Svensk Fisknäring Nr3 2025

Svensk Fisknäring. Årgång 9. Nr 3. 2025. Pris: 65kr TEMA:

LEDARE

Sommardagar, nystekt makrill och nystart

Nu börjar sommarlovet. Och även om vi inte är lediga hela sommaren så känns det skönt att ha sköna varma dagar framför sig. I det här numret tar vi upp temat: Trygga konsumenter, ett område som vi tycker behöver lyftas, se sidan 14-15 samt 19. Det är många budskap kring sjömat i Sverige, till viss del motsägelsefulla. Å ena sidan skall vi äta mer sjömat. Sjömat är bra för oss, med viktiga näringsämnen och kopplat till en hälsosam livsstil. Å andra sidan skall vi se upp för miljöfarliga fiskar, dioxiner, PCB och PFAS. Vi skall välja hållbar sjömat men kan man anse att den sjömat våra svenska fiskare och vattenbrukare producerar är hållbar? Eller behöver vi förlita oss till andra än våra myndigheter? Organisationer som ser fiske främst som en miljöpåverkan och inte en livsmedelsproduktion? Kanske lättast att låta bli. Enligt RISE senaste rapport minskar sjömatskonsumtionen i Sverige, där en anledning är priset. En sammanställning av rapporten hittar du på sidan 10.

För oss är sommar starkt förknippat med matjessill, nystekt makrill och abborre, färska skaldjur samt en het moule frites. Missa inte vårt recept på sommarmakrill med syrlig rabarber på sidan 7.

Starkt förknippad med sjömat är även detta nummers profil Leif Mannerström, s. 24, som med stort engagemang lyft arter som bland annat torsk, skaldjur, sill och strömming. Samtidigt som det är fantastiskt att få hylla någon som gjort så mycket för svensk sjömat så är det också extra kul att i detta nummer få säga Hallå där till unga fiskaren Linus Larsson som fiskar tillsammans med Elis Henning på nyinköpta båten GG 580 Saga. Trots många utmaningar ser de ljust på framtiden.

Sist men inte minst så ser vi fram emot att efter sommaren starta upp en förbättrad version av tidningen. Nytt utseende och förhoppningsvis tydligare och ännu bättre innehåll.

Vi vill också passa på att önska alla er läsare en underbar sommar.

Trevlig läsning!

Trevlig läsning!

Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

SVENSK FISKNÄRING

Branschtermer och förkortningar

HaV – Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se

ICES – Internationella havsforskningsrådet

FAO – FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org

MSC – Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org

RISE – Research Institutes of Sweden www.ri.se

SLU – Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se

Slv – Svenska livsmedelsverket www.slv.se

WWF – Världsnaturfonden www.wwf.se

FR – Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se

GFA – Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se

SFPO – Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se

SPF PO – Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se

HKPO – Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se

SVC – Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund

SIC – Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se

SVoS – Svenskt Vattenbruk och Sjömat

Demersalt fiske – fiske som sker nära botten

Pelagiskt fiske – fiske som sker högre upp från botten

Vattenbruk – odling av fisk eller skaldjur

Landning – den fisk eller de skaldjur man tar iland

Lekbiomassa – den del av beståndet som uppnått könsmognad

MSY – Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)

TAC – Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)

RAC – Regional advisory council

ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se

ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Lotta Fredriksson 076-765 75 23, Anna-Mari Klaavuniemi 070-169 30 79

LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD I säsong just nu – makrill. Foto: Linda Frithiof

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Innehåll, nr 3 2025

Sid.

4 Yrkesfiskare drabbas när lax ska skyddas

5 Statsministern på besök i Simrishamn

5 Mathias Ivarsson ny ordförande, SFPO

6 Gott, blått & blandat

8 Sjömatens roadtrip

10 Sjömatskonsumtionen minskar

12 Hallå där Linus Larsson på GG 580 Saga

14 Livsmedelsverkets kostråd förvirrar

16 Egenfångat hos Bryggvingen på Lyr

19 Så skapar vi trygga konsumenter

21 Ostronmjöl kan bli ny råvara

22 Att dricka till grillat

24 Profilen: Leif Mannerström

27 Frågor & svar

28 Saxade nyheter

29 På gång

30 Makrill i säsong

Yrkesfiskare drabbas hårt när vild lax ska

skyddas

Fiskaren Nils-Åke Ramberg har i praktiken fått yrkesförbud sedan länsstyrelsen inrättat ett stort fredningsområde i den nordöstra delen av Vänern för att skydda den utrotningshotade Gullspångslaxen.

– Alla mina försök till dispens eller övervakat provfiske får avslag, säger han.

I Vänern är det förbjudet att fiska på vild lax och öring då arterna är utrotningshotade. Den så kallade Gullspångslaxen är särskilt skyddsvärd och genom åren har det gjorts många insatser för att få beståndet att öka, såsom laxtrappor och restaurering av lekområden.

Sedan 2018 har länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland infört ett så kallat fredningsområde på 47 000 hektar i den nordöstra delen av sjön för att skydda Gullspångslaxen. Inom detta område får man enbart fiska med handredskap och vissa selektiva redskap.

– Vi kan ge dispens för fiske med nät efter siklöja inom området. Men för fiske med bottensatta garn får vi endast ge dispens om det finns särskilda eller vetenskapliga skäl, säger Jonas Andersson, fiskekonsulent på Länsstyrelsen Västra Götaland.

För Nils-Åke ”Nisse” Ramberg, som fiskar abborre och gös med bottensatta nät, tar det numera tre timmar med båt att ta sig ut ur den fredade zonen. Det innebär i sin tur att han bara kan lägga nät i lugnt och stabilt väder och när det är tillräckligt kallt i vattnet.

– Annars riskerar jag att behöva kasta en massa fisk, förklarar han.

Det innebär också att han och ytterligare tre yrkesfiskare i samma område har svårt att leva på sitt fiske.

– Jag investerade i en större båt 2017. Bara ett år senare kunde jag inte längre lägga näten där jag alltid lagt dem tidigare. Det gör ont i mig när jag vet att bara tio minuter från min hemmahamn finns det hur mycket abborre som helst, säger Nisse Ramberg, som upprepade gånger ansökt om dispens.

Men är det inte viktigt att skydda Gullspångslaxen?

– Jag har fiskat här i 44 år men aldrig fått en enda lax i mina nät. Jag är beredd att sätta hela min yrkesheder i pant genom att bevisa det med ett provfiske som SLU eller länsstyrelsen kan övervaka. Jag har försökt allt men får bara avslag, säger han uppgivet.

Per Pettersson, vd på Insjöfiskarnas Centralförbund, menar att länsstyrelsen berövar fiskarna möjligheten att bedriva ett fiske –och detta helt i onödan.

– Att laxen är hotad går inte att ifrågasätta. Grejen är att den bara simmar på grunt vatten medan Nisse och hans kollegor vill fiska på minst 15 meters djup. Laxsmolt kan finnas på botten men de är så små att de inte fastnar i den typen av maskor, säger han.

Alfred Sandström, forskare på SLU, menar att dilemmat är att det finns så oerhört få Gullspångslaxar.

– Det innebär att bifångst av bara ett fåtal vuxna individer är ett problem. Insjölax är en unik företeelse med ytterst få

Nils-Åke får ta sig tre timmar ut med båt innan han kommer ut ur den fredade zonen. De långa färdtiderna och att möjligheterna att kunna gå ut begränsas av väder och klimat gör att han får svårt att leva av sitt fiske.

bestånd i världen. Här i Sverige finns den enbart i Klarälven och Gullspångsälven, säger han.

En möjlig lösning för att skydda laxen men ändå ge Nisse och hans kolleger chans att fiska abborre och gös skulle kunna vara att tillåta nätfiske i det skyddade området under delar av året – men ha ett förbud under sensommar och höst, då laxen vandrar uppåt för att leka.

En annan lösning är att tillåta nätfiske i vissa mindre områden inom den fredade zonen. Enligt Jonas Andersson pågår en sådan diskussion hos länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland, men han vill samtidigt inte skapa alltför stora förhoppningar om att det blir så.

Har skyddsområdet haft någon effekt hittills?

– Det kan jag inte svara på eftersom det inte har gjorts någon uppföljning. Men detta är ju bara en åtgärd av flera. Det vi framför allt väntar på är den nationella omprövningen av vattenkraften, där Gullspångsälven ingår. Det största problemet är ju kraftverket. Hade det inte varit där så hade laxen haft en helt annan situation, säger Jonas Andersson.

AGNETA RENMARK

Statsministern på besök i Simrishamn

Statsminister Ulf Kristersson (M) besökte i början av juni Simrishamn för att diskutera Östersjöns miljö och fiske. Genom besök på Marint centrum, på fiskebåten Courage och hos beredningsföretaget Skillinge Fisk-Impex, fick statsministern insyn i hur fisket i Simrishamn går till.

– Det här var otroligt imponerande, det här tvärvetenskapliga och tvärsektoriella angreppssättet och samarbetet mellan företagare, akademin och kommunen, det har varit otroligt lärorikt på så många sätt, sade statsministern vid besöket.

– Vi blev väldigt glada när Regeringskansliet hörde av sig och berättade att statsministern ville komma, berättar Madeleine Lundin, verksamhetsansvarig på Marint centrum. Att han intresserar sig för Östersjöns tillstånd och fiskefrågorna visar hur betydelsefulla dessa frågor är för Sverige som land

Hur uppnås ett hållbart fiske?

Statsministern fick smaka på nya produkter såsom crispy bites av sill, skarpsillsalsa, pesto av lokalt odlad tång och en friterad smakbit av den invasiva arten svartmunnad smörbult.

– Idag blir mindre än 10 % av Sveriges totala sillfångster i Östersjön livsmedel, säger Vesa Tschernij, fiskeexpert på Marint centrum och fortsätter: Det är inte miljömässigt hållbart och ett enormt resursslöseri i en tid då vi behöver öka vår nationella livsmedelsförsörjning och beredskap. Sillen är dessutom helt central för ett välmående hav.

Statsministern vill se handling:

– Jag ser behovet av att ha kvar ett hållbart fiske i Östersjön, det är en enormt bra förutsättning för beredskapen, att kunna

ersätta produkter som vi importerar med eget som är producerat i Sverige. Jag inser komplexiteten och här kommer vi politiker in, vi måste ha lagstiftning som tar hänsyn till alla de här sakerna på en gång.

Statsministerns rundtur i hamnen avslutades hos företaget Souto Ocean Culture, som utvecklar kommersiell algodling.

CAJSA LINDGÅRDH, SIMRISHAMNS KOMMUN

Mathias

Ivarsson

vald till ny ordförande för Sveriges

Fiskares Producentorganisation – SFPO

Mathias Ivarsson har arbetat som fiskare sedan 1992, sedan 1995 på GG 707 Arkö. 1998 Blev han delägare i Arkö, vilket han fortfarande är. När hans son Karl kom ombord för två år sedan gick Mathias iland.

Under SFPOs ordinarie föreningsstämma fredagen den 23 maj på Stenungsbaden i Stenungsund valdes Mathias Ivarsson till ny ordförande. Mathias har en bakgrund som fiskare och har tidigare haft uppdraget som ordförande i SFPOs räkkommitté. förutsättningar för att kunna bedriva verksamhet. Men vi behöver också förändra allmänhetens syn på svenskt yrkesfiske, det positiva, det goda, nyttan för vårt land behöver lyftas fram. Och detta behöver vi göra tillsammans som svenskt fiske, tillsammans blir rösten högre och tydligare.

– Jag fiskar inte kontinuerligt längre utan gör bara sporadiska inhopp när det fattas folk. Jag kommer nu lägga min tid fullt ut på SFPO, men när tillfälle ges vill jag komma ut på havet. Arkö har även en kräfttrålare som heter Hamneskär, så förhoppningsvis kan det bli lite kräftfiske också framöver, berättar Mathias.

Mathias Ivarsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation.

Vilken är den viktigaste frågan för SFPO just nu?

– För SFPO är systemfrågan den enskilt viktigaste frågan, det var den frågan som tog mig in i fiskeripolitiken för femton år sedan och den är än mer aktuell idag. Fiske är företagsamhet och företag behöver stabila

Under er föreningsstämma tillsammans med den pelagiska producentorganisationen, SPF PO, diskuterade ni även framtiden för det svenska fisket. Vad blev resultatet?

– Vi har enats kring ett policydokument tillsammans med den pelagiska POn, vilket beskriver hur vi vill samarbeta framgent. Vi har nu bjudit in övriga POn som är verksamma för fisket i Sverige till detta samarbete och vi hoppas att de vill vara med. Personligen tror jag att det är bättre att vi så långt det går kommer överens inom en organisation för att sedan kunna hålla en gemensam linje utåt, förklarar Mathias.

LINDA FRITHIOF

Ulf Kristersson fick bland annat besöka fiskebåten Courage.

Gott, blått & blandat

Fira Sjömatens dag 19 oktober

I samband med International Seafood Day startas firandet upp av en svensk Sjömatens dag. Initiativet är en viktig del i Sjömatskampanjen som leds av centrumbildningen Blå mat – centrum för framtidens sjömat tillsammans med externa parter samt Sjömatsfrämjandet.

– Vi hoppas på att många företag och organisationer runt om i landet skall nappa på detta och att det blir en dag då många firar tillsammans, säger Markus Langeland, verksamhetsledare för Blå mat. Att dagen infaller på en söndag i år ser man inte som ett problem utan som ett sätt att peka på att sjömat funkar alla veckodagar. Planera och köp något gott på lördagen i din fiskaffär, utgå från något fryst eller varför inte konserverat, föreslår gruppen bakom kampanjen. Förhoppningen är att många öppnar upp sina verksamheter för studiebesök, bjuder på något gott eller på annat sätt firar. Alla initiativ är välkomna.

Tångakademi

Kika in hos Tångakademi

Norra Bohuslän om du vill veta mer om tång.

Tångakademin bildades under våren 2025 på initiativ av Sparbanken Tanum och har som mål att sprida kunskap om tångens många användningsområden och vilken roll tången kan spela i en hållbar framtid. På hemsidan kommer du kunna hitta inspirerande recept, intressanta artiklar och spännande fakta om tångens möjligheter. Öppet för alla som är intresserade.

Norra Bohuslän

https://tangakademi.se

Visste du att...

Vilda ostron tillhör markägaren – även om de ligger under vatten. Det betyder att du inte får plocka dem utan tillstånd. Har du egen strandtomt? Tänk då på att ostron kan innehålla gifter vid algblomning. Förorenade ostron kan ge allvarliga magsymptom – ibland redan efter ett par timmar. För att vara på den säkra sidan: välj ostron som är kontrollerade och godkända för försäljning – de du hittar i butik.

Svensk Fisknäring får nytt utseende

Från och med nästa nummer kommer Svensk Fisknäring att se annorlunda ut. Ny logotype och nytt utseende. Sedan tidig vår har arbetet pågått med att fräscha upp och göra en mer tydlig tidning. – Den skall kännas aktuell, vara utbildande, inspirerande och locka till läsning. Min förhoppning är också att det skall finnas något för alla oavsett vilken koppling man har till branschen, säger Linda Frithiof, chefredaktör för Svensk Fisknäring.

Svensk Fisnäring har funnits sedan 2017 och sett likadan ut sedan dess.

– Tidningen har funkat men vi inser att arbetet med tidningen skulle kunna vara mer effektivt och en tydlig layout skulle också ge läsaren en bättre läsupplevelse, förklarar Linda Frithiof.

Omgörningen av tidningen kommer resultera i ett nytt utseende men förhoppningen är att man som läsare ändå skall känna igen sig. Många typer av artiklar kommer att finnas kvar, men det nya utseende kommer göra att det blir mer tydligt och läsvänligt.

– Vi har pratat med representanter för våra olika målgrupper och låtit de få tycka till om vad de vill ha mer av. Detta kommer resultera i fler möjligheter att läsa om olika verksamheter, om människan bakom men också mer om det vi jobbar med, sjömaten. Vår tanke är att Svensk Fisknäring ska vara en tidning som du läser för att du lär dig något nytt och för att du har nytta av den i arbetet.

Arbetet med tidningens redesign projektleds av Marit Nordkvist (Nordkvist Content & Consulting AB) som till sin hjälp har formgivaren Pär Ek (Woodtypes).

Det är vår förhoppning att våra läsare ska välkomna förändringarna och att de gör tidningen ännu bättre. Vi är mer än intresserade av att höra dina synpunkter. Hör gärna av dig!

Ny kampanj lyfter svenskt vattenbruk på ett enkelt sätt

Har du koll på vad som odlas i Sverige? Genom en kampanj om svenskt vattenbruk vill Landsbygdsnätverket lyfta svenskodlad sjömat.

Genom sju filmer visas bredden av arter som produceras, från både mer kända arter som regnbåge och röding till mer okända som sjöpung och alger.

Carl Dahlberg, jobbar inom Hållbara blå näringar på Landsbygdsnätverket och är samordnare för analysgruppen. Vad skulle du säga är den viktigaste anledningen till att lyfta svenskt vattenbruk?

– Många känner inte till begreppet Vattenbruk och är inte medvetna om alla de arter som odlas här i Sverige för livsmedel, säger

Carl

Utöver sju informativa filmer hittar du också länkar till alla olika organisationer och andra viktiga sidor kopplade till vattenbruk under länken nedan.

https://landsbygdsnatverket.se/hallbarablanaringar/ dettaarsvensktvattenbruk.4.d2af131196a047ce99445.html

Sommarmakrill med syrliga rabarber, sparris och örter

Nu är den bästa tiden för nyfångad makrill. Syrliga rabarber passar perfekt till den lite feta makrillen.

Recept hittar du här på Sjömatsfrämjandets hemsida.

https://sjomatsframjandet.se/recept/ sommarmakrill-med-syrlig-rabarbersparris-och-orter/

Hållbarhet,

innovation och framsteg

6 - 8 maj lockade Seafood Expo Global 2025 i Barcelona fler än 35 000 besökare och 2 187 utställare från 87 länder. Mässan är fortsatt världens största och viktigaste inom sjömatsindustrin. Årets huvudteman var hållbarhet, innovation och globala handelstrender. Och på hemmaplan ser vi att livsmedelsstrategin börjar göra avtryck.

Bland höjdpunkterna fanns Seafood Excellence Global Awards, där Vičiūnai Group från Litauen prisades för sin kallrökta atlantlax med tryffel och Kalaneuvos Oy från Finland vann med sitt regnbågslaxbacon. Utställningen visade också upp innovativa produkter som sjömatsburgare och snacks på tång.

Själv reflekterade jag över vilken mångfald, tradition och stolthet som vår näring står för. Samt hur viktigt det är att bevara och utveckla våra traditioner. Det blir så tydligt att när man ser utställarna från alla världens hörn den stolthet man känner för just sina egna lokala produkter, precis som i många av våra kust och inlandsamhällen i vårt land. Under mässan passade jag också på att moderera delar av den europeiska tonfiskkonferensen, en av branschens mest globala segment. Det är glädjande att Skipjack (världens volymmässigt största tonfiskart) till över 90 procent anses vara hållbart förvaltad. Detta trots att fisket till stor del sker på internationellt vatten. Jag hann också med att delta på NAPAs (North Atlantic Pelagic Advocacy) uppdatering kring det fiskeriförbättringsprogram för NVG-sill och makrill som branschföreningen stödjer genom sitt medlemskap. Tyvärr var det inte några stora framsteg, men det är viktigt att vi fortsätter att engagera oss för dessa otroligt viktiga bestånd.

Här i Sverige börjar också Livsmedelsstrategi 2.0 ge avtryck, till exempel med Sillforum i Sölvesborgs kommun, Blekinge. Samt som kronan på verket, ett glädjande och välförtjänt besök av statsministern i Simrishamn som verkligen visar att politiken menar allvar med den blå delen av livsmedelsstrategin. Ett stort tack för det!

Uppåt och framåt, Krishan Kent

För mer information: info@havetsskafferi.se

Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg

Tel. 031-24 10 50

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

Utbildning om sjömat skall få fler elever att äta sjömat

Genom projektet Sjömatens Roadtrip ska förutsättningar skapas för att mer hållbar och hälsosam sjömat ska nå ut till fler – särskilt inom den offentliga sektorn, där potentialen för positiv påverkan är stor. Enligt våra myndigheter behöver vi äta mer sjömat, helst 2-3 gånger i veckan och gärna svenskproducerad.

Som ett resultat av ett stort intresse bland kommuner och storkök för sjömatsprodukter under det provsmakningsevent som arrangerades under Nordic Seafood Summit i januari, skapas nu Sjömatens Roadtrip. Initiativet skall bland annat utbilda och inspirera kockar i storköken till att få in mer sjömat på menyn, men också till variation.

– Offentliga kök har både näringsmässiga och hållbarhetsmässiga krav att leva upp till. De ska servera sjömat minst en gång i veckan, samtidigt som de ska göra medvetna val som gynnar miljön och framtida generationer. Här ser vi ett stort intresse för nya, hållbara sjömatsprodukter – men också ett behov av kunskap, inspiration och samverkan, säger Michaela Holmberg, projektledare på RISE samt Sjömatens Roadtrip.

Sjömatens roadtrip skall inspirera och utbilda

Sjömatens Roadtrip är ett konkret sätt att möta dessa behov.

Genom praktiska utbildningstillfällen i kommuner runt om i Sverige, kommer Sjömatens Roadtrip ge kökspersonal, måltidschefer och pedagoger möjlighet provlaga och samtala om hållbar svenskproducerad sjömat. Förhoppningen är att inspirera och utbilda men också visa på vikten av en pedagogisk måltid. De i sin tur kommer få ta kunskapen vidare för att lära eleverna om vilka arter äter de serveras i matsalen och hur de fiskas, odlas och produceras i dag. Genom RISE nätverk Måltid Sverige och Skolmatsakademin har man kontakt med kommuner runt om i Sverige.

kockar och kökspersonal

Ett initiativ från branschen Bakom initiativet till projektet står Pelle Lindquist Omberg, en av grundarna av Nordic Seafood Summit, tillsammans med RISE och Sjömatsfrämjandet. Projektet genomförs med stöd från Landsbygdsnätverket, samt genom projekten Blå Samverkan (leds av Innovatum, finansieras av Tillväxtverket, VGR och Region Halland) och SWITCH (leds av RISE och Chalmers, finansieras av EU Horizon). Med finns även ett gäng sjömatsproducenter som bidrar med råvaror men också till viss del sin tid till roadtripen. – Efter att vi testat konceptet på ett antal skolor till hösten och våren, hoppas vi kunna skala upp och ut till fler skolor så att konceptet lever vidare. Det långsiktiga målet är att kunna bidra till ökad kunskap om och konsumtion av sjömat, både i och utanför skolmiljön, berättar Anna Axelsson, RISE, som också är en av projektledarna för Sjömatens Roadtrip.

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Det var ett stort intresse bland

för de olika sjömatsprodukterna som lagades upp under det provsmakningsevent som hölls under mässan Nordic Seafood Summits sista dag. Det var också anledningen till att Sjömatens Roadtrip initierades. Bild: Innovatum

LINDA FRITHIOF

Där de stora fiskarna samlas – möt dem på DanFish!

29:e Internationella Fiskerimässan

Aalborg, Danmark | 7–9 oktober 2025

En av världens viktigaste mässor för kommersiellt fiske och den bredare maritima sektorn.

• Marinutrustning, fiskeredskap, underhåll, maskiner, navigation och mycket mer

• 400 utställare från 30 länder

• 12 000 internationella besökare

Fisket – en framtidsresurs att värna

Fisk är en förnybar resurs som Sverige har i sina vatten. Den reproducerar sig naturligt, vilket innebär att vi kan skörda överskottet – ”räntan” – från bestånden. Men det kräver att vi förvaltar resurserna på ett ansvarsfullt sätt, så att uttagen inte överstiger havets förmåga att förnya sig.

Samtidigt är fisk en livsviktig del av vår basföda, och för att den inte ska förbli en outnyttjad resurs krävs både intresse och kunskap för att kunna fånga och förädla den. Här spelar de svenska yrkesfiskarna en avgörande roll. Jag har förmånen att representera denna yrkeskår, som både besitter gedigen erfarenhet och de praktiska förutsättningarna för att bedriva ett hållbart fiske.

Egentligen är det ganska enkelt: Det finns fisk i våra hav, och vi har kapaciteten att landa den och föra den vidare till svenska matbord. Men för att detta ska bli verklighet krävs att vi, som näring, tillsammans skapar de rätta förutsättningarna.

En grundläggande förutsättning för att svensk fiskerinäring ska tas på allvar är att vi står enade och talar med en gemensam röst. Det är också viktigt att vi arbetar för att skapa en saklig och nyanserad bild av det svenska yrkesfisket i media.

Utöver detta behöver vi säkerställa att det finns fungerande infrastruktur för att ta hand om den fisk som fångas på svenska kvoter – inte minst ur ett beredskapsperspektiv är detta av största vikt.

Därför arbetar vi inom SFPO målmedvetet för långsiktiga och stabila kvoter för svenska fiskare. Det är en avgörande förutsättning för att vår näring ska kunna utvecklas, vara hållbar och ekonomiskt lönsam över tid.

Mitt under arbetet med denna text fick jag ett samtal från en ung fiskare som nyligen tagit steget att satsa på en egen båt. Jag frågade om han ville engagera sig i en av våra kommittéer – och utan tvekan svarade han ja. Det finns en stark vilja hos den yngre generationen att ta ansvar. Att få arbeta tillsammans med dessa unga entreprenörer, och se hur kunskap och engagemang förs vidare, är oerhört inspirerande.

Tillsammans bär vi ansvaret – för nästa generation fiskare, för hållbarheten och för en trygg och robust livsmedelsförsörjning.

Vi på SFPO önskar er alla en riktigt fin sommar!

Mathias Ivarsson

Länk till EBFA:s hemsida:

Mathias Ivarsson Ordförande SFPO

Sjömatskonsumtionen minskar i Sverige

I april kom forskningsinstitutet RISE ut med en ny rapport kring svensk sjömatskonsumtion. Rapporten som är framtagen på uppdrag av Jordbruksverket visar att svenskarnas konsumtion av sjömat minskat sedan den förra rapporten 2019.

Enligt rapporten som grundar sig på siffror från 2023 äter svensken idag 1,6 portioner sjömat per vecka jämfört med 2019 då veckokonsumtionen låg på 1,9 portioner. Både Livsmedelsverket och de nordiska näringsrekommendationerna rekommenderar att vi äter mer sjömat. Sjömat har ett högt näringsinnehåll i relation till klimatpåverkan jämfört med många andra animaliska proteinkällor. Genom att äta sjömat 2-3 gånger i veckan och variera mellan olika arter har man lättare för att få i sig många av de näringsämnen som man behöver för att må bra.

– Ett mönster vi lyfter fram i rapporten är också att svenskarna konsumerar ett fåtal arter. 2023 stod tio arter för hela 77 procent av konsumtionen. Den stora favoriten var lax, följt av sill/strömming, räkor och torsk, säger Anna Axelsson, projektledare RISE och en av rapportförfattarna.

Tio viktigaste arterna

Figur 1: De tio dominerande arterna/artgrupperna i svensk sjömatskonsumtion 2023, rankat efter ätlig del. Notera att ”Räkor, ospecificerade” även inkluderar en okänd andel nordhavsräka.

I stora drag är arterna och fördelningen på topplistan ganska lik förra beräkningen. Några skillnader är att de 10 vanligaste arterna representerar 77% av totala volymen 2023, att jämföra med 75% 2019. Torsk har trillat ner från tredje- till fjärdeplats till förmån för ”Räkor, ospecificerade”. Sejen har tagit sig högre upp på topplistan (+5%) och makrillen har tagit sig in på topplistan (+32%).

73% av den sjömat vi konsumerar är importerad 73% importerad sjömat 27% svensk produktion – svenskt yrkesfiske, fritidsfiske och vattenbruk.

yrkesfiske sötvatten 2% från utländska båtars landningar i Sverige.

fritidsfiske

15% vattenbruk

Yrkesfiske till havs (66%)

Detta kan jämföras med 2019 då 71% kom från yrkefiske till havs, 16% från vattenbruk, 10% från frititdsfiske samt 3% från yrkesfiske i sötvatten.

Att hela 73% av den sjömat vi konsumerar är importerad visar också på vikten av att öka vår svenska sjömatsproduktion.

– Det går också i linje med den nya nationella livsmedelsstrategin som lyfter behovet av en ökad inhemsk livsmedelsproduktion för bättre beredskap och självförsörjning, säger Anna Axelsson.

Varför minskar sjömatskonsumtionen?

Den mest relevanta undersökning som görs i Sverige är en enkätbaserad studie från Norges sjömatråd, som årligen kartlägger sjömatskonsumtionen bland svenska konsumenter. Enligt undersökningen är pris den faktor som styr mest när konsumenten väljer om de ska köpa sjömat. Inom kategorin sjömat har lax haft störst prisförändring och kan därmed ha haft en betydande inverkan på den totala konsumtionen då den är en favorit. Trots att trenden går ner visar undersökningen från Norges sjömatråd att 7 av 10 svenska konsumenter faktiskt vill äta mer fisk.

Fakta om rapporten

Rapporten har tagits fram av RISE på uppdrag av och i samarbete med Jordbruksverket med fiansiering av Europeiska unionen. Syftet med rapporten har varit att att ge en kontinuerlig översikt kring utvecklingen av svensk sjömatskonsumtion. RISE har sammanställt svensk sjömatskonsumtion vid tre tidigare tillfällen; 2017, 2019 och 2021. Projektledare på RISE är Anna Axelsson och Sara Hornborg. RISE Rapport 2025:42

LINDA FRITHIOF

Svensk sjömatsproduktion

Helvikt Ätlig del

Anna Axelsson.

G A Lindberg – Auktoriserad distributör av Mobil™ Marina smörjmedel i Sverige

• Vi har lager i Sverige – för snabba leveranser

• Teknisk support

• E-handel

• Kundservice

Kontakta oss idag

E-post: info@galindberg.se

Order & kundservice: 020-73 20 00

Växel: 08-703 02 00

galindberg.se

Ett hav av möjligheter

Varför AquaFoods laxfärs?

• Mild smak: neutral och rund smakprofil - passar alla typer av gäster och gör sig lika bra i klassisk som modern matlagning.

• Fet fisk: Näringsrik och mättande – ett smart val för både små och stora.

• Ljus färg: Ljus färg ger högre acceptans bland yngre – minskar svinn och ökar måltidsglädjen.

• Hög funktionalitet: Flexibel i köket – binder väl och fungerar i allt från fiskbiffar till gratänger och röror.

• Hållbar: Tillvaratar det finaste köttet, nära ryggbenet som annars inte hade blivit livsmedel –resurssmart, gott, hållbart

• Ren: 99% fri från skinn, 100% fri från ben = redo att användas direkt från förpackning till matlagning

Hallå där Linus Larsson

Ung fiskare och nybliven ägare till trålaren GG 580 Saga

Linus Larsson är 23 år gammal och nybliven ägare till sin första fiskebåt GG 580 Saga sedan ett halvår tillbaka. Huvudsakligen fiskar de havskräfta med trål. Linus har arbetat som fiskare sedan 3 år tillbaka och har sin båt i Hönö Klåva.

Vad har du för bakgrund innan du började arbeta som fiskare?

– Jag har pluggat maskin på Öckerö seglande gymnasieskola och därefter sjöbefäl klass 7 på Chalmers. Så länge jag kan minnas har det funnits ett intresse för fiske. Troligtvis fick jag det från min morfar som jag spenderande mycket tid med och idag hjälper han mig med att laga trålar.

Elis som fiskar tillsammans med Linus berättar att han är 19 år och har tidigare fiskat på heltid i omkring ett år ombord på båten Västerland. Vad har du gjort innan dess Elis?

– Innan dess så har jag fiskat med min garn och bur-båt efter makrill och hummer. Även båten som Linus nu har köpt har jag varit med och fiskat på under somrarna i tre års tid. Så när jag fick frågan om jag kunde tänka mig att gå med honom och fiska så tyckte jag det lät bra med tanke på att jag ändå hade varit med den båten innan.

Hur kommer det att du har köpt egen båt Linus?

– Båten jag tidigare arbetat på är snurrevads-fiskebåten GG 180 Västerland från Hönö och det var där jag lärde känna Elis. När Västerland skulle säljas valde jag att köpa egen båt. Lotten föll på att

Linus förklarar att de mestadels fiskar efter havskräftor med seltra-trål (en kräfttrål med selekterande panel).

köpa en trålare från Hönö. Jag och Elis har nu fiskat i två månader. Det har funkar bra och fångsterna har varit helt okej.

Vad är det bästa med att vara fiskare?

– Det bästa med att vara fiskare är att det är fritt. Vi bestämmer själva när och vart vi ska gå och fiska. Det är inte mycket som slår en fin morgon på havet med en kopp kaffe i handen. Det roligaste är när man får ett fint tråldrag med fina havskräftor.

Fakta

GG 580 Saga

Båten byggdes 1999 på Öckerö-varvet och hette då GG 981 Ocean av Fotö men blev senare GG 580 Marina.

Hemmahamn: Hönö Klåva

Byggår: 1999

Längd: 14,95 meter

Tonnage: 50 bruttoton

Motor: catepillar 3408

Vad är det roligaste du fått i fångsten?

– Det är nog när jag var med Västerland och vi under en period fick många plastblommor och tröjor som visade sig komma från ett lastfartyg som tappat containrar i dåligt väder.

Hur ser du på framtiden?

– Framtiden ser jag ljust på. Det är dock lite oroväckande att det planeras vindkraft på våra fiskevatten. Jag är inte emot vindkraft till sjös så länge det planeras i samråd med oss fiskare. Försvinner det svenska yrkesfisket så måste vi börja importera från andra länder. Det oroar mig på så vis att om vi tittar på världsläget idag så är det väldigt oroligt och då borde vi tänka på hur våran försörjning av mat ser ut och borde värna om det fisket vi har.

Om trålgränsen flyttas ut så är det många kustfiskare som drabbas hårt. Det är dom mindre båtarna (8-15 meter) i regel som ligger innanför trålgränsen med rist och fiskar kräftor. Dessa båtar är inte anpassade i storlek för att gå längre ut på havet, dom är byggda för att kunna ligga närmare land och fiska medans dom lite större tar sig längre ifrån kusten. Det kan nog vara så att vissa arter finns det mindre av än andra. Jag är ju relativt ny inom yrkesfisket så jag kan inte uttala mig varken positivt eller negativt om hur bestånden ser ut baserat på det vi fångar, men just havskräftan som vi fiskar nu verkar det finnas gott om längst svenska västkusten, det tycker jag mig se och även när man pratar med andra fiskare längst kusten.

Vad är din favoritsjömatsrätt?

– Min favoriträtt från havet är stekt kolja med kokt potatis och smällt smör. Sen är en macka med havskräftor väldigt gott också.

LINDA FRITHIOF

Östersjöns silver: Från stor utmaning till trygg möjlighet

I Blå mat och närliggande forskningsprojekt har vi under lång tid fördjupat oss i den pelagiska fisken från Östersjön som en viktig livsmedelsråvara för Sverige. Forskningen drivs både av beredskapsperspektivet och proteinskiftet där sillen och skarpsillen kan bli centrala bidrag tack vare sina unika näringsvärden och låga klimatavtryck! I dag går närmare 80 000 ton (!) av dessa arter till foder i form av hel fisk och restråvara. Detta skulle i stället kunna ge nästan en måltid i veckan för alla svenskar, samt utgöra en mycket viktig källa till protein, omega-3-rikt fett, vitamin D, jod, selen, zink och järn.

Vårt arbete får många glada tillrop, men frågan om Östersjöfisken är säker att äta överskuggar fortsatt de stora möjligheterna. För att ändra på retoriken kring vår idag största fiskeresurs, och skapa ökad trygghet hos konsumenterna, vill vi här belysa att:

– De värsta miljögifterna sjunker stadigt i sill och skarpsill, vilket Susanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet, bekräftade i SVT 3 mars 2025.

– Förekomsten av miljögifter skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Östersjön, något man bör integrera i framtida kostrekommendationer.

- Även fiskens olika delar skiljer sig kraftigt åt. I en helt ny studie från Blå Mat uppmättes 60-faldiga haltskillnader när 20 vävnader jämfördes. Detta öppnar upp för att kunna avlägsna rätt delar, men ändå behålla så mycket som möjligt av fisken.

– Vår forskning visar också att man vid framställning av fiskfärs med olika teknologier kan minska mängden dioxiner och PCB med minst 70 %, samtidigt som mängden PFAS kan halveras. Detta gör att man kan äta avsevärt mer, men ändå hålla sig under det tolerabla veckovisa intaget (TVI).

I Blå mat vill vi öka dialogen med Livsmedelsverket baserat på dessa vetenskapliga fakta. Vi ser också den kommande sjömatskampanjen som mycket viktig för att ge konsumenterna mer nyanserad information. Det är nämligen vår starka tro att ”Östersjöns silver”, givetvis hållbart fiskad, är en viktig nyckel till att nå Blå mats mål och den produktionsökning av sjömat med 80 % som Livsmedelsstrategin 2.0 förespråkar.

Ingrid Undeland & John Axelsson

Linus berättar att de den senaste tiden har varit på västre kant (västra sidan av djupa rännan mellan Danmark och Sverige) i lite grundare vatten mellan 25 och 20 famn djupt. Då vi denna tiden bedriver nattfiske efter havskräftor så vill vi hålla oss lite grundare för då är kräftan uppe ur sina hål på botten.

Motstridiga kostråd gör

det svårt att välja rätt

Svenska folket behöver äta mer fisk för både hälsan och klimatets skull. Men som konsument är det inte lätt att hitta rätt bland motstridiga kostråd och larmrapporter om såväl miljögifter som hotade bestånd. Vad är det som gäller och vem ska man egentligen lita på?

När Livsmedelsverket presenterade de nya nationella kostråden tidigare i våras fick det röda köttet mycket uppmärksamhet, då rekommendationen för vuxna minskade från max 500 gram rött kött i veckan till max 350 gram – för hälsan och klimatets skull. Kostråden för blå mat har dock inte förändrats. Anledningen är att Livsmedelsverket inväntar en omfattande risk- och nyttovärdering från Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) innan man ser över nuvarande kostråd för sjömat; ett arbete som väntas vara klart 2027.

– I den ska de väga hälsorisker med olika miljögifter mot hälsonytta av fisk för olika målgrupper, och även väga in hållbarhet för själva fisket, säger Sabina Litens Karlsson, toxikolog och riskhanterare på Livsmedelsverket.

Hon är samtidigt noga med att framhålla att fisk och skaldjur är nyttigt och något de flesta av oss behöver äta mer av.

– Vår målsättning är att svenska folket ska äta mer fisk och i våra kostråd

uppmuntrar vi till att äta fisk två till tre gånger i veckan – men att göra medvetna val för att minska risken för att få i sig ohälsosamma mängder av miljögifter. Det enklaste kostrådet vi ger är att variera sort och ursprung på fisken och att gärna välja miljömärkt fisk.

Varför rekommenderar ni miljömärkningar som MSC, ASC och Krav?

– Märkningarna är en god hjälp för konsumenterna att kunna göra ett aktivt val. För oss är det viktigt att ha en helhetssyn och att våra kostråd inte bidrar till exempelvis utfiskning eller övergödning av haven. Man ska också komma ihåg att en stor del av fisken vi äter importeras och är odlad. Miljömärkningarna är tredjepartscertifieringar, vilket innebär att oberoende kontrollorgan säkerställer att certifierade produkter lever upp till specifika standarder för miljömässigt mer hållbart fiske eller odling, säger Sabina Litens Karlsson.

Varför ska WWF:s Fiskguide ha inflytande över de svenska kostråden?

– WWF eller andra organisationer har inget inflytande över Livsmedelsverkets kostråd, annat än att de haft möjlighet att

lämna remissynpunkter. Däremot ger vi information på vår webbplats om att WWF:s Fiskguide kan vara en praktisk hjälp för konsumenter.

Är inte det ett underbetyg för tilltron till Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges Lantbruksuniversitet; det som fiskas och finns kvoter för bör väl även kunna konsumeras?

– Vi är inte involverade i kvoterna och har inga synpunkter på det. Däremot har vi i uppdrag att verka för hållbara matvanor och där är en aspekt bland flera att informera om hur konsumenter kan göra miljösmarta matval. Ett annat av våra uppdrag är att verka för att maten är säker exempelvis genom specifika råd för att undvika miljögifter i fisk, säger Sabina Litens Karlsson och förklarar att om Livsmedelsverket strikt skulle följa Efsas nuvarande riskbedömning kring PFAS och dioxiner skulle kostråden behöva vara betydligt strängare än i dag.

– Regeringen har bestämt att Sverige ska ha ett undantag från EU-gällande gränsvärden för dioxin och PCB i Östersjöfisken, vilket innebär att det är tillåtet att sälja fisk i Sverige med högre gränsvärden än övriga Europa. Villkoret för detta är att Sverige är skyldiga att informera och ge råd för att känsliga grupper, såsom barn, unga, gravida och ammande kvinnor, inte ska få i sig för mycket av de här ämnena.

AGNETA RENMARK

Sabina Litens Karlsson.

Hallå där

Inger Melander

Marinbiolog och fiskexpert på Världsnaturfonden WWF

WWF Fiskguiden får ofta stor medial uppmärksamhet. Vilket inflytande har den på sjömat som säljs och konsumeras i Sverige?

– Den har ett påtagligt inflytande och gör att vi kan sprida kunskap om och informera om situationen i haven och läget för fiskbestånden. WWF:s mål är att främja välmående hav och stärka ekosystem och arters förekomst för att vi ska kunna fiska och äta sjömat både i dag och i framtiden.

På vilket sätt ökar den tryggheten för konsumenterna?

– Vår uppmaning att välja sjömat som har grönt ljus i WWF Fiskguiden innebär en tydlig hjälp för både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken och ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk. Våra rekommendationer är baserade på vetenskapligt underlag kring beståndens status, fiskets ekosystempåverkan och förvaltningen effektivitet. För odlade arter granskas även sådant som foder, djurvälfärd och odlingens miljöpåverkan.

Fiskguiden får kritik från branschen för att inte vara transparant. Varför kan ni inte vara mer öppna?

– WWF är en ideell organisation som är beroende av donationer för att finansiera vår verksamhet. Det finns omkring 1 000 aktiva utvärderingar i WWF:s databas som ligger till grund för trafikljusen i WWF:s sjömatsguider. Dessa genomförs metodiskt och på kontinuerlig basis av extern och oberoende part, vilket kostar både tid och pengar. För att ta del av olika utvärderingsrapporter måste man ha ett företagssamarbete med oss – det är vårt sätt att hålla databasen relevant och i drift.

Trafikljusen i den svenska upplagan skiljer sig en del jämfört med den finska, trots att det kan handla om samma arter och bestånd. Varför då?

– WWF:s Sjömatsguider finns i omkring 27 länder, där respektive WWFkontor utvecklar och producerar sin egen fiskguide.

Urvalet av arter och ursprung grundar sig på marknadsrelevans för varje enskilt land och kan därför skilja sig åt.

”Fiskbarometern är en gömd diamant”

Fiskbarometern är en hållbarhetsindikator för svensk och regional fisk, där kvoten ligger i linje med forskarnas råd och biologiska bedömningar. Nu vill Fiskbranschens Riksförbund att den ska utvecklas som verktyg för att skapa tryggare konsumenter.

Fiskbarometern är en årlig rapport framtagen av institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Här beskrivs tillstånd och trender för fler än 100 bestånd av fisk och skaldjur i havet, längs kusten och i de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. För varje bestånd presenteras biologiska bedömningar baserade på indikatorer som fiskeridödlighet, biomassa samt storleksoch åldersstruktur.

– I första hand ska den fungera som ett kunskapsunderlag för myndigheter och beslutsfattare inom fiskeriförvaltningen. Men den vänder sig även till yrkesoch hobbyfiskare samt intresserad allmänhet, säger Stefan Larsson, senior miljöspecialist på SLU Aqua.

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR), tycker att Fiskbarometern har goda förutsättningar att utvecklas och bli betydligt mer användarvänlig:

– Det gäller inte minst för alla som köper och säljer fisk inom kommuner och regioner. Vi inom näringen ser ett det finns potential för att skapa ökad trygghet kring att detta är bestånd som både kan upphandlas, säljas och konsumeras, säger han.

Enligt Peter Linder, verksamhetsansvarig på FR, finns det en positiv dialog med både SLU och HaV kring att kunna använda Fiskbarometern som ”inköpsguide”.

– Om du är en dagligvarukedja eller kommun är det svårt att själv ha de vetenskapliga resurser som behövs för att göra den här typen av bedömningar. Det är alltid bättre att komma så nära källan som möjligt och där är Fiskbarometern en gömd diamant, som helt och hållet baseras på forskning och fakta, säger han.

Hos SLU Aqua är man positivt inställd till branschens idé samtidigt som Stefan Larsson menar att underlaget i dag är för begränsat för att fungera som konsumentrådgivning.

– Vi tittar enbart på statusen för olika bestånd och en hållbar fiskprodukt är mer än bara det. Man behöver även väga in sådant som olika fiskemetoders effekt på bottnar och innehåll av miljögifter, säger han och fortsätter:

– Det handlar även om ekonomi och resurser för att ta fram mer underlag. Om Fiskbarometern ska utvecklas måste det uppdraget komma från politiken och från HaV.

AGNETA RENMARK

Stefan Larsson.

Inger Melander.

Krishan Kent.

Peter Linder.

Bryggvingen på Lyrön

Egenfångat i både butik och restaurang

Innan Orustfiskaren Erik Lyräng fyllt trettio sjösatte han sin vision om att servera och sälja sin fångst i egen verksamhet. Han började med en fiskbutik med caféservering direkt på bryggan, efterhand har han byggt till en restaurang i två etapper och skaffat ännu en fiskbutik som ligger i Henån.

För att komma till ön Lyr, eller Lyrön som den också kallas, tar man en bilfärja från Lyrsten på Orust sydvästra sida. Det bor ett drygt hundratal året-runt boende på Lyr, men sommartid tiodubblas befolkningen. Bryggvinge, känd för sitt läge och sin nyfångade fisk ligger på andra sidan ön. Man kör några kilometer längs smala, slingriga vägar genom skog, hagmarker och kustbebyggelse och kommer snabbt in i ett annat tempo. I sista svängen, innan man är framme vid viken i Ängehamn möts vi av årets kull av ljuvliga små lammungar som betar på Eriks gård, som har bebotts av generationer Lyrängsbor. Det passande namnet Lyräng togs av Eriks morfar, en

sed som var ganska vanlig förr då man tog ett efternamn som anspelade på platsen.

Ensamfiskare med mycket sociala kontakter

Erik började yrkesfiska efter gymnasiet, men redan som 12-åring var han ute och fiskade med sin snipa. Under högsäsong är han ute och fiskar tre till fyra gånger per vecka, vintertid blir det färre turer men han fiskar året runt från sin 12 meter långa häcktrålare LL 97 Zenit. Båten går rakt västerut och rör sig oftast i ett område från Marstrand till Väderöarna. Fångsten består främst av kräftor, men även matfisk; som till exempel torsk och kolja som tillagas till en av restaurangens

Erik Lyräng på sin båt.

”Den första tiden på sjön arbetade Erik tillsammans med andra, men idag är han ensamfiskare och trivs bra med det upplägget”

populära fiskrätter; fish and chips. – Målet med min verksamhet är att främst sälja egenfångad fisk, men jag behöver stödköpa fisk och komplettera med till viss matfisk, lax och räkor.

Den första tiden på sjön arbetade Erik tillsammans med andra, men idag är han ensamfiskare och trivs bra med det upplägget. Det sociala får han ju en stor slev av, i mötet med restauranggäster och kunder i fiskbutikerna. Nu så här i början på säsongen är det gott om plats vid bryggan, men under semesterveckorna ligger båtarna på långa rader. Fiskmåsarna håller vakt på klipporna mitt emot, de små fjuniga ungarna sitter i klungor i väntan på att kasta sig ut. Framför Zenit ligger Majblomma, en mindre båt som är döpt efter Eriks gammelfarfars båt. Nu vill han ge sin egen son samma möjlighet som han själv hade i den åldern.

Destination Lyr

Det har gått 17 år sedan Erik sökte sitt första bygglov inför byggnation av en fiskbutik med caféplatser direkt på bryggan. Butiken hänger ihop med

fiskberedningslokalerna med kokeri. Fyra år senare var det dags för nästa vision att bli verklighet, då restaurang Bryggvingen byggdes vid klippbergets kant. Erik valde att arbeta lokalt och anlitade arkitekten och konstnären Bengt Bilén som numera är bosatt på ön och ställer ut sina akvareller i matsalen. Efter fyra år i drift tog Erik ett nytt beslut att bygga ut restaurangen med en vingformad förlängning. Nu finns möjlighet att ge fler gäster ett bord, en fin sommardag kan restaurangen ha 400 gäster per dag. Fiskbutiken säljer förutom färskfångad fisk, även take away, glass och kräfttallrikar som kan avnjutas direkt på bryggan. Den andra fiskbutiken ligger i Henån och har tillkommit på senare år. En rimlig fråga är hur han hinner med allt; fisket, gården, två fiskbutiker och en restaurang!

– Det har så klart varit mycket arbete, men det har varit en stor glädje att kunna förverkliga mina planer. Jag har duktiga medarbetare som tar hand om driften och får hjälp av mina föräldrar som är med och tar hand om verksamhetens tvätt, filear fisk och renoverar när det behövs.

På restaurangen serveras egenfångade kräftor och så långt det går är övriga råvaror lokalt producerade.

Martina Melin är hovmästare och verksamhetschef på Bryggvingen och har hjälp av kökschefen Jim Jirehammar som basar i köket. I Henån är det Hanna Carlsson som sköter om fiskbutiken.

– Det har varit viktigt för mig är att kunna erbjuda ett arbete som fungerar på årsbasis, för att skapa en kontinuitet för både personal och gäster. ”Sjyst mat med bra kvalitet” kräver engagemang, därför har vi i gång restaurangen från påsk och avslutar året med julbord. Genom att investera i den lokala arbetskraften bidrar vi till hållbarheten och livskraften i vår bygd, vilket ligger mig varmt om hjärtat säger Erik.

Efter pandemin har folk ändrat sina köpmönster menar Erik men förra

Erik fiskar året runt med den egna båten LL 97 Zenit, mest havskräftor men också en del matfisk.

Restaurang Bryggvingen ligger vackert beläget längs klippbergets kant

säsongen var överraskande bra. Senaste expansionen är ett falurött fiskmagasin, men det bygget har nu avstannat i väntan på nya beslut.

– Det är lite tungt, vi har inte myndigheterna med oss, trots att alla tillstånd var på plats innan byggstart (länsstyrelsen och markoch miljödomstolen). Jag tycker att inställningen från kommunens beslutsfattare är negativ. Om vi kunde ha en öppen dialog skulle det vara så mycket bättre. Vi bidrar ju till den lokala utvecklingen, så jag hade hoppats på ett större intresse av att lyssna på den lilla fiskenäringen och låta den utvecklas och bistå. Men de har inte ens orkat komma

hit och titta så det är svårt. Vi får inte bli för få kvar i yrket, infrastrukturen måste fungera. Idag är vi bara en handfull aktiva båtar kvar på Orust.

Klockan slår 12 och lunchgästerna börjar droppa in. Borden närmast de stora fönstren blir snabbt upptagna, lagom till serveringen börjar molnen skingras och solen tittar fram. Västerut skymtar man Mollösunds bohuslänska siluett och en segelbåt kryssar fram i vinden. Lunchgästerna får idag njuta av fish and chips, havets Wallenbergare, moules frites, kokta kräftor, en currydoftande fisksoppa, samt vegetariskt och köttalternativ. Soppreceptet får man absolut inte ändra på om man frågar gästerna! Eriks mamma Kerstin tog fram receptet för 20 år sen och soppan är en klar favorit hos många gäster.

En miljö som hyllar havet Flera gäster köper med sig fisk och skaldjur efter restaurangbesöket. Fiskbutiken ligger rätt under restaurangen och dagens fiskdisk är framdukad med nyfångade kräftor, torsk, rödspätta, bläckfisk och lax. En enkel och väldigt fräsch disk, man känner närheten till havet bildligt och bokstavligt. Lena Dérás jobbade tidigare som sjuksköterska i Mölndal och pendlade från Lyr, men nu tycker hon att det är skönt att slippa ta bilen och bara hoppa upp på en cykel för att ta sig till butiken. – Vårt sortiment varierar beroende

Lena Dérás, fiskbutiken på ön Lyr

Lena arbetar i Bryggvingens fiskbutik. Här satsar de på egenfångad fisk från ett nära havsfiske, med ägarens båt på bryggan utanför butiken. Men för att erbjuda ett brett sortiment behöver de också köpa in viss fisk och väljer då främst inköp från lokala fiskare för att spara på transporter och för att kunden alltid ska få garanterad färsk fisk. De hämtar själva repodlade musslor från Mollösund, det tar bara några minuter att köra över med ekan.

Vilka frågor är de vanligaste som ni får från era kunder?

– Vilken fisk som Erik har fiskat, men vi får också frågor vad man kan göra av de olika sorterna och hur lång hållbarhet fisken har. Till exempel ”om jag köper fisken på lörda-

gen håller den sig till måndag”?

Kunderna är väldigt intresserade av det som finns i disken säger Lena, de flesta är miljömedvetna och tar sitt fiskpaket direkt i handen. Men ibland blir hon lite förvånad. Om man har beställt 4–5 kilo kräftor borde man ha med sig en kylväska eller liknande menar Lena.

– Men vi hjälper alltid till, vi har egen ismaskin och jobbar aktivt med att återanvända plast. Ursköljda majonäsburkar blir utmärka transportörer av skaldjur. Personligen tycker Lena att alla sönderfallande plastbitar i havet är ett stort miljöproblem som fler borde uppmärksamma.

på vad Erik fått upp, vilket skapar lite omväxling. Nu till sommaren är marulken ett populärt alternativ till grillen.

För att främja en hållbar framtid satsar Erik på lokal sourcing och svenska råvaror så långt det är möjligt. Han köper från lokala fiskare när den egna fångsten inte räcker till och köttet kommer från bönder på Lyr eller från slakteriet på Orust, vilket stödjer den lokala ekonomin och minskar miljöpåverkan i samband med transport. På hemsidan läser jag ”ambitionen har alltid varit att servera fisk- och skaldjursrätter som vi själva har fångat, i en miljö som hyllar havet, stillheten och förmodligen en av världens vackraste utsikter”. Som gäst på Bryggvingen kan jag inte annat än hålla med. Ambitionen överensstämmer med verkligheten och ger innebörden nyfångat, en härlig känsla och matupplevelse.

TEXT: NENNE JACOBSON GRANATH

FOTO: MARTINA MELIN, BRYGGVINGEN OCH NENNE JACOBSON GRANATH

FOTO: NENNE JACOBSON GRANATH

Restaurangen är öppen från påsk fram till och med julborden i december.

Så här skapar vi trygga konsumenter

Många konsumenter vill känna sig trygga med att sjömaten de väljer är hållbart fiskad eller odlad och säker att äta. Men motstridiga budskap i nyheter och media skapar förvirring. Vi bör äta mer sjömat, gärna två till tre gånger per vecka, den skall vara hållbart fiskad eller odlad och den skall inte innehålla för höga halter av miljögifter. Vi pratar med de som möter konsumenten – fiskhandlarna – för att höra ur de jobbar och vilka frågor de får.

Pontus Båth, Feskhandlarn, Karlstad

Upplever ni att konsumenterna känner sig osäkra på vad de kan köpa ur ett hållbarhetsperspektiv men också ur ett säkerhetsperspektiv?

– Min upplevelse är att konsumenten förutsätter att de som säljs i svenska butiker följer alla lagar och regler som finns på marknaden. Därmed är produkten bra ur ett hållbarhetsperspektiv och är godkända så att inga gränsvärden ur hälsosynpunkt överskrids.

Vilka frågor får ni från konsument kring detta?

– Vi får ofta frågor om produkternas hållbarhet sett till hur länge de håller hemma i kylen. Skämt och sido, men det är sällsynt med frågor kring hållbarhet ur ett miljöperspektiv. När frågan dyker upp är det ofta något som kunden fått till sig via media, nu senast när WWFs märkningen på sillen förändrades. Våra butikssäljare är väl informerade och prenumererar på Fiskbranschens Riksförbunds nyhetsbrev så så de kan ge en bra rådgivning till kunden. Oftast går kunden då därifrån med en välfylld korg med havets delikatesser.

Hur jobbar ni för att skapa trygghet och för att konsumenterna skall känna sig säkra?

– Vi anser att det skall vara tryggt och säkert att köpa fisk och skaldjur om man följer svenska lagar och regler. Vi har ett säkert system där forskningen rekommenderar storlek på kvoter som förhandlas av våra folkvalda politiker. Att använda sig av övriga märkningar som fattar beslut utan den insyn som demokratiska institutioner ger upplever många inte alltid ökar tryggheten. Dessutom kan de ibland stå i skarp kontrast mot varandra. Gällande eventuella gifter är det livsmedelsverket som ger rekommendationer, och våra butikssäljare är informerade för att ge informationen till bland annat gravida.

Olivia Svensson, Läjets fisk, Träslövsläge

Upplever ni att konsumenterna känner sig osäkra på vad de kan köpa ur ett hållbarhetsperspektiv men också ur ett säkerhetsperspektiv?

– Vi känner oss trygga med den kunskap vi har och vi har en stabil och återkommande kundbas. Vi jobbar med detta så gott vi kan.

Vilka frågor får ni från konsument kring detta?

– Vanligaste frågan är nog om fisken är rödlistad och vilken fisk som är bäst just nu. Sen undrar de också var fisken kommer ifrån, om den är från Östersjön.

Hur jobbar ni för att skapa trygghet och för att konsumenterna skall känna sig säkra?

– Vi försöker vara öppna och ärliga och berättar så som det är. Vi förklarar var fisken kommer ifrån och vårt mål är att konsumenten skall känna sig trygg.

Mattias Brandevik, Klädesholmens Fisk & Skaldjur, Skärhamn

Upplever ni att konsumenterna känner sig osäkra på vad de kan köpa ur ett hållbarhetsperspektiv men också ur ett säkerhetsperspektiv?

– De flesta utav kunderna är pålästa och vet vad de vill ha. Vi har många stammisar.

Vilka frågor får ni från konsument kring detta?

– En del frågor om lax kan komma och då undrar kunderna om den är odlad. Gällande sillen så kan vi få frågor om den kommer från Östersjön, men jag upplever att det mest handlar om nyfikenhet och att få småprata. Vi har också några kunder som reagerar på att t.ex. räkorna är fångade med trål som de då avstår från att köpa. Ibland får vi berätta om fiskemetoderna, hur det går till.

Hur jobbar ni för att skapa trygghet och för att konsumenterna skall känna sig säkra?

– Skyltarna i butiken visar olika arters namn och utseende samt fångstzoner. På en griffeltavla på vår disk informerar vi våra kunder mer generellt om att all fisk är fångad i fångstzon 27 och att laxen är odlad.

LINDA FRITHIOF OCH ANNE HAMNEBO

Pontus Båth, Feskhandlarn, Karlstad

Olivia Svensson – Läjets fisk, Träslövsläge

Mattias Brandevik, Klädesholmens Fisk & Skaldjur, Skärhamn

Visa upp dig på Nordic Seafood Summit 2026

- Boka din monter och maxa din närvaro med eget sidoevent!

Arrangera sidoevent under NSS+

Workshop, nätverksträff eller rundabordssamtal - gör mötesplatsen till din!

Boka din monter!

Scanna för att komma till eventsidan

Early bird-rabatt på 15 % gäller fram till 31 augusti. Säkra din plats bland utställarna!

Det invasiva stillahavsostronet kan bli en framtida råvara

Genom ett nytt samarbete mellan YH akademin och forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet har studerande på YH-utbildningen Gastronomiledareframtidens mat och protein, fått chansen att arbeta praktiskt med en ny råvara, ostronmjöl gjort på det invasiva stillahavsostronet, Magallana gigas.

Stillahavsostronet sprider sig snabbt längs västkusten och orsakar stora ekologiska problem då den bland annat tränger undan inhemska arter. Genom projektet får ostronet nytt värde samtidigt som det bidrar till att minska dess negativa påverkan. Initiativet är en del av bredare forskningssatsningar från IVL, Musselfeed och centrumbildningen Blå mat.

Projektet kopplar samman utbildning, forskning och gastronomisk kreativitet. Under en första köksträff presenterades mjölet av Karolina Martinson, ansvarig utbildare för delkursen sjömat. Genom praktiska moment i köket har studenterna fått utveckla egna recept med ostronmjöl. Allt från maränger och glass till såser och pasta har lagats. Råvaran framställs genom att ostronkött rensas, torkas och mals till ett näringsrikt pulver, rikt på bland annat zink och selen. Resultatet är ett hållbart smakförstärkande mjöl med tydlig umamikaraktär.

Evelina Liedman som är student på utbildningen arbetar till vardags på Gästgivargården i Ljungby.

– Alla vinner på bra kunskap, ägarna, cheferna och de anställda! Alla vinner på kunnig personal! Om vi vill att branschen ska växa på ett hälsosamt samt, så är utbildning och kunskap enda sättet att gå, säger Evelina.

Eftersom det ännu saknas en fungerande värdekedja för stillahavsostronet kan ostronmjölet bli ett första steg mot både ekosystemvård och nya svenska smaker.

Ostronmjöl är en produkt som ännu inte finns ute på marknaden.

Evelina har blivit peppad av sin arbetsgivare att söka utbildningen men också att göra LIA på en annan arbetsplats, i detta fall Kafe de Luxe i Växjö.

Hur är det med våra miljögifter i fisk egentligen?

Vi i insjön drabbas ofta först av olika miljögifter då vattnen är mindre och omsättningen ofta låg. Listan är ganska lång på larm sedan snart 60 år tillbaka.

Miljögifterna i våra sjöar har minskat kraftigt sedan åttiotalet med ett undantag: PFAS, som toppade 2008 då PFASbaserat brandskum förbjöds och har sedan dess mer än halverats i de flesta sjöar.

Varför är det då sådant liv om miljögifter i fisk särskilt?

Framför allt så finns det flera stora organisationer som lever på att larma. Naturskyddsföreningen och WWF växer inte om de meddelar att tillståndet i våra sjöar ständigt förbättras. Vilket sjöarna de facto gör. De lever på rädsla, verklig eller påhittad. Media är likadan, konflikt och larm är mer intressant än om det går bra.

Att Svensk Dagligvaruhandel accepterar WWF Fiskguide som någon slags hållbarhetsmärkning är helt obegripligt. Det är ett godtyckligt tyckande där WWF kan tycka något annat än SLU. Dessutom tycker WWF helt olika beroende på vilken nationalitet fiskebåten har som fångar fisken. Svensk Dagligvaruhandel bör snarast avsluta WWF Fiskguide som någon slags garant för hållbart fiske.

Livsmedelsverket hjälper också till genom att larma om fisk i samband med de högtider där särskilt sillen konsumeras i hög grad. Detta samtidigt som Livsmedelsverket verkligen vill att vi skall äta mer fisk för att i nästa andetag mana till försiktighet med en eller annan art för den är närmast otjänlig till föda om den är fångad i område 5 men lite bättre om den är fångad i område 7… Ingen konsument fattar någonting mer än att Staten tycker att det är riskfyllt att äta fisk.

Vi i insjön samarbetar med Fiskbranschens Riksförbund för att få till en ändring. Goda alternativ finns:

SLU Fiskbarometern är vetenskapligt baserad. Inget tyckande där inte. Kruxet för oss är att det saknas en massa arter och sjöar i barometern och det måste vi rimligen få undantag för hos Svensk Dagligvaruhandel.

Hälsar Per Pettersson i Hejsta

Per Pettersson i Hejsta VD Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund

LINDA FRITHIOF

DRYCKESTIPS

Konsten att välja vin till grillat

När det är sommar åker grillen fram. Det är ett kravlöst, socialt sätt att laga mat, som ju passar extra bra för sommarens alla stora och små kalas. Men hur ska man välja vin? Ja, det är inte lika enkelt, så här kommer några tips.

Grillad mat ställer oväntade krav på vinet. Ofta tänker vi mest på grundråvaran när vi grubblar över vilket vin som ska drickas till middagen. Ska det vara ett vin som passar till kött, fisk eller kanske grönt? Men när det gäller grillat mat, räcker det inte. Man behöver exempelvis också tänka på hur råvarans smak påverkas av tillagningen. Grillad mat har ofta brända smaker och rökiga toner. Gott förstås, men det beska och bittra toner kan ibland förstärka samma känsla hos ett vin.

En annan komplikation med grillad mat och vin är allt som används för att smaksätta råvaran. Det är marinader, glaze eller rubs, som ofta är söta, peppriga och kryddiga. Den smakexplosionen ska vinet också klara att matcha.

Och som inte det är nog lägger man till såser, röror, salsa, senap, ketchup med mera. Det bidrar med en smakpalett som kan slå från det syrliga till det söta, från det milda till det heta – och då har vi inte ens börjat

prata om resten av tillbehören… En tallrik mat från grillen utvecklas gärna till en riktigt spretig smakutmaning för vinmatchningen med sin kakafoni av smaker.

Så vad ska man välja? Det verkar ju nästan omöjligt att hitta ett vin som funkar till alla de där smakerna. Men misströsta inte, det finns genvägar till de goda vinvalen för grillfesten.

Till att börja med kan det vara klokt att tänka i termerna ett generöst och fruktigt rödvin, gärna med kryddiga, peppriga drag. Ju mustigare mat, desto mustigare vin. Därför är röda viner smidiga till mycket av den grillade maten. Där man kan hitta just den perfekta kombinationen av söta bär, mustighet och kryddor som gör ett riktigt bra grillvin.

För den som gillar vita viner är det bäst att lämna de mest syrliga, strama och mineraliga vinerna åt sidan och i stället satsa på bredare toner med mogen gul

5 viner till grillad fisk

1. Orange Wine Ciceron Organic 2024 (20147)

Frankrike, Cave de la Pierrelys, 119 kr

Fem druvor, varav några ganska blommiga, samsas i detta snälla orangevin. Fluffigt och lätt blommigt med smaker som drar åt söt aprikos, pomerans och apelsinblom blir en spännande kombination till grillad fisk med heta och fruktiga tillbehör.

2. Matilda Nieves Mencía 2023 (2358)

Ribeira Sacra, Spanien, Bodegas Rectoral de Amandi S.A.U., 149 kr

Kan man dricka rödvin till fisken? Jomenvisst. Särskilt om det är en maffig grillad fisk med smakrik kryddning och tillbehör. Detta på mencía från norra Spanien har en fräsch, fruktig smak med drag av skogsbär och mörka körsbär, kryddiga, aning rostade toner i slutet. Perfekt ju.

frukt, kryddiga toner och smörighet. En del roséviner har också en grillvänlig inställning med båda bäriga toner, fräschör och lite tanniner. Till de grillade grönsakerna – som lätt får en aning besk ton – kan orangevin vara en vinnare.

Så våga testa och var inte rädd för att välja det riktigt smakrika vinet. Men glöm inte, lite fräschör alltid är välkommet. Färska örter eller en pigg citruston kan bli det där lilla lyftet som gör stor skillnad.

Känns det utmattande? Ingen fara. Du kan alltid ta en öl.

Marie Oskarsson

Marie Oskarsson är författare och vinskribent. Hon skriver om vin även för GöteborgsPosten, vinmagasinet Törst och Gastronaut.

3. Reyneke Organic Chenin Blanc 2024 (20125)

Western Cape, Sydafrika, Reyneke, 129 kr Johan Reyneke är en förgrundsfigur inom den biodynamiska vinscenen i Sydafrika och gör idel personliga viner. Detta budgetvänliga på chenin blanc blir en fin match till grillad vit fisk med sina snälla toner av gula äpplen, honung och örter.

4. Poggiotondo Vermentino Delle Conchiglie 2024 (20149)

Toscana, Italien, Poggiotondo, 129 kr

Fruktig och semestersmakande vermentino från Toscana är en solig kompis till grillad scampi eller vit fisk med citron och olivolja, för här finns fruktiga smaker av söta päron, färska örter och aromatisk lime.

5. Joaquín Rebolledo Godello 2024 (20151)

Valdeorras, Spanien, Bodegas Joaquin Rebolledo, 169 kr Grillad marulk eller havskatt behöver ett riktigt generöst och matvänligt vin som detta från spanska Galicien. Här flödar det av söta päron, apelsin och uppiggande citrusskal på slutet.

Het krabba på toast

4–6 portioner

Receptet kan enkelt dubblas eller tripplas.

Du behöver:

• 1 stor kokt krabba (ca 350 g, plockat krabbkött)

• 2 dl färska eller frysta majskorn

• 1,5 dl majonnäs

• 1 tsk dijonsenap

• 1,5 tsk pressad citronsaft

• 1 tsk finrivet citronskal

• 0,5 tsk paprikapulver

• 0,5 tsk chiliflakes

• 6 skivor ljust bröd, t. ex. levain eller surdeg

• 1 röd chili, finskivad

• Ev. lite dill

• smör till stekning

• salt och nymald svartpeppar

Gör så här:

Recept och bild från ”Marions bord, middagar för många” (Natur & Kultur,

1. Plocka krabbköttet. Bryt loss klor och ben från kroppen. Använd nötknäppare eller baksidan av en kniv för att knäcka skalen och pilla ut köttet. Öppna krabbkroppen och ta bort de grå gälarna (”dödmansfingrar”) som inte ska ätas. Skrapa ut det vita och bruna köttet med sked, se till att inga skalbitar följer med.

2. Tillred majsen. Färsk majs kokas och skärs av från kolven. Om du använder fryst majs tinar du den.

3. Gör krabbröran. Lägg krabbköttet i en skål och blanda med majs, majonnäs, senap, citronsaft, -skal, paprikapulver och chiliflakes. Smaka av med salt och peppar.

4. Gör toasten. Stek brödskivorna i generöst med smör tills de blir gyllene och krispiga. Skär i trianglar. Fördela den heta krabbröran på brödbitarna och toppa med chili och eventuellt dill. Servera genast.

Dryckestips!

Testa en elegant och nyanserad årgångscava till de heta små krabbsnittarna, med brödiga toner, citrus och örter, som Alta Alella Mirgin Reserva Brut 2022 (20145) 149 kr.

3 frågor till Marion om att ordna fest för många

Marion Ringborg driver Studio Marion i Stockholm, en personlig och kreativ event- och cateringverksamhet. Hon vet hur man ordnar maten till festen så att det fungerar för alla gästerna.

1. Vad är viktigast att tänka på när man ska ordna festmat för många? – Utbudet och rätt mängd mat, att se till att det finns något för alla och att gästerna blir mätta om man nu utlovat lunch eller middag. Detta gör man bäst genom att planera och räkna på vad som krävs. Ekonomimässigt kan det vara smart att räkna lite lägre mängder av det som kan vara dyrare, som protein, men istället vara generös med bröd, potatis och såser.

2. Hur får man till varierad mat som passar många på buffén? Tänka tema, tänka fritt, eller något helt annat? – Jag gillar att välja ett tema, behöver inte vara ett specifikt land, men till exempel grill, vegetariskt, sommar eller höst. Då brukar vara enklare att få ett brett utbud. Sen kan man ha en basregel för ett utbud man vill erbjuda, som kött/fisk, sallad, sås, tillagad grönsak, pasta/potatis, ost, bröd och smör.

3. Finns det någon sjömatsrätt som alltid går hem?

Het krabba på toast är en vinnare. Många älskar krabba och just denna passar perfekt som både kanapé och förrätt om man gör receptet lite större. Det är även en rätt som passar fint med dryck som bubbel eller vin.

2025) av Marion Ringborg. Foto: Mira Wickman

Leif Mannerström

Fenomenal fena på fisk

Få kockar har gjort lika mycket för att lyfta den svenska sjömaten som Leif Mannerström. Han var först med att ta in torsken i finrummet och har fått gäster från hela världen att älska allt från sill till skaldjur. Nu är han Youtube-stjärnan som vill göra fisken folklig.

Det är inte varje intervju som börjar med att man blir utskälld, men den här gör det. Det är Petrus, en imponerande treåring av rasen Dogue de Bordeaux, som verkar ta sitt uppdrag som gårdens vakthund på stort allvar.

– Han är 72 kilo ren kärlek och jag har döpt honom efter mitt favoritvin: Chateau Pétrus, som också kommer från Bordeaux, säger Leif Mannerström och sticker till sin ögonsten ett saftigt köttben som denne sedan snabbt försvinner med under bordet.

Solen skiner, kaffet är nybryggt och den hembakta sockerkakan smakar ljuvligt där vi sitter ute på verandan till makarna Mannerströms gård i Tvärred; en fastighet de föll pladask för när de

Leif Mannerström

Ålder: 85 år.

Familj: Hustru Lilian, barnen Petronella och Sebastian samt två barnbarn.

Bor: På en gård utanför Ulricehamn, som han och Lilian renoverat själva.

Karriär i korthet: Köksmästare på Henriksberg 1963, Golfrestaurangen i Hovås 1966. Öppnade restaurang Johanna i Göteborg 1974 tillsammans med Crister Svantesson. Drev Aquarella på Gran Canaria i slutet på 80-talet, därefter Belle Avenue i Göteborg. Drev Sjömagasinet från 1994 till 2010 i Göteborg, varav de tio sista åren med en stjärna i Guide Michelin. 2009 till 2017 drev han Kometen tillsammans med bröderna Christer och Ulf Johansson. Håller sig i form med: Hundpromenader och stegräknare.

Kopplar av med: Sport på tv tillsammans med en öl.

Bästa tips i köket: ”Smaka av och smaka av och smaka av igen.”

Favoritresmål: Paris.

letade sommarhus för 20 år sedan. Efter några års renovering valde de att flytta hit ut på landet permanent 2008.

– Jag längtar hem igen redan när jag åker ut genom allén, säger Leif, som är glad att inte längre behöva veckopendla till tv-studion i Stockholm och bo på hotell – något han gjorde regelbundet under sina elva säsonger som domare i tv-programmet Sveriges mästerkock.

Nu gör han det mesta här hemma på gården i stället. Tillsammans med sitt nya inspelningsteam har han byggt upp en egen studio (i sin dotter Petronellas tidigare kök) för den Youtube-kanal som han startade 2020 – inklusive Instagram och Facebook har han drygt 400 000 följare.

– Det är alltid så många som frågar mig om mat. På det här viset kan jag dela med mig av mina tankar och recept och visa hur man lagar olika rätter.

Prisbelönt legendar

Leif Mannerström har utsetts till Kockarnas kock tre gånger och hade en stjärna i Guide Michelin under tio år på Sjömagasinet. Han har vunnit Årets Werner och Kungsfenan, blivit utsedd

Leif Mannerström kan se rätt bister ut men har ett omvittnat varmt hjärta och mycket humor. ”Om man ska komma långt måste man vara bestämd. Men jag är nyfiken och har ett öppet sinne – om någon kommer med ett bättre förslag så provar jag gärna det”, säger han.

till Årets göteborgare, fått en spårvagn uppkallad efter sig och finns som frimärke. Han har även fått medalj av kungen för sina gärningar för svensk gastronomi och sitt porträtt förevigat i Statens porträttsamlingar på Gripsholms slott.

– Det där sistnämnda är jag lite extra stolt över, jag är den enda restaurangmannen som har sitt porträtt där.

Ett 30-tal kokböcker har det också blivit genom åren och flera av dem kretsar kring fisk. Leif har en stor kärlek till sjömat och vet hur man skapar kulinariska sensationer och skruvar om klassiker. Som exempelvis ”Mannerströmming”, där man marinerar strömmingsfiléer med dill, anjovis och kaviar innan de paneras i ströbröd och steks läckert gyllenbruna.

– Det viktigaste när man köper fisk och skaldjur är kvaliteten. Bra kvalitet är alltid prisvärt och konsten är att ta vara på allt. Äter vi färska räkor så fryser jag alltid in skalen och kokar räksoppa en annan dag. Köper jag torsk vill jag så klart ha med skrovet för att koka buljong på det, det tänket har jag med mig från krogen.

Att Leif Mannerström alls blev kock handlar om både arv och miljö. Då föräldrarna skildes när han bara var ett år gammal växte han mer eller mindre upp hos sin farmor Cecilia, som drev restaurang i Stockholm och sade att ”pojken ska bli kock”. Själv ville han hellre bli stridspilot men föll ifrån på sista testet, något han i dag är tacksam över.

– Pappa var också kock och sade till mig att ”se till att bli duktig, då kommer du alltid att ha jobb – folk måste ju äta”.

Han började i branschen som 15-åring, flyttade till Göteborg och mönstrade på som kock på Amerikabåtarna som 18-åring och blev sedan handplockad som köksmästare på Henriksberg som 23-åring –alltihop väldigt bra yrkesskolor.

– Jag har lärt mig att servera vällagad mat av bra råvaror, jag har aldrig fuskat och alltid kunnat ta betalt.

Livskamrater och parhästar

– Hej, lilla frun, ropar Leif plötsligt när han ser Lilian komma gående i riktning mot verandan, med jordiga händer efter att ha jobbat i trädgården.

De träffades när han var 22 år och hon var 18 år och har varit ett par sedan dess. Det framgår tydligt hur mycket de betyder för varandra, men även att här hemma är det hon som är ”chefen”. En annan person som betytt mycket för Leif är den nyligen bortgångne kocken Crister Svantesson, hans parhäst och nära vän ända sedan den dagen Crister av en lycklig slump stövlade in på Golfkrogen i Hovås, som Leif då drev. – Vi fann varandra direkt och drog till Frankrike för att lära oss mer om ”det nya franska köket” och träffade alla de stora giganterna, som Paul Bocuse. Vi kunde lära dem att filea fisk medan de lärde oss att laga sås.

För exakt 50 år sedan, 1974, öppnade Leif och Crister restaurang Johanna, som snabbt blev utsedd till Sveriges bästa krog och där det var två veckors kö bara för att få ett bord. Det var i det här legendariska köket som torsken fick en helt ny status – och några år senare blev huvudråvara i Bocuse d’Or (VM i matlagning).

– Vi skapade ett nytt styckningsschema för torsk, med loin och rygg. Innan dess kunde man bara köpa en låda osorterad torsk och fiskhandlarna kallade torsk för ”sjukhusmat”.

Även marulk betraktades som något fult som fiskhandlarna inte gillade.

– Den ser ju rätt jävlig ut med halva kroppen huvud och resten tarm. Men vi började använda den på Johanna eftersom den är så fast och fin och ”tål tillagning”.

1981 valdes Leif Mannerström och Crister Svantesson in som ledamöter i Sandahl foundation. Med på bild är även La Dance, stayetten som delas ut i vid den hedersvärda prisutdelningen Prix d´Honneur pour l´Encouragement de la Gastronomie.

Sprider kunskap om sjömat

Leif Mannerström månar mycket om svensk fisknäring och uppskattar Göteborgs Fiskauktion, som han sedan ett år tillbaka har ett samarbete med. Tillsammans med dess vd Roger Thilander har han gjort flera korta, filmade inslag till sociala medier om allt från hummerpremiär till hur man tillagar kummel.

– Jag vill sprida kunskap om fisk och skaldjur för jag vill att folk ska äta mer av det, säger han och förklarar att kunskap betyder allt. Det gäller såväl för dem som ska laga och servera fisk på krogen som för dem som säljer fisk över disk. Man måste liksom berätta för kunderna hur de ska göra med fisken när de kommer hem och vad de kan laga.

Att lyssna på Leif Mannerström när han talar om sin passion för fisk och matlagning och om sin långa karriär är även att ta del av den ena fantastiska historien efter den andra. Som när han som ung pojkspoling serverade Sophia Loren en skaldjursplatå i hennes hotellsvit i Stockholm, hur Birgit Nilsson stämde upp i en aria i köket på Johanna så att kastrullerna skallrade eller när David Bowie skrev sin autograf på alla kockarnas ryggar efter en middag på Sjömagasinet. En annan trogen gäst har varit Bruce Springsteen, som inte missat att äta Mannerströms mat en enda gång under sina Ullevi-spelningar. Trots att Leif nu har hunnit fylla 85 år har han inga planer på att sluta jobba, även om han så att säga har ”trappat ned till heltid och bara jobbar åtta timmar om dagen”.

– Mitt yrke är min hobby och så länge jag tycker det är kul att arbeta så fortsätter jag. Jag har aldrig känt mig gammal, även om jag numera kan sitta ned när jag hackar lök. Hemligheten? Det är att vara nyfiken och behålla ett öppet sinne.

TEXT: AGNETA RENMARK FOTO: ASTOR SVENSSON

Roger Thilander, vd på Göteborgs Fiskauktion:

”Leif Mannerström brinner verkligen för fisk och skaldjur, och som tack vare sin Youtube-kanal når ut till en stor publik. Jag frågade honom om han kunde tänka sig att vara med i våra inlägg på Instagram för att sprida kunskap och matglädje – och han nappade på det. Trots sin ålder har han en fantastisk energi, vilket både är imponerande och inspirerande.”

Frågor & Svar

Hur säker är fisken vi äter?

Fisk är en viktig del av en näringsrik kost – men samtidigt väcks ofta frågor om miljögifter och antibiotikaanvändning i odlad fisk. Här reder vi ut ett par vanliga frågor.

Får fisk från Östersjön användas till fisk- och djurfoder? Ja, fisk från Östersjön får användas som råvara i både djur- och fiskfoder, men här gäller striktare regler än för fisk som säljs direkt som livsmedel. Gränsvärdena för miljögifter som dioxiner och PCB är betydligt lägre i foderfisk, eftersom dessa ämnen kan koncentreras uppåt i näringskedjan – från alger till fiskmjöl, vidare till t.ex. odlad fisk och till slut människan. Om Östersjöfångad fisk används till fiskmjöl eller fiskolja måste dioxiner och PCB renas bort i särskilda processer på foderfabrikerna. Det säkerställer att den odlade fisken får ett foder som är tryggt.

Är odlad lax säker att äta? Innehåller den antibiotika?

Ja, odlad lax är säker att äta och nej, odlad lax från Norge – där nästan all lax i svenska butiker kommer ifrån – innehåller inte antibiotika. Användningen av antibiotika i norsk laxodling har minskat med över 99 % sedan 1990-talet tack vare sjukdomsförebyggande arbete som vaccinering, förbättrade rutiner och strikt kontroll. Produktionen av odlad norsk lax följer samma lagstiftning och provtagningsprogram som EU:s medlemsländer. Precis som människor, vilda djur och vild fisk kan den odlade fisken drabbas av sjukdomar. Sjukdomar är idag ovanliga och den norska laxen är idag världens friskaste ”husdjur”.

Fisk är ett av våra mest näringstäta livsmedel – och med rätt kunskap kan vi njuta tryggt av fisken på våra tallrikar.

ANNE HAMNEBO

Rådgivning, kvoter och framtida fiskemöjligheter

Nyligen presenterade det internationella havsforskningsrådet ICES sin rådgivning för nästa års fiskekvoter i Östersjön. Rådgivningen visar att beståndet av sill/strömming i Östersjön fortsätter växa och har en god rekrytering. Beståndsökningen hänvisas av ICES till att de kraftiga kvotsänkningarna under flera års tid har gett effekt. Under våren har det varit väldigt gott om sill och strömming i det kustnära området från Stockholms skärgård och söderut, och garnfisket i Blekinge har haft ett rekordfiske. Beredningsindustrin rapporterar också om rund fin fisk.

Beståndet av skarpsill är också fortsatt starkt och ICES lyfter den bästa rekryteringen av skarpsill på tio år, vilket leder till en stark inkommande årsklass från 2024 vilket SPF ser som mycket positivt.

För strömmingen i Bottenhavet noterar ICES att rekryteringen ligger på samma nivå som föregående år, men att beståndet generellt har minskat. Anledningen till denna minskning är enligt ICES inte helt klarlagd.

SPF:s utgångspunkt är att fisket bör ske på räntan av bestånden, dvs. tillväxten. Även om bestånden fortsätter att utvecklas i rätt riktning är det viktigt att vi fortsatt är försiktiga, och att inkommande årsklasser får tid att växa till sig. Därför anser vi att man för fisket i Östersjön och Bottenhavet bör gå på de lägre punkterna i de intervall som ICES ger i sin rådgivning för nästa års kvotsättning.

På den internationella fronten noterar vi även det nya tolvåriga fiskeavtal som i maj slöts mellan EU och Storbritannien. Avtalet innebär att EU:s fiskeflotta får fortsatt tillgång till brittiska vatten fram till 2038 och vice versa. För svenskt och europeiskt fiske är avtalet mycket positivt och välkommet och innebär ökad stabilitet och förutsägbarhet för framtiden.

Slutligen önskar vi er alla en riktigt härlig sommar med massor av nyttig och klimatsmart sill, strömming, böckling och makrill på tallrikarna!

Hälsningar Anton, Malin och Annelie

Rosell,

Annelie

Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

Det kan finnas en framtid för

småskaligt strömmingsfiske

– trots allt

I rapporten ”Resursfisk 3.0 – strömmingen och skarpsillens återkomst på var mans tallrik” belyser Länsstyrelsen förutsättningarna för hur det småskaliga strömmingsfisket skulle kunna se ut i framtiden.

Länsstyrelsen i Stockholm vill förbättra förutsättningarna för småskaligt, kustnära strömmingsfiske. I rapporten om Resursfisk 3.0 lyfts behovet av moderna fiskemetoder, fungerande infrastruktur och ökad kunskap om strömmingens värde – som basföda, delikatess och resurs i svensk beredskap. Fångsterna har sedan projektets start minskat vilket försvårat investeringar och återväxt bland yrkesfiskare. Länsstyrelsen föreslår följande åtgärder:

• Att öka kunskapen inom livsmedelsbranschen, så att strömmingen kan återfå en plats i butiker och på restauranger – som basföda, kulinarisk läckerhet och även som en resurs i den svenska beredskapen.

• Att sprida kunskap om nyttan med strömming och att halter av skadliga ämnen i strömmingen inte behöver vara ett hinder för konsumtion

• Att använda moderna fiskemetoder som ökar avkastningen och breddar fiskesäsongen i det småskaliga, kustnära fisket. Ett aktsamhetsområde i Ålands hav kan också bli en nyckel för att återskapa balansen mellan fiske och ekosystem.

Läs mer här: https://www.lansstyrelsen. se/5.495e2b71197542ba65e8dba.html

Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!

Synergier och konflikter

för svensk primärproduktion av sjömat:

En inledande kartläggning av aktörernas uppfattningar om interaktioner med andra verksamheter inom blå ekonomi

Ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, 2025.

Denna rapport undersökte interaktioner mellan sjömatsproducenter och andra aktörer inom den blå ekonomin i Sverige. Syftet med studien var att kartlägga positiva och negativa interaktioner mellan sjömatsproducenter och andra verksamheter. Metoden inkluderade en enkät till primärproducenter av sjömat, kompletterande intervjuer och informationsinsamling. Inom sjömatssektorn upplever kustfisket flest negativa interaktioner med skyddade områden, vindkraft och tung industri. Positiva interaktioner finns med turism. Insjöfisket betonar negativa interaktioner med militära intressen, sportfiske och tung industri, medan positiva interaktioner finns inom den egna sektorn. Marint vattenbruk upplever negativa interaktioner med skyddade områden och kommersiell sjöfart, och positiva interaktioner finns med andra vattenbruk. Alla respondenter i intervjuer och enkätsvar ser fler konflikter än positiva synergier i interaktioner med andra aktörer inom den blå ekonomin.

Läs hela rapporten här: https://ivl.diva-portal.org/ smash/record.jsf?pid=diva2%3A1960563&dswid=5103

HaV deltar i FN:s havskonferens i Frankrike

Världens ledare, forskare och organisationer samlades i Nice den 9e till 13e juni för FN:s tredje globala havskonferens. HaV deltar med flera representanter. Konferensen arrangeras av Frankrike och Costa Rica. Den ska accelerera insatser för att nå hållbar användning och bevarande av havet enligt FN:s mål 14 för hållbar utveckling. En integrerad förvaltning av kustzonen, havsplanering och klimatanpassning är några av de verktygen som ska bidra till ökad motståndskraft hos ekosystemen i kust och hav.

– FN:s havskonferens är ett tillfälle att visa hur vi i Sverige arbetar för havets framtid. Det är också ett tillfälle att få stöd till det arbetet genom att skaffa kunskap och erfarenheter från andra länder, säger Thomas Klein, avdelningschef miljöanalys på HaV.

Läs mer här: https://www.havochvatten.se/arkiv/aktuellt/2025-06-03-hav-deltar-i-fnshavskonferens-i-frankrike.html

12 juli

Makrillfestivalen i Bua

Arr: Bua IF och Föreningen Buas Framtid

https://bua.nu/?page_id=3483

2-10 augusti

Västerhavsveckan

Arr: Västra Götalandsregionen

https://www.vgregion.se/ov/vasterhavsveckan/

5-7 augusti, Göteborg

Guidad tur på Göteborgs Fiskauktion

Arr: Sjömatsfrämjandet

https://sjomatsframjandet.se/utbildningscentret/guidad-tur-pa-goteborgs-fiskauktion/

26 augusti, Göteborg

Beredskapsövning för sjömatsföretag

Arr: Jordbruksverket

https://innovatum.confetti.events/krisberedskaps-workshop-i-goteborg

2 september, Donsö

Donsö Fishing Meet

En del av Donsö Shipping Meet

https://donsoshippingmeet.com/fishing-meet/

10-12 september, Tylösand

Livsmedelsdagarna

Arr: Livsmedel i fokus

https://www.livsmedelifokus.se/livsmedelsdagarna/

13 september, Simrishamn

Sillens dag

https://www.simrishamn.se/om-kommunen/sillens-dag

på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän

Plockmat

Vi representerar Franska La Belle-Iloise, Spanska Espinaler & Chatka King Crab samt inte minst Portugisiska Ramirez. Ett brett sortiment av premium havsdelikatesser på helkonserv av sardiner, tonfisk, musslor, skaldjur samt trendiga tapastillbehör.

Du hittar vårt säljteam på hemsidan eller besök vår butik, 5 minuters bilväg från Fiskhamnen i Göteborg. info@conservcompaniet.se conservcompaniet.se

SJÖMAT I SÄSONG

Makrill Scomber scombrus

Makrillen är en vacker snabbsimmare och hör till våra mest lättidentifierade fiskar. Dess karaktäristiska blågröna rygg med svarta ränder är ett camouflage som påminner om havets krusningar. Nystekt eller nyrökt makrill är en vår och sommarfavorit hos många.

Makrillen har en spolformad kropp med två ryggfenor som kan fällas ner när den simmar snabbt. Stjärtspolen är kraftigt avsmalnande och har små trekantiga fenor på ovan och undersidan som fungerar som små roder. Stjärtfenan är djupt kluven, vilket är typiskt för snabbsimmare. Makrillen kan väga upp till 3,5 kg och bli 65 cm lång. Vanligtvis ligger vikten på ca 0,5 kg i våra vatten. Makrillen saknar simblåsa och måste simma hela livet. Den lever hela sitt liv i stim och unga fiskar är planktonätare. På gälbågarna sitter långa, täta gälräfständer som silar födan från vattnet. Vuxna fiskar fångar även sill och skarpsill.

Makrillen är en säsongsfisk

På våren simmar makrillen in mot kusten för att leka. Under den här perioden slutar makrillen att äta och fetthalten i köttet sjunker. Makrillen är vanlig i både Skagerrak och Kattegatt. Ibland letar enstaka makrillar sig även in i Östersjön. Efter leken som sker under juni-juli, stannar den sedan kvar och äter sig fet på småsill innan

den under hösten vandrar ut till djupare vatten i nordvästra delen av Nordsjön för att övervintra.

När makrillen kommer är våren här

Fisket sker tidig vår med drivgarn men efter leken då den börjar äta fiskas den också kustnära med dörj, det vill säga lina med krok. trål eller snörpvad, mer kustnära också med dörj eller drivgarn. Under höst och vinter sker fisket pelagiskt ute i Nordsjön med trål eller snörpvad.

Njut av makrill

Smaken är kraftig och särpräglad. Köttet är rikt både på fett, protein och vitaminer men magrare under vår till sommar och fetare under höst och vinter. Makrill kan tillagas på en mängd sätt. Den magra vårmakrillen passar bäst att steka eller grilla medan den fetare höstmakrillen är godare som rökt eller inkokt. Makrillen är också utmärkt som konserverad eller inlagd.

Visste du att?

Liten makrill kallas också spirr. Gammal tro är att fisken är en asätare men sant är att den endast kan ta byten i ”full fart”.

Restaurangakademiens och Sjömatsfrämjandets

sjömatsutbildning

Fördjupa dig i sjömat under en intensiv tvådagarskurs i samarbete mellan Restaurangakademien och Sjömatsfrämjandet. Kursen riktar sig till dig som vill bredda din kunskap om fisk, skaldjur och alger med fokus på hållbarhet, råvarukunskap och smak.

Du får uppleva en unik smakprovning av olika arter, tillagade med flera tekniker och temperaturer. Dessutom arbetar du praktiskt i köket med både teknik och teori.

Datum: 15/10-16/10 9:00-16:00

Läs mer och boka

HJÄLP

SÖK HJÄLP

, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan

Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907