

D

N

IN

G

EN

s.

SO

SS

A

R

DA

PÅ

D

M

LA

IS

R

A

R

s.

EN

52

LA TS

L

SP

VA

ET

FÖ

RB

s.

48

46

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

U SS oc Al h eja gs nga U vi Al ko s nd l la e le oc vä tt ro C st ia ud ld ck un a e v te ie g m i e a ro o de d sk es ch kra n a fl lo få fle ter yt ka m ta rl id la er de äg e op at en n k in t s från he an io ä te ad ga Co ne r. l en n o til m m lo si b ot sk ia m M a . t ill pr od Um ov er in at e er se å fö na n rk Sa sn är sk ed l at ek sk ch en är ew ss ni an ng ku sp ll. vi ll la H an fix ne a r. är bi ak lli ga tiv re iK om m un al

hö

FOKUS SSU

FRIHET

43 3/2011

MIKROFONEN I ENA talarstolen knastrar till och Mattias Kristensson, SSU-distriktets ordförande, fyrar av ett ideologiskt laddat öppningstal.

– För att vår rörelse ska överleva krävs politiska förslag som går i takt med tiden. Vi ska varken titta bakåt, högerut eller vänsterut – utan framåt, säger han.

– Jag förklarar härmed SSU Upplands distriktsårskonferens för öppnad.

Flera av de 20-talet ombud som valts att representera SSU-kommunerna sitter med jackorna på. En ung tjej kilar in händerna under armarna, en annan gnuggar sina frenetiskt.

Temperaturen i den gamla teaterlokalen pendlar runt 15 grader.

20-talet sömndruckna SSU:are klev in på teater Grand i Uppsala när SSU Uppland höll DÅK, distriktsårskonferens. Men förslagen om sex timmars arbetsdag och ny kursmat fick ombuden att vakna till.

TEXT & BILD: DANIEL MATHISEN

ÅRSKONFERENSEN INLEDS MED en genomgång av hur allt ska gå till och vilka som ska leda förhandlingarna. Daniel Olsson, SSU:are från Gävleborg som pluggar i Uppsala, väljs under ett rungande ja till mötesordförande.

– Tack för det fina förtroendet. Jag ska försöka se till att det går så smidigt som möjligt, säger han.

DE GAMLA TRÄPLANKORNA i golvet sviktar och knakar när stolar flyttas runt för att i grupper diskutera de politiska program distriktet ska besluta om. Idéer ska stötas och blötas, formuleringar skrivas om. Emilia Friberg, distriktets kassör, tycker att utskottsarbetet ofta är mer demokratiskt än debatterna från talarstolen.

– Fler tar plats, åsiktsbredden blir större. I talarstolen är det ofta samma röster som hörs.

Och alltför ofta samma killar, konstaterar hon.

HELGEN INNAN ARRANGERADE SSU Uppland en tjejträff för att få fler tjejer att skicka in motioner och påverka DÅK:en. Men resultatet tycks nedslående. Bara en av 27 motioner har en kvinnlig författare.

– Det måste bli bättre, säger Rahima Ortac.

Deltagarna i utskottet sitter i en ring och diskuterar feminismprogrammet. Frågorna engagerar. Izabell Zaza ser fundersam ut och räcker upp handen.

– Det borde stå tydligare om nattförskola för föräldrar som jobbar skift, säger hon.

De andra nickar instämmande. Emilia antecknar noggrant.

Ung framtidsdebatt Felix Breitholtz är tveksam till att införa en delad föräldraförsäkring, där respektive förälder tar ut halva ledigheten. Familjer med knapp ekonomi skulle drabbas, menar han.

Sanna Eliasson håller inte med.

– Vi måste bryta strukturer så att kvinnor får samma möjligheter, säger hon.

Utskottsgruppen enas om att nöja sig med en tredelad föräldraförsäkring, där en del kan disponeras fritt. De grå kompromissernas ideologi blir segrande.

OMBUDEN SAMLAS I den stora salen för behandling av motioner, inkomna förslag från medlemmar, och Daniel Olsson öppnar förhandlingarna. Årskonferensens i särklass största debatt handlar om förslaget att införa sex timmars arbetsdag. Erik Spånberg, en av DÅK:ens flitigaste motionärer, argumenterar ivrigt för att

Notiser

förslaget skulle minska stressen i arbetslivet och skapa fler jobb. Med kortare arbetsdag blir människor mer effektiva, framhåller han.

– Arbetstidsförkortning är socialdemokratins framtidsprojekt.

Men distriktsstyrelsens föredragande Mattias Kristensson är inte lättflörtad.

– Bara för att färre timmar blir utförda innebär det inte att dessa kommer att fördelas till dem som saknar jobb, säger han och fortsätter: – Styrelsen yrkar avslag.

Efter en uttömmande debatt med en lång lista av ombud i talarstolen beslutar årskonferensen slutligen att rösta med distriktsstyrelsen. Åtta timmars arbetsdag består om SSU Uppland får bestämma.

EN UNG TJEJ sneglar nyfiket upp på den glittriga diskokulan i taket medan motionsarbetet går

– Marschen har ett starkt symbolvärde. Vi börjar på torget döpt efter en krigisk kung med mustasch och avslutar på torget döpt efter Hjalmar Branting, en mustaschklädd socialdemokrat som kämpade för demokrati, säger Linus Glanzelius, SSU Göteborg.

BAKLÄNGESMARSCH I GÖTEBORG För att fira att Håkan Juholt valdes till ny partiledare bestämde sig SSU:arna i Göteborg för att iklädda mustascher promenera baklänges från Gustaf Adolfs torg till Hjalmar Brantingplatsen i centrala Göteborg.

Anledningen var att Håkan Juholt själv för 25 år sedan gick baklänges över Ölandsbron i samband med en vadslagning.

SSU VILL STOPPA GRUVPLANER SSU Västerbotten beslutade i samband med sin distriktsårskonferens att motsätta sig etableringen av en nickelgruva i Rönnbäck,

FRIHET

44 3/2011

strax utanför Tärnaby. Enligt SSU-distriktet skulle gruvan hota ekosystemet i regionen genom omfattande föroreningar i vattendrag och miljö. SSU:arna är också kritiska till att en eventuell vinst från gruvan inte skulle gå till lokalbefolkningen utan till ett bolag.

– Som icke renägande same med djupa släktrötter i Voitjabygden tycker jag att det är skamligt hur bolaget behandlar befolkningen.

Man vill ta resurserna och lämna dalen i spillror, säger Oscar Pettersson, SSU Västerbotten.

SSU i media

DE STYR I DISTRIKTEN Nu har alla distrikt haft DÅK:ar och valt ordförande för 2011.

Stockholm: Emilia Bjuggren (omval) Stockholms län: Alexandra Völker (nyval) Uppland: Mattias Kristenson (omval) Västmanland: Martin Andersson (nyval) Södra Älvsborg: Sofia Bohlin (nyval) Norra Älvsborg: Hanna Alexandersson (omval) Göteborg: Johan Büser (omval) Skaraborg: Lars Sandgren (omval) Skåne: Andreas Kjellander (omval) Gävleborg: Daniel Olsson (nyval) Dalarna: Emelie Morell (nyval) Östergötland: Jonatan Hermansson (nyval) Kronoberg: Kenan Harbas (omval) Blekinge: Elina Gustafsson (omval) Jämtland: Kata Nilsson (nyval) Kalmar: Emma Frost (omval) Norrbotten: Jenny Ahlman (omval) Västerbotten: Björn Wiechel (omval) Västernorrland: Niklas Säwén: (omval) Örebro: Caroline Frankesjö (nyval) Värmland: Kenny Svensson (omval) Halland: Erik Da Silva (nyval) Gotland: David Lindvall (omval) Sörmland: Emma Larsson (omval) Jönköping: Christopher Rydell (nyval) Bohuslän: Shaniaz Hami Ali (nyval)

i Uppsala vidare. Förslaget om att återinföra kött på SSU-distriktets kurser, skrivet av Martin Ask, möter starka reaktioner. Distriktsstyrelsens föredragande Emilia Friberg insisterar att kurserna är enklare att planera med helvegetarisk mat. Och billigare.

Ombud efter ombud går upp i talarstolen och argumenterar passionerat för eller emot motionen.

Martin tycker att årskonferensen komplicerar frågan i onödan.

– Man borde få äta det man vill. Och äta gott.

DEBATTEN EBBAR UT och det är dags för omröstning. Applåder bryter ut när det visar sig att en knapp majoritet röstat för vegetariska kurser. Årskonferensens ordförande Daniel Olsson föreslår en paus och drämmer mötesklubban i bordet. Den stora entrédörren gnisslar till när Rahima Ortac kommer in och erbjuder ombuden kaffe.

– Äntligen, utropar någon lättat. 6

”Du är ute och cyklar.”

Emma Johansson, SSU Ljungby, debatterar friskolor och är inte imponerad av motståndet. Ur Smålänningen.

”Hur svårt kan det vara att ta ställning för demokrati och mot diktatur?”

Amanda Strand och Sebastian Grip Nilsson, SSU Bohuslän, kritiserar utrikesminister Carl Bildt för att förminska Muammar Khaddafis brott mot de mänskliga rättigheterna. Ur Lysekilsposten.

”Inte så grått och trist som man kan tro.”

Emma Larsson, SSU Sörmland, kommenterar uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden i Flen.

Ur Katrineholms-Kuriren.

”S-politik måste sluta handla om att dutta lite här och var med höjda skatter, utökade avdrag och avskaffande av pensionärsskatt.”

David Lindvall, SSU Gotland, önskar en mer visionär socialdemokrati. Ur Gotlands Tidningar.

”Jag vill se en fackförening som återigen blir relevant.”

Mattias Kristenson, SSU Uppland, tycker att fackorganisationen LO måste förnyas. Ur Upsala Nya Tidning.

”Gud och jag har en relation som pågår hela tiden.”

Maria Sayeler, SSU Norrköping, om religionens roll för politiken. Ur Norrköpings Tidningar.

”Jag är övertygad om att vi kan förnya oss.”

Elin Valtonen, nyvald ordförande i SSU Karlskrona, är optimistisk inför framtiden. Ur Sydöstran.

KRISTEN SSU-KLUBB KLUBBAD Ung kristen vänster, ett nätverk för unga kristna socialdemokrater, godkändes nyligen som SSU-klubb. Nätverket syftar till att förmedla kunskap kring religion och politik genom temahelger och nätverksträffar. Victor Svedberg är ordförande för Ung kristen vänster och tycker att det är positivt att föreningen erkänns av SSU. – För vår verksamhet betyder det att vi får större möjligheter att kunna genomföra

FRIHET

kurser och liknande. Nu vill vi utvecklas organisatoriskt så att vi på allvar kan utmana den kristna högern, säger han.

SOMMARPLUGG I FILIPSTAD Många elever i Filipstad klarar inte godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Det fick SSU:arna i kommunen

45 3/2011

att föreslå en sommarskola för att ta igen missade kunskaper mellan terminerna. Sagt och gjort. Idén blev en motion i Filipstads kommunfullmäktige. Jomark Polintan, SSU:are och ledamot av kommunfullmäktige, var den som skrev och företrädde motionen. ”Det är ett stort hinder för dagens unga då det får konsekvenser för dem resten av deras liv. Det påverkar deras möjligheter till vidare studier och därmed också deras chanser på arbetsmarknaden”, skriver Jomark Polintan i motionen angående de låga betygen.

SSU Ale utmanar kommunen När den moderatstyrda kommunen Ale, norr om Göteborg, beslutade att säga upp fritidsledare reagerade SSU:arna kraftigt. Inom en vecka organiserade Kristina och Batoul Raad en demonstration, fick tusen sympatisörer på Facebook och lyckades ändra kommunens beslut. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: PER-ANDERS KLÖVERSJÖ

t ge la rs fö re. ot da r m sle ra id te frit es ot av pr en ul g to nin Ba äg s h oc upp a tin om

is

Kr

KRISTINA RAAD SATT på ett möte med Socialdemokraterna i Ale när hon fick reda på att den borgerliga majoriteten i kommunen planerade att säga upp alla fritidsledare som jobbade dagtid. Efter lite efterforskningar visade det sig att kultur- och fritidsnämnden skulle fatta beslut i frågan bara ett par veckor senare.

– Att komma igång med klubben var rätt så lätt egentligen. Jag pratade med partiet och sedan var det bara att dra med folk som var intresserade.

– Jag tog kontakt med ungdomar i kommunen och insåg att många tyckte som jag och ville ha kvar dagöppna fritidsgårdar.

HON ÄR 17 år gammal, går andra året på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg och har tillsammans med 14-åriga lillasystern Batoul väckt nytt liv i SSU-klubben. Det började med att Kristina blev mer och mer intresserad av politik under högstadiet, lusläste partiernas partiprogram och kom fram till att socialdemokratin kändes rätt. När hon via Socialdemokraterna fick veta att SSU:s verksamhet legat nere under många år i Ale gjorde hon slag i saken och startade upp klubben.

– Ale är en förort till Göteborg med många unga. Att ha något att göra på fritiden är jätteviktigt, slår Kristina fast.

– Att komma igång med klubben var rätt så lätt. Jag pratade med partiet och sedan var det bara att dra med folk som var intresserade.

OCH FORT GICK det. SSU-klubben tog initiativ till Facebookuppropet ”Vi som vill ha kvar våra fritidsledare på dagtid”. På några få dagar hade flera hundra personer gått med. Inom en vecka strax över tusen. Kristina, Batoul och medlemmarna i SSU Ale insåg sprängkraften i frågan och bestämde sig för att organisera en demonstration samma kväll som kultur- och fritidsnämnden planerade att fatta beslut om nedskärningarna.

FRIHET

46 3/2011

– Det kom unga från alla delar av kommunen. Folk var arga och ville visa politikerna sitt missnöje, säger Kristina.

– Men vi fick en del skit från Moderaterna för det också. De tyckte nog att vi var lite för bråkiga.

PROTESTERNA GAV EFFEKT. Viss åtminstone.

Majoriteten i kultur- och fritidsnämnden bestämde sig för att backa från det ursprungliga förslaget och föreslog i stället att tre heltidstjänster skulle plockas bort. I samma veva bestämde sig kultur- och fritidsnämndens ordförande, moderaten Jan Skog, för att kasta in handduken. Kristina ser det som ett bevis på att SSU kan göra skillnad.

– Många tänker nog att det inte spelar någon roll. Men det vi lyckades med betyder något viktigt, insisterar Kristina.

I DAGSLÄGET består SSU Ale av ”mellan 8 och 15 personer”. Alldeles för få, tycker Kristina.

Nu satsar klubben på att värva nya medlemmar, bli mer synliga i kommunens politiska debatt och påverka Socialdemokraterna i olika frågor.

– Det är ju faktiskt därför man går med i SSU. För att förändra. 6

Frihet från förr. 1990 Det är i slutet av 1989 och Ukraina står på tröskeln till självständighet från sovjetkommunismen. Under rubriken ”Perestrojkans avantgarde” skildrar Frihet i nummer ett 1990 hur gruvarbetarna i staden Donetsk vinner nytt självförtroende genom att organisera sig i fria fackföreningar. De intervjuade arbetarna berättar om hur vardagslivet i kommunismens Ukraina ständigt hindras. ”Tvålen är begränsad till 300 gram per familj och kvartal”, säger en av gruvarbetarna. I takt med att Michail Gorbatjovs reformer i Sovjetunionen ökar friheten vågar allt fler protestera mot bristerna i samhället. ”Självklart måste vi demonstrera när ingenting fungerar”, konstaterar en arbetare mot slutet av intervjun. Ett halvår senare upphör Sovjetunionen att existera och Ukraina blir ett självständigt land med fria val.

Beviljat SSU- och studentklubbar kan söka snabbaktivitetsstöd ur SSU-förbundets verksamhetsutvecklingsfond, VUF. Snabbaktivitetsstödet syftar till att på ett enkelt sätt möjliggöra lokal verksamhet med en tydlig koppling till aktivering av befintliga och värvning av nya medlemmar. En klubb kan maximalt söka 5 000 kronor per tillfälle och maximalt 20 000 kronor årligen. På www.ssu.se/om finns de blanketter som behövs för att söka stödet, liksom information om hur ansökan ska se ut.

1 520 kronor till SSU Gällivare Genom att bjuda Gällivares ungdomar på Harry Potter-bio lyckades den lokala SSU-klubben värva nya medlemmar och genomföra en meningsfull aktivitet.

3 488 kronor till SEK Socialdemokratiska studenter på Handelshögskolan i Stockholm bjöd in Lena Sommestad, tidigare miljöminister, för att snacka hållbar utveckling och ekonomi. På så sätt profilerade sig studentföreningen och väckte en ny miljödebatt.

3 750 kronor till SSU Kungsbacka SSU-klubben i Kungsbacka ville få möjlighet att träffa riksdagsledamoten Adnan Dibrani och samtidigt svetsa samman nyvärvade medlemmar. För det fick klubben snabbaktivitetsstöd från SSU. 3 750 kronor till SSU Hisingen Genom en temahelg om Västsahara, som bland annat innehöll föreläsningar och paneldebatter, kunde SSU Hisingen nå ut till potentiella medlemmar och bilda opinion i en för klubben viktig fråga.

3 750 kronor till SSU Uppsala SSU i Uppsala hyrde in teaterföreställningen “Förorten brinner”, en uppsättning om unga människor och segregation, till Gottsundateatern för att starta en debatt om mångfald och klyftor.

4 FRÅGOR

Eric Insulan, 19 år, SSU Kungälv

Helin Bamerni, 20 år, SSU Örebro

Anders Snäll, 20 år, SSU Hudiksvall

1. 1 maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag.

Hur firade du första maj?

– Jag firade på hemorten i Kungälv genom att lyssna på spännande tal. Bland annat höll en lokal SSU:are som bara är 15 år gammal ett tal om ungdomsfrågor. Sedan åkte vi in till Göteborg för det stora tåget.

– Jag firade första maj genom att gå i tåget i hemkommunen. Förra året gick jag i två olika kommuner och hade ett litet kvällsfirande med partikamrater efteråt. Jättemysigt!

– I Hudiksvall hade vi traditionellt förstamajtåg och ett par tal på olika teman.

Men vi hade också underhållning i form av teater och skådespel.

2. I år har SSU-förbundet ett fackligt temaår, med fokus på villkoren på arbetsmarknaden. Vilken tycker du är den viktigaste arbetsmarknadspolitiska frågan?

– Jag jobbar på ett callcenter och är en av få som är fast anställda. Alltför många unga har osäkra anställningar och får komma och gå. Det är fel. Unga behöver en trygg och förutsägbar arbetsmarknad.

– Schysta villkor på arbetsmarknaden.

– Jobb till unga, utan tvekan. Att unga ska få jobb, bra arbetsvillkor och bra lön är jätteviktigt.

– Kärnkraft låter bra på papperet men fungerar väldigt dåligt i praktiken. Ska vi gräva ner avfallet från kärnkraften i din eller min trädgård? Det finns så många andra energislag med framtiden för sig som kan ersätta kärnkraften, till exempel vind- och vågkraft.

– Ett kort svar: Avveckla kärnkraften nu!

– Kärnkraften är en smutsig energikälla eftersom du använder uran som bränsle. Det är också ett osäkert sätt att skapa energi på.

Jag är för en avveckling av kärnkraft, men innan dess måste vi hitta ny energi från förnyelsebara källor.

– Jag lyssnar mest på gammal musik faktiskt.

Just nu är det mycket Lars Winnerbäck, speciellt låten ”Elegi”.

– Det blir mycket av Bruno Mars skiva ”Grenade” för tillfället. Annars är jag inte så mycket för ny musik.

– Sabatons nyversion av albumet ”Primo Victoria”.

3. Forskarna är oeniga om konsekvenserna av kärnkraftsolyckan i Japan. Vad tycker du själv om kärnkraften som energikälla?

4. Under våren släpps många nya skivor.

Vilken skiva lyssnar du mest på just nu?

FRIHET

47 3/2011

D

ET ÄR SEN förmiddag när Frihet ringer Alejandro Caviedes. Rösten skorrar sömndrucket när han svarar från sängen i lägenheten i Ålidhem, ett studentområde strax utanför Umeå. Alejandro jobbar skift inom hemtjänsten på oregelbundna tider. Sömnen blir därefter. Han har jobbat så i omgångar sedan sex år tillbaka. Han trivs.

Oftast. Men chefen tyckte tidigt att Alejandro var obekväm, något som väckte det fackliga engagemanget till liv.

– Hon som var arbetsplatsombud för facket var dessutom ihop med chefen. Det säger sig självt att det inte fungerade.

ALLT TOG SIN början för nio år sedan. Under en resa i Tyskland träffade Alejandro en svensk tjej – och blev störtkär. Han reste hem till Colombia och förklarade för en förvånad familj att han skulle flytta till Sverige, närmare bestämt till Gällivare. Så småningom hamnade han i Umeå och efter avbrutna universitetsstudier i sociologi började han jobba heltid i hemtjänsten. Året var 2006 och Fredrik Reinfeldts borgerliga koalition hade precis vunnit valet.

– Försämringarna märktes direkt. Borgerligheten lagstiftade om AVA, en anställningsform som gör att det är svårare för vikarier att få fast jobb, säger Alejandro.

Gradvis såg han kopplingen mellan villkoren på arbetsplatsen, fackets roll och politikens möjligheter att påverka människors vardag. Som om ett ljus tändes, berättar Alejandro. Han aktiverade sig i fackförbundet Kommunal, där han utsågs till nytt arbetsplatsombud, och blev så småningom invald i SSU Umeås styrelse.

– Jag har alltid varit politiskt nyfiken och intresserad av frågor som rör ungdomar och integration. Genom SSU och Kommunal får jag utlopp för det.

I dag är han fast besluten att förbättra villkoren för dem som jobbar inom offentlig sektor. För även om Alejandro beskriver jobbet inom hemtjänsten i Umeå som givande är det också väldigt stressigt.

– Det finns hela tiden en press att effektivisera och spara in på personal och den tid vi tillbringar med brukarna. När färre anställda ska göra mer jobb går det liksom inte ihop, säger han.

SSU HAR UTSETT 2011 till fackligt temaår, där en rad seminarier och aktiviteter kommer att kopplas till det facklig-politiska samarbetet.

Alejandro välkomnar initiativet. I Kommunal sektion fem i Umeå, där Alejandro är medlem, driver han sedan en tid tillbaka frågan om att införa ett allmänt LO-medlemskap för unga. Det skulle passa bättre för dem som ofta byter jobb och inte känner någon naturlig tillhörighet till något av de respektive yrkesfackförbunden. Alejandro är besviken på att LO inte i tillräckligt hög grad fångar upp unga som jobbar inom låglönesektorer. I dagsläget är det fackförbundet Unionen som organiserar telefonförsäljare, fastän det i grunden är ett förbund för tjänstemän. Det är ett problem, menar Alejandro.

– LO är tyvärr riktigt dåliga på det. Alltför många unga som jobbar deltid, i projektform eller med osäkra anställningar saknar förankring inom facket.

– Jag träffar många unga som försöker engagera sig på deltid men inte har möjligheten att göra det på jobbet. Genom att kunna vara med i LO innan du får fast anställning ökar möjligheterna till organisering.

HAN OCH ANDRA medlemmar i Kommunal sektion fem vill också se över effekterna av den så kallade individuella lönesättningen, där arbetsgivare och anställd direkt förhandlar om löner och villkor. Systemet är orättvist, enligt dem.

– Vi tycker att det bromsar löneutvecklingen för Kommunals medlemmar som helhet. Nu försöker vi få hela förbundet att ta beslut mot det.

Med facket 2002 mötte Alejandro Caviedes den stora kärleken och lämnade Colombia för Gällivare. I dag jobbar han i hemtjänsten, är aktiv inom fackförbundet Kommunal och driver på för att LO bättre ska fånga upp unga inom låglöneyrken. TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: INGIBERG OLAFSSON

FRIHET

48 3/2011

Socialdemokraterna har under en längre tid varit ledarlösa och dalat i opinionen. Valet av Håkan Juholt till ny partiledare är positivt, tycker Alejandro.

– Efter två valförluster måste vi vara beredda att ompröva politiken. Nu är det hög tid att fokusera på hur välfärden ska finansieras i framtiden och hur fler unga ska få jobb.

För att attrahera nästa generation av unga socialdemokrater måste Socialdemokraterna öppnas upp och demokratiseras, säger Alejandro.

– Nomineringsprocesser är långtifrån alltid öppna och för många beslut fattas bakom stängda dörrar. Företrädare glömmer medlem-

marnas mandat och agerar på egen hand, säger Alejandro.

– Det hänger ihop med att SSU måste driva på för en föryngring av partiorganisationen, där unga företrädare från både ungdoms- och fackförbund får ta plats på beslutande positioner.

I FRAMTIDEN HOPPAS Alejandro kunna jobba kvar i hemtjänsten. Om kroppen orkar. Redan nu börjar han nämligen märka av det pressade tidsschemat och tunga moment i arbetet. Luren tystnar för ett ögonblick.

– Blir det för tungt kan jag leta mig tillbaka till skolbänken. Det löser sig alltid. 6

i ryggen ALEJANDRO CAVIEDES Ålder: 28 år.

Bor: Ålidhem, Umeå.

Intressen: Läsa och bowla.

Kulturkonsumtion just nu: Bob Marley och Kalle Anka.

Otippad talang: Kan balansera på ett rullande rör ”hur länge som helst”.

FRIHET

49 3/2011

1

Bildbevis

2

1. Jytte Guteland tackar av Mona Sahlin som partiledare.

2. SSU Göteborg håller tillsammans med LUF, Grön ungdom, ABF och Palmecentret en temahelg om Västsaharafrågan.

3. SSU Norra Älvsborgs nyvalda distriktsstyrelse för verksamhetsåret 2011–2012.

4. Representanter från SSU, S-studenter och IUSY på ECOSY-kongress i Bukarest, Rumänien.

5. Gabriel Wikström och Faraj Abuiseifan, kandidater till SSU-ordförande, och Ellinor Eriksson, kandidat till förbundssekretare i SSU, på utfrågning hos SSU-distriktet i Stockholms län.

6. S-studenter genomför en kurshelg med inriktning på feminism och ekonomi.

7. Bild från första maj.

4

7 6

7

50 3/2011

3 5

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@ frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

FRIHET

5

Å andra sidan

Obligatorisk a-kassa Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO

Irene Wennemo, leder socialförsäkringsutredningen

Varför är en obligatorisk a-kassa en dålig idé?

– A-kassan i dag har allvarliga problem. Alltför få är med, alltför få av dem som är med får ersättning vid arbetslöshet, och bara fyra procent av de arbetslösa får ut 80 procent av deras tidigare lön, som a-kassan ska ge. En obligatorisk a-kassa löser bara det första problemet. Det som behöver göras är främst att förbättra a-kassan så att fler får rätt till ersättning och får sin inkomst tryggad vid arbetslöshet.

Andra socialförsäkringar är obligatoriska i Sverige – alla har rätt till ersättning om de blir sjuka, gamla eller får barn, och alla betalar automatiskt till försäkringarna genom skatten.

Varför ska a-kassan inte omfatta alla?

– Även andra sociala försäkringar har begränsningar som gör att alla inte får tillräcklig ersättning. Man måste till exempel ha en registrerad inkomst som grund för att få full ersättning från sjuk- eller föräldraförsäkringen. Det som inte är frivilligt i a-kassan är den inkomstrelaterade delen av försäkringen.

Ett vanligt argument är att a-kassan ska vara frivillig för då passar folk på att gå med i facket samtidigt som de går med i a-kassan. Men det är ju redan i dag många som bara är med i a-kassan och struntar i facket; skulle en obligatorisk a-kassa verkligen sänka den fackliga organisationsgraden?

– Även om inte a-kassans uppgift är att understödja fackligt medlemskap, så ser man att länder med liknande system som det svenska

Varför är en obligatorisk a-kassa en bra idé?

– Jag tycker att det är rimligt att a-kassan är obligatorisk precis som sjukförsäkringen. Alla måste vara med och betala och alla får del av stödet om de blir arbetslösa.

Men det viktigaste skälet till att man inte får någon arbetslöshetsersättning i dag är att man inte klarar arbetsvillkoret, vilket innebär att man inte har arbetat tillräckligt länge för att få ersättning. Det är faktiskt bara ett mindre antal som blir utan inkomstrelaterad ersättning i dag på grund av att de inte är med i någon a-kassa.

Ja, i dag säger villkoren att du bara kan få a-kasseersättning vid arbetslöshet om du har jobbat en viss tid innan arbetslösheten. En obligatorisk a-kassa skulle innebära att alla måste betala avgift till a-kassan. Det är väl inte rättvist att alla måste betala in pengar till a-kassan om inte alla kan få ersättning tillbaka?

– I dag finns personer som har betalat en hög avgift till a-kassan i många år, men när de blir arbetslösa visar det sig att de ändå inte har rätt till ersättning för att de inte uppfyllt arbetsvillkoret. Om a-kassan fortfarande ska betalas med någon form av egenavgift tycker jag att det är viktigt att inbetalda avgifter i normalfallet också ger ersättning. Vi försöker hitta lösningar som upplevs som rättvisa.

Skulle det inte bli väldigt dyrt att göra a-kassan obligatorisk?

– Om arbetsvillkoren inte skulle förändras skulle det inte bli så

De borgerliga partierna har diskuterat en obligatorisk, statlig a-kassa. Roger är mycket kritisk. Irene tycker däremot att en obligatorisk a-kassa kan vara bra – men med förbättrade villkor och kanske i facklig regi i stället för statlig. har betydligt högre facklig organisationsgrad.

Men vad ska de som blir arbetslösa och står utanför a-kassan göra, gå till socialen? Riskerar inte de att bli desperata och ta jobb till riktigt låga löner, vilket sänker lönerna för alla?

– Det finns inget som säger att en obligatorisk a-kassa gör att fler slipper söka socialbidrag. Räddningen för a-kassan är att villkoren för vilka som ska få ersättning blir bättre, att avgiften sänks och blir lika i alla branscher och att inkomsttaket höjs kraftigt så att de arbetslösa får en ersättning som är så nära den tidigare lönen som möjligt. Det gör att de arbetslösa kan koncentrera sig på att söka jobb och inte på att sälja sina ägodelar.

FRIHET

mycket dyrare med en obligatorisk a-kassa. Förändringar som gör att det är lättare för dem med tillfälliga och deltidsanställningar att få rätt till a-kassa är något som däremot kostar en del.

Ska det finnas en enda statlig a-kassa om a-kassan blir obligatorisk, eller ska det fortsätta att finnas flera olika fackligt anknutna a-kassor för arbetande inom olika branscher, med förändringen att det ska bli obligatoriskt att vara med i en?

– Det är en politisk fråga att avgöra. Regeringen har i direktiven skrivit att a-kassornas administration fungerar väl. Skälet att det ibland tar lång tid att få ut ersättning beror på att reglerna är oerhört krångliga och att nästan alla ansökningar måste kompletteras.

51 3/2011

Internationella vänner

Ung glöd i landet lönnsirap

D

EN 7 NOVEMBER i år är det val i den kanadensiska delstaten Saskatchewan, som bland annat inkluderar städerna Saskatoon och Regina. Marion Hewitt Pollock sitter i styrelsen för det socialdemokratiska ungdomsförbundet Saskatchewan Young New Democrats, SYND, och kampanjar energiskt för att provinsen ska erbjuda nya bostäder och lägre terminsavgifter vid universiteten.

Saskatchewan har den lägsta andelen lägenheter per invånare och den yngsta befolkningen i hela Kanada. 2007 avreglerade den konservativa provinsregeringen dessutom hyresmarknaden, något som fått boendekostnaderna att skena.

– Det råder en allvarlig brist på bostäder för unga. Alla har rätt till ett tryggt, prisvärt och ekologiskt boende, säger Marion.

– Sänkta terminsavgifter öppnar upp högre studier för unga från studieovana hem och gynnar tillväxten långsiktigt.

KANADA ÄR ETT av världens mest decentraliserade länder, där regionala provinser delar makten med en federal regering. Det präglar även Young New Democrats, ungdomsförbund till moderpartiet New Democratic Party, NDP, som närapå enbart riktar in sig på regionala frågor. Vad som händer i huvudstaden Ottawa är sekundärt.

– Även om vi är medlemmar av det federala ungdomsförbundet och partiet är vi mestadels fokuserade på vad som händer i provinsen. Det beror på den särskilda kanadensiska federalismen och skillnader i partikultur mellan regional och federal nivå, säger Mitchell Anderson, ordförande för SYND. – Men självklart vill vi att dagens konservativa regering på federal nivå ska ersättas av en socialdemokratisk, tillägger Marion.

SASKATCHEWAN ÄR EN vidsträckt prärieprovins i västra Kanada, med omkring en miljon invånare spridda över en landyta större än Frankrike.

Ekonomin domineras av jordbruk, oljeraffinering och uranbrytning.

Kontrollen över Saskatchewans omfattande naturresurser är därför en het fråga inför valet.

– Valet i höst kommer att avgöra om befolkningen vill fortsätta med den konservativa majoritetens nyliberala experiment eller återgå till en socialdemokratisk politik baserad på det gemensammas bästa och delad ekonomisk tillväxt, säger Marion.

FRIHET

Young New Democrats, YND, är ungdomsförbund till socialdemokratiska New Democratic Party och organiserar unga under 26 år i hela Kanada. Förbundet delas organisatoriskt mellan en nationell gren och regionala avdelningar i de olika provinserna. YND finns på 60-talet universitet.

ÅTERGÅ, JA. NDP har nämligen styrt Saskatchewan under merparten av det senaste seklet, men sedan 2007 är det en konservativ koalition som håller i trådarna. Marions mormor har varit aktiv i NDP under mer än 60 års tid, från 1920-talet och framåt. I samtal med Marion berättar hon om hur provinsens speciella förutsättningar odlat en progressiv samarbetskultur.

– När temperaturen växlar mellan minus 40 grader om vintern och plus 35 grader sommartid ställer det krav på samhället. Under 1900-talet var avståndet mellan hus och jordbruk ofta 20–30 kilometer.

Saskatchewanborna insåg tidigt att det gällde att hålla ihop för att överleva, säger Marion.

– Det har skapat en kultur som är gynnsam för socialdemokratisk politik.

KANADA UPPMÄRKSAMMAS OFTA för sin förmodat framgångsrika integrationspolitik, där nyanlända invandrare snabbt hamnar i arbete.

Enligt Marion beror det på att idén om social tolerans är djupt inpräntad i Kanadas samhällsväv.

– Man lyckats utveckla en identitet som ett verkligt mångkulturellt samhälle. Redan i skolan lär sig barn att alla tjänar på mångfald, säger hon.

Mitchell vill nyansera bilden av Kanada som ett toleransens fyrtorn i världen.

– Kanada har inte alltid levt upp till visionen om generositet och välkomnande. Generationer av invandrare har sett Kanada som ett löfte om frihet men ofta mötts av ett tuffare klimat än vad som utlovats, säger han.

– Integration handlar inte om ett val mellan integration eller assimilering, snarare om en meningsfull möjlighet för alla att definiera sig själva och leva sina drömmar fullt ut.

SOM EN DEL av landets ursprungsbefolkning vittnar Mitchell om historiska kränkningar av mänskliga rättigheter.

– De ursprungsfolk som bebott Kanada i över 10 000 år har historiskt sett sina rättigheter kringskäras, säger han och fortsätter: – Att ge ursprungsbefolkningen lika bra utbildning och möjligheter som alla kanadensare är en av de största utmaningarna det kommande decenniet. 6

52 3/2011

BILD: SYND

YOUNG NEW DEMOCRATS al SYN la sr Dk ät am tt ill pan bo ja st r f ad ö . r

Unga socialdemokrater i den kanadensiska provinsen Saskatchewan laddar upp inför höstens val med en agenda för fler lägenheter och billigare högskolestudier. TEXT: DANIEL MATHISEN

Förbundssekreterare SSU

Feministiskt initiativ valde nyligen tre nya språkrör att leda partiet, och Miljöpartiet väljer två nya språkrör på deras kongress i slutet av maj. Hur ser SSU på språkrörsmodellens framtid inom socialdemokratin?

– SSU har ingen officiell linje om huruvida språkrör kan vara en modell för Socialdemokraterna.

Däremot är det viktigt att ha en ödmjuk inställning till hur framtidens ledarskap i partiet ska se ut. På samma sätt som samhället förändras måste också vår syn på ledningens roll och funktion skifta form och innehåll.

– Viktigast är att vi hittar och tillämpar former för maktdelning, som sprider inflytandet till alla delar av partiorganisationen. Där återstår mycket att göra. Jag tror att det blir oerhört viktigt för kommande kongresser att dels tidsbegränsa hur länge man får sitta på samma uppdrag, och dels hitta nya konkreta metoder för att förnya och uppdatera formerna för ledarskap.

Många är kritiska till det man uppfattar som

Oroade röster har höjts för att partiledningen inte i tillräcklig utsträckning lyfter upp unga på ledande positioner.

Snarare tycks det vara anonyma veteraner som handplockas. På vilket sätt driver SSU på för att öka representationen av unga inom Socialdemokraterna?

– Jag tror att det är möjligt att bygga ett nytt lag inför nästa val. Några av de 70-talister som nu tar plats i partiets verkställande utskott och i utredningar är riktigt bra namn för socialdemokratin.

– När det gäller gruppledarna är vi besvikna över att man inte drar nytta av de unga och skarpa riksdagsledamöter som faktiskt finns. Gruppledarlaget är tyvärr väldigt grått och okänt. Och det handlar egentligen inte om ålder i sig, snarare om vilka som bäst kanaliserar lösningar på samhällsproblem.

– SSU hade nyligen ett toppmöte med Carin Jämtin och Håkan Juholt för att förmedla budskapet om att föryngring är en nödvändighet. SSU utgör tio procent av partiets medlemskår och måste få konkret

– SSU lyckades vinna förstagångsväljarna under valet. Nu är det upp till partiet att leverera. att anpassa politiken till regeringen snarare än formulera självständiga idéer. Vad innebär en triangulering av politiken på områden som rut-avdrag och skatter för socialdemokratins framtid?

– Ledarskap handlar om att driva opinion och fatta beslut som rör sig i en riktning. Något man tror på.

I dag går det att se två riktningar inom socialdemokratin. Den ena är en triangulering som präglas av en oförmåga att driva debatten framåt och formulera en relevant politik med tyngd. Den andra är en nostalgisk tillbakablick på forna dagars glans och storhet.

– Problemet med båda synsätten är att de hindrar en progressiv och framtidsinriktad debatt om politikens själva innehåll. Då blir anpassning eller tillbakablickar viktigare än att kläcka smarta idéer som kan förändra samhället till det bättre. Det är farligt för socialdemokratins relevans som rörelse och idébärare.

inflytande. SSU lyckades vinna förstagångsväljarna under valet. Nu är det upp till partiet att leverera.

SSU lanserade nyligen en egen wiki, en sökbar sida där besökarna själva kan ändra innehållet. Varför det?

– Vi vill ge alla SSU:are en enkel möjlighet att få svar på frågor om förbundet. Med hjälp av en wikisida kan vem som helst skriva in och ta del av information om hur man till exempel startar en klubb, vad som gäller för dig som anställd och hur det funkar när man söker bidrag till verksamhet.

– Det är dessutom ett sätt att skapa en form av digitalt minne för SSU, så att vi inte tappar kunskaper och erfarenheter när nya generationer tar vid.

På så sätt kan vi överbrygga generationsväxlingar och förkorta startsträckan till aktivitet på alla nivåer i förbundet. Tidigare har vi varit dåliga på att behålla kompetens över tid. Förhoppningsvis kan wikisatsningen ändra på det.

FRIHET

53 3/2011

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Förbundsordförande SSU

DA fil är m dä m är Kr pr An ar s än rf än p o i sv V på ug ni ör ni rog – D stin gra – Ju ar ID n s s e b m i L s r k än a g e k a n t i N fö dr att ors tra or. A mm bä nde met nu O r in åk lä kta ll e ra ro in si v RD äl ga a ng s a ts nd th fö tte f är r i på ta ju sa rö e r r ST o s ds pr k n e st u tsn da tan ch om jag RÖ po og on ft k E o r in t lit ra gr er pe ga råd en llen mar ch M ik m es fri rs r i , ä i v s m se he pe no r a å Ag ens kri iS et n r v u k SU . tä t. D tiv m v tt d väl irre kon er d : sf nk et et äl en fä . gre et ör er ho hu fär sy rd ss vä bu lit pp r d ds fta spo til lfä nd om r e a l e l r i sa d ex s j p tik t ss i r s m p tra ag åv åd ll a , s ty o m re kr att erk et m tt f om an liti lse r in d ar s s m ka ås igö oc : g e te ra ks nä so e å d rd m e

Mattias Vepsä

frå är fri si Så eg om Ge JE ne g ä h a n - na N ar or h ven et i Til eg tt u a o i vä Pa ra S r be ä P l r n l l n O se g ga ld m r vä al sa a RB kr i o tarr he rde est mm liv. a sk nis en. ece et lik öre mm fu ina an SS a ati M nt AC er r å o l f e a a gl p lse a i lt fö , Bu s jo U ä å m ne ng t j re K ob ad ro ns S a r r b f r r a ör v h o m b m k o b a je Ol m öv kt. inte erig pin a o ar v yck t öv ch d and ar of ed e c V r e i i e l v e e Pa ar r a i p nat . O ons h V bla t v r s ras ar o arje å be tt b ä io c lm n ik in m ta ku Pal ne h fö ildn stsa d a tig a s stäl a år m es re nn m lla r a in h n t i am ln tt e in oc a t ec a tt ge ara na de h ing stä d c te t f tt äl r h a en rb få n rn i . k r Sa ör a. len i p a ka pr em tr et at i k n ar un 2 rin m d ak o et e, io , fl e oc tie g 50 ne tik t S är till er g ar m h r i do lla an SU oc ex un int be ok i dä o m ns te :a ks em ga ern tet rat ce l rm ik ar, at r h re å i m nt se a at pe i o d e e c er l os so io d än er r r d l h : n m ö os ve de as un el SS s. t la U r. r

Jytte Guteland

V SS ad U gö ju r d st u nu fö ? r

Sossesfären

rd ha ic iR . tra mn pa na eo a Cl m m am so s or ed yl m Ta lm fi h et ns ab rto iz El Bu

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar. Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 115 44, 100 61 Sthlm, eller mejla till info@frihet.se senast den 1 juni.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

1

Indiens frigörelseprocess 1947 leddes av mahatma Gandhi. Vilket yrke hade Gandhi innan han blev politiker?

1 Advokat X Läkare 2 Byggingenjör

2

I Muammar Khadaffis manifest ”Den lilla gröna” finns hans tankar om hur ett land ska styras. Vilket av följande citat kan du hitta i boken?

1 ”A true democracy needs a strong leader” X ”A womans´s job is to care for the family and please her husband” 2 ”It is an undisputed fact that both man and woman are human beings”

3

Kärnkraftskatastrofen i Japan har lett till nya debatter om hur säker energikällan är. Nämn en av fysikerna bakom de första lyckade kärnkraftsexperiment som gjordes i Tyskland 1937.

1 Lise Meitner X Franz Ackermann 2 Georg Goldschmidt

4

Den legendariska skådespelerskan Elizabeth Taylor har gått bort. Hon föddes med en mutation. Vilken?

1 Simhud mellan tårna X Dubbla ögonfransrader 2 Två saknade revben

FRIHET

54 3/2011

5

En av Olof Palmes goda vänner, Julius Nyerere, imponerades av en svensk företeelse som han sedan importerade till sitt hemland Tanzania. Vilken?

1 Allemansrätten X Snuset 2 Folkhögskolan

6

Ett år har gått sedan en oljeplattform exploderade och sjönk i Mexikanska golfen. Oljebolaget BP försökte täppa igen läckan genom att spruta in en speciell typ av lera. Vad kallades operationen?

1 Operation top fill X Operation top kill 2 Operation top hat

7

Om du var en hackspett och ditt jobb var att slå huvudet in i en vägg hade du förmodligen fått rejäl huvudvärk. Varför får inte hackspetten ont i huvudet?

1 Hackspetten tar vilopauser var femte minut X Hackspetten har stötdämpare runt hjärnan 2 Hackspetten kan inte känna smärta

GRATTIS! Anna Jansmyr, Göteborg, Hanna Lindquist, Torslanda, och Kristoffer Karlsson, Göteborg. Ni har vunnit två biobesök och en Frihetkasse var.

Kommer på posten!

< bZY ^ H H J Skicka ett SMS med texten “SSUmedlem” [mellanslag] ditt personnummer till 72 456.

@dhiVg '% he~cc [ g Zii ]Zai g Läs mer på SSU.se Välkommen!

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund