Recept: Prova nya julsmaker! Volontär: Att hjälpa ger tillbaka
JULMAGASIN FRÄLSNINGSARMÈNS
Tips!
Julkonserter i hela landet
Grytan som kokat i 130 år
EnriktigtGodjulönskar Frälsningsarmén
Samuel Ljungblahd:
5 52
Innehåll
FRÄLSNINGSARMÉNS JULMAGASIN 2025
PERSONLIGT
6. Samuel Ljungblahd: ”Jag är bara Kent och Majkens son från Umeå”. Sveriges gospelkung berättar om tron, musiken och julens djupa mening.
KRÖNIKOR
15. Gud blev ett litet barn. Hanna Mingay reflekterar över hur julens kärna ryms i det lilla och i vardagen.
5. Evangeliet får kropp i julgrytan. Frälsningsarméns ledare i Sverige Bo Jeppsson minns sin första julgryta.
JULENS BUDSKAP
18. För dig som aldrig riktigt tänkt på Jesus. Vad handlar julens budskap om egentligen?
16. Ljus i mörkret på olika språk.
MIN FÖRSTA KRISTNA JUL
20. Julens budskap förändrade allt. Saadiya berättar om sitt första julfirande som kristen efter flytten från Saudiarabien.
VOLONTÄR
26. Jag fick tillbaka julen. När ensamheten kändes tung fann Ulrika mening och glädje i att ge.
30. Att hjälpa ger mening. Pia och Ingemar sprider värme på Frälsningsarméns kafé i Stockholm.
FÖRVANDLAT LIV
34. Från inlåst till fri. I fängelset fick Joakim uppleva Guds närvaro och han började läsa Bibeln. Nu har han ett nytt liv i frihet och försoning.
JULHJÄLP
God Jul!
NÄR DU FÅR den här tidningen i din hand står julen för dörren. Kanske har du fullt upp med att inhandla julklappar och planera julfirandet. Kanske har julstressen tagit över lite för mycket. Med Frälsningsarméns
40. Julgrytan som värmer världen. Berättelsen om Frälsningsarméns klassiska julgryta, från San Francisco till Sverige.
44. ”Nu kan jag göra jul för mina barn.” Elvira, Janet och Runar är några av dem som besökt Frälsningsarmén för stöd och gemenskap i juletid.
MUSIK
48. Julmusik hos Frälsningsarmén. Kårer runt om i landet bjuder in till stämningsfulla julkonserter.
52. Julpsalmen som tystade kriget. Historien bakom ”Stilla natt”. 54
JULRECEPT
54. Juliga smaker från Jesu hemtrakter. Smakrika och budgetvänliga recept med rötter i Mellanöstern.
HÅLLBAR JUL
Julmagasin vill vi bjuda på läsning för att fylla på med den glädje och frid som julen handlar om. Välkommen att ta del av reflektioner, inspiration och tips inför julhelgen, berättelser om förvandlade liv, en meningsfull jul och om Jesus, som är själva orsaken till att vi firar jul.
Frälsningsarmén önskar dig god läsning och en riktigt God och välsignad jul!
58. Upptäck den återvunna julen. Butikskedjan Myrorna ser att allt fler vågar lägga second hand under julgra nen. Läs och inspireras! 58
Skapa
ENKLA TOMTELUVOR I GARN
Tomteluvor – ett kul, billigt och enkelt julpyssel som passar alla! Gör en eller flera: dekorera julbordet, häng i granen, sätt på en etikett på luvan och knyt på paketet eller sillburken; eller gör många luvor och trä upp dem på tråd att hänga i dörröppningen eller i granen.
Text Carina Tyskbo Tips och foton Katarina Hörnberg/Diysweden.se
Du behöver:
• Garn i valfri färg – gärna från Myrorna, där massor av garn finns att köpa second hand
• Toa- eller hushållsrulle
• Sax
• Ev fyllnadsvadd, bomull eller hushållspapper
Gör så här:
1. Klipp till cirka 1 cm breda ringar av toarullen.
2. Klipp till cirka 15-20 cm långa bitar av garn. Tjockleken på garnet avgör hur många garnbitar du behöver.
3. Vik garnbiten på mitten och lägg den på ringen.
4. Trä igenom garnet enligt bilden, som en ögla.
5. Du kan även göra öglan omvänt, så att man ser knuten på utsidan. Det är en smaksak beroende på hur man vill att luvan ska se ut.
6. När ringen är fylld, ta en garnbit och knyt ihop ordentligt någon centimeter nedanför toppen, så att det blir en tofs.
7. Klipp till och forma tofsen som du vill.
8. Fyll gärna luvan med lite fyllnadsvadd, bomull, eller hopknölat papper för bulligare resultat. Luvan är klar! g
Julgrytan –där evangeliet får kropp
Det är något särskilt med vinterns första kyla som biter tag i kinderna. Den ger en härlig friskhet men påminner oss också om något djupare – om behovet av värme, gemenskap och hopp. Och mitt i detta vinter mörker står den där, trofast år efter år: Frälsningsarméns julgryta.
Jag minns första gången jag stod vid en gryta. Det var så mycket mer än en insamling. En förbipasserande stannade, gav en slant, och stod kvar. Vi pratade om livet, ensamhet och tro. Det slog mig då att julgrytan inte bara är en plats för gåvor, utan för närvaro. Nästan som en liten kyrka mitt i stadens brus.
Bo Jeppsson
Frälsningsarméns
ledare i Sverige
Sedan 1891 har julgrytan varit ett hjärtslag i Frälsningsarméns arbete. Ett initiativ där evangeliet om Jesus inte bara predikas, utan levs. Där tron får konsekvenser; händer och fötter, och kärleken blir konkret genom alla jultidens insamlade pengar. Men vi ser också att i det lilla – ett vänligt ord, ett lyssnande öra eller en enkel välsignelse – kan något större ske. Ett frö av tro kan sås, ett hjärta kan öppnas.
Julgrytan är också en plats för gemenskap. Volontärer, musikanter, medlemmar, soldater, alla samlas kring ett gemensamt
”I en tid där ensamhet och utsatthet växer får julgrytan vara ett tecken på att någon ser, någon bryr sig.”
uppdrag: att sprida ljus i mörkret. Och det behövs. I en tid där ensamhet och utsatthet växer får julgrytan vara ett tecken på att någon ser, bryr sig och tror på en bättre morgondag.
Och bakom varje gryta finns berättelser. En mamma som får råd med julmat. Ett barn som slipper frysa, en äldre man som får sällskap på julafton. Det är dessa liv vi berör och det är därför vi står där. Inte bara för att samla in, utan för att ge ut – hopp, tro och kärlek.
Så när du ser julgrytan i år – stanna gärna upp. Kanske för att ge eller bara samtala. Eller för att vara närvarande och lyssna på hornmusiken som ibland finns med. För varje möte vid grytan är en möjlighet att göra skillnad. Tillsammans tänder vi ljus i vintermörkret! Gud välsigne dig! g
FOTO: JONAS NIMMERSJÖ
Samuel Ljungblahd:
JAG ÄR BARA KENT OCH MAJKENS SON
FRÅN UMEÅ
Personligt
> Han har kallats Sveriges gospelkung och sjungit på både prinsbröllop och på arenor världen över. Men för Samuel Ljungblahd handlar julen inte om strålkastarljus. Med musiken som redskap vill han förmedla budskapet om att ingen ska behöva stå utanför.
Text Kiki Broms
Foto Jonas Nimmersjö, Samuel Edsmyr, Magnus Lindholm
Publiken jublade när den amerikanska gospelstjärnan Kirk Franklin lade sig ner på Globens scen i beundran. Detta hände
efter att Samuel Ljungblahd hade kallats upp för att sjunga tillsammans med sin idol. Den kvällen öppnades dörren till den internationella gospelvärlden, och sedan dess har musiken tagit honom till otaliga platser. Men idag hittar vi honom hemma i villan i Umeå, där han bor tillsammans med sin fru och deras tre döttrar. Han har precis varit i verkstaden och balanserat bilen, redo att i helgen köra dottern de 100 milen till Tv-pucken i Gällivare.
— Ibland är livet som artist inte mer glamoröst än så, säger Samuel med ett skratt.
Vi ses en varm septemberdag. När jag frågar om det känns märkligt att prata om julen redan nu ler han stort.
— Jag har praktiskt taget jul året runt. Just nu planerar jag julen 2026.
I år väntar en tre veckor lång turné tillsammans med Linnea Henriksson, Sabina Ddumba, Norrbotten Big Band och ett 25-tal sångare och musiker. Förra året reste han land och rike runt med Sara Dawn Finer.
— Det blir en eufori att vara ute och spela tillsammans. Samtidigt jobbar jag så intensivt under julen att jag ibland nästan missar
Från oförglömlig överraskning till planerad återförening - Samuel Ljungblahd och Kirk Franklin tillsammans igen tidigare i höstas.
den själv. När jag väl får komma hem till familjen känns det därför extra värdefullt, säger han.
Julen är för många en tid av glädje och gemenskap, men Samuel vet också att den för andra kan kännas tung. Alla människor har inte en familj att fira med, och för vissa väcker julen mest smärta.
— Jag vill förmedla att julens verkliga budskap gäller alla – att oss är en frälsare född. Det betyder att en-
FOTO: SAMUEL EDSMYR
”Det blir en eufori att vara ute och spela tillsammans.
Samtidigt jobbar jag så intensivt under julen att jag ibland nästan missar den själv.”
samheten och trasigheten inte behöver ha sista ordet, säger han.
Samuels liv är djupt präglat av Frälsningsarmén, där han varit med sedan barnsben. Han växte upp i en kår/församling där musiken var enkel, ibland till och med ”katastrofal” som han säger med ett skratt, men där gemenskapen var stark.
— Det handlade inte om perfektion, utan om att vara med. Varje vecka fick jag stå
i ett rum där vi musicerade efter bästa förmåga. Det gav mig en självklarhet inför att själv våga sjunga och spela. Det han uppskattar mest med Frälsningsarmén är hjärtat för människor som hamnat utanför.
— Utanförskap är något av det värsta jag vet. Därför älskar jag Frälsningsarmén. Om du inte får plats någon annanstans, så får du alltid vara med här, betonar han.
Han beskriver kyrkan som ett sjukhus, där alla är
Personligt
”Kyrkan är ingen plats för proffskristna, utan för alla oss vanliga människor.”
Samuel är aktiv på Frälsningsarmén i Umeå tillsammans med hela sin familj.
välkomna oavsett om man behöver hjälp med nageltrång eller ett nytt hjärta.
— Vi är alla på väg, med våra styrkor och svagheter. Kyrkan är ingen plats för proffskristna, utan för alla oss vanliga människor.
Att vara både kristen och artist beskriver Samuel som en balansgång. Han reflekterar över att det som artist är lätt att hamna i ”se mig, hör mig, älska mig” i motsats till tron som handlar om att se andra och ge av sig själv.
— Det kan krocka ibland. Men jag är tacksam över att min tro och min församling redan fyller mitt liv med kärlek, jag behöver inte få det genom artisteriet. Det hjälper mig att hålla fötterna på jorden, säger han.
I början av sin karriär betonade Samuel att han var ”en artist som är kristen”. Idag säger han med ett skratt:
— Nu har jag kapitulerat. Jag är en kristen artist. Min
Samuel Ljungblahd
”O helga natt” och varm skinksmörgås
Ålder: 48.
Bor: Umeå.
Familj: Fru Anna, döttrarna
Vanessa 18, Kayla 15, Kimberly 13.
Favoritjulklapp som du har fått: Julklappar betyder inte så mycket för mig numera, det är kanske tråkigheten med att vara vuxen.
Men det är roligt att ge till barnen.
Jag har en fru som älskar julklappar, att både ge och slå in. Och det behöver inte vara dyrt eller stort.
Måste finnas på julbordet:
Revbensspjäll.
Favoritjultradition: Vi tycker om att ”dan före dan” griljera skinka och äta varm skinksmörgås. Det händer att vi i det sista stöket äter upp hela skinkan innan julafton ens börjat.
Hur kopplar du av under julen?
Jag älskar att sladdra runt i tofflor och mjukisbyxor.
Tre ord som beskriver julen för dig? Familj, glädje och hopp.
Favoritjulsång: Min absoluta favorit är ”O helga natt”. Den är fantastisk på så många sätt: hur den sätter fokus på natten när
Jesus blev född; att det är hela världens räddning. Sedan är det också något speciellt när både text och musik vävs samman på ett så mäktigt sätt.
Hemma i Umeå finns hjärtat. Här, tillsammans med frun Anna, hämtar Samuel kraft mellan turnéerna.
Vid pianot finner Samuel ro och inspiration. Här växer både julturnéer och nya sånger fram.
”Jag är inte mer än människa.
Jag kan sjunga, men det är Gud som berör på djupet.”
tro är det viktigaste i mitt liv, så det är självklart att den genomsyrar min musik. Nu är det heller inget problem eftersom alla redan vet om det. Men i 20-årsåldern var det lite tuffare – då var det andliga klimatet i Sverige också mycket hårdare, förklarar han.
På scen utstrålar Samuel alltid glädje och energi, men han är noga med att inte ha någon särskild scenpersonlighet.
— Jag vill leva ett helt liv. Oavsett om det är december eller juli, på scenen eller på Ica, vill jag att människor ska känna sig sedda och älskade. Då är det tur att jag är en rätt glad person – för det är inte så svårt, säger han och ler.
Trots framgångarna ser Samuel sig själv som ”bara Kent och Majkens son från Umeå”. När människor tackar honom för att han hälsat på dem i något sammanhang blir han mest förvånad.
— I min värld är jag bara jag. Och sanningen är att det mesta som ser flashigt ut på sociala medier i själva verket är hårt arbete, hyrbilar, hotellrum och sena kvällar.
Genom åren har människor ofta kommit fram efter konserter och berättat hur tårarna runnit under hans sång. Samuel blir glad för återkopplingen, men lägger inte alltför stor vikt vid den.
— Jag är inte mer än
En av många höjdpunkter i karriären: framträdande med Salem al Fakir, David Pagmar och kören By Grace på prins Carl Philips bröllop.
människa. Jag kan sjunga, men det är Gud som berör på djupet. Jag är bara tacksam om musiken får bli ett redskap, betonar han.
När Samuel summerar julens budskap landar han i samma övertygelse som följt honom sedan barndomen i Frälsningsarmén: att alla människor har en plats, att alla får vara med.
— På ytan kan det se ut som att jag har allt, men sanningen är att vi alla är syndare som behöver nåd. Jag är glad att jag också får vara med – och att jag får använda mina gåvor till att förhoppningsvis göra den här världen lite ljusare. g
Gud blev ett litet barn
Med en ny bebis i huset vet jag inte hur många gånger jag sagt ”var försiktiga!” till våra två andra pojkar. De älskar sin nya lillebror, men att vara just försiktiga är kanske inte deras främsta fokus när de leker. Det bråkas om vem som ska hålla honom och det är väldigt frestande att köra slalom med barnvagnen när vi är ute på promenad.
Hanna Mingay kåransvarig
När jag håller min bebis i famnen är det nästan svindlande att tänka att Jesus var precis ett sådant här litet barn när han kom till jorden. Trots att han inte ens kunde hålla upp sin egen nacke förändrades något i samma stund som han fyllde sina lungor med luft för första gången. Långt bort från maktens korridorer föddes världens ljus. Hans födelse blev starten på ett nytt rike här på jorden. Ett rike som Jesus senare försökte förklara för de första lärjungarna på många olika sätt. Där det svaga ska bli starkt och där den som är sist ska bli först. Inte ett rike som basuneras ut på stora plattformar, utan som bakas in i vår värld – precis som
Frälsningsarmén i Helsingborg
”I en tid av högljudda åsikter och handlingar styrda av rädsla, finns en annan väg att gå.”
en bit jäst som långsamt får degen att växa.
I en tid av högljudda åsikter och handlingar styrda av rädsla, finns en annan väg att gå. Den ser kanske inte ser mycket ut för världen till att börja med, men den handlar om försoning, förlåtelse, kärlek till vår fiende och omsorg om de minsta. Du och jag är inbjudna att upptäcka den vägen och leva ut det riket. Och vi får lita på att det som börjar litet kommer att växa.
Min bebis här hemma kommer snart att utmana sina bröder i vem som kan hoppa längst i soffan. Barnens små kletiga lussebullar kommer att jäsa och fylla huset med dofter och julstämning.
Just så kan dina och mina små fotsteg –efter Jesu steg – få sprida ett gott nytt rike här på jorden. g
FOTO: UNSPLASH/KELLY SIKKEMA
El pueblo que andaba en tinieblas vio gran luz; los que moraban en tierra de sombra de muerte, luz resplandeció sobre ellos.
Spanska
Ukrainska
Arabiska
The people walking in darkness have seen a great light; on those living in the land of deep darkness a light has dawned.
Engelska
Poporul, care umbla in intuneric, vede o mare lumina; peste cei ce locuiau in tara umbrei mortii rasare o lumina.
Rumänska
JESAJA 9:2-7
Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram.
Le peuple qui marchait dans les ténèbres voit une grande lumière; sur ceux qui habitaient le pays de l’ombre de la mort une lumière resplendit.
Franska
Farsi
Народ, ходящий во тьме, увидит свет великий; на живущих в стране тени смертной свет воссияет.
Ryska Dadkii ku socday gudcur waxay arkeen iftiin weyn; kuwa daganaa
dalkii hooska dhimashada, iftiin baa ku iftiimay.
Somaliska
För dig som aldrig riktigt tänkt på Jesus
Text Kiki Broms
Det folk som vandrar i mörkret
ska se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram.
Du har kanske hört de orden
någon gång – kanske i en julsång eller under en adventsgudstjänst.
De låter vackra, men vad betyder de egentligen? Och har de något med dig att göra?
Låt oss ta det från början
Sjuhundra år innan Jesus föddes skrev profeten Jesaja de orden till människor som hade det svårt. De levde i en orolig värld, kämpade, var trötta och saknade hopp. Gud hade skapat världen för att den skulle vara fylld av kärlek och frid. Men människan hade valt sin egen väg, och mörkret hade i stället fyllt tillvaron.
Löftet i Jesajas ord var detta: Ett ljus ska tändas. Ett ljus som kan tränga igenom även det djupaste mörker.
Ett barn – inte en kung i prakt
När tiden var inne kom det ljuset till världen. Inte som en mäktig härskare, utan som ett barn. Inte fött i ett palats, utan i ett enkelt stall. För att visa att Gud vill vara nära, mitt i vardagen – oavsett hur den ser ut.
Ett ljus mitt i mörkret
När Jesus föddes var världen precis som i dag fylld av oro, fattigdom och otrygghet. Mitt i det mörkret tändes ett efterlängtat hopp: att Gud inte lämnar världen åt sitt öde, utan själv kliver in i den. Världens ljus hade stigit ner till jorden – med en kärlek som skulle visa sig vara starkare än döden.
Vad har det med dig att göra?
Kanske mer än du tror. Om det verkligen är så som de kristna tror – att det där barnet var Gud själv – då betyder det något stort. Du är sedd, älskad och har ett oänd-
ILLUSTRATION: SHUTTERSTOCK
ligt värde. Inte för att du är perfekt, utan för att du är skapad av Gud, för att älskas av honom och ge den kärleken vidare.
När du hör “Stilla natt” … … eller ser en julstjärna i ett fönster, en krubba i en butik eller hör någon tala om “frid på jorden”, kanske det inte bara handlar om tradition utan om ett äkta hopp. Om en Gud som inte ropar på avstånd – utan som viskar nära.
”Kom till mig, jag är här. För dig.”
Och kanske är det just det som gör julens budskap så annorlunda; Många kungar har skickat ut sitt folk för att dö för dem. Men bara en Kung kom till jorden för att dö för sitt folk.
Därför finns vi här
Varje jul och hela året om vill Frälsningsarmén påminna om det hoppet och ge vidare något av den kärleken. Och vi får gång på gång se människor uppleva hur samma ljus som kom till jorden den där natten för mer än 2000 år sedan, tänds i – och förvandlar –även deras liv.
För det där ljuset som tändes då har inte tappat lyskraft. Det skiner lika starkt även i dag. Också för dig. g
Är du nyfiken på den kristna tron eller vill prata med någon om livets stora eller små frågor? Hos Frälsningsarmén finns alltid någon att möta – som lyssnar, ber, delar en kopp kaffe eller bara finns där. Du är varmt välkommen att kontakta en kår nära dig.
JULENS BUDSKAP FÖRÄNDRADE ALLT
> För tre år sedan blev Saadiya från Saudiarabien frälst och firade sin första jul som kristen här i Sverige. Det innebar nya vanor och traditioner – en blandning av två kulturer. Trots all god mat, fint pynt, klappar och Kalle Anka finns det ändå en sak som slår allt: själva anledningen till firandet.
Text Teresia Jansson Foto Teresia Jansson, privat
Min första kristna jul
Saadiya kommer
ursprungligen från muslimska
Saudiarabien
och hade därför ingen erfarenhet av julhögtiden när hon kom till Sverige för nio år sedan.
— Jag visste knappt någonting om julen innan. Men jag lärde mig mycket genom teveserien ”The Chosen” som handlar om Jesu liv. Jag slukade den under en sjukskrivning 2022, när jag precis hade kommit till tro. Jag ville inte missa min första jul som kristen, säger hon.
Som ny i Sverige 2016 hittade Saadiya till språkkaféet på Frälsningsarméns kår Templet på Östermalm i Stockholm. Där tränade hon svenska och lärde känna människor, men med tanke på sin religiösa bakgrund var hon noga med att hålla de kristna inslagen på avstånd. När hon senare hamnade i en situation där hon behövde ekonomiskt stöd, vände hon sig till kåren, som stöttade henne med matkassar och annat.
När hon kommit på fötter igen ville hon ge tillbaka och började som volontär på Kafé i Gemenskap, dit människor i olika former av utsatthet välkomnas.
— Efter en tid följde jag ändå med på gudstjänster, och i mina drömmar om nätterna uppenbarade sig Jesus för mig. Till slut släppte jag in honom i mitt liv, säger hon.
Inför julen det året hjälpte hon till som volontär på Templet. På julafton anordnades ett firande för alla som annars skulle ha suttit hemma ensamma. Omkring 200 personer i alla åldrar deltog, och det bjöds på mat, andakt, lekar och julklappar. Saadiya hade med sig sin då femårige son.
— Som ny i tron hade jag ingen annan att fira med, men jag ville verkligen att sonen och jag skulle få uppleva julatmosfären. Det kändes så fint att dela glädjen med gästerna, minns Saadiya.
Daniel, som Saadiya idag är gift med, var jultomte och hade Saadiyas son i knät under julklappsutdelningen.
— Min son var så glad och sa att det var den bästa dagen. Det betydde jättemycket för mig, utbrister hon. — Numera sjunger han Luciasånger och älskar att vara i kyrkan, där han också har kompisar, fortsätter hon glatt.
Jultraditionerna är Saadiya noga med. Hon tycker om att hela familjen hjälps åt att handla och klä granen, och hon uppskattar
FOTO:
TERESIA JANSSON
Sedan Saadiya blev kristen är hon noga med jultraditionerna men mest av allt betyder budskapet som högtiden grundar sig på.
den gemensamma stunden framför tv:n när Kalle Anka visas på julafton. När det gäller maten försöker hon kombinera det svenska julbordet med traditionella saudiska rätter, så att även hennes två vuxna barn ska känna sig hemma. Janssons frestelse är en favorit, och eftersom saffran används i båda kulturerna brukar hon göra en dessert där både kaka och grädde
smaksätts med kryddan.
— Det är fint att alla svenskar äter julbord och firar, även om de inte är troende. Men framför allt älskar jag julens budskap – att vi firar av en viktig anledning och inte bara festar och delar ut presenter, påpekar Saadiya.
— Att läsa julevangeliet och sjunga psalmer tillsammans är traditioner jag verkligen vill bevara, för
”Min son var så glad och sa att det var den bästa dagen, det betydde jättemycket för mig.”
Saadiya firade sin första jul på Frälsningsarméns kår Templet tillsammans med andra som inte hade någon att dela dagen med. Där har hon också varit volontär.
jag har ju missat så mycket av detta i mitt tidigare liv, understryker hon.
Särskilt gillar hon sången ”Himlen i min famn” (”Vem har tänt den stjärnan?”) av Britt G. Hallqvist och Bengt Hallberg, som bland andra Carola har spelat in. Förra året var Saadiya med och satte upp ett julspel på kåren Home Stockholm, där hon är medlem. De medverkande bar traditionella kläder som hon haft med sig från Saudiarabien, och hon och maken Daniel sjöng och spelade. Kanske
blir det ett julspel även i år – hennes fjärde kristna jul. Planen är att vara på
Saadiya:
Sju saker jag inte vill vara utan i jultid
• Julstjärna
• Julgran
• Adventsljusstake
• Saffranstema i maten
• Läsa julevangeliet
• Sjunga julpsalmer
• Min man och mina barn
Yngsta sonen i tomtens, och numera maken Daniels, knä under första julfirandet i Sverige.
Templet, men det blir också firande med makens familj.
I höstas började Saadiya läsa på Frälsningsarméns Officersskola, och den kår hon kommer att vara place-
FOTO:
”Jag kände mig obrukad och behövde en meningsfull uppgift för att klara julhelgen utan barnen.”
Ett ljus tändes i mörkret för
Ulrika när hon tillbringade julafton som volontär hos Frälsningsarmén.
JAG FICK TILLBAKA JULEN
> När julen såg ut att bli tuff och ensam sökte Ulrika något som gav mening. Som volontär hos Frälsningsarmén i Visby fann hon gemenskap, glädje och en ny plats att höra till. Det som började som en ensam jul utan barn blev ett firande fyllt av omtanke och nya möten – och en tradition som levde vidare länge.
Berättat för och fotograferat av Carina Tyskbo
En jul var jag nyseparerad. Mina döttrar var med pappan på utlandsresa. Ingenting var sig likt, tillvaron vacklade. Att bjudas in till släkt och vänner förstärkte bara känslan av att min egen familj hade splittrats. Jag kände mig obrukad och behövde en meningsfull uppgift för att klara julhelgen utan barnen.
Jag vände mig till Frälsningsarmén i Visby, som behövde fler volontärer. Under de vackra 1200-talsvalven på Krukmakarens hus mötte jag många frivilliga: Mamman med en vuxen dotter, ett äldre par som tröttnat på prylar och teve, ensamstående, familjer. Jag berördes av självklarheten i hur alla ställde upp, jag fick ny kraft och samma
julförväntan som när jag var barn. Vi jobbade så lätt ihop, jag som hade bil hämtade mat från butiker, hotell, restauranger och kaféer.
När dörrarna slogs upp på julafton var gästerna en brokig skara – den unga norska studenten, änkan med rullator, den lilla flickan från Afghanistan. Julbordet dignade, det
doftade gran, kryddnejlika, kanel och hyacint. Jag plockade disk, fyllde på mat, kokade kaffe, lyssnade på levande sång och musik. Missade julspelet men hörde hur tomten knackade på porten. Dansade långdans i högklackat och fick skavsår. På vägen hem vandrade jag längs ringmuren under snötyngda grenar och en stjärnklar himmel. Ett sms där mina döttrar hoppade från en poolkant påminde om min familjesituation.
Ändå var jag glad över hur fint julfirandet blivit.
Ett år senare hade min man och jag hittat tillbaka till varandra. Jag tog familjen med till Frälsningsarméns jul. Våra barn klädde granen tillsammans med människor från olika kulturer, min man diskade med unga engelsmän. Ring efter ring bildades i dansen kring granen. Sedan dess har vi återvänt flera gånger, både som volontärer
”Jag berördes av självklarheten i hur alla ställde upp, jag fick ny kraft och samma julförväntan som
när jag var barn.”
och julfirare. Det har gett kraft och utrymme att vara människa och mänskliga. Vi fick bli en del av en stads själ och firande, utan gränser mellan behövande och givare. Med frikostighet och respekt för julbordets gåvor och med omtanke och gemenskap i centrum. g
Så blir du volontär i Frälsningsarmén
VILL DU OCKSÅ GÖRA SKILLNAD?
• Läs mer och anmäl dig på www.fralsningsarmen.se/volontar
• Hjälp till inom exemplevis hemlöshet, integration, barn och unga eller äldre.
• Hitta din närmaste kår via ”Hitta till oss” på hemsidan.
• I Stockholm sker anmälan via Volontärbyrån.
• Du får introduktion, försäkring och gemenskap och gör skillnad för någon annan.
ATT HJÄLPA GER MENING
> En kylig morgon i advent häller Pia och Ingemar upp
kaffe och delar ut smörgåsar i Frälsningsarméns kafé på Templets kår i Stockholm. De är två av de volontärer som ger av sin tid året om – och som till jul får sällskap av många fler som vill sprida värme och gemenskap.
Text Teresia Jansson, Carina Tyskbo
Foto Frälsningsarmén, Carina Tyskbo, Kiki broms, Jonas Nimmersjö
Inne i kaféet doftar det kaffe och nygjorda smörgåsar. På andra sidan disken står Pia och Ingemar och hälsar gästerna välkomna. Här samlas människor som lever i olika typer av utsatthet – för en stund av ro, gemenskap och något varmt i magen. — Jag cyklade förbi en dag och såg kön utanför. Då bestämde jag mig för att
fråga om jag kunde hjälpa till, berättar Ingemar, som i grunden är läkare men sedan drygt tre år också är volontär på Frälsningsarmén.
— Jag trivs väldigt bra här. Det är en fin gemenskap, och man känner att det man gör spelar roll.
Pia, som är pensionär, hjälper till både i kaféet och på språkkaféet för ukrainare.
— Behoven är verkligen stora, och de ökar. Samtidigt får man själv mycket tillbaka. Det är givande att möta människor och känna att man gör skillnad, säger hon.
Frälsningsarmén Templet i Stockholm är en av flera församlingar som medverkar i initiativet ”Jul i gemenskap”. Här bjuds omkring
”Jag cyklade förbi en dag och såg kön utanför. Då bestämde jag mig för att fråga om jag kunde hjälpa till.”
”Det
är väldigt meningsfullt och trevligt att göra det här tillsammans.
För många har det blivit en fin jultradition.”
200 gäster in till julfrukost på julaftonsmorgonen. Två anställda och ett femtontal volontärer hjälps åt att duka, bre smörgåsar med
lax och skinka, servera och städa efteråt.
— Att vara volontär sänder en viktig signal, säger Arne Vauhkola, socialofficer på Templet. Det visar att man vill vara där, inte för att få betalt, utan för att man bryr sig.
Han berättar att flera av årets volontärer anmälde sitt intresse redan i somras.
— Det är väldigt menings-
Frivilliga krafter är värdefulla för Frälsningsarméns vardagliga arbete. Volontärer och anställda arbetar ofta sida vid sida.
fullt och trevligt att göra det här tillsammans. För många har det blivit en fin jultradition, fortsätter Arne.
Runt om i landet finns volontärer som, precis som Pia och Ingemar, är engagerade året om. På Frälsningsarmén i Sala driver kåren William Café och Second hand, där frivilliga hjälper till i köket, packar matkas-
Glada volontärer — Ingemar och Pia.
sar och ordnar julfester för behövande.
— Vi söker personer med stort hjärta som ser på dessa människor med kärlek. Många volontärer berättar att de får gemenskap och känner sig behövda. Vi skulle inte klara oss utan dem, säger kårledaren Karolina Nilsson.
När julen närmar sig växer engagemanget ytterli-
gare. Människor som inte hinner eller har möjlighet under resten av året hör av sig och vill vara med i samband med julhelgen, då
Frälsningsarméns Sociala center i Stockholm har många besökare i juletid.
ensamheten och behoven blir som mest påtagliga. g
FOTO: JONAS NIMMERSJÖ
Min väg till Gud
FRÅN INLÅST TILL FRI
> När Joakim dömdes till fem och ett halvt års fängelse på Kumla trodde han att allt var förlorat. Istället blev det början på hans nya liv – ett liv i tro, frihet och kärlek till Jesus. Idag är han 43 år, frälst, nykter, aktiv i Frälsningsarmén och på väg att bli frälsningssoldat.
Text och foto Kiki Broms
Att det går att vända blad från mörker till ljus på ett ögonblick har Joakim själv fått erfara. För honom började den verkliga berättelsen om frihet och försoning när han satt isolerad i en cell på Kumlaanstalten. Det som först verkade vara slutet blev istället början på något nytt.
— Jag var ett vrak. Arg, avtrubbad, full av mediciner, steroider och lögner. Men Gud hade ett intresse för mig, mitt i mörkret. Där inne i cellen började han tala, säger Joakim.
Joakim växte upp med drömmar. Han spelade både fotboll och bandy, hade driv, fysik och karisma. Men samtidigt lockade ett annat liv – ett liv av gränsöverskridanden, alkohol, droger och destruktiva relationer.
— Jag började röka och snusa redan som 12-åring. Festandet eskalerade i tonåren. Jag tog min första rattfylla som 16-åring och flyttade till egen lägenhet.
Där började jag förvara droger samtidigt som jag drev byggföretag. Det var dubbelliv hela vägen, berättar han.
Periodvis var livet stabilt med arbete, barn och relationer, men det fanns alltid något som drog ner honom igen. Amfetamin, anabola, självmedicinering mot ångest. En ADHD-diagnos vid 27 års ålder blev ytterligare ett steg in i tablettberoende.
— Det där livet... du tror att du kontrollerar det, men egentligen styr det dig. Till slut lever du inte – du bara överlever. Jag trodde jag skulle dö varje kvartal, hade hjärtklappning, psykoser, sömnsvårigheter. Hjärnan kokade, säger Joakim.
När affärerna gick snett och skuldindrivning blev en del av vardagen hamnade Joakim i grovt kriminella miljöer. Det var i den världen han greps en kväll 2017 – påverkad av kokain och med ett oladdat jaktvapen i bilen. Det blev en dramatisk vändpunkt.
— Nu i efterhand känner jag mig övertygad om att det var Gud som satte stopp. Patrullbilarna kom
”Det där livet... du tror att du kontrollerar det, men egentligen styr det dig.”
som änglar. Jag hann inte ens reagera innan vi var gripna, minns han.
Fängelset blev först bara en förlängning av kaoset. Joakim förlorade all tillgång till steroider och mediciner. I isoleringen på säkerhetshäktet i Attunda rasade han fullständigt.
— Jag var som ett djur. Skrek, hotade, grät. Många vakter, ny rättegång därinne. De försökte behandla mig, men jag var trasig. Psykiskt, fysiskt och andligt. Allt var svart, säger Joakim.
Efter domen på fem och ett halvt års fängelse skickades han till Kumla. Han fick tillbaka sin ADHD-medicin och började snabbt bygga upp gamla mönster igen: macho och dominant. Det ledde till yt-
Joakims liv vittnar om en Gud som aldrig ger upp.
Min väg till Gud
terligare bråk, isoleringar, flytt till Skänninge och så småningom till den ökända Säters rättspsykiatriska klinik. Men mitt i mardrömmen började Gud röra vid honom.
För det var där i Säter han mötte Doris – en äldre fängelsepräst. Hon lyssnade utan att döma, gav honom kaffe, en bulle och senare en bibel. Det blev starten på något nytt.
— Jag låg där i cellen med Bibeln som kudde och läste i timmar. Jag kände Guds närvaro och såg inom mig en tron, änglar och ett vitt ljus. Upplevde att något brann bort i mig och trodde att jag skulle dö, minns han.
Men Joakim fortsatte att läsa Bibeln i fängelset och när han frigavs 2020 visste han en sak: han tillhörde Gud. Men det var ensamt, få ville ha med en före detta fånge att göra. Tills han en dag såg en annons om ett möte på Frälsningsarmén i Uppsala.
— Jag åkte dit spontant och träffade direkt en äldre man som var både troende och dessutom domare på samma tingsrätt där jag tidigare dömts. Han hade verkligen ett hjärta av guld och tog emot mig och såg mig. Vi blev riktiga bröder, säger Joakim.
Mannen tog med honom på gudstjänster, visade honom runt i Uppsala, berät-
”Nu i efterhand känner jag mig övertygad om att det var Gud som satte stopp.
Patrullbilarna kom som änglar.”
tade om Frälsningsarméns grundare William Booth och om visionen: ”others, others” – om att tjäna andra. Joakim fastnade direkt.
— Det var precis det jag sökte, en gemenskap som inte bygger på fasader. Inga lögner eller gäng, bara riktiga bröder och systrar. Jag älskar Frälsningsarmén, utbrister han.
Numera är Joakim med i ”Team Jesus” – en grupp som går ut på gatorna, delar ut biblar och pratar med människor om Jesus.
— Vi behöver visa att vi menar allvar. Jag brukar ha ”Team Jesus-tröjan” på mig, folk kommer fram och ställer frågor om den. Jag brinner för att dra in dem som sitter fast i droger, i ångest eller ensamhet.
Samma bibel som Joakim fick i fängelset följer honom än i dag. Mellan sidorna började ett nytt liv.
I dag går Joakim genom Uppsalas gator som en fri man – med tron på Jesus som uppdrag och drivkraft.
I dag är Joakim drogfri. Han tränar, har slutat med nikotin, mediciner och snus. Han ska invigas till soldat i Frälsningsarmén och ser sin framtid i att hjälpa andra.
— Jag åt åtta olika mediciner, idag äter jag inga. Jag sover, skrattar och lever. Men det kostar också på och kräver lydnad. Jag valde till exempel att sluta snusa – inte för att det är en synd, utan för att jag vill representera Gud på det bästa sätt jag kan. Han tvingade mig inte, det var ett val. Och då släppte suget, förklarar Joakim.
Han hoppas att fler ska följa samma väg. Att fångar, utsatta och trasiga människor ska hitta hem.
— Frälsningsarmén måste ut, som förr i tiden. Med fana, med musik, med kärlek. Vi måste synas. För världen är inte som för 20 år sen, människor lider och mitt i det vill Jesus möta dem.
För honom har Frälsningsarmén blivit ett hem där han inte döms utan får vara sig själv. Kåren och teamet bär varandra.
— Jag känner mig älskad och användbar och jag har ett uppdrag som betyder
något på riktigt. Det tror jag att många människor behöver, säger han.
I dag ser Joakim Jesus som sin bästa vän, sin blodsbroder, och sin väg till Gud.
— Jag gör inget utan honom. Behöver jag råd, öppnar jag Bibeln. Det är där jag får svar, hör Guds röst och ser mina brister. Jag blir tillrättavisad, upprättad och förlåten. Bibeln är mitt hjärta och jag vill bara att fler ska få uppleva det jag fått. För det här är på riktigt. Jesus har tagit mig från död till liv, från isolering till gemenskap. Och från mörker till ljus. g
Julgrytan:
LÅNGKOK FÖR HELA ÅRET
JULGRYTAN SOM VÄRMER VÄRLDEN
> I över 130 år har Frälsningsarmén samlat in pengar inför julen för att stötta personer i social utsatthet. Julgrytan är ett välkänt inslag i många städer världen över och har till och med funnits med i Hollywoodfilmer. Numera har insamlingskanalerna ändrat skepnad – men syftet fortfarande är detsamma.
Text Teresia Jansson Foto Jonas Nimmersjö, Frälsningsarmén
Traditionen med julgrytan startade i San Fransisco
år 1891, då Joseph McFee, kapten inom Frälsningsarmén, började samla in pengar i en gryta vid hamnen. Detta efter att han som sjöman sett en insamling till fattiga i Liverpool med hjälp av just en stor gryta. Så myntades uttrycket ”Håll grytan kokande” och begreppet har spridits över världen –även om det är allra störst
i USA. I flera Hollywoodfilmer syns den röda grytan på tre ben och en jultomte som klingar med en klocka för att samla in pengar.
Till Sverige kom julgrytan år 1907, då insamlingen gjorde att Frälsningsarmén kunde bjuda 1600 personer på julmiddag i Stockholm.
Frälsningssoldater står med julgrytan på Nybroplan i Stockholm år 1909.
Insamlingsbössan (till vänster) och änglaträdet (ovan) är två stående inslag under Frälsningsarméns julinsamling.
Även här syns grytan i medierna, som i filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” som sänds varje jul på SVT. I den skrev Tage Danielsson: ”Dessa olyckliga för vilka Frälsningsarméns grytor hållas kokande. Till alla människor en god vilja. Nu tändas tusen juleljus”.
Komikern och skådespelaren Henrik Dorsins teaterversion av sagan framfördes vintern 2018 på
Scalateatern i Stockholm. Frälsningsarmén erbjöds då att spela utanför entrén och samla in pengar i grytor och bössor. En del av intäkterna för teatern skänktes till Frälsningsarmén, helt i Karl-Bertil Jonssons anda; att ta från dem som har och ge till dem som inte har. Tillsammans med bidragen i grytan utanför teaterentrén på Wallingatan samlades hela 340 000 kronor in vid teatern.
På senare år har insamlingen blivit alltmer digital med hjälp av hemsidor och sociala medier. Frälsningsarméns stora, centrala, julkampanj syns i både dagspress och online. Och i samband med insamling ute på stan rustas bössan och grytans toppskylt med swish-nummer och QR-koder, specifika för respektive kår eller verksamhet.
Även företag erbjuds att vara med och stötta inför julen genom gåvor, varor och tjänster. En del butiker, köpcentrum och hotell har i entrén ett så kallat Änglaträd. Där hänger pappersänglar med julklappsönskningar från barn och vuxna som lever utsatthet. Man tar en ängel, köper den julklappen, som senare delas ut till rätt person. g
FOTO: JONAS NIMMERSJÖ
FOTO: JONAS NIMMERSJÖ
”NU KAN JAG GÖRA JUL FÖR MINA BARN”
> Presentkort för matinköp och klappar till barnen - flera av Frälsningsarméns kårer delar ut julgåvor under december.
För ensamstående föräldrar och för människor som lever på försörjningsstöd eller sjukersättning, gör hjälpen stor skillnad.
Men många kommer också för gemenskapen.
Under tre år har Janet fått ekonomisk hjälp och annat stöd av Frälsningsarmén. Tack vare presentkort på mat kan hon ge sin familj en riktig jul.
Jag är jätteglad!
De här pengarna räcker till mat för hela månaden och gör att vi kan fira jul och avsluta året på ett bra sätt.
Det säger Janet när hon tar emot julgåvan med presentkort på mat, som Frälsningsarméns kår precis börjat dela ut. Ute är det mörkt och minusgrader men inne på kåren har personalen tänt ljus, dukat upp fika och välkomnar vänligt
de hjälpsökande en och en. Långbord med leksaker, kläder och kuvert med presentkort ligger väntande.
Janet kom till Sverige från Kongo för 17 år sedan och är ensamstående med en 13-åring och två vuxna barn. Hon har besökt Frälsningsarmén regelbundet de senaste tre åren och fått matkassar, matlådor och ibland vinterkläder, skor och rekvisitioner till Myrorna, för att kunna
Text Teresia Jansson Foto Kiki Broms, Carina Tyskbo
Elvira gläds över klapparna till sina barn från kåren Templet: Presentkort på Normal till tonårsdöttrarna och en byggsats till den yngre sonen.
Värmen från julgåvan når längre än du tror
Tindrande barnögon när klappar delas ut, dofter av julmat som sprider sig i rummet, allt i en atmosfär av glädje, värme och gemenskap. För många är detta självklart – för andra en utopi att fantisera om. Men tack vare gåvorna som samlas in genom Frälsningsarméns julgrytor kan drömmen bli verklighet för fler.
Runtom i Sverige bedriver Frälsningsarméns kårer egna julinsamlingar, vars medel sedan används i det sociala arbetet. Insamlingen gör det möjligt för familjer, äldre, ensamma och människor i hemlöshet eller ekonomisk utsatthet, att få uppleva en jul med mat i magen, en julklapp och kanske lite extra guldkant i form av julgodis. Flera kårer bjuder också in till härliga julfester.
Men hjälpen stannar inte där. Under hela året välkomnar kårerna till fritidsaktiviteter, dagledigträffar, läger, utflykter och andra insatser som skapar både hopp och sammanhang – långt efter att julens ljus har slocknat.
Här är några exempel på hur vi använder pengarna från Julgrytan:
1. Julhjälp i form av matkassar eller presentkort på mat till hushåll i ekonomisk utsatthet.
2. Julklappar till barn vars familjer inte har råd att köpa presenter.
3. Julfirande i gemenskap för ensamma personer eller personer i hemlöshet.
4. Annan hjälp till personer i social och ekonomisk utsatthet i jul eller under resten av året.
köpa husgeråd till hemmet. Dessutom har Frälsningsarméns personal gjort henne sällskap till möten hos Socialtjänsten.
— Jag vill tacka Frälsningsarmén för allt de har gjort för oss! utbrister hon. Vi har fått hjälp till hundra procent här. De är så trevliga och bra, jag tycker så mycket om dem.
En annan ensamstående mamma är Elvira från Bolivia, som har tre barn. Till vardags studerar hon på SFI och till undersköterska. Förutom presentkortet på mat har de två tonårsdöttrarna fått presentkort på butiken Normal. I famnen håller hon en färgglad byggsats i plast.
— Den här blir perfekt till min son som är tre och ett halvt år. Det betyder mycket för mig att kunna glädja barnen i jul. Jag ska köpa en liten gran också, säger hon glatt, innan hon blir allvarlig:
— Det är svårt för oss, allt är så dyrt. Om det är något
”Jag kommer inte för pengar eller mat. Jag fick frågan om jag ville ansöka om presentkort, men det behöver andra bättre än jag.”
akut brukar jag komma hit och fråga: ”Snälla, kan ni hjälpa oss?” Jag är så tacksam över både blöjor och mat.
Det är inte bara pengar eller mat som gör jultiden lättare. Samvaron som erbjuds lindrar ensamheten för många. 76-åriga änklingen Runar är en av dem som känner sig hemma hos Frälsningsarmén. Han går hit varje dag och äter frukost. Efter nästan femtio år tillsammans med sin fru är det tungt att vara ensam.
— Jag kommer inte för pengar eller mat. Jag fick frågan om jag ville ansöka om presentkort, men det behöver andra bättre än jag, intygar han.
Men att komma hit
Advent på Templets kår i Stockholm. När Runar blev änkling och ensamheten svår blev gemenskapen här viktig.
betyder mycket för Runar. Här finns gemenskap med andra – på cafét, under gudstjänster och i Alpha-gruppen om kristen tro, som han deltar i.
— Nu har jag någonting att göra och se fram emot, säger han, innan kårledaren tar gitarren och inleder förmiddagens andakt. g
FOTO: CARINA TYSKBO
Evenemang i jul
> Längtar du efter en stämningsfull julkonsert som avbrott i julbestyren? Varför inte landa en stund i musiken som så starkt förknippas med advent och jul och samtidigt stötta arbetet för personer i utsatthet? Frälsningsarméns bjuder in till musik på många håll i landet. Här ser du är ett axplock. Varmt välkommen!
JULMUSIK HOS FRÄLSNINGSARMÉN
Pampig julkonsert på Eric Ericsson-hallen i Stockholm.
TRANÅS
Julkonsert
Musikkåren och solister. Söndag 23/11, kl 16.00
Frälsningsarmén i Tranås, Nygatan 20.
Fri entré, insamling till Julgrytan.
NÄSSJÖ
”Vi sjunger in julen”
Frälsningsarméns musikkår samt sång- och musiksolister, i samarbete med Svenska Kyrkan.
Lördag 20/12, kl 17.00
Nässjö kyrka, Prästgatan 13.
Fri entré, insamling till Julgrytan.
Julkonsert i Nässjö.
NYKÖPING
Luciakonsert
FA-Brassband och Mini-brasset.
Lördag 13/12, kl 17.00
Frälsningsarmén i Nyköping, S:t Annegatan 10. Fri entré och kollekt samt servering.
GÖTEBORG
”Julsång i City” – kom och sjung allsång med kända julsånger!
Frälsningsarmén i Göteborgs förenade musikkårer i samarbete med Svenska kyrkan. Onsdag 17/12, kl 19.30
Göteborgs Domkyrka, Kyrkogatan 28.
Fri entré, sånghäfte med noter och texter är gratis. Mer information på www.goteborg.com
STOCKHOLM
Julkonsert
Vasa Gospel och Vasa Band. Fredag 5/12, kl 19.00
Lördag 6/12, kl 15.00 och 19.00
Frälsningsarmén Vasakåren, Observatoriegatan 4.
Biljetter: Tickster.com
Insamling under kvällen till förmån för kårens sociala arbete.
Julkonsert
Söderkårens Musikkår, Adolf Fredriks Musikklasser m fl.
Måndag 8/12, kl 19.00
Eric Ericsonhallen, Skeppsholmen.
Biljetter: nortic.se
Till förmån för Söderkårens sociala arbete.
Evenemang i jul
MUSIKAL I STOCKHOLM
Julen i mitt hjärta
Sång, brass, vals och teater; Jesus, Maria, änglar och herdar. Söderkåren i Stockholm bjuder in till musikalen ”Julen i mitt hjärta” den 6-7 december med drama och komposition av Kai Kjäll-Andersson. Det blir en riktig glädjehögtid och ett möte mellan publik och deltagare.
— Vi utlovar fantastisk sång och musik! Publiken kan vara delaktig och sjunga med så jag hoppas på en stund av glädje tillsammans, säger Markus Rylander.
Markus är soldat i Söderkåren och projektledare för musikalen ”Julen i mitt hjärta” som bygger på Lukasevangeliet och sätts upp under årets andra adventshelg. Dramatiseringen är gjord av Kai Kjäll-Andersson, som under sitt liv bidragit till en omfattande låtskatt inom Frälsningsarmén. Hon har även komponerat sången och musiken till musikalen. Kai har hållit i trådarna för flera julmusikaler inom Frälsningsarmén och hon hoppas att det blir fullt hus nu i december.
— Det blir en väldigt bra föreställning så kom och lyssna! Den sista sången, ”En evig, gränslös kärlek”, är en vals och jag hoppas att flera dansar med, i mån av utrymme förstås, säger Kai leende.
Andreas Kjäll har skrivit brass- och körarrangemangen och är kapellmästare vid de två tillfällena. Innan föreställningen bjuder Little Big Brass och Floyd Band på musik i entrén. Hundra biljetter per föreställning säljs, så skynda att skaffa en och få en riktigt härlig musikupplevelse!
Fortsättning
STOCKHOLM
Musikalen ”Julen i mitt hjärta”
Kör, solister och musiker från Söderkåren.
Lördag 6/12, kl 14.00
Söndag 7/12, kl 14.00
Frälsningsarmén Söderkåren, Hornsgatan 98. Brassmusik i entrén innan föreställning.
Biljetter: Billetto.se, 100 kronor.
Insamling till kårens sociala arbete.
...OCH ÄNNU MER MUSIK
> Hitta mer juliga toner! På vår hemsida ser du var i landet vi finns och via kårernas lokala hemsidor och sociala medier håller du utkik efter musikgudstjänster, luciatåg, utomhusmusik i städernas centrum, på julmarknader och liknande. www.fralsningsarmen.se/hitta-till-oss/
JÖNKÖPING
Julmusikgudstjänst
Musikkåren och inbjudna gäster.
Söndag 21/12, kl 16.00
Frälsningsarmén
Södra Vätterbygden, Västra Storgatan 21.
Fri entré, insamling till kårens sociala arbete.
GÖTEBORG
Julmusikgudstjänst Gruppen Jultomtarna samt kören.
Söndag 14/12, kl 16.00
Frälsningsarmén
Hisingskåren, Kvillegatan 1.
Fri entré, insamling till kårens sociala arbete.
Hitta till oss
Frälsningsarmén är en internationell kristen kyrka med ett omfattande socialt arbete och engagemang. I Sverige finns Frälsningsarmén i 61 kommuner med 99 verksamheter. På länken nedan kan du hitta alla våra kårer (församlingar) och sociala verksamheter. Varmt välkommen!
FOTO: JONAS
NIMMERSHÖ
Julpsalmen
Kapellet i Oberndorf bei Salzburg står på platsen där ”Stilla natt” uruppfördes 1818.
Sången som tystade kriget
> Den skrevs i en liten österrikisk by och sjöngs första gången en kylig julafton 1818. Tvåhundra
år senare ljuder ”Stilla natt” fortfarande över hela världen – och har till och med blivit en symbol för fred mitt under brinnande krig.
Det var december år 1818 i den lilla österrikiska byn Oberndorf bei Salzburg. Prästen Joseph Mohr, 26 år gammal, hade skrivit en dikt två år tidigare. Den var ännu inte tonsatt. Han gick till byns organist och lärare, Franz Xaver Gruber, och bad honom sätta musik till orden.
Men kyrkans orgel hade gått sönder, kanske på grund av kyla eller gnagande möss, så Gruber satte sig med gitarren och tonsatte
dikten i enkel 6/8-takt. Snart därefter framfördes den för första gången under julnattens mässa i St: Nikolaus-kyrkan. Mohr sjöng och spelade gitarr, Gruber sjöng stämmor. Församlingen lyssnade till en stillsam, lågmäld visa – något helt annat än den tidens mer pampiga kyrkomusik.
“Stilla natt” började spridas av kringresande hantverkare, bland annat orgelbyggare, och snart blev den känd långt utanför Alperna. Så småningom översattes sången till flera språk. I dag finns den på
över 300 språk och dialekter, och är en av världens mest sjungna julsånger.
Enligt flera vittnesmål var det just ”Stilla natt” som fick en oväntad roll under Första världskriget. På julafton 1914, längs västfronten i Belgien – där soldater från både brittiska och tyska sidor låg i leriga skyttegravar, började någon plötsligt sjunga ”Stille Nacht”. Soldater från båda sidor tog vid och snart sjöngs den samtidigt på tyska och engelska från varsin sida av frontlinjen.
Text Kiki Broms
FOTO: SHUTTERSTOCK
”Snart sjöngs den samtidigt på tyska och engelska från varsin sida av frontlinjen.”
Eld upphörde. Soldater kröp upp ur sina skyttegravar, möttes på ingenmansland, bytte små gåvor, tände ljus, begravde fallna och sjöng tillsammans. Detta spontana vapenstillestånd blev känt som “The Christmas Truce” – julfreden.
”Stilla natt” fortsätter än i dag, år efter år, att påminna oss om julens djupaste budskap – att hopp och frid kan födas, även i det djupaste mörkret. g
Stilla natt
Joseph Mohr och Franz Xaver Gruber
Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid.
Skiner på barnet i stallets strå.
Och de vakande fromma två.
Kristus till jorden är kommen.
Oss är en frälsare född.
Stora stund, heliga stund!
Änglars här slår sin rund.
Kring de vaktande herdars hjord.
Rymden ljuder av glädjens ord.
Kristus till jorden är kommen.
Eder är frälsaren född.
Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr.
Räddningstimman för världen slår.
Nu begynner vårt jubelår.
Kristus till jorden är kommen.
Oss är en frälsare född.
Psalm 114 i Den svenska psalmboken samt i Frälsningsarméns sångbok.
FOTO: SHUTTERSTOCK
Julens smaker från Jesu hemtrakter
> När vi dukar upp till jul här i Norden är det ofta med dofter av kanel, nejlika och saffran. Men vad åt man där allt en gång började? I regionen där Jesus föddes, bland dadelpalmer, olivlundar och solmogna fikon, lagades maten med enkla råvaror, fulla av smak.
Frälsningsarmén
bjuder in till att prova ett enkelt, budgetvänligt julbord med rötterna i
Mellanöstern, blandat med svenska julsmaker. En buffé där nötter, citron, granatäpple och bröd får ta plats. Rätter som värmer, mättar och är både lättlagade och festliga.
Foto AI (genererade bilder)
Rostad sötpotatis med tahinidressing och nötter.
VARMA, MÄTTANDE RÄTTER
SALLAD MED VINTERKÄNSLA
Tabbouleh med grönkål och granatäpple
En frisk sallad där grönkål ersätter persilja och granatäpple ger ett syrligt inslag.
Ingredienser:
• 1 knippe grönkål (finhackad)
• 1 dl fin bulgur
• 0, 5 dl granatäpple
• 0, 5 rödlök (finhackad)
• 1 citron (saft + zest)
• 1 msk olivolja
• Salt och peppar
Tillagning:
Blötlägg bulgur i hett vatten i 15 minuter och krama ur. Blanda med grönkål, rödlök och granatäpple. Smaksätt med citron, olja, salt och peppar. Servera kall.
Budgettips: Granatäpple
kan bytas mot rivet äpple, lite lingon eller annan syrlig frukt.
Rostad sötpotatis med tahinidressing och nötter Söt rostad potatis, krämig sås och knapriga nötter, en rätt som ger värme och mättnad.
Ingredienser:
• 2 sötpotatisar i klyftor
• 2 msk olivolja
• 1 t sk spiskummin
• 2 msk tahini (eller jordnötssmör)
• 1 vitlöksklyfta
• 1 msk citronjuice
• 2 msk yoghurt
• 0, 5 dl rostade nötter eller frön
Tillagning:
Rosta sötpotatisen i 225°C ca 25 minuter med olja och kryddor. Rör ihop tahini, vitlök, citron och yoghurt till en dressing. Ringla över och toppa med nötter eller frön.
Budgettips: Byt sötpotatis mot morötter eller vanlig potatis. Använd solrosfrön istället för nötter.
Lammfärsbullar med kanel och kryddpeppar
Köttbullar med en julig känsla – kanel och kryddpeppar lyfter smaken!
Ingredienser:
• 400 g lammfärs (eller annan färs)
• 1 ägg
• 0, 5 dl ströbröd
• 1 gul lök (riven)
• 1 t sk kanel
• 0, 5 tsk kryddpeppar
• 1 vitlöksklyfta
• Salt och svartpeppar
Tillagning:
Blanda allt till en smet och forma bollar. Stek på medelvärme 8–10 minuter. Servera med yoghurtsås, persilja eller myntadipp.
Budgettips: Byt lammfärs mot billigare blandfärs eller gör vegetariska bullar på kokta linser.
BRÖD PÅ BUFFÉN
Manakish med ost och timjan
Ett enkelt bröd från Mellanöstern i snabb version – perfekt som plockmat.
Tillagning:
Rulla ut degen, toppa med ost, krydda och ringla honung.
Grädda i 200°C ca 12–15 minuter. Skär i snittar.
Gör en enkel en enkel bröddeg och baka själv.
Manakish med ost och timjan.
VEGETARISKT OCH
FÄRGGLATT
Rödbetshummus
En klassisk rätt i julens färger.
Ingredienser:
• 2 dl kokta kikärtor
• 1 liten kokt rödbeta
• 1 msk tahini (valfritt)
• 1 vitlöksklyfta
• 1 msk citronjuice
• 1–2 msk olivolja
• Salt och peppar
Tillagning:
Mixa allt till en slät rödbets-
hummus. Smaka av och ringla över extra olja. Servera med köpt eller hemlagad falafel (kikärtsbollar) samt bröd eller sallad.
Budgettips: Om du saknar tahini – använd mer olivolja och citron.
JULGODIS MED EN TWIST
Apelsin- och dadelbollar med kanel Nyttigare julgodis utan ugn –perfekt att göra tillsammans med barn.
Ingredienser:
• 10 färska dadlar (eller russin)
• 1,5 dl havregryn
• Rivet skal från 1 t vättad apelsin
• 1 t sk kanel
• 1 msk kakao
• En nypa salt
• Kokos, havregryn eller nötter att rulla i
Tillagning:
Mixa allt till en smet.
Rulla små bollar och vänd i kokos eller havregryn.
Hållbar jul
UPPTÄCK DEN ÅTERVUNNA JULEN!
> Under julen spenderar svenskarna mer pengar än någon annan gång under året. Myrorna, som ägs av Frälsningsarmén, ser att allt fler köper begagnat, också under julhandeln.
Julen närmar sig och butikerna skyltar med nytt pynt och dekor som hör högtiden till: adventsstjärnor, tomtar, julkulor, porslin och juldukar. Till Myrorna lämnas mängder av bra julsaker in varje år, och pyntet har ofta strykande åtgång ute i butikerna.
Att köpa julsaker second hand är både roligt, klimatsmart och ekonomiskt. Du kan lättare hitta unika föremål eller kombinera stilar efter egen fantasi. Dessutom kan den som inte har plats för sina julsaker faktiskt lämna in dem igen efter julhelgen – så att de kan köpas av någon annan. Cirkulärt så det förslår!
Fakta Myrorna 2024
• Startade 1896.
• 33 butiker.
• 3 sorteringsanläggningar
• 4 934 ton insamlad textil.
• 4 0 02 ton insamlad inredning.
• 1 200 webbauktioner per vecka.
• 18 miljoner kronor i utdelat överskott.
Källa och läs mer: Myrornas hållbarhetsrapport 2025
Tack vare Myrornas överskott har Frälsningsarmén kunnat ge bland annat:
• 156 266 serveringar av mat eller fika på sociala center och öppenvård.
• 79 983 vårddygn, det vill säga olika typer av boenden för utsatta män, kvinnor och barn.
• 57 729 hjälptillfällen som presentkort, matkassar, kläder, rekvisitioner och annan ekonomisk hjälp.
Tips på julpynt second hand:
• Adventsstjärna
• Pepparkaksformar
• Juliga träljusstakar
• Julkrubba
• Antika tomtar
• Änglaspel
• Jultextil
• Julporslin
• Halmfigurer
• Julgransdekorationer
• Röda band och krukor
Text Carina Tyskbo Foto Myrorna
Hållbar jul
Våga lägga second hand under granen
Årets second hand-julklapp
enligt Myrorna:
2022 – Tavlan
2023 – Vinylskivan
2024 – Boken
2025 – Ljusstaken
MÅSTE DET JAG GER BORT i julklapp vara nyproducerat? Nej! Prydnader, husgeråd eller plagg håller ofta väldigt hög kvalitet och kan självklart hamna i tomtens säck. Dessutom finns möjligheten att finna fler unika ting eller hitta ett samlarobjekt som sticker ut. En undersökning av Myrorna visade att svenskarna i allt högre grad kan tänka sig göra julklappar av andrahandssaker. Därför utses sedan 2022 ”Årets second hand-julklapp”.
— Vi kan inte konsumera nytt i den takt och volym vi gjort hittills. Och nu går fler från ord till handling och upptäcker att det är klimatsmart och snällt mot plånboken att köpa julklappen hos oss. Dessutom
”Dessutom
bidrar man till att personer i utsatthet kan få en trygg jul eller en kasse mat.”
bidrar man till att personer i utsatthet kan få en trygg jul eller en kasse mat, genom Frälsningsarméns fantastiska sociala arbete, säger Myrornas VD Caroline Andermatt. g
Text Carina Tyskbo Foto Myrorna
Skapa själv!
Gamla julkulor, som ofta säljs en och en på second hand, kan målas efter eget tycke med porslin- eller glastuschpennor. Sätt din prägel på granen!
Gardinlängder med julmotiv kan bli smarta juldukar. Billigt och bra och du får ofta flera med samma mönster att lägga som vepa på serveringsbordet.
Vita tallrikar kan målas med röd kant, en granslinga eller med helt fria julmönster. Så fint att duka med!
Garn, tyg, snören, tygband, tråd, virknålar, stickor med mera finns ofta i överflöd på Myrorna. Du behöver inte köpa nytt dyrt pyssel- eller dekorationsmaterial! Googla gärna julpyssel + det du köpt, så kommer lämpliga tips på skapande upp.
FOTO: UNSPLASH/JAKUB CIHAK
FOTO: UNSPLASH/NATALYIA MELNYCHUK
Hållbar jul
FÖR ALLT VAD TYGEN HÅLLER
> Den 1 januari 2025 blev det förbjudet att kasta större mängder kläder och textilier i hushållssoporna. Reglerna justerades nu i höst, men hela och rena textilier ska fortfarande lämnas till återbruk eller återvinning. En stor del av detta tar Myrorna emot.
NÄRMARE 80 000 TON textilier – så mycket tros svenskarna ha rensat ut från sina garderober när 2025 går mot sitt slut. Berg av kläder som förut inte kunde mätas eftersom de hamnade i papperskorgen och förbrändes blir nu synliga i fullt dagsljus.
— Det är tydligt att vi svenskar vill och kan göra skillnad. Vi är redan proffs på att sortera sopor, så visst kan vi sortera återanvändbara klädesplagg från textilavfall. Fortsätt skänka
hela och rena textilier till oss, i stället för att slänga dem i samma påse som de trasiga. Det behöver inte vara krångligt – varje handling räknas! säger Carolina Andermatt. g
Vad gäller?
Från den 1 oktober 2025 kan du slänga små mängder kläder och textil i soppåsen. Detta gäller främst väldigt trasig, kraftigt nedsmutsad och möglig textil. I övrigt ska hela och rena textilier i första hand säljas eller skänkas. I andra hand lämnas till stadens återvinningscentral, eller liknande. Se efter vad som gäller i just din kommun.
Källa: stockholmstad.se
Vi kan bli ännu bättre på att skänka hela och rena textilier till second hand, tror Myrornas VD Caroline Andermatt.
Text Carina Tyskbo
Vad gör du på Myrorna idag?
1. Annika Fundin, trä- och metallslöjdslärare, Adolf Fredrik skola, Stockholm
— Jag letar efter skedar. Mina elever ska göra nya skaft utifrån ett stycke trä som snidas med valfri metod. Skedskaftet knipsas av, man sparar en liten pigg som borras ner i träet. De nya skaften oljas in – det brukar bli väldigt vackert och unikt!
2. Andreas, 37 år, Norrköping
— Jag samlar på tre saker: retrospel som Nintendo och Segamegadrive, dalahästar och uranglas, det vill säga glas med oxid i sig som lyser grönt i UV-ljus och var vanligt på 50-60-talen. Jag har 1 900 spel och 30 olika spelmaskiner numera. Dalahästar har jag 50-60 stycken, mest röda och blå.
3. Helena, 34 år, hållbarhetsansvarig på Ahlsell/föräldraledig och Hilda 6 månader, Ragna, 3 år.
— Till julklapp skulle jag välja den här tavlan, som har fina färger. Jag brukar lämna in second hand-tavlor för omramning och uppfräschning –så får man ett helt unikt konstverk hemma.
FOTO: CARINA TYSKBO
FOTO: CARINA TYSKBO
1
Skriv ett uppmuntrande sms till någon du inte hört av dig till på länge.
Julkalender med hjärta
2
Lämna ett tackbrev eller ett litet julkort till någon som jobbar i vården, skolan eller kollektivtrafiken.
4
Lägg en anonym lapp med ett fint meddelande någonstans, ute eller inne.
8
Ring en äldre släkting eller vän och prata en stund.
3
Bjud en granne på kaffe eller adventsfika.
5
Ge en ärlig komplimang till en kollega eller främling.
9
Ta en promenad och plocka upp skräp i ditt närområde.
> Låt december bli en månad full av värme, vänlighet och små handlingar som gör skillnad! Här är 24 enkla sätt att sprida godhet – dag för dag fram till jul. Lycka till!
6
Skänk några varma kläder eller filtar till Myrorna.
10
Leta fram eller köp en present att lämna in till Frälsningsarméns julklappsinsamling eller annan välgörenhet.
Köp med dig något extra och ge till en person i hemlöshet. 7
11
Låt någon gå före i kön – bara för att.
17
Hjälp någon att bära tunga kassar.
21
Ta en mobilfri dag och var helt närvarande med dem du möter.
24
Läs julevangeliet och tänk på hur du vill fortsätta sprida godhet nästa år.
12
Gör något snällt för dig själv – självkärlek är också viktigt.
13
Dela med dig av en Luciagåva till någon som behöver det mer.
14
Ge bort något du inte längre använder men som någon annan kan glädjas åt.
18
Skriv ett handskrivet brev eller julkort till någon som är ensam.
Lämna ett tackbrev eller litet julkort till någon som jobbar i vården, skolan eller kollektivtrafiken.
22
Skänk en gåva till Frälsningsarmén eller någon annan organisation du tror på.
15
Laga en extra portion mat och ge till någon som behöver.
19
Köp en julklapp på Myrorna eller annan second hand butik.
16
Säg uppriktiga ”tack” så ofta du kan i dag.
20
Be för någon som är sjuk eller har det svårt. Var extra lyhörd – ibland är lyssna det finaste man kan göra.
23
Bjud in en person som annars skulle vara ensam på julafton.
Frälsningsarméns Julmagasin är ett specialnummer som tillhör tidningen Stridsropet.
Postadress
Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00
E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet
Territoriell ledare och ansvarig utgivare
Bo Jeppsson
Redaktion
Kiki Broms, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo
Omslagsbild
Foto: Jonas Nimmersjö
För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.
Tryck
Trydells
ISSN
ISSN 0346-1890
Svanenmärkt trycksak, 3041 0174
FRÄLSNINGSARMÉN
FRÄLSNINGSARMÉN är en internationell kristen kyrka med ett omfattande socialt arbete och engagemang. Vår tro leder till praktisk handling. Vi hjälper den som har det svårt. Vi delar med oss av vår tro till alla människor och erbjuder gemenskap utifrån människors intressen och dagliga behov.
Frälsningsarmén finns i 61 städer och kommuner i Sverige. Där bedriver vi församlingsverksamhet med gudstjänster och aktiviteter för alla åldrar.
Frälsningsarméns kårer driver också olika former av öppet socialt arbete. Det riktar sig till olika målgrupper utifrån vilka behov som finns. Det kan vara insatser för barn, ungdomar, arbetslösa, kvinnor, äldre och ensamma. Vi tar även emot personer som behöver ekonomisk hjälp.
Runt om i landet driver vi dessutom flera sociala institutioner. Det handlar till exempel om akutboenden, sociala center och stödboenden för personer i olika typer av utsatthet.
57 729
hjälptillfällen
156 266 tillfällen med servering av mat eller fika
1 008
hembesök och sjukbesök
5 461 gudstjänster eller andakter på servicehus och sjukhus
325 022
79 983
vårddygn
24 439 tillfällen för själavård, rådgivning och stödsamtal
Totalt antal unika tillfällen som Frälsningsarmén hjälpte en behövande medmänniska under 2024.
SPELA TILLSAMMANS Sjung och
GILLAR DU ATT SJUNGA ELLER SPELA NÅGOT INSTRUMENT? För Frälsningsarmén har sång och musik alltid varit en central del i gudstjänstfirandet och i vår utåtriktade verksamhet. Det finns olika sång-, gospel- och barnkörer, brassband och kompgrupper för dig att vara med i. På en del kårer finns också andra kreativa grupper som dans-, sport- och skapandegrupper. Kontakta Frälsningsarmén på din ort. www.fralsningsarmen.se/hitta-till-oss
Bön
Vill du vända dig till Gud?
Välkommen att be med i denna bön!
Jesus Kristus, jag är en vanlig människa.
Men jag längtar efter något mer i livet.
Jag vill närma mig dig.
Du blev människa precis som jag.
Och du förändrade världen.
Var med mig nu under julen.
Visa på något bortom traditionen.
Visa hur det är att leva med dig.
Gud, jag ber: Kom och förvandla mig.
Amen.
Alpha-kurs
VI ÄR NYFIKNA PÅ
DINA FRÅGOR!
I en Alpha-grupp utforskar du livet tillsammans med andra ur ett kristet perspektiv. Alpha bygger på gemenskap, lyssnande och samtal – allt i en generös och öppen miljö. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén eller en annan församling, om vi inte finns på din ort.
fralsningsarmen.se/ kristen-tro/alpha/
