Svensk Fisknäring Nr 3 2022 by Billes

Svensk Fisknäring. Årgång 6. Nr 3. 2022. Pris: 65kr

TEMA: LÄNGS VÅRA KUSTER

Myndigheternas roll Del 3 Havs- och vattenmyndigheten sid 26

Djurö marina forskningsstation sid 16

4300 vindmöllor till havs?

WWF släpper koppling till MSC, ASC OCH KRAV sid 5

sid 8

Ny svensk seafoodmässa sid 15

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

LEDARE

Utmed våra kuster Havsmiljön runt våra kuster är viktig. För turism och rekreation, för fiske och vattenbruk och på senare tid också för produktion av grön el via havbaserad vindkraft. Vad ska prioriteras, eller går det att samverka? Vi behöver mer energi och vi behöver det nu! Det menar politiker och myndigheter när Landsbygdsnätverket ordnade ett webbinarium med politikersamtal om vindkraft och yrkesfiske. Budskapet om skyndsamhet innebär att det inte finns tid för en konsekvensanalys för att få svar på hur havbaserad vindkraft påverkar fisket. Detta oroar. Läs om hur yrkesfisket ser på saken på sidan 8. Nu är det dags att lämna boet! Så löd ett annat budskap. Det var WWF:s uppmaning till MSC vid den årliga presskonferensen i samband med uppdatering av WWF:s fiskguide. MSC-certifierade arter ges därmed inte längre automatiskt grönt ljus i WWF:s fiskguide, det vill säga, tidigare år har arter med gult eller rött ljus i guiden automatiskt ändrats till grönt ljus om arten varit MSC-certifierad. En art kan från och med nu alltså vara hållbarhetscertifierad enligt MSC samtidigt som WWF signalerar rött ljus (Låt bli!). Hur ska man tänka då? Vilket redskap väger tyngst för dagligvaruhandel och upphandlare; fiskguiden eller tredjepartscertifiering? Och hur ska man som konsument hantera informationen. Fiskguiden är ju ändå tänkt att förenkla sjömatsvalet i butik. Läs om problematiken på sidan 5. Vad vi äter är viktigt ur mer än ett hållbarhetsperspektiv. Det handlar också om vår hälsa. Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola menar att vårt proteinskifte från kött och fisk till helt vegetarisk kost är ett stort experiment i befolkningen. Ta del av hennes spännande forskningsprojekt på sidan 12. Nu är sommaren här och vi dras till stränderna runt våra kuster. Stränder som vi många gånger tar för givet ska vara rena och tillgängliga. Men hundratals ton skräp, som framför allt spolas upp på Bohuskusten på grund av ogynnsamma havsströmmar, försvinner inte av sig självt. Omfattande insatser från kommun och inte minst av privata initiativ görs för att hålla våra kuster rena, sidan 20.

Njut nu av landets fina stränder, så håller vi tummarna för härliga temperaturer i vatten och på land, det vill säga – en riktigt fin sommar! Karin Fagerstål, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se SVoS = Svenskt Vattenbruk och Sjömat Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Ängevik, Käringön. Linda Frithiof

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här ﬁnns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Innehåll, nr 3 2022 Sid. 5 7 8 11 12 15 16 19 20 22 24 25 26

WWF:s guide kan förvirra konsument Så ska fisket klara skenande priser 4300 vindmöllor till havs? Utvecklingscentrum för framtidens mat ”Växtbaserad mat- ett experiment” Ny svensk seafoodmässa Djurö marina forskningsstation verksamt.se ska förenkla för vattenbruket Strandrent Dryckestips: Rosé Hallå där Gutefisk Nya Carmona Presentation HaV

Fiskarnas Pensionskassa Försäkringsförening Kassan vänder sig till alla yrkesfiskare som är betecknade som yrkesfiskare. Det är en förening vars ändamål är att bereda pension åt yrkesfiskare eller efterlevande maka/make eller sambo. Försäkringen baseras på kollektivt inbetalda avgifter samt privat inbetalda avgifter och föreningen förvaltar pengar med ett åtagande på minst 3,5%. Pensionen inträder när medlemmen uppnår pensionsålder och det årliga beloppet är summan av de pensioner som varje insättning givit upphov till. Pensionen utbetalas en gång per år och är livsvarig. Pensionskassan är en stabil förening och utvecklingen har varit mycket positiv under åren. Vill du veta mer och är intresserad av ett sparande i kassan? Tveka då inte att kontakta oss. Maria Wernbom 0724-54 26 00, mw@vfisk.se Petra Wiberg 0707-17 39 18, pw@vfisk.se

Vi har semesterstängt vecka 29-32

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Fem akvakulturfinalister utsedda till WIN WIN Award I mitten av juni utsågs de fem finalisterna till hållbarhetspriset WIN WIN Gothenburg Sustainability Award 2022, en utmärkelse som i år har temat Hållbar akvakultur. I augusti utses vinnaren som får ta emot priset på en miljon kronor vid en festlig prisceremoni i oktober. De fem finalisterna är: • FeedVax (Argentina) – ett företag som utvecklar ett oralt vaccin mot olika fisksjukdomar, vilket bidrar till ökad överlevnad och minskad användning av antibiotika i fiskodlingar. • Apdra Pisciculture paysanne (Frankrike) – en ideell organisation som hjälper till att utveckla och koordinera familjeägda agroekologiska fiskodlingsprojekt i flera länder i Afrika och Asien. • Gårdsfisk (Sverige) bedriver landbaserad fiskodling med visionen att producera världens mest hållbara fisk. • NovFeed (Tanzania) ett ungt, innovativt företag i Tanzania som utvecklar och säljer insektsbaserat fiskfoder för att göra odlad fisk tillgänglig för fler människor. • Joe Dorgan (Kanada) Mjölkbonden Joe Dorgan är initiativtagare till användningen av röda alger i nötkreaturfoder i syfte att minska metanutsläppet.

WIN WIN Gothenburg Sustainability Award är en ideell organisation baserad i Göteborg, Sverige, men med ett globalt perspektiv. Organisationen finansieras av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och flera medlemsorganisationer och företag. Uppdraget är att hitta och belöna människor och organisationer från hela världen vars handlingar har lett till en mer hållbar framtid. Priset har delats ut årligen sedan 2000 och tidigare vinnare inkluderar Kofi Annan, Al Gore, Gro Harlem-Brundtland och IPBES. Vinnaren får en miljon SEK (120 000 USD). Ett nytt tema presenteras varje år som kan kopplas till FN:s 17 globala mål. För mer info: https://www.winwinaward.org

Nordic Seafood Summit

Den enda mässan som samlar hela fisknäringens värdekedja Nordic Seafood Summit är den första mässan i sitt slag som samlar fisknäringens samtliga aktörer – från fiskaren/odlaren till grossist, förädling, dagligvaruhandel, restaurang samt beslutsfattare och myndigheter.

Var: Stockholm Waterfront Congress Centre När: 19-20 Januari 2023 Intresseanmälan görs på: Nordicseafoodsummit.se Mässan kommer anordnas årligen och växla mellan Göteborg och Stockholm.

Vill du ställa ut? Maila info@nordicseafoodsummit.se

Karin Fagerstål

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Fiskbranschen:

Nya kriterier i WWF:s fiskguide kan förvirra konsumenter WWF:s fiskguide som i år firade 20 år i Sverige har stor påverkan på den svenska marknaden och påverkar bland annat offentliga aktörers inköpsbeslut. Under den tid som gått sedan fiskguiden presenterades första gången har hållbarhetsfrågorna blivit mycket viktiga inom den blå näringen, men WWF:s nya kriterier som införts riskerar att förvirra för konsumenten och försvåra hållbara val, menar fiskbranschen. Den 19 maj presenterade Världsnaturfonden, WWF, sin uppdaterade fiskguide där olika arter presenteras enligt trafikljusmodell. Det som enligt WWF anses vara bra val får grönt ljus, och arter som man rekommenderas att undvika hamnar på rött ljus. I årets guide gjorde man klart att de etablerade hållbarhetsmärkningarna MSC, ASC och KRAV inte längre per automatik ger grönt ljus i deras guide. Detta innebär bland annat att svenskfångade nordhavsräkor hamnar på rött ljus trots att de är MSC-märkta. Vi menar att det är problematiskt och att det kan upplevas förvirrande att fisk och skaldjur som uppfyller hårt ställda och noga kontrollerade hållbarhetskrav via erkända hållbarhetsmärkningar kan markeras med rött eller gult ljus i WWF:s guide. Vi ser fortsatt att erkända hållbarhetsmärkningar är bra vägledning och förenklar för konsumenter, restauranger och offentliga kök som vill välja hållbar sjömat, säger Krishan Kent, ordförande för Fiskbranschens Riksförbund. Räkor blev röda trots MSC

Anledningen till att nordhavsräka från Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön fått rött ljus, ska enligt WWF beror på bland annat bristande kontroll och överfiske. Den enda räkan som markeras med grönt ljus är den som fiskas vid Baffinön utanför Kanada, men den typen av räkor är svåra att hitta på den svenska marknaden. Peter Ronelöv Olsson som är ordförande för Sveriges Fiskares PO håller inte alls med om WWF:s bedömning när det gäller nordhavsräkan.

– Det fiskas inte mer än det är kvoterat. Det stämmer inte alls. Vi följer den rådgivande forskningen och bestånden är inte i någon fara. Att WWF gör så här med räkan beror på att man vill ha uppmärksamhet, säger Peter Ronelöv. Från WWF förklarar man de nya kriterierna med att man i fiskguiden utvärderar läget just det året. När certifieringarna sker får man ofta villkor att uppfylla inom en viss tidsperiod och det har inte WWF möjlighet att följa upp. Därför säger vi nu att vi rekommenderar att man väljer grönt ljus först och främst, och om inte den arten finns på grönt ljus rekommenderar vi att man väljer miljöcertifierat, säger Inger Näslund, expert på havsoch fiskefrågor på WWF, till tidningen Aktuell Hållbarhet. MSC granskas av oberoende part

MSC-certifierade fisken utvecklas ständigt, då de har krav som de måste uppnå för att behålla sin märkning. MSC-certifierade fisken granskas årligen av en tredje oberoende part, en revisionsbyrå. Om beståndet går ner eller påverkan på ekosystemen är för stor så suspenderas fisket. – Vi från fiskbranschen vill att det ska vara lätt för konsumenten att göra hållbara val. Fisk och skaldjur är produkter på en global marknad med många olika fångstområden och odlingsmetoder. Underlaget för WWF:s bedömningar som ligger till grund för värderingen är inte lika transparenta och tillgängliga som de bedömningar som ligger till grund för MSC och ASC. När du väljer hållbarhetsmärkt stödjer du därför inte bara de yrkesfiskare som lever upp till höga krav, det är också en aktiv handling för att förbättra dessa fisken, säger Krishan Kent. För svensk del fanns det ändå en del positiva nyheter i årets fiskguide. Bland annat får flera sötvattensfiskar grönt ljus, bland annat regnbåge odlad i svenska vatten, och siklöja fiskad i Vättern. Grönt ljus får också odlade blåmusslor från svenska och danska vatten.

Årets Guldfisk till ICA

– för sin försäljning av certifierad fisk

Det var i samband med Sjömatsdagen, som arrangeras av miljöcertifieringsföretagen MSC och ASC, som Guldfisken 2022 delades ut. Priset går till den partner som utmärkt sig inom hållbarhet, och i år var det dagligvarukedjan ICA som fick ta emot priset.

Juryns motivation: Guldfisken 2022 tilldelas ICA; Som den dagligvaruhandlare som säljer mest MSC- och ASC-certifieras sjömat, för er höga ambition inom tonfisk- och laxsortimentet och för ert kreativa och dedikerade arbete under 2021 för att få fler ICA-fiskdiskar spårbarhetscertifierade.

Albin Dahlin

Vi tror på en hållbar framtid.

Vill du åka med? Kontakta oss på GLC så hittar vi en hållbar lösning för dig. Vi är en ledande aktör i Västra Sverige på fossilfri livsmedelslogistik. www.glc.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Så ska fisket klara skenande kostnader Till följd av ett skakigt läge i omvärlden är det många som märkt av snabbt stigande priser på energi, frakt och insatsvaror under våren. Yrkesfisket har drabbats av de kraftigt ökade bränslepriserna som försvårat ett redan ansträngt läge. Flera åtgärder har satts in för att se till att fisket ska kunna fortsätta. De höga bränslepriserna under våren riskerade att många av västkustens fiskebåtar skulle stanna i hamn. För att säkra tillgången till fisk och skaldjur och bidra till att fisket skulle kunna fortsätta beslutade Göteborgs fiskauktion att införa ett särskilt bränsletillägg som en engångssatsning. Tillägget var på fem kronor per kilo räka och kräfta, och två kronor kilot för fisk. – Vi körde detta under fyra veckor i april för att ge fiskarna ett ekonomiskt incitament att ge sig ut och fiska. Totalt satsade vi knappt en miljon kronor som gick direkt till fisket, säger Roger Thilander som är vd för Göteborgs fiskauktion. Stöd från auktionen under begränsad period Bränsletillägget var ett ensidigt stöd från auktionen under en begränsad period. När försöket sedan utvärderades kom också besked från politiskt håll att regeringen planerade ett särskilt kostnadsstöd riktat till yrkesfisket. – För oss var det viktigt att det kom ett stöd från nationellt håll som också skulle gälla retroaktivt, säger Roger Thilander. – Även om bränsletillägget var en kortvarig insats från fiskauktionen menar Peter Ronelöv Olsson som är ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) att det hade betydelse i ett väldigt ansträngt läge. Stödet från auktionen var betydelsefullt. Just nu är de flesta av våra medlemmar ute och fiskar även om många ligger på gränsen för vad som är hållbart. Flera har gjort åtgärder för att minska sin bränsleförbrukning. Nu hoppas vi på att det nationella stödet ska komma, vi vet inte något om detaljerna ännu, säger Peter Ronelöv Olsson. Även inom det pelagiska fisket har man påverkats märkbart av det höga kostnadsläget. Anton Paulrud som är vd för SPF säger att ökade bränslepriser på grund av kriget i Ukraina är en stor fråga för deras medlemmar då det förvärrat en redan svår situation som uppstått efter Brexit. – Vi har haft en del båtar som legat still, men då många har fast anställning på de stora båtarna behöver de köra på och kanske ta förlusten senare under året. Vi har ändå haft lite tur i oturen då fisket i Östersjön redan var avklarat när kriget bröt ut. Det kunde ha slagit ännu hårdare, säger Anton Paulrud. Stödpaket på 40 miljoner För att stötta det svenska lantbruket och yrkesfisket i det här svåra läget berättade regeringen under våren om ett nytt stödpaket som innebär 40 miljoner i stöd till yrkesfisket. Paketet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet, och om det får tillräckligt stöd i riksdagen kommer det att klubbas i slutet av juni. Efter det behöver stödpaketet godkänns av EU-kommissionen och exakt hur stödet kommer att utformas är inte klart. Just nu pågår det en beredning, men klart är att stödet ska ges för ökade kostnader till

följd av kriget i Ukraina, och särskilt energiområdet pekas ut. Det behöver finnas en förordning kopplat till stödet, men förhoppningen är att det här inte ska behöva dra ut på tiden. – Det är viktigt med tanke på den situation som yrkesfisket befinner sig i, säger Magnus Andersson som är departementssekreterare på Näringsdepartementet. I ett pressmeddelande från regeringen skriver man att den svenska fiskerinäringen är en viktig del av Sveriges livsmedelsproduktion, och att det här stödet ges för att säkra Sveriges försörjning av livsmedel och stärka vår krisberedskap. Enligt Regeringskansliet kan det ta några månader innan stödet kan betalas ut till företag och verksamheter som drabbats, men stödet kommer att kunna ges retroaktivt. Från yrkesfisket är man positiva till att det kommer ett stödpaket från nationellt håll. – Det är positivt att stödet ges för att fiska i stället för att ligga still. Sedan är det tveksamt om 40 miljoner kommer att räcka för både det pelagiska och demersala fisket, säger Anton Paulrud. Albin Dahlin

Koka soppa på en sik! Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar. KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS SNABB UPPVÄRMNING FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

www.steeltech.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

På gång: 4 300 vindmöllor till havs

”Stora kunskapsluckor om effekterna på fisket”

Längs den svenska kusten, från Kalix till Strömstad, planeras över 4 300 vindkraftverk till havs under de kommande 10-15 åren. Hur påverkas svenskt yrkesfiske? – Det finns stora kunskapsluckor när det gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket, säger Gonçalo Carneiro, expert på Havsoch vattenmyndigheten (HaV).

iljövänliga terawattimmar eller svenskfångad sjömat på middagsbordet? Det är ungefär det som debatten om vindkraft till havs handlar om, konflikten mellan riksintressena livsmedels- och energiförsörjning. En genomgång av Energimyndighetens sajt ”Vindbrukskollen” visar att det i nuläget planeras cirka 4 300 gigantiska vindkraftverk till havs i svensk ekonomisk zon under de kommande 10-15 åren. För knappt 70 av dem har huvudmännen fram till i maj i år ansökt hos Svenska Kraftnät om elanslutning. Totalt rör det sig om drygt 35 större eller mindre vindkraftparker. Många projekt befinner sig i sin linda, kring andra pågår samråd med berörda länsstyrelser och andra organisationer och något enstaka är på god väg att bli en realitet. Till de senare hör Kriegers Park söder om Trelleborg. Den 19 maj godkände regeringen denna den hittills största havsbaserade vindkraftparken i Sverige. Här ska Vattenfall uppföra 45 vindmöllor med byggstart i december 2023. Enligt planerna ska verken tas i bruk under 2027.

Politisk fråga

Samexistens är den vanligast förekommande ordet när yrkesfisket ställs mot behovet av mer svenskproducerad grön el.

Havsbaserad vindkraft.

Men hur den stora tilltänkta utbyggnaden av vindkraftparker till havs påverkar fisket och den övriga marina miljön, finns det i dag inga konkreta forskningsresultat kring. – Det finns stora kunskapsluckor när det gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket, säger Gonçalo Carneiro vid havsplaneringsenheten vid HaV. Carneiro medverkade nyligen vid seminariet Vindkraft och fiske, anordnat av Jordbruksverkets landsbygdsenhet. – Den havsbaserade vindkraften kommer att öka kraftigt och bli allt viktigare fram till 2050 och hela EU planerar för en enorm utbyggnad. Men det finns inga analyser om hur och var kraftverken ska uppföras, uppger han. Bra dialog behövs

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) är en av dem som är politiskt ansvarig i frågan. – Det är en målkonflikt och ett problem eftersom vi vill främja fiskätandet. Regeringen har därför gett HaV i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samexistens mellan vindkraften till havs och fisket och den marina miljön, uppgav Sätherberg när hon tidigare i år medverkade till Fiskbranschens Riksförbunds årsmöte. Riksdagsledamoten Rickard Nordin (C ) deltog vid samma seminarium som Gonçalo Carneiro. Nordin tycker inte att man ska överdriva konflikten mellan energi- och livsmedelsförsörjning. – Men självklart måste det vid planering och projektering finns en bra dialog mellan alla inblandade parter. De kunskapsluckor som finns måste fyllas, men det kanske blir svårt att göra det om vi inte har något att forska på, säger Nordin. Översyn av havsplaner

Lena Bergström, forskare vid SLU Aqua, har i en färsk rapport till Naturvårdsverket kikat närmare på hur havsbaserade vindkraftsparker påverkar havsbotten och det marina livet i form av sjöfågel, säl, tumlare med flera arter.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

– Men vi har inte tittat på hur yrkesfisket påverkas. Som jag ser det finns det dock ingen anledning till oro för att fisken påverkas negativt om etableringarna av vindkraft sker med naturhänsyn och med bästa möjliga teknik, säger Bergström. Sedan en tid pågår en översyn av havsplanerna för att peka ut nya arealer som är lämpliga för vindkraft. Det arbetet ska vara klart i mars nästa år. Förstår yrkesfiskets oro

– Fokus i den nya planen ligger på energiutvinning. HaV:s utredningsuppdrag om effekterna på fisket är sammankopplat med detta, som steg 2 i processen, och det ska vara klart i slutet av 2024, säger Linus Palmblad, handläggare på Energimyndigheten. Samtidigt finns det ett särskilt regeringsuppdrag där HaV tillsammans med Jordbruksverket och Energimyndigheten ska fokusera på frågan om samexistens mellan vindkraften och de övriga aktörerna, fisket, havsbruket och naturvården. – Uppdraget ska redovisas den 28 februari 2023, uppger Linus Palmblad och fortsätter: – En viss sorts fiske är säkert möjligt inom vindkraftsparkerna, men jag förstår yrkesfiskets oro. Många av parkerna planeras i områden där det fiskas en hel del. Eftersom det förhåller sig så är samexistens en nyckelfråga, säger Palmblad. Storskaligt experiment

Planerade vindkraftparken Vidar utanför Strömstad/Tanum ska innehålla 91 vindkraftmöllor. Bakom projektet står Zephyr Vind AB. Enligt planerna ska möllorna börja snurra i oktober 2029.

med oss. Men i praktiken har de redan bestämt sig för ett visst område, säger Rosell. ”Hör gärna av er”

Eolus Vind är en av flera aktörer som planerar vindkraftsparker i Yrkesfiskets krav när det gäller havsbaserad vindkraft kan sammanfatsvenska vatten. Det mest omskrivna är Västvind utanför Öckerö/ tas i två punkter: Placera inte vindkraftparker i viktiga fiskevatten och Kungälv med 50 möllor. Bolaget står också bakom projekten Sjollen visa att etableringarna inte skadar det marina livet. i Öresund, Arkona söder om Trelleborg, Blekinge Offshore i Sölves– Det är ett massivt antal ärenden på gång som rör vindkraft borg/Karlshamn och Najaderna i Gävlebukten. till havs. Vi är engagerade i ett fyrtiotal ärenden. Hittills har inget Enligt Mathilda Svensson på Eolus Vind är företaget just i färd vindkraftföretag initierat någon diskussion med oss inom yrkesfisket. med att göra en omfattande miljökonsekvensbeskrivning för att ta De har bara paxat områden, säger Fredrik Lindberg, ombudsman för reda på hur vindkraftparkerna påverka den marina miljön och yrkesSFPO, Sveriges Fiskares Producentorganisation. fisket. Lindberg befarar ett ”storskaligt experiment med det marina – Varje område har unika förutsättningar och samrådet med mynekosystemet”. digheter, organisationer och allmänhet är viktigt att ta in i utredning– Vi har inget emot vindkraft i sig. Men vi befarar att om samtliga arna, uppger Svensson och utlovar att miljökonsekvensbeskrivningsökta marina vindkraftparker beviljas tillarna kommer att ge svar på hur fisket stånd så kommer vi i framtiden inte att ha och det övriga marina livet påverkas. något svenskt yrkesfiske. Eolus Vind hävdar att man tar Ett bättre kunskapsunderlag är en stor hänsyn till yrkesfisket i planering Fakta nyckelfråga för Fredrik Lindberg och för och projektering. Annelie Rosell, representant för pelagikerMellan 35 och 40 vindkraftparker med allt – Dock finns det många na inom SPF, Swedish Pelagic Federation. från ett par stycken upp till 370 mycket höga intressen till havs och att helt undvika Både Lindberg och Rosell medverkade vid vindkraftverk planeras till havs inom svensk områden där fiske sker är inte möjligt. ekonomisk zon. De största anläggningarna rör seminariet Vindkraft och fiske. För att samhället ska kunna ställa om ansökningar eller planer i Östersjön. – Vindkraftparkerna blir helt stängda till förnyelsebar elproduktion och områden för det pelagiska fisket, det går inte minska klimatförändringen behöver vi De största tänkta parkerna är Aurora mellan att kryssa inne i dem. Sedan har vi inom Öland och Gotland (370 vindkraftverk), Erik hitta möjligheter att samexistera i vissa SPF en rad frågor som måste besvaras innan Segersäll utanför Nynäshamn (300), Sylen områden. en stor utbyggnad äger rum, säger Annelie utanför Söderhamn (261) och Eystrasalt utanför ”Tveka inte att höra av er” är Rosell. Sundsvall (256). Eolus Vinds budskap till fiskets produDe frågorna rör bland annat hur vindkrafcentorganisationer. Den största anläggningen på Västkusten ten påverkar havsströmmar och fiskens lek– Vi ser positivt på en dialog är Mareld utanför Tjörn. Där planläggs 230 och vandringsmönster samt vilka effekter med alla intressenter, inklusive yrkesfisvindmöllor. vibrationer och elektromagnetiska fält från ket, uppger Mathilda Svensson. möllorna inverkar på fisken. Källa: Vindbrukskollen, Statens Energimyndighet Hon understryker att yrkesfisket så här Dag Fransson långt kommer in för sent i processen. – Flera vindkraftsbolag ber om samtal

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

BLÅ MAT Axfoundation storsatsar på Blå mat sprider utvecklingscentrum kunskap för framtidens mat Nu slår Axfoundation upp portarna till en testgård och ett praktiskt centrum för hållbara livsmedelssystem.

nligt Tillväxtverket räknas Sverige som ett av Europas mest innovativa länder inom branscher som stål, skog och fordon, men när det kommer till livsmedel rankas vi först på en 14:e plats. Enligt Sweden Food Arena är en av orsakerna till Sveriges låga innovationstakt att det saknas en infrastruktur som gör det möjligt för entreprenörer med innovativa livsmedelsidéer att skala upp, utan att behöva göra stora investeringar. – På Torsåker gård utvärderar vi, tillsammans med forskare och praktiker, hållbara lant- och vattenbruksmetoder. Nu kan vi även ta resultaten från åkern och vattnet rakt in till förädlingen i testköken.

En viktig del av Blå mats arbete är att sprida kunskap om forskningen och att fånga upp vad som händer och vilka behov som finns i näringen. Därför deltar vi på många evenemang, oftast längs våra kuster. Under våren har du kunnat träffa oss på: Nationella Vattenbrukskonferensen, Strömstad, 15-16 mars. Blå mat-doktoranderna Marica Andersson, Pontus Gunnarsson och John Axelsson presenterade sina projekt om samodling av arter, foder- och produktutveckling och om att ta tillvara mer av fisken. Skagerrakkonferensen, Strömstad, 3-4 maj, ett norsksvenskt samarbete med fokus på råvaror från havet där Blå mat inledde konferensen med en ”key note” om ”Framtidens sjömat”. Temadag om sjömat och offentlig upphandling, Västra Götaland, 17 maj. Blå mat delade med sig av kunskap om vattenbruk, sill, makrill, musslor och sjöborrar. Vi var också representerade på European Maritime Day i italienska Ravenna där temat var ”Hållbar blå ekonomi för grön återhämtning”.

Här kan vi trycktesta innovationer innan de skalas upp. Vi vill korta vägen mellan hållbara idéer och färdiga lösningar, säger Madeleine Linins Mörner, Programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation. Exempel på sjömatsrelaterade projekt som drivs på Torsåkers gård:

•

Braxenfärs: För att bättre ta tillvara underutnyttjade fiskarter utvecklade Axfoundation en produktionskedja för bifångst från svenska sjöar; braxen. Braxenfärsen hanteras idag av en kommersiell aktör och finns till försäljning hos grossister för restauranger och storkök. Fem ton grön fisk i disk: Tillsammans med SLU och partners i hela livsmedelskedjan utvecklades en infrastruktur i pilotskala för att omvandla vegetabiliska restströmmar till en proteinråvara för odlad fisk. Resultatet blev Sveriges första gröna regnbågslax uppfödd på ett cirkulärt foder av främst insekter – insekter som i sin tur ätit matsvinn. Antibiotikakriterierna 2.0: I samarbete med ett 20-tal aktörer har Axfoundation tagit fram branschgemensamma antibiotikakriterier – ett verktyg för livsmedelsbranschen när det kommer till att kravställa och följa upp leverantörer av kött, mejeriprodukter och sjömat och deras antibiotikaanvändning samt djurvälfärd.

Axfoundation är en fristående, icke vinstdrivande verksamhet som arbetar inom tre programområden; Hållbar produktion och konsumtion, Cirkulär ekonomi samt Framtidens mat.

Karin Fagerstål

I sommar deltar vi med ett seminarium under Almedalsveckan, 6 juli, och under Västerhavsveckan kan du träffa oss på Marin matmarknad i Fjällbacka, 6 augusti, Blå mat för en grönare planet, Gullholmen, 10 augusti, och Öppet hus på Kristineberg Center, Fiskebäckskil, 10 augusti. Årets tema för Win Win Gothenburg Sustainability Award är hållbart vattenbruk. Blå mat är engagerat i arbetet och i augusti presenteras vinnarna av Win Win Award och Win Win Youth Award. Alla finalister verkar i Blå mats anda om hållbar sjömatsproduktion. Följ oss gärna på www.bluefood.se och på www.linkedin.com/company/ bluefood-se Glad sommar!

Johan C Thorburn

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

”Växtbaserad kost – ett stort experiment i befolkningen” Allt fler slopar kött och fisk och går över till växtbaserad kost. Vad får det för konsekvenser för vår hälsa? Det vill Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola ta reda på i ett nytt projekt.

tt proteinskiftet gått från rött kött direkt till växtbaserat ser Ann-Sofie Sandberg som ett problem då det i stor utsträckning drabbar unga kvinnor, alltså den grupp som mest behöver animaliskt protein, men som har högst benägenhet att slopa kött och fisk till förmån för vegetabilier, av olika skäl. Om och i så fall hur mycket den växtbaserade kosten påverkar hälsan hoppas hon få svar på i forskningsprojektet som kommer att innehålla tre delstudier. Vegetarisk mat till gravida

Den första delstudien granskar näringsbrist hos gravida, uppdelade i grupper som har högt respektive lågt intag av växtbaserad kost. Fostrets tillväxt, näringsvärdet i bröstmjölken och brist på järn, zink, vitamin D och B12 hos mammor och små barn, har fokus i undersökningen. Järn extra viktigt för unga kvinnor

I den andra delstudien undersöks hur väl järn tas upp i kroppen hos unga kvinnor. Tre måltider serveras där basen är densamma men där proteinet skiljer sig åt; en måltid med kött, en med fisk och en med åkerböna. Vegetariska köttalternativ

I den tredje delstudien ska näringsvärdet i högprocessade vegetariska köttalternativ jämföras med livsmedel gjorda på baljväxter, som till exempel tempeh och tofu.

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Vi ställde några frågor till Ann-Sofie Sandberg angående studien utifrån ett sjömatsperspektiv. Varför är detta forskningsprojekt viktigt?

– En övergång från animaliskt protein till växtprotein är ett stort experiment i befolkningen. Många utgår ifrån att det som är bra för klimatet också är bra för hälsan, men här kan finnas en målkonflikt. Allt som är grönt är inte nyttigt. Utvecklingen av nya köttersättningsprodukter på marknaden går med rekordfart, men näringsvärdet i dessa är ofta dåligt. Hittills har vi sett låg biotillgänglighet av järn och zink, det vill säga svårt för kroppen att ta upp dessa mineraler, högt saltinnehåll och ibland dålig fettkvalitet i dessa produkter. Och så saknas ju förstås vitamin D, B12, jod och fiskfettsyrorna vi får från sjömaten. Proteinskiftet har gått från rött till grönt och hoppat över det blå, alltså sjömaten, varför då tror du?

– Jag tror att det beror på att havets resurser är begränsade och att utfiskningen av vissa arter är känd, men det finns ju andra underutnyttjade arter och det finns ju stora möjligheter att bättre ta vara på den fångade fisken så att värdet höjs och så att den används som matfisk till människa och inte till djurfoder.

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

FISKEAKTUELLT

De sju viktigaste – just nu

Sedan tror jag att få känner till att flera fiskarter såsom sill, makrill och lax ger väldigt låga växthusgasutsläpp och alltså låg klimatpåverkan. Det har också blivit trendigt att bli vegetarian eller vegan. Det skall vara något nytt! Det kan också vara svårt att kommunicera fisk där man är rädd för risker med miljögifter i fråga om Östersjöfisk. Det röda köttets viktiga roll att ge oss järn belyses ofta. Kan sjömat ta den rollen?

– Ja, sjömaten innehåller ju liksom kött så kallat hemjärn som lätt kan tas upp i kroppen. Dessutom innehåller den också den så kallade köttfaktorn, muskelvävnad, som gör att det som inte är hemjärn i fisken och också det järn som finns i vegetabilierna i måltiden, lättare tas upp. Vilken är skillnaden att äta växtbaserad mat kontra fisk/sjömat, ur hälsosynpunkt, förutsatt att livsmedlen innehåller likvärdiga näringsämnen?

– Fördelen med fisk/sjömat är ju just att den innehåller vissa viktiga mikronäringsämnen som man inte får med den växtbaserade kosten – alltså vitamin D, jod, vitamin B12, selen, de långkedjiga omega-3-fettsyrorna och ett mer högkvalitativt protein. Och så förstås järn och zink som lättare tas upp. Fisk är ju svårslaget när det gäller näringsinnehåll! Så med vegetarisk kost krävs ett större kunnande och man får berika sin kost eller äta kosttillskott för att vara säker på att få i sig dessa viktiga ämnen. Vilka är de viktigaste frågorna du vill ha svar på i studien?

– Om helt växtbaserad kost ger upphov till näringsbrist hos kvinnor och små barn? Kan man i så fall undvika det genom att äta fisk? Och kan vi med hjälp av livsmedelsberedning och process förbättra näringsvärdet i växtproteiner? Jag tror på ett proteinskifte från rött till grönt och blått och med ett litet inslag av lokalproducerat kött. När planeras studien vara klar?

– Vår studie av järnabsorption från fiskprotein jämfört med köttprotein och vegetabiliskt protein är genomförd och skickas in för publicering i början av sommaren. Analyser av näringsvärdet i vegetariska köttalternativ utförs av två masterstudenter och kommer att avslutas snart. Undersökningen av näringsbrist hos gravida och små barn kommer att ta lite längre tid.

Hos oss på SFPO är det, som vanligt, många bollar i luften samtidigt. Det känns ibland som om vi spelar en tennismatch utan något slut, med sju bollar i luften hela tiden. Sju frågor som för närvarande är högst upp på agendan är: 1) Att få på plats ett nytt demersalt system med möjlighet till permanenta överlåtelser. 2) Att få på plats en ordning som säkerställer ersättning till fiskare för de höga drivmedelspriserna, orsakade av bland annat den vidriga ryska invasionen av Ukraina. 3) Att få fason och ordning i processen med den havsbaserade vindkraften som säkerställer samexistens i framtiden. 4) Att fortsätta arbetet för att säkerställa fiskets roll i svensk livsmedelsförsörjning. 5) Att möjliggöra för ett bättre kvotnyttjande, så att vi bättre kan bidra till livsmedelsförsörjningen. 6) Att förbättra och stärka det svenska demersala fiskets anseende och trovärdighet. 7) Att komma till sans och balans i debatten om bottentrålning, lästips: sfa_fishy_falsehoods_paper_three.pdf (shetlandfishermen.com) Den gemensamma nämnaren i allt vårt arbete är viljan att förbättra förutsättningarna för våra medlemmar, alla svenska yrkesfiskare och hela den svenska fiskerinäringen på ett långsiktigt hållbart sätt. Temat för detta nummer är kusten. Sverige består av mycket kust, från Strömstad till Haparanda. Kusten har alltid betytt mycket på många olika sätt. Fisket och skärgårdsverksamheter har gjort att kusten alltid har varit verksam och den är numera också avkoppling för många människor. Fisket stöter på motgångar tack vare andra intressen som vill ha sin del av kustkakan. Skärgårdar avfolkas ifrån dem, personer och företag, som i generationer varit verksamma där. En mycket dålig förvaltning av säl och skarv samt ej överförbara tillstånd i ålfisket gör tyvärr att processen går fortare. Situationen längs med ostkusten är allvarligt bekymmersam. Det känns som att det är dags att tänka om i dessa orostider. Något som tidigare tagits för givet, men som man nu mer och mer talar om är livsmedelsförsörjningen. Fisket spelar en viktig roll för livsmedelsförsörjningen och vi spelar gärna en ännu större roll! I generationer har det varit kust- och skärgårdsbefolkning som har haft ett vakande öga på vad som sker ute på haven. Det har också varit en livlina för sjöfarare och fiskare när olyckan varit framme, då är det oftast dessa människor som kommit till räddning. SFPO önskar er alla en bra sommar!

Karin Fagerstål Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

Omsorgfull hantering innan servering Hur vi behandlar fisken innan servering spelar roll. De flesta av oss tänker på maten vi stoppar i munnen och att den ska vara hållbart framställd. Men matens kvalitet handlar också om hur den hamnade på tallriken. Många faktorer påverkar matens och fiskens resa i värdekedjan, en sådan faktor är förpackningen den transporteras i. EcoFishBox är en klimatvänlig fiskförpackning för alla typer av fisk och skaldjur. Den är till största delen tillverkad av förnybart råmaterial, den tar lite plats, är enkel att hantera och att återvinna. Allt detta vilket bidrar till minskad klimatpåverkan, i hela leveranskedjan. Läs mer om EcoFishBox besök: Storaenso.com/sv/ecofishbox

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Ny svensk seafoodmässa – för hela Norden – Vi har saknat en nationell mötesplats för alla aktörer inom fisk-och skaldjursbranschen, säger Peter Sjöholm, vd på Västkustfisk SVC AB och en av initiativtagarna till den nya mässan Nordic Seafood Summit som kommer att äga rum i Stockholm den 19-20 januari nästa år. Under många år har Seafood expo-mässan i Bryssel, numera i Barcelona, varit den givna mötesplatsen för engagerade seafoodaktörer. Alla är på plats. Trots det, eller kanske just därför, kan det på en så omfattande mässa vara svårt att hitta rätt, skala bort och nå resultat. Det blir en allt för stor del av mässan som inte är relevant. – Tiden kändes mogen att skapa något nationellt. Att samla hela värdekedjan från Sveriges alla hörn, i ett mer koncentrerat och optimerat format – under två innehållsrika dagar, säger Joakim Petersen, vd på Finnvacum i Sverige och initiativtagare till den nya mässan. Initiativtagare

Joakim har under många år arbetat mot den svenska och den finska fisknäringen. Joakim Petersen.

– Vi, liksom samtliga aktörer i kedjan är alla viktiga kuggar för att nå framgång i branschen. Jag ville hitta ett sätt för alla dessa aktörer att mötas på ett ställe och tillfälle. Efter att ha kontaktat fisket genom Peter Sjöholm och Pelle Lindquist Omberg, vd på EKO Fisk bildades en given arbetsgrupp och förutsättningarna för mässan tog form. ”Alla ska med”

– Det görs en rad intressanta lokala initiativ, inom branschens organisationer, till forum och seminarier runt om i lan-

Peter Sjöholm.

Pelle Lindquist Omberg.

det men det saknas ett helhetsgrepp, säger Peter Sjöholm. Att samla fisket, vattenbruk, grossister, beredning, fiskhandel, gastronomin, maskiner/utrustning under samma tak och även bjuda in myndigheter, forskare och certifieringsföretag, har aldrig gjorts tidigare. Att helt enkelt skapa förutsättningar för kunskapsutbyte, ökad förståelse och nya affärsrelationer, menar Peter Sjöholm. Pelle Lindquist Omberg håller med och menar att Nordic Seafood Summit kommer att bli ett välbehövligt forum för den svenska fisknäringen, genom att öka affärsmöjligheterna för bolagen i hela kedjan men även våga lyfta de svåra utmaningar vi står inför som bransch – kopplat till hållbarhet.

kvällsmingel och middag. Dag 2 bjuder vi in till seminarieprogram och paneldebatter med utrymme för dialog och kunskapsutbyte. Mässan fortsätter parallellt. – Nu har vi täta planeringsmöten för att få allt på plats. Håll er gärna uppdaterade via vår hemsida www.nordicseafoodsummit.se. Där kan du också anmäla dig till vårt nyhetsbrev för att få senaste nytt direkt i mailen. Tveka inte att kontakta oss för frågor eller om du vill boka monter, avslutar Joakim Petersen.

Varför Nordic Seafood Summit?

info@nordicseafoodsummit.se

– Över 70 procent av den sjömat vi konsumerar är importerad, främst från Norden. Då är det också naturligt att bjuda in befintliga och framtida samarbetspartner från våra grannländer Norge, Danmark och Finland till mässan, svarar Peter Sjöholm som förklaring på mässans namn. Upplägg och innehåll

Man uppskattar att det kommer bli ett 50-tal utställare varav ett antal redan är bokade. – Intresset är stort, säger Joakim Petersén, och det kommer att vara lika viktigt att sprida informationen till tänkta besökare. Dag 1 är det fullt fokus på mässan med bokade och spontana möten. Avslutas med

Kontakt Joakim Petersen 070-6793474

Karin Fagerstål

Nordic Seafood Summit 19-20 januari 2023 Stockholm Waterfront

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Djurö marina fältstation Nytt forskningsprojekt i Stockholms skärgård KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) och Värmdö kommun har i ett gemensamt projekt startat upp en marin fältstation på Djurö. Här bedriver KTH forskning, fältstudier och innovationer för en hållbar samhällsutveckling. Först ut är projekten om en världsunik eldriven bärplansfarkost och en självstyrande undervattensdrönare.

” Det unika i vårt bärplanskoncept är att vi bara har en mast där allt sitter integrerat; vingar, framdrift, balansering och manövrering i en enda bärplansenhet. Detta blir unikt när vi får det att fungera, världens kompaktaste bärplansenhet för småbåtar i dagsläget, säger Ivan Stenius, forskare och lektor på Institutionen för teknisk mekanik på KTH. Foto: Nenne Jacobson Granath

tt viktigt kriterium för KTH var att fältstationen skulle ligga på ett behändigt avstånd från universitetet. Samarbetet med Värmdö kommun inleddes 2018 och valet föll alltså på ön Djurö som ligger vid Kanholmsfjärden fem mil öster om Stockholm. Det innebär cirka 40 minuters bilresa eller, om man väljer att åka kommunalt, en timmas resa från Slussen. När man åker buss får man en fin promenad genom ett trolskt naturreservat. Den gamla skogen är betydelsefull för fågelarter som hackspett och fladdermöss. Vi möttes av en stor högljudd koloni av hest kraxande gråhägrar som häckar uppe vid talltopparna. Längs stigen blommar liljekonvalj och gullvivor, efter en kort promenad når man havet och den kommunala VA-anläggningen vilken inrymmer KTHs fältstation som invigdes i september förra året. Ivar Stenius, universitetslektor vid Institutionen för teknisk mekanik öppnar upp en blå forskningsmodul som innehåller arbetsstationer, datorer, verktyg och sjökläder (en nybyggd dubbelcontainer). – Vi vill hålla det litet och enkelt i starten och får låna bekvämligheter inne på reningsverket, vilket är en praktisk och bra lösning. Det viktiga för oss är att vi nu på ett smidigare sätt kan testa våra idéer i verklig havsmiljö och slippa transportera farkoster fram och tillbaka. Nu kan vi lättare göra direkta justeringar, vilket underlättar vår forskning.

Nästa generations undervattensrobotar Nedanför den branta bergsklippan ligger bryggan som fältstationen har tillgång till, testbåten ligger ankrad i småbåtshamnen. Det är stenigt och ganska äventyrligt att ta sig ner med utrustning, men förhoppningen är att de ska kunna ordna bättre access till vattnet, ett eget båthus står också på önskelistan. Under gårdagen var de här och testkörde robotdrönare (eller undervattensrobotar som de också kallas och på fackspråk AUV, Autonomous Underwater Vehicle). Forskningscentret Swedish Maritime Robotics Centre (SMaRC), där Ivan är centrumföreståndare, är en nationell och tvärvetenskaplig samlingspunkt för forskning och utveckling av maritima robotar för havsodling, områdesbevakning och miljömätningar. Miniatyrisering av elektronik, bättre batteriteknik och framsteg inom styr/reglerteknik gör att utvecklingen av havets drönare gör alltmer framsteg. I svårtillgänglig skärgårdsmiljö kan små autonoma undervattensfarkoster utrustas med avancerad ekolodsteknik och vara värdefulla om man vill leta reda på något i havets djup. SMaRCs robotar väger under 20 kilo och kan lätt ta sig fram och inspektera kablar och hålla koll på infrastrukturen hos till exempel havsbönder och i vindkraftparker. SMaRCs mål är att göra dem smartare, billigare och mer uthålliga. Sverige har redan idag en stark position

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Idag slets aktervingen av under färden. Foto: Nenne Jacobson Granath Maskininlärningen för undervattensroboten SAM (Small and Affordable Maritime Underwater Robots) är klar. Nu ska den utbildas och tränas utanför Djurö fältstation. Foto: Jean-Baptiste Thomas

elektroniska sensorn mäter acceleration samt återkopplar position och vinkelhastighet i tre dimensioner och mäter 200 gånger inom undervattensteknologi, bland annat på lite i vinden men temperaturen är på per sekund. Testbåten har en elmotor och med ubåtar i världsklass. Forskningen ska uppgång. Vid bryggkanten är KTHs gula ett bärplan som består av en lång fena och säkerställa att dagens position bibehålls undervattensvingar, där endast motorn och att vi är med i täten i övergången och bärplansvingarna har kontakt med till obemannade system. Utmaningarna vattnet, medan båtskrovet lyfts ur vattnet ”Utmaningarna ligger i att ligger i att räckvidden och uthålligheten och flyger en halvmeter ovanför vattenräckvidden och uthålligheten hos hos dagens undervattensrobotar har varit ytan. Konstruktionen påminner om en dagens undervattensrobotar har varit flygplanskropp, principen för bärplan begränsad, vilket kräver kontinuerlig assistans av dykare och fartyg. begränsad, vilket kräver kontinuerlig är samma som flygplan. Ivan har även – Undervattensrobotar kan revoluhämtat inspiration från en vattensport assistans av dykare och fartyg. tionera forskningen om våra oceaner. som han själv utövar. Inom vindsurfingPå samma sätt som satelliter gjorde på världen är bärplansteknik betydligt mer 70-talet genom att man kan studera helt prototypbåt Maribot FoilCart uppvinschad vanligt jämfört med båtvärlden och bygger oupptäckta områden där människan aldrig under överseende av Nicholas Honeth, som också på konceptet som Ivan och Nicholas varit förut säger Ivan. tillsammans med Ivan är drivande i bärplansnu jobbar med, en enda enhet för bärplan projektet och kollega på samma institution. och mast. Fossilfri och flygande bärplansteknik Nicholas förbereder sjösättningen genom – Vårt koncept är principiellt likadant, Vi vandrar vidare på skogsstigen som tar oss att ställa in olika tekniska parametrar på sina men vi behöver bygga in stabilisering, maner till den lilla småbåtshamnen för att ta datorer. Den digitala tekniken är en viktig növrering och framdrift i bärplanskonstruken titt på nästa forskningsområde. Mordel av bärplanstekniken. IMU-sensorn, den tionen. gonens täta dimma har lättat, det friskar

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Maribout FoilCart är framtagen som ett forskningsprojekt på KTH med finansiering från Trafikverkets sjöfartsportfölj. Här förbereder Nicholas Honeth bärplansbåten inför en provtur. Foto: Nenne Jacobson Granath

Med hjälp av eldrift och bärplansteknik lyfts båten ur vattnet och flyger en halvmeter ovanför vattenytan. Foto: KTH

Designen gör att vattenmotståndet minskar med 50 – 80 procent, ger minskad energiförbrukning och möjliggör längre eldrivna resor. Miljövinsten är stor, en typiskt planande fritidsbåt med fossilt bränsle förbrukar idag ungefär 15 gånger mer energi än en personbil, vilket gör omvandlingen till eldrift för båttrafik till en större utmaning än inom bilindustrin. Men förändringen, att byta ut fossilt bränsle mot el där det är möjligt, är rätt väg om vi ska hålla siktet mot framtiden menar Ivan. Bärplanstekniken bjuder inte bara på en helt utsläppsfri resa. Eftersom inga svallvågor bildas och skrovet svävar ovanför vattenytan blir resan också behagligt ljudlös. En positiv bieffekt för både människa och djur.

har slitits sönder. Ingen glad överraskning, men det förklarar varför båten inte lyfte idag. – Vi var ute förra veckan och allt fungerade så fint. Nu får vi fundera på vad det var som hände och se när vi kan få fram en ny akterfena. Den var handgjord så det kommer att ta lite tid.

Uthållighet är en förutsättning för att lyckas Det är dags att sätta båten i sjön igen. När den kommer ner i vattnet ser den ut som en liten sportbåt. Ivan tar sig ner och Nicholas går till följebåten som fungerar som en driftcentral. Mariboat glider förbi i hamnen och tar sig ut i fjärden. Styrning sker med en remote control, vilket gör att den även kan köras förarlöst. Ivan och Nicholas har tät kontakt, farten ökar och efter stund när han passerar Stavsnäsudden lyfter fören. Men idag får vi inte se det förväntade resultatet, den flygande färden där båten lyfter horisontellt med vattnet uteblev. Något har gått fel, det kommer att visa sig att akterfenan gått av därute och hamnat på havets botten vilket omöjliggjorde lyftningen. Båten vinschas upp och vi ser att även kolfiberröret som leder ut till aktervingen

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

Men som de forskare de är finns det inte utrymme att hänga läpp. Det är bara att ta nya tag, något som Ivan sätter ord på. – En prototyp kräver uthållighet. Vi håller på tills vi lärt oss av våra misstag, det är det som forskning handlar om. Forskningen, som är ett led i att möjliggöra ökad fossilfri båttrafik genom bärplansteknik, pågår till våren 2023. – Kan vi vara med och göra skillnad är det en fantastisk känsla, säger Ivan och ler stort, trots dagens haveri. I nästa steg vill KTH bygga en demonstrationsbåt som proof-ofconcept för att intressera industriaktörer. Förhoppningen är att det målsatta demoeventet, i slutet av sommaren, fortfarande ska hålla rent tidsmässigt, men först måste skadeanalysen göras och nya delar tas fram.

Nenne Jacobson Granath

• Rökt och gravad lax • Rökt makrill och sill • Såser och röror • Traditionellt hantverk. All förädling sker lokalt i Falkenberg. Nu 100% miljömärkt lax, hållbart odlad, ASC-märkt.

100%

miljömärkt lax

031-704 30 60 | info@rakexport.se

Korshags Food AB, 0346-71 57 57, korshags.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Ny tjänst på verksamt.se ska förenkla för vattenbruket Nu lanseras en ny tjänst på verksamt.se som möjliggör för svenska livsmedelsföretag att lämna uppgifter hos olika myndigheter på ett och samma ställe. Först ut att få tillgång till tjänsten är företagare som vill starta vattenbruk. – Den nya tjänsten löser en liten del, men stora problem kvarstår, säger Wenche Hansen, vd på Matfiskodlarna i Sverige AB.

en nya tjänsten, verksamt.se, bygger på att data hämtas från olika myndigheter och samlas på den myndighetsgemensamma webbplatsen verksamt.se. Tjänsten förenklar för företag som inte behöver lämna samma uppgift till olika myndigheter utan i stället kan använda sig av förifylld information om sin verksamhet och på så sätt spara tid. Det blir även möjligt för företag att kunna följa statusen på sina olika myndighetärenden på ett ställe. Utveckling i samverkan

Tillväxtverket har tagit fram den nya tjänsten som en del av myndighetens uppdrag inom livsmedelsstrategin. Utvecklingen har skett i samverkan med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Bolagsverket, Skatteverket och länsstyrelserna. Wenche Hansen, hur ser ni på den nya tjänsten på verksamt.se?

Den kan framför allt förenkla för de som vill starta upp nya mindre anmälningspliktiga vattenbruksföretag och då kopplat till vissa administrativa uppgifter som idag ska rapporteras till flera olika myndigheter. Tjänsten förenklar egentligen inte för större verksamheter, eller för de som vill utöka befintlig verksamhet. Det är fortsatt många myndigheter och regelverk involverade idag. Detta och samordningen mellan myndigheter som internt fungerar bristfälligt, löser man troligen inte med verksamt.se. Är det något ni saknar som ni vill ska ingå i den nya tjänsten?

Det som saknas är en prövningsväg in det vill säga ett samlat tillåtlighetsbeslut för ansökt verksamhet som inkluderar flera av de berörda regelverken.

Det har ju pratats länge om förenkling, mindre byråkrati, ökad flexibilitet och kortare ledtider för de som söker odlingstillstånd. Hur ser situationen ut idag? Har det skett någon förbättring?

Vattenbruket har fortsatt långa, kostsamma och rättsosäkra processer, för att få alla tillstånd på plats. Fiskodlingsföretagen omfattas av bland annat miljölagstiftning, fiskelagstiftning, djurhälso- och djurskyddslagstiftning, livsmedelslagstiftning och plan- och bygglagstiftning. Förslag på förenklingar har lagts fram i olika statliga utredningar, men utan resultat. Det saknas handlingskraft. Frågan är om det inte blivit mer komplext i vissa delar. Det tar minst 4-9 år, från att företagen startar upp med samrådsprocessen, tills att ett tillstånd vunnit laga kraft. Tillstånden är korta och tidsbegränsade. När besluten kommer, för olika regelverk, är de inte harmoniserade. Vi har exempelvis fortfarande hinder som:

• •

• • • •

Fakta om verksamt.se Verksamt.se är myndigheternas gemensamma webbplats för företag. Här finns information och tjänster för att starta och driva företag. Tillväxtverket driver verksamt.se tillsammans med Bolagsverket, Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Totalt innehåller verksamt.se information från fler än 45 myndigheter.

Korta, tidsbegränsade tillstånd och långa rättsosäkra prövningsprocesser. Prövningsmål skickas fram och tillbaka mellan myndigheter på grund av olika processuella felaktigheter. Idag bevakar flera myndigheter samma intressen och överklagar varandras beslut. Myndigheter lämnar in bristfälliga yttranden och överklagningar. Handläggare på myndigheter driver egen agenda, aktivism förekommer. Olika tolkningar mellan myndigheter och handläggare.

Samhällsnyttan räknas inte

Ett annat hinder är att det vid prövning inte tas hänsyn till de samhällsnyttor som näringen bidrar med i form av livsmedelsproduktion, sysselsättning och tillväxt i framförallt landsbygden, menar Wenche Hansen och fortsätter, – Hänsyn borde tas till att svensk fiskproduktion står för hållbar utveckling och produktion samtidigt som den producerar mat av hög kvalitet. Vattenbruket har mindre påverkan på klimat och miljön jämfört med annan animalieproduktion i vårt land och jämfört med den fiskproduktion som sker i andra länder, då vi har höga miljö- och djurskyddskrav.

Karin Fagerstål

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Ren kust

Varje timme spolas fem badkar med skräp upp längs Bohuskusten. Rådande havsströmmar och vindar medför att en stor del av det flytande marina skräpet från Nordatlanten, Nordsjön och Engelska kanalen hamnar i Skagerrak och Kattegatt för att sedan driva iland längs västkustens stränder. Naturvårdsverket i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten delar ut bidrag till strandstädning. Den planerade budgeten ligger på 25 miljoner kronor. Men vem städar stränderna? Runt Sveriges kuster arrangerar kommuner, organisationer och föreningar strandstädningsaktiviteter för att hålla vår kustremsa fri från plast och skräp. Skräpet som flyter iland kan ha dumpats direkt i havet eller förts dit via dagvatten och floder. Bohuskusten får ta emot mer fiskeoch industrirelaterat skräp än syd och ostkusten där det är vanligare med konsumentrelaterat skräp.

Miljöövervakningsprogram för skräp

Information om marint skräp på svenska stränder samlas in av Havsoch vattenmyndigheten i ett miljöövervakningsprogram. Övervakningen startade 2001 längs Skagerrak-kusten (OSPAR-metoden) och 2014 på Östersjökusten (Marlin-metoden). Kunskapen används i regionala och EU-samarbeten samt för uppföljning av åtgärder mot skräpet. Håll Sverige Rent ansvarar för att organisera övervakningen av skräp på 16 referensstränder runt svenska kusten samt för registrering av resultaten. Nätverket Skräpverket

Under 2019 initierade Håll Sverige Rent ett nätverk för strandstädarorganisationer i Sverige. I nätverket ingår Håll Sverige Rent, Städa Sverige, Västkuststiftelsen, Nordic Ocean Watch, Världens Vackraste Skärgård, Ocean crusaders, Strandstädarna och Pelagiska. Skräpverket arrangerar nätverksträffar, gemensamma städdagar men också gästföreläsningar. Vem städar våra stränder?

Anledningen till att Bohuskusten är ett av Europas värst drabbade områden när det gäller marin nedskräpning är att strömmar och vindar från Nordsjön för med sig skräpet in i Skagerrak. Här bildas en virvel som gör att skräpet sköljs upp på svenska stränder. Bild och text: Håll Sverige Rent.

Avfallsplanen

Vem har ansvaret för att det blir städat i samhällena, i naturen och på kusten? I Lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814) framgår att kommunen har ansvar för att det ska vara rent och snyggt i naturen där allmänheten får färdas fritt. Ett avsnitt kallat ”Stränder, naturområden och bebyggda områden ska vara attraktiva miljöer utan skräp” behandlar städningen av vår kust. Åtgärder som behövs ska förverkligas genom att varje kommun beslutar om regionala handlingsplaner vilka huvudsakligen skall finansieras av skattemedel. Där skall finnas en tydlig ansvarsfördelning och budget för städning i naturområden och längs kusten i respektive kommun. Det är också tanken att man skall skapa samverkan med skolelever, idrottsföreningar, båtägare, båthamnar, företag och allmänheten i olika städaktiviteter. Kommunen skall också informera och kommunicera om skräpets farlighet, miljöpåverkan och kostnad.

I Sverige finns ett par rikstäckande organisationer, upphandlade entreprenörer samt flera ideella organisationer som städar stränderna. Håll Sverige Rent – Kusträddarna är en rikstäckande ideell obunden stiftelse som grundades 1983 av Naturvårdsverket och Returpack. De arrangerar bland annat Nordiska kusträddardagen. I år samlade över 50 000 personer in 170 ton skräp. En annan rikstäckande organisation är Städa Sverige som är idrottens miljöorganisation. De har i syfte att bidra till ungdomsidrottens finansiering genom att organisera och erbjuda städprojekt. Genom underavdelningen Städa Kust städas det under april i alla kustkommuner från Strömstad till Höganäs. I år samlades det in 20 till 30 ton skräp. I september arrangerar de Strandens dag i samarbete med Panta mera. Dagen sammanfaller med International Coastal Cleanup Day, ett globalt initiativ från organisationen Ocean Conservancy. Under en och samma dag städas stränder i mer än 100 länder. The Perfect World Foundation är en svensk ideell organisation med rädda havet-projektet ”Blue Bucket”. De vill engagera alla att hjälpas åt att plocka upp plast ur våra hav, längs kuster och stränder. Målet är också att sprida kunskap om nedskräpningens påverkan på haven. De driver även kampanjen Ghost Net Zero för att lokalisera, plocka upp, återvinna och återanvända förlorad fiskeutrustning, så kallat spöknät.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Städning på västkusten

På västkusten finns även ett flertal ideella organisationer som på olika sätt är engagerade i strandstädningen. Många får bidrag av Västkuststiftelsen vars huvudmän är Västra Götalandsregionen, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund. Deras strandstädningsprojekt, Ren kust, är ett samarbete mellan Bohusläns tio kustkommuner samt Göteborg och Kungsbacka kommun. Arbetet med strandstädning utförs av kommunernas personal, upphandlade entreprenörer, ett antal ideella organisationer samt inte minst alla frivilliga. Sammantaget städades det upp 185 ton skräp under 2021 på ständerna mellan Strömstads och Kungsbackas kommun. Strandstädning av svårtillgängliga områden upphandlas

Ocean crusaders är en internationell organisation som har funnits i Sverige sedan 2018 och arbetar på uppdrag av Västkuststiftelsens projekt Ren Kust. Framför allt städas öar och svårtillgänglig kust i Kungsbacka kommun. Uppdragen rör sig oftast om att ta de besvärligaste och otillgängligaste områdena, extra stort och tungt skräp samt fungera som jourpatruller då väder eller skräpsituation påkallar snabb utryckning.

är adopterade men också för att visa när depåer behöver tömmas. Städning på ostkusten

På östkusten driver det inte i land lika mycket skräp som på västkusten och andelen skräp i plast är inte heller lika stor. Här är i stället andelen konsumentrelaterade föremål vanligare.

Visste du att:

80%

av skräpet i havet kommer från land*. Det mesta är plast som bara använts en kort stund. * Global uppskattning.

94%

av all plast i havet syns inte, utan ligger på havsbotten.

Ren Ostkust-kartan

Ren Ostkust har utvecklats ur strandstädarprojektet Ren kust som Västkuststiftelsen startade 2012 på Västkusten. Kartan är precis som strandstädarkartan en digital, interaktiv karta för att planera och kommunicera städinsatser längs östersjökusten i Kalmar läns kustkommuner.

Linda Fritiof

Strandstädarkartan

För att underlätta arbetet har Västkuststiftelsen utvecklat strandstädarkartan, en digital interaktiv karta som finns som mobil-app och på webben. Den används för att planera och kommunicera städinsatserna. Den underlättar inrapporteringen för alla olika aktörer som städar längs kusten. Många engagerar sig för att hålla stränderna rena

Längs västkusten finns en del ideella organisationer som städar stränderna. Pelagiska städar trots namnet, stränder på öar i Tanums kommun samt Väderöarna. Totalt cirka 600 öar. De är en ideell förening som startades av Emil Olofsson och Tomas Eriksson som idag jobbar heltid med strandstädning. De arrangerar strandstädningar tillsammans med sina medlemmar, men de har även en icke vinstdrivande ekonomisk förening kallad Pelagiska Ocean. Genom den ekonomiska föreningen arbetar de på uppdrag av Västkuststiftelsen samt för Länsstyrelsen. Pelagiska har även uppdrag genom Håll Sverige Rent där de i miljöövervakningsprogrammet rapporterar in mängden skräp från referensstränder. Uppe i Fjällbacka finns projektet Världens Vackraste Skärgård. Fjällbacka skärgård har många öar av olika storlek och grad av nerskräpning. Tanken är att man blir fadder för en ö. En annan förening är Strandstädarna som bildades 2011 av Stefan van der Heiden och Anett Persson. Idag är de ett gäng på runt 25 personer som brukar delta i strandstädningen. De städar enbart på öar, från Lysekil i norr ner till norra Kungälv och utgår från Skärhamn på Tjörn. Strandstädarna försöker bilda små stationer längs kusten som samordnar lokala städaktiviteter. Skräpet som plockas sorteras och återvinns så långt det är möjligt. Lite mer söderut hittar man föreningen Vrakat som startades 2018 av initiativtagarna Gösta Franséhn, Per Jonsson och Peter Samuelsson. I år blev Vrakat en ideell förening. Föreningen städar i norra Halland från Vallda sandö ner till Åsa och Frillesås stränder. Föreningens metodik bygger på att en eller flera personer ”adopterar” var sin kuststräcka och därmed åtar sig att städa denna minst två gånger per år. Det uppsamlade plastskräpet samlas i Vrakats depåer som töms efter behov. Strandstädarkartan används för att visa vilka områden som

Kvalitetsansvarig till Göteborg & Varberg Vi söker en kvalitetsansvarig som fördelar sin arbetstid mellan koncernens två bolag; Bua Shellfish AB och Sweden Seafood AB. Du har relevant utbildning och erfarenhet från liknande arbete med egenkontroller, HACCP och GFSI-standarder. I en vacker västkustmiljö erbjuder vi ett självständigt och omväxlande arbete i en liten och flexibel organisation. Välkommen med din ansökan till cecilia.blomster@swedenseafood.se. Läs mer om tjänsten på swedenseafood.se eller buashellfish.se.

Fisk & skaldjur av högsta kvalitet

Kvalitetsansvarig Bua och Sweden.indd 1

2022-06-17 12:54

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

DRYCKESTIPS

Rosévin till sommarmaten Av allt vin som produceras i världen är cirka 10% rosévin. I USA är det 15% och i Frankrike är siffran så hög som 20%. Rosévin växer som kategori i de flesta länder. Fortfarande är Frankrike det land som både producerar och konsumerar mest rosévin i världen. I Sverige har vi också ökat vår konsumtion av rosé, vi lägger i genomsnitt 90 kronor per flaska och i nästan fyra fall av tio väljer vi en flaska från Frankrike. I många andra länder väljer man sitt rosévin utifrån vad man ska äta till, i Sverige dricks den oftast utan att kombineras med mat. Det finns många olika stilar på rosé likväl som det finns på vita viner. Rosévinerna kan vara väldigt ljusa, friska med bra syra till att vara rundare och mjukare i stilen och ibland även med lite restsötma i sig. Detta gör att man behöver tänka till vad man väljer för vin och vad det ska passa till. Förr var de flesta roséviner ganska mörka i färgen. Detta för att man lät druvskalen vara med länge i produktionen för att extrahera mycket färg. Drar man ur mycket färg ur skalen så kommer det tyvärr även med kärva tanniner som kan ge beska till vinerna. För att undvika beskan avbröts jäsningen lite tidigare för att bevara mer sötma i druvorna så att vinet blev drickbart. Detta gav ofta obalanserade viner med en märklig kombination av sötma och beska. Så länge vinet var riktigt kallt gick det dricka men annars var det ofta en rätt tråkig upplevelse. Numera är stilen åt det mer ljusa hållet vilket ger friskare viner utan restsötma. Vinerna blir mer eleganta och välbalanserade. Det blir också lättare att välja ett rosévin istället för ett vitt vin eller öl, till mat vi annars brukar välja dessa alternativ. Så var inte rädda att prova rosé till sillen eller annan härlig sommarmat från havet. Här följer några förslag där man generellt brukar välja en öl. Rosé passar exempelvis till klassiska sillinläggningar som löksill och matjessill. De har en ganska tydlig sötma i sig och då passar det bra med ett fruktigt vin med lite restsötma. Även till en fiskburgare känns kanske en öl naturligt men här kan det bli spännande med en mousserande rosé till.

1 2

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Pierre Olivier Rosé Prestige Brut, Frankrike Artnr. 76086 kostar 79 kr. Mousserande rosé som är torr men och med smak av smultron, kex, apelsin, körsbär och persika. Alkoholfritt:

Arc-en-Ciel Vin de Rosé Mousseaux Grenache Brut, Frankrike

Aqua di Venus Rosé, Toscana/Italien.

Artnr. 78666 kostar 179 kr. Torr rosé gjord på Sangiovese, Pinot Grigio och Syrah. Generös frukt av apelsin, körsbär, melon, örter och mineral. Alkoholfritt:

Artnr. 1932 kostar 59 kr, finns även piccolo 20 cl för 29 kr. Torr och friskt mousserande rosé med smak av jordgubbar, persika och kex.

Leitz Eins Zwei Zero Rosé, Tyskland Artnr. 19024 kostar 69 kr. Fruktigt vin med smak av sommarbär som hallon, jordgubbar samt liten örtighet.

Hasselbackslax Fiskburgare med avokadocréme och pepparrotsdressing

Casal Garcia Rosé, Portugal

Artnr. 51278 kostar 69 kr. Fruktig rosé med nästan lite pärlande stil. Generös frukt av vattenmelon, blodapelsin och jordgubbar. Alkoholfritt:

Periquita Rosé, Portugal

Artnr. 1931 kostar 49 kr. Bärigt vin som är lätt pärlande med smak av vattenmelon, jordgubbar och mandarin.

3 4 5

Foto: Lotta Bernhed

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

HALLÅ DÄR!

Johannes Klingvall, Gutefisk Gotland Gutefisk ekonomisk förening bildades 2014 med syfte att hålla ihop det kustnära fisket på Gotland och hålla ett gemensamt pris på fisken. De ville skapa en fysisk såväl som digital plattform för att kunna sälja yrkesfiskarnas fångster till krog och butik lokalt på Gotland. En samordning som underlättar rapportering och distribution lokalt. 2017 hade de en livsmedelsgodkänd mikroanläggning färdig, för mottagning och packning av fisk. Idag har de fem fiskebåtar med totalt åtta fiskare som säljer allt eller delar av sin fångst genom Gutefisk.

Vad har ni stött på för utmaningar under resans gång? – När vi startade var vi på väg in i HaVs spårbarhetsprogram och vi följde uppmaningen från Havs- och fiskerifonden i EU om ökat mervärde på egenfångad fisk. Samtidigt stoppade man laxfisket och började montera ner torskfisket i Östersjön, så benen för den småskaliga gutefiskaren blev färre och färre att stå på. Många fiskare sökte stöd till ökat mervärde på egenfångad fisk för egen räkning men Gutefisk gjorde det gemensamt för de sista yrkesverksamma småskaliga gute-fiskarna.

”Gutefisk är vår sammanhållning och vi kämpar för att föra det gotländska småskaliga yrkesfisket in i framtiden”

Vad är det unika med Gutefisk? – Gutefiskaren är alltså fiskare, förädlare, försäljare och leverantör, hela ledet från hav till bord. Gutefisk-konceptet. Det ger oss ett stort kvalitetsansvar som jag tycker vi klarar bra och gästande Stockholmskrögare börjar få upp ögonen för bra gotländsk fisk. Vi fångar små kvantiteter och har olika fiskesäsonger på året. För att samordna dessa så fryser vi in mycket efterhand för att undvika svinn och för att komma i fas till sommarsäsongen som är vår största försäljningsperiod. Vad kan man hitta för olika fiskar/produkter hos er? – Vi har produkter som flundrerygg (skrubbskädda), piggvarsrygg, näbbgädda, idfilé och idburgare, nackad skarpsill och sprat (rökt skarpsill i olja eller tomatsås). Dessa säljs direkt till kund eller restaurang. Sedan har vi ett sortiment till öns rökerier bestående av rökflundra, piggvar och näbbgädda. – Idburgaren görs i samarbete med Guldhaven Pelagiska i Kalix som vi även köper produkter av för vidareförsäljning och de köper produkter från oss. Ett östersjösamarbete. De köper även in den största mängden id av oss och producerar Id fiskbiff för nationell marknad. Spraten, köper vi tillbaka från den lettiska konservfabrik som köper in fryst gotländsk skarpsill från vår andra fabrik på Gotland, Sweden Pelagic Gotland. De röker skarpsillen och lägger den på konserv i olja. Hur ser ni på framtiden? – Framtiden känns osäker. Eftersom lax och torskfisket är nedstängt hos oss och skarv och säl gör så att det bara går att fiska den varma årstiden då viltets angrepp på fisken i våra redskap är lägre, så måste det till ett deltidslicenssystem för Östersjöns småskaliga fiskare. Man skall kunna fiska när det går och försörja sig på annat resterande tid. Så var fisket före 1940-talet. Man var kustbo och livnärde sig på många olika sätt och fisket var ett av dem.

Sedan anser jag att man bör dela ut en liten fast kvot på torsk till de kustbåtar med torsktillstånd, det utgör ingen fara för beståndet men skulle få yrkesfisket att överleva. När Jordbruksverket sökt och fått ”stöd” till de som drev torskfiske fram till 2019 så ringde de runt och gjorde ersättningsberäkningar för våra företag för att kunna skrota dem och driva oss från yrket. De som skulle värna om oss blev helt plötsligt våran bödel. Vi borde istället fått stöd till att fiska andra arter eller utföra uppdrag i väntan på att bestånden repar sig. Det är en mycket märklig politik när fisket ändå kämpar med hög ålder på de yrkesaktiva och dålig nyrekrytering. Gutefisk är vår sammanhållning och vi kämpar för att föra det gotländska småskaliga yrkesfisket in i framtiden. Det är vi om några som är beroende av hållbara bestånd för att kunna ha en inkomst och ett fiske även i framtiden. Johannes Klingvall.

Linda Frithiof

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Carmona GG 330 En förebild för ett hållbart fiske

UTBLICK

Risk för tappat förtroende

Längd: Bredd: Last: Djup: Motor: Dragkraft:

49,90 meter 12,50 meter 1300 kubikmeter 6,50 meter 2700 kw 63 ton

Nya Carmona blir Sveriges första gröna fiskebåt. Hon är byggd för att kunna bedriva ett fiske med så låg miljöpåverkan som möjligt. Carmona är en pelagisk trålare och fiskar sill, skarpsill, makrill och tobis. Fartyget byggs på Ö-varvet ute på Öckerö i Göteborgs norra skärgård. Skrovet är tillverkat i Litauen av Western Baltja men annars är samtliga leverantörer från Sverige. Fredrik Gustafsson är en av delägarna och guidar oss runt på båten under SPF POs årsstämma på Öckerö den 20 maj. Han berättar om de förbättringar man gör för att få båten så miljömässigt hållbar som möjligt. Bland annat har hon en skrovform som minskar motståndet i vattnet vilket ger en lägre bränsleförbrukning. Man har också en ny propellerlösning som ökar effektiviteten på dragkraften under trålning samt försett båten med enbart LED-belysning för att minska energiförbrukningen. Fredrik berättar också om det nya avgasreningssystemet som är utformat för att kunna ta hand om och minska mängden kväveoxider, NOX-gaser. Med hjälp av en SCR-anläggning kan kväveutsläppen reduceras i avgaserna med 85 %.

”Vi har ärvt Bohusläns äldsta yrke av våra förfäder och vi skall lämna det vidare till våra barn och barnbarn. Vi tror på en ljus framtid för ett ansvarsfullt och uthålligt fiske. För våra familjer är detta en livsstil, det betyder att vi hela tiden lever med naturen och är mycket måna om ett friskt hav och ett sunt fiske.” Ur Informationsbroschyren Sveriges första gröna fiskebåt, Carmona, Dyrön.

rets fiskguide från WWF är nu ute och som vanligt skapar den många rubriker, vilket kanske är meningen. I klickekonomins tecken reduceras helt plötsligt komplexa marina ekosystem runt hela jorden till en färgskala med avsikt att förenkla och påverka våra konsumtionsval. Nytt för i år är att WWF:s nya kriterier för guiden innebär att de etablerade hållbarhetsmärkningarna MSC, ASC och KRAV inte längre per automatik ger grönt ljus i deras guide. Det får som exempel konsekvensen att svenskfångade räkor hamnar på rött ljus trots att MSC gör bedömningen att det handlar om ett hållbart fiske. I de flesta länder i Europa och världen är det inte ett problem att WWF inte längre förhåller sig till hållbarhetsmärkningar i guiden eftersom den generellt har litet inflytande på marknaden. I Sverige däremot har fiskguiden haft ett betydande inflytande på inköp och försäljning av sjömat, både till offentlig och privat marknad. I värsta fall kan det här leda till att förtroendet för samtliga märkningar och guider får ett rejält förtroendetapp. Det vore inte önskvärt och därför kommer jag tillsammans med våra medlemmar fortsätta dialogen med fokus på det övergripande målet för en hållbar blå näring. Just för att kunna visa hur hållbarhetsarbetet och branschens förpliktelser utvecklats valde jag att tacka ja till att också hålla en presentation på evenemanget där WWF lanserade årets upplaga av fiskguiden. Att dels få förtroendet av WWF att delta vid deras 20-årsjubileum av guiden samt att få möjligheten att visa hur mycket hållbarhetsarbetet och engagemanget utvecklats inom fiskbranschen de senaste 20 åren, var en stor ära som jag tillägnar alla er som bidragit genom åren. Den tid vi lever i nu bör fokusera på målet och det gemensamma snarare än att sätta fokus på vad det är som skiljer oss år. Det är därför som vi inom Fiskbranschens Riksförbund fortsatt kommer arbeta för ökad dialog och samverkan med alla intressenter som har en långsiktigt hållbar blå näring i fokus. Sjömatsforum är ett exempel på hur ökad kunskap och dialog skapar förutsättningar för bättre beslut. Håll utkik!

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Myndigheternas roll, del 3

Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen och ansvarar övergripande för havsoch vattenfrågorna. De skall öka kunskapen om våra hav men också hantera intressekonflikter kring våra hav och vatten. Det är många som vill nyttja våra hav på olika sätt och det gäller att hitta en balans mellan olika intressen. Här kommer vi framför allt belysa de uppdrag som berör fisket.

avs- och vattenmyndigheten (HaV) är en enrådsmyndighet, vilket innebär att generaldirektören ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet inför regeringen. Till sitt stöd har han ett insynsråd. Myndigheten är uppdelad i sex avdelningar där avdelningen för havsförvaltning och avdelningen för fiskerikontroll är de av mer direkt betydelse för fiskerinäringen. Avdelningen för havsförvaltning ansvarar bland annat för reglering av fisket, vägledning om fisketillsyn, licenser och tillstånd inom yrkesfisket och fördelning av fiskemöjligheter. Avdelningen för fiskerikontroll arbetar i nära samarbetet med Kustbevakningen och Jordbruksverket med att kontrollera så bestämmelserna för fisket och efterföljande försäljningsled följs. Inom avdelningen finns tre enheter: 1. Fiskeriövervakningsenheten arbetar med realtidsövervakning av fiskeflottan samt agerar support för yrkesfiskarna. Enheten ansvarar också för mottagning, registrering och kontroll av de uppgifter om fiske och fångst som fiskare och andra lämnar in om sin verksamhet, inklusive de uppgifter som går in i spårbarhetssystemet och sänds vidare till nästa led.

2. Fältkontrollenheten arbetar främst med landningskontroll av fisket i Östersjön och Västerhavet, men även med vissa kontroller i senare försäljningsled. 3. Fiskeriuppföljningsenheten sköter den övergripande styrning av såväl fältkontroll som administrativ kontroll på avdelningen. Enheten ansvarar även för uppföljning och analys av fisket och kontrollinsatser. En viktig del är där kontrollen av att de svenska kvoterna inte fiskas över och heller inte de kvoter som är fördelade individuellt på fartygen. Från hav till bord

Vårt svenska yrkesfiske bedrivs förutom i våra större sjöar också i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Östersjön. Den som ska fiska yrkesmässigt i havet behöver en fiskelicens. Licensen ger dig rätt att sälja din fångst. I våra sjöar kan man antingen ha yrkesfiskelicens eller ha vattenrätt och får då sälja sin fångst. Kvoter

För de kommersiella arterna finns en kvot, en bestämd mängd som maximalt får fiskas varje år. För att besluta kvotens volym för respektive art, läggs först ett stort arbete ner från forskningens sida där data samlas in från olika bestånd och provfisken. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ger råd för de olika arterna. Dessa skickas vidare till ICES, Internationella havsforskningsrådet som ger förslag på kvoter för respektive hav efter det att de fått in råden från de aktuella länderna. Efter detta sker en förhandling om kvoterna. Kvoten för ett bestånd av en art, till exempel kolja i Skagerrak delas sedan mellan de länder som fiskar där. Den svenska kvoten delas upp mellan de svenska båtar som fiskar kolja i Skagerrak och som har licens för just den här arten. Båten för e-loggbok eller kustfiskjournal över den fångst de får. Kontroller

Foto: Havs- och vattenmyndigheten

HaV har det övergripande ansvaret för att genomföra EU:s fiskerikontroll i Sverige. Det betyder att de ansvarar för att kontrollera den fisk som fångas, landas, importeras, exporteras, transporteras och säljs i Sverige. När det gäller vår svenskfångade fisk sker kontroller redan ute till havs på båtarna med hjälp av Kustbevakningen. Kontrollanter kan också stå i hamn och invänta båtens ankomst för att kontrollera fångsten. Fiskerikontrollen omfattar även marknadskontroll och kontroll av ursprungsintyg vid import- och export. Fartygens motorstyrka och bruttotonnage kontrolleras också så uppgifterna överensstämmer med de i fiskelicensen.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

HAVSRAPPORT

Rådgivning och diskussioner om fisket i Östersjön

Spårbarhetssystemet

EU har särskilda krav på spårbarhet för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter, inklusive alger som används som livsmedel. Idag är importerade produkter från länder utanför EU och produkter från fiskeoch odling i inlandsvatten undantagna. Kraven omfattar i princip bara oprocessade kylda och frysta livsmedelsprodukter. I Sverige finns ett gemensamt digitalt spårbarhetssystem som HaV ansvarar för. När fisken sedan säljs eller förmedlas första gången av en så kallad förstahandsmottagare (till exempel auktion eller grossist) så rapporteras det in till HaV i avräkningsnotor vilken art man tagit emot samt vilken storlek, vikt, och fångstområde som arten fiskats i. Avräkningsnotorna (utan prisuppgifter) kompletterade med uppgifter om bland annat redskap, utgör starten i spårbarhetssystemet. Motsvarande start finns för vattenbruksprodukter, men där finns inga krav på avräkningsnotor. I nästa steg rapporterar förstahandsmottagaren in till vem man sålt fisken eller skaldjuren. All informationen går in i det nationella spårbarhetssystemet och förmedlas där vidare till köparen. Detta upprepas i alla led fram till och med den som säljer till detaljhandelsledet. Tanken är att man kan följa fångsten eller skörden från fisket/ odlingen framåt och bakåt i försäljningsleden. Skyddar hotade arter

Fiskförvaltning är ytterligare ett grundläggande verktyg. HaV ansvarar för nationella föreskrifter för fiske i havet (till stor del EU-reglerat) och i de fem stora sjöarna samt i tillrinnande vattendrag upp till första vandringshindret. Målet är att skydda hotade arter, bevara genetisk variation, vidmakthålla ekosystemtjänster och att naturligt förekommande fiskarter ska fortleva i livskraftiga bestånd. Varje år publiceras i samarbete med SLU – en rapport som ger en övergripande bild av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår. Rapporten heter ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten” och finns att ladda ner som pdf på HaVs hemsida

Fisket och beståndssituationen i Östersjön har varit föremål för debatt under en längre tid och gissningsvis var vi flera som var nyfikna på hur årets rådgivning från ICES skulle ser ut. SPF noterar med stor glädje utifrån rådgivningen som kom i slutet av maj att de extremt kraftfulla förvaltningsåtgärder som vidtagits för sillen i centrala Östersjön verkar ha gett effekt på beståndet som nu vänder uppåt igen. ICES råd innebär en ökning av kvoten med över 30%. För strömmingen i Bottniska viken föreslår ICES dock en liten minskning, och även för skarpsillen föreslås en minskad kvot, trots att vi under vintersäsongen såg det bästa skarpsillsfisket i mannaminne. Just nu är det huvudsakligen kustbåtarna (trålare under 12 meter) som fiskar i Östersjön, när sillen går in mer kustnära och därmed blir mer lättåtkomlig för de mindre fartygen. De flesta större fartygen har varit på tobisfiske under april-maj. I år var tobiskvoten liten och fisket bedrevs därför endast under några få veckor. De flesta av våra fartyg har nu utrustats med så kallad ”excluder” (storleksselekterande tunnel) i trålen som bidrar till extremt låga bifångster i tobisfisket. Under maj-juni fiskar några av fartygen ”äkta” matjessill i Nordsjön till matjesproduktion på den holländska marknaden. Kustfisket på makrill har kommit igång nu när makrillen kommer in kustnära i jakt på sill. Denna makrill kan man bland annat återfinna på auktionen och därifrån vidare till olika fiskdiskar och fiskbilar. Vidare på temat fiske i Östersjön kommer SPF tillsammans med Blått Centrum Gotland att anordna ett seminarium under Almedalsveckan på temat ”Hur använder vi i framtiden den sill och skarpsill som fångas i Östersjön?”. Syftet med seminariet är att både lyfta hur det ser ut idag när det gäller fiske för konsumtion respektive för framställning av fiskmjöl/olja och varför, samt att försöka skåda i kristallkulan hur det kan se ut i framtiden. Deltagare i seminariet är Irina Gyllenhammar på Livsmedelsverket som berättar om regelverk och riktlinjer för dioxin, Johannes Palsson från fiskmjöls- och oljeproducenten FF Skagen som redogör för hur fiskresursen som lossas till dem renas från dioxin och sedan används för olika typer av ändamål, samt Ingrid Undeland, professor i livsmedelskemi på Chalmers, som ger en vision av framtidens sill- och skarpsillsprodukter. Utöver detta deltar några av SPF:s fiskare och berättar om sitt fiske, till vilka ändamål de fiskar idag och levererar sin fisk och varför. Seminariet går av stapeln den 7 juli kl 10.00 och vi hälsar alla intresserade välkomna. Avslutningsvis önskar vi alla en både trevlig midsommar och trevlig sommar och hoppas ni kommer att äta mycket nyttig och god sill i alla dess former! Variera er gärna med lite smaskig makrill på grillen och kanske några inlagda skarpsillar i olja som snacks! Hälsningar Anton, Annelie och Malin

Framtidens fiske

Hur ska framtidens yrke- och fritidsfiske samt vattenbruk se ut? Tillsammans med Jordbruksverket har HaV tagit fram en gemensam strategi, på uppdrag av regeringen. Här ska miljöambitioner förenas med hänsyn till fiskebestånd och fiskerinäringens krav. Linda Frithiof

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Fiskens dag i Ronehamn Gutefisk mottog Kålrotsakademiens Stora pris med tema Fisk och fiske

makproverna och försäljningen av olika fiskrätter var mycket uppskattade liksom turerna med fiskebåten Anne Rita och möjligheten att testa näbbgäddefiske.

Bakom årets upplaga av Fiskens Dag stod Hushållningssällskapets projekt ”Nätverkande Näbbgäddor” med stöd från Leader Gute vilka bland annat informerade om möjligheten att söka om stöd för miniprojekt på temat ”Gotlands fiskelägen – pärlor längs kusten”.

Drygt 200 000 kronor finns kvar att ansöka om i år. Bland utställarna fanns bland annat Blått centrum Gotland, Gotlands Husbehovsfiskeförening och Fiskarkvinnorna (fiskskinnsberedning). Kålrotsakademiens Stora Pris

Gutefiskarna mottog under dagen Kålrotsakademiens Stora pris för 2021, som detta år hade tema ”Fisk och fiske”. Juryns motivering: Gutefisk Ekonomisk förening: ”för att med en självklar utgångspunkt i det hållbart närfångade visa vägen mot framtiden för allt från hel färsk fisk till filé och färdiga produkter”.

INSJÖNYTT

Med hälsning från de söta fiskarna

hela övriga världen kallas sötvattensfisket för inlandsfiske utom förstås i Sverige. Inlandsfiske är egentligen ett bättre ord att använda, inte minst i respekt för våra kära kollegor längs kusterna, om man betänker vad motsatsen till söt kan vara om man bortser från salt! Våren i inlandsfisket har varit mycket överraskande när det gäller prisbilden som i stort sett legat dubbelt så högt som en normal vår. Kan bero på att restaurangvärlden har öppnat igen efter pandemin och att vi inte haft konkurrens från östra Europa som är involverat i krig. Efterfrågan har ökat och utbudet har minskat. Kustfiskets bekymmer med höga drivmedelspriser har därför inte slagit lika hårt på inlandsfisket. En annan överraskning under våren är att WWF:s fiskguide fjärmat sig från principen att MSC inte automatiskt ger grönt ljus i guiden. Man tycker att det är dags att certifieringen skall stå på egna ben. Och så börjar omgivningen så smått uppskatta fiskenäringen igen. Under flera decennier har vi sett de svenska matvaruproducenterna som marginella och exotiska företeelser i samhället. Det har varit gulligt med blick över öppna landskap från sommarstugefönstret och mysigt för badgäster att komma nära ett äkta fiskeläge med friska, soltorkade och frejdiga yrkesfiskare. Det har på senare tid förmärkts en förändring. Det verkar som om man från politiken börjar se både jordbruk och fiske som varande vad de egentligen är, nämligen viktiga matvaruproducenter. Vi har av det skälet fått en alldeles ny livsmedelsstrategi, en yrkesfiskestrategi och nya uppkomna samtal med de styrande om vår produktion. Och dessutom en ny minister som, till skillnad från en rad emeriterade exemplar, tycks bry sig om produktionsnäringarna och vad som händer här ute i verkligheten. Hoppas våra fiskerimyndigheter orkar kämpa hela vägen för en ävenledes ekonomisk hållbarhet i produktionen och i hållbara livsvillkor för de människor som ser till att vi har svensk mat på bordet. Allt gott Mats

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

Hej Grossist! Vi är din leverantör leverantör av av färska sillfiléer färska sillfiléer från både från både västerhav & östersjö västerhav & östersjö Kontakta oss i dag! Kontakta 0304-548 oss i dag! 71 0304-548 75 order@scandicpelagic.se order@swedenpelagic.se

Ellös | Västervik | Skagen Ellös Sweden Pelagic 210x129-1.indd 1

2022-02-07 14:39

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor! Vi utför även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Ångkokta skaldjur av högsta kvalitet

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

SAXADE NYHETER

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Torsken – överlevare med supergener

Jägareförbundet vill tillåta försäljning av sälskinn: ”Kan få en småskalig näring runt kusterna”

Torsken har klarat sig igenom ändrade villkor för liv i havet över lång tid. Varför är det så? Robusta paket av arvsanlag som fortsätter att vara intakta generation efter generation bidrar till torskens livskraft, visar forskare från Göteborgs universitet.

I år blir det tredje året med licensjakt på gråsäl längs Östersjökusten. De tidigare åren har jägarna skjutit knappt hälften av tilldelningen. Ett problem, menar Svenska jägareförbundet, som nu vill se en översyn av sälskyddsområdena och tillåta försäljning av sälskinn för att öka motivationen hos jägarna.

Speciella oförändrade genpaket som förs över från generation till generation har studerats hos bananflugor i 50 års tid. Ofta sitter dessa genpaket i en bit av en kromosom som har brutits loss och vänts i omvänd riktning, en så kallad inversion. Nu har ett forskarteam sett samma sak hos torsken och menar att dessa genpaket är en viktig faktor för artens livskraft. – Vi kallar dem supergener. De innehåller flera olika gener som nedärvs tillsammans, de är robusta och bär på egenskaper som kan användas när det så krävs för torskens livssituation, säger Carl André, forskare vid Tjärnö marina laboratorium vid Göteborgs universitet. Torskens förmåga att anpassa sig Torskens supergener bidrar till en mycket anpassningsbar fisk, som överlevt klimatförändringar och fiske under tusen år. Supergener Supergenerna hos torsken uppstod genom stora mutationer för cirka 1 miljon år sedan. Forskarna upptäckte supergenerna när de undersökte genetiska skillnader mellan olika torskbestånd. Normalt hackas dna upp när könscellerna tillverkas, och varje ägg och spermie bär på en blandning av föräldrarnas anlag. Detta kallas rekombination. Men om en av föräldrarna har en kromosom med inverterat dna, sker ingen rekombination på den biten av kromosomen och anlagen från en generation överförs intakt till nästa generation. Detta kan vara en fördel om det finns flera olika anlag som tillsammans är viktigt för överlevnad i en viss miljö. Källa: Göteborgs universitet

Förbundet befarar att för många sälar i stället kan medföra massdöd på säl när fler individer konkurrerar om maten. – Vi ser att späcklagren blir tunnare och de är i sämre kondition. Tidigare har vi haft erfarenheter av epidemier. På västkusten för 8 – 10 år sedan fick knubbsälen ett valpsjukevirus och då dog nästan hela populationen ut, säger Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent. En av anledningarna till jaktresultatet kan vara de många sälskyddsområdena som finns längs kusten, menar Ligné. – De inrättades på 60- och 70-talet då det gick väldigt dåligt för sälarna men sälskyddsområdena finns kvar än i dag trots att sälarna är fler än någonsin, säger han. Vill sälja sälskinn Daniel Ligné vid jägareförbundet vill att förbudet mot att sälja sälprodukter ska upphävas för att öka motivationen till jakt. Källa: SVT

Så kan man räkna gäddorna i sjön Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie där forskare från SLU sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gäddDNA i vattnet och mängden gädda. – Våra resultat visar att eDNA (från engelskan environmental DNA), eller miljö-DNA som det också kallas, inte bara kan användas för att påvisa förekomst av gädda i sjöar och vattendrag utan också för att uppskatta mängden biomassa, säger Erik Karlsson, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU Aqua. Tillsammans med sina kolleger mätte Erik Karlsson eDNA-koncentrationer i experiment utförda både i laboratorium och i stora utomhustankar. Båda experimenten visade ett starkt linjärt samband mellan gäddbiomassa och DNA-koncentration. Vattenprover skadar inte fisken Forskarna jämförde också olika metoder för att extrahera DNA och fann att de billigaste metoderna gav den högsta DNA-koncentrationen av gädda. – Det här förvånade oss, men det visar också att den här tekniken kan bli ett snabbare och mer kostnadseffektivt alternativ till våra befintliga eDNA-metoder. Och om vi dessutom kan uppskatta fiskmängd med hjälp av ett vattenprov istället för att använda konventionella och dödliga övervakningsmetoder som nätfiske vinner vi mycket, säger Erik Karlsson. Källa: SLU

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022

Bättre minne hos alzheimersjuka som ätit omega-3 Alzheimersjuka som ätit omega-3 fettsyror i början av sjukdomsförloppet presterar bättre i minnestest. Det visar en studie från Örebro universitet. Forskarna har undersökt effekten av omega-3 fettsyror – med hjälp av minnestester och prover från ryggmärgsvätska. Studien är den första som samlar in data om just dessa biomarkörer från människor med

på gång... Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se Göteborgs Fiskauktion, guidad tur 22 juli kl. 07.00-8.30, 85 kr inkl. kaffe För mer info och anmälan, maila till: linda@gfa.se Västerhavsveckan 6-14 augusti https://www.vgregion.se/ov/vasterhavsveckan/ Göteborgs Fiskauktion, guidad tur 9 augusti kl. 07.00-8.30, inkl. kaffe För mer info och anmälan, maila till: linda@gfa.se Göteborgs Fiskauktion, guidad tur 11 augusti kl. 07.00-8.30, inkl. kaffe För mer info och anmälan, maila till: linda@gfa.se Seaweed for health konferens i Ourense, Spanien 24-26 augusti https://www.seaweed4health.org

Alzheimers sjukdom, enligt Yvonne Freund-Levi, forskare i neurovetenskap vid Örebro universitet, som samarbetat med forskare vid Karolinska institutet, Sahlgrenska universitetssjukhus och Uppsala universitet. Omega-3-tillskott nådde hjärnan Studien bygger på en större studie med över 200 patienter med mild till måttlig Alzheimers sjukdom som Yvonne Freund-Levi startade tillsammans med sin forskargrupp för 15 år sedan. I denna undersökte forskarna bland annat om omega-3 passerar från kosttillskotten till hjärnan och kunde konstatera att så var fallet. – Vi är försiktiga med att ge råd men vi vet att det bästa är att börja tidigt – det är svårt att påverka sjukdomen i ett senare skede. Det bästa rådet vi har att ge i nuläget är att vara fysisk aktiv och att äta omega-3 – i mat som till exempel fet fisk eller som kosttillskott. Källa: Örebro universitet

Livsmedelsdagarna, i Tylösand 7-9 september https://www.livsmedelifokus.se/medlemskapet/ livsmedelsdagarna/praktisk-info/ Hållbar blå mat 2030 – Forskningsprojektet SeaWin- slutsymposium 27 september, Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm Scanpack – Svenska Mässan i Göteborg 4-7 oktober https://www. scanpack.se Nordic Food Industry, Svenska Mässan i Göteborg 18-20 oktober https://nordicfoodindustry.se Blå mat – årsmöte, Stockholm 15-16 november https://www.bluefood.se/

Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

Svensk Fisknäring Nr 3 2022

Articles inside

Nya Carmona

Hallå där Gutefisk

Dryckestips: Rosé

Strandrent

”Växtbaserad mat- ett experiment”

Utvecklingscentrum för framtidens mat

4300 vindmöllor till havs?

Djurö marina forskningsstation

WWF:s guide kan förvirra konsument

Så ska fisket klara skenande priser

verksamt.se ska förenkla för vattenbruket

Ny svensk seafoodmässa