Frihet, nr 8 2013

A

IM

H

S

IN LA FR BO KU AL TE T IH ST LT LK RV INA ET AD UR ON JU M S SK GU ST M ER NYÅ RI BB NÄ ED I K R S A R HJ AS SPA - EN R O EN Ä R F E N K C H SH NO MIN EL VA A IM RN IS SE RT TT A N A TE R T S M MI I A BA R IL IL SS VA KO TA LB JO TR R M R S AK N U O M AN EN T R A P N A I O GE ID Å GA KT M LS MO ÅR LE EN FO T ET TA RS KY SO R TR RK M LYA I L A N GÅ OG TT IN

T SO I D N #8 U N C I A I N G 20 G D L D E F R 13 OM M Å PR S F OK N S I S ÖR RA VE 20 B U T I R I KR N D S KA G E S

EN

NUMMER 8/2013

UNGA REPUBLIKANER inga symboler - bara demokrati Bli medlem gratis: www.ungarepublikaner.se

Här utses en statschef För Sverige i framtiden: Avskaffa monarkin Republikanska föreningen är en partipolitiskt obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg.

Bli medlem: www.repf.se 59 4/2012

FRIHET

VÄLKOMMEN

Journalistiken under angrepp

F

arbete och kartläggning av läget. Verksamheten är nödvändig och helt beroende av bidrag. Men det kan aldrig vara upp till frivilliga krafter att garantera ett klimat där det fria ordet är ohotat – politiken måste agera.

Att svenska Utrikesdepartementet håller knäpptyst när svenska journalister hotas, fängslas eller förs bort är oacceptabelt. Journalisten Dawit Isaak har suttit fängslat i Eritrea utan rättegång sedan september 2001. Över 4 400 dagar i fångenskap, utan kommunikation med omvärlden. Tystnaden skrämmer.

RILANSJOURNALISTEN MAGNUS FALKEHED har skrivit flera spännande och gripande reportage för Frihet, bland annat om ett bostadsprojekt i Frankrike och örnjakt i Afghanistan. Nu är han och fotografen Niclas Hammarström spårlöst försvunna i Syrien. De var där för att göra sitt jobb, att skildra verkligheten genom en journalistisk lins och öppna världen för läsarna. Men som så många gånger förut betyder det fria ordet lite när despotiska regimer drar åt tyglarna.

VI MÅSTE FÖRSTÅ att oberoende medier inte är självklara, ingen naturlag vi kan ta för given. Den svenska riksdagen klubbade nyligen ett EU-direktiv som i praktiken upphäver delar av offentlighetsprincipen. Offentliga handlingar som berör andra länder kan numera sekretessbeläggas och gömmas undan granskande ögon. Ytterst få reagerade, bara två av oppositionens partier – V och MP – röstade mot lagförslaget. Trots att det innebär att det blir omöjligt för journalister att hämta ut dokument om exempelvis offentliga upphandlingar, en nödvändighet för dem som bevakar makten.

I SKRIVANDE STUND vet ingen vad som egentligen har hänt, eller var de båda journalisterna håller hus. Klart är att de var på plats för att producera reportage om situationen i Syrien, utan känd uppdragsgivare. Två journalister som drivs av idén att spegla och skildra en komplicerad värld, tillgängliggöra det abstrakta och svåra. Konkretisera konflikten och våldet. Väcka reaktion. Försvinnandet kastar ljus över en mörk trend för den internationella pressfriheten. Antalet verksamma journalister som dött i Syrien, exempelvis under flykt eller av granatsplitter, är uppe i tresiffriga tal.

DET SVENSKA EXEMPLET kan knappast jämföras med det hårdföra förtryck som journalister drabbas av i diktaturer. Men det är därmed inte oviktigt. Press- och yttrandefrihet är inget relativt begrepp som kan graderas. Det gäller att vara på sin vakt, ständigt bevaka och försvara det fria ordet närhelst det hotas. Men då räcker det inte med politiker som håller tyst och myndigheter som stoppar huvudet i sanden.

DET ÄR KNAPPAST första gången journalister handlar i kläm under reportageresor i länder med kraftigt inskränkta fri- och rättigheter.

Martin Schibbye och Johan Persson greps och hamnade i fängelse i Etiopien i samband med att de granskade sunkiga oljeaffärer i Ogaden.

Då som nu saknas fullständigt trygghet för den generation av journalister som verkar utan fast arbetsgivare, mer eller mindre frivilligt.

UTVECKLINGEN ÄR FARLIG. Kvalitativ och unik bevakning får aldrig ske på bekostnad av den enskilde journalistens säkerhet. Svenska medier, Journalistförbundet och andra organisationer måste ta ansvar och hitta former för att garantera ett skyddsnät. I synnerhet i de allra mest konfliktfyllda delarna av världen.

Trenden inom svensk journalistik de senaste tio åren har varit allt färre fasta anställningar och mer inköpt material, ofta genom prispress och låga ersättningar. Konsekvensen är reportrar som tvingas jaga jobb och utsätta sig för risker för att få ihop en rimlig inkomst.

Det är inte hållbart. Tidningar och medier kan inte bekvämt luta sig bakåt och nöja sig med att beställa reportage utan att dela riskerna, eller åtminstone känna ansvar.

PS! OM DU vill stödja de många journalister som hotas runt om i världen, bli stödmedlem i Reportrar utan gränser på www.reportrarutangranser.se. S

ORGANISATIONEN REPORTRAR UTAN gränser verkar för press- och yttrandefrihet i alla delar av världen, bland annat genom opinionsbildande

Daniel Mathisen är chefredaktör för Frihet. daniel.mathisen@frihet.se, twitter.com/danielmathisen

3 8/2013

FRIHET

INNEHÅLL

14 14 LIVET I EN FLYTTKARTONG

22

Varför är det så svårt för unga att hitta en egen bostad?

Frihet granskar bostadsmarknaden.

22 ALLKONSTNÄREN

Allt Shima Niavarani tar i blir till guld. Exklusiv intervju om maktstrukturer inom kulturvärlden och varför hon tror på total jämlikhet.

26 NYÅRSPANELEN

Årets bästa låt? Viktigaste politiska händelsen?

Nyårspanelen har svaren.

28 TAR STRID FÖR ABORTEN

Möt de feministiska rörelserna i Chile och Argentina som kämpar för kvinnors rättigheter.

38 MAKTEN ÖVER ARBETET

Spaningen om hur svensk arbetsmarknad förändrats under den borgerliga regeringen.

44 EFTERLÄNGTAT AVSLUT

Kulturintervjun med författarna bakom succétrilogin om Engelsfors.

22

47 FOKUS SSU

SSU:arna som fastnade i Israels säkerhetskontroll. SSU hedrar 20-årsdagen av Kent Carlssons bortgång.

Supervärvaren Ola. Internationella vänner i Västsahara.

Gabriel och Ellinor om Palestina, Sverigedemokraterna och valet till Europaparlamentet.

28

44 38 4 8/2013

FRIHET

Frihet Besöksadress — Sveavägen 68, plan 4 101 31 Stockholm Postadress — Box 554 101 31 Stockholm Leveransadress — Luntmakargatan 53, 101 31 Stockholm Prenumerationsärenden — 08 714 48 00 Mejl — info@frihet.se Annonsbokning — Great Beyond: 08 562 120 02 Prenumerationspris — 150 kronor/år Tryck — Sörmlands Grafiska, Katrineholm Upplaga — 11 200 exemplar (TS-kontrollerat gällande 2012) Frihet är Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbunds medlemstidning.

Du som inte är medlem i SSU kan prenumerera på tidningen för 150 kronor om året. Tidningen är socialdemokratisk men åsiktsmaterialet behöver inte alltid följa en socialdemokratisk linje. Redaktionen arbetar självständigt från SSU och skriver om politik, samhälle och kultur för en ung publik.

Frihet Nummer 8/2013, årgång 95 Utgivare — Frihet Media Ek. Förening Omslagsbild — Petter Cohen Ansvarig utgivare — Daniel Mathisen Chefredaktör — Daniel Mathisen, 076 199 40 02 daniel.mathisen@frihet.se Andreredaktör — John Antonsson, 076 199 40 02 john.antonsson@frihet.se Layout — Camilla Frantzell, 08 700 26 00, camilla.frantzell@frihet.se Form — Vår

För eventuell vinstskatt på av Frihet ordnade tävlingar ­ansvarar vinnarna själva. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Den som säljer material till Frihet anses ­medge digital lagring och publicering.

Du kan köpa Frihet på Direkten i Sunne, Press Stop på Drottninggatan i Göteborg, Press Stop på Götgatan i Stockholm, Tidskriftsbutiken i Malmö och Torslanda bokhandel.

5 8/2013

FRIHET

Korrektur — Per Axelsson Krönikeporträtt — Annelie Carlström Medarbetare 8/2013 Chrissie Abbott, Emma Larsson, Karin Skoog, Katrine Kielos, Linus Fremin, Magnus Liam Karlsson, Malin Hanson, Petter Cohen, Sara Hansson, Simon Röder, Tamara Marbán Gil, Texasjohny, Tove Solbeckar

Brev!

Stoppa muren!

På min resa i Palestina söker jag kontakt med gräsrotsorganisationen Stop the Wall som kämpat sedan 2002 för att den olagliga israeliska muren ska rivas och de israeliska bosättningarna på ockuperad palestinsk mark stoppas. Även skövlingen av palestinska olivodlingar måste stoppas.

I Ramallah träffar jag två ungdomar som kämpar med livet som insats för ett fritt Palestina. De levererar skrämmande berättelser för mig om hur det palestinska folket behandlas.

Palestinierna har tappat förtroendet för politiken som är korrupt. Ingenting händer.

Många har förlorat hoppet och tron på framtiden och det är det värsta som kan hända.

Stop the Wall vill att människor ska få tron och hoppet tillbaka. Protesterna i Tunisien, Libyen och Egypten – som resulterat i att diktaturer störtats – har ingjutit hopp för det palestinska folket om att Israels politik ska stoppas. Vi måste tala om för världen vad som pågår i Palestina. Varje dag finns det något att berätta för världen om vad Israel utsätter palestinierna för.

Man tar saken i egna händer och protesterar. Varje vecka genomförs fredliga protester runt om i byarna på Västbanken och

i Jerusalem. Volontärer från hela världen hjälper till. Civilklädda israeliska poliser och beväpnade bosättare saboterar och försöker med våld stoppa deras aktiviteter. Byarna utsätts ständigt för israeliska räder, och barn och ungdomar arresteras i syfte att tvinga fram uppgifter om vilka lokala ledare som står bakom aktiviteterna.

Skövlingen av odlingar är ett sätt att ta levebrödet från de palestinska bönderna, och det tar många år innan oliver kan skördas från nya träd. Stop the Wall planterar nya olivträd som snabbt förstörs av israelisk polis och bosättare.

Den palestinska kampen går vidare för ett fritt Palestina med grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Palestina behöver hjälp från övriga världen i sin kamp mot Israels ockupation och förtryck. Efter att ha rest runt en vecka och träffat palestinska organisationer och medborgare och sett hur ett helt folk behandlas så måste frågorna ställas: Hur kan världen tillåta Israel att bygga en 100 mil lång mur som stänger in ett helt folk?

Hur kan världen tillåta att det palestinska folket fördrivs från sina hus och ägor som sen övertas av israeliska bosättare?

Hur kan världen se allt detta utan att ingripa? /Tommy Gardell, Visby

FOTO: PRIVAT

Medarbetaren Emma Larsson, journalist

Dela med dig av åsikter, skriv till oss! (Max 1 500 tkn) Frihet förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Adress: Frihet, Box 554, 101 31 Stockholm E-post: info@frihet.se

STRIDSHINGSTEN STRIDSHINGSTEN OCH DESS FÖLJE ÄR SNART DÖDA TY TRÄDEN OCH DESS LÖV LYSER RÖDA I SKOGEN FÖDS ALLA LIKA INTE BARA DE RIKA

DÄRFÖR SKALL MYRORNAS SLIT SNART BELÖNAS OCH MISÄREN EJ LÄNGRE FÖRSKÖNAS MOT SLOTTET SER FOLK MED VREDE

TY DETTA ÄR SLUTET PÅ ETT SKEDE

FÖR I BORGEN TYCKS DE HA GLÖMT

VEMS SKATTKISTOR DET ÄR DE HAR TÖMT

MEN NU RESER SIG FOLKET FÖR ATT PROTESTERA OCH SINA SANNA KÄNSLOR MANIFESTERA NU KAN STYRET INTE LÄNGRE BLUNDA INTE SIG SJÄLV ENBART UNNA FÖR NATIONEN MÅR BÄST

UTAN DE SOM ROFFAT ÅT SIG MEST

NATIONENS RIKEDOM TILLHÖR NÄMLIGEN FLERA INTE BARA DE SOM TAGIT MERA

IDAG KAN FÖRTRYCKARNA FROSSA OCH NJUTA MEN IMORGON KOMMER SAGAN ATT SLUTA.

AXEL SEGER

Ogillar: Främlingsfientlighet.

Ville bli som liten: Författare.

Du skrev reportaget om abort i Latinamerika. Vad berörde dig mest?

– Engagemanget att förändra i ett samhälle där konservativa värderingar är så djupt rotade.

Men också chocken över att föreställningar kan vara så annorlunda i en tillvaro som på ytan verkar så lik min egen.

Vad har du gjort tidigare?

– Rest genom stora delar av Sydamerika, skrivit och levt i Barcelona och haft hyfsat ”normala” kontorsjobb i Stockholm.

Ålder: 30 år.

Bor: Just nu på olika vänners golv runtom i Sydamerika. Men snart återigen i en av mina favoritstäder Buenos Aires.

Gillar: Att få chansen att fördjupa mig i olika ämnen och träffa spännande människor.

6 8/2013

FRIHET

När du inte jobbar, vad hittar du på då?

– Jag går ut och dansar techno till långt in på morgonen så ofta jag får chansen.

Var hittar du inspiration?

– Urbana miljöer och människor omkring mig. Ofta från vanliga människor som du och jag men som på grund av uppväxt i en annan kulturell kontext ser saker på ett annat sätt.

Vad önskar du mest av allt just nu?

– Att jag ska kunna fortsätta frilansa som jag gör nu och dela upp året i tre delar enligt 5-5-2. Barcelona-Buenos Aires-Stockholm.

ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

Jag bor hellre i Fittja än i innerstan Det är vanligt att folk i Stockholm frågar om var man bor. När jag svarar mina bekanta tror de ofta att jag skämtar, eller så försöker de låtsas att det inte är något att skämmas för. För snart två år sedan valde jag att flytta till Fittja söder om Stockholm, till en miljonprogramslägenhet som var dyrare än vad jag hade betalat på Södermalm. Så fort jag kom till Fittja älskade jag det.

Jag valde att flytta dels för att jag kvävs av innerstadsbubblan, dels för att jag älskar förorten. I innerstaden ser jag bara människor som är kopior av varandra, inklusive mig själv.

Jag skulle säga att de som bor i innerstan är bäst i världen på att följa normer. Dessutom är det fantastiskt tråkiga normer som de väljer att upprätthålla. Det är den borgerliga heteronormativa drömmen om lägenhetsrenoveringar,

låsta räntor, segelbåt, karriärhets, åttiotimmarsveckor, parmiddagar, konversationer om mat och vin, ignorans och förakt för underprivilegierade.

Vad är skillnaden mellan en människa och en maskin? Jag tror det är att människan kan agera något sånär självständigt i relation till input utifrån. Med den insikten blir det trist att omges av personer som ser ut exakt likadant, klär sig likadant, pratar likadant, tycker likadant, gör samma saker och har samma bakgrund och livshistoria. Vit övre medelklass med akademisk utbildning förutsätter att deras liv är en representation av hela Sverige eller världen.

Jag vill skaka om allting. Och jag vill inte vara en person som bara är i den lilla bubblan, inte ser utanför den, anpassar mig till bubblan utan att själv inse det. Jag vill inte utvecklas på det sättet, inte längre. Jag vill ha frihet. Omväxling. Mångfald. Och smuts. Inte bara putsade fasader. Inte bara Svenskt tenns definition av det eftersträvansvärda. Jag vill ha betong, graffiti och affischer med politiska budskap. Jag vill ha det riktiga Sverige med

Vad hände sen? ”Val i världen – Taiwan”, Frihet 8/2011 Frihets åttonde nummer 2011 handlar om det stundande presidentvalet i Taiwan, som står mellan sittande nationalistpartiet Kuomintang och oppositionen ledd av Demokratiska framstegspartiet, Tsai Ing-wen. Klyftan mellan partierna handlar till stora delar om relationen till Kina,

där regeringen betonar goda relationer till grannlandet.

Valet vanns av den sittande presidenten. Sedan dess har det vuxit fram en ny politisk rörelse som går under namnet ”Taiwans armé av vita skjortor”. Syftet är att bryta upp landets polariserade tvåpartisystem liksom bilda opinion för garanterade

medborgerliga rättigheter.

Nätverket har bland annat bedrivit en framgångsrik kampanj mot avlyssning, protesterat mot pennalism inom landets militär samt startat en hemsida som granskar Taiwans politiker.

De har också anordnat demonstrationer mot planer på att bygga ut landets kärnkraft.

7 8/2013

FRIHET

riktiga människor som lever riktiga liv. Det liv som inte får plats i innerstadens snäva smak.

Alla miljöer fylls med normer, men det är åtminstone lite andra normer i Fittja. Jag trodde inte att det skulle hända, men att bo i Fittja har förändrat mig. Jag känner min tillhörighet här ute. Jag ser på politik på ett annat sätt.

Jag ser tydligare när någonting kommer från innerstaden och inte är applicerbart på samma vis på oss utanför.

När innerstaden har åsikter om förorten blir jag ofta provocerad. Jag reagerar på hur ensidigt förorten porträtteras. Ibland exotiserande med kryddor och grönsaksstånd. Ibland slätas problemen ut. Ibland utmålas förorten som problemet. Förorten utmålas som segregerad och farlig. Är inte Djursholm mer segregerat?

Sker inte fler brott per capita i innerstan? Jag blir provocerad av förenklade sanningar som bygger på ruttna värderingar. Det gäller även denna text – vem är jag att skriva den? Vilka perspektiv har jag med privilegiet att välja om jag vill bo i Fittja, på Södermalm eller någon annanstans? /Henrik Wiréhn

H AL LÅ DÄ BILD: PRIVAT

R!

Nätrörelse mot strippklubb

CHRISTINE BRÄNNVALL Kirunabo och initiativtagare till ett facebookupprop mot en nyöppnad strippklubb i Kiruna.

Du var med och startade en facebookkampanj mot en nyöppnad strippklubb i Kiruna.

Varför startade ni gruppen?

– Jag såg en artikel i facebookflödet som handlade om att det skulle öppnas en strippklubb i stan. Ingen visste om det på förhand. När jag såg den tänkte jag att fler förmodligen kände som jag, att det var helt galet.

Vilka reaktioner har ni fått?

– Det har ökat extremt snabbt. Först var det ett evenemang och då gick 100 personer med inom en halvtimme, 1 800 på tre dagar. Men personer som inte höll med oss, som ville behålla strippklubben, började skriva personpåhopp, och då gjorde vi om formen till en gilla-sida. Nu tillåter vi bara kommentarer som visar stöd så att det inte spårar ur igen.

– Jag har bara tagit emot ett personligt hot,

där budskapet var att jag var för ful för att gilla strippklubbar. Med tillägget ’PS: det finns rakblad’.

Har du märkt något resultat?

– Enorma resultat jag aldrig kunde vänta mig.

Första vardagen efter helgen hade Vänsterpartiet, kommunalrådet och LKAB, Kirunas största arbetsgivare, tagit avstånd från och bojkottat strippklubben. Det hade förmodligen aldrig skett om sidan inte fått sådan spridning.

– Allmänheten har också uppmuntrat och vill hjälpa till.

Vad händer nu?

– Polisen, Skatteverket och Räddningstjänsten gjorde nyligen en tillsyn av verksamheten. Just nu utreds det och vi väntar på svar. Det gäller att ha is i magen medan myndigheterna jobbar.

TEXT: DANIEL MATHISEN

”Ingen orkar se sambandet med den växande andelen tillfälliga jobb”

20

”STOPPA SKITLIVET”-FÖRFATTAREN SHADÉ JALALI I ARBETET.

MASSPROTESTER PÅ GRÖNLAND När Grönlands regering beslutade att upphöra med en tidigare policy om nolltolerans mot uranbrytning blev reaktionerna starka. 400 människor slöt upp i demonstrationen utanför parlamentsbyggnaden i huvudstaden Nuuk - de största i sitt slag på närmare 30 år. Liknande protester hölls även i Qaqortoq, Qassiarsuk och Ilulissat.

Uranfrågan splittrar regeringen och fick nyligen ett av koalitionspartierna att lämna samarbetet i protest.

PROCENT av all energi Sverige gör av med går till bostäder.

AVRÄTTADE - FÖR TEVETITTANDE 80 personer ska nyligen ha avrättats i Nordkorea för att bland annat ha sett på ”otillåten teve”, enligt sydkoreanska tidningen JoongAng Ilbo. Att Nordkorea är ett slutet land känner de flesta till, men kanske inte vilka extrema metoder regimen under Kim Jong-un tillämpar för att bevara diktaturens grepp. De avrättade har exempelvis sett filmer från Sydkorea, varit prostituerade eller ägt en bibel. Uppemot 10 000 personer ska ha tvingats bevittna avrättningar i hamnstaden Wonsan, bland dem barn.

”Ett studium av SD:s politiska texter hittar fascismen relativt enkelt” HENRIK ARNSTAD PÅ AFTONBLADET DEBATT.

8 8/2013

FRIHET

VAL I VÄRLDEN: EL SALVADOR

Typ av val: Presidentval.

Valdatum: 2 februari 2014 Invånarantal: 5 700 000.

BNP/capita (inflationsjusterat): 2 333 amerikanska dollar

Kuriosa 1: Export av kaffe är en av landets viktigaste inkomstkällor.

Kuriosa 2: El Salvador kallas ibland ”vulkanlandet” på grund av den stora risken för vulkanisk aktivitet. Landet har upplevt förödande jordbävningar och är känsligt för orkaner.

HUR: I presidentvalet 2009 bröt vänsterpartiet FMLN högerpartiet ARENA:s maktdominans – som varade mellan 1989 och 2009 – och Mauricio Fuenes kunde bilda regering. Eftersom landets konstitution bara tillåter en president att sitta en mandatperiod kan Fuenes inte ställa upp. FMLN ställer upp med nuvarande vicepresident Salvador Sánchez Cerén, medan högern lanserat San Salvadors borgmästare Norman Quijano.

HISTORIA: Pipil, ett uto-aztekiskt folk, styrde över nuvarande El Salvador till dess att spanska erövrare invaderade på 1520-talet. 1811 reste sig landet mot den spanska kungamakten och El Salvador förklarades självständigt 1821. Under 1930-talet kom organiserade krav på demokrati och reformer och kulminerade i bondeupproret 1931, som krossades brutalt i en massaker som kostade 30 000 människor livet. De kommande decennierna växlade makten mellan militära och civila regeringar. Försök till reformer under framför allt 1960-talet störtades av den konservativa högern. När en center–vänster-koalition vann valet 1972 ogiltigförklarades resultatet av det konservativa partiet. I senare val användes bland annat misshandel av kandidater och rösträknare för att garantera makten.

1980–1992 pågick ett inbördeskrig som orsakade tiotusentals människors liv. Upprinnelsen var oppositionella gerillagrupper som kidnappade och mördade företrädare för regimen, och regeringstrogna dödspatruller som förföljde, torterade och mördade oliktänkande. 1992 slöts ett fredsavtal mellan vänstergrupper och regeringen.

INFÖR VALET: Frihet har pratat med Ruben Wågman, vice ordförande i Latinamerikagrupperna.

FMLN:s år vid makten har präglats av sociala reformer och offentliga investeringar. Hur har landet utvecklats sedan 2009?

– Sociala program har varit i fokus, exempelvis

9 8/2013

FRIHET

finansiellt stöd till fattiga äldre och slopandet av ”frivilliga avgifter” på de allmänna sjukhusen.

Finanskrisen 2008 drabbade dock landets ekonomi hårt, vilket påverkat FMLN:s möjligheter att höja sysselsättningen i landet.

Högern är splittrad i två partier, GANA och ARENA, och ställer också upp med två kandidater. Somliga menar att det bidrog till valförlusten 2009. Hur ser deras chanser ut den här gången?

– Uppdelningen av högern gynnar det vänsterinriktade FMLN. GANA:s kandidat, Antonio Saca, har tidigare varit landets president och är både välkänd och populär inom vissa grupper. De senaste opinionsundersökningarna tycks dock ändå peka mot att ARENA:s kandidat placerar sig något före GANA, men också att båda dessa hamnar efter Sánchez Cerén från FMLN. Vad skiljer högern från vänstern i El Salvador?

– Det finns stora ideologiska skillnader, bland annat i synen på statens roll. Generellt kan det sägas att FMLN haft ett tydligare fokus på sociala frågor, medan ARENA mer ensidigt fokuserar på att generera ekonomisk tillväxt. En annan tydlig skiljelinje är utrikespolitiken, där FMLN vill se närmare relationer med flera av Latinamerikas vänsterregeringar.

Vilka är de största samhällsproblemen i El Salvador i dag?

– Landets fattigdom, den höga brottsligheten och det omfattande våldet mot kvinnor. Nära 35 procent av befolkningen lever i fattigdom, runt 10 i extrem fattigdom. Antalet våldsbrott och annan kriminalitet ligger på en mycket hög internationell nivå; El Salvador är ett av de länder i världen där flest mord på kvinnor begås.

TEXT: DANIEL MATHISEN BILD: TEXASJOHNY

P-PILLER FÖR SNUBBAR? Forskare i Indonesien har hittat en substans i växten gandarusa som sägs kunna användas i en form av p-piller för män. Dr Bambang Prajogo och hans forskarlag har forskat om växten i över 20 år och menar att den påverkar det enzym som får spermier att penetrera cellväggen i ägget. Omkring 500 män har testat växtpreparatet, hittills utan biverkningar.

JAGAS PÅ FACEBOOK

”Sossarna kan tänka sig att regera med alla partier utom SD. Bra där Löfven: knusslig får inte knulla!”

JONAS GARDELL APROPÅ SOCIALDEMOKRATERNAS UTSPEL OM BLOCKÖVERSKRIDANDE SAMARBETE INFÖR VALET 2014.

SVT.se rapporterar att Skatteverket nu ska hålla koll på sociala medier för att bättre få en överblick över eventuella odeklarerade inkomster. Skatteverket gjorde en liknande specialgranskning redan 2009, och då låg fokus på bloggare med odeklarerade intäkter. Granskningen som sker nu kommer bli liknande blogg-granskningen, men nu ska man även inkludera sociala medier som Instagram, Facebook och Twitter.

HUNDEN MED MASTEREXAMEN

ILLUSTRATION: ANNELIE CARLSTRÖM

GAYBRÖLLOP PÅ HAWAII Senaten i den amerikanska delstaten Hawaii har beslutat att tillåta samkönade äktenskap. Därmed blir delstaten den 15:e i USA att tillåta par av samma kön att gifta sig med varandra. 19 ledamöter i senaten röstade för förslaget, 4 mot. I en radiointervju apropå beslutet välkomnade Hawaiis guvernör, Neil Abercrombie, homosexuella att gifta sig på ögruppen.

– En del av tanken bakom Alohalivsstilen handlar om att leva på ett sätt där mångfalden definierar oss, men inte delar oss, förklarade Abercrombie i intervjun.

“Vi ses nästa år.”

Zlatan Ibrahimovic i sitt tacktal i samband med Guldbollen-galan. Han har nu vunnit sammanlagt åtta guldbollar.

Hunden Pete från London tilldelades nyligen en masterexamen i företagsekonomi. Till sin hjälp hade han journalister från BBC som ville granska det mindre nogräknade onlineuniversitetet American University of London.

Journalisterna skapade ett cv till Pete där det stod att han arbetat som konsult i 15 år och hade en kandidatexamen från ett annat universitet. Det var tydligen tillräckligt för att Pete skulle tilldelas en masterexamen, baserad på arbetslivserfarenhet.

100 miljarder

SÅ MYCKET FÖRLORADE VÄRLDENS UTVECKLINGSLÄNDER ÅR 2010 SOM FÖLJD AV FÖRETAG SOM SMET FRÅN ATT BETALA SKATT. OTILLRÄCKLIGA INTERNATIONELLA SKATTELAGAR SÄGS VARA FÖRKLARINGEN.

”Vi lever i en tid som präglas av en liberal hegemoni.”

BABAK BEHDJOU, ENA HALVAN AV PROGRAMLEDARNA I PODCASTEN ”KLASSRESAN”, ETT SAMARBETE MELLAN LO OCH NÖJESGUIDEN.

10 8/2013

FRIHET

SEXSPALTEN

Fråga Tove om relationer och sex!

POLITISK KALENDER

20 DEC – 2 FEB

Tove Solbeckar är sexualupplysare för RFSU och svarar på frågor om relationer, sex och kroppen. Mejla dina funderingar till tove.solbeckar@rfsu.se.

Hur ska jag glömma porren jag hittade?

Jag var inne på en dator hemma hos en som min familj känner. Då råkade jag hitta en massa porr på datorn. Jag försökte att glömma det direkt, men jag kan inte sluta tänka på det, och jag ser bilderna och filmerna i huvudet ofta. Jag mår lite dåligt av att tänka på dem men ändå gör jag det.

Jag kan inte slappna av när den personen är i närheten. Jag vill inte berätta för någon om det här, för jag vill inte att de ska tycka något dåligt om honom. Vad ska jag göra?

– Om jag förstår dig rätt så har den här händelsen skapat flera bekymmer. Det verkar som att du dels tycker det är jobbigt att ha porrbilderna i huvudet, dels att det är svårt att ha samma relation som tidigare till den person som har porren på sin dator.

- Sex i porr är ofta olikt det sex de flesta människor har i verkligheten.

Jag förstår att det var jobbigt att se något som du inte själv valt och som du inte vill se. Det kanske också blev väldigt mycket på en gång, om du inte sett liknande bilder tidigare. Jag vet inte vilket slags porr det var, men ofta är sexet i porren väldigt olikt

det sex de flesta människor har i verkligheten. De som tittar på porr vet också att det inte är verklighet, utan att det som händer kan vara extremt och överdrivet. Det är precis som med skräckfilmer eller actionfilmer, att de som gör filmerna försöker få dem så spännande som möjligt. Om du tänker på att det är påhittat och överdrivet så kanske det blir mindre jobbigt att tänka på bilderna och filmerna.

Det kan kännas konstigt att tänka på att andra människor i ens närhet har ett sexliv. Särskilt om det är en människa som du litar på kan det vara svårt att få ihop den positiva bild du har med att samma person gillar något som du mår dåligt av. Att se på porr är inte olagligt och de som gör det kan oftast hantera det på ett bra sätt. Porren påverkar inte hur de är mot andra människor.

Jag tror att det skulle vara bra om du pratar med någon om det som har hänt och berättar om dina tankar. Du kan välja att prata med någon som inte vet vem personen med datorn är. Du kan prova att prata med en kurator till exempel, på skolan eller på ungdomsmottagningen.

20

1 1

december. President- och parlamentsval i Madagaskar.

januari. Lettland inför euron som valuta. januari. Grekland tar över ordförandeklubban i EU.

11

januari. Vänsterpartiet håller kongress i Stockholm.

SKILJELINJEN

Tycker du att vi ska införa platt skatt?

GABRIEL WIKSTRÖM,

– Nej, det tycker jag inte. Det är bra att vi har ett progressivt skattesystem som gör att när man tjänar mer så bidrar man också mer till välfärden.

Vad säger du om argumentet att platt skatt motiverar

människor att jobba mer?

– Jag håller inte med. Det finns faktiskt studier som visar att när man tjänar ganska bra med pengar så tar man hellre ut inkomsten i ökad fritid eller liknande.

Varför är det bra med progressiv skatt?

– Vi har en ambitiös välfärdsstat och vi vill ha det. Och vi vet att människor är beredda att betala, då tycker jag att det är rimligt att de som har mer pengar betalar mer.

– Ja, vi i Cuf anser att samma procentsats på skatten oavsett vad man tjänar är det bästa sättet att ta ut skatt.

Vilka fördelar ser du med det?

– Det innebär dels att det

lönar sig att arbeta, men det handlar också om att staten behandlar alla sina medborgare på samma sätt. I grund och botten är en platt skatt en rättvisefråga.

Men är det inte bra att de

som har mer betalar mer?

– Det gör man ju faktiskt även med en platt skatt. Det innebär ju att alla betalar samma procentsats i skatt och de som tjänar mer betalar mer i alla fall.

13 23

januari. Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. januari. World Economic Forum inleds i schweiziska Davos.

ORDFÖRANDE SSU

HANNA WAGENIUS, ORDFÖRANDE CUF

11 8/2013

FRIHET

2

februari. Presidentval i El Salvador.

12 8/2013

FRIHET

GÄSTKRÖNIKA

ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Demokratins pris PÅ SISTONE HAR jag grubblat en del över det faktum att staten ger antidemokratiska tidningar presstöd. Jag har landat i att det är helt okej. Till och med mer än så: Det är det enda riktiga. Hur mycket innehållet i fascistiska Nationell idag än äcklar mig så uppfyller tidningen trots allt kriterierna för bidrag.

Presstödsnämnden granskar vilka som ska ha stöd, och de har ingen rätt att lägga sig i vad tidningarna publicerar.

HEMSKT, TYCKER NOG en del. Hur sjutton kan nationalistiskt strunt intressera så många, undrar jag. Som chefredaktör för en socialdemokratisk tidning är en av mina högsta prioriteringar att värna den demokratiska debatten. Jag ser med magont hur främlingsfientliga partiers åsikter uppfattas som alltmer rumsrena i Sverige och runt om i övriga Europa. Det ställer krav på oss demokratiskt sinnade att anstränga oss till det yttersta. Även dagar när vi vill bränna upp vartenda exemplar av Nationell idag.

SOM SÅ OFTA när man känner sig lite vilsen sätter jag mig ner och googlar. Det är tidig eftermiddag men nästan mörkt ute. November.

Jag börjar fråga mig varför jag inte valt att gräva i något trevligare. Medan jag sippar på en kopp kaffe sjunker den hetsiga debatten som

pågått under flera år in. Jag är nyfiken på vad regeringen tycker, vad tyckarna i mina egna led tycker.

KURDO BAKSI FRÅN tidningen Svartvitt är arg. Han kallar det galet att ge en rasistisk tidning presstöd (Journalisten 1/10-13).

Fokus redaktör Martin Ahlquist är ännu argare. Redan 2010 lämnade han sin post i Presstödsnämnden som är den grupp som ansvarar för de 500 miljoner som årligen delas ut till landets tidningar. Han är kritisk mot de regler som förbjuder nämnden att ta hänsyn till innehållet i tidningarna.

Men argast av dem alla är justitieministern själv, Beatrice Ask. Efter att Nationell idag beviljats presstöd tillsatte hon en utredning i Presstödskommitténs regi. Kommittén kom fram till att det inte är möjligt att ställa några specifika demokratikrav på landets tidningar. Men Ask står på sig. Hon delar inte bedömningen. Hon vill se nya kriterier, nya regler.

DET FINNS EN stor problematik här som Ask missar. Vi har redan en lagstiftning som förbjuder hets mot folkgrupp, förtal och liknande. Det må vara så att lagstiftningen behöver ses över och förbättras. Men införandet av en politisk måttstock vid sidan av den lag som redan finns riskerar att mot-

13 8/2013

FRIHET

verka sitt eget syfte. Vi ska inte ha politiker som lägger anständighetskrav på vad som sägs och trycks. Det verkar tack och lov de flesta partier vara eniga om. I en artikel i Råd och rön (3/6-13) varnar Centerpartiet för ett system där politikerna åsiktsvärderar vad som skrivs, och Helene Pettersson från Socialdemokraterna menar i samma artikel att ett införande av Asks idé strider mot yttrandefriheten.

DET ÄR INTE presstödet som är problemet. Det är rasisterna, fascisterna, nationalisterna. De som delar upp oss i vi och dem. De vars åsikter vi måste ägna vår tid åt att bekämpa. Trots att det finns mycket roligare saker att göra och trevligare ämnen att skriva om. S

Malin Hanson är chefredaktör på Tvärdrag, SSU:s idépolitiska tidskrift. malin.hanson@ssu.se

Var ska vi bo?

Sedan 2006 har bostadsbyggandet minskat med tre fjärdedelar och i dag letar över en kvarts miljon unga efter eget boende. Frihet undersöker varför bostadsbristen är så stor och vad som krävs för att en generation av unga äntligen ska kunna ställa ner flyttkartongen.

TEXT: DANIEL MATHISEN ILLUSTRATION: TEXASJOHNY

Vi är ett studerande par som söker boende i Uppsala. Våra namn är Johan och Ellinor, båda är 20 år. Var någonstans lägenheten ligger spelar mindre roll. Alla erbjudanden välkomnas varmt och snabba svar utlovas. Vi är alkohol-, tobak- och drogfria, samt utan husdjur.

14 8/2013

FRIHET

Jag heter Erika och är en glad tjej på 26 år med fast jobb. Söker just nu boende med relativt bra kommunikationer. Lägenhet eller rum går bra (jag kan tillträda med kort varsel). Om bostaden är möblerad så är det ett stort plus, jag äger inga möbler för tillfället. Är grafiker och jobbar heltid, är för övrigt en skötsam, lugn och snäll tjej. Om ni vill ha mig som hyresgäst så kontakta mig bara.

Mitt namn är Martin, jag är 32 och kommer från Paris, Frankrike. Jag har jobbat som fast anställd arkitekt i tre år och söker boende omgående. Jag är lugn och skötsam, djur- och rökfri. Referenser kan lämnas på begäran. Når mig bäst på mailen.

15 8/2013

FRIHET

– Jag sover på en hård madrass i ett rum som är överbelamrat med saker. Det är klart att det är extremt stressande. Ibland händer det att jag gråter över situationen.

A

NNONSSIDORNA PÅ NÄTET svämmar över av människor som söker någonstans att bo. Jennifer Filippou är en av dem. Hon har stått i Stockholms bostadskö i över fyra år och hittills bara blivit kallad på en visning.

– Det var ett lägenhetshotell för unga, med långa korridorer och smutsiga rum. Jag är verkligen inte petig, men som ung tjej kände jag mig direkt otrygg där, säger Jennifer.

– Jag var skitglad när jag blev kallad på visning. Såg min chans.

Efteråt kändes allt bara hopplöst.

HON ÄR UPPVUXEN i Nacka utanför Stockholm och har bott tillsammans med sin mamma. Tills nu. Mamman lider sedan länge av psykisk sjukdom, vilket drabbat Jennifer på flera sätt.

– Det har varit lite som att gå på minor. Jag har aldrig vetat vilket humör hon varit på, det skulle nästan kunna beskrivas som en form av mental misshandel.

Efter att modern försökt ta livet av sig insåg Jennifer att det inte längre var hållbart. Numera har hon sagt upp kontakten och bor i ett trångt rum hos sin farmor, som i sin tur är inneboende.

– Nu är jag desperat efter att få börja mitt liv, börja om efter den job-

biga tiden hemma. Jag kollar hela tiden och vill bara hitta något eget.

Nästa steg i Jennifers bostadsjakt blev att lägga upp en annons på annonssajten Blocket. Men resultaten har varit nedslående – ibland rentav obehagliga.

– Jag har kanske fått 30 svar, varav 80 procent är från män med tveksamma förslag och inviter.

Jennifer rotar runt i handväskan och plockar upp mobiltelefonen. Visar upp ett mejl från signaturen ”Roffe” där han beskriver sig själv som en ”mogen, romantisk man” med en trerumslägenhet, där ”hon gärna får bo”.

– Jag blev skitarg. Tänk alla unga tjejer som blir utnyttjade på bostadsmarknaden. Det är helt sjukt, säger hon.

Hon har studerat vid universitetet, jobbat deltid och ska i dagarna börja heltid på en Konsumbutik. Flyttkartongerna med hela hennes liv förblir ouppackade hos farmor. Det är inte värt att öppna dem.

– Jag sover på en hård madrass i ett rum som är överbelamrat med saker. Det är klart att det är extremt stressande. Ibland händer det att jag gråter över situationen, förklarar Jennifer.

FLERA AV HENNES vänner har redan lämnat Stockholm på grund av bostadsbristen. Andra städer lockar.

– Jag vill helst inte flytta, men kanske blir tvungen. Vad ska jag

16 8/2013

FRIHET

annars göra? Jag har inga krav på att bo fint i innerstan, vill bara ha stabilitet. Men som det ser ut nu måste man ha tur eller mycket pengar, och det verkar jag uppenbarligen inte ha.

Bostadsbristen är störst i just större städer och universitetsregioner. Enbart i Stockholm behöver det byggas omkring 35 000 lägenheter de närmaste fem åren. 86 000 står i stadens bostadskö. I över hälften av landets kommuner saknas det bostäder som unga har råd med.

Det har inte alltid varit så.

Tidigare var det naturligt att samhället och politiker hade ansvaret för att finansiera byggandet. Det ibland kritiserade miljonprogrammet, där 1 006 000 lägenheter och mindre radhus byggdes 1965–1975, lyckades lösa en akut bostadsbrist och samtidigt höja boendestandarden. Förutsättningen då var att staten finansierade kommunala bostadsprojekt med hjälp av de så kallade AP-fonderna, allmänna pensionsfonder. I dag utgör miljonprogrammets bebyggelse en fjärdedel av hela Sveriges samlade boendebestånd. Skillnaden då mot nu var att det fanns en politisk vilja och en statlig bostadspolitik som gavs resurser.

Sedan dess har någonting hänt. Och förändrats.

I BÖRJAN AV 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris, som kan spåras till valutaspekulation och fastighetsbubbla. Svaret blev

kraftiga nedskärningar och besparingar, något som bland annat innebar att den borgerliga regeringen under Carl Bildt avskaffade Bostadsdepartementet. Successivt försvann också subventioner för hyresrätter.

Bostadspolitiken avskaffades gradvis, och återinfördes aldrig. I dag har Sverige en hybridmodell mellan en reglerad hyresmarknad och marknadsinslag.

1996 var det genomsnittliga kvadratmeterpriset på en bostadsrätt i Sverige knappt 5 000 kronor. I dag är samma siffra 24 000 kronor. I Stockholm ökade snittpriset under samma period från omkring 8 000 kronor kvadratmetern till 35 000.

2010 FANNS DET närmare 2 000 tätorter i Sverige, där 85 procent av landets befolkning bor (drygt 8 miljoner personer). Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer år 2010, jämfört med 2005. I tätorter med en befolkning på 100 000 eller mer bor 73 procent av befolkningen i flerbostadshus.

Vad som skett är en förskjutning från samhälle till marknad, där kostnaden landar på den enskilde hyresgästen snarare än på samhället som helhet. Anledningen till att Sverige kunnat ha låga hyror är en kombination av offentliga investeringar och reglerade hyror som bestäms i förhandlingar mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen.

17 8/2013

FRIHET

Tidslinje: Svensk bostadspolitik

1860–1920 Mot slutet av 1800-talet flyttar allt fler människor från landsbygden till storstäderna för att söka jobb i exempelvis fabriker och verkstäder. Hög arbetslöshet i kombination med mer eller mindre obefintliga rättigheter gör att många tvingas jobba till låga löner och i trånga bostäder. Växande sociala klyftor och spridning av folksjukdomar tvingar fram nödbostäder och tillfälliga lösningar. Under perioden växer sig arbetarrörelsen allt starkare och reser krav på rättvisa löner, kortare arbetstider och bostäder.

1920–1945 Under 1920-talet föds idén om den goda bostaden och drömmen om ett bättre liv för landets arbetare. Arkitekter och samhällsplanerare lanserar nya byggformer och stadsplaner, i dag känt under samlingsbegreppet funktionalism. Till skillnad från tidigare börjar också politiken se ett behov av ökad planering av samhällets funktioner, inklusive bostaden. 1933 tillsätter dåvarande socialminister Gustav Möller den så kallade Bostadssociala utredningen i syfte att kartlägga landets bostadsförhållanden och hitta riktlinjer för bostadspolitiken. Slutsatserna från gruppen kommer att ligga till grund för bostadsbyggandet efter andra världskriget. Då tillkom bland annat allmännyttan, kommunala bostadsbolag som producerade och hyrde ut hyresrätter med reglerade hyror.

18 8/2013

FRIHET

DEN STATLIGA BOSTADSPOLITIKEN 1945–1993 Efter andra världskriget tar staten allt större ansvar för bostadsbyggandet, både i finansiering och i utförande. Perioden präglas överlag av en hög byggnadstakt med genomgående hög standard. Kommunala bostadsbolag är starka aktörer, och hyresreglering i kombination med bostadsbidrag bidrar till låga hyror.

I slutet på 1980-talet avskaffas alla begränsningar för bankernas utlåning till privatpersoner och företag, vilket utlöser en explosion av lån. 1985 bildas SBAB, ett statligt bolåneinstitut. Förändrade räntevillkor gynnar bostadsrätter.

TIDIGT 1990-TAL TILL NUTID 1990 genomförs en omfattande skattereform, som i praktiken avskaffar allmännyttans dominerande ställning. Flera av subventionerna och stöden för byggande av hyresrätter avskaffas också. Ansvaret förskjuts från staten till marknaden. Efter den borgerliga valsegern 2006 avskaffas fastighetsskatten, vilket minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Dessutom avskaffas investeringsstödet, subventionen av nybyggda hyresrätter. Byggtakten av hyresrätter halveras som en följd. 2011 införs allbolagen, som likställer allmännyttan med privata aktörer. Allmännyttans så kallade normerande roll för hyressättningen – att den sätter taket för hyrorna – avskaffas också. Det införs också krav på att allmännyttiga bostadsbolag ska gå med vinst.

19 8/2013

FRIHET

– I dag är problemet snarare att det inte finns lägenheter för personer med lägre inkomster, det som byggs kostar helt enkelt för mycket.

Jag tror att staten måste våga driva igenom större projekt som genomförs av kommunerna.

I DAG HAR samtalet mer eller mindre helt förflyttats från ett gemensamt ansvar för landets bostadsförsörjning, till att byggbranschen behöver ökad konkurrens och att priset för själva byggproduktionen måste minska. Det har bland annat resulterat i projekt med studentbostäder där standarden och hållbarheten i material är lägre. Risken är att hyresrätten håller på att bli ett boende för den som inte har råd att köpa sin lägenhet. Både politiker och aktörer inom byggbranschen väljer hellre att prata om att ”bygga billigt” snarare än peka på strukturella problem på bostadsmarknaden.

I själva verket är det en myt.

Att tillgodose hela samhällets behov av bra bostäder till en rimlig kostnad är helt enkelt inte en lönsam affärsmodell. Företag kommer inte kunna göra stora vinster på billiga bostäder utan offentliga investeringar som förändrar prisbilden för både byggbolag och hyresgäster.

SEDAN DET BORGERLIGA maktskiftet 2006 har regeringen genomfört en rad reformer som gynnar bostadsrätter och villor framför hyresrätter.

Bland annat har det statliga stödet för nybyggnad av hyresrätter, räntebidrag och investeringsstöd, plockats bort. Ägda bostäder har dessutom fått ränteavdrag och en fastighetsskatt som gjorts om till en låg avgift.

Det så kallade rot-avdraget, där staten subventionerar en del av kostnaden för renovering, gäller bara för ägda bostäder, inte hyresrätter.

Resultatet är att den som i dag bor i en nybyggd hyresrätt betalar 2 000 kronor mer i månaden än den som bor i en nyproducerad villa. Hyresrätten har blivit den minst gynnade boendeformen.

Bostadsbristen har också varit lönsam – för somliga. Underskottet av hyresrätter och bostadsbristen gynnar i praktiken dem som redan äger bostadsrätt eller villa, då det driver upp priserna.

YTTERLIGARE EN UTVECKLING accelererade bostadsbristen för låg- och medelinkomsttagare. Efter maktskiftet 2006 både på regeringsnivå och i många kommuner började allmännyttan säljas ut. 2007 förändrades lag-

stiftningen dessutom så att det blev ännu lättare för kommunala bostadsbolag att sälja ut sitt bestånd utan tillstånd från länsstyrelsen. Enbart i Stockholm har omkring 28 000 kommunala hyresrätter sålts ut sedan 2006, varav merparten ombildats till bostadsrätter.

Konsekvensen blir en bostadsmarknad där antalet hyresrätter minskar, befolkningsmängden ökar och priserna på bostadsrätter stiger explosionsartat.

Så vad är då lösningen?

En rapport från Boverket, en myndighet med ansvar för bostäder och samhällsplanering, pekar ut de reglerade hyrorna som boven i dramat. Hela 40 000 lägenheter skulle kunna byggas i storstadsregionerna med marknadshyror, enligt myndigheten.

HANS LIND, PROFESSOR i fastighetsekonomi vid KTH, delar inte Boverkets analys.

– Nyproducerade lägenheter har redan väldigt höga hyror, det är inte problemet. Oslo har marknadshyror men där byggs det i dag för lite. Sambandet håller inte.

Enligt honom skulle marknadshyror innebära att hyrorna höjs med så mycket som 30–40 procent, kostnader som direkt skulle drabba hyresgäster.

– I dag är problemet snarare att det inte finns lägenheter för personer med lägre inkomster, det som byggs kostar helt enkelt för mycket.

Jag tror att staten måste våga driva igenom större projekt som genomförs av kommunerna. Det kanske behövs en kombination av tvång och uppmuntran?

– Det är intressant hur snabbt förändringen skett. Vid mitten av 1990-talet sa nio av tio kommuner att de hade överskott av bostäder.

– Mycket har påverkat, till exempel att vi har skatteregler som missgynnar hyresrätten. Att investeringsstödet togs bort var en bidragande orsak. Viktigast nu är att höja fastighetsskatten och satsa på att bygga. S

20 8/2013

FRIHET

KRÖNIKA

ILLUSTRATION: CHRISSIE ABBOTT/NU AGENCY

Här kan inga längre bo ”SOCIAL INGENJÖRSKONST FUNGERAR inte”, brukar det heta från höger. Vänstern må mena väl men det kommer inte att gå att trixa med samhället på det där viset. Allt kommer att bli fel. Era stora planer på en bättre värld kommer att smulas samman i kommittéer. Man kan inte styra från ovan.

Det är gulligt att ni tror på politiken, men det fungerar inte.

OCH DET ÄR kanske sant. Ibland. Men det är mer intressant vad som räknas som politik – och vad som inte gör det.

I LONDON, DÄR jag bor, är det så dyrt att just bo att det blivit något av ett skämt. Den som vandrar genom Mayfair bakom Picadilly Circus kommer att vandra genom en spökstad. Oligarker, plutokrater och andra med anspråk på det ekonomiska världsherrraväldet äger hus av skatteskäl, investeringsskäl och varje skäl som finns som inte handlar om just att bo. För de bor inte här. Husen står i hög grad tomma. Det enda som rör sig är värdet. Tidningarna skriver skrämselreportage om att medelklassen tvingas lämna staden.

De kan jobba i London men de kan snart inte bo här. Det har blivit för dyrt. Den konservativa regeringen skryter om ”ekonomisk återhämtning”. Men ett av fyra jobb som skapades i den brittiska ekonomin i år har varit fastighetsmäklare.

Landet håller bokstavligen på att bli en nation av mäklare.

DE BRITTISKA SOCIALDEMOKRATERNA vill bygga 200 000 nya hem för att ta landet ur den onda cirkeln. Grundproblemet är att det finns för få hus, lyder resonemanget. För litet utbud gör att priserna blir högre. Och det håller de flesta med om. Fast det hjälper inte. ”Socialism!” vrålar tidningarna. ”Social ingenjörskonst”. Bostadspolitik i den här skalan kommer aldrig att fungera, söta små sossar må drömma men i den riktiga världen vet vi hur det ligger till. Det finns inget alternativ.

VI KÄNNER IGEN diskussionen – eller snarare dess antaganden – från Sverige.

Marknaden ska sköta bostadspolitiken, heter det. Statliga bostadssubventioner är fel, krångligt, dåligt och fungerar inte. Och visst, så kan det säkert vara i en del fall, det är inte frågan just nu – frågan är vad som räknas som politik.

Och vad som inte gör det.

VAD ÄR DET vi har i det nymoderata Sverige om inte just statliga bostadssubventioner.

Bara av en annan sort. Ränteavdrag och rot-avdrag kostar runt 40 miljarder om året, men det betraktas aldrig som ”bostadspolitik” eller ”bostadssubventioner”. Trots att det är just vad det är. En subvention är för att stimulera en viss typ av byggande: renoveringar av befintliga badrum och kök hos den svenska medelklassen. Är inte det ”social ingenjörskonst”? Är inte det en

21 8/2013

FRIHET

”politisk prioritering”? Har inte mitt badrum något alls med din brist på studentlägenhet att göra? Hänger samhället trots allt inte samman?

Hur vi bor och bygger är något av det mest politiska som finns. Om våra gemensamma pengar går till privata badrum eller lägenheter till ungdomar.

EKONOMEN JOHN KENNETH Galbraith skrev för över 50 år sedan boken ”Överflödets samhälle” som kom att inspirera både Tage Erlander och Olof Palme. ”Den moderna ekonomin fokuserar på att maximera produktionen”, menade Galbraith, dilemmat var att produktionen i den ekvationen var privat produktion. Saker vi konsumerar och som svarar mot individuella behov.

Och vad händer då med våra gemensamma behov?

De försvinner från den politiska agendan. Ett badrum i taget. S

Katrine Kielos är författare, skribent och krönikör i Aftonbladet. katrine.kielos@aftonbladet.se

Shima Niavarani Hon är underbarnet som satte upp sin första pjäs redan som 19-åring. I dag, över 50 produktioner senare, är hon aktuell som skådespelare, regissör och musiker.

- Jag har fått kämpa mot strukturer för att få spela de roller jag vill.

TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: PETTER COHEN

22 8/2013

FRIHET

– Jag måste också förstå min ställning i branschen. Därför är det viktigt att haffa unga tjejer tidigt och få dem att känna sig trygga och förklara koder och så.

Jag har två gigantiska vingar jag vill fånga upp unga under.

I

NTERVJUN HAR KNAPPT börjat när Shima reser sig upp, kliver iväg mot pianot och sätter sig ner och plinkar fram en melodi.

– Jag kan sitta flera timmar vid pianot hos min mamma och spela. När jag inte ens visste ackord eller någonting gick jag runt hemma i Väsbyskogen och sjöng fritt. Ibland hade jag två stenar och slog en takt. Allt det där spelade jag in på min kassettbandspelare, så jag har faktiskt kvar allt det där i dag.

VI SITTER I vad som kallas ”skådis-loungen” på Stadsteatern i Stockholm. Ute är det mörkt och folk på gatorna skyndar hemåt. På dörrarna i korridoren står namn på skådespelare kända från både scen och film. Liksom Shima Niavaranis.

I vanliga fall spelar hon upp ”Jag ringer mina bröder”, uppsättningen som baseras på Jonas Hassen Khemiris bok med samma namn, eller repeterar för kommande pjäsen ”Candida”. Tidigare i år hade hon en större roll i teveserien ”Allt faller”, som regisserades av Henrik Schyffert.

Hur hamnade du där du är i dag?

– Jag skrev mycket som ung. När jag var 17 så skrev jag ett manus som jag satte upp med vänner. Många utifrån kom och tittade och några dramatiker gillade vad de såg. Sedan mejlade jag Riksteatern med typ ’Jag har en idé, ni förlorar inget på att höra den’. Det blev så småningom min första enmansföreställning i monologform, som 19-åring.

Varför lockade teatern?

– Teater har förvandlingen. Vi kan tränga in i något som är skapat av fantasin. Det är njutningsfullt. Att berätta en berättelse är det mest effektiva vapnet, men avväpnar också människor.

– Inget skapar sympati som en berättelse. Det kan få folk att få gåshud, att gråta.

Du var väldigt ung när du gjorde din första uppsättning. Hur har du bemötts i teatervärlden?

– När jag började var det tufft. Jag fick strida mot strukturer. Det var inte självklart att komma in och kunna spela änka eller fyrabarnsmor, som jag gör nu. Jag var tydlig med att jag inte ville anspela på min sociala identitet som skådespelare. Alla människor har ju olika lager

och egenskaper. Mitt namn representerar vissa saker, ett slags utanförskap. Jag är extremt medveten om vilken sfär jag befinner mig i, men vill inte begränsa mig till det. Jag kanske frigjort mig från etiketter och kan vara en egen person. Det jag pratar om vill jag prata om. Jag har jobbat så länge för att vara en komplex person, inte reduceras till en karaktär. Men det är klart att jag får bära ett kollektivt ok i någon mening.

Jag måste besvara frågor om bakgrund och identitet.

Shima berättar att hon är van vid att vara ung i många sammanhang, kanske till och med yngst. I dag är hon 28 år gammal, har över 50 produktioner i ryggen och närmare tio års erfarenhet.

– Jag måste också förstå min ställning i branschen. Därför är det viktigt att haffa unga tjejer tidigt och få dem att känna sig trygga och förklara koder och så. Jag har två gigantiska vingar jag vill fånga upp unga under.

Vilka platser och miljöer har definierat dig och den du är?

– Min familj flydde från diktaturens Iran men splittrades under flykten. Min mamma och min bror kom till Sverige först och jag och pappa ett år senare, efter vändor i Turkiet och Schweiz.

– Jag var fem när vi blev placerade som flyktingar i Hammarstrand, utanför Östersund. Så Norrland har definierat mig väldigt mycket.

EFTER EN TID på flyktingförläggningen flyttar familjen till Örnsköldsvik, en tid Shima minns med värme.

– Örnsköldsvik var mitt första riktiga hem. Min pappa var framgångsrik ingenjör i Iran men var tvungen att tänka om fullständigt.

Jag såg hans förvandling, från den stilige ingenjören med stort företag från övre medelklass, till att mista allt och starta om från början.

Han blev intresserad av naturen och berättade om kottar, harbajs, grenar och hur man gör upp eld. Som en människa som inte har någonting, en asket som tyr sig till naturen.

Till sist rotar sig familjen i Upplands Väsby, en kommun norr om Stockholm. Det är mitten på 1990-talet och rasismen syns överallt.

När Shima, då 13 år, en dag kommer till skolan har någon ritat ett hakkors över hela hennes skåp. Klumpen i halsen växer.

– Det var helt sjukt, det var rasister och nynazister överallt. Men en dag kom det några tjejer från SSU och hade en antirasism-kampanj i skolan. Efter att ha läst deras principprogram kände jag att det var rätt. Så jag var aktiv i SSU ett tag.

23 8/2013

FRIHET

– I efterhand kan jag undra varför jag inte hade roligt också. Jag kanske borde tagit mig till ett etablerat ställe som Fryshuset för att bara dansa och prova saker. Leva livet, göra lite misstag.

Du var inne på att din familj fick ställa om, från övre medelklass i Iran till något helt annat i Sverige. Hur har det påverkat dig?

– Jag är inte infödd i arbetarklassen. Det blev snarare en klassresa nedåt, från övre medelklass i Teheran till arbetarklass i Sverige. Jag har egentligen aldrig upplevt en annan klasstillhörighet, förutom påminnelser hemifrån om att läsning och poesi är viktigt.

– Mina föräldrars situation har inte förändrats sedan jag lämnade Upplands Väsby. Jag åker fortfarande hem till min mamma och sitter vid det där ostämda pianot hon fick donerat från någons dödsbo, som är det finaste vi har. Skulle jag hela tiden förhålla mig till min klassresa och bakgrund skulle det kanske vara svårare att skapa?

Vem var du i gymnasiet?

– Jag pendlade tre timmar om dagen för att komma till ett estetiskt gymnasium i Stockholm. Jag var väldigt förvirrad. Alla andra kom dit och bodde antingen inne i stan eller hade föräldrar som hade råd att köpa en lägenhet till dem. Jag var påläst men också väldigt pretentiös.

Satt hemma och förberedde mig inför lektionerna för att jag var rädd att inte passa in. Hade enormt bildningskomplex och kunde sitta uppe till fyra på morgonen och plugga.

– Studierna blev min nyckel till det övriga samhället, min enda väg ut. Mina lärare såg mig och gav mig chanser. Det var sjukt viktigt.

Shima tystnar, hennes blick förändras. Liksom stämningen i rummet. En sorgsenhet tycks dra över henne.

– Jag försökte för mycket. I efterhand kan jag undra varför jag inte hade roligt också. Jag kanske borde tagit mig till ett etablerat ställe som Fryshuset för att bara dansa och prova saker. Leva livet, göra lite misstag. Det finns en melankoli över att jag missade stora delar av min ungdom för att jag arbetade så hårt.

– Jag fick växa upp tidigt och missade några steg längs vägen. Men det gör också att jag har en barnslighet i mig i dag. Leker fram roller.

När har du mått som sämst?

– Det går upp och ner helat iden. Många ser det som att jag har en stor kraft och motor som rullar hela tiden. Så är det inte. Man får fem procent av mig i offentligheten, men ser inte när jag ligger och våndas och inte vill kliva upp ur sängen. Jag känner mig ofta missmodig och nedslagen. Det är svårt att leva.

– Det senaste året har jag upplevt stora förluster i mitt liv, säger Shima och fingrar på en ring som hänger i en länk runt halsen.

– Min mormor gick bort mitt under repetitionerna, så jag var borta i två veckor. Dessutom spelar jag min döda mormor i ”Jag ringer mina bröder”, så det är lite märkligt.

Vad gör dig arg, vad går du igång på?

– Jag satt nyligen i Jenny Strömstedts teveprogram och då var det en hjärnforskare som menade att rasismen sitter i hjärnan. Att det var naturligt. Det är bullshit. Den typen av rädsla skulle vi så fall känna mot utomjordingar. Men vi vet ju hur afrosvenskar ser ut, hur folk från Mellanöstern ser ut. Vi behöver inte vara rädda för att de är potentiella terrorister.

– Okej, män är fysiskt starkare än kvinnor. Men vad har det att göra med att det inte skulle vara jämställt i bolagsstyrelser? Vi är inte längre grottmänniskor. Vi måste se till andra parametrar och faktorer som ska styra i samhället. ÄMNEN SOM BERÖR är genomgående i Shimas pjäser. ”Apatiska för nybörjare”, där hon spelade tillsammans med Ann Petrén, riktade udden mot asyl- och flyktingpolitiken. ”Jag ringer mina bröder” väcker frågor om rasism, diskriminering och identitet.

– Ämnena hänger samman med större saker. Att våga se komplexi-

teten i den egna verkligheten. Saker och ting är sällan enkla. Vi måste våga misstro makten. Vi är ganska naiva och tror på vad som står i tidningen eller vad regeringen säger. Sverige ingår också i ett jättestort globalt maktspel. Vi har skuld i många konflikter i världen.

Vapenexport, del i oljeaffärer.

– SD, ett fascistiskt parti, kan springa runt med järnrör, och ändå ha höga siffror i opinionen. Alla som sägs ha ett muslimskt utseende, vad det nu är, måste förklara att man inte är islamist, terrorist eller så. Den vita ideologin har skapat ett offentligt utrymme. Dess slutpunkt har aldrig varit något annat än ett utrotande. Någonsin. Det finns ingen fin rasistisk utopi där alla är lyckliga.

Hur jämlikt är Sverige i dag?

– Det är märkligt att Sverige kallas för världens mest jämlika land.

Jämlikhet kan aldrig vara relativt, det är absolut. Det går att vara

24 8/2013

FRIHET

närmare jämlikhet än andra, men inte mer jämlik. Så länge det finns klyftor i samhället är vi inte jämlika.

– Om du vill att jorden ska finnas, så skapas det genom ett jämlikt samhälle. Om du vill ha tillväxt, så är det fortfarande så att om du inte utnyttjar exempelvis kvinnor eller utlandsfödda havererar samhället.

Vi måste skapa ett jämlikt samhälle och vi måste lösa upp våra strukturer fullständigt för att nå dit.

– En dag hoppas jag att vi ska känna att det finns total jämlikhet, även om det verkar utopiskt. Annars har vi väl inga ambitioner som civilisation?

Varför har klyftorna blivit så stora tror du?

– I dag finns en politisk agenda som amputerar människor och deras rättigheter. Då måste det finnas personer som orkar göra världen komplicerad och mångbottnad. Men då kostar det också. Det är lätt att

vara mot någonting. Det är skillnad mellan dem som enbart ser orättvisor och dem som visualiserar hur det kan vara i stället.

Många uppfattar teater som lite högtravande, en finare kulturform jämfört med musik eller film. Varför är det så tror du?

– Det finns en föreställning om att den kräver vissa förförståelser.

Som med opera, typ att behöva kunna den. Kanske för att den tytt sig till ett ålderdomligt formspråk och ålderdomliga pjäser. Det kan uppfattas som finare, för att det är mer svårtillgängligt. Men jag tror att det förändrats. Ta bara Stadsteatern, som rymmer många olika typer av pjäser och ligger centralt i Stockholm.

– Institutionerna måste öppna upp sig och förstå att magin tillhör folket, inte bara några få. Teatern är ett hus skattebetalarna äger. Öppna upp verksamheten, sträcka ut en hand och säga till befolkningen: Det här är er institution. S

25 8/2013

FRIHET

ÅRETS LÅT

FRIHET UTVÄRDERAR

JOHN ANTONSSON: ”Demons” – The National.

DANIEL MATHISEN: A$AP Rocky featuring Santigold – ”Hell”.

2013

CAMILLA FRANTZELL: ”No Bueno” – Angel Haze.

RAKEL LÖWE: ”Hela huset” med Veronica Maggio och Håkan Hellström. Som jag har längtat!

KRISTOFER ÅBERG: Ghost – “Monstrance clock”.

PETTER COHEN: ”The string of everything” av Mariam the Believer.

ÅRETS VIKTIGASTE POLITISKA HÄNDELSE

EVA EDSJÖ: ”Lägg dig ner” med Mack Beats feta Julia Spada.

JOHN ANTONSSON: Att den första regering som valts för klimatfrågan förlorat makten i Australien.

DANIEL MATHISEN: Att främlingsfientliga Fremskrittspartiet sitter i den norska regeringen tillsammans med högern.

IS E N L MATH DAN I E R Ö T DAK C H E FRE

CAMILLA FRANTZELL: Lagen om att papperslösa barn och ungdomar har rätt att gå i skolan.

ÅRETS MEST UTTJATADE

RAKEL LÖWE: Att Skånepolisens register över romer uppdagades.

PETTER COHEN: Snowdens läckande av NSA-dokumenten.

EVA EDSJÖ: Kärnvapenavtalet med Iran.

EVA EDSJÖ FOTOGRAF

KRISTOFER ÅBERG: Inbördeskriget i Syrien.

JOHN ANTONSSON: Alla dessa bostadsrättsannonser.

DANIEL MATHISEN: Vita snubbar i övre medelklassen som gör coffee table-böcker om sina intressen (typ tacos, skägg, öl).

CAMILLA FRANTZELL: 5:2-dieten.

RAKEL LÖWE: 5:2-dieten.

KRISTOFER ÅBERG: Att klaga på uttrycket hen.

G E R ÅB E R KR ISTOF IG N E R S E D B B WE FRIH ETS

PETTER COHEN: Tårtningen av Åkesson. En rasist fick en tårta i ansiktet. Är det så mycket att orda om?

EVA EDSJÖ: Musiktävlingar i teve.

ÅRETS MODEORD

ÅRETS BORTGLÖMDA

JOHN ANTONSSON: Hipster.

JOHN ANTONSSON: Politik.

DANIEL MATHISEN: Avlyssning.

DANIEL MATHISEN: Miljonprogramssverige. Som vanligt.

CAMILLA FRANTZELL: Topp!

CAMILLA FRANTZELL: Källkritik.

RAKEL LÖWE: YOLO (You only live once).

RAKEL LÖWE: Margaret Thatcher.

ÅRETS PINSAMMASTE

KRISTOFER ÅBERG: #livet.

KRISTOFER ÅBERG: Sanningen bakom påvens abdikation.

JOHN ANTONSSON: När Almega ingrep i skärgårdsstrejken.

PETTER COHEN: Selfie.

PETTER COHEN: Politiska visioner.

DANIEL MATHISEN: Friskolehaveriet som drabbar en hel generation av unga.

EVA EDSJÖ: Selfie.

EVA EDSJÖ: Den kidnappade svensken i Mali, Johan Gustafsson.

CAMILLA FRANTZELL: Uppdrag granskning om barnfattigdom.

LÖWE RAKE L RE B LOGGA S T E FRIH

RAKEL LÖWE: Låten ”Blurred lines”.

KRISTOFER ÅBERG: Ryssland förbjuder homopropaganda.

CAM ILLA FRANTZ E LL LAYOUTAN SVARIG

2014 ÅRS STORA TREND DANIEL MATHISEN: Hemmagjord parfym.

CAMILLA FRANTZELL: Veggivore – Att folk börjar äta mer grönt och mindre kött.

RAKEL LÖWE: Socialism.

KRISTOFER ÅBERG: Webben går om teven.

JOHN ANTONSSON: Något du gjort själv.

JOH N AN AN DRE TON S SON RE DAK TÖR

JOHN ANTONSSON: Korta historier.

ÅRETS JULKLAPP DANIEL MATHISEN: Playstation 4/Xbox One. CAMILLA FRANTZELL: Närproducerad houng.

RAKEL LÖWE: En pojkvän.

KRISTOFER ÅBERG: Träningsklockan.

PETTER COHEN: Food trucks?

PETTER COHEN: En varm kram. Den kostar ingenting, den slösar inte med våra resurser och den ger värme, glädje och kärlek.

EVA EDSJÖ: Folk flyr Facebook?

EVA EDSJÖ: Vi-skog i Afrika.

PETTE R COH E N FOTOG R AF

PETTER COHEN: Skånepolisens rasism ligger väl rätt bra till här om det inte vore för att rasism mest bara är vedervärdigt.

KAMP FÖR KROPPEN Chile och Argentina präglas historiskt av katolska och konservativa värderingar som blockerat försök till jämställdhetsreformer. Men en ny feministisk våg kräver förändring. Första målet: rätten till abort.

TEXT: EMMA LARSSON

FOTO: TAMARA MARBÁN GIL & KARIN SKOOG

28 8/2013

FRIHET

29 8/2013

FRIHET

s en rld ter vä or av ab a ls gr ta nå en ts us ro iot .T st rt” för bo ut le. t a ar Chi or g gj rtla r i så o e å ck ab arj r o ste t v ha rda gal g e Ja hå ill

P

Å KATEDRALEN I hamnstaden Valparaiso, en och en halv timme utanför Santiago de Chile, hänger en minnestavla uppförd av en av stadens biskopar på 90-talet. ”Till minne av de barn som har mördats innan födseln” står högst upp och därefter följer en lång vers från Bibeln. Den 6 november 2013 bestämmer sig två feministiska aktivister, amerikanskan Ausia Whitaker Davaurd och chilenskan Julissa Fernández Villagra, för att gå dit med en burk färg. De målar tavlan svart och pryder den med bokstäverna ”educación sexual”. Platsen har kamerabevakning och senare samma natt grips de. I skrivande stund väntar de på rättegång och Ausia Whitaker Davaurd hotas med utvisning. Tre dagar senare samlas sexton kvinnor för att visa sin ståndpunkt mot det inträffade och fortsätta protestera mot Chiles hållning i abortfrågan. De har alla varsin skylt med orden ”Yo también aborté” eller ”Yo aborté sin culpa”, ”Jag har också gjort abort”, ”Jag ångrar inte min abort”. Personalen som har upptäckt aktivisterna skyndar sig att stänga grindarna och portarna in till kyrkan. Människor som passerar förbi skriker ”ni är mördare!”. Kvinnorna står kvar i tystnad med sina plakat.

MONUMENTET I VALPARAISO har blivit en symbol för det chilenska samhälle som år 2013 fortfarande är starkt präglat av konservativa värderingar.

– Vi är många som är trötta på att passera monumentet och påminnas om den makt som katolska kyrkan i Chile har över kvinnans kropp, säger Carolina Lafuentes Leal från aktivistgruppen La Colectiva Feminista Valparaíso.

Fram till 2004 var det förbjudet att skilja sig och Chile har tillsammans med fem andra länder, El Salvador, Dominikanska republiken, Honduras, Nicaragua och Malta, några av världens hårdaste abortlagar. Abort tillåts inte under några som helst omständigheter och den som trotsar förbudet – både kvinnan och utföraren – riskerar att hamna i fängelse.

ABORTLAGARNA INFÖRDES AV diktatorn Augusto Pinochet 1989, strax innan han förlorade makten. Annat han passade på att göra var att privatisera vård och utbildning och införa förmåner för näringslivet.

– Nyliberalismen är intatuerad i Chiles hud. Det kombinerat med kyrkans inflytande och fokus på familjen och den heterosexuella normen skapar ett samhälle där man inte ifrågasätter. Vi anser att det finns en relation mellan liberalismen, som i Chile dragits till sin spets, och att vi lever i ett ytterst patriarkalt samhälle, säger Carolina Lafuentes Leal som menar att kvinnofrågor tar mer plats i vilket annat land som helst i Latinamerika.

PÅ 1990-TALET VAKNADE feminismen återigen till liv i Chile, efter årtionden av diktatur. Det fanns då ett engagemang inom de politiska instanserna som nu – enligt Carolina Lafuentes Leal – är bortglömt.

I dag pågår huvudsakligen den feministiska kampen utanför institutionerna. Exempelvis har kampanjen ”Cuidado, el Machismo Mata” (”Var försiktig, machismen dödar”) pågått under flera år. Kampanjen startades av nätverket ”La Red Chilena Contra la Violencia”, ett samarbete mellan flera feministiska organisationer i hela landet.

– För oss handlar kampen främst om att bekämpa våldet mot kvinnor. Våldet tar sig uttryck på olika sätt och abortfrågan är en självklar

30 8/2013

FRIHET

del av detta, där kvinnor fortsätter att dö för att de inte har tillgång till säker abort, säger Carolina Lafuentes Leal.

ANTALET ABORTER SOM utförs per år är svårt att uppskatta, men enligt en magisteruppsats i Mänskliga rättigheter vid universitetet Diego Portales i Santiago de Chile skriven av studenterna Lieta Vivaldi och Lidia Casas, rör det sig om 60 000–70 000 aborter per år. Antalet kvinnor som dör har enligt rapporten minskat på grund av ökad tillgång på läkemedlet Misoprostol. Men trots att dödstalen numera inte är så höga (enligt uppsatsen ett fåtal per år) orsakar förbudet stora komplikationer för kvinnor som vill göra abort. Hälsorisker, ekonomisk utpressning från läkare och rädsla för att bli ertappad är några av de aspekter Vivaldi och Casas tar upp i sin uppsats.

2009 STARTADE DET feministiska nätverket Lesbiska och feminister för rätten till information på en telefonlinje, Säkra abortlinjen, som ideellt jobbar för att informera kvinnor i Chile om hur de kan gå tillväga för att utföra säker abort utan att bli utnyttjade. Sedan 2009 har man mottagit 12 000 telefonsamtal.

– Abortlinjen är superviktig för den ger information om hur du själv kan göra abort med piller. Problemet har varit att kvinnor inte vetat vad de tagit, de går till vilken läkare som helst och blir utskrivna något de inte vet vad det är. Vi har gjort en manual för att kvinnor ska känna sig mer säkra, berättar Carolina.

Institutioner som ger rådgivning till kvinnor är annars något sällsynt i Chile. Den statliga kvinnomottagning som finns heter Sernam och startade på 90-talet då det utbredda våldet mot kvinnor i landet började uppmärksammas. Carolina Lafuentes Leal kritiserar den

31 8/2013

FRIHET

In ov oc em h be m r å fi fö lad ck r ” e tv m öv å ör e kv r på dad mi inn st e b nn liga ad a es en rn” m akt s k so on ivi at m um ste ed si en r n ra tte te og l. r t

ak Ca tiv rol ist ina gr L up af pe uen n La tes Co Lea le l ä ct iv r or a Fe dfö m ra in nd ist e a fö Va r lp ar aí so .

– För oss handlar kampen främst om att bekämpa våldet mot kvinnor. Våldet tar sig uttryck på olika sätt och abortfrågan är en självklar del av detta, där kvinnor fortsätter att dö för att de inte har tillgång till säker abort.

dock för att inte till hundra procent stå på kvinnans sida.

– I stället för att fokusera på att kvinnan ska bli självständig handlar det om hur fort hon kan återgå till att hålla ihop familjen. För den chilenska kvinnan är mödrarollen fortfarande viktigast. Jag jobbar på universitetet och ser ett stort fokus hos unga tjejer – de vill primärt bli mammor.

DAGEN INNAN JAG träffar Carolina har det varit presidentval i Chile.

I valets första omgång har socialdemokraten och före detta presidenten Michelle Bachelet fått nära 47 procent av rösterna. Carolina själv avstod från att rösta.

– Jag tror att vi var många feminister som inte röstade i går. Bachelet är en stark kvinna men enligt mig reproducerar hon patriarkatet.

Ett av Bachelets vallöften handlar dock just om abortfrågan.

I juli 2013 blev fallet med den gravida 11-åriga flickan Belén, som blivit våldtagen av sin styvfar, uppmärksammat i Chile. Fallet förde upp abort på agendan och särskilt ett uttalande från landets president

Sebastian Piñera om att ”flickan själv sagt att hon kände sig mogen att ta hand om barnet”, fick många att ifrågasätta Chiles abortlagar.

Flera presidentkandidater gick ut och lovade ändring i lagen. Michelle Bachelet lovar att avkriminalisera så kallad terapeutisk abort, alltså abort där fostret är skadat eller där kvinnans liv är i fara, samt tillåta abort vid våldtäkt. Lagar som är realitet i de flesta av Latinamerikas länder. Enligt Vivaldis och Casas magisteruppsats är mer än hälften av Chiles befolkning för en sådan lagändring.

Men för Carolina och de andra aktivisterna i hennes nätverk skulle en sådan ändring av lagen i stort sett inte betyda någonting.

– Vi har bestämt oss för att ta avstånd från lagen om terapeutisk abort. Vårt krav är en avkriminalisering, att kvinnor som gör abort inte längre ses som kriminella, menar hon.

Legalisering i Chile är något Carolina inte i nuläget tror på. Hon är rädd att sjukhusen i sådana fall blir herrar över aborten och kommer agera efter konservativa regler satta av staten.

32 8/2013

FRIHET

om Om pr vi f ev em en in t i hä ivm stis nd ed ka a el or i C oc ga hi h ni le ab sa ” m or tio en t p ne ar å a r in Ca ge te ro nd sk lin an ul l a La sku e fö fu lle ra en i u te ng pp s L en fr ea tin ågo g l. r

CHILE

– Vi brukar fråga oss själva om vi tror att saker och ting kommer hinna förändras under vår livstid och jag är tyvärr pessimistisk. Men vi fortsätter kampen och de saker som förändras gör det tack vare oss.

Chile blev självständigt 1810 efter att ha varit en spansk koloni. Depressionen 1930 drabbade landet hårt och ett flertal regeringar kom och gick de följande åren.

1938 kom en vänsterkoalition till makten och inledde en progressiv politik. Under de kommande åren blev ekonomin allt svagare.

De ekonomiska problemen och den kubanska revolutionen bidrog till ett hårdnande politisk klimat. 1964 valdes kristdemokraten Eduardo Frei till president. Han stöddes av USA som vunnit stort inflytande över landets gruvindustri. 1970 valdes Salvador Allende in som Chiles president. Allende var socialist och under hans tid som president förstatligades bland annat USA-ägda koppargruvor. Han motarbetades av både amerikanska och inhemska företag samt av CIA. 1973 störtades Allende i en militärkupp, och en militärdiktatur under Augusto Pinochet tog vid. Den 17-åriga period då militärjuntan under Pinochet ledde landet, präglades av många brott mot de mänskliga rättigheterna. Missnöjet mot diktaturen växte under 1980-talet. I spetsen för motståndet gick fackföreningarna och kyrkan, men också medelklassen protesterade.

Pinochets regering tvingades anordna en folkomröstning 1988 om huruvida han skulle sitta kvar vid makten ytterligare åtta år, en folkomröstning han förlorade. Diktaturen tog officiellt slut den 11 mars 1990, då en demokratiskt vald regering tog vid.

MÖTET I URUGUAY I augusti 2013 hölls en konferens i Montevideo på temat abort och reproduktiv hälsa med delegater från 38 länder. Under mötet undertecknades ett dokument med en uppmaning till landets regeringar om att arbeta mot friare abortlagar för att skydda hälsan hos unga kvinnor i regionen. Texten innehåller även andra aspekter som rätten till preventivmedel, säkert sex och nolltolerans mot diskriminering. Överenskommelsen är en del av Latinamerikas huvudinriktning i Kairoagendan som utarbetades av FN i Kairo 1994. Avtalet är inte bindande och flera regeringar har ännu inte uttryckt avsikter att ändra i sina lagar.

LATINAMERIKA OCH ABORT – Chile är ett konservativt land. Vi vill såklart att kvinnan helt och hållet ska kunna bestämma över sin kropp, men första steget är avkriminalisering och att sen hitta formen för att gå vidare.

EN ANNAN DEL av problemet i Chile är den undermåliga sexualkunskapen. Många av landets skolor drivs med inflytande av katolska kyrkan, vilket präglar utbildningen. Tillgången till dagen-efterpiller är inte heller självklar. Just nu ska dagenefter-piller vara tillgängliga för alla, men informationen går inte ut som den ska och priserna är höga.

– Feministsorganisationer har lobbat mycket för dagen-efter-piller, och i maj kom en lag som säger att den offentliga vården måste dela ut pillret gratis, men de fortsätter att göra lite som de vill.

Vad gäller det land i Latinamerika som kommit längst i kampen för kvinnans rättigheter tror Carolina att det är Uruguay.

– Jag fick den känslan när jag var där, att kvinnor inte definierar sig i relation till mannen, de är mer självständiga.

Från och med januari 2013 är abort avkriminaliserat i Uruguay, men om det förändrar något för Chile tvivlar Carolina på.

– Vi brukar fråga oss själva om vi tror att saker och ting kommer hinna förändras under vår livstid och jag är tyvärr pessimistisk. Men vi fortsätter kampen och de saker som förändras gör det tack vare oss. Om vi inte skulle stå på gatan och säga dagen-efter-piller för alla och fri abort skulle ingenting hända i Chile, säger hon.

33 8/2013

FRIHET

Uruguay avkriminaliserade abort 2013 och det som första land i Latinamerika. Sedan lagen infördes i januari 2013 har ingen kvinna behövt dö på grund av abort i landet, och i nuläget diskuteras det om man ska fortsätta mot en legalisering. I resten av världsdelens länder är abort en kriminell handling. I Chile, Honduras, El Salvador och Nicaragua får abort inte utföras under några som helst omständigheter.

– För oss är den enda lösningen fri abort som är gratis för alla. Att avkriminalisera skulle lösa vissa problem – att kvinnor och läkare skulle slippa hamna i fängelse – men det skulle inte lösa hälsoproblemet.

EN KVINNA HAR tagit sig till sjukhuset Ramos Mejía i Buenos Aires.

Hon är 30 år, offer för människohandel, gravid efter att ha blivit kraftigt sexuellt utnyttjad och vill göra abort. Via personalen läcker informationen och snart står abortmotståndare utanför sjukhuset och protesterar. Representanter från katolska kyrkan försöker övertala kvinnan att inte göra abort, säger att det är samma sak som att mörda.

Medier har hunnit hit och uppståndelsen sänds snart på nationell tv.

En medlem från det politiska partiet El Nuevo Mas ser inslaget och snart finns den feministiska grenen Las Rojas på plats med plakat i händerna. Flera sjuksköterskor kommer ut och visar sin solidaritet med kvinnan. Många förbipasserande stannar och frågar vad som står på. När de får höra vad som händer inne på sjukhuset ansluter de sig till protesten som blir allt större. Återigen är en debatt igång i Argentina om hur abortlagen ska tolkas.”

– Det är en ständig kamp och man fortsätter vägra kvinnor som har rätt till abort att utföra dem, säger Manuela Castañeira som är ordförande för Las Rojas, en kvinnogren inom vänsterpartiet El Nuevo MAS. Las Rojas är den organisation som gått i frontlinjen vad gäller abortfrågan de senaste åren. De har organiserat protester, mobiliserat sig utanför sjukhus, skapat opinion kring särskilda fall och synts i medier. Inför kongressvalet nu i oktober 2013 gick El Nuevo MAS till val med abortfrågan som en av sina huvudfrågor.

i A ab La rg or s R en tfr oj tin åg as a an ha bl ir på r un al ag d ltm e er er nda 20 lib n 13 er oc fåt al h o t u . pi pp ni on en

ÄVEN I ARGENTINA är abort en kriminell handling men till skillnad från i Chile finns det undantag. Det kallas för ”aborto no punible” – ej straffbar abort – och utförs om fostret är skadat, om det är fara för kvinnans liv eller om hon blivit våldtagen.

– Problemet med lagen är att den inte respekteras. Det uppkommer hela tiden situationer där man försöker kringgå lagen med olika slags argument, säger Manuela Castañeira.

Hon menar att det saknats ett ordentligt regelverk som läkare och vårdpersonal kan ha som riktlinje. Och att det på många sjukhus finns konservativa krafter.

– Där gömmer sig sekten Opus Dei, präster och andra från katolska kyrkan. De kallar på jurister och även polis i vissa fall. Vi har exempel där oskyldiga kvinnor kastas i fängelse på grund av att de velat göra abort som de faktiskt haft rätt till.

34 8/2013

FRIHET

ab ål ”B or dr åd tfr ar e k åg st v an öd inn ”, jer or sä vå o ge rt ch r M pa m an rti än ue på i a la gr lla Ca un st d añ av ei ra .

2012 inträffade en incident i provinsen Entre Rios som liknade den i Chile 2013. En flicka på 11 år, gravid efter att ha blivit våldtagen av sin styvfar, vägrades abort. Det fick president Cristina Fernández de Kirchner att höja på ögonbrynen och kräva ett regelverk, något som fortfarande är under process. Utöver det är presidentens ståndpunkt att abort ska fortsätta vara förbjudet. Men Las Rojas är inte nöjda förrän abort blir helt legalt.

– För oss är den enda lösningen fri abort som är gratis för alla. Att avkriminalisera skulle lösa vissa problem – att kvinnor och läkare

skulle slippa hamna i fängelse – men det skulle inte lösa hälsoproblemet. I Argentina är förbudet mot abort en hälsokatastrof.

Det uppskattas att omkring 500 000 aborter per år utförs i Argentina. Långt fler än i många länder där abort är tillåtet. Naturligt är att den som har pengar har andra möjligheter, även om Manuela påpekar att alla som utför en illegal abort utsätter sig för risker. Antalet kvinnor som dör av skador som följd av aborter uppskattas till hundratalet per år. Siffran är densamma som Haitis, ett land med en BNP bra mycket lägre än Argentinas.

35 8/2013

FRIHET

ARGENTINA VAR LÄNGE ett av världens rikaste länder. Men årtionden av ständig ekonomisk instabilitet som nådde sin kulmen 2001 har ökat klassklyftorna, och över en fjärdedel av befolkningen lever i fattigdom.

– Vi är i många avseenden ett land i tredje världen och i länder som vårt använder sig staten av förbud mot abort som ett sätt att kontrollera befolkningen. Har du många barn kan du inte opponera dig mot låga löner, du har inte tid att ifrågasätta din situation. Den kvinna som kan göra abort är värd mer. Om vi kan bestämma över våra kroppar kan vi bestämma över andra saker och det är staten rädd för, säger Manuela.

Sexualkunskap existerar inom det argentinska skolsystemet men Manuela kallar den för ”lögn” och menar att kyrkans värderingar hela tiden är närvarande. I Argentina är vård gratis och dagen-efterpiller ska enligt lag finnas tillgängliga för alla, något som många gånger har fungerat.

– Kyrkan har gått ut med kampanjer där de liknat dagen-efterpiller vid abort. De ljuger alltså unga tjejer rakt upp i ansiktet. I lägre sociala områden är antalet unga mammor stort.

Trots det menar Manuela att katolska kyrkan inte är huvudproblemet, utan den sittande regeringen som gång på gång väljer att inte ta ordentligt i abortfrågan. Exempelvis finns ett lagförslag om legal abort som har presenterats för kongressen fyra gånger men utan resultat. Det har även hänt att inplanerade debatter ställts in.

– Vi har insett att det främst är på gatorna som vi kämpar för det här och att det är så vi slutligen kommer lyckas. Och faktum är att vi hela tiden ser en ökad opinion för abort i Argentina, säger Manuela.

Manuela pratar om 2013 som ett särskilt viktigt år i Argentinas historia av kvinnokamp. Trots att många politiker inte velat prata om kvinnofrågor har Las Rojas tillsammans med andra kvinnorörelser lyckats få mycket utrymme i media. Ett resultat av ständiga protester, demonstrationer och kampanjer.

– I valet till kongressen nu 2013 fick vi exempelvis 120 000 röster, vilket är mycket för ett litet parti som El Nuevo MAS. Det var uppenbart att många röstade på oss på grund av abortfrågan.

Utvecklingen i grannlandet Uruguay är enligt Manuela ett stöd.

– Med Uruguay som exempel kan vi visa Argentina att det går att få rättigheter, att det går att genomföra förändringar i ett land som vårt. S

36 8/2013

FRIHET

kr ef I A af te rg te r v en rf or åld tin ts tä a ä ät kt r te r d elle abo oc r o rt t k m ill at å t m fos tet ot tret i sä ar ä be r s rsk ta ka ild de da a f tta t. K all . on so se m rv at iv a

– Vi har insett att det främst är på gatorna som vi kämpar för det här och att det är så vi slutligen kommer lyckas. Och faktum är att vi hela tiden ser en ökad opinion för abort i Argentina.

ARGENTINA Fram till andra världskriget upplevde Argentina motsättningar mellan konservativa och liberaler, liksom mellan politiker och militären. Den militärregim som grep makten 1943, inspirerad av italiensk fascism, upplöste de politiska partierna och införde censur. 1946–55 var Juan Perón president och han återkom på posten 1973 men avled 1974. Han efterträddes då av sin fru Isabel Perón men hon störtades av en militärjunta 1976.

Under diktaturåren inleddes en massiv politisk förföljelse med hundratusentals fängslade. Misstänkta för politiska brott torterades. Redan 1975 hade de väpnade styrkorna upprättat en hemlig, repressiv organisation som skulle bekämpa “omstörtande verksamhet”. Det främsta vapnet var planerade “försvinnanden”.

Människorättsgrupper uppskattar att uppemot 30 000 argentinare försvann.

1982 inleddes Falklandskriget mot Storbritannien, som slutade med nederlag och sedermera militärjuntans undergång.

Landets demokratiska period präglades av hyperinflation med omfattande social oro i mitten av 1980-talet, vilket fick regeringen på fall. Segraren Carlos Menem inledde omfattande privatiseringar av offentlig verksamhet. Som en konsekvens av detta, vid årsskiftet 2001–2002, ställde Argentina in sina betalningar, samtidigt som ett flertal banker gick i konkurs och många argentinare förlorade alla sina besparingar över en natt. Den ekonomiska kollapsen ledde till att dåvarande presidenten Fernando de la Rúa flydde presidentpalatset i helikopter.

37 8/2013

FRIHET

Kollektivavtal i gungning Fackföreningsrörelsen har tappat medlemmar sedan 1990-talets början. De senaste åren syns dessutom en trend med färre arbetsplatser som har kollektivavtal. Vilken roll spelar egentligen facket i framtiden?

TEXT: JOHN ANTONSSON ILLUSTRATION: CAMILLA FRANTZELL

D

EN AV AFTONBLADET ägda sajten Allt om Stockholm hakade nyligen på en kampanj mot kändiskrogar utan kollektivavtal, startad av ordföranden i Hotell- och restaurangfacket i Stockholm, Jenny Bengtsson. E-Type, Andreas Wilson och Joel Kinnaman var några av de kändisar som äger eller driver krogar utan kollektivavtal. E-Type, eller Martin Eriksson som han egentligen heter, tyckte att han var den bästa fackrepresentanten och lyssnade gärna på de anställda – men kollektivavtal, det var för dyrt.

Försäkringar och pension är två andra viktiga saker som kan vara sämre på en arbetsplats utan kollektivavtal.

DEN SVENSKA MODELLEN handlar i mångt och mycket om att fack och arbetsgivare centralt och lokalt förhandlar fram kollektivavtal som reglerar lön, men också försäkringar, anställningsformer och andra villkor. Sverige har varit världsunikt vad gäller facklig organiseringsgrad och antalet arbetsplatser som har kollektivavtal.

I USA, där facket har en mer tillbakatryckt roll, pratas det fortfarande om ”union jobs”, alltså jobb där facket faktiskt har inflytande.

Där är lönen nästan alltid högre och ger förmåner som till exempel sjukförsäkring. Men för att organisera sig fackligt krävs det att en stor del av arbetsplatsen är organiserad. Så är det inte i Sverige, där räcker det att en person är med i facket för att en fackförening ska få gå in och vidta stridsåtgärder för att teckna kollektivavtal.

FACKLIG ORGANISERING ÄR en förutsättning för att det ska finnas kollektivavtal. Nästan 90 procent av alla som arbetar omfattas av dem.

Enligt den statliga myndigheten Medlingsinstitutet går det att se en trend: ”Ur ett lite längre tidsperspektiv har denna andel varit mycket stabil även om en viss nedgång kan skönjas efter 2009.”

Facken förlorade i organiseringsgrad i mitten av 90-talet, sedan dess har trenden bromsats. Men ännu är det många LO-förbund som tappar medlemmar. Tjänstemannafacken delar inte samma trend. Förmodligen har det att göra med den lagändring som den borgerliga regeringen genomförde under sin första mandatperiod, där varje a-kassa ska bära en större del av sina kostnader. Det har inneburit att det är dyrare att vara med i en a-kassa som är kopplad till ett fack där arbetslösheten är större. Flera a-kassor kopplade till LO-förbund har därmed tappat medlemmar. Många gånger är de som är med i en a-kassa också med i ett fack. När avgifterna stuckit iväg har de lämnat.

VISSA ARBETSGIVARE MENAR att de står utan kollektivavtal för att det är en kostnadsfråga men att de ändå följer de löner som kollektivavtalet anger. För det första gäller ett kollektivavtal mer än bara lön.

MEN VI TAR ett steg tillbaka och tittar lite på facklig organisering.

Landsorganisationen, LO, är den fackliga centralorganisation som har allra flest medlemmar. De senaste åren har LO-förbunden tappat många medlemmar. 2008 gick tjänstemannaorganisationerna TCO och SACO första gången om LO i medlemsantal. Sedan dess har ökningen fortsatt.

38 8/2013

FRIHET

SOCIOLOGEN ANDREAS KJELLBERG är forskare vid Lunds universitet.

Han har skrivit rapporten ”Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund”. Han skriver att facken visserligen haft en långsam nedgång. Men år 2007 blev nedgången ett ras som innebar att 181 000 medlemmar försvann.

En minskning med sex procent. ”Det kan knappast förklaras på annat sätt än genom a-kasseavgifternas kraftiga höjning från den 1 januari 2007 samt avskaffandet av skattereduktionen för avgiften till a-kassan (40 procent) och till facket (25 procent). I vilket fall som helst kan det ännu större medlemsraset i de fackliga a-kassorna under 2007 inte tillskrivas något annat än avgiftshöjningen (inklusive den borttagna skattereduktionen). Under 2007 förlorade de fackliga a-kassorna 345 000 medlemmar, eller var tionde medlem”, skriver Andreas Kjellberg.

OM VI DÄREMOT tittar på den fackliga organisationsgraden från 1993 så kan vi se ett rejält tapp. 1993 var 85 procent med i ett fackförbund, 2011 var andelen 70 procent. Konsekvensen av det är en maktför-

skjutning på arbetsmarknaden. ”Till skillnad från de fackliga organisationerna har arbetsgivarorganisationerna inte tappat mark i någon nämnvärd utsträckning de senaste tio–femton åren om man som mått använder andelen löntagare i företag som är anslutna till en arbetsgivarorganisation”, skriver Medlingsinstitutet i sin senaste årsrapport.

MELLAN 2009 OCH 2011 skedde en viss minskning i andelen anställda som täcks av kollektivavtal, från 90 till 88 procent. Minskningen kom inom den privata sektorn där andelen arbetsplatser utan kollektivavtal sjönk från 85 till 83 procent.

Trots nedgången slår Andreas Kjellberg fast att kollektivavtalets ställning fortfarande är stark, trots det lilla tappet sedan 2005. Att kollektivavtalet står stadigt trots att det inte finns någon lag som gör det allmängiltigt beror enligt honom på att det finns en så pass hög organisationsgrad bland såväl arbetsgivare som löntagare.

Men om trenden håller i sig, vad händer då? S

39 8/2013

FRIHET

KULTUR & NÖJE

Antispel sprängfyllt med känsla Går det att göra ett långsamt, utforskande spel som skalar bort det traditionella spelandets jakt på poäng och efter fiender? Som i stället låter berättelsen stå i centrum?

Upptäckarspelet ”Gone home” bryter alla genrekonventioner och åstadkommer en storslagen berättelse som känns i magen. TEXT: DANIEL MATHISEN FOTO: SKÄRMDUMP

5

DET ÄR EN regnig sommarkväll i Oregon, USA. Året är 1995. Spelaren styr karaktären Kaitlin, som just återvänt från en årslång resa genom Europa. Hon kommer hem till ett okänt hus med bekant innehåll.

Föräldrarna har flyttat över sommaren.

MÅNGA SPEL TAR sin utgångspunkt i en mer eller mindre sammansatt handling som sedan realiseras genom poängsystem, fiender och olika former av belöningar och utmaningar längs vägen. ”Gone home”, utvecklat av den oberoende spelstudion The Fullbright Company, går emot mallen på alla punkter. I stället är det själva berättelsen och utforskandet som är spelets kärna.

NÄR KAITLIN KLIVER över tröskeln till huset är det tomt. Ingen är hemma. Men i byrålådor, under soffor och bakom dörrar utvecklas gradvis berättelsen om vad som egentligen hänt med familjen. I en serie med brev som lillasystern Samantha lämnat får Kaitlin veta mer om husets säregna historia och hennes nya

vän, Lonnie. Breven som återkommer spelet igenom fungerar som berättelsens stomme och röda tråd. De guidar spelaren mellan upptäckter och egna funderingar.

DETALJRIKEDOMEN I ”GONE home” är unik i sitt slag. Varje steg genom huset är en tidsresa tillbaka till 1990-talets mitt. Eran avspeglar sig i förpackningar, möbler, fotografier och noggrant utvalda tidsmarkörer som förhöjer känslan ytterligare.

FRÅNVARON AV POÄNGSYSTEM, fiender, våld och egentliga händelser får effekten av att spelaren sugs in i berättelsen. Den egna nyfikenheten blir karaktärens, Kaitlins steg genom huset ens egna.

VAD SOM VECKLAR ut sig är en lika delar mörk som vacker och spröd historia om besvikelse, fallerat äktenskap, ung kärlek och drömmen om det där stora som ska hända i livet. Spelet kan liknas vid en skickligt skriven roman som gör det omöjligt för läsaren att stänga boken.

SPELMEKANIKEN LÅNAR RÖRELSER från klas-

40 8/2013

FRIHET

siska förstapersonsspel men utnyttjar voyeuristisk stil och känsla för att etablera rätt stämningsläge. Att öppna en byrålåda i ett för spelaren okänt hus medan regnet smattrar mot rutan känns som att snoka i någon annans liv. The Fullbright Companys omsorg om detaljer, dialog och karaktärsdjup gör det omöjligt att värja sig för spelets mångbottnade historia. Hela spektret av känslor aktiveras.

FÖR NÅGON SOM vuxit upp med massiva speltitlar från kommersiella megakoncerner är de senaste årens trend med mindre utvecklare befriande. Utan de stora spelhusens snäva tvångströja över kreativiteten går det nämligen att skifta fokus – från explosioner och hajpade trailers till en småskalig och genial berättelse som faktiskt engagerar. ”Gone home” är helt enkelt det vackraste spel jag någonsin satt tänderna i. Årets spelupplevelse för knappt 120 kronor – du kommer inte att bli besviken. S Spel – ”Gone home” (Fullbright Studios) finns att köpa via Steam eller på gonehomegames.com. Finns till Windows, OS X och Linux. (Testat på OS X).

Smart tidsresa

4

Mexiko - inte bara tacos

4

”NARCO CULTURA” är en dokumentär som ger en skrämmande inblick i hur drogkartellernas makt genomsyrar allt i det mexikanska samhället.

De senaste sex åren har knarkkrigen i Mexiko krävt runt 60 000 liv. De blodiga krigen har också fött en ny subkultur där musiker blir superstjärnor genom att porträttera de våldsamma knarksmugglarna som glamorösa hjältar. Unga ser kartelledarna som ett slags Robin Hood som hjälper unga ur slummen till ett bättre liv som knarksmugglare.

I ”Narco cultura” får vi följa grupper som ”Bukanas de Culiacan” och ”El Komander” som säljer tusentals album och fyller konsertlokaler över hela USA och Mexiko. Musikgenren kallas ”narcocorridos” och är en blandning av glad dansbandsmusik och mariachi. Kombinationen med att texterna är brutala och handlar om att döda och tortera gör det hela lite bisarrt. Men jag är övertygad om att det här är en musikgenre som kommer fortsätta växa.

Parallellt med detta får vi också följa en kriminalutredare i världens mordtätaste stad – gränsstaden Juárez i Mexiko. Han känns rätt avtrubbad, men med ett tiotal mord om dagen att utreda kanske det inte är så konstigt. Eller utreda och utreda, det är lite oklart huruvida morden egentligen utreds.

Filmen är närgången och man får se ett och annat lemlästat offer. Det i kombination med de sörjande anhöriga gör att jag får en klump i magen som sitter i stora delar av filmen. Man får också en skrämmande inblick i vilken makt kartellerna fått i det mexikanska samhället. ”Narco cultura” är en jobbig film som verkligen känns. Men den är samtidigt givande. Precis som en bra film ska vara.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: CAMILLA FRANTZELL

Bok - ”22/11 1963” (Bonnier förlag) finns ute nu.

Film – ”Narco cultura” kommer på dvd och bluray i februari.

20 DEC – 29 JAN

20

december. Slav. Steve McQueens emotsedda film ”12 years a slave” går upp på bio.

23

december. Matt Damon. ”Elysium” släpps på bluray och dvd.

24

december. Klassiker. ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” är tyvärr alltid aktuell. Ses på SVT.

10

januari. Skildring. ”Ilo Ilo” om hembiträde i Singapore går upp på Folkets bio.

17 21

januari. Snällast. ”Bamse och tjuvstaden” har biopremiär.

januari. Äntligen. Första skivan med Against Me! sedan Laura Jane Grace inledde sin könskorrigering.

No be lp ris et .

te sta m en te om

No be ls

RUGGIGT. Gillian Flynns ”Mörka platser” är en ruskig deckare som just kommit i pocket.

FÖREDÖME. När Jimmie Åkesson defilerades i BBC:s ”Hardtalk” påminns vi om hur Agenda kunde vara.

IBRACADABRA. Nu finns Zlatan Ibrahimovics biografi äntligen i billig pocket.

TEVETIPS. Grymma avclub.com kan sin populärkultur.

REALITY CHECK. Missa inte det dokumentära radioprogrammet “Verkligheten” i P3. Vardagsnära och viktiga berättelser.

DE RAKADE SKALLARNA. I SVT-dokumentären “Skinheads - 25 år senare” letar filmaren Cicci Renström Suurna upp personerna hon intervjuade i slutet av 1980-talet.

Ur Al fre d

REKOMMENDATIONER

nå fä afs ”In st e t g n on es en et at s v d ti io la id e ll na g hö l s ri ite gh ts et - ”

VAD HÄNDER OM du reser i tiden och ändrar grejer. Frågan har ställts i filmer och böcker i över hundra år. Därför låter det först inte så spännande med Stephen Kings bok om Jake Epping som reser tillbaka i tiden för att stoppa mordet på president John F Kennedy. Men det är det. ”22/11 1963” blir något så unikt som en riktig tidsresa. Stephen King är en träffsäker berättare som i nästan varje bok lyckas skapa karaktärer med sådan trovärdighet. Huvudpersonen Jake Epping reser tillbaka till 1958, dit tidshålet leder från en liten hamburgersylta i Maine.

Till en början blir jag frustrerad av berättarröstens obotliga optimism över det sena 50-talets USA. För visst var det ett en tid av optimism för vissa. Fler skaffade bilar och det fanns hyggliga arbetarjobb för alla och de gick att leva på. Men så fanns också rassegregationen och den extremt konservativa kvinnosynen. Men den får vi så klart inte se på en gång – för det gör inte Jake Epping. Det är först när Epping kommer till South Carolina och en bensinmack som han påminns om att svarta har en egen toalett. Det är först när han själv träffar en kvinna som han inser hur begränsad hon är när hon ska inleda en relation.

Och det här uppnystandet av såväl karaktärer som miljö är ju det som kännetecknar väldigt bra litteratur.

Och så var det det här med tidsresornas konsekvenser. Det blir ju aldrig perfekt, det hör liksom till. Men det som är intressant med just ”22/11 1963” är att det hade varit omöjligt att skapa en sådan karaktärsutveckling och berätta om tiden fram till mordet på president John F Kennedy utan en tidsresa. Det öppnar nya perspektiv, det är själva grejen med fantastiklitteratur.

KALENDERN

41 8/2013

FRIHET

29

januari. Solo. Nina Persson från The Cardigans och A Camp släpper sin solodebut.

Bara så bra

5

Veteran med auktoritet

4

Fängslande öde

4

NÄR SVENSK HIPHOP kokade i mitten på nittiotalet fanns han, Abidaz, mitt i smeten. Då rappade han på engelska och verkade i samma kretsar som Petter och Robyn. Men någon skiva blev det inte den gången. Solodebuten ”In & ut” kommer i stället först nu – på svenska.

Och väntan är väl värd.

Skivan, producerad av Stress, håller samman en bombastisk ljudbild som passar Abidaz rimstruktur och rytm perfekt.

Skivans teman pendlar mellan ångest (”Benägen”), traditionellt rapskryt (”Kvalitet & kvantitet”) och frustande samhällskritik (”Stängda fönster”). Abidaz har en röst som med auktoritet och självklarhet får alla att lyssna, vilket får varje ord att kännas viktigt. Skivan blir då ett miljonprogramsanthem som med mullrande ljudbild och vassa texter blottlägger motsättningen mellan centrum och periferi. Utan att kantra över i skitnödighet. Bäst? ”Nitti5”, låten där vi får höra Robyn rappa för första gången.

NÄR ANDRÉE, STRINDBERG och Frænkel planerade sin expedition i luftballong som skulle gå över nordpolen trodde de att de förberett sig in i minsta detalj. De tog sig inte långt när de reste från Danskön vid Svalbard 1897.

Alltsedan kropparna hittades 1930 har mysteriet kvarstått. Varför dog de tre äventyrarna den vintern? De hade proviant, kläder och ammunition i gevären.

Mysteriet har varit ämnet för böcker som kommit i en strid ström sedan 1930-talet.

När Bea Uusma hittade en bok om Andrée-expeditionen i mitten av 90-talet fastnade hon direkt. Sedan dess har hon varit fängslad av frågan; Vad var det egentligen som hände?

I ”Expeditionen – Min kärlekshistoria” får jag som läsare följa Uusmas upptäcktsresa genom arkiv, rättsmedicinska protokoll och en resa till Vitön, platsen där expeditionsmedlemmarna dog. ”Expeditionen” är en välskriven bok där olika berättartekniker blandas. Genom boken lär jag mig inte bara mer om äventyrandets och upptäckternas villkor, jag får också en djupare förståelse för historieskrivningens många dilemman.

TEXT: JOHN ANTONSSON

TEXT: DANIEL MATHISEN

TEXT: JOHN ANTONSSON

Skiva - ”Pushin’ against the stone” finns ute nu.

Skiva – ”In & ut” finns i handeln nu..

Bok – ”Expeditionen” finns ute nu.

Musikåret 1993

se n

pr es

is ka

itt

br

n

de

te

n

om

at

tt

a

42 8/2013

FRIHET

lis

PÅ 1993 ÅRS MTV VIDEO MUSIC AWARDS gala vann grungebandet Pearl Jam årets video med ”Jeremy”. Bästa video inom alternativgenren gick till Nirvana för ”In bloom”. MTV-galan blev också historisk då det blev den sista där Kurt Cobain uppträdde. Året därpå fann polisen honom död i hans lägenhet.

le n so a G m i et ert t v ta ar i t ni idn ng in se ge xe n m Jo pe ur l. na

SAMMA ÅR FÖDDES också två av hiphopgenrens definierande akter de kommande åren. Det New York-baserade niomannakollektivet Wu Tang Clan släppte det

smutsiga mästerverket ”Enter the Wu-Tang (36 chambers)” och västkustrapparen Snoop Doggy Dogg ”Doggystyle”. Manegen var krattad för rivalitet kusterna emellan.

He

MYCKET HAR HÄNT PÅ 20 ÅR. Somliga genrer har somnat in, andra uppfunnits. 1993 var något av en spegel för vad som skulle prägla nittiotalet.

Svenska Ace of base släppte debutskivan ”Happy nation” och gjorde över en natt världssuccé med låtar som ”The sign” och ”All that she wants”. Suedes självbetitlade debutalbum blev också en form av startskott på den våg av indie- och britpop som dominerade kultursidor och radiostationer under decenniet.

k av bö ”S an h r ve pr gå ur ta rig es at sn lär e se t u ab d ti r b om k ho t en l de ” ka t

VALERIE JUNE ÄR en Brooklynbaserad musiker med rötterna i Tennessee. Hen nes socialt medvetna folkmusik har med den tredje underbara skivan ”Pushin’ against the stone” tagit ett nytt kliv. Med rötterna i folk, blues och gospel kan det egentligen inte gå fel. Men när hon flyttade till Brooklyn och träffade Black Keys-medlemmen Dan Auerbach var det som att allt föll på plats. Inledningsspåret ”Workin’ womans blues” är en utmärkt liten låt där den akustiska gitarren, basen och den säregna sydstatssouliga rösten visar en liderlig äkthet som få musiker kan matcha. Det som gör Valerie June så unik är hennes sätt att faktiskt få nytt liv i en musiktradition vars konventioner är hårt cementerade. Textmässigt är Valerie June okej, egentligen inte mer, men eftersom hon har ett sådant unikt musikaliskt uttryck gör det ingenting. Hon skulle kunna sjunga om motorer, virkeskvalitet eller pappersmasseproduktion. Det skulle ändå kunna få dig att gråta. Helt klart en av årets bästa skivor.

SERIEN AV SARA HANSSON

43 8/2013

FRIHET

Succén får sitt slut Med boken ”Nyckeln” avslutas den närmast osannolikt framgångsrika Engelsforstrilogin. Frihet träffade författarna Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, som beskriver genren som ”diskbänksfantasy”.

D

TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON

EN ÄR EN tegelsten på över 800 sidor, ”Nyckeln”, boken som ska avsluta trilogin om den fiktiva Bergslagsstaden Engelsfors. Historien om gymnasietjejerna som med magiska krafter ska stoppa apokalypsen har nått osannolikt många, översatts till flera språk och ska snart bli film.

Författarna Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg är i full gång med lanseringen när Frihet träffar dem hos bokförlaget på Riddarholmen vid Gamla stan i Stockholm.

De har redan gjort några intervjuer och snart ska de ut och signera

böcker runtom i Sverige. Trots det stora intresset för boken och flera fans som säkert vill läsa mer lovar författarna att det inte kommer fler Engelsforsböcker.

– Vi brukar säga att om det kommer en ny bok om 20 år där alla tjejerna går på Komvux och läser upp betygen; köp den inte, den kommer att vara dålig, säger Sara.

– Vi har verkligen avslutat Engelsfors med den här boken. I avslutningen har vi försökt hitta en balans mellan att läsaren ska ha något att fantisera vidare kring men samtidigt känna att det faktiskt är slut, säger Mats.

44 8/2013

FRIHET

– Vi har skrivit de här böckerna som ren underhållning, vi har inte kommit med ett budskap först. Men det är klart att våra värderingar genomsyrar allt vi gör.

NÄR MATS OCH Sara började skriva tillsammans kände de inte varandra speciellt väl. Däremot fanns det vissa referenspunkter som var gemensamma.

Den referens de oftast tar upp först är den kultförklarade teveserien ”Buffy the vampire slayer”.

– Vi är nyfikna på varandras influenser. Vi har ett smakområde där vi möts och så finns det andra saker som vi kan ha helt olika uppfattning om, säger Sara.

– Man kan säga att Engelsfors-böckerna är en blandning av allt vi tycker om, fyller Mats i.

MATS OCH SARA skrattar ofta. De fyller i varandras meningar och känner varandra utan och innan. I långa perioder när de jobbat ihop har de träffat varandra mer än sina respektive. Kanske inte så konstigt då de har jobbat nära och mycket sedan ”Cirkeln” kom ut. I början visste Sara och Mats bara att det skulle handla om tonåringar i en småstad som var tvungna att samarbeta med varandra.

– Så kunde de lära känna varandra bortom de invanda sociala rollerna och förutfattade meningar. Det var hela tiden det som var det viktigaste, säger Mats.

– Vi har skrivit de här böckerna som ren underhållning, vi har inte kommit med ett budskap först.

Men det är klart att våra värderingar genomsyrar allt vi gör, säger Mats.

– Sedan är det inte särskilt underhållande om det inte finns någonting att tänka på. Bra fantasy får aldrig skrivas som en allegori, men den får gärna läsas som en.

MATS BERÄTTAR ATT det var någon som läste boken som en metafor för feminismen. Att man måste samarbeta.

– Vi är ju feminister, så det märks kanske. Men det är nog mer att vi måste samarbeta som människor.

– Som författare ställs man hela tiden inför stora frågor. Vad är det för värderingar vi står för? Reproducerar vi någon trist uppfattning av ren slentrian, säger Sara.

I fantasy är en så kallad ”trope” att det finns en utvald person som ska rädda världen. För att leka lite med det valde Mats och Sara i stället att ha sju utvalda. Då kom utmaningen, hur gör man?

– Vi brukar kalla det för diskbänksfantasy. Då vi har många karaktärer händer det saker mellan dem eftersom de är så olika. De är på olika platser i popularitetsskalan, har olika klasstillhörighet och olika referenser. När de möts uppstår dynamik på

FRIHET LISTAR Böcker med feministiskt tema

D

agböckerna 1962 –1992 – Agneta Klingspor Viktiga texter ur ett feministiskt liv och författarskap.

oväntade sätt, det är nästan där man blir mest överraskad, säger Sara.

D

FANTASY BRUKAR OFTA kallas för eskapism och verklighetsflykt. Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren har försökt blanda det med rent socialrealistiska inslag.

– Även om vi har magi och apokalyps och allt det där så brottas karaktärerna i böckerna med samma frågeställningar som många av oss måste göra. Som moraliska ställningstaganden som vad som är gott och ont. Kan ändamålen helga medlen? säger Mats.

Z S

Vilka tips har ni till den som är sugen på att börja skriva?

– Jag kan ju bara utgå från mitt eget perspektiv.

Man ska inte ha så mycket panik över att det måste bli så jäkla bra direkt. Det finns de som debuterar när de är 20 år och är fantastiska men det är väldigt ovanligt. För de flesta tar det lång tid att hitta sin stil. Ta det lugnt och skriv för att det är kul. Men även: läs mycket, skriv det du själv vill läsa och kom på vad din grej är, säger Sara.

– Om man vill ha tips att skriva i den här genren så är det att bejaka att man kanske inte kan vara helt unik med allt i sitt världsbygge. Det är bättre att bejaka en tradition och försöka göra det man skriver till sin egen historia. Jag tyckte det var svårt i början, men det är bara att köra fullt ut och inte fega.

Det verkar som att genrelitteraturen kommit mer och mer in i mittfåran. Hur länge tror ni att den får stanna där?

– Det är ju en svensk grej att den inte varit erkänd. I flera andra länder är genrerna erkända och får uppmärksamhet, säger Sara.

– Nu finns det faktiskt folk på kulturredaktionerna som har vuxit upp med Harry Potter, säger Mats.

Vad har ni på gång nu? Kommer ni att jobba ihop igen?

– Jag skriver filmmanuset till ”Cirkeln” nu.

Dessutom ska jag skriva en serie fantasyböcker för samma förlag. De som läst böckerna om Engelsfors kommer att känna igen sig lite grann. Mycket mer vill jag inte säga, säger Sara Bergmark Elfgren.

– Jag ska skriva skräck. Lite som Stephen King fast i en svensk miljö med ett stort persongalleri, säger Mats.

– Vi kommer definitivt jobba ihop igen, men just nu ska vi driva egna projekt, säger Sara. S

45 8/2013

FRIHET

et enda könet – Katrine Kielos Boken som avslöjar varför den moderna ekonomin bygger på och utgår från mannen.

elda – Lina Neidestam Feminism i rutform.

Modern klassiker. lutstation rättspsyk – Sofia Åkerman, Thérèse Eriksson Mörkt om kvinnor som tvångsvårdas fastän de inte dömts för brott.

J

ag ska egentligen inte jobba här – Sara Beischer En stark debut. En arbetarroman om villkoren i vården. Läsvärd.

P

ersepolis – Marjane Satrapi Serieroman om en uppväxt i revolutionens Iran.

U

nder det rosa täcket – Nina Björk En bok vars betydelse inte går att överskatta, en modern klassiker.

M

örkrets vänstra hand – Ursula K Le Guin En roman med science fiction-inslag om en planet där människor saknar kön.

D

et är så du förlorar henne – Junot Díaz Novellernas djupdykning i machokultur är djupt feministiska i sin gestaltning.

S

tål – Silvia Avallone Om två italienska 13-åriga tjejers väg in i den hårda vuxenvärlden.

N

iceville – Kathryn Stockett Om afroamerikanska kvinnors problem, inte bara gentemot vita utan även mot män i 60-talets sydstater.

– Illusionen om den förlorade oskulden DEN 25 JANUARI 2014 kommer 19-årige Clayton Pettet att förlora oskulden. Han kommer att ha sex för första gången i sitt liv framför närmare 100 personer på ett konstgalleri i London. Efteråt ska publiken berätta vad de tyckte om sexakten. Det hela är en del av konstelevens projekt ”Art school stole my virginity”. Clayton Pettet menar att det finns ett stigma kring oskulden och genom att förlora sin egen framför publik hoppas han skapa diskussion kring alla föreställningar och normer som omgärdar den. Som att tjejer till exempel förväntas hålla hårt i oskulden, medan killar uppmuntras att ”bli män” genom att sexdebutera i tid. Eller föreställningen att en person faktiskt ”förlorar” något med oskulden om sexet sker innan äktenskapet. Det finns utan tvekan många normer som säger vad som är rätt och fel när det kommer till människans första sexakt. Frågan Clayton Pettet ställer är vad det får för konsekvenser.

INTRESSET FÖR OSKULDEN har alltid varit stort inom populärkulturen. Det kan en se i allt från att kristna popstjärnor bär kyskhetsringar till att nästan samtliga ungdomsfilmer de senaste decennierna har någon karaktär som desperat kämpar för att få sexdebutera. Det senare är inte så konstigt.

Att förlora oskulden förknippar vi med ungdomen. Så fort någon är ”för” gammal för

KULTURNOTERAT BREV OROAR Borzoo Tavakolis öppna brev, som publicerades i DN, till Sverigedemokraten Kent Ekeroth är en av årets mest spridda artiklar. Det har tagits upp av många antirasister som ett argument mot Sverigedemokraterna. Men att det har spridits så väl har också mött kritik. Författaren Ann Heberlein oroas över att brevet fått så mycket spridning. Heberlein menar att för mycket av Tavakolis text handlar om att han presterar

att fortfarande vara oskuld porträtteras den som konstig eller oattraktiv. Ett bra exempel är realityserien ”Virgin diaries” som skapade stor debatt när den började sändas på tv-kanalen TLC för ett par år sedan. Serien porträtterade de vuxna deltagarna som freaks bara för att de fortfarande var oskulder.

Till exempel paret Ryan och Shanna som ville vänta till sin bröllopsdag att ens kyssa varandra. När den dagen väl kom och de kysstes för första gången var det en så obekvämt dålig kyss, de såg ut att äta upp varandras munnar, att sekvensen spred sig som en löpeld i sociala medier. Snart fylldes kommentarsfälten med hån och hat.

ETT TEVEPROGRAM SOM hanterat frågan om oskuld på ett bättre sätt heter också ”Virgin diaries” och sändes i brittiska MTV för några år sedan. I serien fick unga personer själva filma sina liv som oskulder. Ungdomarna pratade öppet om hur penisen slaknade när kondomen skulle på, hur de trånade efter den fula killen bakom charkdisken i snabbköpet eller hur de föreställde sig det som de tidigare bara hade sett i porrfilmer. Serien visade varför det är så viktigt att ungdomar får känna att de kan prata om sex utan att bli uppläxade eller ifrågasatta. Det behövs för att de ska kunna bryta med alla de normer och den stress som finns kring oskulden och sex överhuvudtaget.

väl i samhället, hon skriver: ”Människans värde får aldrig någonsin härledas ur hennes prestationer. Varje människa har samma rätt att få sina grundläggande behov tillfredsställda, oavsett hur nyttig hon är. Det är min fasta övertygelse att människan inte förtjänar sitt värde: Hennes värde är givet.”

MS MARVEL BLIR MUSLIM Serieförlaget Marvel comics ska släppa sin första serie med en muslimsk huvudperson. Det handlar om serien ”Ms Marvel” som kommer få en nystart med Kamala Khan som huvudperson.

Serien kommer att skrivas av G Willow Wilson.

46 8/2013

FRIHET

Tyvärr finns det alldeles för få utrymmen för sådana samtal.

OM DET INTE finns öppna och trygga sammanhang för ungdomar att samtala och informera sig om sex, riskerar många att inte lära sig om sina egna och andras gränser, hur de ska skydda sig och vad de kan göra för att ge och få njutning. Framför allt är det viktigt att redan i ung ålder få veta att det är ens eget val hur och när en vill ha sex med en samtyckande partner.

Om en ens vill ha sex överhuvudtaget. Det är också upp till en själv hur en väljer att börja.

Clayton Pettet väljer att förlora oskulden inför en publik. Någon annan väljer att vänta till bröllopsnatten.

Och en tredje ligger med den snygga killen i klassen som 14-åring.

Varenda sexakt, från den första till den sista, ska vara ens eget val. S

Linus Fremin är skribent

Wilson är kanske mest känd för sin serieroman ”Cairo” och är själv muslim efter att ha konverterat på college. Om ”Ms Marvel” blir en serie som ges ut tills vidare eller bara släpps i några nummer är ännu inte klart.

och bloggare.

ÅNGRAR SIG INTE I låten ”Svarta duvor & vissna liljor” rappar Sebbe Staxx om att ”dunka Jimmie gul och blå”. Låten har mött kritik, något som artisterna avvisar.

“Jag tänker inte dölja, försköna, ursäkta eller skämmas för vem jag är. I stället tänker jag sätta ner min fot och säja: Fuck Sverigedemokraternas politik!”, skriver Jason ”Timbuktu” Diakité på sin officiella Facebook-profil.

rio

sa

Uj

N

a

Ol

–

st

V bä Ä

sk

ne

in

M

H

A

Jo h

be

I N F S Y O S H L U E K ! T & E R

an ST na R N v M O äl rä iS V ei P lf tta G S di S ö T ro rK O U N ng PA på I m A en ko M N oc R at tC m D tv G ku ar in E S E ä pa ls t S rv S so K tio F a M n. U e in i I s. . ne T Ä n E LL srae 48 av R ST Vä E l. st F R A BL sa RE ha I ra H Is .

N ET . 5 s .

0 s.

5 2 56

LÄ

FOKUS SSU

FRIHET

47 8/2013

– Nu vill vi rädda projektet SSU:aren Johanna Meiding skulle tillsammans med Milischia Rezai, Roshan Kahande och Kholod Saghir resa till Palestina för att delta i en konferens.

De tog sig aldrig förbi säkerhetskontrollen. Det här är hennes ord om vad som hände. TEXT: JOHN ANTONSSON FOTO:PRIVAT

S

OCIALDEMOKRATERNA I UPPSALA driver ett demokratiprojekt där vi utbildar medlemmar i Fatah, ett vänsterparti i Palestina. Målet är att utbilda handledare i demokrati och jämställdhet. Vi reste dit för att delta i en nätverksträff som OPC anordnade.

Jag hade aldrig varit där förr, men det hade de jag reste med. Resan hade planerats i en och en halv månad, så det var ingenting vi kom på hastigt och lustigt.

Vi reste från Stockholm 00:35 den 21 november. Natten mellan onsdag och torsdag. Efter att ha mellanlandat i Istanbul kom vi till Tel Aviv halv nio på morgonen. Vi hade rest hela natten och var inte i världsbäst form.

Efter landningen gick vi från planet till en första passkontroll. Där fick en av oss visa pass

men gå vidare. Sedan kommer den stora passkontrollen. Där frågar de vad man ska göra i Israel. De kan ställa en massa olika frågor, som vad ens pappa heter, vad ditt efternamn kommer från. De gör det mest för att läsa av stämning och trovärdighet. Där fick tre av oss turistvisum, men Kholod blev ombedd att gå till säkerhetsavdelningen för förhör med mer ingående frågor.

Vi hade pratat om det scenariot innan och bestämt att vi skulle följa med om det hände någon – så de tog våra pass också. Sedan var vi alla på förhör i omgångar där de ställde detaljfrågor om konferensen vi skulle på. Vi kände att vi och trygga i vad vi skulle säga. Men vissa av uppgifterna från arrangören stämde inte, som detaljer kring var vi skulle bo och vem som var vår kontaktperson. Det fick oss att verka mindre trovärdiga.

Vi blev sittande i ett rum med metallstolar som var fästa längs en vit vägg, utanför såg vi en rad med kontor.

Notiser

hoppat av. Den nya SSU-klubben leds av ordföranden Erik Larsson.

NY KLUBB I LERUM

KURSHELG I SKARABORG

Efter flera år utan SSU är ungdomsförbundet tillbaka med en ny klubb. Lerum är en kommun med ett Allianssamarbete som minst sagt går knackigt – flera partier har

SSU i Skaraborg anordnade en kurshelg under novembers sista helg. Då fick nya och gamla medlemmar gå grundkurs steg 1 och 2.

Vi blir sittande till sjutiden. Under hela tiden får vi bara vatten och bröd. Allt i en begränsad mängd, mycket mindre än vad man brukar äta.

Vi gick till deras kontor flera gånger för att få svar. Men fick vänta.

Kholod fick blodsockerfall och la sig på golvet. Där fick hon inte ligga, sedan förvägrades hon att hämta medicin från sin väska.

KLOCKAN SJU FÅR vi veta att vi ska bli deporterade. De säger att det är för att vi inte kunnat ge en ordentlig detaljplanering för konferensen.

Det kommer två vakter som tar oss till en säkerhetsprocedur där de kollar våra väskor flera gånger och kroppsvisiterar oss, det tar två timmar. Klockan sju får vi beskedet att vi ska bli deporterade, därefter går det fort. Sedan kommer två vakter som ska följa oss genom en kontroll, där de går igenom väskor och gör kroppsvisiteringar under två timmar.

nya och gamla medlemmar gå för att vässa argument, träna värvningsteknik och lära sig bygga valkampanj.

VALKURS I ÖREBRO Första avstampet inför supervalåret 2014 togs av SSU Örebro under Luciahelgen. Dit fick

48 8/2013

FRIHET

SKOLDEBATTÖRER UTBILDAS SSU-förbundet har dragit igång en central skoldebattörsutbildning. Den första kursen hölls i slutet av november på en kursgård utanför Stockholm.

Därefter kommer kurser hållas i Göteborg, Sundsvall

ANLEDNINGEN VAR ATT vi inte kunde ge detaljplanering för konferensen, att vi inte kunde ge exakta detaljer. Vi försökte hävda att i ett demokratiskt land ska man inte behöva ha detaljplanering för att få genomföra en konferens.

Då trodde vi att vi skulle få resa från Tel Aviv 21:20, men kvart i nio fick vi veta att de skulle behålla oss i ytterligare timmar. De ville ta oss tillbaka till rummet med stålstolarna igen, men två av oss förklarade högt och tydligt att det strider mot de mänskliga rättigheterna att inte låta oss sova. Vi krävde att få ringa till ambassaden och riktig mat. Då fick vi prata med en man som sa att vi skulle få vila. Det gav oss hopp. Men snart blev vi hämtade av två vakter som tog vårt bagage och satte oss i en minibuss. Det kändes olustigt. När vi hade kört från flygplatsområdet sa mannen som körde att han visste vart vi skulle och att han inte kunde säga ”bon voyage”, för det skulle inte bli trevligt.

Vi kördes till ett fängelse för illegala migranter. Där fick vi tillbringa tre eller fyra timmar utan att få den varma mat vi bett om.

Till slut fick vi åka till flygplatsen. Där eskorterades vi att sitta längst bak i planet, piloten tog våra pass och alla i planet fick veta att vi var personer som skulle deporteras. Väl i Istanbul trodde vi att vi skulle få våra pass och kanske få ett par timmars sömn på hotell. Men där kom en ny vakt och hämtade oss. Och så fick vi vänta till niotiden på morgonen på nya obekväma stolar, fortfarande utan mat.

JAG HÖLL MIG lugn tills vi landade i Stockholm.

En svensk polis gav oss passen och då började jag gråta. Jag förstod att han inte skulle försöka lura mig. Det var en väldig trygghet.

Jag kommer definitivt åka tillbaka till Palestina om jag får chansen, men det kommer inte ske de närmaste tio åren. Israel har nämligen gett oss inreseförbud och skrivit in oss i alla system. Nu vill vi prata om det vi varit med om och försöka rädda projektet. För oavsett vad vi har varit med om så är det mycket värre för våra vänner i Palestina. De upplever det här varje dag. Det här var 27 timmar av våra liv.

Vi känner människor som levt i den här typen av förtryck hela sina liv.” S

SSU i media

”Vi är övertygade om att införandet av ett 100-kronorskort skulle göra att f lflfler unga använder vår kollektivtraf ifik.”

Evelina Olsson och Samra Levnjak från SSU Jönköping vill ha ett kraftigt sänkt pris i kollektivtrafiken. Ur Jnytt.se.

”Det fif inns ett engagemang hos ungdomar, problemet är att de inte blir tillfrågade.”

Petrus Eriksson har varit med och startat en SSU-klubb i Karlshamn. Ur Bleking Läns Tidning.

”Jag kommer att sträva mot målet att vi ska bli 80 000 invånare 2030. Vi måste bland annat planera och bygga ffl ler bostäder och locka hit företag.”

28-åriga SSU:aren Evelina Fahlesson har valts till ordförande för bygg- och miljönämnden i Skellefteå. Ur Norran.

”Vi är försökskaniner i det nya systemet.”

Djeila Ahundzada om det nya betygssystemet. Ur VLT.

”I Dalarna har vi riktat in oss på låga trösklar, bra öppna debatter och i den här senaste kampanjen har vi satsat allt på en kommun åt gången.”

SSU Dalarnas ordförande om varför hans distrikt värvat flest medlemmar. Ur Mitt Dalarna.

och Växjö. Målet är att 100 nya skoldebattörer ska utbildas, enligt SSU-förbundet.

UNGDOMSFORUM SSU är inte bara Socialdemokraternas ungdomsförbund, det är LO:s också. En chans för fackligt aktiva SSU-medlemmar och unga LO-medlemmar att träffas var LO Ungdomsforum som arrangerades den sista veckan i november. Där hölls seminarier som ”Hur skapar vi ett jämställt arbetsliv?”, ”Ska man behöva dö på jobbet?” och ”Ungdomar – de nya daglönarna”.

”Moraliserande, stigmatisering och påförande av skuld och skam mot de mödrar som inte kan eller vill amma måste upphöra.”

Sara Karlsson ger sig in i debatten om bröstmjölksersättning. Ur Dagens Arena.

49 8/2013

FRIHET

Minnesstund för banbrytare I år är det 20 år sedan den socialdemokratiske politikern Kent Carlsson dog av aids.

Det uppmärksammade SSU och LO med en minneskväll till hans ära.

TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

NÄR KARL-PETTER THORWALDSSON valdes till SSU:s ordförande 1990 var det för att en annan kandidat hoppat av med kort varsel, Kent Carlsson. Han växte upp i Hagsätra i Stockholms södra förorter och engagerade sig som 14-åring i SSU. Kent Carlsson fick det olyckliga läkarbeskedet om att hans hiv gått så långt att han inte skulle klara av uppdraget som SSU:s ordförande. På den tiden var sjukdomen stigmatiserande och fortfarande okänd för många.

Smittan innebar en dödsdom.

FÖR ATT MINNAS Kent Carlsson och det han stod för arrangerade SSU och LO en minneskväll på LO:s högkvarter i Stockholm den 1 december – Världsaidsdagen.

I ett panelsamtal pratade LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, Mona Sahlin, Hbtsossarnas ordförande Sören Juvas och tidningen QX chefredaktör Jon Voss om arvet efter Carlsson och hur det kan leva vidare i framtiden.

Karl-Petter Thorwaldsson minns den tid då han lärde känna Kent Carlsson. Att Carlsson

var homosexuell tog det några år för honom att få veta – trots att de kom att bli nära vänner.

– Det var en ganska galen tid. Mitten på 80-talet. Det var en brytningstid kring hur människor diskuterade om sexuell läggning.

Där jag kom från pratade man inte om homosexualitet. Man pratade om Folkets husföreståndaren i grannorten, att han kanske var homosexuell, och det var tolv mil bort.

När aids blev känt i mitten av 80-talet blev det om möjligt än mer skamligt att vara homosexuell, staten svarade på hotet genom att förbjuda bastuklubbar där homosexuella män träffades.

– Det jag känner så stor sorg över är att vi försökte hålla Kents homosexualitet hemlig.

Det allra värsta var kanske dagarna innan kongressen, när Kent fått beskedet att han inte orkade bli ordförande. Han berättade inte ens för mig om vilken sjukdom han hade, fast jag kände honom så väl. Inte ens då kunde vi stå upp och säga att han hade en dödlig sjukdom.

MONA SAHLIN, SOM under många år kämpat

50 8/2013

FRIHET

för hbt-personers rättigheter, lärde känna Kent Carlsson i riksdagen. Något som inte alltid varit lätt i ett parti som många gånger haft svårt att hänga med i tiden och stå upp för allas rättigheter.

– Jag minns när han kom in i riksdagen och kom ut, han var den första öppet homosexuella politikern. Året därpå skulle vi rösta om partnerskapslagen. Då bestämde vi i Socialdemokraterna att det skulle vara en fri omröstning – en samvetsfråga. Trots att det borde vara en självklar del av vår politik. Mängder av partiets män röstade nej, det är fortfarande en stor sorg.

JON VOSS ÄR chefredaktör för tidningen QX, mångårig hbt-aktivist och var god vän med Kent Carlsson.

– Ett problem är att många uppfattar det som färdigt när det gäller hbt-rättigheter. Men vi är där kvinnor var 1921 och det första valet de fick rösta. Vi fick bort de värsta lagarna. Det är nu förändringen börjar. Nu är det viktigt att S och LO stöttar lokalt. När det lokala arbetet

Frihet från förr. 1958 Frihet var under 50-talet duktiga på att lyfta fram profilerade män som skribenter. I tidningen skrev såväl fotbollsstjärnan Kurt Hamrin som jazzmusikern Arne Domnérus. Domnérus fick i årets andra nummer rasa över rockmusiken: ”Rock’n roll är ingenting annat än ett billigt falskmynteri, som pågår under skydd av jazzmusikens täckmantel. En tydlig smakförsämring håller sakta men säkert på att smyga sig in bland den yngre generationen, där många – tyvärr – sätter likhetstecken mellan jazzmusik och rock’n roll.”

4 FRÅGOR

Josefine Pettersson, 24 år, SSU Uppsala

Lisa Enquist, 22 år, SSU Linköping

David Persson, 18 år, SSU Botkyrka

1. Vad gör du under julledigheten?

– Ledighet? Det var längesen. Gick ut gymnasiet 2008 och har inte haft jullov sen dess. Men jag ska försöka gå på nyårskonst i Uppsala där Jan Eliasson kommer vara hedersgäst. Min mor ska även komma till mig över juldagarna, vi har pratat om att köpa ett pussel och pussla tillsammans.

– Umgås med familj och vänner och planerar SSU Östergötlands januarikurs Snabba cash om ekonomi, EU och globalisering.

– Julledigheten ska fyllas med att baka tills frysen är överfull. Jag ska även umgås extra mycket med mina älskade chihuahuaor.

2. Har du ett nyårslöfte?

– Nej, men jag har en må-bra-lista på mitt kylskåp som gäller året runt – där står det bland annat äta, motionera, sova, sjunga, spela piano, träffa folk, vara med någon jag tycker om.

– Nej, jag tror att nyårslöften har motsatt effekt på mig.

– Ja men det betyder otur att avslöja vad. Min inre skådespelare varnar mig från att avslöja.

3. Hur ser din bostadssituation ut?

– Jag har haft tur och otur i mitt liv, vilket har gjort att jag bor i en bostadsrätt numera.

Hade tur och hittade en annons på internet, gick på visning och vi ville ha den. Och vi fick den billigt.

– Bor i studentkorridor, förstahandskontrakt, i Stockholm. Jag hade dock stått i kö ganska många år.

– Jag bor tillsammans med min mor och syster i en trea.

4. Vilka är dina politiska förhoppningar för nästa år?

– Jag har fortfarande inte lyckats ta mig iväg på SSU-3:an, så jag hoppas kunna göra det i höst! Helgerna på kursgården Marieborg brukar alltid bli till så fina minnen.

– Att ungdomsarbetslösheten blir första punkt på agendan, att SD, C & KD hamnar under spärren och att vi vinner valen. Så klart.

– Jag hoppas att de mänskliga rättigheterna och ungas perspektiv är i fokus under valrörelserna.

Jag hoppas även att det är många unga som tar plats i kyrkoråden runt om i landet.

51 8/2013

FRIHET

OLA PALMGREN Ålder: 21år.

Bor: Växjö.

Lyssnar på: Lady Gaga.

Just nu Tracy Chapmans ”Crossroads”.

Ville bli när jag var liten: Trollkarl, och få ett brev från Hogwarts såklart.

Favoritplats: Var som helst, så länge jag är med min syster.

Viktigaste politiska fråga just nu: Hur vi bygger en stark, jämlik och progressiv folkrörelse. Och feminismen, alltid.

52 8/2013

FRIHET

Supervärvaren Ola Palmgren vann SSU:s stora medlemsvärvartävling under hösten.

Han är Växjöbon som brinner för att det blir fler som kan påverka samhället.

TEXT & FOTO: JOHN ANTONSSON

K

URSEN I SOCIOLOGI på Linnéuniversitetet i Växjö är Olas sysselsättning men det han lägger ner mest tid på är SSU. Han är ordförande för SSU i Växjö och har fullt upp med att nå de 500 medlemmar han vill ha i kommunen till valet i september nästa år.

Under SSU:s höstkampanj tävlade medlemmar om att bli den bästa värvaren. Priset var en resa till Palestina (resan ställdes in, läs mer på sidan 48). Ola vann tävlingen genom att värva 66 nya medlemmar till SSU i Växjö.

– Det var lite svårt att hinna med skolan men det var jag tvungen att hinna. Så ja, jag hann det också. Men det var tajt, det tog ju en del av nattsömnen. Men det är värt det. Jag får så himla mycket energi av att vara ute och kampanja. Det är lätt det roligaste jag vet.

ANLEDNINGEN TILL ATT Ola är så förtjust i att värva nya medlemmar är att han tror att det är det bästa sättet att påverka samhället.

– Jag är med och påverkar när jag övertygar någon annan. Jag blir frustrerad av hur saker är, då måste jag få utlopp för det. Och det bästa sättet att få utlopp för det är att vara ute och kampanja.

Ola är ordförande för SSU i Växjö. Det är också uppdelat så att det är han som är ansvarig för kampanjande.

– Vi hade fem skolbesök under de tre höstveckorna. Tidigare har vi haft jättemånga kampanjer på en vecka och kanske inte värvat jättemånga på en gång. Den här gången hade vi bara fem dagar och var väldigt många på skolorna. Vi var kanske sju–åtta varje kampanjdag. Är vi många når vi också fler, man blir också mycket mer självsäker.

Vad gör att du är så bra på att värva?

– Jag vill någonstans hitta vad det är som kan få just personen framför mig att vilja gå med i SSU. Det viktigaste är att lyssna. Vi kan inte vara en ångvält med fakta om varför man ska gå med. Jag brukar ställa frågor och till slut hittar man något. Jag har i princip aldrig värvat någon på en sakfråga. Jag upplever att det är värderingar som får folk att ta ställning.

Man går gärna med i en organisation som delar ens värderingar. Det gör det lättare att värva för jag är trygg i mina värderingar.

Som exempel tar Ola upp 90-dagarsgarantin som SSU sett till att Socialdemokraterna är för. Han tycker att det är ett bra förslag men tror inte på det som ett sätt att locka nya.

– Om någon går med bara på grund av 90-dagarsgarantin, men när vi har drivit igenom den då? Är man färdig då? All vår politik måste bottna i våra värderingar.

UNDER HÖSTEN DREV SSU:arna i Växjö en antirasistisk kampanj. På framsidan av materialet stod det ”Ge rasismen rött kort”, på baksidan uppmanades personer att ta bilder på sig själva med det röda kortet och lägga upp det på Instagram under hashtaggen #röttkort.

– Vi lottade ut biobiljetter till fem personer. På så sätt blev de som var med på Instagram budbärare åt oss och så fick andra information om SSU, säger Ola. Under höstkampanjen var SSU Växjö på fem skolor. Fyra gymnasier och en högstadieskola, både teoretiska och praktiska program.

På Katedralskolan värvades 50 medlemmar. Det gick även bra på den praktiska skolan, där SSU brukar ha det svårt.

– Vi kan inte gå dit och tänka att ingen vill gå med. Vi ska tänka att vi ska värva hela jäkla skolan. Tidigare har vi aldrig värvat fler än tre på det praktiska gymnasiet. Nu värvade vi 18 på en dag. Det handlar ju om att vi var många, hade gott självförtroende och en värderingsdriven kampanj.

PRECIS EFTER KAMPANJEN arrangerade SSU i Växjö ”Nattfotboll mot rasism”. Ola tycker att det är viktigt att ha olika former av verksamhet för att locka så många som möjligt.

– Mötesformen passar ganska få, man måste göra annat. Vi har en vision och ambition om att starta en graffitiklubb, arrangera ett simhallsevent, konsert i januari och skogsrave till våren.

– Det är skitviktigt att vi verkligen samlar folk på det sättet, det är avgörande. Vi håller på att starta upp en feministisk klubb. De säger att vi måste föra ut feminismen till fler. Då måste vi sänka trösklarna för engagemang. Då tror jag det är viktigt med party i simhallen, fotbollsturnering eller skogsrave. S

53 8/2013

FRIHET

1 Bildbevis 1. SSU Jämtland på Torvallaskolan.

2. Miljökurs hos SSU Västerbotten.

3. Denja, Sara och Maja på pass om sätt att lära sig på SSU:s centrala handledarutbildning.

4. SSU:are från Örebro, Nora och Lindesberg besöker riksdagen och träffar Stefan Löfven.

5. SSU Värmland debatterar miljö, jobb och utbildning i Kristinehamn.

2

3

Mejla dina egna SSU-bilder och en beskrivning till info@frihet.se, märk mejlet ”Bildbevis”.

5

4

54 8/2013

FRIHET

Å andra sidan

>Treterminssystem Aza Cheragwandi, SSU Stockholms län

Karl Larson, SSU Västerbotten

Varför är det en bra idé med treterminssystem?

– Treterminssystemet är ett enkelt sätt för att påskynda utbildningsprocessen och få fler unga ut i arbetslivet snabbare. Det finns alltför många studenter som inte är sugna på ett jobb, inte har råd eller vilja att åka utomlands på någon längre semester och hellre skulle vilja ta en extra kurs med klasskamraterna för att utöka sin kompetens.

Men är det inte en risk att studenter pressas för hårt?

– Det viktigaste med ett treterminssystem är dess frivillighet. Ingen student ska tvingas till en sommarkurs, utan det ska vara en möjlighet för varje student att läsa en sommarkurs relevant till sin utbildning.

Varför är det en dålig idé med treterminssystem?

– För att det finns ett stort värde i att sommaren lämnas öppen. Dels för möjligheten att skaffa sig arbetslivserfarenhet, dels för möjligheten att läsa något helt annat på sommaren. Många studenter kan också behöva ett uppehåll från studierna under sommaren, för att komma åter med nya krafter. Universitetsstudier är redan viktat åt dem med hög studievana, ett treterminssystem skulle vara ännu mer exkluderande för dem som inte trivs med detta sätt att lära sig, men behöver kompetensen.

Vad säger du om argumenten att det är ett sätt för studenter att bli klara fortare och samtidigt fixa sommarförsörjningen?

På SSU-kongressen i somras var treterminssystemet på högskolan en av de hetaste frågorna. Men åsikterna går isär. Är det ett sätt att påskynda utbildningen eller att ensidigt gynna dem som kommer från studievana hem?

Vårt utbildningssystem är uppbyggt på det sättet att ens personliga ansvar ökar från grundskolan via gymnasiet till universitet, då måste vi kunna lita på att våra studenter tar sitt ansvar och gör det val som är bäst, vare sig det är semester, jobb eller en sommarkurs relevant till deras utbildning. Valfriheten är det viktiga i sammanhanget.

Vad krävs för att ett treterminssystem ska fungera?

– Först och främst krävs ett genomtänkt förslag som grundar sig på noggrann utredning med individer och organisationer som har särskild kompetens i frågan samt i samtal med studentkårerna och lärarkårerna. Systemet bör inte verkställas som hastigast utan vi bör låta förundersökningen ta den tid som krävs för att säkerställa ett kvalitativt och effektivt treterminssystem redan från första dagen.

Sedan måste vi se det som en god arbetsmarknadsåtgärd där fler unga får ökade möjligheter, det kräver i sin tur att politiken möter upp dessa unga med arbetstillfällen och goda villkor.

– Det finns absolut problem för studenter att klara sommarförsörjningen. Det är dock i första hand ett arbetsmarknadsproblem, och en treterminslösning skulle sopa problemet under mattan. I stället borde vi fokusera på att eliminera ungdomsarbetslösheten. Studietiden kan vara en formgivande tid i livet, och då många börjar studera på universitetet direkt efter gymnasiet, är de rätt unga när de blir klara med sin utbildning. Denna tid är lärorik och borde inte jäktas. Om vi hade tre terminer skulle sommarterminen troligtvis bli norm, framför allt inom redan högpresterande program som till exempel jurist. Dessa studenter kan behöva göra något annat under sommaren, de har det stressigt nog redan.

Vad annars kan göras för att förbättra högskolestudenters ekonomiska situation, inte minst på sommaren?

– Som jag nämnde tidigare, en bra arbetsmarknad för unga. Ett annat alternativ vore att studenter skulle få regelrätt semester, med studiemedel också under sommaren.

55 8/2013

FRIHET

Internationella vänner VÄSTSAHARA S Större delen av Västsahara är ockuperat av Marocko. I oktober 2010 sattes ett protestläger upp i Gadaym Izik. 12 000 protesterade och Marocko slog ner upproret. Sedan dess är flera aktivister fängslade och har enligt Polisario en väldigt utsatt situation.

Vill bli fria Västsahara har varit ockuperat av Marocko sedan 1975. Det västsahariska ungdomsförbundet Ujsario besökte Sverige för att berätta mer om situationen i landet.

tar att det är viktigt för dem att berätta för omvärlden om situationen.

– Vårt folk är delat i två delar. Den ena delen lever i flyktingläger och har gjort det i 40 år. En mur skiljer dem som lever i lägret från dem som lever i det ockuperade området. Det är skamligt att vi under 2000-talet fortfarande måste leva under ockupation. Sverige hjälpte Sydafrika till frihet. Vi hoppas att Sverige kan hjälpa oss igen.

TEXT: JOHN ANTONSSON BILD: BECKY BERGDAHL

N

ÄR SPANIEN LÄMNADE kolonin Västsahara 1975 trodde västsaharierna att de äntligen skulle bli fria. I stället blev de ockuperade igen, den här gången av Marocko.

Västsaharas frihetsrörelse heter Polisario. Det är de som tog upp den väpnade kampen när ockupationen inleddes. Under ockupationen flydde stora delar av Västsaharas invånare till Algeriet, där de fortfarande lever i flyktingläger. Sedan 1991 har Polisario lagt ner vapnen men de som lever i lägren är fortfarande avskilda från dem som är kvar i Västsahara inom det ockuperade territoriet. En mur och minerad mark som sträcker sig lika långt som hela Sverige splittrar familjer.

POLISARIOS UNGDOMSFÖRBUND HETER Ujsario. En delegation på fem personer reste i slutet av november till Sverige för att berätta mer om situationen i Västsahara och i flyktinglägret Tindouf.

– Vi är här för att stärka vår relation med SSU som alltid varit bra.

SSU är en skola för oss som lär oss mer om strategi och ideal. Vi lär oss också om demokrati och jämlikhet. Vi vill lära oss från projekt som det här, TFarah’ Dahi från Ujsario.

MOHAMAD JATRANI JOBBAR med information i flyktinglägret. Han berät-

Hur är det i Västsahara och i lägret?

– Västsaharas problem är grundade i ockupationen. Det är väldigt tydligt från flera FN-resolutioner att Västsaharas folk själva ska få välja om de vill bli oberoende eller integrerade i Marocko. 1991 sa FN att vi ska få genomföra en folkomröstning. Vi tycker att det är ett bra sätt, att själva få välja. Men sedan dess har ingenting hänt, vi fortsätter att vänta.

– Vi lever fortfarande i lägren, vi väntar fortfarande på att FN hjälper oss att få genomföra vår folkomröstning, säger Ujsarios Mahfoud Salama.

DET FINNS FLERA rapporter från Amnesty och Human Rights Watch som berättar om bristerna när det gäller mänskliga rättigheter i flyktinglägret och på den ockuperade marken. Tillgången till vatten är dålig i flyktinglägret, tillgången till bra vatten är ännu sämre. Människorna får förlita sig på internationell hjälp för att få mat.

SEDAN 1991 HAR det rått vapenvila. Men det börjar bli allt svårare att följa den smala vägen, berättar Mohamad Jatrani.

– Vi har väntat i 40 år. Majoriteten vill hitta fredliga lösningar men börjar bli trötta på att vänta. Vi vill ha fred och jobbar för fred, ingen i vårt samhälle vill ha en annan väg. Men vi kan inte vänta på ingenting hur länge som helst. Det är ett problem för oss. Fred är den bästa vägen, men om vi inte kan få vår frihet på det sättet pressas vi av det internationella samfundet mot vapen och en mer farlig väg. S

56 8/2013

FRIHET

Du är på plats sju på EU-listan, hur känns det, vad vill du göra där?

– Det är häftigt att få stå så högt upp! Nu ska vi göra en riktigt bra valrörelse, något som jag är extremt laddad för.

– Europaparlamentet styrs i dag av en majoritet högergubbar. Rasismen är på frammarsch och den ekonomiska krisen drabbar den unga generationen hårt. Jag vill driva en annan politik, en där unga ges jobb- och utbildningsmöjligheter, där EU:s klimat- och jämställdhetsarbete radikaliseras och där åtstramningspolitiken läggs på hyllan.

– Europaparlamentet styrs i dag av en majoritet högergubbar.

SSU har fått två priser för sitt engagemang för Palestina, vad betyder det?

– SSU har fått vår systerorganisation Fatah Youths solidaritetspris. Vi har fått det för vårt framgångsrika internationella projekt och vårt fina samarbete. Det priset har jag, Gabriel och Darina precis varit i Palestina för att ta emot. SSU har också blivit utnämnd som Årets Palestina-organisation av Palestinska föreningen i Stockholm. Det får vi för att vi står upp för palestiniernas sak som en stark politisk röst. Båda priserna känns hedrande och som fina erkännanden. Alla SSU-medlemmar som engagerar sig i frågan borde känna stolthet!

Vad gör du en ledig vinterdag?

– Om jag är i Stockholm så äter jag brunch på bästa stället runt hörnet där jag bor och sen fyndar jag julpynt, jag är en riktig julfantast! Men oftast när jag är ledig åker jag hem till Valbo. Där dricker jag kokkaffe med mormor och läser ikapp mig på Arbetarbladets senaste nummer.

57 8/2013

FRIHET

V ju ad st gö nu r d ? u

Några SSU-medlemmar fastnade på väg till Israel. Tror du att det kommer bli problem för samarbete med palestinska organisationer i framtiden?

– Det är för tidigt att säga någonting om det än. Däremot är det ju väldigt oroande. Jag vet att väldigt många krafter i Israel sett positivt på att Fatah valt den demokratiska linjen och att samarbeta med demokratiska organisationer som SSU. Det borde också ligga i Israels intresse att ha motparter som är demokratiskt sinnade. Därför är det väldigt oroande att man agerar på det sätt man gjort.

–Vi har gjort ett uttalande och så har vi ju tillsammans med Palmecentret kontakt med den israeliska ambassaden. De har tidigare sett positivt på att Fatah har kontakten med demokratiska organisationer och borde se positivt på det även nu.

Situationen för den som flyr till Sverige är många gånger ganska farlig. Vad tycker du kan göras för att det ska bli lättare att söka asyl i Sverige?

– En sak är att man ska kunna söka asyl på plats i det land man vill från. Det skulle underlätta för många och ta bort en stor del av risken för människosmuggling och den här typen av katastrofer.

Hur motarbetas SD bäst?

– Jag tror att vi socialdemokrater är tydliga med att om vi ska bygga ett bra Sverige så måste alla som vill och kan jobba också ha ett jobb att gå till. Då handlar det om att få alla människor att förstå att kampen för full sysselsättning är det som är den viktigaste frågan. Jag tror på att förmedla det budskapet och föra en politik som leder till det. Då kommer Sverigedemokraterna att vara irrelevant för många människor. För vad människor vill ha är jobb och trygghet, vi måste visa att vi kan erbjuda det.

JO Le o f de vä m d lfi ch örb i NA ra vä un – än gar gra –J am Nu dr fö tio ag nd r o S d e va. sst u at r fl ns ä t i S BE m n s r ed Sen yre de ig. ykt pol SS S U RG SS är lse r vi Vil ing itik U:s :s fö ST U de n, å nte ken ar . B ta rb ä i Sö t l u RÖ n k dr jul a r rins seg i E st s esp nd s M o , e u a a Äl och nt tse er! uro fa rso sty r r p t vs n n e a. va l i bo för ill S sk s e Vi r n an rg m SU a j gi är tir . ig a . ck v as be -dis g, s em i kr ism ty tri om de kt ot ävd oc r d fö all pa e h et r a a i rti fle Ge tt v et r l oc ag m är en va h lig nu a sa , v m är ha t va r

Förbundssekreterare SSU

ju

Förbundsordförande SSU

SS LI h ko ku ka hj SA U ä m r l t t jälp re a – A m ser lels lpe – J :s s BJ dj di n er na er r k ag tu e d n s d u o Ö i st tri ar et och ch rs är RK eg kt s ä a ha m e om i et en r tt r till nfo nd itt b i S at mi ör sa rm le i p ud sm SU t n tt j a s mm a da la a :s å S obb ig a tio rn ne gr SU a om ns n. a a rin n. un :s tt 20 me Det tt s gen o du m rd 0 d y tb ål n p ha är 1 ih av ild at a S er nd 50 op SS ni t 5 SU son le p pr U: ng 00 : e da ers og s n re o ra y va pe s ce r. oc ne m, års rje rs nt h r s sk ku o år n rala fö om ic rs e . re rs k lä gå ka u er. J ka urs sa r ag t ha er re o gå ch tt

Ellinor Eriksson

de

Gabriel Wikström

V ju ad st gö nu r d ? u

Sossesfären

BILD: WIKIA.COM

7 FRÅGOR

Vinn biobiljetter och Frihetkassar.

Skicka in din lösning till Frihet Media, Box 554, 101 31 Stockholm, eller mejla till info@frihet.se senast den 25 januari.

PS. Glöm inte att meddela oss namn och postadress.

TÄVLING

1

5

2

6

Vilken hiphopgrupp har samarbetat mycket med musikern och producenten John Forté?

1. Outkast X. Fugees 2. Gang Starr Var brukade Olof Palme spendera sina somrar?

1. Muskö X. Visingsö 2. Fårö

3

Vad heter Växjös mest kända fotbollslag?

1. Växjö FF X. Öster IF 2. Katedralen IK

4

Vad heter den blonda vampyren i ”Buffy the vampire slayer”?

1. Angel X. Xander 2. Spike

58 8/2013

FRIHET

Vad hette Chiles kända protestsångare?

1. Victor Jara X. Salvador Allende 2. Manu Chau

Vilket fackförbund organiserar svenska lantarbetare?

1. Kommunal X. Seko 2. Skogs- och träfacket

7

Vilken bok slog författaren till Shima Niavaranis pjäs ”Jag ringer mina bröder” igenom med?

1. ”Still” X. ”Ett öga rött” 2. ”Amatka”

GRATTIS! Johanna Ström, Solna, Mohammad Waysi, Grums, och Siri Björklind, Linköping. Ni har vunnit två biobiljetter och en Frihetkasse var.

Ta med en latrin till julbordet.

På shop.redcross.se kan du bland annat köpa latriner till de nödställda i Filippinerna för 300 kronor. Du får ett gåvobevis som du kan behålla eller ge bort.

Pengarna går till rätt saker på rätt ställe. I rätt tid.

Sätt hjälpen i rörelse 59 4/2012

FRIHET

60 2/2012

FRIHET