Boden Bild Nr 1 2025

Egen inflyttningsmodell & naturligt värdskap. SID 18–19

Kompetenslyft i vård & omsorg med utbildning på arbetsplatsen. SID 20–21

Bodens kulturmiljö utvecklas med mötesplatser i centrum. SID 38–39

Ledare ~

MOT LJUSARE TIDER: TILLSAMMANS

BYGGER VI FRAMTIDENS BODEN

Vi går mot ljusare tider, inte bara i naturen. Det finns en anda av växande framtidstro i samhället.

Det pågår fortsatt ett intensivt arbete för att ordna vatten, vägar och järnväg till Boden Industrial Park där stålverket och andra verksamheter ska etablera sig. Stegras stålverk reser sig allt högre och under nästa år beräknas den första stålsmältan produceras. Men allt handlar inte om stålverket, utan det kommer även andra etableringar till vår kommun, både i övriga delar av Boden Industrial Park och på andra ställen. Inte minst Försvaret har bråda dagar med många olika projekt på gång.

Stort intresse för Boden

Allt handlar om att vår kommun, som har blivit ett alltmer spännande ställe att söka sig till, även fortsatt har sina fina medborgare i alla åldrar att ta hand om och att få dem att må bra. Det kommer att behövas många nya kunniga medarbetare till välfärden, till service och till tekniska yrken. Med de nya jobben kommer ett ännu större behov av människor och kompetens. Vi ser ett raskt växande intresse för att flytta till vår kommun och det gör oss väldigt glada!

SEAD

Den stora uppgiften just nu är därför att erbjuda bostäder. Här samverkar kommunen med olika intressenter på bostadsmarknaden för att kunna erbjuda lämplig byggbar mark med färdiga detaljplaner, både vad gäller småhus och flerfamiljshus. Vi vill erbjuda olika möjligheter som passar vitt skilda behov. För en sak är säker: människor måste kunna bo här för att välja att stanna.

Vi bygger steg för steg För kommunens del är det primära att stödja livet mellan husen. Att långsiktigt och uthålligt göra vår kommun ännu mer hållbar och attraktiv. När allt inte kan ske samtidigt prioriterar vi och bygger steg för steg. Arbete har inletts för att modernisera Medborgarhuset för att möta ett brett uttalat krav på ett kulturhus. Det är i dessa sammanhang vi bodensare möts och lyssnar på varandra. Det är där vi tillsammans bygger det lokala samhällets gemenskap. Utan den är vi enbart individer som råkar bo på samma plats. Vi Bodensare, vi trivs som bäst när vi möts.

Tack för att du är en viktig del i att bygga gemenskapen i Bodens kommun. Vi ser fram emot att fortsätta bygget tillsammans med dig!

SPANA IN VÅRA KANALER

INNEHÅLL

07

Björken: Nav för utveckling

08 Klimatneutrala städer 2030

09 Bygger lokalt när Boden växer

10

11

Följ oss! I våra sociala mediekanaler får ta del av samhällsinformation, nyheter och samtidigt följa vår verksamhet, våra förvaltningar och medarbetare. instagram.com/bodenskommun facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun

Skanna QR-koderna! När en QR-kod dyker upp finns det även annat material kopplat till reportaget, till exempel en film eller webbsida med mer information. Skanna koden med din mobilkamera, då får du en länk upp som tar dig vidare.

Svartbyleden blir bygdeväg

Föräldrasupporten

12 Nya Kyrkkläppens förskola

14

16

Räddningstjänstens jourbil är först på plats

Omställning med människan i fokus

17 Ska du öppna sommarcafé? – få koll på reglerna

18 Egen inflyttningsmodell och naturligt värdskap

20 KLIV: kvalitetssatsning i äldreomsorg och hemtjänst

22 Ett larvigt projekt som gör nytta

23 Ny gemensam webbplats för Bodens kulturarv

24 Mårängskolan: Eleverna tar krafttag mot matsvinnet

26 Hållbara val i skolköket

28 Botanisk trädgård i Storklinten

29 Lokal operativ samverkan

30 Seniortorget – en plats för mat, skratt & härliga möten

32 Hållbar energi i Boden

34 Områdesutveckling i centrum och på landsbygden

36

Björknäsgymnasiet: Teknikelever skapar historiska rondeller

38 Kulturell mötesplats i centrala Boden, Kulturcrew och kultur för unga

40 Gerda 100 år har läkemedelsrobot

41 Harads ungdomsgård går digitalt

Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.

Redaktör/Grafisk formgivning: Sandra Sohlman

Ansvarig utgivare: Jens Andersson

Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden

E-post: komm@boden.se

Upplaga: 15 500 exemplar

Tryck: Länskopia, svanenmärkt trycksak

Omslagsfoto: Mats Engfors/Fotographic

Foto: Mats Engfors/Fotographic, KOMM/Bodens kommun

Text: Anna Almqvist/Studiotext, Cecilia Egefjord Ågren/ Bodens Energi, KOMM/Bodens kommun

VI HYLLAR VÅRA ELDSJÄLAR!

Den åttonde november samlas vi återigen för att hylla Bodens eldsjälar, vinnarskallar och förebilder. Vem vill du nominera?

Eldsjälsgalan är tillbaka för tredje gången. Där lyfter vi fram människorna, föreningarna och initiativen som gör verklig skillnad i vårt närhetsliv här i hela Bodens kommun – i en tid när engagemang och sammanhållning är viktigare än någonsin. Folkkära Mark Levengood är på plats på Saga och leder oss genom kvällen med prisutdelning, mingel, middag och underhållning från lokala artister.

Nominera den där outtröttliga ideella kraften som ställer upp för föreningslivet dag som natt, den där personen som brinner för hållbarhet, eller lokala föreningen som sprider positiv energi.

Nominera din kandidat till 2025 års:

• Vinnarskalle

• Gröna hjärta

• Årets ledare

• Ungdomskraft

• Kulturstipendium

• Positiv energi

• Kulturtant

• Guldhjärta

• Jämställdhetspris

• Eldsjäl Scanna för att nominera!

FÅ HJÄLP MED AFFISCHERING FÖR DITT EVENEMANG!

Nu erbjuder vi affischeringsservice! Vår verksamhet

Fixarna ger dig nu möjlighet att få hjälp att sätta upp affischer för ditt evenemang på anslagstavlor i centrala Boden och vid Nordpoolen.

Så här gör du: Senast fredag veckan innan uppsättning, mejla affischen för utskrift till evenemang@boden.se Alternativt: Lämna utskrivna affischer (max 7 stycken per event) i en låda märkt "affischeringsservice" på stadsbiblioteket.

Fixarna sätter upp affischerna på tisdagar på anslagstavlorna: FöreningsBoden, Enter galleria, Gågatan, Stadshuset, Nordpoolen, Smörblomman och Björken. Affischer sätts upp tidigast en månad före evenemanget för att så många som möjligt ska få plats.

HITTA TILL BODENS ALLA LEKPLATSER

Sommaren är här och vad passar bättre än att utforska alla fantastiska lekplatser som Boden har att erbjuda?

I Boden finns ett stort utbud av allmänna lekplatser som erbjuder en mängd olika aktiviteter för barn i alla åldrar. Våra lekplatser är spridda över hela kommunen och är gratis att besöka. Vi har sammanställt en karta så att du lätt kan hitta en plats som passar hela familjen för en dag full av skratt och lek.

Karta över lekplatser

Skanna QR-koden för att komma till kartan.

Foto: Mats Engfors

Våra medarbetare från Fixarna ser till att affischer för evenemang sätts upp på olika ställen i centrala Boden.

"Vårt

arbete blir starkare ju mer vi lyssnar på bodensarna."

– MAGNUS ÅKERLUND, KOMMUNCHEF

DET GODA LIVET I FOKUS

I ett Boden som växer i hög takt genom den gröna industriomställningen ser kommunchef Magnus Åkerlund till att hålla riktningen. Med en stark vision berättar han hur kommunen rustar för framtiden – alltid med bodensarna i fokus.

Text: Bodens kommun

När industrisatsningarna tar fart och Bodens befolkning växer, ställs nya krav på kommunen. Skolor, vägar, vatten och omsorg behöver utvecklas i samma takt som nya bostäder och arbetstillfällen växer fram. – Boden står inför sin största samhällsomvandling på över ett sekel. Det innebär enorma möjligheter, men också ett stort ansvar. Vårt uppdrag är att bygga en trygg, hållbar och attraktiv kommun där alla som lever och verkar här känner sig hemma, säger Magnus Åkerlund, kommunchef.

Tydligt uppdrag – tydlig riktning Kommunens arbete utgår från den tydliga visionen Det goda livet, där närhet, gemenskap, resurssmart utveckling samt en trygg och växande plats står i fokus–ett arbete som sker i levande dialog med medborgarna. – Vårt arbete blir starkare ju mer vi lyssnar på bodensarna. I medborgardriven områdesutveckling planerar vi för skolor, grönområden, gång- och cykelvägar, mötesplatser, äldreomsorg, nya bostäder samt levande stadsdelar och landsbygd, säger Magnus Åkerlund och fortsätter:

– Det handlar inte bara om att möta dagens behov –vi bygger Boden för kommande generationer.

Möta framtidens behov Nya krav ställs också på att säkra kompetensförsörjningen. Kommunen arbetar därför målmedvetet med flera initiativ för att rusta för framtiden.

– Kompetensförsörjning är en av våra viktigaste frågor. Vi måste både attrahera nya talanger och utveckla våra egna verksamheter för att möta framtidens behov. Konkreta exempel är vuxenskolans satsningar på yrkesutbildningar för att möta industrins behov samt KLIV-projektet som möjliggör utbildning och kompetensutveckling inom vård och omsorg direkt på arbetsplatsen.

Ett gemensamt mål

Parallellt pågår arbetet med stärkt infrastruktur, detaljplaner och byggnation av bostäder. Trygghet är ett prioriterat område – bland annat har trygghetsoch folkhälsorådet stärkts för att samla aktörer som polisen, företag och kommunala verksamheter kring gemensamma insatser.

– Trygghet är grundläggande för att människor ska vilja bo och leva här. Därför arbetar vi tillsammans över gränserna för att förebygga brott och skapa en trygg vardag i hela kommunen.

Magnus avslutar:

– När Boden växer och utvecklas ska bodensarna känna att vi har en tydlig plan och ett gemensamt mål. Vi bygger framtidens Boden, tillsammans, för det goda livet!

BJÖRKEN: HÄR FÅR BÅDE

MÄNNISKOR OCH SAMHÄLLE VÄXA

I Björkens lokaler finns ett levande nav för gemenskap, lärande och utveckling. Här samsas kommunala verksamheter, kreativa aktiviteter och coachning mot arbetslivet under samma tak, med målet att stärka individen och skapa framtidstro.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

Björken i centrala Boden har utvecklats till en mötesplats för alla åldrar och kommuninvånare. På nedre plan ombesörjer JobbCenter två mötesrum, ett hobbyrum och Pelarsalen – som går att boka av föreningar, företag, organisationer och arrangemang.

Från JobbCenter har även verksamheten Fixarna sin bas för den dagverksamhet som hjälper Bodens äldre med sysslor och affischservice för föreningar i Boden. Samt Orangeriet – insatser för deltagare inom samordningsförbundet och Växtzon – ett samarbete med individ och familjeomsorgen.

Restaurangen på entréplan drivs av Bodens kommun och är uppskattad av både husets seniorer och andra besökare.

Coachning på väg mot arbetslivet

Härifrån utgår också ett team av pedagoger och arbetsmarknadscoacher – Essayas Neguse Okbehans, i grunden ekonom, ansvarar för dataundervisning på Björken och på Lärcentrum, Susanna Hellström, konstpedagog

och undersköterska, Angelica Nyström, hälsocoach och socionom, Anna Sandström och Jenny Erickson båda pedagoger. Tillsammans tar de emot personer som via JobbCenter får deras stöd, kunskap, samtal, praktik och coachning att i grupp och individuellt få en verktygslåda att ösa ur på sin resa mot arbetslivet.

Främjar vägen mot arbete och studier

Lokalerna har utrustats med material för olika konstformer. Skapande och kreativa uttrycksformer påverkar hälsan positivt och uppmuntrar hälsofrämjande beteenden, känslor, tankemönster, ambitioner, önskningar och emotionell hälsa. Hälsobiten omfattar även yoga, mindfulness, föreläsningar om exempelvis nervsystemet och tekniker för hur deltagarna själva kan påverka sin hälsa i en positiv riktning. Även grundläggande datakunskap ingår i verktygslådan.

Värdefulla satsningar

Ansvarig för verksamheterna är Helena Löfgren, som ser fler framtidsmöjligheter och visioner för såväl platsen som människorna i huset.

– Här har vi ett socialt sammanhang som även de som bor här i huset kan bjudas in till. Jag ser att vi kommer kunna skapa mycket värdefulla satsningar här för att möta både Bodens och människors behov och få fler i alla åldrar att växa med Boden, säger Helena.

På Björken finns även fler verksamheter, bland annat Björkens Kamratföreningen och Sunderby folkhögskolas projekt Utväg.

Hälsa på väg mot arbetslivet – rörelse med Angelica Nyström, hälsocoach och socionom.

Kreativt skapande främjar välmåendet.

Essayas Neguse Okbehans håller i dataundervisning.

Boden är en av Sveriges utvalda kommuner som går samman i satsningen Klimatneutrala städer 2030.

I Boden finns höga ambitioner vad gäller klimatarbetet och samhällsomställningen. Flera aktörer har slutit upp i partnerskapet för Klimatneutrala städer 2030 med en gemensam vision om det Klimatneutrala Boden 2030. I Boden finns en vana att samarbeta på bred front. Därför är det också naturligt att det lokala omställningsteamet för Klimatneutrala städer 2030 representeras gemensamt av Bodens kommun, Bodens Energi, Stegra, Naturskyddsföreningen, Boden Business Park, Bodens Utveckling AB, RISE, Bodens näringsfastigheter och Bodenbo.

Mot ett gemensamt hållbart mål

Konkret innebär det lokalt här i Boden att en rad insatser inom hållbarhet samordnas under Klimatneutrala städers flagg. Exempelvis Hållbarhetsveckan och framtagande av klimatmål, klimatfärdplan och klimatinvesteringsplan genom tät samverkan inom partnerskapet, och förhoppningsvis även fler lokala aktörer. Men också ett långsiktigt forum där en bredd av aktörer möts regelbundet för att gemensamt hjälpas åt och dra åt samma håll. Lokal samordnare är Elin Lindahl, miljöstrateg på Bodens kommuns samhällsbyggnadsförvaltning. – Vi är många som vill bidra i omställningen och en viktig aspekt av Viable Cities angreppssätt är att hela kommunen inkluderas, det vill säga politiker, företag, tjänstepersoner, medborgare med flera. Det stämmer väl överens med Bodens kommuns vision för samhälls-

tar klivet mot en hållbar framtid tillsammans med lokala

är ett klimatneutralt samhälle år 2030.

KLIMATNEUTRALA STÄDER 2030 – BODEN UTAN KLIMATAVTRYCK

Text & foto: Bodens kommun

omställningen som sker. Satsningen Klimatneutrala Städer 2030 erbjuder oss en viktig plattform med ett starkt nätverk av aktörer i vårt lokala omställningsarbete, säger Elin Lindahl.

Extra kraft för omställning

Som deltagare i Klimatneutrala städer 2030 får Bodens kommun 2,7 miljoner i finansiering från Energimyndigheten, och ytterligare 240 000 kronor från Region Norrbotten, för extra kraft att snabba på den lokala processen framåt, samt tillgång till stöd och experthjälp för omställningsresan.

Viable Cities arbete sker i nära samspel med EUs mobilisering Cities Mission. Programmet får stöd i en gemensam satsning av Energimyndigheten, Vinnova och Formas och samordnas av KTH.

Boden

aktörer. Målet

I mars deltog Elin Lindahl, Bodens kommun, Sara Chlot, Bodens Energi, Håkan Nordin och Sara Watz, Boden Utveckling, vid Transition Lab Forum i Lund tillsammans med närmare 200 aktörer från samtliga städer i satsningen. Temat för konferensen var finansiell omställning för klimatneutrala städer.

BYGGER LOKALT NÄR BODEN VÄXER

När efterfrågan på bostäder är stor tar de lokala aktörerna taktpinnen och visar väg.

MBT Nord och Bodenbo bygger nytt, och hela fastighetsägarnätverket samarbetar för att underlätta den växande bostadsmarknaden.

– Det fyller på med fler intresseanmälningar varje vecka och de hyresgäster vi har trivs och vill stanna. Det gör oss motiverade att fortsätta, förklarar Klas Rendahl, MBT Nord.

MBT Nord har byggt tre nya fastigheter på området Sveafältet Lundagård och har markanvisningsavtal där de planerar tre likadana fastigheter till, med ytterligare 45 lägenheter.

– Det är jättekul det som händer här i Boden nu. Vi vill göra vad vi kan för att dra vårt strå till stacken. Förutom att vi skapar bostäder samarbetar vi med byggprogrammet på gymnasiet och tar emot APL-elever löpande var fjärde vecka. Vi har också bra samarbete med de andra fastighetsägarna och våra lokala arkitekter på A och D arkitektkontor, som vi också bygger åt, säger Klas.

Välkomnar fler

Det kommunala bostadsbolaget Bodenbo är drivande i fastighetsägarnätverket. Bodenbos två nya lägenhetshus

på Brogatan i Boden invigdes under våren och de första hyresgästerna har flyttat in.

– Boden står inför en historisk tillväxt, och vi på Bodenbo gör det vi kan för att möta framtidens behov. Genom både nyproduktion och ROT skapar vi attraktiva och hållbara bostäder för dagens och morgondagens bodensare. Vi vill vara en aktör som banar väg för ett hållbart byggande och säkerställa att det finns bostäder för alla. Våra 146 nya lägenheter är ett positivt tillskott, men fler behövs – och vi hoppas att fler aktörer får upp ögonen för Boden som bostadsmarknad, säger Johan Johansson, vd Bodenbo.

Hållbar bostadsmarknad

– Vi märker helt klart att trycket ökar. Vi har ett fastighetsägarnätverk som naturlig plattform för att landa frågor som berör oss alla, och jobba gemensamt med stadsutvecklingen, säger Dennis Wikstén, vd på Wiksténs fastigheter, som är Bodens största privata fastighetsägare.

För att främja en långsiktigt hållbar bostadsmarknad har Wiksténs bland annat valt att fokusera på permanent uthyrning till privatpersoner, inte blockuthyrning till företag. Det uppmuntrar även fastighetsägarnätverket samtliga medlemmar till att följa.

Istället styrs så många som möjligt av de tillfälliga byggarbetarna i Boden under stålverkets uppbyggnad, till temporära entreprenörsbostäder som Stegra ansvarar för utifrån tydliga krav från Bodens kommun.

Text & foto: Bodens kommun

Bodenbo har under våren invigt två nya hyreshus på Brogatan och välkomnar fler att satsa i Boden.

SVARTBYLEDEN BLIR BYGDEVÄG –

TRYGGARE TRAFIKMILJÖ FÖR

Med ny utformning och tydliga signaler om ömsesidig hänsyn har Svartbyleden förvandlats till en trygg och modern bygdeväg. Här samsas bilar, cyklister, fotgängare och ryttare – sida vid sida. Ett steg mot en mer hållbar trafikmiljö.

Text & foto: Bodens kommun

Svartbyleden har målats om till en bygdeväg för att skapa en tryggare och mer framkomlig trafikmiljö för oskyddade trafikanter. En satsning som sätter omtanke och delaktighet i centrum.

Vad är en bygdeväg? En bygdeväg är en befintlig väg som har anpassats genom bredare vägrenar och tydligare skyltning för att visa att alla trafikanter ska dela utrymmet och visa hänsyn mot varandra. Körbanan är dubbelriktad men så smal att två bilar inte kan mötas utan att använda vägrenen. Vid möte mellan motorfordon får du tillfälligt köra på vägrenen, förutsatt att det kan ske på ett säkert sätt.

Vägrenen är bredare än vanligt för att ge gående, cyklister, mopedister och ryttare en tydligare plats i trafiken. Detta syftar till att skapa en säkrare och mer framkomlig trafikmiljö för oskyddade trafikanter, som får samma rätt att använda vägen som bilister.

ALLA

Så använder du bygdevägen: Gående och cyklister använder vägrenen. Bilister och andra motorfordon kör på körbanan. Om du får möte eller blir omkörd får du tillfälligt använda vägrenen.

Fler åtgärder längs Svartbyleden: På busshållplats Svartbyleden 36 har befintligt läge förbättrats med två nya perronger som är sammankopplade i bygdevägsmålningen. Busshållplatsen vid Svedjebacka har förbättrats med två nya perrongen, övergångställe och belysning.

Svartbyleden har målats om till en bygdeväg för att skapa en tryggare och mer framkomlig trafikmiljö för oskyddade trafikanter.

Kontakta föräldrasupporten

Föräldrasupporten erbjuder kostnadsfria samtal för stöd och vägledning. Vi hjälper att stärka ditt föräldraskap, hitta dina styrkor och ge dig nya verktyg att använda i vardagen. ~ Mer information och kontaktuppgifter hittar du på boden.se

FÖRÄLDRASUPPORTEN: UTVECKLA DINA STYRKOR SOM FÖRÄLDER

När tillvaron med barnen känns svår att hantera finns Föräldrasupporten. Här kan föräldrar och andra viktiga vuxna få rådgivning gällande frågor som rör barn. Inga frågor är för små.

– Vår förhoppning med samtalen är att ge verktyg att bryta mönster och skapa en lugnare tillvaro med barnen. Om behoven av stöd kvarstår efter samtalen kan Föräldrasupporten bistå med andra kontakter och lotsa vidare för att få rätt stöd. Socialtjänsten erbjuder olika föräldrastödsutbildningar samt gruppverksamheter.

Målet med Föräldrasupporten är att sänka trösklarna till socialtjänstens insatser och erbjuda en smidig väg till rådgivning och stöd. Här får viktiga vuxna i barnens liv vägledning kring sådant som ungas känslomässiga utveckling, anknytning och sociala sampel.

Jenny Toolanen och Anna-Karin Eliasson-Isaksson är behandlare på Föräldrasupporten. De möter vuxna som kan ha fastnat i ”tjatfällan” och bara uppmärksammar barnets negativa beteende.

– Det barnet får uppmärksamhet för, kommer det att fortsätta med, säger Jenny. Vi belyser i stället det som fungerar och utgår från det i samtalen.

När någon kontaktar Föräldrasupporten bokas tid för samtal inom två veckor. Att tiden är kort mellan första kontakt och inbokad träff är viktigt, menar Anna-Karin.

– Lyssna på magkänslan och vänta inte till problemen blivit för stora, säger Anna-Karin. Ibland är allt som behövs en stund att sitta ner, prata om sin situation och få hjälp med att till exempel strukturera vardagen.

Rådgivningen i Föräldrasupporten är kostnadsfri och öppen för:

• Viktiga vuxna för barn upp till 18 år

• Blivande och nyblivna föräldrar

• Ensamstående

• Tonårsföräldrar

• Bonusfamiljer

• Far-och morföräldrar

• Äldre syskon

Text: Anna Almqvist

Foto: Bodens kommun

Anna-Karin Eliasson-Isaksson och Jenny Toolanen är behandlare på Föräldrasupporten.

Nya Kyrkkläppens förskola

HÄR ÄR LEKGLÄDJE OCH

FANTASI GRUND FÖR LÄRANDE

Glädjen och stoltheten gick inte att ta miste på. Med sång, discodans och färgglada ballonger firade barn och personal sin alldeles nybyggda förskola i början av året.

Foto: Mats Engfors

Kyrkkläppens förskola i centrala Boden var sliten. I samband med en genomlysning av kommunens förskoleverksamhet togs beslut att riva och bygga en helt ny förskola på samma plats.

Byggnaden med utemiljö tog tre år att färdigställa. Inflyttningen påbörjades i december i fjol och vid terminsstart 2025 var verksamheten i gång.

Mitt bland dansande och lekande barn träffade vi pedagogerna Helena Eriksson och Klara Andersson. Helena har arbetat som förskollärare sedan åttiotalet medan Klara är ganska ny i yrket. Kollegorna är glada över sin och barnens nya arbetsmiljö.

– Rummen är så vackra, säger Klara. Det är en fantastisk möjlighet att få utforma verksamhet från grunden i ändamålsenliga lokaler, tillsammans med äldre arbetskamrater.

– Vi är jättetaggade, instämmer Helena. De ljusa och fräscha lokalerna är specialanpassade för barn. När de inte behöver be om hjälp med allting, utvecklar de sin självständighet.

Förskolan i Boden spelar en viktig roll i kommunens

strategiska plan för långsiktig utveckling. Välutbildad personal och högkvalitativa undervisningsmiljöer ska lägga grunden för barnens fortsatta utbildning.

Flera nyheter Kyrkkläppens nya förskola är den tredje i sitt slag i kommunen. Huset är byggt i två plan. Verksamheten är åldersindelad med portaler i stället för avdelningar. På varje plan finns ett gemensamt torg för lek och samling. Här finns fler nyheter. En av dem är våtrummet där de yngsta kan leka och experimentera med vatten, snö och is. En annan nyhet är den välutrustade ateljén. Här arbetar de äldre barnen skapande med en mängd spännande material. Nytt är också en rymlig restaurang på bottenvåningen, där alla barn äter tillsammans och övar inför skolstarten.

Lekglädje och fantasi – grund för lärande Kyrkkläppens förskola har ett särskilt fokus på matematik, social kompetens, språk och kommunikation.

– Våra temaområden tar stor plats i undervisningen, säger Klara. Men det är sällan vi aktivt tränar på ämnena. I stället vävs de in spontant i leken, i samlingarna eller vid matbordet. Lekglädje och fantasi är grunden för allt lärande.

Ett levande bevis för det är femåriga Walter Andersson. Inne på portalen Hallon har han precis nattat dockorna. – Jag gillar att leka med alla kompisar på torget, säger han. Det roligaste är att bygga med klossar. Sedan tycker jag om att ha en egen låda för mina teckningar.

Text: Anna Almqvist

I Kyrkkläppens nybyggda förskola i centrala Boden möts barn och pedagoger i ljusa, inspirerande lokaler. Här står lek, lärande och gemenskap i fokus – varje dag.

Den nya funktionen räddningsförstärkning gör att deltidsbrandmän kan vara först på plats vid larm. Med jourbilen kan de rycka ut direkt – oavsett var de befinner sig.

RÄDDNINGSTJÄNSTENS

JOURBIL ÄR FÖRST PÅ PLATS

Larmet går! Det brinner på andra våningen i ett hyreshus. Trappuppgången är rökfylld och två personer finns kvar i lägenheten. Nu är det bråttom.

Som deltidsbrandman kan en hoppa direkt in i räddningstjänstens jourbil. Deltidsbrandmannen är då först på plats vid det brinnande huset. Inom några minuter kommer flera brandbilar, slangarna rullas ut och räddningsarbetet är i full gång. Prio ett är som alltid att rädda liv.

Tack och lov är det bara en övning. Den här snöslaskiga måndagskvällen i mars tränar hel- och deltidsbrandmän rökdykning och skärsläckning i övningshuset intill brandstationen.

Höjer nivån på beredskap Jourbilen är en del av ett ettårigt projekt och en ny funktion som kallas räddningsförstärkning. Projektet startade i slutet av februari efter ett initiativ från Räddningstjänsten i Boden.

Den nya funktionen innebär att en av fem deltidsbrandmän i beredskap alltid har med sig räddningstjänstbilen – hemma, på jobbet eller vid fritidsaktiviteter. När ett larm går kan hen ta jourbilen och åka direkt till

olycksplatsen. De fyra övriga hämtar fordon och utrustning på brandstationen.

– Vi ville höja nivån på vår beredskap och vara snabbare på plats när något större händer, säger Kristoffer Stigson, chef för räddningsenheten. Efter projekttidens slut ska vi utvärdera och se om vi ska permanenta försöket.

Ett speciellt ansvar

Deltidsbrandmännen turas om att ansvara för räddningstjänstbilen. Var åttonde vecka har de fordonet med sig, oavsett var de befinner sig. Därför kan du till exempel se räddningstjänstens jourbil utanför förskolan, kvart i fyra en vanlig dag. Inget att oroa sig över, snarare tvärtom. Räddningstjänstbilen är redo att snabbt ge sig iväg och förstärka på plats.

Tord Vikberg har ingått i deltidstruppen i tio år. Om några veckor är det hans tur att ha jour med räddningstjänstbilen.

– Att komma först till en brand eller en olycka är ett speciellt ansvar och alla larm är olika, säger Tord. Det är roligt och utvecklande att vara brandman. Jag blir glad av att få hjälpa andra.

Text: Anna Almqvist

Foto: Mats Engfors

För att möta samhällets snabba förändring satsar Bodens kommun på social hållbarhet. Nu utreds ett nytt center där människor, idéer och aktörer kan växa tillsammans.

När ny industri växer fram i Boden, förändras också samhället. Därför driver kommunen en förstudie för att undersöka möjligheten att skapa ett nytt center för socialt hållbar grön omställning – Boden Sustainability Center (BSC). Målet är att invånare, företag, utbildningsaktörer och civilsamhälle ska mötas, lära och utvecklas tillsammans.

– Just nu samlar vi alla parter och skapar samsyn. Vi planerar ett första konsortiemöte och en gemensam workshop i maj, säger Christine Musembi, projektledare.

En mötesplats för hela samhället

BSC ska bli både en fysisk plats och en digital plattform, där frågor som jämlikhet, inkludering, kompetensförsörjning och lokal utveckling står i centrum.

Bakom satsningen står Bodens kommun tillsammans med ett brett nätverk av aktörer, bland andra Stegra, Polar Structure, Boden Business Park och initiativet Boden Tillsammans.

– Jag kom in mitt i processen och möttes av stort engagemang. Det här är något vi bygger gemensamt, säger Christine.

Christine Musembi leder förstudien om Boden Sustainability Center – en satsning där människor, idéer och samhällsaktörer ska mötas för att forma en socialt hållbar grön omställning.

OMSTÄLLNING MED MÄNNISKAN I FOKUS

Text & foto: Bodens kommun

Kommunen ser projektet som ett konkret steg mot visionen om Det goda livet – och betonar särskilt vikten av näringslivets medverkan.

– Att företag som Stegra och Polar Structure engagerar sig i de sociala aspekterna visar att omställningen inte bara handlar om industri, utan också om människor, säger Mats Berg, näringslivschef.

En lyckad omställning

Christine Musembi har arbetat med utbildning, miljö och social hållbarhet i både Kenya och Sverige.

– Om inte både människor och samhälle hänger med i utvecklingen riskerar vi obalans. Det här är avgörande för att hela omställningen ska lyckas.

"Det här är något vi gemensamt."bygger

FÅ KOLL PÅ REGLERNA: SKA DU SÄLJA FIKA, MAT ELLER GODSAKER I SOMMAR?

Ska du öppna ett sommarcafé, stå på en marknad eller sälja hembakat via Facebook?

Då kan din verksamhet behöva registreras som ett livsmedelsföretag – annars riskerar du att få betala en straffavgift.

Text: Bodens kommun

Sedan den 1 januari 2019 gäller nya regler i livsmedelslagen. Det innebär att du som säljer mat eller livsmedel till andra kan behöva registrera din verksamhet hos kommunen – även om du bara gör det på hobbynivå eller under en kort period.

– Ska du sälja, bereda eller tillverka livsmedel, oavsett utsträckning, så är det alltid bra att kontrollera om du behöver registrera din verksamhet. Ta även kontakt med oss om du har ordnat särskilda utrymmen för tillverkning av livsmedel, har hjälp av personal och/eller hanterar större mängder livsmedel, säger Carl-Göran Olofsson, miljöinspektör.

Och kom ihåg – även om du inte behöver registrera din verksamhet, måste du ändå följa reglerna för att hantera livsmedel säkert. Det handlar om att skydda både dig och dina kunder.

Har du frågor? Tveka inte att ta kontakt med kommunen eller besök Tillståndslotsen så hjälper vi dig rätt från början. Det är både tryggt och enkelt!

ANVÄND TILLSTÅNDSLOTSEN

För att göra det enklare för dig som driver eller vill starta en verksamhet i Boden finns Tillståndslotsen. Det är en kostnadsfri tjänst som hjälper dig att reda ut vilka tillstånd, regler och kontakter du behöver ha koll på –oavsett om du ska sälja fika, öppna restaurang eller starta något helt annat.

Skanna QR-koden för att läsa mer om Tillståndslotsen!

Ska du öppna ett sommarcafé, stå på en marknad eller sälja hembakat via Facebook? Då kan du behöva registrera din verksamhet hos kommunen.

Foto:

Inflyttningsservice

EGEN INFLYTTNINGSMODELL OCH NATURLIGT VÄRDSKAP

Digitala lösningar i kombination med personlig kontakt är hjärtat i Bodens organiserade inflyttningsservice som nu växlar upp. Kommunens inflyttningsservice ger en stor eloge till bodensarna för det naturliga värdskapet som finns här.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors & Bodens kommun

På Stegra beräknas det arbeta 1500 personer redan 2026 och cirka 2000 personer omkring 2030. Ambitionen från både Bodens kommun och Stegra är att så många som möjligt av dessa väljer att flytta hit och stanna i Boden.

Digital plattform driver inflyttning

För att lyckas med det har det byggts upp en unik digital lösning. Webbsidan Flytta till Boden slussar in och styr systematiskt vidare besökare till jobbmatchning, bostäder, skolor, förskolor, bostadsområden, föreningsliv med mera.

– Webbplatsen har en betydande räckvidd med 50000 besökare och sju miljoner exponeringar i digitala kana-

ler varje månad. Omkring 200–250 personer tar varje månad kontakt för att flytta till Boden och arbeta, säger Beatrice Isaksson, kommunens digitala marknadsförare, som har byggt webben i den kommunala organisationen.

En automatiserad matchningsrobot, även den skapad internt, förenklar för små och medelstora företag att hitta rätt personal genom att filtrera kandidatprofiler efter behov. Detta kompletteras av en fysisk jobbmatchare som erbjuder personlig kontakt mellan företag och kandidater.

Personlig inflyttningsservice

Tre inflyttningsvärdar erbjuder personlig vägledning för att säkerställa en smidig övergång för de nyanställda och deras medföljande. Kommunens insatser fokuserar på stöd inom bostadsfrågor, barnomsorg och skola så att inflyttade snabbt kommer in i kommunala processer. De är också en länk in i samhället i stort.

Ett välkomstsamtal hålls innan flytten för att ringa in behoven och lotsa dem rätt.

– Sätt dig i situationen att innan du själv skulle flytta någonstans få en person som presenterar platsen, livet,

Peter Wallin, Linnea Byberg och Josefina Schmidt – Tre inflyttningsvärdar som erbjuder personlig vägledning för att säkerställa en smidig inflytt till Boden.

skola, förskola. Det ger ju en större trygghet och säkerhet att flytta från en helt annan del av världen, säger Linnéa Byberg, som hittills har hållit över 100 välkomstsamtal.

Gemenskap på plats

Väl på plats ordnas träffar och en välbesökt internationell afterwork där även bodensare välkomnas att delta.

– Det är en fin mötesplats där nya människor träffas och nya band skapas, säger Josefina Schmidt, inflyttningsvärd.

Peter Wallin guidar på en busstur till lokala mål som Rödbergsfortet, Försvarsmuseum och Havremagasinet. Han kopplar också ihop människor med aktiviteter, föreningsliv och praktiska vardagstjänster.

– Allt fler familjer som kommit för den gröna industrin säger att de har kommit för att stanna och att det framförallt är livet utanför jobb och skola som gör att de vill det. Att hela livet funkar för alla i familjen med bra fritid, roliga nya saker att göra och trevliga människor runt sig, berättar inflyttningsteamet.

Se filmen!

Skanna QR-koden för att se filmen när nya bodensare åker med på "The Boden Tour" för att lära känna staden.

Internationell afterwork är välbesökt av både

"Allt fler familjer som kommit för den gröna industrin säger att de har kommit för att stanna."

De ger en stor eloge till civilsamhället som möter upp med ett naturligt värdskap.

– Det är fantastiskt att se hur alla vi jobbar med, muséer, konsthallar, föreningar, både kulturella och idrottsföreningar, grannar och folk på stan, bjuder till och ställer upp. Vi har många naturbegåvningar på ambassadörskap, som är genuint intresserade och bjussar på sig själva, säger Peter Wallin.

nya och gamla bodensare.

Nya bodensare upptäcker Boden – besök i Storklinten och på Rödbergsfortet.

KLIV: EN KVALITETSSATSNING I ÄLDREOMSORG OCH HEMTJÄNST

Kompetenslyft i vården (KLIV) är ett treårigt projekt som syftar till att höja kvaliteten i kommunens vård- och omsorgsverksamheter. Här får outbildad personal kunskap av erfarna kollegor, på plats i det dagliga arbetet.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

På demensavdelningen vid Ågårdens äldreboende handleder yrkesinstruktör Cecilia Egefjord aspiranten Naimo Salah. Lärandet är ömsesidigt.

Parallellt med sitt arbete som undersköterska studerade Cecilia Egefjord pedagogik på Lärcentrum under hösten, ihop med sex andra av kommunens medarbetare. Under tio veckor tog de blivande yrkesinstruktörerna, tillsammans med vårdlärare, fram ett digitalt lärmaterial. Innehållet täcker in alla grundläggande kunskaper som behövs för att jobba inom äldreomsorgen.

– Det saknas inte ambition och vilja hos våra aspiranter, säger Cecilia. Ofta är det språket som brister. Just nu utbildar Cecilia två aspiranter på deras gemensamma arbetsplats.

– Det här är även en chans för mig att utvecklas i min profession, säger hon. Jag får tänka efter, varför gör vi som vi gör? Vilka värderingar ligger till grund för vårt arbete? Det pratar jag och mina aspiranter mycket om.

Vårsolen strömmar in genom fönstren i den ombonade matsalen på tredje våningen. Det är tid för mellanmål på demensavdelningen.

Aspiranten Naimo dukar fram yoghurt och småpratar vänligt med en av de boende, medan hon hjälper till med maten. Bredvid står Cecilia och observerar, beredd att ge anvisningar och råd.

– Min uppgift är inte att kontrollera, säger hon. Och jag visar och förklarar bara när det behövs. Naimo är mycket duktig.

Naimo är nöjd med sin arbetsplatsutbildning. Hennes mål är att läsa vidare till vårdbiträde i kombination med fortsatta svenskastudier.

– Jag har valt vården för att jag vill hjälpa andra, säger hon. Tillsammans med Cecilia utvecklas jag i mitt arbete hela tiden. Jag är glad att jag fått den här möjligheten.

Säkra kompetensförsörjningen

Malin Laestadius är enhetschef på Ågården. Hon menar att satsningen är en viktig pusselbit för att både höja kvaliteten och säkra kompetensförsörjningen inom kommunens vård- och omsorgsverksamheter.

– Det här är en fantastisk möjlighet för vår outbildade personal, säger Malin. Målet är minst 200 deltagare innan projektet avslutas. Sedan hoppas jag att försöket permanentas så vi kan fortsätta utveckla verksamheterna med hjälp av våra duktiga yrkesinstruktörer.

Aspiranten Naimo Salah och yrkesinstruktören Cecilia Egefjord samarbetar i KLIV-projektet på Ågårdens äldreboende – för utveckling och kunskap i vården.

"Jag har valt vården för att jag vill hjälpaandra."

"Det är en chans för mig att utvecklas i min profession."

ETT LARVIGT PROJEKT SOM GÖR NYTTA

I Boden förvandlas matrester till framtidens fiskfoder – med hjälp av larver. Samtidigt får människor som står långt från arbetsmarknaden en ny chans.

Vad har gamla bananer med fiskfoder att göra? Ganska mycket, visar det sig. I Boden pågår ett spännande projekt där larver matas med matrester för att bli ett hållbart alternativ till dagens fiskfoder – samtidigt som människor får möjlighet att ta steg mot arbetslivet. I januari flyttade de första larverna in i en specialbyggd modul på Plug & Play-området. Här föds de upp på överbliven frukt från butiker. Restprodukten som blir kvar efter att larverna har skördats kan också användas som näring till växter.

Ska testas skarpt På två veckor växer larverna från knappt en millimeter till flera centimeter och blir redo att skördas. I maj testas de som foder i Vattenfalls kompensationsodling – ett steg mot att minska behovet av fiskmjöl från vildfångad fisk. – Allt ser väldigt lovande ut. Larverna växer snabbt och verkar trivas. Nu ser vi fram emot de skarpa testerna, säger Catharina Ljungcrantz, projektkoordinator.

Miljönytta med socialt företagande

Projektet är också ett exempel på hur kommunen arbetar med arbetsintegrerande socialt företagande. Genom samarbete med Sunderby folkhögskola,

Coompanion Norrbotten och DC Farming får personer långt från arbetsmarknaden praktisk erfarenhet av att odla både larver och växter.

– Det här är ett bra exempel på hur vi kan ta vara på resurser som annars skulle gå till spillo, både mat och människor, säger Nils Lindh, affärsutvecklare vid Boden Business Park.

Bevisad affärsmodell

Bakom satsningen står bland andra Axfoundation, SLU och Vinnova. En förstudie visar också att modellen är ekonomiskt hållbar – särskilt i kombination med socialt företagande.

– Jag har varit borta från arbetsmarknaden länge. Nu ansvarar jag för insektsdelen och hjälper till i växthuset. Det är ett rogivande arbete som gör dagen meningsfull, säger Elize Hansson, deltagare i DC Farming.

Text & foto: Bodens kommun

Elize Hansson deltar i projektet genom DC Farming och ansvarar för larverna – ett meningsfullt steg tillbaka in i arbetslivet.

Larverna växer snabbt på överblivna frukter och ska testas som hållbart fiskfoder i Vattenfalls kompensationsodling.

SAMLAT GREPP: NY GEMENSAM WEBBPLATS FÖR BODENS KULTURARV

Inför årets turistsäsong lanserar Försvarsmuseum

Boden, Rödbergsfortet och Bodens konsthall en helt ny och gemensam webbplats. Satsningen samlar all information om öppettider, priser, turer, evenemang och kontaktuppgifter på ett och samma ställe. Ett enklare sätt för både invånare och besökare att planera sina kulturella upplevelser i Boden.

det både enklare och roligare för invånare och turister att planera sina utflykter i Boden. Tidigare hade bara Rödbergsfortet en egen hemsida och det känns som att det verkligen var dags att samla allt på en plats, säger Beatrice Isaksson, digital marknadsförare, kommunikationsenheten.

Digital satsning

Webbplatsen fungerar också som ett första steg i en större digital satsning för hela kommunen.

Den nya webbplatsen har designats och utvecklats internt av Bodens kommuns kommunikationsenhet och är utformad med användarvänlighet i fokus.

Här kan du enkelt navigera mellan detaljerade beskrivningar av aktuella utställningar, kommande evenemang och praktisk information om hur du hittar till de olika besöksmålen.

Inspirerande upplevelse

Tidigare var denna information spridd på olika delar av boden.se, men nu är allt samlat för att ge dig en smidig och inspirerande upplevelse.

– Det känns fantastiskt att äntligen kunna samla all information på ett och samma ställe. Det här gör

– Det är extra kul att jobba med något som gör konkret skillnad för både bodensare och besökare. Vi är stolta över resultatet – och det här är bara början. Det här projektet är ett första, men viktigt steg på vägen mot en ny och modern webb för hela kommunen. Vi ser verkligen fram emot att fortsätta utveckla en plattform som är enkel att använda för alla, säger Camilla Arvidsson, webbredaktör, kommunikationsenheten.

Fler besökare

Även medarbetarna på Försvarsmuseum ser fördelarna med att samla den digitala upplevelsen.

– Vi är jättenöjda med den, de har gjort ett fantastiskt jobb. Nu hoppas vi att det ska bli lättare att besöka oss både digitalt och på plats, säger Helena Svanberg, verksamhetsledare Försvarsmuseum.

Besök nya webben!

Skanna QR-koden för att uppleva Försvarsmuseum, Rödbergsfortet och Bodens konsthall digitalt.

Text & foto: Bodens kommun

Svinnsmart!

BLI MER FÖRSIKTIGA MED JORDEN"

Spara pengar. Hushålla med jordens resurser. Få vara med och göra skillnad! Argumenten var många när elevrådet på Mårängskolan tog initiativ till matsvinnsprojektet. Elevernas miljöengagemang gav resultat direkt.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

Idén till projektet väcktes när några elever såg ett nyhetsinslag om hållbarhet på teve. Tillsammans med lärare och matsalspersonal tog elevrådet fram en metod för att minska matsvinnet i skolbespisningen.

Så här fungerar det: När barnen ätit klart och kommer till disken, möts de av två hinkar. Den ena är för mat de inte orkat äta upp och den andra för mat som inte föll i smaken.

Varje dag väger kökspersonalen innehållet i respektive hink. Statistiken presenteras i matsalen och utvärderas noggrant.

Stort engagemang bland eleverna

Det är timmen före lunch och elevrådet är samlat. Idag diskuterar barnen matsvinnsprojektet.

Treasure Ayemere är en av dem som reagerat på hur mycket som hamnade i skolans kompost varje dag.

– Det finns barn i världen som inte har tillräckligt att äta, säger hon. Här slösar vi en massa och det är inte rätt.

Många händer sträcks i luften. Alla är ivriga att dela sina synpunkter. Märta Andersson tycker det är viktigt att vara tacksam.

– Maten på vår skola är jättegod. Så det är inte roligt för kockarna när vi slänger vad de lagat.

Vidar Strömbäck nickar instämmande.

– Vi behöver bli mer försiktiga med jorden, menar han. I vårt projekt lär vi oss om hållbarhet och att inte ta mer på tallriken än vi orkar äta upp.

Projekt som gett resultat

Läraren Maria Uddin håller i dagens elevrådsmöte. Hon är stolt över barnens miljöengagemang.

– Vi har så fina elever här, säger Maria. Deras initiativ har skapat helt nya samtal kring mat. Det ger ringar på vattnet, både på skolan och i familjerna.

Mötet är över och barnen strömmar till matsalen. I köket arbetar Julia Rahkola, en av skolans fyra kockar.

– På kort tid har vi sett en mätbar minskning av matsvinnet, säger hon. Nu har vi även bättre koll på varför maten blir slängd. Det är minst lika viktigt.

Psst! På nästa uppslag kan du läsa mer om hållbar skolmat.

SKOLKOCKARNA INSPIRERAR

TILL HÅLLBARA VAL I SKOLKÖKET

Under sportlovet bjöds Boden kommuns skolkockar in till workshop tillsammans med Lina Andersson Fasth från Generation Waste. Målet: Att lära sig mer om svinnsmart matlagning.

– Det är en vinst inte bara för Bodens kommun som har möjlighet att spara in en massa pengar, utan för samhället och miljön i stort, säger Johanna Lindblad, chef för Kostverksamheten i Bodens kommun.

Enligt Livsmedelsverket blir en tredjedel av all producerad mat i världen svinn, vilket står för 8–10 procent av de globala växthusgasutsläppen.

I svenska skolor slängs i snitt var sjätte portion, motsvarande 35 miljoner måltider och 360 miljoner kronor årligen. Svinnsmart hantering sparar alltså både pengar och minskar klimatpåverkan.

Inspiration och praktik

Under workshopen skapade kockarna nya rätter av rester från lunchserveringen och fick tips på hur de kan hjälpa matgästerna att minska svinnet vid servering.

– Det var en mycket inspirerande och lärorik utbildning, säger Jessica Lund, vikarierande enhetschef.

Svinnsmart tänkande är dock inte ett nytt koncept utan det finns redan flera olika initiativ ute bland skolorna.

Initiativ för hållbar matförsörjning

På Mårängskolan har eleverna själva kommit med smarta initiativ för att minska matsvinnet. Genom att samarbeta med skolköket kan eleverna väga svinnet och utmanar varandra att minska det. På föregående uppslag kan du läsa mer om hur eleverna jobbar med att minska matsvinnet på Mårängskolan. På Kyrkkläppens förskola har de länge dokumenterat vilka mängder de använder och vad som slängs varefter de har anpassat mängderna efter behov.

– Man måste följa en hel sexveckorsmeny för att se var justeringar behövs, berättar kocken Annelie Bergqvist. Fokus för Boden kommuns kostverksamhet är med andra ord tydligt: En långsiktigt hållbar matförsörjning som sparar pengar och gynnar miljön.

– Boden har höga kostnader för matsvinn.

Kockarna är duktiga, men vi behöver också hjälp från pedagoger, barn och elever, säger Johanna Lindblad.

Text och foto: Bodens kommun

Skolkockarna i Bodens kommun samarbetar för att minska matsvinnet – ett viktigt steg mot en mer hållbar och klimatsmart måltidsverksamhet.

ARCTIC BOTANIC GARDEN: EN BOTANISK TRÄDGÅRD I STORKLINTEN

Området Storklinten, känt för sin skidåkning, kan nu få en ny satsning: Arctic Botanic Garden.

Text & foto: Bodens kommun

Nu undersöks möjligheten att skapa Sveriges nordligaste ackrediterade botaniska trädgård i anslutning till Storklintens friluftsby. I skisserna finns bland annat idéoch visningsträdgårdar, lavträdgård, köksträdgård och ett besökscentrum med café och pedagogiska utrymmen för utställningar och kursverksamhet. En Linnéträdgård planeras, inspirerad av Carl von Linnés första landskapsresa och tidiga forskning i Norrbotten.

För forskning och utbildning

Satsningen ska även bidra till forskning, utbildning, fröbank och artbevarande för framtiden.

– Området runt Storklinten är intressant på flera sätt, bland annat genom att det finns en topografi och variation i miljöer som ger goda förutsättningar att odla olika typer av alpina och arktiska växter, samtidigt som besökare kan uppleva den vackra naturskogen, säger Mats Havström, forskningschef på Göteborgs botaniska trädgård. Huvudman för förstudien, som avslutas i juni 2025, är Bodens kommun. Projektet leds av föreningen Arctic Botanic Garden i nära samarbete med Göteborgs botaniska trädgård.

– Under vintern och våren har vi arbetat intensivt för att anpassa planen till platsen, ta fram underlag

för detaljplan och förankra processen för finansiering, säger projektledare Lena Vikström,

Mitt i naturen

Naturområdet där satsningen planeras utgörs av sex hektar angränsande till Storklinten Rekreation AB. – Vi välkomnar det initiativ Bodens kommun tagit och gör det vi kan för att möjliggöra etableringen. Förutom de sex hektar som själva trädgården behöver är vi beredda att ompröva våra planer på expansion av verksamheten med liftar, nedfarter och fler bostadsområden i aktuella område och upplåta totalt cirka 40 hektar mark. Vi förstår att det är höga naturvärden i den gamla skogen och att den gör sig bättre levande i anslutning till trädgården än som sågtimmer, säger Peter Engström, Storklinten.

Peter Engström, Storklinten, Lena Vikström, projektledare Artick Botanic Garden och Mats Havström, Göteborgs botaniska trädgård besöker Storklinten.

LOKAL OPERATIV SAMVERKAN MELLAN MYNDIGHETER I BODEN

Lokal operativ samverkan är en satsning på aktiv brottsbekämpning i samverkan mellan kommunen, polisen och en rad andra myndigheter. Arbetsmetoden tillämpas från och med 2025 vid olika typer av tillsyn här i Boden.

infallsvinklar. Genom nära samverkan mellan till exempel räddningstjänst, polis, socialtjänst, livsmedelsinspektörer, miljöinspektörer, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Tullverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan med flera, kan brott och riskområden både förebyggas och fångas upp snabbare.

LOS som arbetssätt

Lokal operativ samverkan, LOS, är en arbetsmodell som samlar alla myndigheter för att gemensamt och effektivt arbeta brottsbekämpande och trygghetsskapande. Metoden är beprövad och används på flera håll i landet sedan tidigare. Här i Boden har kommunen, polisen och samhällets aktörer redan ett nära och väl fungerande samarbete med regelbundna avstämningar i trygghets- och säkerhetsfrågor. Med LOS konkretiseras det samarbetet mer strategiskt på en bredare front som ett arbetsverktyg inom olika tillsynsområden.

Förebygger brott

LOS innebär att många olika myndigheter med sina respektive lagrum, samlas för att göra en gemensam tillsyn av en verksamhet. På så sätt kan de gemensamt stödja varandra och effektivisera tillsynen utifrån olika

Under 2024 startade Bodens kommun ett projekt med medel från Brottsförebyggande rådet för att införa LOS som arbetssätt. Under 2025 kommer tillsyn att genomföras med LOS som arbetssätt. LOS införs med anledning av att många verksamheter etableras och växer i Boden just nu. Ett led i att möta upp det är att kartlägga och motverka olika typer av ekonomisk kriminalitet som kan följa med där det sker stora flöden av investeringar och personal.

I Boden är alltid polisen och kommunens tillsynsfunktioner med i insatserna. Beroende på vilken typ av verksamhet som ska tillsynas kan insatsen även kompletteras av andra myndigheter. Konkret innebär LOS att det utöver de normala tillsynerna som sker, kan ske större tillsyner med fler aktörer vid samma tillfällen eller att det på förekommen anledning planeras och genomförs tillsyn av flera medverkande parter.

Text & foto: Bodens kommun

Alf Wennskog, säkerhetshandläggare, Sarah Ekbom, kommunpolis och Magnus Åkerlund, kommunchef – del av LOS-teamet som arbetar för att göra Boden tryggare.

Seniortorget samlar seniorer för gemenskap, glädje och meningsfulla aktiviteter. Matlagning är en av de mest uppskattade inslagen – här förbereds dagens lunch med värme och skratt i köket.

Ett år sedan starten

SENIORTORGET – EN PLATS FÖR

MAT, SKRATT & HÄRLIGA MÖTEN

Seniortorget öppnade i januari 2024.

Sedan start har besökarantalet växt stadigt på mötesplatsen för äldre på Garnis korttidsboende. Hit är alla välkomna till meningsfull samvaro i trivsamma och rymliga lokaler.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

Just idag är det måndag och matlagning står på schemat. Runt bänkarna i köket är en grupp seniorer samlade för att tillreda dagens lunch. Det ska bli ugnsbakad falukorv med potatismos och en fräsch råkostsallad till. Vid en av skärbrädorna står Mona Berggren. Hon flyttade till kommunen för några år sedan och är en av dem som varit med sedan mötesplatsen öppnade.

– Seniortorget gav en fin väg in i samhället, säger hon. Här har jag fått många nya vänner. Det har också lett vidare till andra trevliga sammanhang. Jag trivs med livet.

Hälsofrämjande aktiviteter

Flera dagar i veckan ordnas olika typer av aktiviteter där de äldre får mötas för kreativt skapande, rörelseoch balansträning, lära sig hantera digital teknik eller ta del av inspirationsföreläsningar. Mona gillar matlagningen och gymnastiken bäst.

– Det är betydelsefullt med en trygg plats att gå till, ha ett mål för dagen och bryta ensamheten. Seniortorget har levt upp till alla mina förväntningar. Snart sprider sig en ljuvlig doft från köket. Peter Öhlund städar upp runt diskbänken och lägger sista handen vid dukningen.

– Det är helt underbart att komma hit, säger han. Jag kan ta en fika, surra litet och bara mysa. Aktiviteterna är bra och ger mig en chans att utvecklas i samvaro med andra. Vi har till exempel haft berättardag, det uppskattade jag väldigt mycket.

Mötesplats som gör stor skillnad

Agnes Eriksson och Ulrika Söderholm på Bodens kommun var med och startade Seniortorget. Nu samordnar de verksamheten och möter besökarna på plats.

– Vi har fått jättefin respons ända sedan start, säger Ulrika. Matlagningen är särskilt populär. Att laga och äta tillsammans ökar både livsglädje och matlust.

– Många besökare har blivit mer rörliga och återvunnit sin självständighet efter att de börjat komma hit, säger Agnes. Det gör stor skillnad för de äldre.

Besök Seniortorget! Ta del av aktiviteter och gemenskap. Få information och stöd bland annat inom: fallprevention, kost, motion, digitalisering och välfärdsteknik. Mer information om Seniortorget finns på boden.se.

Peter Öhlund och Mona Berggren är två av de trogna besökarna på Seniortorget.

Fjärrvärme och lokal elproduktion spelar roll i framtidens hållbara energisystem. Med ny teknik och större medvetenhet skapas långsiktiga lösningar för Boden.

LYSER MED HÅLLBAR ENERGI

Boden växer och med det ökar också energibehovet. Med nya industrier och fler bodensare står kommunen inför en utveckling där energiförsörjningen är en viktig del. Bodens Energi arbetar långsiktigt för att möta denna utveckling med tekniska lösningar, investeringar och smartare energianvändning.

Text: Cecilia Egefjord Ågren

Foto: Mats Engfors

I takt med att elförbrukningen ökar i samhället får fjärrvärmen en allt viktigare roll. Den bidrar inte bara till uppvärmning, utan också till att minska trycket på elnätet.

– Genom att energiomvandla restavfall som inte går att återvinna, producerar vi både värme och el. Det gör att vi kan ta vara på resurser som annars skulle gå förlorade, säger värmechef Anneli Strand. För att säkra tillgången även i framtiden förstärks fjärrvärmenätet där det behövs och tekniken uppdateras. När nu en ny kulvert byggs används välisolerade

ledningar med minimal värmeförlust. Samtidigt pågår undersökningar om att investera i en platssorteringsanläggning för att urskilja plast från restavfallet och att ta emot restenergier från industrin, vilket båda är viktiga steg mot en mer klimatneutral verksamhet.

Större engagemang från kunderna

Sedan elpriserna rusade 2022 har många blivit mer medvetna om både avtal och elförbrukning. Kundservice märker att energifrågorna engagerar mer än tidigare.

– Många är oroliga över att elen inte ska räcka till eller att priserna ska sticka i väg. Vi får frågor om hur man kan påverka sina kostnader, säger kundservicechef Anneli Brun.

För att underlätta erbjuder Bodens Energi tjänsten ”Mina sidor”, där både privatpersoner och företag kan följa sin förbrukning, sina avtal och se sina fakturor. Det går också bra att ringa deras kundservice för att få råd eller få frågor förklarade.

– Att göra hållbara val är enkelt för våra kunder, all fjärrvärme är lokalproducerad och den el vi säljer är förnybar eller återvunnen, tillägger hon.

Med större elförbrukning i regionen förändras

också förutsättningarna för elhandeln. Tidigare har Norrbotten varit ett område med överskott av el, men prognoser visar att vi snart kan bli beroende av att i stället importera el. Det i sin tur kan komma att ge ett högre elpris i norr så att prisbilden blir jämnare över hela Sverige.

– Vi bevakar elmarknaden hela tiden och arbetar mycket noga för att erbjuda konkurrenskraftiga priser idag så väl som framöver, säger elhandelschef Anders Hjälte. Han menar att lokal elproduktion, i kombination med fjärrvärmens avlastande effekt, kommer vara viktig för framtidens elmarknad.

Elnätet förstärks

För att kunna möta framtidens behov krävs investeringar i elnätet. Det handlar både om att bygga ut till nya områden och att modernisera det som redan finns.

– Ett nära samarbete med Bodens kommun gör att vi kan planera investeringar i takt med utvecklingen. Men vi arbetar också med att korta avbrottstider och öka tillförlitligheten i elnätet, säger elnätschef Maria Berglund. Tack vare moderniserad teknik kan driftstörningar på landsbygden hittas snabbare och därmed minska

"Att göra hållbara val är enkelt."

påverkan för kunden. Inne i tätorten är elkablarna oftast nedgrävda, men på landsbygden är de luftburna och mer utsatta för väder och vind.

– Vi har haft stor hjälp av detta då det är långa avstånd på elledningarna ute på landsbygden. I stället för att behöva patrullera på området, får vi en bättre utpekning av var eventuellt fel är. Och kan komma till rätt plats direkt för att åtgärda problemet, säger hon.

Tillsammans bygger vi en hållbar energiframtid Boden står inför stora förändringar, men också stora möjligheter. Med ökad samverkan, teknisk utveckling och en växande medvetenhet bland bodensare är målet tydligt för Bodens Energi. Pålitlig, stabil och hållbar energi för alla bodensare – idag och i framtiden.

Anneli Brun, Anneli Strand, Maria Berglund & Anders Hjälte, Bodens Energi.

Ca 3700 villor i Bodens har fjärrvärme. 225 mils ledning och 100% hållbar energi.

Bodens kommun fortsätter områdesutvecklingen med en medborgardriven process där invånare får lämna synpunkter genom dialoger och enkäter. Metoden anpassas efter varje områdes behov och ska ligga till grund för framtida planer och budget.

Insatser har genomförts på områdena SveafältetLundagård, Norra Svartbyn, Erikslund, Fagernäs, Södra Svartbyn, Torpgärdan och Gruvberget samt Edeforsbygden i lite olika former.

– Under 2025 tar vi arbetet vidare på Bodens landsbygd. Vi har startat ett arbete i Råne älvdal där vi också knyter an till byggplaner och de bostadsförslag som togs fram i projektet Visioner i norr, säger Emma Lundqvist, samhällsbyggnadsstrateg.

Fokus sätts även på området runt Medborgarhuset i Bodens centrum. I det arbetet kopplas även tidigare och pågående utredningar och dialoger på, liksom samråd med fastighetsägarnätverket, Boden Tillsammans med flera.

Edeforsbygden skapar verkstad Ett konkret exempel på att gå från ord till handling är de medel som Bodens kommun fördelade för stöd till innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i bland annat Edeforsbygden.

– Vi fick 1,3 miljoner att fördela i vår bygd. Vi valde att låta bygden komma in med förslag på vad de vill göra och det resulterade i över tio olika projekt i flera olika byar och föreningar, säger Matilda Lundström, verksamhetsansvarig på Edeforsbygdens ekonomiska förening.

Svartlå använde sin del av medlen till att bland annat samla in och ta vidare bybornas idéer på samhällsutvecklande satsningar som gynnar hela bygden, starta en välbesökt och återkommande konst- och skördemarknad samt skapa en mötesplats för byns unga.

OMRÅDESUTVECKLING I CENTRUM OCH PÅ LANDSBYGDEN

Text & foto: Bodens kommun

Insatserna spänner över allt från konst, teater och film, till utomhusmiljöer, marknadsföring och ungdomsaktiviteter. Dessutom har projektmedel använts till att skapa underlag och ansökningar som kan växlas upp till större projekt inom bland annat LONA våtmarker och miljöprojekt i Laxede.

Stöd till innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Bodens kommun finansieras av Länsstyrelsen där Edeforsbygden är en av flera områden som omfattas.

Arbetet med ansökan av ett projekt inom LONA Våtmarker, som har inventerat återställning av våtmarker i Edeforsbygden som grund för en större insats, är ett av flera utvecklingsprojekt som har finansierats i Edeforsbygden.

TILLSAMMANS HÅLLER VI BODEN RENT

Nu finns klistermärken att hämta i Medborgarservice på stadshuset för dig som vill låta hundägare slänga bajspåsar i din soptunna. Det är enkelt: Klistra märket på din tunna och signalera till alla hundägare att här är en plats där man får bidra till ett renare samhälle.

Till hundägare: Förslut påsen ordentligt innan du slänger den. Kom ihåg att du alltid ska plocka upp efter din hund. Hundbajs hör inte hemma på trottoarer, gångvägar eller i parker. Håll våra gemensamma miljöer trevliga och tillgängliga för alla.

Hämta klistermärke!

Finns i Medborgarservice på stadshuset.

BODEN GODKÄND FÖR BLÅLJUSKOLLEN

Bodens kommun är godkänd för anslutning till Blåljuskollen!

Bodens kommun har nu blivit godkänd för anslutning till Blåljuskollen – ett viktigt steg för att förbättra samordningen mellan blåljusverksamheter och kommunen. Godkännandet innebär att kommunen leverera kvalitetssäkrad kartdata till blåljusaktörer, larmcentraler och utryckningsfordon. Insatser som rör räddningstjänst, polis och ambulans kan ske ännu snabbare och mer effektivt tack vare detta. Samhällsbyggnadsförvaltningen och enheten Fysisk planering står bakom arbetet med att ta fram aktuell data. Blåljuskollen sker i samarbete med Lantmäteriet och Trafikverket.

Foto:

BJÖRKNÄSGYMNASIET:

TEKNIKELEVER SKAPAR HISTORISKA RONDELLER

Skarpa uppdrag är extra motiverande. Det kan både lärare och elever på Björknässkolans teknikprogram skriva under på. Under vintern fick eleverna i årskurs två – på uppdrag av trafikenheten – skapa förslag till en rondellutsmyckning i Sävast. Inspiration skulle hämtas från historien.

Text: Anna Almqvist

Foto: Mats Engfors

Det är en solig och ovanligt varm dag i mitten av januari. Eleverna lägger sista handen vid sina tävlingsbidrag. Förslagen ska sedan delta i en omröstning bland bodensarna.

– Det är vi pedagoger som satt samman arbetsgrupperna, säger Susanne Hedlund Nilsson, lärare och programsamordnare vid teknikprogrammet. Allt vi gör ska förbereda eleverna för arbetslivet. Och där får du ju sällan välja vem du jobbar med.

Själv trivs Susanne utmärkt med både elever och arbetskamrater. I rondellprojektet jobbar hon tätt samman med Mohamed Jabal, lärare i konstruktion och Charlotte Lundmark, designlärare.

På teknikprogrammet arbetar lärarna ofta ämnesövergripande med olika innovationsprojekt och tävlingar för eleverna. Miljö och hållbarhet är alltid i fokus. Det riktigt lyser av entusiasm och stolthet hos de tre kollegorna.

– Vi är ett engagerat team, säger Susanne. Och vi har fantastiskt duktiga elever. När ungdomarna använder sina egna idéer i skarpa projekt, blir de extra motiverade. Eleverna får skapa något som blir till verklig nytta för medborgarna.

Just idag ska eleverna också skriva sina rondellpitchar. Med några korta meningar ska de kunna sälja in sina idéer. Agnes Granberg och Melker Olofsson berättar om sitt utsmyckningsförslag.

– Det hela börjar med myten om vikingen Sävar. Han kom hit på 1000-talet och påstods ha gett platsen sitt namn. Sedan går historien vidare, hela vägen fram till vår tid.

Skapande och kreativ teknik

Både Agnes och Melker uppskattar att blanda skapande arbete med teoretiska ämnen. Deras mål i rondellutmaningen var att bygga något som står ut och de brinner för sin idé.

Teknikeleverna Emil Larsson, Felicia Sundström och Elliot Samuelsson står bakom idé och design för Sävasts nya rondellutsmyckning.

– Vi har varit här på ledig tid och byggt, för det är så roligt, säger Melker. Det bästa har varit att se idén ta form, från en brun kartongbit till en färgglad, tredimensionell prototyp.

Agnes nickar instämmande. Både hon och Melker är nöjda med utbildningen och vill gärna rekommendera sitt gymnasieprogram till andra.

– Många tror att teknik är svårt. Men det är i själva verket skapande, kreativt och mycket kul.

Tävling som drog engagemang

Under februari fick bodensarna rösta fram sin favorit bland elevernas sju excellenta bidrag. Omröstningen –som hölls på Facebook – drog stort engagemang med närmare 2000 röster. Efter en jämn kamp landande vinsten till slut på bidraget Sävast älgfamilj med idé och design av Emil Larsson, Felicia Sundström och Elliot Samuelsson.

– Det känns jättebra och jätteroligt att vi får chansen att smycka rondellen, berättade Felicia Sundström efter vinsten. I Sävast bor en verklig älgfamilj som kommer tillbaka varje år och Sävast är också en väldigt familjär by. Det ville vi framhäva med älgfamiljen.

"Många tror att teknik är svårt. Men det är skapande, krea- tivt och mycket kul."

I skrivandets stund håller Emil, Felicia och Elliot på att skapa sitt konstverk i full skala och Sävast älgfamilj kan ses pryda rondellen i korsningen Teknikvägen/ Svängleden i Sävast.

Se alla bidragen!

På boden.se har vi samlat alla sju bidragen med prototyper som eleverna tagit fram. Skanna QR-koden för att komma till sidan.

Melker Olofsson och Agnes Granberg tog fram designen för Historierondellen.

Eleverna skapade egna prototyper. De fick även göra en säljande pitch.

"Det finns idéer, skisser och stora möjligheter."

– FREDRIK RÖNNBERG, KULTURCHEF

AVSTAMP I HISTORIEN: EN KULTURELL MÖTESPLATS I CENTRALA BODEN

I januari tog Bodens kommun över driften av den fastighet som inrymmer Bodens centrala kulturlokaler. Här pågår nu satsningar och planer både på kort och lång sikt, ledda av en ny kulturchef som brinner för kulturen.

Text & foto: Bodens kommun

Visionsbild: Stark Arkitekter

Fastigheten mitt i Boden spelar sedan många år tillbaka en viktig roll som mötesplats och för att skapa rörelse i centrum med kulturen som grund. Parallellt med direkta nödvändiga lösningar i huset pågår omfattande och långsiktig planering av hela fastighetens framtida utformning och innehåll.

Levande hus för kultur

– Det finns idéer, skisser och stora möjligheter. Vi har ett guldläge mitt i staden och ett hus med potential. Just nu gör vi det som behövs för att kunna ha ett levande hus med kultur för olika målgrupper och inriktningar, fram till dess att planerna är klara med hur det nya ska utformas, säger Bodens nya kulturchef Fredrik Rönnberg.

I huset finns ett stort antal värden som där det är möjligt ska tillvaratas och synliggöras som en del av det nya. Ett exempel som gjorts redan under våren är Bertil Linnés platsbyggda konstverk i Rondo, som delvis byggdes över i samband med tidigare års renoveringar. Konstverket har nu tagits fram i sin helhet och belysts.

På Rondo har det också skapats en utställning med gamla bilder på en del av den konst och design som prydde huset då det invigdes storstilat 1966, med visionen att bli ett hus som samlade kultur, handel och service.

En mötesplats för framtiden

Målet är att med avstamp i husets historia skapa en ny kulturell mötesplats för framtiden. Enkäter, workshops och dialog med olika intressenter, som kulturföreningar, fastighetsägare, handel, besöksnäring med mera, samlar in synpunkter och grund för planeringsarbetet.

Arbetet är organiserat i ett flertal delområden för att utveckla funktioner i huset som ger förutsättningar att skapa, utöva och ta del av kultur i olika former. Utöver detta undersöks även möjligheter att skapa fler mötesplatser för såväl föreningsliv, näringsliv, befintliga och nya bodensare och tillresta besökare.

Fredrik Rönnberg är ny kulturchef och driver utvecklingen av kulturmiljön i Boden. Skiss på hur det framtida kulturhuset kan se ut.

Lokalen Rondo i Medborgarhuset rustas upp.

KULTUR FÖR UNGA: BODENS FRAMTIDA ARRANGÖRER ÄR REDO

Kulturskolan i Boden är tillbaka i sina lokaler på Rondo och det med dunder och brak. De unga eldsjälarna i Bodens KulturCrew tar sina nyvunna kunskaper och arrangerar egna event – redo att sätta färg på Bodens kulturscen.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

Rondo (tidigare Folkan) på källarplan i Medborgarhuset är Kulturskolans hemmalokal som nu åter inreds och återskapas för deras ändamål. Här har de dans för hälsa, en showgrupp och musikalgrupp. Rondo är också hemmaarenan för Bodens nybildade KulturCrew.

Genom KulturCrew har ett tiotal ungdomar från högstadiet och uppåt fått lära sig mer om att skapa kulturarrangemang. Premiärevent arrangerades under våren: En rock metal-konsert där de själva har jobbat med allt från marknadsföring till att iordningställa lokalen, ljud, ljus med mera. Banden på scenen var Venegence, Traces och bodenbandet Syndafall.

Unga skapar kultur för unga

KulturCrew är ett koncept som vänder sig till barn och unga mellan 10 och 25 år och går ut på att deltagarna lär sig att planera och genomför arrangemang, på sin

Premiärevent:

skola, fritidsgård, kulturskola eller förening. Boden är en av de kommuner i Sverige och Norrbotten som har anslutit sig och bildat sitt första KulturCrew.

– Det handlar om att verkligen låta de unga själva skapa kultur för unga, och utgå från deras initiativ och vad de själva vill, förklarar Anna Johansson, Kulturskolan Boden.

– Det här är jättekul! Jag kom hit tidigt idag för att hjälpa till att fixa. Jag ska jobba vid merchbordet men först ska vi fixa skyltar till bandens loger, säger Aina Kristoffersson, som också går igenom bandens riders (önskelista, på vad de vill ha i logen).

Framtidens arrangörer och kreatörer I april arrangerades också Minikulturkraft. En kreativ och inspirerande workshop där unga i Boden samlades för att prata framtidsdrömmar och idéer för kultur i kommunen. Ungdomarna från KulturCrew var på plats för att berätta om projektet och de arrangemang som anordnats under våren.

Framåt planeras dessutom en spelkväll, ett lajvevent, “grill & chill” och en teaterföreställning. Parallellt med egna arrangemang får ungdomarna göra studiebesök hos allt från Norrbottensteatern till musikstudios, och även träffa länets övriga KulturCrews.

Under våren har ytterligare två KultureCrew bildats i Boden, ett av BodenArr och ett med konstinriktning.

Boden KulturCrew berättar om sitt första arrangemang under Minikulturkraft: Kultur för unga.

KulturCrew förbereder event på Rondo.

Rock metal-konsert på Rondo.

Bodens kommun har under vintern och våren testat smarta läkemedelsutdelare i en av våra hemtjänstgrupper. Försöket har varit mycket lyckat och nu börjar tekniken användas i hela Bodens kommun.

På väggen hemma hos Gerda Nordberg hänger ett inramat brev som hon fick från Kungen och Drottning Silvia i oktober: ”Våra varmaste lyckönskningar på 100-årsdagen”. Gerda är väldigt pigg för sin ålder och lagar lunch på egen hand, men får hjälp med olika saker av hemtjänsten och hemsjukvården.

Sedan i december har hon varit en av ungefär dussinet i Boden som testat de nya läkemedelsutdelarna.

Det handlar om smarta läkemedelsskåp som påminner patienterna om läkemedlen och delar ut påsar med rätt dosering vid rätt tidpunkt.

– Klockan 07 på morgonen och 15 på eftermiddagen lyser det en grön knapp. Då trycker jag bara på den, så säger den ”Ta tabletterna med ett glas vatten”. Så det är väldigt enkelt, säger Gerda.

Många fördelar

Om någon missat att ta läkemedlen efter ett par påminnelser så skickas en signal till Trygghets- och säkerhetscentralen på Bodens brandstation, där en av operatörerna kan ringa och prata direkt med personen. Vid behov skickas sedan hemtjänst till adressen. Fördelarna med den moderna tekniken är många – människor kan bibehålla mer självständighet i allt högre åldrar och den underlättar för vårdpersonalen att fokusera på arbetsuppgifter där fysisk närvaro krävs. Dessutom finns avvikelser där den mänskliga faktorn gjort att patienter inte fått sin medicin i rätt tid, och där är de smarta läkemedelsutdelarna till stor hjälp.

Se filmen!

Skanna QR-koden för att se filmen när vi gjorde ett besök hemma hos Gerda.

GERDA 100 ÅR HAR LÄKEMEDELSROBOT HEMMA

Text & foto: Bodens kommun

– Det handlar inte om att ersätta människor eller kollegor med maskiner, utan det handlar om att hitta säkra tekniska lösningar för att frigöra tid och resurser där vi verkligen behövs, säger Frida Lundström, verksamhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten.

Säker välfärdsteknik

Under de första tre månaderna i försöket delades drygt 2500 doser läkemedel ut, med en träffsäkerhet på 99,8 procent – alltså att patienterna fått medicinen i rätt tid. Från och med nu i maj erbjuds läkemedelsutdelarna till de flesta som har kommunal hemtjänst i Boden.

– Jag vill uppmana våra seniorer i hemtjänsten att våga prova den här välfärdstekniken, för att det är säkert. Hämtar de inte ut medicinerna så kommer vi att veta det, och vi kommer hjälpa till och påminna och sedan besöka, säger Frida Lundström.

Gerda berättar att det kändes lite konstigt i början men att hon vande sig snabbt.

– Man funderade ju allt, men nu är jag så tjenis med han. Han är så trevlig, har så trevlig röst. Jag undrar vars han bor någonstans i Sverige, säger hon och skrattar.

Läkemedelsroboten har många fördelar, både för de äldre och för vårdpersonalen.

HARADS UNGDOMSGÅRD GÅR DIGITALT MED DISCORD

I Harads har ungdomsgården tagit ett nytt grepp för att nå fler barn och unga i Edeforsbygden. Genom en digital ungdomsgård på den populära plattformen Discord skapas en tillgänglig mötesplats där unga kan delta i gemenskapen online. En trygg plats för de unga som av olika anledningar inte kan besöka ungdomsgården fysiskt.

Pokémon, fiske och frågesport samt spel som Minecraft och Roblox. När den fysiska ungdomsgården håller filmkvällar streamas det på Discord-servern. Språkbarriärer tas bort med hjälp av en bot som aktiveras på de meddelande som användaren vill översätta. Servern är dessutom uppdelad i olika ålderskategorier för att öka tryggheten ytterligare.

En vuxen närvarande

När Bodens kommun fick medel för innovativa samhällsbyggnadsprojekt, valde Harads ungdomsgård att satsa digitalt. Resultatet blev en virtuell ungdomsgård på Discord – en plattform många unga redan är vana vid att använda.

– För oss är det en självklarhet att ungdomsgården är lättillgänglig och vi vill även nå de som inte har möjlighet att komma till oss fysiskt. Vi vill skapa en plats där alla känner sig välkomna och trygga och kan umgås på ett ställe där det finns en vuxen närvarande, även online, säger verksamhetsledaren Felicia Bergqvist, som driver satsningen tillsammans med EDEK.

Trygg gemenskap på nätet

På den digitala gården kan ungdomarna chatta och lyssna på musik tillsammans eller skratta åt memes från serverns bottar. Här erbjuds också minispel som

Men kanske viktigast av allt är att det alltid finns en vuxen närvarande – även i den digitala världen. En särskild kanal, "Prata med Felicia", ger ungdomarna möjlighet att i lugn och ro prata med en vuxen utan att andra på plattformen ser och hör.

– Det är en väldigt viktig kanal. Här kan ungdomarna skriva om allt från små saker som dom vill göra mig uppmärksam på till större ämnen där de vill ha råd och stöd eller bara någon som lyssnar, säger Felicia.

Ett stöd för unga

För att gå med krävs ett kort introduktionssamtal och godkännande från verksamhetsledaren - ett tryggt sätt för alla deltagare och obehöriga kan direkt nekas.

Föräldrar uppmuntras också att använda Discords familjefunktion för att vara delaktiga i barnens digitala liv.

– Vårt mål är att minska utanförskap och att den digitala ungdomsgården nu kan skapa nya möjligheter till inkludering, gemenskap, delaktighet och stöd för unga i Edeforsbygden, avslutar Felicia.

Text: Bodens kommun

Harads ungdomsgård har skapat en trygg virtuell mötesplats för att nå fler unga i Edeforsbygden.

Foto: Freepik

BEKÄMPNING AV INVASIVA FRÄMMANDE VÄXTER

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt. Antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.

Utöver att skada arter och ekosystem kan även vatten-, skogs- och jordbruk drabbas av negativa konsekvenser till följd av utbredningen av invasiva främmande arter. Det här är ett komplext miljöproblem där alla behöver hjälpa till och samarbeta för att vi ska kunna rå på det.

Bäst stoppar vi de invasiva arterna genom att arbeta förebyggande, så att de inte kommer till Sverige eller sprids inom landet. De som ändå kommer hit måste snabbt upptäckas och bekämpas.

EU-listade arter som förekommer i Norrbotten:

• Jättebalsamin

• Jätteloka

• Tromsöloka

Övriga problematiska arter som kan komma att lyftas i den nationella förteckningen:

• Vresros

• Kanadensiskt gullris

• Blomsterlupin

Bekämpning av invasiva arter

Ta bort invasiva främmande arter / Om du upptäcker invasiva främmande arter i din trädgård, ta bort dem så de inte sprids vidare – ju tidigare desto bättre. EUlistade invasiva växter måste du ta bort, men vi rekommenderar dig att även ta bort andra invasiva växter för att förebygga problem i trädgården eller naturen. Var försiktig, för i samband med att man bekämpar dem är risken för spridning extra stor. Se till att få bort hela växten och framför allt de delar som förökar sig – frön och rotdelar. Bäst och lättast när det gäller vissa arter, är om man tar bort dem innan de går i blom.

Jättebalsamin / är en ettårig och storvuxen ört som kommer från Himalaya. Den sprids enbart med frön och kan blomma mellan juli och september. Förhindra att jättebalsamin sprids genom att slå den innan blomning och frösättning. Kom ihåg att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Återkom senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken.

Rapportering av fynd / Det är viktigt att du rapporterar fynd av en växt eller ett djur som är en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka någon skada. Du anmäler fynd på av landlevande arter på www.invasivaarter.nu.

NY E-TJÄNST: STÖD FÖR VÅLDSUTSATTA

Kommunens Mottagningen mot våld är för dig som är eller har varit utsatt för våld i nära relation. Via den nya e-tjänsten på boden.se kan du söka råd och stöd direkt. Det är konstnadsfritt, du får vara anonym och behandlarna har tystnadsplikt.

Skanna QR-koden med din mobilkamera för att komma direkt till e-tjänsten.

Illustration: Naturvårdsverket

LÄMNA TEXTILAVFALL PÅ ÅTERBRUKSBODEN

Nu kan du slänga utslitna strumpor, trasiga kläder och annat textilavfall hos ÅterbruksBoden på Kårbacken!

Nu finns två gröna kärl utställda på parkeringen vid ÅterbruksBoden på Flygfältsvägen 3B, Kårbacken. Här kan du lämna textilier som inte går att återanvända – till exempel trasiga kläder eller udda strumpor.

Bakgrunden är den nya lagen som ställer krav på separat insamling av textilavfall. ÅterbruksBoden är en naturlig plats för detta – här jobbar man redan dagligen för att minska prylsvinnet och ta till vara på det som medborgarna inte längre behöver.

Kärlen för textilavfall är öppna under bemannad tid, övrig tid är de låsta. Observera att det inte är tillåtet att lämna något utanför kärlen.

Fler kärl för återvinning av textilavfall hittar du på återviningscentralerna (Brännkläppen, Harads och Gunnarsbyn).

När du besöker ÅterbruksBoden: Passa på att lämna in prylar för återbruk och ta en titt i kommunens egna secondhandbutik! Mer information och öppettider hittar du på ÅterbruksBodens sida på boden.se

UPPTÄCK BODENS FÖRENINGSLIV!

Vill du prova på sporter och komma i kontakt med våra föreningar i Bodens kommun? I Fritidsbankens butik i centrum finns nu infokiosken där du själv kan ta del av information om sporter och aktiviteter samt hitta kontaktuppgifter till våra olika föreningar!

Skanna QR-koden för mer information och Fritidsbankens öppettider.

#DET SMARTA GRÖNA

Vad händer på din gata – just nu?

1

Byggprojekt

Boden växer

Vi ska bli fler, många fler och då behövs fler bostäder, lokaler och utrymme för skola och förskola, näringsliv och nya etableringar.

Utforska aktuella byggprojekt så vet du vad som händer nära dig

Infrastruktur 2

Smart och grönt

Just nu utvecklas och byggs nya vägar, ledningar och även järnvägsspår i Bodens kommun.

Följ pågående och planerade infrastrukturprojekt för framtidens Boden.

3

Planer

Framtidens Boden

Den gröna samhällsomställningen innebär ett förnyat Boden. Här planeras områdesutveckling och innovationsetableringar.

Se vilka detaljplaner och utvecklingsområden som finns för kommunen.

Anmäl dig till nyhetsbrevet!

Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här och nu tar vi ett samhällskliv som motsvarar 20 års utveckling – men i Boden sker det på bara fem år. På bodenxt.se kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev samt ta del av planer, projekt och etableringar.

Missa inte det som pågår i Boden – just nu!