BodenBild Nr 2 2025

BODEN BILD

Vi blir fler! Boden passerar prognosen för 2025. SID 9

Motorgården – ett toppenställe för unga med motorintresse. SID 22–23

Tips om smarta hjälpmedel på Seniortorget. SID 36–37

Ledare ~

TRYGGHET ÄR VÅR GEMENSAMMA STYRKA

Trygghet är en grundförutsättning för att människor ska kunna leva goda liv. Det handlar både om att känna sig säker i vardagen och att veta att samhället fungerar när det oväntade sker.

Vår kommun har under lång tid arbetat målmedvetet med dessa frågor – och resultaten syns. I de mätningar som görs framkommer tydligt att invånarna generellt upplever vår kommun som en trygg plats att leva och verka i.

Det är en styrka när oväntade och omvälvande saker sker i vår närhet. Trygghet är ju även en känsla av att ha kontroll över vardagen, antingen själv eller genom att man vet att andra personer arbetar för det gemensamma bästa. Det är också en förutsättning som vi har med oss i arbetet med samhällsomställningen – att du som bor i Bodens kommun ska veta vad som händer och hur arbetet bedrivs för att det ska bli bra för bodensarna.

Men trygghet är ändå inget vi kan ta för givet. Den behöver ständigt byggas och stärkas. Den är lika viktig för barnet i förskolan, de unga föräldrarna, den som jobbar inom skola och omsorg, den som bygger hus och vägar, pensionären som tar en kvällspromenad i centrum eller lantbrukaren i byn. Allas trygghet behöver beaktas.

Det gör vi på flera sätt. Genom sociala insatser för barn och unga, genom förebyggande arbete tillsammans med näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle, och genom nära samverkan med polis

och andra myndigheter för att skapa en ännu tryggare och säkrare kommun.

Bodens kommun satsar också brett på beredskapsfrågor. Det handlar om att skapa system och rutiner som fungerar i kris, att bygga kunskap hos både medarbetare och invånare, och att stärka vår gemensamma förmåga att agera snabbt om något skulle hända. Att vi står väl rustade inför oförutsedda händelser är i sig en trygghetsskapande faktor.

Trygghet växer ur gemenskap. När organisationer som kommun och andra större aktörer tar gemensamt ansvar och arbetar långsiktigt, men också när vi alla som invånare visar omtanke om varandra i vardagen, då blir vi starkare tillsammans. Vårt mål är tydligt: vi ska fortsätta vara en trygg kommun – och varje dag arbeta för att bli ännu tryggare.

I det arbetet är du, bodensaren, enormt viktig. Du och din känsla av tillhörighet, gemenskap och trygghet är mittpunkten i de insatser som sker. Samtidigt är du också en väldigt viktig resurs i det samlade arbetet. Därför hoppas vi att du tar del av aktiviteter som genomförs vid arrangemang som exempelvis Beredskapsveckan. Ägna gärna också några minuter åt att fundera på din personliga beredskap om något skulle hända.

Tack för att du är med och gör Boden till en ännu tryggare kommun!

Astrid Sundström Lindström

Margith Dyrander

Matilda Lundström

Kenneth Backgård

Béatrice Öman Sead Maglic

Johan Lund Lena Goldkuhl

SPANA IN VÅRA KANALER

INNEHÅLL

4

Skolsatsning på landsbygden

6 Kultur och bio tillbaka i Medborgarhuset

8 Samverkan för ett tryggare och friskare Boden

9 Befolkningen ökar mer än förväntat – fler bostäder måste fram

10

Inbjudande och trivsamma miljöer

12 Så möter vi det växande Boden

13 De byggde en stor villa i gymnasiet

14

16

Bodens nyaste lekplats finns i Harads

Tryggare och snabbare stöd med nya socialtjänstlagen

18 Bodens barndagar

19 BOS-loppet 2025

20 Smidiga och trygga resor till Boden Industrial Park

Följ oss! I våra sociala mediekanaler får du ta del av samhällsinformation, nyheter och samtidigt följa vår verksamhet, våra förvaltningar och medarbetare.

@bodenskommun

Skanna QR-koderna! När en QR-kod dyker upp finns det även annat material kopplat till reportaget, till exempel en film eller webbsida med mer information. Skanna koden med din mobilkamera, då får du upp en länk som tar dig vidare.

22 Ett toppenställe för unga med motorintresse

24 En webbplats för alla bodensare

25 Hållbarhetsveckan

26 Lätt att göra rätt med mobila återvinningscentralen

28 Ny utvecklingschef tar plats i Bodens gröna omställning

29 Älvarnas landsbygdskonferens: Vi bor där andra drömmer om att vara

30 Trygghetspunkter växer fram lokalt

31 Beredskapsveckan

32 Värme och varmvatten när vardagen utmanas

34 Uppskattad service ger guldkant på jobbet

35 De får kortare arbetsdag – för ökad balans och hälsa

36 Smart välfärdsteknik i inspirerande miljö

Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.

Redaktör/Grafisk formgivning: Elvira Hemström

Ansvarig utgivare: Jens Andersson

Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden

E-post: komm@boden.se

Upplaga: 15 500 exemplar

Tryck: Länskopia, svanenmärkt trycksak

Omslagsfoto: KOMM/Bodens kommun

Foto: Mats Engfors/Fotographic, KOMM/Bodens kommun

Text: Anna Almqvist/Studiotext, Cecilia Egefjord Ågren/ Bodens Energi, KOMM/Bodens kommun

Den nya skolbyggnaden i Unbyn får en liknande utformning som denna. Inspirationsbild från Åre kommun. Foto: Skanska.

SKOLSATSNING PÅ LANDSBYGDEN

Första spadtaget har tagits till Unbyns för- och grundskola. Det blir den första nya skolan på landsbygden på 40 år och den femte nybyggda förskolan i kommunen sedan 2019.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

I september togs det första symboliska spadtaget till Unbyns för­ och grundskola. Med på plats var barn och personal från de befintliga verksamheterna, politiker, tjänstepersoner, föräldrar, föreningar och byggföretaget Skanska som ordnade ceremonin.

– Det betyder jättemycket att vi visar att vi har en framtidstro på Unbyn, på landsbygden och att i Boden vågar vi satsa på det vi tror på, säger Johan Lund, ordförande arbetsmarknads­ och utbildningsnämnden.

Bygger för framtiden

Bodens kommun skiljer sig från många andra kommuner med att sedan flera år tillbaka medvetet satsa på att bygga nya förskolor och nu även landsbygdsskola.

Mellan åren 2019–2025 har fyra förskolor färdigställts varav tre helt nya plus en om­ och nybyggd F­6­skola.

Detta för att möta befolkningsmålen och vara en attraktiv kommun som människor vill bo, jobba i och flytta till.

– Det är inte särskilt vanligt med nybyggda kommunala skolor och förskolor, i synnerhet inte på landsbygden, så det här känns extra roligt, säger Gabriella Snell, byggprojektledare Bodens kommun.

Unbyns nya för­ och grundskola kommer att bli en flexibel byggnad, väl överensstämmande med Bodens

kommuns funktionsprogram, med plats för cirka 30 barn på ett till fem år och cirka 60 elever i åldern sex till tolv år. Byggnaden är dimensionerad för 100–120 barn. Den byggs i två plan med storkök, restaurang, arbetsrum för pedagoger och elevhälsa. Bruttoarean är cirka 1340 kvm. Unbyns projektbudget är 56 milj för byggnaden, 2,5 milj för inventarier.

– Vi har satsat på lugna lärmiljöer och inventarier med färgsättning i naturens färger och mycket i trä. Det blir också en fin modern skolgård avskild för små och stora barn, väl anpassad för att uppmuntra till rörelse och utelek, förklarar Charlotte Olofsson, lokalsamordnare, arbetsmarknads­ och utbildningsförvaltningen.

Barnen i centrum

Den gamla skolan var byggd på 1930­talet och var i dåligt skick. Den tekniska livslängden hade passerat och det gick inte att uppfylla det en modern skola idag kräver i form av utbildningslokaler, tillgänglighet, brandsäkerhet med mera.

– Många är väldigt glada att bygget äntligen har tagit fart och att barnen är i centrum. Satsning på en ny kombinerad förskola och skola inger framtidstro i byn. Det är en viktig del när barnfamiljer ska bosätta sig. Som skolledare ser jag vinster i att förskola och skola ska vara tillsammans, säger Kamilla Vesterberg, rektor i Unbyn.

Den nya landsbygdsskolan kommer stå klar under hösten 2026 och starta upp verksamheten januari 2027. Under byggtiden har Unbyns skola sin verksamhet i Hedens skolas lokaler.

– Det känns viktigt att vi får vara en enhet samtidigt som vi är tacksamma för det goda värdskap Hedenskolan har, säger Kamilla.

KULTUR OCH BIO TILLBAKA I MEDBORGARHUSET

Medborgarhuset fylls åter igen av liv. Under Kulturnatta öppnades bion och sedan dess har det varit dagbio, höstlovsbio, dans, konserter och gala, utöver kulturskolans verksamhet och andra arrangemang i lokalerna.

Text: Bodens kommun

Foto: Bodens kommun & Mats Engfors

Medborgarhuset är en central mötesplats både geografiskt och kulturellt i Boden. I januari tog Bodens kommun över driften, som inte bara inrymmer biosalongen Saga, utan också scener och konferenslokaler i Forum och Rondo. Lokalerna nyttjas flitigt av kommunala kulturskolan och Bodens kulturcrew. Bland andra har Bodens riksteaterförening, Boden Event, Bodenarr och Dans i Nord haft återkommande arrangemang i Medborgarhuset sedan lokalerna öppnades igen. Det var också på Sagateatern och i intilliggande Bodensia som den stora Eldsjälsgalan 2025 ägde rum nyligen. Och nu allra senast genomfördes en barnkulturfestival i Medborgarhuset.

Ny filmduk på plats

Medborgarhusets hjärta är Saga­biografen som har lockat generationer av bodensare genom åren. Sedan den efterlängtade nya filmduken kom på plats har det visats ett brett utbud av filmer på Saga. På höstlovet visades flera filmer per dag och hösten kantas av ett brett utbud med barnfilmer, romantik, komedi, thriller och skräck.

– Det känns riktigt roligt att det är igång igen. Nu har vi även anställt mer personal, säger Fredrik Larsson, verksamhetssamordnare på Medborgarhuset.

Dagbio

En mycket uppskattad verksamhet är dagbion. Den körs varannan onsdag klockan 14 och vänder sig till alla som är lediga dagtid.

– Då har vi lite lägre avgift än vanligt och även ett stämpelkort så du får elfte gången gratis om du går tio gånger, säger Fredrik.

Dagbion har funnits i många år och skräddarsys för den målgrupp som brukar komma.

– Jag satte dagbioprogrammet själv denna gång för att komma igång så snart som möjligt, men tar gärna

Den efterlängtade filmduken var på plats i slutet av augusti.

Fredrik Larsson, verksamhetssamordnare på Medborgarhuset.

Jasmine Khomthong är en av fyra nyanställda på Saga. Här assisterar hon några av dagbiobesökarna varav många har sina favoritplatser i salongen.

"Det är kul att många hittar hit på dagbio och jag hoppas att det kan bli större."

emot förslag från besökarna inför kommande dagbioprogram, säger Fredrik.

Han har arbetat i huset i många år och har ett hjärta för film. Engagemanget i bion har funnits sedan länge.

– Det är kul att många hittar hit på dagbio och jag hoppas att det kan bli större, säger Fredrik.

Höstens första dagbio lockade 90 personer och som mest har de varit över 200.

– Vi brukar gå på dagbion, det är jättekul att det är igång igen, och bra att det är dagtid, säger Viveca Bergdahl, som besökte dagbion tillsammans med Ragnvald och Sylvi Tiensuu och ytterligare närmare 60 daglediga.

Filmstudio

I Boden finns också Bodens filmstudio som är en förening där alla från 15 år kan bli medlemmar. Filmstudion visar filmer från hela världen för föreningens medlemmar som tillsammans väljer och utvärderar sina filmer.

– Filmstudion visar 6 filmer per termin, 12 filmer per år, och är också igång igen, säger Fredrik.

HITTA TILL BIO-SIDAN

På flyttatillboden.se/bio kan du se vilka filmer som visas, boka biljetter, läsa om evenemang och boka lokaler i huset. Bion ligger på flyttatillboden.se av tekniska skäl och på grund av att vi i skrivande stund bygger om nuvarande boden.se.

Dags för ett biobesök?

Skanna QR-koden för att boka biljetter till din nästa filmupplevelse.

@medborgarhusetboden

– FREDRIK LARSSON

Foto: Mats

Engfors

SAMVERKAN FÖR ETT

TRYGGARE

OCH FRISKARE BODEN

I Boden finns ett starkt föreningsliv med omkring 300 aktiva föreningar. Bodens kommun har tillsammans med Rädda Barnen och RF-SISU Norrbotten arbetat i ett gemensamt projekt för att utveckla samarbetet med civilsamhället. Målet är att främja hälsa, trygghet och social hållbarhet för alla som bor i kommunen.

Under året har projektet genomförts med stöd från innovationsprogrammet SustainGov, som finansieras av Vinnova. Syftet har varit att kartlägga och utveckla en samverkansmodell för samarbetet mellan kommunen och civilsamhället, det vill säga de föreningar och organisationer som spelar en viktig roll i människors vardag.

Projektet innehöll bland annat en workshop under våren där ett 40­tal deltagare från civilsamhället och kommunens verksamheter deltog. Genom gemensamt arbete identifierades både hinder och möjligheter för att samverkan ska fungera bättre och utvecklas över tid.

Dialogmöten som stärker folkhälsan

Som en del av den nya samverkansmodellen kommer Bodens kommuns folkhälsostrateg att bjuda in till dialogmöten två gånger per år. Dessa möten riktar sig

till föreningar och organisationer och ska ge möjlighet till nätverkande, kunskapsutbyte och information om kommunens folkhälsoarbete.

– Vi vill skapa en plats där människor och idéer möts, så att vi tillsammans kan hitta nya sätt att främja hälsa och gemenskap i Boden, säger Anna­Karin Isaksson, folkhälsostrateg på Bodens kommun och projektledare för projektet.

Enklare kontakt och fler möjligheter

För att göra det lättare att komma i kontakt med kommunen finns en funktionsbrevlåda: mailDKS@boden.se som man kan använda vid frågor om bland annat folkhälsa och social hållbarhet.

Dessutom har Bodens kommun anslutit sig till Bidragsportalen, ett digitalt verktyg där föreningar enkelt kan hitta och söka projektmedel. Portalen samlar tusentals bidrag från olika bidragsgivare, både nationella och internationella.

Tillsammans gör vi skillnad

Det finns redan många goda exempel på samverkan i Boden. Med den nya modellen blir det lättare att bygga vidare på det som fungerar.

– Genom att mötas, lyssna och samarbeta kan vi skapa ett ännu starkare Boden där alla har möjlighet till god hälsa, trygghet och gemenskap, säger Anna­Karin.

Workshopen inleddes av Anna-Karin Isaksson, folkhälsostrateg i Bodens kommun.

Pernilla Jonsson, RF-SISU Norrbotten, och Jakob Lindfors, Rädda Barnen, är del av projektgruppen.

Text & foto: Bodens kommun

BEFOLKNINGEN ÖKAR MER ÄN FÖRVÄNTAT – FLER BOSTÄDER MÅSTE FRAM

Bodens befolkning har redan i juli överträffat

årets befolkningsprognos på 28 248 invånare och utvecklingen visar att fler väljer att bosätta sig i kommunen.

Efter några år av nedgång har befolkningen återhämtat sig kraftigt, främst tack vare ökad inflyttning. Prognosen som togs fram i våras pekade på den högsta nivån sedan 2017, och nu ser förutsättningarna goda ut för att även överträffa målet.

I augusti passerade kommunen årets befolkningsprognos på 28 248 invånare, med en uppmätt befolkning på 28 320 personer. Det visar att fler väljer att bosätta sig i kommunen – en trend som hållit i sig under flera kvartal.

Drivkrafter bakom utvecklingen

Bakom tillväxten står den gröna industrietableringen och en växande arbetsmarknad. Stegras gröna stålverk närmar sig produktionsstart, flera företag expanderar och Försvarsmakten planerar ökad verksamhet. Tillsammans skapar de nya jobb – och ett växande behov av bostäder.

– Det här är människor som vill bo här länge, och det ger oss stabilitet framåt. Många som flyttar hit vittnar

också om den livskvalitet de får när allt finns så nära –det vi kallar för närhetsliv. För mig är det ett kvitto på det hårda arbete som gjorts i Boden under många år och något jag känner stor stolthet över, säger Magnus Åkerlund.

"Många som flyttar hit vittnar också om den livskvalitet de får när allt finns så nära - det vi kallar för närhetsliv."

Fokus på bostadsfrågan

Utöver den folkbokförda befolkningen bor omkring 3 000 personer tillfälligt i Boden för arbete. Skillnaden nu är att inflyttningen sker långsiktigt – människor vill etablera sig och stanna kvar.

Tillväxten innebär nya krav på bostäder, service och infrastruktur. Kommunen arbetar därför aktivt med markanvisningar och detaljplaner för att möta efterfrågan.

– Vi arbetar prioriterat för att säkra bostäder åt dem som flyttar hit. Det är en utmaning, men också en möjlighet för fler byggaktörer att investera i Boden – för tillväxten väntas inte bara hålla i sig utan också öka de kommande åren, säger Magnus Åkerlund.

Magnus Åkerlund, kommunchef.

INBJUDANDE OCH TRIVSAMMA MILJÖER

Med medborgardialoger som grund vävs välkomnande och trygghetsskapande inslag in i samhällsplaneringen. Belysning, sittplatser och naturliga mötesplatser är några exempel.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors & Bodens kommun

– Att våra områden är attraktiva med många valmöjligheter till olika aktiviteter och sociala möten är en viktig beståndsdel i det arbete vi gör inom områdesutvecklingen i Bodens kommun. Tryggheten är ett perspektiv i alla dialoger vi har, säger Emma Lundqvist, samhällsbyggnadsstrateg på fysisk planering, samhällsbyggnadsförvaltningen.

Resultatet av dialogerna utgör grund för de lösningsförslag som sedan presenteras.

– Det kan se lite olika ut för olika områden beroende på hur det ser ut och hur människor rör sig där. Det handlar till exempel om aktivitetsytor, saker som aktiverar människor och naturliga platser att mötas på, förklarar Emma.

Mötesplatser

Verkställandet av planerna sker i nära samverkan mellan kommunala förvaltningar, fastighetsägare och föreningar i de olika områdena. Ett exempel är multiarenan Blåklockan som har kommit långt och blivit en naturlig mötesplats med grillplats, pergola, bärbuskar, skatepark, pulkabacke och utegym.

Drömskt i Kanonparken

Näst i tur står Kanonparken som är ett litet och för många kanske okänt skogsområde mittemot O2. Det är en naturlig park som utgör en entré från regementsområdet. Parken är lummig och gräsbeklädd och har flera stora träd. I det gestaltningsprogram som medborgardialogerna utmynnade i skulle parkens karaktär bevaras och förstärkas med mysig och lekfull belysning. Den är nu på väg!

– Den är beställd och planeras att komma upp under vintern. Vi har valt en typ av belysning som ska dra blickarna till sig både för förbipasserande på Sveavägen och för dem som passerar genom parken. Den skapar lite halvdrömsk känsla med hängande glorior skulle man kunna säga, jag tror att det kommer bli ett uppskattat inslag som sätter igång fantasin på de yngre, säger Gustav Hamlund, samhällsbyggnadsstrateg på Bodens kommun.

Fler satsningar på gång

Fler insatser för trivsel och trygghet pågår på andra platser i kommunen. Bland annat an du läsa om den nya lek­ och mötesplatsen i Harads i en egen artikel här i Boden Bild.

– Vi påbörjar medborgardialoger i Råne älvdal nu i höst. Vi planerar också att ta ett helhetsgrepp över centrumtriangeln Gågatan–Centrumtorget, Färgaregatan–Kungsgatan från Coop till Medborgarplatsen, för att överblicka tidigare dialoger, bygga på med nya och knyta samman med de pågående planerna för området runt Medborgarhuset, säger Emma Lundqvist.

Foton: Mats Engfors

Blåklockan

Mötesplats Blåklockan utvecklas till en aktiv och grön samlingsplats för alla åldrar. Området erbjuder ett utegym för funktionell träning, en lekplats och en pulkabacke vintertid. Det finns även en grillplats och en skatepark, allt för att skapa en levande mötesplats året runt. Den används flitigt av både förskolor, boende i området och som besöksmål av andra.

Centrumtriangeln

Nästa steg är området inom den så kallade Centrumtriangeln som går mellan Gågatan–Centrumtorget och Färgaregatan–Kungsgatan, från Coop till Medborgarplatsen. Med stöd av tidigare och nya dialoger vill kommunen vidareutveckla planerna för området samtidigt som insatser planeras i och runt Medborgarhuset. Redan idag har fastighetsägarnätverket i Boden Tillsammans investerat i vinterbelysning för både trivsel och trygghet längs Gågatan och Färgaregatan.

Kanonparken

En grön park som fungerar som entré från regementsområdet. Förslaget bevarar och förstärker den naturliga atmosfären med ett inbjudande skogstema. Under vintern kompletteras parken med den lekfulla och stämningsfulla belysning som tagits fram genom medborgardialogerna.

Foto: Bodens kommun

Foto:

Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

SÅ MÖTER VI DET VÄXANDE BODEN

Antalet människor som rör sig i Boden har ökat snabbt. För att möta utvecklingen finns ett upparbetat samarbete mellan myndigheter och olika aktörer i samhället.

Text & foto: Bodens kommun

– Vi har extremt nära kontakt och ett mycket väl fungerande samarbete, konstaterar Alf Wennskog, säkerhetshandläggare i Bodens kommun.

I begreppet “vi” ingår flera olika konstellationer av strukturerat samarbete och regelbundna avstämningar. Kontaktytor och arbetsmodeller var redan etablerade när samhällsomställningens takt ökade. De insatser som görs nu är en naturlig följd av arbetet inom bland annat trygghets­ och folkhälsorådet, operativa trygghetsgruppen och effektiv samordning för trygghet.

Det innebär bland annat korta vägar in i nätverk som involverar olika kommunala förvaltningar, polis, företag, fastighetsägare med mera.

HIT VÄNDER DU DIG

Vid pågående brott eller misstanke om pågående brott, ring 112

För tips och icke akuta ärenden, ring polisens tipstelefon 11414 som är öppet dygnet runt, året om. Du kan också använda e-tjänsten: polisen.se/utsatt-for-brott/polisanmalan

Genom avstämningar månads­ och veckovis och vid behov däremellan, fångas tendenser upp och motverkas så tidigt som möjligt.

Några konkreta exempel på insatser är:

• Ökad väktarrondering i centrala Boden.

• Punktinsatser på platser där det rapporteras om oro.

• Ökad polisnärvaro i centrala Boden.

• Utvecklat samarbete mellan restaurangnätverket, väktare och kommun.

• Lokal operativ samverkan – gemensamma insatser mellan flera myndigheter.

• Ny samverkansöverenskommelse mellan Bodens kommun och lokalpolisen i Luleå–Boden.

– Insatserna som görs följer den faktiska utvecklingen från information, statistik och anmälningar som kommer in. Ser du något som är fel ska du anmäla det, säger Alf Wennskog.

På stan kan du kontakta uniformerad polis eller patrullerande ordningsvakter för tips om ordningsstörningar eller information om verksamhet som skapar otrygghet.

Kom ihåg! Du behöver inte veta att ett brott pågår, det räcker med misstanke för att kontakta 112.

DE BYGGDE EN STOR VILLA I GYMNASIET

De senaste åren har ett lyxigt suterränghus sakta men säkert vuxit fram på Norrskensgränd i Sävast. Det är elever från bygg- och anläggningsprogrammet på Björknäsgymnasiet som stått för hela bygget.

Text & foto: Bodens kommun

– Det känns jättehäftigt att se hur allt har gått ihop, och tänka att jag har varit med i det här, säger Saga Cederlund som tog studenten i våras.

Att bygga riktiga hus som en del av utbildningen är ingenting nytt på bygg­ och anläggningsprogrammet, men det här senaste projektet är någonting utöver det vanliga. Eleverna har fått möjlighet att arbeta med både trä och betong, och huset är hela 380 kvadratmeter stort. Arbetet kom igång på riktigt hösten 2021, och efter det har varje årskull treor jobbat med olika delar av byggnaden.

Praktiskt lärande

Ella Enberg tog studenten 2023 och har varit med och gjutit grunden. Efter gymnasiet har hon jobbat i bygghandel och kunnat fortsätta följa bygget – bland annat har hon sålt badrum och golv till huset. Hon säger att det var ett spännande projekt att delta i.

– Jag tycker det har varit jättebra att faktiskt få den praktiska biten. Det är många som inte har tillgång till just sådana här stora projekt, det blir som mer på riktigt.

När förra läsårets treor tog vid fanns det fortfarande mycket att göra på huset. Saga Cederlund fick bestämma en hel del designmässiga delar, som till exempel färg och utseende på uttag och strömbrytare. Hon säger

att hon kanske hade lite mer öga för detaljer än många andra i klassen.

– Ja, jag gick som bara med en massa killar och de är inte lika bra på det riktigt, att avgöra vad som passar ihop och så, säger hon och skrattar.

Hyllar programmet Sagas klasskompis Arvid Rutström tog också studenten i våras och jobbar redan nu i branschen, på Unbyggarna. Han hyllar både projektet och själva utbildningen.

– Det var en riktigt bra utbildning, alla borde gå den om man har minsta intresse för det här. Om du känner efter tre år att det inte var nåt för dig så har du ändå med dig mycket och kan göra saker hemma och så, säger han.

Huset ska nu ut på den öppna marknaden och kommer att säljas till högstbjudande.

Titta in i huset!

Skanna QR-koden för att se filmen från invigningen av huset.

Saga Cederlund, Arvid Rutström och Ella Enberg är tidigare elever på Bygg- och anläggningsprogrammet och har varit med under byggprocessen.

BODENS NYASTE LEKPLATS FINNS I HARADS

Nu står Bodens kommuns nyaste områdeslekplats färdig i centrala Harads. Parkenheten har med hjälp av önskningar från elever på Harads skola skapat en plats för alla sinnen och åldrar.

Bodens kommun har en lekplatsplan baserad på de kommunala lekplatsernas standard, antal barn i områdena med mera. När turen kom till Harads hade processen även föregåtts av ett Bodenförslag med önskan om en lek­ och mötesplats som bjuder in till rörelse och aktivitet i byn.

Bodens kommuns parkenhet valde att ta ett helhetsgrepp och skapa en helt ny områdeslekplats.

– Harads är en långsmal by. För att så många som möjligt i Harads ska ha en allmän lekplats inom rimligt avstånd från hemmet placerade vi den nya lekplatsen så mitt i byn som möjligt, säger Ulrika Boman, chef på parkenheten i Bodens kommun.

Unik lekplats

Lekplatsen i Harads har anpassats efter terrängen och kan ses som ett flaggskepp och förebild för framtida områdeslekplatser i kommunen. Längst upp mot Radhusvägen finns en tillgänglig yta för lek riktad främst mot de yngre barnen. Området kopplas via en lekbar slänt samman med en klätterställning för de äldre barnen. Längs ett gångstråk kommer du till ett lekhus, klätterkuber och en sagoplats gömd bland träden. Platsen fungerar även som en inte­nudda­marken­bana. I sluttningen mot Edeforsvägen finns en grillplats och

Radhusparken avslutas med en träningsställning där ungdomar och vuxna kan träna tillsammans oavsett träningsnivå.

Många delaktiga Parkchefen hälsade själv på hos eleverna i Harads och lät dem rita teckningar på “En rolig plats för lek”. Önskningarna vävdes sedan in i parkritningen.

– Vi har försökt kategorisera in hur många som till exempel vill ha en fågelbogunga, rutschkana, karusell och så vidare. Det som har varit mest önskat har kommit med, kanske inte exakt så som de ritat men jag hoppas att de ska kunna känna igen sig och att det finns något för alla, säger Ulrika.

Servicepunkten hjälpte till med en namntävling, PROs snickeri byggde en anslagstavla som ska placeras i anslutning till lekplatsen och byaföreningen bidrog med fundament till tavlan. Elever på Björknäsgymnasiets fordons­ och transportprogram har också varit delaktiga.

Uppskattad

– Det här blev över förväntan, konstaterar Caroline Enberg, trebarnsmamman som lämnade in Bodenförslaget om en ny lekplats i Harads. Hon är också förskollärare på Kids Corner i Harads.

– Vi har 40 barn på förskolan och vi kommer kunna göra utflykter hit. Det är också nära pensionärslägenheterna. Jag tror att en sån här plats kan locka fler att stanna till, det kan gynna handeln och bli en mötesplats att ses på, även för nya i byn att träffa andra. Harads blir också mer attraktivt för barnfamiljer att flytta till, säger Caroline, medan barnen och allt fler av deras kompisar testar den nya lekplatsen.

Text & foto: Bodens kommun

Bild av Elli Midbjer, åk 2 Harads skola.

Projektet med lekplatsen har skett i parkenhetens regi i samarbete med Björknäsgymnasiet och haradsborna.

Caroline Enbergs Bodenförslag om en ny lekplats har blivit verklighet.

TRYGGARE OCH SNABBARE STÖD MED

NYA SOCIALTJÄNSTLAGEN

Den första juli trädde en ny socialtjänstlag i kraft.

Lagstiftningen sänker trösklarna till socialtjänsten och underlättar för medborgarna att tryggare, snabbare och enklare få det stöd de behöver.

– Med den stigande digitaliseringen har människors förväntningar på snabbt och lättillgängligt stöd ökat, säger Malin Erlingsson. Som ett led i den utvecklingen bygger Bodens kommun ut sina e­tjänster.

Tidigare socialtjänstlag bygger på lagstiftning från tidigt 80­tal. Mer än 40 år senare är behoven och utmaningarna i samhället annorlunda. – Mycket har förändrats sedan dess, säger Malin Erlingsson, processledare för nya socialtjänstlagen på Bodens kommun. Vi har fler äldre och fler med komplexa behov och större utsatthet. Den nya lagen fokuserar på att socialtjänsten ska arbeta förebyggande, sänka trösklarna och erbjuda hjälp utan behovsprövning.

Närmare medborgarna Ett viktigt syfte med den nya lagstiftningen är att socialtjänsten ska bli mer lättillgänglig än tidigare.

Fler digitala ingångar ska ge familjer och äldre, våldsutsatta och våldsutövare, eller personer med beroendeproblematik, tillgång till information och möjlighet att boka tid för rådgivning via kommunens hemsida. Ett exempel är föräldrasupporten, en stödportal för föräldrar och familjer. Den har precis lanserat digital tidsbokning på hemsidan.

– Ett annat sätt att öka tillgängligheten är att socialförvaltningen kommer satsa på att kontinuerligt ha personal från olika verksamheter på plats i Enter Galleria, kl 13:00–15:00 varje tisdag, från och med november, berättar hon. Det vill vi göra för att på ett enklare sätt kunna möta bodensarna, svara på deras frågor, ge information och lotsa vidare till olika typer av insatser.

Genom att finnas närmare medborgarna hoppas Malin Erlingsson att förtroendet för socialtjänsten ska öka och att människor ska våga ta kontakt i tidigt skede. Tidig kontakt ökar möjligheterna att arbeta förebyggande och sätta in stödinsatser innan problemen växt sig allt för stora.

Text: Anna Almqvist Foto: Shutterstock & Bodens kommun

Malin Erlingsson, processledare för nya socialtjänstlagen på Bodens kommun.

–

Med stöd av den nya lagen kan vi erbjuda snabbare och mer flexibla insatser, utan långa utredningar om personliga behov i varje enskilt fall. I stället kan vi lägga mer resurser på det förebyggande arbetet och frigöra tid till mer komplicerade utredningsärenden.

Flexibla insatser

För att möta medborgarnas behov av flexibla och personanpassade insatser, införs mer välfärdsteknik som exempelvis trygghetskameror till hemmet, medicinrobotar och GPS­larm. Socialförvaltningen ser också över möjligheterna att införa digitala hembesök i framtiden. – De här tekniklösningarna syftar till att öka tryggheten för individen och sparar samtidigt socialtjänstens resurser till insatser som kräver fysisk närvaro, säger Malin Erlingsson.

Redan tidigare har lagstiftningen pekat på vikten av att låta barn och unga komma till tals i ärenden som rör dem. Nu läggs större betoning på det.

– Barn behöver veta vad som händer och bli lyssnade på, säger hon. Den nya lagen säger också att socialtjänsten ska bli mer jämställd. Det innebär att behov hos både flickor, pojkar, kvinnor och män ska mötas på ett jämbördigt sätt och inte värderas utifrån gamla normer och stereotypa tankesätt.

Forskningsprojekt

Socialtjänsten ska arbeta kunskapsbaserat och tydligare än förut vila på forskning och beprövad erfarenhet.

– Vi deltar sedan förra hösten i ett nätverk, där vi driver omställningen med den nya socialtjänstlagen i samverkan med andra kommuner i Norrbotten. Vi kommer skala upp och ingå i en lärprocess tillsammans med andra kommuner från hela Norrland för att lära av varandra, i stället för att var och en ska uppfinna hjulet på egen hand, säger Malin Erlingsson.

Socialförvaltningen i Bodens kommun har också anmält sig till ett forskningsprojekt kring omställningen

till ny socialtjänstlag vid Karlstad universitet. Här kommer kommunen tillsammans med socialtjänster från hela landet mötas i syfte att stärka kvaliteten och kunskapsbasen i socialtjänstens arbete inom området för vuxna och personer med funktionsnedsättning.

"Att få vara med och bygga ett samhälle där alla känner sig trygga är något av det mest meningsfulla du kan syssla med."

Samverkan krävs

Malin Erlingsson menar att förändringarna är efterlängtade, av både medborgare och medarbetare i socialtjänsten. Hon vill gärna uppmana fler att söka sig till yrkena.

– I och med den nya lagen ökar förutsättningarna för den som arbetar inom socialtjänsten att göra skillnad i tidigt skede, säger hon. Att få vara med och bygga ett samhälle där alla känner sig trygga är något av det mest meningsfulla du kan syssla med. Dessutom är arbete inom socialtjänsten både spännande och roligt. Vår personal möter många olika människor varje dag och får ta del av fantastiska livshistorier. Det är faktiskt helt oslagbart.

Omställningen med den nya lagstiftningen är omfattande och kommer att ta flera år.

– Det tar tid att ställa om fokus från att släcka bränder till att utveckla det tidiga förebyggande arbetet, säger Malin Erlingsson. För det kommer mer samverkan att krävas, både inom och mellan kommunens olika förvaltningar, med regionen, polisen och hela civilsamhället.

BODENS BARNDAGAR 20–26 NOVEMBER

Bodens barndagar

MED BARNENS RÄTTIGHETER I FOKUS

Barnkonventionen har i år varit svensk lag i fem år och det vill vi i kommunen fira! Den 20–26 november arrangeras Bodens barndagar – sju dagar fyllda med aktiviteter, engagemang och fokus på barns rättigheter.

Text: Bodens kommun

Foto: Shutterstock

Under veckan lyfts barnkonventionen på olika sätt runt om i kommunen. Skolor, bibliotek, fritidsverksamheter och föreningar bjuder in till aktiviteter, samtal och evenemang som handlar om barns rätt att bli lyssnade på, känna trygghet och få vara delaktiga i beslut som rör dem.

Barnkonventionen slår fast att alla barn har samma värde och rättigheter, och att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Den ger barn rätt till liv, utveckling och att uttrycka sina åsikter.

En levande konvention i vardagen

Syftet med Bodens barndagar är att göra barnkonventionen levande i vardagen och visa hur den påverkar både kommunens arbete och livet för barn och unga i Boden. För att skapa en bredare delaktighet har kommunen bjudit in föreningar, och andra aktörer att vara

med och bidra med egna initiativ. Tillsammans vill vi sätta barns rättigheter i fokus och skapa mötesplatser där barn och vuxna kan inspireras och lära av varandra.

En vecka fylld med engagemang

Programmet för veckan rymmer många delar. Aktiviteterna startar torsdagen den 20 november, som är den Internationella Barnrättsdagen med aktiviteter på Enter Galleria och Forumsalen. Därefter följer en barnkulturfestival under helgen. Den invigs med en ljusceremoni där barnens egentillverkade lyktor ställs ut på gågatan, som en symbol för delaktighet, hopp och barns rätt att synas och höras. Barnkulturfestivalen kommer att innehålla aktiviteter som engagerar och inspirerar barn i alla åldrar. Under barndagarna kommer det även anordnas föreläsningar och samtal som berör relevanta frågor, med fokus på både psykisk hälsa och ungdomars inflytande i samhället.

Bodens barndagar är en gemensam satsning för att fira, uppmärksamma och stärka barns röst i samhället.

Se programmet här!

Skanna QR-koden för att läsa mer om vad som händer under veckan.

BOS-loppet 2025

För fjärde året i rad samlades deltagare och personal inom boende och stöd till det uppskattade BOS-loppet på Kvarnängen. Under septembersolen bjöds det på rörelse, glädje och gemenskap. Dagen innehöll aktiviteter för alla, hamburgare och ett motionslopp där alla är vinnare, oavsett tempo eller förutsättningar!

I år var elever från vård- och omsorgsprogrammet på Björknäsgymnasiet med som funktionärer, ett mycket uppskattat samarbete.

Foto: Mats Engfors

RESECENTRUM

SVEAFÄLTET

SMIDIGA OCH TRYGGA RESOR TILL BODEN INDUSTRIAL PARK

BODFORSEN

BODSVEDJAN

Det goda livet, vad är det? Om du frågar människor i Boden handlar det till stor del om närhet och trygghet. Närhet till naturen och till gemenskap med andra. Möjligheter att tryggt och säkert ta sig till skola, jobb och fritidsaktiviteter.

Text: Anna Almqvist

Foto: Bodens kommun

Illustration: Lisa Wallin

En hel del av det som medborgarna efterfrågar blir nu verklighet. I närområdet intill Boden Industrial Park ligger fokus på att förbättra och utveckla hållbart resande.

Det goda livet

RÖDBERGSFORTET

Beatrice Hagardt och Stina Sundqvist arbetar på samhällsbyggnadsförvaltningen. Tillsammans leder de kommunens pågående EU­projekt "Hållbar mobilitet och tillgänglighet till Bodens nya industriområde”.

Projektet startade 2023 och pågår till 2026. Det finansieras av Tillväxtverket via Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Norrbotten. Medlen används till framkomlighets­ och säkerhetsåtgärder för gång­, cykel­ och kollektivtrafik mellan resecentrum, Norra och Södra Svartbyn och Boden Industrial Park.

ERIKSLUND

SVARTBYTRÄSKET

S. SVARTBYN

EU­projektet är en del av områdesutvecklingen i den fördjupade översiktsplanen "Det goda livet" för Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn. Planen utvecklades i nära dialog med boende i områdena och med skolelever i hela kommunen.

– Målet är att förbättra resandet inom kommunen så att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt, säger Beatrice Hagardt.

Skillnad här och nu

Den som rör sig i områdena närmast Boden Industrial Park har märkt att det händer en hel del. Nya gång­ och cykelbanor anläggs, belysningen förbättras längs stråken och det skapas säkrare övergångar, för både cyklister och gångtrafikanter. Det inrättas helt nya busshållplatser och redan befintliga byggs om. – Vid resecentrum skapas möjlighet för laddning av elcyklar, berättar Stina Sundqvist. Här fokuserar vi också på interaktiv kommunikation.

BODEN BUSINESS PARK

Beatrice Hagardt och Stina Sundqvist leder det pågående projektet.

N. SVARTBYN

BODEN INDUSTRIAL PARK

– Engagemanget speglar bodensarnas intresse för lokal utveckling, i sin närmiljö, menar Beatrice Hagardt. Många fina tävlingsbidrag har inkommit. Vinnaren är en familj som kommer att presenteras när den nya busshållplatsen invigs nästa år.

Framtid i Boden

STEGRA

FYRAGÅRDARSHÖJDEN

Projektets arbets­ och referensgrupper är viktiga delar i projektet. Arbetsgruppen har bidragit med kunskap och erfarenheter från andra enheter i kommunen. Referensgruppen, som består av representanter för bya­ och intresseföreningar, idrottsklubbar och företag i området, har tillfört idéer och förankring i lokalsamhället.

– Det är viktigt för Bodens kommun att involvera medborgarna i förändringar som sker. Vi är glada att få visa hur EU­bidraget och medfinansiering kan bidra till områdesutveckling på lokal nivå och göra skillnad här och nu.

Designtävling

Projektet involverar bodensarna på flera olika sätt. Ett exempel är att Bodens kommun under våren bjöd in invånare och lokala företag till en designtävling för att skapa ett väderskydd.

– Vi sökte förslag på ett innovativt och hållbart väderskydd som speglar närmiljön, säger Stina Sundqvist. Designen skulle bland annat erbjuda skydd ovanifrån och från minst tre riktningar, innehålla belysning och sittmöjligheter.

Designtävlingen var öppen för privatpersoner och grupper bosatta eller verksamma i Boden. Företag som deltog skulle ha minst en stadigvarande arbetsplats i kommunen. Intresset för tävlingen har varit stort.

För Beatrice Hagardt och Stina Sundqvist är det glädjande att se hur nya gång­ och cykelvägar, busshållplatser och säkra passager för oskyddade trafikanter är på väg att ta form.

– Åtgärderna är efterlängtade av medborgarna. Det känns extra roligt att få knyta ihop säcken, se sakerna komma på plats och användas. Bodensarna blir medskapare av sin egen framtid.

Projektet ska säkerställa att följande åtgärder blir genomförda och uppnås:

• Förbättringsåtgärder (Svartbyvägen) och nybyggnation av gång- och cykelväg (ca 3,3 km) till Boden Industrial Park.

• Bygga en ny gång- och cykelväg (ca 1,3 km) mellan Södra och Norra Svartbyn över Fyragårdarshöjden som kopplar an till befintlig gång- och cykelväg.

• Möjliggöra laddning (fyra laddplatser) för elcykel vid Bodens resecentrum.

• Se över och anlägga två säkra passager för oskyddade trafikanter i Norra Svartbyn.

• Anlägga två busshållplatser inklusive cykelställ.

• Anlägga en timglashållplats.

• Arbeta med interaktiv kommunikation som påverkar kommuninvånare, externa besökare och arbetspendlares attityd och beteende till hållbar mobilitet positivt.

Medfinansieras av Europeiska unionen

ETT TOPPENSTÄLLE FÖR UNGA MED MOTORINTRESSE

Toppen är en öppen mötesplats för motorintresserade ungdomar. Här möts tjejer och killar för att meka med sina fordon eller bara ta en fika och träffa kompisar. Den här torsdagen i oktober är det pizzakväll och stämningen är på topp.

Text: Anna Almqvist

Foto: Mats Engfors

Pizzan tar slut i ett nafs och kvällens besökare går ut i verkstadshallen för att jobba vidare med sina ögonstenar. Just idag står fyra bilar inne. Runt en av dem är ett helt kamratgäng samlat.

– Kompisarna hjälper mig att byta till en sexcylindrig dieselmotor, berättar bilens ägare. Det hade jag aldrig klarat av hemma på gården. Ledarna är nära till hands och hjälper med tips och goda råd. Det är jättebra.

Återbruk och renovering

På ett bord ligger en hel motor, isärplockad i sina beståndsdelar. Upphissad i taket står en Volvo 940 års­

modell ­95. Matilda Akusjärvi är ägare till A­traktorn, som får en grundlig rostbehandling.

– Det här var brorsans bil från början, berättar hon. Jag hängde med honom när han mekade och det var så mitt motorintresse startade. Nu kommer jag till Toppen någon gång i månaden. Här finns allt jag behöver för att fixa med bilen. Det är praktiskt och kostar inte mycket.

På motorgården Toppen kan ungdomar mellan 13 och 25 år hyra plats för sin bil, moped eller snöskoter till självkostnadspris, över dagen eller månadsvis. Pelle Brännström är en av tre fritidsledare på gården. Han har varit med från starten för sju år sedan och byggt upp verkstaden i lokalen på Industrivägen.

– Vi har tre snabbplatser och tre fasta platser, varav två med fordonslyft för arbeten underifrån, berättar han. Här arbetar vi med återbruk så långt det är möjligt. Allt ungdomarna behöver för att laga och renovera finns här i verkstaden.

Utöver att greja med sina fordon kan ungdomarna delta i olika aktiviteter, som däckbytarkvällar, EPA­träffar, filmvisning, loppis och öppet hus. Genom gårdsrådet är ungdomarna själva med och bestämmer programmet.

Matilda Akusjärvi och hennes pappa Peter Akusjärvi gör en rostbehandling på Matildas EPA.

"Toppen är en verkstad men lika mycket en trygg plats för gemenskap och socialt umgänge."

– PELLE BRÄNNSTRÖM

Trygg plats för gemenskap

Förutom verkstadshallen inrymmer motorgården även ett samlingsrum med pentry, ett biljardbord och darttavla.

– Toppen är en verkstad men lika mycket en trygg plats för gemenskap och socialt umgänge, säger Pelle Brännström. Ibland vill man bara hänga en stund med kompisarna och ta det lugnt. Hit är alla välkomna.

Casper Hansson besöker motorgården minst en gång i veckan. Han tycker det är ett bra ställe att meka på men också att lära känna nya vänner.

– Det är en välkomnande stämning här, säger han. Alla hjälps åt, även om vi inte känner varandra från början.

På en av snabbplatserna står kompisens EPA. Den är av nyare modell och behöver inte lagas så ofta. I stället kommer bilens ägare till Toppen för att göra modifieringar som att koppla in ljudanläggning, arbeta med lacken eller byta däck.

– Här finns ju allt, exempelvis domkraft, mutterdragare och andra stora verktyg som de flesta inte har hemma, säger Pelle Brännström. Dessutom är det roligare för ungdomarna att vara här och meka tillsammans med andra.

Möta likasinnade

Motorgården Toppen drivs av kommunen och tar emot närmare ettusen besökare varje år. Många föräldrar kommer också med, för att hjälpa till med ungdomarnas fordon och vara en aktiv del av deras fritid. Det bidrar till en trygg och familjär stämning på gården.

– Det här är en plats som är tillgänglig för alla, säger Julia Nordekvist och Neo Sandström Väätti, två av motorgårdens ungdomscoacher. Du kanske bor i lägenhet och inte har så stora utrymmen. Här får du tillgång till en fullt utrustad verkstad, kan utöva ditt specialintresse och umgås med likasinnade. Det är en möjlighet som inte finns i alla kommuner.

Pelle Brännström har varit fritidsledare på Toppen sedan starten för sju år sedan.

Casper Hansson trivs på motorgården och är där ofta.

Julia Nordekvist, en av motorgårdens ungdomscoacher.

EN WEBBPLATS FÖR ALLA BODENSARE

Under november lanserade Bodens kommun sin nya tvåspråkiga webbplats. På kommunikationsenheten har Beatrice Isaksson och Camilla Arvidsson ansvarat för både design och utveckling. Visionen har varit enkel: på högst tre klick ska du hitta det du söker.

Arbetet startade för ett och ett halvt år sedan, och satte bodensarnas behov i fokus. Duon gick igenom statistik från den gamla webben, med över 1 500 sidor, och kartlade beteenden.

– Vi såg hur många fick kämpa för att hitta rätt och att informationen var svårläst och utspridd. Därför valde vi en grundare navigation, ny struktur och ett enklare, mer vardagligt språk, säger Camilla Arvidsson, kommunikatör med ansvar för boden.se.

Antalet sidor har minskats till cirka 800 och informationen har samlats under fler men mindre områden. Webbplatsen är byggd enligt ”mobile first”: det mesta ska gå att lösa i telefonen. En ny ”mega meny” med alla 54 områden kan fällas ut oavsett var du är och speglar vad invånarna oftast söker.

Lätt att navigera rätt – Navigationen på gamla webben har varit en irritation hos många. Megamenyn är ingen ny idé, men den gör vägen kortare. Webben ska möta dig, inte tvärtom, säger Beatrice Isaksson, kommunikationsstrateg. – Vi mappade upp strukturen utifrån statistiken;

Beatrice designade sen utseendet och jag kodade de mer avancerade funktionerna. Våra styrkor har verkligen kompletterat varandra, säger Camilla.

En stort arbete för två personer – Jag är oerhört stolt över KOMMs egen spetskompetens som har möjliggjort att vi själva byggt nya boden.se. Ett strategiskt smart beslut som dels är en betydande ekonomisk besparing men också något som gör att vi nära nog har full kontroll över vår mest centrala kommunikationsplattform mot bodensarna, säger kommunikationschef Jens Andersson.

Resan har varit lärorik och utmanande, utan en enda konsulttimme.

– Vi har jagat de bästa, men inte alltid de lättaste, lösningarna vilket emellanåt varit problematiskt. Särskilt när Beatrice skissat något snyggt som varit knepigt att bygga i systemet, säger Camilla.

– Jag har ibland velat strunta i min egen design när det blivit för krångligt. Som tur var är Camilla envis och skarp inom utveckling, hon har byggt allt enligt visionen, säger Beatrice.

En särskilt rolig lösning finns för Restaurang Viljan.

– Menyerna visas som en pop­over i en karusell, så du kan bläddra mellan flera menyer utan nedladdningar eller sidbyten, säger Beatrice.

Arbetet fortsätter

En webbplats är levande och detta är etapp 1.

– Nu börjar det riktiga jobbet. Vi räknar med feedback och uppdateringar, och eftersom vi har full kontroll kan vi enklare möta medborgarnas vidare önskemål, säger Camilla och ler.

Text & foto: Bodens kommun

Beatrice Isaksson och Camilla Arvidsson har tillsammans tagit fram den nya webben.

Internationell AW har blivit en uppskattad tradition. Här möts nyinflyttade och etablerade bodensare för nätverkande och gemenskap.

På Centrumloppis fanns begagnade kläder och prylar till försäljning. Dessutom serverade Yalla svinnsmart mat till hungriga besökare.

Besökare fick en guidad tur i Kraftvärmeverket och lärde sig mer om hur Bodens Energi omvandlar avfall till energi.

Journalisten Per Grankvist föreläste om hållbarhet och visade hur företag kan göra hållbarhetsarbetet enklare, roligare och lönsammare.

Barnen pysslade och gick tipspromenad om biologisk mångfald på Kul med naturen.

Foto: Mats Engfors

Foto: Mats Engfors

Foto: Mats Engfors

Foto: Cecilia Egefjord Ågren

Foto: Cecilia Egefjord Ågren

Har du svårt att ta dig till återvinningen med dina trasiga husgeråd, utnötta textilier eller gamla batterier? Nu finns en lösning som är både nära, smidig och riktigt miljösmart. Med start i höst kommer Bodens mobila återvinningscentral till dig i stället.

Kommunens mobila återvinningscentral hade premiär under Hållbarhetsveckan i september. Den bemannade skåpbilen besöker lokala återvinningsstationer, där boende kan överlämna skräp och föremål för återbruk, direkt till personalen.

Ökad tillgänglighet

Den mobila återvinningen är ett försök som kommer att pågå till årsskiftet, för att sedan utvärderas. Syftet är att öka tillgängligheten och underlätta för människor att sortera rätt. Rickard Widman är produktionsledare på kommunens avfallshantering. Han ser ett stort behov av närmare lösningar.

– Många medborgare kan inte själva ta sig till ÅVC Brännkläppen, säger han. Det kan vara äldre, personer med funktionsnedsättning eller folk som helt enkelt saknar bil. Men vem som helst är välkommen. Vår uppsökande verksamhet kommer att förenkla för dem som vill, men som inte kan göra rätt.

Den mobila ÅVC kan ta emot exempelvis glas och porslin, elavfall, gamla färgburkar, lösningsmedel och mindre möbler. Det är också möjligt att lämna in hela och rena saker, som någon annan kan ha glädje av.

– Här arbetar vi från hand till hand, berättar Rickard Widman. Vi tar emot och kan också guida människor att lägga avfall i rätt sorteringskärl. På så sätt blir

LÄTT ATT GÖRA RÄTT MED MOBILA ÅTERVINNINGSCENTRALEN

den mobila återvinningscentralen även en rullande kunskapsbank. Vår förhoppning är att problemen med dumpning vid avfallsstationerna ska minska.

Miljövinster

Rickard Widman menar att det finns stora miljövinster med en mer lättillgänglig sortering.

– Bodens kommun arbetar aktivt för att minska prylsvinnet och förlänga livslängden på begagnade saker, säger han. Nu underlättar vi för människor så att färre användbara saker slängs i onödan.

Den mobila ÅVC besöker återvinningsstationer i de centrala delarna av kommunen. Schemat hittar du på Bodens kommuns hemsida.

för mobil ÅVC!

Skanna QR-koden för att se hela turlistan.

Text: Anna Almqvist Foto: Bodens kommun

Gerhard Johansson tog plats bakom ratten under Hållbarhetsveckan.

Schema

Scanna QR-koden för att läsa mer om förpackningar, avfall och återbruk.

Sorteringsguide

FÖR HUSHÅLLSAVFALL

Sortera dina förpackningar på rätt sätt! Om du bor i flerfamiljshus kan du lämna dina förpackningar i fastighetens sop- eller miljörum. Bor du i annat boende behöver du ta förpackningarna till närmaste återvinningsstation (ÅVS).

Matavfall, matfett och restavfall lämnas som vanligt i kärl vid ditt hem.

OBS! Kom ihåg att använda biopåsen och knyt igen den väl.

Matavfall som frukt- och grönsaker, köttben, snacks, godis, tepåsar och kaffesump.

Plastpåsar, tvålflaskor, frigolit, plastfolie, tandkrämstuber och crème fraiche-burkar.

Pasta- och äggkartonger, mjölk- och juiceförpackningar, socker- och mjölpåsar, papperskassar, toalettrullar.

Konservburkar, kapsyler och kaviartuber. Även tömda sprayflaskor.

Glasflaskor och glasburkar utan lock. Glas sorteras som färgat och ofärgat.

Tidningar, skrivpapper, reklamblad och pocketböcker.

Det som ej kan sorteras till återvinning ska läggas i brännbart restavfall. Som blöjor, kuvert, snus, servetter, cigarettfimpar, ljusstumpar, plasthandskar och disktrasor.

Snus, cigaretter, äggskal, blomjord, stearin, kattsand och hundbajspåsar.

Större plastföremål som plastkrukor, leksaker, plastmöbler, tvättkorgar och pulkor.

Tidningar, kuvert och pappersservetter.

Skruvar, verktyg, grillgaller, stekpannor, värmeljuskoppar och tunga metallföremål.

Dricksglas, keramik, speglar, porslin och glödlampor.

Kuvert och postit-lappar.

Matavfall och förpackningar som går återvinna.

Sorterar du rätt kan mer material få nytt liv istället för att gå upp i rök. Sopbilarna har flera fack så att avfallet hamnar på rätt plats, men felsortering kan innebära avgift eller att kärlet inte töms eftersom hela lasset riskerar att kontamineras. Lite extra omsorg vid sorteringen gör stor skillnad!

"Det känns både hedrande och spännande att få fortsätta arbeta med en samhällsomställning som inte bara har lokal, utan nationell betydelse."

NY UTVECKLINGSCHEF TAR PLATS I BODENS GRÖNA OMSTÄLLNING

När tempot i Bodens utveckling ökar har kommunen fått en ny kraft. Thomas Sundqvist tillträdde i augusti som utvecklingschef och biträdande kommunchef – med uppdraget att leda nästa steg i den gröna samhällsomställningen.

Thomas Sundqvist har under de senaste åren varit nära etableringsarbetet kring Stegra och varit seniorkonsult på Gullers Grupp, liksom haft ledande roller inom regional utveckling.

I den nya rollen samordnar han kommunens strategiska utvecklingsarbete inom industriell etablering, infrastruktur och bostadsförsörjning. Med sin erfarenhet blir han en central del när Bodens utveckling går in i en ny fas.

– Det känns både hedrande och spännande att få fortsätta arbeta med en samhällsomställning som inte bara har lokal, utan nationell betydelse. Jag ser fram emot att bidra till utvecklingen tillsammans med kollegor, näringsliv och samverkansparter, säger Thomas Sundqvist.

Ny struktur för näringsliv och samverkan I samband med rekryteringen har kommunen infört en ny struktur för sitt näringslivsarbete. Rollen som näringslivschef ersätts av en strategisk samverkansmodell som knyter ihop kommunens utvecklingsarbete med Boden Business Park och det lokala näringslivet.

Modellen innebär att utvecklingschefen, kommunledningen och Boden Business Park gemensamt ansvarar för övergripande näringslivsfrågor, partnerskap och samordning. Syftet är att skapa kontinuitet och tempo när investeringar och inflyttning ökar.

Boden Business Park fortsätter som utförare och kontaktyta i det dagliga näringslivsarbetet. Ledningsgruppen möts minst en gång i veckan för att stämma av och driva arbetet framåt.

– Vi har nästan daglig kontakt i de här frågorna, eftersom det är så viktigt att balansera arbetet och samtidigt hålla hög fart i utvecklingen. Vi hade ett bra arbetssätt tidigare, men nu gör vi det här för att möta dagens förutsättningar, säger Thomas Sundqvist.

– THOMAS SUNDQVIST

Text & foto: Bodens kommun

ÄLVARNAS LANDSBYGDSKONFERENS:

VI BOR DÄR ANDRA DRÖMMER OM ATT VARA

Under två dagar, med deltagare och inspiratörer från hela norra Sverige, sattes landsbygderna i norr i fokus för att dela kunskap, erfarenheter, utmaningar och framgångskoncept.

Text & foto: Bodens kommun

Landsbygdskonferensen i september var en arena för inspiration, samverkan och framtidstro, med en mix av nätverkande, konkreta tips och kulturupplevelser. Lokala och tillresta inspiratörer belyste ämnen som bostäder, servicepunkter, platsattraktion, forskning, lokal mat, glesbygdspotential, energiförsörjning, grön omställning, samisk livskraft och civilsamhällets roll.

“Det är i samverkan vi blir som starkast och det är den känslan vi bär med oss vidare.”

– JENNY ENGSTRÖM, RÅEK

Hemberedskap

Kalle Zackari Wahlström (känd från bland annat tv­programmet Hjälp, vi har köpt en bondgård!) och Patrick Sellman, yrkesofficer under kalla kriget, folkbildare och krisexpert, delade med sig av tänkvärda råd och krass fakta om hur vi och samhället blir tryggare med bra hemberedskap. Bland annat genom minnesregeln HEMSKT VIS.

Konferensen är en del av ett treårigt projekt som finansieras av Region Norrbotten. Bakom arrangemanget stod Bodens kommuns tre service­ och trygghetspunkter EDEK, UNEK och RÅEK, i samarbete med Boden Business Park, Bodens kommun, Bodens Energi, Gällivare kommun, Luleå kommun och Utveckla Norrbotten – en del av Region Norrbotten.

HEMSKT VIS

Vem vill du vara i en kris? Det kan du påverka med din hemberedskap med minnesregeln H-E-M-S-K-T-V-I-S:

Hälsa: Första hjälpen, sårvård, mediciner, hygien.

Energi: Batterier, powerbank, sprit- eller gasolkök, ficklampa.

Mat: Ett förråd av torrvaror som pasta, havregryn, bönor, linser, ris, mjöl, konserver mm.

Skydd: Värme, sovsäckar, kläder.

Kommunikation: Vad gör du om nätet försvinner?

GPS, mobilladdare mm.

Transporter: Om du har bil – tanka vid halv tank och ha en bensindunk hemma.

Vatten: Minst tre (helst fem) liter till varje medlem i hushållet per dygn.

Information: Batteridriven radio, anslagstavla, plan.

Säkerhet: Brandsäkerhet, kolmonoxidvarnare, grannsamverkan.

Patrick Sellman och Kalle Zackari Wahlström talade om beredskap under konferensen.

Jenny Engström, Matilda Lundström och Lina Vesterberg från Servicepunkterna var med som arrangörer.

TRYGGHETSPUNKTER VÄXER FRAM LOKALT

Bodens kommun utvecklar trygghetspunkter för att stärka beredskapen vid kris eller krig. Arbetet sker i nära samarbete med civilsamhället – och är en del av det bredare beredskapsarbete som just nu pågår i hela landet.

Text & foto: Bodens kommun

Trygghet i händelse av samhällsstörningar börjar lokalt. Under våren har Bodens kommun inlett ett arbete med att utveckla trygghetspunkter – fysiska mötesplatser dit invånare kan vända sig vid större kriser som exempelvis långvariga elavbrott, kommunikationsstörningar eller andra nödlägen.

Servicepunkter blir trygghetspunkter Som första steg har kommunen valt att bygga vidare på tre redan etablerade servicepunkter i Unbyn/Avan, Gunnarsbyn och Harads. Dessa drivs i samarbete med de lokala ekonomiska föreningarna UNEK, RÅEK och EDEK och fungerar som naturliga mötesplatser i respektive område. Genom tre lokala workshops har kommunen, tillsammans med föreningarna och engagerade invånare, börjat forma innehållet i framtidens trygghetspunkter.

Eftersom Unbyn/Avan och Gunnarsbyn ligger nära kommungränsen har även representanter från Luleå kommun deltagit i samtalen – en viktig aspekt när samverkan över kommungränser kan bli avgörande vid en större samhällskris.

Kommunen har också hållit en separat workshop med Bodens landsbygdsråd, där trygghetspunkternas syfte och funktion diskuterades.

– Lokala resurser, kontakter och erfarenheter är avgörande för en fungerande beredskap. Vi vill bygga upp platser där människor känner sig välkomna, trygga och kan få stöd, säger Disa Kristinsdottir, beredskapssamordnare på Bodens kommun.

Trygghetspunkterna ska exempelvis kunna erbjuda varm dryck, barnaktiviteter, samtalsstöd, möjlighet att ladda mobiltelefoner, hjälp med transporter, utdelning av varma kläder och aktuell krisinformation. Dessutom kommer det att finnas första hjälpen­kit, toalett, belysning och vägledning till viktiga samhällsfunktioner som apotek, skyddsrum och vård.

Fler trygghetspunkter på gång

Att börja på landsbygden har varit en strategisk startpunkt, men trygghetspunkter behövs i hela kommunen. Arbetet fortsätter nu med att planera trygghetspunkter även i tätorten, inte minst i stadskärnan. Förutsättningarna där skiljer sig från landsbygden, men behoven är lika viktiga. Att inleda arbetet i områden där etablerade servicepunkter redan finns har gett värdefull lärdom för det fortsatta utvecklingsarbetet.

– Vi vet att människor vill hjälpa till när något händer. Trygghetspunkterna blir en samlingsplats för både stöd och engagemang, säger Disa Kristinsdottir.

Workshop om trygghetspunkter i Unbyn tillsammans med Disa Kristinsdottir, beredskapssamordnare på Bodens kommun.

Beredskapsveckan

2025

DU ÄR EN DEL AV SVERIGES TOTALFÖRSVAR

Vecka 39 uppmärksammades Beredskapsveckan runt om i Sverige. I Boden bjöds invånarna in till föreläsningar, filmvisning och skolövningar med fokus på krisberedskap och totalförsvar.

Text: Bodens kommun

Illustration: MSB

Beredskapsveckan är en nationell informationsinsats som samordnas av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Årets tema, Du är en del av Sveriges totalförsvar, belyser vikten av att vi alla, efter bästa förmåga, behöver bidra till Sveriges motståndskraft i kris och krig.

Under veckan genomfördes olika aktiviteter runtom i kommunen för att öka kunskapen och engagemanget. I stadshuset hölls en föreläsning där beredskapssamordnare Disa Kristinsdottir berättade om Bodens roll i totalförsvaret och gav praktiska tips till deltagarna. Försvarsmuseum visade filmen Vad kan vi göra vid en kris?, vilket ledde till många tankeväckande samtal. Även barn och unga deltog genom övningar i förskolor och skolor, där de fick lära sig mer om säkerhet och hur man agerar vid samhällsstörningar.

Att vara förberedd är att ta ansvar

Att vara en del av totalförsvaret handlar om att vara förberedd, hjälpa varandra och veta vad man ska göra när något händer. Alla som kan, behöver därför ha en hemberedskap så att samhället kan lägga kraft på att hjälpa de som verkligen behöver det. Genom att delta i Beredskapsveckan och stärka vår beredskap visar vi att vi bryr oss om vårt samhälle och att vi är redo att ta ansvar.

Läs mer på MSB.se!

Skanna QR-koden för att lära dig mer om vad du kan göra i händelse av kris.

CHECKLISTA HEMBEREDSKAP

Bra saker att ha hemma:

⃣ Batteridriven radio – Vid en kris behöver du veta vad som händer, hur du bör agera och vad myndigheterna gör.

⃣ Vatten i plastflaskor eller dunk – Förvaras mörkt och svalt.

⃣ Sovsäck, extra täcken eller filtar – Samlas i ett rum och bygg kojor för att hålla värmen.

⃣ Stearinljus och värmeljus – Bra som både värme- och ljuskälla.

⃣ Tändstickor eller tändare

⃣ Spritkök

⃣ Mat för minst en vecka – Torrvaror och mat som klarar rumstemperatur.

⃣ Husapotek och medicin – Ha hemma så du klarar dig i en månad.

⃣ Kontanter och flera olika betalkort – Bra att ha kontanter som räcker för en veckas inköp.

⃣ Ficklampa eller pannlampa

⃣ Batterier

⃣ Laddad powerbank

⃣ Viktiga telefonnummer på papper – Exempelvis till anhöriga, skolan eller kommunen.

⃣ Karta över närområdet – Ha koll på var närmsta trygghetspunkt och skyddsrum finns.

⃣ Hygienartiklar – Såsom toalettpapper, våtservetter, blöjor och mensskydd.

VÄRME OCH VARMVATTEN

NÄR VARDAGEN UTMANAS

Fjärrvärme och varmvatten är för de flesta bodensare en självklar del av vardagen. Men vad händer om elnätet drabbas av störningar och värmen inte når fram som vanligt? Bodens Energi arbetar dagligen för att skapa trygghet mot bodensarna, både i vardagen och men också inför en eventuell kris.

Text & foto: Cecilia Egefjord Ågren

– Vi har fler värmepannor än vad som normalt behövs för att leverera värme och varmvatten inom Boden. Det gör att vi har en extra trygghet. Om en panna inte räcker till eller stannar kan vi snabbt starta en annan. Dessutom har vi flera mindre värmecentraler i kommunen som kan förstärka kraftvärmeverket vid behov, berättar Patrik Engelmark, underhållschef på Bodens Energi.

Så fungerar det vid ett strömavbrott För att fjärrvärmen ska nå fram krävs att både kraftvärmeverket och hushållen har el. Om ett hus blir strömlöst kan det alltså inte ta emot värmen, eftersom cirkulationspumpen i huset stannar.

På kraftvärmeanläggningen finns reservkraft, men den är framför allt till för att skydda pannorna och inte för att fortsätta leverera värme.

– Det kan liknas vid ett flygplan som får motorstopp. Reservkraften ser till att planet kan landa säkert, men

den kan inte hålla det i luften. På samma sätt gör vår reservkraft att pannorna stängs ned på ett säkert sätt tills strömmen kommer tillbaka, säger han.

För de flesta hushåll märks ett kortare avbrott inte direkt, särskilt inte i flerfamiljshus där värmen stannar kvar längre. I en villa kan temperaturen däremot sjunka snabbare om det är kallt ute. Därför är det klokt att fundera på sin egen hemberedskap.

– Alla har olika förutsättningar beroende på hur man bor. Ett enkelt tips är att prova att stänga av huvudsäkringen en stund och se vad som händer hemma hos dig. Då märker du vilka behov ditt hushåll har, säger Patrik.

Grunden för värme och varmvatten

Eftersom både fjärrvärme och varmvatten är beroende av el arbetar Bodens Energi proaktivt med att förebygga och förkorta strömavbrott.

– Vi har flera olika vägar för elen att nå viktiga verksamheter, exempelvis försvarsmakt, vård och skolor. Vi har också system som snabbt visar var ett fel har uppstått. Det gör att vi kan åtgärda felet snabbare och ofta är strömmen tillbaka för många kunder redan innan montörerna är framme, berättar Andreas Ericsson, driftingenjör på Bodens Energi Nät.

Så kan hushåll förbereda sig

De som bor på landsbygden är ofta vana vid kortare strömavbrott och har ficklampor, stearinljus och stormkök nära till hands. Inne i centrum är däremot bodensarnas hemberedskap ibland sämre.

Patrik Engelmark, underhållschef på Bodens Energi.

– Det viktigaste är att ha en plan. Öppna inte kyl och frys i onödan, då håller maten kylan längre. Och när strömmen kommer tillbaka, starta inte alla apparater på en gång, annars riskerar du att huvudsäkringarna löser ut, säger Andreas.

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) erbjuder också utbildningar och material där du kan öva på olika scenarier, till exempel om en butik eller bensinstation skulle stå utan el under en längre tid.

Vinterns särskilda utmaningar

Kylan i sig är sällan ett problem för elnätet, men snö och träd kan ställa till det. – Vi bevakar ledningsgatorna med skoter för att förebygga problem och röjer snö och träd som riskerar att påverka ledningarna. Vid extrema väderhändelser kan det ändå ta tid innan alla har fått tillbaka strömmen, förklarar Andreas.

Så återställs elnätet

Vid vanliga avbrott får kunderna tillbaka elen så fort det är möjligt. Om större delar av nätet påverkas prioriteras samhällsviktiga funktioner som vårdcentraler, skolor och livsmedelsbutiker i första hand.

– Vid en mycket extrem händelse skulle det kunna bli nödvändigt att tillfälligt turas om att få ström. Det är

inget som hänt hittills och det finns en elnätsplan om det skulle inträffa, säger Andreas.

Trygghet skapas tillsammans

Bodens Energi arbetar ständigt med att minska risken för störningar och för att snabbt kunna få i gång el och värme om något händer. Genom regelbunden övervakning och underhåll av värmepannor samt elnät, gör att leveransen är trygg och stabil.

Men bodensarna har också en viktig roll. En enkel hemberedskap och en plan för hur du klarar ett längre avbrott gör skillnad. Ju bättre förberedda hushållen är, desto lättare blir det för hela samhället att fungera även när vardagen utmanas.

TRE TIPS FÖR ÖKAD TRYGGHET HEMMA

1. Tänk igenom din situation – Vad händer om värme och varmvatten försvinner?

2. Förebygg – Skaffa utrustning för att klara de risker du ser.

3. Behåll lugnet och samarbeta – Familj, grannar och vänner kan göra stor skillnad tillsammans.

Andreas Ericsson, driftingenjör på Bodens Energi Nät.

Ett enklare hemberedskapskit är bra vid strömavbrott.

UPPSKATTAD SERVICE GER GULDKANT PÅ JOBBET

Jennifer Nilsson och Gerd Lindgren jobbar i servicegruppen på Boden Business Park. Med glatt humör och öga för detaljer håller de ordning och gör det lilla extra för att personal och besökare ska trivas i huset.

Text: Anna Almqvist Foto: Bodens kommun

Arbetsdagen börjar alltid med en kopp kaffe i fikarummet på tredje våningen, tillsammans med lokalvårdare och personal på plats. För arbetskamraterna är morgonsamlingen viktig.

– Här checkar vi in, kollar att alla har det bra och planerar dagens jobb. Sedan hämtar vi städgrejerna och kör igång, säger Jennifer Nilsson.

På riktigt är viktigt

I jobbet ingår bland annat att plocka disk och hålla snyggt i husets fyra personalrum, ta undan tomkartonger och sköta om inomhusväxterna. Servicegruppen kompletterar ordinarie lokalvård och insatserna är mycket uppskattade i huset.

– Vi håller efter och ser till att det är fint i lokalerna, säger Gerd Lindgren. Alla är så glada när vi kommer och det gör arbetet extra roligt.

Servicegrupperna gör riktiga arbetsuppgifter, på riktiga arbetsplatser. Susanne Rosenius är enhetschef på arbete och sysselsättning vid Bodens kommun. Hon vill uppmana även andra arbetsplatser och företag att våga anlita en servicegrupp.

– Olikheter berikar och bidrar till en vänlig och tillåtande arbetsmiljö, säger hon. Det är bra för alla. Uppskattade Kommunens servicegrupper hjälper också till vid event. På hundmässan fick Jennifer Nilsson med sig ett användbart ord.

– I stället för funktionshinder sa en av deltagarna funktionsförutsättning, berättar hon. Utifrån våra olika förmågor och förutsättningar kan vi alla göra 100 procents insats.

Vill du veta mer om servicegrupper?

Läs mer via QR-koden och kontakta oss gärna för samarbeten.

Gerd Lindgren och Jennifer Nilsson är en del av servicegruppen på Boden Business Park.

Susanne Rosenius, enhetschef, tillsammans med gruppledarna Madeleine Lidberg och Sara Norén.

DE FÅR KORTARE ARBETSDAG – FÖR ÖKAD BALANS OCH HÄLSA

Bodens kommun inför en försöksperiod med kortare arbetsdagar inom individ- och familjeomsorgen. Från och med den 16 september avslutar medarbetarna sina arbetsdagar klockan 16 varje vardag. Försöket pågår fram till den 31 december 2027 och innebär en timmes arbetstidsförkortning per dag, motsvarande en 35-timmarsvecka, med bibehållen lön.

De senaste åren har personalomsättningen inom individ­ och familjeomsorgen varit hög. Kompetensförsörjningen är en av välfärdens största utmaningar, och med den här satsningen vill Bodens kommun skapa bättre förutsättningar för långsiktighet och stabilitet, både för medarbetarna och för de människor som möter verksamheten.

Andra kommuner som infört arbetstidsförkortning har sett positiva effekter både för personalen och för kvaliteten i verksamheten.

– Som småbarnsförälder ser jag arbetstidsförkortningen som något väldigt positivt vilket kommer hjälpa mig att hitta en bättre balans mellan arbete och familj samt bidra till nödvändig återhämtning, säger Tomas Joneland, socialsekreterare.

– Bodens kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare. Det blir lättare att rekrytera vid vakanta tjänster och med personal på plats kan arbetsbelastningen för befintliga medarbetare bli jämnare, säger Anette Marks, verksamhetschef.

Checklista:

Viktigt för både medarbetare och klienter Målet med försöket är att stärka arbetsmiljön, minska stressen och skapa en bättre balans mellan arbete och fritid. En förbättrad arbetsmiljö väntas också bidra till en mer stabil verksamhet för klienterna.

Tillgängligheten ska fortsatt vara hög och akuta ärenden tas om hand även efter klockan 16.

– Vi vill främja medarbetarnas hälsa genom att ge bättre möjligheter till återhämtning och balans mellan arbete och fritid, säger Anette Marks. Försöket kommer att följas upp och utvärderas löpande utifrån arbetsmiljö, hälsa, kvalitet och ekonomi.

MINSKA RISKEN FÖR BRAND I JUL

SLÄCK LJUSEN

Kontrollera alltid att ljus och spis är avstängda innan du går hemifrån.

SÄKRA LJUSSTAKAR

Använd ljusstakar och ljusprydnader som är obrännbara. Glömda ljus kan orsaka brand.

BRANDVARNARE

Se till att det finns flera brandvarnare i bostaden. Testa dem regelbundet.

INGET SKRÄP I TRAPPHUSET

Lämna inget skräp i trapphuset eller på andra ställen där de blockerar utrymningsvägar.

SLÄCKUTRUSTNING

En brandfilt och en 6 kg pulversläckare bör finnas i varje hem.

LARMA

Ringa alltid 112 om du upptäcker en brand eller om någon är i fara.

Öppet: tisdag–fredag kl. 10–15

Adress: Hedenbrovägen 8, Garnis Läs mer på boden.se/seniortorget

SMART VÄLFÄRDSTEKNIK I INSPIRERANDE MILJÖ

Stämningen var på topp när kommunens nya inspirationsmiljö för välfärdsteknik invigdes på Garnis äldrecentrum. Nyfikna besökare, boende och anhöriga minglade bland hyllorna och kollade in smarta lösningar för ökad självständighet, trygghet och livskvalitet i det egna hemmet.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

Den nya visningsmiljön finns i samma lokal som Senior torget, kommunens mötesplats för aktiva seniorer. Agnes Eriksson och Ulrika Söderholm samordnar verksamheten och möter besökarna på plats. De vet hur tekniken i inspirationsmiljön ska användas och demonstrerar gärna.

– Här finns många riktigt fiffiga hjälpmedel, säger Agnes Eriksson. Bland dem märks en dörrklocka med inbyggd kamera som kopplas till ägarens mobiltelefon eller surfplatta. Den tillåter även samtal med den som står utanför dörren. Här finns också en webbkamera som möjliggör trygga besök och smidig kontakt med anhöriga online.

Andra exempel som visas i inspirationsmiljön är en digital medicinpåminnare, smarta fjärrkontroller och lampor med sensorer i stället för vanliga strömbrytare På hyllorna finns även handfasta, analoga produkter och hjälpmedel. Ulrika Söderholm visar en ergonomisk potatisskalare, ett tyngdtäcke, en extra stor kortlek och en praktisk griptång att ta upp saker från golvet med. – En annan uppskattad produkt är den lätthanterliga medicindelaren, säger hon. Snart kan vi också visa en riktigt snygg uppresningsfåtölj i vår samling.

Våga testa

Marie Fredriksson är kvalitetsledare på äldrecentrum. Tillsammans med verksamhetschef Maria Persson och enhetschef Katharina Ekström har hon arbetat med att köpa in produkter och smarta hjälpmedel till inspirationsmiljön. I samlingen visas saker som går

att köpa på den öppna marknaden. Här finns också information om var produkterna säljs.

– Vi vill avdramatisera tekniken och få fler att våga testa, säger hon. Och vem som helst kan komma hit för att upptäcka, klämma och känna. I stället för att gå direkt på stora insatser som påverkar den personliga friheten, kan äldre och personer med funktionsnedsättning själva prova någon av hjälpmedlen i inspirationsmiljön och se om de löser behoven.

Genom satsningen på digital välfärdsteknik vill socialförvaltningen i Bodens kommun öka förståelsen och acceptansen för digitala lösningar. Det gör att resurser kan användas mer effektivt och skapar större utrymme för omsorgsinsatser där mänsklig kontakt är oumbärlig.

– Vi har en åldrande befolkning. Redan nu är det svårt att få resurserna att räcka till. Här presenterar vi trygghetslösningar som ökar självständigheten för våra äldre och gör det möjligt för dem att bo kvar hemma längre, säger Maria Persson.

Framtidens teknik

Jan Segerstedt är en flitig besökare på Seniortorget. Han gillar den nya inspirationsmiljön och tror att den underlättar för fler som vill närma sig den moderna tekniken.

– Det här är framtiden, säger han. På äldrecentrum finns dessutom kunnig personal som guidar oss hur vi kan använda de nya, digitala hjälpmedlen. Det är toppen. Inger Wikström nickar instämmande. Hon tycker Seniortorget är det bästa kommunen gjort och kommer ofta till mötesplatsen för att delta i aktiviteter, röra på kroppen och lära sig nya saker. Viktigast är möjligheten att knyta kontakter och motverka ofrivillig ensamhet. För henne handlar trygghet om att ha vänner och någon att ringa när det behövs.

– I inspirationsmiljön finns många saker som underlättar min vardag och ökar tryggheten där hemma, säger hon. Jag använder den där lilla duttpennan till att klicka på mobiltelefonen. En annan av mina favoriter är den greppvänliga burköppnaren. De och flera andra smarta hjälpmedel gör att jag klarar mig riktigt bra på egen hand.

Béatrice Öman, kommunalråd, klipper bandet till inspirationsmiljön och dagverksamhetens nya lokaler.

Agnes Eriksson, Marie Fredriksson, Katharina Ekström, Ulrika Söderholm och Maria Persson.

Jan Segerstedt och Inger Wikström tittade på prylarna i inspirationsmiljön.

HÅLL DIG UPPDATERAD

DIREKT I MOBILEN

Få sms direkt om trafikinformation, ändringar och förseningar på dina valda lokalbusslinjer. Scanna QR-koden för att enkelt registrera dig via Länstrafikens prenumerationstjänst.

Registrera dig här!

Registrera dig nu!

NOTISER FÖR DRIFTINFORMATION

Vill du få snabb information om vattenavbrott eller andra driftstörningar som påverkar din vardag i Boden? Registrera ditt mobilnummer eller din mejladress och få ett meddelande från kommunen när något händer, oavsett om det gäller planerat underhåll eller oväntade händelser.

Skanna QR-koden för att registrera dig!

SAGA LUDVIGSSON

Med sin unika röst och glädje på scenen har Saga Ludvigsson, känd från Melodifestivalen och Idol, tagit Sverige med storm. Ta chansen att se Saga live på Centrumtorget!

Bodens Nyårsfirande

ROGER PONTARE

Med sin mäktiga röst och närvaro trollbinder Roger Pontare publiken. Upplev honom live när han sjunger in det nya året vid tolvslaget!

Mer information och hela programmet hittar du här!

#DET SMARTA GRÖNA

Vad är på gång i samhällsomställningen?

1

Byggprojekt

Boden växer

Vi ska bli fler, många fler och då behövs fler bostäder, lokaler och utrymme för skola och förskola, näringsliv och nya etableringar.

Utforska aktuella byggprojekt så vet du vad som händer nära dig.

2

Infrastruktur

Smart och grönt

Just nu utvecklas och byggs nya vägar, ledningar och även järnvägsspår i Bodens kommun.

Följ pågående och planerade infrastrukturprojekt för framtidens Boden.

Anmäl dig till nyhetsbrevet!

Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här och nu tar vi ett samhällskliv som motsvarar 20 års utveckling – men i Boden sker det på bara fem år. På bodenxt.se kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev samt ta del av planer, projekt och etableringar.

Missa inte det som pågår i Boden – just nu!

3

Planer

Framtidens Boden

Den gröna samhällsomställningen innebär ett förnyat Boden. Här planeras områdesutveckling och innovationsetableringar.

Se vilka detaljplaner och utvecklingsområden som finns för kommunen.