Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3-2022

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 3.2022

Förskolan Solstrålen:

Tre decennier i barnens tjänst VÄLKOMMEN TILL Förskola med bordsbön DEBATT Har du fallit mellan stolarna?

AKTUELLT Sommar på Frälsningsarmén FOKUS Att finna en tro och sig själv PERSONLIGT Polis och frälsningssoldat VÄRLDEN Flykten från Ukraina MIN VÄG TILL GUD Grovt kriminell – förvandlad av Gud

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 139:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Bo Jeppsson Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Kiki Broms, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo och Mia-Lisa Dahlqvist.

Utgivning 2022 21 januari, 8 april, 10 juni, 16 september och 25 november Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, swish 9004805

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0091

2

E T

S

För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

Bygga relationer FRÄLSNINGSARMÉNS Vision 2025, "Väl-

kommen hem - livet med Jesus", har under de senaste 1,5 åren implementerats i våra kårer (församlingar), sociala verksamheter och barn- och ungdomsverksamheter.

I mars 2022 tog vi nästa steg i arbetet med visionen, som fokuserar på det relationsbaserade livet (läs mer på sid 38).

Det relationsbaserade livet handlar om relationer. Relationer uppåt – med Gud (Fader, Son och Ande); utåt – med människor i den värld, den stad och det sammanhang vi lever i och inåt – med de människor som vi redan delar gemenskap med.

JESUS DOG PÅ KORSET FÖR ATT ÅTERUPPRÄTTA VÅRA TRASIGA RELATIONER, MED FADERN OCH MED VARANDRA. Varför är det så viktigt att bygga starka och hälsosamma relationer? Jo, därför att Jesus uppmanar oss till det. Vi läser i Matteus 22:37-39: Han svarade honom: »Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet.

Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv.

De två viktigaste sakerna i livet är att: Älska Gud och Älska människor. I 1 Mosebok 4 kan vi läsa om bröderna Kain och Abel. Texten vill lära oss en viktig princip från Gud, att vi ska ta hand om varandra.

Två av de första frågor Gud ställer till människorna lyder: "Var är du?" (1 Mosebok 3:8) – relationen till Gud – och "Var är din bror?" (1 Mosebok 4:9) – relationen till andra människor.

Alla människor har ett värde eftersom vi är skapade till Guds avbild. Människor kan bli fördärvade av synd, men alla människor har fortfarande samma värde i Guds ögon. Gud skapade oss för att fungera bäst inom ramen av sunda relationer. I 1 Moseboken 2:18 kan vi läsa: Herren Gud sade: »Det är inte bra att mannen är ensam. Jag skall ge honom någon som kan vara honom till hjälp.« Detta är det enda tillfälle då Gud sa: "Det är inte bra"!

Jesus dog på korset för att återupprätta våra trasiga relationer, med Fadern och med varandra. Vi var en gång långt borta från Gud, men Jesus bröt ner muren som stod mellan människa och Gud, så att relationen kunde bli hel igen. Gud befaller oss också att sträva efter hälsosamma och hjälpande relationer med varandra. Vi läser i Galaterbrevet 6:2: Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.

Jag hoppas att det fördjupade arbetet med visionen "Välkommen hem – livet med Jesus” ska prägla oss var och en som personer, men också det som Frälsningsarmén gör och satsar på i våra kårer och verksamheter i Sverige. Låt oss fokusera på att älska Gud, älska människor och varandra. Livet som kristen handlar om relationer

Frälsningsarméns ledare i Sverige, Överste Bo Jeppsson

s.26

Innehåll

#3.2022 VÄLKOMMEN TILL

6. Tre decennier i barnens tjänst

På förskolan Solstrålen i Skövde får även Jesus plats.

AKTUELLT

12. Konsert för Ukraina

Frälsningsarmén arrangerade stor välgörenhetskonsert för Ukraina tillsammans med många kända artister.

13. Sommarkalendern

Välkommen till Frälsningsarmén i sommar .

MIN VÄG TILL GUD

14 .Vänta inte – det finns mer!

s. 32

PERSONLIGT

22. Poppis polis som gillar utmaningar

Gudstron har gett Frälsningssoldaten och polisen Christer Nordström kraft i tuffa situationer.

VÄRLDEN

26. Hjälper ukrainare på flykt

Frälsningsarmén i Moldavien arbetar för att skydda flyktingar från människohandel.

BARN OCH UNGA

32. Ledarrollen får unga att växa

Anders Eriksson: ”Där stod andra värstingar som levt som jag och var helt förvandlade”.

Frälsningsarmén vill stärka de ungas självkänsla, få dem att förstå att de är viktiga och har kapacitet att hjälpa till och ta ansvar.

DEBATT

MIN TRO

17. Har du fallit mellan stolarna någon gång? ”Det kräver lite extra att samverka, men det kan göra hela skillnaden för dem vi hjälper”.

34. Tron växer hela livet

Ågot och Sven-Inge är eniga, tryggheten är det bästa med tron.

BIBEL OCH BÖN

FOKUS

18. Att finna sin tro

På Frälsningsarméns konfirmation får unga tillfälle att utmanas och växa i tro och sig själva.

38. Uppåt, utåt och inåt

Frälsningsarmén välkomnar till ett relationsbaserat liv.

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten.

Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning.

Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

Rättelser: • I förra numret av Stridsropet i artikeln om Peter Baronowskis väg till Gud är fel fotograf angiven. Rätt namn ska vara Fredrik Bratterud.

•I Stridsropet nummer 1, 2022, skrev vi om Oskarshamns kårs TV-gudstjänster. Kören som framträdde i en av gudstjänsterna heter Eva-kören och inget annat.

3

Bilden

4

dagar långa svenska sommarlovet är hett efterlängtat, men också en utmaning för många föräldrar.

Att hitta meningsfulla och trygga aktiviteter för barnen kan vara svårt.

Frälsningsarméns dagkollon, läger, utflykter och kvällsträffar välkomnar alla och den som behöver kan också få hjälp med deltagaravgiften.

I såprutschkanan på Alingsås kårs dagkollo går det galet snabbt och är superkul, intygar flickorna. Här skapas minnen som räcker långt inpå hösten.

5

foto: carina tyskbo

KOM SÅ ÅKER VI! Det mer än 60

6

6

”Hjulen på bussen dom går runt, runt, runt.” Heidi leder sångstunden före maten tillsammans med Joel, Fiona, Andy och Sebastian. Snart vankas korv och makaroner.

välkommen till | förskolan solstrålen

Tre decennier i barnens tjänst Förskolan Solstrålen drivs av Frälsningsarmén i Skövde och erbjuder på kristen grund en trygg och utvecklande plats för barnen, allt enligt förskolans läroplan. ”Gemenskapen och samarbetet med kåren är viktig för oss”, säger förskolechefen Brittmarie Andersson.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

D

et är en tidig marsmorgon i Skövde.

Skuggan är ännu kylig medan långsidan på Frälsningsarméns rödbruna tegelbyggnad värms skönt av solen.

Himlen är hög och blå. Ljud av skratt, rop och ”hej då pappa!” tävlar med bullret från ett vägarbete och fågelsången från syrenhäcken intill. Nyfikna frågor om fotografens kamera - det är inte var dag en tidning besöker de 20 barnen på förskolan Solstrålen, som i snart 33 år välkomnat barn i Frälsningsarméns regi.

— Hej, välkomna hit!

Förskolechefen Brittmarie Andersson kommer ut genom entrédörren iklädd svart jacka med förskolans vita logotyp på ryggen. Med sig har hon ett knippe barn.

Trehjulingar, bollar och hopprep kommer i omlopp. Någon balanserar på en planka.

Någon är lite morgonmulen efter lämningen men hittar snart sitt glada humör och en kompis att leka med. De tidigaste barnen har nyss ätit frukost, nu väntar som alltid ett par timmars utevistelse här på gården.

Barnens lekområde välver sig kring su-

terrängbyggnaden med en lång rutschkana från övre nivån, där även sandlåda, gungor och klätterställningar finns. Föräldrar kommer och går, vinkar när de stängt den gula solstrålegrinden bakom sig.

VI HAR BIBELTIMME EN GÅNG I VECKAN OCH BERÄTTAR OCH DRAMATISERAR UR BIBELN. På Solstrålen finns tre förskollärare, två barnskötare och en lokalvårdare. Flera arbetar deltid.

— Fyrtio procent av min heltid som chef är administrativ, resten finns jag i gruppen, säger Brittmarie medan hon ber Nathan, som far runt lite planlöst, att söka upp Marlon som nog är sugen på att leka.

Med Nathan talar hon engelska. Han

har bara varit ett halvår i Sverige men svenskträningen går snabbt för små barn, menar hon. Några av Solstrålens barn är tvåspråkiga, andra har bott i Sverige i hela sitt liv. Det viktiga är att skapa ett vi i gruppen.

Frälsningsarmén i Skövde driver förskolan Solstrålen på kristen grund. Det betyder enligt Skolverkets regler att man inte får ha konfessionell undervisning i sin utbildning, däremot inslag och inriktning som är konfessionella och som ska vara frivilliga. Personalen kan alltså berätta om Jesus och Bibeln och sjunga till bords men inte evangelisera – eller be.

— Vi har bibeltimme en gång i veckan och berättar och dramatiserar ur Bibeln.

Vid påsk har vi en påskvandring och under vårt luciafirande presenterar barnen julevangeliet i ett dramaspel för föräldrarna. Flera av familjerna tillhör olika samfund, till exempel Pingst- eller Elim-kyrkan några stenkast bort. Men vi säger alltid att man inte måste tro som vi, säger Brittmarie.

— Annars är det den gyllene regeln 7

välkommen till | förskolan solstrålen

SARA JOHANSSON MED SONEN JOEL, 5 ÅR: — Joel har gått här sedan han var 1,5 år.

Vi har två äldre barn men med Joel ville vi testa ett mindre ställe. Vi är väldigt nöjda, det är tryggt, alla känner varandra väldigt väl, personalen ser verkligen barnen och Joel gillar att gå hit. Som medlemmar i Elimkyrkan är det dessutom skönt att veta att Joel har fått en bibeltimme i veckan då söndagsskolan varit stängd under corona.

RAMI AL HADDAD MED SONEN JAMAL, 3 ÅR: — Jamal är lite blyg så förskolelärarna betyder mycket för honom. Det här är en bra förskola, Jamal har varit här i två år och vår sjuåriga dotter gick också här. Min vuxenutbildning ligger nära förskolan och vi bodde här förut, så det var naturligt för oss att välja Solstrålen.

Vi är muslimer men det spelar ingen roll, det viktiga är att alla här är snälla och bra.

8

JUST NU JOBBAR VI MED SJUKHUSORD. VI HAR BYGGT UPP ETT LITET SJUKHUS DÄR BARNEN KAN PRAKTISERA DET VI LÄRT OSS PÅ SAMLINGEN.

som präglar vårt arbete, att du ska vara mot andra som du vill bli behandlad själv, fortsätter hon.

Under åren har hon sett många fördelar med att ha förskolan i samma lokaler som Frälsningsarmén. Flera barn ur barnmusikgrupperna och kören fick lätt plats på förskolan. Och barnen på förskolan kunde i sin tur välkomnas till kårens (församlingens) aktiviteter.

— Samarbetet och gemenskapen med Frälsningsarmén är en viktig del för oss, understryker Brittmarie.

Förskolan Solstrålen har vuxit från 15 barn vid starten till fler heltidsinskrivna, större antal barn och en utökad personalstyrka. Verksamheten följer läroplanen för förskolor och har precis som andra regelbundna utvecklingssamtal. Föräldrasamverkan är också viktig.

— Vi gör ganska mycket tillsammans, till exempel en gemensam arbetseftermiddag, grillning, och sommarutflykter. Dagen innan midsommarafton kommer alla till mitt lantställe där vi har vårt eget midsommarfirande – det är en fin tradition, säger Brittmarie.

Själv har hon varit här imponerande länge – ända sedan starten 1989.

Dags för fruktstund på solsidan mot de stora fönstren in mot kårlokalen. Där innanför har en stickgrupp just samlats och hjälpsökande möter någon att tala med.

Barnen bänkar sig och förskolläraren Elin delar ut bitar av äpple och apelsin. Men

Ute finns svängrum nog för att klättra, gräva, gunga, springa och åka.

Skaparrummet är populärt och har gott om plats för olika projekt. Jamal, Rebecka, Nathan och Fiona trivs tillsammans.

först sången: ”Frukt i solen idag igen, tack vår Gud som ger oss den. Amen.” När barnen mumsat en stund hamnar några i den stora korggungan, andra i klätterställningen eller glider nerför backen direkt på overallerna.

— Jo-oo, det går visst att åka på gräset! skrattar barnen.

Vid 11.30-tiden befinner vi oss inomhus. Ivriga, rödkindade barn kilar iväg till olika rum. Här finns förutom hallen, ett stort matrum och ett rejält lekrum för utklädning, kojbygge, samling och läsning.

Det gränsar i sin tur till formrummet och skaparrummet, där Fiona och Rebecka just nu ritar och viker papper för fullt.

välkommen till FOKUS church | volontärer | messy

— Jag ska också göra en enhörning, säger Rebecka och hämtar fler färger till sitt papper.

— Vi är kompisar och är nästan lika gamla. Och vi har hyllorna nära varandra, påpekar Fiona, som har turkosa flätor inbakade i sina långa svarta.

I formrummet bygger Bryan, Marlon och Elnatan med lego. De söker koncentrerat bland de hundratals legobitarna för att hitta just den rätta till flygplan och rymdskepp.

— Jo, det är bra här, säger Bryan med blicken stadigt fäst på sitt bygge, som svar på frågan om han trivs på Solstrålen.

Under terminen löper teman utifrån

barnens ålders- och utvecklingsnivå. Sedan i höstas är det språktema som gäller, där gruppen bland annat går igenom och lyssnar efter ljud i texter, rim och ramsor.

Barnen delas ofta upp i mindre grupper för att skapa bättre förutsättningar för lärandet.

— Just nu jobbar vi med sjukhusord. Vi har byggt upp ett litet sjukhus där barnen kan praktisera det vi lärt oss på samlingen. Och så får vi besök av Ljudjägaren, Ordbajsaren och Språktanten. I maj börjar vi så i våra odlingslådor på gården, säger Brittmarie.

I det lilla köket förbereder nu barnskötarvikarien Leana mat som kommer varm

Frälsningsarmén i Skövde har förutom förskolan på nedre plan vanlig kårverksamhet en trappa upp. Samverkan med kåren har varit viktig genom åren. Barn från kåren har börjat på förskolan och vice versa.

i lådor från ett storkök. Några hungriga barn kretsar runt borden i korvdoften, andra har samlats till sångstund för dem 9

Fakta FAKTA FÖRSKOLOR I SVERIGE: • Förskolan styrs av skollagen och läroplanen.

• Skollagen reglerar bland annat vilka rättigheter och skyldigheter barn och deras vårdnadshavare har.

• Läroplanen beskriver förskolans värdegrund, vad barnen ska få möta under sin tid i förskolan och vilket ansvar rektorn och förskollärarna har.

• Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

• Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barnen och deras behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

(Skollagen 2010:800 kap. 8)

Skönt att dra sig undan lite, tycker Joel. Många barn lär sig läsa innan skolstart och förskolan Solstrålen har just nu ett ordprojekt kring sjukhusord, där man också byggt upp ett litet sjukhus för att praktisera vad samlingarna tagit upp.

REGLER FÖR KONFESSIONELLA FRISTÅENDE FÖRSKOLOR OCH SKOLOR • Undervisningen ska vara icke konfessionell och inte ha bekännelsekaraktär men utbildningen får ha konfessionella inslag.

• Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

• Vårdnadshavarna beslutar om deras barn ska delta i konfessionella aktiviteter eller inte.

(Skollagen SFS 2010:800, 1 kap. 7 §) EUROPAKONVENTIONEN • Staten ska respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. (Artikel 2) BARNKONVENTIONEN • Barns rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras.

• Föräldrarnas och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att vägleda barnet att utöva sin rätt ska respekteras.

• Friheten att utöva sin religion eller tro regleras lagligt av skydd av allmän säkerhet, folkhälsa, allmän moral eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter. (Artikel 14) Källor: Regeringen.se, Riksdagen.se, Skolverket.se, Unicef, Wikipedia 10

Matro är viktigt, därför äter barnen i flera olika rum. Vikarien Evelina hjälper Jamal.

som vill. Barnskötaren Heidi Lind sitter på golvet och låter barnen välja sångkort, Brittmarie hämtar gitarren. En kulen natt, Lilla snigel och Hjulen på bussen betas av.

Det viftas med händer och fingrar efter sångernas rörelser. De yngsta sitter närmast Heidi och tankar närhet.

Annars är Stina Fransson den som skö-

ter de allra yngsta blöjbarnen som just nu börjar vakna upp ur vilan i vagnarna utomhus. Hon bär in en sovrufsig, storögd pojke som håller henne hårt om halsen.

Stina är sedan många år arbetsplatsplacerad från LSS Dagligverksamhet i kommunen och trivs väldigt bra på sitt jobb. Hon en klippa på Solstrålen, menar Brittmarie.

välkommen till | förskolan solstrålen

”Frukt i solen idag igen, tack vår Gud som ger oss den. Amen.” Fruktoch sångstund på solsidan av Solstålen. Här på övre gården finns också gungor, sandlåda, klätterställning och en lång rutschkana.

Förskolechefen Brittmarie Andersson har arbetat på Solstrålen i många år. ”Jag kände mig ledd till precis rätt plats när jag kom hit”, säger hon.

Allt kan bli lek, så även en planka i morgonkylan på förskolegårdens nedre del. Att ta vara på barns möjlighet till rörelse är viktigt.

— Ja, Stina är helt suverän med de minsta, hon vet precis hur hon ska ta dem när de är trötta, säger hon och ser på Stina.

Bordssången väljs också den av ett barn, idag blir det ”Gode Gud välsigna maten” på Bamsemelodi. Strax hugger alla in och av koncentrationen att döma är makaroner och falukorv helt rätt idag. Det

är lugnt och skönt i rummet, även under lunchen delas barnen upp i olika rum.

Lite senare väntas fri lek, lugn läsning och lite mer utelek innan ännu en dag passerat på Skolgatan i Skövde.

— Hej då! Heeeej då! Får vi se bilderna sedan? ropar barnen när Stridsropet tackar för besöket. g

fakta Förskolan Solstrålen i Skövde Plats: Frälsningsarmén i Skövde.

Startår: 1989 Profil: Läroplanens värdegrund tillsammans med den kristna värdegrunden ska prägla utbildningen och kännetecknas av framtidstro, glädje och trygghet. Alla barn, oavsett familjens trosinriktning, ska känna sig välkomna och inkluderade.

Antal barn: 19-20 inskrivna. Åldrar på barn: 1-5 år.

Antal personal: 6, varav flera deltider.

11

Omstart i Kiruna EFTER SOMMAREN kommer Frälsningsarmén i Kiruna att få sin första kårledare på 30 år. Det blir Anita Allansdotter, tillsammans med maken Henry Lindell på 50 procent.

— Jag och Henry ser verkligen fram emot att börja som kårledare i Kiruna. Jag fick en kallelse dit redan för två-tre år sedan och nu är det äntligen rätt tid för oss. Det känns verkligen spännande att se vad Gud har för planer framöver, säger Anita Allandotter och fortsätter: — I första läget kommer vi att hålla gudstjänster och starta böneträffar, men även nätverka och bygga relationer ekumeniskt, i bönesammanhang och i andra ekumeniska sammanhang, samt göra oss bekant med bygden och låta dem bekanta sig med oss!

LKAB ska bygga en ny fastighet åt Frälsningsarmén som ska vara klar för inflyttning under tredje kvartalet 2023. LKAB tar då över den gamla fastigheten, som kommer att flyttas till ett område där de ska bevara äldre byggnader.

Lördagen den 20 augusti klockan 15 kommer Kiruna-kåren hålla en välkomstgudstjänst, då alla är välkomna att vara med. g Eva Gustin

foto: jonas nimmersjö

.se foto: shutterstock, kyrktorget

Aktuellt

Stor välgörenhetskonsert för Ukraina DEN 20 MARS på Templets kår höll Frälsningsarmén en välgörenhetskonsert för det krigsdrabbade Ukraina. Medverkande artister var bland andra Helen Sjöholm, Stefan Sundström, Anna Järvinen och Jonatan Johansson, som delade egenskrivna och andras sånger under den stämningsfulla kvällen. Konserten leddes av poeten/ artisten Bob Hansson och sändes också direkt via Youtube. Evenemanget var utsålt till sista plats och samlade in mer än 100 000 kronor, enbart i swishgåvor.

Christian Lerne, Frälsningsarméns talesperson för Ukrainakrisen, berättade för publiken och tittarna om hur pengarna skulle användas: ”Vi erbjuder sovplats, skydd, mat, kläder, blöjor, kritor och papper till dem som finns i skyddsrummen. Vi informerar även flyende om hur de kan undvika att hamna hos människohandlare”, sade han och framförde ett varmt tack också från Frälsningsarmén i Ukraina och de omkringliggande länderna.g Carina Tyskbo

Minibrass för unga — två musikfyllda söndagar foto: jonas nimmersjö

DEN 13 MARS OCH 4 JUNI bjöd Templets kår in till Minibrass för barn i åldrarna 7-13 år, som spelar brass- eller slagverksinstrument. Eftermiddagen fylldes av musicerande med instruktörer från såväl Templet som Swedish Central Band, och avslutades mot kvällen med pizza. De barn och unga som ville fick även spela på familjegudstjänsten dagen efter, med möjlighet att övernatta på Templet.g Carina Tyskbo

12

SEMESTER I SVERIGE I SOMMAR? Här kommer ett urval av trevliga

sommarkalender 2022

händelser som Frälsningsarmén arrangerar på olika håll i landet.

Passa på att besöka någon av kårerna när du är i närheten. Med reservation för ändringar.

h

:s

to fo

k

oc

st

er

t ut

foto: jonas nimmersjö

Stockholm, Vasakåren Vad: Sommarverksamhet för äldre på olika uteserveringar.

När: Måndagar en gång i månaden kl 13:00.

Var: Den 20 juni på Himlavalvet Observatoriekullen, 11 juli på Café Ektorpet Waldemarsudde och den 8 augusti på Café Lyran i Bredäng.

Vid regn eller frågor ring Margit Östman 070-4972433.

Karlstad Vad: Vi kommer att vara ute på och evangelisera med sång, musik och vittnesbörd.

När: Lördagar den 11 och 18 juni, 2 juli samt 6,13 och 20 augusti kl 12.00-15.00.

Var: Soltorget i Karlstad.

Eskilstuna Vad: Allsångsfest.

När: Lördagar den 11 och 18 juni, samt den 6 och 13 augusti kl 13.00.

Var: Domustorget i Eskilstuna.

Sala Vad: Sjung med Frälsningsarmén.

När: Varje onsdag juni-augusti kl 19:00.

Var: Sommargården Sofielund i Sala.

Café Ängstugan, Nyköping Vad: Sångkvällar.

När: Varje lördag kl 18:00. Café Ängsstugan är öppen den 11/613/8.

Vad: Midsommarfirande vid Ängstugan med bland annat FA-brassband.

När: Midsommarafton, fredag den 24 juni kl 16:00.

Vad: Midsommargudstjänst.

När: Midsommardagen, lördag den 25 juni kl 15:00.

foto: teresia jansson

Vad: Grillkvällar. Det finns korv med bröd och fika för en billig peng, vi umgås och har en andakt.

När: Söndagar kl 17.00-19.00 under vecka 25-31.

Var: På innergården på Frälsningsarmén i Halmstad.

foto: unsplash

Halmstad

Ugglans park i Strängnäs.

Strängnäs Vad: Allsångsgudstjänst.

När: Juni-september, varje söndag kl 16:00.

Var: I Ugglans Park, Strängnäs.

Vilhelmina Vad: Fatmomakke Fjällmission fyller 75 år – ett dygn av lekar, musik, gudstjänster, servering och gemenskap.

När: Midsommarafton den 24 juni.

Var och klockslag: Midsommarstången kläs kl 16 nedanför Stinnerbomsbacken, möte kl 18 i Fatmomakke kyrka (tillsammans med Svenska kyrkan) och sedan

sång och servering i Frälsningsarméns bönekåta.

När: Midsommardagen den 25 juni.

Var och klockslag: Möte kl 10 i Fatmomakke kyrka med servering efteråt, friluftsmöte på Stinnerbomsbacken kl 12.30, lassokastning kl 14 och musik i kyrkan kl 16.

foto: Vilheminas turistinformation

Sommarhemmet Soludden Hyr lägenhet på Sommarhemmet Soludden invid Spexhultasjön, ca 5 km från Nässjö. 400 kr/dygn, 2200 kr/vecka maj-sept.

Kök med pentry och allrum med 2 sängar och bäddsoffa.

WC, ej dusch. Frälsningsarmén Nässjö Ring: 073-9209320 eller mejla: nassjo@fralsningsarmen.se

13

14

Anders Eriksson dövade sin inre smärta med alkohol och droger. Idag får han livsglädje och framtidstro i relationen med Jesus.

min väg till gud | Anders Eriksson

”Vänta inte – det finns mer!”

Den otrygga barndomen ledde Anders Eriksson in i en värld av missbruk, våld och psykisk ohälsa. När han till slut bröt med detta hamnade han i kyrkan. Där mötte han före detta grovt kriminella som förvandlats av Guds kraft. Nu leder han andra till livet med Jesus.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

M

ammans blandmissbruk och föräldrarnas skilsmässa skakade om tillvaron rejält för Anders Eriksson.

— Jag var otrygg, orolig och stressad.

Jag bodde mest med pappa men var med mamma på konstiga platser och sov i bilen ibland, berättar han.

Tidigt kom alkohol, hasch och snart även andra droger in i hans liv.

— Jag hade mycket ångest och ett stort hål av mörker som jag ville döva. Det var min lösning på mina känslomässiga problem, säger han.

Anders började sälja narkotika och såg vänner dö av överdoser eller skjutningar. Vid 22 års ålder åkte han fast för allvarliga våldsbrott. Han dömdes till vård och när han kom till behandlingshemmet ”Hatten” i Älvsjö gick han igenom ett tolvstegsprogram.

— Det räddade mitt liv! Jag erkände för första gången att jag behövde hjälp och inte klarade av detta själv, säger han.

— Jag började titta på vad som legat till grund för min smärta; uppväxten, dåliga självkänslan och rädslan över att inte duga och för vad andra tyckte om mig. Jag insåg att jag levt efter mina rädslor och fick en

helt ny förståelse för mina känslor. Jag förändrades helt av det, fortsätter han.

Anders blev nykter och drogfri, bytte umgängeskrets och tillbringade mycket tid med den sponsor/handledare han fick via programmet. Han engagerade sig i föreningen Unga KRIS, Kriminellas rätt i samhället, och blev så småningom nationell ordförande. Men flera omtumlande händelser i kombination med att han inte tog hand om sig själv ordentligt fick honom ur balans. I stället för att söka hjälp för sitt lidande kämpade han på i egen kraft. Han försökte hålla sig ifrån drogerna men insåg att han gjorde det mest för andras skull.

— Jag gick sönder helt. Jag kunde inte hantera situationen och gjorde allt för att slippa känna efter. Och min sponsor som var den tryggaste människan i mitt liv hade fallit tillbaka i missbruk så vi började festa tillsammans, säger Anders som snart också var fast i gamla hjulspår.

Efter en tid dog sponsorn av missbruket och Anders själv blev allvarligt sjuk, både av narkotikan i sig och av abstinensen när han försökte klara sig utan den.

Dessutom drabbades han av Covid-19.

Men nu var han fast besluten att bli ren och under två-tre veckor tände han av på egen hand hemma hos sin mamma.

— Jag var skakig, hade mardrömmar och allt kändes helt overkligt. Där började och slutade livet och jag tror att jag behövde känna på det mörkret för att vilja ha Gud. Jag hade någon idé om att han måste finnas eftersom jag fortfarande levde och jag hade bett en hel del under åren, påpekar Anders.

— När jag var ute i naturen grät jag för att jag såg färger och hörde fåglar och jag upplevde någon slags nåd och glädje över att just jag fick sitta där och leva, förklarar han.

Anders började delta i tolvstegsprogram igen och följde med en vän på gudstjänst i Heart Stockholm när artisten/ evangelisten Sebastian Stakset predikade.

— Där stod han och andra värstingar som har levt som jag och värre och var helt förvandlade. De strålade av glädje, ljus och hopp och pratade om det nya livet, säger Anders.

— Jag förstod att det finns en helt annan kraft som inte är kopplad till mänskliga prestationer eller en njutning och frid 15

min väg till gud | Anders Eriksson

som den här världen kan ge. Jag insåg att det finns en Gud som vill ha en personlig relation med mig, fortsätter han.

Han fortsatte gå på gudstjänster, tog emot förbön och gick med i en hemgrupp.

Han bad frälsningsbönen och lät döpa sig.

— Nu förstår jag att det är det här jag har sökt efter hela tiden, att jag haft en andlig tomhet som aldrig blivit bemött tidigare. Jag har en längtan efter Guds vilja på alla områden i mitt liv och känner en helt ny lycka. Löftena om att jag är en ny skapelse i Gud ger en ologisk frid mitt i stormen, säger han.

Anders har nu en deltidstjänst på Frälsningsarméns kår (församling) Templet på Östermalm. Han hjälper till i det sociala

NU FÖRSTÅR JAG ATT DET ÄR DET HÄR JAG HAR SÖKT EFTER HELA TIDEN, ATT JAG HAFT EN ANDLIG TOMHET SOM ALDRIG BLIVIT BEMÖTT TIDIGARE.

16

arbetet och bygger relationer med ensamkommande flyktingkillar på Botellet i Järfälla. Han har även varit med och startat upp Celebrate Recovery på kåren.

— När jag fick höra att det är en kombination av tolvstegsprogrammet och Bibeln så trodde jag inte mina öron, och nu får jag betalt för att syssla med det. Det är mer än ett bönesvar, utbrister Anders.

Han är träningscoach på ett gym i närheten och via egna firman ”Maskineriet”.

Där har det bildats en stark gemenskap med vänner som slussas vidare in i kyrkan. Anders har fått döpa och be med många människor till frälsning.

— Det här är “the time of my life” men jag vet att “the best is yet to come.” Jag känner “wow” när jag tänker på hur mycket häftigt som väntar på mig, säger han.

Ett annat bönesvar är att han via Frälsningsarmén fått boende ett stenkast från både Templet och gymmet han jobbar på.

Detta efter att han tackat nej till svartkontrakt och annat och lämnat det hela till Gud. — Från att ha bott hemma hos mamma i Hässelby har jag nu en jättefin lägenhet på Grev Turegatan. Det är ett kristet kollektiv där jag träffar människor från hela världen, säger Anders tacksamt.

Tidigare har han gett ut musik i hip hop-genren. Numera leder han lovsången i kyrkan ibland.

— Jag älskar lovsång och det är en ära att få leda andra i det. Om jag ska fortsätta med musik så är det för att göra Gud känd, säger han med eftertryck.

Efter att Anders mor sett förvandlingen i sonens liv har även hon tagit emot Jesus och blivit döpt. Vid ett tillfälle bad Anders för sin frisör som haltade och väntade på att opereras. När de sågs några veckor senare gick han utan problem och hade ställt in operationen.

— Helt, helt sjukt. Gud är högst verksam i mitt liv, understryker Anders som tror på en frälsningsexplosion i Sverige.

Anders har också en mindre roll i en kommande film om Sebastian Staksets liv.

— Filmen har ett starkt budskap om vad Gud kan göra med människor och jag hoppas att den leder till att många vill ta emot honom, säger Anders.

— Gud vill och kommer möta den som söker honom med sitt hjärta. Jag vet det nu och det är inte unikt för mig. Han är en källa till liv, kraft och mening så den som inte har fått smaka på Guds kärlek - vänta inte för det finns mer, avslutar han. g

fakta Anders Eriksson Ålder: 34 år.

Bor: Lägenhet i kristet kollektiv på Östermalm i Stockholm.

Familj: Föräldrar, tvillingsyster, systerdotter.

Sysselsättning: Deltidstjänst inom kåren Templets sociala arbete, personlig tränare på gym och utomhusträning via egna företaget Maskineriet.

Senast lästa bok: Läser bara Bibeln.

Intressen: Träning, göra musik, sjunga lovsång, laga och äta mat.

Favoritbibelord: 2 Kor 5:7: ”For we walk by faith, not by sight” (KJV).

Ett ord han lutat sig mot många gånger.

Motto: Också ett bibelord: “Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” (Matt 6:33, SFB).

debatt

Har du fallit mellan stolarna någon gång?

F

rälsningsarmén finns ofta nära människor i olika form av utsatthet.

Vi jobbar i sammanhang och på platser där människor lever i marginalen av samhället på olika vis och ofta faller mellan stolar. Har du fallit mellan stolarna någon gång? Det ser ut att göra väldigt ont säger vi som sett det många gånger på nära håll.

Och svårt att ta sig upp är det också.

DET BEHÖVS EN MOTKULTUR TILL DET SNABBA, DET SOM MÄTER PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET, DET SOM SKA VARA BILLIGT OCH SOM INTE LYSSNAR ELLER HINNER SE. Det kommer ett stort ansvar med att möta utsatta människor. Dels handlar det om vikten av det personliga bemötandet.

Men sedan – det vi ser, möter och hör har vi också ett ansvar att berätta vidare. Vi behöver vara som en högtalare ut i samhället, till beslutsfattare och till den som vill höra. Mikrofonen lägger vi mot marken, mot människorna. För ofta har människor i utsatthet inte tillgång till sin egen mikrofon och högtalare. När vi möter människor stöter vi ofta på orättvisor och ohållbara

system och beslut som är tagna av beslutsfattare som påverkar individer otroligt mycket. Om detta behöver vi berätta.

Jag arbetar som verksamhetsledare för ett omsorgs- och rehabiliterande arbete i Visby. Hit kommer människor som länge stått långt från arbetsmarknaden och nu vill försöka hitta en väg dit. Vi möter människor som faller mellan stolarna. Som faller igenom ett alldeles för grovmaskigt nät. Som försöker passa in i ett system som inte ofta omfamnar riktiga människor med riktiga liv. Jag möter människor som alltid, med rätt grogrund, växer. Människor som alltid har kapacitet med rätt förutsättningar. Jag möter människor som i våra samhällssystem räknas i ören och kronor. Som ska snabbt in och snabbt ut i program och processer.

Men vi är ju inte sådana, vi människor.

Vi är komplexa och både vi och liven vi lever består av olika delar som skapar en helhet. Vi behöver tid, plats och utrymme för att växa. Vi behöver få bli sedda och hörda. Stolarna behöver stå så tätt så tätt. Nätet behöver vara finmaskigt så det inte går att ramla igenom. Därför tror vi att samverkan är helt nödvändigt. Annars blir vi som ska stödja små öar som människor ska navigera emellan. Det är ett utmattande arbete för en person som redan befinner sig i en utsatt situation. Att samverka betyder att man gör olika delar, kan olika saker, ansvarar för olika bitar men kommunicerar med varandra, lyssnar och verkar tillsammans runt en människa. Det kräver lite extra att samverka, det gör det. Men det gör hela skillnaden

Fanny Ljungholm, Krukmakarens hus, Visby

för att en människa ska växa hållbart och långsiktigt. Och vi olika samverkansaktörer behöver varandra för att se helhetsbilden hos en människa.

På Krukmakarens Hus har vi idag ett samverkansavtal med Socialtjänsten (och möter utöver det flertalet andra myndigheter i vårt dagliga arbete). Vår samverkan bygger på att vi bär olika delar av ansvar i vårt arbetsrehabiliterande program Hela Livet. Socialtjänsten, som möter människor som kommer till dem, utser presumtiva deltagare utifrån kriterier vi har satt upp och som de förstår och har kunskap kring. Därefter skrivs personen in i programmet och vi på Krukmakarens Hus tar över den täta dagliga dialogen och genomför programmet utifrån våra metoder. Socialtjänsten finns med i uppföljande möten, halvtidsutvärderingar och dialog vid behov. Deltagaren godkänner kommunikation oss emellan vid behov.

Tillsammans kan vi arbeta mer hållbart och långsiktigt. Det behövs en motkultur till det snabba, det som mäter produktivitet och effektivitet, det som ska vara billigt och som inte lyssnar eller hinner se. Samverkan runt en människa med ett individbaserat helhetsperspektiv tar mer tid, men gör att det blir mindre två steg fram och ett steg bak utan mer bara steg framåt. Hållbart i längden och mindre fall mellan stolar. Dit vill vi sträva. g

17 17

fokus | Konfirmation i Frälsningsarmén

Att finna sig själv och sin tro Konfirmation vill hjälpa unga att förstå behovet av att vara kristen. Hos Frälsningsarmén utgår undervisningen bland annat från de elva lärosatserna. ”Vi vill ge kunskap om grunderna för vårt arbete och vår existens”, säger Alejandro Gallardo, en av årets ledare.

TEXT: JONAS NIMMERSJÖ FOTO: EMILIA BEIJER, CARINA TYSKBO, JONAS NIMMERSJÖ

18

Lek och mognad. Ett viktigt mål med konfirmationen är att skapa en miljö där unga kan få släppa sitt, ibland ganska tunga, livsbagage och våga mer tillsammans. Lägren blir en plats där de inte bara får syn på Gud utan också hittar sig själva.

» 19

fokus | Konfirmation i Frälsningsarmén

»

T

ill konfirmation hos Frälsningsarmén är alla ungdomar i årskurs 8 välkomna. Oavsett om de är uppvuxna i kyrkan eller aldrig har satt din fot där. Oavsett om de är troende eller aldrig har hört talas om tro. Det Frälsningsarmén vill är att utrusta deltagarna för livet samtidigt som de får nya erfarenheter, vänner och minnen.

Det nya sätt man hade konfirmationen på förra året under pandemin fortsätter man med även i år.

— Då gick vi från två veckors fysisk närvaro på läger till en vecka fysisk närvaro, men vi hade innan den veckan sju digitala träffar via Zoom under våren på söndagar, berättar Simon Hurtig, en av ledarna vid årets konfirmation.

Målet är att presentera de elva lärosatserna som Frälsningsarmén har, på ett sådant sätt att ungdomar som är med kan ta ställning till om det är vad de tror och vill följa, berättar Alejandro Gallardo, ledare för Frälsningsarmén i Västerås.

Alejandro vill se ungdomarna upptäcka vilka de är och se dem blomma ut och få det självförtroende de behöver för att vara sig själva.

— Jag minns ett tillfälle för många år sedan när jag var med på en konfirmation där min fru var ledare. Hur en tjej utryckte det att; ”jag har aldrig förr vågat dansa inför andra människor, för jag har alltid blivit mobbad, men här på konfa vågar jag vara mig själv och är inte orolig för vad folk ska säga till mig när jag dansar.” Och det är lite det jag brinner för, unga människor har varit med om så mycket innan de kommer hit, fast de är så unga har de mött så många saker, negativa och positiva, i sin uppväxt och de har med sig allt när de kommer hit.

Och min passion är att se de här ungdomarna hitta sig själva och våga vara sig själva, våga vara dem de är. Och att få skapa den miljön där de vågar. Årets konfirmation kommer också ha sitt huvudläger ute på Ågestagården, vid 20

Undervisning, samtal i mindre grupper och inbjudna talare.

På konfaläger finns möjlighet till både kunskapsinhämtning och dialog.

Ågesta folkhögskola och sjön Magelungen. Där kommer konfirmationslägret vara från den 26 juni till den 3 juli då det avslutas med en konfirmationsgudstjänst.

Liksom förra året kommer även ungdomslägret ”Summercamp” vara på Ågesta från den 29 juni. Deltagarna i Summercamp är mellan 15 och 19 år och många av dem har tidigare varit med på konfirmation. Simon Hurtig tycker det är bra att ha dessa läger samtidigt, det visar konfirmanderna på möjligheten att komma tillbaka nästa år också. När båda lägren är på plats har de samlingar och undervisning tillsammans, men delas ibland upp i olika åldersgrup-

per. Dels kommer en sådan uppdelning ske när man från Safe Havens och Starta Om kommer dit för att prata om människohandel och pornografiberoende. Simon tycker att det just den undervisningen är bra att anpassa efter ålder på deltagarna.

Att blanda lägren ger också konfirmanderna möjlighet att få förebilder och vänner för livet.

— Det positiva med det nya sättet var att det blev en mjukstart, säger Simon. Att först ses på zoom sju gånger kan vara en fördel för många som i grupp inte vågar ta för sig. Men det är också fördel som gör att folk som bor långt från varandra kan delta. Om konfirmation bara är under sommaren, så ger det en härlig sommarkänsla, men om man har den en gång i veckan i sju veckor så blir det en del av vardagen.

foto: unsplash/rod long

Blågula ungdomar sommaren 2021 när konfalägret sammanföll med fotbolls-EM. Efter hejaropen fylldes lokalen med lovsång och bön.

Röster från tidigare konfa ELVIRA KONFA 2021 — Det är väldigt kul med bra gemenskap och lektionerna är mer levande än i skolan. Först med bibelpasset och så kopplingen till individen. Jag har fått lära mig att kristendom först och främst är relation, inte religion.

LIAM KONFA 2021 — Jag vill gärna hitta min egen vuxna tro, inte leva på barnatron. Då är det bra att man får ställa frågor efter lektionerna. Helst inte i grupp men gärna med de vuxna efteråt.

Ungdomarna får med sig samtalen om tro under vardagen och de har en vecka på sig att processa undervisningen, menar Simon. Förr var det inte mycket tid innan nästa pass med nya frågor. Efter de två första Zoom-träffarna möts man fysiskt på Kår 393 i tre dagar för att lära känna varandra, sedan är det fem träffar kvar innan lägret. Efter lägret har de en återträff i oktober.

Vid varje Zoom-träff har de två pass; ett med mer undervisning och ett där de samtalar i mindre grupper. Även på lägret kommer förmiddagarna vara upplagda på liknande sätt, medan man på eftermiddagen har samlingar med inbjudna talare. Man har också morgonsamlingar och kvällssamlingar med bön och lovsång, något som Simon tycker är bra att kunna erbjuda både konfirmanderna och Summercampdeltagarna. Under Zoom-träffarna

blir det inte mycket lovsång, menar han.

— Själva konfirmationshögtiden blir då ett tillfälle då de unga får en möjlighet att välja om de vill leva ett kristet liv eller inte, berättar Alejandro Gallardo.

Ungdomarna bekräftar inte ett barndop som är tradition i de kyrkor som praktiserar det utan det är en möjlighet för unga att ta tid för att lära sig vad kristen tro är och ta ställning till om man vill tro eller inte, eller om man behöver mer tid för att veta. Vi tvingar aldrig någon att tro utan försöker skapa en miljö där vi respekterar varandra och ger utrymme för egna tankar och funderingar.

— Vi brukar ta hänsyn till deras val i själva konfirmationshögtiden så att ingen känner sig tvingad att bli kristen eller vara med på något som man inte tror på, avslutar Alejandro Gallardo. g

IVAR KONFA 2018 — Jag hade inte mycket förväntningar innan konfirmationen. Men mina föräldrar har sagt att deras konfirmationer varit de roligaste veckorna i deras liv.

Men jag var inte säker, jag var rädd att känna mig utanför och inte passa in.

Men det gick jättebra alla är snälla och alla är bra kompisar.

TUVA-LISA KONFA 2018 — Jag har lärt så mycket och nu är jag säker på att Gud finns. Och jag vet att jag får tro vad jag vill oavsett vad mina kompisar tror.

21

personligt | christer nordström

Poppis polis som gillar utmaningar Knutby, Fadime och ”Kapten Klänning”. Christer Nordström, tidigare presstalesman för Uppsalapolisen, har levt nära dessa rättsfall. Han är också frälsningssoldaten som ordnat egen klädinsamling och brunnsborrning på Sri Lanka samt fått en bok utgiven om sitt liv.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERESIA JANSSON OCH PRIVAT

J

ag har varit ganska yrkesfixerad men att vara polis är något jag verkligen har gillat. Om jag skulle börja om i livet så skulle jag välja polisyrket igen och jag saknar ibland utmaningarna och mötet med alla sorters människor i olika livssituationer. Jag blev vän även med kriminella, säger Christer Nordström som före pensionen år 2017 var presstalesman för polisen i Uppsala.

Vi möts på Frälsningsarméns kår i Uppsala där han är invigd soldat trots att han inte kommer från en troende familj.

Blåklädd i jeans och skjorta sitter han nersjunken i en av skinnfåtöljerna innanför foajén. Solen skiner in genom de stora välvda fönsterna och reflekteras i glaset på de svartbågade glasögonen. Christer ger ett piggt och gladlynt intryck med tydligt kroppsspråk, bestämda åsikter och stort engagemang.

FRÄLSNINGSARMÉN HAR BETYTT VÄLDIGT MYCKET FÖR MIN UPPVÄXT OCH I DEN GEMENSKAPEN VÄXTE ÄVEN GUDSTRON FRAM.

Under åren har han varit involverad i utredningen kring skotten i Knutby och hedersmordet på Fadime. Han var på plats vid Göteborgskravallerna sommaren 2001 och har förfasats över avslöjandena kring ”Kapten Klänning” som han arbetat under. Öppet har han kritiserat den stora omorganisationen inom polisen år 2015 och fått medhåll från många som liksom han tycker att den har försvårat och försämrat arbetssättet för poliskåren. En följd av den är mer administration och färre poliser ute på stan som bygger relationer med invånarna.

Christer har bott i Uppsala hela sitt liv och växte upp med fem syskon. En av hans bröder slog in på den kriminella banan och honom har Christer fått gripa ett antal gånger. Själv var han ordningsman i grundskolan och när han var sju år kom några ungdomsledare från Frälsningsarmén dit och bjöd in barnen till fritidsaktiviteter. Christer och några kamrater gick med i scouterna och deltog i söndagssko-

Christer Nordström har bott i Uppsala hela sitt liv där han är lite av en kändis. Bland annat har han nominerats till läsarnas upplänning i 23 Uppsala Nya Tidning.

personligt | christer nordström

lan. Han spelade även bleckblåsinstrumentet baryton i hornmusikkåren.

— Ungdomsverksamheten som var väldigt stor på 50 och 60-talet hade man i den här lokalen, säger han och pekar runt i kaféet där vi sitter.

— Frälsningsarmén har betytt väldigt mycket för min uppväxt och i den gemenskapen växte även gudstron fram. Här har jag fått många vänner med gemensamma intressen, fortsätter han.

I sin yrkesutövning hade han mycket med Frälsningsarmén att göra eftersom båda parter handskas med människor i hemlöshet, missbruk och psykisk ohälsa.

MAN FÅR SE OCH HÖRA MYCKET OCH MAN KOMMER VÄLDIGT NÄRA KUNGAFAMILJEN MEN ALLT STANNAR DÄR.

— Frälsningsarmén var en viktig samarbetspartner och medarbetarna var ofta ute i sina uniformer och hjälpte människor i nöd med mat och husrum. Det värmde att se och Frälsningsarmén gjorde sig känd för detta, säger Christer och slår ut med armarna.

Under utlandsresor hände det att han sökte upp Frälsningsarmén, såsom läkarstationen på Sri Lanka. Då det rådde brist på rent vatten tog han reda på vad det skulle kosta att borra en brunn och tillsammans med en kollega ordnade han så att det hela verkställdes.

— Det var bara att betala de omkring 500 kronorna så fick de upp vattnet. Det kändes helt fantastiskt, säger han och ler.

— Likaså att se sjuksköterskorna arbeta. För mig var det varumärket Frälsningsarmén, fortsätter han.

Tillbaka i Sverige startade han en insamling av barnkläder bland poliskollegorna och fick en butik han arbetat i att skänka leksaker, pennor och annat. Tack vare kontakter på ett flygbolag fick han det gratis och säkert fraktat till Sri Lanka.

För tolv år sedan var Christer en av tio nominerade till läsarnas upplänning i Uppsala Nya Tidning och i höstas gavs boken Polisliv ut, skriven av journalisten och författaren Ulf Broberg. Den handlar just om Christers erfarenheter i yrkeslivet och boken har blivit väl mottagen.

— När jag är ute och föreläser har jag noterat att det är ett stort intresse för polisen och det är ofta fullsatt då. Det var kul att få berätta om mina upplevelser i boken, säger han.

En bra polis är enligt honom någon som lyssnar, tar kontakt med människor och lär känna företagare och butiksägare och personer inom föreningslivet. På så vis kan man få bra tips och snappar i ett tidigt skede upp om en ung person är på väg åt fel håll och då kan åtgärder sättas in. Angående problemet med växande gängkriminalitet och skjutningar har Christer ett och annat att säga: — Vi visste redan på 80-talet att det höll på att hända någonting och vi rapporterade om vår oro över utvecklingen. Detta har vuxit fram under lång tid och inga politi-

En viktig uppgift som polis är att bygga relationer och möta invånare ute på stan, tycker Christer Nordström. Därför är han kritisk till den omorganisation inom polisen som minskat de möjligheterna.

ker har förstått allvaret. Dessutom hindrar sekretessen samarbetet mellan olika myndigheter.

— Skolan är ett misslyckande där det inte finns någon respekt för lärare och man låter stökiga elever ta över. Vi har heller ingen fungerande integration och allt detta hänger ihop, fortsätter han och påpekar att det kommer ta många år att komma till rätta med situationen.

När Christer är ledig åker han gärna till favoritresmålet London och det kan bli fem till tio resor per år. Då han gått kurser inom polisyrket där, har han vänner att hälsa på och i sommar när drottning Elisabeths 70 år på tronen ska uppmärksammas hoppas han kunna närvara. Londons film- och teaterliv lockar mycket också. Det intresset fick honom att under många år arbeta som bland annat biografmaskinist på salongerna i Uppsala.

— Jag har alltid gillat livet i maskinrummet. Förr hade man flera projektorer och bytte akter så det var lite av ett konstverk, säger Christer.

Ett av hedersuppdragen var inom Trygghetskommissionen där tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt var ordförande.

fakta Christer Nordström Nu extraknäcker han som vakt på Kungliga slottet i Stockholm där han arbetar med säkerheten inomhus, ibland under ceremonier och middagar. Om rollen som presstalesman var höjdpunkten på karriären så ser han detta som kronan på arbetslivet och ett hedersuppdrag eftersom han jobbar för statschefen.

— Man får se och höra mycket och man kommer väldigt nära kungafamiljen men allt stannar där, understryker Christer.

En annan hedervärd uppgift han haft var inom Trygghetskommissionen där Fredrik Reinfeldt var ordförande efter att han lämnat politiken. Uppdraget var att titta på brottsförebyggande åtgärder då man bygger om och öppnar upp offentliga platser. Detta för att få människor att våga röra sig ute och på så vis skapa en mer levande och trygg stadsdel. Viktigt är också att snabbt åtgärda klotter och trasiga fönster exempelvis för att ett område inte ska förslummas.

— Det var jättetrevligt att få arbeta med detta och Reinfeldt var mycket bra och oer-

hört driven i att leda arbetet framåt, säger Christer.

Man skulle kunna säga att Christer varit ”gift med jobbet” för fru och barn har det inte blivit men det behovet har heller inte riktigt funnits där.

— Jag har trivts med det jag gjort och upplevt och åren bara rusar, säger han och skrattar gott.

— Jag har också noterat att det varit hemskt mycket skilsmässor bland kollegorna där barn kommit i kläm och jag är van vid att vara fri och göra vad jag vill, förklarar han. Även om han inte hunnit vara så väldigt engagerad i kåren i vuxen ålder så har gudstron alltid funnits där som en trygghet.

Som när han första halvan av år 2020 gick igenom strålbehandling för tungbascancer.

— Det var en lång period men det har gått bra och när jag var hemma själv upplevde jag stöd från Gud. Att se mycket elände i arbetet kan också vara jobbigt men där har min gudstro gett mig kraften att orka med och att fortsätta, avslutar han. g

Ålder: 72 år.

Bor: I lägenhet i centrala Uppsala.

Familj: Tre av fem syskon kvar i livet.

Sysselsättning: Pensionerad polis sedan 2017. Extraknäcker som slottsvakt på Kungliga slottet i Stockholm.

Intressen: Bio/film, musikaler, teater, museibesök, Londonresor.

Läser helst: Deckare men det blir mest film nuförtiden. Ser gärna drama med bra story och skådespelare.

Favoritregissör: Steven Spielberg. Ett mästerverk till film är nyinspelade ”West side story.”

Motto: ”Alltid redo!” Är inte rädd för utmaningar eller för att ta i.

Blir glad av: Att se människor bry sig om hemlösa, de med psykisk ohälsa och andra i utsatthet. .

25

ukrainakrisen världen | katastrofhjälp

Flyende Ukrainare i Moldavien får hjälp av Frälsningsarmén och körs till säkra platser, för övernattning och vidare hjälp.

Hjälper flyende ukrainare undgå människohandel Sårbara ukrainska flyktingar riskerar nu att utsättas för människohandel.

I Moldavien arbetar Frälsningsarmén intensivt med att dela ut akuta förnödenheter men också med att göra förmedlingen av sovplatser och jobb tryggare.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: SALVATION ARMY IHQ, TERSESIA JANSSON 26

världen | ukrainakrisen

J

ag är otroligt stolt över Frälsningsarmén! Så många arbetar med att hjälpa nu!

Galina Ketroy är Frälsningsarméns nationella koordinator för Anti Human Trafficking/arbetet mot människohandel i Moldavien. Hon berättar hur allt arbete i landet nu har ställts om till att handla om det krigsdrabbade grannlandet Ukraina och den stora flyktingström som dagligen rör sig in i landet.

— Familjerna är chockade och stressade.

Barnen är oroliga och frågar efter pappa. Många kvinnor har dessutom aldrig lämnat Ukraina tidigare. De kommer till länder där de inte har någon anknytning,

foto: teresia jansson

VI KÖR DEM TILL SÄKRA PLATSER - FAMILJER I NÄTVERKET, TILL GRANNLÄNDERNA DÄR FRÄLSNINGSARMÉN OCKSÅ VERKAR ELLER TILL ORGANISATIONER SOM ERBJUDER SOVPLATS OCH SOM VI LITAR PÅ.

Galina Ketroy, Frälsningsarméns ansvariga i arbetet mot människohandel i Moldavien

trygghet, ekonomi och inte förstår språket. Man har ingen plan, man bara flyr, säger Galina.

De krigsdrabbade ukrainarna tar sig till den gräns som ligger närmast, i Moldaviens fall staden Palanka, 2,5 timmes bilfärd från huvudstaden Chișinău, där

Galina arbetar. Palanka ligger inte långt från Ukrainska Odessa, som var en av de städer som besköts först. Här arbetar Frälsningsarmén intensivt med att ge akut hjälp med kläder, mat, hygienartiklar och sovplats.

Behoven är väldigt stora hos de flyende.

Allt basalt saknas, förutom det man eventuellt fick med sig i en väska. De arbetsföra kvinnorna börjar ofta omgående att leta efter jobb för att kunna försörja familjen.

— Vi kör dem till säkra platser - familjer i nätverket, till grannländerna där Frälsningsarmén också verkar eller till organisationer som erbjuder sovplats och som vi litar på. Barnsjukhuset i Odessa har också fått hjälp genom att officerare från Moldavien och Ukraina möts vid gränsen, säger Galina.

Väldigt många vill hjälpa nu, vilket är fantastiskt, menar hon. Men just därför är det viktigt att arbeta med trygghet och säkerhet i kontakterna. Frälsningsarméns stora erfarenhet av människohandel är viktig när de gäller att informera de flyende om vilka rättigheter de har och vad de ska vara uppmärksamma på. I Rumänien har Roxana Sanu, ansvarig för arbetet med människohandel där, samlat information och team som på ska kunna 27

världen | ukrainakrisen

VI HAR REDAN NOTERAT HUR UNGA MÄN CIRKULERAR OCH ERBJUDER HJÄLP MED ÖVERNATTNING ELLER JOBB ÅT ENBART UNGA KVINNOR UTAN ÄLDRE MÖDRAR I SÄLLSKAP.

En av Frälsningsarméns representanter i Ungern. Arbetet med att sortera inkomna matvaror och produkter kräver många händer och god logistik.

28

stödja kvinnor och barn. För där det finns sårbara människor finns även människohandlare som vill utnyttja och exploatera.

— Vi har redan noterat hur unga män cirkulerar och erbjuder hjälp med över-

nattning eller jobb åt enbart unga kvinnor utan äldre mödrar i sällskap. Här är vi vaksamma, säger Galina.

Med en enkel checklista kan Frälsningsarmén på plats informera nyanlända vad de bör tänka på. Om någon erbjuder bostad eller arbete ska personen kunna visa id-handling, adress dit man ska föras, telefonnummer, registreringsuppgifter för fordon med mera. Detta ska fotograferas, och skickas till en vän eller släkting.

— Då finns en möjlighet att någon kan leta efter dig om du försvinner, säger Galina.

Samma sak gäller också för den som erbjuder arbete, som ska kunna visa ett underskrivet kontrakt. Annars kan omständigheterna vara helt andra än vad som utlovas, till exempel med lite eller ingen lön, vilket kan leda till utnyttjande och beroende. En ärlig person eller förmedlare kan också vara transparent, understryker Galina Ketroy.

— Allt det här är förstås svårt att

»

världen | ukrainakrisen världen | xxx

Vatten, mat, snacks och leksaker, men också sovplats, rådgivning och socialt stöd. Grannlandet Moldavien har satt in all hjälp som varit möjlig och även skickat mediciner in till Ukrainska Odessa.

29

världen | ukrainakrisen

Rumänien är ett av Europas fattigaste länder. Härifrån mobiliserade Frälsningsarmén snabbt hjälp vid gränsen.

tänka på när man befinner sig i en akut pressad situation och bara vill ha sovplats, mat och stöd för sig och sitt barn. Men det är så viktigt, säger hon.

När man stöder enskilda och familjer till att göra säkrare val bidrar det även till självkänsla när allt annat tagits ifrån dem.

Denna kunskap är viktig att också dela med volontärer och andra som vill hjälpa, så att de kan ställa frågor eller kalla på polis om något verkar misstänkt.

— Vi som hjälper ska visa att vi bryr oss även om det tar en massa extra tid. På det sättet kan vi påverka och rädda liv, säger Galina.

I Moldavien finns redan nu ett antal Facebookgrupper som förmedlar boende och arbete. Ett lätt och smidigt system för att nå varandra men också osäkert. Galina och kollegorna kan även här vägleda flyktingarna. Hur letar man mer säkert på nätet? Vilka frågor bör man ställa?

Moldavien är ett av Europas fattigaste länder, med stora behov och många som lever i utsatthet och utsätts för exploatering. Galina upprepar hur stolt hon är över arbetet som så snabbt organiserades och inspirerar andra.

— Många känner oss och vill hjälpa.

Vi försöker knyta samman allt och samarbeta med de lokala myndigheterna. Det finns ingen som säger: ”Vi kan inte” eller ”Det går inte”. Alla rycker in, säger hon. g 30

Hjälpinsatser i korthet Frälsningsarmén i Östeuropa där länderna Georgien, Bulgarien, Rumänien, Moldavien och Ukraina ingår, har under våren haft en aktiv roll i att hjälpa människor på flykt från Ukraina.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: SALVATION ARMY IHQ FRÄLSNINGSARMÉN I MOLDAVIEN skickade i ett tidigt skede akuta medicinska varor över gränsen där ett katastrofteam från Frälsningsarmén tog emot varorna och transporterade till en intensivavdelning i Odessa.

Frälsningsarmén i länderna runt Ukraina har även hjälpt till med guidning, rådgivning, socialt stöd, vatten, snacks, godis och leksaker till barnen, samt ökat de flyendes medvetenhet om människohandel då det är många mammor med barn och unga kvinnor på flykt och risken att utsättas är stor. Man har även bidragit med information om rättigheter, och hjälp med att förstå papper som ska fyllas i.

Mycket av arbetet har skett i samarbete med andra socialarbetare och hjälporganisationer. Även Frälsningsarmén inne i Ukraina har hjälpt till med att servera varm mat och bakverk, dela ut matpaket och hygienartiklar, blöjor och barnmat, sängkläder, filtar samt erbjudit övernattning och aktiviteter för barnen. På Frälsningsarmén i Kropyvnytskyi, Ukraina, har det flera gånger varit kö då det varit brist på matvaror, sängkläder och andra nödvändigheter. Frälsningsarmén i Dnipro har under våren delat ut varm mat på tågstationen till människor på flykt.

Östeuropas territorier hjälpte under våren till med följande insatser: • Tillagade måltider • Tak över huvudet • Matpaket • Vattenflaskor • Hygienkit • Blöjor • Barnmjölksersättningar • Barnmat • Hjälp med hälsa och medicinering • Utdelning av vatten, juice, smörgås, te, kaffe, våtservetter, godis, etc • Armband med Ukrainas flagga, gjorda av barn från Buzau Frälsningsarmén • Godis till barnen • Orientering och ledsagning • Vägbeskrivning för transport • Stödsamtal • Flygblad för att öka medvetenheten om risken för människohandel • Hjälp att orientera sig och hitta de bästa lösningarna samt hjälp med bagagetransport • I samarbete med olika telefonoperatörer har SIM-kort delats ut så att de kan kommunicera med sina nära och kära kvar i Ukraina • Hjälp med översättning (engelska, spanska, ryska) för bland annat transport och orientering, allt för att de på flykt skulle bli helt förstådda i sina behov • Lekar och kreativa aktiviteter för barnen

korsord

Under 2022 kommer Stridsropet att innehålla korsord i nr 2/påsknumret, nr 3/sommarnumret och nr 5/julnumret. Lösningen publiceras på Stridsropets webbsida www.fralsningsarmen.se/mer/tidningen-stridsropet/

Konstruktion: text & Bild Lars Fridestig foto: teresia jansson

Sommarkryss

31

barn och unga | ledarskap

Ledarrollen får unga att växa Söndagsskola, körer, orkestrar och konfirmation. Frälsningsarmén erbjuder många aktiviteter för barn. Men vad gör man för att behålla de unga i församlingsverksamheten? Ett sätt är att få dem att växa genom att göra dem till ledare på läger och inom fotboll och scouter.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: JONAS NIMMERSJÖ, PRIVAT OCH FRÄLSNINGSARMÉN

LEDARMEDHJÄLPARSPÅRET GER PRAKTISK TRÄNING

Till Frälsningsarméns stora årliga sommarläger välkomnas barn i åldern 7-12 år och under året anordnas ”Jätteroliga Superhelger” lokalt. Från och med år 2017 kan de som är 13 till 17 år delta, men då via ett ledarmedhjälparspår. Då ingår samlingar med lekar, prat och undervisning i ämnet ledarskap. Deltagarna får också träna sig praktiskt genom att exempelvis hålla i andakter, dela ut fika eller leda en aktivitet. Förra året var Simon Hurtig, nationell ungdomskonsulent, en av dem som höll i trådarna för detta.

— På så vis stärks de ungas självkänsla och de får känna att de är viktiga och har kapacitet att hjälpa till och att ta ansvar.

Det är en härlig målgrupp att arbeta med; unga som längtar efter att leda och som vill göra skillnad, säger han.

Efteråt fortsätter ledarträningen i den lokala kåren (församlingen). Omkring 150 personer har gått ledarmedhjälparspåret och utöver det försöker man inom Frälsningsarmén UNG att fånga upp dem i åldern 19-22 som man har i sitt nätverk.

32

— De har slutat gymnasiet och har kanske inte sysselsatt sig med så mycket annat. Ofta vill de hjälpa till och bidra med sin tid och de kan bli våra nya ledare om vi förvaltar deras längtan och investerar i deras driv, menar Simon.

SCOUTER LÄR SIG LEDA SIG SJÄLVA OCH ANDRA

Scoutrörelsen handlar mycket om personlig utveckling och man brukar säga att scouter är morgondagens ledare. De unga lär sig förmågan att leda sig själva och andra i de olika patrullerna där de yngsta deltagarna är runt åtta år och de äldsta i tjugoårsåldern. Därefter är det många som övergår till att bli ledare och

ofta börjar de som ledarmedhjälpare från 15 års ålder. Scouterna tränas i att samarbeta, ta ansvar, visa hänsyn och respekt för omgivningen och ökar på så vis också sin självinsikt och självkännedom. Man praktiserar delat ledarskap och följarskap.

Frälsningsarmén hakade tidigt på trenden när den kom till Sverige i början av 1900-talet och periodvis har verksamheten blomstrat. Numera erbjuds scouting på tio kårer och förra året hade Frälsningsarmén 268 scouter, inklusive ledare, inskrivna. I Eksjö finns 34 scouter där Thor-Leif Bergenholtz är sekreterare och en av ledarna för de äldsta scouterna, Utmanarna.

— Många av dem som blir scoutledare har själva varit scouter i flera år och de lär sig om ledarskap under tiden. Vi är också anslutna till riksorganisationen Scouterna som har ett stort utbud av kurser för unga ledare, säger han.

VIA FOTBOLLEN TRÄNAS UNGA I LEDARSKAP

Inom FFA, Football for all Global, träffas flyktingungdomar och idrottar. Detta i kombination med Life Class då man talar

barn och unga | ledarskap

Unga om att vara ledare FILIPPA, 16 ÅR. Gått ledarspåret Gör annars: Läser teater och regi i Norrköping.

— Det roligaste med ledarspåret var att få lära känna kristna i min egen ålder. Det var intressant att få lära sig att leda människor, hur man skapar engagemang hos barnen, hanterar bråk mellan dem och om förlåtelse och förståelse. Vi pratade också om vikten av att ha en vision innan man påbörjar något för att få ett bra resultat och känna motivation.

— Jag har haft mycket användning av det vi lärde oss, speciellt angående förlåtelse. På

Gabriel Thsidimu och Simon Hurtig har varit med och format unga ledare.

om sunda värderingar och om hur man blir en bra samhällsmedborgare. Från och med år 2018 har man erbjudit dem som ska avsluta FFA-programmet en ettårig ledarutbildning.

— De får lära känna sig själva, sina styrkor och svagheter, och på så vis kan vi hjälpa dem att utvecklas och bli tryggare så att de sedan kan stötta dem de leder i deras utveckling, säger Gabriel Tshidimu, verksamhetsansvarig för FFA Global i stockholmsförorten Vårby Gård.

Via kursmaterial och workshops lär de sig om mentorskap, ledarskap, idrottsskador och hjärt-, och lungräddning. Även ITH, I trygga händer, ingår, en kurs som alla som arbetar med barn och unga inom Frälsningsarmén ska gå i syfte att undvika att barn utsätts för övergrepp av olika slag. Hittills har 38 unga ledare i åldern 16-23 år utbildats. De får även praktik som ledare på skolloven då FFA Global anordnar fotbolls/idrottsfestivaler.

— De får arbetslivserfarenhet och sedan kan de arbeta hos någon av våra samarbetspartners eller bli ledare inom FFA Global för en yngre målgrupp, säger Gabriel. g

kåren i Linköping är jag med och håller i ”festfredag” då vi tonåringar gör aktiviteter och äter tillsammans.

MAJED, 24 ÅR. Ledare inom FFA Global i Stockholm.

Gör annars: Jobbar som svetsare.

— Jag började spela fotboll i FFA för fyra-fem år sedan och hjälper fortfarande till i FFA Global och det roligaste är att se barn växa upp och utvecklas.

— Det bästa med ledarutbildningen är att jag har lärt mig att ta mer ansvar och att ta tag i problem och hitta lösningar. Jag har också blivit bättre på att planera och kommunicera och det har jag användning av både i jobbet och på träningarna.

LINDA, 21 ÅR. Scoutledare på kåren i Eksjö.

Gör annars: Är handledare på dagligverksamhet för funktionsnedsatta.

— Jag började med scouterna som sexåring, blev ledarmedhjälpare när jag var 17 och invigdes till scoutledare för ett år sedan. Nu är jag med och planerar scoutåret/ schemat, vad vi ska göra, och jag tar hand om de yngre scouterna. Det bästa är att få träffa alla barn och som liten drömde jag om att bli ledare inom scouterna så det är ju kul att jag nådde dit.

— Jag var ganska blyg innan men som ledare för barn och unga måste jag prata

mer och ta plats. Det har gjort att jag har utvecklats och det har jag nytta av i mitt arbete då jag är handledare.

33

Min tro | xxx

Sven-Inge Carlsson är kårledare i Skövde med ansvar för det sociala arbetet. I juli flyttar familjen till Sundsvall.

Född i Kolmården. Ågot Gustavsson har varit reservkapten, ansvarig för social verksamhet och kårledare i bland annat Stockholm, Göteborg, Falköping och Tidaholm. Född i Karlskoga.

34

Min tro | Ågot och Sven-Inge

Tron växer hela livet Hon blev officer i övre medelåldern. Vid ungefär samma tid blev han blev frälst. 95-åriga Ågot Gustavsson och officeren Sven-Inge Carlsson, 56, har båda erfarenhet av kårledarskap och socialt arbete. Här samtalar de om identitet, förändringar och en tro som bär i allt.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

ÅGOT: Jag började söndagsskolan när jag bara var några år gammal. Blev hämtad och lämnad av större flickor. Senare gick jag själv, till baptisterna på förmiddagen och klockan två till Frälsningsarmén. Mamma och pappa kom ibland men annars var det min egen sak. Jag trivdes väldigt bra. Och så växte tron och jag blev soldat.

SVEN-INGE: Mitt barndomshem var inte kristet, men jag började tidigt på kyrkans barntimmar och söndagsskolan i Krokek.

Det kom en taxi och hämtade mig hemma.

Sedan blev det scouter i Frälsningsarmén, senare ungdomsläger. Vid 18 års ålder blev jag frälst, ensam med katten på mitt studentrum i Katrineholm. Jag hade läst Bibeln för att kunna argumentera emot men vid Romarbrevet 10:9* tänkte jag: ”Oj då, det där var ju sant!” På kåren senare berättade jag för scoutansvarige att jag blivit frälst - det blev stor uppståndelse!

Vad kan vara tungt med att vara kristen?

Är det viktigt för dig att tillhöra en församling?

ÅGOT: Jag hade väldigt gärna velat dansa som ung. Men det fick vi inte, inte heller gå på bio. Ibland smög vi in på en film och satt där med dåligt samvete. Det fanns många regler om hur vi skulle se ut också.

En söndag hade jag glömt ta av mig min vackra konfirmationsring och kårchefen knackade mig på axeln och sade: ”Är inte Ågot frälst?” Jo, det tror jag, sade jag. ”Ta då av dig den där.” Men jag hade inga fickor på uniformen så ringen fick vara på hela gudstjänsten! Jag kunde få kommentarer på stan också, de ropade: ”Hojta!

Hojta!”, till oss soldater eftersom vi sjöng och lät. Men de fick gärna ropa!

SVEN-INGE: Som ung kunde jag känna att jag inte passade in och blev utanför i vissa sammanhang. Men med åldern blir det där mindre viktigt. Jag är den jag är i min tro.

ÅGOT: Ja, både för att träffa kamrater och för att jag alltid varit aktiv och velat hjälpa till. Först som ungdomsledare och sedan som reservkapten, både inom det sociala och som kårledare på flera platser.

SVEN-INGE: Ja, kåren är en plats att kunna vara trygg och svag på, där vi bär varandra, utvecklas i tron, samtalar och ber ihop utan konstigheter. Det behöver inte vara några superandliga bibelgrupper, utan en omsorg i vardagen eller att umgås i naturen. När alla ser sin del av Gud blir det så mycket större.

Hur får din tro näring?

Och vad är bäst?

ÅGOT: Jag läser Bibeln och tar åt mig or-

ÅGOT: Tryggheten. Jag är sällan orolig eller ängslas, jag tar dagen som den kommer. Tron är en självklar del av mitt liv.

SVEN-INGE: Tryggheten och säkerheten.

Hur kom du till tro?

den, och så småpratar jag med Gud hela dagarna. På söndagarna har jag färdtjänst till kyrkan. Under pandemin såg jag på tevegudstjänsterna.

SVEN-INGE: När jag är med andra kristna och läser Bibeln. Men jag har också ett stort behov av naturen. Vardagen är det som ger mig mest.

* Rom. 10:9: Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst.

Kan man "bli trött på" kyrkan eller tron? ÅGOT:

Konflikter mellan kristna eller arbetskamrater emellan kan göra en trött och besviken.

SVEN-INGE: Man kan bli trött när inget händer och man inte utvecklas, eller när andra ska avgöra vad som ska ske. Frälsningsarmén är väldigt bra på att starta nya spännande saker men vi vågar inte lägga ner det som inte fungerar, ofta på grund av prestige.

»

35

Min tro | xxx

Ågot frågar Sven-Inge: Var trivs du bäst, i socialt arbete eller på en kår?

—Jag trampar nog på båda åkrarna. Det sociala som hamnar under kårarbetet blir naturligt att arbeta med, som nu här i Skövde.

Sven-Inge frågar Ågot: Varför valde du och Ingvar att gå ut i officerstjänst senare i livet?

—Vi jobbade och bodde på Värtahemmet i Stockholm när socialchefen Göte Lindgren frågade om vi ville bli föreståndare på Lilla Bommens akutboende i Göteborg. Det krävde en officersgrad. Vi hade aldrig tänkt oss det, hade ju fullt upp ändå och var 57 och 58 år.

Men vi ville försöka och trivdes med det.

Hur hjälper Frälsningsarmén dig att tro? ÅGOT: Genom kåren och kontakterna

där. Som nyinflyttad på orten betydde det mycket att vi togs emot av fanjunkaren.

Nu ringer de till mig ibland och undrar hur jag mår.

SVEN-INGE: Det som hjälper mig är Frälsningsarméns uppbyggnad - att man tänker tro i praktiken och tar emot människor utan krångel.

Finns någon du kan tala om din tro med? ÅGOT: Jag känner förtroende för de flesta

på kåren. Man växer ihop tycker jag. När min make levde kunde vi också tala om tro.

SVEN-INGE: Nej, jag kan sakna att jag inte är tillräckligt trygg med att tala om sådant med någon. Jag har inte så lätt att öppna mig, det tar tid.

36

Har prövningar påverkat din tro? ÅGOT: Jag har opererats tre gånger, sista gången var det riktigt besvärligt. Men jag har aldrig känt rädsla eller ångest eller sett det som en prövning från Gud. SVEN-INGE: Prövningar har absolut förekommit men min tro har inte påverkats av det.

Hur ser du på att berätta om tron för andra? ÅGOT: Jag har aldrig haft behov av att be-

rätta om mig själv på det sättet. Min tro har visat sig naturligt i vanliga samtal.

Ofta vet omvärlden mer än man tror, de kan be om förbön fast de inte tror själva. ”Ågot, nu får du som är troende be för det här”, kunde det låta.

SVEN-INGE: Det är ingen hemlighet för någon att jag är kristen. Jag är ingen evangelist som pratar vitt och brett

men kommer någon och frågar har jag inga problem att berätta. Som till exempel i hemvärnet där folk i mörkret i skogen plötsligt kan börja fråga djupa saker: ”Du Sven-Inge, som är frälsningssoldat, vad tror du om..?”

Vart har din tro tagit dig om tio år? ÅGOT: Min tro har vuxit omärkligt hela li-

vet och det hoppas jag att den fortsätter att göra. Men om tio år vill jag vara hemma hos Gud, jag är ju 95 år nu, det räcker så bra!

SVEN-INGE: Jag hoppas att tron fått växa och att jag får verka för Herren. Jag är inte evangelist eller profet, min styrka är att finnas i bakgrunden, organisera och vara logisk. Men Gud får bestämma var jag ska vara, från juli blir det i Sundsvall.

Min tro | Ågot och Sven-Inge — Som barn på tidigt 30-tal i Karlskoga var jag på väg hem från skolan och fick syn på en lerig klump som vägskrapan dragit upp. Det visade sig vara en ring. ”Du släpar då hem allt skräp”, sade mamma och lade den i en kopp bland massa småprylar. Där låg ringen i många år tills hon lärde känna en guldsmed, som gjorde ren och värderade den. Den visade sig vara från 1823 och av 20 karats guld! Mamma lät guldsmeden infatta en rubin och så fick jag ringen i konfirmationsgåva.

Den betydde mycket, jag hade den alltid på mig.

Har du en förebild för din tro? ÅGOT: Jag var rätt livlig som barn och tonåring. Men vår flickscoutledare Aina Swärdh gav mig uppgifter och litade på mig. Jag mognade och kunde ta mer ansvar efterhand, i scouter och strängmusiken. Jag växte på det sättet.

Ågot

Sven-Inge

— Mitt överlevnadsarmband av fallskärmslina representerar hela mig. Jag har knutit det själv och det påminner om mitt ansvar och delaktighet som scout, inom hemvärnet/ försvaret och inför Herren. Dessa bars från början av brandmän, armbandet är väldigt starkt och händer det något har man alltid flera meter lina med sig.

SVEN-INGE: Britt-Marie Fredriksson, kårfanjunkare i Krokek. Hon uppmuntrade oss att ta ansvar och själva bli medhjälpare. På hennes begravning var det så fint när någon sade att det var dags att duka ut fikat – då reste vi oss alla som haft henne som ledare och började hjälpa till. Arvet satt så naturligt i oss – det blir bättre om vi gör det ihop!

Så växer min tro bäst

Gamla Psalmer Modern lovsång Trosviss Frågvis Evangelisation Meditation

gör att vi kan tro. Han vet allt, det går inte att ha några hemligheter för Jesus.

SVEN-INGE: Jesus är förtrolighet för mig.

Ågot: Jag trivs bra med ensamheten, men vill ha både och.

Sven-Inge: Jag finns lite i bakgrunden och lyssnar. Sedan kan jag diskutera, men inte för diskussionens egen skull.

Diskussion Tystnad

ÅGOT: Han är världens frälsare, den som

Sven-Inge: 75% ensamhet. Ensamhet är viktigt för mig, men jag vill inte vara utan gemenskap.

Ensamhet Gemenskap

Vem är Jesus för dig?

Ågot: Mest tystnad, men det beror på situationen.

Sven-Inge: Mest läsarsånger. Jag tycker om berättelsen i de gamla sångerna. De nya är mer jagfixerade, de gamla handlar om Guds kraft. Ågot: Gamla psalmer Sven-Inge: För det mesta trosviss, jag vilar i Gud och behöver inte ifrågasätta allt men jag vet att jag kan komma med alla frågor till Gud om det behövs. Ågot: Trosviss. Jag har tagit emot det jag fått och litat på det.

Sven-Inge: Meditation. Men frågar någon om tro är jag inte främmande. Ågot: Evangelisation 37

bibel & bön

Uppåt, utåt, inåt I MARS 2022 tog Frälsningsarmén nästa

steg i arbetet med femårsvisionen "Välkommen hem – livet med Jesus", som lanserades i september 2020. Under 1,5 år har kårer (församlingar) och verksamheter lagt stort fokus på lärjungaskap, medlemskap, smågrupper och hållbara team.

Fas två av visionen, som fått namnet relationsbaserat liv, har tre perspektiv på relationer; uppåt – med Gud (Fader, Son och Ande); utåt – med människor i världen omkring – och inåt – med människorna i kårerna och de sociala verksamheterna.

— Alla tre perspektiven behövs. För att kunna dela med oss av budskapet om Jesus måste vi själva ha en relation med Jesus och det måste finnas förutsättningar att bygga relationer med människor både inom och utanför Frälsningsarmén, säger Frälsningsarméns ledare Bo Jeppsson (som också anknyter till frågan i ledaren i detta nummer).

Det är viktigt att man i kårerna både prisar Herren och studerar Guds ord, ger

ut socialt och tar del av varandras gåvor.

Det behöver finnas trygga miljöer för goda relationer, där man inte är rädd att visa sina svagheter.

— Jesus är vårt föredöme. Han levde i relationen med lärjungarna, men gick också undan för att vara ensam med Fadern. Sedan mötte han människorna utanför, säger Markus Kihlagård, som tillsammans med Ewa-Marie Kihlagård suttit med i Frälsningsarméns strategigrupp.

Markus och Ewa-Marie menar att Frälsningsarmén ofta har varit bättre på att skapa verksamheter än att dela Jesus. För att intressera dagens människor fungerar det inte med fler aktiviteter, men de är intresserade av relationer och av mötesplatser.

Det finns många frågor om livet, men program eller verksamheter är inte lösningen.

— Vi behöver lyssna på människors frågor och vara öppna för samtal, inte bara ge svaren genom till exempel predikan.

En väg att få i gång en dialog kan vara att lägga samtalsfrågor vid fikaborden efter en

LÅT DIN HJÄRTEFRÅGA LEVA VIDARE. Fortsätt att sprida godhet och förändring genom att inkludera Frälsningsarmén i ditt testamente.

Upprätta ditt testamente kostnadsfritt med juridiskt stöd. www.fralsningsarmen.se/testamente

38

VÄLKOMMEN HEM LIVET MED JESUS

gudstjänst. Andra vägar är att ordna mer informella tillfällen att komma närmare varandra, till exempel grilla eller gå en vandring ihop, säger Ewa-Marie Kihlagård.

— Vi behöver också knyta ihop vår vardag utanför och i kyrkan. Det är viktigt att Frälsningsarméns medlemmar och soldater är ”kyrka mitt i vardagen” och att vi kan göra saker tillsammans, även med de hjälpsökande, inte bara erbjuder tjänster som andra kan ta del av, fortsätter Markus Kihlagård.

Det handlar om att inte dela upp livet i olika delar. Att om livet får bli en helhet så blir vi hela som människor. Och att Gud vill vara med i allt. g Eva Gustin

bibel & bön

Foto: jonas nimmersjö

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Befordrade till härligheten John Larsson, London, England Lissy Sjödin-Rudolfsen, Vilhelmina Margit Hägglund, Örebro Siv Skoow, Stockholm

Nio nya löjtnanter invigs till tjänst LÖRDAG 18 JUNI klockan 15:00 är det

ordinationsgudstjänst i Frälsningsarmén Templet i Stockholm. Frälsningsarméns ledare överste Bo Jeppsson företar ordinationen och överstelöjtnant Robert Tuftström ska predika.

– I år blir gudstjänsten live igen och hela samfundet inbjuds att fira våra nya ledare. Det kommer att vara vittnesbörd, sång och musik av H&M funkband och nio nya löjtnanter ska ordineras till tjänst.

Vi hoppas att hela Templet ska fyllas med lovsång och bön. Det kommer att bli fest,

foto: unsplash/ Janko Ferlič

Jesus,

det lovar jag, säger Henrik Bååth, rektor på Frälsningsarméns officersskola.

Det internationella namnet för denna kadettring är "Försoningens budbärare". vilket passar bra i en värld som är brusten. De nya löjtnanterna är: Bana Berhane (Västerås), Carmencita Bou Ezz (Malmö), Jenny Carlsson (Tranås), Rickard Carlsson (Tranås), Carina Lindgren (Örnsköldsvik), Robert Lindgren (Örnsköldsvik), Monika Lovén (Skellefteå), Amir Moghadam (Centrumkåren Haga Mölndal), Guri Brandvik Nilsson (Templet). g Eva Gustin

du som tog barnen i din famn och välsignade och försvarade dem: ge de unga möjlighet att lära känna dig, vara stolta över sig själva och glada i sin tro. Led och stärk våra ledare och volontärer i sina viktiga arbeten denna sommar.

Var också med de barn som anlänt från krigets Ukraina, hjälp oss att ge stöd och hopp.

Du som är allas Fader, hör vår bön.

Amen.

Be för • Frälsningsarméns uppdrag att förmedla frälsning och erbjuda en trygg miljö där människor kan bli hela till ande, kropp och själ.

• Frälsningsarmén arbete med barn och unga på förskolor, konfirmation och läger.

• Arbetet med att ge unga möjlighet att växa genom att själva bli ledare inom Frälsningsarmén.

• Frälsningsarméns hjälparbete för människor på flykt från kriget i Ukraina.

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri.

Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2022. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

39

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Släpp kontrollen springer barnbarnen med för att säga hej då. Efter de obligatoriska kramarna går han ut och jag hör femåringen ropa: ”Lita på Gud!”. Jag tror inte att hon fått det av mig eller maken, vi brukar inte ropa det till besökare när de ska gå hem.

Men jag slås av hur härligt det låter. En påminnelse om Guds trofasthet, från en barnamun mitt i vardagen.

Så svårt det kan vara att helt och fullt lägga något i Guds händer och lita på att han tar hand om det! Jag är en kontrollmänniska som älskar att planera, genomföra och utvärdera. Jag håller hårt i min kalender och ja, jag har en sådan gammeldags kalender som man skriver i med penna. Det finns nästan inget mer tillfredsställande än att få fylla tomma blad i den och sedan känna att jag har koll på läget. När ett problem uppstår tar jag tag i det och löser det snabbt efter bästa förmåga. Men så jobbigt det är när jag inte kan lösa ett problem eller reda ut en situation! Eller när jag löser det helt fel. Då blir jag otålig, frustrerad och det känns som att jag tappar fotfästet.

Jag brukar tänka på en berättelse om en mamma som handarbetar med sitt barn sittandes vid fötterna. Barnet tittar upp på mammans pågående kreation och ser bara en massa trådar i en enda röra. Men när mamman visar ovansidan på skapelsen, ser barnet vad den föreställer och hur vacker den är. Vi är som barnet vid Guds fötter. Vi kanske bara ser en enda röra och vi vet inte hur det kommer att bli. Då får vi lita på att Gud håller i trådarna, att han har kontroll och att det bli precis som det ska vara.

I Jesaja 26:4 står det ”Förtrösta alltid på Herren, ty Herren är en evig klippa.” Ibland måste jag lägga bort min kalender, stanna upp och släppa kontrollen. Då kommer femåringens uppmaning som en varm påminnelse: ”Lita på Gud!” Pernilla Ålöv, familjekonsulent, Frälsningsarmén Eksjö

foto: unsplash/Mel poole

NÄR MIN PAPPA går mot ytterdörren efter ett besök hos oss,