Nr 2 ~ 2024
dag med Maria och Inger
PERSONLIG ASSISTENT – ETT
Duon möter vardagens utmaningar med värme och humor. | SID 30–31
Frostbound Studios tar fram dataspel som gör skillnad. SID 8–9
Framtidens föreningsliv och Mötesplats Boden. SID 12–16
Undervisning som möter framtidens arbetsmarknad. SID 24–28
Kommunalråd
Vår kommuns utveckling avgörs av vår förmåga att behålla våra nuvarande bodensare och få fler att flytta hit till alla de spännande jobb som skapas här – just nu!
Framtidens kompetensförsörjning har blivit en allt hetare fråga. Inom de närmaste 5–10 åren går stora årskullar i pension och i Boden skapas det samtidigt tusentals nya arbetstillfällen. Tillväxten är både glädjande och en spännande utmaning på en och samma gång.
På Boden Industrial Park reser sig stommen till Stegras stålverk allt högre. Det händer här, det händer nu och vi behöver behålla kompetens i Boden samtidigt som många fler flyttar hit från andra delar av Sverige och hela världen. Våra unga bodensare som går i skolan kommer att stå för en stor del av vår framtida kompetens. På sidorna 24–28 kan du läsa om skolans utvecklingsarbete och hur hög kvalitet i utbildningen rustar eleverna för framtidens arbetsmarknads behov.
En fantastisk plats att leva och bo på År 2030 ska vi vara 33 000 invånare i hela kommunen. Många av de som flyttar hit för arbete kommer att ha med sig sina familjer, med barn som ska gå i förskola eller skola. De kommer, precis som vi som bor i Boden i dag, att vilja ha kultur, handel, nöjen, fritidssysselsättningar och mycket mer. Det skapar i sin tur ännu fler arbetstillfällen. Vi står alla inför
den gemensamma och positiva utmaningen att hitta rätt personer till rätt arbetstillfällen i vår växande kommun.
Vi måste arbeta tillsammans för att göra det attraktivt för ännu fler att bli bodensare.
Det finns många saker som gör Boden till en fantastisk plats att leva och bo på. En sak som många uppskattar är en välkomnande arbetsmiljö med möjligheter till balans mellan arbete och privatliv. En meningsfull fritid med aktiviteter, intressen och sammanhang utanför jobbet är en annan. På sidorna 12–15 kan du läsa om Mötesplats Boden och framtidens föreningsliv.
Hållbar arbetsmarknad
I den enorma samhällsomställning som vi har gått in i behöver vi arbeta för att skapa nya lösningar där företagen, utbildningsväsendet samt kommunen och andra myndigheter jobbar tillsammans för att vi ska ha en hållbar arbetsmarknad där bodensarna trivs och vill vara kvar.
Vi är mitt inne i väldigt spännande tider med positiva utmaningar som vi inte har sett på många, många år. Vi måste växa oerhört snabbt och mycket som behöver göras. Många kloka och engagerade bodensare lägger ned stort arbete för att lösa dessa utmaningar.
Tack för att du är en del av vår fina kommun och bidrar till vår gemensamma utveckling –tillsammans bygger vi hela Boden starkt för många generationer framöver!
04
05
06
Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad.
instagram.com/bodenskommun
facebook.com/bodenskommun
youtube.com/bodenskommun
När den här QR-koden dyker upp finns det även annat material kopplat till reportaget, till exempel en film eller webbsida med mer information. QR-koden kan du scanna med din mobilkamera, då dyker en länk upp som tar dig vidare.
Norrbottens första certifierade restaurang- & livsmedelsutbildning
Innovativt utbildningsprojekt i vården
Medarbetare tackas efter 25 år
07 De har tagit fram nya Boden-appen
08
10
Matlagningsspelet som gör skillnad
Kreativt stöd för Bodens framtid
11 Mottagningen mot våld ska göra det lättare att söka hjälp
12
Mötesplats Boden – för framtidens föreningsliv
19 Bättre plaståtervinning –nyckeln till lägre utsläpp
20 Hållbar arbetshälsa inom vård och omsorg – med träning på arbetstid
22 Nära samarbete för smidig tillväxt
24 Skolan i Boden: Undervisning som möter framtidens arbetsmarknad
26 BUUS
27 Lärare forskar i det egna klassrummet
28 Flexibla utbildningsalternativ
29 Återvinningen fyller 30 år!
30 Personlig assistent – Ett yrke med hjärta och omtanke
32
Gestaltningsprogram: Sveafältet Lundagård
34 Här byggs nya bostäder i Boden
35 Ny avfallsplan för minskat avfall och ett hållbart Boden
36 Fler elskåp förskönas med konst
38 Samtal för trygghet och patientsäkerhet
39 Bryggan: Arbete för att fler elever ska ha god skolnärvaro
Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.
Redaktör/Grafisk formgivning: Sandra Sohlman
Ansvarig utgivare: Jens Andersson
Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden
E-post: komm@boden.se
Upplaga: 15 500 exemplar
Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak
Omslagsfoto: Patrik Öhman/KOMM
Foto: Mats Engfors/Fotographic, Bodens kommun, Jesper Matti/EZ Agency, Cecilia Egefjord Ågren/Bodens Energi
Text: Anna Almqvist/Studiotext, Cecilia Egefjord Ågren/ Bodens Energi, Bodens kommun.
Björknäsgymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram har som första gymnasieutbildning i Norrbotten genomgått och klarat branschorganisationen Visitas certifieringsprocess.
Efter en lång och gedigen process har Björknäsgymnasiets restaurang- och livsmedelsprogram klarat besöksnäringens egen kvalitetssäkring. Certifieringen innebär att utbildningen har ett nära och tätt samarbete med företag i besöksnäringen. På så sätt kan utbildningen säkra att eleverna får moderna kunskaper anpassade efter dagens krav.
Håller mycket god kvalitet
– Arbetet med certifieringen har varit en lång process, både för mig som rektor såväl som för programmets lärare. I vårt arbete har vi verkligen gått igenom vår verksamhet på flera sätt. Både det dagliga arbetet i skolan, likväl som det arbetsplatsförlagda lärandet.
Vi erbjuder en utbildning av mycket god kvalitet samt ett brett nätverk av kontakter till våra elever. Känslan av att ha nått målet är angenäm och vi ser med tillförsikt på vad det kommer att föra med sig i framtiden, säger Åsa Lundgren, rektor Björknäsgymnasiet.
Attraktiv utbildning för framtiden
Den lokala restaurangnäringen välkomnar också certifieringen stort:
– Det är otroligt roligt att få ett bevis på att vi i Boden har en utbildning av högsta kvalitet. Givetvis märker vi av kvalitén när vi tar emot utbildningens elever på APL och det säkerställer också att vi får kompetent personal i vår bransch framöver, säger Rikard Mattsson, ägare av Bryggmästarn i Boden.
– Det är glädjande att Björknäsgymnasiet klarar kriterierna och nu blir certifierad. Förutom att det ger anställningsbara elever så kan vi se att det stärker attraktiviteten och kvaliteten på deras gymnasieutbildning och därmed leder till ett ökat söktryck, säger Peter Thomelius, chef kompetensförsörjning på Visita samt ledamot i certifieringsnämnden.
Socialförvaltningen i Boden har, tillsammans med den kommunala vuxenutbildningen, fått närmare 10 miljoner kronor i stöd från Europeiska socialfonden. Under tre år ska de genomföra lärande insatser ute på arbetsplatserna för att höja kompetensen inom äldreomsorg och hemtjänst.
takt som socialförvaltningen behöver för att klara sitt kompetensbehov. Vi behöver testa något nytt och det har vi möjlighet att göra i projektet, säger Maria Rendahl, rektor på vuxenutbildningen i Boden.
Utbildning på arbetsplatsen
Projektet, kallat KLIV – kompetenslyft i vården – ska höja kvaliteten i verksamheterna och möjliggöra för fler medarbetare att skaffa sig ökad behörighet i vårdyrket. Rekryteringsbehoven inom omsorgen är idag stora i hela landet. I Norrbotten där arbetslösheten är låg är det än svårare att rekrytera. En relativt stor andel av de som idag arbetar i den kommunala hemtjänsten eller äldreomsorgen saknar helt eller delvis utbildning samtidigt som allt färre väljer att utbilda sig. – Under flera år har vi på vuxenutbildningen sett en minskning i antalet elever som studerar vårdkurser. Eleverna behövs på sina arbetsplatser och har svårt att hitta tiden att studera. Om vi fortsätter på samma sätt som vi alltid gjort kommer vi inte kunna utbilda i den
Det innovativa i projektet ligger i att flytta ut utbildningen från skolan ut till arbetsplatsen. Lärandet och kompetensutvecklingen ska integreras i det praktiska dagliga arbetet. Genom att utbilda så kallade yrkesinstruktörer i verksamheterna kan en stor del av de obehöriga medarbetarna ta del av insatserna.
Då yrkesinstruktörerna befinner sig på arbetsplatserna uppstår en möjlighet att skräddarsy utbildningsinsatser efter deltagarnas individuella behov. Det kan innebära utbildning på arbetsplatsen, i metodrum men även validering mot nationella yrkeskurser. Målet är att projektet ska ha minst 200 deltagare.
– Det här projektet kommer att höja kvaliteten i våra verksamheter. Det ger även våra medarbetare en möjlighet att utvecklas i sin profession och stärka sin yrkesidentitet, säger Andreas Törnberg, verksamhetschef för äldreomsorgen i Bodens kommun.
Projektet börjar i september och pågår fram till sommaren 2027.
Efter ett medborgarförslag uppmärksammas nu alla som har haft sysselsättning eller daglig verksamhet med en gåva som tack för lång och trogen tjänst i Bodens kommun.
– Det betyder mycket att känna sig behövd, säger Catrin, som är en av de personer som tackades.
Just denna gång var det Camilla, Catrin och Daniel som uppvaktades.
– Det här trodde jag inte, att jag skulle få så här mycket, säger Daniel med ett stort leende.
– Det betyder mycket att ha ett jobb med olika uppgifter, träffa kompisar och känna sig behövd, säger Catrin.
Alla ska uppmärksammas
I Bodens kommun får alla som har varit anställda i 25 år en gåva av kommunen. Sedan i fjol hålls även en ceremoni med gåva och tack till de medarbetare som har jobbat länge åt kommunen i daglig verksamhet och sysselsättning. Totalt finns det åtta arbetsplatser med cirka 200 medarbetare som erbjuder daglig verksamhet eller sysselsättning i Bodens kommun.
Betydande arbetsuppgifter
Vissa av medarbetarna har jobbat hela sitt vuxna liv med betydande uppgifter i kommunens tjänst men avlönade via andra former. Utmärkelsen sker löpande över året på de olika arbetsplatserna och nyligen hölls den första ceremonin i grupp. – I 25 år har ni jobbat och kämpat och kommunen vill nu uppmärksamma er som har daglig verksamhet och sysselsättning. Stort tack! Med dessa ord överlämnade Susanne Rosenius, enhetschef arbetsmarknad och lärande, blommor och ett presentkort på 1000 kronor vardera från Bodens kommun, precis som alla andra kommunanställda får efter 25 år.
Frågan om att alla medarbetare, även i andra anställningsformer, ska uppmärksammas, väcktes via ett medborgarförslag 2023. Det var Matilda Lundström som lämnade förslaget som fick så stort stöd av många att det togs upp till behandling och gick igenom politiskt.
– Jag tycker det är självklart att alla som gör ett jobb ska få uppmärksammas, oavsett varifrån lönen kommer. Det känns fint att det görs nu, säger Matilda Lundström.
Bodenförslag
Vill du också vara med och göra skillnad? Alla som är folkbokförda inom Bodens kommun kan lämna medborgarförslag antingen via e-tjänst eller på papper. Förslaget anslås på kommunens webb och ska samla minst 50 röster från personer över 13 år folkbokförda inom Bodens kommun inom tre månader. De förslag som uppnår 50 röster överlämnas för politisk behandling till berörd instans.
Scanna QR-koden för att komma till e-tjänsten på boden.se.
Bodens kommun tar ett spännande kliv framåt med lanseringen av den helt nya appen: Mitt Boden! Denna app är inte bara en ersättare till den tidigare versionen, utan en rejäl uppgradering som kommer att förändra hur du upplever och interagerar med kommunen.
Med Mitt Boden har du kommunen i din hand. Här kan du hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna, spännande evenemang, och viktig driftinformation. Tillsammans med befintliga e-tjänster blir det enklare än någonsin att kontakta kommunen och få hjälp när du behöver det.
Behov av en modernare app
Bakom arbetet med att ta fram den nya Bodenappen står kommunikationsenheten med webbredaktör Camilla Arvidsson samt digital marknadsförare Beatrice Isaksson.
Ladda ner Mitt Boden!
ning till matsedeln på förskolan och kommunens eventkalender – allt samlat i en användarvänlig plattform, säger Camilla Arvidsson.
Arbetet med att ta fram appen har pågått i ungefär tio månader. Från en demo i slutet av förra året till att appen stod klar och lanserades nu i oktober.
– Det känns fantastiskt att kunna visa för våra invånare att vi, trots den stora samhällsomställningen som Boden genomgår, fortsätter att investera i dem. Med nya, innovativa kommunikationsverktyg vill vi förenkla vardagen för bodensarna, säger Beatrice Isaksson och fortsätter: – Med en snygg design, lättillgänglig information och en app som kan anpassas efter individuella behov känns det som att vi tagit ett stort steg framåt.
Fler digitala satsningar
Appen finns på både svenska och engelska och uppdateras kontinuerligt med nya funktioner och förbättringar som kommer att göra samhällsinformationen ännu mer tillgänglig för alla i Boden. I skrivandet stund har den nya appen över 3500 nedladdningar. Även om arbetet varit gediget med en del utmaningar ser Camilla och
UF-företaget Frostbound Studios träffar enhetshef och gruppledare från kommunens dagliga verksamhet. Tillsammans ska de ta fram ett matlagningsspel anpassat för personer med SoL- eller LSS-beslut. Spelet blir ett verktyg för lärande som i längden bidrar till en mer självständig vardag.
Det är tidig morgon på spelgymnasiet
Gamedev och dagens lektioner ska snart börja. UF-företagarna Rakka, Julia och Lucas sitter framför skärmen och diskuterar sitt nya matlagningsspel. Nyckelpersoner i spelprojektet är ett gäng speltestare från kommunens dagliga verksamhet.
Text: Anna Almqvist
Foto: Mats Engfors
I Återbruksverkstan, en av kommunens dagliga verksamheter på Gammeläng, arbetar personer som av olika anledning står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Arbetsuppgifterna är individuellt anpassade med målet att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Fokus ligger på social gemenskap, att få utföra riktiga arbetsuppgifter och öka förmågan till en självständig tillvaro. Idén till matlagningsspelet föddes ur det sistnämna.
– Många av våra medarbetare har inte kläm på hur man lagar god och näringsriktig mat, säger Johan Boström, enhetschef Gammeläng. Dataspelet blir en hjälp för dem att skapa egenmakt och kommer att göra verklig nytta i deras vardag.
Roligt och meningsfullt Björn Eriksson är gruppledare vid Återbruksverkstan. Han menar att spel av olika slag är bra sätt att uppmuntra till lärande.
– Vårt mål är att stötta de som har sin sysselsättning hos oss att bli mer självständiga. Spelelement som poäng, nivåer och andra belöningar ökar motivation och engagemang. Lärandet går av bara farten.
Rakka Bogdanoff, Julia Eriksson och Lucas Junkka Bideke läser sista året på Björknäsgymnasiets spelprogram GameDev.
När deras UF-företag Frostbound Studios fick erbjudandet att ta fram ett matlagningsspel i samarbete med kommunens dagliga verksamhet nappade de direkt.
– Idén kändes både rolig och meningsfull, säger Rakka, vd och produktionsledare. Dessutom gjorde det att vi snabbt kunde komma igång med vårt företag.
Julia är företagets art director och hon håller med. – Det känns inspirerande att jobba med speltestarna från Gammeläng. Jag blir glad när jag hör att de gillar vad vi gör. Deras idéer och förslag är mycket värdefulla när vi utvecklar spelet vidare.
En digital kokbok
Matlagningsspelet går under arbetsnamnet Kokboken. Målet är att lära sig laga mat på ett lustfyllt sätt. Det handlar om att samla poäng och laga till en god, prisvärd och nyttig maträtt.
Spelet ska bli så likt verkligheten som möjligt och det ska gå att laga mat på riktigt samtidigt som att man spelar.
– Vi siktar på att det ska finnas fem maträtter i spelet, säger Lucas, programmerare. Vi får se hur mycket vi hinner innan det ska släppas till våren.
Samarbetet med gänget från Gammeläng har gett mersmak. Alla tre kollegor vill gärna jobba vidare med sociala spel i framtiden.
– Det är häftigt att sätta ihop en produkt som kan hjälpa någon, säger Julia. Det motiverar oss att göra något större. Kanske kan vi fortsätta arbeta tillsammans även efter utbildningen.
En affärsutvecklare ska hjälpa fler kreatörer i Boden att växa och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Satsningen är en del av projektet North Creative Nodes.
North Creative Nodes är ett regionalt initiativ som syftar till att stärka kulturella och kreativa branscher. Genom att öka stödet till företag och verksamheter inom dessa branscher vill Bodens kommun, en av parterna i projektet, bidra till hållbar tillväxt och skapa förutsättningar för kreatörer att vara en aktiv del av den pågående samhällsomställningen.
– Den kulturella sektorn är mycket bred och har ofta haft svårt att samla sig, särskilt eftersom 80 procent av företagen består av en enda person, säger Fredrika Johansson, projektledare.
I Boden rekryteras nu en affärsutvecklare till Boden Business Park. Affärsutvecklaren ska stötta lokala och regionala kreatörer med affärsrådgivning, nätverkande och hjälpa dem att hitta nya marknader.
"Vi hoppas att projektet ska leda till en starkare bransch."
Fredrika Johansson, projektledare för North Creative Nodes, vill öppna upp för samarbeten mellan branscher och öka förståelsen för vilka positiva effekter som finns i att samarbeta med kulturella och kreativa företag.
– Vi kommer att fokusera mycket på att skapa mötesplatser, både mellan företag inom branschen och med andra branscher, säger Fredrika Johansson.
Vill öka förståelsen
En stor del av arbetet handlar om kompetenshöjande insatser, där företag får möjligheten att utveckla varandra och samtidigt dra nytta av stödfunktioner som redan finns, men som idag inte utnyttjas fullt ut.
– Tyvärr är det en låg andel företag som tar del av företagsstöd eller andra affärsstödssystem, vilket begränsar deras utvecklingsmöjligheter, säger Fredrika.
Projektet vill även öka andra branschers förståelse för hur de kan samarbeta med kulturella och kreativa företag och vilka positiva effekter dessa samarbeten kan ge.
– Vi hoppas att projektet ska leda till en starkare bransch där företagen känner att de är en del av en större helhet och slipper känna sig ensamma. Det skulle öppna upp för fler affärsmöjligheter och bidra till tillväxt, säger Fredrika.
Kultur för ett levande samhälle
En stark kultursektor har ett tydligt samband med ett levande samhälle. När konstnärer och kreatörer får rätt förutsättningar att utveckla sina verksamheter, skapar det attraktiva platser där människor vill bo och nya invånare vill slå sig ner.
– För många företag kan en tillväxtresa innebära att gå från deltid till heltid. Om fler företag gör den resan kan det ha en betydande påverkan på samhället.
Projektet North Creative Nodes pågår till 2027. Partners är Boden Business Park, Luleå kommun och Piteå Science Park i samarbete med Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Region Norrbotten, Bodens kommun, Piteå Kommun, Luleå kommun och Sparbanken Nord
På Mottagningen mot våld erbjuder vi råd och stöd kring tankar och upplevelser av våld. Vi arbetar för att våld i nära relationer ska upphöra.
Välkommen att ringa:
Katharina Ängtoft
Tel. 0921-62915
Therese Sehlstedt
Tel. 0921-62778
Bodens kommun bedriver ett systematiskt arbete för trygghet och att våld i nära relationer ska upphöra. Som en del av det skapar Mottagning mot våld en ny e-tjänst.
– Hit ska våldsutsatta, utövare och anhöriga kunna vända sig, säger Therese Sehlstedt och Katharina Ängtoft, behandlare vid kommunens socialtjänst. Det ska vara lätt att söka hjälp.
munens behandlare för ett inledande samtal. Även anhöriga kan vända sig hit för att få råd.
– Vi vill uppmana människor att inte vänta, säger Katharina. Och våld är inte alla gånger fysiskt. Det kan också vara psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. I samtal med den som kontaktar oss, reder vi ut vilken typ av stöd som behövs.
Erbjuder samtalstöd
Våldsutsatta behöver ofta akut hjälp, i ett första skede. De kan behöva stöd att lämna ett förhållande eller göra en polisanmälan.
Under senaste åren har anmälningarna om våld i nära relationer ökat. Trenden är tydlig i hela landet och det gäller även i Bodens kommun.
– Det kan bero på att fler söker hjälp, inte nödvändigtvis att våldet i sig blivit vanligare. I hela samhället talas det mer öppet om relationsvåld. Därför är det inte längre ett lika stort tabu, säger Therese Sehlstedt.
Syftet med e-tjänsten är att motverka våld i nära relationer. Tjänsten är under uppbyggnad och kommer att vara tillgänglig på kommunens webbplats.
Tar ett samlat grepp
Med den nya tjänsten vill socialförvaltningen ta ett samlat grepp. Till Mottagning mot våld kan både utsatta och utövare höra av sig och söka hjälp. Personer som söker blir sedan kontaktade av kom-
– Vi finns också som samtalsstöd över tid, för att bygga upp personens självkänsla och hitta ett sätt att förhålla sig till utövaren.
I nära relationer handlar det ofta om personer man delar hem och barn med, berättar Katharina.
För våldsutövare erbjuds stöd att bryta ett destruktivt beteende och hitta nya strategier att hantera sina känslor.
– Ibland kan det finnas en bakomliggande problematik och då guidar vi också vidare till andra former av stöd eller behandlingsinsatser, säger Therese.
Therese och Katharina vill sprida kunskap om den hjälp som finns att få. Därför är kollegorna ofta ute och möter bodensarna i samband med olika publika arrangemang, i samverkan med kvinnojouren, polisen och brottsofferjouren.
– Genom att synliggöra problemen vill vi sänka trösklarna och bryta stigmatiseringen, avslutar Therese, alla kan kontakta oss, direkt eller via e-tjänsten.
FöreningsBoden är öppen under gallerians öppettider. Varje vecka finns följande stående program:
Tisdagar 10.00–12.00: Frågor och svar om bidrag och ansökningar från Bodens kommun.
Onsdagar 14.00–16.00: Bolla idéer och få mer information
om kultur-, fritids- och ungdomsavdelningens verksamhet.
Torsdagar 11.00–13.00: Hur kan kommunen hjälpa föreningar att synas? Lämna idéer om en ny mötesplats i Boden till idéeträdet. Övriga tider kan du lämna förslagen i en önskelåda.
Scanna QR-koden för att boka FöreningsBoden (kostnadsfritt)
Fredagar 14.00–16.00: Försvarsmuseets pedagog berättar om museets verksamhet. Övriga dagar och tider är bokningsbara för din förening eller organisation – möt bodensarna på en central plats. Bokningen görs via Föreningsportalen (QR-koden) och är gratis.
Barn från olika nationaliteter samlas med ledare och föräldrar vid FöreningsBoden i Enter galleria. Konstnären Maria Hussami ställer fram färger och penslar och Mötesplats Boden dukar upp bullar. Tillsammans skapar de det idéträd som vi nu alla kan bidra till med önskningar om framtidens mötesplats i Boden.
Trädet och FöreningsBoden är en del av projektet Mötesplats Boden. Projektets mål är att möta delar av föreningslivets behov som har ringats in genom omfattande dialoger med representanter för föreningslivet. – Rapporterna som ligger till grund för det här projektet visade att vi behöver fler mötesplatser där föreningsliv, kommun och näringsliv samverkar och att föreningar behöver stöttning, bland annat med att nå ut med sina aktiviteter och evenemang, förklarar Charlotta Lennartsdotter, projektledare tillsammans med Mailin Ellingsen och Antonia Jeuthe.
Två mötesplatser förenades i en skaparverkstad då Mötesplats Boden bjöd in Rädda barnens verksamhet Barnvänlig plats från BIS (Boden Integration och Samverkan). Med konstnären Maria Hussamis handledning blev trädstammen lika fylld av mångfald som barngruppen som fick uppdraget att måla.
Lämna idéer till idéträdet Arbetet togs vidare av Prästholmsskolans fritidsgrupper som skapade löv. Trädet finns nu i FöreningsBoden på nedre plan mitt i Enter Galleria. Där kan alla som bor i Boden lämna idéer till hur en bra mötesplats bör vara för alla åldrar i vårt växande Boden.
Central mötesplats i Boden Ett konkret verktyg var att skapa en inledande fysisk mötesplats. På nedre plan i Enter galleria invigdes i somras FöreningsBoden. Där kan föreningar sätta upp affischer om sina evenemang, hålla miniworkshops för spontandeltagande och ge information eller marknadsföra kommande evenemang. Allmänheten kan lätt slinka in, se vad som händer, lämna idéer till projektet eller bara kravlöst sitta ner och samtala.
Målet är att lägga grunden för en ny permanent mötesplats utifrån önskemål som framkommer i projektet. Knutet till Mötesplats Boden finns ett antal referensgrupper från de olika målgrupperna.
Läs mer på nästa sida
Några exempel på vad som framkommit om en framtida mötesplats är:
• En trygg vuxen som barn kan spela spel och prata med.
• En plats för äldre att besöka tillsammans med barnbarn.
• Ett ställe där besökare både kan köpa och ta med egen fika.
• Ateljéer, danslokal, replokaler, studio och handarbetsmöjligheter.
• Ett ställe att gå till när det är dåligt väder eller bara träffa andra utan att konsumera.
Höstens projektaktiviteter:
Kulturfrukost där Bodens alla kulturaktörer bjöds in och uppmanades att lämna synpunkter och inspiration till lokalval och utformning av en framtida mötesplats. De fick också en med rundvisning i Folkets Hus utvecklingsbara utrymmen.
Provapå-aktiviteter där deltagare möts över åldersoch språkgränser, till exempel babyskoj, communitydans, halloweenpyssel, improvisationsteater, fotokurs, skapande för barn med intellektuell funktionsnedsättning samt kurs i sociala medier för föreningar och UF-företag.
Projektet är finansierat av Länsstyrelsen, Innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt och pågår till och med mars 2025. Projektägare är Bodens kommuns kultur-, fritids- och ungdomsavdelning.
...Och i behov av en scen, dansgolv, stolar, bord, toaletter eller något annat? Genom Bodens kommun finns det möjlighet att hyra utrustning för arrangemang inom kommunen.
För verksamma arrangörer inom Bodens kommun finns bland annat en mobil scen att hyra. Den är lämpad för konserter, dans, prisutdelning eller andra uppvisningar och uppträdanden.
Den är 48 kvadratmeter stor, har välvt tak, och går även att bygga upp med halva scenytan, det vill säga cirka 24 kvadratmeter. Även teknikramp finns.
Scenen är inte bokningsbar 1/10-15/4 p.g.a att taket inte tål snölaster.
För arrangörer finns också stolar, bord, innebandysarg, boxningspodium, orkesterpodium, dansgolv, mobil läktare och toalettvagn att hyra.
För mer information, priser och bokning: 0921-62299 eller bokning@boden.se
Som arrangör i
"Ungdomshaket, snackbar, hamburgare 3 spänn", står det på denna arkivbild tagen av fotograf Kjell Sandström (Kamera Norr). Bilden, som är tagen i Medborgarhuset, är en del av fotoutställning med gamla foton från Bodens mötesplatser från förr.
Under sommaren har en fotoutställning med gamla bilder från Boden varit uppsatt vid FöreningsBoden i Enter galleria. Nu är utställningen på Seniortorget och går därefter att boka av andra intressenter.
Text: Bodens kommun
Foto: Bodens kommuns bildarkiv
Folkan, Rondo, Opalen, Oscarias skor, Pressbyråkiosken, treläkarstationen, “pissgången”, Drottninggatan i vänstertrafik...
Kommunikationsenheten på Bodens kommun fick genom Christer Grönberg på fastighetsavdelningen och projektet Mötesplats Boden (finansierat av Länsstyrelsen) ta del av en stor fotosamling med sparade gamla bilder. Bilderna från gamla tiders centrala Boden, med naturliga mötesplatser och utrymme för kultur nära handel och nöjen, påkostade konstverk, materialval och designinslag, väckte ljuva minnen för vissa och wow för andra. Framförallt var den gemensamma åsikten att det var synd att bilderna bara skulle ligga i ett arkiv. Ett sidoprojekt inför invigningen av FöreningsBoden blev därför att utifrån ett urval av bilderna skapa en
utställning med avstamp i historien för att rikta tankarna mot en framtida ny mötesplats i Boden.
Utställningen har funnits att ta del av i Enter galleria i anslutning till FöreningsBoden hela sommaren. Där har förbipasserande uppmanats att själva dela med sig av sina minnen av de olika platserna, och beskriva hur de anser att en mötesplats i dagens Boden ska se ut.
Du kan boka fotoutställningen
Under hösten flyttade utställningen vidare till Seniortorget. Utställningen är bokningsbar för den som önskar ta stafettpinnen vidare till skolor, förskolor, företag, äldreboenden med mera. Den bokas på bokning@boden.se
Ta alltid en extra runda innan du lämnar bostaden för att se att alla levande ljus är släckta och spisen är avstängd (det kan vara svårt att se om ljusen är tända eller släckta i dagsljus, känn med handen om du är osäker).
Använd ljusstakar och ljusprydnader som är obrännbara. Glömmer du ljuset är risken för brand mycket stor.
Se till att det finns brandvarnare i bostaden – gärna flera –och kontrollera att de fungerar. Vad kan vara lämpligare än att göra det 1 december när du ändå har stegen framme för att hänga upp julgardiner och julpynt? Brandvarnaren ska vara placerad i taket.
Ställ inte ut gammalt julklappspapper i trapphuset. Det är din väg ut om det börjar brinna!
En brandfilt och en 6 kg pulversläckare bör varje hem ha. Det är nästan alltid någon annan än räddningstjänsten som släcker en brand.
Ringa alltid 112 om du upptäcker en brand eller om någon är i fara.
Scanna QR-koden för att läsa mer om förpackningar, avfall och återbruk.
Sortera dina förpackningar rätt – du som bor i flerfamiljshus kan sortera dina förpackningar i fastighetens tillhörande sop- eller miljörum. Ni andra behöver ta era förpackningar till en återvinningsstation (ÅVS).
OBS! Kom ihåg att använda biopåsen och knyt igen den väl.
Matavfall som frukt- och grönsaker, köttben, snacks, godis, tepåsar och kaffesump.
Plastpåsar, schampooflaskor, frigolit, plastfolie, tankrämstuber och creame fraische-burkar
Pasta- och äggkartonger, mjölk- och juiceförpackningar, mjölpåsar, papperkassar, toalettrullar, omslagspapper.
Konservburkar, kapsyler och kaviartuber. Även tömda sprayflaskor.
Snus, cigaretter, äggskal, blomjord, stearin, kattsand och hundbajspåsar.
Större plastföremål som plastkrukor, leksaker, plastmöbler, tvättkorgar och pulkor.
Tidningar, kuvert och postit-lappar
Skruvar, verktyg, grillgaller, stekpannor, värmeljuskoppar och tunga metallföremål.
Glasflaskor och glasburkar utan lock. Glas sorteras som färgat och ofärgat.
Tidningar, skrivpapper, reklamblad och pocketböcker.
Det som ej kan sorters till återvinning ska läggas i brännbart restavfall. Som blöjor, kuvert, snus, cigarettfimpar, ljusstumpar, plasthandskar, kattsand, hundbajspåsar, disktrasor och diskborstar.
Dricksglas, keramik, speglar, porslin och glödlampor.
Kuvert och postit-lappar
Matavfall och förpackningar som går återvinna.
För att minska de fossila koldioxidutsläpp som uppstår vid avfallsförbränning är det viktigt med noggrann avfallssortering. Enligt Tommy Vikström, bränslechef på Bodens Energi, bidrar en bättre sortering till både en renare miljö och lägre kostnader för avfallshantering.
Text & foto: Cecilia Egefjord Ågren
– Vi mäter för att ha koll på det fossila utsläpp som vi genererar. Det är något som krävs av vår verksamhet, säger Tommy.
Problemet är tydligt: förbränning av plastförpackningar bidrar till fossila koldioxidutsläpp. En förbättrad sortering där plast för materialåtervinning hamnar i rätt kärl skulle leda till betydligt lägre utsläpp. I dagsläget visar en analys av avfallet i Bodens kommun att 60 procent av soppåsarna är felsorterade. En fjärdedel av detta är matavfall, och cirka en tredjedel är förpackningar och tidningar som skulle kunna återvinnas.
Betydelsen av avfallstrappan Avfallstrappan, är en viktig riktlinje inom avfallshantering. Den betonar vikten av att först minimera mängden avfall, därefter återanvända, återvinna, utvinna energi och som sista alternativ deponera. Bodens Energis uppgift är att utvinna energi ur det avfall som inte kan återvinnas, men Tommy framhåller att man strävar efter att så mycket som möjligt ska materialåtervinnas.
– När vi tar hand om vårt avfall på rätt sätt leder det till att avfallet kan minimeras och återvinnas, vilket sparar både energi och naturresurser, säger Tommy. Han påpekar också att bättre sortering av förpackningar kan reducera restavfallet med upp till 40–50 procent, vilket i sin tur skulle kunna undvika prishöjningar av sophämtningskostnader.
Utmaningar och myter
Trots att många fortfarande tror på gamla myter om att allting bränns oavsett hur man sorterar, visar verkligheten ett annorlunda resultat.
Enligt statistik från Bodens kommuns senaste plockanalys slängs över 50 procent av plastförpackningarna i Boden i energiåtervinning (tidigare restavfall/brännbart) i stället för att återvinnas.
Bodens Energi genomför regelbundna kontroller av avfallsleveranser och utför platsbesök för att hjälpa till att identifiera felsortering. Last med stora mängder felaktigt sorterat avfall kan behöva tas tillbaka av avfallslämnaren.
En ökad medvetenhet bland bodensarna kan göra stor skillnad. Att använda avsedda kärl för plastförpackningar och lämna dessa på återvinningsstationer är ett viktigt steg. Dessutom kan återbruk spela en stor roll –innan något kastas, bör man överväga om det kan vara användbart för någon annan.
– Om vi gemensamt blir bättre på att sortera och återvinna, sparar vi både på miljön och våra resurser, avslutar Tommy.
Läs mer! På sidan 35 hittar du en artikel om nya avfallsplanen.
Sedan 2023 är Winternet Arbetshälsa och Friskvård Bodens kommuns egen interna företagshälsa. I år startade ett unikt forsknings- och utvecklingsprojekt som möjliggör träning på arbetstid samt en kartläggning av fysiska krav som främjar hållbar arbetshälsa för medarbetare inom vård och omsorg.
hållbart arbetsliv och det finns vetenskapligt stöd om att träning på arbetstid medför ökad upplevd god hälsa. Här ges möjlighet att utveckla hälsan hos de anställda genom hälsofrämjande aktiviteter. Vårt mål är såklart att framtida medarbetare är friska på jobbet.
Våga prata om prestation
Projektet syftar också till att undersöka vilka effekter som erhålls med träning på arbetstid avseende fysisk kapacitet, upplevd arbetsförmåga, upplevd hälsa och upplevd fysisk belastning i arbetet.
Forsknings- och utvecklingsprojektet är ett samarbete där Winternet, Socialförvaltningen och Luleå tekniska universitet krokar arm för att, i projektform, genomföra träning på arbetstid med vårdbiträden och undersköterskor i Bodens kommun.
– Forskning visar att yrkesprogram som till exempel vård- och omsorgsprogrammet har lägre fysisk status i jämförelse med andra gymnasieprogram. Det är jättekonstigt, men så är det, och de ska sedan ut i ett arbetsliv som är krävande, säger Mats Engström, verksamhetschef på Winternet.
Främjar ett hållbart arbetsliv Syftet med projektet är att undersöka vilket samband fysisk kapacitet har med den upplevda belastningen på arbetet hos medarbetare inom vård och omsorg.
– Kunskap om vilka fysiska kapaciteter som är viktiga för yrkesgruppen ökar möjligheten till ett
– Man måste våga prata om prestation. För många kan även en normal arbetsbelastning innebär att kroppen får gå på högvarv. Med små, basala förändringar kan många må bättre, sova bättre och orka mer. Detta kan hjälpa att till exempel få ner sjukskrivningstal samt minska konflikter. Vi pratar här om en total livskvalitetshöjning med bättre fysisk och mental hälsa dygnet runt.
Framtidens arbetshälsa
Winternet Arbetshälsa och Friskvård har ett bredare uppdrag än traditionella företagshälsor och har under flera år genomfört hälsomätningar på personal i samband med hälsoprojekt eller hälsofrämjande samtal. Det pågående projektet bidrar till framtidens hälsa som motsvarar en modern kommun och där arbetshälsa och forskning tillsammans kan främja och bygga hållbara anställningar för anställda i Bodens kommun.
Här får deltagaren testa sin uthållighet och styrka i ländrygg och säte.
Boden växer snabbt. Med det ökande antalet människor som vistas här ställs höga krav på effektiv samordning. Varje vecka hålls avstämningar mellan kommunen, Stegra och polisen för att säkerställa att allt fungerar så smidigt som möjligt.
Text: Bodens kommun
Foto: Mats Engfors & Bodens kommun
Just nu har Stegra två områden med tillfälliga entreprenörsbostäder i drift i egen regi, med ett tredje under uppbyggnad vid Boden Business Park. Antalet arbetare som hjälper till att bygga Stegras nya gröna stålverk ökar stadigt. Under hösten 2024 bor drygt 700 arbetare i Stegras egna bostäder på Nylandsbäcken och Slipvägen. Antalet förväntas öka successivt under vintern och våren.
Nära samarbete
Samarbetet mellan kommunen, Stegra och polisen har upparbetats ända sedan de tillfälliga bostäderna började planeras.
– Kommunens roll nu när allt är igång är att fortsätta samarbeta med alla berörda parter, säger Gabriella Snell, byggprojektledare vid projekt- och investeringsenheten i Bodens kommun.
Varje vecka sker snabb avstämning mellan kommunens projektledning för entreprenörsbostäder, trafik, projektkoordination Leva & bo, trygghetsarbete, Stegras ansvariga för entreprenörsbostäder och polisen.
Alla levererar in information om läget och insatser samordnas snabbt och effektivt då det behövs.
– Det kan handla om allt från ordning och reda till avfallshantering, trafiksituation, information och kommunikation, förklarar Gabriella.
Trygghet och säkerhet
Stegra har organiserat sina bostäder med bland annat väktarrondering och bemannad reception med personlig in- och utcheckning. Genom avtal med kommunen finns tydliga regler för boende i deras områden.
– Vi vill att de som kommer tillfälligt ska bo på våra boenden, dels för att avlasta bostadsmarknaden i övrigt, men det är också här vi kan ha koll. Från Stegras sida ser vi väldigt seriöst på att de boende följer regelverken och förbehåller oss rätten att avvisa boende om de missköter sig, säger Herman Klug, temphousing manager på Stegra.
Hjälpas åt
Sarah Ekbom, kommunpolis, påpekar fördelen med den typen av boenden framför privata villor och lägenheter som köps eller hyrs av företag där ingen vet vilka som rör sig eller vad som sker.
Både kommun, polis och Stegra tillägger att det är viktigt att bodensarna hör av sig om det är något som behöver åtgärdas.
Målet är att det ska fungera så bra som möjligt, både för de personer som bor här tillfälligt och för bodensare, och att det ökade antalet boende i Boden ska ge effekt även i Bodens handel, service, restauranger, besöksnäring med mera.
De temporära bostäderna är endast avsedda för personal som arbetar i Boden tillfälligt under uppbyggnadstiden av Stegras verksamhet på Boden Industrial Park. Personer som stannar längre hänvisas till permanenta bostäder och blir förhoppningsvis nya medborgare som skriver sig här.
Bodens kommuns ansvar är enligt ett politiskt beslut redan 2021 att tillhandahålla mark och tidsbegränsade bygglov för de tillfälliga bostäderna. Uppbyggnad, skötsel av områdena och återställande efteråt ansvarar Stegra för.
I Skolan i Boden träffas lärare och medarbetare verksamhetsövergripande för att tillsammans utveckla undervisning som möter framtidens arbetsmarknad.
"Vi
– Maria Jakobsson, chef skolutvecklingscentrum.
Hur kan skolan i Boden effektivt bidra till samhällsomställningen? Och hur bidrar kvalitet i utbildning till kompetens som möter framtidens arbetsmarknad?
Under hösten samlades 430 lärare och medarbetare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildningen för inspirerande kompetensutvecklingsdagar. Att samverka verksamhetsövergripande är viktigt i skolans arbete mot att nå gemensamma mål.
– Vi vill skapa motivation och framtidstro för våra elever som förenar kraft mellan skola och arbetsliv. Oavsett studiebakgrund ska Boden vara en plats för utveckling och en bra plats att leva och bo på, berättar Maria Jakobsson, chef skolutvecklingscentrum.
Framtidens kompetens
Skolan i Boden ska finns oavsett när i livet du väjer att utbilda dig, om du har bott i Boden hela ditt liv, om du nyligen flyttat hit och oavsett tidigare studiebakgrund. I utvecklingsarbetet finns tydliga mål att bredda elevernas erfarenhet av arbetslivet samt att i undervisningen visa på de valmöjligheter som finns.
– Eleverna är framtiden, framtidens kompetens, framtidens arbetskraft och det är vår uppgift att erbjuda undervisning och utbildning som möter arbetsmarknaden. Det ska kännas meningsfullt att gå i skolan och det ska aldrig vara för sent att utbilda sig, uppnå mål, utveckla kompetens eller byta bana, säger Maria.
Kompetenslyft för läraryrket
Utvecklingsarbetet innebär också en möjlighet att kompetensutvecklas som yrkesverksam inom skolan och arbetet finns i hela skolverksamheten, från förskolan till grundskolan, gymnasium och vuxenskolan.
På nästa uppslag kan du läsa om BUUS – Boden Utvecklar Undervisningen Systematiskt – ett nystartat kompetensutvecklingsprogram för Bodens grundskollärare. Målet är en kreativ lärmiljö, där elever får utforska och bygga kunskap i samspel med andra.
På uppslaget kan du även läsa om ULF-projektet, ett nytt projekt i kommunen, som innebär att lärare forskar i det egna klassrummet.
Fokus ligger på inlärning och ett pedagogiskt arbete som vilar på vetenskaplig grund där läraren har möjlighet att forska i områden som utvecklar den egna undervisningen.
Läs även vuxenskolans nya satsningar på flexibla undervisningsalternativ som möter ett växande behov i samhällsomställningen. Det hittar du på sidan 28!
Petronella Sirkka, skolchef grundskolan, leder utvecklingsprogrammet BUUS (Boden Utvecklar Undervisningen Systematiskt) för ett kreativt och utforskande arbetssätt i klassrummet.
Hur går lärande till egentligen? Och hur når man dit så fort som möjligt? BUUS är ett nystartat kompetensutvecklingsprogram för Bodens grundskollärare. Målet är en kreativ lärmiljö, där elever får utforska och bygga kunskap i samspel med andra.
Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors
Petronella Sirkka, skolchef för grundskolan, leder utvecklingsprogrammet BUUS – Boden Utvecklar Undervisningen Systematiskt.
– Alltihop började för fyra år sedan. Vi hade ett par skolor som genomförde en matematikutbildning i den så kallade Singaporemodellen. Metodiken bygger på ett utforskande arbetssätt där eleverna utvecklar lärande i levande samtal med pedagoger och klasskamrater. För något år sedan togs tråden upp vid en rektorskonferens. Kunde modellen fungera i andra ämnen också? Skulle arbetssättet kunna bidra till professionell utveckling för lärarna och ökad måluppfyllelse för eleverna?
Fick träna kickstart
Våren 2023 togs beslutet att starta kompetensutvecklingsprogrammet BUUS, i ett första steg för alla grundskollärare i kommunen. Nu är yrkesverksamma i olika
årskurser samlade i ett tjugotal ämnesöverskridande arbetsgrupper.
Maria Norberg är biträdande rektor vid byaskolorna i Harads och Unbyn. Hon välkomnar möjligheten att träffa lärare från andra skolor i kommunen.
– Det har saknats ett pedagogiskt sammanhang för oss att mötas, jag ser fram emot att få dela erfarenheter. Inför starten av BUUS, i början av höstterminen, fick lärarna en speciell utmaning. Alla skulle träna kickstart. – Det innebär att lektionen startar med ett gemensamt utforskande. Nyfikenheten väcks, eleverna ges tid att tänka och prova, och läraren lyssnar in och lyfter upp elevernas tankar och hypoteser. Sedan får de gemensamt ta del av varandras teorier och utifrån det arbetar de vidare, berättar Maria.
Möjlighet att utvecklas som lärare BUUS ska ge kommunens lärare en gemensam bas för samarbete och uppmuntra till ett utforskande arbetssätt i klassrummet. Petronella Sirkka betonar att många redan använder en liknande metodik. För dem som vill utvecklas i sin lärarroll öppnas nya möjligheter. – Med det här utvecklingsarbetet ser vi en chans att jobba mer processbaserat och utforskande, som det talas mycket om i de senaste läroplanerna. Men förändringar måste få ta tid, så det här är ett långsiktigt arbete. – Dagens samhälle behöver människor som kan samarbeta och tänka kreativt därför känns det både spännande och viktigt, avslutar Petronella.
Forskning pågår! Men det är inget eleverna i klass 1B och 5B på Prästholmsskolan märker av. Medan de diskuterar mattelösningar och byter frågekort med varandra, studerar lärarna Eva-Maria Wargh och Ann-Louise Strömbäck samarbete och språkinlärning.
Forskningsprojektet kallas ULF (Utbildning, Lärande och Forskning) och är ett av de första i sitt slag i Bodens kommun. Det hela började för några år sedan. I samband med en kurs genomförde Eva-Maria och Ann-Louise en mindre forskningsstudie tillsammans med lärarkollegan Lena Sandling.
Jobbar med språket
De tre lärarna undersökte hur strukturer för samarbete påverkade elevernas upplevelse av delaktighet i undervisningen. Kollegorna kunde alla se samma sak, oberoende av ämne.
– Elever som saknar ord för olika begrepp känner mindre delaktighet, säger Ann-Louise. Vi förstod att inlärning inte enbart hänger på samarbetsstrukturen utan man måste också jobba medvetet med språket. Det är viktigt att vårt pedagogiska arbete vilar på en vetenskaplig grund.
När kollegorna på Prästholmsskolan ville ta sin forskning vidare fick de stöd av arbetsgivaren att ansöka om medel till ett så kallat ULF-projekt. Ansökan beviljades och nu bedriver förstelärarna forskning i sina egna
klassrum, i samarbete med Luleå tekniska universitet. Inledningsvis studerade lärarna en vanlig metod för inlärning: EPA – Enskilt, Par, Alla. Här börjar eleven med att ensam formulera sina tankar kring ett begrepp. Sedan jobbar barnen i par för att slutligen dela kunskaper och insikter om begreppet i helgrupp. Lärarna noterade samma sak som tidigare. Elever med sämre ordförråd var mindre delaktiga.
– Vi blev nyfikna på vad som händer om vi ändrar ordningen i strukturen EPA. Eleverna fick arbeta i par och samtala med varandra redan från start. Följden blev en ökad grad av aktivitet och större engagemang bland alla elever, berättar Eva-Maria.
Utvecklar den egna undervisningen
Medan eleverna jobbar vidare i klassrummet berättar Eva-Maria och Ann-Louise mer om forskningsprojektet.
– Det finurliga med de här projekten är att du forskar i ditt eget klassrum på områden som utvecklar din egen undervisning. Vi hoppas att fler pedagoger i kommunen får samma möjlighet till praktiknära forskning.
I takt med den historiska gröna samhällsomställningen och industrietableringarna i Boden finns ett växande behov av vuxenutbildning. För att möta detta erbjuder nu Lärcentrum flexibla utbildningsalternativ inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), för dem som har begränsad möjlighet att delta i kurser under dagtid.
kan anmäla sig, säger Kristin Wikslund, biträdande rektor på Lärcentrum.
Lärcentrum har sedan tidigare erbjudit olika studiealternativ inom sfi, såsom "Flex" – en semidistanslösning för elever med oregelbundna arbetstider – samt kvällskurser för dem som arbetar heltid. Den växande arbetsmarknaden i Boden har lett till en ökad efterfrågan på flexibla studietider.
– Många av våra befintliga elever övergår från reguljär sfi till dessa flexibla studieformer, och även flera elever som nyligen påbörjat sfi söker sig till dessa alternativ.
Anpassat alternativ efter livssituation
Den pågående nyindustrialiseringen kräver en stor mängd ny arbetskraft och många av arbetstillfällena innebär rekrytering från andra länder. Bland annat har intresset för att lära sig svenska på kvällstid varit stort. För att möta behovet satsar nu Lärcentrum på en ny kvällsgrupp för sfi – en introduktionskurs för nybörjare. Satsning är ett svar på det ökande antalet personer som vill studera svenska men som har begränsad möjlighet att delta i ordinarie kursutbud under dagtid.
– Stegra framförde ett önskemål om kvällskurs för nybörjare och vi ser ett växande behov för detta överlag och valde att starta. Kursen riktar sig inte specifikt för anställda på Stegra, alla som vill läsa på nybörjarnivå
Genom att erbjuda sfi-kurser på kvällstid och flexibla studiealternativ kan utbildningen anpassas efter deltagarnas behov och livssituation, vilket gör det möjligt för fler att få tillgång till språkutbildning och inspirera dem att söka sig till sfi.
– Vi tror att detta inte bara kommer att ge deltagarna viktiga språkkunskaper, utan också stärka deras position på arbetsmarknaden, säger Kristin Wikslund och forsätter:
– Det är ett viktigt steg för att förbereda vår arbetskraft för framtidens utmaningar och möjligheter i Boden. Vi ser fram emot att fortsätta stötta våra deltagare på deras resa mot en framtid med nya möjligheter.
Bodens återvinningsmarknad med butik startade i oktober 1994. I 30 år har kommunens egen second hand-butik varit en drivkraft för återbruk och hållbar utveckling.
Roger Henriksson är en av nio tappra pionjärer som var med och startade upp verksamheten:
– Jag tror vi slog ett kommunalt världsrekord i snabbhet när vi efter bara två månader av förarbete kunde dra igång verksamheten, berättar Roger om uppstarten 1994. Genom åren har tusentals unika plagg, möbler och prylar fått nytt liv – ett viktigt steg i kommunens hållbarhetsplan för cirkulärt tänk och att minska sopberget. Lika viktigt är även den sociala hållbarheten som är en central del i verksamheten.
– Det stora och viktiga arbetet har inte varit att hantera begagnade saker, utan att ta hand om människor som av olika anledningar varit ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Många bodensare har genom Återvinningen fått en ny chans till utveckling, många har tagit den och kunnat ta sig framåt i livet, fortsätter Roger. Återvinningsmarknaden stod länge i korsningen Garnisonsgatan–Lundagårdsgatan, i Postterminalen, gamla Landstingstvätten. Lokalen där revs tidigare i år och flytten gick till nya rymliga lokaler på Kårbackens
handelsområde. En nystart för hela verksamheten som också bytt namn till Återbruksboden.
– Det är ett namn som bättre förklarar det faktiska arbete vi gör, återbrukar! Återvinning kan lätt förväxlas med att saker ska slängas. Här ser vi istället till att förlänga livslängden på prylar som är fullt fungerande, säger Peter Sundström, som idag är produktionsledare på Återbruksboden.
Kollegan Anna Velin fyller i:
– Nystarten innebär också bättre anpassade lokaler där vi lättare kan fånga upp personalens behov. Återbruksboden ska vara en plats där alla känner sig välkomna. För personalen kan det innebära arbetsförberedande insatser, att man har en sysselsättning, en avlastning eller ett avbrott i vardagen. Man ska kunna utvecklas och växa efter egen förmåga och mål.
Inspirerande hållbarhet
För varje år har verksamheten visat hur hållbarhet kan vara inspirerande, roligt och givande. Något som inte var självklart för 30 år sedan.
– Second hand-trenden var inte så stor när vi började men med fler aktörer på banan skapades en positiv våg där den lite skamliga stämpeln att handla begagnat tvättades bort. Jag är tacksam att ha fått vara en del av detta stora härliga pussel av människor som var och en bidragit, vare sig det handlat om verksamheten eller på det mänskliga planet, avslutar Roger Henriksson.
Wikberg har arbetat som personlig assistent i 14 år och beskriver yrket som omväxlande och meningsfullt. Idag jobbar hon hos Inger – tillsammans tar de sig an vardagen.
Det är en solig höstdag i september när vi träffar
Maria och Inger hemma i Ingers kök. Vardagen är i full gång, lunchen är precis bortdukad. För Maria har arbetsdagen redan pågått i några timmar.
Text & foto: Bodens kommun
Maria Wikberg har jobbat som personlig assistent i 14 år, ett yrke som hon fastnade för direkt efter gymnasiet. – Jag hade sikte på att bli förskollärare. Men efter gymnasiet vikarierade jag som personlig assistent i kommunen och på den vägen är det. Jag ville jobba med människor och jag fastnade för den stora variationen och bredden i yrket, säger Maria och tillägger: – Det finns ingen arbetsplats som är den andra lik för en personlig assistent. Nu har jag varit hos Inger i ett år, innan det var jag på en annan arbetsplats med helt andra förutsättningar.
Mycket humor
Inger är 67 år och flyttade till Boden som ung. Efter en stroke har kroppens högersida tappat rörelseförmåga och det är svårt att uttrycka sig i tal. Till hjälp finns assistenterna som stöttar dygnet runt och såklart
permobilen som gör det lättare att förflytta sig. Den får följa med på många utflykter.
Trots utmaningarna fungerar kommunikationen mellan Inger och Maria utmärkt, och att de båda har starka personligheter med mycket humor mellan sig lyser igenom under dagens alla moment.
Träning och kortspel
På dagens schema står bland annat träning, kortspel och en promenad. Först blir det en övning i att sträcka ut armar och ben. Maria håller upp sin hand så att Inger har en höjd att sikta på, först vänster ben, ”lätt”, sedan höger, ”aj”. Det är den sidan som bråkar och gör ont. Det får även bli några stå-övningar innan det är dags för en välförtjänt vila med ett parti kort. De båda tar plats vid köksbordet, Maria blandar kortleken:
– Nu är det på allvar.
Inger nickar menande: –Jo du!
Det kan bli många rundor kort under ett arbetspass och det är två vinnarskallar som sitter där vid bordet, matchen blir intensiv – det är vinna eller försvinna. Till slut går Inger segrande ur kampen och kan inte låta blir att fnissa skadeglatt.
– Du har bara tur!, säger den besvikna förloraren.
Inger måste hålla för munnen för att inte brista ut i skratt fullständigt.
När hon lugnat sig något tittar hon allvarsamt på sin assistent över solglasögonens kant: – Aldrig!
Dagarna fylls av olika intressen
Men det är inte bara kortspel som fyller vardagen. Inger umgås gärna med sin barn och barnbarn, går på stan, kollar i butiker, ser på film eller går på bio. På torsdagar träffar hon vänner och gör aktiviteter på ABF.
– Alla ska ha möjlighet till en fungerande, meningsfull och självständig vardag och det ser ju helt olika ut från person till person. Det är fint att kunna vara en hjälp till det, säger Maria och fortsätter:
– Men viktigt att belysa är också att vi assistenter inte finns här för att göra allt. De rutiner vi har här är noga framtaget och individuellt anpassade för att Inger ska kunna behålla och bygga upp sina förmågor på bästa möjliga sätt. Dyker det upp utmaningar stöttar vi och försöker lösa det tillsammans.
Innan Maria ska gå av sitt arbetspass vill duon hinna med en promenad i det fina vädret. Permobilen har
"Alla ska ha möjlighet till en fungerande och meningsfull vardag."
olyckligtvis fått punktering denna dag. Men med ett snabbt samtal till länsservice är ett nytt däck snart på plats och vi följer med ut på en promenad längs Bodån i höstsolen.
På frågan vad det viktigaste är att tänka på som personlig assistent, svarar båda:
– Att vara öppen och visa respekt och omtanke för andra människors liv och situation. Alla har bra och dåliga dagar och alla har olika förutsättningar.
Maria avslutar:
– Vill du jobba med människor och trivs med att hjälpa andra så tycker jag absolut att man ska söka som personlig assistent. Det är ett så viktigt och givande yrke.
Fem noder med olika karaktär, sammanbundna av ett huvudstråk. Det är den framtidsbild som ska förena människor, trivsel, trygghet och mötesplatser på Sveafältet Lundagård, där cirka 300 bodensare har tyckt till.
Text: Bodens kommun
Foto: Mats Engfors & Bodens kommun
Sveafältet Lundagård är en del av hjärtat i Bodens historia som nu tar ett nytt steg in i framtiden. Detta är ett av de första områdena där Bodens kommun började arbeta aktivt med medborgardriven områdesutveckling för några år sedan. Den grundläggande modellen med omfattande medborgardialoger, stadsdelsvandringar med mera, har nu utmynnat i ett så kallat gestaltningsprogram för området Sveafältet Lundagård.
– Gestaltningsprogrammet grundar sig i behov och framtidsdrömmar som framkommit genom digitala och fysiska dialoger och enkäter där strax över 300 invånare deltagit, förklarar Emma Lundqvist, samhällsbyggnadsstrateg och ansvarig för Bodenxts samarbetsområde Leva och bo.
Resultatet av dialogerna utgör grunden för gestaltningsprogrammet och de lösningsförslag som presenteras. Målet är att ge en gemensam framtidsbild för utveckling av Sveafältet Lundagård. Programmet innehåller utformningsförslag som ska vara möjliga att omsätta till konkreta åtgärder.
– För att möjliggöra detta har vi identifierat fem viktiga noder och ett huvudstråk i form av Drottninggatan. Alla har väldigt olika karaktär och lämpar sig för olika typer av aktiviteter och tempon, säger Gustav Hamlund, samhällsbyggnadsstrateg.
• DROTTNINGGATAN / Huvudstråket som går genom hela området binder samman de olika noderna, Bodens centrumkärna i öst och kasernområdena i väst. Belysning, sittplatser, fler övergångsställen och planteringar är några exempel på vad som föreslås för att skapa ett tryggt, säkert och välkomnande huvudstråk.
• GRÖNYTAN VID RÖDA TORGET / Den lilla ytan mellan Circle K och järnvägen har potential att utvecklas till entré till området från centrum. Fler belysningspunkter, en grusad gångväg, bänkar och plantering föreslås, liksom att platsen förtjänar ett namn.
• KANONPARKEN / Idag en naturlig park som utgör en entré från regementsområdet. I förslaget bevaras och förstärks grönområdets naturliga atmosfär med ett mysigt skogstema. Skulpturer, naturinspirerad lekfull belysning, stig, fler cykelparkeringar, sittplatser och möjlighet till snölek och utevistelse är fler förslag.
• MÖTESPLATS BLÅKLOCKAN / Mötesplats Blåklockan är redan påbörjad och ska vara en aktiv och grön mötesplats. Här har det gjorts planteringar av buskar och fruktträd, lekplatsen är renoverad och en befintlig kulle nyttjas som utsiktsplats året runt och pulkabacke vintertid. Området har fått en grillplats och i somras utegym och skatepark. Här planeras också odlingslotter och framtida utökade aktivitetsytor.
• AKTIVITETSOMRÅDE BJÖRKDUNGEN / Grönområdet beläget norr om Björkdungens förskola är ett befintligt aktivitetsområde med stora gräsytor, en tennisbana och en anslutande gång- och cykelväg. Områdets aktiva karaktär förstärks i förslaget där den multifunktionella gräsytan kan nyttjas för många olika typer av lek och aktivitet. Ytan nyttjas både av den intilliggande nybyggda förskolan och av allmänheten. Fler cykelparkeringar, mer belysning, sittplatser, mer växtlighet och möjlighet till vinteraktiviteter föreslås. Här finns också planer på en dagvattenanläggning för både nytta och nöje.
• NAVET / Idag finns flera naturliga mötesplatser mitt i området, exempelvis COOP, BIS och Svea borg. Förslaget lyfter möjligheten att skapa en tryggare och lugnare miljö för cyklister och fotgängare, sänka hastigheten, öka säkerhet och belysning, komplettera med sittplatser och planteringar. Möjlighet finns för flera aktörer och intressenter att utveckla platsens innehåll, verksamheter, utformning och gestaltning till ett nav.
Just nu pågår även områdesutveckling
i olika skeden på:
• Erikslund, Fagernäs, Norra Svartbyn
• Torpgärdan, Södra Svartbyn, Gruvberget
• Edeforsbygden
• Råne älvdal
Scanna QR-koden för se Emma och Gustav berätta mer om gestaltningsprogrammet Sveafältet Lundagård.
Behovet av bostäder är stort i Boden.
Bostadsbyggandet pågår på flera områden och ännu fler byggnationer planeras.
Boden växer – De nya jobben som har aviserats i norr kräver snabba fötter på alla plan, inte minst inom bostäder, som många gånger är den stora flaskhalsen när städer och regioner växer snabbt.
Sveafältet Lundagård är ett av de områden där bostadsbyggandet har tagit mest fart i Boden. Just nu pågår följande byggen:
MBT Nord: Bygger ett flerbostadshus i tre våningar med 21 lägenheter. Totalt blir det tre fastigheter med sammanlagt 45 lägenheter.
Bodenbo: Bygger två sjuvånings-hyreshus med 48 lägenheter i varje. Utöver detta bygger Bodenbo
även två nya flerbostadshus i kvarteret Nejlikan vid infarten till Boden från Jokkmokkshållet.
Tjärnbacken (Försvarsmaktens gamla övningsplats):
På området finns ett markanvisningsavtal där Lindbäcks Bygg och Cederfors planerar 150–200 lägenheter med blandade bostadstyper. Detaljplan hanteras under hösten. BODEN 57:67 (Åbergsleden, vid gamla försvarsmuseet): Detaljplan ska göras för möjlighet till fler bostäder. Pionjären fastighets AB planerar att bygga 20–30 nya bostäder i form av rad- eller parhus.
Håll koll med projektkartan
På bodenxt.se kan du ta del av det som händer i Boden – just nu! Projektkartan gör det möjligt att följa byggprojekt, detaljplaner och infrastruktursatsningar.
För att komma till projektkartan på bodenxt.se
Kommunfullmäktige i Bodens kommun har antagit en ny avfallsplan för åren 2024–2032. Planen är ett viktigt steg för att förbättra avfallshanteringen i kommunen och minska miljö- och klimatpåverkan.
Som en del av den nya avfallsplanen kommer Bodens kommun bland annat att successivt införa krav på transparenta sopsäckar vid återvinningscentralerna (ÅVC). Detta innebär att från och med 2025 måste alla som kommer med icke-transparenta säckar öppna dem och sortera innehållet på plats. Vill man slänga säcken utan att behöva öppna den, måste säcken vara transparent. Syftet är att förbättra sorteringen och säkerställa att avfallet hanteras korrekt.
Vägen mot ett hållbart Boden Den nya avfallsplanen ska långsiktigt styra avfallshanteringen mot
ett hållbart samhälle och tydliggör Bodens kommuns ambitioner inom avfallsområdet. Alla i kommunen uppmanas att ta sitt ansvar för att säkerställa en effektiv och miljövänlig avfallshantering. Enligt miljöbalken ska varje kommun ha en avfallsplan som ses över vart fjärde år. Avfallsplanen tillsammans med föreskrifter för avfallshantering utgör kommunens renhållningsordning. Den nya avfallsplanen påverkar och påverkas av andra kommunala planer och riktar sig till både medborgare, verksamheter och kommunens beslutsfattare.
Minska mängden avfall
Syftet med avfallsplanen är att minska mängden avfall, öka återanvändningen och materialåtervinningen samt minska avfallets miljö- och klimatpåverkan. Planen ger en översikt av den nuvarande avfallshanteringen, sätter upp mål för minskning av avfall och visar hur kommunen ska bidra till de nationella miljömålen.
Från 2025 införs transparenta sopsäckar successivt vid återvinningscentralerna. Detta för att förbättra sopsorteringen och säkerställa att avfall hanteras korrekt.
Bodens Energi, Boden Business Park och Kulturskolan fortsätter sitt samarbete med att förvandla elskåp i Boden till konstverk. Efter fjolårets pilotprojekt där elever från Kulturskolan prydde elskåp i centrala Boden med konst, planeras nu ytterligare konstnärliga insatser.
det innan, men genom detta får de möjlighet att uttrycka sina egna tankar och känslor i konsten, säger han.
För Anna-Karin Liljestrand, dramapedagog på Kulturskolan, är det viktigt att verken förmedlar glädje och hopp.
Med starka färger och uttryck hoppas hon att elevernas verk ska sprida positiva vibbar som livar upp, särskilt under våra mörka vintermånader.
– Det är viktigt att man blir glad. Vi vill att man ska få en positiv känsla av elskåpen. Verken ger också en tydlig bild av att något händer i Boden, och de skapar framtidstro, säger Anna-Karin.
För Bodens Energi är hållbarhet en central del av verksamheten, och att stödja kreativa uttryck i det offentliga rummet är ett sätt att stärka kopplingen mellan konst och samhällsengagemang. Kulturskolan får ett fortsatt förtroende att skapa de nya motiven, denna gång med elever i ett åldersspann på 8–15 år under temat hållbara energilösningar.
– Tidigare verk har bland annat handlat om hållbart resande och biologisk mångfald. Nu ser vi fram emot hur eleverna kommer att tolka nya aspekter av hållbarhet, energi och naturresurser i sina konstverk, säger Anneli Brun, kundservicechef på Bodens Energi.
Uttryck och känslor kring hållbarhet
Pablo Castilla, konstpedagog på Kulturskolan, uttrycker entusiasm över projektet och förklarar att en av de viktigaste aspekterna är att få eleverna att reflektera över hållbarhet.
– Framför allt handlar det om att väcka frågan: Vad är hållbarhet? Många av barnen har kanske inte tänkt på
Konst i hela kommunen
För att skapa en än mer levande kommun tittar man nu på möjligheten att förvandla elskåp på landsbygden. Bodens Energi ser vikten i att vara en närvarande och engagerad aktör i hela kommunen, inte bara i tätorten, och detta projekt är en del i arbetet med att stärka den lokala samhörigheten.
– Förutom att göra elskåpen och omgivningen lite vackrare, så känns det otroligt roligt att våra barn och unga med stolthet kan se sina alster runt om i kommunen, säger Anneli.
Uppmuntra till samhällsengagemang Anna-Karin och Pablo är eniga om att den här typen av projekt gör Boden till en plats där både barn och unga kan få växa genom kreativitet och samhällsengagemang.
– Vi ser fram emot att fortsätta det här arbetet och utforska ännu fler spännande teman i framtiden, avslutar Anna-Karin.
Under hösten har hälso- och sjukvårdsenheten besökt kommunens tre servicepunkter i Gunnarsbyn, Harads och Unbyn.
Hälso- och sjukvårdsenheten arbetar aktivt med patientsäkerhetsfrågor med målet att se de behov varje patient har för att känna trygghet, självständighet och få den hjälp hen behöver.
Bjuder in till samtal
Under höstens besök hos servicepunkterna har allmänheten välkomnats i syfte att ta del av information, ställa frågor och samtala med medarbetare från Bodens kommun samt Region Norrbottens hälsocentraler i Boden och folktandvården.
Kloka reflektioner
Bilderna är tagna på träffen i Gunnarsbyn den 10 oktober där ett trevligt och intresserat gäng lyssnade, frågade och fikade tillsammans med representanter från kommunens hälso- och sjukvårdsenhet och Lärkans hälsocentral. – Det är av stort värde att vi får till oss synpunkter, reflektioner och förslag i vårt arbete för en trygg och säker hälso- och sjukvård, säger Anneli Söderholm, kvalitetsledare, hälso- och sjukvårdsenhet ovh fortsätter: – Tillsammans gör vi skillnad och vi tackar alla deltagare för trevliga samtal, bra förslag och kloka reflektioner.
Bodens kommuns hälso- och sjukvårdsenhet tillsammans med Lärkan hälsocentral, på besök hos servicepunkten i Gunnarsbyn.
Petra Norén Hedberg är skolsocionom och behandlare på
Team stöd, socialtjänsten. Petra blir en del av Bryggan mellan skola och socialtjänst – en möjlighet till fler stödinsatser för eleven. Lars Pettersson Lindmark är rektor i Boden, de båda har varit med och jobbat fram formerna för Bryggan.
Genom den nya stödfunktionen Bryggan kan skolorna i Boden, tillsammans med skolsocionom, arbeta förebyggande för att fler elever ska ha god skolnärvaro.
Omfattande skolfrånvaro kan få svåra konsekvenser för barn och unga, både på kort och lång sikt. Ju längre tid elever är frånvarande, desto mer riskerar de att komma efter i skolarbetet och hamna utanför den sociala gemenskapen.
– Bryggan startas för att vi ser att vi behöver fånga upp elever tidigare innan skolfrånvaron blir befäst eller andra bekymmer växt sig stora. Genom att skolan och socialtjänsten samverkar i ett tidigt skede kan vi stärka förutsättningarna för att öka elevers närvaro, säger Petra Norén Hedberg, skolsocionom och behandlare på Team stöd.
Att trivas, känna sig trygg och må bra i skolan ökar chanserna för att uppnå utbildningens mål men är också en oerhört viktig skyddsfaktor för att må bra senare i livet. Bryggan är även en del i arbetet att möta upp den nya socialtjänstlagen som planeras att träda kraft i juli 2025. Lagen innebär att stödet från socialtjänsten ska bli mer lättillgängligt.
– Det känns otroligt spännande att utöka samarbetet med skolan och jag tror verkligen att det här är en bra väg att nå elever på. Det är viktigt att eleven och familjen känner sig sedd och är delaktiga i det här arbetet tillsammans med oss, säger Petra
Negativa effekter av skolfrånvaro uppstår redan vid låg frånvaro, ofta lägre än familjer förväntar sig. Då är det viktigt att bygger broar mellan skolan, familjen och socialtjänsten. Bryggan kan vara en viktig pusselbit.
– Att hjälpa våra elever att känna sig inkluderade och trygga i skolan är ett av våra främsta mål. När vi tillsammans med socialtjänsten nu kan fånga upp elever tidigt, skapar vi en stabil grund för både deras personliga utveckling och deras skolgång, säger Lars Pettersson Lindmark, rektor, och fortsätter:
– Bryggan gör att vi kan agera snabbt och proaktivt. Vi ser detta som en viktig del i vårt ansvar att se till att alla elever får de bästa förutsättningarna för att lyckas.
• Kartläggande samtal och en individuell handlingsplan.
• Stöd i samverkan med skolan och elevhälsoteam.
• Relationsskapande arbete och stödjande samtal.
Mer information
För mer information om Bryggan kan du kontakta rektor vid barnets skola.
Boden ligger i framkant i den pågående gröna samhällsomställningen. Här är de första spadtagen avklarade och miljardsatsningarna byggs nu i realtid.
Det sker här och nu.