

FRIA FÖRETAGARE

FOKUS: UPPHANDLING
Hans AI-teknik digitaliserar offentliga inköp
E norm potential för pytteliten teknik

PETERHELLBERG:”Lagstifta30dagars betalningstidföregenföretagare”

S å påverkas svenska företag av EU-beslut
Höjning av ROT – välkommet för utsatt bransch
Bjäre Chips utmanar stora snacksdrakar
4
Nya integrationspolitiska mål med tydligt fokus på eget ansvar.
6
Stort fokus på offentliga upphandlingar – stora affärer för den som anstränger sig.

”
Var noggrann när du fyller i anbudet så att du inte missar att fylla i någon punkt.
Upphandlingsjuristen Magnus Josephson delar med sig av sina råd till småföretagare som vill nå framgång med sina anbud. 14
18
Tillfälligt höjt ROT-avdrag välkommet inslag för byggbranschen.
22
Så påverkar EU-beslut
Finnes: affärer för 1 000 miljarder
Det köps för nästan 1 000 kronor i Sverige av kommuner, regioner och statliga organ varje år. För småföretagen finns här en fantastisk möjlighet att få fler affärer lokalt eller regionalt. Drygt 4 av 10 upphandlingar avser tjänster och 3 av 10 avser anläggningsarbete. Kommunerna står för cirka 7 av 10 upphandlingar.
Totalt genomförs drygt 17 000 upphandlingar varje år där små och medelstora företag står tillsammans för 7 av 10 anbud som kontrakteras.
Men så snart man pratar om anbud eller upphandling med småföretagare så rynkar många på näsan, det är komplicerat i deras ögon. Dels att ta reda på vilka anbud som man kan vara aktuell för och dels alla förberedelser som man behöver göra, certifieringar hit och dit och krav som ställs på företaget för att kvalificera sig till ett anbud. Sist men inte minst, själva skrivandet! Många småföretagare anser att det är svårt att formulera ett anbud i skrift. Detta sammantaget gör att många avstår och hoppas på kunder på annat håll.
Vi på Företagarförbundet vill i detta nummer ge lite tips och idéer på hur du som småföretagare kan ge dig in i leken om anbuden som sker lokalt och regionalt. Det är stora värden och har man väl gjort ett anbud en gång så är allting avsevärt lättare nästa gång. Det finns också mycket hjälp att få och det kan vara värt att ta den hjälpen vid första tillfället för att ta sig igenom och orka med anbudsprocessen. Så ta en dag under sommaren och sätt dig in lite i anbudsförfaran det, läs tidningen du har i handen, sök upp vilka anbud som är aktu ella lokalt och se hur du skulle kunna kvalificera ert företag! Lycka till med att ta del av de 1 000 miljarderna!
PS. Alla offentliga upphandlingar av varor, tjänster och byggen treprenader över direktupphandlingsgränsen, som idag är 700 000 kronor, ska som huvudregel annonseras och konkurrensutsättas.
Mats Assarsson, förbundsordförande


56
Chipsfabrik på Bjäre utmanar de stora snacksbjässarna.
Visste du att...
... Vi på Företagarförbundet har en enda uppgift: att förbättra villkoren för de svenska småföretagen. Vi jobbar hårt med att skapa kvalificerade medlemstjänster och att skapa ett stort utbud av förmåner till mycket gynnsamma storkundsrabatter. Medlemmar som använder förmåner från våra partners sparar i genomsnitt 6 100 kronor per år på medlemskapet. Läs mer på www.ff.se/medlemsformaner
KONTAKTINFO
Fria Företagare är organ
för Företagarförbundet
Box 1132, 262 22 Ängelholm
www.ff.se, e-post: info@ff.se
Telefon: 020-760 761
Kansli semesterstängt: V28-31. BLI MEDLEM?
Tel: 020-760 761 (anknytning 1)
REDAKTIONSRÅD
Mats Assarsson, Bo Furevi
Dennis Oscarsson, Petri Savolainen
SÄLJANSVARIG
Mellansvenska
Telemarketingtjänsten AB ANNONSBOKNING bo.furevi@ff.se
WEBBEN
Facebook: FöretagarFörbundet www.ff.se
ANSVARIG UTGIVARE
Mats Assarsson
OMSLAGSFOTO
Michael O’Donell
REDAKTÖR
Dennis Oscarsson
redaktion@ff.se TIPS
Skickas till redaktion@ff.se. Märk med Fria Företagare.
LAYOUT/ORIGINAL
New Copywriting
ÖVRIGT
Åsikter uttryckta i denna publikation är antingen skribenternas egna eller de intervjuades och
speglar nödvändigtvis inte den ansvarige utgivarens eller Företagarförbundets åsikter. Det är fritt att citera Fria Företagare, källan ska dock alltid uppges.
TRYCKERI
Aller


Uppgång för ekologiskt
frukt och grönt
n Försäljningen av ekologiskt frukt och grönt tog ett skutt uppåt under första kvartalet i år. Det visar rapporten Svenskt ekoindex.

Så stor andel av svenskarna är öppna för att lägga odlat kött på tallriken. Det rapporterar sajten Livsmedelsnyheter baserat på en ny studie av YouGov på uppdrag av Good Food Institute. Enligt studien gör 60 procent av svenskarna tummen upp för inhemsk produktion, däremot var det bara 14 procent som visste så mycket om odlat kött.
Ökad produktion av halvledare väntas i Sverige 55 %
n Under coronapandemin drabbades Sveriges företag hårt av bristen på halvledare. Nu ska ett av världens viktigaste produktområden säkras upp – EU satsar på ökad produktion genom mångmiljardsatsningen European Chips Act. Snart öppnar Tillväxtverket och EU:s regionalfond en utlysning som ska stärka den svenska halvledarsektorn.
– Nu behövs en kraftsamling och en gemensam mobilisering för att vidareutveckla Sveriges position när andra länder storsatsar. För att lyckas med detta, och att skapa tillväxt i branschen, krävs ett starkt svenskt ekosystem. Vi behöver knyta samman de starkt specialiserade kompetenser som finns i många delar av landet. Den här utlysningen bidrar till det, säger Tim Brooks, chef för avdelningen Företag.
– Nu ser vi tydligt att den ekologiska maten fortfarande inte ökat lika mycket i pris. Med minskade prisskillnader hoppas vi att fler väljer de ekologiska alternativen, säger Ida Lind på Ekologiska Lantbrukarna, till sajten Livsmedelsnyheter när hon kommenterade rapporten.
En kombination av ökad volym och sänkta priser på ekologisk mat står bakom ökningen.

”Vi kan se att 60 procent av hushållen har en belåningsgrad på över 50 procent. Några hushåll ligger på en högre nivå, 8 procent har en belåningsgrad på 85 procent eller mer.
Anton Bratt, nationalekonom på SCB.
AI-användning vanligast bland småföretagare
n AI-tekniken har seglat upp som ett hett samtalsämne och hela världen genomgår just nu ett större skifte där just AI leder till både förändrade arbetssätt och kostnadsbesparingar för företag och offentliga verksamheter. I en av SCB:s analyser om AI och innovation uppgav vart femte företag att de använde AI, vilket är en fördubbling jämfört med 2019. Stora företag brukar vara snabbare än små företag att testa, men den mest utmär-
kande ökningen har faktiskt skett bland de små företagen. År 2019 använde endast 2 procent av de små företagen AI. Sedan dess har antalet ökat och fyra år senare använde 13,6 procent av de små företagen AI.
En förklaring till ökningen bland mindre företag kan vara det genomslag som öppet tillgängliga AI-verktyg som exempelvis ChatGPT fått under de senaste åren, något som förenklar tillämpningen.
880-procentig ökning av vindkraftverk på 20 år
n Antalet vindkraftverk breder ut sig runt om i landet och ser inte ut att avta. De senaste åren har de ökat med drygt 880 procent enligt en rapport från Statistiska centralbyrån, SCB. Allra flest finns i Västra Götalands och Skåne län där det finns 615 respektive 443 vindkraftverk.
År 2002 fanns det cirka 530 vindkraftverk i Sverige, och år 2022 hade antalet vindkraftverk ökat till över 5 200 – vilket motsvarar en ökning på drygt 880 procent.


Regeringen lanserar nya integrationsmål
Företagarförbundet föreslår lösning
I mitten på maj presenterade arbetsmarknadsoch integrationsminister Johan Persson (L) regeringens nya integrationspolitiska mål. Med ett tydligt fokus på eget ansvar syftar målen till att bryta utanförskapet och flytta människor från arbetslöshet och bidragsberoende till jobb och sysselsättning. ”Om du gör rätt för dig är Sverige rätt för dig” sa Johan Persson under pressträffen.

Arbetslösheten i Sverige stiger och ligger nu på 8,3 procent, en siffra som förväntas stiga ytterligare till 8,4 procent i början av 2025. Bland utrikes födda är situationen betydligt värre, med en arbetslöshet på 16 procent. För människor med ursprung utanför Europa är hela 330 000 av 900 000 inte
självförsörjande. Dessa siffror visar på behovet av kraftfulla åtgärder för att förbättra integrationen.
De fem nya integrationsmålen som regeringen har satt upp är:
1. Ekonomisk integration – Målet är att fler ska komma i arbete och bli självförsörjande.
2. Språklig integration – Be-

Utmaningar och förväntningar
n Att implementera de nya integrationsmålen och stödja modeller som Tillväxtjobb kommer att kräva samordnade insatser från flera olika sektorer. Arbetsmarknads-, utbildnings-, social- och näringsdepartementen måste arbeta tillsammans för att skapa hållbara lösningar. Med tanke på de nuvarande höga arbetslöshetssiffrorna, särskilt bland utrikes födda, är det avgörande att nya strategier testas och utvärderas snabbt.
TILLVÄXTJOBB
Tillväxtjobbens
toning på vikten av att lära sig svenska språket, något som Liberalerna har förespråkat i två decennier.
5. Utbildningsmål – Fler människor ska utbilda sig och kompetensutvecklas.
6. Demokratisk integration – Ökad förståelse för värdet av demokrati och stöd för det demokratiska samhället.
7. Social och kulturell integration – Målet är att alla ska känna tillhörighet till det svenska samhällets grunder.
Företagarförbundets
modell: Tillväxtjobb
n Företagarförbundet har redan under pandemin föreslagit en modell för jobbskapande kallad Tillväxtjobb. Model-
len passar som hand i handske med regeringens tre första mål ovan. Om och när dessa infrias så följer de båda sista efter på ett naturligt sätt. Tillväxtjobb innebär att företag anställer en person på deltid (30 procent) och kompetensutvecklar denne på resterande tid (70 procent) på plats i företaget.
Arbetstiden ökas gradvis och utbildningstiden minskas, med målet att nå 100 procent arbetstid efter 18 månader. Personen får en kompetensutbildning som stärker den anställdes roll i företaget, och små företag kan ta rimliga steg i den kritiska tiden med sina första anställda.
Modellen påminner om lärlingsjobb men är tänkt att tilllämpas över alla branscher och tjänstesektorer.

Företagarförbundets modell erbjuder ett konkret sätt att överbrygga gapet mellan utbildning och arbetsmarknad, och dess breda tillämpning över olika branscher gör den särskilt attraktiv. Om Tillväxtjobb kan skalas upp och integreras i nationell politik, finns det potential för betydande framsteg i kampen mot arbetslöshet och för ökad integration.
Framtida steg
n Regeringen kommer att behöva noggrant övervaka och justera sina strategier baserat på den feedback som erhålls från olika intressenter, inklusive småföretagare och arbetsmarknadsexperter. Elin Landell rapport från den 31 maj 2024 kommer att kunna spela en avgörande roll i att forma dessa åtgärder. Och därefter är samarbete mellan offentliga och privata sektorer avgörande för att säkerställa att de nya integrationsmålen inte bara förblir på papper, utan också blir verklighet för tusentals människor i Sverige.
Mats Assarsson, Förbundsordförande, Företagarförbundet (FF)
Företagarförbundet uppmanar till samarbete
n Företagarförbundet uppmanar även näringsminister Ebba Busch att prioritera jobbskapande högre på agendan för näringsdepartementet och utforska de möjligheter som företagen själva presenterar. ”Det är hos företagen som jobben förväntas skapas”, säger Företagarförbundet. Vi menar att jobbskapande och integration bör inkludera näringspolitiken och inte isoleras till utbildnings-, arbetsmarknadsoch socialdepartementen. Näringsministern har en viktig roll i att skapa de bästa förutsättningarna för företagen att klara sin del av uppgiften, vilket är att skapa arbete och därmed bidra till integrationen i samhället. ”Att genomföra dessa förändringar kommer inte att vara enkelt, men om både företagen och en samarbetande regering är inställd på att göra de nödvändiga ansträngningarna för att säkerställa Sveriges framtid kan vi klara uppgiften, säger Dennis Oscarsson Krook, Företagarförbundet.
Om du som leverantör är missnöjd med en upphandling kan du få den prövad i domstol. Att ansöka om så kallad överprövning är kostnadsfritt, men det gäller att ansöka i tid.

Missnöjd med upphandlingen?
– Det kan finnas flera skäl till att en leverantör vill få en upphandling överprövad, säger Therese Olausson, jurist på Upphandlingsmyndigheten. Det kan till exempel röra sig om missnöje med att man inte vann upphandlingen, men också att man tycker att den upphandlande organisationen ställer helt orimliga krav på le-
inte ska användas som ett allmänt sätt att klaga på något man tyckte gick fel i upphandlingen, om det inte är relaterat till en överträdelse av upphandlingsreglerna som påverkat möjligheten för det enskilda företaget att lämna anbud eller bli leverantör.
– Jag rekommenderar att man i första hand för en dialog
ler beslut. För att förvaltningsdomstolen ska ta upp en ansökan till prövning krävs också att man uppfyller ett så kallat skaderekvisit som leverantör.
Det betyder att man ska ha lidit skada, eller riskerar att lida skada, av felet.

nen, säger hon. Kanske finns det ytterligare
Att skicka in en ansökan om överprövning och få saken prövad av förvaltningsdomstolen är en kostnadsfri process.
– Man kan heller inte dömas att betala motpartens kostnader om man förlorar, säger Therese Olausson. Däremot betalar var och en för sina egna kostnader, till exempel
www.ff.se info@ff.se
eventuella juridiska ombud under processen. En ansökan om överprövning ska ske under den så kalllade avtalsspärren, som löper från och med att resultatet av upphandlingen har meddelats till leverantörerna som deltagit i upphandlingen. Avtalsspärren löper under minst tio dagar.
– Den som vill veta mer om hur en överprövning går till och vad man ska tänka på hittar stödmaterial på upphandlingsmyndigheten.se, avslutar Therese Olausson.
Text: Stefan Hedner Foto: Adobe Stock
Anbudsproffsets tips för att vinna upphandlingen
Magnus Josephson vet hur man skriver vinnande anbud till offentlig sektor. Han har jobbat med lagen om offentlig upphandling, LOU, i snart 30 år, varit rådgivare till fler än 600 företag, utbildat tiotusentals personer och skrivit vinnande anbud för cirka 21,5 miljarder kronor.
– Jag har hållit många föredrag för småföretagare och ofta fått frågan hur man gör för att vinna anbud, säger Magnus Josephson. Min motfråga då är ”Hur vinner man något överhuvudtaget, oavsett om det är en match eller en upphandling?”. Svaret är att vara riktigt bra förberedd, att arbeta proaktivt istället för reaktivt.
Det första Magnus Josephson tipsar om är att proaktivt undersöka var det finns en efterfrågan på den produkt eller tjänst man säljer.
– Är man ett nystartat företag med en ny produkt finns kanske inga befintliga avtal att söka efter. Då får man titta på avtal som tangerar området, kontakta de leverantörer som har avtalen och fråga om man kan bli underleverantör åt dem. Underleverantörer omfattas inte av LOU, utan de som har avtalen kan välja vilka underleverantörer de vill.
Ett annat tips är att inte underskatta betydelsen av att vara en uthållig leverantör.
– Kommuner skriver ofta av-
”
Som litet företag är det enklare att vinna många små upphandlingar än en stor.
Magnus Josephson
tal på fyra år, säger Magnus Josephson. För att komma ifråga som leverantör måste man kunna göra troligt att man klarar perioden både ekonomiskt och personalresursmässigt. Det är faktiskt lätt att underskatta vad ett kontrakt innebär, men det ska skötas parallellt med alla andra kunder. Att ha ordning på ekonomin är också en proaktiv åtgärd.
För företag som av olika orsaker inte kvalificerar sig för större upphandlingar är direktupphandlingar ett bra al-
ternativ. I dessa är inte LOU i spel, men de upphandlande organisationerna kan ha interna riktlinjer att följa. – I en direktupphandling kan exempelvis en kommun köpa in en produkt för ett värde av cirka 700 000 kronor utan att annonsera upphandlingen. Ett proaktivt tips är att kontakta de kommuner man är intresserad av och fråga dels vad de har för direktupphandlingspolicy, dels vem som har störst intresse av ett avtal för produkten. Det brukar inte vara själva upphandlaren, utan en verksamhetschef vars användare behöver produkten. Sedan kan man erbjuda en testperiod med leveranser för kanske 50 000 kronor. Gör man detta för ett större antal kommuner kan det snabbt bli mycket pengar. Titta också på bilaga 2 till LOU. Där listas ett antal tjänster inom bland annat hälsovård samt hotell och restaurang som ger undantag för upphandling upp till ett värde av 8,1 miljoner för hela avtalsperioden. En bra möjlighet som jag använder ganska ofta för mindre företag.
Ytterligare en rekommendation är att bekanta sig med tendium.se, ett svenskt företag med en AI-tjänst för bevakning av upphandlingar och anbudsskrivning.
– Där är det enkelt att se vil-

Fler tips från Magnus
1 Välj klokt. Satsa din tid på de upphandlingar du har störst chans att få. Är du ett litet företag har du större chans att vinna många små upphandlingar än en stor.
2 Många börjar skriva sitt anbud alldeles för sent. Börja i tid så blir anbudet bättre.
3 Jobba inte ensam. Ett team om minst två personer bör skriva anbudet.
4 Sälj inte bara en produkt, utan ett värde. Förklara hur er produkt eller tjänst gör att verksamheten fungerar bättre eller hur tid alternativt pengar kan sparas.
5 Gå en utbildning och skriv sedan bättre anbud. Det finns många webbutbildningar på nätet.
ka kommuner eller myndigheter som har köpt vissa tjänster eller produkter och för vilka belopp, säger Magnus Josephson. Ett mycket transparent och smidigt sätt att undersöka marknadsläget för de egna produkterna eller tjänsterna och för att skriva anbud.
Text: Stefan Hedner Foto: Magnus Josephson AB
För att hitta intressanta upphandlingar kan du bevaka de annonsdatabaser där upphandlingar annonseras. Vid direktupphandlingar med lägre värden behöver den upphandlande organisationen inte annonsera upphandlingen.

Upphandlingarna hittar
– Upphandlingar till stora värden, över det så kallade tröskelvärdet, ska annonseras inom hela EU, säger Therese Olausson, jurist på Upphandlingsmyndigheten. För ändamålet har EU en gemensam annonsdatabas som heter Tenders Electronic Daily, TED.
När värdet är mindre än tröskelvärdet räcker det att annonsera upphandlingen nationellt
i någon av de annonsdatabaser som finns registrerade hos Konkurrensverket.
– Dessa behöver man ha koll på som leverantör, säger Therese Olausson. Man kan vara med i en eller flera annonsdatabaser för att bevaka vissa branscher och även filtrera på exempelvis sin egen kommun. Ibland annonserar kommuner och regioner även sina upphandlingar på de egna hemsidorna.
Vid så kallade direktupphandlingar finns inget krav på att upphandlingen ska annonseras.
– Då rör det sig, som utgångspunkt, om ytterligare lägre värden på upphandlingarna, under den så kallade direktupphandlingsgränsen som för de flesta varor och tjänster är 700 000 kronor. Eftersom det inte finns krav på annonsering för direktupphandlingar
kan det vara svårare att hitta dem. De organisationer som gör direktupphandlingar kan alltså välja att vända sig direkt till ett eller flera företag. Therese Olausson tipsar om att höra av sig direkt till sin kommun eller region och fråga vad de har för direktupphandlingar.
– Eftersom den upphandlande organisationen också kan
Annonsdatabaser
n Tenders Electronic Daily: ted.europa.eu
n e-Avrop: info.e-avrop.com och www.pabliq.se
n KommersAnnons.se: kommersannons.se
n Mercell: opic.com/upphandlingar
n Konstpool: konstpool.se/sv/home
n AreaChica: clira.io/

du här
kontakta företag direkt kan det löna sig att vara registrerad i annonsdatabaserna. Där letar kommuner och regioner ibland efter företag att bjuda in till upphandlingen.
Fördelar med det offentliga som kund
Långa avtalstider och stabila kunder. Det är ett par anledningar för det lilla företaget att göra affärer med den egna kommunen eller andra delar av den offentliga sektorn.
– Av alla Sveriges småföretag är det en ganska låg andel som lämnar anbud till den offentliga sektorn, säger Therese Olausson, jurist på Upphandlingsmyndigheten. Ändå annonseras varje år drygt 17 000 offentliga upphandlingar till ett sammanlagt värde av nära 880 miljarder kronor.
Therese Olausson menar att många småföretagare kanske inte känner till möjligheterna som de offentliga affärerna erbjuder.
– Det är fortfarande ett lite outforskat fält för många, säger hon. Vissa har säkert fullt upp med sina befintliga kunder, medan andra tycker att kraven som ställs i upphandlingen är för höga eller för många. Att lämna anbud upplevs ibland också som en för komplex process, där det tar tid innan man får veta om man blir leverantör.
För den som ändå sätter sig in i möjligheten att delta i offentliga upphandlingar kan beslutet löna sig.
så viktigt att småföretagen är representerade i den offentliga affären. Det gynnar hela den svenska ekonomin.
Kommunerna står både för det stora antalet och huvuddelen av det totala värdet av de offentliga upphandlingarna.
– Ett litet företag som har en produkt eller en tjänst som behövs av den egna kommunen eller närliggande kommuner kan förslagsvis börja där, genom att ta kontakt med kommunerna och bevaka aktuella upphandlingar.
För att bli påtänkt som leverantör och få ett flerårigt avtal krävs ofta en stabil ekonomi.
– Kraven kan variera beroende på vad som upphandlas, säger Therese Olausson. Ibland krävs exempelvis att den som lämnar anbud ska ha en viss årsomsättning eller ett visst kreditbetyg, något som kan
vara svårt för mindre nystartade bolag att uppfylla. Det kan också krävas tidigare erfarenhet av att leverera till offentlig sektor. Det kan vara svårt att uppfylla om man inte tidigare har levererat till någon offentlig organisation. Men även om kraven är utformade så, kan man som företagare fråga den upphandlande organisationen om annan relevant erfarenhet kan accepteras i den enskilda upphandlingen. Kanske har man erfarenheter från liknande kunder som man kan få tillgodoräkna sig.
Text: Stefan Hedner Foto: Adobe Stock
Upphandlande organisationer
n 344 statliga myndigheter under regeringen n 290 kommuner n 20 regioner n Cirka 3 000 offentligt ägda bolag
KÄLLA: UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN.SE
Text: Stefan Hedner Foto: Adobe Stock
– Det kan ju leda till en ny kund, säger Therese Olausson. Dessutom är avtalstiderna ofta på flera år och både kommuner och regioner får nog sägas vara stabila kunder med god betalningsförmåga. Ur ett samhällsperspektiv är det ock-

Sociala medier
x: nylanderjens
linkedin: nylanderjens
facebook: jensnylander1979
instagram: jens_nylander

Jens digitaliserar alla
– och upptäcker mångmiljardbrister
Techentreprenören Jens Nylanders egenutvecklade AI-verktyg Ormeo är på väg att digitalisera alla offentliga inköp och revolutionera granskningen av skattemedel i Sverige.
Den snabbväxande databasen – som i skrivande stund omfattar 51 miljoner fakturor i 248 kommuner, 18 regioner, 72 kommunala bolag och 38 myndigheter – visar häpnadsväckande brister och slöseri i mångmiljardbelopp årligen.
Jens Nylander är utvecklaren, analytikern och serieentreprenören som genom åren har grundat MP3-spelarbolaget Jens of Sweden, hörlursbolaget JAYS och Automile med sina elektroniska körjournaler.
Han har arbetat med mjukvaruutveckling, analys av data,
samt startat och drivit företag i över 25 år.
Under 2021 började Jens att utveckla ett analysverktyg som han lät kalla Ormeo. Det kommer från det italienska ordet ”Orma” – som betyder ”fotavtryck”. Syftet med att publicera statistik och analyser i tjänsten är att öka tydligheten för hur information kan digitaliseras och länkas samman för att hitta spår och mönster. – Jag håller på att bygga upp en enorm databas för offentliga inköp, där mitt AI-verktyg
används för att upptäcka avvikelser bland fakturorna. Och det finns otroligt mycket att avslöja. Ända sedan slutet av förra året har jag publicerat två häpnadsväckande fall i veckan på min webbsida, berättar Jens.
Fram tills i skrivande stund har han kartlagt alla inköp hos 248 kommuner, 18 regioner, 72 kommunala bolag, 38 myndigheter och 22 universitet och högskolor under 2022 och 2023. Något som omfattar över

viktiga
Startar Jens of Sweden med inriktning på MP3-spelare.
Grundar hörlursbolaget JAYS.
Startar IOT-bolaget Automile.
Utvecklar analysverktyget Ormeo.
Upprättar en tillgänglig databas med AI-kartläggning av offentliga inköp och bidrag.
JENS NYLANDER
Född: 31 augusti 1979 i Sundsvall men uppvuxen i Hudiksvall.
Familj: Hustru och tre barn.
Bor: I ett hus i Hudiksvall.
Yrke: Techentreprenör.
Hemsida: www.jensnylander.com
AI-kartläggning av offentliga inköp och bidrag: kommun.jensnylander.com
offentliga inköp
51 miljoner fakturor. I den öppna databasen går det att söka efter både enskilda leverantörer som upphandlande enheter.
– Jag vill tillgängliggöra material enklare för allmänheten och samtidigt visa på brister i vårt system kring kontroller och upphandlingar. Man kan spara upp till tio procent av de offentliga inköpen som uppgår till cirka 900 miljarder årligen och det är onödigt slöseri med skattebetalarnas pengar.
n Vilka är de vanligaste felen som begås?
– Att de upphandlande enheterna har felaktiga uppgifter i sina system när det gäller sina leverantörer. Ofta handlar det om att leverantörens organisationsnummer är fel, att siffror har bytt plats eller blivit fel vid registreringen. Kommunernas system säkerställer inte att checksiffran i organisationsnumret är korrekt.
Han fortsätter:
– En avvikelse kan vara att
n Kan du nämna några fall som sticker ut extra mycket? – Det är bara att välja och vraka faktiskt – finns en stor uppsjö av exempel och dyker hela tiden upp nya i kontrollerna. Man kan heller inte säga att slarvet är större inom vissa branscher eller storlek på företag – utan de är väldigt utbrett och varierande. Men det är klart att man reagerar lite extra på då till exempel Akademiska sjukhuset i Uppsala spenderade mångmiljonbelopp på ett system för strålningsbehandling som skulle levereras av en person som visade sig sitta i fängelse upprepade tillfällen.
n Hur har responsen varit efter alla dina avslöjanden?
– Framför allt från mina följare är den otroligt god. För tillfället har jag cirka fyra miljoner visningar på mina sociala medier per månad och webbplatsen har ungefär 300 000 besökare per månad. Sedan vet jag att den offentliga sektorn följer mig tätt. Men vad som händer till följd av mina avslöjanden har jag ingen aning om.
n Vad finns det för lösningar på det stora problemet?
det kommit en faktura från en ny leverantör som normalt sett inte säljer den typen av tjänster. Så var fallet i ett av mina publicerade avslöjanden om en upphandlingskonsult som dubbelfakturerat kunderna. Återkommande brister är också att kommunerna sällan prutar och i regel accepterar det begärda priset rakt av vid direktupphandlingar. Dessutom löper många avtal bara på år efter år – utan att omförhandlas. Det skulle aldrig hända hos ett modernt techbolag.
– I grunden är det en utbildningsfråga för personal inom den offentliga sektorn. Det gäller att inte vara för godtrogen och utgå från att alla gör rätt. De dåliga affärerna och bristerna innebär enorma kostnader för skattebetalarna och efter att ha gått igenom delar av fakturorna är min bedömning alltså att det säkert går att spara tio procent rakt av utan att det skulle påverka verksamheten, säger Jens Nylander.
Text: Joakim Löwing Foto: Michael O’Donell
Referenstagning brukar användas för att kvalificera en anbudsgivare i offentlig upphandling, som en garant för att leverantören matchar den kompetens som efterfrågas. Baksidan av myntet är att det i praktiken utestänger lokala småföretagare som inte uppfyller referenskraven. Det skapar en onödig tröskel in till den offentliga marknaden.

Orimliga referenskrav försvårar för småföretag
– tufft att komma in på den offentliga marknaden
– Referenskraven utgör ett hinder som avskräcker många småföretag från att delta i offentliga upphandlingar. Det kan exempelvis krävas att referenserna specifikt ska avse tidigare kunder i offentlig sektor, vilket småföretag som hittills inte haft några kunder i offentlig sektor förstås har svårt att uppfylla. Även erfarenhet från kunder i privat sektor bör
beaktas i upphandlingssammanhang, säger Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsjurist på Svenskt Näringsliv.
Hon anser att referenstagningen i samband med offentliga upphandlingar bör ersättas av mer framåtsyftande genomförandebeskrivningar, i
synnerhet i samband med komplexa uppdrag. I en sådan beskrivning ges företag som lämnar in anbud möjlighet att beskriva hur de skulle ta sig an uppdraget och leverera med
kvalitet, enligt Ellen Hausel Heldahl.
Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

”Referenskraven utgör ett hinder som avskräcker många småföretag från att delta i offentliga upphandlingar.
Att delta i offentliga upphandlingar upplevs ibland som så komplicerat och svårt att många småföretagare väljer att avstå. Det är synd, eftersom den offentliga upphandlingen i Sverige omsätter närmare 800 miljarder kronor årligen och företag som lyckas vinna en upphandling ofta har en säker intäktskälla i flera år framöver. Vi bad upphandlingsjuristen Magnus Josephson dela med sig av sina råd till småföretagare som vill nå framgång med sina anbud.
Fem frågor
till upphandlingsjuristen Magnus Josephson
1

Varför undviker småföretag ofta att delta i offentliga upphandlingar?
– Små och nystartade företag undviker ofta de offentliga upphandlingarna då de upplever att det är alldeles för svårt och krångligt att förstå upphandlingsunderlag och skriva anbud till den offentliga sektorn. Det är synd eftersom dessa företag går miste om en potentiell del av de hundratals miljarder kronor som den offentliga affären årligen omsätter.
2
Hur kan småföretag komma i gång med att delta i offentliga upphandlingar?
– Små företag gör klokt att fokusera på små köpare. Mindre myndigheter eller kommuner är i regel bra kunder för en mindre leverantör som är ny på upphandlingsområdet. Det är enklare att få små affärer än stora, och lagen säger att kommuner och myndigheter får köpa produkter och tjänster från en leverantör för drygt 700 000 kronor per år utan att behöva genomföra någon traditionell upphandling. Det kallas för direktupphandling.
3
Vad ska man tänka på när man skriver sitt anbud?
– Var noggrann när du fyller i anbudet så du inte missar att fylla i någon punkt. Om du glömmer att kryssa i en obligatorisk ruta eller missförstår och svarar fel på en fråga så kan anbudet sorteras bort direkt. Låt någon utomstå-
ende läsa igenom och kontrollera anbudet en extra gång innan du skickar i väg det.
4
Vad ska man tänka på om man vinner en upphandling och lyckas kamma hem ett ramavtal med en offentlig kund?
– När ni väl lyckats kamma hem ett ramavtal så har affärsprocessen bara börjat. Det finns ingen garanti för att affärerna ska trilla in per automatik enbart för att ni har ett ramavtal. Köparen är ofta dålig på att kommunicera det nya ramavtalet till sina medarbetare, vilket gör det till ert ansvar som leverantör att synas och bli sedda. Marknadsför er mot köparen genom att skicka ut information, hålla korta anföranden där ni presenterar er eller ta personlig kontakt med medarbetare på beslutsfattande positioner.
5
Hur kan man dra lärdom om man förlorar en upphandling?
– Om ni förlorar en upphandling så kan det vara värt att begära in kopior på de övriga anbuden i efterhand. De är allmänna handlingar och genom att studera dem så får du en bild av hur andra företag lägger upp sina anbud.
Text: Annika Wihlborg Foto: Magnus Josephson AB

Kvittot snart ett minne blott
Fram tills nu har bokföringslagen sagt att företag som gör ett inköp och får ett papperskvitto så måste detta sparas, även om kvittot fotograferats eller skannats. 1 juli 2024 införs en ny kvittolag som innebär att papperskvitton endast behöver sparas till dess att det finns en digital kopia.
De svenska bokföringsreglerna har för många företagare utgjort ett digitaliseringshinder som även har inneburit en omfattande administrativ börda med stora mängder pappersmaterial som behövt hanteras och arkiveras manuellt. Kravet på att arkivera bokföringen i ett antal år kvarstår, men hyllmetrar av pärmar med kvitton och fakturor är snart ett minne blott då all arkivering istället kan göras digitalt.
Nu är det alltså äntligen dags att modernisera bokföringslagen. Den nya lagen innebär mindre administration för småföretagare. Det blir nu också lättare att få in kvittona rätt in i sitt bokföringspro-

gram, utan omvägar. Den nya kvittolagen kan även underlätta småföretagares digitalisering, exempelvis genom ökad användning av e-faktura. Enligt en beräkning från Svenskt Näringsliv kan svens-
ka småföretag spara drygt fyra miljarder kronor per år på att slippa hantera och spara papperskvitton.
Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

Företagare lägger tusentals kronor på försäkringar men glömmer ofta den
viktigaste
Att försäkra sin lokal och sin utrustning gör de allra flesta företagare. Men bara h hälften försäkrar sig själv mot inkomstbortfall och arbetslöshet. Det vill SMÅA, a-kassan för företagare, ändra på.
- A-kassa för företagare bör finnas med på checklistan när man startar eget företag. Då har du billig och trygg försäkring om det inte går som du tänkt dig. Något som blivit tydligt de senaste åren är att vi inte alltid kan styra det som händer. Under den tiden har vi betalat ut ersättning till tusentals företagare, säger Jessica Tjällman, marknadschef SMÅA.
Att vara med i a-kassan är bra både för dig som individ och för hela samhället Som företagare är du redan med och finansierar välfärdssamhället. SMÅA vill att en företagare ska ha samma trygghet som anställda och som medlem i a-kassan kan även du som företagare ha rätt till ersättning.

- A-kassan ger dig dessutom en frihet att kunna ändra dig. SMÅA finns för att du ska våga starta företag, byta bransch eller byta jobb. När du vill ställa om på arbetsmarknaden behövs en trygg försäkring, säger Jessica Tjällman.
Som nystartad företagare omfattas man även av en skyddsregel Eftersom det kan vara svårt att få upp en lönsamhet i ett nystartat företag inom två år kan ersättningen beräknas på det du tjänade som anställd innan företaget startades.
Det är enkelt att bli medlem på vår hemsida. Scanna QR-koden nere i hörnet.
Fem anledningar att vara medlem i SMÅA:
1) Du kan få pengar om du förlorar ditt jobb
Du kan få upp till 1 200 kronor per dag i 300 dagar
2) Det är mycket prisvärt
Om det inte går som du tänkt dig backar a-kassan upp Det kostar bara 159 kronor i månaden.
3 3) Du är solidarisk
Vi är Sveriges största sammanslutning av företagare. Men ju fler som är med desto mer kan SMÅA påverka beslutsfattare för att få bättre villkor i trygghetssystemet för företagare.
4 4) Intygar att du har inkomst
Som medlem i a-kassan kan du intyga att du har en inkomst till både hyresvärdar och banker.
5 5) Du kan lägga till en inkomstförsäkring
Som medlem i SMÅA kan du addera en inkomstförsäkring och försäkra din lön upp till 80 000 kronor. Då ingår även ett konkursskydd.
Läs mer på smakassa.se

Höjt ROT-avdrag kan bli räddningen för krisande bransch

Byggbranschen är hårt drabbad av lågkonjunkturen och tillvaron för många småföretagare inom bygg är tuff. Från den 1 juli höjs därför taket för det nuvarande ROT-avdraget från 50 000 till 75 000 kronor per hushåll och år. Förhoppningen är att höjningen kan få fler att investera i renovering, utbyggnad och andra byggarbeten som kan hjälpa fler små byggföretag att överleva lågkonjunkturen.
Från den 1 juli kommer man även att skilja på ROT- och RUT-avdragen och de kommer inte ha ett gemensamt max-
tak, som de båda avdragen hittills haft. Totalt kommer varje hushåll kunna få en skattelättnad på maximalt 150 000 kro-
nor per år, vilket sannolikt även kommer att gynna företag i RUT-branschen som erbjuder hushållsnära tjänster.
Nu när bostadsbyggandet har tvärnitat och även mycket annat byggande har minskat kraftigt kan detta bli räddningen för hantverksföretag. Enligt finansministern är ROT-avdraget en konjunkturåtgärd som haft god effekt i samband med tidigare lågkonjunkturer. Höjningen upphör att gälla den 31 december 2024.
Ytterligare ett skäl till höj-
ningen är att lågkonjunkturen inte ska tränga undan viktiga investeringar i renoveringar för hushållen i tider då många tvingas hålla hårdare än vanligt i plånboken. Ett sådant exempel kan vara energieffektiviseringsåtgärder som även kan bidra till sänkta energikostnader.
2023 gjorde svenskarna ROTavdrag för 11,7 miljarder kronor. Regeringens och säkerligen många byggföretagares förhoppning är att den summan kommer att öka rejält un-
Det tillfälligt höjda taket för ROT-avdraget kan öka sysselsättningen för många krisdrabbade småföretag i byggbranschen.

der 2024. Branschens respons på det höjda avdragstaket är generellt sett positiv, men många räknar med att det kommer att krävas fler ”krockkuddar” som stöttar byggbranschen igenom den allvarliga kris den just nu befinner sig i, inte minst med ett stadigt antal ökande konkurser.
Byggföretagens vd Catharina Elmsäter Svärd anser att privatpersoner borde kunna dra av 50 procent av arbetskostnaden, men även fortsättningsvis gäller avdraget endast 30

Ambitionen är att klimatpremien på max 50 000 per lätt lastbil ska få fler företagare att ställa om till eldriven transport. Stödet kommer att trappas ner successivt och i slutet av 2025 fasas ut.
Ny klimatpremie
kan
få
fler att byta till elbil
I mitten av februari 2024 introducerade Energimyndigheten en ny klimatpremie för företag som väljer att byta ut sin bensindrivna lätta lastbil mot en eldriven motsvarighet. Syftet är att snabba på omställningen till eldrivna lätta lastbilar, en utveckling som länge släpat efter i förhållande till personbilarna.
procent av arbetskostnaden. Hon tillägger också att även renoveringsåtgärder som genomförts under första halvåret 2024 bör omfattas av beloppsjusteringen, annars riskerar många att avvakta med att investera i renoveringsåtgärder till andra halvåret 2024. Fram till dess riskerar dessvärre fler byggföretag att gå i konkurs.
Text: Annika Wihlborg
Foto: Johner Bildbyrå
n Ute på de svenska vägarna rullar drygt en halv miljon lätta lastbilar. Drygt 80 procent av dem ägs av småföretag, framför allt inom bygg- och transportsektorn. För många småföretag kan det vara svårt att ta den större investeringskostnaden att välja en eldriven lätt lastbil eller skåpbil. Därför kan de nu ansöka om en klimatpremie via Energimyndigheten. Klimatpremien innebär att företagare som köper en eldriven lätt lastbil kan få upp till 50 000 kronor i stöd per lastbil. Beloppet kommer att
trappas ner successivt och i slutet av 2025 kommer stödet att fasas ut.
– Premien för eldrivna lätta lastbilar är tillfällig och kommer bara att vara möjlig att söka fram till oktober 2025. Eftersom storleken på stödet kommer att minska över tid så bör man inte vänta alltför länge om man vill försäkra sig om att få maximalt stöd, säger Petter Dahlin, chef för enheten mobilitet på Energimyndigheten.
Text: Annika Wihlborg Foto: Ford

Förslag: Lagstifta om 30 dagars betalningstid för egenföretagare
Egenföretagare vars kunder inte betalar fakturan i tid kan få svårt att få verksamheten att gå runt. Fackförbundet Unionens förbundsordförande Peter Hellberg anser där för att regeringen bör lagstifta om 30 dagars betalnings tid för egenföretagare och dessutom införa automatisk dröjsmålsränta som inte kan förhandlas bort.
Konsekvent sena betalningar från större företag är ett gissel för många småföretag. Förutom att man tvingas lämna kredit till kunden, kan det bli svårt att ta ut lön från företaget och ha råd att betala sina egna fakturor, vilket i värsta fall kan leda till konkurs.
– EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag på en maxgräns om 30 dagar mellan företag. Det är viktigt för att komma till rätta med den obalanserade förhandlingspositionen
mellan småföretag och större aktörer. Med tydliga riktlinjer för betalningstider skapar vi en mer rättvis och förutsägbar in re marknad där alla företag kan växa, säger Peter Hellberg, som uppmanar regeringen att verka för att lagstiftad 30 dagars be talningstid för egenföretagare ska bli verklighet.
En annan central del i försla get är införandet av automa tisk dröjsmålsränta som inte kan avtalas bort. Peter Hell berg betraktar det som en nöd

från sina större
Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen.

Ta del av din förmån som medlem hos Företagarförbundet, boka en pensions- och försäkringsrådgivning hos oss.
Att svensk inrikespolitik har stor påverkan på svenska företags
möjligheter att bedriva verksamhet är ingen hemlighet. Men även beslut inom EU kan påverka villkoren för svenska företag.
Så påverkar EU villkoren för svenska företag
n EU:s inre marknad har stor betydelse för svenska företag. Den inre marknaden gör det enklare att göra affärer med andra EU-länder, eftersom bland annat varor och tjänster fritt kan flyttas mellan medlemsländerna. Det är också EU som förhandlar fram gemensamma handelsavtal för alla EU-länder. Sverige har alltså inga egna handelsavtal med Kina, USA eller andra länder.
Tanken med EU är också att marknaden ska vara enhetlig. EU hanterar därför allt som har med produktspecifikationer, standarder och tjänstehandel så att kraven på olika produkter är desamma i alla medlemsländer. Utan denna enhetlighet skulle, åtminstone i teorin, en tillverkare som vill sälja sin produkt i alla EU-länder kunna behöva göra 27 olika versioner av produkten, beroende på säkerhetskraven i respektive land. Exempelvis behöver vissa produkter en CE-märkning för att få säljas inom EU. Det är EU som bestämmer vilka produkter som måste CE-märkas och märkningen visar att produkten uppfyller EU:s hälso-, miljöoch säkerhetskrav.
Stor betydelse för hur EU på-

EU:s inre marknad är också en enhetlig marknad, där till exempel produktstandarder är lika i alla medlemsländer.
verkar Sverige och svenska företag har också beslutsgången inom EU. EU-fördraget kan liknas vid EU:s ”att göra-lista”. Det har tagits fram genom förhandlingar mellan EU-länderna och EU får bara göra sådant som finns angivet i fördraget.
EU-kommissionens jobb är att studera fördraget, tolka det och lägga fram förslag som utgår från vad som står i det. Därefter är det EU-parlamentet och medlemsländerna som fattar beslut om vilka förslag som ska genomföras och hur.
När EU fattar ett sådant beslut kan det vara antingen i form av ett direktiv eller en förordning. Ett direktiv är ett gemensamt mål för hela EU, där EU inte lägger sig i hur respektive land uppnår målet. När det gäller en förordning har EU däremot bestämt hur något ska genomföras och medlemsländerna kan inte avvika från det. Ett exempel på en förordning är dataskyddsförordningen, även känd som GDPR. När den började tillämpas ersatte den dataskyddsdirektivet och de olika nationel-
la lagar som hade införlivat direktivet.
Ett tredje sätt för EU att påverka är med pengar. Genom stöd och finansiering av projekt och program kan EU gynna forskning inom vissa områden och även ge stöd till kommersiella projekt, förutsatt att det finns utrymme för sådana satsningar i EU-fördraget.
Text: Stefan Hedner Foto: Adobe Stock

I september har det gått två år sedan senaste riksdagsvalet och det återstår två år till nästa. Hur ser riksdagspartierna på den småföretagspolitik som hittills förts under perioden? Vad har varit bra och vad kan förbättras?
Så tänker partierna om småföretagspolitiken
1. I höst har halva mandatperioden gått. Vilken av de näringspolitiska åtgärder som hittills har genomförts under mandatperioden tror ditt parti kan betyda mest för småföretagens möjligheter att skapa nya jobb och fortsätta utvecklas?
2. Vilken förändring eller vilka åtgärder skulle ditt parti vilja genomföra för att ytterligare förbättra möjligheterna för småföretag att skapa nya jobb och fortsätta utvecklas?
Vänsterpartiet
Lorena Delgado Varas (V), suppleant i riksdagens näringsutskott
1. Jag kan inte säga att regeringen gjort något slagkraftigt för småföretagen, de har inte ens velat rädda de företagen som idag hamnar i konkurs. Men om jag ska lyfta något så är det att registrera betalningstider för att få större företag att betala i tid och korta ner betalningstider. Detta ger småföretagen de kapitalflöden de behöver, som annars hämmar deras möjligheter att

växa och utvecklas.
2. Vi har en del förslag för att förbättra möjligheterna för småföretag, bland annat avseende sjukförsäkring och föräldraförsäkring. Men jag skulle vilja lyfta möjligheten för små företag att kunna få stöd i forskning och innovation, det är eftersatt på många sätt och vis. Ett av förslagen är att skapa testbäddar för småföretag så att de ska kunna utveckla sina innovationer vidare.
Miljöpartiet
Miljöpartiet har inte inkommit med svar på frågorna.
Socialdemokraterna
Monica Haider (S), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. När vi socialdemokrater satt i regering tillsatte vi utredningen ”Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen”. Ett av förslagen från utredningen var att införa möjligheten att digitalisera företagens räkenskapsinformation, det har re-
geringen nu levererat på och det tycker vi är positivt.
2. Vi socialdemokrater tycker att de små- och medelstora företagen behöver rätt typ av insatser för att få förutsättningar att kunna verka och därigenom bidra till att skapa nya jobb. För de innovativa småföretagen, annars kallade startups, ser vi att regeringen genomför stora nedskärningar som har en direkt påverkan på deras möjlighet att kunna skala upp. Regeringen behöver backa på sitt beslut om nedskärningar inom innovationsområdet och upparbeta en strategi för att möta innovationer som stärker svensk konkurrenskraft.
Vidare vill vi se ett formaliserat arbete på regeringskansliet med samverkansprogram för att tillsammans med olika branscher bena ut vilka åtgärder som behöver genomföras för att stärka företagande i Sverige.
I grunden ser vi hur många bolag som har potential att växa och bli nya globala jättar finns inom innovationsområdet, här vill vi göra satsningar för att ge dem förutsättningar att växa.
För att Sverige ska stå sig starkt i framtiden behöver staten vara med och satsa på de bolag som utgör grunden för vår starka konkurrenskraft.
Centerpartiet
Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordförande i riksdagens näringsutskott 1. Inget konkret har gjorts för sänka företagens kostnader.
2. Därför föreslår vi tre stora reformer:
• Ett tillväxtavdrag. Det betyder borttagen arbetsgivaravgift för de fem första anställda. För ett enmansföretag som anställer sina första fem anställda får man avdraget under de första två åren. Avdraget innebär en årlig besparing på 382 000 kr*. Satsningen kan skapa 10 000 fler jobb i små och snabbväxande företag. (*Taket för sänkning är 30 000 kr. För högre löner betalar man arbetsgivaravgift endast för det som är över detta belopp).
• Halverade arbetsgivaravgifter för de med lägst inkomster. Med vårt förslag kan ett företag som idag har anställt

sju personer anställa åtta till samma kostnad. För en anställd med månadslön på 22 000 kr minskar månadskostnaden för företagaren med 3 456 kr. På ett år minskar företagets kostnader med 41 474 kr. Detta kan leda till fler än 21 000 nya jobb. Det här kommer framförallt att vara viktigt för att unga och de som aldrig haft något jobb faktiskt får en anställning.
• Inget sjuklöneansvar. Företagen ska inte behöva betala om någon anställd blir sjuk, som regeringen har föreslagit. Sverige har haft den ordningen tidigare och det är en katastrof för små företag att regeringen återinförde ett dåligt förslag.
Moderaterna
Mats Green (M), ledamot i riksdagens näringsutskott
1.Förenklingsrådet: Att strukturerat börja minska regelbördan kommer på sikt vara en av de allra viktigaste reformerna för svenska företag.
• Implementeringsrådet: I likhet med Förenklingsrådet kommer Implementeringsrådet bli en viktig reform för att minska regelbördan och stärka svensk konkurrenskraft genom att motverka överimplementering av EU-direktiv.
• Avskaffandet av kravet på att bevara fysiska kvitton: Som enskild reform är avskaffande av kravet på att bevara fysiska kvitton en av de viktigaste. Att kunna minska företagens regelbörda med motsvarande 4 miljarder kr utan någon direkt nedsida är fantastiskt.
2.Myndighetsuppdrag att arbeta med förenkling och service mot företag. Många myndigheter behöver förenkla föreskrifter, arbeta serviceinrik-
tat och ge svar till företag inom rimliga tidsperioder. Regeringen har påbörjat ett arbete och gett uppdrag till flertalet myndigheter. Detta kommer vi behöva arbeta vidare med och säkerställa att det verkligen blir skillnad.
• Stärka det företagsinriktade arbetet på kommunal nivå. Många kommuner behöver se över regelbördan de har rådighet över samt förbättra sig i bemötande mot företag. Vi har påbörjat ett arbete med att förenkla och stärka servicen på nationell nivå och behöver nu ta det vidare till den kommunala nivån. Vissa föreskrifter som kommuner bestämmer över tolkas väldigt varierande, ibland kan det resultera i nästan stopplagstiftning. Det är inte en ordning vi moderater vill se. De kommunala regelverken kan vara en byråkratisk mardröm, vi vill se en enklare väg in till alla kommuner. Det är dock inte rimligt att varje kommun tar fram ett eget system för att hantera detta, utan man bör ta lärdom av de bästa och sprida detta.
• Ett långsiktigt fokus på Förenklingsrådet och Implementeringsrådet. Vi vill arbeta långsiktigt med de två råden. På bara 20 år har EU tappat enormt i tillväxt jämfört med USA vilket mycket ligger i EU:s regleringsiver. Dessa råd behöver bli en auktoritet som varje framtida regering beaktar. Vår regelbörda hindrar att nya bolag etablerar och växer sig stora inom Sverige och EU.
Kristdemokraterna
Camilla Brodin (KD), ledamot i riksdagens näringsutskott
1. Vi kristdemokrater har under lång tid jobbat för att småföretagens förutsättningar att
bedriva sin verksamhet ska underlättas. Regelbördor måste bort och framförallt dom som är kopplade till administrativa avgifter.
Några saker har redan införts, bland annat avskaffandet av sparande av papperskvitton. Sammantaget är det en kostnadsminskning för företagen i Sverige med ca 4 miljarder kr.
Det som jag tror kommer göra verklig skillnad är det förenklingsråd regeringen presenterade i april. Det ska hantera både gammal lagstiftning och se över implementeringen av EU-lagstiftning. Det ska också bereda förslag direkt till regeringen för att snabba på processen från förslag till ny lagstiftning, så inte allt behöver utredas in absurdum.
2. Regelkrånglet för småföretagen är inte bara massivt, det är oöverskådligt. Här behövs inte bara ”en-regel-in-en-regelut”. Vi kristdemokrater har jobbat för att minska och inte bibehålla antalet regler med devisen ”en-regel-in-TVÅ-regler-ut”. Men det måste också kopplas till att avgifter sänks. Många företagare vittnar idag om att när de startar dagen, vet dom inte vilken regel som kommer brytas, men att det är någon, det vet man säkert. Så ska vi inte ha det. Regler är bland annat till för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga, på lika villkor. Utan företag har vi ju ingen välfärd.
Liberalerna
Liberalerna har inte inkommit med svar på frågorna.
Sverigedemokraterna
Tobias Andersson (SD), ordfö-
rande i riksdagens näringsutskott
1. Notan för regelbördan är stor, upp emot 400 miljarder för det samlade svenska näringslivet har nämnts. Behovet av regelförenkling är därför av yttersta vikt för att stärka förutsättningar för att driva företag i Sverige. Sverigedemokraterna har länge drivit på för mycket av det som nu antingen har påbörjats, har kommunicerats ska träda i kraft under mandatperioden eller redan har skett kopplat till regelförenkling – t ex förenklingsrådet och implementeringsrådet. Större krav behöver också ställas på konsekvensutredningarna vid införande av nya regler, och ett systematiserat arbete med att ta bort regler där kostnaderna överstiger nyttan och där näringslivsorganisationerna ska få ett formaliserat mandat att sätta agendan behövs. Vidare har mycket gjorts för att säkerställa konkurrenskraftiga elpriser i framtiden.
2. Otryggheten och brottsligheten är ett stort bekymmer som kostar näringslivet ungefär 100 miljarder årligen. Kriminaliteten måste tryckas tillbaka. Här har vi och regeringen gjort mycket, och det gäller att genomföra ytterligare förslag som åter gör Sverige till ett tryggt land att verka i. Skattetrycket påverkar småföretagens förutsättningar och här har regeringsunderlaget tydligt kommunicerat att det behövs sänkta skatter för att skapa tillväxt. Det är också angeläget att stärka kompetensförsörjningen, inte minst genom att låta skolan fokusera på STEM-ämnena och den strategi som presenterats på området som syftar till att garantera att vi får rätt kompetens in på arbetsmarknaden.
Företagarförbundet
Hållbarhetsresan
att göra små men förändringar vi säkra på renskraft, och ta ansvar för framtida

Genom att göra små men meningsfulla förändringar är vi säkra på att renskraft, minska klimatavtrycket och ta ansvar för framtida generationer.




profil och ett starkare varumärke. Tanken med vår hållbarhetsresa är att ningsvis rolig katalysator för dig, med dig och din affär i fokus.
profil ett varumärke. vår hållbarhetsresa att ningsvis rolig för dig, med och din affär fokus.
Vi hjälper till med att skapa medvetenhet, stärka din kunskap och genom ett antal frågor och aktiviteter få dig att komma i gång. Hållbarhetsresan består av ett antal hållbara hållplatser. Vi hjälper er till hållplats 1, 2 och 3. Efter varje genomförd resa till en hållplats erhåller ni ett hållbarhetsbevis samt att ni publiceras på vår hemsida där vi intygar ert arbete för en mer hållbar framtid.
Hållplats 1- En introduktion till ämnet hållbarhet startar i gröna rutan bredvid.
Hållbarhet behöver inte vara svårt. Att starta upp med små steg är förvånansvärt enkelt och Företagarförbundet vill hjälpa till.
Andreas, Pragsten, hållbarhetsansvarig Företagarförbundet
Hållbarhetsresan
vi som företagare kan stärka vår konkurgenerationer. Inte minst ger det oss en tydligare att den ska vara en enkel och en förhopp-





Vi startar vår hållbarhetsresa...
✅ Steg 1
Anmäl ditt företag till hållbarhetsresan på www.ff.se/hallbarhet (QR-koden)
✅ Steg 2
Vi skickar material för din första ”hållplats”
Scanna koden och anmäl ditt företag så får du material att starta med. En inspirationslista på hållbara åtgärder. Länkar till korta informationsfilmer. Svårare än så är det inte att komma igång!
✅ Steg 3
Gå igenom inspirationslistan, fyll i vilka insaster ni gjort/planerar att göra, (minst tre)
✅ Steg 4
Titta på två filmer om hållbarhet, länkar på www.ff.se/hallbarhet
✅ Steg 5
Signera och bekräfta de insatser ni gjort, skicka in till Företagarförbundet så skickar vi ut ett hållbarhetsbevis med er ”hållplats”
Därefter får ni också material för ert nästa steg när ni är redo för det.
Hållbarhetsresan genomförs av Företagarförbundet tillsammans med RISE och #omställningslyftet







Hållplats 1
Made In Båstad
GeMera gör mera med
Hållbarhetsresan
Hållbarhetsresan ger Företagarförbundets medlemmar möjlighet att starta och komma vidare med ett strukturerat hållbarhetsarbete. Ett av företagen som gett sig iväg på resan är GeMera AB i Höör.
GeMera säljer profil- och promotionartiklar, även kallat produktmedia, samt företagspresenter och arbets- och profilkläder till både stora och små företag. Verksamheten drivs av Carina Härjesten och som en del i företaget finns även Huskonsult Skåne, där Carinas make Christer utför besiktningar och kontrollansvarigeuppdrag av fastigheter.
– Efter flera år som anställd i branschen startade jag GeMera 2006, säger Carina. 2011 köpte vi en gammal skola där vi idag har kontor och två stora showrooms med artiklar som vi säljer. På övervåningen har vi även ett kontorshotell. Hållbarhet har alltid känts som en viktig del av verksamheten.
– Den här branschen är kanske inte den snällaste mot miljön, säger Carina. Mycket handlar om att göra produkter och sprida dem i större mängder. Men branschen gör ändå en hel del för att skapa hållbara alternativ, bland annat genom att tillverka produkter av returmaterial som återvunnen bomull och RPET. Även plast gjord av sockerrör, majs eller träkomposit har vunnit mark. Ett intressant material är ock-
så havsplast, som samlas in på stränderna i vissa utvecklingsländer. De som samlar in plasten får betalt per kilo för det de samlar in.
När Carina fick information om Hållbarhetsresan kände hon att det kunde vara en bra väg att gå, bland annat för att i upphandlingar kunna visa att företaget strävar efter förbättringar och vill göra skillnad.
– Men även tidigare har vi arbetat med hållbarhet, till exempel genom fullständig sopsortering, både i vår egen verksamhet och på kontorshotellet. Vi skriver inte ut på papper i onödan, vi har digitaliserat vår fakturering, har en hybridbil i företaget och försöker alltid erbjuda kunderna miljösmarta alternativ till det som är allra billigast. Har vi en leverantör som skickar något till oss i en alldeles för stor förpackning så påtalar vi gärna det, och så vidare.
I företagets utställning finns även en särskild avdelning med produkter tillverkade av hållbara och återvunna material som returbomull, återvunna PET-flaskor, havsplast, skogsråvara och liknande.
– Problemet är att de mest
”
Har vi en leverantör som skickar något till oss i en alldeles för stor förpackning så påtalar vi gärna det.
Carina Härjesten

Andra produkter i sortimentet är tillverkade av svensk träkomposit och plast som samlats från stränder runt om i världen.
miljövänliga alternativen oftast också är de dyraste, säger Carina. Reklamgodis är en stor produkt och när det gäller choklad säljer vi mycket Fairtrade, trots att den är cirka 25 procent dyrare. Vattenflaskor är en annan populär produkt och där kan det vara svårare att få kunderna att välja rätt. En vanlig vattenflaska kostar kanske 40 kronor, medan en som är tillverkad av havsplast kostar runt 300 kronor. Då får vi försöka förmedla berättelsen kring flaskan.
Ambitionen på GeMera är att fortsätta göra möjliga miljöförbättringar i verksamheten och att erbjuda mer resurssnåla alternativ till kunderna.
– Samtidigt är vi styrda av våra leverantörer och deras val av produkter, säger Carina. Men när vi gör specialprodukter som exempelvis bärkassar kan vi bestämma mer själva och offerera produkter tillverkade av returmaterial. Det klassiska talesättet att ingen kan göra allt, men alla kan göra något, gäller fortfarande.
Text: Stefan Hedner Foto: GeMera AB

Carina Härjesten på GeMera vill erbjuda miljövänliga alternativ till kunderna, exempelvis bärkassar av återvunnet material.
Ako Mahmoudpoor och Mahdi Hassanzadeh tänker på miljön samtidigt som de vill ge sina kunder smidigast och effektivast möjliga service. Därför åker de runt och erbjuder hållbar ångtvätt av fordon utvändigt såväl som invändigt på plats .
De ångar på – med ett hållbart tvättkoncept
Mr Steam startade i Linköping under hösten 2023 och har allt från däckservice till bilreparationer och rekond i sitt utbud. Något som sticker ut lite extra är företagets ångtvättstjänst – med en unik lösning.
– Istället för att kunderna ska behöva åka till oss för att få tvätta sin bil tar vi oss dit de befinner sig. Det kan vara både hemma, på arbetet eller någon annanstans. Vi erbjuder en hållbar, flexibel och miljövänlig biltvätt på plats, framhåller Ako Mahmoudpoor.
– Tiden vi har är värdefull och vår ambition är att spara tid åt våra kunder. Istället för att de ska behöva tvätta bilen själva eller vänta i en kö vid en biltvättsanläggning ser vi till att få den rengjord när det passar dem och där de är just då, fyller kollegan Mahdi Hassanzadeh i.
Genom att minimera vattenanvändningen och eliminera användningen av kemikalier blir tvätten mer skonsam för miljön.
– Ångtvätt är en mycket skonsam teknik, som endast förbrukar tre till sju liter vatten per gång istället för mellan 130 och 155 liter som i en traditionell biltvätt. Ångan har även en steriliserande och antibakteriell funktion som dödar bakterier och virus effektivt. Dessutom använder vi gummimattor för att samla upp restvatten, som vi sedan kör ut till en station med avskiljare, berättar Ako. – Med fullt utrustade fordon för den
tjänst som du har bokat utför vi smidigt tvätten på plats. Alla våra fordon genomgår en tvättprocess med ånga upphettad till 180 grader, vilket resulterar i ett fläckfritt resultat både utvändigt och invändigt. Ångan tränger djupt in i lacken och återställer den till nästintill nyskick – vilket ger överlägsna resultat som högtryckstvätt eller traditionell biltvätt inte kan matcha. Våra avancerade ångmaskiner når även de mest svåråtkomliga utrymmena och steriliserar effektivt, fortsätter Mahdi.
Mr Steam riktar
sig både till privatpersoner, företag och den offentliga sektorn. – Eftersom kostnaden är lite högre än andra former av biltvättar tror vi på en större marknad inom exempelvis kommuner, regioner och olika sorters företag. Genom att tvätta flera bilar, bussar eller andra fordon på samma plats slipper vi också onödiga resor och minskar vår klimatpåverkan ännu mer, framhåller Ako. Kollegorna och vännerna

äger och driver företaget tillsammans. De lärde känna varandra för flera år sedan genom sina stora intressen för bilar och motorer.
Ako, som flyttade till Sverige från Iran 2015, hade länge drömt om att starta en egen firma. I hemlandet utbildade han sig till civilekonom och har, precis som Mahdi, arbetat en hel del inom verkstadsbranschen.
– När det gäller att starta eget företag handlar mycket om att våga ta steget och
det är ofta en ännu högre tröskel i ett nytt land. Språksvårigheter och kontakter med bland annat myndigheter blir ofta en hög barriär som gör att många inflyttade drar sig för det – trots att de egentligen har kompetens, menar Ako.
Lösningen i Linköping är StartUp Time –ett långsiktigt samarbetsprojekt mellan

den ideella organisationen Nyföretagarcentrum Mellersta Östergötland och Linköpings kommun. Det är ett initiativ som riktar sig till individer med utländsk bakgrund som bär på entreprenörsandan – men behöver extra stöttning för att förverkliga sina affärsidéer.
Nyföretagarcentrum arrangerar varje vecka StartUp Time-kaféer på olika platser i Linköping –som hålls av tolv medarbetare med kompetens inom både företagande och språk. De täcker in samtliga de stora språkgrupperna i samhället – som arabiska, persiska, kurdiska och somaliska.
– StartUp Time och min rådgivare/mentor Azad Suleimani på Nyföretagarcentrum har hjälpt mig enormt mycket och varit ett stort stöd i processen att starta upp ett nytt företag. Det är ett fantastiskt projekt som hjälper många att komma i gång och som jag och Mahdi är väldigt tacksamma över, säger Ako Mahmoudpoor.

Text och foto: Joakim Löwing
Vi tipsar!
Smarta & praktiska prylar




Kabelgömma med laddningsställ
Cookie Mug
– Spralla
Rengöringsmassa Cyber clean
Big Enter Key

1 2
n Den här smarta kabelgömman med laddningsställ är en vidareutveckling av den populära kabelgömman från BlueLounge. Kabelgömman döljer dina kablar, kontakter och laddare och har nu även hållare på ovansidan där du kan ställa mobilen och surfplattan när de laddar.
n Pris: 325 kr (smartasaker.se)
n Du hittar produkten här: smartasaker.se/sv/kabelgommamed-laddningsstall
n Kaffet överst, kakan
i facket på botten. Det låter simpelt men efter att du testat denna kaffe- och kakamugg kommer fikastunden på jobbet aldrig bli sig lik igen.
n Pris: 79 kronor (coolstuff.se)
n Du hittar produkten här: coolstuff.se/hem-tradgard/ kok/muggar-glas/cookie-mugpid-16394
3
n Cyber Clean är en patenterad rengöringsmassa som kommer åt där andra rengöringsmedel inte når. Den återanvändbara slimen absorberar damm och smuts och kan användas på alla ytor och objekt med svåråtkomliga hålrum och skrevor. Den slimeaktiga massan lämnar inga rester efter sig och avger dessutom inte fukt. Det gör att Cyber Clean är extra bra lämpad för rengöring av elektronik och andra känsliga ytor.
n Pris: 95 kr (smartasaker.se)
n Du hittar produkten här: smartasaker.se/sv/ rengoringsmassa-cyber-clean
4
n Skona tangentbordet nästa gång du lackar ur framför datorn. Big Enter Key är en enterknapp i jätteformat som tål stryk. Knappen ansluts enkelt till din dator med USBsladd.
n Pris: 179 kr (coolstuff.se)
n Du hittar produkten här: coolstuff.se/hem-tradgard/ kontor/big-enter-key-pid-13969
på kontoret




Vikbart laptopbord
5

n När klockan slagit 17 och det är dags att stänga igen hemmakontoret
sitter du där med krum rygg, ömmande axlar och gamnacke. Men med ett justerbart laptopbord kan du både förvandla köksbordet till ett ergonomiskt ståbord och hitta den perfekta arbetsställningen när du jobbar från hemmakontorets soffa!
n Pris: 299 kr (coolstuff.se) n Du hittar produkten här: coolstuff.se/hem-tradgard/kontor/ adapt-a-desk-vikbart-laptopbordpid-17501
Skrivbordsunderlägg med inbyggd QI-laddning
n TaskPad från
6
KeySmart är ett stort skrivbordsunderlägg med Qi-laddare som minimerar antal tillbehör och sladdar du behöver ha framme på skrivbordet.
n Hela skrivbordsunderlägget fungerar som en riktigt bra musmatta och med den trådlösa laddningsplattan kan du se till att telefonen är laddad under hela arbetsdagen.
n Det vattenavstötande PUlädret skyddar bordet mot repor och är enkelt att torka av om du skulle spilla vatten eller kaffe. Skrivbordsunderlägget ser även till att tangentbordet ligger still och det ger ett skönt stöd till handlederna när du jobbar. n Pris: 1 195 kr (smartasaker.se) n Du hittar produkten här: smartasaker.se/sv/ skrivbordsunderlagg-medqi-laddning
Högtalarlampa med inbyggd Qi-laddare
7
n Ellie LED-lampa från Kreafunk lyser upp arbetsplatsen med behagligt ljus. Inbyggd högtalarfunktion och Qi-laddare för trådlös laddning av både telefon, hörlurar, öronsnäckor och högtalare. Tre olika ljuslägen med dimbart LED-ljus och inbyggd mikrofon som tillåter enkel hantering av telefonsamtal, vilket ger ytterligare bekvämlighet i vardagen. Finns i färgerna beige, svart och vit.
n Pris: 595 kr (smartasaker.se) n Du hittar produkten här: smartasaker.se/sv/ skrivbordslampa-3-i-1-kreafunk
Välhängd hängare
8
n Nycklar, verktyg och sladdar har en förmåga att ligga framme och inte hitta tillbaka till sin plats igen. Men med denna smarta upphängning får alla lösa saker en självklar och naturlig plats att hänga på. Hängaren Välhängd är gjord av metall och i mitten av upphängningsstången sitter två plastknoppar som kan tryckas åt sidan. Detta smarta ”klick-i-klickur”-lås är mycket smidigt då det är lika enkelt att hänga in den första nyckeln som att ta ut den igen – även om den skulle hänga längst in.
n Pris: 110 kr (smartasaker.se) n Du hittar produkten här: smartasaker.se/sv/smart-hangare
SMÅA vill se bättre villkor för småföretagare
Småföretagarnas a-kassa, SMÅA, är till speciellt för småföretagare och deras familjer. Med över 100 000 medlemmar har SMÅA en stark röst och en vilja att förbättra villkoren för företagare.
– SMÅA är Sveriges största företagarägda medlemsorganisation, säger Jessica Tjällman, marknads- och kommunikationschef på SMÅA. Det är något vi framhäver för att påverka politiker och lagstiftare så att möjligheterna och förutsättningarna att driva småföretag i Sverige ska förbättras. Som remissinstans har SMÅA möjlighet att lämna synpunkter på lagförslag som regeringen skickar ut på remiss. Men SMÅA:s ambitioner att påverka är större än så. – Vi kommunicerar även med regering, departement och riksdagspartier i avsikt att höja kunskapen om hur en företagares vardag ser ut och hur trygghetssystemet för företagare fungerar, säger Jessica Tjällman.
I samband med pandemin infördes tillfälliga lättnader i lagen om arbetslöshetsförsäk-

ring. Bland annat tilläts en arbetslös företagare att mark nadsföra sig och sitt företag under tiden som han eller hon fick ersättning från a-kassan.
– Vid det senaste årsskiftet försvann lättnaderna, berättar Jessica Tjällman. SMÅA anser att det är den snabbaste vägen till egen försörjning som borde värnas. Därför borde det vara självklart att ha möjlighet att marknadsföra sin verksamhet samtidigt som man söker arbete via Arbetsförmedlingen. Det ena behöver inte utesluta det andra.

ing, departement och riksdagspartier för att höja kunskapen om hur en företagares vardag ser ut”, säger Jessica Tjällman.
SMÅA har bland annat bjudit in och fört samtal med Arbetsmarknadsdepartementet kring denna ståndpunkt.
– Departementet menar att det mer strikta regelverket för just företagare är till för att a-kassan inte ska vara en utfyllnad för olönsamma företag som riskerar att snedvrida
konkurrensen, säger Jessica Tjällman. Däremot säger man att den nya arbetslöshetsförsäkring som regeringen nu arbetar med ska innehålla flera förbättringar för företagare. Det är något som SMÅA naturligtvis följer noga.
Text: Stefan Hedner Foto: SMÅA & Adobe Stock

”Den nya arbetslöshetsförsäkring som regeringen nu arbetar med ska innehålla flera förbättringar för företagare. Det är något som SMÅA naturligtvis följer noga.
Frågor får svar!
Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på eller frågor som är intressanta att dela med sig av till alla medlemmar. Har du någon fråga? Kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad till max tre gånger 15 minuter per år och medlem.








Lasse Gärdlund
Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje
Thorbjörn Hilleskog Advokat Thorbjörn Hilleskog Malmö
Lars Andersson Advokataktiebolaget Janson & Partners, Helsingborg
Göran Smedberg Astra Advokater
Maria Lidström Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå
Ina Gärdlund
Advokataktiebolaget
Gärdlund Norrtälje
Johan Engborg Astra Advokater Stockholm
Magnus Hedenberg
Advokatfirman
Hedenberg & Partner KB, Göteborg
Per Larsson
Per Larsson AB, Sundsvall


Vad är offentlig upphandling?
n Vad är offentlig upphandling?
Svar: Många har hört talas om offentlig upphandling, men det är inte alla som känner till hur mycket som faktiskt upphandlas och vilka möjligheter som finns att lämna anbud för att sälja varor och tjänster till offentliga verksamheter.
Annelie Blomqvist
Advokataktiebolaget
Jansson & Partners, Helsingborg
Skicka in din fråga till kansliet! info@ff.se
Alla kommuner, statliga verksamheter och regioner, men även alla kommunala och vissa statliga bolag, omfattas av skyldigheter att annonsera sina behov om köpen uppgår till mer än 700 000 kr. Även
köp under detta belopp omfattas av vissa regler. Det innebär stora möjligheter att hitta nya kunder. Visste du att det år 2021 gjordes upphandlade köp till ett värde av 879 miljarder kronor?
Fördelarna med offentliga kunder är stabilitet, långsiktig betalningsförmåga och ofta långa avtal vilket ger en stadig inkomst. Nackdelen är att priset i många fall spelar stor roll.
En annan fördel är att det är reglerat hur en offentlig upphandling ska gå till, där alla anbudsgivare måste behandlas lika, det ska vara tydligt vilka
krav som ställs och hur man ska utse vinnande anbud. Om man förlorar en upphandling har man rätt att få reda på varför, och om myndigheten inte följt lagkraven kan det finnas möjlighet att överpröva beslutet.
n Hur kommer man igång med offentlig upphandling?
Att komma igång är gratis, går fort och all information finns online. Det finns flera annonsplatser för offentlig upphandling som innehåller de aktuella annonserna. Det är gratis men ibland får man be-

tala för exempelvis automatiska söktjänster. Sedan är det bara att testa olika sökord kopplade till din verksamhet och se vad som kommer upp. Upphandlingar annonseras löpande och det kan vara en bra idé att söka någon gång i månaden.
När du hittar en intressant upphandling, gå in och läs på vilka krav som ställs på dig som leverantör. Alla krav som kallas för ”ska-krav” eller obligatoriska krav måste uppfyllas. Vanliga krav är exempelvis krav på erfarenhet och viss årsomsättning.
Om du sedan väljer att lämna anbud sker det ofta i ett automatiskt formulär som gör
Fem tips när du lämnar anbud
n Offentlig upphandling upplevs av många som svårt, formaliastyrt och som att det mest handlar om låga priser. Vi har därför sammanställt fem handfasta tips för att hjälpa dig som funderar över att lämna anbud till kommunen eller annan köpare.
Läs kraven
En upphandling består nästan alltid av fem olika delar. De kan komma i olika ordning, men har man läst en upphandling känner man igen sig. Den första delen är ofta formalia med kort information om upphandlingen och hur och när anbud ska lämnas. Sedan kommer krav på leverantören, det vill säga ditt företag, krav på tjänsten, vad som ska göras och på vilket sätt, hur utvärderingen ska ske, vem som ska väljas av de som uppfyller kraven. Sist kommer oftast avtalsvillkoren som upphandlaren har bestämt.

känna samarbeten. Säkerställ bara att din samarbetspartner är ”hel och ren” gällande att betala skatter med mera.
Kontakta upphandlaren
Prata med den som gör upphandlingar hos kommunen. Vilka affärer är på gång inom ditt område? Vilka krav brukar de ställa? Finns det relevanta avtal som du kan få kopior på etc? Många kommuner har till och med anbudsskolor för leverantörer för att få fler lokala företag att konkurrera.
Ställ frågor om något är oklart
det enkelt att se att du lämnat all information och gett in alla bilagor.
Det är en tröskel att komma igång, men tänk på att konkurrensen kring många affärer är liten och att det många gånger bara är en eller två anbudsgivare.


Advokater och partners på
Låt någon annan läsa
Det räcker med att missa ett enda krav, även om det är litet eller till och med obetydligt, för att få sitt anbud förkastat. Det kan man tycka vad man vill om, men så ser regelverket ut. Låt därför någon annan läsa ditt anbud innan du skickar in det så att du svarat exakt som upphandlaren bett dig svara.
Samarbeta med någon
Om du är ett litet företag och därmed inte har egen kapacitet kan du samarbeta med andra. Lagen om offentlig upphandling innebär att upphandlaren alltid måste god-
När en upphandling är annonserad och det är något du inte förstår, som är motstridigt, eller där du till exempel tycker att upphandlaren ställt för tuffa krav – ställ frågor! Det finns alltid en frågefunktion i upphandlingsverktyget. Använd den för att ställa frågor anonymt och få dem besvarade.

Karin Söderén

Björn Bergström Advokater och partners på ASTRA ADVOKATER
Unikt vaxpapper ska erövra Europa
När syskonen Emilia och David Kägu tog över pappa Peters livsverk Novacore AB var företaget en branschledande leverantör av rostskyddspapper i Sverige. Nu blomstrar även deras unika vaxpapper.

n Företagets vaxpapper för livsmedel och blommor – det enda växtbaserade och komposterbara på marknaden som är tillverkat utan paraffin.
Peter Kägu startade Novacore i Gamleby 1998 och samtliga hans fem barn sommarjobbade genom åren på bolaget.
Men när det närmade sig pension verkade först ingen av
syskonen vara intresserad att leda det vidare.
Till slut bestämde sig ändå Emilia och David att göra det under 2021.
– Jag minns när jag sommarjobbade att lukten var gräslig och har ärligt talat aldrig haft några funderingar på att ta över. Jag är utbildad socionom och arbetade nio år på Socialtjänsten i Stockholm. Men så
tänkte jag om och kände att det vore en stor utmaning att vara företagsledare inom industrin, säger Emilia.
Hon är idag majoritetsägare med 65 procent och vd, medan lillebror David äger 35 procent och är produktionsansvarig.
Novacore har under många år varit branschledande leveran-
tör inom rostskyddspapper till framför allt stålindustrin i Sverige. Innan generationsskiftet tillverkades även presentpapper, blompapper och livsmedelspapper – men i mindre skala.
Sedan syskonparet tog över har omsättningen ökat med nästan 60 procent till över 17 miljoner kronor – framför allt genom ett rejält uppsving vad
”Jag minns när jag sommarjobbade att lukten var gräslig och har ärligt talat aldrig haft några funderingar på att ta över. Jag är utbildad socionom och arbetade nio år på Socialtjänsten i Stockholm. Men så tänkte jag om och kände att det vore en stor utmaning att vara företagsledare inom industrin.

gäller livsmedelspappret Nova vegvax.
– Vårt unika vaxpapper för livsmedel och blommor är det enda vaxade pappret på marknaden utan paraffin. Det är växtbaserat och tillverkat av enbart naturliga råvaror som skyddar mat och blommor –och säljs via återförsäljare, grossister och egen försäljning. Eftersom det är helt
växtbaserat är det också komposterbart – med andra ord ett miljövänligare sätt att slå in mat, blommor och andra prylar på.
Den snabba tillväxten har bidragit både till att företaget kunde utöka antalet medarbetare till sex – och att de växte ur lokalerna i Gamleby. Under sommaren 2023 gick därför
flytten till Västervik och den större ytan (2 200 kvadratmeter) skapar bättre möjligheter att fortsätta växa.
– Vi har också investerat i en ny maskin och bygger en ny produktionslinje. Detta eftersom vi har en stark tilltro på vårt vaxade papper som verkligen sticker ut. Vi planerar att göra en satsning på övriga Europa, då marknaden för vege-
tabiliskt vaxpapper ser lika spännande ut där. Det finns ingen motsvarande produkt som konkurrerar, samtidigt som vi har en ökande efterfrågan, säger Emilia Kägu.
Text & foto: Joakim Löwing

LED-teknik ska bli nästa svenska teknikexport
Polar Light Technologies revolutionerande microLED-ar – nästa generations LED-teknik efter OLED och QLED – möjliggör sex miljoner pixlar på en tummes area. De är så små att det går att få in flera miljoner pixlar på ytan av ett knappnålshuvud …
n Polar Light Technologies (PLT) är resultatet av professor Per-Olof Holtz och hans forskargrupps över 20 år långa forskning inom optoelektronikutveckling vid Linköpings universitet.
Det handlar om så kallade microLED-ar – nästa generations LED-teknik efter OLED och QLED.
– Våra pixlar är så pass små att det går att få in flera miljoner pixlar på ytan av ett knappnålshuvud. Att de samtidigt både är mer ljusstarka och drar mindre energi gör dem till en möjliggörare av Augmented Reality (AR)-applikationer och en mycket viktig del i displayindustrins gröna omställning. Våra produkter kräver mindre material vid framställning och halverar även energikonsumtionen, framhåller Chief Product Officer och medgrundare Ivan Martinovic.
Genom att använda MOCVDtillverkningsanläggning kan företaget accelerera nya appli-
kationer inom AR. Till exempel AR-smarta glasögon – som ser ut som ett par vanliga glasögon. Och heads-up-displayer – för att flygplan ska kunna landa i dåligt väder eller för att få upp kritisk information på bilars vindrutor istället för att tvinga föraren att titta bort från vägen.
– Andra exempel på vad microLEDs skulle kunna göra möjligt för de displayer vi har idag är laptops, som går att använda utomhus i direkt solljus. Även också bland annat smarta klockor med längre livslängd och telefoner med klart bättre batteritid.
PLT grundades 2014 och fick sitt stora genombrott sex år senare. – Det var då vi lyckades få elektriskt ljus för första gången. Med andra ord att man för in ström och dioden tänds, precis som hos en vanlig lampa. 2023 demonstrerade vi blått och grönt ljus och när vi uppnår rött går vi in i en kommersialiseringsfas.


Företaget är kopplat till Linköping LEAD:s teknikinkubator och har genomgått extern finansiering.
Eftersom PLT befinner sig på teknikens och fysikens absoluta framkant är utmaningarna stora.
– De tekniska utmaningarna kommer från att vi industrialiserar och optimerar ljusdioder som bara är en tusendels millimeter stora. Vi ser en enormt stor potential för vår teknologi att skapa värde och vi tror på det vi gör. Displaymarknaden är gigantiskt på ungefär 180 miljarder dollar.
För bara fyra år sedan hade
” Våra
pixlar
är så pass små att det går att få in flera miljoner på ytan av ett knappnålshuvud.
Ivan Martinovic.
företaget endast en anställd –nu är man uppe i tolv medarbetare och fler är på ingång.
– Vi har högt ställda mål – nämligen att bygga en östgötsk halvledarindustri och bli nästa svenska teknikexport. Jag har alltid trivts fantastiskt bra i Linköping, det är verkligen en riktig framtidsstad som ligger i framkant vad gäller innovation. Speciellt imponerad är jag av samarbetet mellan näringslivet och universitetet – som knoppat av till otroligt många framgångsrika företag, framhåller Ivan Martinovic.
Text: Joakim Löwing Foto: Charlotte Perhammar

Bjäre Chips – en het potatis som utmanar
Bjäre Chips – varumärket för Torekovs Lilla Chipsfabrik AB – utmanar de stora snacksdrakarna Estrella och OLW.
Sedan starten 2011 har omsättningen ökat ända till över 50 miljoner kronor, antalet anställda till 14 – och företaget har fått inte mindre än 14 Bäst i test-utmärkelser.
Grundaren Göran Nordander hade arbetat ungefär 25 år som revisor och ekonomichef på olika företag – men någon erfarenhet inom chipstillverkning fanns inte alls.
Idén föddes då han fick tjänsten som tillförordnad vd för Bjäre Hembygd 2009. – Vi hade fokus på odling av potatis, som skulle gå till försäljning och även till vodkatillverkning. Men det sistnämnda gick inte så bra som tänkt och perioden med färskpotatis är ju så kort. Därför tänkte jag att det vore bättre att satsa på lokalproducerad chipstillverkning av hög kvalitet, berättar Göran.
Och det var där Torekovs Lilla Chipsfabrik föddes, under 2011.
– Jag fick ihop sju-åtta olika
investerare, byggde en liten chipsfabrik i Öllöv, utanför Torekov, och åkte till Nederländerna för att köpa en stor fritös. Sedan drog vi i gång det spännande projektet. Genom att kombinera svenska råvaror med kunskap och kärlek var visionen att framställa riktiga chips som smakar potatis.
Bjäre Chips inledde med att producera populära sorter som Gräddfil & Lök och Saltade (under namnet Varsamt Saltade).
Sedan har utbudet vuxit med åren – och för tillfället är antalet olika varianter uppe i åtta.
– Gräddfil & Lök och Varsamt Saltade är fortfarande våra två bästsäljare. Men en som går riktigt bra är också Tryffel & Parmesan, som vi är ensamma om att tillverka i Sverige. Smaksammansättningen är utvecklad tillsammans med livsmedelsföretaget Culinar och började först som en snackspåse på Hotell Tylösand. Efter att
ha blivit otroligt uppskattad av gästerna tog vi in den i vårt vanliga sortiment.
Att slå sig in i en sedan många år etablerad och stark marknad som snacks och utmana stora drakar som OLW och Estrella är inte det allra enklaste.
Men Bjäre Chips har kämpat sig upp till att bli det fjärde största märket av chips i Sverige, efter de två nyss nämnda – samt Svenska LantChips. – I början åkte jag själv runt i ICA-butiker och visade upp vår produkt. Där bestämde varje handlare på egen hand vad de ville ta in i sitt sortiment – till skillnad från Coop och Axfood (bland annat Hemköp och Willys), som hade centrala avtal. Många handlare tyckte att det var kul med ett nytt märke och speciellt roligt med ett lokalt sådant i Skåne. Sedan visade det sig att kunderna tyckte om det vi gjorde och intresset ökade. Det gjorde att jag kunde anställa flera säljare, som mest hade vi åtta. De transporterade ut våra chips med lastbilar och vi hade även sju lager runtom i landet fram till 2020.
” Jag är övertygad om att vi har enorma förutsättningar att växa ytterligare. Svenskarna äter snacks som aldrig förr och det finns inga som helst tecken på att det skulle minska.
Göran Nordander.


Det året fick företaget till ett avtal både med ICA centralt, Coop och Axfood.
– Sedan dess kör kedjorna ut produkterna från oss själva. Men tack vare att produktionen hela tiden har ökat har vi ändå kunnat nyanställa. Idag har vi 14 anställda och räknar med att nå 60 miljoner kronor i omsättning under 2024.
I uppstarten ägde Göran och hans fru Cathrin 25 procent av bolaget – numera är deras ägarandel uppe i 70 procent och sedan 2018 håller fabriken till i Ängelholm.
Att Bjäre Chips snott åt sig marknadsandelar av de största märkena och är mycket po-
pulära visar även de utmärkelser som företaget har fått. Inte mindre än 14 gånger har deras potatissnacks prisats som ”Bäst i test” av en mängd olika tidningar.
– Det är mycket hedrande och något som vi är väldigt stolta över. Att vi har satsat på kvalitet och svenska råvaror tror jag är två av förklaringarna till framgångarna. Det är kul att utmana de ledande märkena, med miljardomsättningar och många gånger fler anställda än vi. De är säkerligen inte helt nöjda när vårt lilla bolag får en massa utmärkelser.
Närodlade och närproducerade råvaror är bara två exempel på
den höga prioriteringen på hållbarhet.
– Potatisen odlas i närheten i vårt län, vi har svensk rapsolja, Culinar som levererar kryddor håller till utanför Kristianstad här i Skåne, filmen/plasten till påsarna tillverkas i Landskrona och lådorna som påsarna står i görs i Eslöv. När vi i enstaka fall måste kassera rapsolja går det till framställning av biobränsle och små chipsbitar skänks till en grisuppfödare nära oss.
Under 2023 hade företaget en tillväxt på 30 procent totalt, 40 procent på enbart ICA-butikerna.
– I framtiden vill vi fortsätta
vår expansion, jag är övertygad om att vi har enorma förutsättningar att växa ytterligare. Svenskarna äter snacks som aldrig förr och det finns inga som helst tecken på att det skulle minska. När det gäller smaker har vi ett antal som är givna i vårt sortiment, medan andra kommer och går inför exempelvis olika årstider. En ny som jag tror mycket på är Het Barbeque, avslutar Göran Nordander.
Text & foto: Joakim Löwing
Jubileum!
Det svenska rekordet i BNP-tillväxt fyller 60
år
Iår fyller ”rekordårens rekordår” 60 år. 1964 var den svenska BNP-tillväxten hela 6,8 procent. En tillväxt som inte överträffats sedan dess.
Från 1940-talets slut fram till 1970-talets början var den ekonomiska tillväxten i Sverige stark. Välståndet ökade, arbetslösheten minskade och flera stora industriella satsningar genomfördes när bland annat pappersbruk, järnverk, bilfabriker och varv byggdes eller byggdes ut. Nästan all tillväxt skedde dock inom redan befintliga företag och inte genom nyföretagande eller entreprenörskap.
I mitten av 1960-talet arbetade hela 33 procent av alla yrkesverksamma inom industrin, som helt dominerades av storföretag. 1965 hade exempelvis 1 procent av alla svenska företag fler än 500 anställda, men dessa företag sysselsatte 30 procent av alla industriarbetare.

BNP-rekordåret 1964 var arbetslösheten i Sverige mindre än 2 procent (i februari 2024 var den 8,5 procent). Behovet av arbetskraft var stort och arbetskraftinvandringen från exempelvis Finland, Italien och Jugoslavien ökade. Även fler kvinnor trädde in i arbetslivet. Offentlig sektor med bland annat förskolor och äldrevård tog över delar av den omsorg som kvinnorna tidigare stått för i hemmen.
Den offentliga verksamheten finansierades förstås med skattemedel och Sverige gick från ganska låg beskattning under första halvan av 1900-talet till att bli ett högskatteland. År 1960 infördes föregångaren till dagens moms, oms, som från start låg på drygt 4 procent. Idag är den 25 procent. Samma år introducerades arbetsgivaravgiften
som då var 11 procent, vilket kan jämföras med dagens 31 procent. Näringslivshistoriker menar att det ökade skattetrycket var en av orsakerna till att dåtidens entreprenörer hade svårt att skapa nya företag.
Det fanns dock områden där entreprenörskapet ökade under de svenska rekordåren. Bland annat inom bilar och bilism, där det inte bara byggdes personbilar av Volvo och Saab, utan också vägar, parkeringar, mackar, motell etc. Även byggbranschen med sitt miljonprogram – samt handeln med snabbköp, stormarknader och kedjor som Hennes & Mauritz – var expansiva områden.
Jubileum!

Idyllisk bild på en Saab 96 från BNP-rekordåret 1964. Samma år byggde Sveriges andra biltillverkare, Volvo, Skandinaviens största bilfabrik.

n Bruttonationalprodukten, BNP, är ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten. BNP beskriver storleken på ett lands ekonomi genom att mäta värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import.


Tanka. Ladda. Kör!



Med OKQ8 Företagskort blir laddningen av din fordonsflotta enkel – och mer tillgänglig!
Tillsammans med Skellefteå Kraft erbjuder vi ett av Sveriges största stationsnätverk, vilket gör det möjligt att ladda din elbil från Vittangi i norr hela vägen ner till Trelleborg.
Företagskortet låter dig dessutom samla alla dina drivmedelskostnader, både flytande och el, på en och samma faktura. Det är den smidiga helhetslösningen för dig som vill slippa all krånglig administration.

Alltså: Ett kort, en faktura. För alla drivmedel.
Skanna QR-koden för att ta del av ditt medlemsavtal.