En liten bok om självkänsla
En liten bok om självkänsla
En liten bok om självkänsla
ISBN: 978-91-8059-873-6
© 2024 Magnus Lindwall
Grafisk form: Daniel Åberg/Åbergs stilus et forma
Omslag: Daniel Åberg//Åbergs stilus et forma
Omslagsbild: ShutterStock/Waldemarus
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material.
Introduktion
Ihanden håller du en liten bok om ett stort begrepp. Självkänsla är nämligen ett stort begrepp, kanske rentav ett av psykologins största. Bland annat för att det tar upp så mycket plats i våra liv, och har gjort så under lång tid; inom såväl som utanför akademin.
Självkänsla är inte bara ett av psykologins mest undersökta och omskrivna begrepp. Det är också ett av de mest omdiskuterade. Genom åren har forskare som intresserat sig för ämnet debatterat och varit oense om vad självkänsla i grund och botten är, vilken betydelse den har, om den kan förändras och i så fall hur. Ämnet diskuteras fortfarande: det verkar som om intresset och fascinationen för självkänsla aldrig sinar. Begreppet lyckas dessutom ständigt ta nya skepnader och därmed bevara sin relevans. Att skriva en liten bok om självkänsla innebär för mig att göra ett återbesök hos en kär gammal vän.
Jag stiftade bekantskap med detta populära begrepp under mina år som doktorand i slutet av 1990-talet.
Vi kom att spendera en hel del tid tillsammans och jag fick möjlighet att lära känna självkänslan allt bättre. Vår allt mer intima vänskap mynnade så småningom ut i en bok som gavs ut 2011, där jag ville introducera detta fascinerande begrepp för allmänheten på ett sätt som gjorde det rättvisa utifrån forskningen. Detta i kontrast till den kraftigt förenklade, och i många avseenden felaktiga, bild som spridits om självkänsla i de självhjälpsböcker som där och då hade kommit att bli ganska populära.
Efter att min bok om självkänsla hade getts ut gled jag och min gamle vän successivt isär. Vi höll sedan en relativt sporadisk kontakt fram till år 2022 då jag, i ett handledaruppdrag, gjorde en sökning i några forskningsdatabaser för att se om något hade hänt inom området. Det hade det. Inget omvälvande som omkullkastade det som jag hade baserat min tidigare bok på, men tillräckligt mycket för att motivera en uppdatering. Det fanns inte bara nya rön och slutsatser utan också ny forskning som bekräftade sådant som vi tidigare anat men som inte varit tydligt uppbackat av data och studier. Fältet har helt enkelt utvecklats, expanderat och mognat. Kunskapsläget när
det gäller självkänsla är kort och gott bättre idag än vad det var för tio år sedan.
I den här lilla boken tänkte jag att du skulle få chans att lära känna begreppet självkänsla lite bättre. Min ambition är att ge dig en grundläggande bild av vad självkänsla är, på vilket sätt den spelar roll, hur den utvecklas och förändras och om du kan påverka din egen eller någon annans självkänsla – och i så fall hur.
Det här är ingen ingående ”här-är-ditt-liv-genomgång”. En sådan ryms inte i en bok av detta tämligen begränsade format. Tanken är snarare att du, i en kondenserad form, ska få en uppdaterad bild baserad på aktuell forskning. Det jag kan erbjuda är en sorts speeddejt i populärvetenskaplig form som jag hoppas ska väcka din nyfikenhet. Kanske resulterar det i en andra, mer djuplodande, intellektuell dejt och med den inledningen på en vacker vänskap, också för dig.
Vad är självkänsla?
Begreppet självkänsla framstår kanske inte som alltför komplicerat – åtminstone inte vid en första anblick. De flesta vet nog, eller har i alla fall en uppfattning om, vad det handlar om. Men om man tillåter sig att skrapa lite på ytan och ta en närmare titt på vad som döljer sig därunder inser man snart att det inte är fullt lika självklart som man först kan tro. Självkänsla visar sig nämligen vara något som kan vara svårt att ringa in, avgränsa och särskilja från närliggande begrepp.
Om vi ska försöka förstå oss på självkänsla så är det lämpligt att börja med att försöka definiera begreppet. Det vill säga, att försöka mejsla fram dess kärna för att få en bild av vad det egentligen är. Och vad det inte är, för den delen. Definitioner kan ibland anses vara av rent akademiskt intresse (läs meningslöst
ute i den ”riktiga” världen). Men definitioner är viktiga. Hur vi definierar, eller inte definierar, saker och ting får konsekvenser. Avsaknad av definitioner leder inte sällan till att olika personer diskuterar helt olika saker i tron att de pratar om samma sak.
En utmaning med just självkänsla är att begreppet kommer från en ganska stor och brokig familj av själv-begrepp. Inte sällan används ordet självkänsla tillsammans, eller rentav synonymt, med sina syskon, till exempel självförtroende, självsäkerhet och självbild.
Syskon kan som bekant vara ganska lika varandra och därför är det lätt att förväxla självkänsla med dess närliggande begrepp. För att undvika det behöver vi först och främst komma fram till vad självkänsla är. Låt oss därför börja med att titta på några av de sätt som självkänsla har definierats på.
Självkänslans olika ansikten
Självkänsla är ett av psykologins äldsta begrepp och definieras ofta brett som en persons subjektiva uppfattning om sitt eget värde. Ju högre självkänsla en person har, desto högre värderar hen sig själv som person. Eftersom det rör sig om personens subjek-
tiva uppfattning om sig själv spelar det ingen roll om andra människor håller med om denna värdering eller inte. Givetvis gäller också det motsatta. Om man tillskriver sig själv ett lågt värde har man med andra ord en självkänsla som är att betrakta som låg eller dålig, oavsett vad andra de facto tycker om en. Det spelar helt enkelt ingen roll att andra är av en annan uppfattning. Eftersom självkänsla handlar just om hur man värderar sig själv kommer den egna bedömningen att trumfa och ha tolkningsföreträde framför andras uppfattningar om en.
Ens värdering av sig själv kan dock bottna i ganska många olika saker. Av den anledningen kan självkänsla som begrepp vara en aning ”halt” och svårt att få grepp om. Det består av flera olika delar och får lite olika innebörd beroende på vilka av dessa delar man fokuserar på. Olika personer som forskare, föreläsare och författare kan därför använda begreppet på olika sätt. Det kan rentav hända att olika personer använder begreppet för att beskriva helt olika saker. Självkänsla dyker med andra ord upp i många olika skepnader, om än iklädd en och samma kostym.
Den stabila och föränderliga självkänslan
Något som gör självkänsla lite svårt att få grepp om är att den kan beskrivas på olika nivåer. I moderna modeller betraktas självkänsla som ett så kallat multidimensionellt begrepp. Det innehåller både en mer övergripande dimension i form av de generella värderingar vi har av oss själva och snävare dimensioner i form av de situations- och områdesspecifika värderingar av oss själva som vi gör i olika situationer och inom olika områden. Det här låter kanske lite tekniskt och komplicerat, så låt oss se om vi kan konkretisera det hela med ett litet tankeexperiment.
Föreställ dig att vi kunde följa några personer under en längre period och regelbundet ta reda på hur dessa personer tänker och resonerar om sig själva, i de olika situationer och sammanhang som de befinner sig i. Med tiden skulle vi få en serie mätvärden över de tankar personerna tänkt och de känslor personerna känt inför sig själva. Vi skulle med andra ord få regelbundna mått på respektive persons självkänsla. Eftersom vi skulle samla in dessa mätvärden under en längre period skulle de kunna säga oss något om hur respektive persons självkänsla utvecklas och förändras över tid och vi skulle kunna dra vissa slutsatser.
Den generella och den stabila självkänslan Först och främst skulle vi kunna se vissa skillnader i självkänsla mellan personerna. Givet att vi följer dem över tid skulle vi snart se att de som tycks ha högst självkänsla vid ett visst tillfälle eller i en viss situation generellt sett också kommer att ha det vid många andra tillfällen och i många andra situationer. Det finns med andra ord en generell komponent i självkänslan, eller ett slags kärna, som påverkar våra tankar och känslor om oss själva i de flesta sammanhang som vi befinner oss i. Detta är vad som avses med generell självkänsla.
Den generella självkänslan, som också kallas för global självkänsla, kan beskrivas som ett slags personlighetsdrag. Med det menas en beskrivning av hur en person generellt sett är, vad personen tänker, känner och gör i flera olika situationer, som är relativt stabil över tid. Den generella självkänslan handlar därför om ens allmänna uppfattning om sig själv i form av vad man tycker och tänker om sig själv och allt man är som person. Denna aspekt av självkänsla är sannolikt den som gemene man brukar ha i åtanke när självkänsla kommer på tal och den som oftast beskrivs i litteratur om ämnet. Det gäller inte minst i den del av litteraturen som inte är förankrad i forskning.
Detta innebär dock inte att den generella dimensionen i självkänslan är oviktig. Tvärtom. Problemet med den del av litteraturen som saknar vetenskaplig förankring är att man lägger ett alltför ensidigt fokus på denna mer generella komponent. Man missar helt enkelt att det också finns andra viktiga komponenter: sådana komponenter som gör att en individs självkänsla, trots att den generellt sett är relativt bestående, också kan variera mellan olika situationer och sammanhang.
Den situationsspecifika och varierande självkänslan
Om vi i stället för att jämföra personerna i vårt tankeexperiment väljer att fokusera på mätvärdena för en person i taget så kommer vi att kunna se en viss dynamik i respektive persons självkänsla. Även om en av personerna generellt sett värderar sig själv högre än vad den andra gör, så kommer denna person oundvikligen att värdera sig själv olika högt eller lågt i olika sammanhang. Detta gäller såklart för samtliga av personerna, och för oss alla andra för den delen. Ens självkänsla kan helt enkelt variera och vara högre eller lägre i vissa situationer än i andra.
Förklaringen till detta är att den generella komponenten i självkänsla inte är det enda som avgör vad vi
tänker och känner om oss själva i ett givet ögonblick. Det tycks också finnas specifika dimensioner i varje situation och sammanhang som trycker självkänslan uppåt eller nedåt. Självkänslan är med andra ord inte enbart något generellt, den är också något specifikt, och kan därför variera en del. Vi känner oss till exempel tillfälligt stolta och nöjda över oss själva när vi får besked om att vi har fått ett jobb som vi sökt, när vi lyckas med något svårt och viktigt, eller när vi får positiv feedback av någon vi respekterar eller ser upp till. Självkänslan får då en temporär studs uppåt. Omvänt kan händelser som oväntade motgångar, tråkiga besked, konflikter eller misslyckanden med sådant som man brukar klara av, eller som är speciellt viktigt, få en att tillfälligt känna sig mindre värdefull. Självkänslan får här en tillfällig dipp.
Denna mer situationsspecifika dimension av självkänslan speglar den psykologiska ”turbulens” som vi många gånger upplever i vardagen. Under ett dygn går upplevelsen av en själv upp och ner, beroende på vad som sker runtom oss och inom oss. Vissa dagar kännetecknas av starkare luftgropar och stökigt väder och andra dagar är det betydligt lugnare. Vissa personer varierar dessutom mer än andra och har oftare en starkare turbulens i sin självkänsla i vardagen. Andra
är mer stabila i sin självkänsla och ligger oftast stadigt runt sitt eget medelvärde.
Huruvida självkänslan bäst låter sig beskrivas som generell eller situationsspecifik är en av de frågor som har diskuterats ganska flitigt av forskare. I moderna teorier av självkänsla betraktas dessa dock som två olika dimensioner som kompletterar varandra och som därför bör inrymmas i samma modeller. Om vi tänker på den globala självkänslan som ett slags medelvärde i en persons värdering av sig själv, så kan vi tänka oss att det runt detta medelvärde finns ett visst utrymme för variation orsakad av tillfälliga omständigheter i den situation som man för stunden befinner sig i. Ibland går självkänslan ner en aning och ibland upp, men över tid söker sig självkänslan tillbaka till sin ursprungliga genomsnittliga position – till medelvärdet eller standardnivån. Utöver dessa tillfälliga variationer i vardagen så tycks självkänslan också variera mellan olika områden i livet, något som kallas för domänspecifik självkänsla.
Den domänspecifika självkänslan
Ytterligare ett perspektiv på den specifika aspekten av självkänslan handlar om hur vi människor bedömer oss själva inom olika domäner. Till skillnad från
den globala självkänslan och den situationsspecifika självkänslan så handlar den domänspecifika självkänslan om hur man bedömer sig själv i olika specifika områden och sammanhang, eller domäner som de brukar kallas. Det kan exempelvis handla om vilket värde man tillskriver sig själv som elev, som utövare av en idrott eller i sin yrkesroll, hur attraktiv man anser sig vara, eller hur man ser på sig själv som partner, vän eller förälder. Den domänspecifika självkänslan ligger på så vis mellan den generella och den specifika.
När det kommer till domänspecifik självkänsla är begreppet kompetens, eller rättare sagt upplevd kompetens, centralt. Den grundar sig främst på bedömningar av ens konkreta beteenden och blir då mer ett utfall av något man gör än något som man på (ibland vaga) känslomässiga grunder bedömer att man är. Om man till exempel regelbundet får kvitton på att man presterar väl i matematik men inte i historia, eller att ens insatser är uppskattade av ens arbetskamrater men inte av ens partner, så medför detta en mer positiv självkänsla i domänerna matematik och på jobbet än i domänerna historia och partnerskap.
För att koppla ihop den tidigare beskrivna situationsspecifika självkänslan med den domänspecifika
En liten bok om självkänsla beskriver vad självkänsla är, vilken
betydelse den har, hur den utvecklas och för-ändras över tid, och vad man kan göra för att påverka sin egen eller någon
annans självkänsla. Boken bygger i huvudsak på den forskning som tillkommit de senaste decennierna och som ger en ny, eller åtminstone upp-daterad, bild av företeelsen. Boken vänder sig till alla som behöver aktuell kunskap om självkänsla eller som bara är nyfikna på ett av psykologins mest undersökta, omdiskuterade och mytomspunna begrepp.
Magnus Lindwall är professor i psykologi, författare och föreläsare. Hans forskning handlar i huvudsak om hälso- psykologi. För 20 år sedan skrev han sin doktorsavhandling om självkänsla och år 2011 kom han ut med boken Självkänsla: Bortom pupulärpsykologi och enkla sanningar. Magnus är också en av författarna till en bok om gruppdynamik samt två böcker om motivation.
