Föräldrarna diskuterade bland annat olika egen
sera deltagarnas erfarenheter av det specifika
de som hade fått skriftliga egenvårdsplaner och
att dessa erfarenheter är ovärderliga för oss i
vårdsråd de fått. Som exempel kan nämnas att
de vars ungdomar hade fått prova att ge sig själ
va en adrenalinpenna var nöjdare än de andra. Negativa erfarenheter som nämndes var när
ämne som diskuterades. I efterhand anser vi vår profession och i våra fortsatta vårdmöten med ungdomar och deras föräldrar.
På våra arbetsplatser har vissa förbättringar
föräldrarna upplevde att de blev rundskickade
gjorts efter våra studier. Bland annat får familjer
svaret för barnens sjukdom. Flera föräldrar ut
ner i teamet. Detta önskemål framkom i vår för
i vården; det bidrog till att ingen tog hela an tryckte att vårdpersonal har bristfälliga kun skaper om behandling av allergiska sjukdomar.
De upplevde svårigheter att komma i kon
na större möjlighet att träffa andra professio ra studie, ”Healthcare seems to vary a lot” (2017). Här beskriver föräldrar erfarenheter av att ha barn (6–16 år) med svår allergisjukdom och sjuk
takt med sjukvården. Flera föräldrar kände sig
vården belyses i större utsträckning.
sina barns rättigheter i skolan. De önskade hjälp
levde tillräckligt stöd från sjukvården utan öns
till skolan för att öka kunskapen om allergiska
gier”, det vill säga att bedöma svårighetsgra
ensamma och upplevde att de fick strida för
från sjukvårdspersonal med att ge information sjukdomar och därigenom underlätta det dag liga livet för barn och unga med allergier.
Författarnas slutord Det var otroligt lärorikt och spännande att ge nomföra dessa fokusgruppintervjuer och att få
delta, leda, lyssna, uppleva och sedan analy
Till exempel framkom att föräldrarna inte upp
kade få hjälp med att ”sortera barnets aller
den på barnets olika allergier. Önskemål fram
kom även om att rutinmässigt få erbjudande om psykologiskt stöd. Det var stora skillnader i hur föräldrarna upplevde vården beroende på var de bodde i landet och var de vårdades, och de upplevde också brister i sjukvårdens kompetens.
SLUTSATS: Att leva med svår allergisjukdom påverkar både den som har sjukdomen och föräldrarna, men på olika sätt. Ungdomarna tar eget ansvar för sin sjukdom men har samtidigt en stark tillit till sina föräldrar. Föräldrarna uttryckte ett behov av att skydda sina barn och verkade inte medvetna om det ansvar som ungdomarna faktiskt själva beskrev att de tog. Dessa faktorer är viktiga för sjukvårdspersonal att ta hänsyn till för att kunna ge ett så bra stöd som möjligt till ungdomar med svår allergisk sjukdom och deras föräldrar i samband med det ansvarsskifte som börjar i tonåren. Referenser: 1. Stensgaard A, Bindslev-Jensen C, Nielsen D, Munch M, Dunn Galvin A. Quality of life in childhood, adolescence and adult food allergy: Patient and parent perspectives. Clinical and experimental allergy: journal of the British Society for Allergy and Clinical Immunology. 2017;47(4): 530-539. 2. Jons son M, Schuster M, Protudjer JLP, Bergstrom A, Egmar AC, Kull I. Experiences of daily life among adolescents with asthma - a struggle with ambivalen ce. Journal of Pediatric Nursing. 2017;35: 23–29. 3. Lagercrantz B, Persson Å, Kull I. ”Healthcare seems to vary a lot”: A focusgroup study among parents of children with severe allergy. The Journal of Asthma. 2017;4(7): 672-678. 4. Malterud K. Systematic text condensation: A strategy for qualitative ana lysis. Scandinavian Journal of Public Health. 2012;40(8): 795-805.
INTRESSEKONFLIKTER: inga. BestPractice Nordic / NR 1 / 2020
35