__MAIN_TEXT__

Page 1

BRA SAKER OM BODEN • SEPTEMBER 2018

Datahallsbonanza HYDRO66 VÄXER / S. 6

Egenbyggt drömhusliv ANN-SOFIE OCH MARTIN / S. 20

Bolibompa i södra Harads LOTTA LENNARTSDOTTER / S. 28

OCH MYCKET MER / SUSANN JONSSON HEMESTRAR / 5 NYA VINNARSKALLAR / NÄRHETSLIVSAMBASSADÖR I KAJAK / DET HÅLLBARA MIKROLIVET I HAVSTRÄSK /


2 / # N Ä RH ETS LIV / S E PT E MBE R 20 18


Närhet som framgångsfaktor MATS BERG / KOMMUNCHEF Statistik är alltid statistik men jag kan ändå inte tolka resulatet av årets företagsklimatranking på något annat sätt än att det händer bra saker i Boden. Det har vi känt en längre tid, så helt överraskade är det kanske inte. Vi jobbar hårt, rör oss i rätt riktning och ser det här som ett kvitto.

N

äringslivet i Boden är inne i en spännande fas och verkar utvecklas hela tiden. Ett differentierat näringsliv och företagande där vi har företagare på en global marknad och globala företag som etablerar sig i Boden. Från kommunens sida jobbar vi långsiktigt och strategiskt och vill vara så tillgängliga och lyhörda som möjligt. De människor som dagligdags utvecklar vårt lokala näringsliv vill vi ligga nära vilket vi försöker vi göra med bl. a våra företagsbesök. Vi träffar också fler och fler på företagsfrukostarna ute på Boden Business Park vilket alltid är givande. Just Boden Business Park är lite av ett nav där vi även har BUAB (Bodens utveckling AB), vårt kommunala utvecklingsbolag, med fokus på framför allt företag inom de så kallade elintensiva näringarna, datacenteretableringar. Här är Boden redan en del av en global tillväxtmarknad.

Där har vi också drygt 50 stycken blivande spelutvecklare som just nu är här som studenter men som på sikt kommer att bidra till vad vi kallar kreativa näringar, det är jag helt övertygad om. Besöksnäringen är vår nya basnäring här uppe och som destinationsort har Boden en stark position. Med flaggskepp som Treehotel, Aurora Safari Camp, Nordpoolen, Western farm och Bodens camping som år efter år lockat hit besökare växer också näringen. Jag var själv ut i Lassbyn, en fantastisk vår-vinterdag, och träffade några av de nya entreprenörer som valt att starta sin verksamhet och dessutom bosätta sig på ort och ställe. Här finns ett engagemang och driv som är häftigt. Att landsbygden i Boden lever är inget nytt men i tätorten finns också många av de företagare som kanske inte gör så mycket väsen av sig men som betyder oerhört mycket för tillväxten och utvecklingen av Boden. Här finns mycket av vår handel, vår stadskärna, som i tuff konkurrens ändå utvecklas och vi ser nya satsningar här och var. Och även om garnisonen inte är ett näring i sig så värmer det hjärtat att se så många nya, unga människor i grönt på Bodens gator. Vi har en enorm möjlighet att visa hur det är att ha nära till allt och lite till - Närhetsliv, en win-win för alla. Trevlig läsning!

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 3


B R A SAK E R O M B OD E N / S E PT E M BER 2 018 / INNEHÅL L

SIDAN 6 / EN OPTIMAL PLATS För Hydro66 är Boden den perfekta platsen för företagets verksamhet vars kunder är globala. Här finns allt nära och en nöjd VD berättar,

SIDAN 8 / VISST NAPPAR DET För Robert Westin är fisket sedan länge en livsstil, året runt. Precis just nu är det höstfiske som gäller. Vi satte oss i kajaken med Robert.

SIDAN 12 / GADDAD Oskar Mannberg och Kingstreet Tattoo är en del av en kreativ näring som växer stadigt där varje jobb är nära nog unikt och definitivt permanent.

SIDAN 14 / GÄSTKRÖNIKÖR Susann Jonsson tyckte väldigt många var rätt person på rätt plats när hon presenterades som ny VD för Boden event. Här en första närhetslivsreflektion.

SIDAN 16 / VINNARSKALLAR De finns i olika former och i olika åldrar. Här möter du några av alla våra vinnarskallar. Det finns gott om dem i Bodens fantastiska föreningsliv.

SIDAN 18 / DET HÅLLBARA NÄRHETSLIVET I HAVSTRÄSK Genom att köpa en bondgård tänker familjen förverkliga sin dröm. Här blir hållbarheten väldigt påtatlig och levande, en livstil som är lätt att ta in.

SIDAN 20 / ANN-SOFIE OCH MARTIN BYGGDE SITT EGNA HUS Hur svårt kan det vara? Det underlättar garanterat om du har åtminstone en hantverkare i familjen. Vi hälsade på i ett egenbyggt drömhus på Bränslan.

SIDAN 26 / GLOKALA KNIVAR Fällkniven är framgångssagan om östgöten som kom till Boden och började göra egna knivar. Det blev en global succé. Nu är det skifte i knivfabriken.

SIDAN 28 / FILM RUNT HÖRNET Charlotta Lennartsdotter skapar film med och i sin omdedelbara närhet. Med nya rötter i Södra Harads växer en kreativ näring fram med oanad kraft.

SIDAN 32 / PRISAD TILLVÄXT Tillväxtresor kan se olika ut, ta olika lång tid. För Mattias Hansén har hårt och medvetet jobb väldigt snabbt resulterat och uppmärksammats.

SIDAN 34 / NÄRHETSLIVSAMBASSADÖR ZIMMER David Zimmer är nära nog synonymt med travsporten och Bodentravet, sportchef som han är. Utanför vinnarcirkeln lever han närhetslivet fullt ut.

SIDAN 36 / PLOGNING SOM TERAPI Sollefteå-bon Emilia Lindmark gjorde GMU, hittade sitt närhetsliv och blev kvar med drömjobbet på A9 och utlopp för ett brinnande motorintresse.

#NÄRHETSLIV produceras av KOMM (Kommunikationskontoret) Bodens kommun 2018 • FOTO: Mats Engfors/ Fotographic, Josefin Wiklund /KOMM • TRYCK: Lule Grafiska 2018 • PAPPER: Amber 150 g • TYPOGRAFI: Stag och Flama • ANSVARIG UTGIVARE: Jens Andersson / KOMM / jens.e.andersson@boden.se OMSLAGSBILD: Oskar Mannberg / Kingstreet Tattoo

4 / # N Ä R H ETS LIV / S E PT E MBE R 20 18


S / 34

S / 20

S / 12

S/6 S/8

S / 28

S / 18

S / 26

S / 36 #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 5


Störst i Norden Hydro66 expanderar i rask takt och har ett fantastiskt 2018. Under året byggs fyra nya serverhallar i Boden. Här är platsen den största tillgången.

H

ydro66 är ett co-locationdatacenter. Med det menas att de tillhandahåller datacenter till många olika kunder för att det finns fördelar med stordrift. – Vi har inga egna servrar utan vi bistår med ström, kyla, ventilation och säkerhet så att kunderna får de optimala förhållandena för sin hårdvara, säger Anne Graf, vd på Hydro66. Och det går riktigt bra och snabbt framåt. Under 2018 går företaget från två till sex datahallar varav de sista öppnar nu i oktober. De köpte markområdet 2014 och visionen är 14 datahallar med kapacitet på uppemot 40 megawatt. Vid årsskiftet kommer de vara halvvägs i mål. Dessutom räknar de med att öka omsättningen från 15 till närmare 70 miljoner kronor i år. – Vi är det snabbast växande kommersiella datacentret i Norden och mest troligt också det största så det har ju gått väldigt, väldigt fort, säger Anne. Inom fem år hoppas hon att siten ska vara fullt utbyggd och att det kommit hit fler konkurrenter. Det var de stora internetjättarna som Google och Facebook som först insåg att de behövde hitta 6 / # N Ä R H ETS LIV / S E PT E MBE R 2018

billigare och miljövänligare el i och med den snabba datatillväxten i världen – datamängden fördubblas hela tiden. Det gäller alla företag som hanterar data. – Man behöver använda så lite el som det bara går, elen man använder måste vara grön och den måste ha ett lågt pris. Det som har varit vår framgång är att vi är det första kommersiella datacentret som har gått samma väg som internetjättarna. PLATSEN ÄR OPTIMAL För Hydro66 har Boden och den här specifika platsen, mellan gamla A 8 och Bodsvedjan, en väldigt stor betydelse. Här finns 100 procent grön el från vattenkraften, kall luft och helt rätt infrastruktur. Att Bodens energi och Vattenfall byggt transformatorstationen Älvbrinken alldeles intill var avgörande för beslutet att bygga här. – Vi brukar kalla Boden för hjärtat i det nordiska batteriet. Boden är en nationell knutpunkt för el och fiber, det ligger strategiskt till och det finns bra kommunikationer. På det sättet är Boden unikt och faktiskt bättre än Luleå, säger Anne. Hon tror att utrymme för den här typen av inves-


teringar, stadsnära lägen och mängden kompetens också har betydelse, men att varken Älvbrinken eller datahallarna hade byggts om det inte var för BUAB och Node Pole som marknadsför platsen. Teknikchefen Christian Keet från Sydafrika har designat anläggningen för just den här platsen. Dimensionerna och all teknik i byggnaden är baserad på väderdata från Boden och på närheten till Älvbrinken. ETT NOD FÖR BLOCKCHAIN Anne ser den största potentialen för Hydro66 inom exempelvis bilindustrin, AI och 3D-renderingar, som behöver servrar med hög prestanda och mycket el. – De som kommer till oss är framtidsinriktade företag som förstår att internets miljöpåverkan är en viktig framtidsfråga. Det är ju större CO2-utsläpp från internet än från flygindustrin, säger Anne. Blockchain och kryptovalutor är också en del av segmentet och Hydro66 har märkt av en ökad efterfrågan efter den enorma peaken som bitcoin hade i julas. Boden har en viktig plats på blockchainkartan och enligt Anne är det tack vare ett samarbete mel-

lan BUAB, KNC Miner, Hydro66 med flera. – Luleå har blivit synonymt med Facebook och Boden har blivit blockchain- och kryptoplatsen. INTERNATIONELL MARKNAD I Boden finns huvudanläggningen men de har även kontor i London, Luleå och Toronto. Företaget är börsnoterat på Torontobörsen sedan den 13 juni. Som vd jobbar Anne en del med sälj och kundoch investerarrelationer och reser mycket. – För mig personligen är det här perfekt. Jag får driva ett företag i fyrkanten, i mitt hem, och resa och träffa visionära människor från hela världen. Det är sånt jag drömde om för 15 år sedan. Sedan är jag intresserad av att det ska gå bra för Norrbotten. Det vi gör här är en typ av export som jag tror är viktig för Norrbotten. På Hydro66 jobbar 15 personer och en av de senast anställda för att klara kapacitetsökningen i Boden är driftteknikern Emil Fågelqvist. – Det här känns som en framtidsbransch och det är kul att vara med från början, säger han. # @hydro66 #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 7


8 / # N Ä R H ETS LIV / S E PT E MBE R 20 18


Europas närmaste fiske Oktober. Det är nu öringsfisket i Luleälven är som bäst. Häng med på fisketur med fiskeguiden Robert Westin och lär dig hans knep.

B

odensaren Robert Westin har ett livslångt intresse för fiske. Han är i tvåårsåldern på det första fiskefotot i familjealbumet och hängde med sin pappa runt och testade alla möjliga sorters fiske under barndomen. Sedan dess har han byggt upp en stor kunskapsbank som han sprider vidare till turister och fiskeintresserade som fiskeguide i egna företaget Arctic Adventure.

8 minuter ner till Lule älv. Det är närhetsliv för Robert. Han brukar kalla området nedanför kraftverket för Europas närmaste lax- och öringfiske. – Det är utan tvivel ett av Europas bästa också. Gäster som inte har varit här tycker att det är fantastiskt för vi får mycket fisk jämfört med andra älvar. En bra dag kan man få fyra till fem öringar per person om man fiskar från båt, säger Robert.

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 9


SÅ FÅNGAS ÖRINGEN Nu i oktober är det framför allt bra fiske på öring här och Robert vet hur man ska fånga dem. Han vet var fisken finns, vilka grejer och beten man ska använda, när man ska fiska och hur man ska göra. – Alla väder är egentligen bra, men det handlar mycket om vattentemperaturen. Om det varit varmt ett tag och man kommer in i en kallperiod med lite regn eller snö så att vattnet blir syresatt och vattentemperaturen går ner, då brukar det kunna bli riktigt bra. Det är bara att ha bra kläder. I oktober fiskar han själv helst med skeddrag och han tipsar om att fiska på morgonen och eftermiddagen, då fisken är som mest aktiv. Han upplever också att fisket är bäst när det varit ett jämnt vattenflöde under några dagar. GÄSTER FRÅN HELA VÄRLDEN De som kommer till honom är dels artjägare, som kommer för att ta en stor lax eller öring, dels de som vill bara komma ut och fiska. – Är det en familj ligger fokus på helheten, maten, att ta hand om dem, lära ut kastteknik och om man fångar fisk är det bonus. Men har du en artjägare är det fokus på en speciell art, i en speciell storlek, på ett speciellt sätt. Gästerna kommer från hela världen men framför allt England, Tyskland och Holland. De senaste åren har det dock skett ett trendbrott. – När jag startade 2000 trodde jag aldrig att

1 0 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 20 18

jag skulle ha så här många gäster från Boden och Luleå, men jag har ganska många. Det är de som redan fiskar här men vill bli bättre. Och det tycker jag är jätteroligt, säger han. EN LIVSLÅNG HOBBY Trots att det är hans jobb fiskar han också väldigt mycket privat, tjusningen har aldrig försvunnit. – Det ena är utmaningen och kicken man får av att lyckas, för det är inte helt enkelt att fiska. När man tror att man knäckt koden och har suveräna förhållanden kan man gå blank i alla fall. Och sen framför allt, vara ute. Ibland är det inte mer komplicerat än så. Förut ville han ha stora eller många fiskar, men nu är det mer allt runtomkring som lockar. – Att sitta nere vid älven och spana in en fisk och bestämma mig för att det är den jag ska plocka. Eller att ge sig ut till fjällen med några kompisar och ligga i tältet och lyssna. Sen hör man ett vak och då går man igång. Jag tycker fortfarande det är lika roligt. Nu handlar det också om att utmana sig själv och testa nya grejer och tekniker som kommer. I höst kommer vi förmodligen att hitta Robert stillsamt flytandes fram på en fiskekajak här i älven. – Kajakfiske är jätteroligt och betydligt svårare än annat fiske. Där finns det mycket att lära sig. # @arcticadventure


#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 1 1


Realism in på bara skinnet

1 2 / # N Ä RHE TS LIV / S E PT E MBER 2018


Oskar Mannberg / Så heter mannen bakom Kingstreet Tattoo, tatueringsstudion i Boden som blivit känd som the place to go om man vill ha en realistisk gaddning.

K

ingstreet Tattoo slog upp portarna 2011. Oskar Mannberg hade tidigare jobbat som svetsare men ledsnat på att skita ner sig i en verkstad. – Jag kände bara att jag inte förlorar något på att satsa, jag måste prova för att kunna se om det funkar. Hur kul är det att tänka “det där skulle jag ha provat” när man är 90 bast och sitter i en gungstol? Han har alltid ritat mycket, ända sedan han var liten. Tatueringsintresset startade i tonåren. – Jag är helt självlärd. Miami Ink tittade jag på dygnet runt, om och om igen. Jag har fått prova mig fram, sett hur andra jobbar. Jag är som en svamp, jag tittar och suger åt mig och försöker hitta något som funkar för mig. EN EGEN NISCH Genom åren har han testat sig fram för att hitta sin grej. Han började med enklare motiv som texter och döskallar. En dag kom en kund och bad honom göra ett foto, men Oskar tackade nej. Han ville inte göra något han inte kände sig bekväm med. Men kunden insisterade och han gav det ett försök. – Efter det började jag lattja med den realistiska sidan och jobba efter fotografier. Då var jag hooked, jag kände att det är här jag ska vara. Oskar hittade sin egen nisch och började jobba med mindre konturer mer svärta och jobba med dynamik. – Att få ta en tiger och sitta och rita upp den på en arm och riktigt ta fram strukturen av pälsen, det ska inte bara se ut som en tiger utan jag vill fan att det ska vara en tiger. Men han jobbar ändå med konst, han är inte en fotoskrivare. Så han brukar inte säga att det är realism han håller på med utan snarare semi-realism. – Att se får se kundernas reaktion när de ser sig i spegeln, det finns inget pris på en sån upplevelse, det är helt fantastiskt. VILL ALLTID UTVECKLAS Han är stolt över sin utveckling de senaste två åren och tackar sin självkritiska ådra. Efter varje tatue-

ring hittar han alltid något han vill utveckla och göra bättre. – Vi har så sjukt bra konkurrens i Boden och övriga Norrbotten. Vi är så pass många duktiga tatuerare, vi kör vår egen grej men vi inspirerar varandra till att utvecklas, säger han. Första två månaderna med studion var det tufft minns han. Men nu är läget annorlunda. Han bokar halvårsvis och kan få in uppemot 1200 förfrågningar. Sen väljer han ut de idéer han tror på och bokar in ett hundratal tider. – Jag tar mest på mig stora saker och lägger ner tid på detaljer och finess. Djur och natur har man halva inne, då snackar vi samma religion. Det här norrländska, en tallkotte, en räv. Men ett grymt foto med bra ljus och kontraster, då är det svårt att säga nej. Samma gäller halvknasiga idéer. KÄNDISKVÄLL I STUDION Ett av de roligaste minnena är när han tatuerade Klas Eriksson och Alfred Svensson (även kända som Leif och Billy). – Det var en sjukt rolig kväll. De är så genuina, så otroligt härliga. Instagram är en stor inspirationskälla och Oskars främsta kommunikationskanal. Och folk verkar gilla det han gör. Han har närmare 7000 följare och han gillar jobbet själv också. – Jag har nog mer ångest på fredag kväll än på söndag. Man kan göra samma motiv flera gånger men det är ändå aldrig samma grej. Man får träffa nya människor, höra deras historier och man får ta deras idé. Man får omvandla den och sätta den på deras kropp så att de får bära den för resten av livet. Det är ett djävulskt häftigt ansvar. 29-åringen har ett tufft yttre med stort skägg och tatueringar över hela kroppen. Men han är ingen hårding för det. – Jag är en jäkla mjukis! Jag gråter när jag blir tatuerad. # @kingstreettattoo

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 1 3


Hemester i närhetslivet SUSANN JONSSON, VD BODEN EVENT / GÄSTKRÖNIKA

Sommaren 2018 ska vi sent glömma. Om orsaken är värmeslag, hundra procent njutning eller klimatångest varierar, men oavsett kan vi lägga den gångna sommaren till handlingarna som något att komma ihåg. Jag tänker att det för de flesta blir en referenspunkt framgent; ”minns ni sommaren -18..?”

J

ag kommer i alla fall inte att glömma sommaren -18 för då bytte jag jobb. Precis som jag inte glömmer sommaren -12, då det senast var dags. Från 1 juni jobbar jag under Boden Events logga: spännande och oprövade marker. Si så här några månader in på nya uppdraget har jag formulerat min egen slogan: jag traskar nya stigar men med respekt för beprövade fotspår. Det beskriver rätt bra på vilket sätt jag har landat i Boden. När man byter jobb på försommaren blir det lite siochsådär med sammanhängande sommarsemester. Vilken tur att jag är varm anhängare av hemester, det vill säga att semestra på hemmaplan. Begreppet har sin förlaga i den engelska termen staycation och betyder helt enkelt att man stannar hemikring på sin ledighet. I tider när klimatansvaret kryper in på huden är det inte så dumt att skippa världsomseglingarna och faktiskt kika sig omkring i närmiljön. Boden är en stor kommun och regionen Norrbotten är som ni vet 25% av Sveriges yta. Här finns mycket att se och uppleva! En utflykt till Överstbyn och Nestors Café tillhör en av mina sommarfavoriter, liksom en afterwork på fredagskvällen i vackra Sörbyn. Vi hade för övrigt så tur i sommar att vi prickade in den italienska aftonen och fick som bonus träffa de nyinflyttade pastamakarna från Bologna (missa inte den handgjorda pastan från IBolognesi för guds skull, ljuvligt gott!) En guidad tur på Tree Hotel i Harads är inte bara för långväga turister: härlig dagsutflykt.

1 4 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 20 18

Sommaren i Boden har bjudit på Allsång vid Brännastrand varje torsdag liksom barnsång i Stadsparken juli månads alla tisdagar. Bodensarnas egen stadsfest Boden Alive blev en publiksuccé! Det tackar vi vädret för – och alla besökare. Att utveckla alla dessa arrangemang, eller event om ni så vill, är del av mitt nya jobb. Men först ska vi ta itu med murrig höst och kall vinter: vi ska sjunga på Saga, kulturkonsumera i Gunnarsbyn och riva av Bodens författar- och berättardagar Eyvind2018 första helgen i december. Vem vet, vi kanske till och med lyckas locka hit en lulebo eller två? För det är ju märkligt med de dryga 30 kilometrarna; det tar 30 min för oss att köra till Luleå men det mentala avståndet åt andra hållet är väsentligt större. Det finns centrum och periferi var man än befinner sig. Tro mig, jag vet efter att ha bott drygt 20 år i huvudstadsregionen. Så ta ut svängarna och se er omkring; Boden är så mycket mer än gågata och torg. Det mesta utspelar sig faktiskt någon annanstans än i centrum, här precis som där. @sus_jon @bodenevent


Vinnarskallarna och närhetslivet I bland faller inte äpplet så långt från trädet även om just det här äpplet inte på långa vägar landat ännu. Men Emmy gillar att brottas och då är BK Snar en fantastisk förening med galet bra kompetens på ledarsidan, en bred och välfungerande verksamhet. Sen var Emmy till slut landar i sitt brottande får vi se. Förebilderna finns nära. I Boden har vi nära till ett brett föreningsliv som erbjuder massor av möjligheter för alla som vill. Vare sig du är en liten eller stor vinnarskalle eller inte alls. Här presenterar vi några av våra många lokala talanger som är på väg upp i både seriesystem och karriärer där det börjar bli på allvar. Där det faktiskt kan underlätta att vara just en vinnarskalle.

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 1 5


EMMA EKLÖF (-02) Bodens ridklubb / I drygt 10 års tid har Emma suttit i sadeln och gör det mest och bäst på sin egen vallack Romeo. Att träna och tävla i hoppning, som Emma gör, kräver en stor portion vinnarskalle hos både ryttare och häst.

1 6 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 2018

CARL FÄGERMAN (-98) BBK Handboll / Skogsågrabb och genuin BBK-produkt. Oöm linjespelare född -98 som spelat med starka -97 kullen största delen av sina ungdomskarriär och tillhör nu stommen i A-laget. Vi ser fram emot Fägermans framfart i Hildursborg.


EBBA LARSSON (-00) Gellivare skidallians / Ebba är uppvuxen vid Gruvbergets fot i Södra Svartbyn. Efter framgångrikt tävlande i Sävast Skiteam förädlas nu Ebba vid skidgymnasiet i Gällivare. Premiären i juniorlandslaget skedd redan i våras

KRISTOFFER JAKOBSEN (-94) Storklintens alpina / Redan etablerat alpint jättelöfte och en 7:e plats i slalom vid OS i Pyeonhchang i våras. Kristoffer leverarar och ser fram emot kommande säsongs tävlande i världscupen. Det gör vi också.

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 1 7


Ett hållbart närhetsliv

1 8 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 20 18


Utan utbildning eller erfarenhet tog Magnus och Åsa steget och köpte en bondgård. Här bedriver de köttproduktion i liten skala med stenhårt fokus på miljön och djurens bästa.

K

nappt en mil innan Harads hittar vi byn Havsträsk intill Luleälven. Här ligger Strömnäsgården som Magnus Eriksson och Åsa Lindmo köpte för tre år sedan. I två säsonger har de fött upp nöt och lamm i liten skala och i höst ska de första egna köttlådorna med lamm säljas. I somras gjordes även ett lyckat försök med kycklingar. – Det är aldrig roligt med slakt men att producera sin egen mat är fantastiskt, att veta att vi inte kommer att köpa kyckling i år. Vi har valt att äta kött så vi gör allt vad vi kan för att de här djuren ska må bra, säger Åsa. Barnen Felicia, 9, och Sam, 7, tycker att det bästa med djuren är att de är så söta, men de är samtidigt väl inbegripna med att djuren ska bli mat. När Sams favoritlamm skulle slaktas förra hösten var det viktigt för honom att det var familjen som skulle äta honom, ingen annan. – Nu tar vi hand om de här djuren så gott vi kan och en del av dem äter vi upp. När vi gör det skickar vi en tanke av respekt till djuret, säger Magnus. Paret brinner för relationsmat och vill återknyta kontakten mellan producent och konsument. Ska man köpa kött här får man gärna komma hit och dricka kaffe, klappa kossorna och lära känna familjen. Men man får också en chans att äta lyckliga djur, som Åsa uttrycker det. – Det är vårt ansvar att prioritera djuren före oss själva. Det här köttet borde rimligen smaka bättre än den anonyma köttbit du plockar upp i en affär, som kanske kommer från någon ledsen gammal kossa som stått och grinat hela livet i en ladugård, säger Magnus. DRÖMMEN OM LANTBRUKARLIVET Det hela började med Magnus stora intresse för kost och näringslära. – Det nådde så långt att jag började fråga mig själv; om det här är hälsosam mat, hur producerar man den på ett sätt som inte förstör naturen? Jag läste på och kom till slut till den punkt där jag ville testa göra det själv, säger han.

Sambon Åsa var inte med på idén från början men hon gick med på att köpa gården om han stod för arbetet. Men så hände något. I våras uttryckte även Åsa drömmen högt första gången och nu har de ett gemensamt mål. – Vi trivs jättebra, vi vill vara bönder på heltid. VÄGEN TILL MÅLET Nästa sommar ska de föda upp runt 2000 kycklingar att sälja till privatpersoner och restauranger i fyrkanten. Inom några år ska det ge en inkomst som gör att en av dem kan vara hemma på heltid. Nu jobbar Åsa som fritidspedagog och Magnus som personlig assistent. Det som lockar med lantbrukaryrket är friheten som egenföretagandet innebär, men också närheten till djuren, naturen och att slippa lämna gården. – Det är skönt att jobba med kroppen, det ger ett himla lugn. Om man är stressad kan man gå ut i hagen och då är allt det borta, säger Åsa. I dag har de några kor och kalvar, 14 tackor och ett 20-tal lamm. Tanken är att utöka antalet djur efter hand. BORTOM EKOLOGISKT Här görs det mesta annorlunda än på ett traditionellt lantbruk, men den största skillnaden är att djuren betar i små hagar som flyttas varje dag. Meningen är att växtligheten ska få chans att återhämta sig så att man slipper plöja och så om. – På det här sättet håller man liv i en betesvall hur länge som helst. Slipper man plöja är det bara bra. När jorden läggs bar reagerar kolet i jorden med syret i luften och avger koldioxid. Dessutom tar man kål på det mesta av mikrolivet, säger Magnus. Här används varken gödsel eller bekämpningsmedel, istället sköter mikrolivet i jorden jobbet. Alla djur på gården ger nytta åt ekosystemet genom att stimulera och gödsla. – Vi vill lämna marken i ett bättre skick än när vi fick den, säger Åsa. # @stromnasgarden #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 1 9


2 0 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 2018


Drömhuset med nära till allt ANN-SOFIE LUND och MARTIN BRÄNNVALL satsade stort och

byggde sitt drömhus – för hand, från grund till tak. Här har de nära till både skogen och stan, och plats för många spontana besök.

F

örra sommaren stod det klart för inflytt, Ann-Sofie Lund och Martin Brännvalls drömhus, eller slottet som de själva kallade det under byggprocessen. – Det kändes bra att flytta in när vi väntat så länge. Det tog lite längre tid än planerat, två år och tre månader från att vi började med tomten, säger Ann-Sofie. Men då kom ju också lilla Edvin in i bilden mitt i processen och nu är parets andra barn Vincent ett halvår gammal. Allt utom plattsättning och målning har paret gjort själva, från att röja sly, göra ritning och spränga sten till att lägga tak och isolera. Vem som helst kanske inte ger sig in i ett sådant projekt, men då jobbar ju också Martin med att bygga hus. – Jag har alltid velat bygga mitt eget hus. Alla

kan inte säga att de byggt sin egen kåk, säger han. – Man blir ju stolt att vi fixade det. I efterhand kan man ju säga att det var bra att vi inte visste vad vi gav oss in på, men jag är glad att vi gjorde det, säger Ann-Sofie. DRÖMTOMTEN FÖR DRÖMHUSET Men första utmaningen var att hitta en passande tomt. På fjärde försöket hittade de rätt läge tack vare god hjälp från samhällsbyggnadskontoret på Bodens kommun. Lösningen blev en avstyckning av kommunens mark i ett skogsparti på Bränslan. – Vi ville inte bo i ett kvarter utan lite mer enskilt men inte långt från stan. Här är det både nära till förskolan, till stan och ut på 97:an men ändå med en avskild känsla, säger Ann-Sofie.

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 21


2 2 / # N Ä RHE TS LIV / S E PT E MBER 20 18


» Vi ville ha motsatsen till ljust och fräscht, det ska vara ombonat och mysigt. « Ett krav var också att tomten skulle passa den hustyp de ville ha, ett tvåplanshus med umgängesytorna på övervåningen. Härifrån har de vacker utsikt över hästhagar, ängar och rogivande skog. Det stora allrummet med över fyra meter i takhöjd har stora fönster och 100 kvadratmeters öppen yta för kök, matplats och vardagsrum. – Här har vi stora ytor att umgås på. Vi är väldigt hemmakära men ändå sociala. Vi bjuder gärna hem folk och jag gillar när våra vänner spontant kommer och hälsar på. De har satt upp en vägg mellan matplats och vardagsrum så nu kan man se på tv och prata utan att man stör varann. På entréplanet finns lika stora ytor för sovrum, kontor och tvättstuga. – Många har ifrågasatt att vi har kök och vardagsrum på övervåningen men den dagen vi inte orkar bära våra matkassar vill vi nog ändå inte bo så här, säger Martin. De ville ha så pass mycket boyta att ett enplanshus inte var aktuellt. – Har man sovrummen på övervåningen är det lätt att den inte används men nu använder vi hela huset, även om vi är mest här uppe, säger Ann-Sofie. STOR HJÄLP FRÅN VÄNNER Under byggtiden har parets vänner och släktingar varit till stor hjälp. Vid flera tillfällen har de bjudits in för att måla, sätta in fönster och montera väggskivor. – Utan hjälpen från dem hade det här aldrig gått. Vi är väldigt tacksamma. Vi har ju inte tagit ledigt för det här utan jobbat heltid och byggt på kvällar och helger, säger Ann-Sofie. Sedan Edvin föddes har Martin fått dra det tyngsta lasset på bygget. – Han bara kör på, han har sånt tålamod och ser inga hinder med något, säger Ann-Sofie.

Visst har saker krånglat men de tycker ändå att arbetet flutit på bra. De gjorde garaget först och byggde sedan husdelarna där inne. – Det roligaste var när vi reste väggarna. Det gick så fort att få upp huset. Vi trodde att vi var nära då, men det var vi inte. När vi fick upp OSB-skivorna på väggarna och kunde gå in i rummen kändes det också stort, säger Ann-Sofie. HEMTREVLIG KÄNSLA Sedan familjen flyttade in har de dragit ner på tempot något och fokuserat på inredningen och att göra huset till ett hem. Övervåningen går i grått från golv till tak och på nedervåningen finns även blå och turkosa nyanser. – Vi ville ha motsatsen till ljust och fräscht, det ska vara ombonat och mysigt. Nu när hösten kommer ska det bli roligt att inreda med mer lampor, säger Ann-Sofie. Möblemanget är en blandning av nytt och gammalt, loppis och Ikea. Stolarna är ärvda medan de två petrolfärgade sammetssofforna och den enorma orientaliska mattan köptes nya. Mellan de två våningsplanen finns en rustik trappa av grova plankor i mörklaserat trä. Samma material hittar man i köksön och det tre meter långa köksbordet. Det är Martin själv som snickrat alltihop, och det av gamla brädor från Jokkfall där han växte upp. – Det är inte så lätt att få charm i ett hus som är nytt, men det här är ett försök till det, säger Ann-Sofie. # FAKTA Familjen / Ann-Sofie Lund, kommunikation- och affärsutvecklingschef, 34, Martin Brännvall, snickare/entreprenör, 36, Edvin, 2 år, Vincent, 6 månader samt golden retrievern Sune, 7 år. Huset / Ett tvåplanshus på 200 kvadratmeter beläget på Bränslan i Boden. #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 23


11090 PERSONER Midnattstravet med V75 och Norrbottens stora pris blev en succé med publikrekord. 11 090 personer hittade till Bodentravet för att delta i folkfesten i midnattssolens sken. Bodenkusken Hanna Olofsson körde flera lopp och mötte folkets jubel. – Stort tack alla ni som var med och gjorde folkfesten en kväll att minnas, säger travchefen David Zimmer. #

Game jam för kvinnor i Sävast I somras ägde Sveriges första kvinnliga game jam, Valkyrie Jam, rum på Peetgården i Sävast. 12 tjejer samlades för att i två lag utveckla ett spel vardera under 10 dagar. De tyckte att det var roligt att få träffas bara tjejer i en mansdominerad bransch och vill även uppmuntra tjejer runt om i världen att ge sig in i spelindustrin. #

» Vill vi verkligen vara ledande på miljöteknik ska vi elektrifiera 97:an. Det skulle vara norra Europas första fullskaliga försök. Det är den typen av projekt som gör att vi syns i Europa. « THOMAS FÄGERMAN / BUAB

400

DE TRE POPULÄRASTE SPELEN JUST NU. League of Legends / Förkortas ofta LoL och spelas i ett fågelperspektiv.

REKRYTER

2018 har drygt 400 värnpliktiga påbörjat sin grundutbildning vid Norrbottens regemente, fördelade på I 19 och A 9. Den första kullen kom i Juni och den andra i Augusti. Varmt välkomna! #

Dota 2 / Precis samma grundprincip som League of Legends, men något mer oförlåtande i sin design.

JENNY KOMMER, KOMMER DU? www.eyvindnorrbotten.se

500

KILOWATT Just nu pågår bygget av ett nytt datacenter som ska rymma 500 kilowatt it-load. Anläggningen blir en prototyp för EU:s forskningsprojekt Horizon 2020 och kombinerar mijötänk och högeffektivitet. – Det kommer att ge stort värde till datacentrens effektivitet i Norden och övriga Europa, säger Nils Lindh, datacenterutvecklare på BUAB. #

2 4 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 2018

Counter-Strike, Global Offensive / Kallas nästan alltid CS och är en uppföljare till ett spel från 1999.

Folkigt, festligt och fullsatt Bodena Alive 2018 blev en lyckad upplaga med drygt 20 000 besökare. Artisterna lockade storpublik och placeringen på Kungsgatan blev en hit. #


Vad händer

i höst? Zia Haydari Entreprenör, Take a chance

VÄRLDSPREMIÄR

PÅ SAGA I BODEN

Den 15 september hade Ensamma i rymden premiär i Boden. Det episka rymdäventyret, fullspäckat av häftiga specialeffekter, var den första filmen som spelades in på Studio Nord i Sävast. Filmen tar med oss på en resa med två barn, ensamma på ett gigantiskt rymdskepp, där de tillsammans med en snäll rymdvarelse tvingas utmana sitt öde genom att ta till handling och våga. #

95%

Norrmännen väljer Boden på semestern. 95 procent av gästerna på Bodens camping kommer från väst. Nytt i år är att fler barnfamiljer från Finland hittat hit. Campingens beläggning har ökat tio procent från juni till augusti. #

5%

Vad händer i höst? – Jag fortsätter som vanligt, som en viktig länk mellan nyanlända och det svenska samhället. Det är mycket föreläsningar om integration och samtal med ungdomar och jag har ett integrationsprojekt med teknikens hus. Nu har du blivit handlare också? – Jag tog över Handlar’n den 1 september. Det går bra. Det är flera hundra som tackat mig för att butiken fortsätter. #

Sebastian Gröndal Kock, Treehotel Vad händer i höst? – Här på Treehotel håller vi på för fullt med att göra oss redo för ett menybyte. Det blir en höstigare meny och det innebär svamp så det ser jag fram emot. Vad lagar du helst nu i oktober? – Kanske någon mustig soppa med ett hembakat bröd, det funkar alltid. Svamp och rökt sidfläsk är en jättebra kombination. Och nu har vi ju jättebra färskt vilt också; älg björn och ren. #

50 NYA

SPELNöRDAR

I Boden gillar vi nördar, personer som verkligen, verkligen tokbrinner för något. Förra året startade vi en 2-årig utbildning för indiespelutveckling tillsammans med Sunderby folkhögskola och Changemaker Education. Denna föll så väl ut att vi tar in en ny kull i år. Dessutom vi just startat en helt ny inriktning mot spelprogrammering med ytterligare 25 elever. #

BODEN 100 R

2019 firas Bodens 100-årsjubileum med mängder av olika evenemang under hela året. Det här ska bli ett firande för alla. Oavsett ålder, var i kommunen du bor eller var du kommer från ska du hitta något du tycker om. Allt som redan sker ska bli större och bättre, och även helt nya event kanske kommer att dyka upp. Har du idéer eller vill du hjälpa till? Mejla komm@boden.se och märk ditt meddelande med Boden 100 år. #

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 25


Fällkniven i sin rätta miljö

2 6 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 20 18


Familjen Fällkniven går tillbaka till rötterna och satsar på framtiden på samma gång. I kursgården i Myrträsk finns plats för både inspiration och influencers.

V

id dåligt väder brukade Ann-Sofie Hjortberger i sin barndom stanna till här och värma sig i väntan på skolbussen. Hon växte upp här alldeles i krokarna så när familjeföretaget Fällkniven köpte gården i Myrträsk utanför Gunnarsbyn 2014 fick de med sig ett stycke av familjens historia. I dag bjuder Ann-Sofie på kaffe och leverpastejsmörgåsar vid eldstaden. På starka fyrhjulingar tar sig hennes make Peter (69) och sonen Erik Hjortberger (41) enkelt ut i skogen där familjen jagat, fiskat och arbetat sedan länge tillbaka. Det är här nya knividéer väcks, utvecklas och testas rent fysiskt i sitt rätta element. Just nu testas ett par nya modeller som ska komma ut på marknaden så småningom. I höst utvecklas också fyra nya stål i samarbete med Luleå tekniska universitet, något som enligt Peter kan revolutionera knivvärlden. I sommar har Fällkniven gett ut en bok, Knivens ABC, som blir kurslitteratur på gården. – Här kan vi erbjuda en natur som är både vacker och ogästvänlig. Har man rätt grejer är det inga problem. Men du överlever inte bara för att du har en överlevnadskniv på bältet utan du behöver rätt kunskap också, säger Peter. INFLUENCERS PÅ BESÖK Det gamla huset har renoverats och till det har garage med relaxavdelning och maskinhall byggts upp. Såren efter inbrottet för ett drygt år sedan har börjat läka och man börjar vara på banan igen, nu med full säkerhet och övervakning. I vintras kom ett gäng You tubers från Holland hit och både njöt och utmanades av den norrbottniska naturen. – De var helt begeistrade av den otroliga snömängden. De körde skoter varje dag och allt vi satte i händerna på dem föll dem i smaken. Sedan satt de här i spabadet medan norrskenet svepte fram över stjärnhimlen, säger Peter. Besöket resulterade i två humoristiska filmer om knivar och överlevnad i den arktiska vintern. Och allt började med ett spontant erbjudande från Erik i sociala medier.

GENERATIONSSKIFTE Erik är VD och står för framtiden i företaget, när Peter och Ann-Sofie börjat trappa ner. – Som pappa är jag förskräckligt glad att Erik tar över verksamheten, säger Peter. Han startade företaget 1984 och har med framgång drivit Fällkniven till att bli Sveriges ledande knivspecialist som levererar 35.000-40.000 knivar till världens alla hörn varje år. Visionen är samma, nu som då; Starka, vassa och komfortabla knivar i laminerat specialstål. ETT PERFEKT LÄGE Att Fällkniven ligger just i Boden och ingen annanstans ser Peter som en fördel när man konkurrerar på världsmarknaden. – Vi har ett väldigt bra läge, vi uppfattas som ganska exotiska, vi ligger i ytterkanten av ytterkanten. Fler småföretag borde utnyttja det, säger han. Den norrbottniska naturen lyfts också fram i profileringen av företaget, på hemsidan och i sociala medier. Med produktion i Japan och försäljning världen över har företaget blivit expert på import, export, tull och internationell handel. – Vi skulle kunna producera mer än bara knivarmen det är knivar vi är bäst på, säger Erik. HÅLLER LÄNGE Vid en tur ner till ån tar Erik tar fram den stora överlevnadskniven A1 och visar hur den kan användas till att hugga sly. – Om jag skulle vara med i Robinson och bara fick välja en kniv skulle jag ta den här. Men om man vill ha en lite mer smidig kniv till fiske och friluftsliv kan man välja S1 Pro eller F1 Pro, säger han. F1 är Fällknivens mest sålda kniv, den första som Peter utvecklade. Det händer att unga män kommer in för att slipa knivar de fått i arv av sina fäder. – Det här är en kniv du har för livet. Det är hållbarhet det, säger Peter. # @fallkniven_official . #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 27


2 8 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 2018


Hon gör film av närheten För Charlotta Lennartsdottter är närhetsliv den lilla värld där barn lever, och där relationer spelar huvudrollen. I hennes händer blir den världen till film.

D

et har varit ett intensivt år för filmaren Charlotta Lennartsdotter i Södra Harads, hon ser att det går att leva på kreativa näringar även på landsbygden. Just nu är hon mitt uppe i produktionen av sin nästa dokumentärserie för barn, “Kerstins kanin” som handlar om 4-åriga Kerstin och hennes relation till sitt husdjur, kaninen Chichilinda. – Jag fick idén av min dotter Astrid och den kärlek hon känner till sin kanin. Jag är väldigt intresserad av relationer, att gestalta verkliga relationer, berättar Charlotta. Inspelningen i Avan i sommar har gått bra även om det funnits utmaningar, tycker Charlotta. I början av inspelningsperioden inträffade en dramatiskt

händelse som tvingade Charlotte att skriva om manuset. – Den största utmaningen när man filmar med barn är att hålla intresset vid liv. Om de inte är intresserade av det man vill filma så blir det inget. Det är också det roligaste, att hitta deras värld och vad de tycker är roligt att göra. Att vara flexibel, fånga stunden och haka på, säger hon. Under våren och sommaren har hon spelat in 30 avsnitt till barnserien “Tjena chavale” varav tio i Harads och trakterna kring Boden. För Charlotta känns det viktigt att få visa upp landsbygden på nationell tv och bygga en stolthet för de som bor här. Även “Tjena chavale” handlar om mötet mellan barn och djur, på romanesk. #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 29


GÖR FILM AV NÄRHETEN Charlotta och hennes barn Astrid och Adrian är bekanta ansikten för många barn och deras föräldrar. I serierna “Astrid blir storasyster” och “Astrid och Adrian flyttar” har vi fått följa familjen på nära håll i tv-rutan. – När Astrid träffade Adrian för första gången hade jag fött barn fem timmar innan, mer intimt än så är svårt att få. Men det är så fina ögonblick. Nu ser många andra barn Astrid och Adrian som sina kompisar. De kommer ofta fram och pratar och vill leka. – Mina barn är vana vid det så de tycker bara att det är jätteroligt. I sommar har utställningen “Syskonkärlek” visats på Norrbottens museum i Luleå som bygger på Charlottas film “Ormtyglar”. Även den har Astrid och Adrian huvudrollerna men i en fiktiv historia om syskonskapets många känslor. Det är Charlottas sambo och barnens pappa Johan Jansson som tagit bilderna som filmen är uppbyggd av. – Hela min verksamhet bygger på det som finns nära mig, närhetsliv är det är det jag gör film på. Jag har alltid gjort det. Charlotta utbildade sig på en skola i Buenos Aires med mycket små medel. Där fick studenterna ta det som fanns och göra film av det och på den vägen har hon fortsatt. – Det finns så mycket spännande i närheten, man behöver inte gå så långt. I “Kerstins kanin” hittar jag Kerstins närhetsliv och tar fasta på det. Det är ju hennes värld, det som finns nära henne. PÅ GÅNG I HÖST I höst ska både “Kerstins kanin” och “Tjena chavale” klippas. Charlotta jobbar även som filmpedagog och nu ska hon göra film tillsammans med barn i förskolor och skolor i Boden i projekten Skapande

3 0 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 20 18

förskola och Skapande skola. Sedan ska alla barn få se sina filmer. – Jag tycker jättemycket om barn, man får så mycket fint bara av att vara med dem. De är spontana och har så bra självförtroende. Bland det roligaste som finns är att få vara med barn när de får se sina filmer. De tycker att det är så roligt, säger Charlotta. Planeringen inför andra upplagan av filmfestivalen Vinterljus är också i full gång. I vintras arrangerade Charlotta och Johan festivalen för första gången, i samband med Vinterveckan i Harads. – Det gick över förväntan, vi fick ett väldigt positivt gensvar. Då hade vi filmer som på något sätt var inspelade i Edeforsbygden. I år kommer vi ha fokus på kvinnor, både kvinnliga regissörer och producenter men även gestaltning av starka kvinnor på duken. Festivalen arrangeras av den nystartade kulturföreningen Edeforsakademin som bildats av Carlotta, Johan och Haradsprofilerna Mikael Midbjer och Britta Jonsson-Lindvall. Nästa sommar ska de även arrangera en visfestival här, Sommarljus. FLYTTEN TILL NORR Maken Johan är född och uppvuxen i Bodträskfors medan Charlotta själv kommer från Stockholm. Tidigare bodde familjen lantligt i Sörmland, där Charlotta lyckats få igång en egen verksamhet. När Johan fick erbjudande om ett jobb i Norrbotten tänkte familjen till ordentligt. Charlotta kände att hon också ville ha ett jobb att komma upp till så hon stämde träff med Susann Jonsson som då var vd på Filmpool nord för att undersöka förutsättningarna för ett liv som filmare här – Hon var faktiskt en starkt bidragande orsak till att vi flyttade upp. Det kändes positivt och roligt så jag tänkte att de vill att jag ska flytta upp. Det kändes kul. Familjen tittade först efter boende i Luleå, för “det är så man gör”, men insåg att alla de känner bor här, Johans släkt och gamla kompisar. De gillade verkligen skolan i Svartlå, en liten skola där barnen kunde gå tillsammans. Så de flyttade in i huset i Svartlå som de ägde sedan tidigare, även om det egentligen var för litet. Men så i våras dök drömhuset upp och under sommaren gick flyttlasset till en stor norrbottensgård från 1800-talet, alldeles intill älven i Södra Harads. – Jag kände att det här är mitt hem, från första stund, säger Charlotta. Hon tycker att hon har bra förutsättningar för att leva och driva eget företag här, men efterfrågar bredband i Södra Harads. – Det finns ett stort intresse och folk är extremt positiva och uppmuntrande och det är jätteviktigt. #


#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 3 1


Från bilar till maskiner

3 2 / # N Ä RHE TS LIV / S E PT E MBER 2018


N

är Mattias Hansén startade företaget för 18 år sedan var det för att importera bilar och motorcyklar. Men både företaget och livet tog en annan vändning. Affären blev sämre när kronan försvagades mot Euron. – Sen fick vi tvillingar så det kändes inte bra att ligga borta så mycket som jag gjorde. Så han köpte i stället sin första grävmaskin 2006 och fick fort bra snurr på verksamheten och mycket jobb. Han valde att satsa på grävandet, köpte en till maskin och anställde en person. – Han jobbar kvar än i dag. Och sedan har det bara rullat på. I dag sysslar Hansén Bil & Maskin med entreprenad och transport och har ett 100-tal anställda och nästan lika många maskiner, med jobb från Kiruna till Stockholm. – Jag har ett brinnande intresse för maskiner. Jag är bondpojk, växte upp på ett jordbruk, grannen hade jordbruk och min far har varit maskinist hela sitt liv. Det ena har gett det andra. BYGGER NYA LOKALER Just nu håller de på att bygga en ny lokal på 700 kvadratmeter på Tuvåkra i Luleå för att garagera, serva och underhålla fordon. – Vi stärker vår närvaro i Luleå. Vi har ganska hög sysselsätningsgrad i Luleå så det blir bra för oss att vara stationerade där, säger Mattias. När den nya byggnaden står klar i början av januari kommer det enligt Mattias att ge ekonomiska vinningar, de kommer snabbare att finnas på plats för jobben och det blir också bättre för personalen som kan köra personbil i stället för lastbil från Boden. – Det finns en miljöaspekt i det också, att slippa pendla med tunga fordon.

Från noll till 100 på tolv år. Så ser Hansén Bil & Maskins tilväxtresa ut. Inte undra på att Mattias Hansén vann dubbla priser på Näringslivsgalan.

ÅRETS FÖRETAGARE Tidigare i år utnämndes Mattias till Årets företagare på Näringslivsgalan och företaget blev Årets tillväxtföretag för andra gången. – Det var lite oväntat. Det är nog att vi jobbar målmedvetet och stenhårt och tar rätt beslut oftast som gör att vi har god lönsamhet och ett stabilt företag, säger Mattias. Här är den främsta tillgången personalen, enligt Mattias. – Det är tack vare att jag lyckats omge mig med duktiga medarbetare som företaget gått bra. Det är tjänster som människor utför med maskiner så det är ett hantverk. Det är oerhört viktigt att ha rätt personer på rätt ställen. SER LJUST PÅ FRAMTIDEN Här är det alltid mycket jobb på gång. De största projekten just nu är batterifabriken i Skellefteå, vindpark i Fredrika, Östra länken i Luleå och utbyggnationen av Boden Business Park. Dessutom finns fasta avtal med kommunerna i Boden, Piteå och Luleå. Förfrågningarna rasar in och i sommar har det varit mer jobb än någonsin, nu måste Mattias till och med tacka nej ibland. Men för honom är det viktigt att företaget växer i och att hela organisationen hänger med. – Året har varit bra. Vi ökar vår omsättning, vinsten vet man inte förrän året är slut men det ser bra ut. Företagsmässigt har det gått bra. Vi är nöjda och ser ljust på framtiden, säger Mattias. I sin roll som grundare, ägare och vd på företaget sitter Mattias en del i möten, räknas på jobb och han kör fortfarande lite maskin själv. – Det är inte speciellt begåvat egentligen men det är lite som en ventil. Då koncentrerar jag mig på vad jag gör just då och kopplar bort de hundratals bekymmer som man alltid brottas med. # #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 3 3


Zimmers paradis

Efter en tuff arbetsdag på travet finns det ett sätt som David Zimmer helst kopplar av på – en stilla kajaktur på Luleälven i solnedgången. ”Det är tacksamhet jag känner, över att jag lyckats få in det här i mitt liv”, säger han.

E

fter en avfart från vägen mot Unbyn och en slingrande grusväg mellan kohagar, stall och skogspartier kommer man ut på liten udde. Här i Överbodarna lever David Zimmer närhetsliv, alldeles intill den glittrande Luleälven. – I Stockholm och även Malmö var det ett väldigt pusslande, skulle man jobba och ha hästar var det nästan omöjligt. Men som det är nu är det extremt bra, säger han. Han gillar att fiska och leva uteliv men nu har han inte så mycket tid till det. Jobbet som chef för Bodentravet tar mycket tid och energi, framförallt på sommaren som är travets högsäsong. De stora tävlingarna avlöser varandra och tar mycket tid.

3 4 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 20 18

– Men då är det ju ännu bättre att man kan åka ut med båten här precis när man känner för det. Jag kan fiska två timmar på morgonen innan jobbet. Den tid det tar är att gå ner till båten vid bryggan här nere och sen kan jag fiska här utanför och få öringar som man bara kan drömma om. NÄRA NATURUPPLEVELSER Efter en stressig dag på kontoret kliver han helst ner i kajaken och tar en tur i solnedgången för att hitta lugnet och komma ner i varv. Det gör han flera gånger i veckan. – Åker jag ut och paddlar här en kväll kan jag se alltifrån rådjur till en örn som hoppar över vatten eller fiskar som simmar alldeles vid båten eller en


vacker solnedgång. Det blir en naturupplevelse så nära stan. Det är jäkligt fint här. Någon gång i framtiden kommer han så klart själv ha travhästar och här i Överbodarna finns gott om kör- och ridvägar. Samtidigt tar det bara en kvart in till jobbet. – Blir man sugen på en pizza eller en kväll på stan är det ändå lätt görbart. Det är så nära till bekvämligheterna men samtidigt helt avsides. I stora delar av livet har David, både som journalist, travtränare och travchef, levt i en kappsäck, jobbat och rest. – Sedan jag flyttade hit är det första gången jag känner att det är skönt att komma hem, varje gång jag kommer hem. TJUSNINGEN MED TRAV David är född och uppvuxen på Prästholmen i Boden och har alltid varit intresserad av hästar och trav tack vare hans morfar som höll på med travhästar. – Travet har alltid varit en plats för alla, det är en härlig smältdegel av alla oavsett vad man har för bakgrund och förutsättningar. På stallbacken blir det jämlikt för det är på banan det avgörs.

Men utan hästen så är ju travet ingenting. Det försöker han själv jobba med på travet i dag, att det ska vara välkommande och finnas plats för alla. I travskolan är de måna om att alla ska känna sig välkomna och få möjlighet att utöva travsport utifrån sina förutsättningar. – Vi investerar nu i ett utbildningsstall för flera miljoner som ska vara handikappanpassat och även ha plats för föräldrar. Här ska vi utbilda framtidens travmänniskor. FRAMTIDSVISIONEN Hans dröm är att skapa en utbildningsverksamhet som gör att framförallt unga tjejer inte behöver flytta från kommunen för att utföra sitt livsintresse. Han vill också på sikt koppla på en gymnasieutbildning, integrationsprojekt och vuxenutbildning för hästskötare. – Min vision är att få till en hästarena i Boden med travsport, ridsport, dressyr, islandshästtävlingar, westernridning, där arenan är den självklara mötesplatsen för hästsport och Boden blir ett nav för hästsport i hela Nordkalotten. Om det är fysiskt möjligt återstår att se. #

#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 3 5


» Det har aldrig känts omöjligt «

3 6 / # N Ä R HE TS LIV / S E PT E MBER 2018


N

är Emilia Lindmark, 20 år, muckade från GMU förra våren fick hon frågan om fast anställning vid Försvarsmakten. Hon velade till en början. – Men jag insåg snabbt att jag hellre vill stanna än åka härifrån. Det var mycket som lockade, många roliga övningar under hösten, jag har min lägenhet och jag har skaffat mig ett socialt umgänge och ett liv här, säger hon. Hon trivs med småstadskänslan där alla känner alla, där man alltid hälsar på någon när man går ner på stan. Här har hon 50 meter till mataffären, 200 meter till jobbet och nära både till gymmet och till främsta intresse; motorcrossbanan. – Jag jobbar med mina bästa vänner och det är en otrolig trygghet. Men tack vare motorsporten har jag fått civila kompisar också, säger hon. VÄXANDE MOTORINTRESSE Om vintern är det skoter som gäller och om sommaren är det motocross. – För fyra år sedan fick jag testa en kompis skoter på baksidan och jag bara: “varför har jag aldrig gjort det här förut?” Cross började hon köra förra sommaren. Till vintern är planen att börja hoppa med skotern och nästa sommar ska hon börja tävla i cross. I båda grenarna handlar det för Emilia om att utmana sina gränser och avancera teknikmässigt, med hjälp av tips och råd från vänner. – När jag tar på mig hjälmen försvinner allt annat. Det är en speciell känsla, man tänker inte på något annat än precis just där och då. Det är fullt fokus och adrenalin, jag kan ramla och slå mig och det gör inte ens ont. Det är den känslan jag längtar till en dålig dag. Cross kör hon gärna på Bodens motocrossbana och med

skotern härjar hon helst runt i skogen häromkring. Hon leker, fotar, härjar och kör fast i pudersnön. – Det värsta som finns är att köra fast men det är väldigt roligt efteråt när man kan skratta åt det med kompisarna, säger hon.

Emilia flyttade till Boden för att lära sig köra traktor i grönställ och blev kvar. Här har hon hittat sitt närhetsliv med jobb, vänner och rytande motorer i vacker natur bara ett stenkast hemifrån.

GÅR SIN EGEN VÄG Ofta går motorintresse i arv i familjer, men inte för Emilia. Under hennes uppväxt i Sollefteå var det ingen annan i familjen som var intresserad av motorer, inte Emilia heller. Inte förrän på senare år. – Jag har gått min egen väg. I tonåren hade hon en pojkvän som jobbade med snöröjning och Emilia lockades av det där till den grad att hon steg upp med honom och hängde med, mitt i natten. “Hej! Jag vill köra traktor!”. Så sa Emilia på mönstringen. Och det var första gången som rekryterarna var med om det, har hon fått höra i efterhand. Hon fick det glada beskedet om intagningen kort därefter och knallade direkt in på en tatueringsstudio för att föreviga textraden “If you can dream it, you can do it”, på sitt skinn. Det har blivit hennes motto. – Jag är den första och enda tjejen i hjullastargruppen. Men jag har aldrig varit rädd, det har aldrig känts omöjligt. Hur ska man veta om man inte testar? PLOGNING SOM TERAPI Emilia jobbar i dag som maskinförare på A9 och kör hjullastare. Hon plogar åt hela regementet och kör även lastbil med släp. – Plogning är det roligaste jag vet. Jag är så noggrann och skulle aldrig lämna en centimeter nysnö. Det är så lugnt att sitta och spaka, det är som terapi. Men hon har också fler intressen. – Jag älskar smink, hår och kläder. Men jag är inte rädd för att smutsa ner mig. Jag kan lika gärna ligga under en motor, smörja nipplar och springa över en myr. Hon har ett tips till andra tjejer som funderar på att börja köra skoter, cross eller rycka in. – Tveka inte. # @3milialindmark #NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 3 7


Hur ser ditt närhetsliv ut? Du är fullt fokuserad, här och nu. Det är bara du mot väggen och gravitationen. Frihetskänslan är enorm. I Boden har vi nära till klättringsupplevelser utöver det vanliga. Tio minuter från stan finns Södra Åbertsfortet och besegrar du väggen här möts du av en storslagen utsikt över hela stan. Det är det vi kallar närhetsliv. Här har du nära till ett rikt fritidsliv, oavsett om du får dina kickar från klättring eller stillsamma skogspromenader i höstsolen. Vad uppskattar du att ha nära till? Ta en bild av det, lägg upp den på Instagram och tagga #närhetsliv. Nu kan du även följa själva hashtaggen. Tryck bara på #narhetsliv och välj följ för att få ännu fler härliga Bodenbilder i ditt flöde. Tips: Tagga också @narhetsliv i dina stories och inlägg om du vill att vi ska dela dem.

Boden.se • @narhetsliv


#NÄ R H E TS L I V / S E PT E MB E R 2 0 1 8 / 3 9


I BODEN LEVER VI NÄRHETSLIV Med det menar vi det liv där du har nära till allt som är viktigt och lite till - barnens aktiviteter, ditt jobb, skolor, kulturevenemang, attraktiva hustomter, shopping och naturnära upplevelser.

Boden.se • @narhetsliv

Profile for Bodens kommun

Närhetsliv #3  

Närhetsliv #3