Boden Bild nr. 1 2020

BODEN BILD INFORMATION FRÅN BODENS KOMMUN • NUMMER 1 • 2020

Ledare CLAES NORDMARK Kommunalråd

JOHAN GRÖHN Kommunalråd

ANDERS SUNDSTRÖM Kommunalråd

CATARINA ASK Nämndsordförande

VI MÖTER KOMMANDE UTMANINGAR TILLSAMMANS I detta nummer av Boden Bild kan du läsa om Bodens kommuns budget och ekonomi. Vi står inför stora utmaningar.

Men i skrivande stund utmanas vi även av en pandemi och att ta kampen mot den går först.

Coronasmittan är något som vårt samhälle inte har råkat ut för i modern tid. Eftersom vi saknar immunitet mot viruset kommer sannolikt många att smittas. Vi kommer alla att påverkas i större eller mindre utsträckning. Viruset slår mot hälsan och även mot ekonomin, såväl hos enskilda som hos företag, föreningar och fler därtill. Det här är en utmaning vi möter tillsammans och det är viktigt att vi följer myndigheternas rekommendationer och riktlinjer.

Vi hoppas att du bodensare kan ägna en tanke åt dina lokala företag och handla nära.

De behöver ditt stöd, nu mer än någonsin.

Kommunen prioriterar i verksamheten för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner även vid omfattande sjukfrånvaro. Parallellt med detta driver vi de vanliga processerna, som exempelvis att ta fram en budget för nästa års verksamhet. Där ingår att ställa om till hållbar tillväxt – socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Att investera i och underhålla skolor, förskolor och äldreboenden, men även gator eller vatten- och avloppsledningssystem.

Vi vill möta utmaningar genom att främja företagsamhet och entreprenörskap, satsa på skola och högre utbildning och stödja Försvarsmaktens utveckling lokalt. Och vi ser resultat på väg: expansion av miloverkstaden, investeringar kring ställverket i Svartbyn och nya bostadsprojekt. I höst kommer även det nya försvarsbeslutet, som förväntas stärka Försvarsmaktens närvaro i Boden.

Vi vill fortsätta att erbjuda service och omsorg med kvalitet till de allt fler äldre i vår kommun. Under de närmaste 5 till 10 åren blir vi allt fler äldre över 80 år. Vi kommer att satsa på lokaler, personal och utrustning för att erbjuda möjligheter till en frisk och hälsosam ålderdom. Det är en plikt och en fråga om respekt för våra äldre kommunmedborgare.

Respekt för deras livsgärning. Respekt för allt som de gjort för att Bodens kommun ska vara en bra kommun att leva i. De har haft sina utmaningar att möta. Vi ska möta våra. Och viktigast av allt: vi gör allt detta sida vid sida, i hela vår kommun. Vi möter utmaningarna tillsammans. Alltid tillsammans!

2 l Boden Bild Nr.1. 2020

Innehåll 04 •

Information om covid-19

04 •

Vad kan vi hjälpa till med?

05 •

06 •

Ny kommunal omorganisation

08 •

4 fokusområden

10 •

Ökat fokus på cybersäkerhet

12 •

Kollektivtrafik med taxi

12 •

Nu blir det nya gröna bussar

13 •

Avfallstrappan

14 •

”Vi ska bli världens bästa klass”

16 •

Skit också ...

16 •

Vårstämning i stan

17 •

Ny förskola i Sävast

18 •

Tätare samarbete mellan kommun och garnison

Kommunens budget 2020

18 22

20 • Nytt trygghetsboende på Å-center 21 •

UF-mässa på Enter galleria

22 •

Spirande Livsmedelskluster

24 •

Nyskapande idéer renar områden

25 • ”För mig passar coworking perfekt” 26 •

Verkstan - ett riktigt lagarbete

27 •

Vad är det som tickar i centrum?

28 •

Därför vill vi veta om du är man eller kvinna när du gör felanmälan

28 •

Pensionärskort på bussen

29 • #jobbaibodenskommun /distriktssköterska 30 •

Nytt korttidsboende på Garnis

31 •

Kan vi räkna med dig?

31 •

Viktiga telefonnummer

Boden Bild nr.1 2020 Nr 113 sedan starten 1973.

Informationstidning från Bodens kommun som delas ut till hushåll, institutioner med flera i Boden.

Ansvarig utgivare: Jens Andersson Redaktör och grafisk utformning: Fanny Norlin Adress: Boden Bild, KOMM, 961 86 Boden E-post: komm@boden.se Adressändring och prenumeration: Skicka mail eller posta till adressen ovan.

Upplaga: 15 500 exemplar.

Produktion: KOMM/ Bodens kommun Tryck: Lule Grafiska Svanenmärkt trycksak Distribution: Norrbottens Media Omslagsbild: Mats Engfors/ Fotographic

14 17

26

23 20 20 18 3 l Boden Bild Nr.1. 2020

28 29

!

INFORMATION OM COVID-19 Händelseutvecklingen kring smittspridningen av coronaviruset som ger sjukdomen covid-19 går väldigt snabbt. Vi har valt att inte informera om coronaviruset i detta nummer av Boden Bild för att undvika att sprida inaktuella uppgifter.

För att läsa om det aktuella läget hänvisar vi i stället till webben, gå in på länken för att läsa mer: www.boden.se/kommunen/coronaviruset Där finns också länkar till andra myndigheter med tillförlitlig och uppdaterad information.

Vad kan vi hjälpa till med?

Medborgarservice har inte lunchstängt och kan därför vara behjälpliga hela dagen inom de uppdrag vi assisterar de olika förvaltningarna med.

Resterande ärenden kan vi bereda och fördela till vederbörande förvaltningar.

Vi kan vara behjälpliga med: • Enklare fakturafrågor och utskrifter av fakturor.

• Felanmälningar på kommunens fastigheter, vägar och torg, grönytor och gatubelysning.

• Utlämning av blanketter.

• Hjälp med att fylla i blanketterna.

• Vägledning genom de e-tjänster som finns på Boden.se

MEDBORGARSERVICE – en ökad tillgänglighet och en snabbare service.

TIPS PÅ BRA E-TJÄNSTER • För vatten och renhållning kan man anmäla förändringar av antalet personer i hushållet för att man ska betala rätt avgift.

• Flyttanmälan för vatten och renhållning.

4 l Boden Bild Nr.1. 2020

Text: Anna Bergström Foto: Fotographic/Mats Engfors

NY KOMMUNAL OMORGANISATION Att få ihop ekonomin i en kommun är en utmaning, inte minst i en liten inlandskommun i övre Norrland. I Boden tas nu ett nytt grepp med en omorganisation av förvaltningarna för att möta besparingskraven.

Boden har en demografi med allt fler äldre, men också allt fler barn i förskoleålder. Detta samtidigt som Boden var en av länets stora förlorare i kostnadsutjämningssystemet som infördes från årsskiftet för Sveriges alla kommuner och regioner.

– Med det fick jag i uppdrag som kommunchef att titta på vad vi kan göra. Det är såklart inte roligt men vi har försökt att kapa så långt från medborgarna som möjligt. Vi har valt att se över ledning och administration i första hand, säger Mats Berg.

Förslaget är att göra åtta kommunförvaltningar till fyra ganska jämnstora förvaltningar. Det kräver färre chefstjänster och skapar möjligheter till samordningsvinster och effektivisering mellan funktioner som tidigare har tillhört olika förvaltningar.

MATS BERG Kommunchef

De fyra förvaltningar som kommer att finnas i Boden är kommunlednings-, samhällsbyggnads-, social- samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningarna.

Räddnings- och säkerhetsförvaltningen samt kulturfritid-unga ska gå in under kommunledningsförvaltningen. Fastighets- och tekniska förvaltningen hamnar under samhällsbyggnad. Socialförvaltningen blir kvar som tidigare. Arbetsmarknadsförvaltningen slås ihop med utbildningsförvaltningen.

– Förhoppningsvis ska det här bli bra för både bodensare och verksamheterna och bygga en organisation som inte är så stor som nu. I praktiken blir det färre människor i den kommunala organisationen som ska göra fler saker men för kommunmedborgarna ska det märkas så lite som möjligt, menar Mats Berg.

Neddragningen av tjänster och omfördelning av personal kan i vissa fall samordnas med pensionsavgångar eller personal som vill söka nya tjänster eller utbildningar.

Direktivet är att omorganisationen ska spara 15-30 miljoner kr. Det kommer framför allt att ske genom ökad samordning av administrativa processer och därmed minskar antalet tjänster i ledning och administration.

Bilden nedan illustrerar det nya förslaget att åtta förvaltningar och ett kontor bildar fyra förvaltningar.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

KULTUR-, FRITIDS- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING

TEKNISK FÖRVALTNING

SOCIALFÖRVALTNING

ARBETSMARKNADSFÖRVALTNING

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

RÄDDNINGSRÄDDNINGS- OCH OCH SÄKERHETSSÄKERHETS FÖRVALTNING

FASTIGHETSFÖRVALTNING

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING

UTBILDNINGSFÖRVALTNING

SOCIALFÖRVALTNING

5 l Boden Bild Nr.1. 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNING

Intäkter

Material 4% Utjämning 1%

Bidrag 4% Avskrivningar,

räntor 4%

Hyror och arrenden 2% Bidrag 6%

Tjänster 30%

Kostnader

Personal 57%

Intäkter från privatpersoner/ företag samt räntor 12%

Intäkter Utjämning och

Skatteintäkter 61%

fastighetsavgift 19%

1,7% Räddnings- och säkerhetsförvaltningen 32 miljoner kr

Arbetsmarknadsförvaltningen

3,2% 61 miljoner kr

0,7% Övriga förvaltningar*

Kultur-, fritids- och ungdomsförvaltningen

12,8 miljoner kr

4,3% 80 miljoner kr Kommunledningsförvaltningen

6,7% 126 miljoner kr Tekniska förvaltningen

7% 131 miljoner kr

Kostnader

Så här fördelas pengarna 2020

42% Socialförvaltningen 706,4 miljoner kr

Utbildningsförvaltningen 34,4% 645 miljoner kr

*I övriga förvaltningar ingår fastighetsförvaltningen med 4,3 mkr, överförmyndarnämnden med 5,5 mkr, revisionen med 2,3 mkr samt miljö- och byggnämnden med 0,7 mkr.

KOMMUNENS BUDGET 2020 (MILJONER KRONOR) Intäkter Kostnader Skatt och utjämning Övriga intäkter Räntor Summa intäkter

1 901,4 Driftkostnader 554,6 Avskrivningar 0,1 Räntor

2 456,1

Summa kostnader

6 l Boden Bild Nr.1. 2020

2 387,1 94,5 1,4

2 483,0

STÖRRE INVESTERINGAR SOM PLANERAS 2020 För att klara det växande behovet till följd av demografi och för att underhålla äldre byggnader och infrastruktur är investeringsbehovet stort i det flesta av landets kommuner. Så är det även i Boden. Budgeten till investeringar ökar för varje år och det mesta används till åtgärder i kommunens fastigheter, vatten och avlopp samt ombyggnad av gator och vägar. Övriga investeringar 103 mkr

Vatten och avlopp samt avfall 134 mkr

Nytt höjdfordon till räddningstjänsten 10 mkr Upprustning av ridhuset 23 mkr

Nybyggnation av Högvalla förskola 32 mkr

Ombyggnation av gator och vägar 33 mkr Åtgärder och ombyggnationer i fastigheter 34 mkr

BODENSARNAS SKATT I PROCENT Svenska Kyrkans begravningsavgift* 0,25%

Norrbottens Läns Landsting 11,34%

Bodens kommun 22,6%

Kommunalskatt inkl. begravningsavgift 34,18%

*Är du medlem i Svenska Kyrkan är avgiften 0.95 procentenheter och totala skatten 35,14%

7 l Boden Bild Nr.1. 2020

4 fokusområden SOCIAL HÅLLBARHET

SAMHÄLLSBYGGANDE

Social hållbarhet i Bodens kommun innebär att skapa goda förutsättningar för utveckling, trygghet och livskvalitet för alla medborgare.

Inom området arbetar vi bland annat på olika sätt med att utveckla jämlikhet, jämställdhet, hälsa, delaktighet och kultur. Fokusområdet engagerar alla våra verksamheter och berör oss alla i stor omfattning.

En utgångspunkt i samhällsbyggandet i Bodens kommun är att hela Boden ska leva.

Därför försöker vi skapa förutsättningar för utveckling såväl i tätorten som på landsbygden.

Området innehåller allt från övergripande samhällplanering till lokala busslinjer. Tillgång till bostäder, bredband, bra vägar och annan nödvändig infrastruktur är andra saker som vi ständigt jobbar med.

Fyra olika exempel på mål från den strategiska planen:

I Bodens I Bodens kommun kommun har barn har och barn ungdomar och en trygg uppväxtmiljö ungdomar enoch trygg goda uppväxtmiljö framtidsmöjligheter. och goda framtidsmöjligheter.

Hela kommunen ska leva – stad och landsbygd har likvärdiga förutsättningar för utveckling samt tillgång till kommunal service.

8 l Boden Bild Nr.1. 2020

KOMPETENSFÖRSÖRJNING, SYSSELSÄTTNING OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLING

KLIMAT, MILJÖ OCH ENERGI

Fokusområdet handlar bland annat om tillgången till utbildning och möjligheten till att kunna försörja sig genom ett arbete. Området innehåller också satsningar på företagande och näringslivsutveckling, inte minst inom de prioriterade tillväxtområdena elintensiva näringar, kulturella och kreativa näringar, återvinning och miljöteknik, hästnäring och besöksnäring och handel.

Fokusområdet klimat, miljö och energi innehåller stora utmaningar likväl som helt unika möjligheter för Bodens kommun. En mycket stor del handlar om att uppnå de lokala miljömålen, som i sin tur är vårt bidrag i arbetet med att nå nationella och globala målsättningar. Området handlar även om en utvecklad förmåga till klimatanpassning, samt en fortsatt utveckling av vår långsiktiga satsning på miljöteknik och att ställa om till en cirkulär ekonomi.

Bodens kommun främjar särskilt utveckling för ett diversifierat näringsliv samt insatser inom utpekade områden som definierats i tillväxtprogrammet.

Bodens kommun är ett ekologiskt hållbart samhälle med robusta system som möter effekter av förväntade klimatförändringar och bidrar till att förverkliga Borgmästaravtalet och de lokala miljömålen.

9 l Boden Bild Nr.1. 2020

Ökat fokus på påcybersäkerhet cybersäkerhet Text och foto: KOMM/Bodens kommun

I januari anordnade Bodens kommun Sveriges första seminarium med temat allmän baskunskap i cybersäkerhet. 20 kommuner och myndigheter deltog. Seminariet leddes av Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Cybersäkerhet kan kännas komplext och svårt att få grepp om. Det är inte alltid lätt att förstå varför ett visst beteende är lämpligt eller olämpligt i den digitala världen. Bodens kommun hanterar stora mängder information i relationer med kommuninvånare, företag, organisationer och inom den egna organisationen.

Att hanteringen är korrekt utgör en grund för kommunens tillit och förtroende. Det är även viktigt att informationen som vi hanterar är tillgänglig när det behövs, att det går att spåra hanteringen och att känslig information skyddas.

Bodens kommun har tagit fram en strategi för trygghet och säkerhet. Där finns ett särskilt fokusområde på cybersäkerhet. Syftet är att bland annat att säkerställa en ordnad och samlad insats i arbetet med informations- och cybersäkerhet. De som har ansvaret för att följa upp strategin för trygghet och säkerhet är i Bodens kommun teamet för trygghet och säkerhet; Tommy Lindvall, Disa Kristinsdottir, Marika Anttila och Mattias Öhrvall på räddnings- och säkerhetsförvaltningen.

I januari arrangerade de ett seminarium kring allmän baskunskap i cybersäkerhet under ledning av David Lindahl och Tommy Gustavsson från FOI.

Seminariet var ett steg i att utbilda kommunens medarbetare och andra aktörer i cybersäkerhet. Bodens kommuns kommunalråd Claes Nordmark invigde dagen. ­– Det här är ett viktigt steg i vår strategi, att höja kompetensen på de som arbetar på Bodens kommun och i andra kommuner och myndigheter. Bodens fästning var en gång en garant för den fysiska tryggheten här i norra Sverige och nu ska vi tillsammans se till att bygga Bodens fästning digitalt som en garant för trygghet i cyberrymden i Norra Sverige, säger Claes Nordmark.

Från vänster: Disa Kristinsdottir, Tommy Lindvall, Mattias Öhrvall, David Lindahl, Marika Anttila och Tommy Gustafsson.

10 l Boden Bild Nr.1. 2020

SÅ SKYDDAR DU DIG MOT INTRÅNG • Molntjänster lagrar din information på någon annans dator, var noga med var du sparar din information som du är rädd om och läs igenom avtalet/villkoren.

• Aktivera tvåfaktorsautentisering på de tjänster som erbjuder detta.

• Täck över din laptop-kamera.

• Shoppa inte och gör inga former av bankärenden på offentliga Wifi.

För tre år sedan fattade regeringen beslut om en ny nationell strategi för hur informations- och cybersäkerheten i Sverige ska utvecklas och stärkas. Syftet är att höja medvetenheten och kunskapen i hela samhället och hjälpa myndigheter att arbeta effektivt med informations- och cybersäkerhet.

– Det svenska totalförsvaret är en av de viktigaste sakerna vi har som vi nu håller på att bygga upp igen för att hantera hot mot nationen, säger David Lindahl från FOI. Den digitala utvecklingen har förändrat vad vi gör, hur vi beter oss och hur utsatta vi är. Många har idag en smartphone, en dator, surfplatta eller andra smarta enheter och oftast används samma enheter och nätverk för både jobb och privata ärenden. Det kan vara väldigt lätt för en obehörig person att få dig att agera på ett sätt som gör att du lämnar ut uppgifter som värdefulla.

Det är svårt att skydda sig mot ett intrång om du inte är medveten om hur du ska skydda dig.

Ett första steg kan vara att fråga sig vad som är skyddsvärt och hur du kan skydda det.

– Bakgrunden till cybersäkerhetsseminariet är att öka medvetenheten om de hot och sårbarheter som finns i kommunen och stärka säkerhetskulturen. Målet är också att de ansvariga ska vara medvetna om vilka risker som finns, för att de aktivt ska kunna besluta om att eliminera, reducera eller acceptera dessa risker.

En sådan riskmedvetenhet utgör grunden för effektiva investeringar inom informations- och cybersäkerhet, säger Marika Anttila, informationssäkerhetssamordnare.

• Genom att surfa på hemsidor som börjar med https istället för http så vet du att den informationen du anger på hemsidan är säker.

• Radera gamla program som du inte använder.

• Uppdatera dina program så fort en uppdatering kommer.

• Använd starka unika lösenord för de tjänster som är viktigast, din epost, banktjänster, ditt jobb med flera.

Ta gärna hjälp av ett lösenordsprogram.

• Tryck aldrig på en länk eller bifogade dokument som du är osäker på. Detta gäller såväl e-postmeddelanden som hemsidor.

• Ha aldrig kvar lösenordet från tillverkaren.

• Använd den senaste versionen av antivirusprogram på din dator.

11 l Boden Bild Nr.1. 2020

Kollektivtrafik MED TAXI

Under 2019 infördes efterfrågestyrd trafik från Unbyn, Lakaträsk och Gunnarsbyn som du som medborgare kan resa med en dag i veckan. Den efterfrågestyrda trafiken är ett komplement till befintlig kollektivtrafik i områden där utbudet inte är så stort.

Text: Carola Medelid/Bodens kommun Foto: Peter Bjurström/Bodens kommun

Efterfrågestyrd trafik är kollektivtrafik som genomförs med taxi och körs via Länstrafiken. För att resa med den efterfrågestyrda trafiken ska du som resenär beställa resan senast klockan 17.00 dagen innan hos Länstrafikens kundservice på telefon 0771 – 100 110.

Du blir upphämtad på din hemadress och kan resa till olika servicepunkter längs sträckan eller till Bodens centrum. Linjerna trafikeras bara om någon beställt en resa, den sträcka som är beställd. För att resa betalar du enkelbiljettpris enligt Länstrafikens prislista.

Tisdagar Linje 970 Unbyn – Svedjan – Övrebodarna – Strömskatan – Bjässmoran – Råbäcken – Björknäs hälsocentral – Stora Coop – Sanden hälsocentral – ICA Kvantum - Willys Onsdagar Linje 972 Lakaträsk – Gullträsk – Harads – Övre Svartlå – Nedre Svartlå – Överäng – Rågraven – Norra Bredåker – Björknäs hälsocentral – Stora Coop – Sanden hälsocentral – ICA Kvantum - Willys Torsdagar Linje 971 Gunnarsbyn – Sörbyn – Sundsnäs – Nedre Flåsjön – Åskogen – Inbyn – Ubbyn – Brobyn – Skogså – Notträsk Svalget - Björknäs hälsocentral – Stora Coop – Sanden hälsocentral – ICA Kvantum - Willys Linjerna trafikeras alla veckor på året utom helgdagar.

Tidtabeller och prislista hittar du på Länstrafikens hemsida www.ltnbd.se eller i Länstrafikens app.

Tips!

NU BLIR DET NYA GRÖNA BUSSAR

BUSSBILJETT VIA VIAAPPEN APP

Från den 1 juli i år rullar 13 nya biogasbussar utrustade med Wifi och USB-uttag i Bodens lokaltrafik. Den nya trafikstarten innebär en hel del förbättringar och nyheter för våra resenärer, bland annat senare och tätare avgångar.

Tekniska förvaltningen har tecknat ett nytt 10-årigt avtal med Citybuss Boden för lokaltrafiken som börjar gälla den 1 juli 2020. Vid planeringen av den nya trafiken har vi lyssnat till de önskemål som vi fått in från våra resenärer. Efter översyn på hur resandet ser ut har trafiken utökats på de linjer och tider där det är mycket resenärer.

I den nya vintertidtabellen som börjar att gälla den 17 augusti så kommer linje 1 och linje 2 att avgå var 20:e minut under för- och eftermiddagarna, jämfört med dagens 30-minuterstrafik. På så sätt får du som resenär fler avgångar att välja mellan och bättre möjligheter att resa i tider som passar dig.

Hållbara Boden

Ett önskemål resenärer ofta har är att kunna resa med lokaltrafiken senare under helger. Fredagar och lördagar kommer därför linje 1 och linje 2, under vintertidtabell, att trafikeras fram till klockan 22.00. Det innebär att på fredagar kör bussarna en timme längre och lördagar fyra timmar längre än nuvarande tidtabell.

Trafiken är anpassad för utbildningarna vid Boden Business Park för att bättre passa studenternas tider och det är infört fler resmöjligheter till och från Buddbyn.

Tiderna till och från Vittjärv har också anpassats så långt som möjligt efter resenärers önskemål. Vi hoppas att den tätare trafiken med mer resmöjligheter gör att fler ser möjligheten och väljer att resa med lokaltrafiken!

12 l Boden Bild Nr.1. 2020

AVFALLSTRAPPAN Avfallstrappan är en modell för hur vi ska prioritera när det gäller behandling av avfall. Avfallstrappan består av fem steg och vi ska sträva efter att befinna oss så högt upp som möjligt.

Vi måste bli bättre på att ta tillvara avfallet och använda det som den resurs det är, genom att se till att det återvinns, återanvänds och återbrukas. Enbart avfall som inte kan återvinnas ska förbrännas. Detta gäller både för var och en av oss som enskilda privatpersoner, och för vår avfallshantering i samhället i stort.

Visste du att?

• Det går åt ungefär 10 000 liter

vatten för att tillverka ett par jeans.

• Glas och metall kan återvinnas hur många gånger som helst.

• När man återvinner aluminium

sparar man 95 procent av den energi som skulle gått åt om man brutit och använt ny råvara.

1. MINIMERA 2. ÅTERANVÄNDA I första hand ska vi se till att skapa så lite avfall som möjligt.

Det kan ske genom att varor produceras på ett resurssnålt sätt och genom att konsumera så lite varor som möjligt.

På så sätt spar vi på jordens resurser och undviker att farliga ämnen sprids i naturen.

Behöver du verkligen den här saken? Om ja, kan du låna eller hyra den i stället för att köpa den?

Finns alternativ som använder mindre och/ eller mer miljövänliga resurser?

3. ÅTERVINNA Ibland har vi inte längre användning för våra saker. Kanske har vi vuxit ur våra skor eller slutat med en hobby? En sak som du vill bli av med kan vara just vad någon annan letar efter. Återanvänd dina prylar till exempel genom att ge dem till någon som behöver dem, lämna dem till second hand, gör om till något annat (kallas återbruk) eller sälja dem.

4. UTVINNA ENERGI Om återanvändning inte är möjlig ska materialet i avfallet återvinnas. Det gör vi till exempel genom att sortera förpackningar (sopsortera), kompostera och panta burkar.

Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta omhand uttjänta produkter. Det gäller bland annat batterier, bilar, däck, elektronik, förpackningar, returpapper och läkemedel.

13 l Boden Bild Nr.1. 2020

5. DEPONERA Om materialet inte kan återvinnas ska det förbrännas i ett kraftverk för att omvandla energin i avfallet till el och värme.

Deponera betyder att slänga avfallet på en soptipp (en deponi).

Det är det sämsta alternativet och den sista lösningen som vi på alla sätt ska försöka undvika.

Alice Nilsson, elev på Fagernäs skola.

Skolpsykolog Maria Jornevald.

Text & foto: Maria Lindgren/Bodens kommun

“VI SKA BLI VÄRLDENS BÄSTA KLASS” Alla kommunala lågstadieskolor i Boden ska införa PAX för att skapa klasser med trygghet, glädje och studiero.

– Vår första utvärdering på sex klasser visar att oro i klasserna har minskat med 72 procent, säger Maria Jornevald, skolpsykolog vid Bodens kommun.

Klass 2 på Fagernäs skola har jobbat med PAX sen i höstas. På väggen i klassrummet hänger ett grönt inplastat ark med rubriken PAX. Det här är klassens klassrumsvision. Här har eleverna skrivit ner saker de vill se, höra, göra och känna mer av, så som leenden, komplimanger och vänliga ord. Intill finns ett rött ark med rubriken Bliim, där eleverna kommit fram till saker de vill ha mindre av, exempelvis påminnelser, tjat

och prat. Visionen är klassens gemensamma väg till att bli världens bästa klassrum som innebär ett lugnt och tryggt klassrum med god studiero. Visionen är första steget i arbetet, sen har klassen successivt introducerats till en hel pedagogisk verktygslåda. När barnen ska svara på vad som är bra med metoden, räcker alla upp handen och vill berätta.

– Man får till exempel beröm om man berömmer andra, så PAX är ett hjälpmedel där vi lär oss bli snällare och mer omtänksamma, säger eleven Alve Lindström.

Utvalda klasser Samtliga lågstadskolor i Boden ska innan höstterminen 2020 ha blivit introducerade i PAX. I startfasen är det några utvalda klasser, främst i årskurs ett och två, som fått PAX-utbildning av Elevhälsan. Idag jobbar Fagernäs, Prästholmen och Unbyns skola med metoden. Näst på tur är Mårängskolan och Svartbjörnsbyns skola.

14 l Boden Bild Nr.1. 2020

– Alla skolor har chansen att prova, sen får rektorn avgöra om de ska fortsätta arbetet, säger Maria Jornevald.

Läraren Marita Förare kliver in i klassrummet och blåser försiktigt i ett munspel och plötsligt tystnar klassen. Alla elever, en efter en, gör ett fredstecken med pekfingret och långfingret för att visa att man uppmärksammat att lektionen startat. Pax är ett latinskt ord som betyder fred, därav fredstecknet.

Goda hälsoeffekter Bakgrunden till att man valt att arbeta med denna metod i Bodens kommun är att det under elevhälsosamtalen framkom att det fanns mycket oro i klasserna. PAX var en naturlig åtgärd eftersom både internationell forskning och en svensk pilotstudie vid Karolinska institutet visar på breda hälsoeffekter, berättar Maria. Forskningen visar att hyperaktivitet hos barnen går ner, att samarbetet i klasserna ökar och att även lärarnas stress minskar. Och Boden skiljer inte ut sig. Den första utvärderingen av sex klasser som har arbetat med PAX i fem månader visar på ett strålande resultat: störande och ofokuserade handlingar har minskat med 72 procent.

– Det är en fantastisk siffra, men inte helt olik det vi sett i internationell forskning och den svenska pilotstudien som visat på liknande resultat, säger Maria.

Verktygslåda Klassens gemensamma vision är ett konkret verktyg men de har också PAX-spelet, där olika lag ska försöka få bra PAX och undvika Bliim för att vinna en överraskning. Forskning visar att spelet ger störst effekt på beteende, eftersom eleverna vet att även du måste sköta dig för att jag ska få en belöning. På så sätt ökar samarbetet.

– Förut var vi ganska högljudda i korridoren när vi kom in från rasten och det är vi inte mer. När man inte pratar så mycket får man mer arbetsro, säger eleven Alice Nilsson.

Röstläge är en del av metoden, eleverna får lära sig vilken röst de ska använda i olika situationer. Fem metersrösten behöver man exempelvis använda när hela klassen ska höra, fem centimetersrösten till den lilla gruppen. Det finns också konkreta förslag på vad man kan göra av alla händer och fötter när läraren ber en vara stilla eller när man står i matkön.

– I stället för att säga “dämpa dig” till eleverna så ger man här vägledning så att de förstår vad de ska göra, säger Maria.

PAX-verktygen har gett klassen hjälpmedel att fokusera på bra sakerna som eleverna gör och säger till varandra. Det betyder att elever och lärare jobbar med viktiga värdegrundsfrågor flera gångar varje dag.

– Ja, vi försöker ju hela tiden få mer PAX än Bliim och det är jätteroligt, säger eleven Vera Daleke.

– Tycker ni att vi lyckas med det? frågar Marita och hela klassen ropar “JAAAA!”.

– För att? fortsätter Marita.

– För vi ska bli världens bästa klass!

Alice Nilsson tillsammans med Marita Förare.

Visionen på Fagernäs skola.

15 l Boden Bild Nr.1. 2020

SKIT OCKSÅ ...

Visste du att det i Boden varje år samlas in cirka 17 ton hundbajs från 46 hundlatriner längs de vanligaste gångstråken? I dessa hundlatriner ska du som rastar din hund lägga den igenknutna hundbajspåsen efter att din fyrbenta vän har gjort sina behov.

Latrinerna töms en gång i veckan av Bodens kommuns parkenhet. Det är också parkenhetens personal som får plocka upp bajspåsar som av någon anledning slängs utanför latrinerna. De får även kratta, sopa och skyffla allt hundbajs som inte alls stoppas i påsar utan ligger längs gångar och i parker runt om i stan och som andra fotgängare och cyklister ringer och klagar till kommunen om.

– Vi har inte ekonomi att skaffa eller sköta fler latriner. Det är också en arbetsmiljöfråga, med tunga lyft och även hygienmässigt, säger Erik Bergdahl, chef för gatudriften på tekniska förvaltningen.

Bajs är inte kul. Inte i en kommuntidning, inte under skosulan och definitivt inte att plocka efter andra. Men på förekommen anledning följer här en kort instruktion om hundlatrinerna i centrala Boden, Boden.

För allas för allas trevnad trevnad och och med med en en hundägarinsats som inte borde vara alltför betungande: • Plocka upp efter din hund.

• Sätt bajset i en påse.

• Bär påsen med dig till närmaste hundlatrin eller till dina egna sopor.

Och du som inte har en hund att plocka upp efter – släng dina sopor någon annanstans än i hundlatrinen!

Text: Anna Bergström Foto: Peter Bjurström/Bodens kommun

VÅRSTÄMNING I STAN Gatorna tinar snabbt fram och ett sant vårtecken är när kommunens maskiner rullar ut för att sopa fram torrasfalten igen. Detta planeras att påbörjas under april månad beroende på hur vårvärmen avlöper.

Gata-parkavdelningen lägger ut cirka 6000– 8000 ton sand och grus varje vintersäsong. Ytan som sopas är 1 524 947 kvadratmeter. När sandupptagningen är igång prioriteras busslinjer samt gång- och cykelbanor, därefter villagator.

Ha överseende för våra maskiner där de går fram och njut av en trevlig vår!

16 l Boden Bild Nr.1. 2020

Text: Anna Bergström Foto: Fotographic/Mats Engfors Text: Anna Bergström Foto: Fotograhic/Mats Engfors

Charlotte Olofsson, lokal- och säkerhetssamordnare på utbildningsförvaltningen, och Bertil Sundström, verksamhetschef för- och grundskola, ser fram emot den historiskt största satsningen som nu görs på Bodens unga.

NY FÖRSKOLA I SÄVAST Lunda förskola i Sävast är den andra av fyra nya förskolor i den största riktade satsningen på kvalitativ utveckling för barn och unga någonsin i Bodens kommun. Lunda förskola blir den första helt nybyggda och planeras att öppnas 2021.

Antalet barn i åldern ett till fem år ökar samtidigt som det har tagits ett politiskt beslut att sänka antalet platser från 17 till 15 per förskoleavdelning i Bodens kommun. För att möta efterfrågan på förskoleplatser och anpassa framtidens barnomsorg med mer ändamålsenliga lokaler har Bodens kommun tagit fram en utvecklingsplan för förskolorna fram till 2025.

Björkdungens förskola i centrala Boden var den första förskolan att totalrenoveras och öppnas i ny tappning.

Lunda förskola i Sävast blir den första helt nybyggda, i ett område som expanderar med inflyttning och nya villaområden.

Utformningen har arbetats fram i samråd mellan arkitekter, tjänstemän och personalrepresentanter.

– Tanken är att skapa ett pedagogiskt och hållbart koncept som alla förskolor vi bygger utgår från, säger Charlotte Olofsson, lokal- och säkerhetssamordnare på utbildningsförvaltningen.

Kreativ plats Lunda byggs i en båge i två våningar med totalt åtta avdelningar och plats för 144 barn. Den nya förskolan ersätter den äldre förskolan Golfkullen där det finns fyra avdelningar idag. Det innebär en rejäl ökning av antalet platser.

Upplägget baseras på erfarenheterna från Björkdungens förskola, med restaurang och toppmodernt kök, stora gemensamma torg och utrymmen för vattenlek, måleri, snickeri och fönster i barnens höjd inomhus. Ute blir det också en kreativ miljö med scen, grillplats, klätter- och balansbanor, plats för pulkaåkning och skidspår, egen zon för de minsta barnen och genomtänkt groventré.

Tema för färg, form och materialval planeras att bygga på sägnen om de båda vikingar som kom till älvdalen, Säve och Une, som sägs ha grundat Sävast och Unbyn.

Efter Lunda förskola kommer ytterligare två förskolor att byggas, en på Sandenområdet och en i Trångfors.

– Vi vill som kommun med denna etappvisa investering matcha de geografiska områden där behoven finns så att befolkningen inte ska behöva resa kors och tvärs med sina barn, säger Bertil Sundström, verksamhetschef för för- och grundskola i Bodens kommun.

17 l Boden Bild Nr.1. 2020

Text & foto: KOMM/Bodens kommun

TÄTARE SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH GARNISON Ledningen för Bodens kommun och Bodens garnison har undertecknat en ny avsiktsförklaring.

Syftet är att formalisera ett utökat samarbete på flera områden.

Bodens kommun och Bodens garnison har en lång historia av samverkan som haft stor betydelse både för kommunen och garnisonen. Nu när båda parter befinner sig i en tillväxtfas tas nästa steg till ett utökat samarbete så att man kan växa ännu mer tillsammans.

Under ett gemensamt möte den 12 december signerades en ny avsiktsförklaring som tydligt beskriver under vilka former samarbetet ska ske.

– Det känns fantastiskt bra, det känns högtidligt och det är glädjande att vi utvecklar ett så pass viktigt samarbete. Den symbios som vi har haft tar vi nu till en ny och högre nivå, säger Claes Nordmark (S), kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande, Bodens kommun.

– Det viktigaste med avsiktsförklaringen är att vi strukturerar arbetet och tydligt sätter våra gemensamma viljor på pränt, säger överste Jonny Lindfors, regementschef, Norrbottens Regemente.

Avsiktsförklaringen signerades av styrgruppen för samarbetet bestående av Claes Nordmark (S), kommunalråd, Anders Sundström (SjvP), kommunalråd, Johan Gröhn (C), kommunalråd, och från garnisonens sida överste Jonny Lindfors, regementschef, Norrbottens Regemente, överste Magnus Ståhl, regementschef, Artilleriregementet och överste Ulf Silverstedt, chef för Norra militärregionen.

Strukturerat arbetssätt Under styrgruppen finns en arbetsgrupp bestående av kommunchefen Mats Berg och stabscheferna vid A 9 och I 19. Fyra arbetsgrupper med medarbetare från båda parterna har skapats för att samarbeta inom områdena fysisk planering och markutnyttjande, eventplanering och kommunikation, personalförsörjning och säkerhets- och krishantering. De ska träffas regelbundet och planera tillsammans, utbyta information, genomföra aktiviteter och evenemang och fatta gemensamma beslut som stärker båda parternas utveckling.

– Genom att ha ett dokumenterat samarbete för första gången slipper vi också börja om varje gång vi byter chefer. Vi kan i stället gå vidare och flytta fram positionerna. Vi vill mer och vi vet att vi kan ta det här samarbetet ännu längre, säger Jonny Lindfors.

Långsiktiga vinster Ett mål för både Bodens kommun och Bodens garnison är att de som kommer till Boden genom Försvarsmakten ska vilja stanna kvar här.

– Vi lever i symbios och har ett parförhållande, mer eller mindre. Försvarsmakten är beroende av Bodens kommun för att våra medarbetare ska vilja stanna här och se rikheten i Bodens närhetsliv. Har vi möjlighet att

18 l Boden Bild Nr.1. 2020

visa hur fantastiskt Boden är ska vi självklart ta den, säger Jonny Lindfors.

Claes Nordmark hoppas att det utökade samarbetet kan göra Boden till en ännu mer attraktiv kommun.

– Jag tror att fler kommer att få upp ögonen för Boden och Försvarsmakten som arbetsgivare och att fler som arbetar inom Försvarsmakten kommer att trivas ännu bättre i Boden och stanna kvar här, säger han.

100-årspresent Under mötet passade även Jonny Lindfors på att överlämna en gåva åt Bodens kommun å Bodens garnisons vägnar, för att uppmärksamma Bodens kommuns 100-årsjubileum och även 100 år av samarbete.

– Vi är som ett par som har levt ihop och uppstått med hjälp av varandra. Nu är förhållandet 100 år gammalt och man firar bröllopsdagar på alla möjliga sätt. Nu är det ingen bröllopsdag men det är självklart att garnisonen och garnisonens förband vill uppmärksamma kommunen, säger Jonny Lindfors.

Gåvan är en glasfusion av kommunvapnet väl förankrat i en skärva röd granit från Bodens fästning, närproducerad på glasateljén i Gårdstorp.

– Vilket vackert konstverk, fantastiskt! Tusen, tusen tack! Den här ska vi hitta en fin plats för där alla bodensare kan se den, säger Claes Nordmark.

Från vänster: Ulf Siverstedt, Magnus Ståhl, Claes Nordmark, Jonny Lindfors, Anders Sundström, Johan Gröhn.

19 l Boden Bild Nr.1. 2020

Text: Anna Bergström Foto: Fotographic/Mats Fotograhic/Mats Engfors Engfors Matilda Lundqvist och Annika Eriksson går i bräschen i Sverige med det kommunägda biståndsbedömda trygghetsboendet.

NYTT TRYGGHETSBOENDE PÅ Å-CENTER Bodens kommun är bland de första kommunerna i landet med att inrätta ett kommunalt biståndsbedömt trygghetsboende. Platsen är Å-center och boendet öppnades i mitten av mars.

Trygghetsboende är en boendeform mellan ett eget hem med hemtjänst och ett traditionellt äldreboende med heldygnsomsorg. Ett trygghetsboende är avsett för dig med behov av stöd och hjälp i vardagen och har ensamhetsproblematik och en känsla av otrygghet. Vård och omsorgsbehov ska understiga heldygnsvård och du ska ha fyllt 65 år.

På ett trygghetsboende bor du i egen lägenhet och får hjälp av hemtjänstens personal utifrån dina behov. På boendet finns också gemensamma utrymmen och möjlighet till aktiviteter och gemensamma måltider med andra. Det finns aktivitetssamordnare för dagaktiviteter samt personal för stöd och råd på natten. Det kommer också att finnas nattpersonal som kan avlasta hemtjänsten med nattlarmen på boendet.

Boden i bräschen Bodens kommun är bland de första kommunerna i Sverige som inrättar biståndsbedömt kommunalt trygghetsboende. Det har utformats utifrån socialtjänstlagens intentioner för vad ett trygghetsboende ska innehålla och erbjuda.

Arkitekter har arbetat fram olika teman på varje våning för både trivsel och för att de boende lätt ska känna

igen sig och särskilja de olika planen. Lägenheterna är nyrenoverade och har fantastisk utsikt ut mot Bodån och över Boden stad. Centrum och Gågatan ligger alldeles runt knuten för den som vill ta sig ut till handel och aktiviteter.

– Det är jättespännande att vara delaktig i att forma innehållet för denna boendeform och vi får frågor från andra håll i landet, säger Annika Eriksson, biståndsenheten.

Matilda Lundqvist, enhetschef för hemtjänsten centrum norra, ansvarar för personalen och den operativa verksamheten i huset.

Totalt finns 55 platser och lite olika storlekar på lägenheter. Behov av trygghetsboende utreds av biståndshandläggare enligt socialstyrelsens metod IBIC (individens behov i centrum) och efter en individuell behovsprövning enligt socialtjänstlagen.

Om du eller din anhöriga vill veta mer eller ansöka om plats: Kontakta biståndsenheten på: 0921-627 08 eller skicka en skriftlig ansökan till: Biståndsenheten, Bodens kommun, 961 86 Boden.

20 l Boden Bild Nr.1. 2020

UF-MÄSSA PÅ ENTER GALLERIA

Timber Lights är en strålande idé där teknik och genuina naturmaterial möts i en 3D-lampa med motiv efter kundens önskemål. Bakom idén står Ellinor Larsson, Evelina Simma, Wilma Brenna och Albin Runelöv.

Perfekta stället att hitta framtidens företagare och drivna blivande anställda är den lokala UF-mässan på Enter galleria den 8 april. Där samlas cirka 35 UF-företag från Björknäsgymnasiet, vässade till max med sina affärsidéer, produkter och tjänster.

Björknäsgymnasiet har arbetat med UF, Ung Företagsamhet, i närmare 20 års tid och har genom åren både skördat priser och danat nya företagare.

UF innebär att gymnasieelever under ett läsår får starta, driva och avveckla ett företag. I år är det programmen ekonomi, teknik, samhälls, bygg samt gymnasiesärskolan och introduktionsprogrammet som är med.

– Eleverna driver företagen själva på viss lektionstid och det går även att knyta ihop med andra ämnen. Många jobbar mycket med det utanför skoltid också, säger Åsa Lundgren, rektor för introduktionsprogrammet och gymnasiesärskolan och samordnare för UF-arbetet på skolan.

Under sitt UF-år får eleverna praktisera allt från att samarbeta och sätta rätt person på rätt post i företaget, till att hitta riskkaptital, ta fram prototyper, starta produktion, bygga upp marknadsföring och säljkanal och avslutningsvis även avveckla sitt företag.

På den lokala mässan den 8 april finns alla årets UFföretag med under en hel dag på Enter galleria.

Adventure Harness UF siktar mot toppen med sin innovativa ryggsele till slalomskidor och snowboards. Emil Olofsson, Andreas Landevall, Lilly Norberg och Vilgot Jakobsson har fått bra respons och även deltagit i innovationstävlingen Blixtlåset.

Linnea Åström och Klara Jakobsson har byggt upp en hemsida där de sprider kunskap om ätstörningar.

De har genomfört undersökningar och vill på olika vis verka mot ohälsa kopplad till ätstörningar.

Text: Anna Bergström Foto: Fotographic/Mats Engfors

Länsfinal Några av Bodens UF-företag var nominerade till Årets UF i länet, med möjlighet att gå vidare till riksuttagningen i Stockholm: VIKT-igt: Linnéa Åström och Klara Jakobsson har byggt upp en hemsida där de samlat fakta och information om ätstörningar. De säljer annonsplatser till hemsidan och även pins för att stödja kampen mot ätstörningar.

Timber Lights: Har kombinerat teknikspecialisering med återbruk i sina dekorativa 3D-lampor som kan göras med företags eller privatpersoners egna önskemotiv. Botten görs av spillträ från Nallebohus i Åskogen och färgas med kaffesump. Glaset är från Stadins Glas i Boden och elektroniken från butiken På Lyset. Företaget drivs av Ellinor Larsson, Evelina Simma, Wilma Brenna och Albin Runelöv.

Adventure Harness: Har tagit fram en sele för att bära snowboard och skidor på ryggen, som alternativ till väskor när man vill ha händerna fria, och som är enkel att stoppa i fickan när du ställer dig på skidorna eller brädan. Produkten syr de själva och den finns att köpa via deras hemsida, sociala medier och mässor där de deltar. Adventure Harness drivs av Emil Olofsson, Anders Landevall, Lilly Norberg och Vilgot Jakobsson.

Nordic Essence: Har skapat boken ”Norrland – Midnattssolens land” som beskriver Norrlands natur och sevärdheter. Boken är upplagd som en bucketlist där läsaren får en överblick över aktiviteter och sevärdheter. Boken har skapats av Julia Johansson, Sean Limmerius, William Sandberg och Elias Mæland och finns att köpa på deras hemsida. De stod också på Jokkmokks marknad, och har ett erbjudande i samarbete med Storklinten för den som köper boken.

21 l Boden Bild Nr.1. 2020

Spirande Livsmedelskluster Text: Anna Bergström Foto: Mats Engfors/Fotographic

Bodens livsmedelskluster börjar ta form. I sensommar är förhoppningen att kunna ha en gemensam försäljningsyta för lokalproducerade livsmedel centralt i Boden.

Hållbarhet, hälsa, återbruk, ekologiskt, lokalproducerat och minskat svinn är några av kärnorden då styrgruppen i Livsmedelsklustret ringar in vad de vill arbeta med. Livsmedelsklustret bildades under 2019 med Bodens kommun som samordnare och lokala livsmedelsproducenter som drivande. På första träffen deltog ett 20-tal personer. Bara några månader senare är över 100 personer med i nätverket. Klustret har sitt säte i Boden men dess förgreningar sträcker sig ut i

hela länet till både näringsidkare och hobbyodlare samt handlare och restauranger som är intresserade av närproducerat.

Styrgruppen består av Seija Fallemark, Sara Rezgui, Nina Vikström, Tord Lehman, Jenny Engström (Råne älvdal) och Pär-Anders Eriksson (Edeforsbygden).

Från Bodens kommun är det Jörgen Nordqvist och Michaela Strömberg.

En tydlig målsättning är att etablera en gemensam försäljningsyta i centrumkärnan, på en plats som också kan bli ett showroom för återbruk. Klustret ska också arbeta för att öka intresset för närproducerat och höja Bodens självförsörjandegrad av livsmedel.

– Jag ser det här som en möjlighet till direktförsäljning utan mellanhänder, från producent till konsument, förklarar Seija Fallemark, som driver företaget Svedjebruket i Unbyn och är engagerad i Reko-rutten.

Inspiration och kontakter

En gemensam organisation för livsmedelsproducenter gör det också lättare att hitta varandra och nya samarbeten, utbyta kompetenser och fungera som mentorer för varandra.

– Min farhåga om jag ökar min produktion är hur jag ska få tillräckligt med lokalproducerad råvara till det jag förädlar. Jag hoppas kunna inspirera någon odlare, säger Sara Rezgui, Cloudberry Catering, som bland annat gör syrade grönsaker under varumärket Sur-Saras.

Gruppen berättar att många ofta odlar för eget bruk och självförsörjning, men med en säljkanal och nya kontakter skulle flera kunna gå från hobby till näring.

Nina Vikström, Morringen i Heden, lever både med självförsörjning och näring på sin gård som har funnits i familjen i generationer.

22 l Boden Bild Nr.1. 2020

– Det finns ett stort intresse hos konsumenterna idag att få veta hur djuren har det, vad de äter och så vidare, förklarar hon.

– Vi behöver ta tillbaka det sociala med att handla, som den gamla torghandeln, menar Sara Rezgui, och Seija Fallemark tillägger att storytellingen är en stor del av matupplevelsen idag.

Under våren kommer styrgruppen att arbeta vidare stegvis med fortsatt kartläggning, planering och strategi. Flera av medlemmarna i Livsmedelsklustret deltar eller har deltagit i kommunens satsning Tillväxtresan för företag som vill utvecklas.

– Från kommunens sida vill vi få fler att producera livsmedel och de som finns vill vi ska växa, säger Jörgen Nordqvist.

23 l Boden Bild Nr.1. 2020

Text: Sara Chlot/Bodens kommun Foto: Peter Bjurström/Bodens kommun

Foto: KOMM/Bodens kommun Foto: KOMM/Bodens kommun

NYSKAPANDE IDÉER RENAR OMRÅDEN I Bodens kommun pågår ett övergripande arbete där samhällsbyggnadskontoret tillsammans med länsstyrelsens tillsynsenhet prioriterar och driver arbetet med sanering av förorenade områden.

I Bodens kommun finns ett antal miljöskulder från 1940-1970-talen som på olika sätt har orsakats av mänskliga aktiviteter genom bland annat industriutsläpp. Då regler och lagar numera är tydliga med att den som orsakat föroreningen även är den som ska åtgärda den så är gamla föroreningar svåra att hänvisa till den lagstiftningen. Som en följd blir det kommunerna som blir drivande i saneringsarbetet, även om det är staten som i många fall till stor del bekostar detta.

Solgårdarna Solgårdarna är ett område i nära anslutning till järnvägen och i början av stadsdelen Björkelund. Där bedrevs mellan 1940 och 1954 såg- och träimpregneringsverksamhet vilket har lett till förhöjda halter av träimpregneringskemikalier (krom, koppar, arsenik) i marken i området.

För att undvika spridning av dessa ämnen och eventuella negativa effekter för miljö och människans hälsa behöver området åtgärdas. Bodens kommun har beviljats drygt en miljon kronor av Naturvårdsverket för utredning av olika åtgärdsalternativ.

Markföroreningarna vid Solgårdarna är relativt stabila och därför har åtgärdsalternativ som siktning och jordtvätt begränsad effekt på föroreningarna. En stabiliseringsmetod skulle göra föroreningarna ännu mer stabila och de små mängder som fortfarande är lösliga till vatten skulle kunna bindas fast i marken.

I ett samarbete mellan kommunen, konsulter och Luleå tekniska universitet pågår sedan hösten 2019 ett pilotprojekt. Det går ut på att järnstavar trycks ner i marken

och en lågspänningsström tillförs för att järnet ska vandra i marken och på så sätt kommer föroreningarna att bindas fast. Det är en innovativ metod som testas för första gången i fält och, om den blir framgångsrik, har den en stor potential att användas på områden med liknande markförutsättningar och liknande föroreningar. Tidplanen är att pilotprojektet ska genomföras och följas upp under 2020.

Pilen I byggnaderna på fastigheten Pilen 6 där Posten och Återvinningsmarknaden är beläget idag bedrevs det tidigare en tvätteriverksamhet. Verksamheten utgjordes både av vatten- och kemtvätt och drevs av statliga Förenade Fabriksverken som ägde fastigheten mellan 1948 och 1978. Användning av kemtvättvätskan perkloretylen i tvätteriverksamheten har lett till förorening av mark och grundvatten. Föroreningen är djupt belägen och någon direkt exponering till människor sker inte. Föroreningen har staten genom Sveriges geologiska undersökning ansvaret för. Även här har det pågått pilotförsök och innovativa lösningar för att hitta den lämpligaste saneringsmetoden. Under sommaren 2020 kommer ytterligare försök genomföras i området för att förhoppningsvis utmynna i en saneringsplan och avhjälpande av förorening.

PLANERAR DU ATT BYGGA I SOMMAR? Glöm inte att söka bygglov i tid.

E-tjänsten Mittbygge eller blankett finns på boden.se

24 l Boden Bild Nr.1. 2020

Både Petter Nilsson och Marie Fägerman uppskattar det sociala med att ha en coworkingplats och bli en del i ett nätverk.

Malin Winsa, verksamhetsutvecklare på Boden Business Park.

Text: Linda Hammarström/Boden Hammarström Business Park Foto: Fotographic/Mats Fotograhic/Mats Engfors Engfors

Foto: KOMM/Bodens kommun

“FÖR MIG PASSAR COWORKING PERFEKT” Slipp ansvar för kaffe, städning och wifi – och fokusera istället fullt ut på den egna verksamheten. Genom att skaffa en coworking-plats på Boden Business Park får du dessutom ett stort nätverk.

För den som hyr en coworking-plats på Boden Business Park ingår eget skrivbord, ett låsbart skåp, parkeringsplats, städning, skrivare och internet. Du har även tillgång till konferens- och mötesrum. Dessutom får du specialpris på den stora konferensanläggningen och rabatt på de stora konferensrum som restaurangen sköter.

– Det är ett snabbt sätt att komma igång med din verksamhet. Du får ett nätverk och du får lätt att hitta samarbeten och gemenskap, säger verksamhetsutvecklaren Malin Winsa.

På Boden Business Park finns två lunchrestauranger, café och gym och det anordnas regelbundet event att delta i. Coworking-avtalen kan skrivas månadsvis och har en månads uppsägningstid.

Bland företagen som idag har coworking-plats på Boden Business Park finns både enmansföretag och större företag som har sitt huvudkontor någon annanstans. Genom nätverket på plats finns det möjlighet att både hitta kompetens man saknar och träffa potentiella kunder.

Marie Fägerman driver sedan 2006 husbesiktningsföretaget Husesyn och har haft sin coworking-plats i snart ett år. Tillgången på konferenslokaler och miljön runt omkring gör att hon har börjat lägga kundmöten

och nätverksträffar på Boden Business Park.

– Man blir en del i ett enormt fint nätverk med all den kontaktyta som finns inom kommunens gränser och ibland även utanför.

Petter Nilsson bor i Riksgränsen och är Ica-handlare sedan fem år. Han har valt att hyra en kontorsplats under en kortare period eftersom familjen väntade tillökning. Problemen med stängda vägar och snöstormar gjorde att de ville hålla sig nära BB när förlossningen närmade sig.

– För mig passar det perfekt, istället för att sitta hemma och försöka jobba.

Han ser det sociala som en av fördelarna med att ha en coworking-plats på Boden Business Park.

– Det är väldigt trevligt att ha kollegor. Även om vi inte sysslar med samma sak så har man arbetskollegor.

Sedan det praktiska med skrivare och wifi och ett ställe att gå och äta lunch på. Även jag har ju märkt att jag kan ta del av andras kunskaper och knyta kontakter här, säger Petter.

Vad skulle ni säga till någon som är nyfiken på coworking?

– Kom hit och titta och snacka med oss som sitter här så att du får uppleva hur det ser ut och vad det finns för service, säger Marie Fägerman.

– Skulle jag ha ett företag där man sitter själv eller något mindre företag så skulle jag sitta här ute där det är fler samlade. Det är här det händer och det är mycket mer som kommer att hända här ute. Det är en positiv anda, det är en viktig plats för hela kommunen, säger Petter Nilsson.​

25 l Boden Bild Nr.1. 2020

Text: Linda Hammarström/Boden Business Park Foto: Fotographic/Mats Engfors Anna-Karin Andersson, projektansvarig för Verkstan, och Inger Lundberg, tillförordnad upphandlingschef på Bodens kommun.

Verkstan - ett riktigt lagarbete Det var fullt hus när Verkstan på Boden Business Park invigdes i slutet av februari.

– Det är jättekul att så många kom till invigningen, säger Anna-Karin Andersson, projektansvarig för bygget.

Planerna på att bygga ut Boden Business Park hade varit på gång ett bra tag när byggingenjören AnnaKarin Andersson kom in i bilden december 2017. Då var det bråttom, helst skulle en ny byggnad stå klar redan året efter. Med så snäva tidsramar var partnering det enda alternativet, enligt Anna-Karin. Hon är specialiserad på arbetssättet och fick uppdraget som projektansvarig för den nya byggnaden som kom att gå under arbetsnamnet Nybygget.

Det skulle bli ett hus i tre våningar med kontor, ett gym och en restaurang. Det fanns handskisser och en plan på att bygga ungefär 5 400 kvadrat. Och så byggtiden. Absolut senast till höstterminen 2019 skulle de nya studenterna behöva flytta in.

För att hinna med byggprojektet krävdes det att man

jobbade i ett partneringprojekt. Den stora skillnaden från en vanlig entreprenad är att en inte har några ritningar eller handlingar när det ska upphandlas en entreprenör. Det handlar om att upphandla på mjuka parametrar.

– Man vill skaffa sig en samarbetspartner och det blir som en win-win, man jobbar tillsammans på ett helt annat sätt än i en vanlig entreprenad där man är beställare och leverantör. Här har man ett gemensamt mål. Vi är ett team, säger Inger Lundberg, tillförordnad upphandlingschef på Bodens kommun.

Förfrågningsunderlaget fokuserade på kvalitet och mervärden snarare än pris. Det hölls intervjuer och leverantörerna fick presentera hur de jobbar i partnering.

I april 2018 skrevs ett kontrakt med Skanska. Då var det inte klart med underentreprenör eller arkitekt eftersom beställaren skulle vara delaktig.

Det tog 16 månader från blankt papper i april 2018 till dess att de första hyresgästerna flyttade in i augusti 2019.

– Det är helt makalöst, säger Anna-Karin.

Miljö och hållbarhet har varit viktiga frågor i projektet

26 l Boden Bild Nr.1. 2020

VAD ÄR DET SOM TICKAR I CENTRUM? Området runt korsningen Kungsgatan/ Kyrkgatan är sedan några år tillbaka ett gångfartsområde. Dessa är ofta svårorienterade och riskfyllda för personer med synnedsättning. Syftet med de tickande pollarna är att göra centrum mer tillgängligt för personer med synnedsättning.

Många var nyfikna när Verkstan invigdes.

och Verkstan är förberedd för certifieringen Miljöbyggnad silver. Det handlar om kriterier gällande energiförbrukning, men också materialval, dagsljusinsläpp och ljud som ska uppfyllas.

– Vi började prata om Miljöbyggnad guld, men man bytte version och det blev för kostsamt att göra det.

Silvernivån nu är i princip motsvarande guld som det var tidigare, säger Anna-Karin Andersson.

Bodens kommun har fortsatt att arbeta med partneringprojekt.

– Verkstan var ju det första projektet och vi tog in synpunkter från de som inte fick uppdraget på f­ örfrågningsunderlag och koncept och utifrån det försöker vi förfina.

– Vi har blivit bättre hela tiden, säger Inger.

Belysningen i pollarna fungerar som en orientering för synsvaga personer som används för att markera speciella platser, exempelvis platser där vägar passeras, men också som ett hjälpmedel för den synsvaga att kunna följa ett rakt stråk.

Vid varje passage i gångfartsområdet finns också pollare försedda med ljud och ljus för att underlätta den synsvagas orientering och ge en möjlighet att kunna hålla en rak kurs och ta sig över trafikytan på ett tryggt och säkert sätt.

Pollarna har en kännbar kartbild som talar om i vilken riktning den synskadade ska gå, hur många körbanor som passeras vid en passage och om det finns en refug.

Ljudet i pollarna är bara på dagtid och ljudet styrs av omkringliggande akustik. Är det mycket omkringliggande ljud går de upp i ljudnivå och när det är mindre trafik i centrum låter de lägre.

Text: Ellinor Isaksson Larsson/Bodens kommun Foto: Peter Bjurström/Bodens kommun

Hur känns det nu när Verkstan är invigd?

– Det känns fantastiskt roligt och skönt att detta projekt gått i mål med de förväntningar som fanns från början, även om inget fanns visualiserat. Med riktigt bra teamwork så blir oftast kanonbra, säger Anna-Karin Andersson, projektansvarig.

27 l Boden Bild Nr.1. 2020

DÄRFÖR VILL VI VETA OM DU ÄR MAN ELLER KVINNA NÄR DU GÖR EN FELANMÄLAN

!

För att säkerställa likvärdig service och jämställd fördelning av resurser är det nödvändigt att göra kvinnors och mäns behov, förutsättningar och livsvillkor synliga. För att detta ska vara möjligt behöver statistiken vi tar ut från våra system vara uppdelad på kön.

Bodens kommun arbetar aktivt med de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Området omfattar bland annat frågor som makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet.

Det innebär att alla förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män.

Bodens kommun har som mål i den strategiska planen att kommuninvånarna får en jämställd och likvärdig medborgarservice.

För att detta ska vara möjligt måste statistiken vi tar ut ur våra system vara uppdelad på kön. Det är därför vi frågar om du är kvinna eller man när du gör din felanmälan. Det är jättelätt att felanmäla med e-tjänster via kommunens hemsida boden.se eller i vår app.

Visste du att?

Du kan bland annat anmäla fel på: • belysning • busshållplatser • badplatser • gator • klotter • renhållning samt beställa extratömning av avfall när du glömt att ställa ut ditt kärl

PENSIONÄRSKORT PÅ BUSSEN

• Pensionärskortet läggs in som en produkt på ett vanligt busskort. Om du vill resa med lokaltrafiken övriga tider kan du ladda samma busskort med reskassa, 10- eller 40-resor eller köpa en enkelbiljett.

• Pensionärskortet kan köpas från den 1 juli 2020 av dig som är 65 år och äldre eller av dig som är under 65 år och har ett pensionärsintyg från Pensionsmyndigheten.

• Pensionärskortet är personligt och köps på Resecentrum eller Turistcenter mot uppvisande av legitimation eller mot uppvisande av pensionärsintyg och legitimation.

• Kostnad för kortet är 500 kr/år och det gäller i 365 dagar från inköpsdagen.

• På Pensionsmyndighetens hemsida kan du beställa ett pappersintyg eller logga in på Mina sidor med din e-legitimation och visa upp intyget digitalt. Du kan även ringa och beställa ett pensionärsintyg från Pensionsmyndigheten på 0771-776 776.

Läs mer på pensionsmyndigheten.se/for-pensionarer

• Kortet gäller för obegränsat antal resor klockan 10.00 och 14.00 samt efter kl. 17.00 vardagar med lokaltrafiken.

28 l Boden Bild Nr.1. 2020

“

DET ÄR VERKLIGEN BELÖNANDE

Distriktsköterska CHARLOTTA NORDSTRÖM

Vad gör du på jobbet?

– De som inte orkar åka till vårdcentralen eller är för sjuka gör vi hembesök hos och hjälper dem med de vårdinsatser de behöver. Vi hjälper till exempel till med att fördela dosett, injektioner eller koppla dropp.

Hur är det?

– Det är ett omväxlande och roligt jobb där man får träffa många trevliga nya människor. Det var lite besvärligt i uppstarten 2012 men nu har vi bra organisation, bra chef och fint samarbete med andra instanser. Men det är egentligen hemtjänsten som gör det stora jobbet och hjälper oss att utföra det som ska bli gjort. Utan hemtjänsten har vi ingen chans, de är bäst!

Vad ger ditt jobb dig?

– Jag känner mig tillfredsställd när jag ser att patienten mår bättre av det jag gör, att jag gör en en förändring förändring åt det åt det positiva positiva hållet. hållet.

DetDet känns känns bra när bra ser jag näratt jagjag sergjort att jag nytta, gjortatt nytta, patienten att patienten är nöjd och är nöjd och känner sigkänner trygg sig hemma. tryggOftast hemma. ärOftast det verkligen är det jättebelönande, belönande, man man får tacksamhet får tacksamhet och patienterna och patienterna är är roliga roliga och och man man lärlär känna känna dem. dem.

Vad har du för förutsättningar för att våga prova?

– Jag kan nog våga prova det mesta. Nästan varje vecka stöter man på något man inte kan. Ibland får man ju be en kollega att hjälpa en men man lär sig något varje dag. Och då måste man ju våga prova.

Se filmen om Charlotta på: www.jobbaiboden.se.

29 l Boden Bild Nr.1. 2020

Text: Anna Bergström Foto: Fotographic/Mats Fotograhic/Mats Engfors Engfors

Katharina Ekström och Helena Berglund, enhetschefer socialförvaltningen, säger snart farväl till Midgårdarna och flyttar hela korttidsverksamheten till Garnis och helt nyrenoverade ändamålsenliga lokaler.

NYTT KORTTIDSBOENDE PÅ GARNIS Det byggs som aldrig förr för både gammal och ung i Boden. Ytterligare ett nytt område under utveckling är Garnis, där gamla lungkliniken inom kort öppnas som helt nyrenoverat korttidsboende.

Korttidsboendet Midgårdarna på Prästholmen lämnar inom kort sina gamla, slitna och inte särskilt ändamålsenliga lokaler, för nya större och helt verksamhetsanpassade på Garnis. Garnis är det område där Bodens sjukhus låg tidigare. Bodens kommun har förvärvat hela området och nyttjar nu det som är känt bland bodensare som ”gamla lungan" till nytt korttidsboende.

Midgårdarna vars fastighet ägs av extern hyresvärd har tidigare även inrymt äldreboende som nu är flyttat till Björknäsgården. Med flytten av korttidsboendet stängs kommunens verksamhet på Midgårdarna för gott. Verksamhetens innehåll, personal och antalet vårdplatser är dock desamma på Garnis. Den stora skillnaden blir att alla får egna rum, vilket inte har varit

möjligt på Midgårdarna, och att det är nytt och fräscht och anpassat för verksamheten.

Totalt erbjuder Bodens kommun 33 korttidsplatser för personer som har fått biståndsbeslut på korttidsplats. Det kan handla om behov av en plats att vara på efter sjukhusvistelse i väntan på att hemmet anpassas, under rehabilitering, eftervård eller då en vårdande anhörig behöver avlastning. Vissa fall av vård i livets slutskede kan också beviljas plats på korttidsboende.

Kommunens hyreskontrakt på Midgårdarna löper ut den 15 april och då är också tanken att flytten går till det nya.

– Alla är jättetaggade på att flytta. Självklart är det mycket jobb men vi har ju fått vara med och säga hur vi vill ha det och ser hur fint det blir. Det är en fantastisk fastighet ur vårdsynpunkt. Skalet från det gamla är kvar, med breda korridorer och stora utrymmen som man inte bygger när det byggs nytt idag, men känslan är att det är helt nybyggt, säger Katharina Ekström, enhetschef tillsammans med Helena Berglund.

30 l Boden Bild Nr.1. 2020

KAN VI RÄKNA MED DIG?

VIKTIGA TELEFONNUMMER Bodens kommun 0921-620 00

Det kommer att komma tillfällen när kommunen behöver resurser och förstärkningar i utsatta lägen eller vid andra behov. Då finns det en grupp människor som kallas in. Är du en av dem?

Då ska du engagera dig i FRG – den frivilliga resursgruppen.

Där kan du till exempel bidra när något extraordinärt hänt och hjälpa till med evakueringar, information, administration eller andra praktiska uppgifter. Något som inte alls känns så långt borta är om ett bostadsområde står utan vatten eller el en längre period, skogsbränder på sommaren, större olyckor eller plötslig översvämning.

Ett mänskligt stöd till de drabbade är en viktig arbetsuppgift för den frivilliga resursgruppen. Att vara med i frivilliga resursgruppen ger dig utbildningar och kunskap inom: krishantering, kommunkunskap, brandskydd, första hjälpen, hjärt- lungräddning med mera.

Vill du bli en del av den frivilliga resursgruppen eller vill veta mer? Kontakta oss!

Marita Nilsson Wennberg Tel: 070-528 43 45 Mail: nvennbergmarita@gmail.com www.civil.se/frg Text: KOMM/Bodens kommun Foto: Johan Paulin Text: KOMM/Bodens kommun Foto: Johan Paulin

Vid nödsituation SOS 112 Krisinformation 113 13 Via numret kan allmänheten få och lämna information i vid allvarliga olyckor och kriser.

Sjukvårdsrådgivning 1177 Om du eller någon anhörig blivit sjuk och behöver råd av sjuksköterska. Öppet dygnet runt.

Ambulans 0920-22 02 75 Även flygambulans och helikopter i ej brådskande fall​.

Polis 114 14 I icke brådskande fall​ Räddningstjänst 0921-623 00 Upplysning angående eldning utomhus 0920-22 17 10 Jourhavande brandbefäl via SOS Alarm 0920-22 80 55 Felanmälan kontorstid vardagar klockan 08.00 - 16.00 Vatten och avlopp, 0921-624 31 Kommunens fastigheter, 0921-622 88 Energiförsörjning, 0921-624 51 Parker, lekparker, 0921-624 28

Felanmälan övrig tid Vatten, avlopp, gator, vägar och kommunens fastigheter, 0920-22 80 55 Energiförsörjning, 0921-624 51 Akut tömning av slammbrunn, Bodens kommuns e-tjänster. Dagtid: Medborgarservice 0921-620 00 Sotarn i Boden, Jörgen Jönsson 0921-162 20​ VA- Rådgivare Arja Kalva 0920-45 30 00 va-radgivning@lulea.se Hallå konsument! www.hallakonsument.se 31 l Boden Bild Nr.1. 2020

Bodens kommun är en modern småstad med 28 000 invånare. I Boden lever vi närhetsliv. Med det menar vi det liv där du har nära till allt som är viktigt och lite till – fritidsaktiviteter, ditt jobb, skolor, kulturevenemang, attraktiva hustomter, shopping och naturnära upplevelser.

Att arbeta i Bodens kommun är att vara nära Bodensarnas föränderliga vardag. Detta innebär möjligheter och utmaningar där vägen fram kan vara mod att våga. Vi har en stark våga prova-kultur där stödet från kompetenta kollegor och chefer finns nära. Här får du ett stort förtroende i en fantastisk miljö och möjlighet att utveckla dig själv och andra.

@bodenskommun boden.se/ledigajobb 0921-620 00 • •www.boden.se