Boden Bild Nr 2 2023

SAMHÄLLSINFORMATION SEDAN 1973

BODEN BILD HÖSTEN / 2023

100% av sin egen förmåga:

PETER GICK FRÅN SYSSEL­­SÄTTNING TILL EN FAST ANSTÄLLNING Hedforsens förskola arbetar för utveckling och lärande. SID 12

Samhällsomställningen: Områdesutveckling och byggnationer i rekordfart. SID 22–27

Återvinningen nystartar på Kårbacken. SID 30

Ledare

CLAES NORDMARK Kommunalråd

SEAD MAGLIC Vice ordförande i kommunstyrelsen

BYGGET AV DET NYA BODEN PÅGÅR JUST NU FÖR FULLT I det här numret av tidningen presenteras en del av det nya Boden som växer fram, kopplat till uppförandet av H2 Green Steels stålverk. Vi ser en omställning av ett helt samhälle, där vi går från att vara en trivsam småstad präglad av offentlig verksamhet till att bli en modern och framtidsinriktad industrikommun. Det innebär inte att vi ska göra oss av med allt som har funnits sedan tidigare. Tvärtom strävar vi efter att behålla så mycket som möjligt av det som varit bra, samtidigt som vi fasar in en hel del nytt och gör plats för tusentals nya bodensare De närmaste 3-4 åren gör Bodens kommun en utvecklingsresa som motsvarar ungefär 20 års utveckling i normal takt. Vi har nu en unik möjlighet med vårt nya samhällsbygge som tar tillvara på det smarta gröna. Nu skapar vi en kommun som är attraktiv och hållbar för både de bodensare som lever här och de som kommer att flytta hit.

Det här ställer krav på god framförhållning, planering och en hel del kreativitet. När den första hyresgästen flyttar in i ett nytt hus har byggjobbarna varit på plats i kanske ett helt år. Innan dess har detaljplaner tagits fram och mark för bygget köpts in. Det har dragits

vägar, vatten och elkablar. Planer för service i form av förskola eller skola har setts över. Ja, det är mycket som ska fungera för att alla ska trivas. Det är en process som kan ta ett par år och när processen börjar är det ingen som vet exakt i detalj hur det kommer att se ut i slutet. Det är därför nyttigt att kunna ha både sakkunskap och kreativitet, för att ta stegen i rätt ordning och med god balans så att hela kommunen tar del av utvecklingen.

Det som ligger till grund för planeringen är kommunens vision om ”Det goda livet” – alltså vårt närhetsliv, som vi bodensare är så stolta över. Det där som gör att vi har nära till allt som är viktigt för oss – även till lugnet och avskildheten. Så vill vi förstås ha det i fortsättningen också. Därför sker mycket av utvecklingsarbetet i kombination med olika typer av medborgardialoger och samråd. Vi hoppas att du, kära bodensare, är med och gör din röst hörd i det sammanhanget. Ett samhälle byggs av så mycket mer än bara hus och vägar. Det allra viktigaste är livet som vi lever mellan husen. Där är just ditt liv en alldeles unik beståndsdel. Tänk så fantastiskt att vi får uppleva den här spännande resan tillsammans!

SPANA IN VÅRA KANALER

Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad. instagram.com/bodenskommun facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun

När den här QR-koden dyker upp finns det även filmat material kopplat till reportaget.

QR-koden är länkad till webben där du kan ta del av några av alla kortfilmer vi producerat.

Beroende på fabrikat på din telefon kan du antingen scanna in den direkt via kameran eller via en app du gratis laddar ned.

INNEHÅLL 06

Magnus Åkerlund får uppdraget som kommunchef

07

Stort behov av industrielektriker

08

Lopp för rörelse och gemenskap

10

Norrbottens första ­TSC står redo

11

Infrastruktur i en växande kommun

12

Nyöppnade Hedforsens förskola

14

Kraftig brand i centrala Boden!

15

Pumptrackbana på Gruvberget

16

100% av sin egen förmåga – sysselsättning för alla

18

Gymnasieprogram med sikte på en mångmiljardindustri

20

Rastplats i Svartlå blir rum för offentlig konst

22

Vadå omställning?

24

Områdesutveckling

26

Byggnationer i rekordfart

28

Nära samarbete mellan förskolor i växande kommuner

29

Boden i topp bland Sveriges kommuner på klimatanpassning

30

Nystart för Återvinningen

32

Care-Hero Boden fortsätter

33

SM-veckan lockar tusentals besökare till Luleå och Boden

34

Tekniken som gör nytta för medarbetarna

36

Förena mera!

38

AI som verktyg för inlärning

39

Det möjliggör nödvändig infra­struktur till Boden Industrial Park

42

2024 är det val igen i Sverige!

43

Nya tomter släpps i Unbyn

Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.

Redaktör/Grafisk formgivning: Sandra Sohlman Ansvarig utgivare: Jens Andersson Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Upplaga: 15 500 exemplar Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak Omslagsfoto: Mats Engfors/Fotographic Foto: Mats Engfors/Fotographic, Bodens kommun Text: Axel Berger/Formsmedjan, Marianne Strand, Bodens kommun.

Snart öppnar:

SENIORTORGET

Under våren öppnar mötesplatsen för seniorer, Seniortorget. Ta del av härlig ­gemenskap, ­kurser, föreläsningar och prova på-aktiviteter. Fika till ­försäljning att avnjuta i gott sällskap.

Öppnar under våren!

Plats: Hedenbrovägen 8 Tid: Drop-in dagtid (personal finns på plats) Mer information kommer löpande på Boden.se

Varmt välkommen!

BODEN HAR FORTSATT BÄST FÖRETAGSKLIMAT

Var med och påverka Bodens utveckling

LÄMNA DITT BODENFÖRSLAG!

Boden har åter igen bäst företagsklimat i länet och är kvar på topp 50-listan – trots en accelererande samhällsomställning med utmaningarna som det innebär. Svenskt Näringsliv undersöker

årligen företagsklimatet i landets kommuner via en enkät som går ut till företagen. Bodens kommun bibehåller tätpositionen i länet för tredje året i följd.

– Vi har en bra dialog med vårt lokala

näringsliv och skruvar hela tiden på saker att förbättra och optimera, då ett attraktivt och välfungerande företagsklimat är en hörnsten i vår pågående tillväxt­ resa, kommenterar Mats Berg, närings­ livschef i Bodens kommun. Läs mer om årets undersökning på Boden.se

”CARENTS” ÖKAR TRYGGHETEN Under riskkvällar samlas ­Boden Carents i syfte att skapa tryggare mötesplaster för unga. Till riskkvällar räknas till exempel skolavslutningar, högtider och event såsom cruisingar och Boden Alive.

Boden Carents startade som ett litet projekt under 2022 med inspiration från hur Piteå kommun arbetar under riskkvällar. Namnet är dock unikt för projektet i Boden och är ett sammanslag av de engelska orden ”care” (bry sig om) och ”parents” (föräldrar). Passande för de insatser som görs och med vuxnas närvaro på stan.

Under riskkvällarna bjuds vuxna in till ett informationsmöte tillsammans med polisen, ambulansen samt Team stöd Socialförvaltningen. På mötet tas det upp vad som förväntas hända under kvällen och vilka uppgifter du har som Carent.

– Effekten av vuxna som visar närvaro på de mötesplatser där ungdomarna samlas är att allt blir lite lugnare, lite som en fartkamera, säger Alf Wennskog, samordnare enheten för demokrati, kommunikation och säkerhet. Ökad vuxennärvaro gör skillnad!

Vill du ställa upp som Carent? Besök vår facebook-sida Boden Carents och anmäl intresse helt enkelt!

4 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Boden Carents samlade under en av höstens insatser för tryggare mötesplats för ungdomar.

MÅRÄNGSKOLANS NYA BYGGNAD BLIR MODELL FÖR SKOLSTANDARD Efter många års planering och arbete är rektor Annevi Larsson tacksam över resultatet med Mårängskolans nya byggnad. Byggnaden, en modern och funktionell skolanläggning, stod klar för att ta emot elever i september.

Den nybyggda lokalen på 5500 m2 är den första delen i renoveringen och i etapp 2 ser man över den äldre skolans fasad och att de två byggnaderna ska bli mer enhetliga.

– Mårängskolan är en skola med två byggnader och vi kommer att jobba hårt under det här året för att känna att vi är en skola. För oss är det viktigt att det inte blir en vi och dem-känsla utan vi är tillsammans, säger Annevi.

Ska fungera som modell för andra skolor Mårängskolan kommer nu att fungera som en modell för andra skolor i kommunen, med en standard och utformning som kommer att användas i framtida projekt.

Hedforsens förskola i Trångfors som invigdes i början på november, är utformad efter samma modell. På sidorna 12–13 kan du läsa reportaget från invigningen av nya förskolan i Trångfors. ­Andra projekt som planeras är nybygget av Kyrkkläppens förskola (planeras klar 2024) samt att det projekteras för en förskola på Sanden (planeras klar 2026).

Stödjer elever med olika behov Charlotte Olofsson, lokalsamordnare, är särskilt entusiastisk över skolans utomhusmiljö och framhåller skolans framtida potential. Hon lyfter fram skolans design, ljusa miljöer och inriktning mot att stödja elever med olika behov.

– Den nya byggnaden har designats för att stödja lärandet i olika miljöer som både främjar gemenskap och ger utrymme för avskildhet när det behövs, säger Charlotte Olofsson.

,

OBS!

Se filmen!

Scanna QR-koden för att se invigningen av Mårängskolans nya byggnad.

Från 1 november sker auto­ matisk företagsfakturering på ÅVC Brännkläppen.

Automatisk företagsdebitering kommer att införas på återvinningscentralen på Brännkläppen i Boden under november.

Alla företag är välkomna att besöka ÅVC, men till skillnad från privatpersoner som betalar för besöken via avfallstaxan, ska företag betala per besök.

Företagens besök kommer att registreras automatiskt med hjälp av kamerasensorer som skannar av registreringsnumret på det företagsregistrerade fordonet. I slutet av månaden skickas sedan en faktura ut automatiskt.

För mer information

Skanna QR-koden eller besök Boden.se för mer information om automatisk företagsfakturering.

5 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Se busstidtabellen på Boden.se eller i Bodenappen

Nu är det klart att Magnus Åkerlund blir kommunchef i Bodens kommun. Han efterträder Mats Berg.

MAGNUS ÅKERLUND FÅR UPPDRAGET SOM KOMMUNCHEF Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Det blir Magnus Åkerlund som får uppdraget som kommunchef i Bodens kommun. Han har sedan november förra året haft rollen som tillförordnad kommunchef. Förordnandet övergå nu i permanent funktion och uppdrag.

Magnus Åkerlund har även tidigare varit verksam inom Bodens kommun som förvaltningschef för arbets- och utbildningsförvaltningen. Magnus Åkerlund tillträdde officiellt som ordinarie kommunchef den 9 oktober.

Han efterträder Mats Berg som nu är näringslivschef och VD för Bodens kommunföretag AB. – Jag går från att vara chef för en förvaltning till att vara det för flera, det ger nya perspektiv på ledarskap. ­Fokus nu blir att fortsätta förvalta och utveckla de uppdrag vi har som kommun. Bidra till medborgarnas välfärd och säkra kompetens i kommunens verksamheter.

Vi ska bibehålla och utveckla de kvaliteter vi har som kommun, säger Magnus Åkerlund och fortsätter: – Jag har haft förmånen att testa uppdraget en tid och känner att det är något jag vill fortsätta göra. Att vara kommunchef i Boden mitt i den samhällsomställning vi befinner oss i är fantastiskt spännande och stimulerande. Det är med stor ödmjukhet och respekt jag tar mig an detta, men jag känner mig också omgiven av otroligt många kompetenta medarbetare.

”Vi ska bibehålla och utveckla de kvaliteter vi har som kommun.”

6 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Industrielektriker är en av många yrkesutbildningar som du kan söka via Lärcentrum i Boden.

STORT BEHOV AV INDUSTRIELEKTRIKER Nu skalar de kommunala vuxenutbildningarna i södra Norrbotten upp för att möta kompetensbehoven vid nyetableringar men även hos befintliga industrier. Först ut på Lärcentrum i Boden är en gymnasial utbildning till industrielektriker som startat nu i höst.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Den nya industrialiseringsvågen i Norrbotten har stora behov av nya medarbetare. Den största efterfrågan är personal med yrkesutbildningar på gymnasial nivå.

De kommunala Vuxenutbildningarna startar därför en rad nya yrkesutbildningar för vuxna för att anpassa utbudet mot behoven. Utbildningsnivån är gymnasial, men sker inom ramen för komvux tillsammans med övriga kommuner i femkanten (Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn och Kalix).

I vuxenutbildningarna varvas teoretiska och praktiska studier med arbetsplatsförlagt lärande hos ett företag i branschen. Lektionerna genomförs i Luleå. Praktiken kan genomföras på ett företag på hemorten.

Fler yrkesutbildningar riktade mot det kommande behovet i länet i allmänhet och Boden i synnerhet, är under planering. H2 Green Steels anläggning på Boden Industrial Park uppskattas ha cirka 2000 anställda inom olika yrkeskategorier till år 2030.

– Det är glädjande att vi kommer igång med utbildningar som motsvarar alla de behov som vi ser. Det är också direkt nödvändigt att alla utbildningsanordnare försöker hitta möjligheter till att bidra till den positiva utveckling som nu sker i Norrbotten, både i det korta perspektivet där vuxenutbildningen och externa aktörer blir de viktigaste spelarna, samt även gymnasieskolan som kan bidra i det lite längre perspektivet, säger Bert-Olov Ström, skolchef i Bodens kommun.

Sök yrkesutbildning via Lärcentrum i Boden!

Vi erbjuder: • Målare • Betongarbetare • Kock • Svetsare • Yrkesförare

• • • •

VVS-Montör Träarbetare CNC-Operatör + många fler

Ansök!

Scanna QR-koden för att läsa mer om vilka utbildningar du kan söka på Lärcentrum.

7 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Tobias Holmström gör tummen upp för ett ­lyckat lopp och konstaterar: ”Det här ­arrangemanget är ­fantastiskt”.

LOPP FÖR RÖRELSE OCH GEMENSKAP Under september anordnades BOS-loppet – en gemensam träff för personal och brukare inom Boende och stöd. Cirka 130 deltagare samlades under sensommarsolen på Kvarnängen för en dag tillsammans med olika aktiviteter som uppmuntrar till gemenskap och rörelse.

– Det är en dag att träna och längta till, säger Erika Lind, fysioterapeut inom Boende och stöd.

Katrin deltog också i loppet och sammanfattade: – Det var jobbigt men kul, jag brukar promenera varje dag. Det är kul att vara här för det är så många som jag känner igen. Jag har dess­ utom beställt det här vädret!

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Dagen startar med ett motions­lopp, en sträcka på 1,9 km där alla ska ha möjlighet att delta. Fokus ligger på rörelse och att alla tar sig an sträckan efter sin egen förmåga. Som en tvist får deltagarna även till uppgift att hålla utkik och räkna hjärtan som placerats ut efter vägen.

– Motionsloppet har inget krav, men det är något att se fram emot, att träna till och en dag att längta till, säger Erika Lind fysioterapeut inom Boende och stöd och arrangör för dagen.

Ett lyckat lopp Inom Boende och stöd finns gruppoch serviceboenden, anpassade för insatser som ger socialt och pedagogiskt stöd i vardagen. Just denna

Erika Lind (fysioterapeut), Amanda Isaksson (fysio­ terapeut) och Cecilia Westberg (arbetsterapeut) arbetar alla inom Boende och Stöd och är de tre som ­arrangerade BOS-loppet 2023.

fredag bjöd sensommaren på en strålande dag och en god stämning bland de närmare 130 deltagarna.

En av de första i mål var Tobias Holmström.

– Loppet kändes jättebra! Jag t­ränar genom att spelar innebandy och gå på gym annars. Det här arrangemanget är fantastiskt, att vi får träffas alla tillsammans i det fina vädret, konstaterar han vid målgången.

8 l Boden Bild Nr 2 / 2023

En uppskattad dag Väl i mål serverades nygrillade hamburgare och alla fick tid att mingla och umgås. På plats fanns några av personalens pälsklädda vänner.

Mest uppmärksamhet fick nog shetlandsponnyn Tingeling som till vardags huserar hos arrangören själv.

Erika Lind sammanfattar dagen: – Jag vet att BOS-loppet är väldigt uppskattat. Det blir en gemensam dag för alla inom verksamheten där vi kan träffas och bygga fina relationer. Jag vet att många redan nu längtar till nästa år, avslutar hon.

Närmare 130 deltagare var på plats på Kvarnängen för att delta i BOS-loppet.

Kjell hälsar på Schetlandsponnyn Tingeling.

Robin Olsson gav allt och blev först i mål.

Efter loppet kunde deltagarna testa på att hoppa käpphäst.

1,9 kilometer avklarat och det firades vid målgången!

”Jobbigt men kul”, konstaterade Katrin efter loppet.

Det bjöds på nygrillade hamburgare och tid till att mingla umgås.

9 l Boden Bild Nr 2 /och 2023

NORRBOTTENS FÖRSTA ­TRYGGHETSOCH SÄKERHETSCENTRAL STÅR REDO Under sommaren invigdes den nya Trygghets- och säkerhets­centralen på Bodens räddningstjänst.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors. Boden kommun

Centralen är Norrbottens första Trygghets- och säkerhetscentral TSC, en högteknologisk central som tar emot alla typer av larm som hanteras av en kommun.

Exempelvis trygghetslarm, personlarm, automatiska brandlarm, inbrottslarm, driftlarm, hisslarm med mera. Ökad trygghetsnärvaro Boden är en av fem kommuner i Sverige som samverkar för ett robust samhällsviktigt nät och lokalerna är rustade för att verksamheten ska kunna bedrivas även i samhällsstörning och kris. Funktionen ger också

en samlad lägesbild av kommunen och en ökad trygghetsnärvaro i Boden och Norrbotten.

Stark aktör i ett tryggt nätverk Från och med måndag 22 maj är centralen bemannad dygnet runt, årets alla dagar. Här finns 8 operatörer, en larmtekniker samt enhetschef.

– Uppstarten innebär att vi får bättre kontroll på idag outsourcade tjänster. Att samla Bodens säkerhets- och välfärdsteknik till ett och samma ställe kommer innebära nära samarbete med verksamheter och bolag inom kommunen samt höjd servicegrad till medborgarna då vi kommer vara bemannade dygnet runt årets alla dagar, säger Patrik Lindfors, enhetschef TSC. – Tekniken är anpassad för att hantera larmanslutningar även utanför kommunen. Detta banar väg för framtidens sätt för samverkan

”Vi kommer vara ­bemannade dygnet runt årets alla ­dagar.”

– Patrik Lindfors, enhetschef TSC

10 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Projektgruppen från vänster: Johnny Hansson projektledare bygg, Mattias Öhrvall säkerhet­ skyddschef och huvudprojetkledare, Ronnie Lundberg räddningschef, Maria Lundgren biträdande kommunchef, Malin Adling ekonomicontroller, Patrik Lindfors enhetschef TSC.

och samordning på nationell nivå vilket är nyckeln till framgång. Vi samarbetar med andra kommunala larmcentraler runt om i landet, vilket gör oss till en stark aktör i ett tryggt nätverk. Alltså någon att räkna med när det behövs som mest, avslutar Patrik Lindfors.

Nu ses delar av det befintliga VA-nätet över i Bodens kommun.

INFRASTRUKTUR I EN VÄXANDE KOMMUN – BODEN INVESTERAR FÖR KOMMANDE 100 ÅR Sju kilometer ledningar ska byggas för att transportera vatten till H2 Green Steels ­verksamhet. Det innebär samtidigt en möjlighet för Boden att se över delar av det befintliga VA-nätet.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

När H2 Green Steel börjar att tillverka grönt stål i Boden kommer de att behöva tillgång till relativt stora mängder processvatten. För att lösa det har Bodens kommun ansökt och beviljats tillstånd att pumpa 2 000 liter vatten i sekunden från Lule älv. Det motsvarar ­ungefär 20 badkar, av standardmodell, i sekunden.

– Det är mycket vatten, men samtidigt så är medelflödet i älven cirka 500 kubikmeter per sekund, vårt tillstånd är på två kubikmeter per sekund. Det handlar om några promille, säger Magnus Bäckström, VAstrateg vid Bodens kommun.

Byggs i etapper För att transportera vattnet till industriområdet behövs det nya ledningar. Dessa kommer att byggas under marken, från Bodsvedjan till Boden Industrial Park.

Bygget beräknas att ta drygt ett år och kostnaden tas av företaget Solör Bioenergi.

Bygget kommer att ske i etapper och till stor del på kommunal mark. Men trots att det sker utanför stadskärnan kommer många bodensare att märka av det stora arbetet.

– Det kommer att bullra en del under dagtid och stundtals kommer det att bli en viss påverkan på trafiken i området, säger Peter Holmberg, projektledare Bodens kommun.

Uppgradering för nästa generation Investeringen i processvattnet ger också kommunen en möjlighet att se över nuvarande vatten- och avloppsledningar i dessa områden och uppgradera rören. Drifttiden på de nya ledningarna beräknas till 100 år och satsningen görs för att säkerställa att Boden ska kunna växa och utvecklas under den tiden.

– Stora delar av vårt system är byggt på 60-70-talet och för att vi ska kunna växa som kommun är det ­nödvändigt att vi ser över kritiska delar av infrastruk­ turen för nästa generation. Vi har redan gjort insatser på andra platser och nu får vi en möjlighet att göra det i ett nytt område, säger Magnus Bäckström.

Uppgraderingen av Bodens VA-nät är en del av ­kommunens framåtblickande stadsplanering. Med dessa investeringar strävar Boden efter att inte bara möta dagens behov, utan också förbereda för flera­ ­generationers framtid.

11 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Lilly Larsson, Elina Essner, Edith Edenhagen och Lorine Wikstén går på portalerna Vågen och Ravinen på förskolans andra våning.

Lorine Wikstén, tillsammans med pedagog Bodil Pettersson, testar de olika verktygen som finns i förskolans snickarrum.

Möbler och lekytor är anpassade efter barnen. På portalen Ljungen går barn 1-2 år och borden är lämpade efter barnens höjd.

Alvar Landström visar upp leksaker från Torget. Interiören som skymtar i bakgrunden är inspirerad av färger från naturen.

I ateljén får kreativiteten flöda fritt.

12 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Noomi Lundberg Niva och Lilly Larsson leker ute på Torget, förskolans stora lek- och kommunikationsnav.

NYÖPPNADE HEDFORSENS FÖRSKOLA – MILJÖ FÖR UTVECKLING OCH LÄRANDE I början av november slog nya Hedforsens förskola upp sina portar i Trångfors. Förskolan är utformad efter modellen för kommunens långsiktiga utveckling, där förskolor spelar en central roll.

Text: Boden kommun Foto: Mats Engfors

– Lärmiljöerna är anpassade så att pedagogerna har bättre möjligheter till undervisning och utveckling på barnens nivå utifrån Läroplanen. Vi jobbar åldersindelat med portaler i stället för avdelningar med gemensamma aktivitetsrum som ateljé, snickarrum och utemiljö anpassad för rörelse, säger Pernilla Stoltz, rektor på Hedforsens förskola. Pernilla forsätter: – Och såklart det stora ”Torget”, den öppna lekoch kommunikationsnavet där portalerna kan mötas för olika aktiviteter.

Modellen för Hedforsens förskolan har avstamp i kommunens strategiska plan för långsiktig utveckling.

Fokus ligger på att säkerställa likvärdiga och kvalitativa förskolemiljöer som främjar lärande genom lek och ämnesfördjupning. Genom att främja delaktighet samt stödja barn med olika behov strävar man efter att skapa inkluderande och utvecklande omgivning.

Tre förskolor blir en Invigningen av Hedforsens förskola innebär också att de tre tidigare förskolorna i Hamptjärnmoran, Heden och Trångfors slås ihop till en. I cirka ett år har pedagogerna från de respektive förskolarna samverkat, träffat sitt nya

arbetslag och lagt grunden för arbetsätt och samsyn.

– Vi tycker att det här känns väldigt bra, vi blir en större personalgrupp med bredare kompetens. I den här miljön, hur förskolan är uppbyggd, kan personalens kompetens tas tillvara på ett nytt sätt. Det ger oss förutsättningarna att skapa en bra verksamhet utifrån läroplanen, säger Bodil Petterson, pedagog på Hedforsens förskola.

Interiör inspirerad av naturen Hedforsens förskola är byggd i två vånigar med sex ­portaler inspirerad av naturen: Mossan, Strömmen, Ljungen, Ravinen, Bäcken och Vågen. Även färgen i interiören går från naturens blått till grönt mot en neutral bas.

Elina Essner, 5 år, går på portalen Vågen och Noomi Lundberg Niva, 4 år, går på portalen Ravinen: – Det är jättekul att vara på nya förskolan, det jag tycker bäst om är att vara inne på Vågen och rita, säger Elina Essner.

– Att bygga lego är roligast, berättar Noomi ­Lundberg Niva.

Central roll i samhällsomställningen Förskolorna spelar en central roll i samhällsomställningen och förutsättningarna att möta framtidens behov av lärande och undervisning.

– Vi såg redan 2017 att vi behövde bli fler förskolor i Bodens kommun. Där började också utredningen utifrån funktionsprogrammet. Målsättningen är att alla barn ska ha samma möjligheter att utvecklas. Alla ska kunna övervinna hinder, göra framsteg och få uppleva sig som en tillgång i gruppen, avslutar Pernilla Stoltz.

13 l Boden Bild Nr 2 / 2023

KRAFTIG BRAND I CENTRALA BODEN! Räddningstjänsten larmas: Brand i flerfamiljshus, Strandplan 7 i Boden. Larmade resurser, 3010, 3030, 3110, 3040, 2380. Kraftig brand och rökutveckling från balkong, våning 6.

Stor spridningsrisk. Intervju pågår. Ambulans är larmad, polis informerad och skickar patrull så fort någon blir ledig.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

Tack och lov är branden i centrala Boden enbart ett övningsscenario i Räddningstjänstens nya anläggning för ledningsträning av brandbefäl. Övningsanläggningen är den enda av sitt slag i norra och mellersta Sverige och idén bakom uppförandet är framtagen av Kristoffer Stigson, brandinspektör och övningsledare för Räddningstjänsten i Boden.

– Den allra första anläggningen tog jag fram i jobbet på Räddningstjänsten i Malmö för att vi skulle kunna utföra mer realistiska övningar för brandbefälen. Med erfarenheten därifrån har vi tagit fram en ännu bättre planerad anläggning här i Boden. Göteborg har också något liknande på gång, men anläggningen är tämligen unik även internationellt, säger Kristoffer Stigson. ”Train as you fight” Övningsanläggningen bygger på användandet av FireStudio 7, ett simuleringsprogram för brandmän, men där en fysisk övningsmiljö byggts upp och foton av verkliga byggnader från stationsområdet används som övningsobjekt. Även resan från brandstationen till ­övningsobjektet filmas för att göra simulationen så verklighetstrogen som möjligt.

– Jag brukar säga att målet är ”train as you fight”.

Vi ska öva och agera på exakt samma sätt som vi gör i verkliga situationer, säger Kristoffer Stigson.

Kraven på realism innebär att larmen, brandens placering och utveckling, tillgänglig information, tidsåtgång samt befälens bedömning och åtgärder påverkar och

Övningsanläggningen bygger på användandet av ett simuleringsprogram för brandmän.

ingår i simuleringen. Övningarna sker också alltid med fullt larmställ, hjälm och annan utrustning. Allt för att ge en fullständigt verklighetstrogen övningsmiljö, ­förklarar Kristoffer Stigson.

– Var och hur ska vi ta oss an branden? Ska vi rök­dyka eller inte? Besluten tas utifrån all tillgänglig information och vi kan simulera ett oändligt antal scenarion.

Till exempel att det är två brandbefäl på plats som kan diskutera situationen tillsammans, eller att det finns en vaktmästare och som kan berätta hur och var branden uppstått. Vi kan också ha motspelare som kan agera polis och ambulanspersonal, till exempel.

Sex rum speglar verkligheten Den fysiska övningsanläggningen består av sex rum som är delar av händelseförloppet, plus ett spelledarrum där övningsledaren via kameror och mikrofoner övervakar hela övningen. Det första rummet simulerar brandstationen dit larmet kommer och där man väljer utryckningsfordon. Nästa rum består av en förarstol och en bildskärm som simulerar brandbilen och visar framkörningen från brandstationen till den aktuella branden. På brandplatsen rapporterar brandbefälet från bilen vad man ser på plats och kliver in i nästa rum, som då representerar att man kliver ur fordonet och ut på brandplatsen.

I tredje rummet visas byggnaden med en simulerad brand på en bildskärm i en av fyra vyer, precis som i verkligheten. Varje vy av byggnaden visas på en bildskärm i ett eget rum, så för att bedöma hela byggnaden måste övningsdeltagarna ”gå runt” byggnaden i ytterligare tre rum. För att den bedömningen ska vara så verklighets­ trogen som möjlig, så sitter det en timer mellan dörrarna för att simulera den tid det tar att gå runt byggnaden.

Realism som räddar stora värden Alla befäl i Boden har redan hunnit öva två gånger i anläggningen och samövning har också gjorts med Luleå och Piteå. Intresset för realistisk ledningsträning av brandbefäl i övriga länet är stort och tanken är att anläggningen ska kunna användas av räddningstjänsterna i hela norrbottensregionen.

– Möjligheten att öva verklighetstroget ger kunskaper och erfarenheter som i skarpt läge kan innebära räddade människoliv och mångmiljonbelopp i byggnadsvärde, säger Kristoffer Stigson.

Idén bakom uppförandet av den nya anläggningen är framtagen av brandinspektör Kristoffer Stigson.

14 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Övningsanläggningen är den enda av sitt slag i norra och mellersta Sverige.

Nu står det klart att Bodens Cykelklubb nybyggnation av en asfalterad pumptrackbana på Gruvberget blir verklighet.

PUMPTRACKBANA PÅ GRUVBERGET På det centrumnära Gruvberget i Boden står det nu klart att Bodens Cykelklubb nybyggnation av en asfalterad pumptrackbana blir verklighet. Med en budget på totalt 5,562 miljoner kronor sker byggstarten under våren 2024.

Text & Foto: Bodens kommun

Ett av de områden som nu omfattas av den pågående områdesutvecklingen i Bodens kommun är Gruvberget.

I våras fick den lokala Bodens Cykelklubb 4 387 000 kronor beviljade i stöd av Allmänna arvsfonden för sina planer på fastigheten Sävast 5:3. En förutsättning för att kunna genomföra cykelklubbens projekt att bygga en tävlingsgodkänd så kallad pumptrackbana var ytterligare medfinansiering i form av bygdemedel.

Bygdemedel från Länsstyrelsen Bygdemedel har nu tillstyrkts av Bodens kommun och beviljats av Länsstyrelsen. Bygdemedel beviljas med 17 procent av i efterhand verifierade och godkända kostnader för byggnationen på Gruvberget. Det högsta belopp som kan utgå som bidrag är 975 000 kronor. ­Projektet delfinansieras också av Bodens Cykelklubb och Riksidrottsförbundet.

– Detta innebär att vi kan sätta igång så fort som möjligt efter vintern. Det blir en fantastisk utveckling för friluftslivet och cyklingen i Boden. Området kommer att samla både närboende och tillresta. Mountainbike-­

arenan på Gruvberget kommer bidra till Bodens fantastiska utveckling och ge meningsfull fritid för många, säger Jesper Kallin, ordförande i klubben.

Nav för cyklingen på Gruvberget Fokus har hittills varit på stigcykling med spår i fyra ­olika svårighetsgrader. Det som nu planeras är en asfalt­ erad pumptrack som ger möjligheter till teknikträning och nöje samt att den blir central som ett tävlingscenter för arenan med parkering och start- och målraka.

Den nya banan blir navet för cyklingen på Gruvberget medan klubben fortsätter att utveckla stigcyklingen i området runt omkring. Den planerade huvudslingan blir 183 meter, det blir en barnslinga på 58 meter och en total area på 2110 kvadratmeter.

En mötesplats för barn och ungdomar Syftet med projektet är att skapa en plats där barn och ungdomar kan träffas och cykla på fritiden. Anläggningen är i första hand tänkt att användas spontant, men det kommer också att erbjudas organiserade cykelträningar.

– Ett samarbete med Fritidsbanken i Boden ger dessutom möjlighet att kunna få låna cykel för de som inte har egna, förklarar klubben.

Länsstyrelsen bedömer att investeringen går till ändamål som är till nytta för bygden genom att främja folkhälsan.

Bodens kommun ser detta som en mycket viktig insats som harmoniserar väl med den utvecklingsplan som tagits fram för friluftsmiljön på Gruvberget.

15 l Boden Bild Nr 2 / 2023

100% av sin egen förmåga

SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Bodens ridklubb, en gråkall dag i oktober. Stallet är luftigt och rent, atmosfären lugn och ­välkomnande. Hästarna, som vilar eller tuggar på sitt hö, utstrålar harmoni. Vid en white­ boardtavla står Robin, Christoffer och Jonathan från arbetsgruppen Häst & stallservice och går ­igenom dagens uppgifter tillsammans med handledarna Pia Kallin och Nathalie Hansson.

Text: Marianne Strand Foto: Mats Engfors

Efter att hästarna letts ut i hagen ­väntar mockning, rengöring av v­attenkoppar och krubbor, packning av hösäckar, utfodring och golvrengöring.

Häst & stallservice är en daglig verksamhet som sorterar under Arbete och sysselsättning. Gruppen har idag nio deltagare som utöver stallsysslor arbetar med städning och vaktmästeri.

Att gruppen sköter sina uppgifter väl är uppenbart för alla som vistas i stallet. Pia och Nathalie, båda med gedigen hästbakgrund, är eniga.

– Vi har världens roligaste jobb. Här växer människor genom att jobba med hästarnas välbefinnande och genom att vara i stallmiljön. Verksamheten

välkomnar personer med LSS/SOL­beslut, praktikanter och personer som arbetstränar. Arbetstider och uppgifter anpassas efter deltagarens intressen, behov och förmåga. Det går att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Gillar man att pyssla finns också gott om praktiska uppgifter, som att måla skyltar.

Olika arbetsuppgifter Att leda och sköta om hästarna är vad Christoffer gillar mest. Ofta är det han som ger medicin när det behövs.

Jonathan tycker det kan vara lite svårt att komma nära vissa hästar.

Han uppskattar därför att lära sig

Peter gick från sysselsättning till reguljär anställning på Bodens Ridklubb.

Här tillsammans med hästen Talang.

16 l Boden Bild Nr 2 / 2023

häst­hantering och säkerhetstänk.

För Robins del är det tekniken som känns mest intressant. Han kollar strömmen till hagen och servar sopmaskinen. Arbetet och gemenskapen i stallet får deltagarna att växa.

– Vi har en deltagare som hjälper en ridskoleelev med hennes häst, berättar Nathalie. Sådant lyfter självförtroendet. Pia fyller i: – Våra deltagare är otroligt ­duktiga, man imponeras varje dag.

Båda har tankar om hur verksamheten kan utvecklas. Att kicka igång caféet skulle möjliggöra försäljning under kurser och tävlingar. En ny daglig verksamhet på travet är på gång, med målet att skapa en ny, reguljär anställning.

Från sysselsättning till anställning Peter, som tidigare ingick i arbetsgruppen, fick kännedom om verksamheten via Navet, när Pia och Nathalie delade ut flyers. Han lät sig övertalas att prova på stall­arbetet, även om han kände sig tveksam. ”Ska jag stå i en box och mocka?”

Snart upptäckte han att uppgifterna passade honom. En timme om dagen till två och tre, och till slut arbetade han heltid. När den dagliga verksamheten tog slut fick han en tvåårig BEA-anställning, en åtgärd som ökar möjligheterna till fast anställning.

Tog traktorkort För att sköta plogning och köra vatten behövde han ta traktorkort, vilket han efter idogt läsande klarade med bravur. Att köra fyrhjuling och traktor hör numera till favoritsysslorna.

Peter är idag fast anställd på ridklubben och arbetar på vaktmästeriet. Han värdesätter variationen i arbetet och gemenskapen i stallet.

En av favoritpållarna är Talang.

– Han tar mina handskar och slänger runt!

Något Peter vill förmedla till ­andra som ”går hemma” är vikten av att prova något nytt.

– Våga visa framfötterna och ge inte upp. Alla är nybörjare i början.

Jag har gått från latmask till att

Robin, Christoffer och Jonathan från Häst & stallservice går i­genom dagens uppgifter tillsammans med handledarna Pia Kallin och Nathalie Hansson.

knappt ta rast. Jag kommer på nya saker att göra hela tiden.

100% av sin egen förmåga Susanne Rosenius är enhetschef för Arbete och sysselsättning.

Utöver Häst & stallservice finns ett tiotal andra verksamheter för arbetsträning: bageri, café, vedservice, demontering, miljöarbete och fixartjänst. Hon framhåller att varje arbete skräddarsys efter individens förutsättningar.

– Alla är olika. En del behöver variation och få komma hemifrån.

Att bibehålla funktioner kan också vara ett mål. Visionen är ”100% av sin egen förmåga”. Med en växande kommun blir det fler som tillhör LSS eller går i anpassad grund­ skola/gymnasium. Fler arbetsplatser behövs som kan erbjuda utvecklande uppgifter. Hon välkomnar nya ­företag att höra av sig.

– Vi ger handledning och finns alltid med som dialogpartner.

Och vi säger ja till så mycket som möjligt!

Arbetstider och uppgifter anpassas efter deltagarens intressen, behov och förmåga. Det går att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

17 l Boden Bild Nr 2 / 2023

På GameDev får eleverna både en teknisk förståelse och lär sig programmering och en estetisk bildning med form, grafik ljud och berättande.

GYMNASIEPROGRAM MED SIKTE PÅ EN MÅNGMILJARDINDUSTRI GameDev är ett estetiskt gymnasieprogram med nationellt intag som primärt riktar sig mot den globalt och kraftigt växande spelindustrin.

Men kunskaper runt interaktiv media täcker in även andra tänkbara tillämpningar, exempelvis inom norra Sveriges växande gröna industri.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

GameDev är en strategisk satsning från Bodens ­kommun inom ett prioriterat utvecklingsområde.

Gymnasieprogrammet sker i nära samarbete med Futuregames på Boden Game Camp, en högre vidare­ utbildning för digitala kreatörer som lockar talanger även utanför Sverige. Ambitionen är att skapa en attraktiv, relevant och högskoleförberedande utbildning inom spelutveckling.

– Vi är ett estetiskt program på pappret, men vi ligger på gränsen mellan teknik och estet, säger Carl Anrep, ­programsamordnare för GameDev på Björknäsgymnasiet.

Teknik och estetik På GameDev får eleverna både en teknisk förståelse och lär sig programmering och en estetisk bildning med form, grafik ljud och berättande. Sedan används spelvärlden för att sätta samman de två olika delarna till en helhet. Det innebär att eleverna får lära sig både problemlösning runt teknik och programmering samt art och gestaltning.

– Alla blir kanske inte spelutvecklare. Men vi ger eleverna de tekniska och estetiska kunskaperna för kommunikation och förmedling i digitala media, menar Carl Anrep.

Industriella användningsområden När eleverna på GameDev ska ta fram sina UF-idéer så ingår i uppgiften att de ska ta fram någon form av interaktiv media, vilket täcker in otroligt många användningsområden. Det ligger nära till hands att även tänka sig olika tillämpningar inom norra Sveriges växande gröna industri, med simulatorer, VR-utbildningar och digitala modeller till exempel.

– Spel är ett interaktivt media, och kan man behärska det så har man kunskaper för att leverera innehåll till hela upplevelseindustrin och mer än så. Det inkluderar förstås industriella användningsområden.

Internationell uppmärksamhet Efter gymnasiet finns många närliggande vidareutbildningar inom spel och upplevelseindustri. Film- och serieproduktion på Kalix folkhögskola, Changemaker Educations och Future Games i Skellefteå och Boden.

– Futuregames drar studerande även internationellt och har både studenter och lärare som arbetat med riktigt stora titlar. De får hit föreläsare från stora spel­utvecklare som Fatshark och Dice till exempel.

Bland ­annat dök Void Interactives lead game designer för spelet ”Ready or Not” upp här och snackade med våra elever. Helt plötsligt står han i vårt klassrum och delar ut sin e-mailadress till alla våra elever. Det var otroligt coolt!

18 l Boden Bild Nr 2 / 2023

TVÅ ELEVER SVARAR: Gam Rakka Bogdanoff, andraårsstudent, från Kiruna Vad fick dig att välja GameDev? – Jag var väldigt splittrad och osäker på vad jag skulle läsa efter högstadiet. Tänkte först ta ett sabbatsår. Men då berättade min extralärare om den här utbildningen och plötsligt kändes allt rätt. Jag gick hem och sa till mina föräldrar att jag skulle flytta till Boden. Först fattade de ingenting, men sedan så sa dom att utbildningen verkade perfekt för mig.

Har du några specifika mål med utbildningen?

– Inte direkt. Nu är jag ute på en fantastisk resa, så får jag se vart den tar mig i slutändan. Är det några delar i utbildningen som du gillar speciellt?

– Jag gillar allt och alla delar i utbildningen. Det kanske skulle vara bra att specialisera sig, men jag försöker hålla en god nivå inom alla områden.

Hur ser dina planer ut efter gymnasiet?

– Jag kommer förmodligen att vidareutbilda mig.

Men jag har inte bestämt mig vilken inriktning ännu.

Vad är roligast med att gå på GameDev? – Det roligaste och bästa med att gå på GameDev är samhörigheten mellan eleverna som går här. Och så de praktiska ämnena som till exempel programmering, animering, digitalt skapande, om konstarterna i samhället och så. Engelska är också kul. Givetvis också när vi får använda våra kunskaper praktiskt i våra spelprojekt.

När kände du att GameDev var rätt för dig?

– Innan jag blivit antagen till utbildningen var jag här på ett studiebesök. Jag träffade lärarna och eleverna som var en härlig grupp med en härlig jargong. Allt kändes rätt med en gång. Trots att det bara var ett studiebesök så kände jag mig omedelbart som en del av gruppen.

Min mamma hämtade mig efteråt och sa att hon aldrig sett en sån gnista i mina ögon tidigare!

Har du några specifika mål med utbildningen?

– Självklart att bygga på kunskaperna och skaffa ett bra nätverk, men också att få chansen att driva ett eget företag. Vi började som ett UF-företag i tvåan där vi hade som mål att skapa spel och vi har nu utvecklats till ett aktiebolag, som jag och två kompisar har tillsammans.

Primärt fokuserar vi att utveckla vårt spel, SCP-FS, en simulator där du fasthåller och studerar anomala varelser och objekt. Vi får jättebra stöd från GameDev, men också Boden Gamecamp och Boden Business Park. Och efter skolan finns oändligt med möjligheter.

Vad heter ert bolag och vilka är delägarna?

– Bolaget heter Miracle Bread som jag och mina kompisar Leo Stoltz och Max Hjertberg driver tillsammans.

Och varför heter vi Miracle Bread? Ärligt talat hade vi ingen aning om vad vi skulle heta, så jag gick ut på nätet och klickade två gånger på en ”random name generator”, haha!

I ert bolag, har ni funderat på att använda era kunskaper i andra sammanhang?

– Det är något vi har funderat på även om huvudmålet är själva spelmarknaden, men med de kunskaper vi får här kan vi lätt använda dessa för att göra olika tränings­ program och simulationer för industrin, i VR till exempel. Det är lätt att inse att marknaden för den typen av användning växer och är enorm. Är det några delar i utbildningen som du gillar speciellt?

– Det som verkligen driver mig personligen är få fram ett färdigt spel och få se andra spela och ha roligt. Men om man ska plocka ut någon specifik ämne i utbildningen, så är det programmering. Sedan gillar jag också att hjälpa andra dela med mig av mina kunskaper, att ta lite av en ledarroll.

Hur ser dina planer ut efter gymnasiet?

– Jag vill fortsätta jobba med spelutveckling på något sätt. Att driva projekt och skapa är det roliga med spelutveckling och man får användning för så många olika kunskaper, från programmering till ljud och art.

Isak Dalberg, tredjeårsstudent, från Piteå Vad fick dig att välja GameDev? – Jag har haft ett långt intresse av spelprogrammering och även varit på olika game jams där man får prova på att göra spel över någon helg. Alla jag kände pekade på den här utbildningen, så jag valde att flytta till Boden för att gå det här programmet.

Efter gymnasiet finns många närliggande vidareutbildningar inom spel och upplevelseindustri.

19 l Boden Bild Nr 2 / 2023

RASTPLATS I SVARTLÅ BLIR RUM FÖR OFFENTLIG KONST Det är en solig och kall eftermiddag i oktober. Över rastplatsen invid 97:an i Övre Svartlå far gnistrande isflingor. Medan bilar emellanåt passerar sjuder rastplatsen av aktivitet; byns kulturförening förbereder en efterlängtad invigning. hålla igång rastplatsen men källan hade börjat växa igen med småtallar, sly och källvattnet som rann fram genom ett trasigt plaströr.

Inspirerad av ett konstprojekt i Sörbyn, och med Det är en solig och kall eftermiddag i oktober. Över rastkännedom om Birgitta Linharts arbete, kände Susanna platsen invid 97:an i Övre Svartlå far gnistrande isflingatt Svartlå borde ha en egen utsmyckning. Under or. Medan bilar emellanåt passerar sjuder rastplatsommaren 2022 tog hon upp idén i kulturförsen av aktivitet; byns kulturförening förbereder eningen och fick gehör. Den 15 mars i år hölls en efterlängtad invigning. Elden brinner i eldett första möte där Birgitta berättade om staden, termosar och korv kommer på plats. konstformen och visade exempel.

Snö borstas av från bord och bänkar, och – Vi ville skapa något beständigt. Gradvis renfällar läggs ut. Facklor tänds. Det är sönkom vi fram till att använda befintliga resurdagen den 22:e och klockan närmar sig 13.45, det magiska ögonblick då bandet ska klippas ser och arbeta med naturelementen. Först ut för byns första land art-verk. Verket har skapats blev vattnet, minns Susanna.

Susanna Hellström, under året av föreningens medlemmar under – Allt idag är så konstruerat men källan är initiativtagare till Land art Svarlå. handledning av konstnär Birgitta Linhart. Också naturlig. När man ska fylla på sin flaska blir byaföreningen har varit involverad och röjt sly så man varse flödet, det finns ingen brist. Det är att älven nu syns skimra nedanför sluttningarna. livets överflöd.

Ett drygt år och många arbetstimmar senare är verket Konst på överginva platser så gott som färdigställt. Källan har ramats in av stenar.

Vad är då land art? Konstformen startade i USA under En svängd trappa med ledstång leder dit från en portal 1960-talet som en reaktion mot konstlivets kommersialidär skylten ännu är täckt. Här finns också en s-formad sering. Konstnärer började skapa verk i landskapet eller betongsoffa med ”stenkuddar” och infällda rabatter. på övergivna platser, vilket samtidigt lyfte och förändSittytan är prydd med blå mosaik, som både anspelar rade dessa miljöer. Just en sådan övergiven plats var på vattnet och den lokala stenarten dumortierit. Strax rastplatsen i Svartlå, berättar Susanna Hellström, initiintill finns ett stenblock som länge utgjort en spaningsativtagare till projektet. Många har under åren försökt plats för byns barn. I stenen är vattnets s-form inristad.

Text: Marianne Strand Foto: Mats Engfors

20 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Källan har ramats in av stenar.

Claes Nordmark och Karolina Nyberg.

Hela platsen ramas in av planteringar med äppelträd, bärbuskar och blommor (arter som går i blått, som akleja, och riddarsporre). Tanken är att alla, men främst barn, under sommaren ska kunna komma hit och äta av bär och frukt.

Under året har många deltagit i arbetet och kompetensen är bred. Projektgruppen består av verksamma inom design, glas, keramik, textil, trä, smide, sten, bildkonst och skrivande. Andra krafter har svarat för grävning och frakt av sten. Vilken är då drivkraften i ett sådant här arbete? I Svartlå bor många som ”har det i händerna” och tycker det är roligt att ta i, säger Susanna.

– Det ska hållas på! Arbetet har också gett nya insikter och visat vad som funkar rent hantverksmässigt.

Susanna framhåller Birgittas betydelse som workshopledare.

– På ett lågmält sätt får hon till storverk och lyfter det som måste lyftas.

Birgitta Linhart har mångårig erfarenhet av land art-projekt. Det viktiga med projekt som dessa, säger hon, är att idén kommer från de boende själva.

– Många vill åstadkomma något som kan dra folk, ett landmärke. Men när alla jobbar ideellt är det viktigt att man arbetar utifrån lust, nyfikenhet och glädje. Om det sedan blir ett mervärde i form av upplevelser att marknadsföra, är det såklart en bonus.

Kultur är hälsa Och nu är klockan 13.45. Efter ett inledande tal där byns gemenskap och framåtanda relateras till den stora berättelsen om Boden är det dags för kommunalråd Claes Nordmark och Svartlåbon Karolina Nyberg att

Ludde Ottosson besökte mormor och morfar i Svartlå.

klippa bandet. När skynket faller blottas den vackra, tvåsidiga skylten med texterna Kallkälla respektive Kållvättutjiln (lulebondska). Invigningen befästs med allsång (om vattnets kretslopp), varm saft och grillad korv.

– Jag är så glad, säger Susanna. Jag hoppas att folk ska känna att det här är ett fint ställe att stanna vid, där man kan dricka riktigt gott vatten eller bara se på utsikten. Hon funderar lite.

– Det är viktigt vad vi tar in med alla sinnen. Både källvattnet, gemenskap och skapande är hälsobringande.

Kultur och hälsa hänger ihop. Ja, kultur är hälsa!

Om Svartlå kulturförening Verkar för att lyfta och förmedla kultur i Edeforsbygden med evenemang som växtfärgningsträffar, allsång, konstcafé, prova på kroki, vävkurs, musikcafé, skaparträffar och ljuslyktetävlingen Svartlå lyser. I Nedre Svartlå driver föreningen ett retrofik med helgöppet under sommaren. Näst fortsätter land art-projektet med ett nytt verk där sol och vind utgör bärande teman.

Land Art-projektet har finansierats av Bodens kommun och Region Norrbotten.

21 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Vadå omställning?

Här hos oss i Bodens kommun pågår “den ­gröna samhällsomställningen” som det talas mycket om överallt nu. Men vad är det egen­tligen för omställning det handlar om? Varför här, och hur berör det dig och mig som kommunmedborgare? Häng med!

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Om vi börjar från början: Bodens fästning byggs i början på 1900-talet och blir grunden till Boden stad. Med sin placering en bit in i landet för att inte vara sårbar från kusten, men med tidig järnvägsförbindelse, är den stad som växte fram helt perfekt för dagens industrier som vill ha närhet till både järnväg och hamn.

Lule älv som rinner genom vår kommun, byggdes tidigt ut för att producera vattenkraft. Utbyggnaden pågick successivt från 1915 till 1977 och består idag av totalt 15 kraftverk. Med detta är Lule älv Sveriges viktigaste vattenkraftkälla.

Elnätet växte fram under 1900-talet och i Svartbyn kommer svenska stamnätet idag in från tre olika håll.

1995 blir Boden en ekokomun. Boden var också en av de första kommunerna att tidigt anta en grön profil, med bland annat egen biogasanläggning som nu är

1888 Norra stambanan

passerar Boden och första malmtransporten lämnar Lule hamn.

1901 Bygget av

etablerad sedan många år och utvinner fordonsbränsle ur matavfall och avloppsslam. I Boden finns en toppmodern förbränningsanläggning som producerar el och värme ur avfall och biobränsle, samt Brännkläppens avfallsanläggning där restprodukter tas om hand för återvinning, behandling och deponering.

Förutsättningarna: tillgången till el, mark med tillgänglig infrastruktur, kompetens samt Bodens hållbarhetsspår har vuxit till möjligheten Boden Industrial Park och att Europas första nybyggda stålverk på över 50 år, H2 Green Steel, etablerar sig här.

Ekosystem av näringslivssatsningar Parallellt med detta växer ett ekosystem av andra näringslivssatsningar och etableringar fram. Bodens näringsliv är en del av en dynamisk och attraktiv miljö som lockar talanger från hela världen. Ett unikt samspel av olika aktörer och företag skapar en stimulerande arbetsplats och möjligheter till framgångsrika samarbeten.

1905 Boden inviger sitt första

vattenkraftverk i Ljuså och Boden får elektriskt ljus. Elektrifiering och ­elinfrastruktur börjar byggas i Boden.

Bodens fästning påbörjas.

1996 Försvaret ”avhemligar”

Bodens Fästning. Nya möjlig­ heter öppnas för besöksnäring och näringslivsutveckling av ­internationell karaktär i Boden.

1915 Det första kraftverket i Lule älv startas, utbyggnaden till totalt 15 kraftverk pågår till 1977.

22 l Boden Bild Nr 2 / 2023

2003 Första

biogasstationen invigs.

2007 Boden börjar leverera biogas och köper in biogasbilar till kommunen.

En växande kommun I och med detta hamnar Boden i centrum av en enorm omställning, både lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

De närmaste åren tar vi ett utvecklingsprång som motsvarar 20 år, omställningen kommer påverka alla i vår kommun. Cirka 1500–2000 nya arbetstillfällen och en ­målsättning att bli 33000 invånare i Bodens kommun till 2030. Det betyder flera tusen inflyttade nya kommunmedborgare som ska bo, äta, handla, nyttja kultur, träna idrott, klippa sig, pendla till jobbet och ha sina barn i barnomsorg och skola. Det resulterar också i att det just nu planeras byggas cirka 3200 nya bostäder i Boden.

Några är redan påbörjade eller färdigställda.

För att ta sig an den snabba tillväxten har kommunen format fyra delprojekt som löpande arbetar med ­förberedelser i att möta samhällsomställningen: Näringsliv / Cirkulärt nyttjande av resurser och ett aktivt näringsliv.

Leva & bo / Hållbara livsmiljöer där människor vill bo, mår bra, kan påverka och utvecklas.

Kompetensförsörjning / Skapa möjligheter för att attrahera och utveckla rätt kompetens.

Infrastruktur ovan & under jord / Väg, järnväg, ­kollektivtrafik, fjärrvärme, fiber, el, VA, tekniskt vatten.

Följ den pågående samhällsomställningen Bodenxt.se är ett varumärke och en hemsida som ­kommunicerar hela den gröna samhällsomställningen.

På Bodenxt.se kan du ta del av nyheter, se det som byggs i Boden just nu samt H2 Green Steels lokala information.

Men det är inte bara etablering av stålverket som driver den gröna samhällsomtällningen. Boden har länge jobbat med att öka attraktionskraften och marknadsföra det som är unikt här, för att hitta nya arbetstill­ fällen och invånare. I Boden ser vi möjligheter i det nära ­resurssmarta och cirkulära som driver utvecklingen av vår kontrastrika livsmiljö rustad för framtidens utmaningar, med smarta och håll­bara lösningar för kommande generationer att vidare­utveckla, det smarta gröna!

Det smarta gröna Begreppet ”Det smarta gröna” handlar om allt från att bidra till att nationella och internationella klimatmål nås, till att göra vår kommun hållbar för både människa och miljö.

Från hållbara bostadsområden och livsmiljöer där vi som bor vill stanna och nya vill flytta in, till att bygga infrastruktur, förskolor och skolor, locka kompetens till regionen och utveckla både människor och näringsliv på ett smart och hållbart sätt. “Det smarta gröna” hittar nya vägar och synergier mellan många olika verksam­ heter och arbetar aktivt för ett cirkulärt användande av de resurser som finns här.

2021 Det offentliggörs att H2 Green Steel vill

etablera sig i Boden. Det planeras för Europas första nybyggda stålverk på 50 år och världens hittills största vätgasanläggning på Boden Industrial Park (BIP).

• Produktionskapacitet: 5 miljoner ton grönt stål

2011 Bodens kommun börjar köpa upp mark för industritomter.

2023 Detaljplanerna för

Boden Industrial Park och infrastrukturkorridoren vinner laga kraft.

• Anställda: 2000 anställda till år 2030 • Uppbyggnadsskedet: cirka 5000 byggarbetare

2018 Bodens Energi

tillsammans med Vattenfall investerar i nytt ställverk och transformatorer i Svartbyn för att möjliggöra etableringar av elintensiv industri.

Illustration:

23 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Lisa Wallin

Områdesutveckling

VAR MED NÄR BODEN VÄXER! Det är inte bara jobben som gör att människor som bor här i Boden trivs och väljer att stanna.

Eller att unga talanger och människor som j­­obbat världen över riktar blickarna hit, slår sig ner och stannar kvar. Det är minst lika mycket livet utanför jobbet, det goda livet mellan husen, som spelar roll.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors. Bodens kommun

Rik fritid, trygg miljö och naturnära upplevelser.

Bodens kommun arbetar aktivt med dialogmöten som följs upp med konkreta planer, område för område.

Du kan vara med och påverka Visionen Det goda livet är en helt avgörande framgångsfaktor i den samhällsomställning som pågår, ska genomsyra alla kommunala beslut och har en hög prioritet i Bodens kommuns långsiktiga utvecklingsarbete.

Implementeringen av visionen Det goda livet kommer att ske på många olika sätt. En del är implementering i områdesutveckling samt mark- och vattenanvändning.

Medborgardriven områdesutveckling innebär att du som bodensare, dit vi räknar ALLA boende i vår kommun, i stad och på landsbygd, bjuds in att tycka till om utvecklingen där du bor. Många av de insatser som har gjorts och görs just nu grundar sig i förslag som kommit från er bodensare.

– Mitt i den gröna samhällsomställningen vill vi att individen får utrymme att göra sin resa. Vi satsar på att utveckla och erbjuda attraktiva, hållbara livs­ miljöer där människor mår bra och kan utvecklas såväl i staden som på landsbygden, förklarar Ann Sundberg, avdelningschef för Bodens kommuns Demokrati,

­ om­munikation och säkerhet samt koordinator k Bodenxts samarbetsområde Leva och bo.

En process som är öppen för alla Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur den kommunala planeringsprocessen ska gå till och lägger stor vikt vid att processen ska vara demokratisk och öppen för alla.

Därför innehåller den flera tillfällen då allmänheten kan vara med och påverka förslaget på fördjupad översiktsplan, dessa skeden innefattar: Program/dialog / Insamling av tankar, idéer och frågeställningar.

Samråd / Preliminärt planförslag: Här finns första möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

Granskning / Planförslaget revideras utifrån inkomna synpunkter under samrådet. Här finns det möjligheter att lämna synpunkter på förslaget.

Antagande / Planförslaget revideras efter inkomna synpunkter under granskning.

Kommunfullmäktige antar slutligen planen.

Laga kraft/ Beslutet att anta den fördjupande översiktsplanen gäller när beslutet har fått laga kraft.

Medborgardriven utveckling I vår växande kommun pågår ett utvecklingsarbete med att samla in och bearbeta synpunkter från olika åldrar, platser och boende i vår kommun.

Medborgarnas synpunkter tas vidare i respektive område i planer och program som sedan beslutas politiskt.

Den fördjupade översiktsplanen för Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbynär ett sådant exempel, liksom den plan som är under uppstart på Gruvberget, Södra Svartbyn och Torpgärdan.

Det har skapats planteringar, mötesplatser och ny lekpark på området Blåklockan, Sveafältet.

Björkdungens förskola stod klar 2019. Nu forsättter insaterna på ytorna intill förskolan.

På gång just nu Sveafältet-Lundagård Det första området som arbetsmodellen med dialoger genomfördes på var Sveafältet-Lundagård i centrala Boden. Cirka 300 personer deltog i dialoger med fysiska möten, skriftliga enkäter, intervjuer, besök på förskola, hos familjer, mötesplatser för nysvenskar, pensionärer och företagare. Materialet har börjat ta form i ett kommande förslag till gestaltningsprogram.

Vissa saker har redan genomförts, till exempel på området Blåklockan där det har skapats planteringar, mötesplatser, ny lekplats och mycket mer.

Nästa steg är fortsatta insatser på ytorna norr om förskolan Björkdungen, vid “kanonrondellen” samt vägen in från OKQ8 mot Konsum Svea. Bland annat ses möjligheter till belysning, sittplatser, konst och promenadstråk över.

Erikslund-Fagernäs-Norra Svartbyn Under vintern och våren genomfördes dialoger utanför den lokala närbutiken, på förskola, skola, samt särskilt boende. Svar har också samlats in genom enkät och fysiska samtal. 22 förskolebarn, 64 mellan­stadieelever, 57 ­g ymnasieelever, 11 pensionärer, 8 personer med ­funktionsvariationer, 60 personer vid samtal på ICA ­Supermarket och 174 enkätsvar kom in. Under sam­ rådet inkom synpunkter från privatpersoner, föreningar och myndigheter.

Belysning, ytor för lek, mötesplatser och ökad ­tillgänglighet är några av alla de önskemål som f­ramfördes. Ett reviderat förslag går ut på granskning i november. Fram till 14 januari kan synpunkter lämnas.

Pumptrackbana på Gruvberget är en satsningen i områdesutvecklingen. Läs hela artikeln på sid 15.

Framtidens närhetsliv I november beviljade Länsstyrelsen 5,2 miljoner kronor till Bodens kommun för stöd till innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt. Pengarna ska bland annat gå till områdesutvecklingen både i centralorten och på landsbygden samt stärka föreningslivet och kommunens inflyttningsservice.

Bodens kommun har beviljats medel från Länsstyrelsen enligt tidigare regeringsbeslut för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län. Projektet ska åstadkomma innovativ och hållbar områdesutveckling.

Parallellt med det som redan har påbörjats i övriga bostadsområden och landsbygdsnoder är ett antal ­områden öronmärkta för just detta projekt: •

Områdesutveckling inom ramen för en fördjupad översiktsplan för Torpgärdan, Södra Svartbyn och Gruvberget.

•

Aktiviteter i Edeforsbygden kopplade till samhällsbyggnad utifrån de förslag som togs fram under arbetet med det lokala projektet Vision 2030.

•

En resurs ska jobba med föreningslivet med utgångspunkt i utredningen Framtidens föreningsliv och genomföra aktiviteter tillsammans med föreningarna i Bodens kommun.

•

Kommunens inflyttningsservice och mottagar­kapacitet ska förstärkas.

Projektet pågår till och med december 2024.

– Projektet som vi nu har beviljats medel till ger oss ­extra kraft att tillsammans fortsätta möta och skapa framtidens närhetsliv i hela vår kommun, säger Ann Sundberg.

De första nybyggda lägenheterna på Björknäsvallen är redo för inflyttning.

Just nu pågår arbetet med om- och tillbyggnaden av Mårängskolan i Sävast.

Läs mer om de underjordiska ledningar till Boden Industrial Park i artiklarna på sidan 11 samt 39.

Boden möter tillväxtboomen

BYGGNATIONER I REKORDFART Boden möter tillväxtboomen med planlagd mark för flera tusen nya bostäder. Just nu pågår olika bostadsprojekt, både centralt och på landsbygd, i olika boende­former och unika nytänkande bostadskoncept.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors. Bodens kommun

De nya jobben som har aviserats i norr kräver snabba fötter på alla plan, inte minst inom bostäder, som många gånger är den stora flaskhalsen när städer och regioner växer snabbt. Bodens kommun var så redo vi kunde bli redan innan beskedet om den planerade stålverksetableringen kom.

– Vi har länge jobbat med att ta fram byggklara planlagda tomter, det arbetet påbörjades redan för flera år sen när vi siktade på att bli 30 000 kommuninvånare till 2030, konstaterar Lars Andersson, bygg- och exploateringschef på Bodens kommun.

Byggnationer i rekordfart En aktör som bygger bostäder i Boden just nu är Lindbäcks Fastigheter som rekordsnabbt har byggt nya lägenheter för både privatbostäder och möblerade premiumbostäder för entreprenörer.

Nära Bodens centrum, med utsikt över Bodträskets blanka yta och Degerbergets höstfärger, står Lindbäcks första nybyggda lägenheter på Björknäsvallen redo för inflyttning.

– Det känns fantastiskt roligt. Totalt har vi 92 lägenheter, 49 i första huset och 43 i andra, förklarar Hans Lindbäck, VD Lindbäcks Fastigheter.

Han beskriver byggprocessen i det här projektet som rekordsnabb. Byggarbetet startade i mars. Det första huset står färdigt nu. Nästa fastighet planeras kunna stå klar för inflyttning vid årsskiftet.

Håll koll med projektkartan På Bodenxt.se kan du ta del av vår projektkarta och se byggprojekt, detaljplaner och infrastrukturprojekt som är på gång i Boden.

Bland annat planer för utökning av Brännastrand, utvecklingen av Boden Cleantech Center, gestaltningsprogrammet Sveafältet-Lundagård som ska bidra till förverkligandet av visionen Det goda livet samt nya bostadsområdet i Trångfors.

Du kan även följa ombyggnationen av Mårängskolan, nybyggnaderna av Hermelinens vårdcentral och Kyrkkläppens förskola.

Du kan också läsa om uppgraderingen av Svedjans avloppsreningsverk samt om det underjordiska ledningarna till Boden Industrial Park, och mycket mer!

Scanna QR-koden här bredvid för att komma till projektkartan.

Underjordiska ledningar till Boden Industrial Park Projektets uppdrag är byggandet av nya, samt utbyte av gamla ledningar, till det planerade verksamhetsområdet i Svartbyn, Boden Industrial Park.

Sju kilometer ledningar ska byggas för att transportera vatten till H2 Green Steels ­verksamhet. Det innebär samtidigt en möjlighet för Boden att se över delar av det befintliga VA-nätet.

I artiklarna på sidan 11 samt 39 kan du läsa mer om arbetet med infrastruktur under jord till Boden Industrial Park.

Ladda ner Boden-appen!

Via Boden-appen får du aktuell driftinformation, kontaktuppgifter till Bodens kommun, information om sophämtning, återvinning, bibliotek, matsedel till skolor och boenden, tidtabell för lokaltrafik, e-tjänster med mera.

26 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Håll koll med projektkartan Med den interaktiva kartan på Bodenxt.se kan du följa pågående ­byggprojekt, detaljplaner och infrastruktursatsningar. I takt med den gröna samhällsomställningen växer även verksamheter, handel samt offentlig och kommersiell service i Boden.

För att det ska bli lättare att överblicka det som planeras och pågår, har en interaktiv karta tagit fram.

Scanna QR-koden...

...med din mobilkamera för att se pågående byggprojekt, detaljplaner och infrastruktursatsningar.

27 l Boden Bild Nr 2 / 2023

NÄRA SAMARBETE MELLAN FÖRSKOLOR I VÄXANDE KOMMUNER I den pågående samhällsomställningen har Bodens kommun ett nära samarbete med Skellefteå, som ligger några år före i en lik­ nande utvecklingsfas. Nyligen möttes de båda kommunernas förskolor för ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och lösningar.

Det deltagarna från Boden tog med sig från workshopen var bland annat: • Organisationen vilar på de två benen utveckling och förutsättningar.

• Satsa på kvalitetsanalytiker för fakta att basera beslut på.

• Större rektorsområden för att kunna växa i området.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

• Synliggöra vem som ansvarar för vad.

• Skapa förståelse för varandra.

• Kommunicerande kärl.

• Stukturblad.

• Kapacitetsbedömning.

• Barngruppers förutsättningar.

• 3K – Kapacitet, Kompetens, Kvalitet.

De var också överens om att en av de största utmaningarna i en samhällsomvandling med den snabba tillväxt som sker här just nu är byte av personal och många nya medarbetare. En välstrukturerad on-boarding för nya och befintliga medarbetare är a och o i den snabba tillväxt som Bodens kommun står inför.

Förskolor i Boden och Skellefteå samarbetar i samhällsomställningen.

– Vi, både Boden och Skellefteå, är övertygade om att vi måste jobba tillsammans här uppe om de satsningar som sker nu ska kunna genomföras på ett klokt sätt för oss som bor och verkar här, säger Petronella Sirkka, grundskolechef i Bodens kommun.

Samarbetet inom förskolan sker dels genom besök i varandras verksamheter, men framförallt genom att utbyta erfarenheter. Tillsammans tittar chefer och medarbetare på möjliga lösningar och både kända och ännu inte kända scenarion. Tillväxten i båda kommunerna går mycket snabbt. Utmaningar och möjligheter ses över utifrån respektive kommuns förutsättningar och erfarenheter.

Nyligen besökte förskolechefen med biträdande chefer från Skellefteå Bodens kommun. Hela rektorsgruppen för Bodens kommunala förskolor, politiker, kvalitetsansvarig och fackliga representanter deltog i utbytet.

– Jag är så tacksam över vårt fina kollegiala samarbete mellan kommunerna. Det är mycket givande, intressant och lärorikt att få mer kunskap om Skellefteås organisation inom Avdelning förskola, säger Petronella Sirkka.

Insatser för att möta samhällsomställningen Det har redan gjorts en rad insatser inom förskolan i Boden för att möta den pågående samhällsomställningen. Bland annat jobbar de i arbetsteam för att ta fram gemensamma material för hela förskolan i Boden.

Tre satsningar har gjorts på personalsidan för att öka behörigheten – obehöriga har blivit barnskötare och barnskötare växlar upp till förskollärare.

– Vi har utökat antalet förskoleavdelningar i alla förskolor vi bygger. Vi ser också över ledningsorganisationen och har börjat göra större områden med rektorer och biträdande rektorer, områden om är möjliga att bygga ut med fler biträdande. Vi ser också över vilka olika roller som behöver finnas i våra verksamheter, berättar Petronella vidare.

Van mottagningsort En stor fördel i en växande kommun med förväntad ökad inflyttning, till stor del internationell, är Bodens bakgrund som mottagningsort för Migrationsverket. Vanan att ta emot barn från många olika länder och kulturer finns både inom förskola, skola och föreningsliv.

28 l Boden Bild Nr 2 / 2023

BODEN I TOPP BLAND SVERIGES KOMMUNER PÅ KLIMATANPASSNING Bodens kommun är en av toppkommunerna i rankingen över Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning. Rankingen är genomförd av IVL, Svenska miljöinstitutet.

Text & Foto: Bodens kommun

Boden blev rankad som nummer 2 av 194 kommuner. I Bodens ­kommun har arbetet med klimat­ anpassning pågått länge. Anpassning till ett förändrat klimat är bland annat en viktig del av arbetet i översiktsplaneringen.

Ett viktigt arbete Emilia Björkemyr, miljöstrateg på kommunen, berättar att kommunen just nu håller på att se över den klimatanpassningsplan som togs fram för ett par år sedan. Det är ett arbete som pågår i samverkan med flera olika enheter.

FAKTA / UNDERSÖKNINGEN

– Det har blivit allt tydligare hur viktigt arbetet med klimatanpassning är. De översvämningar och skador som stormen Hans har orsakat i landet och de värmeböljor vi sett i Europa under sommaren har nog inte undgått någon, säger Emilia Björkemyr.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för sjätte gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning.

För­djupad skyfallskartering Ett annat exempel på arbete som pågår i kommunen är att en för­ djupad skyfallskartering håller på att tas fram med stöd av medel från Länsstyrelsen.

Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 194 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimat­anpassning, the Adaptation Support Tool.

Läsa hela rapporten från Svenska miljö­institutet på ivl.se.

29 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Produktionledare Peter Sundström utanför Återvinningens nya lokaler på Kårbacken.

I och med nyöppningen byter verksamheten även namn till Återbruksboden.

Nystart för Återvinningen

MED FOKUS PÅ HÅLLBARHET I ALLA LED

de

n

Nya lokalen

an

Den 12 augusti slog Återvinningen, kommunens secondhandbutik, upp portarna i nya lokaler på Kårbacken. Den gamla lokalen på Lundagårdsgatan ska rivas och flytten – och nyöppningen – blir en nystart för hela verksamheten.

Hitta hit!

Återvinningens nya lokal ligger på Flygfältsvägen 3B på Kårbacken. Lokalen är till höger när du svänger in från Hermelinsgatan.

S Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Återvinningen med butik startade 1994. Verksamheten är en del i kommunens hållbarhetsplan med fokus på cirkulärt tänk och att minska sopberget. Verksamheten har i många år funnits på Lundagårdsgatan, nu ska ­lokalen rivas och Återvinningen har flyttat in i nya ­l­okaler på handelsområdet Kårbacken. I och med nyöppningen byter också Återvinningen namn till Återbruksboden.

– Det är ett namn som bättre förklarar verksamheten och som passar det faktiska arbete vi gör, återbrukar! Återvinning kan lätt förväxlas med att saker ska slängas. Här f­ örlänger vi livslängden på möbler, textilier,

kläder, leksaker, husgeråd och elektronik som är fullt fungerande. Prylar får nytt liv och kommer till nytta där det behövs, säger Peter Sundström, produktions­ ledare på Återbruksboden.

Verksamheten har även Återbrukstältet på Bränn­ kläppens återvinningscentral, dit man kan lämna in sina grejer för återbruk. Tältet töms varje dag och ­omhändertas av personalen. På Kårbacken går man sedan igenom ­s­akerna. Kontrollerar att det som lämnats in är helt och rent, möbler saneras, elektronik testas och det som går att diska diskas innan det ställs ut i butiken för försäljning.

30 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Alla ska känna sig välkomna, såväl kunder som personal.

Lämna dina saker för återbruk: Återbrukstältet / Brännkläppen: Lämna i första hand in dina saker till Återbruks­tältet på Brännkläppens återvinningcentral. Möbler lämnas alltid här. Återbruksboden / Kårbacken Mindre/färre saker lämnas till Återbruksboden på Kårbacken under öppettider då personal är på plats. Öppettider hittar du på Boden.se

Anna Velin visar hur möblerna saneras innan försäljning.

Vi tar ej emot: Sängar, större bokhyllor, lexikon, uppslagsverk och resväskor.

OBS! Tänk på att det du vill ge bort ska vara helt och rent. Lämna aldrig saker utanför lokalerna.

Samarbete med andra verksamheter – Nytt är att vi inte längre åker och hämtar upp saker och möbler hemma hos bodensarna som vi gjorde innan. Vi behöver resurserna på andra ställen. Bland annat så samverkar vi mer med olika enheter i kommunen.

Datorer och laptops som inte längre används återbrukar vi här. Kommunens IT-avdelning har gjort upp en plan för hur vi rensar gammal information på ett säkert sätt, för att sedan bli installerade innan försäljning, säger Peter Sundström. Återbruksboden har som ambition att samarbeta med flera verksamheter i kommunen. Ett exempel är Björknäs­g ymnasiet, där de bidragit med textiler och trä för slöjdundervisning.

– Till innovationstävlingen under Hållbarhetsveckan i maj fick eleverna komma hit och hämta grejer till sina bidrag, det kommer vi forsätta med. Vi sam­arbetar gärna med andra skolor också.

Social hållbarhet Återbruksboden har till uppdrag att verkar för arbetsförberedande insatser. Ett samarbete som genomförs med JobbCenter.

– Vi jobbar med social hållbarhet och flytten innebär ett nytt sätt att arbeta. Den gamla lokalen hade små rum och man blev mer isolerad med sina arbetsuppgifter. Här på Kårbacken har vi öppna ytor och personalen har möjlighet att jobba tillsammans. Det är lättare att fånga upp personalens behov, säger Anna Velin, med­ arbetare på Återbruksboden.

Alla ska känna sig välkomna Att nyöppningen kunde genomföras i augusti är det ingen tvekan om att det är personalens förtjänst: – De har gjort ett sånt oerhört jobb! Med hela flytten och den nya butiken.Vi gör allt själva och vi har verkligen personalen att tacka för att vi är igång med verksamheten på Kårbacken, säger Anna och fortsätter: – Vi ser att det blir mer och mer accepterat att återbruka och handla ­secondhand. Och det är ju vårt mål, att dra ner på konsumtions­samhället och minska prylsvinnet. Men vi ser också att Återbruksboden ska vara en plats där alla känner sig välkomna, att man har en syssel­sättning, en avlastning eller ett avbrott i vardagen.

Det gäller både kunder och personal, vi vill vara håll­ bara i alla led.

31 l Boden Bild Nr 2 / 2023

CARE-HERO BODEN FORTSÄTTER I oktober startade Fast Care-HERO, Boden.

Projektet blir en förlängning på det som fungerade bra i tidigare Care-HERO plus några nya element. De fina resultat vi fått har gjort att Bodens kommun ligger i framkant i integrationen av ukrainare.

Text & Foto: Bodens kommun

ESF projektet Care-HERO Boden startade 2022 som ett stöd till ukrainska flyktningar med massflyktsdirektiv i Bodens kommun. Den snabba uppstarten av projektet och viljan att ta tillvara på yrkeskompetens har gjort att Bodens kommun ligger i framkant i integrationen av ukrainare. När projektet avslutades såg resultatet ut som följande: Nationellt hade 3 av 10 arbetsföra ukrainare hittat arbete. I Boden var siffran det omvända, 7 av 10 hade kommit i arbete tack vare Care-HERO Boden.

Fast Care-HERO I oktober startade nya ”Fast Care-HERO Boden”, som blir en förlängning på det som fungerat så bra i projektet plus några nya element.

– Vi ska fortsätta med kompetenskartläggning och matchning, validering och bedömning samt engelska.

I det nya projektet kommer vi också att satsa på yrkessvenska, samt fortsätta jobba med förenings- och näringsliv, säger Mailin Ellingsen, projektledare i Fast Care-HERO Boden.

– Tidigare har vi erbjudit engelskalektioner på plats, men nu ska vi också erbjuda distanslektioner, då bli engelskan mer tillgänglig. Vi ska utveckla ett koncept

för yrkessvenska där deltagarna ska ha möjlighet att lära sig yrkessvenska på sin arbetsplats. Vi hoppas kunna implementera konceptet i ordinarie verksamhet så andra målgrupper också kan få ta del av det efter att projektet avslutats, säger Mailin Ellingsen.

Kompetensförsörjning och värdskap Fast Care-HERO ska bidra till förbättrad livskvalitet, minskat utanförskap och ett större arbetskrafts­utbud till arbetsgivarnas kompetensförsörjning och den regionala hållbara tillväxten. Mailin betonar vikten av värdskap och att vi i Boden, i den omställning vi är i, kommer att möta flera språk på våra arbetsplatser.

– Vi måste ta tillvara på möjligheten att värna om kompetens. Många ukrainare vittnar om att de trivs så bra i Boden och vill stanna. Vi är i stort behov av kompetens, i såväl föreningsliv som näringsliv, när det kommer till språk måste vi våga sänka garden, säger hon och fortsätter: – Vi behöver kanske inte perfekt svenska eller engelska för att förstå varandra, det kanske snarare skapar humor och glädje i arbetsmiljön. Men vi måste göra det tillsammans. Vi måste våga samverka och skapa relationer, både på individnivå och organisatoriskt. Värdskapet borde sitta i ryggmärgen.

Fast Care-HERO finansieras av Europeiska ­Socialfonden och pågår till och med 31 mars.

Flytten från Norrbottensvägen I augusti stängde vårt boende för flyktingar från Ukraina på Norrbottensvägen. Personal från JobbCenter, tillsammans med förvaltnings­ service och bovärden Ganna Sokalska har under hösten gjort ett jättearbete med att lösa permanenta boenden till de Ukrainare som vill stanna i Boden.

Vi var på plats och filmade i augusti när systrarna Nataliia och Liudmyla, tillsammans med sina

barn, flyttade från Norrbottensvägen till två av Bodenbos renoverade lägenheter på Sveafältet.

– På boendet hade jag ett eget rum. Rummen var inga problem, men kök, dusch och toalett var ett problem. Jag är lycklig idag! Berättade Liudmyla vid flytten till den egna lägeheten.

Scanna QR-koden för att se filmen!

32 l Boden Bild Nr 2 / 2023

SM-mössan är din entrébiljett!

Sandra Ottosson, lokal projektledare för SM-veckan Luleå/Boden 2024 gläds åt att ett av Sveriges största idrottsevenemang äntligen kommer tillbaka till oss.

SM-VECKAN LOCKAR TUSENTALS BESÖKARE TILL LULEÅ OCH BODEN SM-veckan är ett av Sveriges största, årligen återkommande idrottsevenemang och genomförs varje år på olika orter i Sverige, vinter respektive sommar. Tävlingarna arrangeras av ­Riksidrottsförbundet i samarbete med berörda specialidrottsförbund och aktuell värdstad.

2024 annordnas SM-veckan gemensamt i Luleå och Boden. Sändande bolag är SVT. Text: Peter Palmqvist Foto: Jesper Matti

Den här SM-veckan blir den hittills nordligaste och vi kan se fram emot mängder av spännande tävlingar.

I skrivande stund är det 22 olika idrotter som ska kora sina svenska mästare mellan den 20:e och 26:e mars, 2024. Vi kan också se fram emot tusentals deltagare och besökare. Ungefär 3000 deltagare och upp emot 100 000 besökare brukar komma och heja fram de tävlande.

Högklassiga idrottstävlingar Redan 2020 var det tänkt att SM-veckan skulle gå av stapeln i Luleå och Boden men då satte pandemin käppar i hjulen bara några dagar innan starten och hela arrangemanget fick ställas in.

– Men desto roligare att vi får en ny chans, säger ­Sandra Ottosson, projektledare för SM-veckan Luleå/ Boden. Vi märker att många längtat efter SM-veckan och vi har fått till ett fantastiskt dagsprogram med ­massor av högklassiska idrottstävlingar.

Tävlingarna kommer ske på flera olika arenor i båda städerna. Och bästa sättet att ta del av allt är att köpa ”SM-mössan” som kommer fungera som entrébiljett till samtliga idrotters tävlingar. Mössan kommer säljas på olika ställen runt om i länet och var ditt närmaste

försäljningsställe finns hittar du på den lokala webbplatsen: smveckanluleaboden.se.

Men SM-veckan är inte bara spännande tävlingar där svenska mästare ska koras. AfterSport är SM-festen som ramar in hela veckan med mängder av aktiviteter, kulturevenemang, prisutdelningar och givetvis underhållning med musik och sång.

– Med AfterSport vill vi ge alla Luleåbor och Bodensare samt tillresta gäster en härlig upplevelse av våra städer och Norrbotten. Våra centrum ska sjuda av liv och SM-veckan ska vara ett minne för livet, säger Sandra Ottosson.

Aktuella idrotter under SM-veckan De idrotter som i skrivande stund är aktuella under SM-veckan är: Alpint (Slalom och Puckelpist), ­Alpin­rodel, Armbrytning, Bowling, Brottning, ­Båg­skytte, Cheerleading, Cykeltrial, Draghund, E-cycling, E-sport Racing, Fäktning, Längdskidor (alla discipliner), Längdskidor para, Simulatorgolf, Skidorientering, Skidskytte, Stadioncross (snöskoter), Styrkelyft/bänkpress samt parabänkpress, Taekwondo och X-trial. Med reservation för eventuella ändringar.

Mer information hittar du på Boden.se samt smveckanluleaboden.se

33 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Verksamhetsutvecklare Malin Jansson håller workshop med personalen från redovisningsenheten. Arbetet är en del i processen att ta fram kommunens första digital medarbetare.

TEKNIKEN SOM GÖR NYTTA FÖR MEDARBETARNA Vi står inför en del utmaningar i vår välfärd som innebär ökade krav på kommuner, landsting och regioner. I takt med att vi ska blir fler bodensare ökar också trycket på kommunen.

IT-enheten på Bodens kommun har sedan hösten 2022 kartlagt hur teknik – och en gnutta humor – kan hjälpa i det dagliga arbetet.

Bodens kommuns första digitala medarbetare Bodina lanseras under hösten och kommer att tillhöra ekonomiavdelningen.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors Illustration: Liza Wallin

Under hösten 2022 och våren 2023 har IT-enheten på Bodens kommun genomfört en förstudie i syfte att kartlägga processer där teknik kan komma till stor hjälp för medarbetare och chefer. Dessa har som utgångspunkt att identifiera repetitiva arbetsuppgifter som skulle kunna automatiseras och därmed avlasta med­arbetaren. På så sätt går inte medarbetarens kompetens till spillo och det frigörs mer tid till arbetsuppgifter som är i linje med kompetensprofil och utbildning.

Digital medarbetare ska avlasta Projektet har också som mål att visa på roliga ­ lösningar som utvecklar verksamheten och vilken nytta som tekniken skapar.

– Från de resultat vi fått kan vi se nyttan av automatisering i kommunens alla förvaltningar. Vi vill avdramatisera tekniken för att mottagandet ska bli bättre. Jag har varit i kontakt med andra kommuner som arbetat med automatiserade processer och inspirerades av att bygga upp digitala medarbetar, säger Malin Jansson, verksamhetsutvecklare, och fortsätter: – Andra kommuner berättar att medarbetarna upplevt att det blir mer lättsamt att vara med och utveckla tekniska lösningar när det finns en gnutta humor.

Projektet är en del av Bodens kommuns kompetens­ försörjningsplan och kommunchef Magnus Åkerlund ser de digitala möjligheterna som ger vertyg att fortsätta klara av kommunens uppdrag.

34 l Boden Bild Nr 2 / 2023

– Det blir en komplettering i att möta de utmaningar som kommer med samhällsomställningen. Vi ska fortsätta leverera med kvalitet till våra medarbetare och bodensare samt behålla Bodens kommun som en attraktiv arbetsgivare, säger han.

Ekonomiavdelningen först ut Under projektets förstudie samarbetade IT-enheten med ekonomiavdelningen och redovisningsenheten. ­Under den tiden identifierades en process för Registrering av interna och externa kundfakturor. I den processen skulle en digital medarbetare kunna avlasta från repetitivt arbete.

Utvecklingen startades i början på sommaren och Malin Jansson och Viveca Berg, enhetschef på redovisningsenheten, är nöjda med samarbetet.

– För att genomföra ett sådant här projekt behövs en modig chef och det har Viveca verkligen varit. Det handlar om arbetsmiljö och att medarbetare i Bodens kommun, i takt med att vi växer, ska få mer tid till arbetsuppgifter som matchar kompetens, säger Malin Jansson.

Vill följa med teknikens utveckling – Det är nytänkande att använda teknik som en del i förbättringsarbetet och samarbetet med IT-enheten har varit fantastisk. Som chef har det varit jätteviktigt att ha tät kommunikation med mina medarbetare där vi tillsammans skapat trygghet i processen. Vi vill följa med teknikens utveckling och inte hamna efter den. Vi vill skapa mer tid till mänsklig arbetskraft och intressanta, värdeskapande arbetsuppgifter, säger Viveca Berg.

Medarbetaren Bodina Medarbetarna på redovisningsenheten har, genom workshops, varit delaktiga i framtagandet av den digitala medarbetaren. Resultatet blev ”Bodina” som formgetts av illustratören Liza Wallin. Bodina ­kommer att tillhöra eko­nomiavdelningen.

VAD ÄR AUTOMATISERING? Automatisering är ett arbetssätt som blivit allt vanligare, både i kommunala och ­privata verksamheter. Ofta handlar det om att förenkla och avlasta medarbetaren.

Verksamheter såsom privata företag och offentlig sektor automatiserar idag genom att bygga regelstyrda processer för att kunna avlasta sina medarbetare med de repetitiva och manuella arbetsuppgifter som finns i verksamheterna.

Automatisering i Bodens kommun Processer som kartläggs i Bodens kommun är automatisering som hjälper till att lätta upp och avlasta statisk arbetsbelastning.

Tekniken innebär inte någon annorlunda behandling av inkomna uppgifter. Det kommer heller inte innebär någon förändring i hur kommunen behandlar information.

35 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Aktiviteterna på Bodens Ridklubb var uppskattad av de deltagande familjerna.

FÖRENA MERA! – TILLGÄNGLIGGÖR BODENS STARKA FÖRENINGSLIV I september startade projektet Förena mera! med syfte att hjälpa med föreningsetablering riktad till familjer som anlänt hit under massflyktsdirektivet, asylsökande och nyanlända.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Genom att kontakta olika föreningar och låta de deltagande familjerna prova på olika aktiviteter är förhoppningen att stärka föreningslivet i Bodens kommun.

– Föreningslivet är en stor del av det svenska samhället och många, barn som vuxna, är aktiva i flera olika föreningar. Med projektet vill vi tillgängliggöra det starka föreningsliv vi har i Boden, bidra till att deltagarna kan skapa ett nätverk, utveckla språket och träffa fler med samma intressen, säger Mirella Lind, arbetsmarknadskonsulent på JobbCenter i Boden och drivande i projektet.

Uppskattad aktivitet på ridhuset Förena mera! är ett samarbete mellan Bodens kommun, Rädda Barnen och Boden City FC. I projektet finns också en föreningssamordnare och två familje­ ledare som ska fungera som språk- och kulturbrygga.

Den första föreningsträffen arrangerades på ridhuset tillsammans med Bodens ridklubb. I två grupper fick deltagrna turas om att fylla på och väga hö, fylla på ­vatten och – det som kanske var mest uppskattat

– testa att rida. Till hjälp stod ledare och ungdomar från ridklubben. Deltagarna och systrarna Donja och Diana blev väldigt förtjusta i hästen Sally som de båda fick sköta och rida.

– Det här var jätteroligt, jag älskar hästar, berättar storasyster Donja, 12 år.

En starkare, hållbar kommun Mirella Lind hoppas att Förena mera! på sikt bidrar till en tröskelsänkare för föreningar att rikta sig till en bredare målgrupp.

– Har man inte språket är det inte helt självklart hur man får kontakt med föreningar. Vi hoppas att de aktiviteter vi gör här bli den lilla bryggan till att våga nå varandra och att behålla kontakten som skapas, säger hon.

Projektet har som ambition att samarbeta med flera olika föreningar, inte bara de stora idrottsföreningarna.

– Det ska passa dem vuxna såväl som barnen. Det är så vikigt att få ett sammanhang och hitta något man brinner för, för en socialt hållbar vardag. Vi är också i behov av volontärer till våra föreningar, vi tappade många i pademin. Men kan vi etablera den här familje­ kontakten kan vi tillsammans bidra till att göra Boden till en starkare och mer hållbar kommun, säger Mirella.

Förena mera! finansieras av Länsstyrelsen och projektet pågår fram till sommaren. Vill du som förening synas och visa upp din verksamhet? Kontakta JobbCenter på jobbcenter@boden.se

36 l Boden Bild Nr 2 / 2023

37 l Boden Bild Nr 2 / 2023

AI SOM VERKTYG FÖR INLÄRNING Hur kan artificiell intelligens (AI) användas som ett verktyg för inlärning? I ett nytt projekt från Luleå tekniska universitet ska Björknäsgymnasiet hjälpa till att ta fram och utvärdera nya AI-chatverktyg specifikt för skolan.

Text & Foto: Bodens kommun

Det treåriga projektet som påbörjades i januari har som huvudsyfte att förbättra lärandet genom AI-baserad support, och involverar såväl elever som lärare.

Just nu sker datainsamling genom workshops där elever från el-, teknik-, natur- och samhällsprogrammet har fått diskutera hur tekniken kan användas för att stödja dem i sina studier.

– Lärarens tid är begränsad och med hjälp av AI kan eleverna få stöttning även utanför klassrummet. Tillexempel genom repetitioner för att öka lärandet. Med tekniken kommer eleverna även ha tillgång till interaktiv och individanpassad hjälp, säger Jessica Karlström, biträdande rektor på Björknäsgymnasiet.

Handgjord för elever Två elever som deltagit i projektet är Henrik Ledin (Teknikprogrammet år 2) och Agnes Silverplats (El- och Energiprogrammet år 2) – Vi har fått prova en ny AI-Modell. Den svarar på frågor men ställer också frågor tillbaka, så man kan använda den för att plugga mycket mer effektivt. Den är liksom handgjort för elever som behöver hjälp med skolan, säger Henrik Ledin.

– Vi hjälper till att testa det här genom vår skolgång för att se hur det funkar. Så att de kan ta hjälp av eleverna som får säga hur de tycker att verktyget funkar i studierna, säger Agnes Silverplats.

Vill vara en del av utvecklingen I en tid där användningen av AI väcker etiska frågor, ligger fokus på att introducera tekniken som ett stöd snarare än ett hinder, menar Jessica Karström: – Vi vill inte förbjuda användandet av AI, vi vill vara en del av utvecklingen och hitta vägar för att använda tekniken som stöd och hjälp istället för att se det som ett sätt att fuska i skolan. Det är inte tänkt att den ska ge facit på skoluppgifter, den ska vara interaktiv, där eleven kan ställa frågor och diskutera.

Underlaget som tas fram på Björknäsgymnasiet ska sedan resultera i AI-modeller, framtagna av LTU. – Vi tänkte föreslå två användningsområden: En för

Björknäsgymnasiet ska hjälpa till att ta fram nya AI-chatverktyg ­specifikt för skolan. Besök Bodens kommun på Instagram för att ta del av filmen där eleverna berättar om projektet.

lärarna som kan assistera vid planering, framtagning av undervisningsmaterial och mycket mer. Och en för eleverna. En pluggkompis som ska jobba för att berika kunskap när de analyserar och studerar specifika ämnen, genom att ställa frågor och förstå deras kunskapsnivå, säger Hamam Mokayed, Universitets­lektor, Maskininlärning LTU. Förutom att ta fram praktiska verktyg är ett av målen att öka kunskaperna om maskininlärning och vilka föroch nackdelar den nya tekniken har.

– Vi är i en stor samhällsomställning och vi utbildar ungdomar. Det blir så viktigt att vi hänger med, förstår och använder tekniken. Vi vill lära oss mer om den och hur vi kan använda detta till vår fördel i utbildning och lärande, säger Jessica Karlström.

38 l Boden Bild Nr 2 / 2023

Polar Structure finansierar och bygger järnvägen och Solör Bioenergi får uppdraget att bygga processvattenlösningen till Boden Industrial Park.

DET MÖJLIGGÖR NÖDVÄNDIG INFRA­ STRUKTUR TILL BODEN INDUSTRIAL PARK Det är nu klart vilket företag som ska investera i och bygga den viktiga infrastrukturen under marken till Boden Industrial Park.

Text: Bodens kommun Foto: Shutterstock

Bodens kommun har beslutat sig för att använda upphandlingsformen offentlig-privat samverkan (OPS) för att bygga järnväg och processvattenledningar till Boden Industrial Park. OPS innebär att ett privat företag eller konsortium tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet. I Sverige har bland annat Arlandabanan byggts med den lösningen.

På kommunal nivå är det mer sällsynt, men för Boden har det blivit vägvalet för att möjliggöra den nödvändiga infrastrukturen till Boden Industrial Park, inom den tidsram som H2 Green Steel efterfrågar.

– Det här är stora investeringar och för en kommun som Boden hade det inte varit realistiskt att ta den kostnaden, samtidigt är infrastrukturen avgörande för att H2 Green Steels etablering ska bli av, säger Mats Berg, näringslivschef i Bodens kommun.

Sju kilometer ledningar Den 4 oktober blev det klart att Polar Structure finansierar och bygger järnvägen och nu är det även beslutat

att Solör Bioenergi får uppdraget att bygga processvattenlösningen. Företaget kommer att bygga infrastrukturen som krävs för att transportera vattnet från Lule älv till industriområdet. Totalt handlar det om två pumpstationer och sju kilometer ledningar för att kunna hantera vattenvolymen.

Bodens kommun kommer tillsammans med Solör ­Bioenergi att bilda ett aktiebolag där företaget kommer att vara majoritetsägare med 91 procent, medan kommunen kommer att äga nio procent, en andel baserad på markvärdet och beräknad till fyra miljoner kronor.

Byggtid på ett år Därefter kommer Solör Bioenergi att ansvara för finansiering, byggnation, underhåll och drift. Den beräknade byggtiden är drygt ett år, där större delen av arbetet kommer ske under 2024.

När ledningarna är i drift ska företagen som nyttjar dessa betala en avgift till bolaget. Den intäkten kommer kommunen att använda för att betala av en summa motsvarande markvärdet.

– När vi bestämde oss för det här fanns det ju ­naturligtvis en hel del frågetecken kring att genomföra OPS-upphandlingar. Nu kan vi konstatera att upp­ lägget håller och för mig känns det fantastiskt att vi har kunnat få till två uppgörelser där vi inte behöver använda några skattemedel, säger Mats Berg.

39 l Boden Bild Nr 2 / 2023

BJÖRKNÄSGYMNASIET UPPTRÄDDE PÅ KUNGENS JUBILEUMSFIRANDE Under jubileumsfirande för kungen – 50 år på tronen – uppträdde elever från Björknäsgymnasiet på plats i Stockholm.

I år firar kung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen. Till firandet, som ägde rum i Stockholm den 15 september, valdes Björknäsgymnasiet ut som en av två gymnasiekörer att medverka och uppträda med sång.

– Det är en stor ära, både personligen men också som program att få åka och göra det här. Det känns jättehäftigt, sa Tuva Nyström, elev på estetiska programmet, under förberedelserna.

Eleverna i kören tillhör främst ­Estetiska programmet men det finns även några elever från Naturvetenskapsprogrammet. Jubileumsfirandet direktsändes i SVT1 15/9.

På Bodens kommuns instagram kan du se filmen när elevera förbereder sig inför firandet av kungen 50 år på tronen.

HÄR KAN DU HÄMTA GRATIS SAND OCH GRUS LADDA NER BODENAPPEN! Scanna QR-koden för att installera appen.

•

Boden: Smidesvägen 3 (sand-/grusboda vid infarten)

•

Brännberg: Vid gamla sågen

•

Gunnarsbyn: Vid återvinningscentralen

•

Harads: Bergvägen 1 vid återvinningscentralen

•

Lakaträsk: Ca 100 meter från återvinningsstationen

•

Unbyn: Sand-/grusboda uppställd vid macken

MOT ETT KLIMATNEUTRALT BODEN Medlemskap i Viable Cities ska påskynda arbetet mot ett klimat­ neutralt Boden. I kommunens strategiska plan 2023-2025 framgår att kommunen ska vara nationellt ledande vad gäller att minska klimatpåverkan samt öka energi­ effektiviteten.

För hållbar stadsutveckling Som ett led i arbetet att nå målsättningen har kommunen, efter beslut av kommunstyrelsen, anslutit sig till Viable Cities. Viable Cities är ett nationellt strategiskt innovationsprogram och nätverk för hållbar stadsutveckling med Formas, ­Vinnova och Energimyndigheten som uppdragsgivare. Ett medlems-

40 l Boden Bild Nr 2 / 2023

skap i Viable Cities ger möjlighet till extern finansiering för kommunens egen utveckling och omställning mot klimatneutralitet.

Inkluderar hela kommunen – Viable Cities erbjuder oss ett starkt nätverk med en bredd av aktörer att inspirera och inspireras av. En viktig aspekt i Viable Cities angreppssätt inom klimatarbete är att hela kommunen inkluderas, det vill säga politiker, företag, tjänstepersoner, medborgare med flera.

Ett synsätt som stämmer överens med Bodens kommuns vision för samhällsomställningen som sker, säger Elin Lindahl, miljöstrateg på Bodens kommun.

SAAB AB ETABLERAR SIG I BODEN Det globala försvars- säkerhetsföretaget Saab har valt att etablera sig i Boden. Företaget har i en överenskommelse med Bodens kommun hyrt två hangarer på före detta AF1 området i centrala Boden för sina kommande etablering.

Det är avdelningen Weaponry Services som nu bygger upp ett team i Boden med fokus på så kallad förbandsnära support kopplat till de vapensystem som används av Försvarsmaktens förband i Boden. Närmaste liknande team återfinns i dagsläget i Växsjö och Halmstad och företaget är inne i en rekryteringsprocess för att hitta en platschef till Bodenteamet.

– Saab etablerar sig i Boden för att på ett kvalitativt sätt bidra till Försvarsmaktens tillväxt. Boden med omnejd är ett attraktivt område som kommer växa avseende teknisk industri under de kommande åren. Initialt vill vi rekrytera ett femtontal medarbetare för placering i vår nya verkstad i Boden. Vi både vill och behöver vara en del av detta tillväxtområde, säger Torbjörn Andersson, Saabs ansvarige för etableringen i Boden.

Koppling till Försvarsmakten De aktuella lokalerna på det före detta AF1 området kommer att iordningställas och beräknas vara klara tidigt under våren 2024.

– SAAB är en högteknologisk och världsledande aktör inom sitt område och kopplingen till Försvarsmakten är

Det globala försvars- säkerhetsföretaget Saab har valt att etablera sig i Boden.

Etableringen ska bland annat bidra till Försvasmaktens tillväxt.

uppenbar men breddar samtidigt bilden av vårt näringsliv. Det känns också som en logisk konsekvens med tanke på de omfattande satsningar som görs på Försvarsmaktens förmåga där vi som garnisonstad också utgör en viktig kugge, avslutar Mats Berg, näringslivschef.

Försvarskoncernen Saab AB med drygt 19.000 anställda omsatte 2022 ca. 39,1 miljarder SEK.

UTFORSKA BODENS FÖRENINGSLIV! I Boden finns det gott om starka ideella krafter som outtröttligt och frikostigt ger av sin tid för att Boden ska vara en bra plats att leva på.

Tack vare dem har bodensarna stora möjligheter till rekreation, motion, kultur, gemenskap och nya upp­ levelser – överallt i hela kommunen.

Ett starkt civilsamhälle och en rik fritid med gemenskap och meningsfulla aktiviteter är viktiga förutsättningar för att människor ska utvecklas och trivas på en plats. I Boden har vi ett fantastiskt föreningsliv och nära till våra eldsjälar, förebilder och vinnarskallar.

Det är det vi brukar kalla #närhetsliv.

Du som bodensare kan utforska Bodens föreningar på: flyttatillboden.se/foreningsarkiv

41 l Boden Bild Nr 2 / 2023

2024 ÄR DET VAL IGEN I SVERIGE! Mellan 6–9 juni 2024 hålls nämligen val till ­Europaparlamentet. Då utses de 705 leda­ möterna som ska representera medlems­ ländernas invånare. Av dessa kommer 21 från Sverige. Mandatperioden är 5 år.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och parlamentet lagstiftar tillsammans med Europeiska unionens råd. Med runt 350 miljoner röstberättigade unionsmedborgare är Europaparlaments­ valet de största transnationella valen i världen och de näst största demokratiska valen till ett parlament.

– Det är långt från Bryssel till Boden. Men det betyder inte att EU saknar betydelse för vad som händer i vår kommun. Nästan alla verksamheter i en kommun påverkas i större eller mindre utsträckning av beslut inom EU, kommenterar Janne Bäcklund som fungerar som samordnare i valfrågor inom Bodens kommun.

Gemensamma mål Ungefär hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigedagordning i svenska kommuner och regioner påverkas direkt eller indirekt av EU. EU:s påverkan kan handla om EU-lagstiftning som måste följas, till exempel om hur varor och tjänster får köpas in eller kvalitet på luft och vatten. Det kan också handla om

gemensamma mål för till exempel sysselsättning eller utbildning som EU-länderna bör uppnå.

Den största delen av EU:s budget består dessutom av fonder och program som kommuner och regioner kan söka pengar från för projekt inom till exempel forskning, miljö och utbildning. Hit hör exempelvis Erasmusprojekt inom ungdoms- och utbildningssektorn och ESI-projekt, som finansieras av EU:s struktur- och investeringsfonder.

Ungefär ett års förberedelser Redan våren 2023 påbörjades förberedelserna för EU-valet. Det är de lokala valnämnderna som ansvarar för genomförandet av röstningen i kommunerna.

Det innebär att ungefär samma planering ska göras inför valet till Europaparlamentet som inför valen till riksdag, kommun och region. Vallokaler ska bokas, ­material ska beställas och sist men inte minst ska ­röstmottagare rekryteras och utbildas.

– Det är cirka 200 personer som jobbar under valdagen. Till det ska vi även lägga personal för förtidsröstning och logistik, säger Janne Bäcklund.

Den som röstar i EU-valet kommer att känna igen rutinerna från riksdagsvalet. De största skillnaderna är att det bara finns ett kuvert att stoppa valsedlar i och att vallokalerna har öppet ända fram till kl 21. Ytterligare information kommer att presenteras efter hand, både på kommunens webbsida och hos Valmyndigheten.

42 l Boden Bild Nr 2 / 2023

NYA TOMTER SLÄPPS I UNBYN Den 1 december släpper Bodens kommun 16 nya ­tomter i Unbyn. Tomtsläppet är en del i kommunens strategiska satsning på att utveckla både stad och landsbygd.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Ett led i den områdesutveckling som har pågått i Bodens kommun i flera år är att möjliggöra en bred palett av boendemiljöer i hela kommunen.

Unbyn är ett av flera områden där intresset är stort för nybyggnation.

Medborgardialoger Arbetet med detaljplanen har föregåtts av medborgardialoger och samråd med boende i Unbyn. Dialogerna utmynnade i att just detta område skulle vara en bra plats för ett nytt bostadsområde. Byborna

har också varit med och namngett gatan på området.

Unbyn erbjuder tätortsnära landsbygd med alla dess fördelar.

Bara drygt en kvart från Boden och omkring en halvtimma från Luleå har du närhet till öppna odlingslandskap, välbevarad bebyggelse, hästgårdar, förskola, skola och ett rikt natur- och friluftsliv. Redan innan tomtsläppet har efterfrågan varit stor på tomter i Unbyn.

Utveckla landsbygden – Vi har haft jättehögt tryck varenda gång vi har släppt tomter.

Så det ska bli otroligt kul att se hur det blir nu. Det är jättekul att vara med och utveckla inte bara centrum utan även landsbygden, säger Anna Sikku, mark- och exploateringsingenjör på Bodens kommun.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har bråda dagar i den pågående samhällsomställningen med det

43 l Boden Bild Nr 2 / 2023

s­ tora bostadsbehovet, planläggningen och efterfrågan på mark.

– Vi är båda från landsbygden och brinner för att utveckla landsbygden så att den ska kunna finnas kvar, liksom kommersiell- och offentlig service i byarna, säger kollegan Ida Ahlbäck, planarkitekt.

Tomterna som släpps i Unbyn har en minsta tomtstorlek om 1 200 kvadratmeter med en största byggnadsarea på 300 kvadratmeter. Högsta byggnadshöjden är 4,2 meter, vilket motsvarar 1–1,5 plans friliggande enbostadshus. Vatten och avlopp finns framdraget till tomtgräns.

Tomterna släpps och kommer att kunna bokas från och med den 1 december klockan 10.00.

Information om hur du bokar en tomt hittar du på Boden.se Efter årskiftet släpps även kommunala tomter i Gunnarsbyområdet.

Här händer inte allt Men rätt mycket 50 MILJARDER

32,5 MILJARDER

Boden Industrial Park är ett 550 hektar detaljplanerat område avsatt för elintensiva industrietableringar. Här bygger just nu H2 Green Steel en fullt integrerad produktionsanläggning av grönt stål och grön vätgas. Det första i Europa på över 50 år och det första i sitt slag vid den planerade starten 2025. En beräknad investering på cirka 50 miljarder SEK.

Future Games Boden bedriver ett antal spelutbildningar på Boden Game Camp. Med närmare 300 elever, från hela världen, och ett antal spelstudios har Boden snabbt etablerat sig som en spelhub i norra Sverige. Den svenska dataspelsindustrin omsatte 2022, 32,5 miljarder SEK.

10 HEKTAR SOLCELLSPARK Bodens kommun har beviljat Lilium energi ett markarrendeavtal på utvecklingsområdet Boden Plug&Play. Syftet är att uppföra en solcellspark på drygt 10 hektar som kommer att bli en av Sveriges större i sitt slag. Anläggningen förväntas generera fossilfri energi i minst 25 år med en total installerad effekt upp till cirka 10 MW.

3200 BOSTÄDER

10 000 m2 VÄXTHUS

I Boden har vi nära till det som är viktigt i livet.

Oavsett om du vill bo stadsnära eller på landsbygden. De närmaste åren ska det byggas 3200 nya bostäder. Just nu pågår närmare 50 olika bostadsprojekt, både centralt och på landsbygd.

Olika boendeformer och många nytänkande bostadskoncept med ett tydligt hållbarhetsfokus.

Nu skalas det smarta gröna upp i Boden. Food tech-bolaget Agtira har tecknat ett avtal med livsmedelskoncernen Greenfood om en anläggning i Boden. Avtalet är värt upp till 285 miljoner SEK. Den nya anläggningen i Boden blir ca 10 000 m2 stor och ska värmas med överskottsenergi från Hives datahall.

60 000 KUBIK SNÖ Med sparad snö från förra vintern säkrar den alpina anläggningen Storklinten, bara 30 minuter från Boden, klimatsmart skidåkning redan i oktober. Paketerat med ett effektivt snökanonsystem, service, närhet och lyhördhet är detta ett vinnande koncept som lockar lands- och träningslag, skolor, föreningar och privata team från hela världen till försäsongsträning här.

4 KM NY JÄRNVÄG Företaget Polar Structure investerar en dryg miljard de kommande två åren på att bygga det nödvändiga järnvägsspåret till och från Boden Industrial Park. När järnvägen står färdig kommer de också att trafikera sträckan via deras dotterbolag Train Alliance.

Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här sker 20 års samhällsutveckling på 5 år och i norra Sverige satsas 1400 miljarder på den gröna nyindustrialiseringen. Vår region, våra resurser och vår kompetens uppfattas nu som en 44 l Boden Nr 2 / 2023 för skapandet av morgondagens hållbara samhälle / bodenxt.se tillgång och ärBild en utgångspunkt

KOMM / BODENS KOMMUN • FOTO/BILDMONTAGE : MATS ENGFORS / SANDELLSANDBERG / SHUTTERSTOCK

#DETSMARTAGRÖNA / NOVEMBER 2023