Boden Bild Nr 1 2023

Möt Khalida Nazarova:

FRÅN KRIGETS UKRAINA

TILL ETT KLASSRUM I SÄVAST

Winternet bygger framtidens hälsa. SID 16

RIB:are i Harads: Lina är en lokal skyddsängel. SID 38

Områdesutveckling: Erikslund, Fagernäs, Norra Svartbyn. SID 32

NU HAR VI GÅTT IN I DEN STORA SAMHÄLLSOMVANDLINGEN

När dessa rader landar i din brevlåda är det förhoppningsvis en solig och varm vårdag med spirande försommargrönska. I skrivande stund ligger dock snötäcket fortfarande djupt på markerna i vår fina kommun. Just nu går vi i väntans tider, i väntan på de miljötillstånd och prövningar som återstår innan bygget av det nya stålverket får ett slutgiltigt klartecken.

Trots att det är en fråga om väntan har inte den samhällsomvandling som vi befinner oss i tagit någon paus. Den dagen när tillstånden kommer måste en hel del saker finnas på plats. Redan förra sommaren startade H2 Green Steel markarbeten ute på den enorma ytan på Boden Industrial Park i Norra Svartbyn där stålverket ska byggas. Kommunen har stora planprogram för bostadsbyggandet som har kommit igång. Nya skolor och förskolor byggs. Varje vecka anländer nya medarbetare till stålverksbygget, en del kommer att rekryteras från andra länder och då ska vi kunna erbjuda deras barn en god utbildning på engelska. Det är en väntan som karakteriseras av intensiv verksamhet.

Den samhällsomvandling som vi är inne i kommer att förändra vår fantastiska kommun på många sätt. Den för med sig många nya jobb, inflyttning och ekonomisk aktivitet.

Den sätter oss på kartan, även internationellt, eftersom det som sker här är en väldigt viktig del i den gröna industriella revolutionen. Tempot är högt, nivån av aktiviteter har ökat märkbart och kommer att öka ytterligare när tusentals fler byggarbetare ska resa stålverket. Det kommer att hända mycket och det kommer att ske en del förändringar när hela kommunen ska växa snabbare än den har gjort på 100 år.

Tankarna går till Karin Boye och hennes dikt om hur det gör ont när knoppar brister. Det är en dikt som beskriver hur vi kan tveka inför förändring samtidigt som vi dras mot den. Det är mänskligt att känna viss oro inför det okända. Samtidigt är hela vår existens en fråga om förändring. Förändringen sker, frågan är bara vem och vilka som påverkar och driver den. Nu har vi en möjlighet att tillsammans styra förändringen inte bara i vår egen kommun, utan även påverka utvecklingen i en större skala. Och även om det kan kännas speciellt att vara inne i vår stora samhällsomvandling är jag övertygad om att vi inom kort kommer att känna som Boyes droppar i diktens sista strof: vi glömmer att vi ängslades för färden och vilar i den tillit som har skapat världen. Samhällsomvandlingen är mödan värd när vi bygger hela kommunen stark för kommande generationer bodensare.

INNEHÅLL

IN VÅRA KANALER

Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad.

instagram.com/bodenskommun

facebook.com/bodenskommun

youtube.com/bodenskommun

När den här QR-koden dyker upp finns det även filmat material kopplat till reportaget. QR-koden är länkad till webben där du kan ta del av några av alla kortfilmer vi producerat.

Beroende på fabrikat på din telefon kan du antingen scanna in den direkt via kameran eller via en app du gratis laddar ned.

04 Bättre elnät i Boden

05 Uttökade öppettider på ÅVC

06 Bodensarna allt tryggare

07 Frida hjälper dig att starta företag

08 Dubbel vinst i integrationsprojekt

10 Komet gör dig till en bättre förälder

11 Miljöarbetet tar tydligare plats i kommunens strategi

12 En lektion som räddar liv

14 Arbetsmodell för ökad trygghet

16 Winternet satsar på ett friskare Boden – om sanningen ska fram

18 International School of Boden ökar attraktiviteten

19 En miljö för social hållbarhet

21 Care-HERO Boden – projekt som gett fantastiskt resultat

22 Från krigets Ukraina till ett klassrum i Sävast

24 Insatser för kompetensförsörjning

25 Nu ska Lupinen bort för gott

26 Vad finns i bodensarnas sopor?

28 Boden Game Camp – ett community för alla

30 Boden Plug & Play

32 Områdesutveckling: Det goda livet

35 Åtgärdsarbete i Bodensjöarna

36 3000 nya bostäder – Boden är hett!

38 Lina är en lokal skyddsängel

42 Revision av Bodens kraftvärmepannor

Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.

Redaktör/Grafisk formgivning: Sandra Sohlman

Ansvarig utgivare: Jens Andersson

Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden

E-post: komm@boden.se

Upplaga: 15 500 exemplar.

Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak

Omslagsfoto: Mats Engfors/Fotographic

Foto: Mats Engfors/Fotographic, Bodens komun

Text: Axel Berger/Formsmedjan, Bodens kommun

SPANA

SÅ BYGGS ETT BÄTTRE ELNÄT I BODEN

Planering på både lång och kort sikt, systematiskt och löpande underhållsarbete och ny teknik är grundbultarna i Bodens Energis arbete med att förbättra och modernisera elnätet i Boden. Maria Berglund, elnätchef på Bodens Energi, berättar mer om nuläget, framtiden och hur utmaningar tacklas.

Bodens Energi jobbar med en tioårsplan som ligger till grund för det strategiska arbetet med elnätet. Den bryts sedan ner i en treårsplan och ettårsplan.

– Det kan finns olika anledningar till att man behöver bygga om elnätet, det beror inte bara strömavbrott utan kan även handla om säkerhetsaspekter eller externa projekt. Det är ett ständigt pågående arbete som vi gör för att se om vi behöver prioritera något projekt och vad vi i så fall kan skjuta upp i stället, säger Maria Berglund

Hur görs den prioriteringen?

– Det är ett löpande arbete med svåra avvägningar där vi följer upp data och gör en bedömning om vi behöver göra några omprioriteringar. I områden där det är väldigt glest med kunder försöker vi använda andra tekniklösningar för att begränsa strömavbrotten, till exempel genom att fjärrstyra elnätet mer. Det innebär att vi sätter upp fjärrstyrda apparater i elnätet som förkortar avbrottstiden. Under 2023 testar vi även en för oss helt ny teknik för nätövervakning för att betydligt snabbare kunna detektera felen och därmed förkorta avbrottstiden. Det tekniken förkortar felsökningen med flera timmar och nu testar vi den i ett område med långa sträckor elnät.

Innovationssatsningar i Boden

Just nu händer det mycket i hela Norrbotten med stora satsningar på forskning och innovation, inte minst inom den gröna industrin. I Boden görs det spännande investeringar och företagsetableringar, något som i allra högsta grad påverkar elnätet.

Med drygt 16 700 nätanslutningar och ett elnät som sträcker sig över 227 mil tar de på Bodens Energi arbetet med elnätet på högsta allvar. De jobbar löpande och systematiskt med att förbättra elnätet i Boden och säkra elleveransen till kunderna. Maria Berglund, elnätchef på Bodens Energi, berättar att den främsta utmaningen är att det finns för många områden som drabbas av återkommande och för långa strömavbrott.

– Det är flera delar av ytterområdena i Boden som har för många strömavbrott. Det beror framför allt på att det är gamla elnät som behöver bytas ut till nyare, modernare material i stolpar, linor och kabel. Där försöker vi göra en prioritering och bedömning om var våra investeringar gör mest nytta utifrån det som drabbar kunderna. Vi har ökat takten markant i det arbetet och har under de senaste åren både utökat vår investeringsbudget och anställt mer personal, säger hon.

– Vi har en nära samverkan med de nya aktörerna och det fungerar väldigt bra. Vi ser jättepositivt på de satsningar som görs i området och kommer att kunna utföra projekt tillsammans med andra, som också gör att vi kan sänka kostnaderna för investeringarna. Vi kommer till exempel att kunna samförlägga, det innebär att vi lägger ner elnät samtidigt som andra aktörer skapar en ny vatten­ och avloppsinfrastruktur. En annan positiv följd är att det kommer bli fler medborgare i Boden. Då kommer vi att behöva bygga nya elnät i de områdena.

Grön samhällsomställning och framtides elnät Omställningen till en grönare industri och den ökade elektrifieringen av samhället är också något som kommer att öppna upp för både spännande möjligheter och utmaningar i framtiden, menar Maria.

– Det kommer många nya energilösningar som har sin grund i elektrifieringen och klimatomställningen. Till exempel solceller, laddinfrastruktur och batterilösningar för lagring av el. Det kommer att innebära att vi behöver vara redo för att kunna lösa de nya behov som uppstår i samhället och de krav det medför på elnätet, och det tycker jag att vi är.

Maria Berglund, elnätchef på Bodens Energi, är redo att möta framtidens krav på elnätet.

Foto: Mats Engfors

GRÖNT KORT GER DIG UTTÖKADE ÖPPETTIDER PÅ BRÄNNKLÄPPENS ÅVC

Bodens kommun har infört utökade öppettider med självservice på Brännkläppens återvinningscentral (ÅVC). Det innebär att bodensarna nu kan sortera och lämna återbruk och avfall klockan 06:00-22:00 måndag till lördag.

De nya utökade öppettiderna på Brännkläppens återvinningscentral innebär att det blir enklare för bodensarna att göra sig av med sitt avfall – på en tid som passar dem. Bodens kommun har testat konceptet på kommunens anställda som haft möjlighet att ta grönt kort för självservice sedan i höstas.

– På det stora hela har det fungerat bra, säger Rickard Widman, produktionsledare på ÅVC, Bodens kommun.

Besökarna har lämnat in värdefulla synpunkter som bland annat lett till förbättrad belysning. För att undvika felsortering och slarv kameraövervakas hela området.

Mindre stress och mindre miljöpåverkan

Två som testat är Annika Kling och Markus Jornevald.

– Allt fungerade perfekt, så smidigt! Toppentjänst! Inget köande, ingen stress och mindre miljöpåverkan från köande bilar. Det är också mindre risk för felsortering när man inte behöver ha bråttom och hinner tänka efter och läsa instruktioner, säger Annika Kling.

– Det är fantastiskt bra med bemanningsfritt. Jag hade grejer som behövde köras till ÅVC just i dag och hade inte kunnat göra det förrän till veckan annars. Det fungerade väldigt smidigt överlag. QR­läsaren funkade

jättebra och det var inga problem inne på anläggningen, säger Markus Jornevald.

Återvinningscentralen tar emot saker för återbruk samt de flesta typer av avfall. Där lämnar du avfall som inte får eller kan kastas i kärl för brännbart eller matavfall. Du kan till exempel lämna trä, trädgårdsavfall, metallskrot, cellplast, jord, betong, tegel, papper och förpackningar av plast, glas och metall. Det sorterade avfallet skickas sedan vidare för återanvändning, energi­ utvinning, återvinning eller destruktion.

Ansök om grönt kort Återvinningscentralen kommer även fortsättningsvis att vara bemannad under ordinarie öppettider. Då kan bodensarna få hjälp med sortering som vanligt.

Läs mer och ansök om grönt kort på boden.se.

FAKTA: SJÄLVSERVICE VID ÅVC

1. Öppet 06:00-22:00 måndag–lördag

2. Ansök om behörighet i e-tjänst

3. Gå en utbildning online

4. Scanna din legitimation vid infart

5. Lämna till återbruk i första hand

6. Sortera avfallet noggrant, området kameraövervakas

Nu kan bodensarna göra sig av med avfall på en tid som passar dem.

Text & Foto: Bodens kommun

BODENSARNA ALLT TRYGGARE

Resultatet från SCB:s årliga medborgarundersökning har kommit och kommunledningen i Boden gör tummen upp.

– Bodensarna uppger själva att de känner sig tryggare. Det gläder oss, eftersom trygghet är ett av våra prioriterade områden och Bodens kommun ska vara en trygg plats för alla, säger kommunstyrelsens ordförande Claes Nordmark.

Tydlig förbättring Varje år deltar Bodens kommun i Statistiska centralbyråns (SCB) Medborgarundersökning. Där får 1200 utvalda bodensare möjlighet att lämna synpunkter på hur kommunen är att leva i och hur olika verksamheter fungerar. På området trygghet syns nu en tydlig förbättring jämfört med föregående år.

– På hela 19 av 22 områden har bodensarna själva svarat att de känner sig tryggare. Det är både glädjande och viktigt och vi ska arbeta vidare för att den positiva utvecklingen fortsätter, säger Claes Nordmark.

Tog fram trygghetsplan För några år sedan var signalerna annorlunda. Efter några år med ständigt förbättrade trygghetssiffror inträffade några uppmärksammade brott och det märktes tydligt i statistiken.

– Bodensarna reagerade givetvis starkt på det som hände. Det spred sig en osäkerhet och det var en av orsakerna till att kommunen tog fram den trygghetsplan som snart ska utvärderas och revideras för kommande år. Vi kommer att fortsätta med det strukturerade trygghetsarbetet på bred front då det berör hela samhället, säger Claes Nordmark.

Johan Lund, ordförande för arbetsmarknads­ och utbildningsnämnden och tjänstledig från jobbet som polis, vill trycka på det långsiktiga i arbetet.

– Att ha en känsla av trygghet bland bodensarna och en vilja till ökad tolerans är viktigt för att bygga positiva spiraler. Det går åt rätt håll nu och då är det viktigt att vi fortsätter bygga vidare på det som påbörjats, säger Johan Lund

Ny lag från 1 juli

– Från den 1 juli kommer en ny lag som reglerar kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet. Vi ligger bra till i det arbetet och ska fortsätta ha en hög ambition för att bodensarna ska känna sig trygga, säger Johan Lund.

LÄS MER!

Om kommunens arbete för ökad trygghet på sid. 14

Resultatet från SCB:s årliga medborgarundersökning visar en tydlig förbättring kring trygghet i Bodens kommun.

Text: Bodens kommun

Foto: Mats Engfors

HON HJÄLPER DIG ATT STARTA FÖRETAG

Funderar du på att starta företag eller har du kanske precis dragit i gång? Genom Bodens kommuns samarbete med NyföretagarCentrum Nord kan du få kostnadsfri rådgivning av affärsrådgivaren Frida Ekeström.

NyföretagarCentrum Nord har verkat i Norrbotten sedan 2015 och stöttar och inspirerar personer som vill starta eget. I början av året etablerade organisationen sin verksamhet i Boden.

Som nyföretagare erbjuds du kunskap och verktyg för att få en bra företagsstart och utveckling. Detta sker genom kostnadsfri rådgivning och utbildning i affärsplanering, finansiering, kommunikation, försäkringsfrågor, avtal, sälj, ekonomi med mera. Satsningen i Boden sker i nära samarbete med Bodens kommun och Boden Business Park.

Bra start på företagande

Frida Ekeström är NyföretagarCentrum Nords affärsrådgivare i Boden.

– Det är verkligen roligt och inspirerande att få träffa våra nya företagare i Boden. Det finns så mycket energi

och vilja att utvecklas, vilket är en bra start på företagande, säger hon.

För ett växande näringsliv

Michaela Strömberg är näringslivsutvecklare på Boden Business Park med fokus på företagsutveckling.

– Utvecklandet av nya företag är väldigt viktigt för ett starkt och växande näringsliv där vi dessutom möter helt nya affärsidéer i takt med samhällsomställningen, säger hon.

Organisationen stöttar även nyföretagaren genom mentorskap och affärsnätverk. Sedan 2018 är NyföretagarCentrum Nord drivande i affärsnätverket Aurora Network som under våren startade i Boden. Nätverket finns sedan tidigare etablerat i Haparanda, Pajala och Övertorneå.

Strategiskt viktig satsning Aurora Network är en strategiskt viktig satsning som genomförs i samverkan med Sparbanken Nord, Almi Nord och respektive kommun inom ramen för näringslivsstimulerande insatser. Inom nätverket genomförs företagsbesök och seminarier med fokus på affärsutveckling.

Lokala och regionala kostnadsfria nätverksträffar arrangeras som välkomnar blivande, nya och etablerade företagare som är kvinnor.

Frida Ekeström är NyföretagarCentrum Nords affärsrådgivare i Boden.

Text: Linda Hammarström/Boden Business Park

Foto: Mats Engfors

Alla som vill delta på en Ayewoo-träff ska känna sig välkomna att komma och öva på vardagssvenska och få den sociala kontakten i mötet.

Ayewoo är ett projekt där äldre och nyanlända möts för att samtala och umgås. Genom projektet tas de äldres kunskap och erfarenheter till vara och nyanlända får öva svenska.

På alla hjärtans dag blev det många fina samtal, skratt och trevliga möten när projektet anordnade träff på trygghetsboendet Åcenter.

Thure Johansson och Marianne Bergman under en av vårens Ayewoo-träffar. "Det är roligt att vara här för jag känner mig värdefull", berättar Thure.

Mirella Lind startade Ayewoo: ”Jag fick idén under ett samtal med min pappa. Han kände att folk inte längre tog honom på allvar sen han blivit äldre.”

DUBBEL VINST I INTEGRATIONSPROJEKT

När Mirella Linds pappa gick i pension kände han sig överflödig och uträknad. Hade man som äldre inte något att bidra med längre? Det blev det spirande fröet till integrationsprojektet Ayewoo, som nu blommat ut och skapar utvecklande möten mellan nyanlända och pensionärer.

Från det att Mirella börjat fundera på hur våra äldre kunde få känna sig behövda och värdefulla, så gick det några år. Sedan började hon arbeta på JobbCenter med att söka pengar från Länsstyrelsen för integrationsprojekt. Och då kom idén om att göra det möjligt för asylsökanden och nyanlända att få träffa äldre medborgare i Bodens kommun.

– Jag tänkte på min pappas ord och kände att våra äldre har ju massor av kunskaper, erfarenheter och historier att berätta. De resurserna måste vi ta tillvara på! Att låta de nyanlända få träffa våra äldre blir en utmärkt möjlighet för dem att avspänt och i all enkelhet få sitta ner och lyssna på och prata svenska.

Alla är välkomna

Mirella menar att vi i Sverige har en lite annan bild av våra äldre än man har i andra länder.

I andra länder är det mer vanligt med generationsboenden och att man tar hand om sina gamla inom familjen. Så att låta nyanlända få se hur våra äldre lever i Sverige och träffa dem, skulle ge möjlighet till utvecklande samtal och fina erfarenheter.

– Tanken är också att det ska vara enkel vardagssvenska, utan specifika förkunskaper, utbildningsmål eller krav. Alla som vill ska känna sig välkomna att komma och öva och få den sociala kontakten i mötet.

Många är också jätteintresserade av att jobba inom äldreomsorgen, och då får de möjlighet att träffa äldre människor och känna på redan nu.

Äkta glädje i mötet

Projektet, som genomförs med Folkuniversitetet som utförare och samordnare, har varit en succé från båda håll. De äldre har längtat efter umgänge och sysselsättning efter pandemins restriktioner, och de nyanlända får umgås och språkträna i en varm och otvungen miljö.

– På alla hjärtans dag var det många fina samtal och även spontansång, då de nyanlända började sjunga för de äldre. Jag upplever att det finns en äkta glädje från båda håll att få mötas, bli sedd och lyssnad på, säger Mirella Lind, och fortsätter:

– Vi har ett otroligt bra samarbete med kamratföreningen Björken samt aktivitetssamordnarna på äldreboendet Åcenter som sett till att de äldre kommer till våra träffar. En herre hade sagt att han i det här sammanhanget kände sig betydelsefull, vilket är så otroligt fint tycker jag.

Lilian Forsman och Rashid Skialeh Mulera samtalar under en av vårens Ayewoo-träffar. "Det är bra att få prata svenska, alla är vänliga och jag känner att de lyssnar på mig", säger Rashid. "Det känns meningsfullt, när vi inte förstår varandra så gestikulerar vi", berättar Lilian.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

KOMET GÖR DIG TILL EN BÄTTRE FÖRÄLDER

Föräldrakomet är en KBT-baserad föräldrastödsutbildning med syfte att ge föräldrar bättre kunskaper och verktyg för att hantera konflikter med sina barn. Utbildningen, som bygger på forskning på Karolinska institutet, har funnits sedan 2002 och sker idag rikstäckande i kommunal regi.

Komet står för kommunikationsmetod, och finns både som Föräldrakomet, vilken riktar sig till föräldrar med barn mellan tre och elva år. För äldre barn mellan tolv till arton år finns en liknande utbildning som kallas Tonårskomet.

– Det är inte så att det är en viss typ av föräldrar som kommer hit, utan det här är en utbildning för alla som fastnat i tjat, gnat och konflikter med sina barn, påpekar Anna Karin Eliasson Isaksson.

– Det är inte heller någon raketforskning vi håller på med, fyller Maria Bergstrand i. Man kan göra liknelsen med en massa erfarenhet och klokskap som stoppats ner i en påse med praktiska verktyg. Det stöd och den gemenskap som föräldrarna möter i gruppen är också oerhört värdefull, där man kan se att man inte är ensam och slippa känna sig som en dålig förälder.

Skapa relationer inte konflikter

Kometen bygger på att hjälpa föräldrar att skapa positiv tid med sina barn, en gemensam stund där man ger barnet full uppmärksamhet. En självklarhet om man tänker efter, menar Jan Dahl.

– Kan man inte ta sig tid med sina barn kan man inte heller bygga upp en relation med dem. Det är själva grunden i föräldrakomet. Och i dagens stressade samhälle är det faktiskt så att många föräldrar missar det här. Som förälder behöver man kvalitetstid med sina barn för att lära känna dem. När barnen är små, så är det ofta enklare med ja, nej, inte röra och så. Men i takt med att barnet växer ökar komplexiteten och kravet på hur vi kommunicerar. Vi måste kunna prata med barnen på ett sätt som inte är destruktivt. Att kometutbildningarna fungerar visar statistiken. På riksnivå upplever 97 procent av deltagarna att de

fått hjälp och bättre relation till sina barn. Och allt handlar om att göra rätt saker i rätt ordning och även låta det ta tid. Förändring tar tid och engagemang om det ska bli varaktigt.

Skapa tid tillsammans

– Man kan säga att kometen består av flera delar. I grunden handlar det om att skapa tid tillsammans, som leder till positiv kommunikation, som i sin tur gör det lättare att hantera problem och sist men inte minst – att man slår fast vilka regler som ska gälla. För regler måste man ha i en familj. Och de stegen måste självklart genomföras i rätt ordning. Det är som att bygga ett hus, man kan inte lägga taket förrän golv och väggar är på plats, slår Jan Dahl fast.

Är du som förälder intresserad av att gå Föräldraeller Tonårskomet? Då är du varmt välkommen att höra av dig på: komet@boden.se. För mer information besök boden.se

Maria Bergstrand, Anna Karin Eliasson Isaksson och Jan Dahl gruppleder de KBT-baserade föräldrastödsutbildningarna Föräldrakomet och Tonårskomet.

Vid varje Föräldrakomet får föräldrarna lära sig en ny färdighet som man sedan får öva sig på hemma under veckan. Illustrationerna är en del av utbildningen som sker i grupp med andra föräldrar och tillsammans med gruppledare.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

MILJÖARBETET TAR TYDLIGARE PLATS I KOMMUNENS STRATEGI

Med den gröna omställning som drivkraft och ett Boden som växer har klimat- och miljöfrågorna blivit allt mer synliga och viktiga i kommunens strategiska arbete. Sedan slutet av november 2022 har också resurserna utökats med det dubbla, till två miljöstrategtjänster.

med i den övergripande planeringen för kommunens utveckling.

Det strategiska miljöarbetet inom kommunen är omfattande och utgår i stort från områdena klimat och miljö, energi samt förorenade områden och vatten. För en miljöstrateg i en mindre kommun är arbetsuppgifterna varierande och omfattar både strategiskt och planeringsmässigt arbete med mål och måluppföljningar, men kan även innebära operativt arbete ute på fält med till exempel provtagningar.

– Med ökade resurser kan arbetet delas upp och utföras mer effektivt och fokuserat, samtidigt som vi kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper, säger miljöstrategen Sara Chlot.

Fungerar som experstöd Som Bodens kommuns miljöstrateger fungerar Sara och hennes kollega Emilia Björkemyr som expertstöd i kommunens olika utredningar och planprocesser, samt är

– Vi är med och processleder och samordnar kommunens olika verksamheter ur ett miljöperspektiv, men det är verksamheterna själva som har kunskapen och vet vad som är möjligt att göra i form av konkreta aktiviteter. Det är en samverkan, säger Sara Chlot.

– Om vi tar H2 Green Steel som exempel, så berörs vi ju inte direkt gällande miljötillstånd och så, men vi är på andra sätt involverade i samhällsplaneringen, till exempel som stöd i arbetet med detaljplaner, säger Emilia Björkemyr.

Miljömål i kommunens strategi För att göra det miljö­ och klimatstrategiska arbetet tydligare för kommunens verksamheter har under det senaste året kommunens miljömål både uppdaterats och formulerats om. Målen ingår nu i kommunens strategiska plan och där har kommunen bland annat antagit ett högt mål om att vara

nationellt ledande vad gäller att minska klimatpåverkan och öka energieffektiviteten i enlighet med de nationella klimat­ och energimålen.

Klimatanpassning och åtgärder Ett annat viktigt område rörande miljöfrågor som ligger på Emilia och Saras bord är klimatanpassning, då klimatförändringarna redan är ett faktum och kommer att påverka även om utsläppen av växthusgaser minskas kraftigt. – Visa åtgärder har redan gjorts, till exempel kopplat till översvämningar. Men vi uppdaterar nu vår klimatanpassningsplan för att se över vilka mått och steg vi kommer behöva ta i framtiden för att hantera t.ex. värmeböljor och ökad nederbörd, säger Emilia Björkemyr.

LÄS MER!

Om kommunens miljöarbete med Bodensjöarna på sid. 35

Bodens kommuns miljöstrateger Emilia Björkemyr och Sara Chlot.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

EN LEKTION SOM RÄDDAR LIV

Det är en klar vintermorgon och runt 7-8 grader kallt i luften. På parkeringen nedanför Nordpoolen står ett 30-tal ungdomar i årskurs 9 från Stureskolan. Vid den stora isvaken på Lillavan står sex av deras klasskamrater och trampar nervöst. Dagens lektion är en övning i issäkerhet och eleverna ska få känna på hur kroppen reagerar när den hamnar i det iskalla vattnet.

En kvart tidigare har Jörgen Bergström, badhuschef på Nordpoolen gått igenom proceduren i badhusets entré: ”Vi går ner sex åt gången. Ta det lugnt. Tänk på andningen. Och hugg i ordentligt med isdubbarna.”

Alla ungdomar i årskurs 9 och gymnasiet erbjuds isvaksbad som en del i ett långsiktigt och målinriktat samarbete runt vatten­ och issäkerhet mellan skolan och Nordpoolen.

Camilla Sundqvist, lärare i IdrottHälsa på Stureskolan, berömmer det goda samarbetet som börjar med simundervisningen i årskurs 1 och når sin kulmen nio år senare i Lillavans iskalla vatten.

– I skolan genomför vi bland annat en veckas teoretisk utbildning varje år i isvett och issäkerhet. Och tillsammans med Nordpoolen kan

vi ge eleverna goda grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper. Det gäller alltifrån vattenvana och simträning till att hantera nödsituationer, säger Camilla.

Erfarenhet som kan rädda liv Att faktiskt få känna på chocken och hur kroppen reagerar när man går igenom isen, är en värdefull erfarenhet som kan rädda liv. Satsningen på att lära ungdomar ta sig upp ur en isvak har sin upprinnelse i en tragisk olycka 2007, när en ung kille gick genom isen med sin skoter vid Trångforsbron och drunknade.

Sedan 2008 är därför isvaksbad en årligt förekommande övning.

Frivilligt att delta Att genomföra isvaksbadet är givetvis frivilligt, men Camilla Sundqvist påpekar att man från skolan är noga att berätta för

eleverna hur viktig erfarenheten kan vara. Drygt hälften av niondeklassarna har också valt att genomföra övningen.

Iskall upplevelse

Nu står eleverna Bruna Bekić, Hanna Berglönn Persson, Casper Oskarsson och Emil Rönnlund redo vid isvaken. Fokuserade och samlade tar de en och en klivet ner i det iskalla vattnet.

Lugnt simmar de runt i isvaken en kort stund innan de med kraftfulla hugg med isdubbarna drar sig upp ur vattnet. Endast de uppspärrade ögonen ger en antydning om vad som rör sig i deras inre.

När övningen är gjord passerar Bruna Bekić på väg från isvaken. På frågan om hur det känns svarar hon, trotsigt och samtidigt lite stolt: ”Förjävligt”, innan hon hastar vidare mot badhusets värme och torra kläder.

Att genomföra isvaksbadet är frivilligt. Camilla Sundqvist, lärare i Idrott-Hälsa på Stureskolan, påpekar dock att man från skolan är noga att berätta för eleverna hur viktig erfarenheten kan vara. Drygt hälften av niondeklassarna har också valt att genomföra övningen.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

Bruna Bekić tar ett kliv ut i isvaken. Övningen går ut på att, trots chocken från det kalla vattnet, lugnt simma och sedan dra sig upp med hjälp av isdubbar.

Eleverna Emil Rönnlund, Casper Oskarsson, Hanna Berglönn Persson och Bruna Bekić erkänner samstämmigt att de är jättenervösa. Men samtidigt, en lärdom de inte vill vara utan.

Casper Oskarsson tar i med isdubbarna.

Emil Rönnlund klarade övningen galant.

Hanna Berglönn Persson hoppar ner i det iskalla vattnet.

ARBETSMODELL FÖR ÖKAD TRYGGHET

I Boden arbetar vi enligt modellen Effektiv Samordning för Trygghet (EST). Det innebär att kommunen tillsammans med allmännyttan (Boden Bo) och Polisen varje vecka stämmer av trygghetsläget i Boden. Arbetet är strukturerat och ger en god bild av situationen i kommunen.

de Gruppen (TBG) där kommunens alla verksamheter är representerade samt Polisen.

Kommunens trygghetsarbete enligt arbetsmodell Effektiv Samordning för Trygghet (EST) påbörjades 2019. Inför samverkan presenterar respektive verksamhet händelser som rapporterats in. Polisen tar hand om händelser som betraktas som underrättelse och tips, sedan skickas en lägesrapport till kommunledningen, Polisen samt BodenBo. På mötet sker även fördelning av arbetsuppgifter utifrån händelse och återrapportering av tidigare åtgärder.

En gång per månaden hålls även ett möte med representanter från fastighetsägare och näringslivet, så kallade Operativa Trygghets Gruppen (OTG). Om det skulle uppstå något som bedöms som allvarligare händelser så lyfts det upp till Trygghets och Brottsförebyggan­

Alf Wennskog jobbar som samordnare på Effektiv Samordning för Trygghet (EST):

– Detta kan tillexempel gälla skadegörelse och klotter. Vi ser till att samordna arbetsgrupper och utför insatser för att minska skadegörelse. Vi kollar också på vad de olika verksamheterna kan göra i ärendet. Vad kan vi från kommunen göra och vad kan polisen göra?, säger Alf Wennskog.

Koncentrerar resurser

TBG informerar sedan Rådet Trygghet och Folkhälsa där det även finns politisk representation förutom förvaltningschefer, polis samt representanter från andra tillsatta råd.

En annan del av trygghetsarbetet är den bevakning som sker inne i stan av upphandlad bevaknings­

tjänst, förutom ronderingen inne på stan kan olika enheter ringa ordningsvakt eller väktare om ett behov skulle uppstå någonstans.

Arbetsmodell Effektiv Samordning för Trygghet ger också kommunen möjlighet att koncentrera resurserna där det behövs mest för tillfället och samma sak gäller inom polisen.

Strävar efter att bli effektivare – Vi strävar hela tiden efter att bli effektivare och genom att samverka på många plan skapas det en kännedom och respekt för respektive verksamhet och det nätverket som finns gör att det blir snabbare och lättare att få tag i rätt personer vid behov, säger Alf Wennskog.

Vid pågående brott och vid fara för liv hälsa och egendom ska du ringa 112. Vill du anmäla ett brott eller om du behöver information ska du ringa 114 144.

Jörgen Pantzar platschef Tempest Security, Sarah Ekbom Kommunpolis, Thomas Nyberg gruppledare Tempest Security och Alf Wennskog samordnare på Bodens kommun.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors

Öppet hus på:

BODENS BRANDSTATION

DATUM: LÖRDAG 3 JUNI, KL 11.00–14.00

Ta en åktur i bandvagnen • Tipsrunda med fina priser • försäljning av hamburgare och fika • Information om att jobba som brandman, ambulanspersonal och polis • SOS Alarm informerar om sin verksamhet

PROGRAM

11.30: Uppvisning trafikolycka

12.30: Uppvisning brand i matfett

13.00: Brandmaskoten Flammy dela ut glass

13.30: Uppvisning rumsbrand

ca 13.45: Prisutdelning tipsrunda

BLI GOD MAN IDAG

Många behöver skapa en förändring och en trygghet i sin tillvaro men klarar det inte på egen hand. Känner du att du vill hjälpa någon i din närhet eller någon du inte alls känner så kan god man vara något för dig. För att passa som god man bör du ha ett brinnande samhällsintresse och du bör vara intresserad av människor.

Ladda ner Bodenappen!

Om du har lite tid över för att hjälpa en medmänniska så är behovet av nya gode män stort.

Vid intresse är du varmt välkommen att kontaka

överförmyndarenheten:

Telefonnummer 0921-628 16

Måndagar: 13.00–14.30

Torsdagar: 8.00 – 9.30

Övrig tid går det bra att kontakta oss via:

E-post: ofn@boden.se.

Medborgarservice: 0921-62 000

Scanna QR-koden för att installera appen.

WINTERNET SATSAR PÅ ETT FRISKARE BODEN

– OM SANNINGEN SKA FRAM

Sedan årsskiftet är Winternet Arbetshälsa och Friskvård Bodens kommuns egen företagshälsa. Det innebär en ny satsning på hälsa och arbetsmiljö för medarbetarna i kommunen.

– För att kunna göra insatser och hjälpa till måste vi vara nära verksamheten, som en enhet i kommunen får vi den unika möjligheten, säger Mats Engström, verksamhetschef Winternet.

kommunens medarbetare är friska och har kunskap om hälsa blir Winternet också en stor aktör inom folkhälsa i Boden, säger Mats Engström.

En traditionell företagshälsa leverera ofta förebyggande och efterhjälpande insatser. Men i kommunens kravspecifikation framgår det också att företagshälsan ska agera hälsofrämjande och bidra strategiskt i hälsoarbetet.

– Winternet kan själva leverera inom alla fyra efterfrågade delar. Vi genomför till exempel årlig arbetsmiljöundersökning och har utfört den organisatoriska utredning med chefers förutsättningar på Socialförvaltningen, säger Mats Engström, verksamhetschef Winternet.

– En kommun innefattar många olika yrkeskategorier, förutsättningar och utmaningar. Genom Winternet går det nu att erbjuda en kontinuitet och kompetens som passar den stora verksamheten. Om

– Som en del av kommunen kan vi vara inblandade i kartläggningar och analys redan från start, vilket är en logisk ordning. Det är annars ett mycket stort ansvar som faller på cheferna att kunna avgöra vilka insatser som krävs. Nu kan vår kompetens och profession på ett bra sätt stötta i det.

Kan införa träning på arbetstid

Mats Engström är transparent med vad forskning och utredningar kommer fram till och drar sig inte för att lyfta obekväma sanningar.

– Det kostar lite mer att göra insatser där det behövs mest, men det är där det kommer ge störst effekt. Alla

Text: Axel Berger

Foto: Mats Engfors

Som en del av Bodens kommun satsar Winternet på att bygga framtidens hälsa.

ska få det stöd de behöver. Men det är rätt uppenbart att olika verksamheter har olika behov av stöd, säger Mats Engström.

Winternet har ytterligare ett uppdrag inom ramen för företagshälsa i kommunen, nämligen att se över det fysiska krav som finns inom vård och omsorg. Där ingår även att i projektform genomföra träning på arbetstid, vilket Bodens kommun i sådant fall skulle vara först i Sverige med att erbjuda.

– Det här är en utmaning. Forskning visar faktiskt att yrkesprogram som till exempel vård och omsorgprogrammet har lägre fysisk status i jämförelse med andra gymnasieprogram. Det är jättekonstigt, men så är det, och de ska sedan ut i ett arbetsliv som är rätt krävande. Men det finns egentligen bara en väg framåt och det är att våga tänka nytt. Här är det viktigt att kommunen som arbetsgivare tar ett extra ansvar likväl som att medarbetaren gör det. Lyckas vi med det kommer vi bara att ha vinnare.

Små förändringar ger positiv påverkan Mats menar att även små förändringar i livsstil och rutiner ger stor positiv påverkan, både för den enskildes välmående men också gällande arbetsprestationen.

– Jag tycker att man ska våga prata om prestation. För många kan även en normal arbetsbelastning innebär

att kroppen får gå på högvarv nästan hela tiden. Det är klart att man tar slut då. Med små, basala förändringar kan många må bättre, sova bättre och orka mer. Detta kan hjälp att till exempel få ner sjukskrivningstal samt minska konflikter. Vi pratar här om en total livskvalitetshöjning med bättre fysisk och mental hälsa dygnet runt och som i förlängningen ger hållbara anställningar.

Vill bygga framtidens hälsa

Winternet fortsätter bedriva forsknings­ samt lab­ och testverksamhet som tidigare. Den kunskapen och kompetensen innebär en högre leveranskvalitet och används dagligen som verktyg i Winternets egna utvärderingar.

– Vi testar till exempel eleverna på skidgymnasiet i Gällivare. Vi har också studenter från LTU, Umeå och även från andra lärosäten som gör sin praktik här.

Vi samarbetar med regionen, säger Mats Engström

Mats ser också att Winternet, som enhet i kommunen, kommer vara viktig i framtiden.

– Vi vill vara med och utveckla hälsan hos de anställda och vårt mål är såklart att framtida medarbetare är friska på jobbet. Nu, i samhällsomställningen, när vi ska bli så många fler blir vår funktion ännu viktigare.

Vi kan bidra till Bodens kommun som attraktiv arbetsgivare samt bygga framtidens hälsa som motsvarar en modern kommun, avslutar Mats Engström.

Företagssköterska Anneli Finckelsen utför ett arbets-ekg på en anställd i Bodens kommun.

Ett uppdrag är att se över fysiska krav för personal inom vård och omsorg.

Mats Engström, verksamhetschef Winternet.

INTERNATIONAL SCHOOL OF BODEN ÖKAR ATTRAKTIVITETEN

Den gröna omställningen gör norra Sverige till landets hetaste utvecklingsregion. Det i sin tur lockar till sig arbetskraft från hela världen, många med barn i skolåldern. Därför har Bodens kommun valt att starta International School of Boden, ISB, som ska undervisa inom ramen för en internationell läroplan.

Utbildningarna på ISB är kandidatskolor vid stiftelsen International Baccalaureate som erbjuder utbildningar enligt internationell standard och som på gymnasienivå ger behörighet till universitetsstudier över hela världen. Mimmi Rönnqvist är utbildningskoordinator och har jobbat med att få skolan godkänd för alla tre utbildningsprogram, från förskoleklass upp till gymnasienivå.

– I slutet på december 2022 blev vi godkända som kandidatskolor på samtliga program, och våra första elever började hos oss efter påsk. Att vi kan erbjuda internationella utbildningsprogram gör att vi sänker trösklarna och ökar attraktiviteten för de familjer som vill komma hit och jobba.

Kunskap i praktiken

Utbildningsspråket är engelska, men eleverna får också lära sig svenska. En av lärarna på ISB är Henny Gorton, som undervisar i engelska som andraspråk och engelsk litteratur. I väntan på studenterna till ISB, har hon sedan augusti 2022 undervisat i engelska på Stureskolan. Att börja undervisa i en svensk skola med svenska elever var en utmaning i början.

– I andra länder är disciplinen mycket mer strikt.

I Sverige är det friare och som lärare måste man anstränga sig att hitta metoder för att engagera eleverna och få dem att själva förstå nyttan av att lära sig. Det är jättebra, för det utmanar mig som lärare att

få eleverna att tycka att kunskap är viktigt och roligt. Men det är inte bara undervisningskulturen som är annorlunda i den svenska skolan jämfört vad Henny är van vid från sina år som lärare.

– Utbildningsprogrammen inom ISB skiljer sig från undervisningen i svensk skola. Den internationella läroplanen som vi arbetar med ser annorlunda på lärande än vad den svenska läroplanen gör. Vi har färre skolämnen och jobbar mer övergripande med olika koncept. Utbildningen är väldigt bred för att passa in i kulturer över hela världen – och för att eleverna ska kunna flytta flera gånger under sin skolgång.

Bytte Bali mot Boden

Henny, som ursprungligen är från Storbritannien, har undervisat i många olika länder, senast var hon åtta år på Bali. Men hennes partner är från Boden, vilket ger en fingervisning om varför hon valde bort Indonesien för en betydligt kallare destination.

– Det varit en stor omställning, men jag gillar det verkligen! Människorna, livsstilen, hur samhället fungerar. Och naturen förstås, den är verkligen storslagen.

SE FILMEN!

Scanna QR-koden med mobilkameran och klicka på länken för att se Henny berätta mer om International School of Boden.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

I det stora testväxthuset på gamla militärområdet AF1 drivs flera parallella forskningsoch utvecklingsprojekt utifrån ett cirkulärt tänk. Platsen är också en miljö för social hållbarhet.

Här kan personer som står utanför arbetsmarknaden få chans att utvecklas mot ett arbete eller mot studier.

– Vi jobbar för att människor ska få möjlighet att växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. En av platserna är just testväxthuset, säger Christer Lind, arbetsledare för förvaltningsservice.

Förvaltningsservice går under Arbete och sysselsättning, är en kommunal verksamhet, och den dagliga driften här leds av Christer.

– Här experimenteras det med olika växter för att se vad som passar bäst för den här typen av odling. Det är en utmaning att hitta rätt grödor. Uppvärmningen är spillvärme från en dataserverhall och det är förstås intressant utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det bästa med den här platsen är att den ger utrymme för både innovation kring växthusodling och mänskligt växande.

– Inom vår verksamhet finns just nu en person som är mycket intresserad av växter och odling. Idén är att hen ska få växa in i rollen att ta ett större ansvar för skötseln av växthuset. Hen är en av flera som vi rustar för att det ska finns arbetskraft med odlingskompetens i Boden och Norrbotten.

Testväxthuset ligger på utvecklingsområdet Boden Plug & Play. Hit planeras flera spännande etableringar och forskningsprojekt, bland annat solcellspark och storskalig växthusodling.

LÄS MER!

Om Boden Plug & Play och de nya etableringarna på sid. 30–31

VÄXTHUSET – EN MILJÖ FÖR SOCIAL HÅLLBARHET

Testväxthuset på utvecklingsområdet Boden Plug & Play är en hållbar plats där grödor och människor får växa. Här kan personer som står utanför arbetsmarknaden få chans att utvecklas mot ett arbete eller mot studier.

Text: Bodens kommun Foto: Mats Engfors, Bodens kommun

Håll koll på det som händer i Boden!

BODEN.SE

Bodens kommuns officiella hemsida för all information om kommunens verksamheter, näringsliv, skola, omsorg, integration, kultur, nyheter och mycket mer. För boende och besökare. Du hittar även Bodens kommuns officella kanaler på instagram, facebook och youtube.

BODEN BILD

Denna tryckta tidning för samhällsinformation har funnits i decennier och delas ut till alla hushåll i Bodens kommun. Boden Bild redovisar vad som händer i kommunen, våra verksamheter och kommunala bolag och finns både som tidning, taltidning, på boden.se samt våra sociala mediekanaler.

BODENXT.SE

En samlad sight som har byggts upp för att kommunicera hela den gröna samhällsomställningen. Från Bodenxt går det även ut information via nyhetsbrev och webb-TV-sändingen Bodenxt Talks, med aktuella frågor, inbjudna gäster och fördjupning i industri- och samhällsomställningen.

FLYTTATILLBODEN.SE

Här samlas den information som blivande kommuninvånare kan behöva, med bland annat formulär för kategoriserad bostadssökning och möjlighet till personlig kontakt med en inflyttningsvärd.

Bodens platsvarumärke som kommuniceras på Instagram och Facebook. brozine (en mix av broschyr och magasin) Publishingpriset i kategorin medborgartidningar. Alla som vill, både i kommunen och ute i världen, kan prenumerera på den kostnadsfritt. Reportagen finns också att läsa digitalt. Kopplat till varumärket #Närhetsliv anordnas även en gala för att hylla lokala eldsjälar och föreningar.

CARE-HERO BODEN – PROJEKT SOM GETT FANTASTISKT RESULTAT

Care-HERO Boden startade 2022 som ett stöd till ukrainska medborgare som kommit till kommunen via EUs massflyktsdirektiv. Den snabba uppstarten av projektet och viljan att ta tillvara på just yrkeskompetens gör att Bodens kommun ligger i framkant i integrationen av ukrainare. Nationellt har 3 av 10 arbetsföra ukrainare hittat arbete.

I Boden är siffran det omvända, här har 7 av 10 kommit i arbete tack vare Care-Hero.

Bodens kommun är en av Migrationsverkets mottagningskommuner. I och med aktiveringen av EU:s massflyktsdirektiv den 4 mars 2022, kunde de ukrainska flyktingarna få tillfälliga uppehålls­ och arbetstillstånd.

Finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) möjliggjorde projektet Care­HERO som startades i slutet på sommaren samma år.

– I vår projektgrupp finns kartläggare, matchare, språkstödjare, kommunikatör samt en kommunal samverkansansvarig som jobbar mot civilsamhället. Det är många privatpersoner som engagerar sig i de ukrainska flyktingarnas situation, säger arbetsmarknadskonsulenten Esma Berg.

Kartläggning för att matcha yrkeskompetens

– Det övergripande målet för projektet är att få ut ukrainarna i arbete. I en gedigen kartläggning går man igenom kompetenser, yrkeslicenser, språkkunskaper, familjesituation och mycket mer. Sedan matchas profilen mot tillgängliga jobb, förklarar Esma Berg.

– Flera arbetsgivare upplevde ukrainarnas låga svenska­ och engelskakunskaper som ett hinder för anställning. Vi har därför jobbat mycket mot arbetsgivarna, bland annat genom en arbetsplatsanpassad värdskapsutbildning "Flera språk på jobbet".

Utbildningen kan till exempel visa på vilka affärsmöjligheter som öppnas upp med flera språk, hur man hanterar och minskar kulturella och språkliga missförstånd, samt ger konkreta och enkla tips för att underlätta på arbetsplatsen. Vi erbjuder även språkstödjare ute på arbetsplatserna.

Lyckats med att matcha jobb

Av 101 arbetsföra ukrainare i projektet har hittills 74 stycken blivit matchade och fått ett jobb, något som betyder att Care­HERO Boden lyckats med att få 73% av deltagarna i arbete.

Olha Musiienko arbetar som arbetsmarknadskonsulent på JobbCenter och var med i upp starten av projektet Care­HERO Boden. Olha kommer själv från Ukraina och flydde kriget med sina två barn. Hon har

tidigare arbetat som lärare i engelska och har erfarenhet av att kartlägga kompetenser. I Boden kände hon att hon kunde göra en insats.

– Vi fått ett vädigt bra resultat. Vi har lyckats matcha många olika typer av jobb, till exempel som ekonom och ingenjör, inom bygg och VVS, lager och industriproduktion, skola och förskola, skogsbruk, hotell­ och restaurang. Även på SVT, faktiskt.

– När jag ser det blir jag stolt, vilka framsteg som deltagarna har gjort i ett annat land och på ett annat språk, säger Olha Musiienko.

Först att erbjuda sfi-kurser

En av framgångsfaktorerna är att Boden arbetar pragmatiskt och lösningsorienterat utifrån ett helhetsperspektiv. Exempelvis var Boden bland de första kommunerna som erbjöd sfi­kurser till de nyanlända ukrainarna.

– Skolverket uppger att massflyktsdirektivet inte ger rätt till sfi, men det betyder inte att det är olagligt att erbjuda sfi. Vi förstod värdet och ville verkligen erbjuda detta, så nu har vi utbildning i sfu – svenska för ukrainare, säger Esma Berg.

LÄS MER!

På nästa uppslag kan du läsa intervjun med Khalida Nazarova som hittade jobb via Care-HERO Boden.

Care-HERO Boden drivs av kommunens arbetsmarknadsenhet JobbCenter och tre av projektets anställda Olha Musiienko, Mailin Ellingsen och Esma Berg.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

Från krigets Ukraina till ett klassrum i Sävast

När l Khalida Nazarova och hennes familj gick till sängs på kvällen den 23 februari 2022 var allt precis som vanligt i hemstaden Zaporizjzja. Morgonen efter kom den ryska invasionen. När bomberna föll flydde hon kriget i Ukraina med sina tre barn och hamnade via Polen och Stockholm slutligen i Boden.

Första tiden i Sverige var svår, berättar Khalida. Hon och barnen hade kommit till ett nytt land, med ett nytt språk. Hon hade inget jobb, inga vänner. Barnen grät och längtade hem till sina kompisar och till sin pappa som var kvar och försvarade deras hemland.

– Men jag började läsa svenska. Och sedan fick jag jobb på Bothnia Fritid. Genom projektet Boden integration och samverkan hörde jag om JobbCenter, så jag gick dit och kom i kontakt med Olha Musiienko och Care­HERO Boden. Olha hjälpte mig att söka jobb och det är jag mycket tacksam över, säger Khalida. På tidigare arbetsplatsen Bothnia Fritid fick Khalida sin första djupare kontakt med svenskar och svenska språket.

SE FILMEN!

Scanna QR-koden med mobilkameran och klicka på länken för att se den filmade intervjun med Khalida Nazarova.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

– Jag fick så många trevliga arbetskamrater där. Mina kollegor på Bothnia Fritid blev min familj här i Sverige. Jag arbetar inte längre där, men de kommer alltid vara min familj och mina kompisar, säger Khalida med ett varmt leende.

Samtidigt som Khalida stortrivdes på Bothia Fritid så kände hon att jobbet inte var det hon var ämnad för. Som utbildad matematiklärare drömde hon om att få undervisa.

– För mig är det viktigt att få arbete inom mitt yrkesområde och via Care­HERO fick jag hjälp att hitta arbete på Brönjaskolan. Och jag älskar mitt jobb väldigt mycket, säger Khalida lyckligt.

En perfekt matchning

Brönjaskolans rektor, Ulrik Bylander, anställde Khalida hösten 2022 efter att fått matchningsförslaget från Care­HERO och gjort personliga intervjuer med Khalida och Olha som tolk. Han kan inte sluta att ösa lovord över Khalida och hennes yrkesfärdigheter.

– Det är en sådan fantastisk lyckträff! Vi är otroligt glada över att ha fått en så duktig lärare till vår skola.

skolan som person och genom sin erfarenhet från utomnordisk undervisning.

Den största skillnaden från hur skolan och eleverna är i Sverige jämfört med Ukraina är enligt Khalida att eleverna är mycket friare och självständigare här. Och det tycker hon är bra. Kulturskillnaden är inget problem alls.

– Eleverna är mycket trevliga och snälla. Jag älskar att jobba med dem, att få undervisa och hjälpa mina elever. Jag gillar riktig matematik, säger Khalida med ett skratt.

Flytande svenska är målet

För Khalida och hennes barn har tryggheten och livet återvänt. Barnen går i skola, har fått massor av nya kompisar och chans att utöva sina fritidsintressen som är sport och musik. Hon själv får utöva det yrke som hon älskar och studerar hårt för att lära sig flytande svenska. – Såklart, jag saknar min man och barnen sin pappa, och vi är väldigt oroliga för honom. Men vi känner att vi har ett liv här nu. Vi har fått många nya vänner och arbetskamrater som blivit som en familj här i Sverige. Jag är jättetacksam för all den hjälp vi fått från så

Khalida Nazarova jobbar som mattelärare på Brönjaskolan i Sävast. Här med eleverna Wilmer Sammeli Jonsson, Edvin Nilsson och Isak Olsson Heikki.

Khalida Nazarova (mitten) tillsammans med Olha Musiienko, anställd i projektet Care-HERO och Ulrik Bylander, rektor på Brönjaskolan.

Som utbildad lärare i matematik kände Khalida att det var viktigt att få ett jobb inom sitt yrkesområde.

SAMLAT GREPP ÖVER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN

Bodens kommun möter behovet av kompetensförsörjning med en mängd insatser på bred front. Ett kompetensförsörjningsteam bestående av fyra personer har tillsatts för att leda och samordna arbetet.

– På sex år ska vi bli 5000 fler här. Det kommer att förändra hela Boden och kräver en mottagarkapacitet som matchas mot allt från jobb till föreningsliv och värdskap, säger Stina Leden, processledare för Bodens kompetensförsörjningsteam.

Kompetensbehovet följer samhällsomställningens olika faser och spänner över alla typer av arbetsgivare och yrken. Tjänster, vård, skola, omsorg och tillgång till bostäder, ska växa i takt med den ökade inflyttningen.

Tillsatte ett kompetensförsörjningsteam

Bodens kommun tog tidigt ett inriktningsbeslut om att möta demografistatistiken med att öka antalet invånare till år 2030.

I samband med att H2 Green Steel aviserade sina etableringsplaner intensifierades arbetet. Efter en kart­

läggning av det omfattande samhällspussel som läggs i snabbt tempo från flera olika håll nu, tillsattes ett kompetensförsörjningsteam i Boden. Ett motsvarande team har bildats i Luleå för samverkan över kommungränserna.

Kompetensförsörjningsteamet består av:

• Stina Leden, processledare

• Anders Höglund, analys och samordning

• Carolin Sandelin, programsamordning och projektansökningar.

• Jessica Sörmling, kompetenskoordinator och utbildningssamordnare livslångt lärande.

De har sin placering på Boden Business Park där Anders Höglund är anställd, medan de övriga tre tillhör den kommunala organisationen.

De har börjat bygga upp en dialog och ett nätverk med berörda parter för att skapa en samsyn och samordning och jobba så effektivt som möjligt.

Resurser och behov ses över både hos de stora etablerarna, men också i de egna kommunala verk samheterna och hos små och medelstora privata företag i kommunen.

Bodens kompetensförsörjningsteam består av Jessica Sörmling, Stina Leden, Anders Höglund och Caroline Sandelin.

Text & Foto: Bodens kommun

NU SKA LUPINEN BORT FÖR GOTT

Uttrycket invasiva växter har du kanske snubblat över tidigare. I Boden blommar till exempel Blomsterlupin och Jättebalsamin i vägdiken och trädgårdar. Men nu skall dem bort. Vi är skyldig att förhindra spridning av dessa då växerna riskerar att förstöra den biologiska mångfalden.

Invasiva växter är växter som inte förekommer av naturlig bakgrund i ett visst område, men som ändå sprider sig mycket lätt. Växter som snabbt kan ta över ett helt område och på de sättet förstör den biologiska mångfalden och tränger undan naturligt förekommande arter.

I Norrbotten har vi än så länge inte så många invasiva arter. De vanligaste arterna är Jätteloka, Tromsöloka och Jättebalsmin.

Förhindra att arterna sprids

Det finns lagar och regler i EU­ förordningen som reglerar hur invasiva växter skall hanteras. Det är viktigt att även du som privatperson hjäper till att förhindra spridning av dessa och rapportera om du hittar en främmande invasiv växt i din trädgård eller på kommunal mark (se lista till höger). I sommar kommer även Brännkläppens återvinningscentral att ha en särskild container dit man kan ta sitt växtavfall.

Hur skall du hantera och få bort invasiva växter i trädgård och natur? Jättebalsaminen klipps ned innan den gått i blom. Gärna flera gånger per säsong. Om växten ej gått i blom kan stamdelarna ligga kvar. Har växten gått i blom är de viktigt att samla upp allt som är nedklippt och i säckar transportera det till vår avfallsstation. Rotdragning är en annan bra metod.

Lupinerna klipps ned 2 ggr per år. Första gången före blommning, bör upprepas i 3–5 år.

Tromsölokan skall helst grävas upp och då med så mycket av rotsystemet som möjligt.

Anmäl förekomst av invasiv växt Anmäla förekomst av invasiva växter via kommunens felanmälningssystem eller kontakta Park­ och skogsavdelningen via boden.se Upptäcker du invasiva främmande arter på någon av kommunens offentliga platser kontakta Medborgarservice 0921­620 00. Det är viktigt att även rapportera till www.invasivaarter.nu.

INVASIVA FRÄMMANDE

VÄXTER PÅ EU:S LISTA

Växter som EU listat som främmande invasiva växter och som förekommer i Sverige:

• Jättebalsamin

• Jätteloka

• Tromsöloka

• Smal vattenpest

ÖVRIGA INVASIVA VÄXTER I SVERIGE

Du kan också rapportera fyra invasiva växter som inte finns på EU:s lista men som skapar problem i Sverige

• Blomsterlupin

• Parkslide

• Sjögull

• Vresros

Blomsterlupinen är vacker men tyvärr invasiv. Nu måste den bort då arten hotar den biologiska mångfalden.

Text: Bodens kommun Foto: Naturvårdsverket

VAD FINNS I BODENSARNAS SOPOR?

Under en vecka i höstas gick Bodens kommun igenom innehållet i drygt två ton brännbart restavfall och matavfall från hushållen i Boden. Den visade att två tredjedelar av innehållet i soppåsarna är felsorterat.

Under vecka 42, 17–23 oktober 2022, genomförde Bodens kommun en plockanalys på bodensarnas matavfall och brännbara restavfall. 1040 kilo brännbart avfall och 1142 kilo matavfall från villor och lägenheter plockades ut för att sorteras upp i fraktioner och vägas. Samma vecka genomförde Lumire och Pireva plockanalyser i Luleå och Piteå. Analyserna utfördes av AMP Sverige AB, som specialiserat sig på just plockanalyser av olika typer av avfall. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet och framtagandet av en ny avfallsplan.

Bodensarnas vanligaste och ovanligaste miss Det största och vanligaste felet bodensarna gör är att de ofta slänger förpackningar i sitt brännbara avfall, särskilt plastförpackningar och pappersförpackningar. Nästan en tredjedel av innehållet i soppåsarna, sett vikten, består av förpackningar.

– Jag är inte förvånad, men givetvis önskar vi att alla bodensare sorterar rätt. Vi vill främst få bort plastförpackningarna ur det brännbara restavfallet. Fler förpackningar behöver återvinnas, säger Maria Nyström, chef för avfallsenheten på Bodens kommun.

Den ovanligaste missen är att slänga farligt avfall i brännbart, här verkar det mesta hamna rätt, det vill

säga på återvinningscentralen eller i rätt kärl i soprummet om fastighetsägaren tillhandahåller det.

Sammanställning av resultatet

• Bodensarna är lite sämre på att sopsortera än Luleåbor och Piteåbor. I våra soppåsar är 38,8 procent av innehållet rätt sorterat, i Luleå 43,2 och i Piteå 39,5. Ungefär en tredjedel är förpackningar och en knapp fjärdedel är matavfall. I det brännbara restavfallet förekom bland annat kanyler, ficklampor, hörlurar, mediciner, mobilladdare och brandvarnare.

• 96 % innehållet i det bruna avfallskärlet för matavfall är rätt sorterat. Men förutom matavfall och trädgårdsavfall så hittades även plastpåsar, kattsand, kläder, blöjor, trä, disktrasor, dammfilter, hundbajs, tvättservetter, batterier och förpackningar i kärlen för matavfall.

• Bodensare, Luleåbor och Piteåbor är bättre på att sopsortera än svenskar i snitt. Svenska villahushåll har i snitt 37 procent rätt avfall i soppåsarna och lägenhetshushåll 35 procent rätt.

• Bodensarna kastar majoriteten av sina plastförpackningar (54%) i soppåsen.

• Ett halvt kilo ätbar mat per familj/vecka kastas bort.

• Bodensarna är bra på att sortera ut farligt avfall och annat som hör hemma på ÅVC, bättre än Luleåbor, Piteåbor och rikssnittet.

• Bodensarna slänger mindre i sina avfallskärl nu än 2015 och mindre än rikssnittet.

Text: Bodens kommun

Det vanligaste felet bodensarna gör är att slänga förpackningar i sitt brännbara avfall. Det visar den plockanalys som genomfördes i höstas.

TIPS FÖR SOPSORTERING:

1. Både mjuka och hårda plastförpackningar sorteras som plastförpackningar.

2. Förpackningar som samlas in behöver inte vara rena, men i alla fall tomma.

3. Kattsand och äggskal ska sorteras som brännbart restavfall, eftersom de har en negativ påverkan i biogasprocessen.

Bodensarna är duktiga på att sortera sitt matavfall i rätt kärl.

Förpackningar ska vara tomma när de sorteras.

Fler förpackningar behöver återvinnas.

1040 kilo brännbart avfall och 1142 kilo matavfall plockades ut för att sorteras upp.

BODEN GAME CAMP – ETT COMMUNITY FÖR ALLA I EN VÄXANDE INDUSTRI

Den svenska spelbranschen växer stadigt, men samtidigt saknas kompetens. På Boden Game Camp kan studenter börja sin resa mot en framtid inom den nya basindustrin redan på gymnasiet.

Det är underbart att den här möjligheten finns här, säger Leo Raitaniemi, student Game Design.

På några årtionden har spelbranschen gått från en hobby för entusiaster till en världsomspännande industri med kulturell och ekonomisk betydelse. I Sverige har den vuxit fram som en ny slags basindustri. Enligt Dataspelsbranschens rapport Spelutvecklarindex 2022 växte den svenska dataspelsindustrins omsättning till 27,5 miljarder kronor under 2021 vilket är en ökning med 19 procent i de svenskregistrerade bolagen. Totalt inklusive dotterbolag i utlandet omsatte den svenska branschen 58,9 miljarder kronor, en ökning med 41 procent.

Unikt ekosystem för dataspelsindustrin

Samtidigt skriker branschen efter kompetens. Det är svårt att rekrytera personal i Sverige och en allt större del av svenska bolags expansion består i att etablera eller förvärva startups utomlands. Boden Game Camp i Sävast är ett unikt ekosystem för dataspelsindustrin

i Boden. Hit söker sig studenter från Sverige och världen. Boden Game Camp är en integrerad del av Boden Business Park och här finns utbildningar, praktikplatser och spelstudios i behov av kompetens. För den som vill utveckla en egen spelidé finns möjlighet att ansöka till Boden Game Camps inkubator.

Pluggar Game Design

En av de omkring 300 studenterna är Leo Raitaniemi. Han är uppvuxen i Gällivare och har spelat spel så länge han kan minnas.

– Mina föräldrar köpte ett Nintendo 64 till mig när det var nytt. Spel har varit ett huvudintresse genom livet.

Leo Raitaniemi har tidigare pluggat indiespelutveckling på Boden Game Camp och jobbat som spelutvecklare på Wanderword, en av 14 spelstudios som har kontor i Sävast. Nu pluggar han Game Design, en 2­årig yrkeshögskoleutbildning som drivs av Futuregames.

– Jag tycker om att vara kreativ och spelindustrin är stor inom det kreativa. Det handlar inte bara om att

Leo Raitaniemi pluggar Game Design och är ordförande i studentföreningen Arctic Student Union och arrangerar spelkvällar varje vecka.

Text: Linda Hammarström/Boden Business Park

Foto: Mats Engfors

Utbildningar!

BODEN GAME CAMP START HÖSTEN 2023:

• Game Artist (YH-utbildning)

• Game Designer (YH-utbildning)

• Game Programmer (YH-utbildning)

• QA / Game Tester (YH-utbildning)

• Animator and VFX Artist (YH-utbildning)

• GameDev Indie (Komvuxutbildning)

komma på spel, utan också om hur de ska se ut. Jag ville vara kvar i Norrbotten, jag trivs så pass bra här uppe och ser få anledningar att flytta härifrån.

– Det är underbart att det här finns här uppe, vi har ju folk från Stockholm och från Turkiet, Indien, Tyskland. Det är jätteroligt att träffa folk från olika kulturer.

Ett community för alla Även andra branscher ser vilka kompetenser spelutvecklare besitter och är intresserade av deras talang. Hanna Müller, näringslivsutvecklare med inriktning mot spelbranschen på Boden Business Park, har börjat kartlägga övriga branscher i regionen för att låta studenterna själva bestämma vad nästa steg blir.

Hon jobbar även för att Boden Game Camp ska vara en tolerant plats där alla känner sig välkomna.

– Vi har studenter från världen över som har lämnat sitt liv hemma för att utbilda sig hos oss i Boden. Det är vår prioritet att de ska trivas och känna samhörighet, likväl på utbildningen som på fritiden.

– Om vi lyckas att skapa en trivsam plats där man känner tillhörighet tror vi att det kommer spegla den resa man gör. Vi vill skapa förutsättningar för att varje individ i Boden Game Camps community ska få den bästa resan och lyckas.

Hanna Müller säger att en stor bidragande faktor till mervärde är att en studentförening startats av studenterna själva. Genom den arrangeras evenemang efter skoltid där alla i Boden Game Camps community är välkomna.

Leo Raitaniemi är ordförande i studentföreningen

Arctic Student Union och är en av de som är engagerad i att anordna aktiviteter. Han arrangerar spelkvällar varje vecka och säger att initiativen uppskattas av de andra studenterna.

– Folk från större städer är vana vid att det alltid finns något att göra. Här är det så lugnt och stilla och jag vill försöka hjälpa till att få andra att trivas här så mycket som möjligt. Jag har min passion för Norrbotten och vill få andra att se det positiva.

Vill attrahera fler kvinnnor

Ett av Boden Game Camps mål är att attrahera fler kvinnor. I Sverige är endast 22 procent av de som arbetar på ett spelbolag kvinnor.

– Det vi kan se är att ju tidigare i ålder man fångar intresset desto tidigare kan man visa på att det är en inkluderade bransch där vi behöver mångfald. Ett exempel på detta är gymnasieutbildningen GameDev­programmet där intaget år 2022 var fördelat 50/50, säger Hanna Müller.

– Vi anordnar även aktiviteter som Valkyrie Jam varje sommar och Female Meetup, ett evenemang som vi genomför genom vårt deltagande i det regionala spelklustret Arctic Game där Umeå, Skellefteå, Luleå och Boden samarbetar.

– Detta för att ge kvinnor och ickebinära en egen plattform att nätverka på och tillsammans stärka varandra. Att utbyta erfarenheter och se andra som lyckas inom branschen skapar en glöd hos individen att fortsätta framåt.

Hanna Müller är näringslivsutvecklare med inriktning mot spelbranschen.

DET SMARTA GRÖNA VÄXER PÅ GAMMALT MILITÄROMRÅDE

Solcellspark och storskalig växthusodling är två nya planerade etableringar på det forna militärområdet AF1 och A8, Boden Plug & Play.

Flera spännande etableringar och forskningsprojekt på området stärker Bodens roll som norra Sveriges gröna hjärta, där “det smarta gröna” är centralt i samhällsutvecklingen. Markområdet som idag går under namnet Boden Plug & Play ligger strax utanför Boden (se karta) och spänner över totalt 70 hektar.

Här finns idag kommunens biogasanläggning, privata datacenter, ett testväxthus på 300 kvm, en satellitstation med mera. Området ägs sedan några år tillbaka av Bodens kommun. Det är vikt till att fungera

som ett industriellt utvecklingsområde och en testyta för hållbara lösningar med cirkulärt tänk, så kallad industriell symbios.

Industriell symbios

Industriell symbios innebär att nyttja eller återanvända restprodukter från en bransch som en tillgång i en annan. Bodens fokus och möjligheter till detta har lockat flera parallella forskningsprojekts intresse, både nationellt och internationellt. Genom att testa olika projekt i liten skala här, fungerar området som en plats att visa möjligheter till uppskalningsbara framtida industriella satsningar.

10 000 kvm växthus

Ett exempel är det testväxthus på 300 kvm som det berättas om i artikeln på sida 17, där social hållbarhet främjas tillsammans med odlingar av över­

skottsvärme från intilliggande datacenter. Nu planeras en liknande typ av satsning i betydligt större skala.

Det är food tech­bolaget Agtira som tillsammans med livsmedelskoncernen Greenfood ska bygga en upp till 10 000 kvm stor växthusanläggning här på Boden Plug & Play och nyttja överskottsenergi från Hives datahall.

10 hektar solcellspark

På Boden Plug & Play har Bodens kommun även beviljat bolaget Lilium energi ett markarrendeavtal för en solcellspark på 10 hektar.

Platsen som den planeras att byggas på nyttjas idag inte till något annat och har ett begränsat användningsområde som är lämpligt för just den typ av anläggning som en solcellspark utgör.

Solcellsparken kan också fungera som ett energigivande komplement till de omkringliggande industrierna.

10 000 kvm stor växthusanläggning samt solcellspark på 10 hektar, är planerade etableringar på Boden Plug & Play.

Text: Bodens kommun Foto: Agtira, Shutterstock

Det här är:

BODEN PLUG & PLAY

Boden Plug & Play är ett annorlunda industriområde som fortfarande växer fram på det gamla militärområdet AF1 och A8. Det är ett område där ny teknik möter våra vardagliga behov och morgondagens affärer utformas genom samarbeten över branschgränser.

Förenklat går det att beskriva Boden Plug & Play som ett utvecklingsindustriområde. Här är en testyta för hållbara lösningar med cirkulärt tänkt med ambitionen att användas i större skala som en del i samhällsomställningen.

SE FILMEN!

Scanna QR-koden med mobilkameran för att se mer om Boden Plug & Play.

BODEN GAMECAMP

BODEN INDUSTRIAL PARK

STAMBANAN

MALMBANAN VÄG 97

LULE ÄLV

BODENS BIOGASVERK

STÄLLVERK SVENSKA KRAFTNÄT VATTENFALL OCH BODENS ENERGI

BODENS VATTENKRAFTVERK

BODENS KRAFTVÄRMEVERK

BODEN PLUG & PLAY

BODEN CLEANTECH CENTER

I den gröna samhällsomställningen växer ett unikt ekosystem av näringslivssatsningar fram i Boden. Utvecklingsområdet Boden Plug & Play är en del av detta.

Översikt området Boden Plug & Play, gamla AF1 och A8.

Erikslund, Fagernäs, Norra Svartbyn

OMRÅDESUTVECKLING:

I enlighet med Bodens kommuns vision

”Det goda livet” pågår arbetet med en fördjupad översiktsplan för Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn. Med nya arbetssätt och dialoger med medborgare tas ett helhetsgrepp med fokus på hur områdena ska utvecklas och bevaras samt gestaltas.

DET GODA LIVET

på vilka områden som berörs. Så det handlar om att hitta ett sätt att identifiera vad det goda livet betyder och kan vara i våra olika bostadsområden. Och i det arbetet är dialoger med medborgare själva grunden, säger Emma Lundqvist.

Medborgardialoger viktiga

Det som framkommit i dialogerna är till exempel vilka värden och kvaliteter som skapar välbefinnande, vad i områdena som är unikt och uppskattat, varför man vill bo där man bor och vad som kan bli bättre och utvecklas.

Emma Lundqvist är samhällsstrateg på Bodens kommun och projektledare för projektet.

– Vad vi gör är att ta fram en helhetsbild: var grönområden ska anläggas, vilka mötesplatser som ska utvecklas, om hur entrén till områdena ska se ut, servicefunktioner och mycket annat.

Det som skiljer planeringsarbetet för Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn från tidigare översiktsplaneringar är ett helt nytt arbetssätt. Ett arbetssätt som utgår från kommunens övergripande strategiska plan och visionen ”Det goda livet” med målsättningen att skapa morgondagens hållbara samhälle för nuvarande och framtida bodensare.

– Visionen omfattar hela kommunen, vilket innebär att utvecklingsarbetet kommer att skilja sig åt beroende

– I våra dialoger har det varit särskilt viktigt att använda olika sätt för att göra det möjligt för många olika medborgare att bidra. Vi har genom att använda workshops haft fokus på barn och unga. Men vi har även gjort djupintervjuer med pensionärer, har haft ute en allmän enkät, fångat upp människor slumpvis utanför ICA Supermarket och haft intervjuer med personer med olika funktionsvariationer. Allt för att fånga upp olika perspektiv.

Synpunkter grund för områdesutvecklingen

I de olika dialogerna har kommunen fått in ungefär 400 olika synpunkter. Anmärkningsvärt är att högst svarsfrekvens i enkäten är i ålderskategorin 30 till 40 år, vilket är ovanligt högt och visar att vi även nått den åldersgruppen. Nya idéer och verktyg har också använts

Emma Lundqvist, samhällstrateg på Bodens kommun projektleder "Det goda livet", områdesutvecklingen av Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn.

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

vid kunskapsinhämtandet och visualiserandet av hur medborgarna ser på det framtida området.

– I förskoleklass har pedagogerna jobbat med ritberättande och i skolorna har det gjorts workshops där man identifierat vad som får eleverna att må bra, och sedan matat in informationen i ett AI­verktyg som sedan genererat bilder av deras ord.

Inkomna synpunkter, tankar och idéer har sedan legat till grund för det förslag till utvecklig av området som kommunen tagit fram. I maj går ett planförslag ut på samråd för medborgarna att tycka till om.

Planförslaget kommer sedan att revideras utifrån de synpunkter som kommer in till kommunen och ett nytt förslag ska läggas ut offentligt för granskning där medborgarna åter ges möjlighet att tycka till om förslaget.

– Granskningsförslaget revideras sedan ytterligare en gång utifrån de synpunkter vi får från kommunmedborgarna innan den slutliga fördjupade översiktsplanen hanteras av kommunfullmäktige i slutet av året.

Bodensarna ges möjlighet att påverka Genom dialog, samråd och granskning får bodensarna möjlighet att vara med och tycka till om samt påverka processen runt kommunens framtid och utveckling.

– Det som också är nytt är att den fördjupade översiktsplanen även blir en handlingsplan, vilket innebär att handlingsplanen blir underlag till nämndernas budgetarbete. Planen blir med andra ord mer än ett visionärt dokument, utan också ett konkret budgetunderlag för nämnderna.

Medborgardialoger

Dialoger med medborgarna är grunden i områdesutvecklingen av Erikslund, Fagernäs och Norra Svartbyn. Ca 400 olika synpunkter har kommit in bland annat genom enkät och intervjuer. Det har också exempelvis genomförts workshops där en förskoleklass fått sina visioner bildsatta i ett AI-verktyg.

SE FILMERNA! Scanna QR-koden med mobilkameran för att se filmerna från medborgardilaogerna.

ELDA SÄKERT UTOMHUS

Se alltid till att du kan släcka elden när du eldar hemma på tomten eller ute i naturen. Tänk också på grannarna så att röken inte stör. Det är alltid viktigt att du kontrollerar eldningsförbud innan du eldar och grillar i skog och mark.

När du gör upp eld är det viktigt att tänka på när, var och vad du ska elda. Ansvaret för eldningen ligger alltid hos dig som eldar. Du ska alltid ha en vattenslang till hands och en obrännbar kratta så att du kan styra elden. Lämna aldrig elden utan uppsikt.

NÄR DU SKA LAGA MAT UTOMHUS

Det finns en hel del att tänka på vid den populära sommargrillen. Eltändare är ett säkert och miljövänligt sätt att tända grillkol eller briketter. Det finns även andra alternativ som tändpapper, tändgelé, tändblock och liknande. Följ bruksanvisningarna för respektive produkt. Om du använder tändvätska, välj en miljövänlig produkt och följ bruksanvisningen.

Mer information hittar du på www.boden.se. Se avsnittet Hem & Fritid på räddningstjänstens sidor.

• Använd inte under några omständigheter bensin, etanol, metanol, T­sprit.

• Ha kontroll på de små barnen så att de inte springer in i eller på grillen.

• Tänk på att engångsgrillar lätt kan orsaka bränder – de är lömska och kan bli mycket varma. Ställer du en engångsgrill i gräset kan det lätt ta eld i gräset. Lämna aldrig en grill som inte brunnit ut utan uppsikt. Släng heller inte heta engångsgrillar i sopkorgar. Ha alltid vatten i närheten för att kunna släcka en brand.

• Kontrollera tätheten i gasolgrillar och att sladdar, kontakter i elgrillar är hela.

ÅTGÄRDSARBETE FÖR FÖRBÄTTRAD

VATTENKVALITET I BODENSJÖARNA

I Boden finns sjöar och vattendrag som idag inte når en god ekologisk kvalitet. För att förbättra Bodensjöarna har kommunen genomfört olika åtgärder.

Under Bodensjösystemet omfattas Buddbyträsket, Bodträsket, Svartbyträsket, Lillavan och Bodån samt Vittjärvsträsket. De här sjöarna och vattendragen når idag inte god ekologisk status. Främsta orsakerna är belastning av näringsämnen samt fysisk påverkan. Algblomning förekommer i varierande grad.

Vitfisken blir till biogas

I syfte att förbättra sjöarnas kvalitet har Bodens kommun sedan många år tillbaka genomfört olika åtgärder. En sådan åtgärd är storskaligt reduktionsfiske som inriktar sig på vitfisk som mört och braxen, som finns i överflöd. Vitfisk livnär sig på zooplankton och skapar en obalans i sjöarna som gynnar algblomningen. Fisken som tas upp fraktas till kommunens biogasanläggning och blir drivmedel till kommunens bilar

och bussar. En fångst på 20 ton genererar drivmedel som motsvarar en körsträcka på cirka 8000 mil.

För femte året i rad genomfördes det under september månad 2022 storskaligt reduktionsfiske i Svartbyträsket, Buddbyträsket, Vittjärvsträsket och Bodträsket. Projektet finansierades till 90 procent med statliga medel i form av LOVA­bidrag, vilket har sökts hos länsstyrelsen och finns till just för lokala vattenvårdsprojekt.

Positiv miljötrend i sjöarna

Yrkesfiskarna Arto Hautala och Eemeli Koivisto, som anlitades för reduktionsfisket, fiskade upp drygt 20 ton vitfisk från samtliga sjöar under 12 dagar.

Under de senaste åren har kommunen kunnat se en positiv trend i sjöarna med förbättrat siktdjup och mindre algblomning samtidigt som andelen rovfisk som till exempel abborre ökar. Men åtgärdsarbetet för Bodensjöarna fortsätter och kommunen planerar för ytterligare LOVA­projekt under 2023.

Projektet, reduktionsfiske i Svartbyträsket, Buddbyträsket, Vittjärvsträsket och Bodträsket 2022, finansierades till stor del med LOVA-bidrag.

Yrkesfiskarna Arto Hautala och Eemeli Koivisto fiskade upp drygt 20 ton vitfisk från Bodens sjöar under 12 dagar 2022.

Text & Foto: Bodens kommun

3000 NYA BOSTÄDER – BODEN ÄR HETT!

Boden möter tillväxtboomen med planlagd mark för flera tusen nya bostäder. Just nu pågår närmare 50 olika bostadsprojekt, både centralt och på landsbygd, i olika boendeformer och unika nytänkande bostadskoncept.

De nya jobben som har aviserats i norr kräver snabba fötter på alla plan, inte minst inom bostäder, som många gånger är den stora flaskhalsen när städer och regioner växer snabbt. Bodens kommun var så redo de kunde bli redan innan beskedet om den planerade stålverksetableringen kom.

– Vi har länge jobbat med att ta fram byggklara planlagda tomter, det arbetet påbörjades redan för flera år sen när vi siktade på att bli 30 000 kommuninvånare till 2030, konstaterar Lars Andersson, bygg­ och exploateringschef på Bodens kommun.

Målsiffran i Bodens kommun är nu höjd till 33 000 kommuninvånare 2030. Hur löser en liten norrbottnisk inlandskommun det?

Snabb eftertänksamhet

Svaret är att kontinuerligt fortsätta tillgängliggöra byggbar mark, visa en god vilja till nya etableringar och satsningar och agera snabbt och smidigt i kontakten med potentiella etablerare. Låta eftertänksamhet och effektivitet gå hand i hand, genom att vara öppen men också ställa krav som gör att det blir långsiktigt hållbara lösningar med innovativt byggande för framtiden.

Flera nya etableringar har vittnat om att det är just bemötandet, en vilja att se möjligheter och tillgången till mark, i kombination med allt intressant som sker här, som har gjort att valet har fallit på Boden.

Men var ska alla få plats? Rent konkret är planen att de närmaste årens bostadsmål till stor del ska uppnås genom förtätning av befintliga bostadsmiljöer. Tack vare generösa ytor redan i dag kommer det att finnas gott om

Text & Foto: Bodens kommun

Visionsbild över nya bostäder som planeras i centrala Boden. Konceptet står för hållbaretstänk i både byggteknik och utformning.

Visionsbild: Covitum

utrymme även i framtiden i jämförelse med många andra platser i landet och världen.

– Varierande och attraktiva boendeformer är en framgångsfaktor i det långsiktiga målet för att nå vår vision och befolkningsmål, säger Lars Andersson.

Boden erbjuder ett brett spektrum av bostadsalternativ. Hyres­ och bostadsrätter och villatomter i olika storlekar och utföranden finns redan idag och över 3000 nya planeras både centralt och i stadsnära landsbygd inom 20­30 minuter från centrala Boden. Vissa områden närmar sig också grannkommunen Luleå, från båda kommuners håll. I princip alla växande bostadsområden i Boden ligger naturskönt med närhet till naturen och boendevänliga utemiljöer. Med pågående medborgardialoger i de olika bostadsområdena integreras även kommunens vision “Det goda livet” i stads­ och bostadsplaneringen.

Lockar till investering

Bodens kommuns framsynthet med färdiga detaljplaner i landets mest expansiva region gör att allt fler ser Boden som en intressant ort att investera i. Ett exempel är bostadsbolaget Covitum AB som riktar blicken mot till­

växten norrut. Med sin projektvision ”En doft av skog” står de för en del av de nya bostäder som planeras i centrala Boden. Deras koncept delar Bodens hållbarhetstänk i både byggteknik och utformning och innehåller allt från biotoptak och taklandskap till innovativa terasser, solceller, innerträdgård, fjärilshotell och gemensamhetsytor för social hållbarhet.

Ligger helt rätt i tiden

– Vi kan inte tänka oss en bättre plats att genomföra den här satsningen på än i Boden. Det är en av landet mest spännande städer utifrån de företagsetableringar och allt som händer där. Vi tror också att vårt boendekoncept ligger helt rätt i tiden och bidrar med lösningar på de utmaningar som orter som exempelvis Boden står inför, i samband med att det flyttar dit människor som ofta har sin vänskapskrets, familj och släkt på en annan or t, säger Ingvor Sundbom.

Planen är att kunna ta första spadtaget så snart som möjligt och att inflyttning ska kunna ske runt årsskiftet 2024/25.

Utöver detta är en stor mängd andra byggprojekt startklara, igång och under planering i och runt Boden.

Boden erbjuder ett brett spektrum av bostadsalternativ och många fler planeras att byggas både centralt och i stadsnära landsbygd.

Till vardags jobbar Lina på Tankeborgens fria förskola.

RIB:arna i Harads utför kvällsövning nedanför bron till Bodträskfors.

En vecka per månad är Lina beredd att rycka ut som en del av räddningstjänsten i Harads.

Under kvällens övning ska tre portabla pumpanläggningar utprovas.

LINA ÄR EN LOKAL SKYDDSÄNGEL

Det ilskna knattret från den motordrivna isborren skär genom kvällsluften. Slangar dras och kopplas till den portabla pumpen. Arbetet sker metodiskt och koncentrerat, och snart forsar vattnet med högt tryck genom munstycket och ut över Luleälvens is.

Det är RIB:arna, de beredskapsanställda inom räddningstjänsten, i Harads som har kvällsövning nedanför bron till Bodträskfors. Det är tre olika portabla pumpanläggningar som ska utprovas avseende funktion och handhavande. Övningen leds av styrkebefälet på Harads brandstation.

En av de fyra övningsdeltagarna är Lina Enberg från Övre Svartlå. Till vardags jobbar hon på Tankeborgens fria förskola, men en vecka i månaden är hon beredd att rycka ut som en del av räddningstjänsten i Harads.

Känns viktigt att hjälpa människor Att jobba med och hjälpa människor har alltid känts viktigt för Lina.

– Jag hade först ingen direkt tanke på att bli RIB:are, utan tänkte mer runt ambulanssjukvårdare, polis eller sjuksköterska. Men så såg jag en annons på Facebook och skickade in en ansökan. Sedan gick det fort. Bara

några dagar senare fick jag göra läkarundersökningen och fystestet och sedan grundutbildningen direkt på det. Det var väldigt spontant, men samtidigt kändes det självklart. Att vara RIB:are är ju på ett sätt en blandning av allt jag tänkt, säger Lina och skrattar.

Familjär sammanhållning

Efter grundutbildningen i oktober 2021 så gick hon och en kvinnlig kollega rökdykarutbildningen i Luleå i december samma år.

– Det var väldigt roligt, säger Lina och skiner upp i ett brett leende. Otroligt lärorikt och så häftigt! Mycket teori också förstås, men viktigt att få prova på praktiskt och känna på utrustningen och alla moment.

Att vara RIB:are är givande på många sätt, både att kunna hjälpa andra människor och den familjära sammanhållning som finns i gruppen, och Lina vill absolut uppmuntra andra att söka till räddningstjänsten som beredskapsanställd.

– Det är bara att söka, tycker jag, vi ställer upp för varandra har kul tillsammans och man känner sig verk­

Text: Axel Berger Foto: Mats Engfors

Lina Enberg från Övre Svartlå är en av RIB:arna (räddningspersonal i beredskap) som arbetar i Harads.

ligen jättevälkommen. Och vi vill och behöver verkligen bli fler – både tjejer och killar. Vi är tre tjejer i Harads, men skulle det vara roligt om vi var flera.

"Det brinner, det brinner"

Att kombinera arbete med jourberedskap brukar inte vara några problem. Arbetsgivarna på orten förstår oftast vilken betydelse och viktig uppgift som RIB:arna har. Lina, till exempel, kan inte vara själv med förskolebarnen den veckan hon har jour. Och barnen tycker det är imponerande att Lina också är brandman.

– Min personsökare är givetvis jättespännande, men alla barn vet att man inte får röra den. Sedan kommer det provlarm på sökaren varje dag på lunchen kvart i elva och då skriker de: ”Lina, det brinner, det brinner” fast de vet att det bara är ett test, säger Lina och skrattar.

GRUNDEN I SVENSK RÄDDNINGSTJÄNST

Räddningstjänsten är i huvudsak ett kommunalt ansvar, förutom några mindre, specialiserade delar som ligger under statligt ansvarsområde. Det finns ungefär 16 000 heltidsanställda och beredskapsanställda inom den kommunala räddningstjänsten i Sverige. Av dem är runt två tredjedelar, det vill säga 11 000 räddningspersonal i beredskap, RIB.

sen av olyckor och bränder är högre och tillbuden oftast är mer komplex, så försöker man förlägga RIB­stationerna så de täcker upp mer av kommunens yta. I Boden finns två RIB­stationer, en i Harads och en i Bodens centralort.

Ger bra täckning och snabba insatser

– Vi har fem RIB:are i Harads och fem i centralorten som samverkar med våra fem heltidsanställda brandmän. Det ger oss en mycket bra täckning med snabba insatser. RIB:arna rekryteras från närområdet till sin station, så de har också god lokalkännedom och kan vara snabbt på plats. Det tar exempelvis cirka 40 minuter för räddningstjänsten i Boden att vara på plats i Harads, medan våra beredskapsanställda där kan sitta i brandbilarna och var på väg inom fem minuter.

För att jobba som räddningspersonal i beredskap måste man vara fullt frisk och vara i god fysisk form, men det finns många myter om superfysik och ”stora, starka brandmän” menar Magnus Nilsson.

– Vi söker helt vanliga människor som vill göra skillnad. Allt som krävs är att man bor och arbetar på orten, att man har bilkörkort och klarar ett grundläggande fystest och arbetsprov. Och är man intresserad är man alltid välkommen att besöka oss på räddningstjänsten, vara med på någon av våra övningar eller komma till någon av våra prova på­dagar.

Gå utbildningarna för att bli RIB:are Som RIB:are har du ett vanligt jobb med betald beredskapsjour sju dagar var tredje vecka, plus eventuellt utryckningstillägg. Det som krävs för att bli RIB:are är att man går en avlönad grundutbildning på 16 timmar och en kompletterande rökdykarutbilning på 56 timmar. När man fått mer erfarenhet får man gå en tre plus tre veckor lång grundutbildning för räddningspersonal i beredskap, GRIB. Är du intresserad och vill veta mer, gå in på blideltidsbrandman.nu

Att vara RIB:are är givande på många sätt, både att kunna hjälpa andra människor och den familjära sammanhållning som finns i gruppen, berättar Lina.

Vill du bli RIB:are?

I Bodens kommun behöver vi fler som arbetar som räddningspersonal i beredskap (RIB). Här är grundförutsättningarna för dig som vill söka:

• Över 18 år

• Frisk

• God kondition

• Simkunnig

• Ej mörk- eller höjdrädd

• Gilla lagarbete

• Stresstålig

• Körkort

• Bostad och arbetsplats med möjlighet att ta sig till brandstationen inom 5-7 minuter

• Godkännande från huvudarbetsgivare

Vid intresse: Välkommen att besöka räddningstjänsten i Boden. Var med på övningar eller kom på prova på-dagar. Vill du veta mer om räddningspersonal i beredskap gå in på: blideltidsbrandman.nu

Lina med kollegor förbereder övningen.

Det är viktigt att få prova på praktiskt och känna på utrustningen.

SNART DAGS FÖR REVISION AV BODENS KRAFTVÄRMEPANNOR

Varje år levererar Bodens Energis kraftvärmeverk cirka 380 000 000 kWh fjärrvärme och 64 000 000 kWh elström till kommunens invånare. Snart påbörjas det viktiga arbetet med att kontrollera och reparera pannorna i kraftvärmeverket.

En utmaning i revisionsarbetet är att hantera de oförutsedda skadorna som kan dyka upp vid besiktningar och dess konsekvenser.

I maj varje år stänger Bodens Energi i omgångar ner pannorna i kraftvärmeverket. Anledningen stavas revision, en årlig process där vi kontrollerar, besiktigar och reparerar våra pannor.

– Att bränna avfall innebär ett stort slitage på pannorna. En gång per år ser vi över saker som korrosion och erosionsskador på tryckkärl. Murverket i pannorna kontrolleras samt att kringutrustningar som rökgas och vattenreningar är i gott skick, säger Jonas Gunnarstedt som samordnar revisionen på Bodens energi.

Det är värmeverkets två avfallseldande kraftvärmepannor som ska stoppas och undersökas, ett arbete som pågår från första maj till en bit in på hösten. Att revisionen görs just under den perioden beror på att värmebehovet är som lägst just då.

– Då kan vi stoppa pannorna en i taget och göra reparationer utan att störa driften, säger han och fortsätter:

– Revisionen är viktig för att säkerställa att anläggningen är i gott skick inför nästa säsong. Vi har även krav från myndigheter att vi ska göra vissa driftprover och interna undersökningar på tryckkärlen.

Regelbundna kontroller och reparationer

Att genom regelbundna kontroller och reparationer hålla anläggningen i gott skick är även viktigt för att klara de miljökrav som ställs på kraftvärmeverket. Livslängden på en panna är olika från fall till fall, förklarar Jonas.

– Olika delar slits olika fort och vi byter kontinuerligt ut delar av pannorna för att hålla dem i gott skick. Med rätt underhåll håller de så länge vi vill.

– Vissa saker ser vi inte förrän vi har stoppat anläggningen, gjort rent och undersökt. Det gör att det kan dyka upp saker som vi inte förutsett men som måste åtgärdas, och ibland tar det längre tid än vad vi först trott. Samtidigt vill vi inte rubba tidsplanen.

God planering och bra kommunikation

Arbetet med pannorna sträcker sig under flera månader och involverar inte bara anställda på Bodens Energi utan även externa underentreprenörer. Det medför logistiska utmaningar som ställer krav på god planering.

– Det är många firmor som är här och jobbar samtidigt på olika delar. Det gäller att få till logistiken så att folk inte jobbar på varandra eller skadas. Det kräver god planering och bra kommunikation med entreprenörer och de som gör besiktningen. Jag påbörjar planeringen av nästa års revision från den dagen årets revision är klar, säger Jonas.

Under revisionsperioden inleds varje arbetsdag med ett samordningsmöte där de går igenom vad som ska göras under dagen och vilka potentiella risker som finns.

– Vi har egentligen alla tänkbara risker. Det är till exempel tunga lyft, jobb från hög höjd och skadliga ämnen som man kan komma i kontakt med. Vi gör kontinuerliga riskbedömningar och ställer krav på att underentreprenörerna har rätt säkerhetsutrustning.

Kunder påverka ej av avstägningen När revisionsarbetet är klart görs en besiktning av pannorna och kringutrustningen och Jonas får en rapport om vad som har gjorts och vad som kan behöva repareras framåt. Den rapporten ligger till grund för mycket av underhållsarbetet som görs inte bara under revisionsperioden utan under hela året.

– Vi gör klassiskt förebyggande underhåll där kringutrustning som pumpar och fläktar smörjs och kontrolleras vid bestämda tidsintervaller.

Men det stora arbetet till trots behöver man som kund inte vara orolig för att påverkas av avstängningen.

– De kommer inte att märka något utan kommer ha varmvatten som vanligt, säger Jonas.

Jonas Gunnarstedt samordnar revisionen på Bodens Energi.

Foto: Lina Näsvall

En kul och härlig Bodensommar med massor av kultur, idrott och arrangemang runt om i kommunen, för bodensare, hemestrare och semestrare. Alla upplevelser samlade på ett ställe.

flyttatillboden.se/evenemang

för alla åldrar hela kommunen hela sommaren

SOMMAREN 2023!

#DET SMARTA GRÖNA / MAJ

Här händer inte allt Men rätt mycket

37 MILJARDER

Boden Industrial Park är ett 550 hektar detaljplanerat område avsatt för elintensiva industrietableringar. Här förbereder H2 Green Steel byggandet av ett vätgasdrivet stålverk för produktion av grönt stål. Det första i Europa på över 50 år och det första i sitt slag vid den planerade starten 2025. En beräknad investering på cirka 50 miljarder SEK.

10 HEKTAR SOLCELLSPARK

Bodens kommun har beviljat Lilium energi ett markarrendeavtal på utvecklingsområdet Boden Plug&Play. Syftet är att uppföra en solcellspark på drygt 10 hektar som kommer att bli en av Sveriges större i sitt slag. Anläggningen förväntas generera fossilfri energi i minst 25 år med en total installerad effekt upp till cirka 10 MW

10 000 m2 VÄXTHUS

MELLAN 2 ÄLVDALAR

Här har den internationella lyxklassificeringen i form av stjärnor bytts mot lyxen av unika koncept och stjärnor på himlen. I våra två livskraftiga älvdalar berikas upplevelser i norrsken och midnattssol med designhotell och ett pärlband av innovativa små hållbara besöksnäringsföretag med hög internationell mognad och ett värdskap i världsklass.

Changemaker Educations fick i januari klartecken för ännu en YH-utbildning; Futuregames Animator and VFX Artist. Den kommer att bedrivas av det egna varumärket Futuregames på Boden Game Camp. Den svenska dataspelsindustrin omsatte 2021, 37 miljarder SEK

3200 BOSTÄDER

I Boden har vi nära till det som är viktigt i livet. Oavsett om du vill bo stadsnära eller på landsbygden. De närmaste åren ska det byggas 3200 nya bostäder. Just nu pågår närmare 50 olika bostadsprojekt, både centralt och på landsbygd.

LIFE ON MARS?

Vi blickar upp mot stjärnorna eller åtminstone rymden. Det amerikanska företaget Assured Communications har precis byggt sin första satellitmottagare i Boden och fler planeras då samarbetet med kommun och lokala leverantörer har gjort etableringen enkel och snabb.

Boden ligger i hjärtat av en extremt etableringsintensiv region och är en viktig del av den gröna globala samhällsomställningen. Här sker 20 års samhällsutveckling på 5 år och i norra Sverige satsas 1070 miljarder på den gröna nyindustrialiseringen. Vår region, våra resurser och vår kompetens uppfattas nu som en tillgång och är en utgångspunkt för skapandet av morgondagens hållbara samhälle / bodenxt.se