MOT LJUSARE TIDER: TILLSAMMANS
BYGGER VI FRAMTIDENS BODEN
Vi går mot ljusare tider, inte bara i naturen. Det finns en anda av växande framtidstro i samhället.
Det pågår fortsatt ett intensivt arbete för att ordna vatten, vägar och järnväg till Boden Industrial Park där stålverket och andra verksamheter ska etablera sig. Stegras stålverk reser sig allt högre och under nästa år beräknas den första stålsmältan produceras. Men allt handlar inte om stålverket, utan det kommer även andra etableringar till vår kommun, både i övriga delar av Boden Industrial Park och på andra ställen. Inte minst Försvaret har bråda dagar med många olika projekt på gång.
Stort intresse för Boden
Allt handlar om att vår kommun, som har blivit ett alltmer spännande ställe att söka sig till, även fortsatt har sina fina medborgare i alla åldrar att ta hand om och att få dem att må bra. Det kommer att behövas många nya kunniga medarbetare till välfärden, till service och till tekniska yrken. Med de nya jobben kommer ett ännu större behov av människor och kompetens. Vi ser ett raskt växande intresse för att flytta till vår kommun och det gör oss väldigt glada!
SEAD MAGLIC
Den stora uppgiften just nu är därför att erbjuda bostäder. Här samverkar kommunen med olika intressenter på bostadsmarknaden för att kunna erbjuda lämplig byggbar mark med färdiga detaljplaner, både vad gäller småhus och flerfamiljshus. Vi vill erbjuda olika möjligheter som passar vitt skilda behov. För en sak är säker: människor måste kunna bo här för att välja att stanna.
Vi bygger steg för steg För kommunens del är det primära att stödja livet mellan husen. Att långsiktigt och uthålligt göra vår kommun ännu mer hållbar och attraktiv. När allt inte kan ske samtidigt prioriterar vi och bygger steg för steg. Arbete har inletts för att modernisera Medborgarhuset för att möta ett brett uttalat krav på ett kulturhus. Det är i dessa sammanhang vi bodensare möts och lyssnar på varandra. Det är där vi tillsammans bygger det lokala samhällets gemenskap. Utan den är vi enbart individer som råkar bo på samma plats. Vi Bodensare, vi trivs som bäst när vi möts.
Tack för att du är en viktig del i att bygga gemenskapen i Bodens kommun. Vi ser fram emot att fortsätta bygget tillsammans med dig!
SPANA IN VÅRA KANALER
INNEHÅLL
07
Björken: Nav för utveckling
08 Klimatneutrala städer 2030
09
10
11
Följ oss! I våra sociala mediekanaler får ta del av samhällsinformation, nyheter och samtidigt följa vår verksamhet, våra förvaltningar och medarbetare. instagram.com/bodenskommun facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun
Skanna QR-koderna! När en QR-kod dyker upp finns det även annat material kopplat till reportaget, till exempel en film eller webbsida med mer information. Skanna koden med din mobilkamera, då får du en länk upp som tar dig vidare.
Bygger lokalt när Boden växer
Svartbyleden blir bygdeväg
Föräldrasupporten
12 Nya Kyrkkläppens förskola
14
16
Räddningstjänstens jourbil är först på plats
Omställning med människan i fokus
17 Ska du öppna sommarcafé? – få koll på reglerna
18 Egen inflyttningsmodell och naturligt värdskap
20 KLIV: kvalitetssatsning i äldreomsorg och hemtjänst
22 Ett larvigt projekt som gör nytta
23 Ny gemensam webbplats för Bodens kulturarv
24 Mårängskolan: Eleverna tar krafttag mot matsvinnet
26 Hållbara val i skolköket
28 Botanisk trädgård i Storklinten
29 Lokal operativ samverkan
30 Seniortorget – en plats för mat, skratt & härliga möten
32 Hållbar energi i Boden
34
36
Områdesutveckling i centrum och på landsbygden
Björknäsgymnasiet: Teknikelever skapar historiska rondeller
38 Kulturell mötesplats i centrala Boden, Kulturcrew och kultur för unga
40 Gerda 100 år har läkemedelsrobot
41 Harads ungdomsgård går digitalt
Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.
Redaktör/Grafisk formgivning: Sandra Sohlman
Ansvarig utgivare: Jens Andersson
Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden
E-post: komm@boden.se
Upplaga: 15 500 exemplar
Tryck: Länskopia, svanenmärkt trycksak
Omslagsfoto: Mats Engfors/Fotographic
Foto: Mats Engfors/Fotographic, KOMM/Bodens kommun
Text: Anna Almqvist/Studiotext, Cecilia Egefjord Ågren/ Bodens Energi, KOMM/Bodens kommun
FÅ HJÄLP MED AFFISCHERING FÖR DITT EVENEMANG!
Nu erbjuder vi affischeringsservice! Vår verksamhet
Fixarna ger dig nu möjlighet att få hjälp att sätta upp affischer för ditt evenemang på anslagstavlor i centrala Boden och vid Nordpoolen.
Så här gör du: Senast fredag veckan innan uppsättning, mejla affischen för utskrift till evenemang@boden.se Alternativt: Lämna utskrivna affischer (max 7 stycken per event) i en låda märkt "affischeringsservice" på stadsbiblioteket.
Fixarna sätter upp affischerna på tisdagar på anslagstavlorna: FöreningsBoden, Enter galleria, Gågatan, Stadshuset, Nordpoolen, Smörblomman och Björken. Affischer sätts upp tidigast en månad före evenemanget för att så många som möjligt ska få plats.
HITTA TILL BODENS ALLA LEKPLATSER
Sommaren är här och vad passar bättre än att utforska alla fantastiska lekplatser som Boden har att erbjuda?
I Boden finns ett stort utbud av allmänna lekplatser som erbjuder en mängd olika aktiviteter för barn i alla åldrar. Våra lekplatser är spridda över hela kommunen och är gratis att besöka. Vi har sammanställt en karta så att du lätt kan hitta en plats som passar hela familjen för en dag full av skratt och lek.
Karta över lekplatser
Skanna QR-koden för att komma till kartan.
Foto: Mats Engfors
Våra medarbetare från Fixarna ser till att affischer för evenemang sätts upp på olika ställen i centrala Boden.
"Vårt
arbete blir starkare ju mer vi lyssnar på bodensarna."
– MAGNUS ÅKERLUND, KOMMUNCHEF
DET GODA LIVET I FOKUS
I ett Boden som växer i hög takt genom den gröna industriomställningen ser kommunchef Magnus Åkerlund till att hålla riktningen. Med en stark vision berättar han hur kommunen rustar för framtiden – alltid med bodensarna i fokus.
Text: Bodens kommun
När industrisatsningarna tar fart och Bodens befolkning växer, ställs nya krav på kommunen. Skolor, vägar, vatten och omsorg behöver utvecklas i samma takt som nya bostäder och arbetstillfällen växer fram. – Boden står inför sin största samhällsomvandling på över ett sekel. Det innebär enorma möjligheter, men också ett stort ansvar. Vårt uppdrag är att bygga en trygg, hållbar och attraktiv kommun där alla som lever och verkar här känner sig hemma, säger Magnus Åkerlund, kommunchef.
Tydligt uppdrag – tydlig riktning Kommunens arbete utgår från den tydliga visionen Det goda livet, där närhet, gemenskap, resurssmart utveckling samt en trygg och växande plats står i fokus–ett arbete som sker i levande dialog med medborgarna. – Vårt arbete blir starkare ju mer vi lyssnar på bodensarna. I medborgardriven områdesutveckling planerar vi för skolor, grönområden, gång- och cykelvägar, mötesplatser, äldreomsorg, nya bostäder samt levande stadsdelar och landsbygd, säger Magnus Åkerlund och fortsätter:
– Det handlar inte bara om att möta dagens behov –vi bygger Boden för kommande generationer.
Möta framtidens behov Nya krav ställs också på att säkra kompetensförsörjningen. Kommunen arbetar därför målmedvetet med flera initiativ för att rusta för framtiden.
– Kompetensförsörjning är en av våra viktigaste frågor. Vi måste både attrahera nya talanger och utveckla våra egna verksamheter för att möta framtidens behov. Konkreta exempel är vuxenskolans satsningar på yrkesutbildningar för att möta industrins behov samt KLIV-projektet som möjliggör utbildning och kompetensutveckling inom vård och omsorg direkt på arbetsplatsen.
Ett gemensamt mål
Parallellt pågår arbetet med stärkt infrastruktur, detaljplaner och byggnation av bostäder. Trygghet är ett prioriterat område – bland annat har trygghetsoch folkhälsorådet stärkts för att samla aktörer som polisen, företag och kommunala verksamheter kring gemensamma insatser.
– Trygghet är grundläggande för att människor ska vilja bo och leva här. Därför arbetar vi tillsammans över gränserna för att förebygga brott och skapa en trygg vardag i hela kommunen.
Magnus avslutar:
– När Boden växer och utvecklas ska bodensarna känna att vi har en tydlig plan och ett gemensamt mål. Vi bygger framtidens Boden, tillsammans, för det goda livet!
BJÖRKEN: HÄR FÅR BÅDE
MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLE VÄXA
I Björkens lokaler finns ett levande nav för gemenskap, lärande och utveckling. Här samsas kommunala verksamheter, kreativa aktiviteter och coachning mot arbetslivet under samma tak, med målet att stärka individen och skapa framtidstro.
Text: Bodens kommun
Foto: Mats Engfors
Björken i centrala Boden har utvecklats till en mötesplats för alla åldrar och kommuninvånare. På nedre plan ombesörjer JobbCenter två mötesrum, ett hobbyrum och Pelarsalen – som går att boka av föreningar, företag, organisationer och arrangemang.
Från JobbCenter har även verksamheten Fixarna sin bas för den dagverksamhet som hjälper Bodens äldre med sysslor och affischservice för föreningar i Boden. Samt Orangeriet – insatser för deltagare inom samordningsförbundet och Växtzon – ett samarbete med individ och familjeomsorgen.
Restaurangen på entréplan drivs av Bodens kommun och är uppskattad av både husets seniorer och andra besökare.
Coachning på väg mot arbetslivet
Härifrån utgår också ett team av pedagoger och arbetsmarknadscoacher – Essayas Neguse Okbehans, i grunden ekonom, ansvarar för dataundervisning på Björken och på Lärcentrum, Susanna Hellström, konstpedagog
och undersköterska, Angelica Nyström, hälsocoach och socionom, Anna Sandström och Jenny Erickson båda pedagoger. Tillsammans tar de emot personer som via JobbCenter får deras stöd, kunskap, samtal, praktik och coachning att i grupp och individuellt få en verktygslåda att ösa ur på sin resa mot arbetslivet.
Främjar vägen mot arbete och studier
Lokalerna har utrustats med material för olika konstformer. Skapande och kreativa uttrycksformer påverkar hälsan positivt och uppmuntrar hälsofrämjande beteenden, känslor, tankemönster, ambitioner, önskningar och emotionell hälsa. Hälsobiten omfattar även yoga, mindfulness, föreläsningar om exempelvis nervsystemet och tekniker för hur deltagarna själva kan påverka sin hälsa i en positiv riktning. Även grundläggande datakunskap ingår i verktygslådan.
Värdefulla satsningar
Ansvarig för verksamheterna är Helena Löfgren, som ser fler framtidsmöjligheter och visioner för såväl platsen som människorna i huset.
– Här har vi ett socialt sammanhang som även de som bor här i huset kan bjudas in till. Jag ser att vi kommer kunna skapa mycket värdefulla satsningar här för att möta både Bodens och människors behov och få fler i alla åldrar att växa med Boden, säger Helena.
På Björken finns även fler verksamheter, bland annat Björkens Kamratföreningen och Sunderby folkhögskolas projekt Utväg.
Hälsa på väg mot arbetslivet – rörelse med Angelica Nyström, hälsocoach och socionom.
Kreativt skapande främjar välmåendet.
Essayas Neguse Okbehans håller i dataundervisning.
Boden är en av Sveriges utvalda kommuner som går samman i satsningen Klimatneutrala städer 2030.
I Boden finns höga ambitioner vad gäller klimatarbetet och samhällsomställningen. Flera aktörer har slutit upp i partnerskapet för Klimatneutrala städer 2030 med en gemensam vision om det Klimatneutrala Boden 2030. I Boden finns en vana att samarbeta på bred front. Därför är det också naturligt att det lokala omställningsteamet för Klimatneutrala städer 2030 representeras gemensamt av Bodens kommun, Bodens Energi, Stegra, Naturskyddsföreningen, Boden Business Park, Bodens Utveckling AB, RISE, Bodens näringsfastigheter och Bodenbo.
Mot ett gemensamt hållbart mål Konkret innebär det lokalt här i Boden att en rad insatser inom hållbarhet samordnas under Klimatneutrala städers flagg. Exempelvis Hållbarhetsveckan och framtagande av klimatmål, klimatfärdplan och klimatinvesteringsplan genom tät samverkan inom partnerskapet, och förhoppningsvis även fler lokala aktörer. Men också ett långsiktigt forum där en bredd av aktörer möts regelbundet för att gemensamt hjälpas åt och dra åt samma håll. Lokal samordnare är Elin Lindahl, miljöstrateg på Bodens kommuns samhällsbyggnadsförvaltning. – Vi är många som vill bidra i omställningen och en viktig aspekt av Viable Cities angreppssätt är att hela kommunen inkluderas, det vill säga politiker, företag, tjänstepersoner, medborgare med flera. Det stämmer väl överens med Bodens kommuns vision för samhälls-
ett klimatneutralt samhälle år 2030.
KLIMATNEUTRALA STÄDER 2030 – BODEN UTAN KLIMATAVTRYCK
Text & foto: Bodens kommun
omställningen som sker. Satsningen Klimatneutrala Städer 2030 erbjuder oss en viktig plattform med ett starkt nätverk av aktörer i vårt lokala omställningsarbete, säger Elin Lindahl.
Extra kraft för omställning
Som deltagare i Klimatneutrala städer 2030 får Bodens kommun 2,7 miljoner i finansiering från Energimyndigheten, och ytterligare 240 000 kronor från Region Norrbotten, för extra kraft att snabba på den lokala processen framåt, samt tillgång till stöd och experthjälp för omställningsresan.
Viable Cities arbete sker i nära samspel med EUs mobilisering Cities Mission. Programmet får stöd i en gemensam satsning av Energimyndigheten, Vinnova och Formas och samordnas av KTH.
Boden tar klivet mot en hållbar framtid tillsammans med lokala aktörer. Målet är
I mars deltog Elin Lindahl, Bodens kommun, Sara Chlot, Bodens Energi, Håkan Nordin och Sara Watz, Boden Utveckling, vid Transition Lab Forum i Lund tillsammans med närmare 200 aktörer från samtliga städer i satsningen. Temat för konferensen var finansiell omställning för klimatneutrala städer.
BYGGER LOKALT NÄR BODEN VÄXER
När efterfrågan på bostäder är stor tar de lokala aktörerna taktpinnen och visar väg.
MBT Nord och Bodenbo bygger nytt, och hela fastighetsägarnätverket samarbetar för att underlätta den växande bostadsmarknaden.
– Det fyller på med fler intresseanmälningar varje vecka och de hyresgäster vi har trivs och vill stanna. Det gör oss motiverade att fortsätta, förklarar Klas Rendahl, MBT Nord.
MBT Nord har byggt tre nya fastigheter på området Sveafältet Lundagård och har markanvisningsavtal där de planerar tre likadana fastigheter till, med ytterligare 45 lägenheter.
– Det är jättekul det som händer här i Boden nu. Vi vill göra vad vi kan för att dra vårt strå till stacken. Förutom att vi skapar bostäder samarbetar vi med byggprogrammet på gymnasiet och tar emot APL-elever löpande var fjärde vecka. Vi har också bra samarbete med de andra fastighetsägarna och våra lokala arkitekter på A och D arkitektkontor, som vi också bygger åt, säger Klas.
Välkomnar fler
Det kommunala bostadsbolaget Bodenbo är drivande i fastighetsägarnätverket. Bodenbos två nya lägenhetshus
på Brogatan i Boden invigdes under våren och de första hyresgästerna har flyttat in. – Boden står inför en historisk tillväxt, och vi på Bodenbo gör det vi kan för att möta framtidens behov. Genom både nyproduktion och ROT skapar vi attraktiva och hållbara bostäder för dagens och morgondagens bodensare. Vi vill vara en aktör som banar väg för ett hållbart byggande och säkerställa att det finns bostäder för alla. Våra 146 nya lägenheter är ett positivt tillskott, men fler behövs – och vi hoppas att fler aktörer får upp ögonen för Boden som bostadsmarknad, säger Johan Johansson, vd Bodenbo.
Hållbar bostadsmarknad
– Vi märker helt klart att trycket ökar. Vi har ett fastighetsägarnätverk som naturlig plattform för att landa frågor som berör oss alla, och jobba gemensamt med stadsutvecklingen, säger Dennis Wikstén, vd på Wiksténs fastigheter, som är Bodens största privata fastighetsägare.
För att främja en långsiktigt hållbar bostadsmarknad har Wiksténs bland annat valt att fokusera på permanent uthyrning till privatpersoner, inte blockuthyrning till företag. Det uppmuntrar även fastighetsägarnätverket samtliga medlemmar till att följa.
Istället styrs så många som möjligt av de tillfälliga byggarbetarna i Boden under stålverkets uppbyggnad, till temporära entreprenörsbostäder som Stegra ansvarar för utifrån tydliga krav från Bodens kommun.
Text & foto: Bodens kommun
Bodenbo har under våren invigt två nya hyreshus på Brogatan och välkomnar fler att satsa i Boden.
Kontakta föräldrasupporten
Föräldrasupporten erbjuder kostnadsfria samtal för stöd och vägledning. Vi hjälper att stärka ditt föräldraskap, hitta dina styrkor och ge dig nya verktyg att använda i vardagen. ~ Mer information och kontaktuppgifter hittar du på boden.se
FÖRÄLDRASUPPORTEN: UTVECKLA DINA STYRKOR SOM FÖRÄLDER
När tillvaron med barnen känns svår att hantera finns Föräldrasupporten. Här kan föräldrar och andra viktiga vuxna få rådgivning gällande frågor som rör barn. Inga frågor är för små.
– Vår förhoppning med samtalen är att ge verktyg att bryta mönster och skapa en lugnare tillvaro med barnen. Om behoven av stöd kvarstår efter samtalen kan Föräldrasupporten bistå med andra kontakter och lotsa vidare för att få rätt stöd. Socialtjänsten erbjuder olika föräldrastödsutbildningar samt gruppverksamheter.
Målet med Föräldrasupporten är att sänka trösklarna till socialtjänstens insatser och erbjuda en smidig väg till rådgivning och stöd. Här får viktiga vuxna i barnens liv vägledning kring sådant som ungas känslomässiga utveckling, anknytning och sociala sampel.
Jenny Toolanen och Anna-Karin Eliasson-Isaksson är behandlare på Föräldrasupporten. De möter vuxna som kan ha fastnat i ”tjatfällan” och bara uppmärksammar barnets negativa beteende.
– Det barnet får uppmärksamhet för, kommer det att fortsätta med, säger Jenny. Vi belyser i stället det som fungerar och utgår från det i samtalen.
När någon kontaktar Föräldrasupporten bokas tid för samtal inom två veckor. Att tiden är kort mellan första kontakt och inbokad träff är viktigt, menar Anna-Karin.
– Lyssna på magkänslan och vänta inte till problemen blivit för stora, säger Anna-Karin. Ibland är allt som behövs en stund att sitta ner, prata om sin situation och få hjälp med att till exempel strukturera vardagen.
Rådgivningen i Föräldrasupporten är kostnadsfri och öppen för:
• Viktiga vuxna för barn upp till 18 år
• Blivande och nyblivna föräldrar
• Ensamstående
• Tonårsföräldrar
• Bonusfamiljer
• Far-och morföräldrar
• Äldre syskon
Text: Anna Almqvist
Foto: Bodens kommun
Anna-Karin Eliasson-Isaksson och Jenny Toolanen är behandlare på Föräldrasupporten.
Nya Kyrkkläppens förskola
HÄR ÄR LEKGLÄDJE OCH
FANTASI GRUND FÖR LÄRANDE
Glädjen och stoltheten gick inte att ta miste på. Med sång, discodans och färgglada ballonger firade barn och personal sin alldeles nybyggda förskola i början av året.
Foto: Mats Engfors
Kyrkkläppens förskola i centrala Boden var sliten. I samband med en genomlysning av kommunens förskoleverksamhet togs beslut att riva och bygga en helt ny förskola på samma plats.
Byggnaden med utemiljö tog tre år att färdigställa. Inflyttningen påbörjades i december i fjol och vid terminsstart 2025 var verksamheten i gång.
Mitt bland dansande och lekande barn träffade vi pedagogerna Helena Eriksson och Klara Andersson. Helena har arbetat som förskollärare sedan åttiotalet medan Klara är ganska ny i yrket. Kollegorna är glada över sin och barnens nya arbetsmiljö.
– Rummen är så vackra, säger Klara. Det är en fantastisk möjlighet att få utforma verksamhet från grunden i ändamålsenliga lokaler, tillsammans med äldre arbetskamrater.
– Vi är jättetaggade, instämmer Helena. De ljusa och fräscha lokalerna är specialanpassade för barn. När de inte behöver be om hjälp med allting, utvecklar de sin självständighet.
Förskolan i Boden spelar en viktig roll i kommunens
strategiska plan för långsiktig utveckling. Välutbildad personal och högkvalitativa undervisningsmiljöer ska lägga grunden för barnens fortsatta utbildning.
Flera nyheter Kyrkkläppens nya förskola är den tredje i sitt slag i kommunen. Huset är byggt i två plan. Verksamheten är åldersindelad med portaler i stället för avdelningar. På varje plan finns ett gemensamt torg för lek och samling. Här finns fler nyheter. En av dem är våtrummet där de yngsta kan leka och experimentera med vatten, snö och is. En annan nyhet är den välutrustade ateljén. Här arbetar de äldre barnen skapande med en mängd spännande material. Nytt är också en rymlig restaurang på bottenvåningen, där alla barn äter tillsammans och övar inför skolstarten.
Lekglädje och fantasi – grund för lärande Kyrkkläppens förskola har ett särskilt fokus på matematik, social kompetens, språk och kommunikation.
– Våra temaområden tar stor plats i undervisningen, säger Klara. Men det är sällan vi aktivt tränar på ämnena. I stället vävs de in spontant i leken, i samlingarna eller vid matbordet. Lekglädje och fantasi är grunden för allt lärande.
Ett levande bevis för det är femåriga Walter Andersson. Inne på portalen Hallon har han precis nattat dockorna.
– Jag gillar att leka med alla kompisar på torget, säger han. Det roligaste är att bygga med klossar. Sedan tycker jag om att ha en egen låda för mina teckningar.
Text: Anna Almqvist
I Kyrkkläppens nybyggda förskola i centrala Boden möts barn och pedagoger i ljusa, inspirerande lokaler. Här står lek, lärande och gemenskap i fokus – varje dag.
Den nya funktionen räddningsförstärkning
gör att deltidsbrandmän kan vara först på plats vid larm. Med jourbilen kan de rycka ut direkt – oavsett var de befinner sig.
RÄDDNINGSTJÄNSTENS
JOURBIL ÄR FÖRST PÅ PLATS
Larmet går! Det brinner på andra våningen i ett hyreshus. Trappuppgången är rökfylld och två personer finns kvar i lägenheten. Nu är det bråttom.
Deltidsbrandman Anders Ganström hoppar in i räddningstjänstens jourbil. Han är först på plats vid det brinnande huset. Inom några minuter kommer flera brandbilar, slangarna rullas ut och räddningsarbetet är i full gång. Prio ett är som alltid att rädda liv.
Tack och lov är det bara en övning. Den här snöslaskiga måndagskvällen i mars tränar hel- och deltidsbrandmän rökdykning och skärsläckning i övningshuset intill brandstationen.
Höjer nivån på beredskap Jourbilen är en del av ett ettårigt projekt och en ny funktion som kallas räddningsförstärkning. Projektet startade i slutet av februari efter ett initiativ från Räddningstjänsten i Boden.
Den nya funktionen innebär att en av fem deltidsbrandmän i beredskap alltid har med sig räddningstjänstbilen – hemma, på jobbet eller vid fritidsaktiviteter. När ett larm går kan hen ta jourbilen och åka direkt till
olycksplatsen. De fyra övriga hämtar fordon och utrustning på brandstationen.
– Vi ville höja nivån på vår beredskap och vara snabbare på plats när något större händer, säger Kristoffer Stigson, chef för räddningsenheten. Efter projekttidens slut ska vi utvärdera och se om vi ska permanenta försöket.
Ett speciellt ansvar
Anders Ganström och hans deltidskollegor turas om att ansvara för räddningstjänstbilen. Var åttonde vecka har de fordonet med sig, oavsett var de befinner sig.
– Därför kan du till exempel se räddningstjänstbilen utanför dagis, kvart i fyra en vanlig dag. Inget att oroa sig över, snarare tvärtom, säger Anders och ler. Räddningstjänstbilen är redo att snabbt ge sig iväg och förstärka på plats.
Anders är deltidsbrandman sedan tolv år tillbaka. Han har bakgrund inom försvarsmakten och såg uppdraget vid Räddningstjänsten som en naturlig fortsättning.
– Jag vill hjälpa människor, säger han. Det är givande att vara brandman och det känns bra när vi lyckas med en insats.
Tord Vikberg har ingått i deltidstruppen i tio år. Om några veckor är det hans tur att ha jour med räddningstjänstbilen.
– Att komma först till en brand eller en olycka är ett speciellt ansvar och alla larm är olika, säger Tord. Det är roligt och utvecklande att vara brandman. Jag blir glad av att få hjälpa andra.
Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors
För att möta samhällets snabba förändring satsar Bodens kommun på social hållbarhet.
Nu utreds ett nytt center där människor, idéer och aktörer kan växa tillsammans.
När ny industri växer fram i Boden, förändras också samhället. Därför driver kommunen en förstudie för att undersöka möjligheten att skapa ett nytt center för socialt hållbar grön omställning – Boden Sustainability Center (BSC). Målet är att invånare, företag, utbildningsaktörer och civilsamhälle ska mötas, lära och utvecklas tillsammans.
– Just nu samlar vi alla parter och skapar samsyn. Vi planerar ett första konsortiemöte och en gemensam workshop i maj, säger Christine Musembi, projektledare.
En mötesplats för hela samhället
BSC ska bli både en fysisk plats och en digital plattform, där frågor som jämlikhet, inkludering, kompetensförsörjning och lokal utveckling står i centrum.
Bakom satsningen står Bodens kommun tillsammans med ett brett nätverk av aktörer, bland andra Stegra, Polar Structure, Boden Business Park och initiativet Boden Tillsammans.
– Jag kom in mitt i processen och möttes av stort engagemang. Det här är något vi bygger gemensamt, säger Christine.
Christine Musembi leder förstudien om Boden Sustainability Center – en satsning där människor, idéer och samhällsaktörer ska mötas för att forma en socialt hållbar grön omställning.
OMSTÄLLNING MED MÄNNISKAN I FOKUS
Text & foto: Bodens kommun
Kommunen ser projektet som ett konkret steg mot visionen om Det goda livet – och betonar särskilt vikten av näringslivets medverkan.
– Att företag som Stegra och Polar Structure engagerar sig i de sociala aspekterna visar att omställningen inte bara handlar om industri, utan också om människor, säger Mats Berg, näringslivschef.
En lyckad omställning
Christine Musembi har arbetat med utbildning, miljö och social hållbarhet i både Kenya och Sverige.
– Om inte både människor och samhälle hänger med i utvecklingen riskerar vi obalans. Det här är avgörande för att hela omställningen ska lyckas.
"Det här är något vi gemensamt."bygger
FÅ KOLL PÅ REGLERNA: SKA DU SÄLJA FIKA, MAT ELLER GODSAKER I SOMMAR?
Ska du öppna ett sommarcafé, stå på en marknad eller sälja hembakat via Facebook?
Då kan din verksamhet behöva registreras som ett livsmedelsföretag – annars riskerar du att få betala en straffavgift.
Text: Bodens kommun
Sedan den 1 januari 2019 gäller nya regler i livsmedelslagen. Det innebär att du som säljer mat eller livsmedel till andra kan behöva registrera din verksamhet hos kommunen – även om du bara gör det på hobbynivå eller under en kort period.
– Ska du sälja, bereda eller tillverka livsmedel, oavsett utsträckning, så är det alltid bra att kontrollera om du behöver registrera din verksamhet. Ta även kontakt med oss om du har ordnat särskilda utrymmen för tillverkning av livsmedel, har hjälp av personal och/eller hanterar större mängder livsmedel, säger Carl-Göran Olofsson, miljöinspektör.
Och kom ihåg – även om du inte behöver registrera din verksamhet, måste du ändå följa reglerna för att hantera livsmedel säkert. Det handlar om att skydda både dig och dina kunder.
Har du frågor? Tveka inte att ta kontakt med kommunen eller besök Tillståndslotsen så hjälper vi dig rätt från början. Det är både tryggt och enkelt!
ANVÄND TILLSTÅNDSLOTSEN
För att göra det enklare för dig som driver eller vill starta en verksamhet i Boden finns Tillståndslotsen. Det är en kostnadsfri tjänst som hjälper dig att reda ut vilka tillstånd, regler och kontakter du behöver ha koll på –oavsett om du ska sälja fika, öppna restaurang eller starta något helt annat.
Skanna QR-koden för att läsa mer om Tillståndslotsen!
Ska du öppna ett sommarcafé, stå på en marknad eller sälja hembakat via Facebook? Då kan du behöva registrera din verksamhet hos kommunen.
Foto:
Inflyttningsservice
EGEN INFLYTTNINGSMODELL OCH NATURLIGT VÄRDSKAP
Digitala lösningar i kombination med personlig kontakt är hjärtat i Bodens organiserade inflyttningsservice som nu växlar upp. Kommunens inflyttningsservice ger en stor eloge till bodensarna för det naturliga värdskapet som finns här.
Text: Bodens kommun
Foto: Mats Engfors & Bodens kommun
På Stegra beräknas det arbeta 1500 personer redan 2026 och cirka 2000 personer omkring 2030. Ambitionen från både Bodens kommun och Stegra är att så många som möjligt av dessa väljer att flytta hit och stanna i Boden.
Digital plattform driver inflyttning
För att lyckas med det har det byggts upp en unik digital lösning. Webbsidan Flytta till Boden slussar in och styr systematiskt vidare besökare till jobbmatchning, bostäder, skolor, förskolor, bostadsområden, föreningsliv med mera.
– Webbplatsen har en betydande räckvidd med 50000 besökare och sju miljoner exponeringar i digitala kana-
ler varje månad. Omkring 200–250 personer tar varje månad kontakt för att flytta till Boden och arbeta, säger Beatrice Isaksson, kommunens digitala marknadsförare, som har byggt webben i den kommunala organisationen.
En automatiserad matchningsrobot, även den skapad internt, förenklar för små och medelstora företag att hitta rätt personal genom att filtrera kandidatprofiler efter behov. Detta kompletteras av en fysisk jobbmatchare som erbjuder personlig kontakt mellan företag och kandidater.
Personlig inflyttningsservice
Tre inflyttningsvärdar erbjuder personlig vägledning för att säkerställa en smidig övergång för de nyanställda och deras medföljande. Kommunens insatser fokuserar på stöd inom bostadsfrågor, barnomsorg och skola så att inflyttade snabbt kommer in i kommunala processer. De är också en länk in i samhället i stort.
Ett välkomstsamtal hålls innan flytten för att ringa in behoven och lotsa dem rätt.
– Sätt dig i situationen att innan du själv skulle flytta någonstans få en person som presenterar platsen, livet,
Peter Wallin, Linnea Byberg och Josefina Schmidt – Tre inflyttningsvärdar som erbjuder personlig vägledning för att säkerställa en smidig inflytt till Boden.
skola, förskola. Det ger ju en större trygghet och säkerhet att flytta från en helt annan del av världen, säger Linnéa Byberg, som hittills har hållit över 100 välkomstsamtal.
Gemenskap på plats
Väl på plats ordnas träffar och en välbesökt internationell afterwork där även bodensare välkomnas att delta.
– Det är en fin mötesplats där nya människor träffas och nya band skapas, säger Josefina Schmidt, inflyttningsvärd.
Peter Wallin guidar på en busstur till lokala mål som Rödbergsfortet, Försvarsmuseum och Havremagasinet. Han kopplar också ihop människor med aktiviteter, föreningsliv och praktiska vardagstjänster.
– Allt fler familjer som kommit för den gröna industrin säger att de har kommit för att stanna och att det framförallt är livet utanför jobb och skola som gör att de vill det. Att hela livet funkar för alla i familjen med bra fritid, roliga nya saker att göra och trevliga människor runt sig, berättar inflyttningsteamet.
Se filmen!
Skanna QR-koden för att se filmen när nya bodensare åker med på "The Boden Tour" för att lära känna staden.
Internationell afterwork är välbesökt av både
"Allt fler familjer som kommit för den gröna industrin säger att de har kommit för att stanna."
De ger en stor eloge till civilsamhället som möter upp med ett naturligt värdskap.
– Det är fantastiskt att se hur alla vi jobbar med, muséer, konsthallar, föreningar, både kulturella och idrottsföreningar, grannar och folk på stan, bjuder till och ställer upp. Vi har många naturbegåvningar på ambassadörskap, som är genuint intresserade och bjussar på sig själva, säger Peter Wallin.
nya och gamla bodensare.
Nya bodensare upptäcker Boden – besök i Storklinten och på Rödbergsfortet.
"Jag har valt vården för att jag vill hjälpaandra."
"Det är en chans för mig att utvecklas i min profession."
ETT LARVIGT PROJEKT SOM GÖR NYTTA
I Boden förvandlas matrester till framtidens fiskfoder – med hjälp av larver. Samtidigt får människor som står långt från arbetsmarknaden en ny chans.
Vad har gamla bananer med fiskfoder att göra? Ganska mycket, visar det sig. I Boden pågår ett spännande projekt där larver matas med matrester för att bli ett hållbart alternativ till dagens fiskfoder – samtidigt som människor får möjlighet att ta steg mot arbetslivet. I januari flyttade de första larverna in i en specialbyggd modul på Plug & Play-området. Här föds de upp på överbliven frukt från butiker. Restprodukten som blir kvar efter att larverna har skördats kan också användas som näring till växter.
Ska testas skarpt På två veckor växer larverna från knappt en millimeter till flera centimeter och blir redo att skördas. I maj testas de som foder i Vattenfalls kompensationsodling – ett steg mot att minska behovet av fiskmjöl från vildfångad fisk. – Allt ser väldigt lovande ut. Larverna växer snabbt och verkar trivas. Nu ser vi fram emot de skarpa testerna, säger Catharina Ljungcrantz, projektkoordinator.
Miljönytta med socialt företagande
Projektet är också ett exempel på hur kommunen arbetar med arbetsintegrerande socialt företagande. Genom samarbete med Sunderby folkhögskola,
Coompanion Norrbotten och DC Farming får personer långt från arbetsmarknaden praktisk erfarenhet av att odla både larver och växter.
– Det här är ett bra exempel på hur vi kan ta vara på resurser som annars skulle gå till spillo, både mat och människor, säger Nils Lindh, affärsutvecklare vid Boden Business Park.
Bevisad affärsmodell
Bakom satsningen står bland andra Axfoundation, SLU och Vinnova. En förstudie visar också att modellen är ekonomiskt hållbar – särskilt i kombination med socialt företagande.
– Jag har varit borta från arbetsmarknaden länge. Nu ansvarar jag för insektsdelen och hjälper till i växthuset. Det är ett rogivande arbete som gör dagen meningsfull, säger Elize Hansson, deltagare i DC Farming.
Text & foto: Bodens kommun
Elize Hansson deltar i projektet genom DC Farming och ansvarar för larverna – ett meningsfullt steg tillbaka in i arbetslivet.
Larverna växer snabbt på överblivna frukter och ska testas som hållbart fiskfoder i Vattenfalls kompensationsodling.
Svinnsmart!
BLI MER FÖRSIKTIGA MED JORDEN"
Spara pengar. Hushålla med jordens resurser. Få vara med och göra skillnad! Argumenten var många när elevrådet på Mårängskolan tog initiativ till matsvinnsprojektet. Elevernas miljöengagemang gav resultat direkt.
Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors
Idén till projektet väcktes när några elever såg ett nyhetsinslag om hållbarhet på teve. Tillsammans med lärare och matsalspersonal tog elevrådet fram en metod för att minska matsvinnet i skolbespisningen.
Så här fungerar det: När barnen ätit klart och kommer till disken, möts de av två hinkar. Den ena är för mat de inte orkat äta upp och den andra för mat som inte föll i smaken.
Varje dag väger kökspersonalen innehållet i respektive hink. Statistiken presenteras i matsalen och utvärderas noggrant.
Stort engagemang bland eleverna
Det är timmen före lunch och elevrådet är samlat. Idag diskuterar barnen matsvinnsprojektet.
Treasure Ayemere är en av dem som reagerat på hur mycket som hamnade i skolans kompost varje dag.
– Det finns barn i världen som inte har tillräckligt att äta, säger hon. Här slösar vi en massa och det är inte rätt.
Många händer sträcks i luften. Alla är ivriga att dela sina synpunkter. Märta Andersson tycker det är viktigt att vara tacksam.
– Maten på vår skola är jättegod. Så det är inte roligt för kockarna när vi slänger vad de lagat.
Vidar Strömbäck nickar instämmande.
– Vi behöver bli mer försiktiga med jorden, menar han. I vårt projekt lär vi oss om hållbarhet och att inte ta mer på tallriken än vi orkar äta upp.
Projekt som gett resultat
Läraren Maria Uddin håller i dagens elevrådsmöte. Hon är stolt över barnens miljöengagemang.
– Vi har så fina elever här, säger Maria. Deras initiativ har skapat helt nya samtal kring mat. Det ger ringar på vattnet, både på skolan och i familjerna.
Mötet är över och barnen strömmar till matsalen. I köket arbetar Julia Rahkola, en av skolans fyra kockar.
– På kort tid har vi sett en mätbar minskning av matsvinnet, säger hon. Nu har vi även bättre koll på varför maten blir slängd. Det är minst lika viktigt.
Psst! På nästa uppslag kan du läsa mer om hållbar skolmat.
ARCTIC BOTANIC GARDEN: EN BOTANISK TRÄDGÅRD I STORKLINTEN
Området Storklinten, känt för sin skidåkning, kan nu få en ny satsning: Arctic Botanic Garden.
Text & foto: Bodens kommun
Nu undersöks möjligheten att skapa Sveriges nordligaste ackrediterade botaniska trädgård i anslutning till Storklintens friluftsby. I skisserna finns bland annat idéoch visningsträdgårdar, lavträdgård, köksträdgård och ett besökscentrum med café och pedagogiska utrymmen för utställningar och kursverksamhet. En Linnéträdgård planeras, inspirerad av Carl von Linnés första landskapsresa och tidiga forskning i Norrbotten.
För forskning och utbildning
Satsningen ska även bidra till forskning, utbildning, fröbank och artbevarande för framtiden.
– Området runt Storklinten är intressant på flera sätt, bland annat genom att det finns en topografi och variation i miljöer som ger goda förutsättningar att odla olika typer av alpina och arktiska växter, samtidigt som besökare kan uppleva den vackra naturskogen, säger Mats Havström, forskningschef på Göteborgs botaniska trädgård. Huvudman för förstudien, som avslutas i juni 2025, är Bodens kommun. Projektet leds av föreningen Arctic Botanic Garden i nära samarbete med Göteborgs botaniska trädgård.
– Under vintern och våren har vi arbetat intensivt för att anpassa planen till platsen, ta fram underlag
för detaljplan och förankra processen för finansiering, säger projektledare Lena Vikström,
Mitt i naturen
Naturområdet där satsningen planeras utgörs av sex hektar angränsande till Storklinten Rekreation AB. – Vi välkomnar det initiativ Bodens kommun tagit och gör det vi kan för att möjliggöra etableringen. Förutom de sex hektar som själva trädgården behöver är vi beredda att ompröva våra planer på expansion av verksamheten med liftar, nedfarter och fler bostadsområden i aktuella område och upplåta totalt cirka 40 hektar mark. Vi förstår att det är höga naturvärden i den gamla skogen och att den gör sig bättre levande i anslutning till trädgården än som sågtimmer, säger Peter Engström, Storklinten.
Peter Engström, Storklinten, Lena Vikström, projektledare Artick Botanic Garden och Mats Havström, Göteborgs botaniska trädgård besöker Storklinten.
Seniortorget samlar seniorer för gemenskap, glädje och meningsfulla aktiviteter. Matlagning är en av de mest uppskattade inslagen – här förbereds dagens lunch med värme och skratt i köket.
Ett år sedan starten
SENIORTORGET – EN PLATS FÖR
MAT, SKRATT & HÄRLIGA MÖTEN
Seniortorget öppnade i januari 2024.
Sedan start har besökarantalet växt stadigt på mötesplatsen för äldre på Garnis korttidsboende. Hit är alla välkomna till meningsfull samvaro i trivsamma och rymliga lokaler.
Text: Anna Almqvist
Foto: Mats Engfors
Just idag är det måndag och matlagning står på schemat. Runt bänkarna i köket är en grupp seniorer samlade för att tillreda dagens lunch. Det ska bli ugnsbakad falukorv med potatismos och en fräsch råkostsallad till. Vid en av skärbrädorna står Mona Berggren. Hon flyttade till kommunen för några år sedan och är en av dem som varit med sedan mötesplatsen öppnade.
– Seniortorget gav en fin väg in i samhället, säger hon. Här har jag fått många nya vänner. Det har också lett vidare till andra trevliga sammanhang. Jag trivs med livet.
Hälsofrämjande aktiviteter
Flera dagar i veckan ordnas olika typer av aktiviteter där de äldre får mötas för kreativt skapande, rörelseoch balansträning, lära sig hantera digital teknik eller ta del av inspirationsföreläsningar. Mona gillar matlagningen och gymnastiken bäst.
– Det är betydelsefullt med en trygg plats att gå till, ha ett mål för dagen och bryta ensamheten. Seniortorget har levt upp till alla mina förväntningar. Snart sprider sig en ljuvlig doft från köket. Peter Öhlund städar upp runt diskbänken och lägger sista handen vid dukningen.
– Det är helt underbart att komma hit, säger han. Jag kan ta en fika, surra litet och bara mysa. Aktiviteterna är bra och ger mig en chans att utvecklas i samvaro med andra. Vi har till exempel haft berättardag, det uppskattade jag väldigt mycket.
Mötesplats som gör stor skillnad
Agnes Eriksson och Ulrika Söderholm på Bodens kommun var med och startade Seniortorget. Nu samordnar de verksamheten och möter besökarna på plats.
– Vi har fått jättefin respons ända sedan start, säger Ulrika. Matlagningen är särskilt populär. Att laga och äta tillsammans ökar både livsglädje och matlust.
– Många besökare har blivit mer rörliga och återvunnit sin självständighet efter att de börjat komma hit, säger Agnes. Det gör stor skillnad för de äldre.
Besök Seniortorget! Ta del av aktiviteter och gemenskap. Få information och stöd bland annat inom: fallprevention, kost, motion, digitalisering och välfärdsteknik. Mer information om Seniortorget finns på boden.se.
Peter Öhlund och Mona Berggren är två av de trogna besökarna på Seniortorget.
också förutsättningarna för elhandeln. Tidigare har Norrbotten varit ett område med överskott av el, men prognoser visar att vi snart kan bli beroende av att i stället importera el. Det i sin tur kan komma att ge ett högre elpris i norr så att prisbilden blir jämnare över hela Sverige.
– Vi bevakar elmarknaden hela tiden och arbetar mycket noga för att erbjuda konkurrenskraftiga priser idag så väl som framöver, säger elhandelschef Anders Hjälte. Han menar att lokal elproduktion, i kombination med fjärrvärmens avlastande effekt, kommer vara viktig för framtidens elmarknad.
Elnätet förstärks
För att kunna möta framtidens behov krävs investeringar i elnätet. Det handlar både om att bygga ut till nya områden och att modernisera det som redan finns.
– Ett nära samarbete med Bodens kommun gör att vi kan planera investeringar i takt med utvecklingen. Men vi arbetar också med att korta avbrottstider och öka tillförlitligheten i elnätet, säger elnätschef Maria Berglund. Tack vare moderniserad teknik kan driftstörningar på landsbygden hittas snabbare och därmed minska
"Att göra hållbara val är enkelt."
påverkan för kunden. Inne i tätorten är elkablarna oftast nedgrävda, men på landsbygden är de luftburna och mer utsatta för väder och vind.
– Vi har haft stor hjälp av detta då det är långa avstånd på elledningarna ute på landsbygden. I stället för att behöva patrullera på området, får vi en bättre utpekning av var eventuellt fel är. Och kan komma till rätt plats direkt för att åtgärda problemet, säger hon.
Tillsammans bygger vi en hållbar energiframtid Boden står inför stora förändringar, men också stora möjligheter. Med ökad samverkan, teknisk utveckling och en växande medvetenhet bland bodensare är målet tydligt för Bodens Energi. Pålitlig, stabil och hållbar energi för alla bodensare – idag och i framtiden.
Anneli Brun, Anneli Strand, Maria Berglund & Anders Hjälte, Bodens Energi.
Ca 3700 villor i Bodens har fjärrvärme. 225 mils ledning och 100% hållbar energi.
Bodens kommun fortsätter områdesutvecklingen med en medborgardriven process där invånare får lämna synpunkter genom dialoger och enkäter. Metoden anpassas efter varje områdes behov och ska ligga till grund för framtida planer och budget.
Insatser har genomförts på områdena SveafältetLundagård, Norra Svartbyn, Erikslund, Fagernäs, Södra Svartbyn, Torpgärdan och Gruvberget samt Edeforsbygden i lite olika former.
– Under 2025 tar vi arbetet vidare på Bodens landsbygd. Vi har startat ett arbete i Råne älvdal där vi också knyter an till byggplaner och de bostadsförslag som togs fram i projektet Visioner i norr, säger Emma Lundqvist, samhällsbyggnadsstrateg.
Fokus sätts även på området runt Medborgarhuset i Bodens centrum. I det arbetet kopplas även tidigare och pågående utredningar och dialoger på, liksom samråd med fastighetsägarnätverket, Boden Tillsammans med flera.
Edeforsbygden skapar verkstad Ett konkret exempel på att gå från ord till handling är de medel som Bodens kommun fördelade för stöd till innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i bland annat Edeforsbygden.
– Vi fick 1,3 miljoner att fördela i vår bygd. Vi valde att låta bygden komma in med förslag på vad de vill göra och det resulterade i över tio olika projekt i flera olika byar och föreningar, säger Matilda Lundström, verksamhetsansvarig på Edeforsbygdens ekonomiska förening.
Svartlå använde sin del av medlen till att bland annat samla in och ta vidare bybornas idéer på samhällsutvecklande satsningar som gynnar hela bygden, starta en välbesökt och återkommande konst- och skördemarknad samt skapa en mötesplats för byns unga.
OMRÅDESUTVECKLING I CENTRUM OCH PÅ LANDSBYGDEN
Text & foto: Bodens kommun
Insatserna spänner över allt från konst, teater och film, till utomhusmiljöer, marknadsföring och ungdomsaktiviteter. Dessutom har projektmedel använts till att skapa underlag och ansökningar som kan växlas upp till större projekt inom bland annat LONA våtmarker och miljöprojekt i Laxede.
Stöd till innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Bodens kommun finansieras av Länsstyrelsen där Edeforsbygden är en av flera områden som omfattas.
Arbetet med ansökan av ett projekt inom LONA Våtmarker, som har inventerat återställning av våtmarker i Edeforsbygden som grund för en större insats, är ett av flera utvecklingsprojekt som har finansierats i Edeforsbygden.
BJÖRKNÄSGYMNASIET: TEKNIKELEVER SKAPAR HISTORISKA RONDELLER
Skarpa uppdrag är extra motiverande. Det kan både lärare och elever på Björknässkolans teknikprogram skriva under på. Under vintern fick eleverna i årskurs två – på uppdrag av trafikenheten – skapa förslag till en rondellutsmyckning i Sävast. Inspiration skulle hämtas från historien.
Text: Anna Almqvist
Foto: Mats Engfors
Det är en solig och ovanligt varm dag i mitten av januari. Eleverna lägger sista handen vid sina tävlingsbidrag. Förslagen ska sedan delta i en omröstning bland bodensarna.
– Det är vi pedagoger som satt samman arbetsgrupperna, säger Susanne Hedlund Nilsson, lärare och programsamordnare vid teknikprogrammet. Allt vi gör ska förbereda eleverna för arbetslivet. Och där får du ju sällan välja vem du jobbar med.
Själv trivs Susanne utmärkt med både elever och arbetskamrater. I rondellprojektet jobbar hon tätt samman med Mohamed Jabal, lärare i konstruktion och Charlotte Lundmark, designlärare.
På teknikprogrammet arbetar lärarna ofta ämnesövergripande med olika innovationsprojekt och tävlingar för eleverna. Miljö och hållbarhet är alltid i fokus. Det riktigt lyser av entusiasm och stolthet hos de tre kollegorna.
– Vi är ett engagerat team, säger Susanne. Och vi har fantastiskt duktiga elever. När ungdomarna använder sina egna idéer i skarpa projekt, blir de extra motiverade. Eleverna får skapa något som blir till verklig nytta för medborgarna.
Just idag ska eleverna också skriva sina rondellpitchar. Med några korta meningar ska de kunna sälja in sina idéer. Agnes Granberg och Melker Olofsson berättar om sitt utsmyckningsförslag.
– Det hela börjar med myten om vikingen Sävar. Han kom hit på 1000-talet och påstods ha gett platsen sitt namn. Sedan går historien vidare, hela vägen fram till vår tid.
Skapande och kreativ teknik
Både Agnes och Melker uppskattar att blanda skapande arbete med teoretiska ämnen. Deras mål i rondellutmaningen var att bygga något som står ut och de brinner för sin idé.
Teknikeleverna Emil Larsson, Felicia Sundström och Elliot Samuelsson står bakom idé och design för Sävasts nya rondellutsmyckning.
– Vi har varit här på ledig tid och byggt, för det är så roligt, säger Melker. Det bästa har varit att se idén ta form, från en brun kartongbit till en färgglad, tredimensionell prototyp.
Agnes nickar instämmande. Både hon och Melker är nöjda med utbildningen och vill gärna rekommendera sitt gymnasieprogram till andra.
– Många tror att teknik är svårt. Men det är i själva verket skapande, kreativt och mycket kul.
Tävling som drog engagemang
Under februari fick bodensarna rösta fram sin favorit bland elevernas sju excellenta bidrag. Omröstningen –som hölls på Facebook – drog stort engagemang med närmare 2000 röster. Efter en jämn kamp landande vinsten till slut på bidraget Sävast älgfamilj med idé och design av Emil Larsson, Felicia Sundström och Elliot Samuelsson.
– Det känns jättebra och jätteroligt att vi får chansen att smycka rondellen, berättade Felicia Sundström efter vinsten. I Sävast bor en verklig älgfamilj som kommer tillbaka varje år och Sävast är också en väldigt familjär by. Det ville vi framhäva med älgfamiljen.
"Många tror att teknik är svårt. Men det är skapande, krea- tivt och mycket kul."
I skrivandets stund håller Emil, Felicia och Elliot på att skapa sitt konstverk i full skala och Sävast älgfamilj kan ses pryda rondellen i korsningen Teknikvägen/ Svängleden i Sävast.
Se alla bidragen!
På boden.se har vi samlat alla sju bidragen med prototyper som eleverna tagit fram. Skanna QR-koden för att komma till sidan.
Melker Olofsson och Agnes Granberg tog fram designen för Historierondellen.
Eleverna skapade egna prototyper. De fick även göra en säljande pitch.
"Det finns idéer, skisser och stora möjligheter."
– FREDRIK RÖNNBERG, KULTURCHEF
AVSTAMP I HISTORIEN: EN KULTURELL MÖTESPLATS I CENTRALA BODEN
I januari tog Bodens kommun över driften av den fastighet som inrymmer Bodens centrala kulturlokaler. Här pågår nu satsningar och planer både på kort och lång sikt, ledda av en ny kulturchef som brinner för kulturen.
Text & foto: Bodens kommun
Visionsbild: Stark Arkitekter
Fastigheten mitt i Boden spelar sedan många år tillbaka en viktig roll som mötesplats och för att skapa rörelse i centrum med kulturen som grund. Parallellt med direkta nödvändiga lösningar i huset pågår omfattande och långsiktig planering av hela fastighetens framtida utformning och innehåll.
Levande hus för kultur
– Det finns idéer, skisser och stora möjligheter. Vi har ett guldläge mitt i staden och ett hus med potential. Just nu gör vi det som behövs för att kunna ha ett levande hus med kultur för olika målgrupper och inriktningar, fram till dess att planerna är klara med hur det nya ska utformas, säger Bodens nya kulturchef Fredrik Rönnberg.
I huset finns ett stort antal värden som där det är möjligt ska tillvaratas och synliggöras som en del av det nya. Ett exempel som gjorts redan under våren är Bertil Linnés platsbyggda konstverk i Rondo, som delvis byggdes över i samband med tidigare års renoveringar. Konstverket har nu tagits fram i sin helhet och belysts.
På Rondo har det också skapats en utställning med gamla bilder på en del av den konst och design som prydde huset då det invigdes storstilat 1966, med visionen att bli ett hus som samlade kultur, handel och service.
En mötesplats för framtiden
Målet är att med avstamp i husets historia skapa en ny kulturell mötesplats för framtiden. Enkäter, workshops och dialog med olika intressenter, som kulturföreningar, fastighetsägare, handel, besöksnäring med mera, samlar in synpunkter och grund för planeringsarbetet.
Arbetet är organiserat i ett flertal delområden för att utveckla funktioner i huset som ger förutsättningar att skapa, utöva och ta del av kultur i olika former. Utöver detta undersöks även möjligheter att skapa fler mötesplatser för såväl föreningsliv, näringsliv, befintliga och nya bodensare och tillresta besökare.
Fredrik Rönnberg är ny kulturchef och driver utvecklingen av kulturmiljön i Boden. Skiss på hur det framtida kulturhuset kan se ut.
Lokalen Rondo i Medborgarhuset rustas upp.
Bodens kommun har under vintern och våren testat smarta läkemedelsutdelare i en av våra hemtjänstgrupper. Försöket har varit mycket lyckat och nu börjar tekniken användas i hela Bodens kommun.
På väggen hemma hos Gerda Nordberg hänger ett inramat brev som hon fick från Kungen och Drottning Silvia i oktober: ”Våra varmaste lyckönskningar på 100-årsdagen”. Gerda är väldigt pigg för sin ålder och lagar lunch på egen hand, men får hjälp med olika saker av hemtjänsten och hemsjukvården.
Sedan i december har hon varit en av ungefär dussinet i Boden som testat de nya läkemedelsutdelarna.
Det handlar om smarta läkemedelsskåp som påminner patienterna om läkemedlen och delar ut påsar med rätt dosering vid rätt tidpunkt.
– Klockan 07 på morgonen och 15 på eftermiddagen lyser det en grön knapp. Då trycker jag bara på den, så säger den ”Ta tabletterna med ett glas vatten”. Så det är väldigt enkelt, säger Gerda.
Många fördelar
Om någon missat att ta läkemedlen efter ett par påminnelser så skickas en signal till Trygghets- och säkerhetscentralen på Bodens brandstation, där en av operatörerna kan ringa och prata direkt med personen. Vid behov skickas sedan hemtjänst till adressen. Fördelarna med den moderna tekniken är många – människor kan bibehålla mer självständighet i allt högre åldrar och den underlättar för vårdpersonalen att fokusera på arbetsuppgifter där fysisk närvaro krävs. Dessutom finns avvikelser där den mänskliga faktorn gjort att patienter inte fått sin medicin i rätt tid, och där är de smarta läkemedelsutdelarna till stor hjälp.
Se filmen!
Skanna QR-koden för att se filmen när vi gjorde ett besök hemma hos Gerda.
GERDA 100 ÅR HAR LÄKEMEDELSROBOT HEMMA
– Det handlar inte om att ersätta människor eller kollegor med maskiner, utan det handlar om att hitta säkra tekniska lösningar för att frigöra tid och resurser där vi verkligen behövs, säger Frida Lundström, verksamhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten.
Säker välfärdsteknik
Under de första tre månaderna i försöket delades drygt 2500 doser läkemedel ut, med en träffsäkerhet på 99,8 procent – alltså att patienterna fått medicinen i rätt tid. Från och med nu i maj erbjuds läkemedelsutdelarna till de flesta som har kommunal hemtjänst i Boden.
– Jag vill uppmana våra seniorer i hemtjänsten att våga prova den här välfärdstekniken, för att det är säkert. Hämtar de inte ut medicinerna så kommer vi att veta det, och vi kommer hjälpa till och påminna och sedan besöka, säger Frida Lundström.
Gerda berättar att det kändes lite konstigt i början men att hon vande sig snabbt.
– Man funderade ju allt, men nu är jag så tjenis med han. Han är så trevlig, har så trevlig röst. Jag undrar vars han bor någonstans i Sverige, säger hon och skrattar.
Text & foto: Bodens kommun
Läkemedelsroboten har många fördelar, både för de äldre och för vårdpersonalen.
BEKÄMPNING AV INVASIVA FRÄMMANDE VÄXTER
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt. Antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.
Utöver att skada arter och ekosystem kan även vatten-, skogs- och jordbruk drabbas av negativa konsekvenser till följd av utbredningen av invasiva främmande arter. Det här är ett komplext miljöproblem där alla behöver hjälpa till och samarbeta för att vi ska kunna rå på det.
Bäst stoppar vi de invasiva arterna genom att arbeta förebyggande, så att de inte kommer till Sverige eller sprids inom landet. De som ändå kommer hit måste snabbt upptäckas och bekämpas.
EU-listade arter som förekommer i Norrbotten:
• Jättebalsamin
• Jätteloka
• Tromsöloka
Övriga problematiska arter som kan komma att lyftas i den nationella förteckningen:
• Vresros
• Kanadensiskt gullris
• Blomsterlupin
Bekämpning av invasiva arter
Ta bort invasiva främmande arter / Om du upptäcker invasiva främmande arter i din trädgård, ta bort dem så de inte sprids vidare – ju tidigare desto bättre. EUlistade invasiva växter måste du ta bort, men vi rekommenderar dig att även ta bort andra invasiva växter för att förebygga problem i trädgården eller naturen. Var försiktig, för i samband med att man bekämpar dem är risken för spridning extra stor. Se till att få bort hela växten och framför allt de delar som förökar sig – frön och rotdelar. Bäst och lättast när det gäller vissa arter, är om man tar bort dem innan de går i blom.
Jättebalsamin / är en ettårig och storvuxen ört som kommer från Himalaya. Den sprids enbart med frön och kan blomma mellan juli och september. Förhindra att jättebalsamin sprids genom att slå den innan blomning och frösättning. Kom ihåg att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Återkom senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken.
Rapportering av fynd / Det är viktigt att du rapporterar fynd av en växt eller ett djur som är en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka någon skada. Du anmäler fynd på av landlevande arter på www.invasivaarter.nu.
NY E-TJÄNST: STÖD FÖR VÅLDSUTSATTA
Kommunens Mottagningen mot våld är för dig som är eller har varit utsatt för våld i nära relation. Via den nya e-tjänsten på boden.se kan du söka råd och stöd direkt. Det är konstnadsfritt, du får vara anonym och behandlarna har tystnadsplikt.
Skanna QR-koden med din mobilkamera för att komma direkt till e-tjänsten.
Illustration: Naturvårdsverket
LÄMNA TEXTILAVFALL PÅ ÅTERBRUKSBODEN
Nu kan du slänga utslitna strumpor, trasiga kläder och annat textilavfall hos ÅterbruksBoden på Kårbacken!
Nu finns två gröna kärl utställda på parkeringen vid ÅterbruksBoden på Flygfältsvägen 3B, Kårbacken. Här kan du lämna textilier som inte går att återanvända – till exempel trasiga kläder eller udda strumpor.
Bakgrunden är den nya lagen som ställer krav på separat insamling av textilavfall. ÅterbruksBoden är en naturlig plats för detta – här jobbar man redan dagligen för att minska prylsvinnet och ta till vara på det som medborgarna inte längre behöver.
Kärlen för textilavfall är öppna under bemannad tid, övrig tid är de låsta. Observera att det inte är tillåtet att lämna något utanför kärlen.
Fler kärl för återvinning av textilavfall hittar du på återviningscentralerna (Brännkläppen, Harads och Gunnarsbyn).
När du besöker ÅterbruksBoden: Passa på att lämna in prylar för återbruk och ta en titt i kommunens egna secondhandbutik! Mer information och öppettider hittar du på ÅterbruksBodens sida på boden.se
UPPTÄCK BODENS FÖRENINGSLIV!
Vill du prova på sporter och komma i kontakt med våra föreningar i Bodens kommun? I Fritidsbankens butik i centrum finns nu infokiosken där du själv kan ta del av information om sporter och aktiviteter samt hitta kontaktuppgifter till våra olika föreningar!
Skanna QR-koden för mer information och Fritidsbankens öppettider.
#DET SMARTA GRÖNA
Vad händer på din gata – just nu?
1
Byggprojekt
Boden växer
Vi ska bli fler, många fler och då behövs fler bostäder, lokaler och utrymme för skola och förskola, näringsliv och nya etableringar.
Utforska aktuella byggprojekt så vet du vad som händer nära dig
Infrastruktur 2
Smart och grönt
Just nu utvecklas och byggs nya vägar, ledningar och även järnvägsspår i Bodens kommun.
Följ pågående och planerade infrastrukturprojekt för framtidens Boden.
3
Planer
Framtidens Boden
Den gröna samhällsomställningen innebär ett förnyat Boden. Här planeras områdesutveckling och innovationsetableringar.
Se vilka detaljplaner och utvecklingsområden som finns för kommunen.
Anmäl dig till nyhetsbrevet!
Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här och nu tar vi ett samhällskliv som motsvarar 20 års utveckling – men i Boden sker det på bara fem år. På bodenxt.se kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev samt ta del av planer, projekt och etableringar.
Missa inte det som pågår i Boden – just nu!
