När barnet inte går till skolan

Kvinnor med NPF

Under hösten har Attention fördjupat sig i frågeställningar om kvinnor och NPF. I en enkätundersökning som riksförbundet gick ut med i augusti framgick det att många kvinnor med NPF fått vänta länge för att få en utredning och att de först ofta fått andra psykiatriska diagnoser som snarare varit symptom på obehandlad NPF. Anna Porsvald och Salka Sandén är två kvinnor som idag ser det som sitt kall att via sina föreläsningsföretag sprida kunskap om vikten av att få rätt diagnos och rätt behandling.

Text: Cecilia Brusewitz X Foto: Johan Lindberg Brusewitz

Salka Sandén och jag möts enligt samtidens restriktioner via Zoom. Salka myser över hur den annars så förhatliga pandemin också lett till att fysiska möten inte längre är ett måste. – Jag har aldrig känt mig så normal som sedan coronan kom, säger hon och ler galghumoristiskt in i kameran. Nu umgås jag på ett sätt som känns helt naturligt för mig.

Känslan av annorlundaskap

Vårt samtal kommer att handla mycket om normalitet och att höra till i en neurotypisk värld när man själv är annorlunda. Salka fick sin ADHD- och autism-diagnos som fyrtioåring, nu är hon 47, och hon har haft tid att tänka över sitt liv före och efter diagnos. – Innan min diagnos, särskilt som barn, så hade jag en upplevelse av att vara som en bortbyting eller en varelse när de andra var människor. Och jag förstod tidigt att mitt annorlundaskap inte var något jag kunde prata om.

Salka menar att det är många saker kopplade till sin NPF som hon hållit för sig själv. – Inte för att jag direkt skäms utan för att jag tidigt förstod att andra människor

”Innan min diagnos, så hade

inte kan relatera jag en upplevelse av åka ut på sin fiskeutflykt, till det som jag att vara som en avsätta tid till OS eller fotberättar. Men när bortbyting bollssäsongen och kvinnan jag fick min diag- eller en varelse.” sköter marktjänsten. nos så förstod jag att Salka menar att det i vår det är så här jag SKA kultur inte finns något som fungera. stödjer de sidorna hos kvinnor. Här

Hon vet idag att hon måste premieras i stället förmågan att splittra utgå ifrån sitt eget funktionssätt för att sin uppmärksamhet och sköta många livet ska bli bra för henne. Och hon olika delar av hemmet och skolkontakten föreläser via sitt företag om hur det är att samtidigt och avbryta sig för att vara med leva med NPF och menar att det är ett barnet när det pockar på uppmärksamhet. viktigt komplement till expertisen. Den – Med det sagt så tycker jag att män egna berättelsen har en förmåga att skapa ska få syssla med det som intresserar dem empati och grundad förståelse för sådant men jag tycker att detsamma borde gälla som teorin kan missa. kvinnor, avslutar Salka.

Kvinna med NPF

Salka upplever att kraven på kvinnor med NPF är större än på männen. Främst för att kraven på hur kvinnor ska vara generellt går stick i stäv med de nedsatta funktionerna vid NPF. – Jag tror att det ofta är lättare för män att hitta en NPF-identitet. Det finns ju den här manligt kodade bilden om den tankspridda kreatören, som kanske inte kan hålla ordning hemma men som utför stordåd. Män hittar också lättare sammanhang för sina specialintressen. Kan

Anna gick feldiagnostiserad

Jag ringer upp Anna som väntar framför Zoom hemma i Västerås. Anna är 46, sjuksköterska och bor med man och son i Västerås. Hon brinner för att sprida ordet om hur det är att vara kvinna med NPF, så pass mycket att hon är på väg att starta ett företag där det huvudsakliga uppdraget är att åka runt och föreläsa om just det. För Anna vet vad som händer när man får gå alltför länge med obehandlad NPF och hon vet hur svårt vården kan ha att se NPF hos kvinnor.

Innan jag fick mina NPF-diagnoser så hade jag upprepade gånger drabbats av utmattningsdepressioner som också krävde inläggningar

Anna Porsvald intervjuas av Cecilia Brusewitz via Zoom.

– Innan jag fick mina NPF-diagnoser så hade jag upprepade gånger drabbats av utmattningsdepressioner som också krävde inläggningar. Jag testade en uppsjö av olika antidepressiva mediciner och genomgick ETC-behandlingar utan resultat. – Till slut kände jag att det var bättre att jag helt enkelt inte fanns.

NPF i stället för depression

Vid den sista inläggningen var det en AT-läkare på avdelningen som satt med under ronden som kläckte tanken: kan det inte handla om NPF? Det var 2009 och Anna var 35 år. Utredningen visade med all önskvärd tydlighet att Anna hade ADHD. Fem år senare fick hon även en aspergerdiagnos. Idag ser Anna att den obehandlade NPF:en helt och hållet bidrog till hennes tidigare depressioner och självmordstankar. – Hela mitt liv och hela min skolgång så har jag ställt extremt högra krav på mig själv. Jag hade toppbetyg. Jag ansträngde mig maximalt för att passa in socialt. Jag bestraffade mig när jag inte lyckades. Så vad skulle hon vilja skicka för budskap till kvinnor som liksom hon tampats med en skev självbild? – Jag vill att de frågar sig själva: kan det vara någon annan eller annat än mig det är fel på? Vi brukar uppmana människor som det krånglar för att de ska se sin egen del, men i de här fallen tycker jag att det är rimligt att vända på det. Kan det vara så att man snarare är överdrivet självkritisk? Att du helt enkelt kämpar i ett system som inte är skapat för dig och du behöver hitta ditt sätt. Du är inte fel. Du har bara NPF. ■

Nya examenskrav ska säkra alla barns rätt till bra utbildning

Från och med höstt erminen 2021 ska alla lärarutbildningar innehålla kunskap om NPF, något som ska ge nyexaminerade lärare verktyg att möta elever med olika förutsätt ningar i skolan. – Jag är övertygad om att kraven på den här kompetensen kommer att göra alla typer av lärare bätt re rustade att ta sig an sitt yrke, säger Mati lda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Text: Nicole Kling X Foto: Regeringskansliet

Matilda Ernkrans (S) är minister för högre utbildning och forskning sedan 21 januari 2019. Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, har hittills bara mött positiva reaktioner på de nya examensmålen som innebär att alla lärarstudenter från och med nästa år kommer att utbildas i att möta och anpassa pedagogiken utifrån barn och ungdomar som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). – De nya målen innebär att alla lärarstudenter kommer att behöva ha en förståelse för vad olika NPF-diagnoser innebär och visa att de kan identifi era dessa och tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser. Det handlar helt enkelt om att man kommer att vara bättre på att anpassa lärmiljön och undervisningen också för dessa barn och ungdomar, säger Matilda Ernkrans och fortsätter: – Redan under förra mandatperioden införde vi kunskapskrav kring NPF när det gäller specialpedagogexamen, och vi sa redan då att dessa måste införas också för övriga lärarutbildningar.

Innan Matilda Ernkrans blev statsråd var hon ordförande i utbildningsutskottet och i den rollen mötte hon många lärare, elever och föräldrar som vittnade om behovet av ökad kompetens kring NPF. Hon såg även goda exempel på lyckade anpassningar av undervisningen och understryker att pedagogiska arbetssätt som passar elever med NPF-diagnoser gagnar hela klassen. – Alla barn har rätt att få med sig de kunskaper man behöver i skolan och att få det stöd man är i behov av. I och med de nya målen kommer man inte att kunna examineras till lärare om man inte har den här kompetensen med sig. Jag är övertygad om att kraven på de här kunskaperna kommer att göra alla typer av lärare bättre rustade att ta sig an sitt yrke.

Det är upp till varje lärosäte att se till att studenterna på de olika lärarutbildningarna klarar de nya examenskraven. Eft ersom dessa krav redan fi nns på speciallärarutbildningen, menar Matilda Ernkrans att det fi nns en bra grund att stå på när det gäller att implementera relevanta verktyg också för förskollärar- och lärarstudenter. För redan yrkesverksamma lärare är det i huvudsak arbetsgivarnas ansvar att se till att deras personal får kontinuerlig fortbildning när det gäller kunskap om NPF.

Hur ser du på Attentions enträgna arbete att få in kunskap om NPF i lärarutbildningarna? – Naturligtvis fattar vi beslut utifrån att det fi nns ett behov av att förbättra och

Fakta om nya examensmålet Det innebär att studenten ska visa förmåga att identifi era, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser – inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter. De nya examensmålen träder i kraft den 1 januari 2021 och börjar tillämpas i utbildningar som startar höstterminen 2021.

förstärka lärarutbildningarna och detta är en vital del i att reformera lärarutbildningen. Det är alltid viktigt att de som har kunskap om ett ämne för fram den, och att vi lyssnar på dem. Det engagemang som fi nns i den här frågan är väldigt viktigt! Jag har i min roll som ordförande i utbildningsutskottet hemma i Örebro träff at företrädare för Attention, och det har varit bra samtal som bidragit till den förbättring vi nu hoppas på ska ske. ■

Föräldern Ann-Louise Engvall:

”Inte en dag för tidigt”

Ann-Louise Engvall är mamma ti ll en i dag 17-årig son med Asperger och ADHD. Hon välkomnar de nya examensmålen på lärarutbildningarna och hoppas att kunskapslyft et innebär mer arbetsro i klasserna, högre tolerans för att alla fungerar olika och att barn med NPF får bätt re självkänsla.

Text: Nicole Kling

Vad tycker du om att NPF-kunskap nu ska ingå i lärarutbildningarna?

– Fantastiskt, och inte en dag för tidigt! Jag hoppas att teorin förankras i verkligheten på något sätt – genom praktik, riktiga exempel från vardagen eller att föräldrar till barn med NPF-diagnoser får dela med sig av sina erfarenheter till lärarstudenterna.

Hur tror du att skolgången kommer förbättras i och med detta kunskapsly ?

– Alla barn mår ju bra av att det fi nns alternativa sätt att tillgodogöra sig utbildning på, oavsett om det sker i särskilda undervisningsgrupper eller i helklass. Jag tror att resultatet blir mer arbetsro i klasserna, högre tolerans för att alla fungerar olika och barn med bättre självkänsla eft ersom de inte behöver identifi era sig med att ”vara annorlunda”. Jag hoppas att fl er kommer att känna sig inkluderade, förstådda av vuxenvärlden och att de får lära på sina egna villkor.

Hur hoppas du att skolsituationen för barn med NPF-diagnoser ser ut om tio år?

– Jag hoppas att lärare som har dessa kunskaper med sig från sin utbildning känner en större trygghet i sitt yrke, att de blir bättre på att identifi era tecken på diagnos och att de vågar kräva rätt resurser till eleverna. Jag tror och hoppas att de nya examensmålen kan leda till en kvalitetshöjning på svensk skola över lag. ■