Möt Khalida Nazarova:


NÀr dessa rader landar i din brevlÄda Àr det förhoppningsvis en solig och varm vÄrdag med spirande försommargrönska. I skrivande stund ligger dock snötÀcket fortfarande djupt pÄ markerna i vÄr fina kommun. Just nu gÄr vi i vÀntans tider, i vÀntan pÄ de miljötillstÄnd och prövningar som ÄterstÄr innan bygget av det nya stÄlverket fÄr ett slutgiltigt klartecken.
Trots att det Àr en frÄga om vÀntan har inte den samhÀllsomvandling som vi befinner oss i tagit nÄgon paus. Den dagen nÀr tillstÄnden kommer mÄste en hel del saker finnas pÄ plats. Redan förra sommaren startade H2 Green Steel markarbeten ute pÄ den enorma ytan pÄ Boden Industrial Park i Norra Svartbyn dÀr stÄlverket ska byggas. Kommunen har stora planprogram för bostadsbyggandet som har kommit igÄng. Nya skolor och förskolor byggs. Varje vecka anlÀnder nya medarbetare till stÄlverksbygget, en del kommer att rekryteras frÄn andra lÀnder och dÄ ska vi kunna erbjuda deras barn en god utbildning pÄ engelska. Det Àr en vÀntan som karakteriseras av intensiv verksamhet.
Den samhÀllsomvandling som vi Àr inne i kommer att förÀndra vÄr fantastiska kommun pÄ mÄnga sÀtt. Den för med sig mÄnga nya jobb, inflyttning och ekonomisk aktivitet.
Den sÀtter oss pÄ kartan, Àven internationellt, eftersom det som sker hÀr Àr en vÀldigt viktig del i den gröna industriella revolutionen. Tempot Àr högt, nivÄn av aktiviteter har ökat mÀrkbart och kommer att öka ytterligare nÀr tusentals fler byggarbetare ska resa stÄlverket. Det kommer att hÀnda mycket och det kommer att ske en del förÀndringar nÀr hela kommunen ska vÀxa snabbare Àn den har gjort pÄ 100 Är.
Tankarna gÄr till Karin Boye och hennes dikt om hur det gör ont nÀr knoppar brister. Det Àr en dikt som beskriver hur vi kan tveka inför förÀndring samtidigt som vi dras mot den. Det Àr mÀnskligt att kÀnna viss oro inför det okÀnda. Samtidigt Àr hela vÄr existens en frÄga om förÀndring. FörÀndringen sker, frÄgan Àr bara vem och vilka som pÄverkar och driver den. Nu har vi en möjlighet att tillsammans styra förÀndringen inte bara i vÄr egen kommun, utan Àven pÄverka utvecklingen i en större skala. Och Àven om det kan kÀnnas speciellt att vara inne i vÄr stora samhÀllsomvandling Àr jag övertygad om att vi inom kort kommer att kÀnna som Boyes droppar i diktens sista strof: vi glömmer att vi Àngslades för fÀrden och vilar i den tillit som har skapat vÀrlden. SamhÀllsomvandlingen Àr mödan vÀrd nÀr vi bygger hela kommunen stark för kommande generationer bodensare.
Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör sÄ finns vi pÄ ett gÀng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hÄlla dig uppdaterad.
instagram.com/bodenskommun
facebook.com/bodenskommun
youtube.com/bodenskommun
NÀr den hÀr QR-koden dyker upp finns det Àven filmat material kopplat till reportaget. QR-koden Àr lÀnkad till webben dÀr du kan ta del av nÄgra av alla kortfilmer vi producerat.
Beroende pÄ fabrikat pÄ din telefon kan du antingen scanna in den direkt via kameran eller via en app du gratis laddar ned.
04 BÀttre elnÀt i Boden
05 Uttökade öppettider pÄ à VC
06 Bodensarna allt tryggare
07 Frida hjÀlper dig att starta företag
08 Dubbel vinst i integrationsprojekt
10 Komet gör dig till en bÀttre förÀlder
11 Miljöarbetet tar tydligare plats i kommunens strategi
12 En lektion som rÀddar liv
14 Arbetsmodell för ökad trygghet
16 Winternet satsar pĂ„ ett friskare Boden â om sanningen ska fram
18 International School of Boden ökar attraktiviteten
19 En miljö för social hÄllbarhet
21 Care-HERO Boden â projekt som gett fantastiskt resultat
22 FrÄn krigets Ukraina till ett klassrum i SÀvast
24 Insatser för kompetensförsörjning
25 Nu ska Lupinen bort för gott
26 Vad finns i bodensarnas sopor?
28 Boden Game Camp â ett community för alla
30 Boden Plug & Play
32 OmrÄdesutveckling: Det goda livet
35 à tgÀrdsarbete i Bodensjöarna
36 3000 nya bostĂ€der â Boden Ă€r hett!
38 Lina Àr en lokal skyddsÀngel
42 Revision av Bodens kraftvÀrmepannor
Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten pÄ Bodens kommun.
Redaktör/Grafisk formgivning: Sandra Sohlman
Ansvarig utgivare: Jens Andersson
Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden
E-post: komm@boden.se
Upplaga: 15 500 exemplar.
Tryck: Lule Grafiska, svanenmÀrkt trycksak
Omslagsfoto: Mats Engfors/Fotographic
Foto: Mats Engfors/Fotographic, Bodens komun
Text: Axel Berger/Formsmedjan, Bodens kommun
SPANAPlanering pÄ bÄde lÄng och kort sikt, systematiskt och löpande underhÄllsarbete och ny teknik Àr grundbultarna i Bodens Energis arbete med att förbÀttra och modernisera elnÀtet i Boden. Maria Berglund, elnÀtchef pÄ Bodens Energi, berÀttar mer om nulÀget, framtiden och hur utmaningar tacklas.
Bodens Energi jobbar med en tioÄrsplan som ligger till grund för det strategiska arbetet med elnÀtet. Den bryts sedan ner i en treÄrsplan och ettÄrsplan.
â Det kan finns olika anledningar till att man behöver bygga om elnĂ€tet, det beror inte bara strömavbrott utan kan Ă€ven handla om sĂ€kerhetsaspekter eller externa projekt. Det Ă€r ett stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende arbete som vi gör för att se om vi behöver prioritera nĂ„got projekt och vad vi i sĂ„ fall kan skjuta upp i stĂ€llet, sĂ€ger Maria Berglund
Hur görs den prioriteringen?
â Det Ă€r ett löpande arbete med svĂ„ra avvĂ€gningar dĂ€r vi följer upp data och gör en bedömning om vi behöver göra nĂ„gra omprioriteringar. I omrĂ„den dĂ€r det Ă€r vĂ€ldigt glest med kunder försöker vi anvĂ€nda andra tekniklösningar för att begrĂ€nsa strömavbrotten, till exempel genom att fjĂ€rrstyra elnĂ€tet mer. Det innebĂ€r att vi sĂ€tter upp fjĂ€rrstyrda apparater i elnĂ€tet som förkortar avbrottstiden. Under 2023 testar vi Ă€ven en för oss helt ny teknik för nĂ€tövervakning för att betydligt snabbare kunna detektera felen och dĂ€rmed förkorta avbrottstiden. Det tekniken förkortar felsökningen med flera timmar och nu testar vi den i ett omrĂ„de med lĂ„nga strĂ€ckor elnĂ€t.
Just nu hÀnder det mycket i hela Norrbotten med stora satsningar pÄ forskning och innovation, inte minst inom den gröna industrin. I Boden görs det spÀnnande investeringar och företagsetableringar, nÄgot som i allra högsta grad pÄverkar elnÀtet.
Med drygt 16 700 nÀtanslutningar och ett elnÀt som strÀcker sig över 227 mil tar de pÄ Bodens Energi arbetet med elnÀtet pÄ högsta allvar. De jobbar löpande och systematiskt med att förbÀttra elnÀtet i Boden och sÀkra elleveransen till kunderna. Maria Berglund, elnÀtchef pÄ Bodens Energi, berÀttar att den frÀmsta utmaningen Àr att det finns för mÄnga omrÄden som drabbas av Äterkommande och för lÄnga strömavbrott.
â Det Ă€r flera delar av ytteromrĂ„dena i Boden som har för mĂ„nga strömavbrott. Det beror framför allt pĂ„ att det Ă€r gamla elnĂ€t som behöver bytas ut till nyare, modernare material i stolpar, linor och kabel. DĂ€r försöker vi göra en prioritering och bedömning om var vĂ„ra investeringar gör mest nytta utifrĂ„n det som drabbar kunderna. Vi har ökat takten markant i det arbetet och har under de senaste Ă„ren bĂ„de utökat vĂ„r investeringsbudget och anstĂ€llt mer personal, sĂ€ger hon.
â Vi har en nĂ€ra samverkan med de nya aktörerna och det fungerar vĂ€ldigt bra. Vi ser jĂ€ttepositivt pĂ„ de satsningar som görs i omrĂ„det och kommer att kunna utföra projekt tillsammans med andra, som ocksĂ„ gör att vi kan sĂ€nka kostnaderna för investeringarna. Vi kommer till exempel att kunna samförlĂ€gga, det innebĂ€r att vi lĂ€gger ner elnĂ€t samtidigt som andra aktörer skapar en ny vatten och avloppsinfrastruktur. En annan positiv följd Ă€r att det kommer bli fler medborgare i Boden. DĂ„ kommer vi att behöva bygga nya elnĂ€t i de omrĂ„dena.
Grön samhÀllsomstÀllning och framtides elnÀt OmstÀllningen till en grönare industri och den ökade elektrifieringen av samhÀllet Àr ocksÄ nÄgot som kommer att öppna upp för bÄde spÀnnande möjligheter och utmaningar i framtiden, menar Maria.
â Det kommer mĂ„nga nya energilösningar som har sin grund i elektrifieringen och klimatomstĂ€llningen. Till exempel solceller, laddinfrastruktur och batterilösningar för lagring av el. Det kommer att innebĂ€ra att vi behöver vara redo för att kunna lösa de nya behov som uppstĂ„r i samhĂ€llet och de krav det medför pĂ„ elnĂ€tet, och det tycker jag att vi Ă€r.
Bodens kommun har infört utökade öppettider med sjÀlvservice pÄ BrÀnnklÀppens Ätervinningscentral (à VC). Det innebÀr att bodensarna nu kan sortera och lÀmna Äterbruk och avfall klockan 06:00-22:00 mÄndag till lördag.
De nya utökade öppettiderna pĂ„ BrĂ€nnklĂ€ppens Ă„tervinningscentral innebĂ€r att det blir enklare för bodensarna att göra sig av med sitt avfall â pĂ„ en tid som passar dem. Bodens kommun har testat konceptet pĂ„ kommunens anstĂ€llda som haft möjlighet att ta grönt kort för sjĂ€lvservice sedan i höstas.
â PĂ„ det stora hela har det fungerat bra, sĂ€ger Rickard Widman, produktionsledare pĂ„ Ă VC, Bodens kommun.
Besökarna har lÀmnat in vÀrdefulla synpunkter som bland annat lett till förbÀttrad belysning. För att undvika felsortering och slarv kameraövervakas hela omrÄdet.
Mindre stress och mindre miljöpÄverkan
TvÄ som testat Àr Annika Kling och Markus Jornevald.
â Allt fungerade perfekt, sĂ„ smidigt! ToppentjĂ€nst! Inget köande, ingen stress och mindre miljöpĂ„verkan frĂ„n köande bilar. Det Ă€r ocksĂ„ mindre risk för felsortering nĂ€r man inte behöver ha brĂ„ttom och hinner tĂ€nka efter och lĂ€sa instruktioner, sĂ€ger Annika Kling.
â Det Ă€r fantastiskt bra med bemanningsfritt. Jag hade grejer som behövde köras till Ă VC just i dag och hade inte kunnat göra det förrĂ€n till veckan annars. Det fungerade vĂ€ldigt smidigt överlag. QRÂlĂ€saren funkade
jÀttebra och det var inga problem inne pÄ anlÀggningen, sÀger Markus Jornevald.
à tervinningscentralen tar emot saker för Äterbruk samt de flesta typer av avfall. DÀr lÀmnar du avfall som inte fÄr eller kan kastas i kÀrl för brÀnnbart eller matavfall. Du kan till exempel lÀmna trÀ, trÀdgÄrdsavfall, metallskrot, cellplast, jord, betong, tegel, papper och förpackningar av plast, glas och metall. Det sorterade avfallet skickas sedan vidare för ÄteranvÀndning, energi utvinning, Ätervinning eller destruktion.
Ansök om grönt kort à tervinningscentralen kommer Àven fortsÀttningsvis att vara bemannad under ordinarie öppettider. DÄ kan bodensarna fÄ hjÀlp med sortering som vanligt.
LÀs mer och ansök om grönt kort pÄ boden.se.
FAKTA: SJĂLVSERVICE VID Ă VC
1. Ăppet 06:00-22:00 mĂ„ndagâlördag
2. Ansök om behörighet i e-tjÀnst
3. GĂ„ en utbildning online
4. Scanna din legitimation vid infart
5. LÀmna till Äterbruk i första hand
6. Sortera avfallet noggrant, omrÄdet kameraövervakas
Resultatet frÄn SCB:s Ärliga medborgarundersökning har kommit och kommunledningen i Boden gör tummen upp.
â Bodensarna uppger sjĂ€lva att de kĂ€nner sig tryggare. Det glĂ€der oss, eftersom trygghet Ă€r ett av vĂ„ra prioriterade omrĂ„den och Bodens kommun ska vara en trygg plats för alla, sĂ€ger kommunstyrelsens ordförande Claes Nordmark.
Tydlig förbÀttring Varje Är deltar Bodens kommun i Statistiska centralbyrÄns (SCB) Medborgarundersökning. DÀr fÄr 1200 utvalda bodensare möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ hur kommunen Àr att leva i och hur olika verksamheter fungerar. PÄ omrÄdet trygghet syns nu en tydlig förbÀttring jÀmfört med föregÄende Är.
â PĂ„ hela 19 av 22 omrĂ„den har bodensarna sjĂ€lva svarat att de kĂ€nner sig tryggare. Det Ă€r bĂ„de glĂ€djande och viktigt och vi ska arbeta vidare för att den positiva utvecklingen fortsĂ€tter, sĂ€ger Claes Nordmark.
Tog fram trygghetsplan För nÄgra Är sedan var signalerna annorlunda. Efter nÄgra Är med stÀndigt förbÀttrade trygghetssiffror intrÀffade nÄgra uppmÀrksammade brott och det mÀrktes tydligt i statistiken.
â Bodensarna reagerade givetvis starkt pĂ„ det som hĂ€nde. Det spred sig en osĂ€kerhet och det var en av orsakerna till att kommunen tog fram den trygghetsplan som snart ska utvĂ€rderas och revideras för kommande Ă„r. Vi kommer att fortsĂ€tta med det strukturerade trygghetsarbetet pĂ„ bred front dĂ„ det berör hela samhĂ€llet, sĂ€ger Claes Nordmark.
Johan Lund, ordförande för arbetsmarknads och utbildningsnÀmnden och tjÀnstledig frÄn jobbet som polis, vill trycka pÄ det lÄngsiktiga i arbetet.
â Att ha en kĂ€nsla av trygghet bland bodensarna och en vilja till ökad tolerans Ă€r viktigt för att bygga positiva spiraler. Det gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll nu och dĂ„ Ă€r det viktigt att vi fortsĂ€tter bygga vidare pĂ„ det som pĂ„börjats, sĂ€ger Johan Lund
Ny lag frÄn 1 juli
â FrĂ„n den 1 juli kommer en ny lag som reglerar kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet. Vi ligger bra till i det arbetet och ska fortsĂ€tta ha en hög ambition för att bodensarna ska kĂ€nna sig trygga, sĂ€ger Johan Lund.
Om kommunens arbete för ökad trygghet pÄ sid. 14
Resultatet frÄn SCB:s Ärliga medborgarundersökning visar en tydlig förbÀttring kring trygghet i Bodens kommun. Text: Bodens kommun Foto: Mats EngforsFunderar du pÄ att starta företag eller har du kanske precis dragit i gÄng? Genom Bodens kommuns samarbete med NyföretagarCentrum Nord kan du fÄ kostnadsfri rÄdgivning av affÀrsrÄdgivaren Frida Ekeström.
NyföretagarCentrum Nord har verkat i Norrbotten sedan 2015 och stöttar och inspirerar personer som vill starta eget. I början av Äret etablerade organisationen sin verksamhet i Boden.
Som nyföretagare erbjuds du kunskap och verktyg för att fÄ en bra företagsstart och utveckling. Detta sker genom kostnadsfri rÄdgivning och utbildning i affÀrsplanering, finansiering, kommunikation, försÀkringsfrÄgor, avtal, sÀlj, ekonomi med mera. Satsningen i Boden sker i nÀra samarbete med Bodens kommun och Boden Business Park.
Bra start pÄ företagande
Frida Ekeström Àr NyföretagarCentrum Nords affÀrsrÄdgivare i Boden.
â Det Ă€r verkligen roligt och inspirerande att fĂ„ trĂ€ffa vĂ„ra nya företagare i Boden. Det finns sĂ„ mycket energi
och vilja att utvecklas, vilket Àr en bra start pÄ företagande, sÀger hon.
För ett vÀxande nÀringsliv
Michaela Strömberg Àr nÀringslivsutvecklare pÄ Boden Business Park med fokus pÄ företagsutveckling.
â Utvecklandet av nya företag Ă€r vĂ€ldigt viktigt för ett starkt och vĂ€xande nĂ€ringsliv dĂ€r vi dessutom möter helt nya affĂ€rsidĂ©er i takt med samhĂ€llsomstĂ€llningen, sĂ€ger hon.
Organisationen stöttar Ă€ven nyföretagaren genom mentorskap och affĂ€rsnĂ€tverk. Sedan 2018 Ă€r NyföretagarCentrum Nord drivande i affĂ€rsnĂ€tverket Aurora Network som under vĂ„ren startade i Boden. NĂ€tverket finns sedan tidigare etablerat i Haparanda, Pajala och ĂvertorneĂ„.
Strategiskt viktig satsning Aurora Network Àr en strategiskt viktig satsning som genomförs i samverkan med Sparbanken Nord, Almi Nord och respektive kommun inom ramen för nÀringslivsstimulerande insatser. Inom nÀtverket genomförs företagsbesök och seminarier med fokus pÄ affÀrsutveckling.
Lokala och regionala kostnadsfria nÀtverkstrÀffar arrangeras som vÀlkomnar blivande, nya och etablerade företagare som Àr kvinnor.
NÀr Mirella Linds pappa gick i pension kÀnde han sig överflödig och utrÀknad. Hade man som Àldre inte nÄgot att bidra med lÀngre? Det blev det spirande fröet till integrationsprojektet Ayewoo, som nu blommat ut och skapar utvecklande möten mellan nyanlÀnda och pensionÀrer.
FrÄn det att Mirella börjat fundera pÄ hur vÄra Àldre kunde fÄ kÀnna sig behövda och vÀrdefulla, sÄ gick det nÄgra Är. Sedan började hon arbeta pÄ JobbCenter med att söka pengar frÄn LÀnsstyrelsen för integrationsprojekt. Och dÄ kom idén om att göra det möjligt för asylsökanden och nyanlÀnda att fÄ trÀffa Àldre medborgare i Bodens kommun.
â Jag tĂ€nkte pĂ„ min pappas ord och kĂ€nde att vĂ„ra Ă€ldre har ju massor av kunskaper, erfarenheter och historier att berĂ€tta. De resurserna mĂ„ste vi ta tillvara pĂ„! Att lĂ„ta de nyanlĂ€nda fĂ„ trĂ€ffa vĂ„ra Ă€ldre blir en utmĂ€rkt möjlighet för dem att avspĂ€nt och i all enkelhet fĂ„ sitta ner och lyssna pĂ„ och prata svenska.
Alla Àr vÀlkomna
Mirella menar att vi i Sverige har en lite annan bild av vÄra Àldre Àn man har i andra lÀnder.
I andra lÀnder Àr det mer vanligt med generationsboenden och att man tar hand om sina gamla inom familjen. SÄ att lÄta nyanlÀnda fÄ se hur vÄra Àldre lever i Sverige och trÀffa dem, skulle ge möjlighet till utvecklande samtal och fina erfarenheter.
â Tanken Ă€r ocksĂ„ att det ska vara enkel vardagssvenska, utan specifika förkunskaper, utbildningsmĂ„l eller krav. Alla som vill ska kĂ€nna sig vĂ€lkomna att komma och öva och fĂ„ den sociala kontakten i mötet.
MÄnga Àr ocksÄ jÀtteintresserade av att jobba inom Àldreomsorgen, och dÄ fÄr de möjlighet att trÀffa Àldre mÀnniskor och kÀnna pÄ redan nu.
Ăkta glĂ€dje i mötet
Projektet, som genomförs med Folkuniversitetet som utförare och samordnare, har varit en succé frÄn bÄda hÄll. De Àldre har lÀngtat efter umgÀnge och sysselsÀttning efter pandemins restriktioner, och de nyanlÀnda fÄr umgÄs och sprÄktrÀna i en varm och otvungen miljö.
â PĂ„ alla hjĂ€rtans dag var det mĂ„nga fina samtal och Ă€ven spontansĂ„ng, dĂ„ de nyanlĂ€nda började sjunga för de Ă€ldre. Jag upplever att det finns en Ă€kta glĂ€dje frĂ„n bĂ„da hĂ„ll att fĂ„ mötas, bli sedd och lyssnad pĂ„, sĂ€ger Mirella Lind, och fortsĂ€tter:
â Vi har ett otroligt bra samarbete med kamratföreningen Björken samt aktivitetssamordnarna pĂ„ Ă€ldreboendet Ă center som sett till att de Ă€ldre kommer till vĂ„ra trĂ€ffar. En herre hade sagt att han i det hĂ€r sammanhanget kĂ€nde sig betydelsefull, vilket Ă€r sĂ„ otroligt fint tycker jag.
FörÀldrakomet Àr en KBT-baserad förÀldrastödsutbildning med syfte att ge förÀldrar bÀttre kunskaper och verktyg för att hantera konflikter med sina barn. Utbildningen, som bygger pÄ forskning pÄ Karolinska institutet, har funnits sedan 2002 och sker idag rikstÀckande i kommunal regi.
Komet stÄr för kommunikationsmetod, och finns bÄde som FörÀldrakomet, vilken riktar sig till förÀldrar med barn mellan tre och elva Är. För Àldre barn mellan tolv till arton Är finns en liknande utbildning som kallas TonÄrskomet.
â Det Ă€r inte sĂ„ att det Ă€r en viss typ av förĂ€ldrar som kommer hit, utan det hĂ€r Ă€r en utbildning för alla som fastnat i tjat, gnat och konflikter med sina barn, pĂ„pekar Anna Karin Eliasson Isaksson.
â Det Ă€r inte heller nĂ„gon raketforskning vi hĂ„ller pĂ„ med, fyller Maria Bergstrand i. Man kan göra liknelsen med en massa erfarenhet och klokskap som stoppats ner i en pĂ„se med praktiska verktyg. Det stöd och den gemenskap som förĂ€ldrarna möter i gruppen Ă€r ocksĂ„ oerhört vĂ€rdefull, dĂ€r man kan se att man inte Ă€r ensam och slippa kĂ€nna sig som en dĂ„lig förĂ€lder.
Skapa relationer inte konflikter
Kometen bygger pÄ att hjÀlpa förÀldrar att skapa positiv tid med sina barn, en gemensam stund dÀr man ger barnet full uppmÀrksamhet. En sjÀlvklarhet om man tÀnker efter, menar Jan Dahl.
â Kan man inte ta sig tid med sina barn kan man inte heller bygga upp en relation med dem. Det Ă€r sjĂ€lva grunden i förĂ€ldrakomet. Och i dagens stressade samhĂ€lle Ă€r det faktiskt sĂ„ att mĂ„nga förĂ€ldrar missar det hĂ€r. Som förĂ€lder behöver man kvalitetstid med sina barn för att lĂ€ra kĂ€nna dem. NĂ€r barnen Ă€r smĂ„, sĂ„ Ă€r det ofta enklare med ja, nej, inte röra och sĂ„. Men i takt med att barnet vĂ€xer ökar komplexiteten och kravet pĂ„ hur vi kommunicerar. Vi mĂ„ste kunna prata med barnen pĂ„ ett sĂ€tt som inte Ă€r destruktivt. Att kometutbildningarna fungerar visar statistiken. PĂ„ riksnivĂ„ upplever 97 procent av deltagarna att de
fÄtt hjÀlp och bÀttre relation till sina barn. Och allt handlar om att göra rÀtt saker i rÀtt ordning och Àven lÄta det ta tid. FörÀndring tar tid och engagemang om det ska bli varaktigt.
Skapa tid tillsammans
â Man kan sĂ€ga att kometen bestĂ„r av flera delar. I grunden handlar det om att skapa tid tillsammans, som leder till positiv kommunikation, som i sin tur gör det lĂ€ttare att hantera problem och sist men inte minst â att man slĂ„r fast vilka regler som ska gĂ€lla. För regler mĂ„ste man ha i en familj. Och de stegen mĂ„ste sjĂ€lvklart genomföras i rĂ€tt ordning. Det Ă€r som att bygga ett hus, man kan inte lĂ€gga taket förrĂ€n golv och vĂ€ggar Ă€r pĂ„ plats, slĂ„r Jan Dahl fast.
Ăr du som förĂ€lder intresserad av att gĂ„ FörĂ€ldraeller TonĂ„rskomet? DĂ„ Ă€r du varmt vĂ€lkommen att höra av dig pĂ„: komet@boden.se. För mer information besök boden.se
Med den gröna omstÀllning som drivkraft och ett Boden som vÀxer har klimat- och miljöfrÄgorna blivit allt mer synliga och viktiga i kommunens strategiska arbete. Sedan slutet av november 2022 har ocksÄ resurserna utökats med det dubbla, till tvÄ miljöstrategtjÀnster.
med i den övergripande planeringen för kommunens utveckling.
Det strategiska miljöarbetet inom kommunen Àr omfattande och utgÄr i stort frÄn omrÄdena klimat och miljö, energi samt förorenade omrÄden och vatten. För en miljöstrateg i en mindre kommun Àr arbetsuppgifterna varierande och omfattar bÄde strategiskt och planeringsmÀssigt arbete med mÄl och mÄluppföljningar, men kan Àven innebÀra operativt arbete ute pÄ fÀlt med till exempel provtagningar.
â Med ökade resurser kan arbetet delas upp och utföras mer effektivt och fokuserat, samtidigt som vi kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper, sĂ€ger miljöstrategen Sara Chlot.
Fungerar som experstöd Som Bodens kommuns miljöstrateger fungerar Sara och hennes kollega Emilia Björkemyr som expertstöd i kommunens olika utredningar och planprocesser, samt Àr
â Vi Ă€r med och processleder och samordnar kommunens olika verksamheter ur ett miljöperspektiv, men det Ă€r verksamheterna sjĂ€lva som har kunskapen och vet vad som Ă€r möjligt att göra i form av konkreta aktiviteter. Det Ă€r en samverkan, sĂ€ger Sara Chlot.
â Om vi tar H2 Green Steel som exempel, sĂ„ berörs vi ju inte direkt gĂ€llande miljötillstĂ„nd och sĂ„, men vi Ă€r pĂ„ andra sĂ€tt involverade i samhĂ€llsplaneringen, till exempel som stöd i arbetet med detaljplaner, sĂ€ger Emilia Björkemyr.
MiljömÄl i kommunens strategi För att göra det miljö och klimatstrategiska arbetet tydligare för kommunens verksamheter har under det senaste Äret kommunens miljömÄl bÄde uppdaterats och formulerats om. MÄlen ingÄr nu i kommunens strategiska plan och dÀr har kommunen bland annat antagit ett högt mÄl om att vara
nationellt ledande vad gÀller att minska klimatpÄverkan och öka energieffektiviteten i enlighet med de nationella klimat och energimÄlen.
Klimatanpassning och Ă„tgĂ€rder Ett annat viktigt omrĂ„de rörande miljöfrĂ„gor som ligger pĂ„ Emilia och Saras bord Ă€r klimatanpassning, dĂ„ klimatförĂ€ndringarna redan Ă€r ett faktum och kommer att pĂ„verka Ă€ven om utslĂ€ppen av vĂ€xthusgaser minskas kraftigt. â Visa Ă„tgĂ€rder har redan gjorts, till exempel kopplat till översvĂ€mningar. Men vi uppdaterar nu vĂ„r klimatanpassningsplan för att se över vilka mĂ„tt och steg vi kommer behöva ta i framtiden för att hantera t.ex. vĂ€rmeböljor och ökad nederbörd, sĂ€ger Emilia Björkemyr.
Om kommunens miljöarbete med Bodensjöarna pÄ sid. 35
Det Àr en klar vintermorgon och runt 7-8 grader kallt i luften. PÄ parkeringen nedanför Nordpoolen stÄr ett 30-tal ungdomar i Ärskurs 9 frÄn Stureskolan. Vid den stora isvaken pÄ Lillavan stÄr sex av deras klasskamrater och trampar nervöst. Dagens lektion Àr en övning i issÀkerhet och eleverna ska fÄ kÀnna pÄ hur kroppen reagerar nÀr den hamnar i det iskalla vattnet.
En kvart tidigare har Jörgen Bergström, badhuschef pĂ„ Nordpoolen gĂ„tt igenom proceduren i badhusets entrĂ©: âVi gĂ„r ner sex Ă„t gĂ„ngen. Ta det lugnt. TĂ€nk pĂ„ andningen. Och hugg i ordentligt med isdubbarna.â
Alla ungdomar i Ärskurs 9 och gymnasiet erbjuds isvaksbad som en del i ett lÄngsiktigt och mÄlinriktat samarbete runt vatten och issÀkerhet mellan skolan och Nordpoolen.
Camilla Sundqvist, lÀrare i IdrottHÀlsa pÄ Stureskolan, berömmer det goda samarbetet som börjar med simundervisningen i Ärskurs 1 och nÄr sin kulmen nio Är senare i Lillavans iskalla vatten.
â I skolan genomför vi bland annat en veckas teoretisk utbildning varje Ă„r i isvett och issĂ€kerhet. Och tillsammans med Nordpoolen kan
vi ge eleverna goda grundlÀggande teoretiska och praktiska kunskaper. Det gÀller alltifrÄn vattenvana och simtrÀning till att hantera nödsituationer, sÀger Camilla.
Erfarenhet som kan rÀdda liv Att faktiskt fÄ kÀnna pÄ chocken och hur kroppen reagerar nÀr man gÄr igenom isen, Àr en vÀrdefull erfarenhet som kan rÀdda liv. Satsningen pÄ att lÀra ungdomar ta sig upp ur en isvak har sin upprinnelse i en tragisk olycka 2007, nÀr en ung kille gick genom isen med sin skoter vid TrÄngforsbron och drunknade.
Sedan 2008 Àr dÀrför isvaksbad en Ärligt förekommande övning.
Frivilligt att delta Att genomföra isvaksbadet Àr givetvis frivilligt, men Camilla Sundqvist pÄpekar att man frÄn skolan Àr noga att berÀtta för
eleverna hur viktig erfarenheten kan vara. Drygt hÀlften av niondeklassarna har ocksÄ valt att genomföra övningen.
Iskall upplevelse
Nu stĂ„r eleverna Bruna BekiÄ, Hanna Berglönn Persson, Casper Oskarsson och Emil Rönnlund redo vid isvaken. Fokuserade och samlade tar de en och en klivet ner i det iskalla vattnet.
Lugnt simmar de runt i isvaken en kort stund innan de med kraftfulla hugg med isdubbarna drar sig upp ur vattnet. Endast de uppspÀrrade ögonen ger en antydning om vad som rör sig i deras inre.
NĂ€r övningen Ă€r gjord passerar Bruna BekiÄ pĂ„ vĂ€g frĂ„n isvaken. PĂ„ frĂ„gan om hur det kĂ€nns svarar hon, trotsigt och samtidigt lite stolt: âFörjĂ€vligtâ, innan hon hastar vidare mot badhusets vĂ€rme och torra klĂ€der.
Att genomföra isvaksbadet Àr frivilligt. Camilla Sundqvist, lÀrare i Idrott-HÀlsa pÄ Stureskolan, pÄpekar dock att man frÄn skolan Àr noga att berÀtta för eleverna hur viktig erfarenheten kan vara. Drygt hÀlften av niondeklassarna har ocksÄ valt att genomföra övningen.
Text: Axel Berger Foto: Mats EngforsI Boden arbetar vi enligt modellen Effektiv Samordning för Trygghet (EST). Det innebÀr att kommunen tillsammans med allmÀnnyttan (Boden Bo) och Polisen varje vecka stÀmmer av trygghetslÀget i Boden. Arbetet Àr strukturerat och ger en god bild av situationen i kommunen.
de Gruppen (TBG) dÀr kommunens alla verksamheter Àr representerade samt Polisen.
Kommunens trygghetsarbete enligt arbetsmodell Effektiv Samordning för Trygghet (EST) pÄbörjades 2019. Inför samverkan presenterar respektive verksamhet hÀndelser som rapporterats in. Polisen tar hand om hÀndelser som betraktas som underrÀttelse och tips, sedan skickas en lÀgesrapport till kommunledningen, Polisen samt BodenBo. PÄ mötet sker Àven fördelning av arbetsuppgifter utifrÄn hÀndelse och Äterrapportering av tidigare ÄtgÀrder.
En gĂ„ng per mĂ„naden hĂ„lls Ă€ven ett möte med representanter frĂ„n fastighetsĂ€gare och nĂ€ringslivet, sĂ„ kallade Operativa Trygghets Gruppen (OTG). Om det skulle uppstĂ„ nĂ„got som bedöms som allvarligare hĂ€ndelser sĂ„ lyfts det upp till Trygghets och BrottsförebygganÂ
Alf Wennskog jobbar som samordnare pÄ Effektiv Samordning för Trygghet (EST):
â Detta kan tillexempel gĂ€lla skadegörelse och klotter. Vi ser till att samordna arbetsgrupper och utför insatser för att minska skadegörelse. Vi kollar ocksĂ„ pĂ„ vad de olika verksamheterna kan göra i Àrendet. Vad kan vi frĂ„n kommunen göra och vad kan polisen göra?, sĂ€ger Alf Wennskog.
Koncentrerar resurser
TBG informerar sedan RÄdet Trygghet och FolkhÀlsa dÀr det Àven finns politisk representation förutom förvaltningschefer, polis samt representanter frÄn andra tillsatta rÄd.
En annan del av trygghetsarbetet Ă€r den bevakning som sker inne i stan av upphandlad bevakningsÂ
tjÀnst, förutom ronderingen inne pÄ stan kan olika enheter ringa ordningsvakt eller vÀktare om ett behov skulle uppstÄ nÄgonstans.
Arbetsmodell Effektiv Samordning för Trygghet ger ocksÄ kommunen möjlighet att koncentrera resurserna dÀr det behövs mest för tillfÀllet och samma sak gÀller inom polisen.
StrĂ€var efter att bli effektivare â Vi strĂ€var hela tiden efter att bli effektivare och genom att samverka pĂ„ mĂ„nga plan skapas det en kĂ€nnedom och respekt för respektive verksamhet och det nĂ€tverket som finns gör att det blir snabbare och lĂ€ttare att fĂ„ tag i rĂ€tt personer vid behov, sĂ€ger Alf Wennskog.
Vid pÄgÄende brott och vid fara för liv hÀlsa och egendom ska du ringa 112. Vill du anmÀla ett brott eller om du behöver information ska du ringa 114 144.
DATUM: LĂRDAG 3 JUNI, KL 11.00â14.00
Ta en Äktur i bandvagnen ⹠Tipsrunda med fina priser ⹠försÀljning av hamburgare och fika ⹠Information om att jobba som brandman, ambulanspersonal och polis ⹠SOS Alarm informerar om sin verksamhet
11.30: Uppvisning trafikolycka
12.30: Uppvisning brand i matfett
13.00: Brandmaskoten Flammy dela ut glass
13.30: Uppvisning rumsbrand
ca 13.45: Prisutdelning tipsrunda
MÄnga behöver skapa en förÀndring och en trygghet i sin tillvaro men klarar det inte pÄ egen hand. KÀnner du att du vill hjÀlpa nÄgon i din nÀrhet eller nÄgon du inte alls kÀnner sÄ kan god man vara nÄgot för dig. För att passa som god man bör du ha ett brinnande samhÀllsintresse och du bör vara intresserad av mÀnniskor.
Om du har lite tid över för att hjÀlpa en medmÀnniska sÄ Àr behovet av nya gode mÀn stort.
Vid intresse Àr du varmt vÀlkommen att kontaka
överförmyndarenheten:
Telefonnummer 0921-628 16
MĂ„ndagar: 13.00â14.30
Torsdagar: 8.00 â 9.30
Ăvrig tid gĂ„r det bra att kontakta oss via:
E-post: ofn@boden.se.
Medborgarservice: 0921-62 000
Sedan Ärsskiftet Àr Winternet ArbetshÀlsa och FriskvÄrd Bodens kommuns egen företagshÀlsa. Det innebÀr en ny satsning pÄ hÀlsa och arbetsmiljö för medarbetarna i kommunen.
â För att kunna göra insatser och hjĂ€lpa till mĂ„ste vi vara nĂ€ra verksamheten, som en enhet i kommunen fĂ„r vi den unika möjligheten, sĂ€ger Mats Engström, verksamhetschef Winternet.
kommunens medarbetare Àr friska och har kunskap om hÀlsa blir Winternet ocksÄ en stor aktör inom folkhÀlsa i Boden, sÀger Mats Engström.
En traditionell företagshÀlsa leverera ofta förebyggande och efterhjÀlpande insatser. Men i kommunens kravspecifikation framgÄr det ocksÄ att företagshÀlsan ska agera hÀlsofrÀmjande och bidra strategiskt i hÀlsoarbetet.
â Winternet kan sjĂ€lva leverera inom alla fyra efterfrĂ„gade delar. Vi genomför till exempel Ă„rlig arbetsmiljöundersökning och har utfört den organisatoriska utredning med chefers förutsĂ€ttningar pĂ„ Socialförvaltningen, sĂ€ger Mats Engström, verksamhetschef Winternet.
â En kommun innefattar mĂ„nga olika yrkeskategorier, förutsĂ€ttningar och utmaningar. Genom Winternet gĂ„r det nu att erbjuda en kontinuitet och kompetens som passar den stora verksamheten. Om
â Som en del av kommunen kan vi vara inblandade i kartlĂ€ggningar och analys redan frĂ„n start, vilket Ă€r en logisk ordning. Det Ă€r annars ett mycket stort ansvar som faller pĂ„ cheferna att kunna avgöra vilka insatser som krĂ€vs. Nu kan vĂ„r kompetens och profession pĂ„ ett bra sĂ€tt stötta i det.
Kan införa trÀning pÄ arbetstid
Mats Engström Àr transparent med vad forskning och utredningar kommer fram till och drar sig inte för att lyfta obekvÀma sanningar.
â Det kostar lite mer att göra insatser dĂ€r det behövs mest, men det Ă€r dĂ€r det kommer ge störst effekt. Alla
ska fÄ det stöd de behöver. Men det Àr rÀtt uppenbart att olika verksamheter har olika behov av stöd, sÀger Mats Engström.
Winternet har ytterligare ett uppdrag inom ramen för företagshÀlsa i kommunen, nÀmligen att se över det fysiska krav som finns inom vÄrd och omsorg. DÀr ingÄr Àven att i projektform genomföra trÀning pÄ arbetstid, vilket Bodens kommun i sÄdant fall skulle vara först i Sverige med att erbjuda.
â Det hĂ€r Ă€r en utmaning. Forskning visar faktiskt att yrkesprogram som till exempel vĂ„rd och omsorgprogrammet har lĂ€gre fysisk status i jĂ€mförelse med andra gymnasieprogram. Det Ă€r jĂ€ttekonstigt, men sĂ„ Ă€r det, och de ska sedan ut i ett arbetsliv som Ă€r rĂ€tt krĂ€vande. Men det finns egentligen bara en vĂ€g framĂ„t och det Ă€r att vĂ„ga tĂ€nka nytt. HĂ€r Ă€r det viktigt att kommunen som arbetsgivare tar ett extra ansvar likvĂ€l som att medarbetaren gör det. Lyckas vi med det kommer vi bara att ha vinnare.
SmÄ förÀndringar ger positiv pÄverkan Mats menar att Àven smÄ förÀndringar i livsstil och rutiner ger stor positiv pÄverkan, bÄde för den enskildes vÀlmÄende men ocksÄ gÀllande arbetsprestationen.
â Jag tycker att man ska vĂ„ga prata om prestation. För mĂ„nga kan Ă€ven en normal arbetsbelastning innebĂ€r
att kroppen fÄr gÄ pÄ högvarv nÀstan hela tiden. Det Àr klart att man tar slut dÄ. Med smÄ, basala förÀndringar kan mÄnga mÄ bÀttre, sova bÀttre och orka mer. Detta kan hjÀlp att till exempel fÄ ner sjukskrivningstal samt minska konflikter. Vi pratar hÀr om en total livskvalitetshöjning med bÀttre fysisk och mental hÀlsa dygnet runt och som i förlÀngningen ger hÄllbara anstÀllningar.
Vill bygga framtidens hÀlsa
Winternet fortsÀtter bedriva forsknings samt lab och testverksamhet som tidigare. Den kunskapen och kompetensen innebÀr en högre leveranskvalitet och anvÀnds dagligen som verktyg i Winternets egna utvÀrderingar.
â Vi testar till exempel eleverna pĂ„ skidgymnasiet i GĂ€llivare. Vi har ocksĂ„ studenter frĂ„n LTU, UmeĂ„ och Ă€ven frĂ„n andra lĂ€rosĂ€ten som gör sin praktik hĂ€r.
Vi samarbetar med regionen, sÀger Mats Engström
Mats ser ocksÄ att Winternet, som enhet i kommunen, kommer vara viktig i framtiden.
â Vi vill vara med och utveckla hĂ€lsan hos de anstĂ€llda och vĂ„rt mĂ„l Ă€r sĂ„klart att framtida medarbetare Ă€r friska pĂ„ jobbet. Nu, i samhĂ€llsomstĂ€llningen, nĂ€r vi ska bli sĂ„ mĂ„nga fler blir vĂ„r funktion Ă€nnu viktigare.
Vi kan bidra till Bodens kommun som attraktiv arbetsgivare samt bygga framtidens hÀlsa som motsvarar en modern kommun, avslutar Mats Engström.
Den gröna omstÀllningen gör norra Sverige till landets hetaste utvecklingsregion. Det i sin tur lockar till sig arbetskraft frÄn hela vÀrlden, mÄnga med barn i skolÄldern. DÀrför har Bodens kommun valt att starta International School of Boden, ISB, som ska undervisa inom ramen för en internationell lÀroplan.
Utbildningarna pÄ ISB Àr kandidatskolor vid stiftelsen International Baccalaureate som erbjuder utbildningar enligt internationell standard och som pÄ gymnasienivÄ ger behörighet till universitetsstudier över hela vÀrlden. Mimmi Rönnqvist Àr utbildningskoordinator och har jobbat med att fÄ skolan godkÀnd för alla tre utbildningsprogram, frÄn förskoleklass upp till gymnasienivÄ.
â I slutet pĂ„ december 2022 blev vi godkĂ€nda som kandidatskolor pĂ„ samtliga program, och vĂ„ra första elever började hos oss efter pĂ„sk. Att vi kan erbjuda internationella utbildningsprogram gör att vi sĂ€nker trösklarna och ökar attraktiviteten för de familjer som vill komma hit och jobba.
Kunskap i praktiken
UtbildningssprÄket Àr engelska, men eleverna fÄr ocksÄ lÀra sig svenska. En av lÀrarna pÄ ISB Àr Henny Gorton, som undervisar i engelska som andrasprÄk och engelsk litteratur. I vÀntan pÄ studenterna till ISB, har hon sedan augusti 2022 undervisat i engelska pÄ Stureskolan. Att börja undervisa i en svensk skola med svenska elever var en utmaning i början.
â I andra lĂ€nder Ă€r disciplinen mycket mer strikt.
I Sverige Àr det friare och som lÀrare mÄste man anstrÀnga sig att hitta metoder för att engagera eleverna och fÄ dem att sjÀlva förstÄ nyttan av att lÀra sig. Det Àr jÀttebra, för det utmanar mig som lÀrare att
fÄ eleverna att tycka att kunskap Àr viktigt och roligt. Men det Àr inte bara undervisningskulturen som Àr annorlunda i den svenska skolan jÀmfört vad Henny Àr van vid frÄn sina Är som lÀrare.
â Utbildningsprogrammen inom ISB skiljer sig frĂ„n undervisningen i svensk skola. Den internationella lĂ€roplanen som vi arbetar med ser annorlunda pĂ„ lĂ€rande Ă€n vad den svenska lĂ€roplanen gör. Vi har fĂ€rre skolĂ€mnen och jobbar mer övergripande med olika koncept. Utbildningen Ă€r vĂ€ldigt bred för att passa in i kulturer över hela vĂ€rlden â och för att eleverna ska kunna flytta flera gĂ„nger under sin skolgĂ„ng.
Bytte Bali mot Boden
Henny, som ursprungligen Àr frÄn Storbritannien, har undervisat i mÄnga olika lÀnder, senast var hon Ätta Är pÄ Bali. Men hennes partner Àr frÄn Boden, vilket ger en fingervisning om varför hon valde bort Indonesien för en betydligt kallare destination.
â Det varit en stor omstĂ€llning, men jag gillar det verkligen! MĂ€nniskorna, livsstilen, hur samhĂ€llet fungerar. Och naturen förstĂ„s, den Ă€r verkligen storslagen.
SE FILMEN!
Scanna QR-koden med mobilkameran och klicka pÄ lÀnken för att se Henny berÀtta mer om International School of Boden.
I det stora testvÀxthuset pÄ gamla militÀromrÄdet AF1 drivs flera parallella forskningsoch utvecklingsprojekt utifrÄn ett cirkulÀrt tÀnk. Platsen Àr ocksÄ en miljö för social hÄllbarhet.
HÀr kan personer som stÄr utanför arbetsmarknaden fÄ chans att utvecklas mot ett arbete eller mot studier.
â Vi jobbar för att mĂ€nniskor ska fĂ„ möjlighet att vĂ€xa och utvecklas utifrĂ„n sina egna förutsĂ€ttningar. En av platserna Ă€r just testvĂ€xthuset, sĂ€ger Christer Lind, arbetsledare för förvaltningsservice.
Förvaltningsservice gÄr under Arbete och sysselsÀttning, Àr en kommunal verksamhet, och den dagliga driften hÀr leds av Christer.
â HĂ€r experimenteras det med olika vĂ€xter för att se vad som passar bĂ€st för den hĂ€r typen av odling. Det Ă€r en utmaning att hitta rĂ€tt grödor. UppvĂ€rmningen Ă€r spillvĂ€rme frĂ„n en dataserverhall och det Ă€r förstĂ„s intressant utifrĂ„n ett hĂ„llbarhetsperspektiv. Det bĂ€sta med den hĂ€r platsen Ă€r att den ger utrymme för bĂ„de innovation kring vĂ€xthusodling och mĂ€nskligt vĂ€xande.
â Inom vĂ„r verksamhet finns just nu en person som Ă€r mycket intresserad av vĂ€xter och odling. IdĂ©n Ă€r att hen ska fĂ„ vĂ€xa in i rollen att ta ett större ansvar för skötseln av vĂ€xthuset. Hen Ă€r en av flera som vi rustar för att det ska finns arbetskraft med odlingskompetens i Boden och Norrbotten.
TestvÀxthuset ligger pÄ utvecklingsomrÄdet Boden Plug & Play. Hit planeras flera spÀnnande etableringar och forskningsprojekt, bland annat solcellspark och storskalig vÀxthusodling.
Om Boden Plug & Play och de nya etableringarna pĂ„ sid. 30â31
BODEN.SE
Bodens kommuns officiella hemsida för all information om kommunens verksamheter, nÀringsliv, skola, omsorg, integration, kultur, nyheter och mycket mer. För boende och besökare. Du hittar Àven Bodens kommuns officella kanaler pÄ instagram, facebook och youtube.
Denna tryckta tidning för samhÀllsinformation har funnits i decennier och delas ut till alla hushÄll i Bodens kommun. Boden Bild redovisar vad som hÀnder i kommunen, vÄra verksamheter och kommunala bolag och finns bÄde som tidning, taltidning, pÄ boden.se samt vÄra sociala mediekanaler.
BODENXT.SE
En samlad sight som har byggts upp för att kommunicera hela den gröna samhÀllsomstÀllningen. FrÄn Bodenxt gÄr det Àven ut information via nyhetsbrev och webb-TV-sÀndingen Bodenxt Talks, med aktuella frÄgor, inbjudna gÀster och fördjupning i industri- och samhÀllsomstÀllningen.
FLYTTATILLBODEN.SE
HÀr samlas den information som blivande kommuninvÄnare kan behöva, med bland annat formulÀr för kategoriserad bostadssökning och möjlighet till personlig kontakt med en inflyttningsvÀrd.
Bodens platsvarumÀrke som kommuniceras pÄ Instagram och Facebook. brozine (en mix av broschyr och magasin) Publishingpriset i kategorin medborgartidningar. Alla som vill, bÄde i kommunen och ute i vÀrlden, kan prenumerera pÄ den kostnadsfritt. Reportagen finns ocksÄ att lÀsa digitalt. Kopplat till varumÀrket #NÀrhetsliv anordnas Àven en gala för att hylla lokala eldsjÀlar och föreningar.
Care-HERO Boden startade 2022 som ett stöd till ukrainska medborgare som kommit till kommunen via EUs massflyktsdirektiv. Den snabba uppstarten av projektet och viljan att ta tillvara pÄ just yrkeskompetens gör att Bodens kommun ligger i framkant i integrationen av ukrainare. Nationellt har 3 av 10 arbetsföra ukrainare hittat arbete.
I Boden Àr siffran det omvÀnda, hÀr har 7 av 10 kommit i arbete tack vare Care-Hero.
Bodens kommun Àr en av Migrationsverkets mottagningskommuner. I och med aktiveringen av EU:s massflyktsdirektiv den 4 mars 2022, kunde de ukrainska flyktingarna fÄ tillfÀlliga uppehÄlls och arbetstillstÄnd.
Finansiering frĂ„n Europeiska socialfonden (ESF) möjliggjorde projektet CareÂHERO som startades i slutet pĂ„ sommaren samma Ă„r.
â I vĂ„r projektgrupp finns kartlĂ€ggare, matchare, sprĂ„kstödjare, kommunikatör samt en kommunal samverkansansvarig som jobbar mot civilsamhĂ€llet. Det Ă€r mĂ„nga privatpersoner som engagerar sig i de ukrainska flyktingarnas situation, sĂ€ger arbetsmarknadskonsulenten Esma Berg.
KartlÀggning för att matcha yrkeskompetens
â Det övergripande mĂ„let för projektet Ă€r att fĂ„ ut ukrainarna i arbete. I en gedigen kartlĂ€ggning gĂ„r man igenom kompetenser, yrkeslicenser, sprĂ„kkunskaper, familjesituation och mycket mer. Sedan matchas profilen mot tillgĂ€ngliga jobb, förklarar Esma Berg.
â Flera arbetsgivare upplevde ukrainarnas lĂ„ga svenska och engelskakunskaper som ett hinder för anstĂ€llning. Vi har dĂ€rför jobbat mycket mot arbetsgivarna, bland annat genom en arbetsplatsanpassad vĂ€rdskapsutbildning "Flera sprĂ„k pĂ„ jobbet".
Utbildningen kan till exempel visa pÄ vilka affÀrsmöjligheter som öppnas upp med flera sprÄk, hur man hanterar och minskar kulturella och sprÄkliga missförstÄnd, samt ger konkreta och enkla tips för att underlÀtta pÄ arbetsplatsen. Vi erbjuder Àven sprÄkstödjare ute pÄ arbetsplatserna.
Lyckats med att matcha jobb
Av 101 arbetsföra ukrainare i projektet har hittills 74 stycken blivit matchade och fĂ„tt ett jobb, nĂ„got som betyder att CareÂHERO Boden lyckats med att fĂ„ 73% av deltagarna i arbete.
Olha Musiienko arbetar som arbetsmarknadskonsulent pĂ„ JobbCenter och var med i upp starten av projektet CareÂHERO Boden. Olha kommer sjĂ€lv frĂ„n Ukraina och flydde kriget med sina tvĂ„ barn. Hon har
tidigare arbetat som lÀrare i engelska och har erfarenhet av att kartlÀgga kompetenser. I Boden kÀnde hon att hon kunde göra en insats.
â Vi fĂ„tt ett vĂ€digt bra resultat. Vi har lyckats matcha mĂ„nga olika typer av jobb, till exempel som ekonom och ingenjör, inom bygg och VVS, lager och industriproduktion, skola och förskola, skogsbruk, hotell och restaurang. Ăven pĂ„ SVT, faktiskt.
â NĂ€r jag ser det blir jag stolt, vilka framsteg som deltagarna har gjort i ett annat land och pĂ„ ett annat sprĂ„k, sĂ€ger Olha Musiienko.
Först att erbjuda sfi-kurser
En av framgĂ„ngsfaktorerna Ă€r att Boden arbetar pragmatiskt och lösningsorienterat utifrĂ„n ett helhetsperspektiv. Exempelvis var Boden bland de första kommunerna som erbjöd sfiÂkurser till de nyanlĂ€nda ukrainarna.
â Skolverket uppger att massflyktsdirektivet inte ger rĂ€tt till sfi, men det betyder inte att det Ă€r olagligt att erbjuda sfi. Vi förstod vĂ€rdet och ville verkligen erbjuda detta, sĂ„ nu har vi utbildning i sfu â svenska för ukrainare, sĂ€ger Esma Berg.
PÄ nÀsta uppslag kan du lÀsa intervjun med Khalida Nazarova som hittade jobb via Care-HERO Boden.
NÀr l Khalida Nazarova och hennes familj gick till sÀngs pÄ kvÀllen den 23 februari 2022 var allt precis som vanligt i hemstaden Zaporizjzja. Morgonen efter kom den ryska invasionen. NÀr bomberna föll flydde hon kriget i Ukraina med sina tre barn och hamnade via Polen och Stockholm slutligen i Boden.
Första tiden i Sverige var svÄr, berÀttar Khalida. Hon och barnen hade kommit till ett nytt land, med ett nytt sprÄk. Hon hade inget jobb, inga vÀnner. Barnen grÀt och lÀngtade hem till sina kompisar och till sin pappa som var kvar och försvarade deras hemland.
â Men jag började lĂ€sa svenska. Och sedan fick jag jobb pĂ„ Bothnia Fritid. Genom projektet Boden integration och samverkan hörde jag om JobbCenter, sĂ„ jag gick dit och kom i kontakt med Olha Musiienko och CareÂHERO Boden. Olha hjĂ€lpte mig att söka jobb och det Ă€r jag mycket tacksam över, sĂ€ger Khalida. PĂ„ tidigare arbetsplatsen Bothnia Fritid fick Khalida sin första djupare kontakt med svenskar och svenska sprĂ„ket.
SE FILMEN!
Scanna QR-koden med mobilkameran och klicka pÄ lÀnken för att se den filmade intervjun med Khalida Nazarova.
Text: Axel Berger Foto: Mats Engforsâ Jag fick sĂ„ mĂ„nga trevliga arbetskamrater dĂ€r. Mina kollegor pĂ„ Bothnia Fritid blev min familj hĂ€r i Sverige. Jag arbetar inte lĂ€ngre dĂ€r, men de kommer alltid vara min familj och mina kompisar, sĂ€ger Khalida med ett varmt leende.
Samtidigt som Khalida stortrivdes pÄ Bothia Fritid sÄ kÀnde hon att jobbet inte var det hon var Àmnad för. Som utbildad matematiklÀrare drömde hon om att fÄ undervisa.
â För mig Ă€r det viktigt att fĂ„ arbete inom mitt yrkesomrĂ„de och via CareÂHERO fick jag hjĂ€lp att hitta arbete pĂ„ Brönjaskolan. Och jag Ă€lskar mitt jobb vĂ€ldigt mycket, sĂ€ger Khalida lyckligt.
Brönjaskolans rektor, Ulrik Bylander, anstĂ€llde Khalida hösten 2022 efter att fĂ„tt matchningsförslaget frĂ„n CareÂHERO och gjort personliga intervjuer med Khalida och Olha som tolk. Han kan inte sluta att ösa lovord över Khalida och hennes yrkesfĂ€rdigheter.
â Det Ă€r en sĂ„dan fantastisk lycktrĂ€ff! Vi Ă€r otroligt glada över att ha fĂ„tt en sĂ„ duktig lĂ€rare till vĂ„r skola.
skolan som person och genom sin erfarenhet frÄn utomnordisk undervisning.
Den största skillnaden frÄn hur skolan och eleverna Àr i Sverige jÀmfört med Ukraina Àr enligt Khalida att eleverna Àr mycket friare och sjÀlvstÀndigare hÀr. Och det tycker hon Àr bra. Kulturskillnaden Àr inget problem alls.
â Eleverna Ă€r mycket trevliga och snĂ€lla. Jag Ă€lskar att jobba med dem, att fĂ„ undervisa och hjĂ€lpa mina elever. Jag gillar riktig matematik, sĂ€ger Khalida med ett skratt.
Flytande svenska Àr mÄlet
För Khalida och hennes barn har tryggheten och livet Ă„tervĂ€nt. Barnen gĂ„r i skola, har fĂ„tt massor av nya kompisar och chans att utöva sina fritidsintressen som Ă€r sport och musik. Hon sjĂ€lv fĂ„r utöva det yrke som hon Ă€lskar och studerar hĂ„rt för att lĂ€ra sig flytande svenska. â SĂ„klart, jag saknar min man och barnen sin pappa, och vi Ă€r vĂ€ldigt oroliga för honom. Men vi kĂ€nner att vi har ett liv hĂ€r nu. Vi har fĂ„tt mĂ„nga nya vĂ€nner och arbetskamrater som blivit som en familj hĂ€r i Sverige. Jag Ă€r jĂ€ttetacksam för all den hjĂ€lp vi fĂ„tt frĂ„n sĂ„
Khalida Nazarova jobbar som mattelÀrare pÄ Brönjaskolan i SÀvast. HÀr med eleverna Wilmer Sammeli Jonsson, Edvin Nilsson och Isak Olsson Heikki. Khalida Nazarova (mitten) tillsammans med Olha Musiienko, anstÀlld i projektet Care-HERO och Ulrik Bylander, rektor pÄ Brönjaskolan. Som utbildad lÀrare i matematik kÀnde Khalida att det var viktigt att fÄ ett jobb inom sitt yrkesomrÄde.Bodens kommun möter behovet av kompetensförsörjning med en mÀngd insatser pÄ bred front. Ett kompetensförsörjningsteam bestÄende av fyra personer har tillsatts för att leda och samordna arbetet.
â PĂ„ sex Ă„r ska vi bli 5000 fler hĂ€r. Det kommer att förĂ€ndra hela Boden och krĂ€ver en mottagarkapacitet som matchas mot allt frĂ„n jobb till föreningsliv och vĂ€rdskap, sĂ€ger Stina Leden, processledare för Bodens kompetensförsörjningsteam.
Kompetensbehovet följer samhÀllsomstÀllningens olika faser och spÀnner över alla typer av arbetsgivare och yrken. TjÀnster, vÄrd, skola, omsorg och tillgÄng till bostÀder, ska vÀxa i takt med den ökade inflyttningen.
Tillsatte ett kompetensförsörjningsteam
Bodens kommun tog tidigt ett inriktningsbeslut om att möta demografistatistiken med att öka antalet invÄnare till Är 2030.
I samband med att H2 Green Steel aviserade sina etableringsplaner intensifierades arbetet. Efter en kartÂ
lÀggning av det omfattande samhÀllspussel som lÀggs i snabbt tempo frÄn flera olika hÄll nu, tillsattes ett kompetensförsörjningsteam i Boden. Ett motsvarande team har bildats i LuleÄ för samverkan över kommungrÀnserna.
Kompetensförsörjningsteamet bestÄr av:
âą Stina Leden, processledare
⹠Anders Höglund, analys och samordning
⹠Carolin Sandelin, programsamordning och projektansökningar.
⹠Jessica Sörmling, kompetenskoordinator och utbildningssamordnare livslÄngt lÀrande.
De har sin placering pÄ Boden Business Park dÀr Anders Höglund Àr anstÀlld, medan de övriga tre tillhör den kommunala organisationen.
De har börjat bygga upp en dialog och ett nÀtverk med berörda parter för att skapa en samsyn och samordning och jobba sÄ effektivt som möjligt.
Resurser och behov ses över bÄde hos de stora etablerarna, men ocksÄ i de egna kommunala verk samheterna och hos smÄ och medelstora privata företag i kommunen.
Uttrycket invasiva vÀxter har du kanske snubblat över tidigare. I Boden blommar till exempel Blomsterlupin och JÀttebalsamin i vÀgdiken och trÀdgÄrdar. Men nu skall dem bort. Vi Àr skyldig att förhindra spridning av dessa dÄ vÀxerna riskerar att förstöra den biologiska mÄngfalden.
Invasiva vÀxter Àr vÀxter som inte förekommer av naturlig bakgrund i ett visst omrÄde, men som ÀndÄ sprider sig mycket lÀtt. VÀxter som snabbt kan ta över ett helt omrÄde och pÄ de sÀttet förstör den biologiska mÄngfalden och trÀnger undan naturligt förekommande arter.
I Norrbotten har vi Àn sÄ lÀnge inte sÄ mÄnga invasiva arter. De vanligaste arterna Àr JÀtteloka, Tromsöloka och JÀttebalsmin.
Det finns lagar och regler i EU förordningen som reglerar hur invasiva vÀxter skall hanteras. Det Àr viktigt att Àven du som privatperson hjÀper till att förhindra spridning av dessa och rapportera om du hittar en frÀmmande invasiv vÀxt i din trÀdgÄrd eller pÄ kommunal mark (se lista till höger). I sommar kommer Àven BrÀnnklÀppens Ätervinningscentral att ha en sÀrskild container dit man kan ta sitt vÀxtavfall.
Hur skall du hantera och fÄ bort invasiva vÀxter i trÀdgÄrd och natur? JÀttebalsaminen klipps ned innan den gÄtt i blom. GÀrna flera gÄnger per sÀsong. Om vÀxten ej gÄtt i blom kan stamdelarna ligga kvar. Har vÀxten gÄtt i blom Àr de viktigt att samla upp allt som Àr nedklippt och i sÀckar transportera det till vÄr avfallsstation. Rotdragning Àr en annan bra metod.
Lupinerna klipps ned 2 ggr per Ă„r. Första gĂ„ngen före blommning, bör upprepas i 3â5 Ă„r.
Tromsölokan skall helst grÀvas upp och dÄ med sÄ mycket av rotsystemet som möjligt.
AnmĂ€l förekomst av invasiv vĂ€xt AnmĂ€la förekomst av invasiva vĂ€xter via kommunens felanmĂ€lningssystem eller kontakta Park och skogsavdelningen via boden.se UpptĂ€cker du invasiva frĂ€mmande arter pĂ„ nĂ„gon av kommunens offentliga platser kontakta Medborgarservice 0921Â620 00. Det Ă€r viktigt att Ă€ven rapportera till www.invasivaarter.nu.
VÀxter som EU listat som frÀmmande invasiva vÀxter och som förekommer i Sverige:
âą JĂ€ttebalsamin
âą JĂ€tteloka
⹠Tromsöloka
âą Smal vattenpest
Du kan ocksÄ rapportera fyra invasiva vÀxter som inte finns pÄ EU:s lista men som skapar problem i Sverige
âą Blomsterlupin
âą Parkslide
⹠Sjögull
âą Vresros
Under en vecka i höstas gick Bodens kommun igenom innehÄllet i drygt tvÄ ton brÀnnbart restavfall och matavfall frÄn hushÄllen i Boden. Den visade att tvÄ tredjedelar av innehÄllet i soppÄsarna Àr felsorterat.
Under vecka 42, 17â23 oktober 2022, genomförde Bodens kommun en plockanalys pĂ„ bodensarnas matavfall och brĂ€nnbara restavfall. 1040 kilo brĂ€nnbart avfall och 1142 kilo matavfall frĂ„n villor och lĂ€genheter plockades ut för att sorteras upp i fraktioner och vĂ€gas. Samma vecka genomförde Lumire och Pireva plockanalyser i LuleĂ„ och PiteĂ„. Analyserna utfördes av AMP Sverige AB, som specialiserat sig pĂ„ just plockanalyser av olika typer av avfall. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet och framtagandet av en ny avfallsplan.
Bodensarnas vanligaste och ovanligaste miss Det största och vanligaste felet bodensarna gör Àr att de ofta slÀnger förpackningar i sitt brÀnnbara avfall, sÀrskilt plastförpackningar och pappersförpackningar. NÀstan en tredjedel av innehÄllet i soppÄsarna, sett vikten, bestÄr av förpackningar.
â Jag Ă€r inte förvĂ„nad, men givetvis önskar vi att alla bodensare sorterar rĂ€tt. Vi vill frĂ€mst fĂ„ bort plastförpackningarna ur det brĂ€nnbara restavfallet. Fler förpackningar behöver Ă„tervinnas, sĂ€ger Maria Nyström, chef för avfallsenheten pĂ„ Bodens kommun.
Den ovanligaste missen Àr att slÀnga farligt avfall i brÀnnbart, hÀr verkar det mesta hamna rÀtt, det vill
sÀga pÄ Ätervinningscentralen eller i rÀtt kÀrl i soprummet om fastighetsÀgaren tillhandahÄller det.
SammanstÀllning av resultatet
⹠Bodensarna Àr lite sÀmre pÄ att sopsortera Àn LuleÄbor och PiteÄbor. I vÄra soppÄsar Àr 38,8 procent av innehÄllet rÀtt sorterat, i LuleÄ 43,2 och i PiteÄ 39,5. UngefÀr en tredjedel Àr förpackningar och en knapp fjÀrdedel Àr matavfall. I det brÀnnbara restavfallet förekom bland annat kanyler, ficklampor, hörlurar, mediciner, mobilladdare och brandvarnare.
⹠96 % innehÄllet i det bruna avfallskÀrlet för matavfall Àr rÀtt sorterat. Men förutom matavfall och trÀdgÄrdsavfall sÄ hittades Àven plastpÄsar, kattsand, klÀder, blöjor, trÀ, disktrasor, dammfilter, hundbajs, tvÀttservetter, batterier och förpackningar i kÀrlen för matavfall.
⹠Bodensare, LuleÄbor och PiteÄbor Àr bÀttre pÄ att sopsortera Àn svenskar i snitt. Svenska villahushÄll har i snitt 37 procent rÀtt avfall i soppÄsarna och lÀgenhetshushÄll 35 procent rÀtt.
⹠Bodensarna kastar majoriteten av sina plastförpackningar (54%) i soppÄsen.
⹠Ett halvt kilo Àtbar mat per familj/vecka kastas bort.
⹠Bodensarna Àr bra pÄ att sortera ut farligt avfall och annat som hör hemma pÄ à VC, bÀttre Àn LuleÄbor, PiteÄbor och rikssnittet.
⹠Bodensarna slÀnger mindre i sina avfallskÀrl nu Àn 2015 och mindre Àn rikssnittet.
TIPS FĂR SOPSORTERING:
1. BÄde mjuka och hÄrda plastförpackningar sorteras som plastförpackningar.
2. Förpackningar som samlas in behöver inte vara rena, men i alla fall tomma.
3. Kattsand och Àggskal ska sorteras som brÀnnbart restavfall, eftersom de har en negativ pÄverkan i biogasprocessen.
Den svenska spelbranschen vÀxer stadigt, men samtidigt saknas kompetens. PÄ Boden Game Camp kan studenter börja sin resa mot en framtid inom den nya basindustrin redan pÄ gymnasiet.
Det Àr underbart att den hÀr möjligheten finns hÀr, sÀger Leo Raitaniemi, student Game Design.
PÄ nÄgra Ärtionden har spelbranschen gÄtt frÄn en hobby för entusiaster till en vÀrldsomspÀnnande industri med kulturell och ekonomisk betydelse. I Sverige har den vuxit fram som en ny slags basindustri. Enligt Dataspelsbranschens rapport Spelutvecklarindex 2022 vÀxte den svenska dataspelsindustrins omsÀttning till 27,5 miljarder kronor under 2021 vilket Àr en ökning med 19 procent i de svenskregistrerade bolagen. Totalt inklusive dotterbolag i utlandet omsatte den svenska branschen 58,9 miljarder kronor, en ökning med 41 procent.
Unikt ekosystem för dataspelsindustrin
Samtidigt skriker branschen efter kompetens. Det Àr svÄrt att rekrytera personal i Sverige och en allt större del av svenska bolags expansion bestÄr i att etablera eller förvÀrva startups utomlands. Boden Game Camp i SÀvast Àr ett unikt ekosystem för dataspelsindustrin
i Boden. Hit söker sig studenter frÄn Sverige och vÀrlden. Boden Game Camp Àr en integrerad del av Boden Business Park och hÀr finns utbildningar, praktikplatser och spelstudios i behov av kompetens. För den som vill utveckla en egen spelidé finns möjlighet att ansöka till Boden Game Camps inkubator.
Pluggar Game Design
En av de omkring 300 studenterna Àr Leo Raitaniemi. Han Àr uppvuxen i GÀllivare och har spelat spel sÄ lÀnge han kan minnas.
â Mina förĂ€ldrar köpte ett Nintendo 64 till mig nĂ€r det var nytt. Spel har varit ett huvudintresse genom livet.
Leo Raitaniemi har tidigare pluggat indiespelutveckling pĂ„ Boden Game Camp och jobbat som spelutvecklare pĂ„ Wanderword, en av 14 spelstudios som har kontor i SĂ€vast. Nu pluggar han Game Design, en 2ÂĂ„rig yrkeshögskoleutbildning som drivs av Futuregames.
â Jag tycker om att vara kreativ och spelindustrin Ă€r stor inom det kreativa. Det handlar inte bara om att
âą Game Artist (YH-utbildning)
âą Game Designer (YH-utbildning)
âą Game Programmer (YH-utbildning)
âą QA / Game Tester (YH-utbildning)
âą Animator and VFX Artist (YH-utbildning)
âą GameDev Indie (Komvuxutbildning)
komma pÄ spel, utan ocksÄ om hur de ska se ut. Jag ville vara kvar i Norrbotten, jag trivs sÄ pass bra hÀr uppe och ser fÄ anledningar att flytta hÀrifrÄn.
â Det Ă€r underbart att det hĂ€r finns hĂ€r uppe, vi har ju folk frĂ„n Stockholm och frĂ„n Turkiet, Indien, Tyskland. Det Ă€r jĂ€tteroligt att trĂ€ffa folk frĂ„n olika kulturer.
Ett community för alla Ăven andra branscher ser vilka kompetenser spelutvecklare besitter och Ă€r intresserade av deras talang. Hanna MĂŒller, nĂ€ringslivsutvecklare med inriktning mot spelbranschen pĂ„ Boden Business Park, har börjat kartlĂ€gga övriga branscher i regionen för att lĂ„ta studenterna sjĂ€lva bestĂ€mma vad nĂ€sta steg blir.
Hon jobbar Àven för att Boden Game Camp ska vara en tolerant plats dÀr alla kÀnner sig vÀlkomna.
â Vi har studenter frĂ„n vĂ€rlden över som har lĂ€mnat sitt liv hemma för att utbilda sig hos oss i Boden. Det Ă€r vĂ„r prioritet att de ska trivas och kĂ€nna samhörighet, likvĂ€l pĂ„ utbildningen som pĂ„ fritiden.
â Om vi lyckas att skapa en trivsam plats dĂ€r man kĂ€nner tillhörighet tror vi att det kommer spegla den resa man gör. Vi vill skapa förutsĂ€ttningar för att varje individ i Boden Game Camps community ska fĂ„ den bĂ€sta resan och lyckas.
Hanna MĂŒller sĂ€ger att en stor bidragande faktor till mervĂ€rde Ă€r att en studentförening startats av studenterna sjĂ€lva. Genom den arrangeras evenemang efter skoltid dĂ€r alla i Boden Game Camps community Ă€r vĂ€lkomna.
Leo Raitaniemi Àr ordförande i studentföreningen
Arctic Student Union och Àr en av de som Àr engagerad i att anordna aktiviteter. Han arrangerar spelkvÀllar varje vecka och sÀger att initiativen uppskattas av de andra studenterna.
â Folk frĂ„n större stĂ€der Ă€r vana vid att det alltid finns nĂ„got att göra. HĂ€r Ă€r det sĂ„ lugnt och stilla och jag vill försöka hjĂ€lpa till att fĂ„ andra att trivas hĂ€r sĂ„ mycket som möjligt. Jag har min passion för Norrbotten och vill fĂ„ andra att se det positiva.
Vill attrahera fler kvinnnor
Ett av Boden Game Camps mÄl Àr att attrahera fler kvinnor. I Sverige Àr endast 22 procent av de som arbetar pÄ ett spelbolag kvinnor.
â Det vi kan se Ă€r att ju tidigare i Ă„lder man fĂ„ngar intresset desto tidigare kan man visa pĂ„ att det Ă€r en inkluderade bransch dĂ€r vi behöver mĂ„ngfald. Ett exempel pĂ„ detta Ă€r gymnasieutbildningen GameDevÂprogrammet dĂ€r intaget Ă„r 2022 var fördelat 50/50, sĂ€ger Hanna MĂŒller.
â Vi anordnar Ă€ven aktiviteter som Valkyrie Jam varje sommar och Female Meetup, ett evenemang som vi genomför genom vĂ„rt deltagande i det regionala spelklustret Arctic Game dĂ€r UmeĂ„, SkellefteĂ„, LuleĂ„ och Boden samarbetar.
â Detta för att ge kvinnor och ickebinĂ€ra en egen plattform att nĂ€tverka pĂ„ och tillsammans stĂ€rka varandra. Att utbyta erfarenheter och se andra som lyckas inom branschen skapar en glöd hos individen att fortsĂ€tta framĂ„t.
Solcellspark och storskalig vÀxthusodling Àr tvÄ nya planerade etableringar pÄ det forna militÀromrÄdet AF1 och A8, Boden Plug & Play.
Flera spĂ€nnande etableringar och forskningsprojekt pĂ„ omrĂ„det stĂ€rker Bodens roll som norra Sveriges gröna hjĂ€rta, dĂ€r âdet smarta grönaâ Ă€r centralt i samhĂ€llsutvecklingen. MarkomrĂ„det som idag gĂ„r under namnet Boden Plug & Play ligger strax utanför Boden (se karta) och spĂ€nner över totalt 70 hektar.
HÀr finns idag kommunens biogasanlÀggning, privata datacenter, ett testvÀxthus pÄ 300 kvm, en satellitstation med mera. OmrÄdet Àgs sedan nÄgra Är tillbaka av Bodens kommun. Det Àr vikt till att fungera
som ett industriellt utvecklingsomrÄde och en testyta för hÄllbara lösningar med cirkulÀrt tÀnk, sÄ kallad industriell symbios.
Industriell symbios
Industriell symbios innebÀr att nyttja eller ÄteranvÀnda restprodukter frÄn en bransch som en tillgÄng i en annan. Bodens fokus och möjligheter till detta har lockat flera parallella forskningsprojekts intresse, bÄde nationellt och internationellt. Genom att testa olika projekt i liten skala hÀr, fungerar omrÄdet som en plats att visa möjligheter till uppskalningsbara framtida industriella satsningar.
10 000 kvm vÀxthus
Ett exempel Ă€r det testvĂ€xthus pĂ„ 300 kvm som det berĂ€ttas om i artikeln pĂ„ sida 17, dĂ€r social hĂ„llbarhet frĂ€mjas tillsammans med odlingar av överÂ
skottsvÀrme frÄn intilliggande datacenter. Nu planeras en liknande typ av satsning i betydligt större skala.
Det Ă€r food techÂbolaget Agtira som tillsammans med livsmedelskoncernen Greenfood ska bygga en upp till 10 000 kvm stor vĂ€xthusanlĂ€ggning hĂ€r pĂ„ Boden Plug & Play och nyttja överskottsenergi frĂ„n Hives datahall.
10 hektar solcellspark
PÄ Boden Plug & Play har Bodens kommun Àven beviljat bolaget Lilium energi ett markarrendeavtal för en solcellspark pÄ 10 hektar.
Platsen som den planeras att byggas pÄ nyttjas idag inte till nÄgot annat och har ett begrÀnsat anvÀndningsomrÄde som Àr lÀmpligt för just den typ av anlÀggning som en solcellspark utgör.
Solcellsparken kan ocksÄ fungera som ett energigivande komplement till de omkringliggande industrierna.
Boden Plug & Play Àr ett annorlunda industriomrÄde som fortfarande vÀxer fram pÄ det gamla militÀromrÄdet AF1 och A8. Det Àr ett omrÄde dÀr ny teknik möter vÄra vardagliga behov och morgondagens affÀrer utformas genom samarbeten över branschgrÀnser.
Förenklat gÄr det att beskriva Boden Plug & Play som ett utvecklingsindustriomrÄde. HÀr Àr en testyta för hÄllbara lösningar med cirkulÀrt tÀnkt med ambitionen att anvÀndas i större skala som en del i samhÀllsomstÀllningen.
SE FILMEN!
Scanna QR-koden med mobilkameran för att se mer om Boden Plug & Play.
I enlighet med Bodens kommuns vision
âDet goda livetâ pĂ„gĂ„r arbetet med en fördjupad översiktsplan för Erikslund, FagernĂ€s och Norra Svartbyn. Med nya arbetssĂ€tt och dialoger med medborgare tas ett helhetsgrepp med fokus pĂ„ hur omrĂ„dena ska utvecklas och bevaras samt gestaltas.
pÄ vilka omrÄden som berörs. SÄ det handlar om att hitta ett sÀtt att identifiera vad det goda livet betyder och kan vara i vÄra olika bostadsomrÄden. Och i det arbetet Àr dialoger med medborgare sjÀlva grunden, sÀger Emma Lundqvist.
Det som framkommit i dialogerna Àr till exempel vilka vÀrden och kvaliteter som skapar vÀlbefinnande, vad i omrÄdena som Àr unikt och uppskattat, varför man vill bo dÀr man bor och vad som kan bli bÀttre och utvecklas.
Emma Lundqvist Àr samhÀllsstrateg pÄ Bodens kommun och projektledare för projektet.
â Vad vi gör Ă€r att ta fram en helhetsbild: var grönomrĂ„den ska anlĂ€ggas, vilka mötesplatser som ska utvecklas, om hur entrĂ©n till omrĂ„dena ska se ut, servicefunktioner och mycket annat.
Det som skiljer planeringsarbetet för Erikslund, FagernĂ€s och Norra Svartbyn frĂ„n tidigare översiktsplaneringar Ă€r ett helt nytt arbetssĂ€tt. Ett arbetssĂ€tt som utgĂ„r frĂ„n kommunens övergripande strategiska plan och visionen âDet goda livetâ med mĂ„lsĂ€ttningen att skapa morgondagens hĂ„llbara samhĂ€lle för nuvarande och framtida bodensare.
â Visionen omfattar hela kommunen, vilket innebĂ€r att utvecklingsarbetet kommer att skilja sig Ă„t beroende
â I vĂ„ra dialoger har det varit sĂ€rskilt viktigt att anvĂ€nda olika sĂ€tt för att göra det möjligt för mĂ„nga olika medborgare att bidra. Vi har genom att anvĂ€nda workshops haft fokus pĂ„ barn och unga. Men vi har Ă€ven gjort djupintervjuer med pensionĂ€rer, har haft ute en allmĂ€n enkĂ€t, fĂ„ngat upp mĂ€nniskor slumpvis utanför ICA Supermarket och haft intervjuer med personer med olika funktionsvariationer. Allt för att fĂ„nga upp olika perspektiv.
Synpunkter grund för omrÄdesutvecklingen
I de olika dialogerna har kommunen fÄtt in ungefÀr 400 olika synpunkter. AnmÀrkningsvÀrt Àr att högst svarsfrekvens i enkÀten Àr i Älderskategorin 30 till 40 Är, vilket Àr ovanligt högt och visar att vi Àven nÄtt den Äldersgruppen. Nya idéer och verktyg har ocksÄ anvÀnts
Emma Lundqvist, samhÀllstrateg pÄ Bodens kommun projektleder "Det goda livet", omrÄdesutvecklingen av Erikslund, FagernÀs och Norra Svartbyn. Text: Axel Berger Foto: Mats Engforsvid kunskapsinhÀmtandet och visualiserandet av hur medborgarna ser pÄ det framtida omrÄdet.
â I förskoleklass har pedagogerna jobbat med ritberĂ€ttande och i skolorna har det gjorts workshops dĂ€r man identifierat vad som fĂ„r eleverna att mĂ„ bra, och sedan matat in informationen i ett AIÂverktyg som sedan genererat bilder av deras ord.
Inkomna synpunkter, tankar och idéer har sedan legat till grund för det förslag till utvecklig av omrÄdet som kommunen tagit fram. I maj gÄr ett planförslag ut pÄ samrÄd för medborgarna att tycka till om.
Planförslaget kommer sedan att revideras utifrÄn de synpunkter som kommer in till kommunen och ett nytt förslag ska lÀggas ut offentligt för granskning dÀr medborgarna Äter ges möjlighet att tycka till om förslaget.
â Granskningsförslaget revideras sedan ytterligare en gĂ„ng utifrĂ„n de synpunkter vi fĂ„r frĂ„n kommunmedborgarna innan den slutliga fördjupade översiktsplanen hanteras av kommunfullmĂ€ktige i slutet av Ă„ret.
Bodensarna ges möjlighet att pÄverka Genom dialog, samrÄd och granskning fÄr bodensarna möjlighet att vara med och tycka till om samt pÄverka processen runt kommunens framtid och utveckling.
â Det som ocksĂ„ Ă€r nytt Ă€r att den fördjupade översiktsplanen Ă€ven blir en handlingsplan, vilket innebĂ€r att handlingsplanen blir underlag till nĂ€mndernas budgetarbete. Planen blir med andra ord mer Ă€n ett visionĂ€rt dokument, utan ocksĂ„ ett konkret budgetunderlag för nĂ€mnderna.
Dialoger med medborgarna Àr grunden i omrÄdesutvecklingen av Erikslund, FagernÀs och Norra Svartbyn. Ca 400 olika synpunkter har kommit in bland annat genom enkÀt och intervjuer. Det har ocksÄ exempelvis genomförts workshops dÀr en förskoleklass fÄtt sina visioner bildsatta i ett AI-verktyg.
SE FILMERNA! Scanna QR-koden med mobilkameran för att se filmerna frÄn medborgardilaogerna.
Se alltid till att du kan slÀcka elden nÀr du eldar hemma pÄ tomten eller ute i naturen. TÀnk ocksÄ pÄ grannarna sÄ att röken inte stör. Det Àr alltid viktigt att du kontrollerar eldningsförbud innan du eldar och grillar i skog och mark.
NÀr du gör upp eld Àr det viktigt att tÀnka pÄ nÀr, var och vad du ska elda. Ansvaret för eldningen ligger alltid hos dig som eldar. Du ska alltid ha en vattenslang till hands och en obrÀnnbar kratta sÄ att du kan styra elden. LÀmna aldrig elden utan uppsikt.
NĂR DU SKA LAGA MAT UTOMHUS
Det finns en hel del att tÀnka pÄ vid den populÀra sommargrillen. EltÀndare Àr ett sÀkert och miljövÀnligt sÀtt att tÀnda grillkol eller briketter. Det finns Àven andra alternativ som tÀndpapper, tÀndgelé, tÀndblock och liknande. Följ bruksanvisningarna för respektive produkt. Om du anvÀnder tÀndvÀtska, vÀlj en miljövÀnlig produkt och följ bruksanvisningen.
Mer information hittar du pÄ www.boden.se. Se avsnittet Hem & Fritid pÄ rÀddningstjÀnstens sidor.
âą AnvĂ€nd inte under nĂ„gra omstĂ€ndigheter bensin, etanol, metanol, TÂsprit.
⹠Ha kontroll pÄ de smÄ barnen sÄ att de inte springer in i eller pÄ grillen.
âą TĂ€nk pĂ„ att engĂ„ngsgrillar lĂ€tt kan orsaka brĂ€nder â de Ă€r lömska och kan bli mycket varma. StĂ€ller du en engĂ„ngsgrill i grĂ€set kan det lĂ€tt ta eld i grĂ€set. LĂ€mna aldrig en grill som inte brunnit ut utan uppsikt. SlĂ€ng heller inte heta engĂ„ngsgrillar i sopkorgar. Ha alltid vatten i nĂ€rheten för att kunna slĂ€cka en brand.
⹠Kontrollera tÀtheten i gasolgrillar och att sladdar, kontakter i elgrillar Àr hela.
I Boden finns sjöar och vattendrag som idag inte nÄr en god ekologisk kvalitet. För att förbÀttra Bodensjöarna har kommunen genomfört olika ÄtgÀrder.
Under Bodensjösystemet omfattas BuddbytrÀsket, BodtrÀsket, SvartbytrÀsket, Lillavan och BodÄn samt VittjÀrvstrÀsket. De hÀr sjöarna och vattendragen nÄr idag inte god ekologisk status. FrÀmsta orsakerna Àr belastning av nÀringsÀmnen samt fysisk pÄverkan. Algblomning förekommer i varierande grad.
Vitfisken blir till biogas
I syfte att förbÀttra sjöarnas kvalitet har Bodens kommun sedan mÄnga Är tillbaka genomfört olika ÄtgÀrder. En sÄdan ÄtgÀrd Àr storskaligt reduktionsfiske som inriktar sig pÄ vitfisk som mört och braxen, som finns i överflöd. Vitfisk livnÀr sig pÄ zooplankton och skapar en obalans i sjöarna som gynnar algblomningen. Fisken som tas upp fraktas till kommunens biogasanlÀggning och blir drivmedel till kommunens bilar
och bussar. En fÄngst pÄ 20 ton genererar drivmedel som motsvarar en körstrÀcka pÄ cirka 8000 mil.
För femte Ă„ret i rad genomfördes det under september mĂ„nad 2022 storskaligt reduktionsfiske i SvartbytrĂ€sket, BuddbytrĂ€sket, VittjĂ€rvstrĂ€sket och BodtrĂ€sket. Projektet finansierades till 90 procent med statliga medel i form av LOVAÂbidrag, vilket har sökts hos lĂ€nsstyrelsen och finns till just för lokala vattenvĂ„rdsprojekt.
Positiv miljötrend i sjöarna
Yrkesfiskarna Arto Hautala och Eemeli Koivisto, som anlitades för reduktionsfisket, fiskade upp drygt 20 ton vitfisk frÄn samtliga sjöar under 12 dagar.
Under de senaste Ă„ren har kommunen kunnat se en positiv trend i sjöarna med förbĂ€ttrat siktdjup och mindre algblomning samtidigt som andelen rovfisk som till exempel abborre ökar. Men Ă„tgĂ€rdsarbetet för Bodensjöarna fortsĂ€tter och kommunen planerar för ytterligare LOVAÂprojekt under 2023.
Projektet, reduktionsfiske i SvartbytrÀsket, BuddbytrÀsket, VittjÀrvstrÀsket och BodtrÀsket 2022, finansierades till stor del med LOVA-bidrag.
Boden möter tillvÀxtboomen med planlagd mark för flera tusen nya bostÀder. Just nu pÄgÄr nÀrmare 50 olika bostadsprojekt, bÄde centralt och pÄ landsbygd, i olika boendeformer och unika nytÀnkande bostadskoncept.
De nya jobben som har aviserats i norr krÀver snabba fötter pÄ alla plan, inte minst inom bostÀder, som mÄnga gÄnger Àr den stora flaskhalsen nÀr stÀder och regioner vÀxer snabbt. Bodens kommun var sÄ redo de kunde bli redan innan beskedet om den planerade stÄlverksetableringen kom.
â Vi har lĂ€nge jobbat med att ta fram byggklara planlagda tomter, det arbetet pĂ„börjades redan för flera Ă„r sen nĂ€r vi siktade pĂ„ att bli 30 000 kommuninvĂ„nare till 2030, konstaterar Lars Andersson, bygg och exploateringschef pĂ„ Bodens kommun.
MÄlsiffran i Bodens kommun Àr nu höjd till 33 000 kommuninvÄnare 2030. Hur löser en liten norrbottnisk inlandskommun det?
Snabb eftertÀnksamhet
Svaret Àr att kontinuerligt fortsÀtta tillgÀngliggöra byggbar mark, visa en god vilja till nya etableringar och satsningar och agera snabbt och smidigt i kontakten med potentiella etablerare. LÄta eftertÀnksamhet och effektivitet gÄ hand i hand, genom att vara öppen men ocksÄ stÀlla krav som gör att det blir lÄngsiktigt hÄllbara lösningar med innovativt byggande för framtiden.
Flera nya etableringar har vittnat om att det Àr just bemötandet, en vilja att se möjligheter och tillgÄngen till mark, i kombination med allt intressant som sker hÀr, som har gjort att valet har fallit pÄ Boden.
Men var ska alla fÄ plats? Rent konkret Àr planen att de nÀrmaste Ärens bostadsmÄl till stor del ska uppnÄs genom förtÀtning av befintliga bostadsmiljöer. Tack vare generösa ytor redan i dag kommer det att finnas gott om
utrymme Àven i framtiden i jÀmförelse med mÄnga andra platser i landet och vÀrlden.
â Varierande och attraktiva boendeformer Ă€r en framgĂ„ngsfaktor i det lĂ„ngsiktiga mĂ„let för att nĂ„ vĂ„r vision och befolkningsmĂ„l, sĂ€ger Lars Andersson.
Boden erbjuder ett brett spektrum av bostadsalternativ. Hyres och bostadsrĂ€tter och villatomter i olika storlekar och utföranden finns redan idag och över 3000 nya planeras bĂ„de centralt och i stadsnĂ€ra landsbygd inom 20Â30 minuter frĂ„n centrala Boden. Vissa omrĂ„den nĂ€rmar sig ocksĂ„ grannkommunen LuleĂ„, frĂ„n bĂ„da kommuners hĂ„ll. I princip alla vĂ€xande bostadsomrĂ„den i Boden ligger naturskönt med nĂ€rhet till naturen och boendevĂ€nliga utemiljöer. Med pĂ„gĂ„ende medborgardialoger i de olika bostadsomrĂ„dena integreras Ă€ven kommunens vision âDet goda livetâ i stads och bostadsplaneringen.
Lockar till investering
Bodens kommuns framsynthet med fĂ€rdiga detaljplaner i landets mest expansiva region gör att allt fler ser Boden som en intressant ort att investera i. Ett exempel Ă€r bostadsbolaget Covitum AB som riktar blicken mot tillÂ
vĂ€xten norrut. Med sin projektvision âEn doft av skogâ stĂ„r de för en del av de nya bostĂ€der som planeras i centrala Boden. Deras koncept delar Bodens hĂ„llbarhetstĂ€nk i bĂ„de byggteknik och utformning och innehĂ„ller allt frĂ„n biotoptak och taklandskap till innovativa terasser, solceller, innertrĂ€dgĂ„rd, fjĂ€rilshotell och gemensamhetsytor för social hĂ„llbarhet.
Ligger helt rÀtt i tiden
â Vi kan inte tĂ€nka oss en bĂ€ttre plats att genomföra den hĂ€r satsningen pĂ„ Ă€n i Boden. Det Ă€r en av landet mest spĂ€nnande stĂ€der utifrĂ„n de företagsetableringar och allt som hĂ€nder dĂ€r. Vi tror ocksĂ„ att vĂ„rt boendekoncept ligger helt rĂ€tt i tiden och bidrar med lösningar pĂ„ de utmaningar som orter som exempelvis Boden stĂ„r inför, i samband med att det flyttar dit mĂ€nniskor som ofta har sin vĂ€nskapskrets, familj och slĂ€kt pĂ„ en annan or t, sĂ€ger Ingvor Sundbom.
Planen Àr att kunna ta första spadtaget sÄ snart som möjligt och att inflyttning ska kunna ske runt Ärsskiftet 2024/25.
Utöver detta Àr en stor mÀngd andra byggprojekt startklara, igÄng och under planering i och runt Boden.
Det ilskna knattret frÄn den motordrivna isborren skÀr genom kvÀllsluften. Slangar dras och kopplas till den portabla pumpen. Arbetet sker metodiskt och koncentrerat, och snart forsar vattnet med högt tryck genom munstycket och ut över LuleÀlvens is.
Det Ă€r RIB:arna, de beredskapsanstĂ€llda inom rĂ€ddningstjĂ€nsten, i Harads som har kvĂ€llsövning nedanför bron till BodtrĂ€skfors. Det Ă€r tre olika portabla pumpanlĂ€ggningar som ska utprovas avseende funktion och handhavande. Ăvningen leds av styrkebefĂ€let pĂ„ Harads brandstation.
En av de fyra övningsdeltagarna Ă€r Lina Enberg frĂ„n Ăvre SvartlĂ„. Till vardags jobbar hon pĂ„ Tankeborgens fria förskola, men en vecka i mĂ„naden Ă€r hon beredd att rycka ut som en del av rĂ€ddningstjĂ€nsten i Harads.
KÀnns viktigt att hjÀlpa mÀnniskor Att jobba med och hjÀlpa mÀnniskor har alltid kÀnts viktigt för Lina.
â Jag hade först ingen direkt tanke pĂ„ att bli RIB:are, utan tĂ€nkte mer runt ambulanssjukvĂ„rdare, polis eller sjuksköterska. Men sĂ„ sĂ„g jag en annons pĂ„ Facebook och skickade in en ansökan. Sedan gick det fort. Bara
nÄgra dagar senare fick jag göra lÀkarundersökningen och fystestet och sedan grundutbildningen direkt pÄ det. Det var vÀldigt spontant, men samtidigt kÀndes det sjÀlvklart. Att vara RIB:are Àr ju pÄ ett sÀtt en blandning av allt jag tÀnkt, sÀger Lina och skrattar.
FamiljÀr sammanhÄllning
Efter grundutbildningen i oktober 2021 sÄ gick hon och en kvinnlig kollega rökdykarutbildningen i LuleÄ i december samma Är.
â Det var vĂ€ldigt roligt, sĂ€ger Lina och skiner upp i ett brett leende. Otroligt lĂ€rorikt och sĂ„ hĂ€ftigt! Mycket teori ocksĂ„ förstĂ„s, men viktigt att fĂ„ prova pĂ„ praktiskt och kĂ€nna pĂ„ utrustningen och alla moment.
Att vara RIB:are Àr givande pÄ mÄnga sÀtt, bÄde att kunna hjÀlpa andra mÀnniskor och den familjÀra sammanhÄllning som finns i gruppen, och Lina vill absolut uppmuntra andra att söka till rÀddningstjÀnsten som beredskapsanstÀlld.
â Det Ă€r bara att söka, tycker jag, vi stĂ€ller upp för varandra har kul tillsammans och man kĂ€nner sig verkÂ
ligen jĂ€ttevĂ€lkommen. Och vi vill och behöver verkligen bli fler â bĂ„de tjejer och killar. Vi Ă€r tre tjejer i Harads, men skulle det vara roligt om vi var flera.
"Det brinner, det brinner"
Att kombinera arbete med jourberedskap brukar inte vara nÄgra problem. Arbetsgivarna pÄ orten förstÄr oftast vilken betydelse och viktig uppgift som RIB:arna har. Lina, till exempel, kan inte vara sjÀlv med förskolebarnen den veckan hon har jour. Och barnen tycker det Àr imponerande att Lina ocksÄ Àr brandman.
â Min personsökare Ă€r givetvis jĂ€ttespĂ€nnande, men alla barn vet att man inte fĂ„r röra den. Sedan kommer det provlarm pĂ„ sökaren varje dag pĂ„ lunchen kvart i elva och dĂ„ skriker de: âLina, det brinner, det brinnerâ fast de vet att det bara Ă€r ett test, sĂ€ger Lina och skrattar.
RÀddningstjÀnsten Àr i huvudsak ett kommunalt ansvar, förutom nÄgra mindre, specialiserade delar som ligger under statligt ansvarsomrÄde. Det finns ungefÀr 16 000 heltidsanstÀllda och beredskapsanstÀllda inom den kommunala rÀddningstjÀnsten i Sverige. Av dem Àr runt tvÄ tredjedelar, det vill sÀga 11 000 rÀddningspersonal i beredskap, RIB.
sen av olyckor och brĂ€nder Ă€r högre och tillbuden oftast Ă€r mer komplex, sĂ„ försöker man förlĂ€gga RIBÂstationerna sĂ„ de tĂ€cker upp mer av kommunens yta. I Boden finns tvĂ„ RIBÂstationer, en i Harads och en i Bodens centralort.
Ger bra tÀckning och snabba insatser
â Vi har fem RIB:are i Harads och fem i centralorten som samverkar med vĂ„ra fem heltidsanstĂ€llda brandmĂ€n. Det ger oss en mycket bra tĂ€ckning med snabba insatser. RIB:arna rekryteras frĂ„n nĂ€romrĂ„det till sin station, sĂ„ de har ocksĂ„ god lokalkĂ€nnedom och kan vara snabbt pĂ„ plats. Det tar exempelvis cirka 40 minuter för rĂ€ddningstjĂ€nsten i Boden att vara pĂ„ plats i Harads, medan vĂ„ra beredskapsanstĂ€llda dĂ€r kan sitta i brandbilarna och var pĂ„ vĂ€g inom fem minuter.
För att jobba som rĂ€ddningspersonal i beredskap mĂ„ste man vara fullt frisk och vara i god fysisk form, men det finns mĂ„nga myter om superfysik och âstora, starka brandmĂ€nâ menar Magnus Nilsson.
â Vi söker helt vanliga mĂ€nniskor som vill göra skillnad. Allt som krĂ€vs Ă€r att man bor och arbetar pĂ„ orten, att man har bilkörkort och klarar ett grundlĂ€ggande fystest och arbetsprov. Och Ă€r man intresserad Ă€r man alltid vĂ€lkommen att besöka oss pĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nsten, vara med pĂ„ nĂ„gon av vĂ„ra övningar eller komma till nĂ„gon av vĂ„ra prova pĂ„Âdagar.
GĂ„ utbildningarna för att bli RIB:are Som RIB:are har du ett vanligt jobb med betald beredskapsjour sju dagar var tredje vecka, plus eventuellt utryckningstillĂ€gg. Det som krĂ€vs för att bli RIB:are Ă€r att man gĂ„r en avlönad grundutbildning pĂ„ 16 timmar och en kompletterande rökdykarutbilning pĂ„ 56 timmar. NĂ€r man fĂ„tt mer erfarenhet fĂ„r man gĂ„ en tre plus tre veckor lĂ„ng grundutbildning för rĂ€ddningspersonal i beredskap, GRIB. Ăr du intresserad och vill veta mer, gĂ„ in pĂ„ blideltidsbrandman.nu
Att vara RIB:are Àr givande pÄ mÄnga sÀtt, bÄde att kunna hjÀlpa andra mÀnniskor och den familjÀra sammanhÄllning som finns i gruppen, berÀttar Lina.I Bodens kommun behöver vi fler som arbetar som rÀddningspersonal i beredskap (RIB). HÀr Àr grundförutsÀttningarna för dig som vill söka:
âą Ăver 18 Ă„r
âą Frisk
âą God kondition
âą Simkunnig
⹠Ej mörk- eller höjdrÀdd
âą Gilla lagarbete
⹠StresstÄlig
⹠Körkort
⹠Bostad och arbetsplats med möjlighet att ta sig till brandstationen inom 5-7 minuter
⹠GodkÀnnande frÄn huvudarbetsgivare
Vid intresse: VÀlkommen att besöka rÀddningstjÀnsten i Boden. Var med pÄ övningar eller kom pÄ prova pÄ-dagar. Vill du veta mer om rÀddningspersonal i beredskap gÄ in pÄ: blideltidsbrandman.nu
Varje Är levererar Bodens Energis kraftvÀrmeverk cirka 380 000 000 kWh fjÀrrvÀrme och 64 000 000 kWh elström till kommunens invÄnare. Snart pÄbörjas det viktiga arbetet med att kontrollera och reparera pannorna i kraftvÀrmeverket.
En utmaning i revisionsarbetet Àr att hantera de oförutsedda skadorna som kan dyka upp vid besiktningar och dess konsekvenser.
I maj varje Är stÀnger Bodens Energi i omgÄngar ner pannorna i kraftvÀrmeverket. Anledningen stavas revision, en Ärlig process dÀr vi kontrollerar, besiktigar och reparerar vÄra pannor.
â Att brĂ€nna avfall innebĂ€r ett stort slitage pĂ„ pannorna. En gĂ„ng per Ă„r ser vi över saker som korrosion och erosionsskador pĂ„ tryckkĂ€rl. Murverket i pannorna kontrolleras samt att kringutrustningar som rökgas och vattenreningar Ă€r i gott skick, sĂ€ger Jonas Gunnarstedt som samordnar revisionen pĂ„ Bodens energi.
Det Àr vÀrmeverkets tvÄ avfallseldande kraftvÀrmepannor som ska stoppas och undersökas, ett arbete som pÄgÄr frÄn första maj till en bit in pÄ hösten. Att revisionen görs just under den perioden beror pÄ att vÀrmebehovet Àr som lÀgst just dÄ.
â DĂ„ kan vi stoppa pannorna en i taget och göra reparationer utan att störa driften, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Revisionen Ă€r viktig för att sĂ€kerstĂ€lla att anlĂ€ggningen Ă€r i gott skick inför nĂ€sta sĂ€song. Vi har Ă€ven krav frĂ„n myndigheter att vi ska göra vissa driftprover och interna undersökningar pĂ„ tryckkĂ€rlen.
Regelbundna kontroller och reparationer
Att genom regelbundna kontroller och reparationer hÄlla anlÀggningen i gott skick Àr Àven viktigt för att klara de miljökrav som stÀlls pÄ kraftvÀrmeverket. LivslÀngden pÄ en panna Àr olika frÄn fall till fall, förklarar Jonas.
â Olika delar slits olika fort och vi byter kontinuerligt ut delar av pannorna för att hĂ„lla dem i gott skick. Med rĂ€tt underhĂ„ll hĂ„ller de sĂ„ lĂ€nge vi vill.
â Vissa saker ser vi inte förrĂ€n vi har stoppat anlĂ€ggningen, gjort rent och undersökt. Det gör att det kan dyka upp saker som vi inte förutsett men som mĂ„ste Ă„tgĂ€rdas, och ibland tar det lĂ€ngre tid Ă€n vad vi först trott. Samtidigt vill vi inte rubba tidsplanen.
God planering och bra kommunikation
Arbetet med pannorna strÀcker sig under flera mÄnader och involverar inte bara anstÀllda pÄ Bodens Energi utan Àven externa underentreprenörer. Det medför logistiska utmaningar som stÀller krav pÄ god planering.
â Det Ă€r mĂ„nga firmor som Ă€r hĂ€r och jobbar samtidigt pĂ„ olika delar. Det gĂ€ller att fĂ„ till logistiken sĂ„ att folk inte jobbar pĂ„ varandra eller skadas. Det krĂ€ver god planering och bra kommunikation med entreprenörer och de som gör besiktningen. Jag pĂ„börjar planeringen av nĂ€sta Ă„rs revision frĂ„n den dagen Ă„rets revision Ă€r klar, sĂ€ger Jonas.
Under revisionsperioden inleds varje arbetsdag med ett samordningsmöte dÀr de gÄr igenom vad som ska göras under dagen och vilka potentiella risker som finns.
â Vi har egentligen alla tĂ€nkbara risker. Det Ă€r till exempel tunga lyft, jobb frĂ„n hög höjd och skadliga Ă€mnen som man kan komma i kontakt med. Vi gör kontinuerliga riskbedömningar och stĂ€ller krav pĂ„ att underentreprenörerna har rĂ€tt sĂ€kerhetsutrustning.
Kunder pÄverka ej av avstÀgningen NÀr revisionsarbetet Àr klart görs en besiktning av pannorna och kringutrustningen och Jonas fÄr en rapport om vad som har gjorts och vad som kan behöva repareras framÄt. Den rapporten ligger till grund för mycket av underhÄllsarbetet som görs inte bara under revisionsperioden utan under hela Äret.
â Vi gör klassiskt förebyggande underhĂ„ll dĂ€r kringutrustning som pumpar och flĂ€ktar smörjs och kontrolleras vid bestĂ€mda tidsintervaller.
Men det stora arbetet till trots behöver man som kund inte vara orolig för att pÄverkas av avstÀngningen.
â De kommer inte att mĂ€rka nĂ„got utan kommer ha varmvatten som vanligt, sĂ€ger Jonas.
En kul och hÀrlig Bodensommar med massor av kultur, idrott och arrangemang runt om i kommunen, för bodensare, hemestrare och semestrare. Alla upplevelser samlade pÄ ett stÀlle.
för alla Äldrar hela kommunen hela sommaren
#DET SMARTA GRĂNA / MAJ
Boden Industrial Park Àr ett 550 hektar detaljplanerat omrÄde avsatt för elintensiva industrietableringar. HÀr förbereder H2 Green Steel byggandet av ett vÀtgasdrivet stÄlverk för produktion av grönt stÄl. Det första i Europa pÄ över 50 Är och det första i sitt slag vid den planerade starten 2025. En berÀknad investering pÄ cirka 50 miljarder SEK.
10 HEKTAR SOLCELLSPARK
Bodens kommun har beviljat Lilium energi ett markarrendeavtal pÄ utvecklingsomrÄdet Boden Plug&Play. Syftet Àr att uppföra en solcellspark pÄ drygt 10 hektar som kommer att bli en av Sveriges större i sitt slag. AnlÀggningen förvÀntas generera fossilfri energi i minst 25 Är med en total installerad effekt upp till cirka 10 MW
10 000 m2 VĂXTHUS
MELLAN 2 ĂLVDALAR
HÀr har den internationella lyxklassificeringen i form av stjÀrnor bytts mot lyxen av unika koncept och stjÀrnor pÄ himlen. I vÄra tvÄ livskraftiga Àlvdalar berikas upplevelser i norrsken och midnattssol med designhotell och ett pÀrlband av innovativa smÄ hÄllbara besöksnÀringsföretag med hög internationell mognad och ett vÀrdskap i vÀrldsklass.
Changemaker Educations fick i januari klartecken för Ànnu en YH-utbildning; Futuregames Animator and VFX Artist. Den kommer att bedrivas av det egna varumÀrket Futuregames pÄ Boden Game Camp. Den svenska dataspelsindustrin omsatte 2021, 37 miljarder SEK
I Boden har vi nÀra till det som Àr viktigt i livet. Oavsett om du vill bo stadsnÀra eller pÄ landsbygden. De nÀrmaste Ären ska det byggas 3200 nya bostÀder. Just nu pÄgÄr nÀrmare 50 olika bostadsprojekt, bÄde centralt och pÄ landsbygd.
Vi blickar upp mot stjÀrnorna eller Ätminstone rymden. Det amerikanska företaget Assured Communications har precis byggt sin första satellitmottagare i Boden och fler planeras dÄ samarbetet med kommun och lokala leverantörer har gjort etableringen enkel och snabb.
Boden ligger i hjÀrtat av en extremt etableringsintensiv region och Àr en viktig del av den gröna globala samhÀllsomstÀllningen. HÀr sker 20 Ärs samhÀllsutveckling pÄ 5 Är och i norra Sverige satsas 1070 miljarder pÄ den gröna nyindustrialiseringen. VÄr region, vÄra resurser och vÄr kompetens uppfattas nu som en tillgÄng och Àr en utgÄngspunkt för skapandet av morgondagens hÄllbara samhÀlle / bodenxt.se