Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3-2025

EN TIDNING FÖR FRÄLSNINGSARMÉN # 3.2025

Per Ohlsson, lokal ledare

Hjälper generationer växa i musiken

VÄLKOMMEN TILL Missionell satsning i Gränby

FOKUS BIBELBUDDY Upptäck Bibeln tillsammans INTERNATIONELLT Fängelsearbete i Norge

MIN VÄG TILL GUD Mattias mötte Jesus på Café William

SOMMARNYTT Tips på sommaraktiviteter på kårerna

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 141e årgången.

Postadress

Box 5090, 102 42 Stockholm

Telefon 08/562 282 00

E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet

Territoriell ledare och ansvarig utgivare Bo Jeppsson

Redaktion

Kiki Broms, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo

Utgivning 2025

Nr 1-4, för medlemmar och anställda: 24 januari, 11 april, 13 juni, 19 september

Omslagsbild

Foto: Teresia Jansson

För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Tryck

Pressgrannar AB, Linköping

ISSN

ISSN 0346-1890

Svanenmärkt trycksak, 3041 0174

LEDARE

Dagliga steg med Jesus

FÖRESTÄLL DIG att du klättrar uppför ett högt berg. Den steniga stigen framför är beslöjad av dimma. Du har klättrat i timmar, och du vet att du måste närma dig toppen, men du kan inte se vart du ska eller när du kan nå din destination.

När du fortsätter att klättra, vänder din guide sig om och ger dig sin hand som stöd. Han försäkrar dig om att han ensam vet vägen, och att du kan lita på honom – det kommer att vara värt det i slutändan, trots osäkerheten om vägen framåt.

Hur skulle du känna dig vid denna tidpunkt av din resa? Skulle du, utan att veta vad som väntade, vilja vända tillbaka? Eller skulle du lita på din guide och fortsätta klättra?

”DETTA NUMMER AV STRIDSROPET ÄR DET

FÖRSTA

RIKTAT

NUMRET SOM ÄR

HELT TILL MEDLEMMAR OCH MEDARBETARE.”

När Jesus gjorde sin sista resa in i Jerusalem kan vi fråga oss själva – hur kunde Jesus, när han visste om allt som skulle komma, upprätthålla lydnaden mot Gud sin Fader? Och hur kan vi, utan att känna till det som kommer framöver, behålla lydnaden mot Gud vår Fader? Hur

kan vi ha modet att följa Guds kallelse i våra egna liv?

Jag tror att svaret ligger i att Gud inte bara möter oss på toppen av berget. Vi möter Gud genom Jesus Kristus när vi går våra dagliga steg med honom, även när vi inte kan se vägen framför oss, än mindre bergstoppen.

Detta nummer av Stridsropet, som är det första numret som är riktat helt till medlemmar och medarbetare, hoppas jag ska kunna fungera som ett verktyg för kårer och verksamheter.

Ni kommer att få del av ett innehåll som grundar sig i våra nationella mål, vittnesbörd och personporträtt. Allt för att tydliggöra vårt uppdrag i vår fortsatta vandring med Jesus, steg för steg.

Överste Bo Jeppsson Frälsningsarméns ledare i Sverige

VÄLKOMMEN TILL

4. Jesu fötter i Gränby

Frälsningsarmén vill vara en trygg punkt i Gränby, en stadsdel i Uppsala som ofta förknippas med kriminalitet och otrygghet.

Ledarna delar med sig av sina erfarenheter av att starta ett missionellt initiativ.

MIN VÄG TILL GUD

14. Mattias mötte Jesus på Café

William

Mattias Nordin i Sala var rädd för Gud och led av ångestattacker när han fick en praktikplats på Frälsningsarméns Café William. När han valde att stanna tog livet en oväntad vändning.

FOKUS BIBELBUDDY

20. Bibelutmaning ger mersmak

Minst 500 personer som läser Bibeln tillsammans med någon under ett halvår eller längre i fram till 2027 – det är ett av Frälsningsarméns nya nationella mål. Här får du tips och råd kring bibelläsning och om att hitta en bibelbuddy.

MIN ROLL – LOKAL LEDARE

24. Per Ohlsson fortsätter hålla i taktpinnen

Efter ett långt yrkesliv inom musiken är frälsningssoldaten Per Ohlsson i dag en viktig lokal ledare på Söderkåren. Där leder den pensionerade dirigenten bland annat Little Big Brass för små barn.

FRÅGA

TRE OM ALPHA

28. En väg att utforska sig själv och Gud

Birgitta, Anita och Mikael går alla en Alpha-kurs på en av Frälsningsarméns kårer. Här delar de med sig av sina förväntingar och insikter och vad de hittills fått med sig.

INTERNATIONELLT NORGE

32. ”För oss är ingen förlorad”

Frälsningsarmén i Norge har över 100 års erfarenhet av fängelsearbete. Genom samtal, gemenskap, bön och rehabilitering strävar de efter att bryta den kriminella cirkeln.

Mer fokus på dig som medlem och medarbetare!

NU ÄR DET HÄR, ett helt nytt nummer av Stridsropet, tillägnat alla som bär Frälsningsarmén framåt, varje dag. Stridsropet nummer 1-4 kommer framöver att vara ännu mer fokuserat på dig som är medlem i och/eller arbetar inom Frälsningsarmén.

Det här sommarnumret är fyllt med berättelser, erfarenheter och praktiska tips från medlemmar och medarbetare runt om i landet – allt med målet att inspirera, rusta och stärka oss i vårt gemensamma uppdrag.

Vi hoppas att du ska känna igen dig, bli uppmuntrad och kanske hitta nya sätt att bidra där du är. Tillsammans kan vi göra verklig skillnad och nå de mål Frälsningsarmén strävar efter.

Stridsropets julnummer, nummer 5, kommer däremot vara riktat till alla, för att skapa intresse för kristen tro och berätta om Frälsningsarmén.

Vi önskar dig god läsning och Guds välsignelser! Stridsropets redaktion

Stridsropet är en tidning för Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade.

Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se

Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att bidra till dessa via pg 900480-5 eller swish 9004805. Ange ”Stridsropet”.

Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning.

Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning

Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

Att lägga pärlor tillsammans blir ett sätt att mötas – Annika Larsson skapar trygghet och närvaro runt pysselbordet.

Jesu fötter i Gränby

I Gränby, en stadsdel i Uppsala som ofta förknippas med kriminalitet, otrygghet och liten framtidstro, vill Frälsningsarmén vara en trygg punkt. Mitt i betongens vardagssorl öppnas dörrarna varje vecka till gemenskap, värme och en chans att utforska tron.

TEXT OCH FOTO: KIKI BROMS

Det är en av de första varma vårkvällarna i april. Utanför Frälsningsarméns lokal i Gränby fladdrar ballonger i vinden och dörren står uppställd. Inne är det fullt av liv. Barn skrattar, ritar, lägger färgglada pärlor på pärlplattor. Vid ett bord spelas det spel. Rostbrödet som ska serveras senare ligger på disken och en flicka har krupit upp i soffhörnan men hoppar snart ner därifrån igen för att springa och ge verksamhetsansvarig Heléne Wandeby en kram.

— Vi jobbar relationsbyggande och vill att vår lokal ska vara en plats av trygghet och värme. Det är en sådan glädje att få vara Guds redskap och att hans kärlek får lysa genom en, säger Heléne. Många människor idag har det så tufft och de behöver få höra om att Gud är god, att han älskar dem och att de är viktiga för honom. Jag älskar att berätta för människor att de aldrig behöver vara ensamma.

Verksamheten i Gränby började med bönevandringar. Kåren bar på en längtan att nå bortom kyrkans väggar. Dessa vandringar fortsatte sedan länge parallellt med etableringen i området. Frågan hade ställts till kommunen: ”Var behövs vi mest?” Svaret var tydligt – Gränby – och inte långt därefter blev det klart med en lokal.

— Vi flyttade in i en nyrenoverad lokal som kårens medlemmar ställde i ordning. Det syddes gardiner, byggdes kors, monterades gardinstänger och möbler, minns Christer och Åsa Svensson, kårledare i Uppsala.

Drygt ett år efter den första bönevandringen kunde dörrarna öppnas – och människor började komma. Barnfamiljer, ensamstående, nyanlända – alla hittade sin väg in.

— Jag blir så glad av att vara här och att få dela med mig av Guds kärlek. Det har gett mig nya vänner bland besökarna, men också en större närhet till de andra som jobbar i verksamheten, säger Annika Larsson, fanjunkare och en av de drivande i projektet. Arbetet i Gränby rymmer många berättelser. Några har fastnat lite extra hos Annika. Till exempel en pojke från en muslimsk

”VI

JOBBAR RELATIONSBYGGANDE OCH VILL ATT VÅR LOKAL SKA VARA EN PLATS AV TRYGGHET OCH VÄRME.”

familj som tidigt började prata om Jesus. Han hade sökt på nätet för att förstå mer. — När han blev orolig eller stökig brukade vi läsa i Bibeln tillsammans – han slog upp

Runt ett spelbord byggs broar – mellan generationer, språk och livsberättelser.

Heléne Wandebys bästa råd

Så startar du ett missionellt initiativ

Det behövs inte mycket för att starta — Var och en kan göra det här! Först och främst: Våga! Gör det enkelt! Det som inte är för krångligt vågar vi göra, och då blir det av. Om man inte har en lokal kan man alltid vara utomhus. Be först och tänk sedan hur ni skulle kunna praktisera det. Tro på att Gud verkar genom oss vanliga människor. Att bara vara närvarande i ett område, be, börja bygga relationer och visa på Jesus med sitt liv, kan göra så mycket. Det allra viktigaste är att Jesu kärlek får genomsyra allt vi säger och gör.

Var tydlig med vad du tror men visa respekt för olika livsåskådningar

— Vi ger evangeliet på ett enkelt sätt med fokus på Jesus, och är tydliga med det vi tror på: att Jesus inte är en av vägarna utan att han är den enda vägen till Gud. Egentligen är det inte svårt att prata med människor som har andra religioner.

Vi försöker alltid visa på en god Gud. En Gud som följer dig med blicken, inte för att straffa utan med ögon fulla av kärlek. Oavsett bakgrund kan vi mötas hjärta till hjärta med alla människor, både stora och små, bara Guds kärlek får genomsyra allt.

Vi är noga med att förklara att ingen är tvungen att exempelvis be när vi gör det, men man får gärna be om man vill. Vi är mycket tydliga i allt vi säger och gör. Vi serverar till exempel inte fläsk för att alla besökare ska kunna känna sig trygga och bekväma.

Visa respekt för människors privatliv

— Det är mycket viktigt att alltid vara respektfull i mötet med både vuxna och barn. Vi vet inte hur alla barn har det hemma, det kan vara väldigt olika. Ibland anar man att någon är hungrig eller står inför utmaningar. Självklart är det okej att

fråga om de vill prata. Visa att du är där, lugn och tillgänglig, men pressa ingen.

Var helt enkelt en trygg vuxen Även de vuxna besökarna som kommer kan ha utmaningar att kämpa med. Var en vän och ett lyssnande öra. Var verklig, äkta och enkel.

Lär dig alla namn

— När jag vet vad någon heter visar jag: ”du är viktig för mig”. Så lägg energi och tid på att lära dig alla namn och peppa ledarna att göra detsamma. Deltagarna kan vara från en mängd olika länder och ha namn som ibland är utmanande att lära sig, men gör det. Gud vet ju alla våra namn och vilka vi är, och vi som ledare är levande exempel på hans godhet och kärleksfulla omsorg.

Bygg uthålligt och med långsiktighet

— När man startar en verksamhet i ett område med extremt stora behov kan man uppleva att det aldrig tar slut, att det man gör inte betyder något och att de snabba resultaten uteblir. Då är det viktigt att tänka på att bygga lugnt och stabilt utan stress. Fatta beslutet att stå kvar och se alla små härliga glädjeämnen och ”segrar” på vägen. För de kommer! Och de ger motivation att fortsätta.

Varje människa är så viktig. Antalet besökare eller storleken på det vi gör är inte allt. Någon sa: ”Lite är mycket om Gud är i det.” Vi bygger vårt arbete här på fyra ben: överlåtelse, trofasthet, uthållighet och långsiktighet. Det tar lite tid att skapa vänskapsrelationer, men det är värt allt. Våga som ledare att tala med varandra om det som är tufft, och om utmaningar av olika slag. Uppmuntra varandra och be tillsammans. Dela tankar och idéer, se varandras gåvor och olikheter som resurser - och ha roligt!

I Gränby delas livets svårigheter och hopp –ibland räcker det att någon lyssnar, ber och finns nära.

Välkommen till | gränby

ett stycke på måfå och blev lugn när han läste högt från den. Familjen har flyttat nu, men jag hoppas möta dem igen, berättar Annika. Ett annat par kom en kväll och knackade på. De berättade om bostadsproblem, men bad inte om praktisk hjälp. De ville bara ha förbön.

— Hur det löste sig vet jag inte än, men Gud verkade på något sätt i deras liv, det får vi lita på, säger Annika.

Gränby brottas till viss del med drogproblem, avhopp från skolan och en känsla av

hopplöshet. Vid julavslutningen blinkade blåljus utanför lokalen, ett grovt brott hade skett i porten mittemot.

— Inget barn ska behöva växa upp i den här verkligheten. Vi ser en positiv trend, och tror att Gud har en del i den förändringen. Men det finns fortfarande mycket att göra, säger Heléne.

Men arbetet handlar inte bara om att ge. Glädjen över att få mötas hjärta mot hjärta med besökarna betyder mycket. Heléne berät-

tar om en mamma som nyligen kom med en present till henne inför ramadan, ett doftljus.

– Jag blev så glad för den gåvan. Det är fint att få dela livet med varandra även om vi har olika historia. På många sätt är vi alla människor väldigt lika varandra oavsett kulturell bakgrund, säger Heléne.

Verksamheten är öppen för alla, men många besökare är nysvenskar. Språkträning sker på så sätt naturligt, myndighetskontakter blir enklare och vänskaper växer fram.

En enkel fika kan bära mycket – här får barn både mat, mening och möten.

Med pennor, pärlor och fantasi formas mer än konst – här växer självförtroende, vänskap och drömmar.

Missionellt initiativ i Gränby

Medarbetare: Heléne Wandeby, familjekonsulent och ansvarig för Gränbyverksamheten, Christer och Åsa Svensson, kårledare, Annika Larsson, frivillig, Marine Yeghoyan, frivillig, Aneta Badirian, frivillig, Guri Brandvik Nilsson, resursofficer.

Aktiviteter: Öppet hus för alla åldrar på onsdagar varje vecka, gemenskap med pyssel, spel, fika och andakt. Bönesamling varannan fredag, Söndagskul varje söndag för barn 6-12 år - ett barnmöte med Jesus och Guds karaktär i fokus, roliga aktiviteter och fika.

Samarbeten: Har börjat samarbeta med övriga aktörer i området genom att delta i områdesträffar där bland andra Uppsala kommun, polisen och olika kyrkor finns med.

Dörren till Frälsningsarmén står öppen – här möter betongen ballonger, värme och Guds kärlek.

Men kärnan är inte bara hjälp – det är relationer, liv som delas.

— Vi ber att vi ska få vara Jesu händer, fötter, ögon och öron. Om någon vill att vi ber för dem så gör vi alltid det, och vi har sett hur mycket det kan betyda, säger Heléne.

På söndagar hålls ”Söndagskul” för barn. Ibland kommer upp till fyrtio barn och ibland några färre. Men oavsett hur många som kommer är energin densamma och budskapet ”Gud älskar dig. Du är viktig”.

Trots att arbetet ibland kan kännas mycket och tröttheten kommer, så hittar ledargruppen styrka i glädjen. Fanjunkare Annika blir glad av att vara i Gränby:

–Ibland åker jag hit bara för att be. Och så möter jag alltid någon vän. Ibland får jag en kram av ett barn – och då vet jag varför vi gör det här. Om Jesus hade gått här på jorden är jag säker på att han hade välsignat barnen och våra vuxna besökare. Han hade sett var och en av dem, intresserat sig för vilka de är och hur de har det, fortsätter hon.

Heléne håller med. Att se, möta och älska människor är det hon brinner för.

— Det enda vi kan ta med oss från jorden är det vi gjort för andra. Att få ge Jesus till människor är vad livet handlar om för mig. Genom att peka på Jesus kan vi göra verklig skillnad. Jag tänker ofta på bibelordet: ”Låt

Antal besökare: Varierar mellan 10 och 40, ibland ännu fler, ibland färre. Under åren har man haft kontakt med minst 200 barn, många av dem kommer troget en till två gånger i veckan. Verksamheten når också många vuxna, genom åren minst 100.

Framtidsplaner och drömmar: Utöver den rullande verksamheten arrangeras i sommar för tredje året ”Sommarlovskul i Gränbyparken”, samt en sommarlovspicknick för tonårstjejer från tjejträffarna för 12-15-åringar. I augusti nysatsas det på ett roligt ”Familjekul i Gränbyskolan”, där drömmen är att nå in ännu mer in i familjerna. Önskan är även att mer regelbundet ha ”vuxenöppet” med andakt och fika, samt tillfälle för samtal och bön. Ytterligare en dröm finns om att kunna erbjuda något mer för tonårskillar.

barnen komma till mig och hindra dem inte”. Att få vara Guds redskap, sprida hans kärlek, det är en ren glädje för mig. Jag ser ingen gräns för vad Gud kan göra här i Gränby. g

fakta

A ktu ELLt #3.2025

Ett nådens år på Torp

FÖR TREDJE ÅRET I RAD deltar Frälsningsarmén i den kristna sommarkonferensen Torp, nära Örebro. Datum är den 16-22 juni och temat för årets konferens är ”Ett nådens år”. Frälsningsarmén kommer att ha ett tält som mötesplats mitt i området. Summercamp för barn över 13 år pågår från torsdag till söndag, och på midsommardagen bjuder Frälsningsarmén in soldater, medlemmar och medarbetare till en egen dag. Det blir gudstjänst och workshop, lovsång och vittnesbörd, samt predikan av Frälsningsarméns ledare i Sverige och Lettland, Bo Jeppsson.

— Vi har sett hur denna dag har samlat fler och fler för varje år. Det är en dag där vi får mötas och utmanas för framtiden, säger Bo Jeppsson.

Frälsningsarmén är också en viktig del av helheten på Torp. Veckans program innehåller bland annat:

• Seminarier kring ämnen som: barn i utsatthet, unga och skärmtid, socialt församlingsarbete, inkludering, samhälle i kris, att höra Guds röst och att vara kristen på jobbet.

• Två gudstjänster, en med predikan av Kjell Karlsten och medverkande från Home, en med lovsångsledning av Jennie Dahlquist med team från Vasakåren, samt ett nattmöte med predikan av Johanna Samuelsson.

• Konsert med Marina Bratterud, Guri Brandvik Nilsson och Mpho Ludidi. g

Bönelågan tänd bland unga

ELDSFLAMMAN UNG (Eldung) är Frälsningsarméns nystartade bönenätverk för unga. Initiativet kommer från Sara Högdahl, nationell ledare för UNG-teamet, och syftet är att väcka och förnya bönen bland unga genom digitala bönerundor, där deltagare samlas en halvtimme på söndagskvällar. Fokus ligger på att skapa lättillgängliga böneplattformar i hela landet så att unga ska få uppleva Guds kraft i sina liv. De flesta deltagare är än så länge i tjugoårsåldern.

— Vi hoppas att det kan sprida sig och ser med förväntan fram emot vad Gud vill göra. Nu är bönelågan tänd! säger Sara Högdahl.

Följ gärna bönenätverket på TikTok@fralsningsarmen_ung, och sänd in böneämnen. Är du intresserad eller känner någon ung med bönegåva, skriv till: sara.hogdahl@fralsningsarmen.se g

Camilla och Edvard fann ett andligt hem i Kirunakåren

HITTILLS I ÅR har Frälsningsarmén fått 53 nya medlemmar och soldater i Sverige. Två av dessa är Kiruna-borna Camilla Henriksson och Edvard Malek.

— Jag kommer inte från en kristen bakgrund men blev frälst som 15-åring och var medlem i Pingstkyrkan på 90-talet, berättar Camilla, som sedan dess inte varit med i någon frikyrkoförsamling.

Redan för 30 år sedan kom hon genom en gospelkör i kontakt med Frälsningsarmén och har alltid haft stor respekt för samfundets sociala, utåtriktade arbete.

— Och när Edvard och jag besökte Kirunakåren för några månader sedan kändes det som ett andligt hem. Vi kände på en gång att här vill vi stanna, säger hon. Edvard Malek var under uppväxten i forna Jugoslavien tvungen att gå i katolsk bibelskola. Där fick han inte läsa Bibeln själv, fysisk bestraffning var vanligt och han trodde egentligen inte på Gud. Frälsningsarmén hade han aldrig hört talas om innan han flyttade till Kiruna och en dag fick syn på skylten.

— Namnet gjorde ett väldigt starkt intryck på mig. Jag hade sökt länge i olika församlingar och sammanhang men det kändes aldrig rätt. Under första mötet på Frälsningsarmén blev jag starkt berörd och fick äntligen ett lugn som jag aldrig känt tidigare, berättar han. g

Den 23 februari välkomnades Camilla och Edvard som medlemmar i Frälsningsarmén Kiruna.

Avspända ekumener 1925, utanför Musikaliska akademien i Stockholm. Ärkebiskopen och Nobelpristagaren Nathan Söderblom i svart hatt på främre raden.

100 år sedan ekumeniska Stockholmsmötet

När kyrkor i hela landet samlas för att uppmärksamma Ekumeniska året 2025 är Frälsningsarmén med som en självklar del av den svenska samfundsfamiljen. Sommaren kröns med en stor festival i Kungsträdgården.

DEN 18–24 AUGUSTI infaller ”En tid för Guds fred” – ekumeniska veckan i Stockholm. Med gudstjänster, seminarier, konserter och festival i Kungsträdgården knyter veckan an till Stockholmsmötet för 100 år sedan, och dess vision om fred och gemenskap. Under veckan betonas vikten av att stå enade i ett mångreligiöst och polariserat samhälle. Det handlar om fred mellan människor, mellan kyrkor och religioner, med skapelsen och med Gud.

— Frälsningsarmén har alltid velat verka för fred, både i ord och handling. Efter andra världskriget tog vi emot de vita bussarna med judiska överlevare och hjälpte flyende som kom över Östersjön till norra Sverige. Idag fortsätter vårt arbete för människor i utsatthet, kämpar mot fattigdom i utvecklingsländer och strider för dem som drabbats av människohandel, säger Jan Jansson, divisionschef för Östra divisionen och delaktig i planeringen inför sommarens stora satsning. Programmet sträcker sig över hela veckan med dagliga seminarier och andakter, en interreligiös fredskväll och flera samlingar med unga från olika kyrkliga sammanhang. På fredagen hålls en stor ekumenisk festgudstjänst i Filadelfiakyrkan och på lördagen blir det fredsfestival i Kungsträdgården med musik, samtal och medskapande aktiviteter, samt en högtidsgudstjänst i Storkyrkan med inbjudna från när och fjärran.

Frälsningsarmén kommer att vara synlig både i samtal och gudstjänst, med ett tydligt budskap om försoning och helhet. Dessutom bjuds på ekumenisk gospelkonsert där bland annat Vasa Gospel medverkar. Under söndagen firas gudstjänster i respektive samfunds kyrkor klockan 11.00.

— Vår närvaro under veckan är också en påminnelse om att fred aldrig får tas för given. Vår tid nu är kanske oroligare än någonsin. Fredsarbete kan kosta på, men måste byggas hela tiden, i vardagens möten, i samarbete och bön. Vi ser fram emot att möta så många av våra syskon i tron på samma plats, säger Jan Jansson.

Ekumeniska veckan arrangeras i samverkan mellan olika kyrkor, samfund samt studieförbunden Bilda och Sensus.

Hela programmet finns att läsa på: www.skr.org/vart-arbete/ekumeniska-aret/ ekumeniska-veckan-2025 g

foto: jonas nimmersjö

Vasa gospel medverkar i ekumenisk gospelkonsert under ekumeniska veckan.

Hållbart tema under

Sociala dagar

VÄLKOMMEN TILL SOCIALA DAGAR 2025!

Temat för årets arrangemang är ”Hållbart” och riktar sig till personer som ansvarar för kårens sociala arbete, samt också till kaplaner och verksamhetschefer inom sociala institutioner.

Dagarna hålls 16-18 september på Frälsningsarmén Umeå och programmet inkluderar föreläsningar om bland annat existentiell hälsa, den nya socialtjänstlagen, kvalitetsledningssystem, pionjärarbete och kårernas sociala arbete

Hallå där, Bo Jeppsson!

Boken ”Kallad till soldat” har just kommit i uppdaterad nyöversättning på svenska.

Vem ska läsa den och varför, tycker du?

— Alla som vill bli frälsningssoldater eller vill förnya sitt soldatförbund! Den ger förståelse för vad soldatskapet innebär, går igenom Frälsningsarméns lärosatser och vad det kan innebära att leva som lärjunge i vår tid. Vore jag kårledare skulle jag beställa en bok till var och en som är härligt frälst och vill bli soldat.

(KSA). Det blir också samtal om socialtjänstens roll som ett bönesvar och hur vi skapar hållbara arbetsmiljöer inom socialt arbete.

Under onsdagskvällen bjuds det på pizzakväll och en konsert med Samuel Ljungblahd.

Sista anmälningsdag är 30 juni på Frälsningsarméns hemsida/medlem. För frågor, kontakta dc-socialt@fralsningsarmen.se Kom och fyll på med profession, kraft och glädje! g

— Soldatskapet är ett högtidligt förbund där vi överlåter oss till att försöka leva efter lärosatserna och dess konsekvenser i våra liv. Och vi får alltid nåden att börja om när vi misslyckas. Nyöversättningen kommer i en viktig tid då rörelsen allt mer inser vikten av fördjupning och helgelse. Personligen skulle jag gärna se ett tillfälle till förnyelse av soldatförbundet, det som tidigare kallades invigningsmöte och hölls i januari varje år.

”Kallad till soldat” kostar 149 kronor och finns att beställa här: www.fralsningsarmen.se/kalllad-till-soldat Det går också att ladda ned en kostnadsfri pdf-version av boken. g

Nyfiken på mikrokyrkor?

VÄLKOMMEN TILL en dag fylld av inspiration, lärande och gemenskap kring missionella initiativ och mikroförsamlingar! Lördagen den 20 september ses vi på Frälsningsarmén Vasakåren i Stockholm. Dagen riktar sig till dig som är nyfiken på att forma nya uttryck för kyrka – små, enkla gemenskaper där lärjungaskap, gemenskap och mission står i centrum. Du erbjuds ett tydligt ramverk, praktiska verktyg, exempel från Sverige och världen samt tid att drömma och nätverka. Ta gärna med en vän eller ditt team!

Datum: 20/9. Plats: Vasakåren, Observatoriegatan 4, Stockholm, kl. 08:30–17:00. Kostnad: 200 kr inklusive vissa måltider (75 kr för deltagare under 26 år, preliminärt). Sista anmälningsdag: 10/9. Frågor och anmälan: pionjar@fralsningsarmen.se g

Samuel Ljungblad och pizza utlovas under fullspäckade sociala dagar i september

foto:

Göteborg topprankar Förskolan Morgonsol

FRÄLSNINGSARMÉNS förskola Morgonsol i Göteborg är en av stadens högst rankade enligt kommunens senaste utvärdering, som publicerades i Göteborgsposten i maj. Rektor Marie Svedberg Lindén tror att framgången bygger på låg personalomsättning, arbetsglädje och kontinuitet.

– Vi trivs tillsammans, både med varandra och med barnen. Det är fantastiskt att vårt arbete når ut och bär frukt, säger hon.

Morgonsol som drivs av Frälsningsarmén har en kristen profil med musikinriktning. Utbildningen vilar på läroplanens värdegrund i kombination med den kristna värdegrunden, där “den gyllene regeln” (Matt 7:12) är central. Sång, rytmik och instrument är en naturlig del av vardagen.

Responsen efter tidningens publicering har varit stor. På förskolans Trädgårdsfest tänker Marie att man firar med lite extra glass.

– Flera familjer säger att det resultatet är självklart. De kallar oss “Förskolornas Rolls Royce”! g

Ödeläggelse i Myanmar möttes av Frälsningsarméns akuta hjälp.

130 000 kronor till Myanmar efter jordbävningen

FRÄLSNINGSARMÉN är fortsatt aktiv efter den förödande jordbävningen i Myanmar den 28 mars. Över 3 500 människor miste livet och 5 000 skadades, i landets värsta naturkatastrof på över 100 år. Svårast drabbades regionerna Mandalay och Sagaing där många samhällen isolerades och blev utan el, vatten och sjukvård. Frälsningsarmén i landet fanns på plats från dag ett och nådde även svårtillgängliga byar

med hjälp i form av mat, vatten, sängkläder och solcellslampor. I Sverige startade Frälsningsarmén omgående en katastrofinsamling som till och med april gav närmare 130 000 kronor till nödhjälpen. Nu planeras både snabbinsatser och långsiktig återuppbyggnad, med särskilt fokus på landsbygden. Även Frälsningsarméns egna byggnader skadades, bland annat barnhemmet i Phyu och kåren i Yeni. g

KYLSKÅPSRADION är Frälsningsarméns sociala mediaprojekt för barn, som via podd, skolturnéer, youtube-serier och sociala medier lyfter livet, värderingar och världen runtom oss. I podden samtalar Gabriel och dockan Åsskar, som älskar gurkaglass och ofta – mitt i allvarliga ämnen – avbryter Gabriel med tokiga gurkaskämt. Till en digital frågelåda kan barn skicka in frågor och hälsningar. Under våren slogs rekord när hela 100 000 gurkemojis skickades in från ett barn, något som gav huvudbry åt projektledaren för Frälsningsarméns webb.

— Ja, en stor del av min tid går till att räkna gurkor, säger programledaren Gabriel Wahl skrattande, när han nås av beskedet. Det tidigare rekordet låg på 42 000. Vad blir nästa steg – 200 000 gurkor? Kylskåpsradion hittar du på www.fralsningsarmen.se/ kylskapsradion/ g

PÅ MÅNGA PLATSER I LANDET har kårerna speciella sommaraktiviteter som är öppna för alla. Välkommen att dela sommarglädjen och gemenskapen om du har vägarna förbi! För mer information, se kontaktuppgifter till respektive kår på www.fralsningsarmen.se/hitta-till-oss/

Somm AR nytt A R n ytt

Nässjö

”Sommarkväll på gården” med musikaliska gäster: Tisdagarna 24/6 och 12/8 kl 18.00. Fika finns att köpa efteråt.

Adress: Kapellgatan 14. Sommarkul för barn 7–12 år: Måndag 16/6. Roliga sommaraktiviteter på vår sommargård.

Familjeresa till Kolmården: Tisdag 17/6.

Gudstjänster på Soludden: 22/6 och 29/6 kl 11.00.

Många kom och lyssnade när familjen Hellgren uppträdde under en av fjolårets ”Sommarkväll på gården” hos Frälsningsarmén i Nässjö.

Timrå

Torgsångskvällar med Vivstavarvskåren på Timråtorget:

Torsdagarna 24/7, 31/7, 7/8 och 14/8 kl 18.00.

Sala

Sommargudstjänster på Sofielund:

Torsdagarna 12/6, 19/6, 26/6, 31/7, 7/8 och 14/8 kl. 19.00.

Talare: Daniel Viklund, alla datum utom 19/6, då talar Guna Uppgård.

Uppsala

Grillkväll i scoutstugan i Nåntuna: 13/6 och 8/8. Ta med egen mat/fika.

Gudstjänst vid scoutstugan: 15/6 kl 11.00. Musikkåren medverkar. Ta med eget fika.

Scoutstugan har ingen adress, men ligger efter Hemslöjdsvägen. Beachflagga markerar infarten. Sommarlovskul för barn i Gränbyparken: Söndagar 8/6 och 15/6, start kl 17.00.

Strängnäs

Sommargudstjänster i Ugglas Park: Varje söndag från 15/6 till 28/9 kl 16.00.

Stockholm – Södermalm

Söderkårens musikkår spelar på Bysis torg, Hornsgatan: Varje onsdag från 4/6 till 27/8 kl 17.45–19.00. Inställt vid regn.

Oskarshamn

Nationaldagsbön i hamnen, från däcket på missionsbåten Shalom: 6/6 kl 16.00. Medtag fikakorg.

FA-brass spelar på Stora torget:

7/6 kl 12.00.

Friluftsmöte på Stora torget: 14/6 kl 12.00.

Gudstjänst på Skeppsgården: 29/6 kl 11.00.

Bön på Café Shalom: Onsdagar i juli och augusti kl 11.00.

Gudstjänst i Stadsparken: Söndagar i augusti kl 18.00.

Eksjö

Campinggudstjänst på Eksjö camping: Söndag 13/7 kl 18.00. Eksjö Gospel medverkar.

Malmö

Vi firar midsommar i Höllviken: 21/6 kl 13.00–16.00.

Fest på kåren under Malmöfestivalen (som firar 40 år – kåren firar 140 år!): 8/8–15/8. Öppet med servering och evangelisation.

Ystad

Sommarprogram från 15/6 till 17/8 ”Sommarcafé Oasen”: Tisdagar och torsdagar från kl 10.00–14.00.

Grillkvällar med sommarandakt: Söndagar kl 18.00.

Hyr lägenhet på

Sommarhemmet Soludden

Vackert läge invid Spexhultasjön, ca 5 km från Nässjö. Kök med pentry och allrum med 2 sängar och bäddsoffa. WC, ej dusch.

Maj–sept: 400:-/dygn eller 2200:-/vecka

Hör av dig till Frälsningsarmén Nässjö, 073-920 93 19 eller nassjo@fralsningsarmen.se

Kåren blev min räddning

En bruten relation med en alkoholiserad far, rädsla för Gud och plågsamma ångestattacker. Så såg livet ut för Mattias Nordin i Sala. När han fick en praktikplats på Frälsningsarméns Café William blev han avskräckt och ville därifrån. Trots allt valde han att stanna och då tog livet en oväntad vändning.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

Mattias Nordin, 48 år, ansvarar för köket på Frälsningsarméns Café William i Sala. Idag lever han en stabil tillvaro som familjefar, men barndomen i Hofors kantades av otrygghet för honom och lillasystern. Pappan drack mycket alkohol, något som eskalerade med tiden och påverkade Mattias mycket.

— Min mansbild har varit väldigt konstig. Jag har haft svårt för äldre män och den jargong som fanns i stålindustrin, där många av Hoforsborna arbetade då, säger han.

Så långt Mattias kan minnas har han brottats med tvångstankar och -handlingar, till

exempel ett överdrivet upprepande av att tvätta händerna, av rädsla för att annars drabbas av något ont. Som 20-åring fick han sin första rejäla ångestattack.

— Jag fick domningar i kroppen och ibland kändes det som om någon hällde syra i ansiktet och över armarna. Synfältet försvann och jag fick ingen luft, säger Mattias. Periodvis har han varit tungt medicinerad och ibland självmedicinerat med alkohol men han är tacksam för sin stöttande fru Elin, som funnits vid hans sida i 27 år. Han beskriver dem båda som sökare och vid ett tillfälle tog Elin hem en Bibel som även Mattias försökte läsa i. Men han var inte mottaglig då och bara åsynen av i den i bokhyllan gjorde honom så pass illa till mods att den till slut åkte ner i en kartong.

— Jag har alltid trott att Gud finns men samtidigt var jag rädd för honom. När andra kände frid i kyrkan så upplevde jag mig fördömd, som om en stor hand pekade på mig och en röst sa: ”Vad gör du här? Ut!” Jag tror att det kan bottna i bilden jag hade av en far, tänker Mattias.

Samtidigt kunde han inte sluta grubbla över meningen med tillvaron och vad som

händer när vi dör. Han förkovrade sig i naturvetenskap och evolutionen men fick inga tillfredsställande svar där. 2017 var ett tungt år för Mattias med mycket ångest. Han isolerade sig och grät en hel sommar.

— Jag hade inte något att vara ledsen för men kände bara sorg. En psykolog trodde det berodde på barndomstrauman, säger han.

Han blev sjukskriven och arbetstränade senare på Frälsningsarméns secondhandbutik Myrorna i Västerås. Där trivdes han bra och under hösten 2018 fick han en plats på Café William på kåren i Sala, dit han har gångavstånd från hemmet. Men redan första dagen blev han avskräckt då personalgruppen samlades till morgonandakt och han hörde kollegorna be högt och tacka Jesus.

— Jag hade aldrig varit med om det. Det var så främmande för mig så jag tänkte: vad är det här?! Direkt efter ringde jag upp min arbetsförmedlare och sa att han måste ta mig därifrån, berättar Mattias.

Dock blev han uppmanad att ge det hela en chans och bestämde sig för att trots allt göra det. I kaféet arbetade även Stefan, en storväxt kille som levt i missbruk men som

Tidigare led Mattias av ångest och rädsla för Gud. Nu har han funnit friden och en kärleksfull Gud.

”HAN

SÅG FARLIG UT

MEN HADE ETT SÅ

STORT HJÄRTA OCH

GAV MIG EN HELT NY MANSBILD.”

nu var frälst och fri. Han lärde upp Mattias i köket och de hade många och långa samtal där Stefan delade sin tro.

— Han såg farlig ut men hade ett så stort hjärta och gav mig en helt ny mansbild. Det i kombination med morgonbönen gjorde att jag även fick en ny syn på Gud, säger Mattias. Nyfikenheten hade väckts och Mattias började läsa Bibeln på egen hand. Han kunde bli så uppslukad att han glömde bort att äta och pepprade sina arbetskamrater med frågor. Han träffade även evangelisten CarlOlov Hultby regelbundet för att få bolla sina tankar med någon. Särskilt förundrades han över insikterna om nåden, kärleken och att

kristendomen inte handlar om en Gud som straffar. Mattias upplevde att höll på att hitta den saknade pusselbiten i livet.

— Det var så livsförvandlande och allt fick plötsligt en mening. Människorna jag hade runt mig var så Jesus-centrerade och brydde sig verkligen. Inga frågor var för dumma för dem, säger han.

Mattias pratade mycket om frälsningen med dåvarande kårledaren Guri Brandvik-Nilsson och år 2019 tog han emot Jesus i sitt liv. Han började gå på gudstjänster och blev medlem i

Praktikplatsen på Frälsningsarméns

Café William i Sala blev livsavgörande för Mattias. Där har han en meningsfull uppgift och varm gemenskap.

”ATT JAG FICK EN TJÄNST PÅ KÅREN BLEV

MIN RÄDDNING OCH

BETYDER ALLT! JAG

HADE ALDRIG SÖKT UPP

EN FÖRSAMLING SJÄLV

MEN DÄR HAR JAG

FÅTT EN FAMILJ OCH

VÄNNER FÖR LIVET.”

kåren. Det kändes som ett naturligt steg att ta. Sedan dess har han även hållit ångestattackerna i schack.

— Jag har fått höra att jag var nervös och alltid på språng när jag kom dit men efter att jag blivit frälst har jag frid och lugn inom mig. Nu älskar jag att möta människor. Så hade jag inte känt på evigheter, förklarar han.

— Jag vet att jag aldrig är ensam och för första gången i livet kan jag vara Mattias. Tidigare har jag burit masker: som ung var jag en clown när jag vistades i tuffa miljöer där man inte ska visa känslor utan stänga inne allt, fortsätter han.

Mattias har bland annat gått en lärjungakurs och det händer att han får hålla i gudstjäns-

ter. Men första gången var han självkritisk och grämde sig över att han kanske sagt något fel. När han kom hem satte han sig ner med dagens text enligt en bibelläsningsplan han följer. I Galaterbrevet 1:10 läste han: ”Är det nu människor jag försöker få på min sida, eller Gud? Eller söker jag människors gillande? Hade jag fortfarande sökt människors gillande skulle jag inte vara Kristi tjänare.” (SFB15)

— Jag kände: Wow! Jag älskar att läsa Bibeln för den är levande och talar till en, utbrister Mattias.

Efter att inte ha pratat med sin far på flera år tog Mattias kontakt och började besöka honom regelbundet.

— Idag har jag förlåtit honom och jag älskar honom. Återföreningen har varit väldigt viktig eftersom bitterheten höll på att äta upp mig inifrån, menar han.

När Mattias ser tillbaka på sin uppväxt tänker han att föräldrarna ändå gjorde så gott de kunde utifrån rådande förutsättningar. Han har berättat för dem båda om sin tro och bett med sin far till frälsning. Själv vill han så småningom ta nästa steg och bli frälsningssoldat.

— Att jag fick en tjänst på kåren blev min räddning och betyder allt! Jag hade aldrig sökt upp en församling själv men där har jag fått en familj och vänner för livet, säger Mattias.

— Jag kommer att tillhöra Jesus för resten av mitt liv och är öppen för vad han vill göra genom mig, understryker han.

På Café William, där det ibland är fullsatt, möter han människor från alla sam-

hällsklasser och med olika livsöden. Flera är stammisar och många lider av ensamhet. När det finns tid sätter sig Mattias gärna och samtalar med dem. En del har, precis som han själv, kommit till tro tack vare gemenskapen där.

— Det är underbart att se hur frön som sås kan växa och blomma ut. Alla letar efter någonting, en mening med livet. Det fantastiska är ju att vi har svaret, avslutar han. g

fakta mattias nordin

Ålder: 48 år.

Bor: I radhus i Sala.

Familj: Frun Elin, tre barn.

Sysselsättning: Köksansvarig för

Café William på kåren i Sala.

Intressen: Friluftsliv, natur, läsning.

Läste senast: Brottsplats Golgata av J Warner Wallace.

Favoritbibelord: Johannesevangeliet 14:6: Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”

Det bästa med att vara frälst: Lugnet, tryggheten och säkerheten jag inte hade innan.

Vi behöver ta på oss ”missions-hattarna”

FRÄLSNINGSARMÉN UNGS EGEN TV-SERIE?

Frälsningsarméns eget kaffe som säljs i alla matbutiker i Sverige? En vatten-/musikfestival som pågår under tre dagar som man kan ta med ”alla man känner” till?

Det här är idéer som kommit upp tillsammans med ungdomar i 15-årsåldern. Menar vi allvar med att lyssna till den unga generationen och låta dem sätta tonen – ja, då behöver vi också lyssna till deras idéer. Inte mina (jag är 34), inte UNG-teamets, inte kårledarens och inte Programkontorets idéerutan de ungas. Om tjugo år är dessa ungdomar ungefär lika gamla som jag är nu. Hur ser Frälsningsarmén i Sverige ut då? Det är viktigt att de som blir aktiva vuxna i framtiden har fått vara med och forma hur det ska vara nu.

Ett steg i det här arbetet är att slå ihop årets konfa-återträff med ungdomshelgen

FARM (Frälsningsarméns ungsomsförbunds riksmöte) den 26-28 september i Eksjö. Det blir en kreativ workshop och en rolig ung domshelg i anslutning - alltihop i ett! För menar vi allvar med att unga är med och bestämmer måste vi själva ta ett kliv tillbaka. Och kanske inte på det sätt som vi först tänker.

”Jaha, så mina åsikter är inte relevanta och viktiga längre?” kanske du som är lite äldre och läser detta tänker. Nej, du är superviktig för framtiden! Vi vill ha din erfarenhet, råd om fallgropar, din vishet och din bön!

Men vi behöver också stödja och peppa den unga generationen så att den känner att de har en plats hos oss. En självklar plats, likväl som ett barn har en självklar plats i en familj och inte hindras från att komma till tals. Men när de kommer med sina idéer finns man där som förälder - en trygghet, som styr och ger riktning till idéerna.

Sara Högdahl, Nationell barn- och ungdomskonsulent, Frälsningsarmén Ung

”MENAR VI ALLVAR

MED ATT UNGA

ÄR MED OCH

BESTÄMMER

MÅSTE VI SJÄLVA TA

ETT KLIV TILLBAKA.

OCH KANSKE INTE

PÅ DET SÄTT SOM VI FÖRST TÄNKER.”

Sitter du i kårnämnden på din plats? Hur många runt bordet är under 25 år? När någon yngre är med, vad ger ni för respons på dennes idéer? Det är här vi behöver transformeras! Vara ja-sägare. Inte till allt och hur som helst, men: ”Yes, tack för din idé – vi kikar på det!” Och kanske kommer ni fram till en bra kompromiss tillsammans. Jag brukar ta som exempel när jag var själv var ung. Jag var 13 år och ville starta en dansgrupp på min kår i Nässjö för dem som var två år yngre. Jag hade ett ledarteam runt mig som peppade och uppmuntrade initiativet. Spegelvägg köptes in, vi fick en budget för att åka till IKEA och vi inredde ett nytt rum för tonårshänget efter dansen. Jag fick mandat, ägandeskap och förtroende. Och det

var så viktigt! Det gav ju sedan i sin tur ringar på vattnet, för de som var med i dansgruppen kom med i kårgemenskapen. Och det var en lätt grej att bjuda in sina kompisar till. Jag tror att det värsta vi kan göra är att döda ungas idéer och engagemang. Kanske prövade ni idén för 20 år sedan och den inte funkade? Det spelar ingen roll – säg ja och pröva igen!

När man förr åkte ut som missionär till exempelvis Ecuador, förberedde man sig på att möta ett nytt land och nya människor. Man lärde sig spanska, lärde sig om kulturen och hur saker och ting funkade där. Vi behöver ta på oss ”missions-hattarna” i vårt eget land och med våra egna ungdomar. De lever i en digital värld som vi kanske inte vet så mycket om. Gör research och se det som ett missionsuppdrag! Join the movement! g

BILDEn I LDEn

— DET HÄR LÄGRET kommer att sitta kvar länge! Meja, Asra, Klara och Matilda från Frälsningsarmén i Trollhättan delade lägerlyckan med 140 barn och ledare under det nationella barnlägret ”Skapad” på Hjälmargården i augusti. Kreativitet och undervisning lyfte fram att alla är skapade av Gud, och själva har skapande gåvor.

— Jag har lärt mig roliga sånger och fått måla på ett väldigt annorlunda sätt, sade Meja.

— Jag har träffat nya kompisar, provat nya saker och lärt mig att man kan be Gud om hjälp i allt, sade Asra.

Hitta en bibelbuddy!

Bibeln är en källa till liv, vishet och vägledning. Genom att läsa den tillsammans med en vän, en familjemedlem eller en ny bekantskap, kan vi upptäcka djupare insikter och växa i vår tro.

TEXT: KIKI BROMS FOTO: UNSPLASH OCH JONAS NIMMERSJÖ

Varför läsa Bibeln tillsammans?

Att läsa Bibeln tillsammans med någon annan har många fördelar. Det hjälper oss att:

• Växa i tron genom att dela insikter och reflektera över Guds ord.

• Upptäcka nya perspektiv som vi kanske inte hade sett på egen hand.

• Hålla oss motiverade att läsa regelbundet och fördjupa vår förståelse.

• Bygga gemenskap och stärka relationer genom att dela livet och tron.

Sara Högdahl, nationell ledare för UNG inom Frälsningsarmén, uttrycker visionen på följande sätt: ”Vi längtar efter att se unga växa med bibelläsningen som hjälpmedel – att hitta en ’battle buddy’ som man tillsammans kan dela livet och tron med.”

Vill du vara med i denna utmaning?

1. Hitta en bibelvän – Prata med någon som du tror skulle vilja läsa Bibeln regelbundet tillsammans med dig.

2. Bestäm tid och form – Kom överens om när och hur ni ska läsa Bibeln tillsammans varje vecka. Det kan ske fysiskt eller digitalt.

3. Registrera er – Anmäl er via formuläret på fralsningsarmen.se/bibelkompis för att vara en del av denna satsning och bidra till vårt gemensamma mål.

4. Börja läsa! – Ni väljer själva vad ni vill läsa och hur mycket. Tips på bibelplaner finns nedan.

Vad ska vi läsa?

Ni kan välja en bibelläsningsplan eller fokusera på en särskild bibelbok:

• Jesus liv – Läs ett av evangelierna.

• Den första kyrkan – Läs Apostlagärningarna.

• Det kristna livet – Läs exempelvis Filipperbrevet eller 1 Johannesbrevet.

• Bön och tillbedjan – Läs Psaltaren.

• Vishet och vägledning – Läs Ordspråksboken.

Upptäckande bibelläsning (UBL)

Ett utmärkt verktyg för att läsa Bibeln tillsammans är Upptäckande Bibelläsning (UBL), även kallat Discovery Bible Study (DBS). Det är ett enkelt och inkluderande sätt att samtala om Bibeln och fungerar i grupper från 2 till 20 personer. Läs mer om UBL på Frälsningsarmen.se/bibelkompis.

Att läsa Bibeln tillsammans med en vän kan både fördjupa relationen och ger nya perspektiv.

TILLSAMMANS VÄXER VI

Tillsammans i rörelse och riktning

I JANUARI 2025 lanserade Frälsningsarmén i Sverige nationella mål för alla våra kårer och verksamheter runt om i landet. Vi vill gå tillsammans i rörelse och riktning och hoppas att många ska känna engagemang och delaktighet.

Var och en av oss har unika gåvor och erfarenhet att bidra med för att målen ska bli verklighet. Varje kår eller verksamhet planerar själva hur man vill jobba för att målen ska uppnås.

• Vi önskar att fler kårer startar Alphakurser – en trygg plats att utforska tron på

• Vi vill se ännu fler människor bli frälsta och få sina liv förvandlade

• Vi vill att fler ska haka på Frälsningsarméns bibelutmaning

• Vi vill se fler lokala ledare i funktion i sina gåvor

• Vi vill se fler nya missionella initiativ

Kreativa metoder för roligare läsning

För att göra bibelläsningen mer engagerande kan ni prova olika kreativa metoder:

• Bibeldagbok – Måla, rita eller skriv ner reflektioner i en särskild anteckningsbok.

• Rollspel – Läs en bibelberättelse och agera ut olika roller.

• Musik och sång – Skapa eller lyssna på musik inspirerad av bibeltexter.

• Diskussionskort – Skriv frågor på kort och dra en vid varje träff för att få igång samtalet.

• Bibelpromenader – Ta en promenad och samtala om en bibelvers medan ni rör er utomhus.

• Böneutbyte – Be utifrån det ni har läst och dela böneämnen med varandra.

• Utmaningar – Sätt upp små mål, som att memorera en vers eller tillämpa något från läsningen i vardagen.

Resurser och verktyg

För att göra bibelläsningen ännu mer tillgänglig finns flera resurser:

• Bibelappen YouVersion – Läs olika bibelöversättningar och ta del av bibelläsningsplaner.

”SÄTT

UPP SMÅ MÅL, SOM ATT MEMORERA EN VERS ELLER TILLÄMPA NÅGOT FRÅN LÄSNINGEN I VARDAGEN.”

• Bibelsällskapets hemsida – Läsplaner, tips och information. Besök Bibeln.se

• Frälsningsarméns internationella resurser

– Andakter och läsplaner (på engelska) www. salvationarmy.org/ihq/spiritual-life-resources

Bli en del av rörelsen

Att prioritera bibelläsning är en investering i din tro och din relation med Gud. Genom att läsa tillsammans med en vän kan ni stötta och inspirera varandra att förbli trogna i ordet. Ta steget idag – hitta din bibelvän och var med i rörelsen av bibelläsning! g

Den nya broschyren om Frälsningsarméns nationella mål.

Scanna om du vill läsa mer om Frälsningsarméns nationella mål på vår hemsida.

”Det är alltid gott att få höra hur någon annan tänker och lyssna in vad Gud liksom uppenbarar för den andra”, säger Anne-Li Marthinussen som läser Bibeln tillsammans med en vän.

”De nationella målen gav mersmak”

Hur kom det sig att du började läsa

Bibeln tillsammans med din vän?

— Jag blev faktiskt både utmanad och uppmuntrad av Frälsningsarméns nya nationella mål. Det gav mersmak att testa att läsa tillsammans med en annan person än jag brukar, någon jag ville ha mer tid för. Nu hinner vi både hänga samtidigt som vi kan göra något viktigt ihop. Det är alltid gott att få höra hur en annan person tänker och lyssna in vad Gud liksom uppenbarar för den.

Hur brukar era bibelstunder se ut?

— Vi följer en bibelläsningsplan där det också ingår att man kan skriva ner lite tankar efteråt, om man vill. Vi läser på var sitt håll och skriver små kommentarer. Ibland lite längre, ibland nästan inget alls. Nu är vi igenom två olika planer och ska träffas på torsdag för att diskutera och dela det vi läst med varandra. Vi har provat olika planer som finns i bibelappen och följer också Lectio 365, en inläst slags andakt som är helt fantastisk.

Finns det något särskilt bibelställe eller berättelse som har berört dig extra mycket under er tid tillsammans?

— Det finns såklart flera men jag kan nämna när vi var inne i Filipperbrevet och läste starten av brevet, Fil. 1:3-7a, där Paulus delar från sitt hjärta hur han i tacksamhet tänker på sina vänner i Filippi. Återigen blev det så starkt hur viktigt det är med relationer och att verkligen tacka för det!

Har ni mött några utmaningar i er gemensamma bibelläsning?

— Jo, vi läste en plan som hade med generositet att göra och där kunde vi hamna i vad vi

borde göra som kyrka. Det blir lätt en undanflykt när vi ber någon annan göra det, men här handlar det om vad jag gör, tänker och hur det kan spela roll för en annan människa.

”ATT ÄN EN GÅNG FÅ PÅMINNELSEN OM

HUR MÄKTIGT OCH

LEVANDE GUDS ORD ÄR

– DET ÄR STARKT OCH

GER MERSMAK”

Vad skulle du vilja säga till någon som funderar på att börja med bibelbuddyutmaningen?

— Gör det! Och gör det efter era möjligheter. Vissa dagar kanske man inte hinner eller får till det och så får det vara. Bibelläsningen ska inte vara ett tungt krav utan ge liv. Jag vill verkligen uppmuntra dig att prova på. Ta hjälp av andras förberedda bibelplaner – och är det en som inte du känner ger något så byt. Bibeln är för alla. Om du är ovan att läsa så börja lagom. Ta några verser i taget. Tycker du det är jobbigt att sitta ner och läsa – lyssna på en bibelapp som ljudbok och ta en promenad samtidigt. Börja med ett av evangelierna och läs om Jesus liv så får du med dig vem han är och vad som hände runtkring honom.

Hur påverkas du av läsningen och era samtal? — Att än en gång få påminnelsen om hur

Vanliga frågor och svar

Vad händer om jag inte hittar någon att läsa med?

• Be och fråga i din församling eller vänkrets om någon vill vara med. Du kan även ansluta till en bibelstudiegrupp online.

Hur lång tid bör varje bibelläsningstillfälle vara?

• Det beror på er egen tid och rytm. Det kan vara allt från 15 minuter till en timme, beroende på vad som passar er bäst.

Vad gör vi om vi har olika tolkningar av en bibeltext?

• Se det som en möjlighet att lära av varandra. Diskutera och be Gud om vägledning. Använd även pålitliga bibelkommentarer eller resurser.

Måste vi båda läsa exakt samma text varje gång?

• Nej, ni kan följa en gemensam plan eller läsa olika texter och sedan dela med er av era insikter.

Vad gör vi om vi tappar motivationen?

• Ta en glass och en bit choklad, gå ut och fika och börja om från början.

mäktigt och levande Guds ord är – det är starkt och ger mersmak. Den har uppmuntrat min tro och ger påverkan på det dagliga livet också. Samtidigt utmanar många delar av Ordet min tro också, till exempel: Hur visar jag generositet? Hur kan jag älska andra med en kärlek som Gud har? Det är också spännande att läsa tillsammans med en vän. Att få bli överraskad av nya sidor hos någon är fantastiskt. Man lär känna varandra på ett nytt sätt vilket är intressant. Det blir ju en ännu mer naturlig del av livet när delar av dagen fokuseras på Bibelns ord och att lyssna in vad Gud vill säga genom sitt ord just idag. g

Per Ohlsson har en lång karriär bakom sig med ledande poster inom brassmusiken i och utanför Frälsningsarmén. Som pensionär spenderar han främst tid på Söderkåren i Stockholm.

Fostrad till ledare och musiker

Musikant och ledare vid tio års ålder, som vuxen dirigent och chef i olika musikaliska sammanhang. Frälsningsarmén lade grunden till Per Ohlssons yrkesliv och han har fått se hur körer och brassband leder människor till kårgemenskapen och Jesus. Än idag håller han i taktpinnen på Söderkåren i Stockholm.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERESIA JANSSON OCH PRIVAT

Per Ohlsson är sedan länge frälsningssoldat på Söderkåren i Stockholm där han också leder minibrassbandet Little Big Brass för barn.

— Det känns väldigt meningsfullt och lite som pay back time att ge tillbaka på det här sättet, påpekar han.

Som pensionerad dirigent betonar han det unika i att Frälsningsarmén har fostrat, och fostrar än idag, många talanger inom musiken, men också ledare.

— Jag tror min uppväxt har spelat stor roll för mitt yrkesliv, precis som för många andra yrkesmusiker. När jag senare arbetade som lärare på Musikhögskolan hade många av eleverna frikyrklig bakgrund, säger han.

— Frälsningsarmén ger möjligheten att musicera i en generös och förlåtande miljö och att pröva vingarna utan att det är så pretentiöst, även inom ledarskap, tillägger han.

Pers första tio år utspelades i Malmö, och med föräldrar som frälsningsofficerare har han haft sin hemvist även i Halmstad och Gävle. Uppväxten beskriver han som ljus och varm och barnatron kom på köpet, även om

det var i tonåren han tänkte igenom och tog ställning till vad han egentligen trodde på.

— Det måste man nog göra, det finns ingen automatik i det. Min tro är en blandning av intellektuell och emotionell övertygelse,

rat var Gud fanns då. Men det är nog inte meningen att vi ska förstå och begripa allt som sker, tillägger han.

Kåren var en perfekt plats för utveckling av den musikaliska ådran och efter flera år med fiolspel gick Per över till brassinstrument och mer specifikt kornett. När ”FRÄLSNINGSARMÉN

GER MÖJLIGHETEN ATT

MUSICERA I EN GENERÖS OCH FÖRLÅTANDE

MILJÖ OCH ATT PRÖVA

VINGARNA UTAN ATT DET ÄR SÅ PRETENTIÖST.”

och den närvaro man känt under gudstjänster som bland annat gör att gudstron blir en personlig verklighet, säger Per. — Jag har haft en ganska enkel och okomplicerad tro utan djupare tvivel, även om man ibland, när någon lider eller dör, und-

Per bytte tidigt kornetten mot taktpinnen.

”SEGLINGEN VAR FANTASTISK OCH TERAPEUTISK DÅ JAG KNAPPT LYSSNADE PÅ NÅGON MUSIK UTAN

I.”

Segling är ett stort intresse och bra avkoppling för Per. Han och frun Lena påbörjade till och med en seglats runt jorden. Här med ett av barnbarnen.

flyttlasset gick till Stockholm blev han musikant i Sjunde kåren, nuvarande Söderkåren, där han hade släktningar. Han kom in på Kungliga Musikhögskolan och tog fyra olika examen under tolv år: trumpet/solist, brasspedagog, militärmusikdirektor samt dirigentexamen.

— Jag tyckte att det var roligt och stimulerande att läsa där och var osäker på vad jag skulle syssla med. Så jag tänkte att det var bra med kompetenser på flera områden, förklarar han.

Redan som tioåring fick Per leda söndagsskolans musikkår i Malmö. Också när unga åkte på ”korståg” i Sverige för att evangelisera och spela brassmusik fick han tillfälle att träna sig i ledarrollen. När han var 18 år ledde han en kammarorkester och två år senare symfoniorkestern Årsta Musiksällskap. Under ett decennium ansvarade han för Musikkåren på Frälsningsarméns Andra kår, som låg vid S:t Eriksplan i Stockholm. Dessutom höll han i taktpinnen i hela 17 år för Söderkårens Musikkår. Det innebar turnéer och medverkan i bland annat det prestigefulla brassevenemanget Hendon Highlights i Royal Festival Hall, London.

— Det var 17 fantastiska, händelserika och betydelsefulla år och en förmån och utmaning att leda en musikkår som företrädaren Erland Beijer hade byggt upp så bra, påpekar Per ödmjukt.

Han minns med värme projektet Nybyggarna med målet att årligen starta tio barnkörer och ungdomsmusikkårer i landet. Det-

ta gjorde han i början av 80-talet tillsammans med sångförfattaren Kai Kjäll Andersson.

— Vi lyckades faktiskt med uppdraget som involverade 200 barn och ett tjugotal kårer, och det var jättekul att jobba med Kai, säger Per.

När bandet Solna Brass startades år 1970 var Per ensemblens konstnärliga ledare och dirigent. Många av de 35 musikerna hade sitt ursprung i Frälsningsarmén och gruppen är verksam än idag.

— Syftet var att samla folk som ville spela på så hög nivå som möjligt men för egen utvecklings skull, så i början hade vi inga konserter, berättar Per.

Trots allt ledde det till fina recensioner, två internationellt uppmärksammade LP-inspelningar år 1972, och ett flertal framgångsrika fonogram med Lars-Gunnar Björklund som dirigent.

På sitt CV har Per även titlar som musiklärare vid Dalarö Folkhögskola, chef för regionmusiken i Stockholm, ledare för Marinens Musikkår i Karlskrona och director musices vid Lunds universitet. Han har inte medvetet sökt sig till ledarpositioner men när han började dirigera kom ledarskapet på köpet.

— Min begåvning som instrumentalist hade nog inte räckt till för de stora orkestersammanhangen. Men dirigentrollen kräver att man har hård hud och den är en av få auktoritära ledarformer som finns kvar än idag, säger Per.

— Förr krävdes en utbildningsinsats av dirigenten som ibland skällde ut orkestern men idag är musikanterna skickligare och

Per och dottern Jenny under en lägermarsch i Solna inom projektet Nybyggarna, sent 70-tal.

det finns ett samarbetskrav mellan parterna, fortsätter han.

Ett helt yrkesliv omgiven av höga toner orsakade honom tinnitus och en något tidigare pensionsavgång. Men först gjorde Per, år 2003, en avslutande konsert med sin orkester Akademiska Kapellet, inom ramen för Malmösymfonikernas generalprogram.

— Det kändes fint att bli inbjuden till det, lite som en fjäder i hatten. Samtidigt var ett kapitel i livet slut och jag blev tvungen att hantera att jag inte hade musiken som yrke längre. Men jag är inte så mycket för att bryta ihop och tala ut utan satte upp nya mål i stället, förklarar Per.

Nu blev det tillfälle att göra verklighet av en gammal ungdomsdröm: Segelbåten ”Frida IV”, en Becker 38 av stål, skulle under fyra år ta honom och frun Lena över haven jorden runt. Första tiden uppehöll de sig runt Storbritannien och övervintrade i London där Per studerat och arbetat. I slutändan var de borta i omkring 18 månader eftersom de fick veta att de skulle bli morföräldrar.

— Men seglingen var fantastisk och terapeutisk då jag knappt lyssnade på någon musik utan hade något annat att sätta tänderna i. Det blev som ett farväl av fru Musica, säger Per.

— Att segla är fridfullt för själen och det kommer jag fortsätta med tills hälsan sätter stopp, fortsätter han.

Musiken har han dock inte släppt helt då han idag är lite av en senior adviser på Söderkåren. Förutom brassgruppen han leder finns två ytterligare nybörjarbrass och i skrivande stund planeras en resa för 30 personer till Malmö och Köpenhamn för spel och förkovran. De flesta var tidigare obekanta med Frälsningsarmén.

— Ibland är det motigt att vara ledare men här har det bara flutit på och varit full fart så det är väldigt kul, säger Per och fortsätter:

— En önskan är att gruppen håller ihop och gärna blir större och jag hoppas att de här åren kommer att vara betydande för deltagarna. Vi strävar efter att lära dem spela så bra som möjligt och att föra dem in i Söderkårens gemenskap. Även deras föräldrar har närmat sig kåren genom att hjälpa till med

matinköp och liknande, så det är roligt.

Enligt honom är brassmusiken väldigt kommunikativ och trots att kompositioner ibland saknar text så har klangen ett emotionellt språk som berör. När Musikkåren spelar på gator och torg kan tonernas kraft och glädje leda till att förbipasserande som stannar till även hittar till kåren.

Efter den långa seglatsen startade Per 2006 kören Salve Musica. Andra utåtriktade sånggrupper på Söderkåren är Må bra-kören och Glädjekören. Den som vill vara med måste inte vara troende men förväntas vara solidarisk med det som sker på gudstjänsterna man deltar i. Per har fått se hur deltagare efter en tid valt att bli medlemmar även i kåren.

— De finns i församlingsmiljön, spelar och sjunger stycken med tydligt budskap och får lyssna till predikningar. Jag tror att det kan påverka. Den senaste tidens medvind för Söderkåren tror jag beror på öppenheten som präglar samvaron idag. Det är en positiv och glädjande utveckling som jag är tacksam över att vara en del av, understryker Per. — Vi brukar säga till dem som kommer att

Än idag är Per engagerad i musiken då han leder Little Big Brass för små barn på Söderkåren.

”vi recenserar inte din tro, men om det sker en förändring inom dig och du plötsligt inser att du blivit troende, så skyll inte på oss för vi har varnat dig”, avslutar Per med glimten i ögat. g

fakta Per ohlsson min roll | Per o h lsson, lokal ledare

Ålder: 80 år.

Bor: I bostadsrätt i Nacka.

Familj: Gift med Lena, två döttrar, sex barnbarn.

Fem egenskaper: Kreativ, nyfiken, uthållig, ”slarvig”, förändringsbenägen.

Sysselsättning: Pensionerad dirigent.

Kårtillhörighet: Soldat i Söderkåren, Stockholm.

Roller i Frälsningsarmén nu: Leder Little Big Brass, från 7 år.

Intressen: Segling, musik, fotboll - Malmö FF, gymträning med kamrater.

fråga

Anita Birgitta

De ständiga, eviga frågorna

Hur ser man på religion kontra moral? Kan man tro på jungfrufödsel och den Helige Ande? Birgitta, Anita och Mikael går alla Alpha på en av Frälsningsarméns kårer.

Här berättar de om förväntningar, insikter och vad de hittills fått med sig från kursen.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: JONAS NIMMERSJÖ, TERESIA JANSSON

Birgitta och Anita i Göteborg

Hur kommer det sig att du går Alpha?

BIRGITTA: Jag är allmänt nyfiken och som äldre funderar man och försöker få ihop livet – vad man har varit med om. Det här är min allra första lektion.

ANITA: Jag har varit nyfiken och hört om dem som gått Alpha i andra kyrkor. Vi blev båda inbjudna via en vän i vår bokcirkel. För mig var det fjärde lektionen idag.

Hade du någon form av tro innan?

BIRGITTA: Jag tillhör ingen kyrklig gemenskap och har lite svårt

att skilja på religion och moral. Jag har inte funderat över om jag är kristen men lever enligt ungefär samma moraliska regler som de anser sig göra.

ANITA: Jag har ansett mig själv som kristen då jag tänkt att jag lever efter Guds bud, är döpt, konfirmerad och medlem i Svenska Kyrkan. Men utifrån vad jag lärt mig på den här kursen så är jag nog inte det. Vad hoppas du att ditt deltagande ska leda till?

BIRGITTA: Idag har vi talat om vad tro är och det vill jag gärna veta mer om. Jag räknar med att få höra påståenden som är nya för mig. Det viktiga är att troende och icke troende får mötas och det blir en träning i att tala med troende, som har en annan vokabulär.

Birgitta, 89 och Anita, 82 år (th) går Alpha på Centrumkåren i Göteborg där de är volontärer på språkkaféet.

Mikael

ANITA: Jag kommer kanske inte att lära mig något nytt men jag hoppas på intressanta samtal med kristna och att få höra hur de resonerar i de här frågorna.

Är det något som känts knepigt eller svårt att greppa?

BIRGITTA: Det är klart att Jesus har funnits men för mig är det långt mellan den insikten och insikten om den Helige Ande. Visst finns det saker jag inte begriper, men jag vet inte om jag hittar svaren här.

ANITA: Jag tycker om kyrkorummet och tvivlar inte på att Jesus har funnits men jag har svårt att förstå hur Maria kunde föda Guds son.

Hur tänker ni angående ert deltagande framöver?

BIRGITTA: Jag kommer åtminstone gå klart den här kursen/terminen.

ANITA: Det tänker jag också göra. Tidigare gånger har jag varit den enda i gruppen som inte tillhör kåren men det blir mer dynamik i samtalet nu när Birgitta är med, så det är jag väldigt glad över.

Vad tycker ni om själva Alpha-konceptet?

BIRGITTA: Det verkar vettigt och jag tycker att det är makalöst att detta har hållits vid liv i 40 år, som jag förstår det. Det måste ju finnas något i det som människor griper efter.

ANITA: Ja, det här är ju ständiga frågor, och eviga.

Mikael i Sala

Hur kommer det sig att du går Alpha?

MIKAEL: För några år sedan började jag som volontär på kårens Café William. Jag var en nyfiken funderare och deltog först i Alpha och nu går jag bönekursen för andra gången.

Hade du någon form av tro innan?

MIKAEL: Jag var en sökare och började lyssna på Bibeln på Spotify.

”GEMENSKAPEN I GRUPPEN GÖR

ATT VI BYGGER UPP VARANDRA

OCH GENOM ATT UTTRYCKA SINA

FUNDERINGAR OCH HÖRA ANDRAS

ASPEKTER HAR JAG UTFORSKAT MIG

SJÄLV OCH MIN RELATION MED GUD.”

Tack vare volontärjobbet har jag nu en tro sedan knappt tre år tillbaka. Jag går på gudstjänster och trivs jättebra i gruppen på kåren.

Vad hoppas du att ditt deltagande i kursen ska leda till?

MIKAEL: Att jag repeterar den här kursen beror på att bön är så viktigt och centralt i den kristna tron.

Vad tycker du om kursen hittills?

MIKAEL: Gemenskapen i gruppen gör att vi bygger upp varandra och genom att uttrycka funderingar och höra andras aspekter har jag utforskat mig själv och min relation med Gud. Det är bra att vi deltagare är i olika åldrar och har olika erfarenheter.

Har något känts extra intressant eller förvånande?

MIKAEL: I Bibeln uppmanas vi att be ständigt och det kan kännas jobbigt, vad ska man hålla låda om? Men det är ju bara en aspekt av bönen. Dagens lektion handlar om kontemplation: den tysta bönen som kan bestå av en suck eller att man bara stannar upp och känner tacksamhet mitt i en rörig tillvaro med barn och familj. Det finns alltid tid för Gud om man låter bönen genomsyra vardagen.

Är det något som känns svårt eller knepigt?

MIKAEL: Det är lätt att tänka att man är ödmjuk fast man inte är det. Man hamnar lätt i fällan ”jag kan själv” eftersom det är svårt att helt lämna över allting till Gud. Men det är ju mänskligt.

Vad är din plan efter Alpha?

MIKAEL: Att fortsätta i gemenskapen på kåren. Det är där man också kan utveckla frimodigheten att nå ut till andra med sin tro. Det behöver inte vara genom ord utan genom vem man är och vad man gör.

Vad vill du säga till den som funderar på att gå Alpha?

MIKAEL: Jag förstår att det kan kännas läskigt att samtala i grupp men våga doppa tån och testa! Det finns så många ”sanningar” ute i samhället som man tar till sig utan att värdera dem men här är det helt öppet och välkomnande att prova. Här finns en ”snabb” gemenskap dit folk kommer med olika nivåer av tro, men som bär på liknande funderingar. g

BÖNEKURSEN är en av Alpha Sveriges kurser. Den är skapad av 24/7-rörelsen och dess grundare och ledare Pete Greig utifrån Herrens bön/Fader vår. Läs mer på www.alphasverige.se/ bonekursen/

Mikael, 40 år, går bönekurs med Alpha-upplägg på kåren i Sala. Personlig assistent.

Tips från kårledaren

Lärjungar vinner lärjungar

Gudsnärvaro samt medlemmars förvandlade liv drar folk till kårgemenskapen i Strängnäs.

Där människor söker efter mening och delaktighet erbjuder Jesusälskande medarbetare kärlek, värme och hopp. Bönen möjliggör mirakler.

Här tipsar kårledare Daniel Viklund om hur man kan leda någon till frälsning.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERESIA JANSSON OCH PRIVAT

Namn: Daniel Viklund

Titel: Kårledare i Strängnäs sedan år 2016.

Officer sedan: År 2013.

Tjänstgjort tidigare i: Västerås, Eskilstuna, Nyköping och Ågesta på Officersskolan.

Det bästa med att vara kårledare:

Att få se Guds rike komma i människors liv.

Hur pass öppna uppfattar du att människor är gällande andlighet och kristendomen idag?

Jag upplever att människor är otroligt öppna för andlighet. De erbjudanden om upplevelser som samhället överöser oss med kan inte ge den djupa mättnad som ett möte med Jesus ger. Generation Z (födda cirka 19952010) frågar efter mening och delaktighet snarare än event och festivaler.

Hur arbetar ni för att få nya besökare?

Kåren blir ju ofta i vardagstal namnet på byggnaden, men hos oss är det människorna och gemenskapen som är det viktiga. Ryktet går att ”man hänger på ’Frälsis’” men det är medlemmarnas hjärtan och förvandlade liv som får andra att komma dit. De är vandrande reklamblad och representerar Guds närvaro som drar människor till sig.

Många kommer till tro på kåren i Strängnäs – vad är hemligheten eller framgångsreceptet?

Vi är nu 66 medlemmar och jag fattar inte riktigt hur det har gått till. Förra året fick vi 14 nya och redan i mars i vår hade vi sju på

gång. Vi befinner oss i ett momentum från Gud av nåd och tillväxt där vi erbjuder värme, kärlek, mening och hopp. Här blir man sedd och lyssnad på av stabila, trygga och ostressade människor i ett samhälle som blivit ett träsk av psykisk ohälsa.

Hur gör man någon nyfiken på Jesus och den kristna tron – och får personen att förstå att den behöver Gud?

Det räcker inte med att bjuda in någon till en programpunkt på kåren. För att någon ska bli berörd av Gud måste du själv, evangelisten eller den uppträdande musikern vara det. Folk måste se det i dig, det finns inga genvägar. Själv älskar jag att se Guds rike komma in i människors hjärtan, i familjer och på en ort. Det finns inget större.

Bästa tipsen för att leda någon till frälsningsbeslut och frälsningsbön?

Om man uppfattar att en person kommit till tro kan man fråga om det fanns en särskild tidpunkt då något hände, eller då den kände ”nu tror jag i mitt hjärta.” Om personen vill ha ett tillfälle att tänka tillbaka på kan man erbjuda att be frälsningsbönen tillsam-

Fakta

Strängnäs och kåren

Antal invånare: 38 917 (sista december 2023).

Antal medlemmar i Svenska Kyrkan: cirka 385 730.

Frälsningsarméns kår: Startades år 1897, lades ner år 1988, omstart och utpost till Västerås år 2012, blev självständig kår år 2016.

Antal medlemmar: 66.

mans. Hittills har ingen svarat nej på det. Att bekänna tron är en vital del av frälsningen, som det står i Romarbrevet 10:9-13: ”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.” (SFB15) Men att sjunga lovsång, be Fader vår och läsa Guds ord kan också vara ett sätt att bekänna tron.

Vad gör man sedan för att hjälpa någon vidare i relationen med Jesus?

Förutom daglig andakt har vi Bibeltimmen, bön och lovsång regelbundet – det skapar utrymme för en fördjupad relation med Gud. Vi ber tillsammans i små grupper och det händer mycket när man vågar be högt för varandra. Jag brukar uppmana till att be ut åtminstone en mening högt. Sedan brukar det lossna steg för steg.

Jag tror också på att vara förankrad i en församling, att det finns något heligt och respektfullt i medlemskapet. Församlingen är en gåva till dig. Där får du möjlighet att utvecklas i dina gåvor och din tjänst och uppleva förbön och omsorg. På samma sätt är medlemmen en gåva till församlingen, ett syskon som vi ansvarar för och en gemensam angelägenhet.

Om människor väl kommer till er, hur får ni dem att vilja komma tillbaka?

Under förmiddagsbönen får de närvarande lyssna in kärleken till Gud och tron på bönesvar. De erbjuds förbön för sina behov och kanske till och med är med om ett under. Det tror jag får människor att vilja komma tillbaka. Det handlar också om ett arbetslag som utstrålar rätt attityd och signaler. Jag har fantastiska medarbetare som lever för Jesus, har rätt fokus och som är så bra på att ta folk.

Hur får man alla att känna sig hemma och välkomna?

Vi har öppet hus fyra dagar i veckan och då kommer en del som är långtidssjukskrivna, brottas med psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar med mera, så jag tror folk vet att kåren är ett ställe dit tilltufsade människor kan komma. ”Ramar och kramar” är en slogan och trivselregel hos oss: ibland behövs det mer ramar och ibland mer kramar. Vaksamheten kring detta är viktig för att skapa trygghet för de extra sårbara.

Strängnäs är ju en mindre ort, behöver man tänka eller göra annorlunda för att dra människor till kåren?

Oavsett stadens storlek och struktur, så upp-

täcker människor om det finns liv. Det ger en positiv ryktesspridning. Vi har inte haft någon högljudd religiös profil utan en mer lågmäld, djup och innerlig andlighet. Och det är en kultur som verkar nå fram till Strängnäsborna. Det är viktigt att omfamna det Gud gör lokalt och att söka stadens bästa, så att man inte lägger på kåren en stor organisatorisk kostym eller internationell modell utan transformerar ner den till ”Strängnäs-format”.

Vi är även med i föreningslivet och har fått pris för vårt arbete för unga, och det förtroende vi har byggt upp här är något som tar tid.

Hur mycket använder ni hemsida, sociala medier och liknande för att nå ut?

Vi har hemsida och sociala medier men jag tror att ”djungeltelegrafen” funkar bäst, liksom det andliga livet hos den enskilde medlemmen, att lärjungar vinner lärjungar. Vi har sett hur någon vittnat för en arbetskamrat som blivit jätteberörd, kommit till oss och verkligen blivit genomfrälst. Han har i sin tur vittnat för sin flickvän som sedan har pratat med sina vänner. g

Vägen ut ur fängelse

Frälsningsarmén i Norge har över hundra års erfarenhet av fängelsearbete. Genom samtal, gemenskap, bön och rehabilitering strävar de efter att bryta den kriminella cirkeln. ”För oss är ingen människa förlorad” säger Yury Zelentsov, ansvarig sedan 18 år.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: KRIGSROPET

Frälsningsarmén har varit närvarande på norska fängelser sedan 1920. Under årens lopp har arbetet utvecklats från att handla om söndagsbesök av officerspar till att man i dag är en professionell aktör som aktivt stödjer intagna i deras rehabilitering. För kriminalvården är Frälsningsarmén lika självklar som uppskattad.

Yury Zelentsov leder arbetet och beskriver en långsiktig process som handlar om att ge intagna en chans till förändring genom nära relationer, vägledning och gemenskap.

— Vårt fokus är att erbjuda samtal, andakt, bön och rehabilitering och på så sätt ge hjälp tillbaka ut i livet, säger han.

Hans 12 medarbetare ansvarar för två fängelser vardera. Med säkerhetsutbildning, egna nycklar och kontor med rum för enskilda samtal, är de en naturlig bild i anstaltens vardagsliv. Oavsett skälet till att någon är frihetsberövad handlar det om att ge personen en chans att reflektera och få en djupare förståelse för varför de hamnat på fel väg. Här är den kristna människosynen grundläggande –att mötas av nåd, inte dom, hjälper människor att hitta sin värdighet igen.

— När vi är i fängelset besöker vi inte lagbrytare, vi möter människor. Vi vill se individen som mer än sina handlingar. Vår övertygelse är att ingen människa är förlorad, säger Yury och fortsätter:

— Vi är inte där främst för att evangelisera, men när relationen till de intagna är etablerad vet vi att de stora livsfrågorna kan komma: Vad är meningen med mitt liv? Hur

kan jag få kontakt med Gud? Finns det förlåtelse? Många vill så småningom också att vi ber för dem.

Yury påpekar att diskussionen om tuffare tag gentemot kriminella inte är lika framträdande i Norge som i Sverige – kanske på grund av att landet har Europas striktaste invandringspolitik och står utanför EU – men också här har tongångarna i viss mån hårdnat. Men den kristna etiken har alltid varit stark i landet och för honom är det en tydlig princip att straffet ska vara utformat för att ge personen möjlighet att komma ut som en bättre människa, inte en sämre.

— En dag ska den intagna ut – och det kan bli din nya granne. Vem vill du att det ska vara? En ödelagd människa som vill ha hämnd eller en som gjort dåliga saker men sonat och lärt om?

För dem som är på väg att lämna fängelset finns i Frälsningsarméns regi Elevator, ett Paragraf 12-hem i Oslo med 30 platser, finansierat av Kriminalomsorgen. Här får intagna under straffets sista år hjälp att förbereda sig för livet i frihet genom att exempelvis hitta bostad, få ett meningsfullt arbete, stabilare ekonomi och med att bygga ett positivt nätverk runt sig.

Ett av de mest framgångsrika programmen är även ”Safe Way Home”, där intagna som ska utvisas får hjälp att återintegreras i sina hemländer efter avtjänat straff.

— Det handlar inte bara om att sätta dem på ett plan till hemlandet, utan om att bryta

”MAN KAN INTE BARA SITTA PÅ RUMPAN OCH KLAGA PÅ EN ÖKAD KRIMINALITET.”

den negativa spiralen av återfall i brottslighet och forma ett nytt liv på plats. Det sker bland annat genom att vi samarbetar med Frälsningsarmén i hemlandet, förklarar Yury.

Det nyaste tillskottet och en riktigt succé är CAMEO, ett aktivitetscenter för äldre intagna som lanserades 2023. Projektet syftar till att förbättra livskvaliteten för äldre intagna. Här får de en chans att komma ut från sina celler till gemenskap och aktiviteter.

— Många äldre interner kämpar med både psykiska problem och fysiska krämpor. Somliga har tappat hoppet och ser ingen framtid i livet utanför murarna. Att få röra på sig, läsa tidningen, se på fotboll, sköta köket eller akvariet har gett en så stor effekt på måendet, säger Yury och tillägger att även terapihundens besök är bejublade.

Ett ovanligt grepp i fängelsearbetet är de retreater efter ignatiansk modell* som Frälsningsarmén arrangerar. Intagna ges i en avskild lokal möjlighet att tillbringa mellan åtta och 21 dagar i tystnad och reflektion, inklusive ett dagligt timslångt samtal med en handledare.

— Retreaterna påverkar så mycket! Många får för första gången stilla sig, bli lyssnade

”När vi är i fängelset besöker vi inte lagbrytare, vi möter människor”, säger Yury Zelentzov, ansvarig för Frälsningsarméns norska fängelsearbete.

Arbetet med äldre interner har blivit en succé. Gemenskap och aktiviteter lindrar psykiska och fysiska problem.

på och kanske möta både sig själv och Gud på djupet. När de återvänder till avdelningarna är fängelsepersonalen ofta tagen över den förändring som skett, säger Yury. Ett led vidare från retreaterna är pilgrimsvandringar mellan Oslo och Trondheim, där de intagna under fysiskt utmanande dagar får utvecklas både som människor och andligt.

Yury Zelentsov är medveten om att det ibland kan finnas kritik kring hur mycket ett samhälle ska satsa på människor som begått svåra brott med mänskligt lidande och stora kostnader som följd. Han poängterar hur Frälsningsarmén också möter offer och anhöriga, till exempel i församlingen, på skyddat boende eller genom att etablera en ny relation

Relation öppnar för livsfrågor. Frälsningsarmén anställda finns på drygt 20 fängelser runt om i Norge.

Pilgrimsvandringar mellan Olso och Trondheim för interner – ett led vidare från de uppskattade fängelseretreaterna.

med den intagnes familj. Och han återvänder till bilden av hur en straffad men försonad människa kommer att göra mer gott än ont framgent. Brottslighet rör hela samhället och för att minska återfallen räcker det inte med att förlita sig på kriminalvården.

— Alla måste ställa sig frågan: Har jag i min kyrka, mitt grannskap, på jobbet eller i skolan bidragit till ett bättre, mer inkluderande och medmänskligt samhälle för alla? Inte minst barn måste få bli sedda och hörda tidigt. Man kan inte bara sitta på rumpan och klaga på en ökad kriminalitet, slår han fast. På frågan om varför Frälsningsarmén ska finnas på fängelse funderar Yury en stund.

— Ett enkelt svar är att Jesus säger att vi ska göra det. Mer utvecklat handlar det om

• Två verksamhetsområden: Kaplanbesök på anstalter och fängelsearbete med heltidsanställda, 12 medarbetare ansvarar för två fängelser var.

• Erbjuder besök, samtal, gudstjänster, förbön, retreater och gemenskapsaktiviteter.

• Under 2024 besökte Frälsningsarmén 23 fängelser, varav 14 fick besök varje vecka.

• 1 054 unika intagna fick besök, fler än 4 758 enskilda samtal genomfördes, man bistod under 48 permissioner och representationer, delade ut nära 1 500 julgåvor, 3 000 frigivningsväskor och kläder.

• Safe Way Home, har hjälpt 175 intagna som utvisats till 54 ursprungsländer, inklusive människohandelsoffer.

• Elevator: Paragraf 12-hem, 30 platser för vård, terapi och sociala aktiviteter under straffets sista år.

• CAMEO (Come and Meet Each Other), för äldre intagna, åldersanpassade aktiviteter, fysiskt och psykiskt stöd. Medelålder 63 år.

• Maxtiden för fängelsestraff i Norge är 21 år. Den intagne kan dock vid oförändrat beteende kan få straffet förlängt två år innan ny bedömning. fakta frälsningsarméns fängelsearbete i norge

vår människosyn och att alla människor är skapade till Guds avbild och har ett okränkbart värde. Något gick kanske sönder under uppväxten, vilket påverkar personen till att göra fel, men grundvärdet är alltid detsamma. Och med William Booths ord ska vi fortsätta finnas för varje människa – för också i det mörkaste träder så småningom gudsbilden fram. g

*Ignatiansk retreat: inspirerad av helgonet Ignatius av Loyola, (1491–1556). Deltagarna söker utifrån bibeltexter vägledning och insikt via meditationer eller böneövningar. De erbjuds även en andlig vägledare, till exempel en präst, pastor, officer, diakon eller liknande.

ÄR DU NYFIKEN PÅ ATT SKRIVA TESTAMENTE?

Vår broschyr hjälper dig att reflektera över vad som är viktigt för dig, och ger praktisk vägledning om hur du upprättar ett giltigt testamente. Beställ den gratis idag. fralsningsarmen.se/testamente

Scanna med mobilen för att läsa mer

ANDAKTEN

Förlåtelse är

ett steg mot frihet

VAD BETYDER DET EGENTLIGEN ATT FÖRLÅTA? Ibland hör vi ordspråk som: ”Lär dig livets stora gåta: älska, glömma och förlåta.” Eller den mer skeptiska versionen: ”Jag förlåter dig, men jag glömmer inte!”

Vi lär barn att säga ”förlåt” när något gått fel – som om det magiskt skulle lösa allt. Men vad händer när det är svårare än så?

Att kunna förlåta kan förändra ditt liv. Det befriar dig från bördor som håller dig fast. Det betyder inte att det som hänt plötsligt blir okej eller att du ska låtsas som om det aldrig gjorde ont - inte heller att du måste glömma det. Men det styr inte längre ditt liv.

Att förlåta är att släppa taget. Du gör det inte för den andres skull – utan för dig själv. För om du klamrar dig fast vid det som hänt riskerar du att bli bitter, något som förminskar livet, begränsar dig och gör det svårt att gå vidare.

I Matteusevangeliet 18:21-22 frågar Petrus Jesus:

Kallad till soldat ger ljus över vad det innebär att leva som soldat i Frälsningsarmén och en Jesu efterföljare i vardagen. Boken utforskar de övertygelser, värderingar och beteenden som beskrivs i En frälsningssoldats förbund och hur de kallar till överlåtelse till Gud, helgelse i hjärta och liv, personlig integritet och äkthet. Soldatlöftena uppmanar till ett personligt engagemang genom aktiv tro och lydnad.

”Herre, hur många gånger skall min broder försynda sig mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?” Jesus sade till honom: ”Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.

Jesus menar är att vi ska förlåta om och om igen – utan att räkna. För han vet att förlåtelse är bra för oss.

Men hur gör man när smärtan är för stor? Vi kanske väntar på känslan av att inte ha ont innan vi kan förlåta? Sanningen är att förlåtelse inte är en känsla – det är ett aktivt val. Såret försvinner inte direkt, men det öppnar dörren till läkande.

Jesus betonar också att vår relation till andra människor är viktigare än att bara följa religiösa ritualer. I Matteus 5:23-24 säger han: ”Därför, om du bär fram din gåva till altaret och där kommer ihåg att din broder har något emot dig, så lämna din gåva framför altaret och gå först och försona dig med din broder. Kom sedan och bär fram din gåva.” Gud ser våra hjärtan och vill att vi ska leva i frid med varandra. Vi ska inte be och gå till kyrkan om vi samtidigt bär på oförsonlighet. Förlåter gör vi alltså inte bara för vår egen skull – för Gud är förlåtelsen avgörande för vår relation med honom själv.

Men du behöver inte göra det här ensam. Förlåtelse kan kännas omöjlig om vi enbart förlitar oss på vår egen kraft. Jesus lovar att vara med oss och ge oss styrka. Han dog på korset för att vi skulle få förlåtelse för våra misstag (Efesierbrevet 1:7) och hans kärlek är grunden vi får stå på, som ger oss kraft att också förlåta andra.

Så om du kämpar med att förlåta – be om hjälp! Be Gud om styrka att släppa taget. Förlåtelse är inte alltid lätt, men det är en väg till frihet.

Leif Bergström, frälsningsofficer och chef Kommunikation och Insamling

foto: unsplash/ r oma k aiuk

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.  Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Officersdagar med hjärta och allvar

UNDER OFFICERSDAGARNA I SIGTUNA den 11-12 mars samlades ett hundratal frälsningsofficerare för gemenskap, lovsång, bön och undervisning, med fokus på personlig och samfundsmässig reflektion. Utifrån temat ”Med hjärta för” betonade samfundsledaren Bo Jeppsson att Frälsningsarmén på allvar måste vara beredd att möta förändrade samhällsbehov.

Frälsningsofficer Jonny Smith från England talade om interkulturell mission, Maria

Fagré från 24-7 Prayer, underströk ledarens omvårdnad av det egna hjärtat och Sara Högdahl från Frälsningsarmén Ung uppmanade kårerna att skapa en välkomnande atmosfär för unga, i en Jesus-trendande tid. — Vi behöver verkligen träffas och få ta emot god undervisning i en tjänst där man mestadels ger ut, summerade en nöjd Anne-Li Marthinussen, sektionschef på Frälsningsarméns Programkontor, efter avslutningen. g

Befordrade till härligheten

Kommendör Ingvor Hedberg, Nyköping

Kommendör Lennart Hedberg, Nyköping

Solveig Göransson, Linköping

Herre,

Kajsa Lindqvist, Jönköping

Björn Ericsson, Nässjö

Eivor Söderström, Lidköping

Bibelordet

”Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att vinna den glädje som väntade honom uthärdade han korset utan att bry sig om skammen och sitter nu till höger om Guds tron. Tänk på honom som har uthärdat sådan fiendskap mot syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet”. Hebréerbrevet 12:2-3

Det sägs att om du blir sjösjuk i en båt på ett stormigt hav så ska du lyfta blicken och fästa den på något som inte rör sig, horisonten. När jag var liten och fick åksjuka i bilen, då sa alltid min mamma att jag skulle sitta på mittensätet i baksätet och titta framåt.

I vår tid där mycket i världen skakar blir det viktigt att lyfta blicken och fästa den på det enda som står fast i alla tider – Jesus. Han är trons upphovsman och fullkomnare, han är början och han vet slutet. Det är på honom vi ska fästa vår blick för att inte tröttna och förlora modet. Jesus har gjort allt för oss, låt oss hålla fast vid honom och även hjälpa andra att upptäcka att han är en verklighet idag.

Elisabeth Grahn

Sekreterare för Andlig utveckling Frälsningsarmén

människors frälsning är vår längtan och vårt uppdrag. Nu ber vi konkret enligt våra nya nationella mål om att minst 100 personer ska bli frälsta under detta år. Rusta oss för att ta emot dem som törstar efter dig. Låt oss få hjälpa fler att ta på frälsningens hjälm. Helige Ande, kom!

I Jesu namn, amen.

Material och resurser för kårer och verksamheter

Här finner du verktyg, tips och idéer för arbetet i kåren/verksamheten: fralsningsarmen.se/verktyg

Stridsropet ges ut med fyra nummer under 2025. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

Johnny Smith talade om interkulturell mission för officerarna i mars.