Issuu

Vattenbruk – sjömaten vi odlar

PÅ BESÖK

I Gäddhult snickras räklådor i trä

ENAD RÖST

Det svenska fisket går samman

I SÄSONG

Har du inte provat gädda är det dags nu

MAT & DRYCK

Hummer på tallriken hos Wagners

Lars lägger klubban på hyllan

Nätverka där framtidens sjömat formas!

Här möts branschens beslutsfattare och nyckelspelare. Två dagar fyllda av nya kontakter, aﬀärer och inspiration – från hav till tallrik!

Scanna för att komma till eventsidan

Välkommen

Hör gärna av dig till mig! linda@svenskfisknaring.se

HMed hopp om framtiden Äntligen!

östen är här – med frisk luft, mörkare kvällar och hav som börjar kylas ned efter en lång varm sommar. För oss i branschen är det en hektisk tid med bra fiske, många konferenser och mässor men också härliga sköna höstmiddagar med skaldjur och fisk att se fram mot. Temat i detta nummer berör vattenbruk – en näring som rymmer enorm potential. Odlad sjömat är en nyckel för att möta framtidens behov av hållbar matproduktion. Men som många företagare i branschen vittnar om är vägen framåt långt ifrån enkel. Miljötillstånd för nya odlingar tar tid, ibland många år, och osäkerheten hämmar investeringar och innovation. Samtidigt ser vi att intresset för odlad sjömat växer, både nationellt och internationellt, och forskningen erbjuder lösningar som kan minska klimatpåverkan och stärka djurvälfärden. Frågan är hur Sverige ska ta vara på denna möjlighet.

Det är också väldigt välkommet att vi har fått en enad röst för det svenska fisket. Föreningen Vi Svenska Fiskare samlar både det pelagiska-, demersalaoch insjö-fisket. Det kommer ge en tydlighet gentemot både myndigheter, beslutsfattare och konsument.

”Det är också väldigt välkommet att vi har fått en enad röst för det svenska fisket.”

I detta nummer möter du också två eldsjälar som på olika sätt präglat branschen: Lennart från Gäddhult, vars hantverk i form av trälådor bär på både tradition och hållbarhetstänk, och Lars Erlandsson, auktionsmästaren som med sitt yrkeskunnande har varit en central del av Göteborgs fiskauktion.

Detta nummer av tidningen är något av en milstolpe för oss. Det är med stolthet vi presenterar vår uppdaterade tidning. Vi har gjort om både form och innehåll för att bättre spegla den dynamiska bransch vi verkar i. Sjömatsbranschen är i ständig förändring, och vår ambition är att ge en ännu tydligare bild av människorna, forskningen, politiken och företagen som driver utvecklingen framåt. Vi hoppas att du som läsare ska hitta både inspiration och ny kunskap.

Trevlig läsning!

Linda Frithiof Sjömatsfrämjandet

FEST

Får vi en dag att fira sjömaten i Sverige. Den 19 oktober blir den officiella Sjömatens dag. Vi hoppas på ett stort engagemang, många roliga aktiviteter och såklart god mat.

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

11 20 6 24

Nummer 4/2025

6 Ny organisation Vi Svenska Fiskare vill skapa en enad röst för det svenska fisket

7 Oväntat besök För första gången sågs guldmakrill i svenska vatten

9 Hallå! Makrillfestivalen firar 50 årsjubileum.

11 Tema

Utmaningar och möjligheter för svenskt vattenbruk

16 Reportaget

I Gäddhult snickrar Lennart klassiska räklådor i trä

20 Profilen

Lars Erlandsson –Auktionsmästare med pyroteknik som hobby

23 I Säsong

Gädda är en av de tre kommersiellt viktigaste sötvattensfiskarna

24 Mat & Dryck

Hummersäsongen drar igång på Wagners Bistro

26 Branschnytt Information och nyheter från våra producent- och branschorganisationer

29 Forskning & fakta Fiske med ljus testas utanför Smögen

32 På gång Mässor, konferenser och annat kul

Branschtidningen Svensk fisknäring ges ut av Sjömatsfrämjandet. För gratis prenumeration, scanna qr-koden och följ instruktionerna.

Kontakt Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54, info@sjomatsframjandet.se

Ansvarig utgivare Roger Thilander, 070-562 40 19

Annonser Linda Frithiof 0702-82 69 76, linda@svenskfisknaring.se

Layout och tryck Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal, www.billes.se

Omslag Lars Erlandsson, Foto: Ted Olsson.

Ett hav av möjligheter

Varför AquaFoods laxfärs?

• Mild smak: neutral och rund smakprofil - passar alla typer av gäster och gör sig lika bra i klassisk som modern matlagning.

• Fet fisk: Näringsrik och mättande – ett smart val för både små och stora.

• Ljus färg: Ljus färg ger högre acceptans bland yngre – minskar svinn och ökar måltidsglädjen.

• Hög funktionalitet: Flexibel i köket – binder väl och fungerar i allt från fiskbiffar till gratänger och röror.

• Hållbar: Tillvaratar det finaste köttet, nära ryggbenet som annars inte hade blivit livsmedel –resurssmart, gott, hållbart

• Ren: 99% fri från skinn, 100% fri från ben = redo att användas direkt från förpackning till matlagning

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR

Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se

Besök gärna sjomatsframjandet.se

Ordförandeposten delas mellan

Mathias Ivarsson, SFPO, Anna V Gunnarsson, SIC och Johannes Claesson, SPF PO.

En enad röst för det

svenska fisket

Ny organisation Under Donsö Fishing Meet den 2a september offentliggjordes att svenska fiskare nu enas i en gemensam organisation – Vi Svenska Fiskare.. Organisationen vill skapa en enad stark röst för svenskt fiske och skapa en tydlighet gentemot både politik, media och konsument.

– Det som händer nu är unikt, inleder moderator Örjan Backman den första programpunkten under Donsö Fishing Meet.

De tre största fiskeorganisationerna i Sverige står samlade på scen. De talar med enad röst för att skapa förutsättningar för det svenska fisket. Mathias Ivarsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation, Anna Vesper Gunnarsson, ordförande för Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund och Johannes Claesson, f.d. ordförande för Swedish Pelagic Federation PO har gemensamma, tydliga mål och visioner för det svenska fisket. Tillsammans delar de ordförandeskapet i Vi Svenska Fiskare.

VISSTE DU ATT

Hummerfisket alltid startar första måndagen efter 20 september?

Detta är organisationen

Vi Svenska Fiskare

I den nya organisationen ingår Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO, Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, SIC. Den nya organisationen har tre viktiga fokusområden som de ska verka för:

450 TECKEN

1. Långsiktiga spelregler

2. Livskraftigt fiske för framtiden

3. Stärkta investeringar och beredskap Du hittar mer information på www.visvenskafiskare.se

– Vi har en otrolig kraft i den gemenskap vi kan skapa här, säger Anna V Gunnarsson.

Organisationen skall spegla bredden i svenskt fiske och arbeta för att bevara och utveckla kuster, sjöar och hav på ett ansvarsfullt sätt. Alla fiskare är välkomna.

– Dörren kommer alltid att vara öppen för vi tror att vi har bäst möjlighet att påverka om vi alla är tillsammans, säger Mathias Ivarsson.

Det svenska fisket är en viktig del av livsmedelsberedskapen. Hav och sjöar är unika levandelager som kommer vara en tillgång för Sverige i kristid.

– Vi behöver ett fiske som är starkt, livskraftigt och en självklar del av Sveriges livsmedelsförsörjning och som står stadigt på vetenskaplig grund, säger Johannes Claesson.

Mathias förklarar att det finns ett tryck på att den svenska fisken skall landas i Sverige. Fisk fångad på svensk kvot ska landas i svenska hamnar men också produceras i Sverige och ätas i de svenska hemmen. Det är något som den nybildade föreningen tycker är oerhört viktigt att arbeta för.

– Har vi inget fiske i fredstid har vi inget fiske i kristid, säger Mathias Ivarsson. Anna Olofsson, vikarierande generaldirektör på Jordbruksverket som tar plats på scen i den följande programpunkten, menar att genom att öka de svenska landningarna kan vi öka produktionen utan att vi gör ett större uttag i haven.

– Det viktigaste är att vi har ett lönsamt fiske i fredstid, säger Anna Olofsson.

FOTO LINDA FRITHIOF

Det nordligaste fynd som tidigare gjorts av guldmakrill var i Nederländerna.

Guldmakrill upptäckt i Lysekil

Oväntat besök En tropisk snabbsimmande gäst har gjort sensation i Bohuslän. I augusti fångades en guldmakrill, även känd som mahi mahi eller dorado, på bild strax utanför Lysekil. Det är första gången arten setts i svenska vatten.

Fisken, som normalt lever i varma hav kring ekvatorn och i medelhavet, har tidigare observerats i Nederländerna. Att den nu simmar mellan båtar i Lysekil är något av ett rekord. Observationen väckte stor uppmärksamhet bland både förbipasserande och forskare.

En yttemperatur som har legat på 24 grader under sensommaren bjuder in fler arter i våra annars kalla vatten. De senaste åren har bland annat sjöhästar, guldsparid och sanktpersfisk dykt upp på västkusten, berättar Leon Green, forskare i marin ekologi vid Kristineberg Center, Göteborgs universitet, till SVT i ett nyhetsklipp.

Guldmakrillen, den långsmala guldskimrande fisken, är omisskännlig med sitt platta huvud, halvmåneformade stjärt och en längd upp till två meter.

Yrkesfiske efter guldmakrill bedrivs i både Atlanten och Stilla havet och sker med olika typer av krok- och linredskap. Guldmakrill är även populär bland sportfiskare och kan nå topphastigheter omkring 90 km/h. Den är även populär som matfisk och uppskattas för sitt magra fasta kött och delikata smak. Upptäckare uppmanas att rapportera fynd med bild, tidpunkt och plats till Artportalen, SLU

Göteborgsmåltiden korad

● Vad är egentligen den typiska Göteborgsrätten? Den frågan blev en tävling där man lät folket ta fram ett helt nytt, eller gammalt, förslag på vad som representerar Göteborgsmatkultur. När signaturrätten för Göteborg skulle utses gick tre bidrag till final – alla med sjömatstema! Fiskpudding – De va la gött, Taco`hej samt Gothenburg Royale. Under Göteborgs kulturkalas i slutet av augusti utsågs vinnaren – Gothenburg Royale komponerad av Malin

Boban. En ny variant på den internationellt kända rätten Lobster Roll. En röra på krabba och musslor, vrångebäcksmajonäs och pepparrot serverad på bagebröd med torkad rörhinna.

Stort grattis Malin!

Tång möter innovation i AlgLyftet

● Det nystartade projektet leds av Sotenäs symbioscentrum ihop med Sandö Tång. Syftet är att skapa symbios mellan algodling, innovation, produktutveckling och turism genom att långsiktigt integrera alger och främja hållbar, lokal företagsutveckling.

Var med och fira Sjömatens dag

● Nu instiftas en ny temadag – Sjömatens dag – i Sverige. Dagen sammanfaller med The International Seafood Day och har som syfte att lyfta sjömatens värde, sprida kunskap och inspirera till ökad konsumtion. Temadagen är en del i Blå mats Sjömatskampanj.

Siffran 6

Procent blir den nya matmomsen. Från och med nästa år halveras momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen träder i kraft från och med den 1 april 2026 och ska gälla fram till 1 januari 2028. Den lägre momsen kan ge fler konsumenter möjlighet att välja livsmedel som gynnar en långsiktig svensk livsmedelsproduktion.

Citatet

”Lönsamma företag är grunden för en god beredskap.”

Christina Nordin, ny generaldirektör på Livsmedelsverket inför Livsmedelsdagarna.

ISTOCK.

Aktuellt

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

VISSTE DU ATT

Extraktiva arter är djur och växter som hämtar sin föda eller näring från det omgivande vattnet.

Rapport kartlägger sjömatsnäringens utmaningar

Ny rapport En ny rapport från IVL

Svenska Miljöinstitutet och Blå Mat – centrum för framtidens sjömat – ger en unik överblick av hur svensk sjömatsproduktion samspelar med andra verksamheter inom den blå ekonomin. Studien visar att Sveriges kustfiske, insjöfiske och vattenbruk står inför växande utmaningar, där konkurrensen om havsoch sjöområden skapar betydande konflikter.

Rapporten undersökte interaktioner mellan sjömatsproducenter och andra aktörer inom den blå ekonomin i Sverige. Kartläggningen skedde genom en enkät riktad till primärproducenter av sjömat, vilken kompletterades med djupintervjuer och bred informationsinsamling. Resultaten visar att kustfisket upplever flest negativa interaktioner, särskilt med skyddade områden, vindkraftsetableringar och tung industri. Även säl och skarv pekas ut som ett växande problem. För insjöfisket är konflikterna tydligast med militära intressen, sportfiske och

Samtal

självförsörjning

industriell verksamhet. Marint vattenbruk upplever främst hinder från skyddade områden och kommersiell sjöfart. Möjligheter till positiva synergier trots utmaningarna lyfts fram i rapporten. Turismen pekas ut som en viktig samarbetspartner, både som kund och för att öka allmänhetens förståelse för hållbar sjömat. Industriell symbios –där industrier kan bidra med spillvärme eller reningskapacitet till landbaserade fiskodlingar – framhålls också som ett lovande spår. Helhetsbilden är dock tydlig. Konflikterna dominerar, och flera näringar, särskilt kustfisket, uttrycker oro för branschens framtid. För att utveckla den svenska primärproduktionen av sjömat är det mycket viktigt att hitta lösningar på konflikter mellan olika verksamheter, både inom samma bransch och med andra näringar, för att främja hållbar tillväxt inom sjömatssektorn, där flera näringar som kustfisket nu ser negativt på branschens framtid. Studien betonar behovet av fördjupade analyser av risker och mer kvantitativa underlag

Östersjödagen

Havsmiljö Den 28 augusti arrangerades Östersjödagen, en årlig festdag till havets ära.

Under dagen vill man uppmuntra människor att njuta av det unika hav som Östersjön är och uppmana till konkreta åtgärder som ska gynna havet. Skansens Baltic Sea Science Center samlade

för att förstå hur olika verksamheter påverkar produktionen. Målet är att ge beslutsfattare och näringsaktörer bättre verktyg för att skapa långsiktigt hållbara lösningar.

Rapporten har tagits fram av IVL –Svenska miljöinstitutet och finansieras av Blå Mat – centrum för framtidens sjömat, som finansieras av Formas och Västra Götalandsregionen. Den är en av de mest omfattande kartläggningarna hittills av samspelet mellan sjömatsnäringen och andra sektorer i Sveriges kust- och inlandsvatten.

!LÄS MER

Synergier och konflikter för svensk primärproduktion av sjömat

under Östersjödagen, lärare till en kväll om miljögifter, algtoxiner och pedagogiska verktyg i form av praktiska lektionsidéer och labb för att öka kunskapen om Östersjöns ekosystem och inspirera till mer hållbara val. I samband med Östersjödagen arrangerade Race For The Baltic, konferensen ”Baltic Sea Solutions: för

en trygg och blå framtid”. Experter, politiker och företag diskuterade minskad övergödning, hållbart fiske, spårbar sjömat och blå ekonomi.

!LÄS MER

Östersjödagen arrangeras av John Nurminens stiftelse

under Race For The Baltics konferens.

Rapportera märkt hummer

Havsfiskelaboratoriet i Lysekil har flera märkningsprojekt och uppmanar att man rapporterar in till SLU om man får upp en märkt hummer. får upp en märkt hummer.

Redo att räknas

Kampanj Genom kampanjen, Redo att räknas, lyfter Landsbygdsnätverket det arbete som deras medlemmar gör för att stärka Sveriges beredskap i vardag och i kris. Genom bland annat 7 livesändningar lyfts berättelser, insikter och konkreta lösningar.

LÄS MER

Våra vatten som skafferi – så fixar blå näringar mat i krisen. LIVE: 15 oktober kl. 9.00

200

Procent, Så mycket har sej ökat på den svenska marknaden sedan 2020/2021 enligt en ny rapport från MSC. Under många år har alaska pollock och atlanttorsk dominerat den svenska vitfiskmarknaden och stod för hela 76% av volymerna under 2024/2025. Sej som länge har varit en liten kategori växer nu starkt. Positivt är också att hälften av de nylanserade MSC-certifierade produkterna under 2025 innehåller andra arter än alaska pollock och atlanttorsk.

Världens mest hållbara lax ska odlas i Smögen Hallå!

Mattias Svensson, Ordförande Bua IF & Christer Axelsson, Ordförande Buas Framtid

Hur kommer det sig att man firar just makrillen i Bua?

– Det har alltid funnits gott om makrill i havet utanför. 1975 när allt drog i gång var Bua Hallands näst största fiskeläge. Då liksom idag serverades stekt makrill med mos, lingon och dill. svarar Mattias Svensson. Firades det på något speciellt sätt nu när det var 50 årsjubileum?

– Festivalen kryddades med ett extra starkt artistupplägg, samt en ”minnenas vägg” med tidningsartiklar från starten och framåt, säger Mattias.

Varje år utses Årets Buabo, vem blev det i år?

– Årets Buabo blev i år två personer, paret Torgny Olsson och Ulla Rönnelius Olsson för deras mångåriga arbete för Buas bästa. Det har varit badminton för barn och unga, Valborgsfirande, julbelysning i Bua, styrelse- och föreningsarbete och mångårig god ledning av den populära Bryggebastun, berättar Christer Axelsson.

Varje år sedan 1975 har man firat makrillen i Bua, en folkfest som får hela Bua att sjuda av liv. Med strax över 5000 besökare och ett extra starkt artistupplägg firades 50-årsjubileet i Bua. Givet på festivalen är stekt makrill med mos och lingon samt Buapudding.

FOTNOT. Makrillfestivalen i Bua arrangeras av Bua IF och Buas Framtid tillsammans med 250 volontärer.

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

Reduktionsfiske på sik blir

skolmat

Hållbart Härjedalen pågår ett unikt fiskevårdsprojekt för att gynna den hotade Grundsjörödingen. I Grundsjön har siken blivit så talrik att den tränger undan rödingen.

För att återställa balansen bedrivs nu ett omfattande reduktionsfiske, där yrkesfiskare tar upp mellan tre och fyra ton sik varje år. Cirka 500 kilo levereras direkt till Härjedalens kommun, där fisken serveras som närproducerad skolmat och till äldreboenden. Resten förädlas bland annat till fiskfärs och andra produkter som är lättare att sälja.

Projektet drivs av Långå fiskevårdsområde och visar hur aktiv förvaltning kan stärka biologisk mångfald och samtidigt bidra till lokal livsmedelsförsörjning. Genom att nyttja fångsten i skolor och på äldreboenden får fler invånare del av resurserna, samtidigt som den unika rödingen får bättre chans att överleva. Initiativet uppmärksammades nyligen av Sveriges Radio P4 Jämtland och har väckt intresse som exempel på hållbar förvaltning av insjöfisk.

VISSTE DU ATT

den 14 oktober firas räkmackans dag

Vi

levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.

För mer information: info@havetsskafferi.se

Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

SJÖMATEN

VI ODLAR

Härodlat med god potential

Regelkrångel, segdragna tillståndsprocesser och minskad sjömatskonsumtion. Svenskt vattenbruk står inför betydande utmaningar men även stora möjligheter – inte minst tack vare ett ökat fokus på livsmedelsberedskap.

av AGNETA RENMARK foto MINNA JOHANSSON

Sverige har goda förutsättningar för vattenbruk med allt vårt vatten i form av hav, sjöar och älvar. Det är inte för inte som landsbygdsminister Peter Kullgren talar om vattenbruk som ”en framtidsnäring för jobb och tillväxt i hela landet”.

Ändå importeras merparten av den sjömat vi äter; när det gäller odlad fisk importerar vi hela 90 procent – framför allt norsk lax.

Den ekvationen vill branschorganisationen Matfiskodlarna ändra på. Enligt vd Wenche Hansen skulle den odlade fisken kunna ha en betydande roll som källa för både protein och andra viktiga näringsämnen. Detta samtidigt som den – inte minst ur ett beredskapsperspektiv – är ett fantastiskt levandelager.

Vad är problemet?

– Att branschen tyvärr präglas av ett komplext och snårigt regelverk med långa handläggningstider. Det finns även stor osäkerhet eftersom de tillstånd som ges är kraftigt tidsbegränsade. Prövningsprocesserna är inte heller vare sig rättssäkra eller förutsägbara, vilket hämmar utvecklingen. I dag är det få som vågar satsa och det är tufft att hitta investerare, säger Wenche Hansen.

Detta är också förklaringen till att trenden går mot att stora producenter blir allt större medan många små lägger ned eller säljer verksamheten.

Från och med 1 juli nästa år förenklas dock tillståndsgivningen för allt vattenbruk, vilket är tänkt att underlätta både för etablerade företag och för dem som vill starta nya verksamheter.

– Tyvärr finns det ofta ett glapp mellan regeringens och landsbygdsministerns ambitioner att underlätta för ökad fiskodling och hur myndigheter och enskilda handläggare sedan agerar i praktiken.

Just nu pågår även en utredning om miljölagstiftningen och tillämpningen av miljöbalken, där det föreslås att en enda nationell myndighet blir ansvarig i stället för att ansvaret är utspritt på 21 länsstyrelser, 290 kommuner och fem mark- och miljödomstolar.

– Det ser vi väldigt positivt på. Men oavsett vilken myndighet som beslutar är det viktigt att inse att det finns målkonflikter eftersom all livsmedelsproduktion har påverkan på miljön. I Sverige

behöver vi bli mer lösningsorienterade och arbeta för en samexistens mellan olika intressen, till exempelvis mellan natur och friluftsliv å ena sidan och livsmedelsproduktion å den andra. Om vi inte hittar den balansen kommer vi fortsatt vara beroende av en hög fiskimport.

När vänder det för branschen?

– Just nu råder ett visst vakuum i väntan på de regelförenklingar som ska träda i kraft. Runt 2030 kommer det förhoppningsvis att vara betydligt lättare att vara fiskodlare. Om det är något man måste ha i den här branschen så är det tålamod, säger Wenche Hansen.

Enligt Jakob Ahlstedt, ordförande för Svenskt Vattenbruk och Sjömat, är svenskt vattenbruk en framtidsnäring.

– Det finns en enorm potential i hela den blå näringen. Med rätt förutsättningar kan den bidra till såväl en trygg livsmedelsförsörjning och klimatsmart matproduktion som stark regional utveckling med nya arbetstillfällen, säger han och menar att det finns två pådrivande krafter.

Wenche Hansen vd Matfiskodlarna, en branschorganisation för fiskuppfödare med verksamhet i Sverige.

Den första handlar om att få upp intresset för sjömatsprodukter.

– Efterfrågan är en viktig mekanism men just nu är det ganska trista och nedåtgående siffor i både Sverige och i Norge. Vi köper och äter allt mindre fisk och skaldjur trots att det är något av det nyttigaste vi kan äta. Det här behöver vi vända.

Den andra pådrivande kraften är att vi lever i orostider, och därmed är frågan om ökad självförsörjningsgrad och livsmedelstillgång prioriterad.

– Det kan låta cyniskt men beredskapsperspektivet är ett extremt viktigt kort för branschen att spela. Här har vi som nation en fantastisk möjlighet

”I Sverige behöver vi bli mer lösningsorienterade och arbeta för en samexistens mellan olika intressen.”

i inhemskt sjömatsutnyttjande. Vi måste växla upp för att klara oss om krisen eller kriget slår till. Nu är det upp till bevis att det inte bara är tomma ord detta med att förbättra livsmedelsberedskapen, säger Jakob Ahlstedt.

– Tyvärr har vi en lång rad hinder som kanske är logiska i tider av fred och harmoni. Men när skiten träffar fläkten måsta vi se om vårt hus och vara

mer krassa. Nu behöver vi odla och producera mer inhemsk mat och då kanske omsorgen om ett rörligt friluftsliv eller skydd av ett visst sjögräs måste få backa lite.

Svenskt Vattenbruk och Sjömat vill se fler regelförenklingar, samt kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för etablering och expansion.

– Ansökningsprocessernas komplexitet och tröghet är ett stort problem – där behövs det lättnader. Det gäller inte bara miljöprövningar och odlingstillstånd utan även frågor som rör rådighet över vatten, livsmedelshantering och lokalisering.

Enligt många medlemsföretag sker det dessutom ofta övertolkningar av regelverken.

– Upplevelsen är att myndighetsutövandet sker lite som i en bubbla. Det innebär att de ibland fattar beslut mer av oro för att göra fel eller att folk ska bli upprörda.

Fler regelförenklingar är på gång, hur kommer dessa att underlätta?

– På pappret låter det positivt att alla tillstånd inte längre behöver gå via länsstyrelserna. Det blir förhoppningsvis en snabbare väg via kommunerna, samtidigt kräver det att de har kunskap. Just nu befinner vi oss i en lite besvärlig gråzon, där man som odlare inte vet hur man ska göra i väntan på att det nya regelverket träder i kraft.

Hur ser du på framtiden?

– Framtiden känns rätt osäker. Därför är det viktigt att alla vi som tror på och vill ha en välmående och växande svensk sjömatsbransch jobbar åt samma håll. Men framför allt måste det finnas en tydlig politisk vilja och styrning för att få fart på det svenska vattenbruket, och det måste börja på

Enklare regler

1. 1 juli 2025 trädde nya regler inom strandskyddsbestämmelserna i kraft, som innebär att vattenbruket – likt andra areella näringar –inte längre behöver söka dispens från bestämmelserna.

2. 1 juli 2026 träder förenklade regler för vattenbruk i kraft, där kravet på tillstånd för att odla fisk, vattenlevande blötdjur och kräftdjur tas bort från fiskelagen. Ett vattenbruks påverkan på den omgivande miljön ska enbart beaktas inom ramen för miljölagstiftningen.

3. Det innebär även att kommunerna får en större roll i hanteringen av anmälningspliktigt vattenbruk.

De regellättnaderna som trätt i kraft har enligt Jakob Ahlstedt påverkat medlemmarna positivt. Det innebär t.ex. att det är lättare att få tillstånd att bygga nära vattnet.

”Ska vi verkligen importera merparten av de ostron eller den fisk vi konsumerar när vi själva har potentialen?”

högsta politiska nivå. Vi behöver ett tydligt regelverk kring tillståndsgivning som inte ger utrymme för egna tolkningar på handläggarnivå. För att kunna växla upp så snabbt som krävs med tanke på omvärldsläget måste tillståndsgivningen bli enklare och betydligt mer förutsägbar.

”Tekniken boostar biologin”

Jätteräkor behöver inte vara någon miljöbov. I Västervik pågår en satsning på Bio-RAS, som kombinerar innovativ teknologi och landbaserat vattenbruk – med minimalt klimatavtryck.

Cresponix är namnet på en patenterad teknologi som vässas i Östersjöfabriken i Västervik. Det handlar om cirkulär odling av jätteräkor i slutna tankar, där 100 procent av vatten och restprodukter återvinns medan spillvärme från industrin används för uppvärmning.

Räkornas avföring och andra odlingsrester blir näring för alger och olika mikroorganismer, som i sin tur sedan hjälper till att rena vattnet och ge räkorna en hälsosam miljö.

– Tekniken är till för att boosta biologin. Mikroberna som räkan samlever med i vattnet stärker immunförsvaret hos räkorna, minskar risken för sjukdom och garanterar ett antibiotikafritt system, säger Anders Kiessling, professor i vattenbruk vid SLU och en av medgrundarna till Cresponix.

Eftersom produktionen begränsas till max ett ton jätteräkor har man inte behövt söka miljötillstånd.

De första ynglen är på plats redan nu i september, liksom räkodlingsexperter från Brasilien och Mexiko. Livscykeln för ”Västerviksräkan” är cirka tre till fyra månader.

– Intresset från marknaden är stort men vi prioriterar utveckling för att få fram en optimal produkt och vill kvalitetssäkra metoden innan vi skalar upp.

Odlingen minskar – men ljuset kommer

Blå odling

från norr

Den svenska produktionen av matfisk minskade med sex procent under förra året, enligt färska siffror från Jordbruksverket. Regnbåge är utan konkurrens den vanligaste arten och flest odlingar finns i norra Sverige.

Produktionen av matfisk uppgick år 2024 till 9 100 ton i beräknad hel färskvikt. Det motsvarar en minskning med sex procent, eller 600 ton, sedan året innan.

Regnbåge stod för den största andelen av matfiskproduktionen och uppgick till 7 700 ton, vilket motsvarar ungefär 85 procent av den totala matfiskproduktionen. Trots sin dominans har produktionen minskat med cirka 800 ton, vilket motsvarar nio procent jämfört med föregående år.

Efter regnbåge är röding den vanligaste matfisken, därefter kommer övrig matfisk, såsom lax och öring samt ål.

Den totala produktionen av sättfisk och sättkräftor – som används för utsättning i naturvatten eller vid odling – var 660 ton under 2024. Det är en minskning med 44 procent jämfört med 2023, då produktionen låg på 1 190 ton. Även inom sättfiskproduktionen är regnbåge den vanligaste arten, med en produktion på 340 ton. Därefter följer öring och lax som viktiga arter för utsättning och odling.

Enligt branschorganisationen Matfiskodlarna beror minskningen bland annat på att Sverige har nationella åtgärder för sjukdomen bakteriell njurinflammation (BKD), vilket kan innebära utslaktning av all fisk i en anläggning – något som hänt flera gånger senaste åren. Detta samtidigt som flera mindre fiskodlare valt att lägga ned sin verksamhet på grund av komplicerade regelverk och svårighet att nå lönsamhet.

Sättfisk

Östra Sverige

I Sverige finns det 49 aktiva odlingar verksamma inom matfiskproduktion, 29 i norra Sverige, 18 i södra Sverige och 2 i östra Sverige (2024). Därtill finns 26 musselodlingar, 3 matkräftodlingar, 12 ostronodlingar samt 8 anläggningar med produktion av alger eller produktion av rom och yngel. Den totala produktionen av matfisk skattas till 9 100 ton (2024) beräknat i hel färsk vikt. 80 procent av denna (7 300 ton) produceras i norra Sverige. Utöver arter för odling av konsumtion odlas även sättfisk. Under 2024 fanns 48 aktiva sättfiskodlingar samt 1 för sättkräftor. Produktionen innebär att man föder upp fisk som ska sättas ut i naturvatten eller sättas in på en annan vattenbruksanläggning för att tillväxa.

Norra Sverige

Matfisk

Sättfisk

Matfisk

Sättfisk

ARTER SOM ODLAS I SVERIGE

◗ Regnbåge

◗ Röding

◗ Lax

◗ Abborre

Matkräftor

Sättkräftor Matfisk

FOTNOT. Jordbruksverkets vattenbruksstatistik baseras på uppgifter från en enkät som skickats ut till samtliga vattenbruksföretag i Sverige.

Södra Sverige

◗ Gös

◗ Ål

◗ Stör

◗ Clarias

◗ Tilapia

◗ Kräftor

◗ Ostron

◗ Blåmusslor

◗ Vannameiräkor

◗ Sjöpung

◗ Makroalger

◗ Som sättfisk odlasäven lax, karp och harr

◗ Sättkräftor

Foto: Wenche Hansen

röster om svenskodlad sjömat

Vi ställde två frågor till fyra producenter av odlad sjömat.

❶ Vilka är era största utmaningar för att kunna odla/ expandera?

❷ Kommer de regelförenklingar som är på gång att göra någon skillnad? Odling av regnbågslax hos Vattudalens Fisk AB, I Ströms Vattudal, Strömsunds kommun.

Nathalie Edvinsson, hållbarhets- och strategichef, Vattudalens fisk:

❶ – Att få miljötillstånd för att föda upp fisk och att tillstånden är tidsbegränsade – för oss handlar det ofta om 10 till 15 år. Nya ansökningar tar tid och kostar pengar. Vi skulle behöva ha mer obegränsade miljötillstånd för att minska osäkerheten och öka incitamenten för att driva utveckling..

❷ – Nej, inte tillståndsmässigt och inte rent ekonomiskt heller, inte för oss. Men det blir skönt att slippa lägga tid på dubbelprövningar.

Christian Vorbeck, vd, Ostrea Aquaculture:

❶ – Att det svenska regelverket förbjuder odling av gigas-ostron i Sverige, eftersom den klassas som invasiv. Samtidigt är det den art som det odlas mest av i världen, och som vi till nästan 100 procent importerar för konsumtion. Vi skulle kunna odla 2 000 ton per år i våra fantastiska vatten och både bli självförsörjande och ha export till ett högt värde.

❷ – Nej, de underlättar inte för oss i de grundläggande frågorna. I Sverige har man en närmast stalinistisk inställning till invasiva arter.

Johan Ljungquist grundare och vd, Gårdsfisk:

❶ – Konsumenternas köpbeteende är den största utmaningen, liksom strukturen på svensk dagligvaruhandel och foodservice. Prisfokuseringen gynnar inte små aktörer, och gör det tufft för svenskproducerat och hållbart att konkurrera om hyllplats. Det är även extremt svårt att lansera helt nya arter.

❷ – Det kommer att innebära att storskaliga och miljöfarliga verksamheter får det enklare. Jag vill hellre se att man premierar småskaliga anläggningar, där man kan ha ett naturligt kretslopp.

Joel Oresten, grundare och vd, Smögenlax:

❶ – Dåliga processer hos tillståndsgivande myndigheter. I Sverige blir de flesta tillståndsärenden överklagade och hamnar i domstolar, vilket tar extremt lång tid. Trots att vi har varit ett prioriterat ärende och haft stöd från samtliga politiska partier såväl lokalt som nationellt har det tagit åtta år att få miljötillstånd för odling av 6 000 ton atlantlax per år.

❷ – Regeringens och landsbygdsministerns ambitioner är goda, nu återstår att se om hantverket matchar dessa ambitioner.

Lennart startar traktorn som driver generatorn som i sin tur driver sågen.

Räklådor – hantverk i tre generationer

Det doftar nysågat trä och sågspånet yr I luften i den lilla verkstaden på gården i Gäddhult. Lennart Olausson snickrar trälådor till fiskindustrin längst västkusten.

Hantverket har han ärvt av sin far och farfar som snickrat trälådor sedan mitten av 20-talet. Arbetet sker för hand och alla moment görs på gården, från att fälla skog till att klyva och snickra lådorna.

text och foto LINDA FRITHIOF

När jag kör mot Gäddhult, 40 minuter sydöst om Göteborg, ringer jag Lennart för att påminna om att jag är på väg.

– Det är bra, kaffet står framdukat, svarar han och förklarar hur jag skall köra igenom gården upp mot den sista byggnaden där sågen är. Så kan vi ta det från början, säger han.

Jag kliver ur och hälsar på Lennart och hans vän Mats som brukar hjälpa till när det skall snickras. Vi går upp mot skogsbrynet där stockar ligger upplagda för att torka och sedan klyvas.

På LennarTS mar K finns mycket skog som han brukar och använder till allt från ved till att snickra lådor, men det jagas också en hel del.

– På den egna marken är det mestadels rådjur och såklart vildsvin, berättar Lennart.

Sågen kommer från Bröderna Svenningsson mekaniska verkstad i Bredaryd och har varit i bruk sedan 50-talet.

F rån KLYV en Går vi ner mot verkstaden som både rymmer en traktor som Lennart håller på att laga och en stor såg där virket blir till brädor i rätt tjocklek. Runt omkring finns travar med uppsågade brädor, halvfärdiga lådor och mot väggen står en arbetsbänk med verktyg och spikar. Utanför står en traktor som Lennart startar. Traktorn driver ett el-aggregat, det blir billigare så förklarar Lennart. Med van hand visar Lennart hur han mäter och sågar till de robusta räklådorna. 82,5 centimeter lång, 50 bred och 18 hög.

Mats snickrar stammen på lådan och visar hur han brukar spika fast klossen som blir ett handtag på lådans kortsida. Han spikar mot en stålplatta så änden på spiken inte blir vass.

– När jag var skolpöjk fick jag börja hos en och spika stam. Det var den lite större som vi kallade fisklåda. Och det första jag kunde jobba extra efter skolan så gick jag och spika på sågen, jag tyckte det var så roligt, säger Mats.

Det är inte bara räklådor som Lennart

Trälådorna snickras ihop för hand, ett moment i taget.

och hans släkt har tillverkat på gården. Förr byggdes även en större 40 kilos sill-låda och en 30 kilos kröselåda, som de kallades eftersom de också användes till lingon.

– Sillådorna vi producerade rymde 40 kilo. Vi gjorde 10 000 lådor om året fram till stormen 1969. Då blåste det ner en 11 000 kubikmeter. Vi höll la på i tre år innan vi fick ta rätt på allt det där, berättar Lennart.

Beställningarna kom från Fiskebäck och Varberg men mest kördes det lådor till Fiskhamnen i Göteborg. Det var Johan Nilsson, Jonils, i Fiskhamnen som beställde. De körde upp 900 lådor åt gången härifrån, berättar Lennart. Och sen var det Bror Berlin i Fiskebäck, han var upphandlare och sålde vidare sen, fortsätter han.

F ram FÖra LLT an VÄ n DS Pa PPL å DOr idag till de kokta räkorna men trä är ett hygieniskt och antiseptiskt material som fortfarande används. Utöver räklådor snickrar Lennart även en 30 kilos låda

som levereras till Varberg där de används till havskräftor. Jag frågar Lennart om han är den sista kvar att snickra trälådor till fisket.

– Det var en i Sätila, men han har nog lagt av och han i Grebbestad med. Nej, jag tror inte det finns någon mer, säger han.

Efter att Lennart och Mats visat hur lådorna snickras till går vi ner till huset där Lennart bor. I dörren möts vi av Nelly, en a DB, Alpenländische dachsbracke. – Vi brukar jaga tillsammans berättar Lennart.

Hon skäller reserverat och vill inte komma fram och hälsa. Hon är lite blyg förklarar Lennart. Medan vi slår oss ner inomhus med kaffe och bulle, gömmer hon sig en trappa upp.

Mats och Lennart berättar att det regelbundet kommer in beställningar, både på lådor till räkor och kräftor men också en mindre låda som man kan servera räkorna i.

– Vi har en Varbergsbåt som vi gör speciallådor till med registreringsbe-

Lennart har inga planer på att sluta. – Jag tar gärna emot fler beställningar, säger han.

teckningen inbränd. Då har vi en specialtillverkad stålstämpel som vi bränner med, berättar Lennart. När beställningar kommer från Varberg eller fiskhamnen i Göteborg spikar han snabbt ihop beställningarna.

– Nu är det en beställning på 200 lådor från Fiskhamnen, berättar Lennart.

På gården i Gäddhult hade man förr i tiden både kreatur och mark som man brukade. Det var under de lediga stunderna mellan vårarbetets slåtter som man snickrade lådor för att få lite extrainkomst.

– Det var ju var och varannan bonde som snickrade lådor häromkring förr. De hade ju ofta små jordbruk. Man levde inte på jordbruket ensamt men det var en bra grund att ha ett jordbruk, inflikar Mats.

SamTa LeT GLIDer ÖV er i mat. Favoriten? Saltsillfilé, svarar Lennart. Mats instämmer och beskriver hur han steker med mycket smör och en gul lök och så potatis till det.

Lennart levererar lådorna själv, här är specialtillverkade lådor åt VG 86 i Varberg.

Plast och kartong ersatte gradvis trälådorna

Fisklådor i trä var det vanligaste förpackningsmaterialet i fiskindustrin fram till mitten av 1900-talet då det skedde en gradvis ersättning av trä, i första hand plast men senare även kartong. Träet var robust och hygieniskt men också tungt och dyrare att hantera.

I dag är plast det vanligaste materialet i fiskindustrin för hel fisk och hela kräftor medan kokta räkor för det mesta packas I pappkartong.

Plastlådorna cirkulerar i ett retursystem och tvättas i en lådtvätt i Göteborgs Fiskhamn innan de skickas ut till båtarna igen. Men det är fortfarande flera fiskare som föredrar trälådorna framför kartong. De används till både räkor, havskräftor och krabba.

– Nu vattnas det i munnen, säger Mats och förklarar att Lennart knappt vattnar ur sin sill innan han steker den. Den är väldigt salt, skrattar han.

Lennart tycker sillen blivit dyr och berättade att han förr handlade i parti.

– Salt sill hämtade jag i tunna i fiskhamnen förr. Mycket billigare än idag och det håller ju länge, förklarar Lennart.

När vi är klara och skall gå kommer Nelly försiktigt ner och nu får vi hälsa. Jag frågar Lennart hur länge han kommer fortsätta snickra lådor.

– Ett tag till säger han och ler.

Jag svänger ut från gården och känner mig glad och tacksam för att ha fått ta del av ett hantverk, en livsstil och en tidsanda som kanske inte finns kvar så länge till. Doften av nysågat trä följer med mig som ett minne.

Årets stora fångst. DanFish.

29:e Internationella Fiskerimässan

Aalborg, Danmark | 7–9 oktober 2025

En av världens viktigaste mässor för kommersiellt fiske och den bredare maritima sektorn.

• Marinutrustning, fiskeredskap, underhåll, maskiner, navigation och mycket mer

• 400 utställare från 30 länder

• 12 000 internationella besökare

Plockmat

från en smakfull värld

Vi representera r bl .a. Franska La Belle-Iloises havsdelikatesser med fa ntastiska sardiner mm, blötdjur och tapa stil lbehör från Spanska Espina ler.

Vi representerar bl.a. Franska La Belle-Iloises havsdelikatesser med fantastiska sardiner mm, blötdjur och tapastillbehör från Spanska Espinaler.

Du hitt ar vå rt sä lj team på he msid an el ler b esö k vå r buti k, 5 mi nute rs bi lväg fr ån Fi sk ha mn en i Gö tebo rg in fo @ con se rv compa ni et .s e con se rv co mp an iet. se

Du hittar vårt säljteam på hemsidan eller besök vår butik, 5 minuters bilväg från Fiskhamnen i Göteborg info@conservcompaniet.se

Auktionsmästarens sista klubbslag

Efter drygt 40 år på Göteborgs fiskauktion lämnade

Lars Erlandsson sin tjänst som auktionsmästare.

Fira gjorde han genom att bjuda alla som kom förbi under morgonen på pannkakor, lagade över öppen eld på en gammal kokvagn modell 36.

av NENNE JACOBSON GRANATH foto: NENNE JACOBSON GRANATH

Sensommarens varma morgonljus lyser över Sjömanshustrun och Göteborgs fiskhamn. Klockan har slått 06.30 och auktionen har dragit igång inne i fiskhallen. Lars är klädd i vit auktionsrock och börjar inne i skaldjurshallen. Fiskhandlarna står tätt kring de välfyllda kräftlådorna. Siffror rabblas i rasande fart. Handlarna tittar ner på fångsten och Lars följer blicken, rösten eller handen på de som hänger med i budgivningen. Det gäller att vara fullt fokuserad. Små rörelser, med ett hummande som plötsligt avstannar, ett ögonbryn som höjs eller sänks. Var och en har sitt sätt att ge ett bud. Ibland vill köparen korrigera priset om lådorna efter granskning inte innehåller vad de förväntat. Lars brukar jämföra sitt arbete med en fotbollsdomares.

– Man måste kunna ta snabba beslut om man ska klara jobbet!

För att fylla den tidiga morgonen med lite energi lägger han in skämt och hjärtliga, men råa kommentar mellan buden, ”Nu får ni gräva djupare i plånboken”, ”efter ljus kommer mörker”, ”hämnden är ljuv”. Handlarna är inte sena att ge replik ”mycket i havet, men nu går det väääldigt långsamt”.

– Min filosofi är att alla ska ha skrattat någon gång när de är här, då börjar dagen bättre för oss alla.

men DeT Var I nGen SJÄLVKL ar H eT att Lars skulle jobba i fiskhamnen. Tvärtom, han trivdes med sitt första arbete som elevassistent på en yrkesskola. Men när pappa Gösta, som själv var auktionsförrättare, sa att de ville att han skulle komma ner för en pratstund nappade han på inbjudan. Lars bestämde sig för att prova och tog tjänstledigt ett halvår. När det började närma sig slutdatum frågade chefen; ”hur ska du ha det”? Lars bestämde sig för att stanna.

– Jag kände att det här arbetet var lite friare med många roliga möten och stor variation från dag till dag. Man vet aldrig vilken fisk som kommer in och hur mycket.

Tillsammans har Lars och hans pappa Gösta lagt 71 år i Göteborgs fiskauktion. – Vi har väl klämt iväg några miljarder skulle jag tro.

Arbetsrollen för en enskild auktionsförrättare har förändrats berättar Lars. Tidigare fanns det flera medhjälpare kring varje auktionsförrättare, med en som pekade och en annan som la lappar och ytterligare en som antecknade vikter och priser. Idag skriver Lars ner försäljningen direkt i sin surfplatta. När auktionen är slut följer kontroll, rapportering och fakturahantering. När allt stämmer infinner sig en skön känsla och auktionsförrättarna fixar med lite fastighetsjobb innan det är dags att köra hemåt.

Lars kommer ibland hoppain extra och arbeta på auktionen, till mångas glädje.

Det är skön stämning på morgonen. Här på bild f.v. syns Peter Kärrqvist, Björlanda Fisk, Johan Jervander, Fiskvagnen Linné samt Rejhan Softic, Fiskmakar’n i Kungsbacka.

”Fiskauktionen ligger i själva hjärtat av Göteborg, här tjötar man på gammalt vis och fisket har ju varit väldigt betydelsefullt för västkusten”

PY rOT eK n IK , HÄSTar och m ILITÄ rHISTOr I a har varit en annan del av Lars passion genom åren. Han hade hästar och red i många år, men gick sen över till att köra hästvagn och hamnade då mitt i det militärhistoriska arvet. Vid sidan av sitt deltidsarbete på auktionen har Lars ett företag där han säljer pyroteknik till olika festligheter. På årets sita dag kan man se hans nyårsfyrverkerier vid historiska fästningar och på en del av Sveriges slott.

– Jag brukar säga att jag var skottskadad redan som barn. Har alltid haft en fascination för fyrverkerier och älskar att vara mitt i krutröken. Det är väldigt roligt att sätta ihop en bra helhet av färgkombinationer och upplevelser.

Pensionsåldern hindrar inte Lars att

fortsätta jobba.

– Skulle inte förvåna mig om jag är tillbaka på auktionen nästa vecka skrattar Lars. Man ska fortsätta göra sådant som är roligt. Om man slutar drömma och inte använder sina händer och sitt huvud går det snabbt utför. Fördelen är väl att jag nu kan avgöra när jag vill jobba och med vad.

Röster om Lars

Lasse och jag är väl bland de äldsta idag. Lasse är ärlig rätt igenom, han har alltid stått på både fiskarens och kundens sida, det uppskattar jag. Han är också väldigt slagfärdig och rolig, vet inte var han får allt i från! Jag tycker att kamratskapet är bättre idag än tidigare, trots att fisket gått ner. Vi tar hand om varandra idag och hjälps åt på ett bättre sätt.

Kent Larsson, fiskhandlare på Harry Larsson & söner vid Olskrokstorget.

Jag har varit fiskhandlare i 40 år och sett många auktionsförrättare komma och gå. Lars är den bästa genom tiderna om du frågar mig. Hård, men rättvis. Trots att vi träffas så tidigt på morgonen är han alltid pigg och glad. Kommer sakna honom och alla goa skratt han bjuder på.

Douglas Österberg, ägare av Österbergs Fisk, Sävedalen, i tredje generationens fiskhandlare.

Lars som ung auktionsförrättare

Lars Erlandsson

Familj: Hustru och 3 vuxna barn

Bor: Skönnigared

Gör: Auktionsmästare och pyrotekniker

Fritidsintressen: Fyrverkerier, historia och att musta äpplen.

Auktionen går till på samma sätt idag som den gjorde när Lars började arbeta som auktionsförrättare 1983. Skillnaden idag är att allt matas in digitalt istället för på papper som då.

Text och illustration: Sjömatsfrämjandet

Gädda

Gädda Esox lucius förekommer allmänt i sjöar över hela landet utom i fjälltrakterna. Den är tillsammans med gös och abborre en av de tre kommersiellt viktigaste sötvattensfiskarna som fiskas i svenska sjöar.

Gäddan är en rovfisk och lever nästan uteslutande av annan fisk, inte sällan av andra gäddor.

Som regel står gäddan väl gömd och lurpassar på sitt byte och gör ett häftigt utfall när bytet är tillräckligt nära.

Rommen är klibbig och kläcks efter ca 2 veckor. Ynglen har klibbkörtlar och sitter fästade vid vattenväxter medan de lever av gulesäcken.

❶ Biologi och utbredning

Gäddan är långsmal med en ryggfena långt ned mot stjärten och ett stort huvud med stor mun, fylld av vassa tänder. Gäddan kan väga upp till 25 kg och bli 1,5 m lång. Honorna blir betydligt större än hannarna. Vanligtvis ligger vikten på 1-4 kg i våra vatten. Färgen är gulgrön med mörkare rygg och ljusare fläckar längs sidorna. Gäddan förekommer över hela landet i sjöar, åar och vid kusterna, undantaget fjälltrakterna. Den håller gärna till i vassruggar och på grunt vatten invid stränderna. Under våren leker gäddan på grunt vatten. Man kan då se gäddfenor på ”landbacken”.

❷ Bestånd och förvaltning

Arten förvaltas lokalt i respektive sjö. För Östersjön hittar man minimimått, fredningstider och fångstbegränsningar på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. Generellt saknas underlag för bedömning av gädda. I Mälaren och Vänern är bestånden sannolikt inom biologiskt säkra gränser. För Egentliga Östersjön visar provfiske- och yrkesfiskedata på minskningar längs hela kusten.

Detta beror på en hög dödlighet främst genom predation från säl, skarv och storspigg. För Bottniska viken, Vättern och Hjälmaren kan beståndet ej bedömas på grund av dåliga beståndsdata.

❸ Fiskeplatser och metoder Fångstmetoden är nät, ryssjor och krok med långrev men yrkes- och husbehovsfisket efter gädda har minskat här i landet. Gäddan har störst betydelse i Sverige som sportfisk. En del av den gädda som trots allt fångas går på export ut i Europa.

❹ Tillagning och recept Gäddan är en betydande matfisk som smakar bäst vid 1 - 2,5 kilos vikt. Bästa säsong är höst, vinter och vår. Gäddan har många ben och av den anledningen tillagas gäddan ofta hel men den går utmärkt att filea om man har lite koll på vart benen sitter i gäddan. Gädda är också utmärkt att mala till färs. Klassiska rätter på gädda är gäddqueneller, gäddpaté, hel ugnsbakad eller kokt gädda, vanlig åtminstone förr på julbordet som julgädda.

Gäddan kan äta byten som är i stort sett lika stora som halva gäddans egen längd.

DET ÄR ÄVEN SÄSONG FÖR …

◗ Bergtunga

◗ Piggvar

◗ Röding

◗ Slätvar

◗ Hummer

◗ Öring

"Visste du att 100 g kokt gädda innehåller hela 32 g protein och täcker dagsbehovet av D-vitamin"

!LÄS MER

På Sjömatsfrämjandets hemsida hittar du information om olika arter men också tips på goda recept.

Mat & dryck

Olof Ekholm, köksmästare Wagners Bistro

”Höst är hummertider”

Hummer, Homarus gammarus, uppskattad för sitt kraftiga kött, lite söta smak och med en tydlig umami-karaktär. Hummern är en lyxig favorit till festliga middagar både som kokt, gratinerad eller i en anrättning som Wagners klassiska hummersallad.

Inne på Wagners Bistro är det en lugn och harmonisk atmosfär och medan de sista lunchgästerna dricker sitt kaffe möter vi Olof Ekholm, köksmästare på Wagners. Han hälsar glatt och vi slår oss ner med en kopp kaffe. Olof berättar att mat är en väldigt stor del av hans liv.

– Jag älskar mat i alla former och det är det jag tänker på de flesta av dygnets vakna timmar. Jag börjar allt mer uppskatta enklare mat utan för mycket krusiduller. Det är också det vi försöker göra här på Wagners Bistro.

Att arbeta som kock var ett val som Olof gjorde tidigt i livet. Intresset kom redan i lågstadiet då han brukade laga lunch hemma när han var ledig. Restaurangskolan var sedan ett givet val.

råvara. Hans egen favoriträtt på hummer är från anrika Restaurang Johanna. En glaskokt hummer, smörstekt tillsammans med kalvbräss och svamp, därefter stuvad i hummersås smaksatt med cognac och dragon och slutligen gratinerad. – Men jag äter gärna hummer i alla dess former, klassiskt kokt med en god aioli och rostat vitt bröd är ju underbart i sin enkelhet. Men det är också fantastiskt gott med smörstekt hummer tillsammans med en god risotto eller i en mustig hummersoppa på hösten.

– Under skoltiden jobbade jag extra de flesta kvällar och helger på Hotel Bellevue hemma i Hjo och de fick nästan slänga ut mig för jag ville vara där jämt, älskade matlagningen och jobbet i köket, berättar Olof.

Olof hade jobbat 10 år på Sjömagasinet när Ulf Wagner tog över och blev kvar i ytterligare 10 år.

– När Ulf berättade att han skulle sälja Sjömagasinet sa han att han ville att vi skulle göra någonting nytt tillsammans. Det slutade i att vi öppnade Wagners bistro ihop med Josefin som numera är min fru, Ingalill Wagner och Jonas Marting.

Vi är mitt i hummersäsongen och Olof berättar att man verkligen märker hur mycket folk älskar hummer, det är ju ett väldigt mäktigt djur och en fantastisk

Olof berättar att han under sina år på Sjömagasinet lagade hummer i stort sett dagligen. – Jag kommer ihåg en av mina första dagar på Sjömagasinet när det hade kokats ett hundratals humrar som skulle skalas och jag och en annan kock fick stå i ett hörn och skala alla dessa. Kan lova att det går snabbare nu för tiden än det gjorde då, det var med skräckblandad förtjusning vi kollade på hur hummerberget växte.

På Wagners Bistro serveras varje år Ulfs klassiska hummersallad, en riktig storsäljare. En komposition av sött, syrligt och salt. Rätten blev till när Ulf och hans bror satt och pratade om hur grundsmakerna måste finnas med i en komplett rätt och att de måste harmonisera. Vi hade lite hummer som bidrog med viss naturlig sötma och umami. Till det tog vi sallad (beska), bacon (salt), sultanrussin (sötma), parmesandressing (syra) samt pistage och pinjenötter som fick limma ihop rätten. Och vips var en klassiker född!

Vintips

5882 A | Christman Riesling 2023

Elegant och krispig med toner av syrlig citrus och friskt grönt äpple. Ett utmärkt vin till Wagners hummersallad.

79925 L | Chablis Domaine Laroche 2023

Nyanserad och fruktig doft med inslag av gröna äpplen, örter, päron och mineral. Smaken är frisk och torr med fina toner av gula äpplen, mineral och med en bra syra. Passar fint till kokt hummer.

94286 | Capensis Silene Chardonnay 2023

Fruktig och frisk smak med ekfatstoner. Inslag av ananas och gula äpplen. Passar till en mer komplex och smakrik rätt så som gratinerad hummer.

Koka fond på skalen

◗ Rosta skalen i ugn med tomatpuré, lök, vitlök och selleri. Koka en kvart och låt den stå och svalna. Sila och koka ner fonden rejält. Förvara i frysen. Perfekt som smaksättning eller som grund till en god soppa.

LAGA MATEN Recept på Wagners hummersallad hittar du här.

Text och foto: Linda Frithiof

Europeisk hummer Homarus gammarus lever främst på hårdbottnar med klippor, sten, grus och skalsand där den söker sig till hålor och skrevor. Nederst t.v. Foto: Europeisk hummer Rudolf Svensen, SLU.

Krönikor och information från branschens organisationer

Nu startas Vi Svenska Fiskare

Den här gången är vi tre nytillträdda ordföranden som fattar pennan för att berätta om en spännande nyhet för er. Fisket i Sverige har gått samman i den nyetablerade organisationen Vi Svenska Fiskare. Vårt mål är att svensk fiskerinäring förblir livskraftig och svenskfångad fisk en självklar del av svenska matbord i många generationer till.

Det här är en historisk satsning. För första gången samlas hela bredden av svenskt fiske i en och samma röst. Tillsammans kan vi visa styrkan i vår näring och tala med större tyngd i politiken, i media och gentemot samhället i stort. Bakom Vi Svenska Fiskare står Swedish Pelagic Federation, Sveriges Fiskares Producentorganisation och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund. Från insjön till kusterna och ut på havet har vi samlat oss kring gemensamma frågor. Tillsammans representerar vi omkring 400 medlemsfartyg som i sin tur landar cirka 95 procent av all svenskfångad fisk. Men vi vill bli fler. Alla svenska fiskare, organiserade som oorganiserade, är välkomna att ansluta, och även andra producentorganisationer inom fisket är inbjudna. Våra mål är tydliga och vi har tre fokusområden:

– Tydliga och långsiktiga spelregler: Svenskt fiske behöver kvotsystem som är stabila och forskningsbaserade. Det är en förutsättning för att vi ska kunna planera långsiktigt, investera i nya lösningar och skapa framtidstro i näringen.

– Fisket som en del av beredskapen: Fisk är ett nyttigt och närproducerat protein. Våra medlemmar står redo att bidra både till vardagens livsmedelsförsörjning och till beredskapslager ifall krisen är här.

– Investeringar, infrastruktur och rättvisande bild av fisket. För att svensk fisk ska nå svenska hushåll krävs fungerande

Anna Vesper Gunnarsson, Mathias Ivarsson och Johannes Claesson. Interimstyrelsens ordföranden, Vi Svenska Fiskare

infrastruktur och moderna investeringar. Vi vill visa hela bilden av svenskt fiske och vår förmåga att ta nästa steg i hela vår näring.

I början av september berättade vi om Vi Svenska Fiskare för första gången. På DSm Fishing Meet fick vi starkt gensvar från politiker och myndigheter, för att inte tala om många av er fiskare. Viljan att stärka förutsättningarna för svenskt fiske delas av många. Det bekräftar varför vår sammanslutning är så viktig.

För vårt ingångsvärde är att Vi Svenska Fiskare är en gemensam satsning för hela vår närings framtid. Svenskt fiske ger mat på svenska bord, bevarar ett kulturarv och stärker vår livsmedelsberedskap. Vi vill att fler ska upptäcka nyttan av svensk fisk, både på matbordet och som en garant i kristider, och känna samma stolthet som vi gör.

Nu ser vi fram emot att fortsätta resan tillsammans med er alla som verkar i, för

och runtom den svenska fiskenäringen. Vi vill se en framtid där svenskfångad fisk i högre grad hamnar på svenska tallrikar, där fiskets roll som strategisk resurs är självklar och där vår näring fortsätter vara livskraftig för kommande generationer.

Vi sammanfattar det gärna så här: Ät svensk fisk.

Anna Vesper Gunnarsson, Mathias Ivarsson och Johannes Claesson Interimstyrelsens ordföranden, Vi Svenska Fiskare

!LÄS MER

På Föreningen Vi Svenska Fiskares hemsida hittar du mer information.

Inblick & utblick

Krönikor och information från branschens organisationer

Riksdagsutskott

I samband med Donsö Shipping Meet den 1 september besökte hela riksdagens miljö- och jordbruksutskott Donsö för att träffa den nybildade organisationen Vi Svenska Fiskare.

Syftet var att få en inblick i det moderna yrkesfisket och samtidigt diskutera branschens framtid.

Besöket inleddes ombord på fiskebåten Clipperton, där ledamöterna fick se hur fisket bedrivs i praktiken – från tekniska lösningar till fångsthantering och hållbarhetsarbete. För många var det första gången de fick en konkret inblick i vardagen på en fiskebåt.

Programmet fortsatte i Donsö konferens, där Vi Svenska Fiskare presenterade bakgrunden till organisationens bildande och ambitionen att samla yrkesfisket i en gemensam röst. Detta är något som länge har efterfrågats inom branschen, och utskottets ledamöter uttryckte tydligt sitt stöd.

Ordföranden i utskottet, Emma Nohrén (mP), tackade för ett givande besök och framhöll att initiativet är

besökte fisket ute på Donsö

viktigt för dialogen mellan politiken och näringen. Hon avslutade med att önska Vi Svenska Fiskare all lycka till i det fortsatta arbetet.

Besöket på Donsö visade på ett ömsesidigt engagemang: politikerna fick en större förståelse för fiskets vardag, samtidigt som fiskarna kunde förklara sina utmaningar och möjligheter. Mötet markerade därmed ett viktigt steg mot

Älskad och misstrodd?

Om kärleken till sjömaten och regelverkens bojor

Hur kan en bransch som väcker så mycket kärlek samtidigt mötas av så mycket misstro? När vi möter konsumenter, umgås och arbetar med vår sjömat finns det värme och stolthet. Samtidigt möts vi av ett ständigt flöde av nya centralstyrda regelverk som vill bevara vår miljö och utveckla vår näring, men i sin iver blir till bojor – särskilt för våra små företag och deras medarbetare.

Den kommande implementeringen 2026 av eU:s uppdaterade kontrollförordning för sjömatssektorn är kanske den mest påtagliga. Syftet är bättre spårbarhet, mer korrekt rapportering av fångster och rättvis kontroll i hela unionen. Det är viktigt för ett hållbart fiske och för att undvika olagliga fångster. Samtidigt är regelverket komplicerat,

trubbigt och kostsamt, särskilt för en näring med så många variabler: färskt, kylt, vildfångat, odlat, redskap, småskaligt, storskaligt, fångstzoner och ett enormt utbud från hela unionen, och ibland jordens alla hörn.

Följden är att byråkratin skapat ett så komplext regelverk att det, fyra månader före ikraftträdande, till stora delar är oklart hur det ska implementeras –även på övergripande nivå. Hur ska våra företag och medarbetare arbeta under sådana förhållanden? Samtidigt har livskraftiga verksamheter aldrig varit viktigare för robusta livsmedelskedjor. Nyttan och effektiviteten i regelverken måste stå i proportion till bördan – och där är vi inte nu.

En påminnelse om att vi är en älskad

ett närmare samarbete mellan yrkesfisket och riksdagen.

Johannes Claesson Swedish Pelagic Federation

bransch fick vi under Fiskhamnens dag i september, anordnad av eldsjälar, företag och organisationer i Göteborg. Ostron öppnades, fiskburgare serverades och lax och tång provsmakades. Besökare köpte lokalt fångad fisk och skaldjur, njöt i solen och samtalade med fiskare. Ett stort tack till er som gav energi och påminde oss om att fler älskar än misstror oss. Vi gör Sverige godare – varje dag.

Uppåt och framåt

Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund

Forskning & fakta

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se

Besök gärna sjomatsframjandet.se

Peter Johansson är trålbindare på FF Norden/Smögens nät som arbetar för ett mer hållbart svenskt yrkesfiske, bland annat i projektet Light fishing.

Ljus på djupet – testfiske med prototyp

Fiske Under sommaren har det banbrytande utvecklingsprojektet Light Fishing tagit ett stort kliv framåt. Med internationella samarbeten och tester i svenska vatten har tekniken för ljusstyrt fiske gått från teori till praktik. Målet: en mer hållbar, selektiv och energieffektiv form av trålning.

Projektgruppen har arbetat intensivt för att utveckla en ny typ av fiskeredskap där ljus används för att styra räkor in i

trålen. Genom att trålen hålls svävande ovanför botten gör den att bränsleförbrukningen blir lägre och minimerar bifångst.

Nu har prototypen testats i svenska vatten, i närvaro av både svenska och isländska experter. Teknikföretaget Optitog, som ligger i framkant när det gäller ljusteknik, reste till Smögen på svenska västkusten, för att tillsammans med svenska projektparter utföra praktiska tester och utvärdera systemets effektivitet.

Marint utvecklingscenter

Fiskareföreningen Norden är en fiskareägd förening på Smögen som varit verksam sedan 1937. Fiskareföreningen Norden står bakom Smögens nät och arbetar även inom verksamhetsområdet marin utveckling. Tidigare projekt har varit bland annat Powerdoors, SeaMe och cirkulära fiskeredskap

Peter Johansson, trålbindare på Fiskareföreningen Norden och med lång erfarenhet av utveckling av fiskeredskap, har varit delaktig i testningen och ser stor potential i tekniken. Under testperioden har projektgruppen provat olika lösningar, analyserat resultaten och justerat utrustningen.

– Vi har provkört och diskuterat olika lösningar. Ljuset skapar nya möjligheter, säger Peter.

Till skillnad från traditionella ljusbåtar, där ljuset riktas uppifrån, leds ljuset nu hela vägen ner i själva trålen. På så vis kan ljuset användas mer strategiskt för att locka in räkorna. Dessutom är trålen utformad efter cirkulära principer för att kunna återanvändas och återvinnas.

Projektet är ett samarbete mellan parterna Fiskareföreningen Norden, Chalmers Industriteknik och Sotenäs kommun. Det finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och eU:s havs-, fiskeri- och vattenbruksfond. Visionen är att ta fram ett cirkulärt designat redskap; återanvändbart, lättare att hantera och anpassat efter svenska fiskeförhållanden.

Island har redan visat att tekniken fungerar, framför allt för räkfiske, och nu anpassas metoden för svenska vatten. Under testdagarna diskuterades även nya beräkningar, förbättringar och vidareutveckling av designen.

Fördelarna med det nya fiskeredskapet är flera: en lägre bränsleförbrukning tack vare mindre vattenmotstånd, ett skonsammare fiske och en bättre selektivitet vilket minimerar bifångst.

Nationalnyckeln ska göra kunskap om Sveriges arter och deras livsmiljöer tillgänglig för allmänheten, med målet att öka engagemanget för biologisk mångfald. Totalt presenteras 96 arter i boken, varav 91 är tiofotade kräftdjur och resterande krill.

Ny Nationalnyckel om kräftdjur

Boktips Efter nära 20 års arbete är den nya delen av Nationalnyckeln äntligen färdig. Den behandlar tiofotade kräftdjur och krill. Forskaren Matz Berggren vid Institutionen för marina vetenskaper, står som ensam författare till verket.

Boken beskriver arter som eremitkräftor, räkor, krabbor, hummer och kräftor. Under de senaste åren har flera invasiva arter etablerat sig i svenska vatten, bland annat blåskrabba och brackvattenkrabba. I samband med arbetet hittades även tjockhårskrabban för första gången i Sverige, tillsammans med flera andra sällsynta arter. Alla dessa finns nu beskrivna i boken Kräftdjur: krill–tiofotade kräftdjur.

– Det är en intressant grupp med en enorm variation. Det finns räkor som lever i stim och andra som simmar för sig själva, snabba krabbor och andra som är långsamma och kamouflerar sig på olika sätt. Ett annat exempel är den vanliga krabbtaskan som kan vandra upp till 40 kilometer för att släppa sina larver i rätt miljö. De har en enorm förmåga att anpassa sig, säger Matz. Nationalnyckeln täcker nu samtliga kända arter av tiofotade kräftdjur i Sverige och verket är tänkt att användas både av forskare, skolor och universitet samt av allmänheten.

Nationalnyckeln är ett kunskapslyft för svensk naturvård. Mer information hittar du på www.nationalnyckeln.se

Möten, satellitprojekt och Sjömatens dag

Webbinarier Den 18 juni deltog över 80 personer i Blå mats första webbinarium ”Förbättrade förutsättningar för ett hållbart vattenbruk?” med Göteborgs universitet som värd. Dagen innan hade riksdagen beslutat om propositionen med nästan samma namn. Jonas Kyrönviita, doktor i offentlig rätt och expert i regelförenklingsutredningen som låg till grund för propositionen, förklarade vad förändringarna innebär i praktiken. Om du missade webbinariet eller vill se det igen finns det publicerat på bluefood.se.

10 september var det dags för Blå mats andra webbinarium. Då presenterade Anna F Axelsson från forskningsinstitutet r ISe rapporten ”Svensk sjömatskonsumtion 2023” med de senaste siffrorna om svensk konsumtion av fisk, skaldjur och tång. Rapporten som publicerades tidigare i år är den första sedan 2021 där du får veta vilken sjömat svenskarna äter. I webbinariet deltog även Lina Waara, Jordbruksverket, Sabina Litens Karlsson, Livsmedelsverket och Krishan Kent, Fiskbranschens Riksförbund.

Satellitprojekt Blå mat kommer att finansiera satellitprojekt – mindre projekt som tar sig an angelägna frågor – även under den andra period. Centrumbildningens parter kan föreslå satellitprojekt löpande. Sista datum att föreslå projekt inför nästa beslut är 30 september.

Årsmöte Blå mats årsmöte 2025 äger rum 1 och 2 oktober på Torsåker gård i Upplands Väsby, Axfoundations testgård och praktiska utvecklingscentrum norr om Stockholm. Inbjudningar har skickats ut till centrumbildningens alla parter och anmälan stänger 19 september. Kontakta oss om du saknar en inbjudan!

Sjömatens dag Söndag 19 oktober – International Seafood Day – lanserar Blå mat tillsammans med Sjömatsfrämjandet en svensk Sjömatens dag. Vi hoppas att många företag och organisationer runt om i landet vill vara med och fira den nya dagen med oss genom egna aktiviteter som till exempel ett seminarium, ett öppet hus eller en specialmeny.

Höstens konferenser Under hösten deltar representanter för Blå mat i flera konferenser och möten, bland annat: 22–25 september, Aquaculture Europe 2025, Valencia, Spanien

23–24 september, Mission Ocean & Waters eU Presidency Conference, Nyborg Strand, Danmark

13–17 oktober, 53rd W eFTa conference – Blue Bio Opportunities for Health and Value, Gdansk, Polen 21–22 oktober, Skagerrakkonferensen, Strömstad

Hoppas vi ses där!

Markus Langeland

Verksamhetsledare, Blå mat

Forskning & fakta

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

En knuff i rätt riktning

Nudging Vi träffar Marcus K.Adevi, Mat och konsumentforskare på RISE, Research Institutes of Sweden för att ta reda på vad nudging egentligen är.

– Nudging har sitt ursprung i beteendeekonomi och bygger på insikten att vi människor inte alltid beter oss rationellt, förklarar Marcus K. Adevi. Vi agerar i mångt och mycket på automatik och våra beslut styrs ofta av vanor och vi tar gärna mentala genvägar. En nudge är en vänlig ”knuff” i en riktning som gör det enklare för oss att göra ett hållbart eller hälsosamt val utan att ta bort valfriheten eller genom rabatterade priser.

Hur kan nudging bidra till att fler väljer hållbara sjömatsalternativ?

– Genom att utforma beslutssituationer så att det hållbara valet känns mer attraktivt och framför allt, enkelt att välja. Forskning visar att språket på menyer, placering av rätter och små visuella signaler kan påverka våra val mer än information om klimat eller hälsa. Genom placering på en meny och genom att beskriva en fiskrätt med sensoriska och kulturella ord som ”saftig smörbakad lax från Kalix med citrustoner” i stället för bara ”laxfilé med citron” ökar attraktionskraften. Även default-lösningar kan fungera, som att det hållbara sjömatsalternativet är förvalt alternativ i en lunchbokning, med möjlighet att aktivt välja något annat. Hur kan nudging användas i skolmatsalen?

– I skolor kan det handla om att göra sjömaten mer synlig och lockande. Strategier är att placera vissa rätter först på buffén, skriva sjömatsrätterna överst i menyn, erbjuda små smakprover som sänker tröskeln för att testa något nytt, undvika namn som har ett

inbyggt motstånd i sig så som hållbart, nyttig, vegansk, vegetarisk och istället beskriva rätten med ord som anspelar på färg, smak och kultur.

Finns det skillnader i hur barn och vuxna svarar på nudging?

– Ja. Det krävs mer forskning men det verkar som att barn ofta är mer mottagliga för lekfulla inslag, humor och visuella signaler, medan vuxna kan påverkas mer av status, tradition och sensoriska beskrivningar. Samtidigt styrs alla av vanor och sociala normer. Därför fungerar storytelling och koppling till kultur även för vuxna, som att framhäva lokalt ursprung.

Hur kan vi mäta om nudging fungerar på lång sikt?

– Effekten mäts ofta genom före- och eftermätningar av beteenden, som försäljningsdata, konsumtion av mat (ex. bufféer) eller enkätstudier som fokuserar på preferenser och upplevelse. Nudging är ingen ”quick fix” utan fungerar bäst som en del av ett bredare arbete mot att få folk att äta mer hållbart och hälsosamt avslutar Marcus.

LÄS MER Nudging - en puff i rätt riktning. RISE.

På gång!

DanFish & DanAqua

7-9 oktober, Aalborg

DanFish International är en av världens viktigaste mässor för fiskeindustrin. I år samkörs den med vattenbruks-mässan, Dan Aqua.

Redo att räknas

15 oktober, webbinarie

Våra vatten som skafferi –så fixar blå näringar mat i krisen

Sjömatens dag

19 oktober

Ny temadag skapas för att lyfta sjömaten i Sverige.

Skagerrakkonferensen

21-22 oktober, Strömstad

En gränsöverskridande mötesplats för cirkularitet, innovation och hållbara kustsamhällen i våra gemensamma hav.

Yrkesfiskekonferensen

27-28 november, Uddevalla

Detta är mötesplatsen för dig som fiskare. Här möter du forskare, politiker och beslutsfattare.

Beredskapsövning för sjömatsföretag

3 december, Göteborg

En workshop som ska ge stärkt motståndskraft i osäkra tider.

Arrangeras av Innovatum Science Park och Jordbruksverket.

Restaurangakademiens

och Sjömatsfrämjandets

sjömatsutbildning

Fördjupa dig i sjömat under en intensiv tvådagarskurs i samarbete mellan Restaurangakademien och Sjömatsfrämjandet. Kursen riktar sig till dig som vill bredda din kunskap om ﬁsk, skaldjur och alger med fokus på hållbarhet, råvarukunskap och smak.

Du får uppleva en unik smakprovning av olika arter, tillagade med ﬂera tekniker och temperaturer. Dessutom arbetar du praktiskt i köket med både teknik och teori.

Datum: 15/10-16/10 9:00-16:00 Plats:

Läs mer och boka

HJÄLP

SÖK HJÄLP

, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan

Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907