Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 1 - 2020

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 1.2020

NYTT I STRIDSROPET : Barnens sidor s. 32–3 3

Vi följde Tua Dominique en dag på jobbet:

Sång som medicin PERSONLIGT Musik och ledarskap FOKUS Fri från porrmissbruk EN DAG PÅ JOBBET Sången når långt in MIN VÄG TILL GUD Att bli frälst DEBATT Jag tror att du kan AKTUELLT Hjälp efter nyår VÄRLDEN Tillgängligt för fler VERKSAMHET En öppen mötesplats BARNHÖRNAN Regler om rättigheter

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 137:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Gabriel Ekbeck, Eva Gustin, Teresia Jansson, Johan Nilsson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo, Christina Vauhkola Utgivning 2020 17 januari, 3 april, 12 juni, 18 september och 20 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0091

2

E T

S

För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

Gott nytt år!

FÖR MÅNGA av er känns denna hälsning feltajmad ... det är mer än två veckor sedan året började. Du har redan gått vidare och omfamnat 2020 med alla utmaningar och möjligheter det medför. Då detta är det första numret av Stridsropet för 2020, uppmuntrar jag er dock att hänga med när jag återvänder – mycket kort – till årets start.

Så, gott nytt år!

ATT GÅ IN i ett nytt år är en betydande

existentiell upplevelse eftersom vi medvetet eller omedvetet går förbi en milstolpe i våra liv. Många springer förbi, märker knappt och tillåter verkligen inte ögonblicket att påverka dem i deras huvudstupa lopp genom livet. Andra tar en paus och tar chansen att fundera över livets resa.

Att ta en paus är sunt ur ett psykologiskt perspektiv. Särskilda tillfällen, till exempel ett nytt år, får oss att reflektera över våra liv mer omfattande än vanligt att tänka på var vi har kommit ifrån, var vi är och vart vi är på väg. En sådan reflektion inspirerar oss ofta att sätta mål för att förbättra eller till och med förändra olika saker. Denna process kallas för ”nystart-effekten”. Psykologer hävdar att den fungerar eftersom den skapar ett tomt blad för människor för att fatta nya, bättre beslut och lämna misstag i det förflutna, samt en känsla av att vara obesudlad när vi fortsätter vår livsresa.

Att ta en paus i början av det här nya året är också viktigt ur ett andligt perspektiv. Vi som tror på och som har ett förhållande till Gud skulle beskriva denna process som mycket mer än psykologisk. För den troende är det en djupt andlig upplevelse. Vi pausar, inte ensamma med våra egna självfördömande tankar, utan i närvaro av en nådefull Gud. DENNA UTGÅVA av Stridsropet innehåll-

er en artikel om ”Starta-om”, ett arbete bland människor som blivit beroende av pornografi.

Det är ett underbart projekt där människor som var bundna hittar befrielse. Det är en tjänst som pekar – även genom sitt namn – mot en ny början med Guds nåd. De som får hjälp vet att det är en underbar, befriande upplevelse, där tidigare misstag och missade möjligheter inte bara är ett avslutat kapitel, utan faktiskt helt avskrivna, som en skuld som har efterskänkts.

På samma sätt utvidgas Guds nåd till oss alla att förlåta, rena, förnya och hjälpa oss att återuppta vår resa i närvaro av En vars tankar och planer för oss är för vår välfärd och en framtid fylld med hopp: ”Jag vet vilka tankar jag har för er”, säger Herren, ”nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.” (Jer 29:11) DET ÄR DEN sortens framtid jag önskar

dig. Det är den sortens år jag önskar dig.

Så, en sista gång, önskar jag er ett gott nytt år 2020!

Frälsningsarméns ledare i Sverige, kommendör Clive Adams

Foto: jonas nimmersjö Foto: Aivis Ilsters

s. 20 Innehåll

#1.2020 VERKSAMHET

FOKUS

Östermalmskåren i Stockholm driver nutida verksamhet i historiska lokaler.

Via Frälsningsarméns nätforum Starta om vill Christian och Johanna ge människor en sundare syn på sexualitet.

6. Ett tempel för de fattiga

20. Vill befria från porrmissbruk

MIN VÄG TILL GUD

10. Bytte både land och religion

PERSONLIGT

Att få dela med sig av den kristna tron betyder allt för Hossein, som konverterat sedan han kom till Sverige från Iran.

24. Musiken har format hennes liv

EN DAG PÅ JOBBET

VÄRLDEN

Efter operan använder Tua Dominique sin röst i hälsans och Frälsningsarméns tjänst.

Frälsningsarméns sommarläger vid kusten i Lettland ska bli tillgängligt för fler, inte minst personer med funktionsvariationer.

14. Med sång som medicin

Genom gospelmusiken växte Anne-Li Marthinussen i sin tro. Och träffade sin man!

28. Sommarläger vid havet för fler

DEBATT

19. Diskriminerande förväntningar Vår förväntan måste vara tillräckligt stor för att rymma alla barns framtid, menar Gabriel Ekbeck.

BARNENS SIDOR

32. Barnhörnan

Äntligen får barnen sina egna sidor i Stridsropet. Premiär för Barnhörnan!

s. 28 Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

3

Bilden

4

TILL HALVVÄGSHUSET i Stockholm,

som invigdes i oktober, har nu flera hyresgäster flyttat in. Rickard Finn är en av dem som ska bo i lägenheterna. Här får han hjälp av Sanna Nitzler på Frälsningsarmén när bohaget packas upp.

Foto: Jonas Nimmersjö

5

verksamhet | templet i stockholm

Ett tempel för de fattiga Besitter man den äldsta gudstjänslokalen inom Frälsningsarmén i hela världen är det kanske inte konstigt att man regelbundet ber för såväl gator som torg.

Men kåren i Templet vilar knappast på sina lagrar – här sjuder det av aktivitet veckans alla dagar. Skavankerna i det gamla huset har man lärt sig leva med.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

A

tt skriva om Frälsningsarméns kår (församling) på Östermalm i Stockholm låter sig knappast göras utan att också nämna något om kårens historia. Frälsningsarmén startade sin verksamhet i Sverige 1882 och bara några år senare inledde man bygget av en

lokal på Östermalmsgatan i Stockholm.

1887 kunde kår 1 ta det hus i besittning, som först senare kommit att kallas Templet.

– Det är spännande med en så gammal byggnad, tycker Anders Färjsjö, som tillsammans med sin fru Mildred är kårleda-

re på Templet sedan två år tillbaka.

Huset har genomlevt en del förändringar för att anpassas till verksamheten som bedrivs i dag. Gudstjänstlokalen ser dock i stort sett ut som den alltid gjort, förutom ändringar av podiet och ny färg på väggarna. Trälisten som löper längs väggarna är målad sju gånger. De olika lagren har skrapats fram så det går att se hur nyanserna skiftat genom tiderna.

Lokalen är den äldsta som fortfarande används som gudstjänstlokal inom Frälsningsarmén i hela världen.

– Lokalen är väldigt, väldigt fin, säger Anders. Att Frälsningsarmén lyckats bevara den sedan 1887 är enormt.

I DAG HYSER den praktfulla byggnaden

Anders och Mildred Färjsjö är kårledare på Templet sedan två år tillbaka.

6

på Östermalmsgatan 69 en kår med 147 soldater och 30 civilmedlemmar. Många av medlemmarna är daglediga vilket gör att en stor del av aktiviteterna på kåren sker dagtid måndag till fredag, berättar Anders Färjsjö.

Kafé i Gemenskap är öppet alla förmiddagar måndag till fredag. På måndagkvällarna samlas också en bokcirkel i Templet och varje tisdag förmiddag träffas en grupp för stavgång, som följs av

verksamhet | templet i stockholm

lunch och föreläsning på eftermiddagen.

Templets kör, som är öppen för alla som vill vara med, övar på kvällen.

Till kaféet på Templet kommer varje tisdag en kurator från Krukmakarens hus, Frälsningsarméns sam­verkansfunktion för det sociala arbetet i Stockholm. Kuratorn kan hjälpa människor med ekonomisk verifiering, djupare samtal och att hitta andra vägar och verksamheter för att få hjälp med saker där Templet inte kan. Kuratorn hjälper till med behovsprövning, för att Templet ska kunna dela ut rekvisitioner eller matkassar. Stockholms stads hemlöshetsenhet är också på plats en dag i veckan.

– Sedan har vi också möjlighet vid två tillfällen per vecka att hjälpa folk att söka hjälp från olika fonder, berättar Daniel Back, som är ansvarig för det sociala arbetet på Templet. Vi har också kontakt med en pensionerad advokat som vi kan vända oss till om vi möter någon som behöver juridiska råd.

1887 tog den första kåren inom Frälsningsarmén i Sverige det då nybyggda huset på Östermalmsgatan i besittning. Templet kom det att kallas först senare.

EFTER LUNCH PÅ onsdagar är det bön

vid ljusbäraren i stora lokalen. Då ber man för kåren och verksamheten, för soldaterna och för det som känns angeläget.

Man ber också särskilt för det böneskrin som annars ligger nere i kaféet. Det är ett skrin där kafégäster kan lägga lappar med böneämnen. När bönen för skrinet är avklarad tar en soldat på kåren hand om alla lapparna och ber för de enskilda böneämnena.

Senare under onsdagseftermiddagen träffas en bibelgrupp. Många av deltagarna är folk som brukar gå på kaféet på förmiddagarna. På så sätt har bibelgruppen kommit att fungera som en bro mellan kårens sociala arbete och kåren i övrigt.

– Det är jätteroligt att den fångar upp gäster från kaféet, menar Anders. Vi vill ju att de ska komma på våra gudstjänster.

Och det kommer några på söndagsgudstjänsten.

Onsdagkvällarna är vikta för ett språkkafé, som enligt Anders nyligen fått många fler besökare. Anledningen är den spansktalande församlingen Ministerio de Intersection La Lus De Christo, som

hyr lokalen under söndageftermiddagarna. Sedan deras gudstjänstbesökare fick höra att det fanns ett språkkafé kommer flera av dem dit för att lära sig svenska.

De som jobbar med undervisningen är volontärer.

Samma kväll övar Templets musikkår i lokalerna.

– Musikkåren är väldigt flitig och har många medlemmar som varken är soldater eller civilmedlemmar, berättar Anders. Den är en inkörsport till kåren.

OM TORSDAGARNA alternerar torsdags-

träffen med ett kulturkafé. Klockan ett börjar kaféet och halv två samlas torsdagsträffen, där inbjudna gäster håller

föredrag kring olika ämnen medan åhörarna fikar. Senare på torsdagskvällarna äger djupgående bibelstudium rum i kårens nya samtals- och konferensrum.

På lördagar finns inget stadigt program, men ofta händer något då också.

– Under terminerna brukar det vara konserter av olika slag, berättar Anders Färjsjö, och nämner tillfällen med storbandsjazz, julkonsert och den kommande vårsoarén med kårens kör den 25 april.

På söndagar hålls gudstjänst klockan elva. När musikkåren inte deltar samlas man i stället i kaféet för att deltagarna ska komma närmare varandra.

Under gudstjänsten sker alltid bön för någon eller några medlemmar och för en 7

verksamhet | templet i stockholm

– Jag ser caféet som mötesplats för olika människor, säger Daniel Back. Många är här som volontärer och hjälper till.

Stavgången, som leds av Else Andersson, har hållit på i 16 år. Varje tisdag är det dags.

VI ÄR DEN MÖTESPLATS SOM JAG TROR HAR FLEST BESÖKANDE KVINNOR AV DE ÖPPNA MÖTESPLATSERNA I STOCKHOLM. gata, ett torg eller en plats på Östermalm.

Inför veckan får personerna ett vykort med hälsning att man kommer att be för dem. En av kårens soldater ansvarar för detta.

– Det är många som är aktiva på kåren, säger Anders Färjsjö. Och det händer och sker mycket i kåren.

– Det är roligt att det finns många som vill hjälpa till och det är roligt att vi i början av 2020 kommer att hälsa nya medlemmar välkomna.

UNDER DEN KALLA tiden av året, från november till mars, öppnar Templet varje vecka sina lokaler under två nätter för något som kallas Vinternatt 2. Projektet är ett samarbete mellan kyrkorna i Östermalms kristna råd, det vill säga tre församlingar från Svenska kyrkan, 8

Franska reformerta kyrkan, Evangeliska Brödraförsamlingen (Herrnhuter) samt Templet.

Varje måndag och tisdag klockan 20 bäddas då tolv madrasser på golvet i kaféet för bostadslösa EU- och tredjelandsmedborgare. De som vill få en varm bädd för natten måste gå till Korskyrkan under dagen och söka en sovplats. Östermalms kristna råd har en anställd som ansvarar för verksamheten, och varje natt finns minst två personer på plats som sover med gästerna i Templet.

Tillsammans med Frälsningsarméns sociala center vid Hornstull arrangerar Templet också många gemensamma utflykter och ansvarar ofta för gudstjänster och andakter på centret. En viktig del i samarbetet är den gemensamma uppsökande verksamheten. I sällskap med personal från Sociala centret åker man då runt i Stockholm måndagar efter lunch för att hitta personer i utsatthet.

DET ÄR INTE bara Templets egna aktiviteter och program som lockar folk till den ståtliga byggnaden på Östermalmsgatan.

Lokalerna hyrs också ut till andra aktörer. Förutom den nämnda spansk­talande församlingen hyr Anonyma Alko­holister in sig, liksom två körer – DaCapo och Sällskapet Ds. Varje vardag mellan klockan nio och

elva tar desutom Gula Änglarna plats i lokalerna. Det är en ideell grupp som tidigare utgick från Oscarsförsamlingen, men som numera är helt fristående. De samtalar med utsatta personer och försöker hjälpa dem som har ekonomiska behov.

– Det gör att vi ständigt har nya människor som kommer till vårt kafé, förklarar Daniel Back. Gula Änglarna har upptagning från hela Stockholmsområdet. De behövande får en nummerlapp och väntar på sin tur medan de äter frukost i kaféet. Ungefär en tredjedel av våra gäster är personer som kommer för att träffa Gula Änglarna.

DET STORA NAVET i kårens sociala verksamhet är Kafé i Gemenskap Östermalm.

Det är ett samarbete mellan föreningen Ny Gemenskap och Templet. Templet driver själva kaféet och står för alla kostnader, förutom en halvtidstjänst som Ny Gemenskap ansvarar för.

Till kaféet kommer mellan 50 och 60 gäster varje dag. De får en gratis frukost med bröd, fil och te. Önskas kaffe får man betala fem kronor. Varje förmiddag klockan halv elva hålls en andakt i kaféet. Om onsdagarna ber man särskilt för böneskrinet, som sedan tas till bönesamlingen på eftermiddagen.

– Om vi räknar andakten som en

verksamhet | templet i stockholm

Frukostförberedelser.

Kaféet serverar närmare 60 gäster varje dag.

Musikkåren har många medlemmar som varken är soldater eller civilmedlemmar.

gudstjänst, där vi ber, sjunger och delar ett ord, så har vi omkring 150 personer som närvarar varje vecka, berättar Daniel Back. Vi är den mötesplats som jag tror har flest besökande kvinnor av de öppna mötesplatserna i Stockholm. Vi är ett lugnt kafé utan stök där man känner sig trygg.

– Något stort vi gör i det sociala arbetet är ”Lunch i gemenskap”. Då möblerar vi om hela våningen så att det blir sittplatser för många fler. Vid ett sådant tillfälle serverar vi drygt 200 gäster som får en lunch och en liten efterrätt och gemenskap, säger Anders. Detta gör vi en gång per termin.

INKLUSIVE DE TVÅ kårledarna finns det fyra anställda på kåren. Därutöver har Ny Gemenskap en anställd i kaféet. Det räcker naturligtvis inte för att hålla igång de många verksamheterna. För att allt ska fungera krävs många volontärer från olika håll och frivilliga från kåren – både under gudstjänster och i det dagliga arbetet. Bara i kaféet behövs det minst fyra personer varje dag, utöver de som är samtalspersoner.

De frivilliga från kåren är ofta äldre kvinnor som arbetat länge i Frälsningsarmén och som vill fortsätta att dela med sig av sin tid och kraft.

– De har ett stort förtroendekapital

som är viktigt i samtalen, menar Daniel.

Det hjälper också att de är kvinnor.

– Många utsatta talar gärna med en kvinna som kan fungera som en modersgestalt. Den rollen kan de fylla, förklarar Daniel och berättar att det ofta händer att de får be med någon vid borden i kaféet.

Han skulle gärna se att man i större utsträckning kunde ta tillvara de resurser civilsamhället har att erbjuda. Alla pensionerade och kunniga människor i och utanför kåren, som har kunskaper och tid att ge till dem som behöver.

NÄR ANDERS OCH Mildred började som kårledare 2018 var kåren mitt uppe i ett projekt med att måla om kårens lokaler.

Arbetet var uppdelat i två etapper. I första omgången skulle taket målas om och ny belysning införskaffas. Därefter skulle resterande ytor målas. Men kostnaderna sprang iväg och etapp två har därför tills vidare fått läggas på hyllan.

Under våren 2019 upptäckte man dock att vapnet på fondväggen höll på att krackelera. Kunnigt folk som togs dit för att se om emblemet kunde räddas fann minst fyra färglager bakom den spruckna ytan. Man bestämde sig då för att försöka återställa vapnet till sitt ursprungliga utseende.

– Vi hittade först en bild från 1916 som vi länge var inne på att utgå ifrån. Men

så hittade vi också en bild från 1889, och fann fragment av det vapnet allra underst på väggen, förklarar Anders Färjsjö. Det är det vapnet som syns på väggen nu. g

fakta templet i siffror 1887 Lokalen byggs.

147 soldater i dagsläget.

28 medlemmar i musikkåren.

30 civilmedlemmar.

4 anställda + 1 person anställd av Ny i Gemenskap.

2019 Vapnet på väggen återställt till original.

9

min väg till gud | hossein bahrami

Bytte både land och Hossein och hans fru lämnade Iran för Sverige. Här blev de kristna och därför har vissa tagit avstånd från dem.

Men att leda bönegrupper och Alpha-kurser på persiska och därmed få dela med sig av den kristna tron är värt mer än något annat för dem.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: ARNE VAUHKOLA

I

JAG KÄNDE I MITT HJÄRTA ATT JAG MÅSTE BLI FRÄLST, FASTÄN JAG INTE RIKTIGT VISSTE VAD DET INNEBAR.

10

Iran växte Hossein Bahrami upp tillsammans med två syskon i en muslimsk familj. Själv trodde han på Allah och deltog i en del religiösa högtider, även om det främst var mamman som var praktiserande när det kom till bön och fasta exempelvis. Det var en helt okej uppväxt tycker Hossein, men däremot ville han inte låta sina egna framtida barn vara en del av det iranska samhället. Därför gav sig han och frun av därifrån 2002 och kom till Sverige och Västerås, där de har släktingar.

– Vi kände inte att barnen skulle vara trygga i Iran på grund av regimen där. Jag tror att 90 procent av invånarna skulle lämna landet om de kunde, menar Hossein.

Men det var inte lätt att få uppehållstillstånd här. Tre gånger fick paret avslag på sin ansökan, vilket gjorde att de tvingades leva gömda. Via en släkting som ägde en pizzeria kunde Hossein arbeta svart och på så vis få en inkomst.

Foto: Hosein Velayati/CC foto: ‫هداز یاه رداهب‬/CC

Iranska soldater paraderar

Azaditornet, Teheran

foto: Diego Delso/CC

Badab-e Surt

religion I IRAN hade Hossein både druckit mycket alkohol och använt droger. Främst rökte han hasch och opium, och vid ett tillfälle drog han på sig en kortare fängelsedom på grund av detta.

Under den första tiden i Sverige var Hossein på krogen tre gånger i veckan, detta trots att första dottern föddes efter bara någon månad här. Han hade alltid dunkar med hembränd sprit hemma och menar själv att han nog kunde klassas som alkoholist.

Hans farbrors fru är kristen och hon tog efter en tid med sig det iranska paret till en pingstkyrka. Men Hosseins agenda var att då bevisa att islam var den rätta tron. Fast väl i kyrkan greps han av atmosfären och någonting hände inombords.

– Jag kände i mitt hjärta att jag måste bli frälst, fastän jag inte riktigt visste vad det innebar. Men jag gick fram och människor bad för mig och från den dagen började jag kalla mig för kristen, berättar han.

Foto: Samaee M. Samaee/CC

min väg till gud | hossein bahrami

Teheran

Tillsammans med sin fru lämnade Hossein Iran 2002.

– Vi kände inte att barnen skulle vara trygga i Iran på grund av regimen där.

TROTS DETTA fortsatte Hossein sin livs-

stil med alkohol och droger i ytterligare fyra år. Han var också slav under snus och cigaretter, men allt detta skulle så småningom få sin vändning. När släktingen sålde pizzerian riskerade Hossein att bli arbetslös, men dagen efter sista jobbpasset fick han turligt nog en ny tjänst. En bekant hade nämligen precis öppnat en annan pizzeria där Hossein nu fick anställning. Den mannen var varmt troende och pratade mycket och gärna om Jesus.

– Det blev som en väckelse för mig och jag fick en sådan hunger efter mer.

Efter arbetet kunde vi prata i timmar om den kristna tron och jag kände verkligen

Guds närvaro under de samtalen, förklarar Hossein.

– Jag började också förstå att jag inte levde rätt. För även om jag hade bytt religion så var jag samma människa som

innan, fortsätter han.

VÄNNEN ÖPPNADE också Bibeln och

hänvisade till verser i den, något som blev revolutionerande för Hossein. På 11

min väg till gud | hossein bahrami

den tiden förstod han själv inte mycket av Bibeln, men han upplevde det som om Guds Ande var med under dessa samtal och uppenbarade saker och ting. Hossein bestämde sig för att ha en fasteperiod för att få mer av den helige Ande i sitt liv. Det gav effekt.

– Efter tre dagar hörde jag hur Gud började tala till mig och han påpekade att det inte var han som var min Gud, utan nikotinet, berättar Hossein.

– Min vän bad för mig angående detta och efter en vecka märkte jag att jag inte var röksugen längre. Jag hade försökt sluta själv flera gånger tidigare utan att lyckas, fortsätter han.

Hossein hade sparat snus och cigaretter ifall han inte skulle klara av brytningen, men efter tio dagar gjorde han sig av med alltihop. Han slutade också att dricka alkohol och att gå till krogen.

Snart förändrades även hans språk så att hans fula vokabulär och svordomar försvann. Allt inom loppet av en månad.

Men med detta följde även en baksida – han blev en aning isolerad.

– De vänner som var antingen muslimer eller ateister tog avstånd för att jag pratade om Jesus hela tiden, säger Hossein.

– Men Gud hör mig och känner mig och även om det kommer svårigheter så vet jag att han är med mig och ger mig kraft, fortsätter han.

OCKSÅ HANS FRU, även hon från en muslimsk familj, blev kristen. Bibelläsning och bön fick en framträdande roll i parets liv. Hossein hade haft svårt att komma iväg till kyrkan på grund av arbetet, så ett viktigt böneämne var just att han skulle få möjlighet att vara där på söndagar. Glädjen var stor när han lade fram sin önskan på arbetsplatsen och man lät honom slippa arbeta de dagarna. Hädanefter kunde han vara med på gudstjänsterna, något som fick honom att växa i tron ytterligare.

På den tiden gick paret till en persisk församling. Sju år efter första dotterns födelse fick de ännu en dotter och som familj gick de tillsammans till kyrkan.

12

GUD HÖR MIG OCH KÄNNER MIG OCH ÄVEN OM DET KOMMER SVÅRIGHETER SÅ VET JAG ATT HAN ÄR MED MIG OCH GER MIG KRAFT.

Idag är döttrarna tio respektive 17 år gamla och aktiva i en pingstförsamling i Västerås.

– Jag är säker på att det var Herren som ledde oss hit, för om vi hade varit kvar i Iran så hade vi nog inte kommit till tro på Jesus, menar Hossein.

Han och hans fru kom snart med i en hemgrupp och de blev också ledare för en sådan vilket de är än idag. Hossein läste dessutom teologi på distans och när den stora flyktingvågen kom för några år sedan ledde han även en Alpha-grupp, en grundkurs i den kristna tron, på det persiska språket. Uppdraget landade hos Hossein efter att han kommit i kontakt med Frälsningsarmén i Västerås, som uttryckte ett behov av någon med dessa språkkunskaper.

NUMERA ÄR Hossein heltidsanställd på Frälsningsarmén där han hjälper till med lite av varje, bland annat inom FFA, Football for all Global. Flyktingkillar träffas och spelar fotboll, men får också lära sig om etik, andlighet och det svenska samhället.

– Frälsningsarmén är jättebra och jag gillar själva namnet, för just att leda folk till frälsning är vad jag brinner för. Därför vill jag vara en del i den visionen.

– Att följa Jesus är en självklarhet för mig och det ger hopp för livet, men också inför döden. För jag vet att jag fortsätter att leva även när jag dör, avslutar han. g

fakta hossein bahrami Ålder: 43 år.

Bor: I parhus i Västerås.

Familj: Fru och två döttrar.

Sysselsättning: Diverse göromål på Frälsningsarmén i Västerås.

Läser gärna: Bibeln och kristen litteratur.

Hobby: Fotboll.

Foto: Daniel Örnberg

aktuellt Frälsningsarmén hjälper efter julhelgerna

I UMEÅ ARRAGERADE FRÄLSNINGSARMÉN EN JULGOSPELKONSERT MED SAMUEL LJUNGBLAHD och den speciellt sammansatta julgrytekören ”Red kettle masschoir” i Idun Folkets hus. De 800 platserna var fullsatta, stämningen hög och gudsnärvaron stark. g

NYÅRSFIRANDE FÖR HELA UNGDOMAR

JULGRYTAN PÅ NÄTET SUCCÉ

Ungdomar från hela landet deltog i Frälsningsarméns årliga nyårsläger. Runt temat ”Hela Dig” fick ungdomarna delta i allt från fotboll och fest till workshops om psykisk ohälsa, sexualitet, kreativt skapande och gospel. g Gabriel Ekbeck

Foto: Jonas Nimmersjö

EFTER JULENS alla utgifter upplever många att ekonomin stramas åt rejält. Familjer som kanske gjort allt för att satsa på barnen får en tuffare situation med svårigheter att klara matinköp, hyra och barnens omkostnader. För den som saknar ett eget hem är kylan tärande. Människor i hemlöshet drabbas av förfrysning, problem med hygienen och får svårare att sova eftersom man tvingas vara i rörelse.

Frälsningsarmén finns med och hjälper behövande även när julljusen släckts. Vi delar ut mat och kläder, erbjuder tak över huvudet, bjuder in till gemenskap och ger ekonomiskt stöd och rådgivning. g Carina Tyskbo

Under Frälsningsarméns största insamlingsperiod nåddes hundratusentals svenskar av budskapet om att hjälpa till och ge julens gemenskap till fler. Redan innan Julgrytans insamlingar kom igång ute i städerna började pengarna strömma in via enskilda satsningar på Better Now, en insamlingsplattform online för hjälporganisationer.

Henry Lindell, kårledare i Örnsköldsvik, rapporterade redan 12 november att man hade samlat in hela 12 000 kronor via Internet. − Vi är lite tävlingsinriktade av oss här uppe, säger han och skrattar. Men julgryteinsamlingen är oerhört viktig för kårens arbete. g Carina Tyskbo

FRÄLSNINGSARMÉNS ÅRLIGA JULKONSERT I STOCKHOLM TILL FÖRMÅN FÖR JULGRYTAN arrangerades förtjänstfullt av Söderkåren i Eric Ericsonhallen. Pampiga stycken framförda av Söderkårens musikkår varvades med körsång av Adolf Fredriks musikklasser och välkända tongångar från Tuas Kapell och Hayati Kafé. Däremellan spelade Monica och Carl-Axel Dominique fyrhändigt på piano. En särskild eloge måste ges till EvaMarie Agnelid, som med fyra timmars varsel hoppade in som solist istället för Tua Dominique. g

13

en dag på jobbet | tua dominique

Med sång som medicin Efter tre decennier på operascenen använder Tua Dominique sin röst i hälsans och Frälsningsarméns tjänst. I projektet Salome sjunger hon med äldre och andra d ­ emensdrabbade runt om i Stockholm. ”Det är fantastiskt att se hur långt sången kan nå in i en sjuk människa”, säger hon.

9.00

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

KLOCKAN 9.00 Morgon på Söderkåren

i Stockholm. Ett par oktoberlöv singlar med in när Tua Dominique slår koden och öppnar porten. − Hej! Vilken spännande dag det ska bli! utbrister hon med ett stort leende, och håller upp dörrarna för maken Jonas, som kommer strax bakom.

Tua och Jonas delar arbetsrum en halv trappa ner på kåren (församlingen). Makarnas skrivbord står i vinkel mot varandra, Jonas har ett pianotangentbord kopplat framför sin dator. Där komponerar och arrangerar han musiken paret använder i arbetet. Tua kollar mejl och berättar. − Efter många år som professionell operasångerska frågade jag Anna−Lena Paulsson, tidigare kårledare här på kåren, om jag kunde hjälpa till med något.

Frälsningssoldat hade jag varit sedan länge, säger hon.

Det visade sig att ett projekt med syfte 14

att arbeta läkande med musik för äldre och andra i demenssjukdom stod utan ledare. Tua fick börja och så småningom Jonas också. − Det här är så roligt! Och jag fick helt själv bestämma utformningen på jobbet.

10.05 Två trappor upp i kaféet dricker vi

kaffe med utsikt ner över Hornsgatans evigt brusande trafik. Tua fortsätter: − Ganska snart upptäckte jag att det var svårt att få folk att komma hit till kåren för att sjunga. Så jag tänkte att jag får komma till dem istället. Jag satt igång att mejla äldreboenden och fick snart napp, säger hon.

Nu besöker hon varje månad fyra demensboenden och fyra dagverksamheter.

Sånghäften, en högtalare med komp, och så maken själv och hans kontrabas, tar hon med sig. Utifrån det skapas en väldigt omtyckt halvtimme med sång i aktivt samspel med de gamla.

en dag på jobbet | tua dominique

”En gång jag seglar i hamn..” sjunger Tua Dominique tillsammans med maken Jonas och 20 pensionärer på dagverksamheten Grindstugan på Södermalm.

10.05

9.00

15

en dag på jobbet | tua dominique

15.30 10.50

Ann−Marie (t v) följer med sin make till Glädjekören, ett projekt inom projektet Salome för personer med demenssjukdom.

Nu har hon själv börjat sjunga i kören.

12.15

11.21 15.30

− Det är fantastiskt att se hur långt sången kan nå in i en sjuk människa.

Hur mycket som kan väckas till liv när de känner igen älskade gamla melodier från ungdomen, säger Tua. Jonas äter kardemummabulle, lyssnar och nickar. − När jag arrangerar vill jag alltid att det ska klinga bra på ett enkelt sätt. Melodi, tonart och tempo är viktigt för att alla ska kunna sjunga med, säger han.

10.50 Tua sorterar sånghäften utanför kontoret. I väskan lägger hon ”Vi sjunger och minns 23”, högtalaren och en Ipad med låttexter. Kappan och lite läppstift på, sedan är hon redo för avfärd. På Krukmakargatan står Volvo V70:n parkerad, där kontrabasen är inpackad sedan länge. Den orkar inte Jonas släpa in och ut varje gång. − Den ligger tryggt här, ingen orkar stjäla ett instrument som väger 15 kilo, säger han och skrattar.

16

Längs Ringvägen far vi mot Grind­ stugan, en dagverksamhet i fastigheten Guldbröllopshemmet, en vacker tegelbyggnad uppförd av kung Oscar II. Vi kliver ut på plan 5 i en hall med höga välvda tak, träpaneler och djupa fönsternischer.

11.21 − Välkomna! Innan Tua hängt av

sig kappan ropar de äldre inifrån samlingsrummet där de flesta redan sitter bänkade i sittgrupperna. Tua hälsar och delar ut sånghäften medan Jonas värmer upp. Snart är all personal och runt 20 pensionärer samlade. − Äntligen är vi här igen! säger hon över sorlet. Jag heter Tua och det här är min man Jonas. Hör ni, vi börjar med att sjunga upp oss lite − ”En gång jag seglar i hamn” på sidan 1!

Musiken sätts på och Jonas börjar spela. Kontrabasens mjuka, dova ton vägleder gruppen. Tua går omkring medan hon sjunger. Hon ser på var och en, använder hela kroppen och rör vid de äldre.

Ömsom gestikulerar, ömsom dirigerar.

De gamla sjunger av hela hjärtat.

Efter en stund följer ”Rosa på bal”. − Kläm i nu på slutet, hojtar Tua. − Rosa jag ääälskar dig! sjunger gruppen och en dam i spräcklig blus ropar bravo.

Efter ytterligare några sånger blir det ”frälsissvängigt”, som Tua säger. ”Ovan där” följs av ”Stockholm i mitt hjärta”.

Personalen sjunger lika engagerat.

12.00 − Tusen tack för idag, detta lät

verkligen bra! säger Tua till gänget på Grindstugan. − Vi tycker så mycket om er, säger en dam med eftertryck och alla applåderar.

Makarna Dominique går runt en stund och småpratar med deltagarna och personalen.

12.15 Under lunchen på en indisk res-

taurang berättar Tua om 30 års frilansande på bland annat Operan, Folkoperan

13.00

en dag på jobbet | tua dominique

På Vasakåren talar Tua om sitt arbete bland demenssjuka inför 15 intresserade ­Frälsningsarméanställda från Norge.

11.21

12.00

och på flera privatteatrar. Och sånguppdragen fortsätter. Att få ihop schemat kan ibland vara tufft när hon som nu ska uppträda fyra helger i rad, vid sidan av arbetet. Men så länge det är roligt att sjunga och hon är efterfrågad vill hon fortsätta. − På fritiden vill vi två musiker bara vara hemma. Jag älskar att odla, vi har stora grönsaksodlingar i trädgården och växthus med 37 olika sorters chili, säger hon och hugger in på den välkryddade räkgrytan.

Jonas nickar. − Ja, vi är dessutom befriade från sociala medier och har tid över till annat, säger han men tillägger att det ändå är roligt att musikprojektet på Söderkåren blir omskrivet. En DN-artikel om Tuas och hans arbete ledde till massor av respons.

13.00 Efter lunchen bär det av till Vasa­

kåren där Tua ska tala inför 15 norska Frälsningsarméanställda inom äldre-

verksamhet. Hon visar bilder och beskriver sitt arbete och kören som är en del av demensprojektet Salome. Norrmännen lyssnar uppmärksamt och ställer frågor. − En grupp som ofta glöms är de anhöriga. De kan ha det väldigt tungt. Därför innebär min verksamhet också en stunds vila från ansvar och arbete medan jag leder kören. Salome står för ”vila och frid” så det tycker jag passar bra, berättar hon.

15.30 Tillbaka på Söderkåren är det dags att ladda för Glädjekören, som deltagarna valt att kalla den. I entrén droppar deltagare från 40 år och upp emot 80 in, och rummet fylls av prat och glada hälsningar medan halsdukar och jackor åker av. Med kören vill Tua nå även de yngre, som upplever sig för unga för traditionell dagverksamhet.

Paula är 61 år, har mörk page och pigg, brun blick. Hon har åkt färdtjänst från Smidö utanför Bro under de två och ett halvt år hon varit med i Glädjekören.

− Tua är fantastisk, en perfekt körledare och så duktig. Det här är den bästa kören!

Körvännen Anita håller med: − Jag har varit i en svacka som ensamstående men här är det så trevligt. Det är kul att sjunga. Tua är så skicklig och man känner sig så omhuldad, säger hon.

Tidigare i livet har kvinnorna sjungit mycket och det är fint att mitt i bekymren med minnet få ta upp sången igen.

15.45 Kaffedoft och tårta med bär lockar

alla kördeltagarna upp till kaféet. Tuas granne Lillemor är volontär och hjälper till med det praktiska kring fikat. − På så sätt kan jag fokusera på kören, det är så skönt, säger Tua som kilar runt mellan borden och hälsar på alla.

Hans och frun Anne-Marie har åkt från Jakobsberg till Södermalm, Anne-Marie som anhörig. Men nu har hon själv börjat sjunga med i Glädjekören. − Vår dotter frågade oss: Var det många 17

en dag på jobbet | tua dominique

gamla och sjuka på den där kören? Ingen aning, svarade vi, alla är så pigga och glada när vi sjunger! säger Ann-Marie och skrattar.

67-åriga Jan och hustrun Gunilla är glada över gemenskapen kring körövningarna. Jan berättar att han arbetat som konsult i organisationsfrågor. − Jag har skrivit flera böcker som fortfarande används på regeringsnivå. Nu hjälper min fru mig att följa med i noterna när vi sjunger, säger han och dricker lite kaffe. Gunilla ser på honom med värme.

16.03 Dags för uppsjungning i gudstjänstlokalen. Stämningen är glad och alert. De 30 deltagarna står i en halvcirkel kring flygeln och Tua. − Ner med stödet djupt i magen när vi ska upp på den här höga tonen, säger Tua högt och pekar på magen.

Jonas sitter intill en dam i randig jumper och hjälper henne lite senare att hitta i sångpärmen. “There is a lady all in white, singing a lullaby”, sjunger kören medan Tua dirigerar.

15.45

− Bra! ropar hon och fortsätter uppmuntrande: Tjejer, njut av den höga tonen, håll den kvar! Den är inte så hög egentligen.

Snart svänger kören loss till ”I can’t give you anything but love”, följt av ”Viva la musica” som sjungs i kanon. Slutligen står alla upp och trycker i med ”Leva livet” under Tuas entusiastiska ledning.

Repetitionen är slut och många skrattar uppsluppet. Kördeltagarna droppar av, några går till entrén för att se om färd-

tjänstbilen är på plats.

17.00 Tua och Jonas plockar raskt ihop,

slänger på sig kappa och rock och skyndar vidare ut i huvudstaden. Hon ska repetera ett sångframträdande tillsammans med den kända dansaren Virpi Pahkinen och han laddar för kvällens föreställning på Folkoperan, ett stenkast bort. − Stort tack för idag! säger Tua och vinkar.

Varmt leende, som alltid. g 16.03

Humöret i topp. Glädjekörens 30 deltagare smittas av Tuas engagemang under repetitionen på Söderkåren. Flera har åkt färdtjänst hit och ser fram emot att träffas hela veckan.

18

De låga förväntningarnas diskriminering I MAJ 2007 genomfördes av en amerikansk tekniktidning en stor konsumentundersökning som kom fram till att iPhone är den telefon människor tycker bäst om. Vad som är uppseendeväckande med detta resultat är att undersökningen gjordes två månader innan produkten lanserats, förväntningarna på telefonen var så stora att användarna redan var nöjda.

På samma sätt finns studier som bevisar att om du berättar för en person att en maträtt smakar illa är sannolikheten högre att personen kommer hålla med dig, inte för att maträtten faktiskt smakar illa utan för att förväntningar har en stark påverkan på hur vi uppfattar vår omvärld.

FÖRVÄNTNINGAR spelar även en viktig roll i mötet mellan människor och särskilt angeläget är det att uppmärksamma fenomenet när det handlar om vår syn på barn.

Michael Gerson, talskrivare till president George W. Bush, myntade i början av 2000-talet begreppet de låga förväntningarnas rasism, vilket kan vara goda intentioner som slår fel på grund av att vi har olika förväntningar på människor utifrån kultur och etnicitet.

Vi ser exempel på detta i skolor i svenska utanförskapsområden där nyanställda rektorer vittnar om hur ansvariga vuxna har så låga förväntningar på eleverna att de på förhand är dömda att misslyckas. Tanken det blir inte bättre än så här leder

foto: jonas nimmersjö

debatt

till att utsatthet accepteras, resurser sätts inte in och skolorna blir fritidsgårdar som helt saknar utrymmen för studier och läxläsning.

LIKNANDE DISKRIMINERING finns mot

barn som inte passar in i den funktionsnorm som råder. Många barn med funktionsnedsättning hänvisas till en särplattform både när det gäller skola och fritid, vilket ofta resulterar i lägre förväntningar på individen att kunna bidra och skapa något av till exempel kulturellt värde.

De låga förväntningarnas diskriminering gör att dessa barn, som befinner sig i samhällets utkanter på grund av socioekonomisk utsatthet eller funktionsnedsättning, nekas de utmaningar och resurser de behöver för att nå sin fulla potential.

Detta går helt emot svensk lagstiftning, barnkonventionen och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna MEN BEGREPPET hög förväntan har inte

enbart en positiv klang.

Efter millennieskiftet har unga vuxit upp i generation stress och såväl europeiska som amerikanska undersökningar visar att dagens 18–35-åringar är mer stressade än någonsin på grund av alla de förväntningar och möjligheter som omvärlden projicerar på dem. Men krav på produktion är inte samma sak som tilltro till ett barns förmåga att utvecklas, en trygg miljö kan motivera framsteg utan att skapa prestationsångest.

LÅT DIN FÖRVÄNTAN VARA TILLRÄCKLIGT STOR FÖR ATT RYMMA ALLA BARNS FRAMTID. GOD FÖRVÄNTAN däremot innebär åtgärder och satsade resurser, vilka uteblir om vi tror att det inte finns någon möjlighet till förändring.

Men vi får aldrig acceptera utsatthet som status quo, istället måste vi ha en förväntan som inte begränsas av postnummer eller funktionsnedsättning.

Låt din syn på barnen aldrig stanna vid tanken jag tror inte det blir bättre än så här utan låt den andas tillförsikt, titta barnen i ögonen och säg: jag tror att du kan.

Låt din förväntan vara tillräckligt stor för att rymma alla barns framtid. g

Gabriel Ekbeck Projektledare för Kylskåpsradion, Frälsningsarmén

19

FOKUS | Starta om

Vill befria från porrmissbruk Pornografikonsumtion kan bli ett allvarligt missbruk som binder individer och trasar sönder relationer. Frälsningsarmén bestämde sig för att göra något åt saken. På nätforumet ”Starta om” får människor hjälp av andras erfarenhet och redskap till en mer sund syn på sexualitet.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

I

flera år har utbudet av pornografi på internet ökat lavinartat. Enligt en undersökning från år 2017 sågs närmare 92 miljoner porrfilmer på ett år, 4,6 miljarder timmar spenderades framför porr och en enskild pornografisk hemsida hade 64 miljoner besökare på en dag.

Konsumtionen av porr går även ner i

åldrarna och innehållet har hårdnat markant.

Pornografin omsätter stora summor pengar och spelar i samma ekonomiska division som vapen- och droghandeln.

De faktiska fysiska effekter som kan uppstå hos oss människor vid hög porrkonsumtion har länge negligerats. Men

Bemötandet är oerhört viktigt, menar Christian Samuelsson. Man måste bli sedd, behandlas unikt och uppleva oss som seriösa.

20

nu sätts ljuset mer och mer på missbruket och dess konsekvenser för individer, familjer och samhälle.

CHRISTIAN SAMUELSSON är samord-

nare för forumet Starta om, Frälsningsarméns hemsida för hjälp till den som fastnat i missbruk av pornografi. Han tar emot hjälpsökande som mejlar eller ringer och kopplar samman dem med rätt hjälp. Hemsidan ger möjlighet att läsa om andras missbrukserfarenheter, få information, skriva anonymt och få svar.

Christian berättar att porrsurfandet har blivit en allt naturligare vana, ett sätt att släppa på trycket för en stressad ”svensson” med vanligt jobb och familj. Men porren riskerar att kidnappa vårt belöningssystem och till slut måste man öka dosen och se mer eller grövre innehåll. − Dopaminutsöndringen i samband med sex och orgasm är mycket hög. Det mår vi ju bra av. Men många porrkonsumenter upplever efterhand att de fastnar i tittandet och att sex med partnern inte längre är tillfredsställande. De kan även drabbas av så kallad ”porrimpotens”, det

FOKUS | starta om

− Vi är som en slags vårdcentral, där människor får en första hjälp att bli fria från porr, säger Johanna Lindhult och Christian Samuelsson, ansvariga för Frälsningsarméns nätforum Starta om.

21

FOKUS | Starta om

vill säga erektionsproblem vid vanligt sex, när filmerna inte finns med, säger Christian.

DEN SOM KONTAKTAR Frälsningsarméns forum är oftast en man i 25−50-årsåldern, med ett porrmissbruk som pågått under flera år. Han kan vara singel, ha en relation eller vara gift och ha barn.

Så gott som alltid är han bruten, nere på botten och väldigt desperat – beredd att ta vilken hjälp som helst oavsett om han inledningsvis inte ville söka stöd.

– Vi är ofta sista utposten, även om vårt mål är att komma in tidigare med hjälpen. Därför är vårt bemötande oerhört viktigt. Man måste bli sedd, behandlas unikt och uppleva oss som seriösa. Då vinner vi förtroende och personerna vågar dela med sig, säger Christian.

Alla som hör av sig till Starta om får

ett personligt telefonsamtal eller knyts till en grupp. Frågan ”Var befinner just du dig och vad behöver just du?” är viktig att ställa. I ett missbruk behöver man få stå till svars för någon, ha en så kallad ”accountability partner”. Porrsurfning är anonymt, något man kan syssla med helt utan personligt ansvar. Att börja tala är därför ett första viktigt steg, menar Christian. Finns tidigare trauman med i bilden skickas den hjälpsökande vidare till personer med rätt kompetens. Teamet samarbetar till exempel med Frälsningsarméns samtalscenter Eken.

EN VIKTIG NYCKEL till att komma ur ett missbruk är att identifiera när risken för konsumtion är som störst. När tittar man på porr, var och i vilken situation?

Kanske ska man byta från smartphone till knapptelefon eller installera porrfil-

ter. Generellt behöver personen se över sina vanor: hur man äter, sover, motionerar och umgås med vänner. Allt som hjälper till att bygga bra vanor i livet. Starta om erbjuder även möjlighet att tala i sluten grupp. − Online-gruppen är ett nystartat pilotprojekt med max fyra−fem deltagare där vi delar erfarenheterna av att inte kunna sluta titta på porr. Vi uppmuntrar varandra på olika sätt att komma vidare. Behövs det startar vi nya specifika diskussionstrådar, till exempel om porrmissbruk för den som är i relation, säger Christian.

JOHANNA LINDHULT är pastor, sexolog och administratör för Starta om och tar emot de kvinnor som kontaktar forumet.

Hon har länge varit aktiv inom pingströrelsen och EFK och drivs av flera hjärte-

fakta Starta om Ett forum för att prata om porrkonsumtion.

Information om porrens effekter på individen och samhället.

Verktyg för att sluta konsumera porr.

Möjlighet att få en kontaktperson som man kan ha privata samtal med om sin porrkonsumtion.

Mailadress: kontakt@startaom.se Läs mer på: www.startaom.se Visionen för Starta Om: Vill se en ”porrfri” kyrka helgad åt Gud. Vill se individer bli fria från en tvångsmässig konsumtion av internetpornografi.

Vill uppmuntra till en sund syn på sexualitet och relationer.

Fikarast på högkvarteret. Att Starta om drivs av Frälsningsarmén har enbart mötts av positiva reaktioner menar Johanna och Christian.

22

Vill att varje barn ska få en barndom fri från nätpornografi och att varje ungdom ska få äga sin egen sexualitet.

FOKUS | starta om

frågor, till exempel att stötta tjejer och kvinnor i sin självbild och i synen på sin kropp. − Unga lever sitt liv på nätet och porren är inget undantag. Den har blivit så normativ. Bland 16-åringar har 96 procent av killarna och 54 procent av tjejerna aktivt sökt upp porr. Man reflekterar inte ens över om det är negativ för en eller inte, säger hon.

Majoriteten av tjejerna hör av sig angående sina porrkonsumerande pojkvänner. De undrar över sina kroppar, jämför dem med pornografins kvinnokroppar och funderar över hur killen ser på det.

De vet att han tittar på porr och går in på hans sidor – varpå självkänslan faller totalt. − Då får jag uppmuntra och förklara att tjejerna vare sig ska eller behöver vara någon annan än sig själva, säger Johanna med eftertryck.

TJEJER I KRISTNA par som bestämt sig för att vänta med sex till äktenskapet hör också av sig. Beslutet att vänta har paret tagit gemensamt, men när hon ser vad han konsumerar på nätet blir hon knäckt. Många kvinnor som ringer eller skriver till Johanna är dessutom väldigt skärrade över att så mycket våld är inblandad i porrens värld, med stryptag, slag, nedsättande ord och incestpornografi. Så unga som 12-åringar möts även av detta vilket naturligtvis är förödande för en ung människa som ska forma sin sexualitet.

Porren utgör en miljardindustri och resan från betalporr till gratisporr är en stor framgång för producenterna, som ofta har samma ägare. Baserat på vad du redan konsumerar föreslår porrsajten nya förlag som ”du kanske gillar” för att hålla dig kvar. De nya har i sin tur ofta grövre innehåll. − Porrproducenter och distributörer kämpar med näbbar och klor för att vi ska välja dem och vilja ha mer. Det är otroligt uträknat. Gränserna flyttas fram och många måste precis som med alkohol konsumera mer och mer för att få samma rusch, säger Johanna.

Som pastor, sexolog och administratör för Starta om är det en hjärtesak för Johanna Lindhult att stötta tjejer och kvinnor i sin självbild och i synen på sin kropp.

ATT STARTA OM drivs av Frälsningsar-

mén har enbart mötts av positiva reaktioner menar Johanna och Christian. För dem är det viktigt att lyfta fram Jesus Kristus och inte skämmas för evangeliet, som är en Guds kraft till frälsning. Som kristna ser de tydligt hur porren utgör en mörk kraft som vill binda och splittra relationer och liv. Många porraktörer utnyttjas dessutom i människohandel och blir utsatta för misshandel och våldtäkter. − Porr är för många en medicin som dövar själslig smärta. Vi ska tillsammans med Gud sätta människor fria. Då är det viktigt att identifiera roten till missbruket som kan handla om ensamhet eller sociala svårigheter, menar Johanna.

Christian flikar in att många av de hjälpsökande uttrycker att de aldrig varit känslomänniskor tidigare men att de nu kan dela svåra saker och gråta inför andra.

– Det är vackert att få hjälpa människor på det här sättet, säger han och låter berörd.

STARTA OM HAR nu funnits i två år och under den tiden har flera vittnat om att de blivit mycket bättre och kan gå vidare i livet. − Vi är som en slags vårdcentral, där människor får en första hjälp att bli fria från porr. Men roten till problemet kanske man får jobba med under en längre tid i livet, säger Johanna Lindhult. g 23

personligt | anne-li marthinussen

fakta ANNE-LI MARTHINUSSEN Familj: Maken Jon-Anders och barnen Hugo 22, Ruben 21, Noah 18 och Kelly-Li 10. Älskar: Att gå på musikal eller medverka i opera. Att gå långa promenader. Sjunga och leda kör. Att resa.

Att sticka mönstrade koftor.

Gillar inte: Att äta lever. Death Metal.

Höjder. Att inte kunna göra allt längre.

Att sticka enfärgade plagg.

24

personligt | anne-li marthinussen

Musiken har format hennes liv Hon är född i en officersfamilj och växte upp i Frälsningsarméns lokaler med fri tillgång till piano. Tidigt fick hon vara med och leda de minsta, ”minisarna”, i barnkören. Kanske inte konstigt då att musik och ledarskap kommit att prägla Anne-Li Marthinussens liv.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

M

an växer oerhört av att någon tror på en, säger Anne-Li Marthinussen. Körledarna i min ungdom gav mig stort ansvar och jag tränar på att ge det vidare, jag vet hur viktigt det är.

Anne-Li är ansvarig för Frälsningsarméns barn- och ungdomsarbete på riks­nivå. Hennes uppdrag är att skapa utrymme för en uppväxande generation.

Hon ska stötta, vara med och be för, och lyfta de barn- och ungdomsledare som finns.

– Jag har ett team med mig, världens bästa team, säger Anne-Li. Teamet var en förutsättning för att hon skulle åta sig uppdraget. Anne-Li säger att hon har sovit färdigt på golvet, men ser sig ändå inte som för gammal för jobbet utan mer som en brygga mellan en äldre och en yngre generation.

– Jag har med mig en massa erfarenhet, och kan förstå hur äldre tänker. Samtidigt är jag inte så gammal att jag inte kan förstå hur de yngre tänker.

Musik och sång är viktigt för Anne-Li. Men nu när hon arbetar 80 procent för Frälsningsarmén och 20 procent för KHRAFT, ett HR-företag där hon arbetar

med coaching och ledarskapsträning, så räcker tiden inte riktigt till. Hon har därför pausat sitt engagemang i Vasa Gospel. Däremot leder hon fortfarande Vasa Soul Teens, tonårskören, på Vasakåren.

MUSIK HANDLAR för Anne-Li inte bara om att leda, eller sjunga själv. Hon älskar att gå på musikaler och opera eller på konserter med stora artister. När hon går för att lyssna på musik vill hon inte bara höra hur de sjunger, hon vill se hur de sjunger. Därför väljer hon alltid platser på rad ett.

– Jag är jättenördig på det, säger hon.

Rad ett ska det vara, så nära som möjligt så man nästan ser att de spottar när de sjunger och hur de använder andningstekniken. Det tycker jag är häftigast. Jag är sångpedagog och körpedagog och vill se hur de jobbar rent tekniskt.

Som officersbarn och senare själv officer i Frälsningsarmén har Anne-Li Marthinussen bott på många håll i Sverige. Hon föddes i Uppsala, hennes föräldrar började på Frälsningsarméns Officersskola när hon var ett halvår gammal. Anne-Li känner att hennes uppväxt

var väldigt trygg. Som barn bodde hon i Landskrona, Lidköping, Norrköping och sedan i Stockholm. Hela mellan- och högstadiet bodde familjen i Norrköping.

– Vi bodde på kåren (församlingen), ända fram till jag började gymnasiet.

Man bodde där och umgicks med alla åldrar. Från tanterna som har omsorg till de sura tanterna, till barn och ungdomar.

Jag har alltid haft kompisar, ett piano att springa till, lekytor som scoutlokalen där man kan göra allt möjligt bus.

PÅ HÖGSTADIET kände Anne-Li att detta

kanske var lite konstigt. Hon berättar att det ibland var jobbigt när hennes kompisar, som fått kalasinbjudningar, frågade: ”Jaha, det är kalas på Frälsningsarmén?”

Och att hon alltid var tvungen att förklara att det var där de bodde.

De vänner hon kom nära tyckte dock att det var superhäftigt att hon bodde i kårens lokaler med tillgång till en gudstjänstlokal, där de kunde leka kurragömma och springa.

– Sådana ytor var det ju ingen som hade, säger hon. Och flygel! Jag har spelat många timmar på kåren i Norrköping, 25

personligt | anne-li marthinussen

till exempel. Jag upplever att jag har haft en väldigt trygg uppväxt. Jag har trivts väldigt bra.

Anne-Li fick tidigt ansvar att leda andra. I Norrköping ledde hon ”minisarna”, de minsta barnen i barnkören och övade med dem en gång i veckan. Själv gick hon i musikklass och under en praovecka i femman fick hon vara med och leda årskurs fyra. Under praon i åttan ansvarade hon för att årskurs fem kom rätt när de åkte runt med spårvagn och hade lucia­ tåg. I samband med att Anne-Li skulle börja gymnasiet flyttade familjen till Stockholm. Det hon som 16-åring saknade på kåren de kom till var en kör. Då startade hon en ungdomskör, Vasakårens Ungdomskör.

– Man är inte rädd när man är 16 år.

I Norrköping hade vi sjungit hur mycket som helst, vi var inte ett så stort gäng, men vi sjöng alltid och var med i strängmusiken, i barnkören, och hade en kvintett som sjöng barbershop och var med överallt. Och så kom jag till Stockholm och där var det ingen som sjöng.

GYMNASIET GICK Anne-Li på Södra

Latin. Därefter arbetade hon ett år på officerskolans dagis och på distriktshögkvarteret med bland annat statistik. Sedan fortsatte musikstudierna. Först ett år på musiklinjen vid Dalarö Folkhög-

Maken mötte Anne-Li på en körhelg i Norge när hon var 17. Idag är Jon-Anders ledare på Vasakåren.

26

skola och därefter fem år på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där hon läste till körpedagog. Det femte året var ett påbyggnadsår för att bli behörig som lärare i grundskola och gymnasium.

När Anne-Li var 17 år hade hon sin första barnkörhelg i Norge. Där, i norska Örje, träffade hon sin blivande man Jon-­ Anders för första gången. ­ Jon-Anders pappa, som var ansvarig för barnkören på en norsk kår, hade uppmanat sin son att åka med barnen och framträda för barnkörledaren från Sverige. De blev inte tillsammans genast, men efter ett halvår var de ett par. Därefter såg Anne-Li till att få så många körhelger som möjligt i Norge.

– Vi var ute och hade gospelhelger.

Ofta hade de det i tre olika divisioner i Norge och då kunde man åka tre helger i rad. Och komma hem och göra skola där emellan.

Ungdomskören som hon startat på Vasakåren utvecklades och tillsammans med Maria Nordenback, som ledde Credokören, ordnade man en gospelfestival.

– För mig har gospelmusiken betytt oerhört mycket. Jag var helt tagen av den musiken. Det var ett evangelium, tydligt och klart, utan en massa konstiga saker.

Man fick röra på sig, man fick dansa, man fick sjunga starkt, man fick köra järnet och samtidigt växte man i sin tro.

I JANUARI 1994 startades Vasa Gospel.

Anne-Li gick på musikhögskolan och skulle snart gifta sig med Jon-Anders. I Vasakårens Ungdomskör hade man börjat fundera på namnet. De tyckte att det lät lite tråkigt och kom fram till att de skulle kalla sig Vasa Gospel.

– Musiken bara sprängde alla gränser, från att ha suttit ganska fast i former. Jag gick mycket på feeling. Det var det som var roligt.

Under en period hade de en torsdagkväll i månaden en konsert. Eller rättare sagt en ”Praise”, en enklare konsert istället för den vanliga körövningen. Till dessa ville man ha nya sånger att öva.

Därför hände det att de skrev och finputsade sångerna på tunnelbanan på väg

till övningarna. Ofta fick de ihop tre eller fyra nya låtar per praise-tillfälle.

Att hon själv lyckades bli ledare i så unga år menar Anne-Li beror på att hon hade ledare som trodde på henne.

Hon nämner särskilt Kenneth och Ewa Nordenberg samt Kai Kjäll-Andersson, som betytt mycket för henne och låtit henne ta ansvar.

– Det är lite att släppa över rodret och låta någon annan växa, säger Anne-Li. De trodde på oss och satsade på oss unga ledare, vilket också har format mycket av den jag är i dag. Den jag är som ledare.

Efter musikhögskolan arbetade AnneLi som musiklärare på Dalarö folkhögskola och ledde babysång på Vasakåren.

Egentligen var hon då mammaledig, men hade svårt att bara vara hemma.

Strax därefter fick Jon-Anders och Anne-Li uppdrag från Frälsningsarmén i Norge att arrangera ungdomsledarkurser och gospelevent. Under ett år försökte de sköta uppgiften på distans, med många resor fram och tillbaka som följd. När de insåg att det inte höll att resa så mycket

personligt | anne-li marthinussen

Förutom att sjunga själv köper Anne-Li gärna biljett till musikaler, opera eller konserter.

– Rad ett ska det vara. Jag är sång- och körpedagog och vill se hur de jobbar rent tekniskt.

flyttade de till Norge och blev kvar där i ett och ett halvt år. ÅR 2000 började både Anne-Li och hen-

nes man sin utbildning på Frälsningsarméns Officerskola. Sin första tjänst som kårledare fick de på Frälsningsarmén i Umeå, där de bodde i elva år. Sju år in på den perioden blev Anne-Li återigen mammaledig och helt fri från sitt ordinarie jobb på kåren. Det var första gången hon var mammaledig på riktigt, säger Anne-Li. Ändå kunde hon inte låta bli att lägga tid på att organisera alla gästande musikgrupper till ”World Youth Convention”, en internationell ungdomssatsning.

Efter mammaledigheten gick Anne-Li inte tillbaka till kåren som kårledare. I stället läste hon ledarskap på universitetet i Umeå, drev eget företag med sångelever och körworkshops parallellt med en tjänst som sånglärare på Dalkarlså folkhögskola. Samtidigt var hon dessutom engagerad både i musikskolan i Robertsfors och Norrlandsoperan i Umeå.

– Det var fruktansvärt roligt att kombinera rocken med sångteknik och jobba på operan samtidigt. Det var krasch i huvudet då och då, säger hon.

– Men musiken är ju så härlig och rösten är makalöst frän, det går att göra hur mycket som helst med den.

Tiden i Umeå är något hon är jätteglad för. Dels menar hon att den gett barnen en trygg uppväxt, dels älskar hon tiden med arbetet på kåren i Umeå. Men också att hon fick möjlighet att arbeta med saker utanför Frälsningsarmén.

– Det var en jättespännande tid. Kåren i Umeå är en plats med väldigt mycket omsorg och kärlek. Jag är så glad för att det nu spirar så mycket på deras onsdagskvällar. Det var något som vi bad för tillsammans med dem som fanns där då.

– Och många av dem är ju kvar. Och nu händer det vi såg i våra drömmar.

ANNE-LI HAR för några år sedan opererat sina ögon och har med ett begränsat synfält svårare att fara omkring som hon alltid gjort tidigare. Det händer ofta att

– FÖR MIG HAR GOSPELMUSIKEN BETYTT OERHÖRT MYCKET. JAG VAR HELT TAGEN AV DEN MUSIKEN. MAN FICK KÖRA JÄRNET OCH SAMTIDIGT VÄXTE MAN I SIN TRO.

hon ramlar för att hon inte ser var hon sätter sina fötter. Promenader är dock något hon fortfarande älskar och klarar av.

Hon berättar att hon försöker balansera sorgen över att inte vara lika mobil längre med glädjen av att trots allt fortfarande kunna se.

Efter tiden i Umeå flyttade familjen till Stockholm och Vasakåren där Jon-Anders är kårledare än i dag, medan Anne-Li numera alltså håller till på Frälsningsarméns högkvarter.

I Stockholm har Anne-Li läst till coach och arbetat som projektledare på Svenska gospelverkstaden. Hon älskar att arbeta med ledarutveckling och coaching, med konflikthantering och mentorskap.

Sådant man ofta möter som kårledare, men sällan får tid att fördjupa sig i.

Coaching är ett kraftfullt verktyg i allt ledarskap, menar hon.

Innan pensionen vill hon arbeta som musiklärare på en vanlig skola.

– Att vara kristen i en sådan miljö utmanar den jag är och det jag tror på. Jag vet att vi behövs där. g 27

världen | lettland

Sommarläger vid havet ska bli möjligt för alla I över 20 år har Frälsningsarmén i Lettland arrangerat sommarläger för familjer på Östersjökusten. Nu ska lägerplatsen, som ligger på gångavstånd till hav och en härlig strand, bli tillgänglig för ännu fler och anpassas speciellt för personer med funktionsvariationer.

TEXT: EVA GUSTIN FOTO: AIVIS ILSTERS

Ö

stersjökuststaden Liepaja är Lettlands tredje största stad och en populär turistort. Sedan 1998 driver Frälsningsarmén lägergården Girti i Bernati, nära Liepaja. Under många år har platsen varit en möjlighet för barnfamiljer, som inte har finansiell möjlighet att ta en sommarsemester, att koppla av och återhämta sig under ett sommarläger.

De verksamhetsansvariga har under lång tid bett för möjligheten att utveckla lägerplatsen och tack vare två donationer och en del missionsstöd är planerna nu på väg att förverkligas. Verksamheten tillgänglighetsanpassas och utökas och Frälsningsarmén har ansökt om att Girti ska få bli en officiell, certifierad lägerplats.

– Även om vi varje år arrangerar läger för barn, ungdomar och familjer så har vi inte kunnat utnyttja lägerplatsen till dess fulla potential, bland annat eftersom den inte har uppfyllt alla normer för att vi 28

ska kunna registrera officiella läger. Efter uppgraderingsprojektet kommer vi inte bara kunna arrangera läger och sammankomster för Frälsningsarmégrupperna, utan också vara värdar för andra läger, såväl inhemska som från andra länder, berättar major Anna-Maria Tuftström, regionchef på Frälsningsarmén i Lettland.

OMBYGGNATIONERNA ska också anpas-

sa lägergården så att den passar alla, även till exempel personer med nedsatt rörlighet, blinda och synskadade. De som i dag inte kommer ut ska få möjlighet att göra det.

– Det finns många barn med funktionshinder i Lettland som inte har någon möjlighet att åka på utflykter till havet eller till ett läger. Det gäller både dem som bor med sina föräldrar och dem som bor på institutioner. Vår dröm är att skapa en lägerplats som kan välkomna människor med alla typer av funktions-

variationer, säger Anna-Maria.

Ett läger som nu kan bli tillgängligt för fler är Frälsningsarméns familjeläger för 100–120 barn, föräldrar och vuxna, som hålls i fem dagar under sommaren.

På lägret finns det tid för både olika typer av aktiviteter och avkoppling. Man kan delta i gudstjänster, bön, lovsång, bibelstudier och kreativa workshops, bada i havet och njuta av sol och frisk luft. Vissa av dem som kommer har aldrig tidigare sett havet eller kommer från trasiga familjer och har aldrig haft ett riktigt sommarlov.

– Tillsammans bildar vi under dessa dagar en stor familj där alla hör till. Den stora familjen består av en salig blandning av människor; unga, gamla, studenter, singlar, gifta par, barnfamiljer, letter och personer från andra länder. Vi lagar all mat själva och bor enkelt i tält eller i vår lada. I år kunde vi erbjuda toaletter och duschar på området tack vare

världen | lettland

Vissa som kommer till familje­ lägret på Girti har aldrig tidigare sett havet eller kommer från trasiga familjer och har aldrig haft ett riktigt sommarlov.

29

världen | lettland

– För att kunna genomföra uppgraderingsprojektets alla delar kommer vi att behöva ytterligare finansiellt stöd och fler donationer, säger Anna-Maria Tuftström.

30

världen | lettland

det projekt som vi bett för och som nu har blivit verklighet, säger Anna-Maria.

PROJEKTET GENOMFÖRS i tre steg:

Under 2019 byggdes en ekonomibyggnad med handikappanpassade duschar och toaletter, ett stort lägerkök, tvättstuga, kontor, en personallägenhet samt fyra uppvärmda stugor som är anpassade för rullstolar.

Steg två är att bygga en enkel byggnad för samlingar, möten och måltider, med väggar och tak som skyddar mot regn.

I planen ingår också att bygga gångar så att människor med funktionshinder kan ha tillgång till alla faciliteter, samt en asfalterad parkeringsplats.

Steg tre är att renovera den stora ladan, där det ska finnas sovplatser för 20 personer, och det kommer att installeras utrustning för avloppsrening.

Anna-Maria Tuftström hoppas också på att kunna få in pengar för att bygga tio enklare stugor. Dessutom behöver man fixa trädgård och utemiljö, samt förbereda för gångar och ramper för ökad tillgänglighet.

– De fyra nya stugorna med gott om utrymme och bra sängar, öppnar vägen

för den som inte har möjlighet att bo i tält eller i ladan, till exempel funktionshindrade, äldre som har svårt att gå och familjer med spädbarn. När vi blir officiellt certifierade kommer lägerplatsen kunna bli till en välsignelse för ännu fler, säger Anna-Maria.

FRÄLSNINGSARMÉN driver också ett socialt program där fattiga familjer välkomnas till Girti. Familjerna får tillgång till förberedda trädgårdar där de kan odla grönsaker för sitt personliga bruk.

Det fungerar också som ett livsfärdighetsprogram där människor får hjälp att ta hand om sig själva. Målet är att göra även detta rehabiliteringsprojekt tillgängligt för ännu fler människor och speciellt för personer med nedsatt rörlighet.

– För att kunna genomföra uppgraderingsprojektets alla delar kommer vi att behöva ytterligare finansiellt stöd och fler donationer. Vi vill göra allt vi kan för att få allt på plats, vi rullar upp skjortärmarna och tar tag i detta på ett mycket praktiskt sätt. Och framför allt tror vi på att Gud förser, avslutar Anna-Maria Tuftström. g

fakta Frälsningsarmén i Lettland

Tillhör regionen Sverige och Lettland. Startade 1923 i Jelgava, återkom 1990 efter att Lettland blev fritt igen. Finns på 14 orter (se kartan).

Antal kårer (församlingar): 10, 5 utposter, 4 institutioner.

Sociala verksamheter: Riga Socialt center, Riga 2 Halvvägshus, Daugavpils Rehab center, Patverum och Seda eftermiddagsverksamhet för barn från utsatta familjer.

Antal lägergårdar: 1 (plus Skangal som är både pensionat och kursgård).

Antal anställda: 34.

Antal medlemmar: 181 soldater, 35 rekryter, 68 juniorsoldater och 178 civilmedlemmar.

Ledare: Majorerna Robert och AnnaMaria Tuftström, regionchefer.

Invånare i Lettland: 1,9 miljoner.

fakta Lägergården Girti, Bernati, Lettland Plats: Ligger på Östersjökusten nära Liepaja. Öppnades: 1998.

Max antal gäster per dag: I stugor 5x5 personer, ladan 20 personer, gammelstugan 7 personer, tält – många.

31

barnens sidor

BARNHÖRNAN! Välkommen till BARNHÖRNAN! Det här är platsen för dig som är eller tänker som ett barn. Här hittar du spännande fakta, bibelberättelser, kluringar och massa annat kul.

HETER

N E N O I T N E V N O K N R A B

RNS RÄTTIG REGLER OM BA

ntionen ska följas. för att barnkonve etar i 190 länder r uppfyllda. barnfond och arb få sina rättighete ska , UNICEF är FN:s lden vär hela är alla barn, över till att ett barn som Vi kämpar för att regelbundet se

1 2

Som barn räknas

3

4

under 18 år. varje människa

gheter. har samma rätti mycket värda och Alla barn är lika neras. rimi disk får n Inge det ta hand beaktas rör barn ska i förs Vid alla beslut som bästa. ets barn vara som bedöms till fullo ja sina resurser ansvar för och nytt stater Varje stat ska ta det behövs ska s rättigheter. Där för att uppfylla barn llt. ione rnat inte ta samarbe varar nadshavare ans r eller annan vård stötta Barnets föräldra g. De ska också ran och utvecklin för barnets uppfost a. fylld rättigheter upp sina få att i et barn utveckling. liv, överlevnad och Barn har rätt till

5

6 7

8

ap. ett medborgarsk ett eget namn och dess Barn har rätt till att få veta vilka t det är möjligt, lång så rätt, har Barnet ad. få deras omvårdn föräldrar är och sitt namn medborgarskap, sin identitet, sitt Barn har rätt till hållanden. tför släk sina och är ldrar, utom när det as från sina förä Barn ska inte skilj bästa. ets barn för nödvändigt iljen sin familj om fam återförenas med Barn har rätt att splittrats. förande och ämpa olovligt bort Varje stat ska bek barn i utlandet. kvarhållande av frågor ing och höras i alla uttrycka sin men Barn har rätt att åsikter, utifrån ska tas till barnets syn Hän et. barn som rör mognad. barnets ålder och uttrycka tänka, tycka och yttrandefrihet; att ter.

Barn har rätt till personers rättighe respekt för andra med ter, åsik sina ion relig n utöva vilke Barn har rätt att n alls. de vill, eller inge delta i föreningar att rätt Barn har mankomster. och fredliga sam

25

26

27

28

29

30

10

11

12

13

14

15

16 17 18

mpel rmation via till exe få tillgång till info as Barn har rätt att muntra att det skap tv. Staten ska upp ligt. skad är internet, radio och inte för barn och som e värd av är material som amt vare, har gemens r eller vårdnadsha g, med Barnets föräldra ran och utvecklin barnets uppfost huvudansvar för statens stöd. kiskt av fysiskt eller psy mot alla former Barn ska skyddas eller försumlig övergrepp, vanvård usive sexuella våld, skada eller inkl de, ttjan shandel eller utny behandling, mis övergrepp. kan bo kvar i sin a anledningar inte t rätt Barn som av olik från staten, sam till skydd och stöd rätt har ö milj hem hem. till ett alternativt till att största vikt ges staten säkerställa Vid adoption ska ta. vara barnets bäs vad som bedöms hitta hjälp att spåra och rätt till skydd, och Barn på flykt har mmar. ra familjemedle and r elle r ldra sina förä gt rätt till ett fullvärdi snedsättning har et.

Barn med funktion vt delta i samhäll samt hjälp att akti och anständigt liv o- och a, tillgång till häls bästa möjliga häls jor Barn har rätt till itionella sedvän rehabilitering. Trad s. sjukvård samt till affa s hälsa ska avsk barn för liga som är skad

19

32

ett privatliv.

20

21

22

23

24

rätt till lek, vila och

fritid.

31 Barn har das mot har rätt att skyd 32 Barn ttjande och mot ekonomiskt utny

9

Barn har rätt till

Varje stat ska behandlas väl. av myndigheter omhändertaget ligt stöd, ifall ghet samt till stat tryg al soci till a Barn har rätt saknar tillräcklig an vårdnadshavare föräldrar eller ann resurser. l bostad, dard, till exempe skälig levnadsstan Barn har rätt till kläder och mat. gakolan ska vara obli utbildning. Grunds Barn har rätt till . tillgänglig för alla och sfri nad kost torisk, om s och lära barnet barnet att utveckla Skolan ska hjälpa ter. mänskliga rättighe eller språkliga etniska, religiösa sitt språk, Barn som tillhör urfolk, har rätt till r som tillhör ett minoriteter, elle ion. relig sin sin kultur och

ligt eller som arbete som är skad skolgång. hindrar barnets

otika. skyddas från nark

33 Barn ska ellt utnyttjande alla former av sexu ska skyddas från 34 Barn rgrepp. och sexuella öve 35 36 37

av, eller och försäljning indra bortförande Varje stat ska förh . handel med, barn andra former av da barn från alla Varje stat ska skyd skada barnet. kan som de utnyttjan ling, an grym behand ttas för tortyr, ann av ett barn Barn ska inte utsä Frihetsberövande aff. sstr död r som en bestraffning elle endast användas t med lag och får ska ske i enlighe a tid. för kortast lämplig sista utväg och omvårdnad av barn rställa skydd och Varje stat ska säke väpnad konflikt. som berörs av en rgrepp, utnyttjande, öve tts för vanvård, Barn som har utsa rehabilitering och flikter har rätt till kon e nad väp r tortyr elle ing. social återanpassn en har blivit dömt för s för brott, eller Barn som anklaga rättvist och rätt att behandlas har g, dlin hället. han r sam straffba anpassas i iskt stöd samt åter respektfullt, få jurid för re läng går stat, som tämmelser i en er Om det finns bes konventionen, gäll än innehållet i barn ter ghe rätti s barn a. de bestämmelsern bland en allmänt känd barnkonvention Varje stat ska göra barn. både vuxna och upp och vad konventionen följs Regler om hur barn att följa den. stater ska göra för

38

39

40

41

42

43–54

en. För mer barnkonvention manfattning av helhet: Det här är en sam konventionen i sin för att läsa barn information och ntionen nve rnko e/ba unicef.s

DAGENS ORD: RÄTTIGHET En rättighet är något en person har rätt att få, eller rätt att slippa. Det kan vara rätt till utbildning, rätten att inte sättas i fängelse utan att först bli dömd i domstolen, rätten att rösta i ett val, rätten att inte bli slagen och så vidare.

Det finns rättigheter som gäller alla människor på jorden och även särskilda rättigheter för barn. De kan man läsa om i barnkonventionen.

De flesta håller med om att mänskliga rättigheter är bra, men ändå måste vi var och en kämpa varje dag för att människor ska behandlas lika och att samma rättigheter ska gälla för alla människor i alla länder.

Visste du att?

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Det är ett dokument som är skrivet av FN som handlar om att alla barn är lika mycket värda och det berättar vad länder måste göra för att barnen ska få det så bra som möjligt, till exempel att alla beslut som tas ska anpassas efter barnets bästa!

Frälsningsarmén har redan haft barnkonventionen som grund för sin verksamhet i flera år.

barnens sidor

Dagens bibelberättelse: En gång när Jesus var ute och talade så var det några vuxna som bar fram sina barn för att Jesus skulle kunna be för dem. Men lärljungarna, som var Jesus närmsta kompisar, stoppade barnen och lät dem inte komma fram. Då blev Jesus arg och sa: ”Sluta!

Låt barnen komma till mig, stoppa dem inte. Guds rike tillhör den som är som ett barn!” Sen lyfte Jesus upp barnen i sitt knä och välsignade dem.

Dagens tips!

Om du vill lära dig mer om mänskliga rättigheter kan du lyssna på avsnitt #100 007 av Kylskåpsradion.

Det är en podd för barn med Gabriel och dockan Åsskar! Läs mer och lyssna på kylskåpsradion.se Vill du lära dig mer om dina rättigheter som barn kan du gå in på hemsidan minarattigheter.se

Vad kan vi lära oss av bibelberättelsen?

I dagens berättelse får vi lära oss att barn är viktiga för Jesus, ingen är för liten för att vara med Honom utan alla är välkomna. På Jesu tid var det ovanligt att barnen fick vara med på samma sätt som de vuxna, men Jesus har alltid varit tydlig med att barn har samma rättigheter och är lika viktiga som vuxna. Precis samma saker som FN skrev i Barnkonventionen 2000 år senare!

KA LEN DE RN

22–24 maj Supernajs, Halmstad

12–16 juni Barn- och musikläger, Hjälmargården 11–17 juli Scoutläger, Bäckaby, Korsberga 2–15 augusti Konfirmationsskola, Halmstad

BÖN

6–9 augusti European Youth Event, Holland

”Jag ber att NO-provet ska gå bra” KELLY-LI, 10 ÅR

BARNHÖRNAN!

DAGENS KLURING

Försök att hitta de gömda orden! Alla har något med mänskliga rättigheter att göra.

Orden kan stå åt alla håll. Det här är de gömda orden:

Rätt till: NATIONALITET YTTRANDEFRIHET DEMOKRATI RÄTTEGÅNG RELIGION LEKA FAMILJ HEM Rätt att slippa: DISKRIMINERING TORTYR SLAVERI

33

bibel & bön

Bönearbetet är grunden till allt Inom Frälsningsarmén används en liknelse med en pall som står på de tre benen frälsning, lärjungeträning och socialt engagemang.

– Men pallen står ostadigt utan det fjärde benet – bön och tillbedjan, säger Peter Jonasson, metodstöd för andlig utveckling och en av de sju ledarna i Frälsningsarméns bönenätverk Eldsflamman.

CIRKA 350 PERSONER är med i böne-

nätverket, som ber för Frälsningsarméns uppdrag, kårer (församlingar), sociala institutioner och för områden med särskilda behov. Alla kan komma med böneämnen, som sammanställs av Peter Jonasson och skickas ut till nätverket via mejl och brev varje vecka.

Mona Stockman, som då var metodstöd för andlig utveckling i Sverige, var med och startade bönenätverket 1999.

Frälsningsarmén i Sverige befann sig då i en knepig ekonomisk situation och frälsningssoldater bjöds in för att vara med och be för ekonomin.

Sedan breddades bönenätverkets arbete. Till en början hade varje division en

bönedag och snart ville kårerna vara med och kalla till bönehelger. Eldsflamman får löpande in förfrågningar från kårer ute i landet.

– Vi åker till den aktuella kåren med ett team av bedjare och ber ut Guds ord tillsammans med lokala representanter.

Vi är alltid noga med att ha någon lovsångare med. Ofta ber vi för hela staden eller samhället och går bönepromenader i området, berättar Mona Stockman.

Mona talar om böneteamet som en förtrupp och framhåller att det är speciellt viktigt att be innan man startar någon ny verksamhet.

EN GÅNG I MÅNADEN träffar Peter Jonasson Frälsningsarméns svenska ledning, får böneämnen från dem och delar upp vad som ska spridas i bönenätverket och vad som Eldsflammans ledning eller bara några få ska be över.

Men det är förstås inte bara Eldsflamman som ber i Frälsningsarmén. Bönen är grundläggande inom alla områden och många verksamheter håller regelbundet sina egna bönemöten.

För utomstående finns det möjlighet att få bönehjälp genom att skriva in sitt böneämne på Frälsningsarméns hemsi-

da. Varje vardagsmorgon gör Peter Jonasson en sammanställning av alla böneämnen som kommit in och tar med till programkontorets morgonbön vid högkvarteret.

– Det väller in böneämnen kring livets alla delar, om hälsa, relationer, arbete, ekonomi och så vidare. Den senaste tiden har vi fått in allt fler böner som handlar om bland annat porrberoende och om internetmissbruk, berättar Peter, som även kontaktar de personer som lämnat mejladress och berättar att man har bett för dem.

VAR MED OCH GÖR SKILLNAD Lämna en gåva till Frälsningsarméns arbete i ditt testamente. fralsningsarmen.se/testamente 08-562 282 34/39

34

bibel & bön

foto: jeremy perkins/unsplash

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

foto: alex iby/unsplash

I Jesu Kristi namn. Amen.

Bön Gud, tack för din trofasthet under varje dag av året som gått.

Vi ber om lyhördhet för din fortsatta ledning i våra liv. Hjälp oss Gud att leva i din närvaro men också vara närvarande hos våra medmänniskor.

PETER JONASSON ansvarar också för att

samordna 24/7-bönen, som Frälsningsarmén genomfört i Sverige i ungefär tio år. Under september och oktober är det alltid någon inom Frälsningsarmén som ber veckans alla dagar och dygnets alla timmar. Redan i april skickar Peter ut förfrågan till kårer och institutioner i Sverige och Lettland med förslag på tider, för att allt ska vara på plats i tid. En vecka innan bönestarten mejlar han ut förslag på böneområden.

– Alla borde vara med och be, säger Mona och Peter. g Eva Gustin

Vi ber för dem som längtar efter en plats i livet där de känner sig välkomna. Vi tackar dig Gud för att du sände din son Jesus, Kristus för att ingen ska gå under av ensamhet i vårt land. Hjälp oss att förmedla hopp under detta nya år!

Be för Befordrade till härligheten foto: XXXXX

• Frälsningsarméns uppdrag att personligt förmedla budskapet om frälsning genom Jesus Kristus till människor i alla åldrar och med olika behov.

• Frälsningsarméns ökade satsning på barn och unga.

• Frälsningsarméns nätforum Starta om där man erbjuds hjälp till en sundare syn på sexualitet.

• Frälsningsarmén, Templet i Stockholm.

• Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i Lettland.

Berndt Rundgren, Örebro Jan Karlsson, Örebro

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2020. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

35

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Nystart ger löftet ”Se jag gör allting nytt” (Upp 21:5). I mitt liv så har min tro på Jesus haft stor betydelse då jag ska ta nya beslut. Tron har varit en hjälp i stunder då jag önskar förändring och vägledning, då jag står inför nya möjligheter.

Vid en nystart kan saker som schemaomläggning vara det mest relevanta, eller att byte av matvanor kommer i fokus. Men för dem som önskar en nystart i hjärtat – hur ser det ut? Hjärtesorg efter skilsmässa, eller psykisk ohälsa från skolan, är exempel på händelser som kan följa med från det gamla året in i det nya. Upplevelser som vi inte vill bära med oss men som inte verkar lämna oss trots att tiden går. Även i de stunderna, vid de nyårsönskningarna, erbjuder Jesus en nystart. Han vill vara din hjälpare då nya beslut ska tas, och din vägvisare då du står inför nya möjligheter.

Nytt år och nystart är något som kan ske för alla. Hur kommer din nystart se ut?

Simon Hurtig

foto: evgeni tcherkasski/unsplash

Nytt år och nya möjligheter! Det är uttryck som vi ofta slänger oss med och känner igen när det är dags för ett nytt år. Nytt år innebär för många att byta ut sin nuvarande almanacka mot en ny, men nytt år representerar också för många en ny tid för nytt.

En ny tid som kommer när det gamla är förbi, en ny tid som kommer med nya möjligheter och förändringar i vardagen.

Vid ett nytt år ger vi ofta löften till vår familj och våra vänner, med innehåll för alla möjliga delar av livet. ”Detta år ska min hälsa bli bättre och det innebär träning!” ”I år så ska jag se till att prioritera min tid för familjen och vännerna.” ”Nu är det dags för mig att ta nya tag med jobbet och satsa på karriären, vem vet vad som kan hända i år!”

Vårt liv går i säsonger som ser olika ut från år till år, vilket leder till att flera varianter av nyårslöften uttalas i vårt avlånga land under januari månad, där alla har en längtan och hopp om en nystart.

Ordet nystart får mig att tänka på ett stycke i Bibeln, där Jesus