Boden Bild Nr 1 2024

Utbildning som höjer kvaliteten inom vård & omsorg. SID 6–7

Områdesutveckling: Torpgärdan, Södra Svartbyn & Gruvberget nästa! SID 26–27

Klass 1–2 på Älvskolan antar Grundskoleutmaningen. SID 30–31

Ledare

CLAES NORDMARK Kommunalråd

VI LEDER UTVECKLINGEN MOT EN HÅLLBAR FRAMTID – TILLSAMMANS!

Ja, visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?

Så inleds en mycket känd vårdikt av Karin Boye. Det påminner i viss mån om känslor vi haft här i Bodens kommun under de sista åren. Vi har gått in i en storskalig ny industrialiseringsvåg som placerar vår landsdel i ett internationellt fokus. Det innebär stora förändringar för vår kommun med nya investeringar, nya jobb och tillväxt. Och dessutom är vi med om att revolutionera stålindustrin när det ekologiska fotavtrycket från stålproduktionen minskar drastiskt i H2 Green Steels verksamhet. Men vi vet också att så stora förändringar inte sker utan att det kan uppstå utmaningar på olika håll.

Vi räknar med en befolkningstillväxt, vilket är väldigt positivt. Men det betyder också att vi måste öka vår servicevolym. Det ska finnas bostäder, förskolor, skolor med mera till alla bodensare. Vatten­ och elförsörjning ska fungera. Gator och vägar kommer att utsättas för ökat slitage när trafikbelastningen ökar, inte minst under själva byggperioden. Dessutom kostar alltihop pengar. Ja, visst gör det ont när knoppar brister.

Samtidigt ser vi fram emot den blomstertid som kommer – och därefter skördetiden. Vi gör dessa satsningar för att de ska bära frukt på sikt. Vi gör det dessutom för att

bidra till en mer hållbar värld att lämna vidare till kommande generationer.

I det här numret av Boden Bild kan du läsa mer om hur Bodens kommun arbetar med hållbarhet i olika dimensioner – både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det är ett arbete som bedrivs parallellt med den omställning vi gör från småstad till industrikommun. Och det går undan. En liknelse säger att vi på 3–4 år tar steg som motsvarar 15–20 års normal utvecklingstakt. Vi ska se till att både byar och centralort utvecklas och samtidigt värna det småskaliga närhetslivet, med kulturen, idrotten, föreningarna och allt det som vi som redan bor här tycker om. Våra barn och ungdomar ska få bästa möjliga utbildning och bästa möjliga förutsättningar för att möta framtiden här i vår kommun, både i yrkesliv och privatliv.

Det är en utmaning, men om vi fortsätter att arbeta gemensamt är jag övertygad att Boden och norra Sverige om några år är en internationellt ledande region när det gäller hållbar industrialisering. Vi ska inte dra oss för utmaningar. Vi ska inte nöja oss med att följa utvecklingen – tillsammans ska vi vara med och leda den!

Tack, käre bodensare, för att du är med och bidrar till att göra vår kommun ännu bättre!

IN VÅRA KANALER

INNEHÅLL

06

Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad.

instagram.com/bodenskommun facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun

När den här QR-koden dyker upp finns det även annat material kopplat till reportaget, till exempel en film eller webbsida med mer information. QR-koden kan du scanna med din mobilkamera, då dyker en länk upp som tar dig vidare.

Trygga vårdbiträden höjer kvaliteten i vård och omsorg

08 Seniortorget – plats för varma möten

10 Katten Lizzie och hunden Tyra jobbar på äldreboende

11 En viktig del i samhällsomställningen

12 Trippla JSM-vinnaren Simon Åkerlind valde Björknäsgymnasiet

14 Starkt team för patientens trygghet

15 Nordens största batteripark i Boden

16 Tusen blommor för mångfald

18 "Jag är inte världens bästa lärare"

20 Elevkrönikor: Ung i Boden

24 Hållbarhetsveckan 2024

26 Områdesutveckling: Var med när kommunen växer!

28 Unik samverkansmodell för trygghet och folkhälsa

29 SM-veckan Luleå/Boden

30 Grundskoleutmaningen: Ungas roll i den gröna samhällsomvandlingen

32 Elda säkert i sommar

33 Kraft och kompetens tas tillvara med ny återbruksbank

34 Jubilar: Ester Gustafsson fyller 100 år

35 Nya tillståndslotsen ska underlätta för företagare

36 Byggettor bygger busskur med potential att bli sevärdhet

38 Entreprenörsbostäder på plats

39 Auktoriserat för International Baccalaureate Diploma Programme

42 Den 9 juni går vi till val igen!

Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.

Redaktör/Grafisk formgivning: Sandra Sohlman

Ansvarig utgivare: Jens Andersson

Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden

E-post: komm@boden.se

Upplaga: 15 500 exemplar

Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak

Omslagsfoto: Mats Engfors/Fotographic

Foto: Mats Engfors/Fotographic, Bodens kommun

Text: Anna Almqvist/Studiotext, Cecilia Egefjord Ågren/ Bodens Energi, Bodens kommun

SPANA

ÅRETS LEDARE & KULTURSTIPENDIET Vinnarna!

Årets ledare

Frida Sandberg, Bodentravet

Motivering: Frida Sandberg är en otrolig ledare på Bodentravet som förtjänar stark uppmärksamhet för sitt engagemang och skicklighet i att involvera barn och ungdomar i ponnytrav.

Med en omtänksam och drivande inställning skapar hon en trygg miljö där både människor och hästar trivs. Frida är en självklar ledare som skapar en trygg och öppen plats för alla, oavsett ekonomisk situation.

Kulturstipendiet

Anneli Gustafsson, Kören Thaleia

Motivering: Genom sitt personliga engagemang och musikalitet skapar Anneli Gustafsson unika körarrangemang som Thaleia framför med briljans.

Anneli har en unik förmåga att framhäva det bästa i kören, inte bara med hänsyn till körklang utan också genom att betona vikten av scenframträdande. Hennes metod att få kören att släppa noterna och etablera en nära kontakt med publiken har visat sig vara uppskattad och framgångsrik.

Priset för Årets ledare och Kulturstipendiet delas ut av kultur-, fritids- och ungdomsnämnden.

Foto: Mats Engfors

STORSLAM FÖR BODENS UF-FÖRETAG

Storslam för flera av Björknäsgymnasiets UF-företag på årets UF-mässa för hela Norrbotten. Under en av vårens företagsfrukostar på Boden Business Park fick vi träffa några av vinnarna.

– Det roligaste har varit att höra kundernas reaktioner. Det gör ju bara oss ännu mer motiverade, säger Clara Sundqvist, Nordens­

HylsDesign UF, som fick pris i två kategorier.

Vi fick även höra SPC Foundation Simulator UF, som kammade hem tre priser och Snöhjälpen UF som under vintern har hjälpt många bodensare med sina tjänster som också gav dem förstapriset för årets tjänst.

Stort grattis och fortsatt lycka till!

HELA VINNARLISTAN

Årets reklamfilm

1. SPC Foundation

Simulator UF

3. Iron Pelt Games

Årets hantverkare

1. elAgence UF

2. Antlers Edge UF

Årets vara

2. CAN IT UF

3. Mitt i Prick UF

Årets tjänst

1. Snöhjälpen UF

Årets innovation

2. NordensHylsDesign UF

Årets monter

1. NordensHylsDesign UF

2. SPC Foundation

Simulator UF

Årets UF-företag

2. SPC Foundation

Simulator UF

LYCKAD PROVISORISK ELFÖRSÖRJNING

Bodens Energi stod som en given elleverantör när Volvo besökte Boden under vårvintern för att låta gäster testa sin nya helelektriska bilmodell EX30.

Genom att dra fram en provisorisk transformator till en sjö kunde man säkerställa elförsörjningen för eventbyn och genomföra säkra laddningar av elbilar.

– Den respons, kunskap och vilja att hjälpa till, både uppskattades och underlättade mitt arbete. Ska jag jobba med energibolag i framtiden är det i norr jag kommer välja, säger Jacob Jeppsson på konsultbolaget Emil Lundgren som på uppdrag från Volvo ansvarade för elförsörjningen.

Foto: Mats Engfors

Sök utbildning via Lärcentrum!

Nästa utbildningstillfälle, vårdbiträde kombinerat med svenska som andra språk, startar den 2 september.

Scanna QR-koden för att komma till anmälan samt se fler utbildningar som erbjuds via Lärcentrum.

Thitiwan Creutz tar emot sitt examensdiplom. "Nu har jag fått kunskaper och påpekar när något behöver förbättras eller göras annorlunda. Det hade jag aldrig vågat innan", berättar Thitiwan.

Ilya Ali Karimi är en av de elever som läst vårdbiträde kombinerat med svenska som andra språk och tackas av lärare Ingela Eriksson och Lärcentrums rektor Maria Rendahl.

Svensklärare Ingela Eriksson och Maria Blomqvist som undervisar i vårdkurser är kombinationsutbildningens två huvudlärare.

I april fick eleverna som läst till vårdbiträde kombinerat med svenska som andraspråk, ta emot sina examensdiplom. Längst upp: Arisa Saendet och Yewbdar Abdi Sultan. I mitten: Thitiwan Creutz, svensklärare Ingela Eriksson och Ilya Ali Karimi. Längst ner: Papis Soumahoro och vårdlärare Maria Blomqvist.

TRYGGA

VÅRDBITRÄDEN

HÖJER KVALITETEN I VÅRD OCH OMSORG

Ute och cyklar, fjärilar i magen och falla mellan stolar... Sex nybakade vårdbiträden håller som bäst på att erövra språket och träffas nu en sista gång i klassrummet vid Lärcentrum på Sandenskolan. Det är examensfest med tårta, mycket fniss, tårar och många långa kramar.

Rektor Maria Rendahl är också på plats för att ge sina lyckönskningar.

– Ni skulle bara veta så mycket gott jag fått höra om er i personalrummet. Jag vet att ni kommer göra ett fantastiskt jobb vart ni än hamnar.

Utbildning med nationella riktlinjer

Stämningen i rummet är varm och litet vemodig. Alla får ta emot diplom och en personlig hälsning från sina lärare. De nya vårdbiträdena har läst vårdkurser kombinerat med svenska som andraspråk. Samtliga har tidigare erfarenhet från jobb i vård och omsorg. Thitiwan Creutz strålar av stolthet när hon berättar vad utbildningen betytt för henne.

– Innan gjorde jag bara som de andra. Nu har jag fått kunskaper och påpekar när något behöver förbättras eller göras annorlunda. Det hade jag aldrig vågat innan. Papis Soumahoro nickar instämmande.

– Jag gjorde samma uppgifter innan utbildningen men nu har jag en helt annan trygghet och större självförtroende.

Kommer göra ett fantastiskt jobb

Ilya Ali Karimi berömmer sina lärare och tar upp en spontan applåd.

– Ni ska vara så stolta över det arbete ni gör. Ingen av oss ville säga ett ord i början men nu får ni knappt tyst på oss!

Utbildningen till vårdbiträde fick för några år sedan nationella riktlinjer och ser nu likadan ut i hela landet. Vårdämnen integrerade med svenska som andraspråk är en kombination på heltid under ett och ett halvt år där språkundervisningen utgår från yrkeskurserna.

Maria Blomqvist undervisar i vårdkurserna och har tillsammans med svensklärare Ingela Eriksson varit utbildningens två huvudlärare.

– Den här utbildningen höjer vårdbiträdenas status och bidrar till att säkra kvaliteten i vård och omsorg, säger Maria. Våra studenter blir värdefulla resurser i verksamheter där alla hjärtan, hjärnor och händer behövs.

– Språk och yrkeskunskap hör tätt samman, säger Ingela. De här personerna har utvecklats på alla plan och fått en ny säkerhet i jobbet.

Startar igen i höst Kombinationssatsningen har uppvisat goda resultat och till hösten startar utbildningen igen.

– Det här uppdraget har gjort oss till bättre lärare och vi har massor av idéer att utveckla och förbättra utbildningen. Vi kommer att sakna de här stjärnorna men ser fram emot att få välkomna nya ambitiösa elever när skolterminen startar igen.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

Seniortorget

ÖPPEN PLATS FÖR VARMA MÖTEN

Seniortorget är en ny mötesplats för Bodens seniorer. Hit är alla välkomna till trygg och kravlös gemenskap över en fika eller tillsammans i trevliga aktiviteter. Målet är att bryta den ofrivilliga ensamheten, främja hälsan och skapa meningsfullhet i vardagen.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

Agnes Eriksson och Ulrika Söderholm samordnar verksamheten och möter besökarna på plats.

– Vi har fått jättefin respons sedan vi startade i januari. Besökarna är glada när de går hem och vi får ofta höra, det här gjorde min dag! Det känns mycket positivt.

Torget – möjlighet till nya sammanhang

Tanken att skapa en öppen mötesplats för seniorer hade växt fram under en tid. Den ofrivilliga ensamheten och behovet av social tillhörighet och gemenskap för dem som lämnat arbetslivet och kanske förlorat vänner eller livskamrat låg till grund.

Kommunens projektgrupp besökte liknande verksamheter på andra platser och upptäckte att namnet Seniortorget var ett vedertaget begrepp.

– Torg betyder ju öppen plats och det är precis vad vi

vill vara för våra seniorer, säger Agnes Eriksson. Hit kan de komma som de är, bara sitta ner och prata. Här finns möjlighet till nya sammanhang som minskar känslan av ensamhet och hjälper till att skapa rutiner i vardagen.

Aktiviteter som passar besökarna Förutom samverkan och gemenskap bjuder vårens program på allt från rörelseträning, skapande verkstad och allsång till informationsträffar med exempelvis Fritidsbanken, polisen och biblioteket. Och det är besökarnas behov som styr.

– Vi har redan från start varit tydliga med att verksamheten på Seniortorget ska växa och utvecklas ihop med besökarna, säger Ulrika Söderholm. Vi vill involvera dem och matcha utbudet av aktiviteter med deras önskemål. Här blir alla lyssnade på och får komma till tals.

Samtal som gör skillnad

Stämningen på Seniortorget är varm och vänlig. Besökarna fikar och samspråkar med gamla och nya bekantskaper. Aktiviteterna och de angelägna ämnena som berörs gör att människor öppnar upp och börjar prata med varandra. Det leder till många fina samtal.

– Vi ser att samvaron på Seniortorget ger ny energi och glädje för många. Nu hoppas vi att ordet sprider sig och att ännu fler hittar hit. En stunds meningsfull, social samvaro kan betyda hela skillnaden, säger Ulrika.

Tord ”Totten” Dahlqvist och Maj Thingvall samtalar med andra besökare under invigningen av Seniortorget. ”Det här blir nog jättebra”, konstaterade Maj Thingvall.

Besök Seniortorget

• Kostnadsfritt deltagande.

• Ingen föranmälan krävs.

• Fika till självkostnadspris.

• Gemenskap, aktiviteter, kurser och föreläsningar.

Öppettider (drop-in):

Onsdag–fredag kl. 10–15.

Hitta till Seniortorget:

Bottenplan, Garnis korttidsboende, Hedenbrovägen 8.

För mer information, aktiviteter och program, gå in på boden.se

Lizzie

Ålder: 2,5 år

Ras: Bondkatt

Yrke: Jobbar deltid på Erikslunden.

Tyra

Ålder 7,5 år

Ras: Schäfer/ Siberian husky

Yrke: Jobbar deltid på Erikslunden.

KATTEN LIZZIE OCH HUNDEN TYRA JOBBAR PÅ ÄLDREBOENDE

Katten Lizzie och hunden Tyra är två kollegor med viktiga arbetsuppgifter i Bodens kommun – de jobbar med att sprida glädje på demensboendet Erikslunden.

När vi besöker Erikslunden har arbetsdagen redan varit igång i ett par timmar för katten Lizzie. Första arbetsuppgiften var att titta till en äldre herre tillsammans med matte Birgitta Dahl. Det råder inga tvivel om att Lizzie är ett väldigt populärt inslag i vardagen.

En kärleksfull medarbetare

En bit bort, i avdelningens andra matsal, springer hunden Tyra omkring och hälsar glatt på alla. Här är lunchen nästan redo och doften av raggmunkar och stekt fläsk gör att hon då och då måste slänga längtande blickar mot köket, men fokus är fortfarande på ronderingen.

De äldre turas om att ge henne godis som matte Josefin Fritz har med sig. – Hon är väldigt kärleksfull, en ögontjänare kallar vi henne. Vill alltid synas och ha uppmärksamhet. Hon vill gärna fram till alla och gulla och ge kärlek.

Skapar lugn och trygghet Erikslunden är det äldreboende inom Bodens kommun där djur är välkomna. Det funkar så att om en anställd har ett lämpligt husdjur finns möjligheten att skriva kontrakt med enhetschef så att djuren får följa med till jobbet.

– Vi ser ett otroligt värde i det här. Det kan skapa lugn och trygghet och social gemenskap. Att ha en mysig stund med ett djur tillför jättemycket för de som bor här, säger Annethe Sandström, en av boendets två enhetschefer.

En bonus i arbetsmiljön

Utöver Lizzie och Tyra finns även en hund som täcker nattskiftet då

och då, och en tidigare medarbetare hade faktiskt även hästar på kontrakt.

Djurkontrakten är helt och hållet till för de äldres välbefinnande, men de medför också en bonus i arbetsmiljön.

– Det är fantastiskt. Det lyfter ju hela avdelningen på en gång. Det blir en helt annan miljö både för oss och för de boende säger Josefin Fritz.

Scanna QR-koden!

För att se filmen och följa med Lizzie och Tyra under en arbetsdag.

Text & foto: Bodens kommun

BODENS ENERGI – EN VIKTIG DEL

I DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

I takt med att den gröna omställningen tar plats finns Bodens Energi med som en betydande aktör för att skapa de förutsättningar som krävs för en mer hållbar industri. Med en närvaro inom elnätsverksamheten är Bodens Energi en betydande aktör för att skapa de förutsättningar som krävs för framtidens satsningar.

Text: Cecilia Egefjord Ågren

Foto: Mats Engfors

Norrbotten genomgår just nu en omfattande förändring, särskilt inom den gröna sektorn och i samband med samhällets ökande elektrifiering. Under det senaste året har Bodens Energi fokuserat på att förbereda sig för de kommande utmaningarna, särskilt med tanke på produktionsstarten för H2 Green Steel.

Nära samarbeten

Maria Berglund, elnätschef på Bodens Energi, berättar om det nära samarbetet med både H2 Green Steel och Bodens kommun.

– Vi levererar elen till H2 Green Steel under hela bygg­

tiden, vilket inkluderar byggkraft till stålverket samt el till entreprenörsboenden för 6 000 – 7 000 byggarbetare. Dessutom förser vi utrustningen som behövs för att pumpa upp vatten från älven till stålverket med el, säger Maria.

Utveckling av befintligt elnät

Utmaningen för Bodens Energi ligger i att hantera den ökade belastningen från både nya projekt och behovet av att utveckla befintliga elnät.

– Prioritering är nyckeln, och hittills har vi lyckats väl med att balansera våra åtaganden, tillägger Maria.

Maria Berglund, elnätschef på Bodens Energi är nöjd med det samarbete som sker mellan Bodens kommun, H2 Green Steel och Bodens Energi.

Trippla JSM­vinnaren Simon Åkerlind valde Boden och Björknäsgymnasiet för den unika möjligheten att kombinera studier och träning. Här tillsammans med tränaren, tidigare förbundskaptenen, Kalle Grenemark.

VALDE BJÖRKNÄSGYMNASIET

FÖR ATT ELITSATSA I SKIDSKYTTE

Han är trippel guldmedaljör på junior-SM i skidskytte, Simon Åkerlind valde Björknäsgymnasiet i Boden för den unika möjligheten att kombinera träning och studier. Och en före detta förbundskapten som coach var inte precis någon nackdel.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

Det råder ett koncentrerat lugn i klassrummet på Björknäsgymnasiet. Koppling av lampor, eluttag och lysknappar står på schemat för förstaårseleverna på el­ och energiprogrammet. Simon och hans klasskamrater arbetar med uppgiften vid sina övningsplattor.

– Boden är enda stället i landet där du kan läsa el och energi i kombination med skidskytte, berättar Simon. Det passar mig perfekt och jag trivs jättebra här. Våra lärare är förstående och stöttar oss som ibland behöver dra i väg på träning och tävling.

Trippla JSM­guld

Simon är uppvuxen i Härjedalen och har stått på skidor sedan barnsben. Skidskyttet upptäckte han i mellanstadiet. Sedan dess har han radat upp framgångar och dominerade tidigare i vår på junior­SM i Torsby med dubbla guldmedaljer.

– Min styrka har alltid varit skidåkningen men här sköt jag också riktigt bra. Av totalt fyrtio skott bommade jag bara fem. En härlig känsla att stå högst på prispallen och mycket inspirerande för min framtida satsning.

Under junior­SM i Östersund i mars kammade han hem sin tredje guldmedalj.

Vill utbilda sig till elektriker

Simon visste också tidigt att han ville utbilda sig till elektriker. I botten finns ett stort teknik­ och motorintresse.

– Jag gillar att ta isär och koppla ihop saker. Hemma hos föräldrarna rustar jag en gammal Volvo 245. Den står och väntar på mig tills jag fyller arton om ett år och tar körkort.

Simon Åkerlind

Ålder: 17 år

Familj: Mamma, pappa och lillebror

Bor: Boden

Gör: Studerar på el- och energiprogrammet vid

Unik möjlighet att kombinera studier och träning

Richard Nilsson är en av Simons lärare på el­ och energiprogrammet. Han menar att det krävs något särskilt för att klara av studier ihop med hård träning och är extra stolt när det går bra för hans idrottselever. – När de lyckas i livet uppmärksammas också vår skola och Boden som plats. Möjligheter att kombinera studier och elitidrott bäddar för framgångar som ger eko nationellt och internationellt.

Kalle Grenemark som coach

Dagen vi träffar Simon kommer han direkt från ett förmiddagspass på Pagla skidstadion där skolans sexton skidskyttar haft träningstävling. Tidigare förbundskapten Kalle Grenemark stod som vanligt i målområdet med tidtagarur och träffkikare i högsta hugg.

– Det är en fantastisk förmån att tränas av en så meriterad och duktig coach som Kalle, säger Simon. Han är en av anledningarna till att jag valde just Boden. Själv ser Kalle Grenemark stor potential i den unge skidskytten.

Björknäsgymnasiet och elitsatsar i skidskytte.

Moderklubb: Ramundbergets SSK

Meriter: Trippla JSM-guld

Mål: Att leva på skidskytte.

Fritidsintressen: Motorer och att mecka med saker.

Gillar: Träskor

Gillar inte: Att diska!

– Simon är fokuserad och väldigt ambitiös. Om han vill fortsätta som nu, tror jag han kan gå riktigt långt.

Intresse för träskor

Bland klasskamraterna på Björknäsgymnasiet har Simon också blivit känd för att gå omkring i träskor. Efter junior­SM firades han av klassen med tårta och ett par träskor i guld.

”Arbetsskor i guld kommer säkerligen att hjälpa till nya storbragder i framtiden, stort grattis!”, skriver klassen på Instagram (@bjorknasgymnasiet_boden).

”En härlig känsla att stå högst prispallen.”på

På socialförvaltningens olika enheter arbetar legitimerad personal i nära teamsamverkan med baspersonal och enhetschefer för att öka patientsäkerheten.

På hälso­ och sjukvårdsenheten arbetar arbetsterapeut, fysioterapeut och sjuksköterska aktivt med patientsäkerhetsfrågor i nära teamsamverkan med hemtjänstpersonal, undersköterskor och vårdbiträden på socialförvaltningens olika enheter.

Målet är att se de behov varje patient har för att känna trygghet, självständighet och få den hjälp hen behöver.

Fler ser mer – tillsammans gör vi skillnad – I teamet är alla lika viktiga, olika yrkesroller inom vård och omsorg krokar arm i betydande frågor och arbetar tillsammans för en god trivsel och en hög patientsäkerhet, säger Anneli Söderholm, kvalitetsutvecklare på hälso­ och sjukvårdsenheten.

– Det kan tillexempel innebära att anordna träning och aktiviteter som ökar rörlighet och förebygger fallolyckor. Det kan också vara att vi tittar på patientens omgivning, anpassar den och ser till att den är säker utifrån patientens förutsättningar. Fler ser mer och tillsammans gör vi skillnad.

Bilder från en arbetsdag

Bilden ovan visar fysioterapeut Susanne Backman Erkki vårdbiträdet Femhar hur förflyttningshjälpmedlet Molift Raiser ska användas. Molift Raiser har ett trygghetsband bakom ryggen vilket ger möjlighet till assisterad uppresning och nedsittning.

Bilderna till höger visar sjuksköterskan Elleonor Senbom som kramar om en dam som bor på Erikslundens äldreboende. En kram kan ge både trygghet och lugn. Arbetsterapeut Anneli Wickbom är på väg att lämna en förskriven rullstol till en patient som bor i eget boende.

Fysioterapeut Susanne och vårdbiträde Femhar testar förflyttningshjälpmedlet Molift Raiser.

ETT STARKT TEAM FÖR PATIENTENS TRYGGHET

Text & foto: Bodens kommun

Batteriparkens kapacitet kan i teorin försörja en mindre stad med energi.

Visionsbild: Polar Structure

NORDENS STÖRSTA BATTERIPARK I BODEN

Ytterligare ett stort projekt med ambition att skynda på den gröna omställningen är nu på gång. Den här gången handlar det om att stärka det lokala elnätet med Nordens största batteripark på en yta av en hektar intill H2 Green Steel.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

Batteriparken kommer att ha en kapacitet på 50 MW vilket kan ses som den maximala effekten som kan genereras vid en given tidpunkt. Det skulle i teorin kunna försörja en mindre stad med energi. Satsningen adresserar behovet av att öka energisystemets flexibilitet och pålitlighet i takt med att förnybar energiproduktion växer. Det innebär att Bodens lokala energisystem blir mer motståndskraftigt och samtidigt bättre på att kunna hantera effekttoppar från industrin.

Navet i den gröna industriomställningen

Det är i ett samarbete mellan Vattenfall, Bodens Energi och Polar Structure som detta sker, och här spelar Bodens Energi en nyckelroll.

– Den region vi verkar i är navet i den gröna industriomställningen och elektrifieringen i Sverige. Detta kräver nytänk och mod beträffande att skapa

ett energisystem som kan möjliggöra de planerade satsningarna. Vi behöver öka takten i utbyggnaden av våra elnät, samtidigt som vi behöver bygga mer förnybar elproduktion och bygga energilager. Den satsning vi nu gör tillsammans med Polar Structure är ett utomordentligt exempel på det senare, säger Hans Stålnacke, vd på Bodens Energi.

Energiåtervinning för en hållbar framtid Initiativet ligger i linje med Bodens Energis hållbarhetsarbete som inriktar sig på att skapa långsiktiga lösningar som respekterar ekologiska, sociala, och ekonomiska perspektiv. Att främja energiåtervinning ser Bodens Energi som ett exempel på hur de kan bidra till en mer hållbar framtid. – Som energibolag ska vi vara en drivkraft i den fantastiska omställningen och vi är otroligt stolta över att få vara med och bidra till ett av Nordens största batterilager här i Boden, avslutar Hans.

”Vi behöver öka takten i utbyggnaden av våra elnät, samtidigt som vi behöver bygga mer förnybar elproduktion och bygga energilager”, säger Hans Stålnacke.

Tusen blommor

Tillsammans har bodensare, med olika bakgrunder, åldrar och förutsättningar, skapat tusen (!) stycken pappersblommor och bidragit till symbolen för mångfalden i Boden.

TILLSAMMANS FÖR MÅNGFALDEN

Kreativt skapande, unika möten och social inkludering ligger till grund för Tusen blommor för mångfald, som startade under vintern 2023. Resultatet, den enorma blomsterkransen som hänger inne i Enter Galleria, går att se under hela sommaren.

Initiativtagare till Tusen blomor för mångfald är

Charlotta Lennartsdotter. Till vardags har hon jobbat med kommunikation och social inkludering på JobbCenter som en del av Fast Care­HERO Boden. – Boden är en varm kommun som välkomnar mångfald och jag ville hitta en plattform för social integration, där vi kan skapa tillsammans och som kan bli till en symbol för mångfalden i Boden. Sedan starten har Tusen blommor för mångfald besökt över 20 olika platser i Boden för att hålla pop up­verkstäder i kreativt skapande. Målet har varit att tillverka tusen pappersblommor där alla, oavsett bakgrund, ålder eller förutsättningar, ska kunna bidra med en blomma – unik för varje individ.

– Många har en relation till just blommor och det var så viktigt att hitta ett skapande som passar alla och där förutsättningar kan ändras utifrån person. Alla får göra sin personliga blomma precis som vi alla är olika.

En varm plats för social inkludering Blomverkstäderna har också blivit en varm plats för social inkludering, där människor har kunnat mötas, kommunicera och hitta ömsesidig förståelse.

En plattform som främjar inkludering, jämställdhet och icke­diskriminering. Där kreativt skapande bryter ned gränser, inspirerar till dialog och bygger broar. – Grupper som inte ses i vanliga fall har kunnat mötas under blomsterverkstäderna. När vi skapar tillsammans öppnar det upp för naturliga samtal. Alla har varit så nöjda med sina blommor, nästan så att de inte har velat sluta när de väl har börjat. Vi har kunnat sänka tröskeln för nya möten med många härliga samtal och skratt under vintern och våren, säger Charlotta.

Symbolen för mångfald

De platser som besökts under projektet är bland annat: Skolor och förskolor, BIS, Björken, servicepunkterna i Unbyn och Harads, Enter Galleria, Lärcentrum, Erikslunden demensboende, Seniortorget, Åcenter trygghetsboende, Gammeläng daglig verksamhet, vävstugan i Svartlå, ABF, mötesplats Klippan, gruppbostad Harads och Folkets Hus.

– Det är så fint att se att projektet blev communityart och hur stark vi­känslan blev bland deltagarna, att vi har skapat tillsammans och att blomsterkransen verkligen blev symbolen för mångfald, avslutar Charlotta.

Enorm blomsterkrans i Enter Galleria

Och målet, tusen stycken pappersblommor har uppnåtts med råge! Tillsammans har bodensare bidragit och skapat den enorma konstinstallationen, blomsterkransen, som nu hänger inne i Enter Galleria och som går att beskåda hela sommaren ut.

Tusen blommor för mångfald är en del av projektet Fast Care-HERO Boden som drivs av JobbCenter och Lärcentrum, finansierat av Europeiska Socialfonden.

Charlotta Lennartsdotter med Vanessa Norman från internationella kören klipper bandet under invigningen av blomsterkransen i Enter Galleria.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors, Bodens kommun

KRÖNIKA

”Jag är inte världens bästa lärare”

Av: Jenny Bergström, lärare på Stureskolan

Jag öppnar dörren in till skolan. Klockan är kvart över åtta och det är måndag morgon och i korridoren hör man ungdomarna prata om helgen, om veckan, om allt mellan himmel och jord. I elevfiket sitter de i samlingar och pratar och i korridorerna fylls sorlet från alla ungdomar. Jag kryssar mig fram mellan måndagströtta ungdomar och hälsar på både elever och kollegor.

– God morgon Kalle!

– God morgon Ahmed!

– Har du haft en bra helg Alva?

– Glad att du är frisk och tillbaka till skolan idag Nasrin.

Jag kommer fram till arbetslagsdörren, öppnar, andas in den lite unkna lukten, går in och gör mig redo för dagens första lektion.

Ett av samhällets viktigaste yrken

det är tufft att undervisa om hur man bygger upp och skriver en argumenterande text när det sitter en elev i sopkorgen och skriker, när det flyger sudd genom klassrummet och eleverna helt enkelt inte lyssnar. Ni kanske tänker nu att vad fan det är ju bara att…. Men jag avbryter era tankar redan där, det är inte bara, det är aldrig bara… I mig, i mitt huvud flyger frågan: –Varför?

Jag är lärare, lärare på Stureskolan i Boden. Redan på mellanstadiet hade jag bestämt mig för vad jag skulle bli som stor. Jag gick från gymnasiet, till universitet och tillbaka till grundskolan som lärare denna gång och inte elev. Att arbeta som lärare är svårt, tungt, stressigt men också roligt, omväxlande, givande, utvecklande och fantastiskt och jag vill inte göra något annat.

Enligt mig har jag och alla andra lärare ett av samhällets viktigaste yrke. Vi bygger vår framtid. Framtidens ingenjörer, verkstadsmekaniker, undersköterskor, läkare, lärare, snickare, politiker och spelutvecklare.

För ett antal år sedan undervisande jag en klass i svenska som var en utmaning, en stor utmaning. Jag kan lova er att

Varför sitter denna elev i sopkorgen och skriker, varför kan inte tjejen i hörnet lyssna, varför sover Iris på bänken, varför kom inte Kurt till skolan idag? Vad ligger bakom alla dessa beteenden. Det viktiga är ju faktiskt varför.

Lämnat spår i själ och hjärta

Jag möter många ungdomar varje dag och alla kommer till skolan med sin osynliga ryggsäck. En ryggsäck som kan vara fylld av bråk hemma, svårigheter med att vara i skolan med autism, ensamhet, hunger för kylen var tom i morse, för få timmars sömn, rädslan av att inte passa in och så vidare. Vissa ryggsäckar tyngre än andra, vissa ryggsäckar lättare att packa om än andra och vissa fjäderlätta och bekväma. Om jag som lärare tar mig tid att fundera på ryggsäcken kan jag också hitta vägar att hjälpa och stötta, hjälpa att packa om, fylla på och kanske till och med packa ut vissa delar. Just den här klassen kommer jag aldrig att glömma, ärligt talat så har alla elever lämnat spår i min själ och mitt hjärta. Men just denna klass utvecklade mig så mycket som lärare. Vi jobbade och kämpade tillsammans genom hela högstadiet och på skolavslutningsdagen hade

”Alla kommer till skolan med sin osynliga ryggsäck.”

klassen skrivit ett brev till mig som de läste högt. Jag kan fortfarande känna hur tårarna flödade ner för mina kinder när de tackade mig för att jag aldrig gett upp om dem. Det brevet har jag sparat och på mitt arbetsbord på jobbet står ett stort hjärta med orden ”världens bästa lärare”.

Det jag lärde mig var att min inställning till den lektion jag ska ha påverkar arbetet i klassrummet. Jag ändrade mitt sätt att tänka:

”Vad spännande att se om min planering fungerar?”

”Vilken rolig utmaning att få med alla på spåret idag.”

Detta i stället för att tänka hur jobbigt det skulle bli att gå in i just det klassrummet. Det gjorde skillnad. Hela min kropp fick en annan känsla redan då jag med mina saker gick genom korridoren till klassrummet. Tänk att en förändrad tanke kan göra sådan skillnad. Jag visade eleverna i både ord och handling att jag hade höga förväntningar på dem och jag visade dem att jag verkligen trodde att de kunde. För vet ni alla, jag menar ALLA vill lyckas. Stor som liten, vuxen som ung.

Vi gör vårt bästa tillsammans

Jag är inte världens bästa lärare, jag är inte ens bland de som ligger i toppen men jag bryr mig och kämpar tillsammans med mina ungdomar. Vi gör tillsammans vårt bästa, lär oss och utvecklas. Jag som lärare och de som elev. Idag möter ni mina gamla elever från denna klass ute i samhället. De jobbar, studerar vidare och är en del av den framtid vi jobbade mot.

Klockan i klassrummet piper och talar om för oss att sista lektionen nu börjar närma sig slutet. Eleverna börjar stänga ner sina datorer, packa ihop sitt arbete. Någon har svårt att

sluta med det de håller på medan andra bara står och stampar av iver av att få gå hem. Vi samlar ihop oss och vi avslutar med att var och en tyst funderar över sin egen arbetsinsats detta pass. De skriver på den lilla rosa post­it lappen som ligger på bänken. Allt eftersom de blir färdiga lämnar de lappen på mitt bord. Inga namn, bara deras egen utvärdering av just den här lektionen. Stolarna skjuts in, vi säger hejdå och eleverna hämtar sina mobiler som legat i mobillådan hela lektionen. Tre elever dröjer sig kvar och vill prata, prata om uppgiften de håller på med, om det som de upplevt under helgen, om smått och gott.

Fortsätter bygga framtiden tillsammans

Så småningom har alla lämnat klassrummet och jag står kvar i tystanden. Jag lyfter upp lapparna och sätter mig ner och börjar läsa...

”Idag jobbade jag rätt bra ändå. Jag har gjort allt vi skulle under lektionen.”

”Så trött, kunde inte fokusera idag.”

”Jag tycker att genomgången var bra för jag fattade allt.”

”Jag jobbade inte så mycket för jag fattar ju inget.”

”Jag var med när vi pratade men när vi skulle läsa orkade jag inte.”

På min lapp har jag skrivit:

”Inledningen fungerade bra, jag är glad för att jag har hittat bra vägar för Ahmed och Kevin. Jag måste fortsätta förbättra mina genomgångar och hitta rätt väg för Frigga. Vi hade bra roliga samtal som alla elever deltog i”

Imorgon samlar vi oss, tar nya tag, packar om ryggsäcken och fortsätter att tillsammans bygga framtiden!

Ung i Boden ELEVKRÖNIKOR ~

Elever i årskurs 8 på Stureskolan

Som en del av svenskaämnet har eleverna i årskurs 8 på Stureskolan fått skriva egna texter på temat Ung i Boden. Eleverna har även fått lära sig uppbyggnad av olika texter och vilka texter som kan förekomma i en tidning.

– Uppgiften har varit att eleverna själva har fått välja fritt vad det vill skriva om och i vilket format. Utgångspunkten är av ungdomar för ungdomar. Och såklart efter temat Ung i Boden, säger Jenny Bergström, lärare på Stureskolan.

Semah Awelkier Abdela, Doeea Akila, Sabrina Ykalo Abraha, Felicia Eriksson och Omar Sulieman Ali är fem elever som valt att skriva personliga krönikor.

Boden Bild­redaktionen träffar eleverna tillsammans med lärare Jenny i klassrummet på Stureskolan för att prata om arbetet samt ta bilder till krönikorna (se nästa uppslag!) – Det är roligt att de får sina texter publicerade, det är verkligen från deras persepektiv och deras egna historier. Sen att de får vara med och se hur det går till med fotografering och hela processen innan texterna hamnar i tidningen är också väldigt lärorikt, jag är stolt över dem, säger Jenny.

Och de fem krönikörerna själva håller med: – Att skriva texter som alla kan läsa känns mycket mer meningsfullt än att bara göra en uppgift som läraren läser. Så här blir vi sedda och lästa!

Bläddra till nästa uppslag

FÖR ATT LÄSA ELEVERNAS KRÖNIKOR

”Att skriva texter som alla kan läsa känns meningsfullt."

Sabrina Ykalo Abraha

Doeea Akila

Omar Sulieman Ali

Felicia Eriksson

Semah Awelkier Abdela

”Att få

med mitt lag är magiskt”

Bodens Basket handlar om sporten, glädje, trygghet och så väldigt mycket mer. Att se folk gå in i på planen med ett leende på läpparna gör både trängningarna och matcherna roliga och spännande. För mig är basket livet.

Träning får mig att må bra Vi alla är olika och vi känner och tycker olika men dom som verkligen älskar och har hittat sin passion kommer kämpa och ge allt de har. Att få spela basket tillsammans med mitt lag i klubben Boden Basket är magiskt och min passion.

Träningarna och matcherna får mig må bra, får alla att må bra. Alla har vi ibland tuffa dagar men genom att träna mår man bättre och känner sig bättre. Det enda man fokuserar på just då är träningen och man släpper allt annat, allt som är jobbigt och svårt.

Under träningarna lär vi oss allt vi behöver veta, vi tränar, utvecklas och fortsätter att träna för att bli ännu bättre.

När vi spelar match ger vi allt vi har och självklart kämpar vi för att vinna men matcherna är också ett tillfälle att lära sig nya saker från det andra laget och se om träningen har gjort mig och laget bättre.

Basket enligt mig, Semah Att spela basket är det bästa jag vet. Jag har som liten alltid gillat basket och fotboll och när jag flyttade hit till Boden så spelade jag först fotboll i Björns men det var liksom inte jag. Så jag hoppade av och ville testa basket.

Första träningen var svår och lite jobbig för jag kände nästan inte någon i laget men efter några veckor började det att gå bättre. Alla i

”Vi vill aldrig lämna kulturskolan bakom oss”

Igår kväll efter träffen Dans för hälsa, satt vi och spelade musik ur Kulturskolans högtalare. Snart kom en gammal goding till låt på och ett glädjerus spred sig genom våra kroppar. Vi började dansa och sjunga både högt och galet.

De andra i gruppen satt vid scen­

kanten och tittade på. Innan låten var slut var alla med och dansade, det kändes så befriande. Att ha roligt, utan regler och struktur.

För tre år sedan togs ett beslut, kulturskolan skulle slå ihop tre av de största inriktningarna: sång, dans och teater. Det var nervöst att se de andra, man kunde ju bara sin egen grej. Dans för en av oss, sång för den andra. Efter ett tag märkte man att trots våra olikheter fanns en gemenskap. Gruppen gjorde oss starkare och vi insåg att vi lärde oss från varandra och att våra olika styrkor bara gjorde oss bättre.

Du kanske har svårt att tro på oss när vi säger att ett enda beslut skulle leda till detta. Att ett ja skulle förändra oss föralltid. Tre år in och fler på ingång. Vi vill aldrig lämna Kultursko­

laget var snälla, hjälpte varandra och dömde aldrig varandra oavsett hur dålig man än var. De, mina lagkamrater, fick mig att gilla basket mer och mer. På Boden Baskets hemsida kan du läsa: Vi utövar en idrott som är en av världens största och det finns stora möjligheter att utvecklas i vår verksamhet som spelare, ledare eller stöttande förälder. I föreningen finns plats för alla på lika villkor.

Av: Semah Awelkier Abdela

lan bakom oss vi vill bara blicka framåt. Inom Kulturskolan i Boden finns allt som bild, teater, sång, dans och musik. Tack vare showgruppen så får vi alla vara med och lära oss allt från manusförfatteri, kulissbygge och medverkande som skådespelare, konferencier och ljudoch ljustekniker.

Att vara ungdom med kulturella intressen är väldigt roligt. Det är en chans att öppna upp sig för andra och vara social, känna att det finns en plats för alla att vara sig själv och vara trygga, ta idéer från varandra och hjälpa varandra att utvecklas. Vi får samarbeta, vara kreativa och tänka mer öppensinnat, en plats för oss att känna att vi har roligt på våra egna villkor.

Om vi fick drömma så skulle vi vilja ha en ungdomsgård med kulturell inriktning. Ett ställe för oss att vara kreativa och ha extremt kul. Vi vill ha olika temakvällar t.ex disco, film, spel, karoke, bild, teater men också bara hänga.

Av: Sabrina Ykalo Abraha och Felicia Eriksson

”Jag

kom från Lycksele till Boden"

Jag, Doeea, blev familjehemsplacerad i Boden för ett halvår sen. Jag kom från Lycksele till Boden. Jag hade inga förhoppningar på Boden och jag var mest nervös över familjehemmet som jag skulle till. Det enda jag kunde tänka på var om familjehemmet skulle vara snälla och hur de skulle behandla mig. Jag hade en sådan ångest över det. Jag har haft den värsta oturen när det gäller familjehem och jag hoppades att Boden var mitt sista stopp, i alla fall tills jag blev 18.

Kände ett lugn

När jag kom fram till Boden så kände jag ett lugn på något vis. Jag var så glad att komma bort från det förra familjehemmet och hoppas så mycket på det nya. När jag träffade det nya familjehemmet verkade de så glada och taggade på att se mig. De visade mig runt och jag fick se mitt rum. Jag var glad och det kändes som att jag skulle

trivas men något jag har lärt mig från mina tidigare familjehem och det är att inte hoppas för mycket. Alla förändras efter ett tag och inte på ett positivt sätt. Efter två veckor började jag på Stureskolan. Jag fick vänner och jag trivdes i skolan.

Jag vågade vara mig själv Mitt familjehem tog mig med och åkte och visade runt mig i Boden och Boden är ju 10 gånger större än Lycksele vilket jag blev glad över. Allt var bra helt enkelt. Det gick två månader och familjehemmet förändrades inte. Jag tyckte att det var konstigt. Jag var ju beredd på det. Det här familjehemmet var annorlunda, och då menar jag inte bara att de är konstiga personer, de var annorlunda på ett bra sätt. Jag vågade var mig själv och jag vågade också att säga till när något var fel. Nu har jag bott i Boden ett halvt år och livet rullar på och jag tror jag har kommit hem på riktigt.

Socialtjänsten hjälper barn som har det jobbig eller mår dåligt, det kan vara att dina föräldrar inte kan ta hand om dig, att de själva mår dåligt ex. dricker, tar droger eller bråkar. Men det kan också vara att du begår brott eller skadar dig själv eller andra och mycket annat. Socialtjänsten arbetar för barnens bästa och för att alla barn ska få växa upp i trygga miljöer. Om du vill hjälpa genom att bli familjehem, kontaktperson eller om du själv behöver hjälp tveka inte kontakta socialtjänsten.

Av: Doeea Akila

”Här

finns en plats för alla oavsett vem man är”

Här är jag, en elev på Stureskolan, och jag tänkte berätta för er om min bild av min skola. På Stureskolan är lärarna engagerade och man jobbar för att eleverna ska fokusera och ta ansvar för att senare komma in på det gymnasieval man själv vill.

Lärarna på Stureskolan i Boden är inte bara kunniga och snälla, utan de

vill också skapa en positiv relation med varje elev. Genom att finnas där för frågor och stöd, skapar de en trygg miljö där eleverna känner sig bekväma att ställa frågor och diskutera ämnen, lära sig nya saker och nå sina mål.

En trygg skolmiljö

I matsalen ger mattanterna oss mat som ger energi så att man kan klara sig för dagen. På Stureskolan har varje elev en egen dator som är ett läromedel. Varje klassrum har en smartboard som våra lärare använder rätt mycket.

Vi får inte använda våra mobiltelefoner utan de ska lämnas i mobillådan varje lektion. Vi elever är inte alltid glad åt det men kan nog ändå förstå att det är viktigt för att vi ska kunna koncentrera oss på rätt sak.

Skolan hanterar elever som stökar på ett bra sätt. Vi har något som heter konsekvenstrappa. Den används för att ta hand om elever som stör eller förstör skolmiljön.

På Stureskolan har vi tryggisar. Det är killar och tjejer som jobbar ute i korridoren. De kan man alltid prata med om man har hamnat i bråk eller behöver prata med någon. De hjälper till och gör skolan trygg för alla.

Stureskolan har fem korridorer, det är gröna, gula, röda, blåa och lila, varje korridor är ett arbetslag. Stureskolan har också studierummet, där kan elever gå för om de har svårt i ett ämne.

En plats för alla

Här på skolan finns också den anpassade grundskolan och vi har en språkklass där man går om man nyss har kommit till Sverige och inte lärt sig så mycket svenska än.

Som ni hör har Stureskolan många olika delar och det är toppen. Här finns en plats för alla oavsett vem man är.

Av: Omar Sulieman Ali

Samverkansgrupp för Hållbarhetsveckan fr.v bakre raden: Sara Chlot, Bodens Energi, Elin Lindahl, Bodens kommun, Lena Remahl, Boden Tillsammans, Fr.v främre raden: Reneé Lundgren Sandle, projektledare, Cecilia Egefjord Ågren, Bodens Energi.

Hållbarhetsveckan 2024

ENGAGEMANG OCH FRAMTIDSTRO

Boden genomför sin andra Hållbarhetsvecka mellan den 25–31 maj med ett tydligt fokus på att fortsätta driva hållbarhetsfrågor i den pågående samhällsomställningen. Under anslaget #detsmartagröna samlas olika aktörer för att främja en hållbar utveckling i Boden.

Text: Cecilia Egefjord Ågren

Foto: Mats Engfors

– Hållbarhetsveckan är inte bara en möjlighet att diskutera förändring, utan också att aktivt engagera och inspirera människor att agera för en mer hållbar framtid, säger Reneé Lundgren Sandle, projektledare för Bodens hållbarhetsvecka.

Det är ett samverkansprojekt mellan Bodens kommun, Bodens Energi, Boden Business Park och Boden Tillsammans. Målet är att öka engagemanget och sprida kunskap och insikter om hållbarhet och framtidens samhälle utifrån de fem huvudtemana; hållbar konsumtion och produktion, energi och innovation, hållbart resande, biologisk mångfald samt social hållbarhet.

Fullspäckat program

Veckan inleds med Lions årliga loppmarknad, som fokuserar på återbruk. Det följs av ett fullspäckat

program med föreläsningar om hållbart odlande och personlig utveckling, guidade turer i Bodens kraftvärmeverk och Kårbackens växthus samt kvällsaktiviteter innehållande bland annat konstvandring och en återbrukstävling i centrum. Veckan avslutas sedan med att belysa Bodens engagemang för inkludering och mångfald genom att lämna över till Boden Pride.

Främja hållbar utveckling –Vi har valt ut programmet noggrant och involverat aktörer som vi vet är viktiga, samtidigt som föreningar, organisationer och företag har fått möjlighet att skräddarsy sina egna aktiviteter utifrån våra temaområden, förklarar Reneé. Hon berättar vidare att vi måste hitta nya innovativa lösningar för att förbättra vår planet. – Även om det kan tyckas smått att odla sina egna grönsaker medan vi diskuterar storskaliga förändringar, som att producera fossilfritt stål. Så är det i det vardagliga handlingarna – små som stora, som det verklig förändring tar form. I det långa loppet är det detta som kommer att forma ett bättre samhälle. Varje individ och varje företag spelar en avgörande roll i denna process, säger Reneé. Utifrån Hållbarhetsveckans plattform finns en förhoppning om att integrera hållbarhetsfrågor i vardagen hos såväl bodensare som näringsidkare – året om. För det är just genom en öppen dialog som möjligheter skapas för att främja en mer hållbar utveckling.

Programmet

Innovation, återbruk, föreläsningar, tävling, guidade turer, konstvandring, aktiviteter och kvällsöppet på stan. Det och mycket mer hittar du i hållbarhetsveckans dagsprogram.

För att se hela programmet, scanna QR-koden!

Scanna QR-koden!

För att läsa mer om Visionen Det goda livet.

Områdesutveckling

VAR MED NÄR KOMMUNEN VÄXER!

Vad gör en plats välkomnande och vacker? Vad skapar trygghet? Vad behöver utvecklas? Det är några av frågeställningarna i kommunens metodiska arbete med att lyssna in röster från medborgare i olika bostadsområden.

Text: Bodens kommun

Visionsbild: SWECO & Bodens kommun

Genom den medborgardrivna områdesutvecklingen fångar Bodens kommun upp synpunkter från olika målgrupper och åldrar. Där bjuds du in att vara med och tycka till för att påverka utvecklingen av den plats där just du bor. Genom enkäter, workshops på förskolor och skolor, möten med föreningar, dialoger på särskilda boenden och dialog på allmänna platser

– Bodens kommuns sätt att arbeta är unikt med den här strukturerade modellen. Den kan användas såväl långsiktigt som i nuet, förklarar Emma Lundqvist, produktionsledare fysisk planering och samhällsbyggnadsstrateg.

Detta har gjorts:

Visionen Det goda livet ger riktning för samhällsomställningen och innehåller värden och kvalitéer som är viktiga för att människor ska vilja bo här, utvecklas och må bra. År 2022 fastställdes visionen av kommunfullmäktge.

En del i arbetet med Det goda livet är områdesutvecklingen. Den första piloten genomfördes på Sveafältet­Lundagård. Arbetet har fortsatt med Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn. Planen för Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn har antagits av kommunfullmältige i april 2024. Utvecklings­ och

Tyck till om platsen där du bor! Genom medborgardialoger samlas synpunkter in som resulterar i en plan för utveckling av området.

Gemenskap, nattöppen aktivitetsplats och toalett samt möjlighet att kunna köra tjänster med epa till nytta för samhället. Det var några av många saker som diskuterades när epaungdomar från högstadiet och gymnasiet bjöds in till dialog. På bilden Freja Holmström, Klara Pettersson och Nathalie Fager.

TORPGÄRDAN, S SVARTBYN OCH GRUVBERGET NÄSTA!

– Det är bra att dom får höra vad vi säger och att dom lyssnar på vad vi tycker, säger Noah Christersson, en av de ungdomar som kommunens representanter har träffat som en del i arbetet med medborgardialoger.

Under våren har Bodens kommuns nästa dialogturné kickat igång för Torpgärdan, Södra Svartbyn och Gruvberget. Representanter från Bodens kommun har varit ute på naturliga mötesplatser, exempelvis på ICA Kvantum och Willys vid flera tillfällen. Det har genomförts

workshops med runt 120 elever på Torpgärdsskolan och med barn på Kristallkulans förskola, med insamling av barnens behov och idéer för hållbara livsmiljöer. Seniorernas synpunkter har fångats upp på Matteuskyrkans dagträffar.

Dialog med ungdomar

Det har också gjorts ett omfattande arbete med att lyssna in högstadie­ och gymnasieungdomar bland annat genom dialog med de ungdomar som kör epa och brukar

FORTSATT UTVECKLING I EDEFORSBYGDEN

Våtmarksprojekt och kulturinsatser är två av många delar i den pågående områdesutvecklingen i Edeforsbygden. Under våren hölls ett samråd för att skapa en uppdaterad lokal utvecklingsplan. Där deltog boende i bygden, företagare och föreningar samt inbjudna kommunala medarbetare.

På en effektiv workshop i våras kokades en mängd idéer ner till ett koncentrat av konkreta spår att arbeta vidare med i Edeforsbygden. Med oberoende processledare från företaget Ohmy och moderatorn Lena Callne, fick alla möjlighet att tycka till och ringa in olika utvecklingsområden.

Under 2020­2021 gjorde Edeforsbygden ett omfattande arbete

med att inventera behov, idéer, platsunika resurser och utmaningar. Resultatet samlades i Vision 2030 som nu är grunden för nästa steg att följa upp och uppdatera handlingsplanen.

Under samrådet i Harads i våras kom det fram många nya förslag och även gamla som deltagarna vill lyfta igen, inom allt från kultur, barn, unga och besöksnäring till närmiljö och fritid. Förslagen har summerats och knådats om till fortsatta satsningar.

– Vi har fått ett våtmarksprojekt delvis beviljat som vi kommer kunna växla upp till ett större projekt. Vi har bidragit till digitala plattformar för bredare delaktighet på ungdomsgården och har även

samlas på Coloramaparkeringen. Då denna tidning trycks förbereds en workshop för den bredd av företagare som finns på området, även med tillgänglighetsrådet samt med föreningar som är aktiva på Gruvberget.

Enkäter har gått ut till både allmänhet och näringsliv och det tidigare samarbetet med föreningar och boende angående Gruvberget ska arbetas in. Den betydande hästnäringen i området kommer också att involveras.

samarbete med skolan och Harads revyn i delar av projektet. Det är väldigt roligt att så många boende och flera byaföreningar i bygden är delaktiga med idéer och vilja som leder till utveckling, säger Matilda Lundström, verksamhetsledare och näringslivsutvecklare på EDEK.

UNIK SAMVERKANSMODELL FÖR TRYGGHET OCH FOLKHÄLSA

Trygghets- och folkhälsorådet är en unik samverkansmodell över traditionella gränser för att förebygga brott och främja folkhälsa inom Bodens kommun.

Genom grundläggande kunskapsuppbyggnad och naturlig kontakt finner de vägar till snabb kommunikation, samsyn samt främjande och förebyggande åtgärder på bred front.

Rådets förebyggande arbete börjar nu uppmärksammas som en förebild för andra kommuner. Under samma paraply samlas folkhälsa, social hållbarhet, trygghet och brottsförebyggande åtgärder.

– För oss är det en enorm fördel att dessa olika delar hänger samman, säger Johan Lund (S), ordförande i rådet.

Gruppen består av tjänstepersoner från flera verksamheter i Bodens kommun som utbildning och arbetsmarknad, kultur, fritid och unga, socialförvaltningen, samhällsbyggnads­ och kommunledningsförvaltningen samt polisen, Företagarföreningen Boden och Bodenbo.

Rådet kan till exempel agera om det uppstår en orosbild eller situation i samhället, en plats som upplevs som otrygg, stökig eller grogrund för brott. Frågan tas till rådet, de enas om en lösning och tar hem det till sina organisationer och arbetsområden för att snabbt omvandla till insats från varsina håll.

– På så sätt blir vi starka och effektiva tillsammans, säger Sarah Ekbom, kommunpolis i Boden, som vill att polisen ska vara ett naturligt inslag i samhällets förebyggande arbete.

– Rådet har ett helhetsperspektiv med närhet till medborgardialogerna och fångar upp medborgarnas tankar om trygghet och välmående, vilket bland annat tas in i områdesutvecklingen som vi har gjort på flera områden nu, förklarar Magnus Åkerlund, kommunchef.

Text & foto: Bodens kommun

Johan Lund (S), ordförande trygghets­ och folkhälsorådet, Sarah Ekbom, kommunpolis och Magnus Åkerlund, kommunchef.

Trafikenheten hjälpte till med logistiken och planeringen av gratisbussarna för besökare till och från Pagla skidstadion.

SM-veckan Luleå/Boden

Vedservice är vedvärdar, tänder eldar och ser till att alla har ved vid grillplatserna på Pagla skidstadion.

Alf Wennskog, samordnare Effektiv Samverkan för Trygghet, var säkerhetsansvarig under SM­veckan.

Bergström från kommunikationsenheten bemannar presscenter på Pagla skidstadion.

Spana in våra medarbetare i vimlet från SM-veckan Luleå/Boden 2024! Den 20–26 mars genomfördes den nordligaste SM-veckan hittills. Med Sveriges och till och med världens idrottselit på plats, var det många bakom kulisserna som gjorde denna sportupplevelse möjlig.

De tjusiga skidbänkarna är designade och tillverkade av eleverna från nationellt program anpassat gymnasium, hantverk och produktion på Björknäsgymnasiet.

Anna

Mikael Holmström drar skidspåren på Pagla skidstadion.

Mikael Holmström och Rasmus Skiddi från Kultur­, fritids­ och ungdomsavdelningen sköter och drar skidspåren inför tävlingarna på Pagla skidstadion.

Café 2:an och Café 12:an sköter pressfiket på Pagla skidstadion. Emma Forsberg, Madelene Lidberg och Ronny Bergman bemannar fiket under torsdagen och SM­veckans andra dag.

Café 2:an och Café 12:an sköter pressfiket på Pagla skidstadion.

UNGAS ROLL I SAMHÄLLSOMVANDLINGENGrundskoleutmaningen

Grundskoleutmaningen är ett koncept av Ung Företagsamhet tillsammans med Bodens kommun och Bodenxt. Temat för årets case är ungas roll i den gröna samhällsomvandlingen och elevernas utmaning är att gestalta förslag på vad vi kan göra för att fler personer ska vilja flytta till Boden – och stanna här.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

Grundskoleutmaningen syftar till att främja kreativitet, entreprenörskap och problemlösning, Vårens utmaning är ett pilotprojekt i Norrbotten för elever i årskurs F­3 samt 7–9 där resultaten presenterade för en jury under finalen den 24 maj på Boden Business Park. Vinnande bidrag ställs ut på Havremagasinet, på samma ställe som konstnärer från hela världen visar upp sin konst. När denna tidning trycks har finalen ännu ej gått av stapeln. I utmaningen har grundskoleelevernas uppdrag varit att komma med förslag på vad vi kan göra för att fler personer ska vilja flytta till Boden – och stanna här. Eleverna har fått forma lösningar, skissat på idéer

samt skapat prototyper. Eleverna har även fått öva på viktiga förmågor som kreativitet, problemlösning, samarbete, kommunikation och presentationsteknik. En av skolorna som deltagit i utmaningen är Älvskolan i Gunnarsbyn, klass 1–2.

– När vi antog utmaningen började vi direkt med att samla in material. Vi har pratat mycket om hållbarhet och att det är viktigt att vi inte köper nytt. Det har varit så roligt att jobba med Grundskoleutmaningen, både för eleverna och för mig som lärare. Att se att alla är delaktiga, samarbetar och hjälper varandra är fantastiskt, säger Ingela Brännmark, lärare på Älvskolan.

Tittat på de globala hållbarhetsmålen Grundskoleutmaningen syftar också till att föra skola och arbetsliv närmare varandra genom att främja elevernas entreprenöriella förmågor.

– Vi har tittat på de globala hållbarhetsmålen och eleverna har själva fått tänka och koppla dem mot hur en lösning på caset skulle kunna se ut. Ett mål som eleverna valde ut var jämställdhet. En röd tråd genom hela projektet har varit just att alla ska få vara med och att lösningarna som de presenterar passar alla, där alla ska kunna delta på lika villkor, säger Ingela.

Elmer Engström och Emma Hansson jobbar på en prototyp och en kreativ lösning på en lekpark/aktivitetsyta som skulle kunna finnas i Boden.

En av de kanske blivande entreprenörerna är Emma Hansson. Hon och klasskamraten Elmer Engström berättar om prototypen som klassen tagit fram för en lekpark utomhus som skulle kunna finnas i Boden: – Vi kom på idéen för att det är roligt att leka i lekparker. Vi har träsk i Boden så på ena sidan av lekparken finns ett träsk, på andra sidan en trädgård med grönsaker som får vatten från träsket via ett bevattningssystem. Från lekparken kan man bland annat bada i träsket, simma till en stege och krypa genom en torktunnel. Allt är gratis för att alla ska kunna vara med, säger Emma.

Flera kreativa lösningar

Alsert Engström har tagit fram en prototyp på ett stort akvarium som man kan gå in i: – Man går igenom akvariet i en tunnel under vattnet för att komma till cafeét. I Boden har vi många fiskar och man ska kunna se det vi har i Boden, gäddor mörtar och flodkräftor, berättar Alsert.

Oskar Brännström Forsberg, Wilmer Johansson och Robin Lövgren har byggt leklandet Lokiga Loket: – I Luleå finns det lekland och vi ville göra en minivariant på det även i Boden. På Lokiga Loket kan man göra massa roliga saker, bland annat åka linbana och klättra klättervägg. Vi byggde en hiss till de som inte kan klättra själva, säger Wilmer.

"En röd tråd genom projektet är att alla ska få vara med."

Bidra till framtidsbilden av Boden

När vi träffar klassen är det bara några veckor kvar till finalen, eleverna och lärare Ingela är förväntansfulla.

– Vi har fått med så många skolämnen i den här utmaningen och det har varit så lärorikt. Min roll har varit att vägleda och stötta eleverna, idéerna är helt deras egna och de har själva valt vad de vill bygga och hur de vill presentera sina bidrag. Det är fascinerande vilken kreativitet de har, säger Ingela och avslutar:

– Nu ska det också bli kul att se om elevernas förslag, från alla skolor som är med i utmaningen, anammas och fångas upp av kommunen, det kan verkligen bidra till framtidsbilden av Boden.

Finalen av Grundskoleutmaningen hölls den 24 maj och det vinnande bidraget går att se på Havremagasinet.

Lärare Ingela Brännmark och Alsert Engström.

Det blir många innovativa lösningar. Hållbarhetsmålen är en del av projektet.

ELDA SÄKERT I SOMMAR

Sommar, sol och grillning hör ihop. Men det finns också några faror du bör tänka på. Var försiktigt när du eldar utomhus. Det är viktigt att du har full kontroll över elden och att du har möjlighet att släcka vid behov.

5 råd att följa när du ska grilla

1. Kontrollera först och främst att det inte råder eldningsförbud.

2. Ha alltid vatten eller en brandsläckare till hands för att kunna släcka en eventuell brand.

3. Lämna aldrig grillen utan tillsyn.

4. Grillen ska stå på ett plant och helst obrännbart underlag minst en meter från brännbar vägg, husvagn eller tält.

Tänk på: Ett tält övertänds väldigt snabbt om det börjar brinna.

5. Följ grillens bruksanvisning.

6 tips för utomhuseldare ~

1. Se till att du har fungerande släckutrustning: Slang med påkopplat vatten, spadar, ruskor, krattor och liknande.

2. Lämna aldrig elden utan bevakning och ha mobiltelefon till hands så att du kan larma räddningstjänsten om något börjar gå fel.

3. Elda minst tio meter från byggnader och sådant som kan komma till skada. Vattna en skyddszon på två meter kring den yta som ska brännas.

4. Elda bara grenar, kvistar och ris. Löv bör komposteras. Annat avfall ska lämnas till kommunens miljöstationer.

5. Elda inte allt på en gång. Bränn lite i taget. Då blir strålningsvärmen inte så hög och spridningsrisken minskar. Det blir också mindre rök och elden är lättare att släcka.

6. Bevaka så länge det finns risk att elden kan sprida sig. Kontrollera noga att ingen glöd finns kvar. Vattendränk askhögen. Kontrollera platsen efter några timmar.

KRAFT OCH KOMPETENS TAS TILLVARA MED NY ÅTERBRUKSBANK

Förvaltningsservice stöttar verksamheten i Bodens kommun med en mängd praktiska saker. Snart öppnar man även en ny kommunal återbruksbank som ett led i stadens hållbarhetsarbete. Idén är att ta bättre vara på de goda resurser som redan finns.

Att hushålla med värdefulla resurser gäller inte enbart för tingen. Uppdraget är också att ta vara på människors kraft och kompetens genom att bereda plats för dem som av olika skäl står en bit från arbetsmarknaden. Man stannar upp till två år och går sedan vidare till vanlig anställning eller studier. En del startar även eget företag efter sin tid på Förvaltningsservice.

– Många av mina medarbetare har genom livet fått höra att de inte duger. Här ligger fokus i stället på människors talanger och vad de kan. Hos oss utvecklas man i egen takt och utifrån egna förmågor.

Förvaltningsservice hjälper till med renoveringar och reparationer, flytt av möbler och utrustning, utkörning av mat, snöskottning, gräsklippning, snickeriarbeten och mycket mer. Christer Lind är arbetsledare och verksamhetsansvarig.

– Allt vi gör är skarpa jobb, på beställning från kollegor i kommunen. Vi arbetar till största delen med återbruk och sparar på så vis en hel del pengar åt skattebetalarna.

Nytt koncept med kommunal återbruksbank Nu går kommunen ett steg längre och startar en återbruksbank för sådant som blivit över i de olika verksamheterna. Redan nu fylls lagret vid Kårbacken på med fina och fullt fungerande saker som väntar på att få återanvändas.

– Vi vill skapa ett smart bokningssystem så det blir lätt att hitta det man behöver. Återbruksbanken ska bli den naturliga platsen att få tag på bra grejer och slippa att rutinmässigt inhandla nytt.

På förvaltningsservice arbetar flera nyanlända som kombinerar jobbet med svenskastudier.

– Personer med utländsk bakgrund får ett socialt sammanhang och en väg in i samhället. Samtidigt gör de sig själva anställningsbara på den ordinarie arbetsmarknaden.

Stärker självkänslan

Urban Wallenius började på förvaltningsservice hösten 2023 och har specialiserat sig på fordonsreparationer. Han trivs med kollegorna och de varierande arbetsuppgifterna.

– Det blir aldrig enformigt här. Dessutom fyller vi en viktig funktion i kommunen. Det gör jobbet meningsfullt och stärker självkänslan.

Christer Lind brinner för att se medarbetarna lyckas och växa som individer.

– Det värmer i hjärtat när folk svänger förbi med en bullpåse och hälsar på hos sina gamla arbetskamrater. Vår verksamhet gör verklig skillnad i människors liv.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

Urban Wallenius på förvaltningsservice har specialiserat sig på fordonsreparationer.

Urban Wallenius samtalar med arbetsledare Christer Lind.

All kraft och kompetens behövs.

Ting som lånas ut märks upp.

När Ester Gustafsson föddes var hon och staden Boden nästan jämngamla. För bara fem år sedan firade Boden 100 år som stad, och den 11 februari var det Esters tur att ha storslaget 100-årskalas!

På Esters födelsedag träffar vi en mycket pigg dam för sin ålder. Hon är född och uppvuxen i Vittjärv, och bott i Boden hela sitt liv. Hon berättar med glädje om sitt liv, att hon aldrig kämpade för att försöka klättra i karriären utan började jobba i sjukvården på Garnis när hon var 14 år, och stannade där ända till pensionen.

–Jag har alltid varit nöjd med mitt liv, jag har haft mitt jobb och fått min lön, och aldrig känt att jag behöver röra på mig någonstans. Jag har trivts där jag varit och hur jag har levt.

Sista cykelturen vid 88 års ålder

När vi frågar Ester hur länge hon bott på äldreboendet svarar hon lite osäkert. Några veckor, någon månad kanske... Svärsonen Mats fyller i och säger att hon har bott där nästan 1,5 år. Tiden går fort när man har roligt!

Sista cykelturen var i 88 års ålder när hon cyklade till barnbarnet i Svartbyn, efter det parkerade hon cykeln på obestämd tid. Ytterligare åtta år efter detta bodde hon i sin egen bostad och klarade sig i vardagen helt utan hemhjälp.

Fyra generationer i samma bild

Efter kalaset har livet rullat på för Ester. På första maj var hon och dottern Kerstin ute på stan i Boden för en fika och en titt på motorcyklarna i 1:a Majrundan. På sista bilden är det fyra generationer i samma bild. Barn, barnbarn och barnbarnsbarn till Ester, där de yngsta är Ally och Alfons, 9 respektive 11 år gamla. Den nyblivna hundraåringen har också fått ett brev skickat till sig, signerat av kungen och drottningen.

Den 11 februari fyllde Ester Gustafsson 100 år. "Jag har alltid varit nöjd med mitt liv", säger jubilaren.

Jubilar!

ESTER GUSTAFSSON FYLLER 100 ÅR

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

NYA TILLSTÅNDSLOTSEN SKA UNDERLÄTTA FÖR FÖRETAGARE

Tillståndslotsen är en kostnadsfri service som innebär att företag i Bodens kommun får veta vilka tillstånd som behövs vid en företagsstart eller vid utveckling av ett företag.

Genom tillståndslotsen får du hjälp med ditt ärende och får träffa berörda tjänstepersoner vid ett och samma tillfälle. Du som företagare kan ställa frågor till oss och få information och vägledning om vad du behöver tänka på när det gäller kommunala tillstånd och lov.

Lätt för företagare att göra rätt

Tillståndslotsen finns till för att underlätta för dig som företagare och är en kostnadsfri service.

– Vi i Bodens kommun har under många år arbetat med en serviceinriktad myndighetsutövning. Detta har framför allt skett genom hög grad av tillgänglighet och rådgivning, allt i syfte att göra det lätt för våra företagare att göra rätt, säger Mats Berg, näringslivschef

och fortsätter: Ytterligare ett steg i den utvecklingen är den nyinrättade tillståndslotsen. Det känns roligt och viktigt att våra medarbetare aktivt vill bidra till företagens utveckling i Boden.

Undvik fallgropar med tillståndlotsen

Lilian Jansson, alkoholhandläggare på Bodens kommun: – Redan på idéstadiet kan vi träffas för att lyfta stort och smått och se om det är genomförbart på alla områden och vad du behöver för att komma vidare. Genom tillståndslotsen kan vi undvika fallgropar och underlätta med de kontakter som behövs, säger hon. Mer information hittar du på bodenbusinesspark.se

Tillståndsguiden

Scanna QR-koden!

Spana även in tillståndsguiden, här har vi samlat aktuella tillstånd inom olika branscher.

Teamet bakom tillståndslotsen, bland andra alkoholhandläggare Lilian Jansson, näringslivsutvecklare Michaela Strömberg och miljöinspektör Carl­Göran Olofsson.

Text: Boden Business Park Foto: Bodens kommun

BYGGETTOR BYGGER BUSSKUR MED POTENTIAL ATT BLI SEVÄRDHET

Beställningen var en lokalt inspirerad busskur. Resultatet blev en pampig replika av Bodens fästning med tinnar och torn, tittgluggar och tjusig belysning på både in- och utsida. Byggettorna på Björknäsgymnasiet byggde ett vindskydd med potential att bli sevärdhet.

Text: Anna Almqvist Foto: Mats Engfors

När vi besöker den gamla fordonsverkstan på A8­området där bygg­ och anläggningsprogrammet har sina lokaler, lägger Edvin Nilsson och Ludwig Molin precis sista handen vid panelen och har påbörjat vitmålning av kurens insida.

För Edvin och Ludwig har det varit en extra sporre att arbeta med en klar målbild och ett bygge som kommer att synas när det står på plats.

– Vi har lärt oss massor och det har varit jätteroligt, säger Edvin. Det bästa var fräsningen av fasadens mönster och alla andra små detaljer. Fast när vi först hörde om uppdraget var vi litet tveksamma.

– Förlagan är ju så speciell och vi funderade om kuren verkligen skulle se bra ut, säger Ludwig. Men det har varit ett fantastiskt teamwork och kreativiteten har flödat. Jag tycker den blev riktigt snygg till slut.

Arbeta med skarpa projekt

Den annorlunda busskuren är bara ett av byggelevernas projekt som kommer medborgarna till del. I stort sett

allt görs på beställning från kommunen, företag eller privatpersoner.

Eleverna tillverkar förrådsbodar, lekstugor, bastubyggnader och garage. Tredjeårseleverna bygger till och med hela villor där de sätter ihop väggmodulerna på skolan för att avslutningsvis montera upp byggnaden på plats. Husen läggs sedan ut till försäljning.

– Vi vill helst inte hålla på med övningsobjekt som sedan måste rivas, säger Joel Svensson lärare på Björknäsgymnasiet. När vi arbetar med skarpa projekt får vi byggena finansierade och minskar samtidigt på materialsvinnet.

Lärorika moment

Arbetet med busskuren innehåller ett flertal lärorika arbetsmoment och många på skolan har varit delaktiga i arbetet. Elever från el­ och energiprogrammet har exempelvis varit med och installerat elen.

– Grunden är uppregling av konstruktionen i korrekta mått och dimensioner, säger Joel. Allt från beklädning av in­ och utsida, fräsning av det karaktäristiska tegelmönstret till plåtarbeten och målning ingår. Alla har varit mycket duktiga och samarbetat på ett fint sätt.

Rekommenderar byggprogrammet

Edvin och Ludwig gillar att ha mycket för händerna och rekommenderar varmt sitt gymnasieprogram till andra.

– Sök bygg! Här får du skapa, det finns alltid något kul att göra och du slipper sitta still. Framför allt lär du dig en massa användbara saker för livet.

Ludwig Molin och Edvin Nilsson går första året på bygg­ och anläggningprogrammet och har under terminen arbetet med att ta fram busskuren. ”Det har varit ett fantastiskt teamwork”, säger Ludwig.

På bygg­ och anläggningsprogrammet arbetar eleverna med

Joel Svensson är lärare på byggoch anläggningsprogrammet.

Busskuren blir en replika av Bodens fästning.

skarpa projekt som görs på beställning.

Nu är de första tillfälliga entreprenörsbostäderna på plats på Nylandsbäcken i Boden. Inflyttning beräknas kunna ske under maj-juni.

Nylandsbäcken i Boden var det första området för tillfälliga entreprenörsbostäder som påbörjades under vintern. Här planeras boende för omkring 130 personer. Under våren har markberedande insatser gjorts och nu har även de första byggnaderna kommit på plats.

Takten i H2 Green Steels byggnationer ökar allt mer och kulmen förväntas nås under 2025 med flera tusen byggarbetare på plats i Boden. Redan nu stiger antalet medarbetare successivt.

Temporära bostäder

Bodens kommun ska enligt ett politiskt beslut 2021 tillhandahålla mark och tidsbegränsade bygglov för cirka 3000 tillfälliga bostäder. De temporära bostäderna är avsedda för personal som arbetar i Boden under uppbyggnadsperioden.

Byggnation, skötsel av områdena och återställande efteråt ansvarar H2 Green Steel för.

På de huvudområden som har valts för entreprenörsbostäder har gemensamma krav satts för plats, standard och skötsel. Detta för att säkerställa trivsel och trygghet för de boende, företagen och grannarna.

Beviljat bygglov

Just nu pågår även förberedelser på området Slipvägen1 där det planeras cirka 660 bostäder. Då denna tidning trycks är bygglov också beviljat vid Boden Business Park i Sävast (400+440 bäddar). På Slipvägen 1 är målet enligt H2 Green Steel att ha inflyttningsklart i augusti.

Entreprenörsbostäderna på plats på Nylansbäcken. Inflytt beräknas kunna ske under maj–juni.

ENTREPRENÖRS-

BOSTÄDER PÅ PLATS PÅ

NYLANSBÄCKEN

Text & foto: Bodens kommun

Björknäsgymnasiet

AUKTORISERAT FÖR INTERNATIONAL BACCALAUREATE DIPLOMA PROGRAMME

Björknäsgymnasiet i Boden är nu auktoriserat för att erbjuda International Baccalaureate Diploma Programme (IBDP). Denna auktorisering innebär att gymnasieskolan i Boden erbjuder en internationell standard för en global utbildning.

Text & foto: Bodens kommun

International Baccalaureate Diploma Programme är erkänt över hela världen för sin rigorösa och omfattande läroplan som främjar akademisk excellens, interkulturell förståelse och personlig utveckling. Genom att erbjuda IBDP på Björknäsgymnasiet ges eleverna möjlighet att utveckla djupa kunskaper, kritiskt tänkande och entreprenöriella färdigheter som är avgörande för att lyckas både i akademiska studier på universitet och i framtida karriärer.

– Vi är övertygade om att denna prestigefyllda auktorisering kommer att berika lärandeupplevelsen för våra elever. En examen från IBDP öppnar dörrar till nya möjligheter nationellt som internationellt, säger Nina Berggren, diploma programme coordinator, som ser fram emot att välkomna både nya och befintliga elever till International Baccalaureate Diploma Programme på Björknäsgymnasiet.

Mot bakgrund av det ökande antalet internationella familjer som flyttar till Boden, finns sedan tidigare

International School of Boden med ett internationellt utbildningsprogram, internationellt utbildade och erfarna lärare och en läroplan som är överförbar och erkänd internationellt.

Utbildning vid Björknäsgymnasiet

Björknäsgymnasiet erbjuder från och med pågående läsår ett internationellt förberedande program på gymnasienivå. Intresset har varit stort och utbildningen mycket uppskattad. Från och med kommande hösttermin finns nu möjlighet att söka till det officiella International Baccalaureate Diploma Programme. I dagsläget finns utrymme för upp till 24 platser.

International Baccalaureate är en icke­vinstdrivande organisation som grundades i Geneve, Schweiz, 1968 med syftet skapa en internationell utbildningsstandard som ger tillgång till universitet över hela världen.

Internationell standard för en global utbildning

På International School of Boden är engelska det huvudsakliga språket och alla ämnen undervisas på engelska enligt en läroplan som är överförbar internationellt. I vanliga svenska skolor som kallar sig internationella får maximalt 50% av undervisningen bedrivas på engelska.

International School of Boden erbjuder också grundskola, vilket möjliggör internationell undervisning från tre till 19 år i Boden.

är auktoriserat för International Baccalaureate Diploma Programme.

Öppet hus på:

BODENS BRANDSTATION

Ta en åktur i bandvagnen • Tipsrunda med fina priser • Försäljning av hamburgare och fika • Information om att jobba som brandman, ambulanspersonal och polis • SOS Alarm informerar om sin verksamhet.

PROGRAM

11.30: Uppvisning trafikolycka

12.30: Uppvisning brand i matfett

13.00: Brandmaskoten Flammy delar ut glass

13.30: Uppvisning rumsbrand

ca 13.45: Prisutdelning tipsrunda

BODEN ÅRETS LANDSBYGDSKOMMUN

I NORRBOTTEN

Bodens kommun har nyligen tilldelats utmärkelsen Årets landsbygdskommun i Norrbotten. Det skedde i samband med årsmötet för Hela Sverige ska leva som hölls i Harads.

– Det är hedrande och ett fortsatt erkännande för det jobb vi lägger ner på att inkludera hela vår landsbygd i det pågående samhällsbygget. Det är något vi gjort över tid då vi sen länge insett styrkan i våra livskraftiga byar där det händer otroligt mycket. Och det är en självklarhet att vi i Boden ska jobba på det sättet. Jag vill hylla alla på Bodens kommun och alla i våra byar som arbetar med att utveckla landsbyg­

den. Utmärkelsen visar att vårt samarbete fungerar mycket bra, säger Claes Nordmark, kommunalråd. – Med våra servicepunkter får vi en nödvändig och närvarande kontaktyta i det fortlöpande utvecklingsarbetet tillsammans med våra landsbygdsnoder. Ledtider kortas och vi skapar ett gynnsammare och mer dynamiskt samverkansklimat i våra näringslivsprocesser. Det här är en styrka och konkurrensfördel i vår pågående samhällsomställning, säger Mats Berg, näringslivschef.

Motivering:

1 JUNI

11:00–14:00 LÖRDAG

“Hela Sverige skall leva Norrbotten vill uppmärksamma det arbete som gjorts och planerats för att skapa utveckling på landsbygden i Bodens kommun. Genom att starta servicepunkterna och ge turismen möjlighet att utvecklas i bygden samt stötta företag och föreningsverksamhet, har dessa åtgärder bidragit till att det sammantaget skett en utveckling av hela kommunen. Stad möter land, land möter stad. När Bodens kommun fick den stora etableringen av H2GS och den gröna omställningen till fossilfritt, har Bodens kommun utökat samarbetena utanför stadskärnan hos byarna och det är en stor bedrift för en liten kommun.”

Bodens kommunalråd Claes Nordmark och näringslivschef Mats Berg mottog priset av ordförande Lars Bergström och Leif Engström.

INNOVATIONSKRAFT MÖTER GRÖNA VISIONER

Boden och Luleå samlade toppnamn för att diskutera framtidens gröna utmaningar.

Mellan den 13 och 16 maj förvandlades Boden och Luleå till ett betydande innovationscentrum genom två stora parallella evenemang: Sveriges Innovationsriksdag och Demo North Summit. Evenemangen fokuserade på den gröna samhällsomställningen, dess möjligheter och utmaningar, från både innovations­ och investeringsperspektiv.

Ungefär 700 deltagare, både svenska och internationella, fick möjlighet

att bygga relationer och lyssna till några av landets mest framstående föreläsare inom sina områden. Deltagarna erbjöds även guidade turer i städerna för att få en djupare inblick i pågående projekt.

Behöver innovativa lösningar – Det här är det första stora eventet där Sveriges samlade innovationsaktörer finns på plats här uppe samtidigt, vilket känns roligt och viktigt. Vi behöver innovativa lösningar för att möta samhällsomställningen. Nu får de ta med sig erfarenheten och fundera över

vilken roll de kan spela, säger Stina Mattsson, verksamhetsutvecklare vid Boden Business Park.

Evenemanget arrangerades gemensamt genom Boden Business Park, Luleå Science Park, Swedish Incubators & Science Parks samt Invest in Norrbotten.

– Återkopplingen som vi har fått är att det har varit ett väldigt välarrangerat och uppskattat evenemang, säger Linnea Söderström, verksamhetsutvecklare vid Boden Business Park.

TOMTSLÄPP: SÖRBYN & GUNNARSBYN

I samband med företagsfrukosten i Sörbyn den 17 maj släpptes kommunala tomter i Sörbyn och Gunnarsbyn till försäljning.

– En del av kommunens mål är att ha god planberedskap och kunna erbjuda lediga tomter i olika livs miljöer och områden i kommunen, förklarar Anna Sikku, markoch exploateringsingenjör på samhällsbyggnadsförvaltningen, fysisk planering.

Bodens kommun släpper två tomter i Gunnarsbyn och åtta tomter i Sörbyn. I Sörbyn har det bland annat avverkats för att röja sikt mot den natursköna sjön Avan och höja attraktiviteten.

I Gunnarsbyn ligger tomterna centralt, bekvämt nära byns skola, hembygdsgård, servicepunkt, affär med mera. Hela bygden längs Råneälvdal har ett rikt föreningsliv, aktiv besöksnäring och stor inflyttning med boende från över 20 olika nationaliteter.

– Det betyder mycket att kommunen prioriterar landsbygden och släpper kommunala tomter här. Det är också en signal till privata markägare som har börjat stycka av tomter för att sälja privat, säger Jenny Engström, näringslivsutvecklare och verksamhetsansvarig på RÅEK (Råneälvdalsrådet i Gunnarsby församling ekonomiska förening).

Stina Mattsson och Linnea Söderström, båda verksamhetsutvecklare vid Boden Business Park.

Gunnarsbyn.

Sörbyn.

DEN 9 JUNI GÅR VI TILL VAL IGEN!

Då hålls nämligen val till Europaparlamentet och vi i Sverige ska utse 21 av totalt 705 ledamöter i Europaparlamentet.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och parlamentet lagstiftar tillsammans med Europeiska unionens råd. Med runt 350 miljoner röstberättigade unionsmedborgare är Europaparlamentsvalet de största transnationella valen i världen och de näst största demokratiska valen till ett parlament. – Förhoppningsvis får vi ett högt valdeltagande! De flesta verksamheter i en kommun påverkas i större eller mindre utsträckning av beslut inom EU, så utfallet av valet har stor betydelse även för oss i Bodens kommun, kommenterar valsamordnaren Jan­Olov Bäcklund.

Inflytandet från EU

Inflytandet från EU kan handla om EU­lagstiftning som måste följas, till exempel om hur varor och tjänster får köpas in eller kvalitet på luft och vatten. Det kan även handla om gemensamma mål för exempelvis miljön som EU­länderna ska sträva efter att uppfylla.

En stor del av EU:s budget består av fonder och program som kommuner och regioner kan söka pengar

från för olika projekt inom utbildning eller samhällsoch näringslivsutveckling. Regionalstödet är tillsammans med stöd till jordbruk och fiske samt miljö och klimat de största utgifterna.

EU stödjer även till exempel forskning, digitalisering, polissamarbete, gränsbevakning och studentutbyten mellan universitet i EU­länderna.

Ungefär ett års förberedelser

Redan våren 2023 påbörjades förberedelserna för EU­valet. Precis som inför valen till riksdag, kommun och region är det de lokala valnämnderna som ansvarar för genomförandet av röstningen i kommunerna, så att allt ska fungera smidigt.

En av de viktigaste uppgifterna är att rekrytera och utbilda alla röstmottagare som ska tjänstgöra i valdistrikten under valdagen.

– Det är cirka 200 personer som jobbar under valdagen, därutöver har vi även logistik och förtidsröstning. Alla röstmottagare ska ha genomgått en grundutbildning, säger Jan­Olov Bäcklund.

Den som röstar i EU­valet kommer att känna igen rutinerna från riksdagsvalet. De största skillnaderna är att det bara finns ett kuvert att stoppa valsedlar i och att vallokalerna har öppet ända fram till kl 21. Närmare information om när, var och hur du kan rösta finns på kommunens hemsida och hos valmyndigheten.

BEKÄMPNING AV INVASIVA FRÄMMANDE VÄXTER

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt. Antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.

Utöver att skada arter och ekosystem kan även vatten­, skogs­ och jordbruk drabbas av negativa konsekvenser till följd av utbredningen av invasiva främmande arter. Det här är ett komplext miljöproblem där alla behöver hjälpa till och samarbeta för att vi ska kunna rå på det.

Bäst stoppar vi de invasiva arterna genom att arbeta förebyggande, så att de inte kommer till Sverige eller sprids inom landet. De som ändå kommer hit måste snabbt upptäckas och bekämpas.

EU-listade arter som förekommer i Norrbotten:

• Jättebalsamin

• Jätteloka

• Tromsöloka

Övriga problematiska arter som kan komma att lyftas i den nationella förteckningen:

• Vresros

• Kanadensiskt gullris

• Blomsterlupin

Bekämpning av invasiva arter

Ta bort invasiva främmande arter / Om du upptäcker invasiva främmande arter i din trädgård, ta bort dem så de inte sprids vidare – ju tidigare desto bättre. EUlistade invasiva växter måste du ta bort, men vi rekommenderar dig att även ta bort andra invasiva växter för att förebygga problem i trädgården eller naturen. Var försiktig, för i samband med att man bekämpar dem är risken för spridning extra stor. Se till att få bort hela växten och framför allt de delar som förökar sig – frön och rotdelar. Bäst och lättast när det gäller vissa arter, är om man tar bort dem innan de går i blom.

Jättebalsamin / är en ettårig och storvuxen ört som kommer från Himalaya. Den sprids enbart med frön och kan blomma mellan juli och september. Förhindra att jättebalsamin sprids genom att slå den innan blomning och frösättning. Kom ihåg att ta bort fröställningarna från området eftersom fröna kan eftermogna. Återkom senare under växtsäsongen och även följande år för att ta bort växter som har grott från frön i marken.

Rapportering av fynd / Det är viktigt att du rapporterar fynd av en växt eller ett djur som är en invasiv främmande art. Det kan bidra till att stoppa spridningen innan arten har hunnit orsaka någon skada. Du anmäler fynd på av landlevande arter på www.invasivaarter.nu.

MÄTARBYTE FÖR MEDVETENHET

Bodens Energis arbete med att byta ut alla elmätare i kommunen fortsätter. De nya mätarna ger kunden möjlighet att via den så kallade HAN­porten få ut information om sin förbrukning. Alla mätare ska vara bytta innan årets slut och bytet sker i samarbete med J&B elinstallationer.

Lär mer om mätarbytet, skanna QR-koden med din mobilkamera!

Illustration: Naturvårdsverket

#DET SMARTA GRÖNA

Vad händer på din gata – just nu?

Byggprojekt 1

Boden växer

Vi ska bli fler, många fler och då behövs fler bostäder, lokaler och utrymme för skola och förskola, näringsliv och nya etableringar.

Utforska aktuella byggprojekt så vet du vad som händer nära dig

2

Infrastruktur

Smart och grönt

Just nu utvecklas och byggs nya vägar, ledningar och även järnvägsspår i Bodens kommun.

Följ pågående och planerade infrastrukturprojekt för framtidens Boden.

3

Planer

Framtidens Boden

Den gröna samhällsomställningen innebär ett förnyat Boden. Här planeras områdesutveckling och innovationsetableringar.

Se vilka detaljplaner och utvecklingsområden som finns för kommunen.

Anmäl dig till nyhetsbrevet!

Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här sker 20 års samhällsutveckling på 5 år. På bodenxt.se kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev samt ta del av planer, projekt och etableringar. Missa inte det som pågår i Boden – just nu!