Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 5 - 2018

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 5.2018

Johan öppnar för fler avtal

FOKUS Hjälp i jultid OM OSS Kyrka utan sakrament KRÖNIKA Se barn och unga SÅ FUNKAR DET Delar i en helhet MIN VÄG TILL GUD Gud har funnits där TRO Ondskan är besegrad PERSONLIGT Att sammanlänka generationer VERKSAMHET Värme och välkomnande i Trelleborg VÄRLDEN Soppa, tvål och frälsning i Finland AKTUELLT Omstart i Karlstad

LEDARE

Vad är sanning?

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 135:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Lars Beijer, Annette Emmoth, Mia-Lisa Dahlqvist, Teresia Jansson, Peter Jonasson, Lina Melkersson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo Utgivning 2018 12 januari, 23 mars, 15 juni, 12 september och 23 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Frälsningsarméns stödboende Locus. Foto: Kerstin Tillenius Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805 För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

2

OM JAG, med min olivfärgade hud och mitt sydafrikanska pass, hävdar att jag är en kaukasisk svensk man därför att jag känner mig som en sådan, blir det inte sant bara för att jag säger det. Är det moraliskt rätt att tvinga min ”sanning” på dig genom att bli förolämpad om du vägrar erkänna den?

Ofta visar offentliga personer brist på integritet. Tråkigt nog är vår ”sanningskris” inte ny, 1844 skrev James Russell Lowell dikten Den nuvarande krisen, en utmärkt kommentar till frågeställningar i hans samtid. Han tar bland annat upp samhällets ansträngda relation till sanningen. ”Sanningen schavotteras”, skrev han. Sanningen förstördes och avrättades på grund av att den misshandlats så. ”Vad är sanning?”, frågade Pontius Pilatus (Johannes 18:38). Han befann sig i en personlig kris där hans känsla för rätt och fel stod i kontrast till hans politiska ambitioner. Det ironiska var att han tänkte avrätta sanningen, inte bara som abstrakt idé. Hans ovilja att se verkligheten föranledde honom att avrätta och korsfästa sanningen personifierad.

Mitt inledande påstående är inte så absurt som det kan tyckas. Individer be-

SANNINGEN FÖRSTÖRDES OCH AVRÄTTADES PÅ GRUND AV ATT DEN MISSHANDLATS SÅ. stämmer sin egen sanning, kanske särskilt gällande den egna identiteten. Inom begreppet ”falska nyheter”, förvrängs sanningen för att främja egen filosofi eller politik. Andra använder begreppet för att gömma sig bakom att det är andra som ljuger, medan det i själva verket är dessa andra som talar sanning. Det är svårt att skilja mellan sant och falskt

även i media, Sanningen avrättas och liksom ogräset växer tillsammans med den goda växten är det ibland svårt att skilja mellan sant och falskt.

Jag är bekymrad över att verkligheten kan förväxlas med känslor eller åsikter i den personliga frihetens eller rättigheternas namn och att det inte tycks spela någon roll om offentliga personer visar brist på integritet så länge de stöder rätt politiskt parti eller filosofi. Jag är bekymrad över att gränserna mellan rätt och fel suddas ut och att även kyrkan ibland reducerar eviga sanningar till relativism.

Vad är sanning? Kristna finner inte sanningen i en filosofi, en personlig uppfattning eller en politisk riktning. Jesus är Vägen, Sanningen och Livet och i den utsträckning vi anpassar vårt liv och tänkande till hans väg, kommer vi att förstå sanningen och upptäcka livet.

Låt oss, som efterföljare till Jesus, sanningen förkroppsligad, leva så att sanningen inte blir korsfäst igen utan lyfts upp och lockar en värld, just nu förvirrad beträffande vad som är sanning, till honom som är Sanningen.

Frälsningsarméns ledare i Sverige, Kommendör Clive Adams

s. 24 Innehåll

#5.2018 PERSONLIGT

KRÖNIKA

Malin Jeppsson är fanjunkare vid Vasakåren i Stockholm och blivande socionom.

”Min poäng är att vi behöver bygga Guds rike tillsammans med barn och unga”.

SÅ FUNKAR DET

JUL

Delar av Frälsningsarméns sociala arbete bedrivs till stor del genom upphandlade ramavtal.

”Vårt hopp inför denna julhelg finns i Jesus Kristus”.

4. Sätta punkt för orättvisor

8. Tongivande aktör med anseende

21. Vill du vara med?

22. Generalens hälsning

OM OSS FOKUS

12. Julhjälp

Den julhjälp Frälsningsarmén bistår med gör stor skillnad för många.

24. Sakramenten

Tre personer samtalar om Frälsningsarmén som en kyrka utan sakrament.

VERKSAMHET

MIN VÄG TILL GUD

16. En okomplicerad väg

Birgitta Lundin berättar om kallelse, brottningsmatcher och trons tillit.

28. Frälsningsarmén i Trelleborg

Dagligen söker sig många till kåren men man strävar efter att nå fler unga.

VÄRLDEN

TRO

18. Ondska, kyrkan och att dela tron Med utgångspunkt i boken Livets frågor, bearbetas tankar kring tro och kristet liv.

32. Vise män finns i öster

Frälsningsarmén i Finland bedriver olika slags verksamhet på 40 olika platser i landet.

s. 32

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén, om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och till intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

3

4

Malin har länge haft en längtan att arbeta med människor och därför läser hon i dag till socionom.

Personligt | malin jeppsson

Vill sätta punkt för sociala orättvisor Det finns inget som gör Malin Jeppsson argare och mer engagerad än att se orättvisor runt om i världen. I två år arbetade hon som volontär för Frälsningsarmén på olika kårer i England, där hon fick vara med i det sociala arbetet, på natthärbärgen, vid matutdelning och mycket annat som är typiskt för Frälsningsarméns kårarbete. Idag läser hon till socionom och hoppas att med den utbildningen få fler verktyg att hjälpa människor för att jämna ut de sociala klyftorna i samhället.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

I

dag tillhör Malin Jeppsson Vasakåren i Stockholm, där hon sedan några år tillbaka är fanjunkare.

— Det finns en beskrivning på vad det innebär att vara fanjunkare, säger Malin. Kårerna formar det som de behöver.

I stora drag innebär det ett andligt ledarskap för kåren och Malin är lite av en ställföreträdande kårledare.

Malin säger att många kallar det kårledarens högra hand, men hon föredrar att se sig som en länk mellan kåren och kårledaren.

Malin blev fanjunkare när hon kom tillbaka till Sverige efter sina två år i England.

— Det har varit samma kårledare i Vasakåren sedan jag blev fanjunkare, säger hon. Anne-Li och Jon-Anders Marthinussen såg min potential i ledarskapet och det är jag tacksam för.

Det som ibland kan vara en utmaning med en kårgemenskap är att sammanlänka generationer, att hitta på sätt för alla åldrar att trivas tillsammans. Malin tycker om kyrkliga sammanhang där generationer möts, där man kan mötas och får mötas.

— Det funkar i Vasakåren, säger hon.

Jag skulle nog säga att det gjort det så länge jag kan minnas, så länge jag varit med. Till exempel får barnen och ungdomarna vara en naturlig och självklar del i kåren. På samma sätt är de äldre eller de unga föräldrarna lika självklara.

I ledarposition är det viktigt att på något sätt förmedla det vidare till både de äldre och de små. Hälsa på varandra, prata med alla, håll dig bara inte till din egna generation och dem du kanske är mest bekväm med. Att visa på genera-

fakta malin jeppsson Ålder: 26 år.

Bor: Vasastan, Stockholm.

Familj: Mamma och pappa, storasyster och lillasyster.

Studerar: Till socionom på Södertörns Högskola.

Fritidsintresse: Mat, musik och blommor.

Jul 2018: I Köpenhamn.

Blir glad av: Blommor och växter.

Gör mig arg: Orättvisor.

5

Personligt | malin jeppsson

tionsminglet är härligt. Jag kan säga att vi känner varandra bra i Vasakåren oavsett vilken ålder man tillhör.

MALIN ÄR barn till frälsningsofficerare och i dag är hennes föräldrar Christina och Bo Jeppsson ledare för Frälsningsarmén i Danmark. Hon har två systrar, en storasyster som bor i Göteborg och en lillasyster som bor i Stockholm. Som officersbarn flyttade hon runt i Sverige under sina tidiga år. Hon är född i Västervik, bodde en tid i Gävle och sedan i Örebro. Till Stockholm kom hon som nioåring och har bott där sedan dess.

— Jag har gått till samma kår här i Stockholm, säger Malin Jeppsson. Jag är uppvuxen i den kår som jag är aktiv i nu.

Det är härligt att de som är med i Vasakåren har följt mig i många år, från när jag var barn och tonåring och vuxen.

När hon var barn var hon med i scouterna, barngruppen Barnriket och kören Vasas Granather. Som tonåring tillhörde hon ett ganska stort gäng tjejer på kåren som tog mycket plats.

— Vi skrattade mycket och var lite överallt och ingenstans, berättar hon. Även när vi var på läger. Det har nog format mig ganska mycket, just den här tillåtelsen att bara få vara den man är och att vi fick höras och fick ta plats. Jag minns att vi kom tidigare till kåren bara för att hänga innan saker startade och så.

— När det var dags för oss att börja gymnasiet, så upplöstes gruppen mer

Re:think i Strängnäs 2017 är ett exempel på evenemang som Malin gärna deltar i.

6

VI SKRATTADE MYCKET OCH VAR LITE ÖVERALLT OCH INGENSTANS.

eller mindre, vilket var ganska naturligt men tråkigt, menar Malin. De vänner hon umgås med idag är dels kurskamrater från Södertörns Högskola där hon läser till socionom, eller vänner från Vasa Gospel, där Malin sjungit sopran sedan 2011.

— Jag har nyligen bytt från att sjunga sopranstämma till altstämma. Det är en liten utmaning beroende på vilken låt vi kör. Det är svårt att sjunga lägre men väldigt roligt! Jag är van att sjunga högre, så att sänka är en utmaning.

Mellan 2013 och 2015 bodde Malin Jeppsson i England, där hon arbetade i Bedford första året, 40 minuter nordväst om London på Bedford Salvation Army.

Andra året var hon i London på Barking Salvation Army och på Kilburn Salvation Army.

— Det var mycket socialt arbete, berättar Malin. Som att hänga med barn och tonåringar, träffa daglediga, vara på natthärbärgen, dela ut mat, träffa människor, prata med människor och bygga relationer. Alltså mycket av det en kår har att erbjuda.

Under Boundless-kongressen i London 2015 var Malin var med och hjälpte till med tonårsmötena, där sjöng hon i lovsångsteamet. Eftersom Malin länge haft en längtan att arbeta med människor är det naturligt att hon i dag läser till socionom. Det handlar inte bara om att hon vill arbeta med enbart utsatta människor utan mer att hon har en längtan att länka samman människor på något sätt, berättar hon.

— Det tycker jag är spännande och jag har en stark känsla för rättvisa, säger Malin. Jag blir upprörd över strukturella orättvisor som har historiskt ur-

Malin har sjungit i Vasa Gospel sen 2011, men i år bytte hon stämma från sopran till alt. Här sjunger kören under kongressen 2018.

sprung men som lever kvar i dag. Hela världen är uppbyggd av olika livsförutsättningar och jag tycker inte det är okej. Jag vill vara med i arbetet att jämna ut de sociala klyftorna i samhället som skiljer människor från varandra.

En liten andel människor har väldigt, väldigt mycket och en stor andel har väldigt, väldigt lite, vilket i vår värld ofta värderar oss. Jag vill inte att det ska se ut så för vi är alla lika mycket värda.

Vi är alla älskade, vi är alla skapade till Guds avbild.

Malin hoppas att studierna ska ge henne redskap, kunskap och teorier för att arbeta för en rättvisare värld. Vad hon kom-

mer att arbeta med eller var hon kommer att arbeta efter studierna vet hon inte.

TROTS ATT MALIN har valt att arbeta med och för människor som socionom tycker hon att det ideella arbetet är viktigt.

— Man måste inte nödvändigtvis få lön för att hjälpa och finnas till för människor, säger hon. Jag tänker att det ideella är superviktigt för medmänskligheten och jag tror starkt på den kraften. Man måste kunna få professionell hjälp och stöd om man behöver det men man måste också kunna få hjälp och stöd av sina medmänniskor.

Där tror jag att Frälsningsarmén varit

en stor förebild och fortfarande är det.

För Malin finns det inget datum som hon kan säga att då kom hon till tro på Jesus.

— Det är något som vuxit successivt, berättar hon. Hennes tro har vuxit sig starkare genom åren och hon har aldrig tvivlat på Guds existens. I vissa motgångar kanske hon tvivlat på sin egen betydelse i sammanhanget, men säger då att hon kunnat luta sig mot Guds löften.

— Och då tycker jag också att kåren, församlingen, kyrkan är med och stöttar.

När jag inte har lust eller kan be, då är det folk som ber åt mig och för mig. Jag blir buren och jag får be för och bära andra också. g 7

så funkar det | upphandlingar

Upphandlingar placerar oss på en större arena Frälsningsarmén har en bred erfarenhet inom det sociala arbetet bland utsatta människor.

Man är en tongivande aktör med högt anseende ute i kommunerna. Ett tiotal av de sociala institutionerna bedrivs till stor del genom upphandlade ramavtal eller entreprenadavtal.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: KERSTIN TILLENIUS OCH TERESIA JANSSON

F

rälsningsarmén i Sverige bedriver ett stort socialt arbete utifrån 63 verksamheter. HVB-hem (hem för vård och boende), stödboende för ensamkommande, härbärgen, skyddat boende för kvinnor och sociala center är något av exemplen. Under 2017 tävlade Frälsningsarmén framgångsrikt mot andra i kampen om att vinna upphandlingarna och få fortsätta sina verksamheter. Idag har man avtal med 198 kommuner, landsting samt en statlig myndighet. Sett till antalet avtal, vårddygn och omsättning är man en av de största idéburna aktörerna inom välfärdstjänster i Sverige.

fakta upphandling I Sverige regleras myndigheternas upphandling av lagen om offentlig upphandling (LOU). foto: shutterstock

Förutsättningar för att vinna affärer i offentlig sektor Kompetens, analys innan upphandlingen, rådgivning och anbudsstöd, analys efter upphandlingen.

8

OFFENTLIG UPPHANDLING är en process för inköp av varor och tjänster som görs av aktörer inom den offentliga sektorn och som regleras av speciella lagar och regler.

Syftet är att säkerställa att myndigheter behandlar alla som vill få affärskontrakt med offentlig sektor lika. Regelverket för offentlig upphandling är likadant i hela EU/EES och bygger på EG-direktiv.

— Myndigheterna ska enligt EU-reglerna vara sakliga och välja leverantör på

affärsmässig grund och med hänsyn enbart till den som erbjuder den bästa varan, tjänsten eller entreprenaden. Det får inte finnas annan hänsyn, som lojalitet mot det egna landets leverantörer eller mot tidigare leverantörer, säger Johan Svedberg, upphandlings- och affärsjurist på Procbid. Han har lång erfarenhet av offentliga upphandlingar och har sedan ett par år tillbaka anlitats av Frälsningsarmén inför och under upphandlingsprocesser.

I vissa upphandlingar är det en kommun eller ett landsting som upphandlar ett ramavtal eller utförande av entreprenad. I andra upphandlingar kan hundratalet kommuner gå samman och upphandlar ett stort gemensamt ramavtal.

HISTORISKT SETT har vårt land haft olika fokus på lagar som reglerar offentlig upphandling.

Tidigare fick en aktör som kom med ett bra pris godkänt att medverka även om alla kriterier inte uppfylldes.

— Då fanns risk för godtycklighet eller vänskapskorruption. År 2007 satte man upp mer tydliga spelregler där lika-

så funkar det | upphandlingar

Johan Lahne är Frälsningsarméns Områdeschef ekonomi och offentlig upphandling inom sociala institutioner.

behandlingen av alla parter lyftes fram.

Dessutom syns en tydlig trend att man går från verksamhetsbidrag till upphandling, som till exempel när det gällde Frälsningsarméns härbärge och stödboende Gnistan i Örebro. Upphandling i sig är inget självändamål men ger möjlighet att bedriva ett professionellt socialt arbete, säger Johan Lahne som är Frälsningsarméns Områdeschef ekonomi och offentlig upphandling inom sociala institutioner.

I Sverige har man i snitt 4,7 anbud per upphandling. I de upphandlingar Frälsningsarmén deltagit i finns allt mellan två till 198 anbudsgivare. Kvalitetsfaktorer är klart mer avgörande än priset, menar Johan Lahne och påpekar att man i 63

foto: kerstin Tillenius

UPPHANDLING ÄR ETT AV FLERA SÄTT ATT FINANSIERA VÅRA INSATSER OCH LEGITIMERA DET VI GÖR.

procent av alla upphandlingar i Sverige väger samman pris och kvalitet. Enbart Frälsningsarméns sociala institutioner har runt 400 vårdplatser i landet, och drygt 230 anställda.

— Upphandling är ett av flera sätt att finansiera våra insatser och legitimera det vi gör. Konkurrensen är tuff och kräver hårt och målmedvetet arbete av oss, men kvaliteten i våra verksamheter står sig väl i jämförelse med även stora aktörer med större resurser. Och vinner vi fler avtal kan vi hjälpa så många fler behövande, säger Johan Lahne.

I DET FÖRBEREDANDE SKEDET på-

börjar en kommun eller annan upphandlande myndighet arbetet med att

ta fram en upphandling 9-18 månader före planerad avtalsstart. Kommunens behov, samt dialog med leverantörer, är avgörande för att forma en relevant och korrekt upphandling.

— Utan en bra dialog riskerar leverantören obehagliga överraskningar som exempelvis orimliga krav på formell kompetens eller en renodlad ”lägsta-pris”-upphandling, säger Johan Lahne.

Kommunen å sin sida riskerar att stänga ute leverantörer eller minska intresset att delta genom felaktigt ställda krav. Med en god dialog kan vi skapa rätt förutsättningar som gynnar våra klienter och kommunen samt ökar våra chanser att utveckla våra verksamheter. När upphandlingen annonserats startar anbudstiden på max 35 dagar. Under denna tid arbetar Frälsningsarmén intensivt i team om 2-7 personer med att skapa ett konkurrenskraftigt anbud. Denna följs av en cirka 45-120 dagar lång prövning, kvalificering och utvärdering av anbudet. Kommunen tittar då på samtliga anbud och ser om Frälsningsarmén har uppfyllt alla krav för att få driva verksamheten.

— ”Skall-krav” är orubbliga och betyder att alla till exempel måste ha 50% socionomer i verksamheten. ”Bör-krav” är mervärdesfaktorer och kan handla om till exempel personaltäthet, berättar Johan Lahne.

Efter tilldelningsbeslut inträder en avtalsspärr på tio dagar. Under den tiden 9

så funkar det | upphandlingar

— Frälsningsarméns sociala institutioner har runt 400 vårdplatser i landet.

Upphandling är ett av flera sätt att finansiera våra insatser och legitimerade vi gör, säger Johan Lahne.

Bilderna är från Frälsningsarméns stödboende Locus, en av Frälsningsarméns verksamheter som har varit föremål för upphandling.

foto: Teresia jansson

får inte kommunen skriva kontrakt med den eller de leverantörer som vunnit upphandlingen. I det fall en leverantör anser att upphandlingen inte genomförts korrekt har man rätt att ansöka om överprövning hos Förvaltningsrätten.

— Om en rättsprocess inleds kan det dröja 3-6 månader, ibland upp till över ett år innan dom faller. Omkring en tredjedel av de upphandlingar vi deltar i överprövas, säger Johan Lahne.

De flesta fall resulterar i att upphandlingen bedömts som korrekt genomförd och att kommunen kan skriva kontrakt efter avslutad rättsprocess. I ett par av dem har dock Förvaltningsrätten beslutat att kommunen ska göra om upphandlingen.

När en upphandling vinns kommer ett tilldelningsbeslut följt av avtalsskrivning som skrivs av Frälsningsarméns förvaltningschef. Avtalet går därefter tillbaka till kommunen och inom den närmaste tiden hålls avtals- och kommunmöten där man reder ut eventuella oklarheter innan verksamheten kan starta. År 2017 lämna10

VARJE UPPHANDLING ÄR UNIK. SLAGET STÅR VID DET FÖRBEREDANDE ARBETET. de Frälsningsarmén in tretton anbud och vann elva, det betyder alltså en”hit-rate” på hela 85 procent.

— Varje upphandling är unik. Slaget står vid det förberedande arbetet. Bearbetar vi beställaren är det lättare att nå fram. Vi vill göra Frälsningsarmén känd, omtyckt och etablerad inom det område vi vill verka i, fortsätter Johan Lahne.

I Frälsningsarmén är man redan mycket ambitiösa och professionella menar han, men man behöver bli mer proaktiva och säljande - bland annat genom att träffa kunder och beskriva vad man är bra på.

— Man kommer att ha nytta av att ha en gemensam policy för hur man lämnar anbud, som att ha tydliga mål, titta på kraven i lugn och ro och jobba strukturerat, säger Johan Svedberg.

Upphandlingar och avtalsskrivande kräver mycket tid och energi. Man måste vara väldigt formell och svara exakt på det som efterfrågas. Johan Svedberg hjälper till med hur man ska formulera sina anbud för att klara kraven, som ibland kan kännas orimliga. Har kontraktet väl skrivits på måste man leva upp till villkoren. Det finns alltid en kommersiell risk och en skaderisk som kan innebära vite, men man kan dra nytta av tidigare fall och erfarenheter.

— Man behöver inte uppfinna hjulet varje gång. Vissa uppdrag ska man inte heller gå med på, man vinner inget på dem och riskerna är alldeles för stora.

Frälsningsarmén ska inte ta ansvar för sådant som åligger kommunerna. Detta är en konkurrensutsatt bransch som alla andra, säger Johan Svedberg. g

aktuellt

Omstart i Karlstad I SLUTET AV AUGUSTI var det,

Kylskåpsradion KYLSKÅPSRADION är ett socialt medie-

projekt för barn med Gabriel Ekbeck och dockan Åsskar. De intervjuar intressanta personer, svarar på frågor och berättar spännande berättelser. I projektet ingår en pod med ett nytt avsnitt varje måndag samt interagerande på sociala medier.

— Vi tror det är viktigt att finnas där barnen finns, i detta fall på internet, för att prata till och med dem om livet och vad som händer i världen, säger Gabriel.

Ett exempel är när pristagarna för Nobels

fredspris tillkännagavs och höjde debatten i samhället om sexuellt våld och övergrepp.

Då spelades ett podcast-avsnitt in där Gabriel och Åsskar pratar om vad ett övergrepp är och hur barnen ska gå tillväga om de själva eller någon de känner blir utsatt.

— Barnen hör och ser samma saker som vi vuxna, därför måste vi prata med dem om vad som händer, säger Gabriel.

Nytt är Kylskåpsradions online-chatt som kommer att vara öppen varje torsdag mellan 17och 19. g Charlotte Ander

efter sex år, omstart för Frälsningsarméns kår i Karlstad. En månad senare hade man startat alpha-kurs, böne- och lovsångsgrupp, stickkafé och scouting. Även babysång finns i planerna.

— Men vi vet inte än om det kommer några. Vi är i uppstartsfasen nu så vi behöver bli kända i stan och få kontakt med människor, säger Per Lundell, som tillsammans med frun Lotta är kårledare.

Via annonsering i tidningar och utdelning av lappar och kårbladet har man nått ut och en handfull personer har hittills deltagit i alpha-kursen och lite fler än så i böne- och lovsångsgruppen. De sex scouterna har fått inbjudan via skolor i området och just barn och unga brinner kårledarparet extra för att nå.

— Det känns positivt, roligt, spännande och hoppfullt, säger Per Lundell. g Teresia Jansson

Himlen landade på Hjälmargården

foto: per lundell

MED REGNTUNGA SKYAR välkomnade Hjälmargården oss till konferensen Bygget Mälardalen sista fredagen i augusti. När väl konferensen kommit igång skingrades regnmolnen och solen kom fram och värmde skönt så årets tema ”Himlen här och nu” blev påtagligt på flera sätt. Helgen fylldes med god undervisning i valbara seminarier, kvällsmöten, nattmöte och söndagens gudstjänst. Det var

en av konferensens styrkor att det erbjöds god undervisning. En annan styrka var att det erbjöds en miljö och ett program som fungerade för alla åldrar. Ungdomarna hade sin konferens och barnen hade sin. Barnen fick med hjälp av ”inhyrda” NASA-astronauter ett uppdrag och kom tillbaka till söndagens gudstjänst och berättade att ”himlen är redan här och nu genom Jesus Kristus!” g Peter Jonasson

11

fokus | julhjälp

Julhjälpen gjorde att familjen kunde andas ut Ekonomiskt, psykiskt och emotionellt våld bröt ner Marika under många år, men hon har hela tiden trott på sin inneboende förmåga att någon gång bli självständig igen.

Tack vare julhjälpen från Frälsningsarmén kunde hon köpa julklappar till de tre barnen och få fira julafton i fin gemenskap med andra.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: HENRIK RADHE/GOTLANDS ALLEHANDA 12

fokus | julhjälp

M

arika Hård af Segerstad är rakt på sak och helt öppen med både sorger och glädjeämnen. Livet har inte varit lätt. Hon har flera tidiga trauman, diagnoser och destruktiva förhållanden bakom sig och ibland har hon varit väldigt djupt nere.

Marika föddes i Stockholm och bodde i Sollentuna innan hon och den dåvarande sambon av olika anledningar blev vräkta. Marika bodde bland annat på ett kontor en tid för att klara vardagen. År 2008 gick flytten till Gotland, där hon efter ett äktenskap och ytterligare ett barn hamnade i en tuff vårdnadstvist.

Nu är hon ensamstående och bor med sin 11-åriga dotter i en lägenhet i Vibble utanför Visby. De två vuxna barnen från det första förhållandet är utflugna.

NÄR MARIKA VAR ENSAMSTÅENDE

med sin yngsta dotter en jul tipsade någon henne om Krukmakarens Hus hos Frälsningsarmén i Visby. Hon gick dit och mötte Ann-Christine Karlsten med team.

Marika blir rörd till tårar när hon talar om personalen där.

— De har varit fantastiska, julhjälpen gjorde en enorm skillnad för oss och vi kunde andas ut en stund. Jag som mamma fick presentcheckar som räckte till både julmat och julklappar till barnen. Det var en fantastisk känsla, säger hon.

»

13

fokus | julhjälp

HON MINNS DET SOM EN LITE DUBBEL KÄNSLA ATT VARA DÄR SOM UTSATT, MEN OCKSÅ SÅ FINT ATT VARA OMSLUTEN I EN VARM GEMENSKAP AV MÅNGA TUNGA LIVSÖDEN.

och två av barnen firade »ävenMarika själva julafton på Krukmakarens Hus det året och ytterligare en gång senare. Hon minns det som en dubbel känsla att vara där som utsatt men också att det var så fint att vara omsluten i en varm gemenskap där många bar på tunga livsöden.

— Framförallt var det ju toppen för lilltjejen att få fira med gran, dans och tomte, säger hon.

Marika har aldrig försökt dölja att hon haft det tufft i livet.

— Att säga att man är fattig i Sverige tas emot på väldigt olika sätt av människor, menar hon. Somliga blir besvärade och har svårt att förhålla sig till det hon berättat.

— Jag har väldigt svårt för att människor tycker synd om mig, jag vill inte bli ömkad och har alltid haft min stolthet i att klara mig själv - men också en öppenhet när jag inte har kunnat det, fortsätter hon.

Hon tycker att folk generellt har en bild av att bostadslöshet bara handlar om att man är missbrukare eller, enligt samhällets rådande normer, inte har skött sig. Men det är en tung skam att hamna i till exempel skulder och skuldsanering.

Från 2007 blev Marika sjukpensionerad och trodde aldrig att hon skulle kun14

na börja arbeta igen. Hon fick även i vuxen ålder en ADHD-diagnos, något som däremot var en befrielse då hon tidigare blivit feldiagnostiserad.

Några år senare började dock resan mot att komma tillbaka ut i arbete. Marika gick en kurs som ledde till praktikplats och vidare till ett antal olika ideella och betalda engagemang inom områdena psykisk hälsa, socialt utanförskap, suicidprevention och våld i nära relationer.

— Men jag ville ut i det riktiga arbetslivet och sökte jobb på ICA. Jag fick det och har gått från tio timmar i veckan till 88 procents tjänst just nu. Det är härligt, säger Marika, som bland annat har blivit ansvarig för butikens brödavdelning.

NÄR HENNES LÄGENHET gjordes om till

bostadsrätt blev Marika för första gången i livet ägare till ett hem.

— Det är en fantastisk känsla, menar hon.

— Varje dag när jag kommer hem och öppnar min dörr känner jag en sådan stor tacksamhet. Att ha arbete och äga ett hem ger mig och mitt yngsta barn helt andra möjligheter.

Hos Marikas barn har det aldrig funnits någon skam över den ekonomiskt strama tillvaro familjen ändå haft. De har alltid varit stolta över sin mamma och den kamp hon fört för att få ihop det. Visst har de haft sina duster, men som vuxna kan barnen nu ge Marika en mer hel bild av hur uppväxten hos henne varit.

När hon fick fast arbete behövde hon inte längre söka fonder och en dag hörde hon av sig till Försäkringskassan om att hon inte längre ville uppbära sjukersättning. Först blev hon ifrågasatt då man menade att Marika borde ha kvar ersättningen som en trygghet. Men för henne som levt på fattigdomsgränsen och varit beroende av ekonomiska hjälpinsatser, låg tryggheten inte där.

fokus | julhjälp

Marika Hård af Segerstad gläder sig över att för första gången äga sitt eget hem. När hon fick fast arbete och hyreslägenheten hon och dottern bor i förvandlades till bostadsrätt, föll ännu en pusselbit i livet på plats.

— Eftersom jag har arbetsförmåga och uppenbarligen kan försörja mig själv så behöver jag inte sjukersättningen. Att känna att jag är tillbaka på banan med arbete och egen försörjning är en upprättelse, säger Marika.

EFTER ATT SEX JULAR I RAD ha fått

hjälp av Frälsningsarmén skrev hon så ett tackkort till Krukmakarens Hus och berättade att hon inte längre behövde hjälpen därifrån.

— Jag skrev för att det betytt så mycket för mig. Jag är så otroligt tacksam över julhjälpen från Frälsningsarmén under de här åren! Varje gång jag ansökt om stödet har Ann-Christine dessutom frågat om hon fått be för mig, och bönen fångade upp exakt det jag kämpade med och behövde. Hon kunde sätta ord på det som var min kraft, och stötta den.

Orden gav mig styrka och tillit, avslutar Marika. g

Julhjälp i Visby — VÅRA JULBIDRAG delas ut till 350 hushåll från penningmedel som är insamlade på Gotland. Vi köper presentkort genom Visbys företagarförening "Visby Centrum" och ICA. Julklappar samlas in av företagarföreningen och paketen delas sedan ut till barnfamiljer i samband med julutdelningen. Detta för att julklappar i första hand ska hamna hos familjer med ekonomisk begränsning.

Målgruppen för vår julfest är alla de som vill och behöver vara med om ett alternativt julfirande. Orsakerna till det kan vara många: relationsproblem i släkten, missbruk, ekonomi eller ensamhet.

De senaste julaftnarna har omkring 130-140 personer deltagit. Våra runt 20

Ann-Christine Karlsten, verksamhetsansvarig, berättar om samlade hjälpinsatser inför julen på Frälsningsarmén i Visby.

volontärer gör ett jättejobb för att kunna genomföra en fest med hög kvalitet!

Julaftonsfirande pågår mellan klockan 11 och 16 och programmet innehåller gudstjänst med julsånger för att hylla födelsedagsbarnet Jesus, julbord, dans kring granen och lekar, besök av tomten, kaffe och tårta samt storbildsvideo med Kalle Ankas julafton för de som önskar titta. g 15

MIN VÄG TILL GUD | Birgitta lundin

Gud har en plan för mig Min väg till Gud har aldrig varit särskilt komplicerad eller krånglig, även om jag ibland brottats med tvivel om Guds existens. Jag växte upp i en by, några mil utanför Östersund, i en kristen familj och hade en barnatro. Min mamma var aktiv i Frälsningsarmén där och ibland följde jag med henne dit.

TEXT: BIRGITTA LUNDIN FOTO: PRIVAT

S

om tolvåring fick jag följa med på en ungdomshelg på Frälsningsarmén i Sundsvall och på gudstjänsten den söndagen fick jag på ett påtagligt sätt känna av Guds närhet i mitt liv och bestämde där och då att jag skulle börja gå med Gud på riktigt. Det gudsmötet kom att förändra mitt liv, och sedan dess har jag ägt en levande kristen tro. Mitt beslut ledde då till att jag började i juniorsoldatgruppen och tog steget att bli juniorsoldat och så småningom ”stor” frälsningssoldat.

SOM FJORTONÅRING blev jag, tillsammans med en annan tjej, erbjuden att gå ”Nybyggarkursen” i Frälsningsarméns regi i syfte att starta barnkör. Vi åkte på kursen och vips hade vi, jag och min två år äldre kompis, startat en barnkör på kåren i Östersund. Vi fick fint stöd av äldre ledare och gissa om vi utvecklades av detta ansvar. Kåren var bra på det i Östersund, att uppmuntra och tro på oss unga och vår förmåga. Kåren och de fina ungdomsledare vi hade, hjälpte mig att utveckla både min tro och person.

Jag gick frisörprogrammet på gymnasiet och arbetade några år i Östersund. På fritiden engagerade jag mig som scoutle16

dare och tonårsledare. Det var roligt och intensivt men ändå var det något som saknades. Jag började fundera på min framtid, och en dag såg jag ett par frälsningsofficerare i ett morgonprogram på

DET VAR SOM ATT EN BOMB SLOG NER I MITT HUVUD. DET VAR JU DET HÄR JAG SKULLE GÖRA! tv och jag tror det var precis till jul. De berättade hur de hjälpte människor genom att ge en matkasse till jul och det var som att en bomb slog ner i mitt huvud. Det var ju det här jag skulle göra! Jag skulle jobba i Frälsningsarméns sociala arbete på något sätt. Fast jag visste, sedan tidigare brottningsmatcher med Gud, att jag inte skulle utbilda mig till frälsningsofficer.

Detta var starten på en process som efter något år utmynnade i att jag sökte in på socionomprogrammet. Hela tiden med förvissningen om att Gud hade en plan

för mig. Samtidigt träffade jag min blivande man och vi gifte oss under utbildningstiden och bosatte oss i Finspång.

SOM NYBLIVEN SOCIONOM fick jag di-

rekt möjligheten att arbeta på Frälsningsarmén i Norrköping som familjekonsulent, tjänsten varade i ett år och sedan föddes vår son och jag blev arbetslös. Lite vilsen undrade jag, vad som skulle hända nu med mitt liv och min kallelse. Efter föräldraledigheten fick jag jobb som socialsekreterare och sedan skolkurator, ett jobb som jag trivdes jättebra med. Efter cirka åtta år i kommunal tjänst, blev jag tillfrågad om jag ville ansvara för det sociala arbetet på kåren i Norrköping. Klart jag ville! Det var ju det som jag upplevt att Gud kallade mig till. Denna möjlighet att få förena min kristna tro med min profession var en oerhörd förmån, och nu sedan två år arbetar jag på min hemkår i Finspång.

När jag tittar tillbaka på mitt liv, ser jag att Gud hela tiden funnits där och lett mig, även den tiden då jag inte förstod hur han tänkte. Jag har fått erfarenheter efter vägen som jag alltid kommer att ha nytta av. Framtiden vet jag inget om men det ska bli spännande och jag litar på Gud. g

fakta Birgitta Lundin Ålder: 51 år Bostadsort: Finspång Familj: Make, son och en hund.

Yrke: Socionom, ansvarar för det sociala arbetet på Frälsningsarmén i Finspång.

Böcker jag gärna läser: Deckare och romaner som skildrar människors liv.

17

TRO | DET KRISTNA LIVET

DEL 5. Vem är Jesus, hur ska jag kunna tro på honom och den helige Ande, hur kan Gud leda mig och kan han hela oss? Varför ska jag be, läsa Bibeln och gå i kyrkan? Detta är frågor som många kanske bär på och därför vill vi i en artikelserie i fem delar försöka svara så gott vi kan på dessa funderingar. Vi utgår från boken ”Livets frågor” av Nicky Gumbel som ligger till grund för alphakurser; grundkurs i kristen tro.

Ondska, kyrkan och att dela tron Om jag har tagit emot Jesus som min Herre och blivit en kristen, hur gör jag det bästa av framtiden? Var kommer ondskan i världen ifrån och hur kan jag stå emot den? Varför ska jag berätta för andra om min tro och hur viktigt är det att gå i kyrkan och att ha gemenskap med andra kristna?

TEXT: TERESIA JANSSON

A

tt vara en kristen är inte alltid lätt, särskilt inte i länder där kristna förföljs och kanske till och med dödas. Även i vår del av världen innebär det kristna livet uppoffringar men Guds vilja för oss är endast god. Det offer vi gör för honom är ingenting i jämförelse med hans. ”Han som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom?” (Rom 8:32). Att leva för och med Gud är det mest meningsfulla och tillfredsställande liv man kan leva. Även om vi gjort fel tidigare i livet så kan vi göra det bästa av det som ligger framför. Paulus skriver: ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt” (Rom 12:2). Kristna är menade

18

att vara annorlunda men inte för den skull underliga. Jesus säger att vi ska vara ljus i mörkret och att bli mer lik Jesus innebär att lägga bort destruktiva beteenden såsom förtal, lögner, falskhet och klagan. Bibeln lär oss att leva i harmoni med varandra, att vara generösa, gästfria, förlåtande, medkännande och att belöna ont med gott. Vi uppmanas att vara entusiastiska i att tjäna Gud (Rom 12:11).

Vi är kallade att söka Guds rike och rättfärdighet, då lovar han att ge oss allt annat vi behöver också (Matt 6:33). Våra öron bör inte ta in det osunda, såsom skvaller, utan istället lyssna till vad Gud säger till oss i Bibeln, bönen, kristna böcker med mera. Vi bör lära oss att se på människor med Guds kärleksfulla ögon. Istället för att tala nedsättande om/till andra så kan vi tillbe Gud och vara uppmuntrande. Våra händer bör tjäna istället för att roffa åt sig. Även i vår sexualitet bör

vårt fokus vara på att ge. Gud skapade sexualiteten för att vi ska njuta men han instiftade också äktenskapet mellan man och hustru. ”Därför ska en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett” (Mark 10:7). Skilsmässa och lösa förbindelser kan lätt leda till själsliga sår även om det naturligtvis finns nåd, förlåtelse och upprättelse.

VARIFRÅN KOMMER ONDSKAN? I värl-

den ser vi onda makthavare, tortyr, våld, massmord, brutala våldtäkter, terrorism, narkotikahandel, ockulta ritualer och satansdyrkan. Detta kommer från djävulen som har flera namn, bland annat Satan och som också är en person men dock inte en människa. I Jesaja 14:12-23 antyds det att han har varit en fallen ängel. Han befinner sig i ett ständigt uppror mot Gud och leder en här av demoner. Pau-

FOTO: UNSPLASH/Iswanto Arif

lus uppmanar oss att ”hålla stånd mot djävulens lömska angrepp. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa, utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna” (Ef 6:11-12). Jesus blev frestad av Satan och drev själv ut onda andar ur människor. Särskilt i Nya testamenet beskrivs Satans verksamhet (1 Petr brev 5:811, Ef 6:1-12).

Kristna drar till sig djävulens uppmärksamhet eftersom hans syfte är att förgöra alla människor (Joh 10:10), leda oss fel och förhindra att vi får en relation med Gud. Ofta sår han in tvivel i oss beträffande vår gudsrelation eller vad som är Guds vilja och frestar oss att fatta fel beslut. När vi gör fel känner vi skam, det uppstår kanske sprickor i en relation och vi drar oss ofta undan från Gud, vilket är

ATT BLI MER LIK JESUS INNEBÄR ATT LÄGGA BORT DESTRUKTIVA BETEENDEN SÅSOM FÖRTAL, LÖGNER, FALSKHET OCH KLAGAN. precis vad djävulen vill. Han ljuger och skuldbelägger Gud inför oss men anklagar även kristna inför Gud och ger oss en känsla av fördömelse. Vi ska därför avvisa felaktiga tankar och inte låta dem leda vidare till handling.

Vi ska vara uppmärksamma på Satans existens men inte på ett osunt sätt foku-

sera på den, eftersom det kan leda oss in i ockulta företeelser som spådom, astrologi, medial kontakt med avlidna och trolldom. Bibeln är tydlig med att vi inte ska hålla på med sådant (5 Mos 18:10, Upp 21:8, 22:15). Om vi utsatt oss för det ska vi be om förlåtelse och förstöra allt som har med det att göra.

HUR STÅR JAG EMOT DET ONDA? Gud har räddat oss som är kristna ”ur mörkrets välde och fört oss in i sin älskade sons rike” (Kol 1:13) och på korset har Jesus ”avväpnat härskarna och makterna och utsatt dem för allas förakt, när han triumferade över dem genom Kristus” (Kol 2:15). Därför är Satan och hans demoner rädda för Jesu namn som det finns en enorm kraft i och därför ber vi ”i Jesu namn”. Jesus befriade oss från fruktan, skuld och beroende men även

»

19

TRO | DET KRISTNA LIVET

Frälsningsbön

problem fram till Jesu återkomst då han kommer att utplånas helt.

Paulus uppmanar oss: ”Ta på er Guds rustning, så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp” (Ef 6:11).

Rustningen består av sex delar: ”Sanningens bälte”; kristendomens hela sanning som vi finner i Bibeln, predikningar och kristen litteratur. Där lär vi oss att skilja mellan vad som är sanning eller en lögn från Satan. ”Rättfärdighetens pansar” har vi fått del av genom Jesu död. När vi faller ska vi be om förlåtelse för att relationen med Gud ska återupprättas. Vi ska ta på oss de ”skor” som är villigheten att gå ut med budskapet om fred, det vill säga om Jesus Kristus.

Med ”trons sköld” kan vi ”få den ondes alla brinnande pilar att slockna”. Tron på Guds löften avväpnar det tvivel djävulen vill så in i oss. ”Frälsningens hjälm” innebär att vi bär med oss vetskapen om att vi är frälsta och räddade från syndens straff och makt i våra liv. Vi behöver också ”andens svärd som är Guds ord”; Bibeln. Att bemöta anfall från den onde med bibelverser är en bra taktik. Det gjorde Jesus när han frestades av djävulen i öknen. Vi är segrare och behöver inte frukta Satan.

Däremot har han mycket att frukta från sanna kristna. I vår tid städar vi upp och bereder vägen för Jesu återkomst och vi är kallade till bön och handling, såsom att bota sjuka och driva ut onda andar.

VARFÖR SKA JAG BERÄTTA OM MIN TRO?

För att någon ska lära känna Jesus måste den först höra talas om honom. ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er...” (Matt 28:19-20). Det faller sig naturligt att dela med sig av en glädjefylld upptäckt vi gjort men att klampa på helt okänsligt är ingen bra idé. Att däremot låta Kristi ljus lysa genom oss i vårt tal och i goda handlingar är ett sätt.

Petrus skriver: ”Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp. Men gör det ödmjukt och res20

FOTO: UNSPLASH/Tom Barrett

om fienden är besegrad och berövad » sin kraft så försöker han ändå ställa till

Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete). Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din Helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din Helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

pektfullt…” (1 Petr brev 3:15). Människor vill bli övertygade för att de ska kunna tro och svaren på de frågor de har hittar vi i Bibeln och i våra egna erfarenheter av Gud. Vi kan be den helige Ande om hjälp med det. ”…så gör er inga bekymmer för hur ni skall försvara er eller vad ni skall säga. Ty den helige Ande skall i den stunden låta er veta vad ni skall säga” (Luk 12:11-12). Vi kan berätta om vad vår relation med Gud betyder för oss och ge bort eller hänvisa till kristen litteratur. Är man själv väldigt ny i tron så är en bra idé att bjuda med andra till en kyrka för att lyssna på predikan där.

Vi är även kallade att demonstrera Guds kraft genom att låta Jesus använda oss för att bota människor från olika åkommor. Det gör vi genom bönen som har en central roll i en kristens liv.

Vi behöver också be för att människors andliga ögon ska öppnas för att de ska förstå sanningen om Jesus och ta emot honom i sina hjärtan. Bön har stor makt och många som kommit till tro inser i efterhand att någon har bett för deras frälsning.

samlas och styrker och inspirerar varandra, bryter isolering och firar kristna högtider tillsammans. I församlingen kan vi praktisera våra andliga gåvor som då blir till nytta för andra. I mindre grupper kan det utvecklas en mer intim vänskap där vi i förtroende kan dela våra liv, be för, lyssna på och lära av varandra.

Jesus uppmanar oss att ”vara ett” (Joh 17:11) och Paulus att ”bevara den andliga enheten” (Ef 4:3). Församlingen liknas vid ”Kristi kropp” där alla medlemmar utgör olika kroppsdelar som är beroende av varandra (1 Kor 12…). De kristna liknas även i Bibeln vid ”en andlig boning åt Gud” när de kommer samman men också för Kristi brud då Jesus är brudgumen (Upp 19:7).

Vi uppmanas att ”förkunna hans storverk” (1 Petr 2:9), vilket vi gör genom att fira gudstjänst och berätta om Jesus. g

VARFÖR SKA JAG GÅ I KYRKAN? När

VILL DU GÅ EN ALPHAKURS?

vi blir kristna blir vi också del i en familj med Gud som far, Jesus som vår frälsare, den helige Ande som vår hjälpare och andra kristna som systrar och bröder. Kyrkan är en församling och den världsvida församlingen är världens alla kristna. Vi

En alphakurs består av tre delar: måltidsgemenskap, föredrag och samtal kring dagens ämne. Ta gärna kontakt med Frälsningsarmén på din hemort eller någon annan kristen kyrka. Läs mer på www.fralsningsarmen.se/ alphakurs eller på http://sverige.alpha.org

JOHNNY OCH EVA KLEMAN

krönika

Vill du vara med?

NÄR JAG VAR 12 ÅR fick jag frågan ”Lina, skulle du vilja vara ledare för söndagsskolan?”. Jag var ung, oerfaren, relativt ny i Frälsningsarmén, ganska blyg och hade en bibelkunskap som var lika med noll. Skulle jag leda en grupp barn i söndagsskolan? Ja, ledaren som ställde frågan tyckte uppenbarligen det. Jag blev

VI BEHÖVER BYGGA GUDS RIKE TILLSAMMANS MED BARN OCH UNGA, OCH INTE FÖR DEM. glad för frågan och tackade ja. Jag kommer ihåg att jag var sjukt rädd och visste inte riktigt hur jag skulle göra, men på något vänster gick det ändå ganska bra.

Så pass bra att jag efter ungefär ett år fick en ny fråga ”Lina, vill du vara medhjälpare i scouterna?”. Jag tackade ja även denna gång och fler ledaruppdrag skulle det komma att bli.

Jag tänker ofta tillbaka på tiden som tonåring när det handlar om mitt ledarskap. Om hur viktigt det var för mig att jag hade, och fortfarande har, förebilder som uppmuntrade, utmanade, älskade, släppte fram, frågade och inte minst lät mig göra fel. För lika mycket som jag skulle kunna skriva om alla gånger jag

blivit uppmuntrad och utmanad i mitt ledarskap, skulle jag kunna skriva om alla de gånger jag gjort fel, men har fått försöka igen, och igen, och igen. Detta med att få försöka, att lära sig på vägen och att gå bredvid tror jag är A och O när det gäller att ledarträna barn och unga.

För hur ska man annars lära sig?

Men okej, när kan man börja ledarträna barn och unga då? Hur vet vi att de är redo? Det finns en berättelse i Bibeln som återkommit till mig i många olika sammanhang och som kanske svarar på frågan. Det är berättelsen om när Jesus visar sig för Petrus efter uppståndelsen.

Jesus är på väg att ge Petrus ett ledaruppdrag, men innan han gör detta ställer han en kontrollfråga för att se om Petrus ”håller måttet”. Frågan handlar inte om ålder, erfarenhet eller kunskap. Den handlar inte om hur bra Petrus är på att tala inför folk, leda lovsång eller hitta på nya lekar. Frågan lyder: ”Petrus, älskar du mig?” Efter att Petrus fått samma fråga tre gånger och svarat ja, säger Jesus ”Var nu en herde för mina får”, alltså (fri tolkning) ”Bra du klarade testet, nu kan du vara ledare”. Att vara ledare i Guds rike handlar i första hand om att älska Jesus, och för att älska behöver man inte ha nått upp till en viss ålder.

Min poäng är inte att alla barn och unga ska vara ledare i söndagsskolan, min poäng är att vi behöver bygga Guds rike tillsammans med barn och unga, och inte för dem. Och för att göra det behöver vi se oss runt omkring. Vi be-

Lina Melkersson är Frälsningsarméns nationella barn- och ungdomskonsulent.

höver se vilka barn och unga vi möter, vi behöver bekräfta, se, uppmuntra och släppa fram. Vi behöver ställa frågan ”Vill du vara med?”. Det kan handla om att leda en grupp, hjälpa till med fikat, sköta ljudet, hälsa folk välkomna, läsa ett bibelord, leda lovsång eller något helt annat. Vad är egentligen inte så viktigt, det viktiga är att vi ställer frågan och låter de unga få växa in i uppgiften.

Att jag för nu 13 år sedan fick frågan ”Lina, skulle du vilja vara ledare för söndagsskolan?” fick bli starten för ett otroligt häftigt, roligt och utmanande ledarskapsäventyr. Jag trodde inte då att jag skulle klara det, men med massor av hjälp på traven och flera omtag fick jag ta mina första stapplande ledarsteg, stapplande steg som varje dag blir något starkare, något tydligare. Det är en resa och den resan vill jag låta barn och unga få vara med om! g

21

generalens hälsning | jul

En relation som förändrar världen TEXT: BRIAN PEDDLE FOTO: UNSPLASH/TIM ZANKERT

D

et är ett privilegium för mig att, för första gången som Frälsningsarméns general och världsledare, få sända er en hälsning inför denna julhelg.

Till 131 länder runt världen, vill Frälsningsarmén föra vidare ett budskap om

22

hopp när vi där försöker arbeta för rättvisa, rättfärdighet och Guds rikes utbredande, inte i vår egen kraft, förstås, endast genom Guds kraft.

Vårt hopp inför denna julhelg finns i Jesus Kristus som är vår allvise härskare,

gudomlige hjälte, evige fader och fredsfurste. Titlarna finner vi i de första verserna i Jesaja, kapitel 9, vers 6 (Bibel 2000).

De innehåller ett hoppets budskap till ett folk som lever i mörker och dödsskugga, ett hopp om ljus och liv vilket endast

generalens hälsning | jul

SÅ LÅT OSS DENNA JUL FÖRTRÖSTA PÅ GUD, RÄKNA MED HANS KRAFT, LEVA I GEMENSKAP MED HONOM OCH SAMARBETA MED HONOM FÖR ATT GE LIV, LJUS OCH HOPP TILL VÅR VÄRLD.

Hoppet går att finna i relation med Jesus, världens ljus som skingrar mörkret.

kan finnas i den utlovade Frälsaren. In i denna situation kommer inte en teori eller en metod utan en person, en levande människa som andas och är född som en sårbar baby.

Hoppet går att finna i relationen med

Jesus, världens ljus som skingrar mörkret. Hoppet går inte att finna i död rituell religion men i en vibrerande och livgivande relation med Gud. Vem är denne Jesus? Han är Gud i mänsklig form, inte längre långt borta eller onåbar men här med oss. Han är vår allvise härskare som talar ord av visdom och leder oss in i sanningen. Han är vår gudomlige hjälte för vilken inget är omöjligt, han förlåter synder, helar sjukdomar och reser upp döda. Han är vår fredsfurste som kommer till oss i kärlek, ger lugn till de oroliga och tröst till de ledsna och bekymrade. Han är vår evige fader som erbjuder en familjär relation som varar i evighet och även inkluderar beskydd och ger oss vad vi behöver här och nu. Detta är den Jesus som föddes i en krubba, dog på korset och uppstod från döden.

Denne Jesus kan du lära känna i dag.

Jesus är allt det som handlar om rättvisa, rättfärdighet och frälsning. De människor som hörde Jesajas profetia, de som levde på Jesus tid och vi som lever nu, är allt för välbekanta med den brustna värld vi lever i, där orättvisor råder och mycket fördärvas av brist på moral. Personen, budskapet och metoden som finns i Jesus ger ett perspektiv som sträcker sig tvärs över alla olika kulturer. Det förvandlar den mörka och livlösa falskheten i denna värld till den underbart ljusa och livfulla verkligheten i Guds rike.

Du och jag kan uppleva denna förvandling och berätta om den för andra när vi lever tillsammans med Jesus.

Det kan låta som en idealistisk vision eller något som är för bra för att vara

sant. Vi kan inte uppnå detta av vår egen kraft. Hade vi kunnat det skulle människan redan ha kommit på det! Som orden från Jesaja påminner oss, kan detta endast åstadkommas genom Guds kraft. ”Herren Sebaots lidelse skall göra detta”.

(Jesaja 9:7, Bibel 2000).

Så låt oss denna jul förtrösta på Gud, räkna med hans kraft, leva i gemenskap med honom och samarbeta med honom för att ge liv, ljus och hopp till vår värld.

Må Gud välsigna dig,

Frälsningsarméns världsledare, general Brian Peddle

24

om oss | sakramenten

Kyrka utan sakrament?

I serien "Om oss" har vi i Stridsropet skrivit om saker och företeelser som kännetecknar Frälsningsarmén. Det har handlat om allt från musik, klädsel, begravningar till val av general eller andra företeelser där Frälsningsarmén på ett eller annat sätt skiljer sig från andra kristna samfund. Denna gång gäller det ett särdrag som mer handlar om att det inte förvaltas i Frälsningsarmén, nämligen sakramenten.

Samtal om sakrament

DANIEL VIKLUND

Frälsningsofficer, kapten, och kårledare för Frälsningsarmén i Strängnäs.

TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

S

tridsropet sammanförde tre personer för samtal. Peter Sandin är barn till frälsningsofficerare och uppväxt i Frälsningsarmén. Idag arbetar han som präst i Svenska kyrkan. Daniel Viklund är också uppväxt i Frälsningsarmén och är idag frälsningsofficer och kårledare i Strängnäs samt lärare på Officersskolan men han har tidigare i nio år arbetat som pastor i en friförsamling. Maria Persson är frälsningssoldat i Frälsningsarmén och arbetar som grundskolelärare. Det tog inte lång tid innan samtalet på Peter Sandins pastorsexpedition i Högalids församling på Söder i Stockholm, tog fart. Daniel Viklund inledde samtalet.

— Jag kanske kan börja, säger han. Jag har nog den mest utsatta positionen av oss tre. Från min tid i frikyrkan har jag erfarenhet av att fira Herrens måltid (nattvard, reds anmärkning) och döpa som man gör i baptistisk tradition. Det var en helt naturlig del av min tjänst då och jag gjorde det helhjärtat och upplevde det som något oerhört fint. När det gäller de här frågorna stöter vi frälsningsofficerare

ofta på en sorts brottning mellan vad ämbetet kräver och vad vi har i vår person. Så kan det vara också inom själavården och det tålamod som krävs där. Det är inte alla ämbetsutövare som har det helt självklart.

Liksom inte heller att vara utåtriktad och vinnande i sitt sätt.

— Man kan inte ha alla delar i sig själv, säger Maria Persson. Det går inte. Därför har man ju församlingen. Och där tänker jag att man har alla delar.

— Och jag behöver inte vara en hycklare för att jag är trogen i mitt ämbete, men kanske ändå har personliga frågor?, funderar Daniel. Eller är jag det då?

— Nej, inte per automatik, menar Peter Sandin. Vi pratar å ena sidan om olika gåvor och olika personlighetsdrag. Det andra spåret handlar om lojalitet och den klyvning som kan bli när man ställt sig i ett led och saknar något i ett annat led. Det finns inget rätt eller fel i detta, men problematiken är på insidan. Det är en inre splittring, det handlar om att vara trovärdig mot sig själv. Du kan ju vara fullgod frälsningsofficer och följa reglementet,

MARIA PERSSON

Grundskolelärare i Västerås, frälsningssoldat och ungdomsfanjunkare i Frälsningsarmén i Västerås

PETER SANDIN

Präst och komminister i Högalids Församling Svenska kyrkan.

25

om oss | sakramenten

fast du själv saknar något, känner tomhet och behöver påfyllnad någonstans. Det lärde jag mig av en biskop att man får vara ”heligt avundsjuk”. Vanlig avundsjuka är ju en synd, men man får vara ”heligt avundsjuk” i den bemärkelsen att man sneglar lite avundsjukt på en granntradition.

Det är inte samma sak som att vara illojal mot den rörelse man står i.

— Jag tänker att det finns två sidor av vår ”icke sakramentalism”, utvecklar Daniel Viklund frågan vidare. Vi har inget vi kallar för sakrament. Men vår lite specifika historiska och kanske teologiska hållning, verkar vara mer historiskt förankrad än teologiskt.

— För en lekman på området, vad är anledningen till att Frälsningsarmén valde bort det här? frågar Peter Sandin.

— Det var när Frälsningsarmén startade, menar Maria Persson. De utsatta människorna fick inte komma till den kyrka där William Booth var aktiv så då startade han en egen rörelse. Jag tror att de då sa att ”vi har inte tid med sådant där”.

Människor som mår dåligt och är utsatta, de ska bli frälsta och upprättade. Det var det viktigaste. Det andra kom längre bort och var inte viktigt i början. Kan man säga att Frälsningsarmén tog de här som ingen

26

annan ville ha? De blev frälsta och upprättade, men sedan lotsades de ibland vidare till en annan kyrka?

— Så har det varit i praktiken i Sverige, menar Daniel. Man kan faktiskt komma till en stor pingstförsamling med många äldre och fråga: Hur många här har kommit till tro genom Frälsningsarméns väckelsearbete på 40- och 50-talet? Då ser jag en skog av händer och tänker oj, är det här de är? ”Vårt folk” tillhör andra kyrkor, och det kanske är så det ska vara? Alla riken med självaktning har väl en armé - Guds Rike har Frälsningsarmén Hur detta blev teologi tror Daniel är en process som hänger samman med hel-

DET TYCKER JAG ÄR EN RÄTT SYMPATISK TANKE MEN DÅ HANDLAR DET OCKSÅ OM ATT MAN FÅR FRID MED DEN.

gelseläran och som växte fram under en längre tid. Allt efter att frågor uppstått, om varför vi gör det vi gör och utelämnar annat har man tvingats att förklara det.

Daniel Viklund har med sig två olika utgåvor av Frälsningsarméns handbok, en från 1927 och en från 2012.

— Det är tydligt i de gamla handböckerna; ”Kristi religion är en andlig religion, helt oberoende av yttre tecken.” ”Sakramenten är inte alltid – som vissa av deras försvarare säger – ”yttre tecken på inre nåd”, eftersom det är uppenbart att många som använder sig av dem äger väldigt lite, om ens någon, inre nåd. Där har vi grunden, att man inte ville bygga på yttre ceremonier men det skulle vara äkta på insidan. Det är lite ironiskt att en rörelse som bara tror på den inre nåden helt oberoende av yttre tecken införskaffar sig en sådan uppsjö av yttre tecken.

— Jag kan se bland tonåringar och yngre i dag att detta med sakrament eller uniform inte är så viktigt säger Maria Persson. Det viktiga är Jesus, och man är väldigt intresserad av andedop, tungotal, tecken, alltså lite häftigare grejer och frågor som — Är det på riktigt? Är Jesus på riktigt? Då är vi lite tillbaka till där vi var i början, att man inte är så intresserad av det runt omkring utan det viktiga är att människor blir frälsta, inte bara i Frälsningsarmén utan i kristenheten över huvudtaget.

Daniel visar en skiss med Frälsningsarmén i mitten av en cirkel, med traditionella kyrkor, frikyrkor, karismatiska kyrkor åt olika håll. I skissen far Frälsningsarmén fram och tillbaka mellan alla de andra.

— Det är dags att stanna upp och komma fram till vad som är Frälsningsarmén i Sveriges andliga identitet och att göra sig medveten om vad den är och inte är, menar Daniel. När det gäller frågorna om sakramenten har Frälsningsarméns inställning varierat och olika ledare har haft olika syn på det. Daniel berättar att general Shaw Clifton i en bok hävdar att Frälsningsarmén varit besparad från de slitningar och konflikter andra kyrkor haft i frågorna om dop och nattvard.

— Så mycket tid, kraft och diskussioner

om oss | sakramenten

JAG KAN INTE SÄGA ATT DET FINNS NÅGON SORTS FLYTANDE MEDELVÄG. SEN TROR JAG FÖRSTÅS ATT GUD ÄR FRI ATT FRÄLSA VEM HAN VILL. som jag personligen fått lägga ner på att vi inte är så självklara på det här området!

Vi har nog inte blivit besparade. Och vi har inte haft en enda kadett under min tid, som är särskilt begeistrad över icke sakramentalismen. Många är frågande.

Det är ofta krångligt, kan vi inte vara som andra frikyrkor? frågar man.

I den bok från 2012 som han har med sig läser Daniel att det ”inte behövs någon speciell yttre ceremoni för att ta emot den inre nåden”, och i samma bok står det också om ”varje frälsningssoldats frihet att delta i nattvardsgudstjänster som firas i andra sammanhang.” Det finns en generositet i den nyare boken menar han.

— Detta tycker jag är jättespännande,

säger Peter och vänder sig nu till Mariaoch funderar över det här med ungdomarna och vad det är som lockar och drar ungdomar i dag.

Om rörelsen, den framtida rörelsen kan definieras som dessa ungdomar vill, vad skulle det innebära? Vad attraheras ungdomarna av och vad lockar dem? Ser du att det är något som skulle påverka rörelsen i någon riktning?

— Jag tror att det kan vara viktigt om det finns en substans i det, säger Maria.

Det får inte bara vara något man gör. Det måste vara på riktigt. Ungdomar är kritiska konsumenter. Vad det än handlar om så måste det finnas något mer. Om man gör det till något mer, om man undervisar om det, så att det inte bara blir något man gör. En soldatinvigning, det är inte något vi bara gör. Det är otroligt mycket jobb innan att gå igenom många frågor och komma fram till att man tror på det här.

Egentligen tror jag att sakramenten är en bekräftelse på vad man tror.

Daniel tror att den rörelse fram och tillbaka mellan olika kyrkor som han visade i sin bild beror på att man i Frälsningsarmén importerar många ledare från andra kyrkor. Han nämner att många, blivande frälsningsofficerare,

under de år han arbetat på Officersskolan inte har bakgrund i Frälsningsarmén utan kommer från andra kyrkor som är döpare och som firar nattvard.

— Så, ja, jag vet inte hur länge det kommer förbli som det är. Vi har måhända bara tre alternativ, säger Daniel. Antingen säger vi att vi är en icke sakramental missionsorganisation och nu fastslår vi det i tydliga ordalag så alla vet vad vi står för.

Eller så är vi kyrka, men vi förvaltar inte sakramenten. Och som svar på längtan kopplar vi medvetet till ett annat kyrkligt samfund dit vi regelbundet söker oss för dopet och för nattvard. Eller så blir vi kyrkorörelse och skapar en form för att förvalta sakramenten. Jag kan inte säga att det finns någon sorts flytande medelväg.

Sen tror jag naturligtvis att Gud är fri att frälsa vem han vill.

— Men då är frågan, måste ni då göra det själva? Eller kan vi tänka ekumenik, undrar Peter. Jag leker med tanken, att ”vi går över till grannen”. ”Jag kan inte vad du kan, du kan inte vad jag kan, men Gud har en uppgift som passar för dig och en annan som passar för mig”, sjöng jag i söndagsskolan. Det tycker jag är en rätt sympatisk tanke, men då handlar det också om att man får frid med den. g

Frälsningsarmén och sakrament NÄR PASTORN I METODISKYRKAN, William Booth, under 1800-talets sista och 1900-talets första år fick se en ny väckelserörelse växa fram i England, var inte tanken att ytterligare ett kristet samfund skulle formas.

Så skedde dock och trossamfundet Frälsningsarmén föddes. Mycket av den tro som praktiserades inom Metodistsamfundet blev ceremonier även i den nya rörelsen. Det betonades att sakrament och symbolhandlingar inte var nödvändiga för den personliga kontakt med Gud som ges genom frälsning i Jesus Kristus och den helige Andes vägledning. Sakramentsförvaltningen togs bort från Frälsningsarmén bland annat av detta skäl. För många blev den

sakramentala handlingen viktigare än vad den symboliserade, exempelvis troendedopet som en begravning bort från det gamla livet till ett nytt liv med Kristus genom tron och nattvardsfirandet nästan som en frälsande handling och inte bara en måltid till minne av att Kristus gav sitt liv för människors synder. När man gjorde detta val lär pragmatikern William Booth ha sagt: "Vi gör detta val nu men jag önskar att framtidens frälsningssoldater löser det på ett annat sätt!" Somliga har tolkat det som att han önskade återinföra sakramentsförvaltning i Frälsningsarmén men så har inte skett. Det händer att frälsningssoldater döper sina barn i Svenska kyrkan, deltar i nattvardsfirande i andra

kyrkor eller i ekumeniska sammanhang och låter döpa sig som vuxna i frikyrkoförsamlingar där det kan ske utan att man blir medlem. Under åren har samtal förts kring det många, även inom Frälsningsarmén, sett som en brist och olika uppfattningar råder om huruvida samfundet bör återinföra sakrament eller ej. Frälsningsofficerare ordineras ej till att förvalta sakramenten.

Inom rörelsen utförs symbolhandlingar som att välsigna barn, inviga frälsningssoldater, konfirmera ungdomar i deras sin tro och fira kärleksmåltider. Andra ceremonier förekommer men Frälsningsarmén är fortfarande ett icke sakramentsförvaltande kristet trossamfund. g Karin Larsson 27

Trelleborgs kår tornar upp sig i ett pittoreskt område med engelsk touch.

Gunbritt äter regelbundet lunch på Café Gnistan och delar den varma gemenskapen.

verksamhet | kåren i Trelleborg

Här känner sig alla välkomna Frälsningsarméns kår i Trelleborg och Café Gnistan erbjuder gemenskap, samtal och ekonomisk hjälp. ”Här gör de inte skillnad på folk”, ”Man blir lugn av att vara här”, och ”Man kan äta hur mycket man vill för 35 kronor”, påpekar några av gästerna.

TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

F

rälsningsarméns ståtliga tegelbyggnad tornar upp sig i centrala Trelleborg i ett kvarter som påminner mycket om England. Det är en småregnig tisdag i september och jag samtalar med Christer Nelander, kårledare, och biträdande kårledare, Kristina Eklöf.

— Jag har alltid haft en längtan att arbeta med människor och föra dem till tro. Det är underbart att få komma hit varje dag, säger Christer Nelander.

— Jag har aldrig varit på en kår där det händer så otroligt mycket, så jag är jätteglad att få jobba här, säger Kristina Eklöf.

De pratar varmt om dem som kommer till Café Gnistan, som har öppet tisdag till fredag. Vid tolvtiden droppar det in folk i den ljusa lokalen, som har en behagligt grön färg på väggarna. Snart är de sex runda borden fullsatta av gäster, de flesta i pensionsåldern, och ett sorl av röster fyller rummet. Bakom en bänk i köket står Lena Nelander, socialarbetare och fru till kårledaren Christer. Hon serverar fläskpannkaka med sylt och rivna rotfrukter. Ett par av gästerna är Åsa och hennes halvchilenska pojkvän, Tage.

— Det är bra här för man får äta hur mycket man vill för 35 kronor, påpekar Åsa.

Både hon och pojkvännen är båda arbetssökande och kommer regelbundet till Gnistan. Även om de inte är uttalat troende så menar Tage att religion sam-

manför människor och på kåren finns en fin gemenskap tycker han.

— Och det är snälla och fina människor här, alla är välkomna och de gör inte skillnad på folk, påpekar Åsa.

Det är något man faktiskt lägger mär-

DET ÄR SNÄLLA OCH FINA MÄNNISKOR HÄR, ALLA ÄR VÄLKOMNA OCH DE GÖR INTE SKILLNAD PÅ FOLK.

ke till ganska snabbt när man blickar ut över den samlade skaran. En man har håret uppsatt i tofs, stora ringar i öronen, röda glasögon och svart spetstopp. Vid ett annat bord sitter Lina, 74 år. En lockig kalufs omger det skäggiga ansiktet, hon bär en storblommig klänning, en väska i form av en nallebjörn och naglarna är lackade i turkost. Lina är tystlåten och pratar otydligt men gärna.

— Jag tycker om sångerna här, det är därför jag kommer hit, säger hon.

Lina deltar även i öppna kören och i musikverkstan där hon lär sig att spela tamburin.

ANITA HAR SEDAN 1 augusti ett nystarts-

jobb på kåren då hon städar lokalerna men hon hjälper även till i caféet som volontär. Hon levde som hemlös tidigare men efter att hon hittade till Café Gnistan vände tillvaron. Hon blev erbjuden att bo i en av kårmedlemmarnas husvagn men nu bor Anita ett rum i en stuga vid en medarbetares hus. Hennes högerarm är tatuerad med budskapet: ”Lev enkelt, skratta ofta, älska innerligt.”

— När jag levde på gatan och pantade burkar så hade jag ingenting men man blir inte lyckligare för att man har en massa materiella saker. Det enda man verkligen behöver är tak över huvudet och kläder, menar Anita.

— Att jag kom till Frälsningsarmén blev min räddning. Här har jag min familj bland personalen och gästerna, fortsätter hon.

På nyårsdagen 2018 tog hon emot Jesus i sitt hjärta och hon påpekar att hon numera har mer av både skratt och kärlek i sitt liv.

EN AV KÅRENS ÄLDSTA medlemmar och den som varit med längst är Sven-Erik, 83 år. Han kommer ofta till Gnistan, även idag, och han har varit engagerad i en 29

verksamhet | kåren i Trelleborg

Alla är välkomna till caféet. Sven-Erik, 83 år, är en av dem som varit med i kåren längst.

mängd aktiviteter under sina mer vitala dagar. Kårens nyaste tillskott är Agneta.

— Jag har kommit till caféet ett par år och jag gillar kamratskapen, att sjunga och att Frälsningsarmén hjälper dem som har det svårt, säger hon varmt.

Hon är sjukpensionär och äter lunch på kåren flera dagar i veckan. Hon har alltid haft en tro, och för något år sedan började vännerna, Inge och Gunbritt, följa med henne till caféet.

— Det är bra att man kan äta och träffa folk här och slippa sitta hemma, säger Gunbritt.

Längst in i lokalen sitter Yumetov, 42 år, och Addi som är tio år äldre. De är från Bulgarien respektive Slovenien. De ser solsvedda ut, doftar öl och, speciellt Addi, saknar flera tänder. De har bara varit i Sverige en kort tid. Yumetov försöker förklara deras situation på en knackig tyska och med ett livligt kroppsspråk. Ett ord som upprepas och inte går att misstolka är ”katastrof.”

— Vi har varken pengar, rum eller kläder. Vi sover i en park, säger han.

Här äter de gratis och flera av plaggen männen har på sig har de fått i secondhandaffären bakom kyrksalen. Lisa Hardeland är ansvarig för butiken som är 30

Kristina Eklöf och Christer Nelander, biträdande kårledare respektive kårledare, älskar sina arbeten.

verksamhet | kåren i Trelleborg

EN LOCKIG KALUFS OMGER DET SKÄGGIGA ANSIKTET, HON BÄR EN STORBLOMMIG KLÄNNING, EN VÄSKA I FORM AV EN NALLEBJÖRN OCH NAGLARNA ÄR LACKADE I TURKOST.

Lina är engagerad i flera av kårens aktiviteter.

Vinsten från second handbutiken går till det sociala arbetet.

Hit kommer även folk för att få prata av sig.

överbelamrad med skänkta kläder och prylar. Förtjänsten går till kårens sociala arbete. Många kommer dit även för att träffas och för att prata. Ofta är det barnfamiljer och de med invandrarbakgrund.

— Vissa är ganska trasiga och jag får ha en del rådgivande samtal med dem, och så kan jag leda dem vidare till caféet och andakten där, säger Lisa Hardeland.

När klockan har slagit två bänkar sig de som vill i kyrksalen som tar vid där cafélokalen slutar. Gästerna förses med sånghäften och Christer Nelander plockar fram gitarren medan Ann-Louise Almback sätter sig bakom pianot. Andakten inleds med ”Blott en dag.” Åsa och Tage har inte för vana att vara aktiva i de stunderna men från bordet i caféet hänger de ändå med i det som händer.

— Det de gör nu får man aldrig på en restaurang, säger Tage.

— Man blir lugn och jag gillar texterna, fortsätter han och gör en dämpande rörelse med händerna.

Annat kåren erbjuder är brunch med frukost, vardagsgympa och andakt, och studiecirklar i kristen tro. Det sistnämnda är viktigt eftersom det kommer en hel del nya till kåren och under det här årets första halvår har tio personer tagit emot Jesus och nio nya medlemmar har välkomnats.

— Många har ett stort andligt behov och de nyfrälsta har mycket frågor. De får en bibel och vi ber för dem, påpekar Christer Nelander.

— De får även en fadder i kåren, någon som bryr sig lite speciellt om dem, och vi erbjuder samtal med oss kårledare men

också själavård, fyller Kristina Eklöf i.

Till After school kommer tonåringar som inte har någon direkt koppling till kåren i övrigt. En utmaning är annars att locka barn och unga dit då knappt några av kårens medlemmar själva har barn.

Kårledarna har en del saker på idéstadium för att nå ut till den yngre målgruppen.

Tre gånger har kåren satt upp musikaler. Hembesök, soppkök och evangelisation på stan och grillkvällar sommartid är andra inslag. I december blir det en stor julfest. Förra året kom cirka 50 gäster och främst Willys skänkte mat till ändamålet. Samtidigt kan man handla i basaren där pengarna som går till kårens sociala verksamhet. Det blir sång av öppna kören och besök av Trelleborgs Lucia.

Under julkonserten med musikalartisten Linus Fagerström och Shirine Stjernfeldt delas det ut julmat till behövande. På äldreboenden bjuds det på julsånger. g

fakta kåren i Trelleborg Startades: År 1889.

Anställda: Kårledare: 2, Café Gnistan/Sociala centret: 3, Lokalvårdare (sociala centret): 1, ungdom/ second hand: 1.

Civilmedlemmar/soldater: 68 st.

Juniorsoldater: 0 st.

Gudstjänstbesökare: Cirka 25 st.

31

foto: jani laukkanen

32

I Finland kommer man till julgrytan med paket, gĂĽvor och pengar.

världen | finland

Finland i sikte Frälsningsarmén i Finland vill se till hela människan: kropp, själ och ande. Dessa är ledord när man bedriver verksamhet såväl på kårer (församlingar), sociala institutioner som inom öppenvården. "Du kan inte värma människor med Guds kärlek om de har tomma magar och frusna fötter", lär William Booth, Frälsningsarméns grundare, sagt någon gång. Det är något som är märkbart i Frälsningsarmén i Finland.

TEXT: MIA-LISA DAHLQVIST

VARFÖR PARIS - VI HAR JU ÅBO? I Åbo möter vi kårledarna, majorerna Natalia och Toni Penttinen. Toni har vuxit upp i Finland medan hans fru kommer från Ryssland. Natalia flyttade till Finland när hon studerade till frälsningsofficer och deras vägar möttes. Idag finns i familjen även två tonårspojkar. Natalia har också ansvar för rekrytering av nya frälsningsofficerare och Toni ansvarar för de radiooch tv-sändningar som Frälsningsarmén

Skapande gudstjänst i Åbo.

i Finland har. Frälsningsarmén streamar de flesta större nationella samlingar så alla kan delta, även om resvägen inte ger möjligheter att vara på plats fysiskt. Kåren med sina 35 medlemmar ansvarar för sju julgrytor i Åbo varje år. Detta ger ekonomiska möjligheter att kunna bedriva kårens sociala arbete. I år beräknar man kunna hjälpa cirka 300 hushåll inför julfirandet.

I Åbo finns en kår, ett stödboende för missbrukare samt två second hand butiker. Arbetet genomförs i tätt samarbete mellan dessa enheter i Åbo och man vill förmedla nåd och ge hopp till dem som inget hopp känner. I Åbo arbetar man

foto: toni penttinen

O

m jag skulle beskriva Frälsningsarmén i Finland med bara några ord då skulle jag använda ord som gedigen, trovärdig, flitig samt trogen i det man gör. Frälsningsarmén idag är multikulturell och har både medlemmar och anställda från olika kulturer och länder.

Detta ger möjligheter att kunna relatera till det samhället som man är en del av. Att man i vardagen använder sig av många språk är inte alltid lätt men man anser inte det heller som ett problem.

Det är imponerande vad man åstadkommer och vilken skillnad Frälsningsarmén gör i Finland. Varje år ger man stöd och hjälp till cirka 150 000 familjer och hushåll. Det sociala arbetet och kårverksamheten går hand i hand och mötesplatserna är många.

utifrån “integrated mission” principen - vi behöver varandra för att ge bästa stödet. Många kommer till kåren för att vara med på frukosten där man kan få stöd och samtal och kåren kan finna de instanser eller vägar som kan hjälpa personen i vardagen. Kanske blir det så att deltagarna i stickkaféet gör ett par sockar som personen kan få ta med sig till sitt barn. Kåren är som ett extra vardagsrum för många. Även när man planerar gudstjänster vill man forma tillfällena så att ingen ska känna sig utanför.

EN GLIMT FRÅN BORGÅ. Borgå är en

idyllisk liten stad, fem mil österut från 33

världen | finland

Frälsningsarméns kår i Borgå, Finland har aktiviteter på torget varje lördag.

Helsingfors. Detta var den andra platsen där Frälsningarmén startade verksamhet.

Det är även hemstaden för två av grundarna av Frälsningsarmén i Finland, Constantin Boije och Alva Forsius. I Borgå finns en kår som har omfattande socialt arbete samt en förskola som är tvåspråkig. Förskolan använder alltså finska och svenska i vardagen vilket därmed gör den till en eftertraktad plats. Kåren leds av löjtnanterna Eliel och Ana Vargas som kommer från Brasilien. De har bott och arbetat elva år i Finland och de har en tonårsdotter.

Kåren erbjuder väldigt varierande verksamhet som bygger på de behov som finns i samhället. Man utgår ifrån missionsbefallningen att berätta om Gud för människor.

Det innebär även att man erbjuder möjlighet till att få äta sig mätt, få kläder för dagen, få ta del av gudstjänster och undervisning eller bara att få finnas i gemenskapen.

Ana och Eliel planerar och genomför julinsamlingen i Borgå. Kåren sköter om fyra julgrytor som ger dem möjligheter att möta människor och länka samman gåvor och mottagare. Från julgrytein-

foto: Arja Laukkanen

fakta Frälsningsarmén i finland

samlingen ger man ekonomisk stöd till ett stort antal hushåll samt inbjuder till julfester på kåren.

SOPPA TVÅL OCH FRÄLSNING. Julgryteinsamlingen i Finland kan anses som en institution. De finska gatorna fick sina första julgrytor år 1906 och därefter har dom inte saknats någon gång. Vuxna lär sina barn att ge, många som själva fått hjälp återkommer som givare, folk vill ställa upp som volontärer för julgrytan och julgrytan är inte heller “bara” en gryta i ett gatuhörn. Det är en plats för samtal, möten och människor kommer med såväl pengar som paket. Julgrytan har också funnits som nätinsamling “nettipata” (nätgryta) i flera år och marknadsföringen är väl känd genom tv, radio, youtube, facebook, biografer med mera berättar marknadsansvarige Anne Fredriksson på högkvarteret i Helsingfors.

Varje år har man olika fokusområden och ett särskilt behov som man vill lyfta fram är unga som är i riskzonen för marginalisering. Även barnfamiljer och äldre

Frälsningsarmén i Finland startade sin verksamhet 1889. Verksamhet finns på 40 orter i Finland: 24 kårer, 3 sociala center, 1 sommarhem för barn, 2 äldreboenden, 7 stödboende, 3 förskolor, 17 second hand-butiker, 400 anställda varav 30 frälsningsofficerare.

Medlemmar: 748 frälsningssoldater, 157 civilmedlemmar.

Ledare: Överstarna Patrick och Anne-Dore Naud.

Invånare i Finland: 5.5 miljoner.

med låga inkomster är varje år mottagare av hjälp. Medlen från julgrytan används under hela året men många får hjälp också för att klara av sitt julfirande. Man använder pengarna till mat, kläder och presentkort som delas ut men också till att anordna olika läger.

Jag blir imponerad av det arbete, det arbetssätt man har i Finland. Frälsningsarmén förvaltar väl sina resurser och gåvor och kan göra skillnad för enskilda individer. Att berätta om Gud är att sträcka ut sin hand. Helt klart finns det vise män i öster. g

FRÄLSNINGSARMÉNS JULKONSERT Eric Ericsonhallen, Skeppsholmen i Stockholm • Måndag 3 december kl. 19.00

Anders Ekborg, Tua Dominique, Jonas Dominique Adolf Fredriks Musikklasser 4CD Frälsningsarméns Centralbrass

34

Biljetter: www.billetto.se Till förmån för Frälsningsarméns julhjälp

FOKUS | TRAFFICKING

bibel & bön

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Jag gillar mest köttbullar så kan du hjälpa mamma att förstå det. Tack för det Gud! Och så

vill inte jag att man bråkar i skolan.

Anton 8 år

foto: unsplash/samantha sophia

Bibelår för barn och unga ”HÄNG MED PÅ ÄVENTYR i världens

att bland annat lansera en bibelbox och en rolig faktafilm om Bibeln hoppas vi att ledare och andra som möter barn och unga blir inspirerade till att berätta om att Bibeln är livets grej! För att se filmen och få mer info går du in på www.fralsningsarmen.se/bibelar g Lina Melkersson

mest lästa bok”, så lyder slogan för det Bibelår som nu har utlysts för barn och unga i Frälsningsarmén. Med detta år vill vi inspirera till mer bibelläsning och på ett kreativt sätt förklara varför Bibeln är så viktig och vad det är som gör den så spännande. Genom

Be för

Per-Åke Bäck, Visby Inga-Britt Jonsson, Sundbyberg Siv Aspeqvist, Linköping Berit Lingvall, Sundbyberg Inga Pettersson, Dala-Järna

Bön

foto: unsplash/emily fletke

• En "Andlig utveckling" som ger grund för det "Lokala ledarskapet" och det "Sociala engagemanget", inte minst bland "Barn och Ungdom".

• Frälsningsarméns julinsamling och alla möten mellan dem som ger och tar emot hjälp.

• Frälsningsarmén i Trelleborg.

• Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i Finland.

Befordrade till härligheten

Gud, vår himmelske Far, tack för att du älskar din skapelse så intensivt, så starkt att du sände din ende son till jorden. Jesus Kristus, vår Frälsare och Herre, tack för att du var villig att lämna din tron av kristall i det himmelska palatset, du var villig att avsäga dig all makt och prakt för att födas som ett litet barn i ett stall.

Helige Ande, vår underbara hjälpare, vi ber om din hjälp att ödmjukt stilla våra hjärtan inför julens stora underverk, Immanuel – Gud med oss! Från oss alla, Jesus till alla! Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2018. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

35

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

foto: unsplash/mariana b

It is the most wonderful time of the year DET ÄR DEN TIDEN på året igen. Övergångsperioden mellan en varm sommar, en vacker höst och december månad. Det är mörkt och kallt ute, men vi står vid starten av en period som för många är varm, ljus och fylld med förväntan.

December är kontrasternas tid. En engelsk sång som spelats mycket i radio och i köpcentra beskriver tiden som `The most wonderful time of the year’. `Den mest underbara tiden på året´. Låten är en beskrivning av aktiviteter i samband med advent och jul, med fokus på samvaro mellan vänner och familj.

För många av oss så går vi in i ljusets tid – en mysig tid med ljus, goda traditioner, glädje, förväntan och gemenskap. Men kontrasterna som omger oss, visar också en mörkrets tid- en tid med bland annat ensamhet, fattigdom, hemlöshet och tråkigheter som för många förstärks i december.

En vän till mig var på missionsresa i Grekland i höstas. Hon och en annan kvinna mötte en ung kille som gömde sig vid torget i stan. De stannade och pratade med honom på engelska, men han förstod inte språket, så de lämnade honom och gick till en bänk för at sitta en stund. Den unga mannen kom till dem och visade att han önskade att sitta bredvid dem. Genom att försöka samtala genom att använda händer och ögon och ord på engelska och farsi fick han förmedla(t) att han var ensam och hemlös i ett okänt land. Han hade inga vänner eller familj omkring sig och hans vardag var mycket mörk. Men den dagen hade två kvinnor sett honom, hälsat på honom och delat vänskap med honom och det blev den unga killens och deras ljuspunkt for den dagen.

Vi är i kontrasternas tid, och Bibeln påminner oss om det sanna ljuset som kom till världen – Jesus. I Johannes, kapitel 1, vers 9 står det: ”Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen”.

Detta att Jesus kom har gett generationer av människor nytt liv, nytt ljus, ny glädje och ny gemenskap och det vill jag både fira och dela under kommande dagar.

Marianne Adams