Attentions medlemstidning nr 4 2020 – Tema Att leva nĂ€ra

Page 10

TEMA LEVA NÄRA

Varför förstĂ„r du inte? – Samtalsstöd röjer missförstĂ„nd och konflikter

Ibland haltar kommunikationen i relationen. Terapeuten och socionomen Åsa Rehnman möter par och enskilda som söker stöd för att sortera i tankar och kĂ€nslor – bland annat par dĂ€r den ena har en autismdiagnos. ”Ökad kunskap om diagnosen kan röja mĂ„nga missförstĂ„nd och konflikter.” Text: Caroline Jonsson X Foto: Åsa Melin Mandre

S

ocionom och terapeut Åsa Rehnman arbetar pĂ„ kris- och samtalsmottagningen inom Region Stockholms habilitering. Hon möter bland annat mĂ€nniskor som söker samtalsstöd, enskilt eller i par, nĂ€r de inte förstĂ„r varandra – i förhĂ„llanden dĂ€r den ena partnern har en autismdiagnos. – Ökad kunskap om diagnosen kan röja mĂ„nga missförstĂ„nd och konflikter. Tillsammans identifierar vi inom vilka omrĂ„den paret inte kan mötas, vad som kĂ€nns svĂ„rt. Vi sorterar vad som Ă€r oförmĂ„gor och förmĂ„gor kopplade till autism, vad Ă€r egenskaper och hur vill vi fortsĂ€tta? Justera förvĂ€ntningarna

Åsa betonar att det inte gĂ„r att generalisera gemensamma problem och strategier för par hon möter, men vissa partners upplever att de aldrig fĂ„r gensvaret de efterstrĂ€var. Tankar kan uppstĂ„ hos den andre som: Varför förstĂ„r du inte? Du borde begripa. – Som i alla relationer Ă€r det viktigt att vĂ€rdesĂ€tta egenskaperna hos varandra som man en gĂ„ng föll för. De bĂ€sta för10

utsÀttningarna för en sund relation Àr att sortera i frÄgor som: Vad kan jag förÀndra? Vad behöver jag acceptera att jag inte kan förÀndra? I svaren kan en pusselbit finnas. Det handlar om att justera förvÀntningarna, förebygga besvikelser och hitta sÀtt att förstÄ varandra. Stöd för att gÄ vidare

MĂ„nga som kommer till henne har Ă€ven barn med autism. Efter att barnet diagnostiserats blir följden ofta att en förĂ€lder kĂ€nner igen sig och genomför en egen utredning, som ibland resulterar i samma diagnos. För den andra partnern kan det förklara mycket, men ofta kommer diagnosen sent. DĂ„ kan partnern behöva utrymme att beakta kĂ€nslorna som samlats genom Ă„ren och hitta förhĂ„llningssĂ€tt. – MĂ„nga med autism har svĂ„rt att organisera, planera, samordna, hĂ„lla kontakt med skola och ringa myndigheter. Det kan bli en belastning för den andra partnern som fĂ„r hĂ„lla ihop det hela, och som med tiden kan kĂ€nna sig ensam i ansvaret. Om partnern utan diagnos kommer sjĂ€lv, och inte mĂ„r bra, kan hen behöva

spegla sina tankar med nĂ„gon som kan autism. KĂ€nslor Ă€r inte farliga, men de kan göra ont, sĂ€ger Åsa: – Vissa behöver stöd i att sortera vad de sjĂ€lva vill, som i alla relationer. Vi mĂ€nniskor försöker ofta problemlösa. NĂ€r det inte funkar uppstĂ„r ofta irritation och frustration. Att fĂ„ prata om att det inte blev som man tĂ€nkt sig hjĂ€lper i processen att gĂ„ vidare för att bĂ„da ska mĂ„ bra. Slitsamt smĂ„prat

Efter tjugo Ă„rs erfarenhet av att möta mĂ€nniskor med autism, Ă„terkommer Åsa till betydelsen av kunskap om diagnosen – förutsĂ€ttningen för att förstĂ„ varandra. Att tillsammans överbrygga hinder och anpassa sig, om man vill stanna kvar i en relation – utan att passera sina egna grĂ€nser. Det finns inga snabba lösningar i nĂ„gra relationer. De flesta mĂ€nniskor vill ha kontakt, men viss kommunikation kan upplevas meningslös, fortsĂ€tter hon: – Det hĂ€r smörjande snacket vi har sinsemellan. ”Hur var det pĂ„ jobbet?” Till svar fĂ„r vi kanske kort: ”Bra!” Genom smĂ„pratet vill vi skapa kontakt, men alla Ă€r


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.
Attentions medlemstidning nr 4 2020 – Tema Att leva nĂ€ra by attention - Issuu