Profilen
Anna Martinsson sid 26-27
Svensk Fisknäring. Årgång 9. Nr 2. 2025. Pris: 65kr
TEMA: BEREDSKAP I KRISTIDER
Lär dig mer om:
Pelagiskt fiske
Sjömaten spelar roll
för svensk beredskap
sid 14
sid 24 Strannefjord på Björkö
sid 12
Utmaningar för en robust
blå livsmedelsproduktion
sid 8
Klockan är framvriden och våren börjar så sakta visa sin närvaro. Just nu är det säsong för tång, sjömatens allra första primör. Blåstångsknoppar, rörhinna och sockertång börjar allt mer ta sig in på menyer runt om i landet. Hela havet men också våra söta vatten är fyllda med fantastiska råvaror. Ett enormt levandelager som vi i Sverige kan ha stor nytta av i kristider. Men för att få tillgång till sjömaten i kristider behöver vi också värna fisket i dag. Temat för detta nummer är just beredskap i kristid, hur förberedda är vi och hur ser det ut i våra grannländer, finns det lärdomar att ta? På sidan 14 och sidan 19 hittar du temaartiklarna. En art som haft stor betydelse genom tidigare krig- och kristider är sillen, en fisk som fiskas pelagiskt. Det vill säga att den fiskas i pelagialen, mitt mellan havsytan och botten. På sidan 24 kan du lära dig mer om hur man fiskar pelagiskt. Sillen är också en art som är ytterst högaktuell när tidningen landar i din låda, det är dags för påsksillen. På sidan 22 delar Marie Oskarsson med sig av tips på goda alkoholfria drycker som passar utmärkt till påskbuffén och till vår goda gubbröra. Sist men inte minst träffar vi Peter Hagberg på fiskebåten GG 892 Strannefjord, en inblick i en av våra svenska fiskares vardag.
Trevlig läsning!
Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet
Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.
SVENSK FISKNÄRING
HaV – Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se
ICES – Internationella havsforskningsrådet
FAO – FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org
MSC – Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org
RISE – Research Institutes of Sweden www.ri.se
SLU – Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se
Slv – Svenska livsmedelsverket www.slv.se
WWF – Världsnaturfonden www.wwf.se
FR – Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se
GFA – Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se
SFPO – Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se
SPF PO – Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se
HKPO – Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se
SVC – Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund
SIC – Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se
SVoS – Svenskt Vattenbruk och Sjömat
Demersalt fiske – fiske som sker nära botten
Pelagiskt fiske – fiske som sker högre upp från botten
Vattenbruk – odling av fisk eller skaldjur
Landning – den fisk eller de skaldjur man tar iland
Lekbiomassa – den del av beståndet som uppnått könsmognad
MSY – Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)
TAC – Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)
RAC – Regional advisory council
ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se
ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Lotta Fredriksson 076-765 75 23, Anna-Mari Klaavuniemi 070-169 30 79
LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se
OMSLAGSBILD Lagring av sill på tunna, Sweden Pelagic
Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.
Sid.
4 Företagsnytt
6 Gott, Blått & Blandat
8 Utmaningar för en robust blå livsmedelsproduktion
13 Hallå där Anna Vesper Gunnarsson
14 Sjömaten spelar roll för svensk beredskap
16 Strannefjord på Björkö
19 Sjömatsberedskapen höjs i hela Norden
22 Dryckestips
24 Lär dig mer om: Pelagiskt fiske
26 Profilen: Anna Martinsson
28 Saxade nyheter
30 Frågor & svar
31 Många vinster med elektrifiering av fiskebåtar
Den 20 – 21 mars öppnade Kostdagarna upp på Älvsjömässan utanför Stockholm. Kostdagarna vänder sig till kost- och måltidschefer, kostekonomer, livsmedelsupphandlare och andra ledare och medarbetare inom offentlig måltid. Årets tema ”Måltidslandet lagom?” lyfte de offentliga måltidsverksamheternas uppdrag och skapade en dialog om mätning och måltidsupplevelse kontra hållbar balans – från ledarskap och inköp till kök, måltidsmiljöer och matgäster.
Årets sillsup 2020
Gin & Fläder
Scenprogrammet bjöd på intressanta föreläsningar med bland annat hållbarhetsentreprenören och författaren Rebecka Carlsson som föreläste om exponentiell klimatomställning och utveckling, Eric Thyrell som inspirerande föreläste om ”Hör du i syne?” kring hur vi kan välja våra tankar och Marika Carlsson som bjöd på humoristiska funderingar och reflektioner kring mat och att vara kvinna mitt i livet. I de mindre salarna Kniven och Gaffeln bjöds det på presentationer och samtal kring ämnen kopplade till årets tema. Bland annat berättade Jonatan Lamy, ordförande för Sveriges Elevkårer om hur samverkan med eleverna kan leda till att skolan når verksamhetsmål för näringsintag, hållbarhet och matglädje. Föreläsningar varvades med pauser bland utställarna i mässan. Inom sjömatssektorn hittade vi bland annat Orkla och Royal Greenland men också offentliga aktörer såsom Landsbygdsnätverket och MATtanken.
I Orklas monter bjuds det på laxbullar i Masalasås
och en nötköttbulle med ärta i. Sillfärsen har de haft med på många andra event under året men trots det är det mycket prat om sill i Orklas monter. – Vi har fått så otroligt många bokningar på sillfärsen, vilket är väldigt roligt, berättar Kim. Vad är det bästa med Kostdagarna?
– Helheten – det är rätt kunder här och alla är intresserade, säger Göran.
Royal Greenland som säljer mycket till storkök i Sverige har med sig ett axplock av sina storsäljare bland annat Nutaaq® torsk, från fångst till frusen produkt tar det inte mer än två timmar förklarar de.
– Kostdagarna har varit mycket givande och vi ser att många besökare är nyfikna och hittar nya produkter i vårt sortiment, berättar Nynon Rossing.
Årets sillsup 2025 – Havsbryn – Dill, kummin, pepparrot, enbär och malört.Årets sill Brynt smör.
Sedan 2020 har man på Klocktornet i Ljungskile smaksatt snaps för att matcha årets sill. Då var smaken gin och fläder och gjordes endast för att serveras på restaurang Salt & Sill ute på Klädesholmen. Det är också 2020 års sillsup som ligger till grund för årets produktion – Havsbryn, fast utan fläder.
Klocktornet som är Sveriges minsta destilleri på endast 9 kvadratmeter skapar gin, vodka och akvavit med spännande smaksättningar. Årets sillsup är ett samarbete med restaurangen Salt & Sill och Klädesholmen Seafood och matchar årets sill som varje år produceras av Klädesholmen. I år matchas sillens smak av brynt smör med en akvavit med toner av pepparrot.
Årets sill har man gjort på Klädesholmen sedan 2009.
Årets sillsup 2021
Popcorn & bourbon
Årets sillsup 2022
Mynta & Äpple
Årets sillsup 2024
Kustfägring – Timjan & Tranbär
Årets sillsup 2023
Mareld – grönt te & citrus
I Göteborgs fiskhamn finns Sveriges enda tvätt för fisklådor i hårdplast. I anläggningen tvättas runt 250 000 lådor årligen både för det demersala fisket och för insjöfisket i Sverige. Nu har Göteborgs Fiskauktion investerat i in en ny tvätt från det danska företaget Semi Staal, som specialiserat sig på industriella tvättanläggningar för bland annat fiskbranschen.
Att investera i en ny tvätt har varit viktigt för att kunna leverera rena lådor till fisket. Tack vare stöd från Europeiska Havs- Fiskeri- och Vattenbruks Fonden har man nu kunnat göra detta möjligt. Vi möter upp Roger Thilander, vd för Göteborgs Fiskauktion tillsammans med Harrie Akkers, lådtvättsoperatör och Lawen Palmgren, ansvarig för lådservice i tvätthallen.
– Det känns tryggt att ha en ny toppmodern anläggning som levererar rena och snygga lådor till våra fiskare, säger Roger Thilander.
Varför har ni bytt ut tvätten?
– Framför allt för att den var gammal och ineffektiv. Den förra tvätten installerades 2008 och var redan då begagnad. Efter att 4 700 000 lådor passerat genom tvätten var det dags för en ny.
Lawen Palmgren berättar att även den förra tvätten kom från Semi Staal.
– Den här tvätten är mindre än den förra, en hel tvätt-tunnel har tagits bort. Sen är hela uppbyggnaden annorlunda vilket gör den mer effektiv. Det är fler
högtrycksmunstycken och kraftigare tryck. I förtvätten är det 4,5 bar och i huvudtvätten 15,7 bar.
Hur är det med vattenåtgång och rengöringsmedel?
– Genom bytet av tvätt har vi halverat mängden vatten som går åt. Tvätten rymmer 2000 liter som byts en gång i veckan. Under den här tiden tvättas i snitt 1000 lådor per dag. Utöver detta går det åt 0,7 liter vatten per låda i sköljet. Vi använder samma typ av rengöringsmedel som tidigare men eftersom den här tvätten är effektivare går det åt betydligt mindre, förklarar Lawen.
Harrie Akkers, är lådtvättsoperatör och har jobbat i fiskhamnen sedan 1987 varav de senaste 10 åren i lådtvätten. Vad tycker du är det bästa med den nya lådtvätten?
– Att lådorna blir så mycket renare än innan och att vi kan tvätta många fler lådor. Tidigare hade vi en del problem med att alla etiketterna inte gick bort i tvätten. Det är ju ett problem med etiketter som skall fästa i en blöt miljö och samtidigt
kunna gå att tvätta bort enkelt. Nu med den nya tvätten har vi bara problem med några enstaka etiketter som inte är vattenlösliga.
Hur många lådor tvättar ni?
– Ja på en dag tvättar vi runt 1000 lådor men det beror såklart på behovet hos fisket. Men tvätten klarar ungefär 300 lådor i timmen, det är dubbelt så många som den förra, förklarar Harrie.
LINDA FRITHIOF
Hur ren blir en låda?
Sehär
https://youtube.com/shorts/Jt8ugwV1ODo?si=M8zxVPdKMR9zLLCk
Lådservice med lådtvätten ägs av Göteborgs Fiskauktion och servar de svenska fiskarna med rena lådor. Från lådservice beställer fiskarna lådor som antingen skickas med transport, hämtas upp här i fiskhamnen eller i landningshamnar längst kusten. Fiskaren faktureras en avgift för de rena lådorna. När lådorna kommer in med fisk till auktionerna tas en lådavgift ut för köparen, på så sätt är alla med och betalar. Däremot finns det ingen pantavgift på lådorna vilket ibland kan göra det svårt att få tillbaka alla lådor. Lådservice tillhandahåller även engångslådor såsom räklådor i kartong eller trä.
Vi vill ge en guldmedalj till hela gänget bakom MATtanken som gjort ett fantastiskt jobb inom offentliga måltider. MATtanken är ett projekt som drivits vid Landsbygdsnätverkets kansli från hösten 2017 fram till mars 2025. Det har varit full fart hela vägen säger Anna Lundstedt.
– Vi avslutade med Kostdagarna som ägde rum 20 – 21 mars. Men trots att projektet formellt läggs ner kommer MATtankens webbplats att leva vidare, och allt material kommer att finnas kvar, åtminstone under 2025, berättar Anna, som själv kommer jobba vidare på
Landsbygdsnätverket.
De områden som stått mest i fokus hos MATtanken har varit Erfarenhetsbanken som är en del av ett nytt recept för skolmåltiden, databasen Silo där man kan söka livsmedelsstatistik, Studio MATtanken och Offentliga måltidens dag. Ett annat område som MATtanken fokuserat på är Beredskap och offentliga måltider.
https://mattanken.se/mattanken. 4.5119614315f0c3a930cc7a2.html
Nu är det hög tid för tång. Premiären gick av stapeln den 27e februari och första lådan som bestod av blandade godsaker av tång auktionerades ut till förmån för
Sjöräddningen. Fiskhuset budade hem lådan för 1900 kr. I år flyttades tångpremiären till
sista torsdagen i februari från att tidigare ägt rum sista torsdagen i mars, vilket passade bäst samman med de flesta tångböndernas skörd. Vill du köpa odlad tång kan du ta kontakt med din fiskhandlare eller grossist men det går också bra att plocka egen.
information
https://www.gu.se/hav-samhalle/ samverkan/scary-seafood/faktabladom-alger-och-tang
Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se
Under året kommer MSC att lyfta olika framgångar och milstolpar som uppnåtts under de senaste 15 åren.
Carl Dahlman, Sverigechef på MSC Sverige, berättar att just nu pågår den största ”hållbarhetstävlingen” som MSC tillsammans med sina partners någonsin genomfört.
– Det handlar om att varumärken, restauranger och dagligvaruhandeln har fått ”nominera” en MSC produkt som sedan svenska folket kan rösta på. Jag tycker det är ett väldigt roligt sätt att både lyfta företag och produkter som är miljömärkta - men det kan förhoppningsvis också få oss alla att inse att det finns fler MSC favoriter än vad vi kanske trott!
Vad är på gång annars hos er på MSC just nu?
– Just nu arbetar vi med en del nya partners som valt att certifiera sig själva och sina produkter och jag ser flera som visar intresse eller kontaktar oss om hur man skall gå till väga. Förutom det är det vårt långsiktiga arbete att tillsammans med industri och dagligvaruhandel bredda fiskkonsumtionen. Att välja Fler fisk! Så jag är positivt inställd till framtiden - med fler vardagsprodukter som är
certifierade, ex. kaviar - men vår stora utmaning är fortfarande NVG - sillen och kuststatsavtalet som visar på en större utmaning än bara produkterna på markanden.
10 åtgärder för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap
Livsmedelsföretagen presenterade den 7 mars rapporten Recept för resiliens, en omfattande analys av varför torkan 2018, Covid 19 – pandemin och kriget i Ukraina inte har märkts på svenska matbord – samt vad som krävs för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap inför kommande kriser.
I rapporten föreslår Livsmedelsföretagen tio konkreta åtgärder med det yttersta syftet att öka livsmedelsproduktionen och stärka Sveriges försörjningsförmåga:
1. Sätt främjandeuppdraget i första rummet hos myndigheterna
2. Gör ökad livsmedelsexport till en nationell prioritet
3. Bygg upp strategiska omsättningslager av kritiska insatsvaror
4. Upprätta affärsmässiga avtal för stärkt livsmedelsberedskap
5. Klargör ansvar och mandat för krisberedskap och -hantering
6. Öka offentliga satsningar på kompetensförsörjning och FOI
7. Accelerera processerna för Riksintresse-klassning
8. Prioritera livsmedelsindustrins tillgång till el, drivmedel och vatten
9. Förstärk investeringar i nödvändig transportinfrastruktur
10. Förstärk
Alla medlemmar hälsas välkomna till ordinarie årsstämma
Fredagen den 23 Maj, 10:00 Consensus - betagatan 2 i Mölndal
https://www.livsmedelsforetagen.se/app/ uploads/2025/03/recept-for-resilienslivsmedelsforetagen-mars-2025.pdf
För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50 www.fiskarnaspension.se
Målet i Livsmedelsstrategi 2.0 att den svenska livsmedelsproduktionen av sjömat skall öka med 80 procent går hand i hand med rekommendationen om att vi skall öka konsumtionen av sjömat. Samtidigt finns stora utmaningar för svensk sjömatsproduktion. Konkurrensen om havets yta är stor och viktiga områden för yrkesfiske kan begränsas av vindkraftsparker, stoppat fiske i skyddade områden och utflyttning av trålgränsen. Även vattenbruket har stora utmaningar både då det gäller tillståndsprocess och produktion av hållbara foderråvaror. Därtill vill man samordna genomförandet av EU:s miljölagstiftning och EU:s gemensamma fiskeripolitik och införa en ekosystembaserad havsförvaltning.
Den första livsmedelsstrategin som kom 2017 resulterade i ett antal handlingsplaner. I handlingsplanen för mer mat av pelagisk fisk formuleras visionen från Jordbruksverket: ”År 2035 finns i Sverige en robust, modern, resurseffektiv, innovativ och hållbar livsmedelsproduktion baserad på råvara från ett hållbart pelagiskt fiske. Produktionen av fiskprodukter har ökat och den blå värdekedjan är en viktig del av den civila beredskapen. Nya produkter har breddat marknaden och ökat intresset för att äta fisk”.
Samtidigt som vi skall stärka den blå livsmedelsproduktionen finns idag en stor konkurrens om våra havsområden. Många olika intresseområden påverkar hur och var det kan vara möjligt att fiska.
– Det är ju både att det planeras för vindkraftsparker i ekonomiskt viktiga fiskeområden, att inflyttningsområden försvinner men också förslag på att förbjuda fiske i skyddade områden och utflyttning av trålgränsen. Blir allt detta en realitet kommer det
vara förödande för fisket. Det är inte bara fisket som påverkas utan hela infrastrukturen runt fisket så som landningshamnar, logistik, försäljning och utbud av svenskfångad sjömat. Detta gynnar inte den svenska livsmedelsförsörjningen eller beredskapen inom fisket. Utöver detta tillkommer klimatförändringar som gör att vissa arter flyttar på sig norr ut och kan i sin tur komma att påverka vad och var man fiskar, säger Ingemar Berglund, fisk- och fiskeribiolog på Sveriges Fiskares Producentorganisation.
Konkurrens om havets yta
I början av 2022 gav regeringen Havs- och Vattenmyndigheten och Statens energimyndighet i uppdrag att göra en kunskapssammanställning av förutsättningar och möjliga åtgärder för framtida samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård i områden med vindkraftsetablering. Anledningen bakom uppdraget är att Sverige behöver en ökad förnybar elproduktion att nå upp till de av riksdagen beslutade klimat- och energimålen och för att kunna möjliggöra den omfattande elektrifieringen som anses vara en nyckel i klimatomställningen. Havsbaserad vindkraft kan komma att spela en viktig roll för att uppfylla dessa mål. Vindkraftsparker konkurrerar med yrkesfiske, natur-
Svart linje markerar trålgräns. I ljusblått område råder förbud för trålning av räka, i mörkare blått område är trålning efter räka tillåtet. Röda områden totalt fiskeförbud. Gul linje markerar Kosterhavets nationalpark, grönt markerar Väderöarnas naturreservat. De streckade områdena är inflyttningsområden där trålning efter kräfta och räka är tillåtet.
vård, försvar, kulturmiljö och sjöfart om havsutrymmet. Vindkraftsparker kommer i stort sett att bli områden som är stängda för kommersiellt fiske, antingen kommer det inte vara tillåtet att fiska där eller inte så kommer det inte vara praktiskt möjligt för de flesta fisken. Fiske och havsbaserad vindkraft behöver kunna pågå parallellt i olika områden för att samexistera i havet. Enligt Ingemar Berglund på SFPO bör vindkraftsparkerna placeras på områden som inte är viktiga fiskeområden om vi samtidigt skall ha en stark svensk livsmedelsproduktion.
– Det finns bra vindlägen både i territorialvatten och svensk ekonomisk zon men de flesta vindkraftsprojekt ligger ute i ekonomisk zon. De ekonomiska förutsättningarna för att realisera vindkraftsparker är dock i många fall bättre närmare land. För tillstånd i territorialhavet krävs emellertid kommunal tillstyrkan – något som vindkraftsbolagen tycks frukta. Detta gör att de oftast hamnar i områden i den ekonomiska zonen som är mycket viktiga för livsmedelsproduktionen, förklarar Ingemar Berglund.
Trålning i skyddade områden
Längst Sveriges kust finns en mängd skyddade områden, ett av de större är Kosterhavets nationalpark. Här finns särskilt känsliga områden med hårdbottnar,
områden med ögonkorall samt grunda, exponerade områden i ytterskärgården med tareskog. I de 11 särskilt känsliga områdena råder trålförbud och i 10 av dessa totalt trålförbud. Det finns undantag från förbudet på områden där man ansett att fiske kan pågå utan större påverkan på området. För detta krävs särskilt tillstånd samt ett utbildningskrav kopplat till tillståndet. Samtidigt finns krav på AIS, där man kan följa fartygen i realtid, för att öka kontrollerbarheten av det stärkta skyddet. Den 2a april beslutade riksdagen att säga ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i skyddade områden. Lagändringen träder i kraft den 1a juni 2025. Förbudet bygger på en utredning från Havs- och vattenmyndigheten och gäller trålning i marina skyddade områden såsom bland annat nationalparker och Natura 2000 områden. Ett sådant här trålningsförbud kan komma att ödelägga delar av det småskaliga fisket i dessa områden. Det kommer påverka inte bara fiskenäringen utan hela fiskets värdekedja. Mathias Ivarsson från Sveriges fiskares producentorganisation, SFPO, varnar för att fisket i regionen riskerar att slås ut. Han påpekar att fiskarna länge har förvaltat räk- och kräftbestånden ansvarsfullt och anpassat trålningen för att skydda känsliga bottnar.
Det är inte enbart på västkusten fisket drabbas utan även ett antal viktiga siklöjefisken i Bottenviken påverkas. Här är det framför allt Natura 2000-områden. Flera kommuner och fiskarorganisationer motsätter sig förslaget och menar att det hotar både näringen och lokalsamhället. Regeringen öppnade upp i propositionen för undantag om bottentrålning kan bedrivas utan att skada miljön. Om det blir några undantag är dock inte klarlagt.
Utflyttning av trålgränsen
Ytterligare en utmaning för fisket är den utflyttning av trålgränsen som träde i kraft den 1 februari i år. HaV har nu beslutat om ett tidsbegränsat förbud för trålfiske efter pelagiska arter inom ett område i centrala Östersjön innanför territorialhavets gräns från norra Öland upp till gränsen mot Bottenhavet. Det föreslagna området har utformats mot bakgrund av hur trålfiske efter pelagiska arter har bedrivits under det senaste decenniet samt utifrån förekomsten av viktiga livsmiljöer för sill/
Utflyttning av trålgränsen från 4 (blå streckad linje) till 12 nautiska mil (röd linje)
strömming under hela dess livscykel. Området omfattar därför både lekområden nära kusten och djupare havsområden där sillen uppehåller sig under vinterhalvåret. - Förbudsområden för fisket med allvarliga ekonomiska konsekvenser för såväl det småskaliga och det regionala fisket som återstående beredningsindustri på ostkusten. Effortförskjutningen riskerar att kraftigt motverka politiska målsättningar och strategier om ett ökat fiske till livsmedel liksom att det pelagiska fisket ska bidra till livsmedelsberedskapen. Utslagningen av småskaligt kustfiske rimmar illa med den gemensamma fiskeripolitikens målsättning att främja detta fiske, säger Anton Paulrud, Swedish Pelagic Federation P.O.
Livsmedelsstrategin 2.0 med tydliga och mätbara mål
I livsmedelsstrategin 2.0 finns en önskan om att strategin ska innehålla mätbara mål. Med avseende på sjömat skulle en produktionsökning på 80 procent jämfört med nivån 2023, innebära att landning och beredning av fisk för humankonsumtion samt produktion av odlad sjömat ökar. Därmed kan livsmedelsproduktionen öka inom ramen för befintliga eller minskade fångstkvoter utan att uttaget av fisk ur havet ökar. För yrkesfisket finns därtill den största potentialen att öka den svenska livsmedelsproduktionen genom att en större andel av de totala landningarna sker i Sverige liksom beredningen av pelagisk fisk, främst sill och strömming, eftersom mer än hälften av den pelagiska fisken för
humankonsumtion idag landas utomlands.
En ökad andel landningar i Sverige skulle kunna bidra till en avsevärd ökad svensk livsmedelsproduktion samt bidra till livsmedelsberedskapen. För att kunna öka produktionen av livsmedel baserad på fiskråvara kommer det kräva ett fördjupat samarbete mellan värdekedjans aktörer för att skapa efterfrågan hos konsumenterna i Sverige och utomlands.
För vattenbruket finns det en mycket stor potential att öka den hållbara produktionen av odlad sjömat. Förbättrade förutsättningar att starta och bedriva vattenbruk bland annat genom förenklade tillståndsprocesser kommer vara mycket viktigt för en
ökad produktion. Enligt Wenche Hansen, vd Matfiskodlarna är vattenbruk globalt sedan 2000-talet världens snabbast växande animalieproduktion.
– Om Sverige ska vara med, när näringen fortsätter växa globalt, är det viktigt att vi lyfter hela vattenbrukets stora potential att växa i hela Sverige. Sverige har en enorm potential med alla våra hav, sjöar och vattendrag att öka produktionen och sätta mål som är betydligt högre än föreslagna 80%, förklarar Wenche Hansen.
Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Regeringens proposition 2024/25:81
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/01/20242581/
Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske
Regeringens proposition 2023/24:156
https://www.regeringen.se/contentassets/c17409e5a9b24f81b67581455ad5c82f/ettlevande-hav--okat-skydd-minskad-overgodning-och-ett-hallbart-fiske-202324156.pdf
Vägledning – Reglering av fiske i marina skyddade områden
https://www.havochvatten.se/download/18.203ea9d8149410b71c263e0e/1708685370234/rapport-hav-2013-13-vagledning-reglering-fiskeskyddade-omraden.pdf
Livsmedelsstrategi 2.0
https://www.regeringen.se/contentassets/dc5bf50d0654475dabfcb1b255b03dfe/ atgardslista.pdf
Handlingsplanen för mer mat av pelagisk fisk
https://www2.jordbruksverket.se/download/18.67 adb56619221c5d2cbb27f/1727420458264/ra24_9.pdf
Havsmiljöpropositionen som presenterades den 5 juni 2024 visar på ett integrerat synsätt, från sektorspecifikt till horisontellt, med förvaltning av fisk som en del av havsmiljöförvaltningen. Det visar på att det finns en politisk vilja. Målet är att skapa en ekosystembaserad havsförvaltning som inkluderar aktiv förvaltning av aktiviteter och belastningar för att möjliggöra att god miljöstatus nås och bibehålls samt ett hållbart nyttjande av havet och dess ekosystemtjänster på långt sikt. Havs- och vattenmyndigheten utarbetar just nu en vägledning för genomförande av ekosystembaserad havsförvaltning på havsområdesnivå. Åtgärden påbörjas från 2022 i form av pilotprojekt. I samband med detta ska också en genomförandeplan för åtgärden utarbetas. Pilotprojekten avslutas 2024 och vägledning i form av en handbok ska vara på plats senast 2027.
Sveriges största i sitt slag
Sedan 1910 har det bedrivits handel med färsk sjömat på samma plats i Göteborgs Fiskhamn.
Göteborgs medelpunkt
Fiskhamnen, 414 58 Göteborg
+46 31 42 00 85 www.gfa.se
I alla tider har havet, sjöarna och älvarna försett oss med nyttiga livsmedel och ofta varit räddningen under perioder av kris och krig. De senaste årens omvälvande händelser med en pandemi, krig i Europa och eskalerande klimatförändringar har återigen gjort att självförsörjning av livsmedel kommit högt upp på den politiska agendan.
En förändrad hotbild har gjort att Sverige numera planerar och dimensionerar vårt totalförsvar utifrån risken för krig. Med det perspektivet är vår höga livsmedelsimport och låga försörjningsgrad ett problem, inte minst för sjömat. Att bara 15 % av den vildfångade fisken i Sverige går till mat medan resten blir foder, samtidigt som vi importerar över 70 % av den sjömat vi äter, gör oss väldigt sårbara.
Vi borde dessutom äta mer sjömat. Dagens konsumtion, 270 gram sjömat i veckan, ligger långt under de nordiska näringsrekommendationerna om fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. För fisk är rekommendationen mellan 300 och 450 gram i veckan, varav minst 200 gram fet fisk.
I tider av allvarliga kriser och ytterst krig är samtidigt fisket och vattenbruket den primärproduktion som går att skala upp mest och fortast för att förse konsumenter i Sverige med nyttig mat. Sjömaten innehåller inte bara högvärdigt protein och nyttiga omega-3 fetter, utan även en hel palett av mikronäringsämnen.
Använd vår högkvalitativa laxfärs av sidoströmmar för hållbara sjömatsprodukter
www.aquafood.se/about
Ett av Blå mats mål är att Sverige ska producera tillräckligt mycket sjömat för att hela befolkningen ska kunna följa nuvarande kostråd om att äta sjömat två till tre gånger i veckan, samtidigt som man bygger upp resiliens i sjömatsproduktionen för att klara potentiella kriser.
Blå mat arbetar vidare i sju kompletterande forskningsområden –med större tonvikt på områden som digitalisering och AI, lagar och regler samt hälsa – för att nå högt ställda mål för ökad produktion och konsumtion av hållbar sjömat. Mål som är viktiga för vår självförsörjning och tillgången på hälsosam sjömat.
Gunilla Rosenqvist, Andreas Pettersson, Wenche Hansen, Blå mat
I Sverige har vi ett hundratal burbåtar som fiskar havskräfta. Under en arbetsdag kör de ut en bit och puttrar sedan sakta fram medan de drar burarna. – Och hela tiden brummar en stor dieselmotor som bolmar ut avgaser. Tänk dig att kunna köra på el, få en tyst arbetsmiljö och avgasfritt hela dagen, säger Peter Ronelöv Olsson, SFPO.
– Vi vill uppmuntra till elektrifiering och hoppas att fler vågar ta det steget efter att ha sett det här projektet, säger Peter Ronelöv Olsson, SFPO.
I en tid då fokus ligger på hållbarhet och miljömedvetna lösningar har Sea Glowprojektet tagit ett betydande steg mot att elektrifiera fiskebåtar för att minska bränsleförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Målet är att förbättra hållbarheten inom småskaligt fiske.
– Det passiva fisket, till exempel fiske med garn, burar och ryssjor, kräver inte så stor energimängd. Är det någonstans det just nu passar bäst med eldrift så måste det vara i det här fisket. Det är dock ganska dyrt att elektrifiera en båt så syftet är att kunna erbjuda en burbåt som yrkesfiskarna kan få låna och provköra. Sedan hoppas vi att de vill göra samma satsning med sin egen båt men yrkeskårens inställning är nog vår största utmaning, säger Peter.
RISE bistår SFPO med administrativ och teknisk expertis. Hanna
Varvne är projektledare och forskare.
– Vi arbetar med fyra fiskebåtar i Sverige, Danmark, Estland och Norge. Med stöd från 16 projektpartners från åtta olika länder visar projektet på en internationell satsning för en mer miljövänlig fiskeindustri. Vi samarbetar också med industriella aktörer för att mäta effekterna av olika hållbara lösningar, säger Hanna.
Genom att kombinera olika tekniker såsom hybridelektriska drivlinor, metanol-drivna motorer och lågkostnadssensorer, hoppas man att projektet ska bidra till att skapa varaktiga förbättringar för det småskaliga fisket i Nord- och Östersjön. Testerna är gjorda, med ljudmätningar över och under vattnet, bränsleförbrukning och mängden avgaser. Vitsen med att bygga om en ordinär burbåt, Valentina, är att man kan mäta före och efter ombyggnad och se skillnaden. Eftersom man i det här fisket bara är ute dagtid kan batterierna laddas iland under natten. Meningen är att man ska kunna ladda ur ett vanligt 380 volts-uttag eller till och med 220. Det kommer finnas en hjälpmotor ombord. Peter rapporterar från det allra senaste inom projektet:
– Vi har just provkört i två dagar med danskar och norskar ombord. Nu ska vi riva ur dieselmotor och bränsletankar och börja elektrifieringen. Vi hoppas att allt flyter på för det är redan folk som vill ha båten till hummerfisket i september.
KATARINA SCHLÄGER
Ny som ordförande för Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, SIC
Den14e mars valdes Anna Vesper Gunnarsson in som ny ordförande för Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund efter Mats Eriksson. Anna är själv fiskare Hjämaren och har lång erfarenhet med sig.
Grattis Anna! Hur känns det?
– Tack så hjärtligt. Det ska bli riktigt roligt. Fisket betyder otroligt mycket för mig och jag tar uppdraget på stort allvar. Det är en ära att få förtroendet som ny ordförande i Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund.
Hinner du fiska nu när du tar över ordförandeposten?
– Jag vill självklart fortsätta fiska men jag får styra om en del tid för att få allt att fungera. Jag älskar dagarna på sjön när man får känna av naturen och årstidernas skiftningar.
Vad är den viktigaste frågan för insjöfisket att ta tag i just nu?
– Viktiga frågor just nu är beståndens status i sjöarna samt rätten att bedriva yrkesfiske med enskild rätt på enskilt vatten i småsjöarna.
Vilken är din favorit fiskrätt?
– Det finns väldigt många goda fiskrätter. Men jag älskar gös. Smörstekt gös med basilika, kantareller, knaperstekt bacon och en Beurre blanc sås och pressad potatis.
LINDA FRITHIOF
Som tidigare mycket aktiv i LRF så har mina kollegor och jag tjatat om beredskap och livsmedelsproduktion i många år. För ohörande öron. Tämligen yrvaket men påfallande nödvändigt anser Regeringen att vi nu måste skärpa beredskapen bland annat avseende livsmedelskedjan.
Vad bör då ske? Främst skall man utgå från att det sker störningar i leveransen av råvaror och reservdelar som kommer utomlands ifrån. I fiskets fall sådant som garntråd, nät, bränsle, reservdelar till motorer, bilar, kylaggregat, ismaskiner och digitalt stöd. Man kan nog också förvänta sig motstånd från myndigheter som är vana att bestämma över sitt.
Då Jordbruksverket öppnade stödet till en Robust Livsmedelskedja så måste verket agera smidigt och tänka till. Insjöns viktigaste bidrag är i en krissituation är att man oftast kan fiska väldigt nära där folk bor. Tiotusentals ton vitfisk är idag outnyttjade men kan fiskas rätt hårt. Sjöarna svarar snabbt på ett ökat fiske med en ökad produktion. Insjöfisket kräver inga speciella grejer för att kunna utföras förutom kunskap och redskap. Kunskapen att fiska kan förstås insjöfisket sprida vid behov. Men det måste finnas redskap. Och tillstånd att använda dem. Sålunda måste staten ställa in sig på att vara flexibel avseende lagstiftning och regler. Och Jordbruksverket måste ställa in sig på att nät är viktigare för fisket än reservkraftverk.
För att trygga någon form av distribution till de mest tättbefolkade delarna av riket bör också staten se till att det finns salt i mängder samt ämbar att salta in i. För hundra år sedan, och innan dess, var salt fisk det vanliga. Det funkade då och det skulle funka nu.
Sammanfattning: Ge uppdraget att Trygga En Robust Livsmedelskedja till En myndighet som får rätt att köra över myndigheter som krånglar. Se vidare till att försörjningen av redskap tryggas.
Avslutningsvis går ingen fisk till spillo om den saltas, så se till att det finns salt i mängd.
Hälsar Per Pettersson i Hejsta
Per Pettersson i Hejsta
VD Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund
Livsmedelsberedskap är mer än silos fyllda med spannmål. Nu ska sjömaten ta större plats i uppbyggnaden av det civila försvaret – en värdefull reserv av färskt animaliskt protein som med rätt förutsättningar går att skala upp.
Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget, vilket satt frågor om livsmedelsproduktion och civil beredskap i blixtbelysning. – Maten och livsmedelsförsörjningen är superviktig vid kris och krig, inte minst för att upprätthålla försvarsviljan hos befolkningen, säger Hugo Malm, lärare och folkbildare inom beredskap samt projektledare för södra civilområdeskansliet på Länsstyrelsen Skåne. Fisk har enligt honom varit viktig föda under tidigare kriser.
– Tittar man på gamla beredskapsrecept från andra världskriget så ser man att det var vanligt att ersätta kött med fisk i olika rätter. Fisken har även en viktig plats i den hemberedskap som vi alla ansvarar för att själva bygga upp.
– Fiskkonserver är en jättebra produkt att alltid ha ett omsättningslager av hemma, såsom tonfisk, makrill och sill, säger Hugo Malm.
I en allvarlig krissituation har fisken även
den fördelen att den finns som ett levande proteinlager i havet, i sjöar och vattendrag.
– Men i likhet med all primärproduktion är fisket beroende av insatsvaror som fossila bränslen och reservdelar. Vi är importberoende i dag på ett helt annat sätt än tidigare i historien.
Jordbruksverket växlar upp
Det här är något som Jordbruksverket just nu kikar på, när de växlar upp sitt arbete för att bygga en mer robust livsmedelsberedskap.
– Alla primärproduktionsgrenar har en roll att spela i den civila beredskapen och där ingår fisket och vattenbruket, säger Lina Waara, fiskepolitisk utredare på Jordbruksverket.
I den handlingsplan för mer mat av pelagisk fisk i Sverige som lämnades över till regeringen i höstas föreslås bland annat förbättrad infrastruktur för landning och mottagning av fisk liksom olika åtgärder för att öka konsumenters efterfrågan på produkter av sill och skarpsill. Men även bättre kunskaper om miljögifter i fisk och att jobba mer
”Infrastruktur ska byggas innan krisen kommer. Därför måste vi börja med att förse svenska folket med svensk sjömat i en normal fredssituation. Alla insatser bör riktas för att skapa förutsättningar för det.”
– JOEL ORESTEN, GRUNDARE, DELÄGARE OCH ORDFÖRANDE SMÖGENLAX
med innovation för att avlägsna oönskade ämnen från fisken.
– Vi behöver vända den negativa trenden med minskade landningar i Sverige och det kommer att kräva långsiktighet vad gäller både fisket, beredningsindustrin och konsumenterna. Det krävs åtgärder hela vägen från båt till bord, säger Lina Waara.
Hur får man konsumenterna att äta mer fisk?
– Det handlar om att öka kunskapen om värdekedjorna. Att välja svenskt är bra för hemmamarknaden och därmed för att bygga beredskap. Här kan en Från Sverige-märkning skapa tydlighet för konsumenten och är efterfrågat för flera sjömatsprodukter, säger Lina Waara.
Enligt henne har vattenbruket stor potential när det gäller ökad livsmedelsberedskap, inte minst då produktionen är kontrollerbar och kan planeras utifrån ändrade omständigheter.
– Ökad samordning kring geografiska platser för framtida vattenbruk är något som vi ser som intressant. Vår uppgift är att främja medan det är producenterna som ska göra. För att lyckas är det viktigt med samverkan i hela värdekedjan.
Smak, attraktion och innovation
För att bygga en mer robust sjömatsberedskap behöver Sverige först och främst satsa på ökad produktion och förädling, enligt Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena.
– Under 70-talet, när vattenkraften
”Fiskbranschen behöver tala med en röst och vi behöver mer samarbete i stället för att alla håller på sitt. Jag hoppas att Jordbruksverket styr detta när de fördelar sina stöd. Vi kan inte fortsätta att uppfinna hjulet gång på gång med statliga medel.”
– MARTIN KUHLIN, VD SWEDEN PELAGIC
byggdes ut här i Sverige, så ville man säkra återväxten av lax och odlade smolt i stora mängder, bland annat i Älvkarleby. Då var vi en större fiskodlarnation än Norge. Nu producerar vi mindre än en procent av vad norrmännen producerar och det handlar helt och hållet om synsätt från politiken. Vi har mängder av vattendrag och sjöar men har inte prioriterat den här näringen, trots att den är lika mycket hightech som många andra näringar, säger hon.
Så hur ser ditt framgångsrecept ut?
– Vi behöver förädla den lilla pelagiska fisken och landa den här i Sverige. Vi behöver skala upp satsningar på extraktiva arter
”Vi har massor av sill- och strömmingråvara. Och det är inga problem med dioxin i Östersjön, det är en myt som vi måste få bort. Men vi kan inte bygga en industri för att sedan behöva exportera, vi måste ha en marknad här i Sverige.”
– ANTON PAULRUD, VD SWEDISH PELAGIC FEDERATION PO
som alger, musslor och sjöpung, och utveckla smak, recept och attraktion. Vi behöver även odla mer fisk, satsa på fler arter och producera hållbart fiskfoder.
Utmaningen är krångliga regelverk och tidskrävande tillståndsprocesser, som hittills satt stopp för många entreprenörer och investerare. Marie Gidlund välkomnar därför fram den vattenbruksproposition som landsbygdsministern nyligen presenterade, för att öka robustheten i blå värdekedjor. Det handlar om att ta bort dubbelprövningar av tillstånd och att minska ledtiderna och antalet myndigheter som är inblandade.
– Det är ett viktigt steg framåt som gör att bördan lättar och att det blir roligare att vara i sjömatsbranschen och börja innovera!
AGNETA RENMARK
”Hela värdekedjan måste köpa svenskt nu, det gäller såväl handel som förädling. Inte minst offentliga kök har ett stort ansvar i detta.”
– WENCHE HANSEN, VD MATFISKODLARNA SVERIGE
Snart blir det möjligt för företagare inom sjömatsbranschen att söka investeringsstöd för att stärka den egna förmågan att fortsätta bedriva produktion under allvarliga kriser och höjd beredskap.
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att bygga en mer robust primärproduktion genom rådgivning och investeringsstöd. Fokus är på primärproducenter inom jordbruk, fiske och vattenbruk, och budgeten ligger på 150 miljoner kronor för 2025.
Enligt Kristina Nigell, beredskapshandläggare på Jordbruksverket, väntas den nya förordningen vara på plats senare i vår
– Med stödet och rådgivningen ska företagen bli mer robusta och öka sin förmåga att klara olika typer av störningar. Det kan exempelvis handla om långvariga avbrott i energiförsörjningen, störningar i transporter eller risk för brist på insatsvaror, säger hon.
Enligt förslaget ska det gå att söka stöd för investeringar på mellan 50 000 och upp till 5 miljoner kronor. Det kan exempelvis handla om att investera i reservkraft eller lagerkapacitet. Företagarna inom sjömatssektorn behöver själva stå för 50 procent av investeringen.
– Alla företag behöver bli mer robusta så att de klarar sig så länge som möjligt på egen hand vid kris och krig. Stödet är till för att öka incitamenten, säger Kristina Nigell.
Som 10-årig grabb fiskade Peter ål tillsammans med sina kompisar, det intresset ledde till ett självklart yrkesliv som fiskare. Efter mer än 30 år på havet kan Peter Hagberg inte tänka sig något annat arbete. Han fiskar huvudsakligen kräftor och räkor, men även annan matfisk. Men fångsten består inte bara av sjömat, för några år sen flöt båten i ett hav av blommor.
Vi har stämt träff på båten som ligger på Björkö i Göteborgs norra skärgård. Denna soliga fredag i slutet av mars är en av vårens allra första riktigt goa dagar. Temperaturen har klättrat över 10 graders sträcket, vinden är ljum och plötsligt känns försommaren inom räckhåll. Bakom öns fiskaffär ”Feskeboa” ligger GG892 Strannefjord förtöjd efter en arbetsvecka på havet. Den blåvita trålaren är den största av de fiskebåtar som ligger på ön. Peter Hagberg, skeppare och ägare tittar ut från sin förarhytt och välkomnar mig ombord.
Att fiska påminner om en fotbollsmatch
Kaffebryggaren ångar och det dukas fram bullar i styrhytten. Det hinner bli många koppar och jag måste medge, bland det godaste
kaffet jag smakat. Vi har sällskap av besättningsmannen Thomas Fulöp från Österlen, som flyttat upp till Björkö och arbetat hos Peter i fem år.
– Jag gillar livet här på ön, det är lugnt och skönt och jag trivs väldigt bra med mitt jobb ombord på Strannefjord.
Peter flikar in och lovordar sin fyra man starka besättning.
– Vi har i stort sett inte haft en enda sjukskrivningsdag på åtta år, vilket företag kan mäta sig med det? Vi är lite som ett lag, jag brukar jämföra fisket med en fotbollsmatch. Det finns många paralleller och spänningen till målet eller draget har vi gemensamt.
Många regler att hålla reda på Strannefjord fiskar i Skagerrak, Kattegatt och i Nordsjön. Båten
brukar lämna Björkö på lördagskvällar och ligger vanligtvis ute till torsdag morgon. Senaste resan gick först över till Skagen för att fylla på isförrådet. Sen styrde de västerut, gick till norsk zon och la sig norr om Hanstholm för att tråla under ett dygn. Efter fyra drag, sortering och dokumentation åkte de till Hirtshals på Nordjylland för att lossa sin fångst, (som skickas med lastbil och färja till Göteborgs Fiskauktion), går de sen tillbaka för att tråla ännu ett dygn. För att erbjuda helt färsk fisk till fiskhamnen i Göteborg landar de fångsten två gånger under en arbetsvecka. – Vi värnar om vårt fina samarbete med Göteborgs Fiskauktion och vill premiera alla som handlar där. Det kostar oss lite extra att dela upp turerna, men i längden tjänar vi nog på det, säger Peter. Veckans tur landade på 8 ton matfisk, väl godkänt enligt skepparen. Främst marulk, rödtunga, gråsej, kolja och torsk, men även en stor hälleflundra. Eftersom de rör sig i svenskt, danskt och norskt hav är det olika fiskeregler och hälleflundran är fredad 20 december till 1 april. Så det blev en hel del ringande till norska och svenska myndigheter innan de kunde reda ut var hälleflundran skulle landa. Enligt svenska EU-regler får man inte fiska efter, ta ombord eller ta i land hälleflundran
under fredningstiden. I den norska zonen får man inte kasta den i havet, så det blir ibland lite komplicerat menar Peter.
Mitt i ett blommande hav
Att det finns annat än fisk i havet är välkänt, det dumpas mer än 11 miljoner ton plast i världshaven varje år. Ett av det största hotet mot biologisk mångfald i havet vilket påverkar både fisk och fåglar.
– Vi tar om hand om den plast vi får upp, jag är glad att vi kan bidra med en liten del i det hela, även om det bara är en droppe i havet.
Peter och hans besättning har under åren fått upp mycket annat än skräp och plast; till exempel en telefon från andra världskriget och helt nyligen ett antikt meterlångt järnsvärd. En vinterdag strax efter jul för några år sedan hamnade de bokstavligen i ett blommande hav och tog upp mer än 10 basker (korgar) med närmare 500 liter med färgglada plastblommor. Hur de landat i havet är inte belagt, men Peter tror att de kommer från en dansk båt som tappade uppemot 50 containers i havet under decemberstormen Pia.
Loggbokens väg från papper, fax och digitalisering
Grannbåtens fiskare, Thomas Anderson
tittar förbi på en kopp. Det finns mycket att ventilera och diskutera fiskare emellan. Båda enas om att det omfattande regelverket och dokumentationen tar allt mer tid och begränsar frihetskänslan, som alltid varit en viktig drivkraft hos yrkesfiskare. – Ska jag var krass, så kan jag säga att det som förut var frihet börjar kännas som en fotboja. Det låter kanske hårt, men det är känslan många av oss delar. Vi gör så gott vi kan med all rapportering. Bara den
här resan handlar det om tusentals siffror. Råkar vi ha dålig uppkoppling försvåras arbetet och det är inte heller helt lätt att knappa in siffror på en ljus dataskärm samtidigt som man ska styra båten säkert in i hamn (finns tidsangivelser för när dokument ska skickas). Arbetet försvåras ytterligare av storm eller som på sommaren då fjorden är full av fritidsbåtar. Jag minns när jag började fiska med pappa och loggboken låg hemma i köket. Efter en tid kom den med ombord och uppgifterna faxades till myndigheterna. Den elektroniska loggboken har helt klart bidragit till ökad stress för fiskarkåren menar Peter.
I e-loggboken anges fångstens position, fiskart och vikt. Varje art har sin flik och det kan röra sig om uppåt 20 arter på en enda resa som ska vägas och dokumenteras. Råkar man slinta på tangenten och få en enstaka siffra fel får man ett oväntat brev med sanktionsavgift (not. man får böter om vikten överskrider den angivna).
– Som det ser ut idag är det omänskligt att klara sig helt från sanktionsavgifter. I början försökte jag reda ut det, men det stal för mycket energi till ingen nytta, så jag har kommit fram till att det bara är att betala och gå vidare. När man inte fått någon sanktionsavgift på ett tag är det riktigt roligt, ler Peter.
Klimatförändringar och yrkesfiskets samhällsnytta
Jag frågar hur Peter tänker kring klimat-
förändringar och hur det påverkar deras vardag.
– Okunskapen om bottentrålning är stor, det är en väldigt ensidig och många gånger felaktig bild som visas upp i media, det tråkiga är att vi inte får komma till tals. Det finns mycket att diskutera kring vad som händer genom de klimatförändringar vi ser och hur det påverkar både fisk och hav. Men det är väldigt mycket vi inte vet om havet, själv oroar jag mig mest för att det blir varmare hav på sikt. Om golfströmmen ändrar riktning vet vi inte vad som händer.
Att fisket går i cykler är inget konstigt menar Peter, så har det alltid varit. Men i perioder av riktiga isvintrar och långa värmeböljor ser man nya mönster.
– Isvintrarna kring 2010 gick fisken grunt och hela Kattegatt var full av fisk. Under den långa värmeböljan 2018 flydde fisken, så temperaturen har stor betydelse.
Under pandemin började Peter fundera på vilken betydelse det svenska yrkesfisket har för samhällsnyttan i händelse av kris. Det märks att han noga tänkt igenom vad han och hans yrkeskollegor skulle kunna bidra med.
– Inget skulle kunna mäta sig med det svensk demersala yrkesfisket när det gäller livsmedelsförsörjning. Med två dagars omställning skulle vi kunna försörja halva Sveriges befolkning med fisk. Inkluderar vi det pelagiska fisket så kan vi försörja hela Sveriges befolkning. Jag tycker vi
skulle ingå i civilförsvaret som fisket gjorde under efterkrigstiden på 50-talet. Vår betydelse som transportör ska också vägas in.
Kaffet stängs av, Peter och Thomas bryter upp och går hem till sitt för att försöka få ett ledigt dygn med familjen. Imorgon är det dags för nya havsäventyr igen, får se vilket mål det blir den här gången. Om de kan köra på enligt plan eller blir tvungna att dribbla sig till en annan väg. Oavsett är det sjövanan, envisheten och ett hårt arbete som styr livet som yrkesfiskare.
Att göra fisket, fiskodlingarna och transporterna mer robusta i fredstid är helt nödvändigt för att det ska fungera i kristid. Så här ser sjömatsberedskapen ut i våra nordiska grannländer.
I Finland är fisk ett viktigt inslag i matkulturen, men 80 procent av konsumtionen består av import (inte minst norsk odlad lax) medan den inhemska andelen är på nedåtgående. Särskilt strömmingskonsumtionen har gått ned under 2000-talet, från ett drygt kilo per person och år till endast 200 gram.
– Vi har en relativt stor produktion av odlad regnbåge på runt 15 000 ton per år. Till detta kommer fångad fisk så som strömming samt förutom lax, sötvattenfiskar som gös, sik och aborre, säger Kim Jordas, vd för Finlands Yrkesfiskarförbund och ordförande i Pro Fisk.
Av strömmingen är det bara fyra procent som går till direkt humankonsumtion i Finland. En del exporteras som livsmedel till Östeuropa medan merparten blir fiskmjöl som används i fiskodlingen. Man har även en del förädlingsindustri som till stor del är beroende av importerad fisk.
Vilken roll spelar fiskenäringen i den finska beredskapen?
– Coronapandemin och invasionskriget i Ukraina blev ett politiskt uppvaknande och det gjordes en utredning som presenterades förra året. Nu har vi en nedskriven plan, där man har slagit fast att fiskerinäringen är en del av den nationella försörjningsberedskapsverksamheten, men vi har ännu inte sett några konkreta åtgärder.
Det som nu ska utredas vidare i Finland är vilka åtgärder som är nödvändiga för försörjningsberedskapen inom fiskerihushållningen, till exempel i fråga om behovet av säkerhetsupplagring av kritiska produktionsinsatser för fiske och vattenbruk, såsom bränslen, foder, läkemedel och vaccin. Det ska även utredas hur tillgången på fisk för förädlingsföretagen kan tryggas vid allvarliga störningar, under normala förhållanden och i undantagsförhållanden.
– Det viktigaste som vi tillsammans med förvaltningen har konstaterat är att man måste trygga fisket i fredstid för att det ska fungera under kristider. Och då måste näringen vara lönsam och konkurrenskraftig. I dag är branschen tyngd av många problem och omfattande byråkrati. Sedan är förnyelsen av näringen klen, med en gammal fiskeflotta som kräver stora investeringar. Dessutom är åldersstrukturen inom fisket skev, med hög medelålder, säger Kim Jordas och fortsätter:
– På odlingssidan ser det bättre ut, med nya tillstånd i havsområdet och RAS-anläggningar som utvecklas för att nå lönsamhet. Konsumenterna i Finland vill ha inhemsk fisk. Efterfrågan finns men utmaningen är att trygga produktionen.
Norge säkrar logistiken
Sjömaten är en oerhört viktig industri för norsk ekonomi och den näst största exporten efter oljan. Mätt i volym är fisket lika viktigt som laxodlingen men i värde står laxodlingen för ungefär 70 procent av totalen.
Den samlade havsbruksproduktionen omfattar cirka 3,3 miljoner ton per år, fördelat på 1,6 miljoner ton odlad fisk och 2,7 miljoner ton vildfångad. Under förra året gick 2,8 miljoner ton fisk på export, vilket betyder att hemmakonsumtionen landade på 500 000 ton.
– Vi fiskar och producerar alltså mer än fem gånger så stora volymer som vi konsumerar, säger Krister Hoaas, regionschef på Sjømat Norge/Norweigan Seafood Federation.
Vad gäller insatsvaror så importeras merparten i dag. Det beror på ett skifte där man gått från marint foder till vegetabiliskt och därför behöver importera exempelvis soja, solrosolja och majs.
Några offentliga lager av insatsvaror finns inte, men vid en kris kan man ersätta dagens importerade foder med inhemskt marint foder.
För att undersöka hur Norge bäst kan förbereda sig för olika typer av kriser har den norska regeringen tillsatt den så kallade ”Totalberedningskommissionen”, där säker livsmedelsförsörjning i kristider är en väsentlig del.
– Tyvärr ser vi att norsk fisk och skaldjursindustri långt ifrån ges lika stort utrymme som norsk jordbruksproduktion.
Sjømat Norge har deltagit i utfrågningar på Stortinget för att främja skaldjur och skaldjursindustrins betydelse. För, som Krister Hoaas säger, det handlar ju inte bara om den norska befolkningen. År 2024 gick 57 procent av all norsk skaldjursexport till EU-marknaden, vilket innebär att norsk sjömat har en viktig plats i livsmedelsförsörjningen och beredskapen för hela Europa.
Logistiken är dock en springande punkt, där det krävs ökade satsningar för att säkerställa godsflödet. En stor del av sjömaten
till exportmarknaden går från Narvik via Sverige och Malmbanan. Genom den norsk-svenska organisationen Arctic Rail pågår just nu ett riktat arbete för att göra tågtrafiken i norr mer robust, bland annat med dubbelspår på delar av sträckan.
Danmark kartlägger sårbarheter Danmark är också en betydande fiskenation och under 2023 exporterades sjömat för drygt 34 miljarder danska kronor.
– Vi har en stor fiskeflotta som kan landa fisken här i danska hamnar. Men att kunna föda vår befolkning med fisk vid en krissituation hänger på att vi har insatsvaror såsom diesel och reservdelar. Även arbetskraft kan vara en utmaning, lite beroende på vad det är för typ av kris, säger Jens Høj Mathiesen, chefskonsulent på Danish Seafood Association.
Danmark har även en del vattenbruk, av främst forell och musslor. Man har även två stora fiskmjölsfabriker som kan förse dessa med foder. Men även här finns en rad olika beroenden, av allt från energi till fungerade IT.
Temat för detta nummer är ”Beredskap i kristider”. Syftet med den svenska livsmedelsberedskapen är att alla ska ha tillgång till mat och vatten även under kriser eller krig. Här spelar svenskt yrkesfiske en viktig roll genom att bidra med fisk. SFPO:s medlemmar har uppskattat hur mycket fisk som skulle kunna fångas i kristider och beräkningarna visar att cirka 2 450 ton fisk skulle kunna fångas varje vecka av SFPO:s medlemmar. Svenskt yrkesfiske har kapacitet att bidra till den svenska livsmedelsförsörjningen i orostider, liksom under andra världskriget. En snabb omställning till maximal produktion är möjlig. Det är också den enda svenska livsmedelsproduktionen som har en god förmåga att snabbt öka produktionen vid behov.
Hur mycket sjömat pratas det om i det danska beredskapsarbetet?
– Frågor om livsmedelsberedskap får stor uppmärksamhet i Danmark just nu. Först var det pandemi, sedan kom invasionskriget i Ukraina som verkligen satte ljuset på den här frågan. För sjömatsbranschens del innebär det att man startat ett kontaktforum där både branschorganisationer och myndigheter medverkar.
Vi har inte kommit så långt i det konkreta arbetet än men har haft några workshops och har tagit fram beslut på tre prioriterade områden som vi ska jobba med: Hur vi koordinerar och organiserar oss vid en kris, hur information och rådgivning löpande ska delas samt att kartlägga sårbarheterna i leverantörskedjan, säger Jens Høj Mathiesen.
Rödspätta, lax, sill, makrill, torsk och räkor är de fiskarter man traditionellt sett äter mest av i Danmark. Men fiskkonsumtionen är på väg nedåt, precis som i övriga nordiska länder, där framför allt den yngre generationen äter mindre fisk. – Vi äter inte tillräckligt med fisk sett till de nationella kostråden. Rekommendationen är 350 gram fisk i veckan, varav 200 gram fet fisk, så här finns ett jobb att göra!
I år har debatten om bottentrålning blossat upp på nytt. Fiskets motståndare har fått ytterligare stöd i och med regeringens proposition 2024/25:81, om ett förbud mot bottentrålning i skyddade områden. Lögner och osanningar sprids från många håll. Tankesmedjan Timbro gick till hård attack i en debattartikel i Aftonbladet. Där påstod Timbro att bottentrålning inte bara är brutal, utan att den ”hyvlar av” det yttersta lagret av havsbotten likt en osthyvel. Miljöpartiet gick i en följdmotion till regeringens proposition ett steg längre och förespråkade ett generellt förbud mot bottentrålning, även utanför skyddade marina områden.
Vi är dock glada att det fortfarande finns sunt förnuft i debatten. Kommissionären för fiske och hav, Costas Karda, betonade nyligen vikten av att basera beslut om bottentrålning på vetenskapliga rön och att en balanserad strategi bör finnas för att bevara både den biologiska mångfalden och hållbara fiskemetoder. Kommissionären påpekade även att varje fall bör bedömas individuellt, vilket innebär att det inte bör införas några generella förbud. Den intresserade kan läsa mer om detta på EBFA:s hemsida (SFPO är medlem i EBFA): https:// bottomfishingalliance.eu/newsletters/ebfa-welcomescommissioner-kadis-sensitive-approach-on-bottom-trawling/. Den tidigare kommissionen (2019–2024) försökte utan framgång att införa ett generellt förbud mot bottentrålning i skyddade områden. Frågan är varför Tidöregeringen la fram en proposition om förbud mot bottentrålning i skyddade områden?
Följ SFPO på hemsidan (www.sfpo.se), Facebook och Instagram (sverigesfiskarespo)
Länk till EBFA:s hemsida:
Välkommen till
Datum 11-12 mars 2026
Plats
Eriksberg, Göteborg
11–12 mars 2026, Eriksberg, Göteborg
Missa inte årets stora mötesplats för sjömatsbranschen!
Träffa branschkollegor, upptäck nya affärsmöjligheter och inspireras av de senaste trenderna.
Boka din monter senast 31 augusti 2025 och få 15% Early Bird-rabatt!
Erbjudandet gäller endast till 31 augusti 2025 – passa på att boka din plats till bästa pris och möjlighet att välja placering. Se utställarinfo på eventsidan gällande avbokningsvillkor m.m.
Scanna QR-koden och säkra din plats idag, eller maila info@nordicseafoodsummit.se vid eventuella frågor! Skanna koden!
nordicseafoodsummit.se
Alkoholhaltiga drycker har sedan urminnes tider en självklar plats på festbordet. Våra svenska högtider, som påsk, förknippas starkt med öl och snaps och bjuder man på middag hör det till att välja ett gott vin till maten.
Det är också god sed att erbjuda gästerna ett alkoholfritt alternativ, för dem som inte kan eller vill dricka alkohol av någon anledning. Samtidigt utgår det från att det normala är att dricka alkohol och det onormala är att avstå. Det är kanske ordvalet ”alkoholfritt alternativ” som signalerar detta. Idag är detta en aning daterad inställning. Alkoholfritt är inget alternativt, det är ett aktivt och medvetet val för allt fler. Trenden visar att försäljningen av alkoholfritt ökar. Idag behöver man inte ens ursäkta sig med ”jag har ju bilen”. Man kanske bara inte har lust att dricka någon alkohol just den här dagen.
I USA pratas det om att allt fler kallar sig ”curious sober” och hör till den växande skara människor som dragit ner på eller helt
uteslutit alkohol. Skälen kan vara många, och handla om allt från att man är mån om sin hälsa till att man bara känner att alkohol inte ger en något längre. Istället är man nyfiken på nya, alkoholfria drycker för både fest och vardag. Förändringen syns också i utbudet av alkoholfria drycker. Kvalitén på alkoholfria viner blir allt bättre och det finns mängder av riktigt god alkoholfri öl. Dessutom finns det ”mocktails” (alkoholfria cocktails), cider, spritzers, äppelmust, iste och mycket mer. Det öppnar för ett mer inkluderande sätt att se på de alkoholfria dryckernas plats på festbordet. Kanske behöver de inte enbart vara ett alternativ för de gäster som inte vill eller kan dricka alkohol?
Kanske kan man servera alla en alkoholfri dryck till någon av rätterna som serveras på kalasmiddagen? Påskkalaset är ett perfekt tillfälle att testa. De breda smakerna, med sill, lax och ägg, är som gjort för flera av de alkoholfria dryckerna.
Marie Oskarsson
Marie Oskarsson är författare och vinskribent. Hon skriver om vin även för Göteborgs-Posten, vinmagasinet Törst och Gastronaut.
Öl och snaps är förstås klassiska drycker när påskbordet dukas upp, men varför inte tänka nytt? Ett sätt kan vara att haka på den alkoholfria trenden och välja någon spännande alkoholfri dryck till någon av påskens många rätter.
1. Leitz Ein Zwei Zero Riesling Alcohol Free (11901)
Tyskland, Weingut Josef Leitz, 74 kr
Johannes Leitz är överlägsen mästare i den svåra konsten att göra goda, alkoholfria viner. Detta avalkoholiserade vin på riesling har en fruktig och pigg känsla med toner av syrliga äpplen, gula plommon och citron med fin balans. Servera väl kylt till citrusgravad lax.
2. Mikkeller Limbo Yuzu Alcohol Free (82980) Internationellt märke, Mikkeller, 24,90 kr
Danska Mikkeller har flera goda alkoholfria öl. Detta är en ny variant med syrlig öl som fått extra syra och smak från citrusfrukten yuzo. Läskande och aptitretande med smaker som drar åt passionsfrukt, färska örter och citrus. Testa som fördrink till laxromsblinier.
3. Samuel Smith Sam’s Brown Ale Alcohol Free (80269) Storbritannien, Samuel Smith Old Brewery, 20,90 kr
Mörk och mustig brittisk alkoholfri ale som smakar mörkt rågbröd med brända kanter, choklad och apelsin, jamen det är mums till påskmaten. Passar till lamm förstås, men testa även till ostron. En kul kombination.
4. Björkad cider Alkoholfri (1980)
Sverige, Pomologik, 27,90 kr
Svensk cider-och äppelmust är ett kul alternativ för den som söker nya alkoholfria drycker. Denna personliga, ekologiska äppelmust har smaksatts med björklöv och fått en spännande karaktär av söta torkade höstäpplen och Earl Grey-te. Gott och matvänligt till vårfräsch sallad.
5. Tosterup Verjus 2024 (11969)
Sverige, Tosterups Gård, 59 kr Österlen är känt för sina många äppelodlingar. Härifrån kommer denna strålande äppelmust med perfekt balans mellan de söta äpplena och friska syran. En ljuvlig must att testa till påskbuffén eller grillad vit fisk.
En favorit att ha på påskbuffén är klassisk gubbröra. Var det lustiga namnet kommer från vet vi inte men i DN den 15 juni 2017 skriver man att rätten även har andra regionala namn runt om i landet så som Englaöga i Närke, Fågelbo i Uppland, och Ruskom-snusk i Västergötland och Tuppjuck i Hälsingland.
https://sjomatsframjandet.se/recept/gubbrora/
Gubbröra och en iskall öl är en förstås en strålande kombination, som fruktiga, humlearomatiska och matvänliga Vega Easy IPA Alkoholfri (10398), 17:90 från Vega Bryggeri på Ringön i Göteborg.
Börja festen med en alkoholfri drink. Detta recept ger två olika drinkar, eftersom den vårligt, syrliga Gin Sour förvandlas till Gin Fizz när man tillsätter sodavatten.
Ingredienser:
5 cl alkoholfri gin
2 cl sockerlag
3 cl citronjuice
1 äggvita
1 citronskiva
4 cl sodavatten (till Gin Fizz)
Gör så här:
Lägg alla ingredienserna, förutom sodavatten, i en shaker med is och skaka kallt. Sila upp i ett glas. Om du vill ha en Gin Sour är du klar här och kan dekorera med en citronskiva. Om du vill ha en Gin Fizz fyller du på med sodavatten innan du dekorerar.
Av den årliga landningsvolymen står det pelagiska fisket för nästan 95 procent. Den pelagiska fiskeflottan består idag av 34 fartyg, både mindre kustfiskebåtar på runt 10 meter till större fiskefartyg på runt 65 meter. Med pelagiskt fiske menas fiske i den fria vattenmassan – pelagialen.
Fisket bedrivs i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak och ut i Nordsjön men även i vattnen utanför Irland, Grönland och Nordnorge. De arter som fångas är huvudsakligen liten pelagisk fisk såsom sill och skarpsill men även tobis. Vissa år fiskas även blåvitling och lodda.
En pelagisk flyttrål
Eftersom de pelagiska arterna lever mitt i havet är det vanligaste redskapet som används en pelagisk flyttrål. Trålen är formad som en nätstrut med längre sidor. För att hålla isär sidorna i sidled används trållämmar även kallade trålbord eller tråldörrar. En flyttrål har inte flöten och tyngder i öppningen utan materialet och konstruktionen hjälper till att hålla den öppen i vattnet. Beroende på vilken fiskart man skall fånga används olika stora maskor i trålen. Själva nätstruten är konformad och fäst med vajrar baktill på fartyget. Ibland drar två båtar trålen tillsammans vilket kallas att man partrålar. Utöver sill, skarpsill och makrill fiskas även tobis, blåvitling och lodda. Dessa arter går huvudsakligen till djurfodersproduktion.
Från stora fartyg till mindre kustbåtar
Den svenska pelagiska flottan består av allt från mindre kustfiskare till större fiskefartyg som har möjlighet att fiska längre ut som i Nordsjön och norska havet.
SG 64 Vågskär
SG 64 Vågskär är en mindre pelagisk trålare på knappt 12 meter. Vågskär har hemmahamn i Hörvik, Hanöbukten, och fiskar både sill och skarpsill men huvudsakligen är det sill till humankonsumtion som de fiska. Från hamn har de cirka 2,5 timmas gångväg till fiskeplatsen. Sillen fångas dagtid, på natten så ställer sig sillen högre upp i vattnet och det gör att den är mer svårfångad för oss, berättar André Nilsson, fiskare på Vågskär. Fartyget trålar i ungefär 2,5 - 3 knops hastighet. Ett tråldrag tar ungefär 5 – 7 timmar och fyller trålen med runt 5 - 6 ton. Hur lång tid det tar att fiska beror på hur tätt sillen står i stimmet. Sillen man fångat lyfts sedan ombord på båten, 600 kg per lyft och blandas i tankarna med underkylt vatten. Sillen landas sedan i Nogersunds hamn och filéas för att gå till färskvarumarknaden.
GG 64 Astrid-Marie
GG 64 Astrid-Marie är en av Sveriges största pelagiska trålare på 64 meter. Hon har hemmahamn på Rörö men utgår mycket från Skagen. Just nu fiskar de tobis i Nordsjön, berättar Daniel Johansson, fiskare på Astrid-Marie, en art som fiskas för att utvinna olika proteiner men främst fiskolja. Tobisen landas främst i Danmark eller Norge beroende på marknadspriset och avståndet till hamn.
– När vi fiskar sill så dras trålen mitt i havet i en hastighet av 3,8 – 4,8 knop. Själva trålen är då 460 meter lång och inklusive vajer och båt är ekipaget cirka 1000m långt, och det krävs skicklighet för att kunna manövrera fartyget. Ett tråldrag tar någonstans runt 1 till 4 timmar beroende på hur tätt sillen står i stimmet. För kvaliténs skull vill man inte gå för länge, då blir sillen lätt förstörd av trycket i trålen. Hur mycket som fångas i ett tråldrag kan variera stort, allt från 50 upp till 350 ton.
Fisken pumpas ombord på fartyget och förvaras ombord i stora kyltankar tillsammans med underkylt vatten (-2 °C) för att få så bra kvalitét som möjligt på fisken.
– Gångtiden in till hamn varierar mycket beroende på vart vi har varit och fiskat. Från Nordsjön kan det ta 20 – 30 timmar medan de kan ta betydligt längre tid, cirka 3 dygn, om de fiskat uppe i norska havet, förklarar Daniel.
När de är ute för att fiska sill sker fisket huvudsakligen på dagtid nu under våren och sommaren medan de fiskar mer på natten under vinter och höst.
Landningshamnar i Sverige
Beroende på var man fiskar finns lite olika möjligheter för var man kan landa sin fångst. Fångst av 5 ton eller mer av sill/strömming eller skarpsill fångad i Östersjön kan landas från i Seskarö i Västernorrlands län till Strömstad i Bohuslän. Längs östersjökusten finns flera mindre anläggningar för att kunna bereda strömmingen/ sillen till bland annat surströmming medan större landningshamnar finns i Simrishamn, Nogersund, Ellös och Kungshamn. Fabriker för att kunna ta emot och bereda större volymer av sill och skarpsill finns i Simrishamn, Nogersund och Ellös. För att kunna ta emot mer pelagisk fisk för humankonsumtion behöver vi en bättre mottagningskapacitet i Sverige. Idag har de största fartygen svårt att landa fisken i Sverige, både på grund av för grunda hamnar och för tiden det tar att landa fisken. I fabriken i Ellös som idag har störst mottagningskapacitet kan man hantera 500 ton sill per dygn. Sillen pumpas från kylrummen på båten in i fabriken och går direkt in i filetringsmaskinen och vidare till marinering. Ibland kan det ta flera dygn att lossa de större båtarna. Från det att fisken fångas har man cirka tre dagar på sig att lossa fisken. Hinner man inte lossa inom tre dagar blir buken på fisken oftast så skör att man måste skicka den till djurfodersproduktion. Idag fiskar vi också en så pass stor volym sill att det täcker efterfrågan med råge. Vill vi att mer fisk skall landas till humankonsumtion behöver vi också äta mer sill så att efterfrågan ökar.
LINDA FRITHIOF
Påsk är en av de högtider när den pelagiska fisken har en framskjuten placering på många matbord. Men de flesta konsumenter har inte så stor insyn hur maten på tallriken har producerats. Vilka gällande lagar och regler som styr produktionen, på vilket sätt sker kontroller, hur påverkar t.ex. väder och vind? Dessa och många andra frågor ägnas förmodligen liten eftertanke när vi plockar våra varor i butikshyllan. Utan insikt om förutsättningar för matproduktionen finns en uppenbar risk för att konsumenten har en skev bild av hur verkligheten i matproduktionen ser ut, vilka problem som råder och hur de kan åtgärdas. Det finns ett stort behov av att informera konsumenter om såväl fisken som sådan liksom om hur fisket bedrivs och vilka förutsättningar det har. Om konsumenterna saknar eller har felaktig kunskap om fisk och fiske drabbar detta både yrkesfisket och senare led i förädlingskedjan.
Sjömatsfrämjandet är en aktör som gör en viktig insats för att intressera och lära våra barn om fisk och fiske. Genom övertagande av ansvaret för projektet Fiskaren i skolan kommer de förhoppningsvis kunna nå ut till ännu fler då information kan ges digitalt. Det är väsentligt att detta projekt kan leva vidare.
Från det pelagiska fisket arbetar vi inom SPF med en lång rad informationsinsatser, bland annat genom att förbättra informationen på vår hemsida och på sociala media om det pelagiska fisket och konsekvenser för fisket av olika åtgärder och företeelser. Information ges även på mässor och genom artiklar i olika sammanhang men givetvis skulle vi kunna göra mer.
Såväl myndigheternas yrkesfiskestrategi som Jordbruksverkets handlingsplan för mer mat av pelagisk fisk innehåller skrivningar om betydelsen av att öka konsumenternas kunskaper om och intresse för fisken och att förbättra bilden av yrkesfisket genom kommunikationsinsatser. I vår mening vilar detta ansvar gemensamt på den blå värdekedjan men även på våra myndigheter. Här finns mycket arbete kvar att göra. Fler aktörer behöver göra mer för att informera konsumenterna om fiskets förutsättningar och fiskens väg från båt till bord. Förhoppningsvis kan det leda till en mer nyanserad debatt om fisket och en ökad efterfrågan utav svenskfångad fisk.
Hälsningar Anton, Malin och Annelie
Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog
Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO
Smaksäker, passionerad och innovativ. Möt Anna Martinsson, prisbelönt grundare av Savolax, som vet hur man får fisk att flyga.
– När det gäller gott hantverk finns inga genvägar, säger hon.
Ingen rök utan eld heter det ju. Men vad gäller Savolax kan man hellre säga ”ingen rök utan eldsjäl”.
Och eldsjälen i fråga heter Anna Martinsson, kvinnan som skapade något av en kulinarisk revolution när hon gick från att sälja rökar till att bli världsledande inom rökning av lax.
I dag är Savolax ett begrepp som tagit både fiskhandlare, krögare och konsumenter med storm, och som även funnits med på Nobelmenyn.
– Det var stort men även ganska nervöst eftersom det var så oerhört hemligt. Inte ett ord fick komma ut innan middagen, säger Anna Martinsson när vi ses på Savolax kontor i Fiskhamnen i Göteborg, där Nobelmenyn från 2006 hänger inramad på väggen.
I gastronomins tjänst
Hennes resa inom den svenska gastronomin börjar redan på 70-talet, när hon som sexåring förklarar för familjen att i dag ska minsann hon laga middagen – en söndagsstek, i en tid och i en familj där helt kött var lyx.
Grannfrun, som är på besök, invänder: ”Tänk om hon förstör köttet!” men mamman svarar ”Hon vill ju, då måste hon få försöka”.
Och det är vad Anna Martinsson gjort sedan dess. Testat och kastat sig rätt ut men utan att egentligen ha en riktig plan.
– Jag har alltid trott på mig själv och min egen förmåga, och det är något jag fick jag med mig hemifrån.
Hon beskriver sin kära pappa Lars Magnusson som ”en halvgalen superentreprenör” som inte drog sig för att bråka om skattepolitiken med därvarande finansministern Gunnar Sträng.
Och släkten, den har varit verksam i Göteborgs fiskhamn i flera generationer. Albert Magnusson, hennes farfars far, startade skeppshandel här i slutet av 1800-talet, där han sålde varor till handelsskepp som trafikerade Amerikalinjen. På 1960-talet köpte hennes pappa och farbror ett fiskeföretag som den legendariska fiskhandlerskan Hulda Sköldberg en gång startat.
När Ulf Johansson, styrelseordförande i Savolax under några av de mesta expansiva åren precis innan försäljningen till Sjöson, ska beskriva Anna Martinsson är han full av superlativer:
Anna Martinsson sticker ut i klänning och boots när hon slänger käft med truckförarna i hamnen, men det märks att det finns både värme och ömsesidig respekt.
”Anna är ytterst branschkunnig fisk-adel som känner alla, hon är smaksäker, klok, rolig, innovativ och yrkesstolt. Det var ett stort förtroende att få vara med och förändra och sälja hennes livsverk. Jag har den djupaste respekt för både henne och alla fantastiska medarbetare.”
– Hulda var en kaxig och kvalitetsmedveten kvinna som jag hämtat mycket inspiration ifrån. Hon ville förenkla för matlagaren och var en av de första med att sälja rensad och urtagen fisk i Göteborg. Hon hade dessutom sitt kontor just här, i våra lokaler, säger Anna Martinsson.
Själv kom hon in i branschen, som säljare, efter att först ha jobbat som kallskänka på restaurang Sju Skepp i Önnered och därefter utbildat sig till hushållslärare. I samband med ett besök på Interfood-mässan, en provsmakning av en finsk kallrökt regnbågslax, tog karriären dock en helt ny vändning.
– Det var en kulinarisk aha-upplevelse! Den var så otroligt ren och fin i smaken och alldeles glansig i köttet. Pappa och jag åkte till Finland redan samma helg och lyckades få loss patentet.
När Savolax grundades 1992 sålde bolaget först rökar men efter fem år – och ett förestående konkurshot – insåg Anna Martinsson att vägen framåt handlade om att själv röka laxen.
– Jag hade aldrig rökt en lax i mitt liv men lärde mig snabbt att saltningen är det viktigaste för att lyckas. Vi torrsaltar för hand och röker med en blandning av en- och bokspån vid låg temperatur och minst ett dygn.
Ett genuint hantverk
Under årens lopp har metoderna förfinats och utbudet breddats. Grunden är som alltid en bra råvara, och just den här laxen kommer från Bömlo i Norge, har simmat fritt i extra stora och djupa kassar, vuxit långsamt och fått foder utan tillsatser.
– Det är ett hantverk som får lov att ta tid. I gengäld får man en ren och aromatisk smak med oslagbar textur.
Vägen till framgång har dock varit både krokig och snårig, med olika delägare som velat olika saker. År 2012, när Savolax för första gången gjorde ett minusresultat, kontaktade Anna Martinsson en större aktör på marknaden med tanken att sälja bolaget –men kom i stället ut ur mötet med mer lust och energi än någonsin.
– Jag började ta ledigt en dag i veckan för att förkovra mig, gjorde min första affärsplan och 2015 tillsatte jag en extern styrelse för att få in nya perspektiv.
Vad driver dig?
– När det var som rörigast med bolaget och jag behövde pantsätta både hus och hem så var det ilska och frustration. Men egentligen handlar det nog mest om nyfikenhet. Jag är genuint nyfiken på både smaker, människor och livet.
Engagerad i hållbarhet
När Anna Martinsson skrev sin C-uppsats vid Göteborgs universitet i början av 90-talet så handlade den om kompostering och cirkulära flöden. Hållbarhetsfrågan engagerar henne minst lika mycket idag.
– Jordens resurser är ändliga och där har vi alla ett ansvar för att minska matsvinnet. Vi kan inte bara äta laxfilé och torskrygg utan behöver ta vara på hela fisken.
De laxnuggets som i dag är en del av Savolax sortiment är ett resultat av just det tänket. De tillverkas av spill som skärs bort när laxen trimmas, kryddas och färskröks och säljs tillsammans med en Champagneglace ”för att det ska hända något i munnen”.
Dubbelrökt Hulda (jadå, namnet är en hyllning till Hulda Sköldberg) är en annan av Anna Martinssons innovationer, vilken fick Savolax att tredubbla omsättningen när den lanserades 2015.
– Hemligheten är att förena kallrökning med traditionell, vilket blir en fantastiskt saftig och fast filé med mild och fin röksmak hela vägen in i hjärtat.
För fem år sedan sålde Anna Martinsson sitt livsverk till Sjöson, där Savolax nu ingår i Sjömat Group Sweden medan hon själv jobbar kvar som kvalitetssamordnare.
När du ser tillbaka, vad är du mest stolt över?
– Alla de fantastiska medarbetare som jag har rekryterat genom åren. En del av dem har flytt för sina liv i kylcontainers och i gummibåt över Medelhavet. Det finns ingenting som är jobbigt eller svårt för dem – de är mina hjältar och jag älskar verkligen att se människor växa och utveckla sin fulla potential.
Om du inte hade jobbat i fiskbranschen, vad hade du gjort då?
– Jag hade ändå jobbat med mat. Jag har alltid haft en bra känsla för smak och textur. Både jag och min man älskar att laga mat och lägger en mindre statsbudget på mat, säger Anna Martinsson och berättar att de nyligen har flyttat till en gård i Åkulla utanför Varberg, en plats som är vida känd för sina fantastiska bokskogar.
– Vi har vänner i närheten och har åkt förbi den här gården i 17 år – och så plötsligt blev den till salu. Jag känner så tydligt att det är här jag hör hemma, att det är min plats på jorden.
TEXT: AGNETA RENMARK
BILD: JAKOB RENMARK
Ålder: 56 år.
Familj: Maken Pierre.
Bor: På en gammal gård i Åkulla utanför Varberg.
Bakgrund: Växte upp på en gård i Anten Gräfsnäs, började jobba i en lanthandel redan som tolvåring och läste Ekonomiprogrammet på gymnasiet i Alingsås. Arbetade som kallskänka på Sju Skepp i Önnered innan hon började läsa till hushållslärare på IHU vid Göteborgs universitet. Startade Savolax 1992 tillsammans med sin pappa och ytterligaste ett par delägare. Företaget hade sin mest expansiva period under Annas vd-skap från 2014 och är sedan 2020 en del av Sjömat Group Sweden. Höjdpunkter i karriären: 2006 fanns Savolax fanns med på Nobelmenyn, 2007 belönades företaget med Skarpsillen vid The Swedish Seafood Awards, 2011 mottog Anna Martinsson Västra Gastronomiska Akademins diplom och 2024 nominerades hon till Sjömatspriset.
Fritid: Skriva och läsa, jaga, laga mat och umgås med vänner.
Tre beskrivande ord: Ärlig (då behöver man inte ha gott minne), prestigelös (alla gör vi fel ibland) och nyfiken (då fortsätter man alltid att utvecklas).
Matfilosofi: ”Jag äter allt som är gjort och lagat med hjärtat.”
Alltid i kylen: Champagne. ”Både sorg och lycka blir bättre med bubblor.”
Savolax grundades redan 1992 och har varit en del av Göteborgs hamn sedan dess.
Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!
Kampanjen, som utvecklats i samarbete med medlemsstaterna och den rådgivande nämnden för vattenbruk, är inriktad på att öka medvetenheten, förståelsen och stödet för utvecklingen av vattenbruk –odling av fisk, skaldjur och alger – i EU.
Under samlingsnamnet ”EU Aquaculture – We work for you with passion”, kommer denna kampanj under de kommande tre månaderna att visa EU-producenternas engagemang för hållbart vattenbruk och för att tillhandahålla produkter av hög kvalitet. Den kommer också att visa fördelarna med att utveckla denna verksamhet i EU. Genom att öka produktionen inom EU kan vi minska vårt importberoende av livsmedel och stärka de lokala ekonomierna.
Idag produceras årligen nära 15 000 ton sjömat inom vattenbruket och det landas mer än 100 000 ton från våra yrkesfiskare, vid kuster samt i hav och sjöar. Sjömaten är näringsrik, lätt att variera och går att förvara under längre tid – både levande och förädlad.
Nedan har vi samlat exempel på hur fisket och vattenbruket kan bidra till Sveriges beredskap i krig eller kris.
# 161 Vår beredskap är god – sjömat på krismenyn
Kampanjen omfattar nio olika arter (blåmusslor, öring, andra musslor, guldsparid, ostron, karp, lax, havsgös och tång) och många vattenbruksproducenter. Genom videor, utbildningsinnehåll och en roadtrip runt EU:s vattenbruksanläggningar får du en bättre förståelse för hur sektorn fungerar, dess fördelar och en uppslukande upplevelse ”från odling till tallrik”.
https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/news/commissionlaunches-eu-wide-aquaculture-campaign-2025-03-24_en
Fiskbarometern är en årlig rapport framtagen av institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Aqua, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Barometern presenterar tillstånd och trender för fler än 100 fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten. Nu är bedömningarna för 2024 klara.
Rapporten fungerar som ett viktigt kunskapsunderlag för myndigheter och beslutsfattare inom fiskeriförvaltningen. För varje bestånd presenteras biologiska bedömningar baserade på indikatorer som fiskeridödlighet, biomassa/abundans samt storleks- och åldersstruktur.
https://fiskbarometern. se/rapport/2024
Med Teija Aho, SFPO, Lina Waara, Jordbruksverket och Wenche Hansen, Matfiskodlarna
# 176 I kris är mat ett vapen – om pelagisk fisk som resurs
Med Peter Linder, Fiskbranschen, Lina Waara, Jordbruksverket och Anton Paulrud, Swedish Pelagic Federation.
# 182 Dags att fiska i våra egna vatten – om småskaligt fiske som beredskapsresurs
Med Jonny Ståhl, Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, Riina Noodapera, f.d. projektledare Hushållningssällskapet Gotland och Joakim Eriksson, f.d. projektledare Hållbara Maritima Mattraditioner i Kvarken.
Landsbygdsnätverket https://www.landsbygdsnatverket.se/hallbarablanaringar/fiskeochvattenbrukettkylskapikristider.4.1b59ef218f50cab99f1ee6f.html
15 februari – 24 augusti Varberg
Seaweed Stories
https://varberg.se/kulturhuset-komedianten/kalender/utstallningar-varbergs-konsthall/2024-11-21-seaweed-stories?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=branschnyheter_ fraan_svensk_fisknaering_nr_3&utm_term=2025-03-28
8 maj Glommen
Tångindustrin i Sverige: Hur skalar vi upp tillsammans?
https://innovatum.confetti.events/tangindustrin-i-sverige
12 maj Göteborg
Utbildningar med fokus på sjömat Märning & presentation
HACCP
https://sjomatsframjandet.se/utbildningscentret/utbildningar/?utm_ source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=branschnyheter_fraan_svensk_fisknaering_nr_3&utm_term=2025-03-28
26 juni Visby och webbsänt
Östersjödagarna i Almedalen, Hur kan svensk fisk bidra till tryggad beredskap och självförsörjning?
Vi representerar bl.a. Franska La Belle-Iloises havsdelikatesser med fantastiska sardiner mm, blötdjur och tapastillbehör från Spanska Espinaler.
Vi representerar bl.a. Franska La Belle-Iloises havsdelikatesser med fantastiska sardiner mm, blötdjur och tapastillbehör från Spanska Espinaler.
Du hittar vårt säljteam på hemsidan eller besök vår butik, 5 minuters bilväg från Fiskhamnen i Göteborg info@conservcompaniet.se
Du hittar vårt säljteam på hemsidan eller besök vår butik, 5 minuters bilväg från Fiskhamnen i Göteborg info@conservcompaniet.se
Hållbarheten beror på flera faktorer. Hur produkten hanterats, om den stått framme en längre tid i rumstemperatur och i flera omgångar, eller om den sätts in i kyl direkt efter att önskad mängd tagits.
Hem- eller butiksgjord sill: Klar sill kan hålla i flera månader tack vare saltet i sillen och ättikan i lagen, ingredienser som har bakteriehämmande egenskaper. Sill i krämig sås håller något kortare tid, 2-3 veckor, på grund av kortare hållbarhet på majonnäs och mejeriprodukter samt mindre syra.
Industritillverkad sill: Se burkens hållbarhetsdatum. Öppnad burk, samma som ovan. Titta, lukta och smaka innan du bestämmer dig för att servera eller kassera. För detaljerad information om hållbarhet och lagringsrekommendationer, se vår hemsida via QR-koden. https://sjomatsframjandet.se/i-koket/ sillinlaggningar/
Sillinläggning handlar om kemi. En noggrant balanserad lag skapar rätt förutsättningar för smak och hållbarhet. Den klassiska 1-2-3-lagen (1 del 12% ättika, 2 delar socker, 3 delar vatten) ger en säker pH-nivå som hämmar skadliga mikroorganismer som Clostridium botulinum. Det finns tre huvudsakliga sätt att lägga in sill:
1. Sill i klar lag är sill som marineras i en syrlig 1-2-3-lag.
2. Sill i krämig sås är sill som efter marinering läggs i en röra baserad på exempelvis majonnäs, gräddfil eller crème fraiche, vilket ger en annan textur.
3. Ättiksmarinerad/gravad sill är färsk sill som får mogna i en salt ättikslag, vilket förändrar proteinerna i fisken och ger en fastare konsistens.
Bra att tänka på!
• Urvattning: Använder du salt sill till din inläggning måste den vattnas ur noggrant, annars kan sältan påverka både smak och konsistens.
• Hygien: Rena redskap, burkar och ordentligt avsköljda ingredienser som lök, morot och färska kryddor är avgörande. Även dessa kan bära med sig otäcka bakterier.
• pH och proportioner: En korrekt balanserad lag förhindrar skadliga bakterier och ger bästa resultat, slarva inte med detta!
• Förvaring: Sillen bör alltid vara täckt av lag för att behålla sin kvalitet. Kylförvaring är avgörande för att minimera bakterietillväxt, förvara sillen i kylens kallaste plats som oftast är längst in på nedersta hyllan.
Genom att förstå kemin bakom sillinläggningen kan vi njuta av en både smakrik och säker sill – perfekt året om!
Sverige har sedan andra världskriget prioriterat skogs-, verkstads- och hitech-industri, medan matproduktion i allt högre grad lämnats till andra länder. Men pandemi och krig har väckt insikten att mat är makt – och att livsmedel inte är en självklarhet. Vår näring har därför efterlängtat Livsmedelsstrategi 2.0 för tydligare mål och styrning av svensk sjömatsresurs som livsmedel.
Svensk livsmedelsstrategi och beredskap är beroende av en fungerande regional livsmedelsberedning. Om själva slutprodukten konsumeras i Sverige eller exporteras till andra länder är inte så viktigt i fredstid. Det viktiga är däremot att alla kapaciteter och förmågor finns där när vi hamnar i kris eller krig, För den dagen har vi inga möjligheter att bygga upp dem på nytt.
Resten av Europa har en fortsatt fungerande stark livsmedelsberedning och ser fiske och beredning som en del i livsmedelskedjan. Att svensk fiskeresurs i Östersjön (men också skarpsill i Nordsjön) tillåts bli fiskmjöl och olja av hel fin fisk, samtidigt som livsmedelsindustri i både Sverige och i t ex Baltikum saknar råvara, förvånar. När jag beskriver att Sverige till skillnad från övriga länder runt Östersjön har en särskild myndighet med ansvar för dessa frågor, men som inte omfattas av livsmedelsstrategi eller beredskap – ja då skakar mina kollegor på huvudet. Vi ser med spänning fram emot en positiv förändring och står såklart till förfogande för konstruktiv förändring.
Något att glädjas över är att svenskt vattenbruk blivit mer prioriterat och får ökat fokus, en signal om att Sverige ändå tar steg i rätt riktning, där sjömat anses vara en livsmedelsresurs i stället för en miljöbelastning som vi gärna konsumerar men inte producerar. Avslutningsvis vill jag hylla att intresset från politiken aldrig varit större för svensk sjömat. Riksdagsseminariet gällande självförsörjningsförmågan från pelagisk fisk i Östersjön, initierat av Moderater och Socialdemokrater, gav energi och tro på att viljan ändå finns för att framtidens mat ska produceras i Sverige.
Uppåt och framåt, Krishan Kent
Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)
Kontakta oss Nå hela fiskbranschen, från fiskare och vattenbrukare till grossist, producent och detaljist.
, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan
Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan