Boden bild nummer 2 2021

BODEN BILD #116

SAMHÄLLSINFORMATION SEDAN 1973

DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

Ett samhälle i tillväxt

följ utvecklingen som gjort den gröna omställningen möjlig. Tema samhällsomställning Sid. 10-25

Bygget av ett växthus som ska drivas av återvunnen energi från ett datacenter är i gång SID. 30-31

Ett led i att bli en ännu mer hållbar kommun är att öka det hållbara resandet Sid. 34-41

Ledare CLAES NORDMARK Kommunalråd

JOHAN GRÖHN Kommunalråd

KENNETH BACKGÅRD Ordförande Bodens Energi

CATARINA ASK Nämndsordförande KFU

ENERGIN FÅR KOMMUNEN ATT VIBRERA Ett år går snabbt och 2021 är snart förbi. Det har varit ett väldigt innehållsrikt år.

Vi började med att sjösätta en helt ny förvaltningsorganisation mitt i en global pandemi.

Det fortsatte med tillkännagivandet att H2 Green Steel planerar att bygga ett grönt fossilfritt stålverk utanför Norra Svartbyn. Dessa två händelser har satt sin prägel på hela året.

Det mesta vi gör, säger och planerar har nämligen en koppling till både pandemin och till det gröna stålet. Pandemin är dessvärre ännu inte över, men vi måste ändå inleda en genomgripande samhällsomställning för att möta den tillväxt som blir följden av industrietableringarna. Det räcker inte att ta höjd för H2 Green Steel, utan en etablering av den omfattningen drar med sig många fler till Boden och länet.

Det återstår ännu ett antal steg innan det gröna stålet börjar rulla ut från anläggningen här i Boden. Men det innebär att vi inom kommunen har en omfattande uppgift framför oss i att förbereda ett samhällsbygge som håller måttet, när vi under de närmaste 3-4 åren ska ta ett jättekliv som motsvarar 15-20 års utveckling i normaltakt.

Vi ska utveckla bostads- och livsmiljöer, infrastruktur och kompetensförsörjning i rekordfart. Just nu finns bostadsplaner för över 1000 nya bostäder i småhus och flerfamiljshus. Inom Boden Business Park har vi ett nav för framtida kompetensförsörjning.

För närvarande finns 200 studenter i Sävast, främst inom spelnäringen men även kopplat till besöksnäring och webbutveckling. Det har även lett till en avknoppning av företag, för närvarande 14 stycken med totalt över 50 anställda och fler ska det bli.

Det känns som att hela vårt fina Boden, både centralort och landsbygd, vibrerar av energi. Det finns skickliga etablerade företagare här som nu satsar rejält. Till det kommer nya intressenter utifrån. Det kommer att generera jobb och det kommer att generera inflyttning.

Men det allra viktigaste är alla bodensare som bor här och gör kommunen välkomnande och trivsam. Tack för allt du gör för att göra Bodens kommun ännu bättre!

2 l Boden Bild Nr.2. 2021

INNEHÅLL

SPANA IN VÅRA KANALER 04

Information om covid-19

05

06

Taggade på Meröppet

08

Kulturell höjd i Harads

09

Vattenkiosk för tekniskt vatten

10

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING Sida 10-25

Glädje i tillvaron

26 Ny investering i effektivare avfallshantering 27

En av de kommuner som erbjuder mest simundervisning

28

Skarp övning för samhällsnytta

30

Det 300 kvadratmeter smarta växthuset drivs på spillvärme

32

En ny kulturplan tar form

33

Snacka svenska med praktik

34

TEMA HÅLLBART RESANDE Sida 34-41

42

Fossilfri framtid

43

Bodens energi arena – mötes- platsen med plats för alla

44

”goodwill för den som bor här”

46

Bodens kommun hedrar demo- kratins 100-årsjubileum

47

Hästvecka i Boden

Vill du veta mer om det fina arbete Bodens kommuns medarbetare gör så finns vi på ett gäng olika sociala mediekanaler du kan följa för att hålla dig uppdaterad. instagram.com/bodenskommun facebook.com/bodenskommun youtube.com/bodenskommun

När den här QR-koden dyker upp finns det även filmat material kopplat till reportaget.

QR-koden är länkad till webben där du kan ta del av några av alla kortfilmer vi producerat.

Beroende på fabrikat på din telefon kan du antingen scanna in den direkt via kameran eller via en app du gratis laddar ned.

3 l Boden Bild Nr.2 2021

Boden Bild ges ut av kommunikationsenheten på Bodens kommun.

Redaktör: Fanny Norlin Ansvarig utgivare: Jens Andersson Grafisk formgivning: Fanny Norlin Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Upplaga: 15 500 exemplar.

Tryck: Lule Grafiska, svanenmärkt trycksak Omslagsbild: Mats Engfors/Fotographic Skribent: Anna Bergström/Nordskribenten

INFORMATION OM COVID-19 Händelseutvecklingen kring smittspridningen av coronaviruset som ger sjukdomen covid-19 går väldigt snabbt. Vi har valt att inte informera om coronaviruset i detta nummer av Boden Bild för att undvika att sprida inaktuella uppgifter.

!

För att läsa om det aktuella läget hänvisar vi i stället till webben för att läsa mer: www.boden.se/kommunen/coronaviruset Där finns också länkar till andra myndigheter med tillförlitlig och uppdaterad information.

I detta nummer av Boden Bild så har vi följt restriktionerna som gällt just vid tillfället när reportagen gjordes. En del bilder är tagna innan pandemin.

FÖRSTA FREDAGEN VARJE MÅNAD. ÄVEN LIVE PÅ BODENS KOMMUNS FACEBOOK. För senaste info om vad som gäller besök bodenbusinesspark.com

4 l Boden Bild Nr.2. 2021

TAGGADE PÅ MERÖPPET Harads bibliotek håller nu öppet alla dagar, från tidig morgon till sen kväll. När personal inte finns på plats kan besökarna själva låsa upp och sköta sina ärenden. Konceptet med utökat öppethållande kallas meröppet.

Det är måndag och kvällsöppet på Harads bibliotek.

Bland hyllorna rör sig en handfull besökare stillsamt botaniserande bland böckerna. Någon lånar en dator.

Några av dem är pendlare, som har svårt att hinna med sina ärenden när biblioteket stänger tidigare. Nu finns emellertid ett alternativ för dem som vill besöka biblioteket på kvällstid, helger eller tidiga morgnar. Efter en hektisk höst med förberedelser är allting klart. Biblioteket har utrustats med ett inpasseringssystem och en självserviceautomat, som låter besökarna själva låna och lämna tillbaka böcker. Konceptet kallas meröppet.

– Det här är jättebra! Jag kan vanligtvis bara komma måndagar efter jobbet då bibblan har öppet till klockan sex. Men tänk om jag är upptagen då? Då får jag vänta en hel vecka till, berättar en nyvärvad meröppet-användare.

Meröppet finns på flera håll runtom i landet och har införts på framförallt mindre bibliotek med begränsade öppettider. Den som ansöker om meröppet-medlemskap får en egen inpasseringstagg knuten till sitt namn. Med taggen kan besökaren själv låsa upp biblioteket mellan sju på morgonen till tio på kvällen, alla dagar, året runt, när det annars skulle vara stängt.

– Det är oerhört värdefullt att med bättre tillgänglighet kunna nå ut till fler. Storläsarna ser också fram emot att

slippa långa körsträckor in till stadsbiblioteket när läsandan faller på. Extra betydelsefullt kommer det vara på sommaren då biblioteket vanligtvis har ett längre semesteruppehåll, förklarar filialföreståndaren Christoffer Nordmark.

Han berättar att en del biblioteksbesökare samtidigt har poängterat hur viktigt det är att ha någon som kan hjälpa dem med informationssökning och boktips. Till dem har han ett lugnande besked. Han kommer att finnas på plats som vanligt måndag till onsdag.

– Det är roligt att biblioteket är så uppskattat och att folk bryr sig. Meröppet är ett perfekt komplement som kommer att underlätta för många, säger Christoffer Nordmark som nu förutspår fler utlån och besök.

Under hösten öppnades portarna för taggade låntagare. Här syns Stina Bergström och Anna-Karin Öström.

Foto: Christoffer Nordmark

5 l Boden Bild Nr.2 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic

BASSÄNGTRÄNING GER RESULTAT I ett projekt riktat till psykiatripatienter har två säsongers behovsstyrd bassängträning utmynnat i mycket positiva resultat. Utöver mätbara fysiska effekter tillkom bonus i form av gladare vardag och mer sociala deltagare.

Med många års erfarenhet i sitt yrke ansökte leg sjukgymnasten Erika Lind om fondpengar till en projektidé som hon genomfört tillsammans med ett starkt arbetsteam inom boende och stöd. Satsningen innebar att i handplockade bassänggrupper utveckla träning för att öka den fysiska förmågan, smärtlindra och utveckla förmågor som inte tillgodoses av traditionell sjukgymnastik inom patientgruppen boende och stöd.

– Ofta utformas träningen som ett hemträningsprogram. Den kan vara ett fullgott instrument för en del behandlingar och patientgrupper, men de patienter som vi träffar dagligen på boende och stöd är i behov av just stöd, med mänsklig kontakt och tydlig uppmuntran i att identifiera ökade förmågor – såväl fysiskt som psykiskt, förklarar Erika Lind.

Anpassade träningsprogram Ett 30-tal personer valdes ut i dialog med habiliteringspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Då det rör sig om vitt skilda individer och träningsnivå delades patienterna in i lämpliga grupper utifrån ålder och behov.

– De tre-fyra första träffarna med varje grupp testade vi olika träningsprogram som utvärderades efter varje träff och anpassades till nästa, förklarar Erika Lind.

En utmaning var coronaåret och de skärpta restriktionerna, för en patientgrupp som blev ännu mer isolerad än vanligt. Träffarna höll uppe när restriktionerna krävde det, men anpassades i övrigt med antalet del-

tagare och flera omklädningsrum med gott om plats för avstånd. Personalen som deltog med patienterna i bassängen hittade också former för att använda lämpliga skydd då närhet och assistens behövdes.

Mätbara positiva effkter Resultaten med träningen mättes både inledningsvis och löpande och visade sig ge mycket goda effekter på flera sätt.

– Vi har gjort mätningar som bekräftar att de har fått ökad rörlighet, balans, kroppskontroll och kroppsuppfattning. Men framförallt ser vi andra positiva effekter som vi inte hade tänkt lika mycket på, som vi får som en bonus, säger Erika Lind.

Till exempel har en del patienter valt att komma lite tidigare för att hinna umgås. Vissa som inte har pratat tidigare har börjat göra det och en del av deltagarna har blivit så goda vänner att de har börjat umgås även utanför bassängen. Personalen som delar deras vardag vittnar också om att humöret har påverkats, de är gladare och den utökade sociala viljan och förmågan har gjort andra vardagssysslor lättare. Även musiken har påverkat deltagarna.

– Vi har haft allt från Disney till hårdrock, musik som inte spelas där de bor, men som en del plötsligt har gått omkring och sjungit på när de kommer hem, berättar Erika Lind vidare.

Hoppas på fortsättning Att samla flera som tränar skräddarsytt tillsammans med bonuseffekter för välbefinnande och social stimulans, är främst en stor vinst för deltagarna och deras liv och vardag. Men det sparar också ett stort antal sjukgymnastresor och tid hemma hos varje enskild.

– Nu är drömmen att vi kan fortsätta med det här permanent, avslutar Erika Lind.

6 l Boden Bild Nr.2. 2021

Bassängträning har inte bara givit fysisk effekt utan också bidragit till att deltagarna blivit både mer utåtriktade och gladare.

Under ett år där patientgruppen inom boende och stöd var extra isolerad, blev bassängträningen en källa till glädje och gemenskap.

7 l Boden Bild Nr.2 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

Marianne Strand och Charlotta Lennartsdotter är projektledare i Kultur Nord. De har byggt upp ett lokalt och regionalt kulturnätverk och anordnat kulturträffar med stor bredd och professionella och inspirerande ledare under året.

Kultur Nord vill visa lokalt förankrad konst men också lyfta blicken utåt, ta konstnärlig höjd och bidra till att den lokala kulturen professionaliseras.

KULTURELL HÖJD I HARADS Ett av flera projekt som har pågått i Edeforsbygden i år är Kultur Nord. Med utställningar, kulturfrukostar, skaparverkstäder och nätverkande lyfts det professionella kulturutövandet och intresset för konst och kultur.

Det är söndag och tid för en av Kultur Nords skaparverkstäder. I dörren står projektledarna Charlotta Lennartsdotter och Marianne Strand. De välkomnar och räknar deltagare.

– Sist kom så många så att vi kunde inte ta emot alla.

Det är ett väldigt stort intresse, berättar de.

Denna söndag är det konstpedagogen och inredaren Susanna Hellström från Svartlå som håller i programmet. Snabbt är alla igång med färger, penslar, klipper, klistrar, målar, pratar, skrattar och delar idéer med varandra. Skolbarn och pensionärer, infödda edeforsbor och inflyttade från södra Sverige och andra länder delar gemenskapen och skaparglädjen. Vissa har varit på alla träffar, för andra är det första gången. Projektet håller med material, handledaren med professionell hjälp och kunskap.

Lyfta professionella Kultur Nord ägs av Edeforsbygdens Ekonomiska Förening och finansieras av Region Norrbotten. Ett mål är att

professionella yrkesutövare inom kreativa och kulturella näringar inte ska förväntas ställa upp ideellt, som de ofta får göra, eller få betalt genom fonder och projekt istället för att kunna ta betalt som alla andra företagare för sin tid och kompetens. Samtidigt vill projektet lyfta skolade och kompetenta konst- och kulturutövare i bygden, som genom Kultur Nord har fått uppdrag i de olika delprojekten. Förutom Susanna Hellström har Britt-Inger Aspemalm från Åkerby inspirerat till konst med alpackaull. Linnéa Olsson, glaskonstnär, och Maria Nilsson, keramiker, båda från Svartlå, har också hållit i träffar.

Utställningar och nätverk I en utställning i Edefors kyrka i våras visades alster från de tio bästa utvalda lokala textilkonstnärerna. Alldeles nyligen har samarbetet med kyrkan fortsatt i en ny utställning, denna gång av bildkonstnären Jatte Eriksson, med rötter i Södra Harads. Hans konst har jämförts med Salvador Dali och Edvard Munch.

Kultur Nord har också anordnat välbesökta kulturfrukostar för företagare och föreningar inom KKN (kreativa kulturella näringar) med föreläsningar och dialog som driver kultursatsningar framåt. De har varit med och byggt upp ett kulturnätverk över hela länet för att utbyta erfarenheter och arbetsmodeller. Förhoppningen är att Kultur Nord ska finna finansiering till fortsatta kulturinsatser i Edeforsbygden.

8 l Boden Bild Nr.2. 2021

Patrik Fahlén, enhetschef för vatten och avlopp vid Bodens kommun.

VATTENKIOSK FÖR TEKNISKT VATTEN Foto: Mats Engfors/Fotographic

För att inte slösa med vårt goda kranvatten i onödan finns nu en vattenkiosk med så kallat tekniskt vatten i Bodens kommun. Det är vatten som kan nyttjas av såväl kommunala förvaltningar som företag till spolning, bevattning med mera.

Bodens kommun fick förra året den glädjande utmärkelsen Norrlands godaste kranvatten. ”Likt en droppande istapp i marshög fjälluft – tydligt, friskt och med karaktär. Ett glasklart vatten.” Men ska vi i en grön kommun med hållbarhet i fokus och tider då vi både globalt och lokalt uppmanas att vara sparsamma med vårt kranvatten, använda det till att vattna parker, tvätta maskiner och i spol- och tankbilar?

Nej, nu behöver vi i Boden inte längre slösa vårt goda kranvatten. Under hösten har Bodens kommun nämligen installerat en vattenkiosk där både kommunala förvaltningar, företag, föreningar, organisationer och privatpersoner kan tanka tekniskt vatten i större mängder och snabbt.

Vattnet som du hämtar här är ett så kallat tekniskt vatten, ett kommunalt vatten som är renat men inte till för att dricka. Tekniskt vatten benämns idag som en underutnyttjad hållbarhetsresurs som kan brukas för att minska kranvattenförbrukningen, lindra vattenstress, utvinna näringsämnen och säkra färskvattentillgångar för samhället.

– Det är ett vatten som håller en hög kvalitet för spolning och bevattning av olika slag, men det är inte klassat som kranvatten, förklarar Patrik Fahlén, enhetschef för vatten och avlopp vid Bodens kommun.

Vattenkiosken finns uppställd nere vid Svedjans avloppsreningsverk i Boden och är flyttbar om behov finns av det. Den som är intresserad av att nyttja vattenkiosken anmäler sig och kvitterar ut en nyckel för att bli upplagd som kund av tekniskt vatten, debitering kommer ske per hämtad kubikmeter. Planen är att kunder ska kunna registrera sig under första kvartalet 2022.

9 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING

Vår kommun står inför möjligheter av aldrig skådade mått. Etableringar som påverkar hela Sveriges och Europas omställning till grön industri planeras. Här, hos oss. Följ med på resan som har satt Boden på kartan, och se hur vi tillsammans jobbar intensivt med att möta den snabba utvecklingen.

Låset i norr, som blev början till den militärstad och kommun som under senare år har brottats med nedläggningar och sjunkande befolkningssiffror, har fått raketfart mot en grön framtid.

Hållbarhetsspåret som Bodens kommun styrde in på redan för många år sedan, har vuxit till möjligheten att Europas första nybyggda stålverk på över 50 år etablerar sig här. Boden är i centrum av en enorm omställning, både lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

Det kommer påverka alla i vår kommun.

Flera tusen inflyttade nya kommunmedborgare som ska bo, äta, handla, nyttja kultur, träna idrott, klippa sig, pendla till jobbet och ha sina barn i barnomsorg och skola kommer att göra skillnad.

På de följande sidorna berättar vi om hur ett stort antal strategiska steg under många år har lett fram till den punkt där vi befinner oss idag och hur vår kommunledning har formerat arbetet för att kratta manegen för framtiden.

Den

gröna omställningen 11 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING

Foto: Mats Engfors/Fotographic

FLERA TUSEN INFLYTTADE KOMMER ATT GÖRA SKILLNAD Kommunchef Mats Berg beskriver nuläget i Boden som en direkt följd av många års medvetet arbete för att få en stor etablering hit.

Idag befinner sig Bodens kommunledning i en form av positivt krisberedskapsläge med ljusa framtidsutsikter men också utmaningar och växtvärk.

Mats Berg har i sin roll som kommunchef i Boden fått uppleva högst intressanta år i både med- och motgång.

Idag kan han kosta på sig lite antijante, och inte bara tro utan faktiskt veta att Boden är att räkna med.

– Vi har slitit hårt med ett långsiktigt strategiskt arbete, investerat och haft en övertygelse om att vi har en så stark produkt att vi är intressanta för omvärlden. Vårt geografiska läge är rätt, och vi har medarbetare med stor kunskap i komplexa systemfrågor på mycket hög nivå. Vi har i princip svaret på miljöproblemet i en skalbar modell och har planerat för en stor etablering länge.

Men just innan det offentliggjordes att H2 Green Steel var beredda att satsa på ett nytt stålverk i Boden med investeringar på 25 miljarder, 1500 arbetstillfällen och uppskattningsvis 8000 nya kommuninvånare, inom några få år, hade Bodens kommun just organiserats om. Åtta förvaltningar hade blivit fyra och antalet anställda färre.

Den första utmaningen för den nya organisationen var att fånga upp större frågor än någonsin i modern tid, utan ökad budget och med en tidsplan som för många skulle framstå som helt omöjlig.

Samlade styrkorna – Vi samlade ett antal nyckelspelare från förvaltningar och bolag och började utkristallisera vad vi måste göra och hitta en organisation för det. Omvärlden och H2GS är inte direkt anpassade till kommunala årshjul, ler Mats Berg.

De delprojekt som bildades i våras och nu arbetar löpande med alla förberedelser är näringsliv, leva och bo, kompetensförsörjning och infrastruktur ovan och under jord.

Nationellt intresse I en satsning av så stor nationell betydelse är Mats Bergs förhoppning att den intensiva hösten med besök av statsminister, partiledare, ministrar, Svenskt Näringsliv och omfattande politiska påtryckningar, ska utmynna i att riksdag och regering agerar snabbt på nationell nivå.

– Nu behöver vi hjälp med allt som kostar extra pengar för att förbereda för en etablering med ett ökat exportvärde på 30 miljarder vid full drift. Politiken måste vara snabb och våga ta snabba beslut.

1905 Boden inviger sitt första vatten-

kraftverk i Ljuså och Boden får elektriskt ljus. Elektrifiering och elinfrastruktur börjar byggas i Boden.

1888 Norra stambanan passerar Boden

och första malmtransporten lämnar Lule hamn.

1901 1888

1901 Bygget av Bodens fästning påbörjas.

12 l Boden Bild Nr.2. 2021

1905

1 2 3 4

Näringsliv Cirkulärt nyttjande av resurser och ett aktivt näringsliv.

Leva & bo Hållbara livsmiljöer där människor vill bo, mår bra och kan utvecklas.

Kompetensförsörjning Skapa möjligheter för att attrahera och utveckla rätt kompetens.

Infrastruktur ovan och under jord Vägar, järnväg, kollektivtrafik, fjärrvärme, fiber, el och VA.

1996 Försvaret ”avhemligar”

Bodens Fästning och de sista skyltarna plockas ner om förbud för utländska besökare.

Nya möjligheter öppnas för besöksnäring och näringslivsutveckling av internationell karaktär i Boden.

1915 Det första kraftverket i Lule älv startas, utbyggnaden till totalt 15 kraftverk pågår till 1977.

1915

1995 1995 Bodens kommun blir

1996

ekokommun.

13 l Boden Bild Nr.2 2021

Tidslinjen fortsätter på sida 15.

1998 1998 Boden inför källsor-

tering som en av de första kommunerna i landet.

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING Foto: Mats Engfors/Fotographic

ENERGISYMBIOS MED LÅNG HISTORIA Pusselbit vid pusselbit av strategiska steg har gjort Bodens läge och kapacitet så högintressant att vi idag är på allas läppar på regeringsnivå och i riksmedier. Vägen till dagens planerade industrisatsningar sträcker sig ända tillbaka till Bodens fästning och vattenkraftsutbyggnaden. ”Är du från Boden? Wow, där uppe verkar det hända mycket grejer nu!”. Så lät det kanske inte riktigt för några år sedan, men idag ropar riksmedia om jobben och flyttvågen till norr. Norr- och Västerbotten nämns på den ena direktsända TV-debatten efter den andra, till och med i statsministerns avskedstal slank Boden in.

I februari 2021 gick proppen till Bodens stora ketchupeffekt. Men att H2 Green Steel offentliggjorde att de hade för avsikt att etablera sig här var inte en enskild händelse som plötsligt landade i knät på vår kommun.

– Det har föregåtts av en lång satsning på elintensiva etableringar och det cirkulära tänket vi har, som binder ihop vattenkraft, datacenter, biogas, restprodukter och vätgas. Vi har i ett tiotal år haft en långsiktig plan med fokus på elintensiva aktiviteter, förklarar Håkan Nordin, affärsutvecklare på Boden Business Park och en av personerna i projektgruppen Näringsliv.

Försvaret Egentligen kan vi dra historien betydligt längre tillbaka än så. Den allra första pusselbiten som gör Bodens läge så perfekt är att Bodens fästning byggdes här, i början på 1900-talet. Med sin placering en bit in i landet för att inte vara sårbar från kusten, men med tidig järnvägsförbindelse, är den stad som växte fram helt perfekt för dagens industrier som vill ha närhet till både järnväg och hamn.

Kraften Lule älv som rinner genom vår kommun, byggdes tidigt ut för att producera vattenkraft. Utbyggnaden pågick successivt från 1915 till 1977 och består idag av totalt 15 kraftverk. Med detta är Lule älv Sveriges viktigaste vattenkraftkälla.

Elnätet växte fram under 1900-talet och i just Svartbyn, där H2GS planerar sin etablering, kommer svenska stamnätet idag in från tre olika håll.

Den stora tillgången till elström i kombination med parallell utbyggnad för att kunna ta emot elen, och vårt kalla klimat, är en betydande faktor vid en rad datacenteretableringar som skett under senare år i Boden.

Restvärmen som de alstrar är å sin sida källa till nya möjligheter, exempelvis växthusprojektet som det berättas om i en annan artikel här i Boden Bild.

14 l Boden Bild Nr.2. 2021

Grön kommun Boden var en av de första kommunerna att tidigt anta en grön profil, med bland annat egen biogasanläggning som nu är etablerad sedan många år och utvinner fordonsbränsle ur matavfall och avloppsslam. I Boden finns en toppmodern förbränningsanläggning som producerar el och värme ur avfall och biobränsle, samt Brännkläppens avfallsanläggning där restprodukter tas om hand för återvinning, behandling och deponering.

Strateginod Boden har som en av åtta så kallade strateginoder i Sverige också tagit nationell position för utveckling av resurseffektiv energianvändning. Strateginoden jobbar bland annat fram nya skalbara innovationer och lösningar som kan spridas till andra aktörer. Den långsiktiga målsättningen är att skapa storskalig hållbar energianvändning, exempelvis genom att nyttja restvärmen från H2GS till storskaliga växthus och använda restprodukterna från växthuset till en ökad biogasproduktion, men även till att sprida lösningarna till andra platser och städer.

Arbetet med strateginoden sker i samarbete med Energimyndigheten.

Grund för nya satsningar – Vi började helt enkelt, utifrån den gröna omställningen inom industrin, att titta på vad det finns för förutsättningar här. Det visade sig vara väldigt goda förutsättningar. Det finns väldigt bra tillgång till el. Den kommer från Lule älv och är stabil. Det fanns mark med infrastruktur tillgänglig. Och den kombinationen var avgörande för att Greensteel-projektet kommit till.

Det är ett bevis på att vi har gjort något bra och lockat hit en av de stora aktörerna i den gröna omställningen, menar Håkan Nordin.

Bara början Med innovationscentrumet Boden Cleantech Center tar Boden energisymbiosen ytterligare ett steg. Med fortsatt utveckling av miljö- och återvinningsteknik skapas en ännu mer sluten hållbarhetscirkel med målet att bli Europas ledande inom det nya smarta gröna.

15 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING

Foto: Mats Engfors/Fotographic

VISIONEN FÖR DET GODA LIVET Inriktningen i delprojektet leva och bo är att skapa och erbjuda livsmiljöer där människor vill bo, mår bra och kan utvecklas. Hur, varför och var människor vill bo skiljer sig åt och därför är det viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av livsmiljöer.

Det centrala i leva och bo är att arbeta fram visionen för Det goda livet. Detta innebär att identifiera värden och kvaliteter som är viktiga för människor som bor i kommunen men också för de som kommer att flytta hit.

Dessa värden och kvaliteter kommer att utgöra visionen för Det goda livet.

Stort underlag Ända sedan 2017 har det pågått mängder av medborgardialoger och undersökningar. Dessa har tagits med i visionsarbetet för att ta tillvara på röster från de som har engagerat sig i olika utvecklings- och planarbeten.

Barn, pensionärer, nysvenskar, politiker, företagare, idrottsföreningar, kulturföreningar, ungdomsgrupper, utvecklingsprojekt i byarna… Listan över involverade i den framtida visionen kan göras lång.

Underlaget kompletteras under hösten 2021 där bland annat barn på mellanstadiet har fått göra sina röster hörda. Likaså har ett fokus varit på unga vuxna, dialog med servicepunkterna och landsbygdsrådet samt potentiella inflyttare.

Alla tankar och idéer som framkommit under dialogerna sammanställs under hösten och samlas i en vision med utvecklingsområden.

Fler bostäder behövs En grundläggande fråga är bostäder. I Bodens kommun

finns en bred palett av boendemiljöer att erbjuda i hela kommunen. Men det kommer att behövas nybyggnationer. Just nu kartläggs vad som finns och vad som kan växa på ett klokt sätt på olika platser i kommunen. Till exempel arbetas det med att ta fram nya byggbara tomter i Unbyn och i Sävastområdet.

I Råne älvdal har det i en egen förstudie inventerats tomma hus. En liknande tanke planeras nu av EDEK även i Edeforsbygden för att bidra till en tydlig gemensam bild av boendealternativen i älvdalarna.

Framtidens kommuninvånare I arbetet tittas det också på vilka som kan vara de tänkbara inflyttarna och vad som kan locka olika typer av nya bodensare. Det handlar bland annat om personer i arbetsför ålder. Vad är viktigt för att dessa ska vilja flytta hit? Hur vill de bo och hur ska vi organisera värdskap och inkludering?

Livet mellan husen Andra aspekter är allt det som fyller våra liv utanför jobbet – en rik fritid, bra kommunikationer, skola och barnomsorg, kultur, för att bara nämna några exempel.

De som förväntas flytta hit väljer inte bara att flytta till ett jobb, utan till ett nytt liv där allt utanför jobbet betyder minst lika mycket. Många av de vardagliga mervärden som vi som redan bor här tar för givet, kan vara just det som får andra att vilja byta liv och få den livskvalitet som vi har här.

16 l Boden Bild Nr.2. 2021

17 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING

HÄR FINNS JOBBEN! I delprojektet kompetensförsörjnings första fas tas ett helhetsgrepp om den gemensamma arbetsmarknaden i Boden, Luleå och regionen för att snabbt få fram den kompetens som behövs. I princip alla branscher kommer att växa direkt eller indirekt genom nya etableringar.

De pågående etableringarna i vår region beräknas ge 100 000 nya invånare i Norr- och Västerbotten inom en snar framtid. Tillväxttakten är extremt snabb och har redan börjat runt en av norra Europas största batterifabriker Northvolt i Skellefteå. De etableringar som diskuteras i Boden följer liknande mönster. Det handlar inte bara om att få fram efterfrågad specifik kompetens till de nya etableringarna, utan också om att fylla på alla de branscher och yrkesgrupper som påverkas runtomkring.

– Vi vet att vård, skola och omsorg har kompetensbrist redan idag på grund av demografin. De kommer behövas ännu mer och där måste vi möta upp och få in fler, säger Magnus Åkerlund, delprojektledare och förvaltningschef på Arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Boden.

Byggarbetare är en annan grupp som med all säkerhet kommer att behövas ganska omgående redan i uppbyggnadsskedet av de nya etableringarna.

– Där samarbetar vi med byggbranschen i länet och ser även över utbildningssystemet med vuxenutbildningar, yrkeshögskola med mera.

Lägst arbetslöshet i landet Yrken som påverkas är busschaufförer, turism, handel och

serviceyrken av alla de slag. Ju fler som flyttar hit, desto mer spiller det av på andra branscher.

Vi kan förvänta oss en rörelse inom landet från områden som har högre arbetslöshet än Luleå-Boden som har lägst arbetslöshet i landet tillsammans med Gotland. Av dagens arbetslösa uppskattas en viss del kunna få de nya jobben.

Andra kompetenser måste attraheras internationellt. En del av de som kan tänkas flytta hit kan också ha respektive med sig som behöver matchas med andra typer av arbetsplatser, barnen ska lotsas till rätt skolor och så vidare.

Vill välkomna och utbilda Magnus Åkerlund talar om ”kompetensattraktion”. Det handlar om värdskap och att skapa en alert struktur som ger intresserade en mjuk landning här hos oss. Och att ligga steget före med de utbildningar som krävs, på alla nivåer, från att locka gymnasieelever till efterfrågade yrken till att vara snabba med att hjälpa personer i kommunen och länet som vill omskola sig till yrken som efterfrågas.

Praktikplatser här från utbildningar på andra orter, organiserade hemvändarkampanjer och koppling till nationella utbildningsaktörer är bara några exempel på grepp som kan komma att tas.

2007 Boden börjar leverera biogas och köper in biogasbilar till kommunen.

2000 Bodens kommun antar lokala miljömål.

2003 2000

2003 Första biogasstationen

invigs.

18 l Boden Bild Nr.2. 2021

2011 2007

2011 Bodens kommun

börjar köpa upp mark för industritomter.

Foto: Mats Engfors/Fotographic

2018 Bodens Energi

tillsammans med Vattenfall investerar i nytt ställverk och transformatorer i Svartbyn för att möjliggöra etableringar av elintensiv industri.

2014 Första datacentret

etableras i Boden.

2016 2014

2016 Bodens Energi fattar beslut

2018

om att bygga en ny kraftvärmepanna.

Investeringen på 760 miljoner kronor innebär en utfasning av fossil olja samt ökad elproduktion.

19 l Boden Bild Nr.2 2021

2021

2021 Det offentliggörs att H2 Green Steel vill etablera sig i Boden.

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING Krafttillgång, hållbar verksamhet och vilja att möta globala klimatförändringar och industrins krav på förnybar el, gör Boden högintressant för nya industrietableringar som vill bli fossilfria. ”Bodens Energi har investerat stort i elnät, mottagningsstationer och ställverk för att klara det snabbt växande effektbehovet som om några år uppskattas till vad 15–20 städer motsvarande Bodens nuvarande storlek kräver” säger Hans Stålnacke, VD.

LOKAL KRAFT MED GLOBALT PERSPEKTIV En viktig nyckelspelare i den snabba klimatomställningen inom EU, Sverige och Boden är Bodens Energi. Deras kapacitet, vilja och snabba respons på utvecklingen är en förutsättning för att Boden ska utvecklas till en hållbar stad som lockar nya etableringar till kommunen.

Historiskt stora investeringar, utfasning av fossil olja, utbyggd laddinfrastruktur, solpaneler för kunder och utbyggt elnät och fibernät i hela kommunen, är några exempel på satsningar där Bodens Energi bidrar till utveckling såväl lokalt som nationellt. Detta kommunägda bolag är en självklar part i arbetet med att locka nya etableringar till Boden och länet.

– Basindustrin och transportsektorn befinner sig i en snabb förändringsprocess med ett växande behov av förnybar energi. Allt drivs av klimatförändringarna och hotet om en allt snabbare uppvärmning av vårt klot. Det finns ingen plan B. För oss som energibolag innebär det att vi är i ständig förändring för att kunna möta framtiden säger Hans Stålnacke, VD på Bodens Energi.

Som en aktör med stort eget klimatavtryck anser han också att det är av största vikt att visa i både ord och handling att de som energibolag tar ansvar och gör rätt satsningar för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ökad medvetenhet Han beskriver ett samhälle där medvetenheten och kraven på hållbarhet har ökat markant. Under sina år i branschen har han kunnat följa en dramatisk utveckling.

– För tio år sedan pratades det också om klimatet.

1,5-gradersmålet var lika känt då som nu. Skillnaden idag

är att den politiska viljan finns på ett helt annat sätt. Tekniken för att bli fossilfria är nu kommersiellt tillgänglig.

Och den allmänna opinionen är starkare idag. Klimat- och energifrågan är topp tre hos alla politiska partier idag, konstaterar Hans Stålnacke.

Många företag har insett vad som krävs.

– Att bli fossilfria är inte längre en publikfriande slogan utan en överlevnadsstrategi. De som inte förstått detta kommer inte klara konkurrensen i framtiden. Företagen är tydliga med att de vill samarbeta med partners som sätter hållbarheten först och som visar i handling att man tar ett eget ansvar för att bidra till att hejda klimatförändringarna, menar Stålnacke.

Dessutom finns det nu mycket kapitalstarka investerare och pensionsfonder som pumpar in pengar i gröna fonder och i industriföretag som satsar på fossilfri produktion.

Knutpunkt Att industrin som vill ställa om till en förnybar produktion visar intresse för Boden är ingen slump. Energisystemmässigt är Boden en knutpunkt för hela Luleälvs förnybara elproduktion. Här finns även ett lokalt och progressivt energibolag samt politiker och tjänstemän med både vilja och kapacitet att stötta nya industrietableringar på många olika sätt.

– Jag är helt övertygad om att vi kommer klara av omställningen men det kommer kräva hårt arbete, riskvilligt kapital och bred samverkan. Vi samarbetar bra här och vi röjer hinder tillsammans i ett samspel både lokalt och regionalt, menar Stålnacke, som nu hoppas att det även tillkommer nödvändiga investeringsstöd från såväl nationell som från EU-nivå.

20 l Boden Bild Nr.2. 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic

21 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING

EN SMARTARE TILLVÄXTRESA Det menar Ellinor Isaksson-Larsson, projektledare för delprojektet infrastruktur ovan jord.

Deras roll i att förbereda Boden för framtiden är att se över kommande trafikflöden, pendling med mera.

Hur våra resemönster ser ut idag och hur de kan tänkas förändras med ökad industri och inflyttning är en mycket viktig del i det stora bakgrundsarbete som nu pågår på många plan i vår kommun. Ellinor Isaksson-Larsson är en av representanterna i delprojektet infrastruktur, med huvudansvar för planering av infrastrukturen ovan jord.

– Vi samverkar med Luleå runt infrastrukturfrågan och vi tittar brett på pendling, trafikflöden, vi mäter trafik, gör utökade trafikanalyser kopplat till de detaljplaneprocesser som pågår och så vidare, berättar Ellinor Isaksson-Larsson.

I praktiken kan det till exempel handla om att ta fram en överenskommelse eller avsiktsförklaring med Trafikverket rörande frågor kopplade till de satsningar som görs. De deltar i framtagandet av ny infrastrukturkarta för kollektivtrafiken i länet för att säkerställa goda pendlingsmöjligheter och har gemensamt med RÅEK och LTU ett projekt om hållbara transporter på landsbygd där Gunnarsbyn blir ett studieområde.

– Det känns som att det bubblar i alla grytor nu och det är väldigt roligt att kunna planera för utveckling och inte avveckling.

Med fler bostäder, fler skolelever och fler som pendlar till och från jobb i vår kommun, krävs god framförhållning för både vägar, busshållplatser, cykelvägar, parkeringar med mera. Hur vi reser i framtiden här i kommunen kommer också förändras när fler flyttar hit som är vana vid att åka kollektivtrafik och kommer från storstäder där de inte har behövt varken körkort eller bil. De bilar vi har i framtiden är förmodligen också fler elbilar med behov av laddstationer och vi kommer också kunna räkna med inpendling från andra kommuner.

– Vi tittar på hur vi tror att flödena kommer att se ut.

Vi baserar det på trafikmätningar men också mobildata som visar människors resmönster. Vi tar också in erfarenheter från Skellefteå kommun som ligger lite längre fram i sin utveckling och redan kan se var de får flaskhalsar och vad vi ska tänka på.

Förhandlingar som rör vägar och järnväg in på området sker ovanför kommunnivå, i vissa fall direkt med regeringen.

– När väl tillståndsprocessen är klar kommer vi få mer vetskap om vilka infrastrukturstråk som ska in i området och på vilka exakta platser dessa kommer att läggas, säger Ellinor.

22 l Boden Bild Nr.2. 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic

23 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA SAMHÄLLSOMSTÄLLNING Foto: Mats Engfors/Fotographic

550 HEKTAR FÖR DEN GRÖNA INDUSTRIELLA OMSTÄLLNINGEN En av flera centrala personer i Bodens kommuns samhällsomställning är Cecilia Kvibacke. Hon tillhör samhällsbyggnadsförvaltningen och är utvecklings- och planeringsansvarig för Boden Industrial Park i Svartbyn.

Cecilia Kvibacke har följt Bodens kommuns utveckling sedan 2011. Från att nya tomter hade stått osålda länge började kommunen arbeta målmedvetet med att öka och marknadsföra Bodens attraktionskraft som bostadsort med nära pendlingsavstånd till Sunderbyn och Luleå.

Tomtpriserna gjordes marknadsmässiga och för varje nytt tomtsläpp ökade efterfrågan. Hornsberg, Södra Lillgärdan, tre olika etapper på Brännan, samt Västra Lunda och nu Peetön är exempel på de nya bostadsområden som vuxit fram.

– Vi gynnades av att våra föregångare hade varit framsynta med en planberedskap för bostäder och verksamhetsområden. Vi gjorde en tydlig omvärldsspaning och började titta mer på vad som är unikt för just Boden, vilken diamant vi skulle kunna polera och förfina för att inte bara erbjuda hög kvalitet på boende, utan också hitta nya arbetstillfällen och invånare.

Framtidstro Ett stöd i alla förvaltningars arbete, är de fem fokusområdena som Bodens kommun anser ha extra hög tillväxtpotential: • Elintensiva näringar • Återvinnings- och miljöteknik • Kulturella och kreativa näringar • Hästnäring • Besöksnäring och handel Cecilia Kvibacke har under åren upplevt hur både boden-

sarna själva och omvärlden har börjat se större möjligheter till en positiv omställning av vår kommun, stolthet och vilja, långt innan H2GS signalerade sitt intresse för etablering här. ”Cross-over” Cecilia Kvibackes tjänst har tidigt spänt över flera områden där mark- och planfrågor involveras i både samhälls- och näringslivsutveckling. Hon har ett nära samarbete med Boden Business Parks tjänstepersoner inom teknikutveckling, etableringar, energisymbios och näringsliv. Från och med i år har hennes uppgift huvudsakligen handlat om att vara ansvarig för ”siten”, Boden Industrial Park. Det är det markområde på totalt 550 hektar som planeras att utvecklas till ett framtida industriområde för elintensiva näringar i Svartbyn.

– För mig personligen innebär det att jag från och med i år tyvärr inte längre kan namnen på alla som köpt nya tomter och kan stanna på stan och fråga hur de trivs, men det finns det andra kunniga som gör, ler hon.

Lyssna och bemöta Sedan 2015 när dåvarande samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag att arbeta fram en ny översiktsplan har hon från kommunens sida deltagit i den lokala samfällighetsföreningens årsmöten i Svartbyn, givit och fått information och haft en öppen dialog. Under hösten 2021 har stor vikt lagts vid att vara tillgänglig för invånarna i Norra Svartbyn.

– Tillsammans med H2GS har vi haft återkommande möten i olika konstellationer, väldigt välbesökta möten där de senaste omfattade två sittningar när det kommit många. Vi har bemött frågor, svarat, förklarat och lyssnat på deras synpunkter. Vi förstår att det väcker många frågor och även oro, det finns ju ingen liknande industri att visa som exempel. Men H2GS har varit tillmötesgående och återkopplat med fakta och svar.

24 l Boden Bild Nr.2. 2021

Nya tiders industriområde Cecilia Kvibacke poängterar att hela området som kommunen under flera års tid har arbetat med att förvärva inte kommer att bli industriområde. 100 hektar är avsatt och öronmärkt som naturområde i detaljplanen.

– Det här är den nya typen av industriområde, som inte heller finns än idag. Det är ett led i den gröna industriomställningen som måste ske i symbios med naturen, inte på bekostnad av den. Det är vad vi kallar det smarta gröna, säger Cecilia Kvibacke.

Den yta som uppskattas behövas till det fossilfria stålverk och vätgasanläggning fyller drygt 200 hektar. Det innebär att det finns utrymme för fler verksamheter med intresse eller nytta av att finnas här i framtiden.

Och nu då?

I november 2021 gick ett förslag till detaljplan för Boden Industrial Park ut på samråd. I skrivandets stund sammanställs de cirka 35 synpunkter och yttranden som har kommit in från de närboende och även en skrivelse från intresseföreningen som har fått 70 namnunderskrifter.

Denna sammanställning redovisas sedan i nästa steg i detaljplaneprocessen.

Inom de närmaste månaderna följer sedan en lagstadgad gång med de prövningar och tillstånd som ligger till grund för hur fortsättningen kommer att se ut.

Teoretisk tidsplan för detaljplanen Samråd, genomfört under hösten 2021.

Granskning, planeras till kvartal 1 2022.

Antagande i kommunfullmäktige, kvartal 1 2022.

H2 Green Steel kommer lämna in sin tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen.

– Vi ska inte föregå pågående processer, men oavsett är Boden platsen där den gröna omställningen kan ske.

Vi har unika förutsättningar och ska nyttja dem.

25 l Boden Bild Nr.2 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic

Under hösten har den nya förbehandlingen trimmats in för att inom kort vara igång i skarpt läge och ta emot matavfall till biogas från i stort sett alla Norrbottens kommuner.

NY INVESTERING I EFFEKTIVARE AVFALLSHANTERING Den nya förbehandlingen på Brännkläppens avfallsanläggning i Boden ger fördubblad kapacitet att ta emot matavfall från hela länet. Hanteringen samlas på ett och samma ställe och gör också arbetet mer effektivt.

Under hösten installerades en ny förbehandling för källsorterat matavfall på Brännkläppen i Boden.

Investeringen på 14 miljoner är en strategisk satsning på att öka kapacitet, effektivitet och intäkter genom att ta hand om förbehandling av material från i stort sett alla Norrbottens kommuner. Anläggningen kompletteras med den tidigare som redan finns, men flyttas till samma ställe som den nya.

En befintlig lokal på Brännkläppen har renoverats och anpassats så att bilarna med det sorterade avfallet kan köra ända in och tippa det. Vintertid finns också fack för att kunna förvara krossmaterial inne så att det inte ska frysa.

Den stora blanka förbehandlingsstationen som har

trimmats in under hösten skapar en så kallad slurry av matavfallet, en gröt. Den hämtas till biogasanläggningen, hygienbehandlas och värmebehandlas och går vidare till en rötkammare. Till sist bryts volymen ner till metan, som blir biogas i våra bilar.

I förbehandlingen sorteras metall, tyg med mera bort.

Det som rensas bort går tillbaka till värmeverket och blir värme. Metall hamnar i metallåtervinningen. Det är extra viktigt att vi som sorterar våra sopor hjälper till på bästa möjliga sätt.

– Där är faktiskt Bodens kommuninvånare bra. Vi gör stickprovskontroller och ser att det oftast är bra sorterat här jämfört med andra kommuner, säger Urban Jansson, utvecklingsingenjör.

Han arbetar med biogasutvecklingen i både Boden och Luleå kommun. Han har följt biogasutvecklingen i Boden som tidigt satsade på rötning av avloppsslam och matavfall. Han ser en fortsatt efterfrågan på biogas, framförallt inom tunga transporter, och stor utvecklingspotential i Boden.

26 l Boden Bild Nr.2. 2021

Nordpoolen står för en omfattande simundervisning av kommunens och andra kommuners barn och unga. I Boden får barnen tidigt vattenvana och simkunskap. Kön till simskolorna är lång och alla skolor erbjuds simundervisning på skoltid från sex års ålder.

EN AV DE KOMMUNER SOM ERBJUDER MEST SIMUNDERVISNING Foto: Mats Engfors/Fotographic

Äventyrsbadet Nordpoolen erbjuder inte bara härliga bubbelpooler och roliga vattenrutschbanor. Här får också 4300 elever per termin livsviktig simundervisning och vattenvana.

Det sjuder av liv och skratt igen i Nordpoolens bassänger, efter ett år med strikta restriktioner.

– Jag vill verkligen lyfta fram och ge personalen beröm, de gör ett fantastiskt jobb som många inte ser med skolans simundervisning och simskolorna. Något som vi Bodensare kan vara riktigt stolta för, säger Peter Wallin, chef på Nordpoolen.

Skolklasser i olika åldrar från flera skolor avlöser varandra i en ström lika strid som vildforsen.

Sedan några år tillbaka får alla skolelever i kommunen simundervisning, från sex års ålder till och med gymnasiet. Redan i trean lär sig eleverna livräddning. Alla nior får undervisning i isvett och får under kontrollerade former chansen att prova på hur det är att ta sig upp ur en vak. Gymnasiet har ett hälsoprojekt sedan några år tillbaka där de som deltar bland annat ska ta magistermärket. Nordpoolen tar också emot organisationer som exempelvis scouterna för isvaksbad, och skolor från andra kommuner.

Utöver simundervisning för skolorna anordnar Nordpoolen även egen simskola för barn från sex års ålder.

– Vanligtvis har vi tolv barn per grupp men fram till jul har vi åtta åt gången. De träffas måndag till torsdag i tre veckor, säger badmästare Caroline Nordgren.

Hon har följt Bodens unga i många år och ser en bra utveckling i simkunskapen.

– Det är väldigt många som är duktiga på att simma här, en del kommer hit och kan simma redan i tvåan.

Vid Boden Bilds besök är ett glatt gäng simskolebarn på väg in i simhallen. Tillsammans med simskolelärarna värmer de upp i träningsbassängen med lek, plask och skratt för att sedan förflytta sig till den stora bassängen.

27 l Boden Bild Nr.2 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic

SKARP ÖVNING FÖR SAMHÄLLSNYTTA Räddningstjänsten i Boden har under hösten genomfört två övningsinsatser i skarpt läge, i riktiga brinnande hus.

– För oss och för samhället är det ovärderligt att få öva en så realistisk räddningsinsats som möjligt, säger Magnus Nilsson, enhetschef, räddningstjänsten Boden.

Rök, sikt, brand, värme… listan kan göras lång på verkliga effekter som brandmännen måste få uppleva på riktigt för att få och bibehålla den rutin som samhället och säkerheten kräver.

För första gången på många år har Bodens räddningstjänst under hösten 2021 fått tillstånd av miljö- och byggnämnden att använda två rivningsfastigheter som övningsobjekt i stället för att de ska monteras ner och återvinnas. Vissa saker monterades bort innan brandövningarna men det fanns fortfarande kvar så pass mycket i väggar och rum att det blev autentiskt brandförlopp och värmeutveckling.

Förutom att få öva med alla de fysiska faktorer som möter brandmännen under en verklig härjande brand, fick de deltagande brandmännen också möjlighet att träna på att använda skärsläckare. Den senaste investeringen i en ny brandbil med skärsläckare monterad i korgen innebär inte bara att de snabbt tar sig högt upp då det krävs.

Den kan också operera på låg höjd med stor räckvidd.

Ganska unikt för Boden är att vi nu har två skärsläckare i samma kår, vilket möjliggör att branden kan attackeras från två håll samtidigt. Åverkan som den gör är så liten att samma byggnad kunde släckas ner och övas på igen flera gånger vilket gjorde övningsinsatsen väldigt effektiv.

Den första övningen, som var i Vittjärv, föregicks av en omfattande utbildningsinsats för Bodens RiB, Räddningstjänst i beredskap, det vill säga deltidsbrandmännen i centrala Boden, där en i varje grupp har utbildats i att hantera skärsläckare. Det innebär att om deltidsbrandkåren dras in och är först på plats kommer de kunna påbörja insatsen med skärsläckare direkt, alternativt förstärka den första skärsläckaren med ytterligare en.

Den andra fastigheten, i Heden, nyttjades till övningar för både Luleås och Bodens heltidsbrandmän samt deltidspersonalen i Boden och Harads. Heltidarna i Luleå och Boden täckte upp för varandra under tiden så att alla skulle kunna delta. Denna fastighet nyttjades först till kall rökövning och olika typer av larm och avslutades sedan med husbrand.

28 l Boden Bild Nr.2. 2021

29 l Boden Bild Nr.2 2021

DET 300 KVADRATMETER SMARTA VÄXTHUSET DRIVS PÅ SPILLVÄRME Bygget av ett växthus som ska drivas av återvunnen energi från ett datacenter är i gång.

– Första steget är att bygga ett 300 kvadratmeter stort växthus som visar att det fungerar här, nästa steg är att skala upp till stora växthus, säger Håkan Nordin, affärsutvecklare på Bodens Utveckling.

Flera företag samarbetar i projektet på det gamla militärområdet AF1. Det internationella företaget Genesis driver datacentret som är på en halv megawatt och vars spillvärme ska driva det 300 kvadratmeter stora växthuset. Boden Business Park och Bodens Utveckling bygger värmeöverföringsdelen tillsammans med det lokala företaget Ventilationsfirma IM och multinationella Systemair. Även Luleå tekniska universitet och det svenska forskningsinstitutet RISE är med i projektet.

Håkan Nordin, affärsutvecklare på Bodens Utveckling, ser många intressanta kopplingar till växthusprojektet.

Som att vi ska kunna bli mer självförsörjande genom matproduktion året runt, att tekniskt kunna återanvända energi, cirkulära kopplingar med biogasen men också ur ett socialt perspektiv. Växthuset blir en miljö som kan utveckla människor som idag är en bit från arbetsmarknaden.

– Första steget är att bygga ett 300 kvadratmeter stort växthus som visar att det fungerar här, nästa steg är att skala upp till stora växthus. Vi tittar även på aquaponi, kombinerade grönsaks- och fiskodlingar och olika typer av proteinodlingar, till exempel insekter. För en sak är Text: Linda Hammarström, Bodens business park Foto: Mats Engfors/Fotographic

säker, det kommer att finnas möjligheter till många spännande följdeffekter till de energiintensiva etableringarna som finns och är på ingång till Boden, säger Håkan Nordin.

Den lokala entreprenören Sture Nordmark, Nordmark AB, ansvarar för bygget av växthuset. Han har länge arbetat smart med både återbruk och återvinning.

Den cirka en meter höga muren som stålkonstruktionen är fäst vid är uppmurad med återbrukad mursten.

För sju-åtta år sedan försökte Sture Nordmark driva ett eget växthus i Boden. Det strandade på att det blev för dyr värme och för dyr ström. Nu är förhoppningen att producera varor som går att sälja till butiker i Boden och övriga Norrbotten.

– Med de moderna LED-lamporna och närheten till datahallen är det ett helt annat läge, säger Sture Nordmark.

Arbetsmarknadsenheten i Boden kommer att bedriva verksamhet i växthuset genom socialfondsprojektet Växtzon oändlig. Målgruppen för verksamheten är personer som haft svårigheter att få ett arbete och som ofta varit i långvarig arbetslöshet. Målgruppen är även unga vuxna som valt att avsluta eller inte alls påbörja gymnasiestudier.

Helena Löfgren är arbetsmarknadskonsulent och projektledare för Växtzon oändlig.

– Vi behöver fler arbetsplatser i Boden där människor kan få ett avlönat arbete anpassat efter deras egen förmåga. Inför kommande behov av arbetskraft är det nu än viktigare att kommunen agerar som möjliggörare för uppkomst av fler sådana arbetsplatser. En form kan vara socialt företagande.

Till hösten 2022 är målet att Bodens kommun genom projektet har skapat en miljö- och klimatsmart social innovation genom ett nytt arbetssätt där personer i långvarig arbetslöshet eller långvarig sjukskrivning har närmat sig eller etablerat sig på arbetsmarknaden. Att det har skapats förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud som möter ett nytt kompetensbehov för odling i subarktiskt klimat.

– Det behövs därför en bredare förståelse för hur kommunen som arbetsgivare kan möjliggöra. Det är egentligen inte så svårt men det kräver ett annat mindset där man ser till samhällsnyttan och till vad människor faktiskt kan, snarare än till vad de inte kan. Våga prova mentaliteten är så viktig i dessa frågor, säger Helena Löfgren.

Genom Boden Business Park samarbetar Bodens kommun med Energimyndigheten. Syftet med samarbetet är att främja helhetssyn i energianvändningen och gynna en framtida utveckling av industri inom främst IT-relaterade branscher och livsmedelsproduktion. Ett sätt är att ta tillvara på spillvärmen från datacenter - det smarta gröna.

30 l Boden Bild Nr.2. 2021

31 l Boden Bild Nr.2 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic Text: Bodens kommun

EN NY KULTURPLAN TAR FORM Sedan början på 2021 har det pågått ett febrilt arbete på kultur-, fritids- och ungdomsavdelningen i Boden. Det har tagits fram tidsplaner, kallelser, gjorts omvärldsbevakningar och genomförts digitala webbmöten med grupp efter grupp. Syftet? Att få svar på frågan hur kulturen i Boden kan utvecklas.

När någon säger ordet “kultur” så brukar de flesta tänka på musik, konst, dans, litteratur, film eller teater. Det är ett ord som har många betydelser och kan beskriva nästan allt i samhället till mer specifika fenomen. En kulturplan däremot lutar sig främst mot två definitioner. Kultur i form av estetiska uttryck och konstformer och kultur som meningsskapande aktiviteter som ger oss gemenskap och sammanhang.

– Kultur är och ger oss människor så mycket mer än vi tror. Det är sätt som vi uttrycker oss, saker vi upplever och möjlighet för oss att utvecklas både på individ- och samhällsnivå. Det är lätt att tänka att en själv kanske inte är och ta del av kultur så mycket, men det gör vi alla i stort sett varje dag utan att ens tänka på det, säger Nina Uusitalo, kulturutvecklare på Bodens kommun.

Det är hon som haft uppgiften att arbeta fram en ny kulturplan för kommunen som ska gälla dem kommande fyra åren från 2022 till 2026. Syftet med planen är att lyfta fram det som behöver göras och prioriteras för att skapa ett ännu mer öppet och tillgängligt kulturliv i Boden.

De insatser som presenteras i planen har arbetats fram

tillsammans med representanter från det lokala kulturlivet, föreningar, professionella kulturskapare, organisationer och målgrupper så som ungdomar och seniorer.

I dialogmöten har de olika grupperna fått lyfta fram såväl behov, önskemål och utmaningar som dem ser både i utövande, arrangerande och deltagande. Allt material har sedan sammanställts och landat i fem olika utvecklingsområden; ett inkluderande kulturliv, goda förutsättningar för kulturskapare, kreativ och ökad samverkan, kulturens offentliga rum och mötesplatser samt ett synligare kulturliv.

– Många av utvecklingsområdena går in i varandra då det till exempel är svårt att skilja ett inkluderande kulturliv från de offentliga rummen. Det hör liksom ihop att både kunna se till att en plats upplevs som attraktiv, trygg och tillgänglig för allmänheten att ta del av. Oavsett om personerna är utövare eller deltagare!

I skrivande stund (i början på november) så är kulturplansförslaget ute på en kort remissrunda för att samla in synpunkter om innehållet. Efter en genomgång av eventuella svar så kan det bli några sista ändringar innan förslaget går upp till Kultur-, fritids- och ungdomsnämnden för godkännande. Om planen går igenom så skickas den i sin tur vidare till kommunfullmäktige för beslut.

– Det är viktigt att vi får oss en aktuell kulturplan som visar vad vi måste arbeta med under dem kommande åren. Vi vill ha ett levande Boden med ännu fler spännande och tankeväckande aktiviteter, upplevelser och platser som vi kan vara stolta över, avslutar hon.

32 l Boden Bild Nr.2. 2021

Foto: Fotographic/Mats Engfors

Helena Nyberg, Ulla-Britt Lahti och Maria Blomqvist är de tre lärare som med sin samlade erfarenhet lär ut allt från svenska till vardagsekonomi och yrkespraktik i en helt ny Sfi-utbildning inriktad på arbetslivet.

Nahid Mohebzada från Afghanistan är en av eleverna på den nystartade utbildningen. Hon är ute i praktik inom vården i Boden och trivs mycket bra på sin arbetsplats. En del av lärandet är vardagssvenska på arbetsgolvet och andra färdigheter för att komma in i samhället.

SNACKA SVENSKA MED PRAKTIK Under hösten har en ny utbildning ”Snacka svenska med praktik” startat på Sfi, Lärcentrum i Boden. Utbildningen är en av flera satsningar för att öka nysvenskars möjligheter att snabbare komma in på den växande arbetsmarknaden i Boden. Teori varvas med språkpraktik och fler praktikplatser efterfrågas.

På uppdrag av Skolverket har Bodens kommun tagit fram en åtgärdsplan för riktade insatser till stöd för nyanländas lärande. Som en del i detta har Sfi, svenska för invandrare, på Lärcentrum i Boden tagit fram ett utbildningskoncept, ”Snacka svenska med praktik”, för studieväg 1, kurs 1A och 1B. Eleverna på studieväg 1 har kort eller ingen tidigare skolbakgrund. I grupperna finns många förmågor och i många fall också arbets- och livserfarenhet som kan bli en tillgång i Boden där många branscher förväntas växa inom en snar framtid.

Skräddarsydd kurs Läraren Helena Nyberg tog i en förstudie fram ett förslag till hur en skräddarsydd utbildning för denna målgrupp bäst skulle kunna utformas och har sedan anpassat den vidare tillsammans med kollegorna Maria Blomqvist och Ulla-Britt Lahti.

– Det som är nytt i den här kursen är att vi anpassar

den svenska vi undervisar i till att förbereda eleverna för vardags- och arbetsliv och att eleverna gör språkpraktik med fokus på att prata och utveckla svenska språket, berättar Helena Nyberg.

Eleverna läser ämnena arbetsliv, hälsa, samhälle och vardagsekonomi, för att tillsammans med språkundervisningen rustas till självständiga och aktiva samhällsmedborgare. Unikt för kursen är också att utöver 50 procent sfi gör eleverna 50 procent frivillig praktik.

Kursen är 48 veckor och fylls på successivt med nya elever under läsårets gång. Redan efter några veckor var 20 personer inskrivna och ute i praktik. De kommer från olika länder, har olika bakgrunder och har bott i Sverige olika lång tid.

Praktikplatser sökes Genom praktikplatserna försöker lärarna matcha elevernas kompetens och intresse med lämpliga arbetsplatser. Flera förskolor, äldreboenden, återvinningen med flera har tagit emot praktikanter.

– Vi önskar få kontakt med fler, gärna mindre företag, som kan tänka sig att ta emot en praktikant. Vi har elever som till exempel har erfarenhet av snickeri och rörmokeri säger Ulla-Britt Lahti.

Har du en arbetsplats som kan ta emot praktikanter, hör av dig till Helena Nyberg, Ulla-Britt Lahti eller Maria Blomqvist på Lärcentrum.

33 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA HÅLLBART RESANDE

Hållbart resand

de 35 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA HÅLLBART RESANDE Foto: Mats Engfors/Fotographic

HÅLLBART RESANDE Ett led i att bli en ännu mer hållbar kommun är att öka det hållbara resandet och göra centrala Boden mer framkomligt och attraktivt. Hur reser du?

Att främja hållbart resande är ett självklart led i Bodens kommuns långsiktiga hållbarhetsarbete på många plan.

Kommunen har skapat en ny tjänst, transportrådgivare, på trafikenheten, med fokus på trafiksäkerhet, cykel och hållbart resande. Kerstin Chley tillträdde tjänsten första januari. Hon har under många år arbetat med trafikfrågor och dess planering i både Boden och Luleå.

Arbetet har påbörjats genom att överblicka tidigare statistik och skapa nya mätningar av vårt resande. Hon tittar på hur våra resmönster ser ut idag och hur vi ska kunna anpassa vår kommun för att bäst möta framtiden.

– Vi behöver ändra våra attityder till resande. Bland annat ska vi gå ut mer till både företag och allmänhet och uppmuntra till satsningar för att resa mer grönt, säger Kerstin Chley.

Trender och mönster Hon ser både trender och invanda mönster. En resva-

neundersökning i Bodens kommun visar att större delen av kommuninvånarna reser med bil. Argumentet långa avstånd håller inte alltid då de flesta resor vi gör visar sig vara kortare än fem kilometer.

Men vintercyklandet har blivit vanligare. Antalet cyklar med vinterdäck har ökat och det noteras fler cyklar uppställda i väderskydd.

Kerstin själv försöker leva som hon lär – Jag bor nära jobbet och går på vintern. På cykeln har jag cykelkorg och ibland cykelväskor. Det händer att jag tar cykeln på bussen, ler hon.

Självklart ser hon också tillfällen då det kan behövas bil men då är samåkning eller hyrbil ett alternativ för den som inte måste ha bil dygnet runt årets alla dagar.

Under stor del av dygnet står bilar uppställda vid målpunkter, arbetsplatser och framförallt vid bostäder.

36 l Boden Bild Nr.2. 2021

ETT NÄT AV CYKELSTRÅK Från Medborgarplatsen strålar sex olika cykelstråk ut från centrum till bostadsområdena.

Under hösten har alla cykelvägar inventerats för att öka tillgänglighet och säkerhet.

Ska en kommun uppmuntra till att ta cykeln när det är möjligt måste det finnas bra förutsättningar för det.

Därför har kommunen under hösten gjort en omfattande inventering av cykelstråken. De har anlagts till bostadsområdena Bodsvedjan, Heden, Svartbjörnsbyn, Södra Svartbyn, Erikslund/Fagernäs och Sävast. Från dem ska det vara möjligt att ta cykeln till och från centrala Boden, året runt.

Cykelstråken undersöks från cykel och noterbara punkter märks ut för åtgärd.

– Vi tittar bland annat på om skyltningen är bristfällig, skicket som tjälskador, sprickor och passager med mera, förklarar Kerstin Chley, transportrådgivare i kommunen.

I takt med ökad inflyttning av arbetskraft med familjer ställs högre förväntningar på cykelvägar och exempelvis cykelparkeringar. Idag finns många av våra arbetsplatser med mer än 20 anställda inom 300 m till ett cykelstråk. Vi ska också ha en jämställd snöröjning där gång- och cykelvägar och bussgator plogas först, därefter de största vägarna och till sist villaområden.

För att kartlägga gång- och cykeltrafikens frekvens och utveckling i centrum genomfördes i år en manuell mätning av gång- och cykeltrafik kl. 07-08 måndag – fredag under vecka 37. Mätningen genomfördes på fem infarter till centrum: På Kungsgatan väster om Kungsbron, Kyrkgatan söder om utfarten från P-området kvarteret Aspen, Drottninggatan väster om Margaretagatan, korsningen Lundagårdsgatan-Ringvägen och Brogatan väster om Lundagårdsgatan. Denna manuella mätning av gång- och cykeltrafik kommer genomföras årligen samma vecka.

37 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA HÅLLBART RESANDE

EUROPEISKA MOBILITETSVECKAN Europeiska mobilitetsveckan (European Mobility Week) är ett europeiskt initiativ för att underlätta och uppmuntra till hållbara resor och transporter. Den pågår en vecka i september varje år, så även i Boden. Årets tema för veckan var Hållbar mobilitet – sunt och tryggt, och slogan var; res hållbart, håll dig frisk.

Bodens kommun deltog genom att ordna två tävlingar under veckan. En där kommunmedborgarna kunde delta i en cykelorientering och en där de skulle gissa namnet på hållplatsen och ha möjligheten att vinna priser.

Syftet med kommunens medverkan var att fler ska se möjligheterna och välja att gå, cykla och åka kollektivt för att främja hållbarhet, hälsa och tillgänglighet.

Vi gillar att se dig!

För att vara säker på att du ska synas i trafiken, kom ihåg reflexer och belysning när du är ute och cyklar och går!

Använd reflex!

Visste du att..?

1.

2.

3.

4.

Det finns sex olika cykelstråk från bostadsområdena runt Boden.

Det går lokaltrafik var tjugonde minut i centrala Boden under rusningstid på för- och eftermiddag.

Busslinjerna är planerade för att gå nära företag och arbetsplatser med fler 20 anställda.

Sverigeleden går genom Boden.

Så kan du som arbetsgivare uppmuntra till hållbart resande: • Planera med väderskydd och cykelparkering för de anställdas cyklar.

• Ge ett busskort istället för gymkort till personal som kan promenera till och från busshållplatserna.

• Skapa friskvårdsutmaningar som främjar att promenera eller cykla till eller i jobbet då det är möjligt.

38 l Boden Bild Nr.2. 2021

Foto: Mats Engfors/Fotographic

39 l Boden Bild Nr.2 2021

TEMA HÅLLBART RESANDE

Foto: Mats Engfors/Fotographic och KOMM/Bodens kommun

BILLIGT, SNABBT OCH NÄRA MED BUSSEN I Boden är det lätt att göra ett hållbart transportval i vardagen. Alla lokaltrafikbussar går på biogas och busslinjerna i centrala Boden är planerade med täta turer under rusningstid. På landsbygden kompletteras det nu med efterfrågestyrda linjer.

Bodens tätort har en god tillgång till kollektivtrafik.

Cirka 90 procent av de som bor inom tätorten har max 400 meter till närmaste busshållplats från hemmet. I Boden har vi därmed lika nära till bussen som i Luleå tätort och bättre än Sverige i snitt.

– Innan pandemin gjordes årligen 570 000 bussresor per år. Vi kan nu se att resandet börjar att återhämta sig. Under augusti-september i år har det gjorts 16 000 fler resor än samma period förra året, berättar Carola Medelid, trafikingenjör på Bodens kommuns trafikenhet.

En generation som definitivt har insett fördelarna med buss är ungdomarna. De flesta resor på lokaltrafiken görs med ungdomskortet som innebär fritt resande inom hela kommunen för 350 kr/år eller 175 kr/halvår. Men allt fler vuxna och pensionärer har insett fördelarna med att hoppa på bussen och förhoppningsvis kommer detta att öka ytterligare med det subventionerade pensionärskortet. Det så kallade 40-kortet är också prisvärt.

Varje resa för en vuxen kostar 14 kronor jämfört med att ta bilen med dagens drivmedelspriser.

Jobbpendla med buss Busstiderna i centrum är satta med avgångar var tjugonde minut de tider som flest reser. Linjerna passerar på max 400 meters gångavstånd till alla arbetsplatser med minst 20 anställda.

Många har därmed nära till en busshållplats både hemma och på jobbet, men det behöver även passa med tider och livspusslet i övrigt. Att välja lokaltrafiken åtminstone för en del av sina resor ger förutom vinster för miljön även vinster för den egna hälsan. Flera undersökningar visar att en kollektivtrafikresenär cyklar dubbelt så mycket och går tre gånger så mycket som bilister.

– I genomsnitt tar du dig mellan bostadsområdena runt Boden och centrum på 18 minuter. Till Erikslund tar det till exempel elva minuter. Lokaltrafiken planeras så att den ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Det är även en perfekt stund att stanna upp och varav ner, säger Carola Medelid.

40 l Boden Bild Nr.2. 2021

Carola Medelid, trafikingenjör på Bodens kommun.

41 l Boden Bild Nr.2 2021

Hans Stålnacke, VD på Bodens Energi.

FOSSILFRI FRAMTID MED BODENS ENERGI Bodens Energi har riktningen klar: att vara en lokal kraft som är med och formar framtiden i Boden och i Norrbotten. Genom att kroka arm med andra aktörer för att göra gott, lokalt såväl som regionalt och globalt, fortsätter bolaget resan framåt med siktet inställt på att erbjuda hållbara, effektiva och prisvärda energilösningar – Det gör mig stolt att vi under senaste året har tagit stora och viktiga steg för att bidra till en fossilfri framtid, säger Hans Stålnacke, VD på Bodens Energi.

Konkret innebär det bland annat att alla produkter som Bodens Energi säljer, el såväl som värme, är antingen förnybara eller återvinningsbara. Syftet är att hjälpa våra kunder att göra bra miljöval - det ska kort sagt vara lätt att göra rätt.

Bodens Energis förnybara el kommer dels från egen vattenkraftsel, men även från inköpt vattenkraftsel, vindkraft och solenergi. Bolagets återvunna el är lokalproducerad genom förbränning av återvunna och förnybara bränslen i Bodens Energis två kraftvärmepannor på värmeverket.

Fånga in och lagra koldioxid Bolagets största utmaning framåt handlar om resan mot en koldioxidfri värmeproduktion genom CCS, Carbon Capture and Storage Enkelt förklarat handlar det om att fånga in och lagra den koldioxid som finns i kraftvärmeverkets rökgaser.

– Bodens Energi har fått finansiering av Energimyndigheten till en förstudie för att undersöka hur vi kan fånga in koldioxid från vårt kraftvärmeverk och därmed bidra till en mer hållbar framtid. Förstudien innebär starten på en lång men nödvändig resa som kommer kräva stora utredningsinsatser vad gäller teknikval, distribution, lagring, tillståndsfrågor men även möjligheterna till extern finansiering och EU-stöd. Vår ambition är att Bodens Energi ska vara helt koldioxidfria inom 10 år, avslutar Hans Stålnacke, VD på Bodens Energi.

Text: Ella Jonsson och Fotograf Tomas Bergman.

42 l Boden Bild Nr.2. 2021

Foto 2 och 3: Mats Engfors/Fotographic Foto 1 och 4: Lina Näsvall

BODENS ENERGI ARENA – MÖTESPLATSEN MED PLATS FÖR ALLA Innanför väggarna på Sveriges nordligaste multisportarena Bodens Energi Arena sprudlar energin från tidig morgon till sen kväll.

Framtidsvisionen är att vara med och utveckla morgondagens mötesplats där alla olika slags idrotter och en bred palett av kulturevenemang får ta plats.

– På Bodens Energi är vi otroligt stolta över att få sätta namn på denna fina mötesplats mitt i hjärtat av Boden. Vi ser fram emot att få vara med och vidareutveckla Bodens Energi Arena och stärka det lokala föreningslivet i Bodens Kommun, säger Anna Jonsson, chef för kund och utveckling på Bodens Energi.

Samverkan ökar Bodens attraktivitet Bland annat kommer föreningar som genomför arrangemang på Bodens Energi Arena att kunna söka bidrag för sina aktiviteter från Arenabolaget.

– Det är en fin samarbetsmodell som ökar möjligheten att genomföra ännu fler arrangemang och öppnar upp nya tillfällen där människor kan komma samman och träffas. Hela satsningen med Bodens Energi Arena stämmer exakt med hur vi vill jobba. Samverkan tillsammans med andra aktörer här i Boden gör att vi gemensamt stärker Boden som plats och ökar attraktiviteten för vår fina stad, avslutar Anna Jonasson, chef kund och utveckling, Bodens Energi.

43 l Boden Bild Nr.2 2021

GOODWILL FÖR DEN SOM BOR HÄR

Foto: Mats Engfors/Fotographic

Under sitt första år har Unbyn/Avans servicepunkt snabbt blivit en naturlig mötesplats i bygden. Öppen förskola, soppluncher, hantverksträffar och minimarknad är några exempel på höstens aktiviteter.

Servicepunkter finns sedan tidigare i Gunnarsbyn och Harads och har under 2021 öppnats även i Unbyn/Avan.

Upptagningsområdet sträcker sig över kommungränsen men själva servicepunkten är placerad i Unbyn på Bodens kommuns sida. Servicepunkternas grunduppgift är att erbjuda samhällsservice, rådgivning och vägledning, länk till myndigheter med mera för invånarna på landsbygden.

Varje servicepunkt har utöver det utformat egna lokala modeller för sitt specifika område.

På servicepunkten i Unbyn har utbudet efter pandemi och lättade restriktioner öppnat ett flertal aktiviteter som de benämner som ”goodwill för bygden” och ytterligare en person har anställts på halvtid på servicepunkten.

Området Unbyn/Avan präglas av stark tillväxt och många inflyttade barnfamiljer. Det ledde naturligt till behovet av en öppen förskola. Agneta Forsberg, som är utbildad pedagog och har jobbat med barn i många år, erbjöd sig att ansvara för träffarna, medan servicepunkten håller lokalen öppen och bjuder på fika. Då många är inflyttade blir träffarna också ett naturligt sätt för både föräldrar och barn att lära känna varandra.

Ytterligare ett uppskattat inslag i vardagen i Unbyn/Avan är de återkommande soppluncherna. Den nyanställda Lina Vesterberg på servicepunkten är lämpligt nog också kallskänka. Hon fixar soppan och kollegan Jenni Bergliv serverar till ett 30-tal gäster en gång i månaden.

– Det finns för tillfället ingen servering i bygden och då erbjuder vi det. Vi vill få folk att mötas och umgås och att även de som är hemma dagtid ska kunna ses på ett opretentiöst sätt, det har varit väldigt uppskattat, säger Jenni Bergliv, verksamhetsledare.

I övrigt utformas servicepunktens utbud efter både egna idéer och lokalbefolkningens önskemål. En grupp ville ha en plats att träffas för att jobba med hantverk och kommer nu en gång i veckan till servicepunkten. I december hålls minimarknad med familjedag, barnteater, pyssel med mera och i februari planeras klädbytardag.

44 l Boden Bild Nr.2. 2021

Jenni Bergliv och Lina Vesterberg på Servicepunkten i Unbyn har öppnat uppskattade soppluncher.

Öppna förskolan har blivit en naturlig mötesplats en gång i veckan med pedagogledd sångstund och pyssel.

45 l Boden Bild Nr.2 2021

Text: Jan-Olov Bäcklund, Bodens kommun Foto: Mats Engfors/Fotographic

Göran Ahlström, Eivy Blomdahl, och Margit Hannu Dyrander

BODENS KOMMUN HEDRAR DEMOKRATINS 100-ÅRSJUBILEUM 1921 fick för första gången kvinnor och män rösta på lika villkor i riksdagsvalet. Det har regeringen valt att uppmärksamma genom att inrätta kommittén Demokratin 100 år.

Kommitténs uppdrag är att planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati.

Insatserna samlas under rubriken Vår demokrati – värd att värna varje dag. Syftet är att utveckla och stärka demokratin på både kort och lång sikt genom att öka delaktigheten, förankringen och motståndskraften i demokratin. Insatserna ska till exempel främja utveckling av de kunskaper och förmågor som människor behöver ha för att kunna delta aktivt i demokratin, bidra till att uppmuntra och inspirera till demokratiskt deltagande och stärka stödet för demokratins grundläggande principer.

Handlingsplan på väg fram Kommitténs arbete har fått bred uppslutning. Många organisationer, däribland Bodens kommun, har ställt upp och undertecknat ”Deklaration för en stark demokrati”. Genom undertecknandet förpliktar sig organisationerna att själva genomföra vissa aktiviteter för att bidra till en stärkt demokrati. I Boden har arbetet letts och samordnats av kommunfullmäktiges presidium.

– Vi har arbetat med demokratitemat i samband med fullmäktiges sammanträden hela året. Fullmäktige har samlats två timmar i förväg till varje sammanträde och diskuterat olika frågeställningar med bäring på hur vårt eget demokratiska arbete fungerar, berättar kommunfullmäktiges ordförande Eivy Blomdahl.

Avsikten är att diskussionerna ska utmynna i en överenskommelse och handlingsplan som partierna i fullmäktige ställer sig bakom. Arbetet pågår och ska vara klart innan årets sista sammanträde i december.

Men sen ska det dessutom göras verkstad av överenskommelsen: – Vi planerar att ha regelbundna avstämningar med gruppledarna för att säkerställa att vi uppfyller överens-

kommelsen. Att alla känner sig delaktiga, att samtalsklimatet är gott och att vi kommunicerar mer med bodensarna.

Demokrati Live minskar avstånden En åtgärd för att kommunicera som redan genomförts var att ställa upp en Demokratistuga under årets Skördefest och Miljödagar. Stugan är en rullande utställningsmonter som producerats av den centrala demokratikommittén och den befinner sig fortfarande på turné runt om i landet. I anslutning till stugan genomförs olika lokala program i samverkan mellan kommun och länsstyrelse.

– Landshövdingen var med och invigde programmet i Boden. Vi hade dessutom samarbete med studieförbund och andra föreningar. Vi förde samtal med nya svenskar om hur vi kan göra fler delaktiga i samhället, Föreningen Norden lanserade sin nya samhällspodd och så hade vi Bodenförslaget Live alla dagar. Det innebar att olika bodensare fick komma och lansera sina medborgarförslag inför en panel med både politiker och tjänstepersoner och så fördes en dialog kring förslagen, berättar Eivy Blomdahl.

Just Bodenförslaget Live var en idé som gav mersmak och den finns med i förslaget till handlingsplan som fullmäktige diskuterar. Någon gång varje år ska presidiet välja ut ett eller ett par aktuella förslag för presentation i fullmäktige, enligt förslaget: – Jag tycker det är en intressant typ av demokratiarbete. Vi förtroendevalda har ju i uppdrag att ta tillvara medborgarnas intressen. Då är det rimligt att vi försöker minska avstånden och göra det enkelt att prata med varandra. Inte bara under jubileumsår, utan alla år, avslutar Eivy Blomdahl.

46 l Boden Bild Nr.2. 2021

Oh L’amour, ”Åh kärleken” på franska, som hästen på bilden heter, är en bra symbol för den stora kärlek som finns till hästar i vår kommun, som lär vara norra Sveriges hästtätaste ort.

Förslag finns på att genomföra en hästvecka i vår kommun till sommaren. Förstudien har genomförts av bland andra Annika Sandström och Olivia Steen, Bodens kommuns Kultur- Fritids- och Ungdomsavdelning tillsammans med Boden Event.

Foto: Fotographic/Mats Engfors

HÄSTVECKA I BODEN Boden är en utpräglad häststad, med mångårig hästtradition och brett intresse inom olika typer av hästverksamhet . En förstudie är genomförd för en eventuell hästvecka med ett program baserat på önskemål från ungdomar, föreningar, organisationer och företag i hästnäringen.

Hästnäringen är en av Bodens kommuns fem uttalade näringslivsområden och har en historia ända tillbaka till militärens hästar under tidigt 1900-tal. Den stora hästtraditionen har levt vidare och utvecklats till bland annat en mycket aktiv ridklubb, stort travintresse med framgångsrika entreprenörer och travhästar i vår kommun, och även westernridning, islandshästar, hästavel med mera.

– Boden är en väldigt hästtät ort med stor kompetens inom många olika områden och det är vi väldigt stolta över, säger Annika Sandström, på Kultur-, Fritid- och Ungdomsavdelningen, KFU, i Boden.

Upprinnelsen till hästveckan var ett förslag som kom in till Boden Event. Tillsammans med KFU har en

förstudie tagits fram i form av enkäter och dialoger med intressegrupper inom hästnäringen. Undersökningarna visade att intresset för att både besöka och delta är stort.

– En grupp av ungdomar som vi har kommit i kontakt med är tjejer och unga kvinnor. Utifrån enkäter och samtal med dem har det framgått att många är sugna på att medverka och säger att de ska berätta för sina kompisar. En hästvecka skulle också kunna bidra med fler intresseväckande fritidsaktiviteter under sommaren, säger Olivia Steen, ungdomskonsulent i Boden.

Förhoppningen är att Hästveckan ska bli en folkfest som lyfter fram hästens betydelse och gagnar Bodens kommuns och Norrbottens invånare. Arrangemanget ska också kunna bidra till att marknadsföra och göra Boden mer attraktivt både för invånare och för besökare.

– Vi hoppas också att en hästvecka kan skapa ett ökat intresse för hästar och locka fler hästintresserade att vilja flytta till Boden, och även gynna restauranger, boenden, handel med flera, säger Annika Sandström.

Boden Event går nu vidare med att förankra projektet inom organisationen.

47 l Boden Bild Nr.2 2021

På Boden Industrial Park planerar H2 Green Steel att bygga en integrerad anläggning för storskalig produktion av grönt stål.

Här byggs även världens förmodlingen största vätgasanläggning.

DET SMARTA GRÖNA OBS! BILDEN KAN SKILJA FRÅN VERKLIGHETEN.

Den gröna industriella omställningen som nu sker i norra Sverige är en del av den gröna globala omställningsprocessen. Vår region, våra resurser och vår kompetens uppfattas nu som en tillgång och är en utgångspunkt för skapandet av morgondagens hållbara samhälle.

Att kombinera det nya smarta gröna med vårt #närhetsliv ger oss möjligheten att bygga något delvis helt nytt, något hållbart och något nära nog unikt. bodenxtofficial • Bodenxt.se

1070 MILJARDER

Kronor satsas på den gröna nyindustrialiseringen i norra Sverige.

3000 NYA BOSTÄDER

Planeras att byggas för att husera alla nya Bodensare.

6 MINUTER MED SPARK

Tar det från nybyggda huset på Solskensvägen till nya Lunda förskola.

4000 JOBB

Och förmodligen ännu fler kommer att landa i Boden och regionen.