TEMA: OFFENTLIG UPPHANDLING
Dryckestips: VĂ„rens nyheter
sid 22
Skördetid i tÄngfabriken sid 16
LĂ€r dig mer om: Vattenbruk sid 12
BlÄ mats unga forskare
Adrianus Both sid 10-11
Experterna om rÀkbestÄndet:
âDet Ă€r komplextâ sid 6
Utmaningen:
Mer nÀrfÄngat i svenska storkök sid 14
Svensk FisknÀring. à rgÄng 8. Nr 2. 2024. Pris: 65kr
âUtmaningen: Mer nĂ€rfĂ„ngat i svenska storkökâ, Ă€r titeln pĂ„ den artikel pĂ„ sidan14 som inleder temat âOffentlig upphandlingâ och som mycket ocksĂ„ handlar om i detta nummer. Den svenska livsmedelsstrategin, krisberedskap och nordiska nĂ€ringsrekommendationer, menar samtliga att vi skall producera och Ă€ta mera sjömat producerad av svensk rĂ„vara i Sverige. Men Ă€r detta möjligt?
Vindkraftsparker planeras pĂ„ flera hĂ„ll, bĂ„de pĂ„ VĂ€stkusten och i Ăstersjön, mĂ„nga pĂ„ historiskt viktiga fiskeplatser. Samtliga av fiskets producentorganisationer Ă€r eniga om att det behövs en havsplanering för samexistens, för att bĂ„de vindkraft och fiske skall bli en verklighet i framtiden. Alla de organisationer som har spalter i tidningen har berört Ă€mnet. LĂ€s pelagikernas Havsrapport sidan 13, insjöfiskarenas Insjönytt sidan 21och SFPOs Fiskeaktuellt sidan 28 men Ă€ven Fiskbranschens Utblick pĂ„ sidan 25.
Odlad fisk skulle kunna vara en stor möjlighet för att öka produktionen i Sverige men tillstÄndsprövning tar lÄng tid. Vattenbruket stÄr för 50% av den totala fiskproduktionen i vÀrlden. I Europa Àr siffran 13,5% och i Sverige cirka 4%, sÄ hÀr finns mycket att jobba med. I det hÀr numret kan du lÀsa mer om Vattenbruk i den nya serien, LÀr dig mer om, pÄ sidan 12 till 13.
Sista torsdagen i mars, den 28e, var det dags för tĂ„ngpremiĂ€r pĂ„ Göteborgs Fiskauktion och tĂ„ng sĂ€ljs nu under tidig vĂ„r som primör. Vi passar pĂ„ att göra ett besök pĂ„ Nordic Seafarms odlingar av sockertĂ„ng och havssallat utanför Grebbestad pĂ„ sidan 16 â 17. Utöver vĂ„rens primörer kan du Ă€ven lĂ€sa om vĂ„rens nyheter i dryckeshyllan pĂ„ sidan 22 â 23, dĂ€r du ocksĂ„ fĂ„r tips om passande recept.
Avslutningsvis vill vi passa pÄ att tipsa om Fiskhamnens dag som Àger rum den 8 september i samband med Göteborgs Fiskhandlareförening fyller 100 Är. LÀs mer pÄ sidan 26 dÀr vi pratat med Thomas Cruz Kollberg, projektledare för dagen. Trevlig lÀsning!
Linda Frithiof, SjömatsfrĂ€mjandetHaV â Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se
ICES â Internationella havsforskningsrĂ„det
FAO â FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org
MSC â Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hĂ„llbart fiske. www.msc.org
RISE â Research Institutes of Sweden www.ri.se
SLU â Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se
Slv â Svenska livsmedelsverket www.slv.se
WWF â VĂ€rldsnaturfonden www.wwf.se
FR â Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se
GFA â Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se
SFPO â Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se
SPF PO â Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se
HKPO â Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se
SVC â Svenska VĂ€stkustfiskarnas Centralförbund
SIC â Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se
SVoS â Svenskt Vattenbruk och Sjömat
Demersalt fiske â fiske som sker nĂ€ra botten
Pelagiskt fiske â fiske som sker högre upp frĂ„n botten
Vattenbruk â odling av fisk eller skaldjur
Landning â den fisk eller de skaldjur man tar iland
Lekbiomassa â den del av bestĂ„ndet som uppnĂ„tt könsmognad
MSY â Maximum sustainable yield (Maximalt uthĂ„lligt uttag)
Vill du ha vÄrt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk FisknÀring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgÄng till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss sÄ hjÀlper vi dig.
TAC â Total allowable catch (Total fĂ„ngstkvot av en art under ett Ă„r)
RAC â Regional advisory council
hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och vÀderförhÄllanden.
om rĂ€kbestĂ„ndet: âDet Ă€r komplextâ 7 RĂ€kan splittrar branschen
Finnvacum och Marel inleder unikt samarbete
Finnvacum och Marel Ă€r stolta över att tillkĂ€nnage ett unikt samarbete inom produktomrĂ„det âFish processing solutionsâ för den svenska marknaden.
Detta partnerskap innebĂ€r att Finnvacum kommer att agera som en viktig stöttepelare för Marel genom att tillhandahĂ„lla försĂ€ljning, service och reservdelar till den svenska fiskindustrin. MĂ„let Ă€r att erbjuda den svenska fiskindustrin Ă€nnu bĂ€ttre tillgĂ„ng till marknadens ledande maskinlösningar för förĂ€dling och förpackning av fisk. Finnvacum har en stark nĂ€rvaro pĂ„ den svenska marknaden med kontor i Stockholm, Göteborg, Ărebro och
Sundsvall. Dessutom har Finnvacum Finland arbetat med Marel pĂ„ den finska marknaden i över 20 Ă„r inom försĂ€ljning och service, vilket ger en gedigen erfarenhet och kunskap om att hantera Marels produkter och tjĂ€nster. Joakim Petersen, VD för Finnvacum Sverige, uttrycker sin entusiasm för det nya samarbetet: âVi Ă€r vĂ€ldigt stolta över att inleda ett starkt samarbete med Marel. Tillsammans med Marel kan vi nu erbjuda svensk fiskindustrin de bĂ€sta förpacknings-
Den 12e mars avslöjade Umlax tillsammans med Bergmans Fisk och Vilt att Bergmans blir en del av Umlax-familjen. Umlax bedriver fiskodling pÄ flera platser i VÀsterbotten, Norrbotten och JÀmtlands lÀn. De har Àven ett eget slakteri i Vilhelmina. FörvÀrvandet av Bergmans fisk och vilt ger en möjlighet till förÀndling inom koncernen. Det har lÀnge funnits ett nÀra samarbete mellan Umlax och Bergmans Fisk och Vilt i Vilhelmina, förklarar Bergmans Fisk och Vilt.
Vi ser en enorm potential för att ta vÄr verksamhet till nya höjder! Skriver Bergmans Fisk och Vilt i ett FacebookinlÀgg.
BÄde Bergmans Fisk och Vilt samt Umlax kommer att fortsÀtta att existera som separata varumÀrken och behÄlla sina respektive namn.
Joakim
och processmaskinerna som finns att tillgÄ i vÀrlden. Finnvacum och Marel skall tillsammans vara marknadens ledande servicepartner för fiskbranschen.
âMed detta samarbete förvĂ€ntas bĂ„da företagen kunna öka sin nĂ€rvaro och pĂ„verkan pĂ„ den svenska marknaden för fiskförĂ€dlingslösningar och bidra till en mer effektiv och konkurrenskraftig fiskindustri.â
Vattudalens Fisk AB har i över 16 Är arbetat med uppfödning av regnbÄge och har under Ären varit med och drivit pÄ utveckling och förbÀttring av branschen i Sverige. Idag har bolagskoncernen Vattudalens Fisk AB 15 aktiva anlÀggningar frÄn södra SmÄland till VÀsterbotten i norr med det totala tillstÄndet att föda upp runt 8000 ton fisk. Nu gÄr de in som delÀgare i Guldhaven pelagiska. Ett företag som i över 30 Är arbetet med ett hÄllbart fiske och Àr i stÀndig utveckling av verksamheten. Idag sker förÀdling av rÄvaror frÄn det egna fisket, lokalt fÄngad fisk i NorrlandsomrÄdet samt egen uppfödning av fisk. Fiskfabriken Àr lokaliserad i Kalix.
DelĂ€garskapet frĂ€mjar en stabilisering av svensk fisk ut pĂ„ den inhemska marknaden, med Vattudalens Fisk AB:s produktionsvolymer och Guldhaven Pelagiska AB:s konsumentvĂ€nliga produkter samt försĂ€ljningskanaler, kommer ett svensk alternativ vid val av fisk att kunna erbjudas svenska konsumenter. DelĂ€garskapet stĂ€rker Ă€ven de ekonomiska incitamenten att investera i en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar utveckling av bland annat odlad svensk fisk ut till den nationella marknaden â grossister, restauranger och butiker, skriver företagen i ett gemensamt pressmeddelande.
RÀkbestÄndet i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt miste nyligen sitt MSC-certifikat, vilket innebÀr att det frÄn och med slutet av april inte kommer att finnas nÄgra fÀrska MSC-mÀrkta rÀkor i butiker eller fiskdiskar. Men vad beror det hÀr pÄ egentligen?
RÀkor som Àr fiskade efter den 24:e april i Är kommer inte att kunna mÀrkas som MSC-certifierade. Detta gÀller rÀkor fiskade av bÄde svenska, danska och norska bÄtar och beror framför allt pÄ en förÀndring i bedömningsmodellen för rÀkfisket.
Historiskt sett har tillflödet av nya rÀkor varit bra men sedan 2007 har bestÄndet haft en lÀgre medeltillvÀxt med mÄnga dÄliga Är och bara enstaka goda Är.
â Det Ă€r orovĂ€ckande att vi inte ser den förbĂ€ttring som krĂ€vs för att bestĂ„ndet ska Ă„terhĂ€mta sig. Forskare i EU och Norge har nu börjat samla ihop data om var och nĂ€r rombĂ€rande honor aggregerar sig i havet. Den informationen kommer att anvĂ€ndas som grund i diskussioner med Norge om hur man kan skydda dem lite extra, och pĂ„ sĂ„ vis sĂ€kra Ă„tervĂ€xten, sĂ€ger Bart Adriaenssens, utredare pĂ„ Fiskeregleringsenheten pĂ„ Havsoch vattenmyndigheten (HaV).
Han berÀttar att Norge och EU har haft en gemensam förvaltningsstrategi för NordhavsrÀkan sedan 2019. Kvoten bestÀms Ärsvis efter provfiske och rÄdgivning frÄn ICES, internationella havsforskningsrÄdet, som tar fram forskning och rÄd för att stödja ett hÄllbart nyttjande av vÀrldshaven.
Tidigare har kvoten för hela bestÄndet i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt legat mellan 10 000 och 14 000 ton per Är, men för innevarande fiskeÄr (som strÀcker sig frÄn 1 juli 2023 till 30 juni 2024) Àr den nere pÄ 6 000 ton.
â Det handlar alltsĂ„ i princip om en halvering.
FörÀndrad analysmodell
https://vfisk.se/content /files/pdf/msc_joint_ demersal_fisheries.pdf
BestÄndet av NordhavsrÀka i skandinaviska vatten har minskat sedan början av 2000-talet. Det Àr osÀkert vad minskningen beror pÄ. Orsaker kan vara naturlig variation, klimatförÀndringar eller annan pÄverkan.
lÀgger sin rom Àr det bara en liten del av den som resulterar i nya rÀkor, en andel som enligt forskningen har blivit lÀgre.
Orsaken kan handla om klimatförÀndringar och skiftande temperatur i havet. Det kan Àven vara kopplat till annat marint liv som pÄverkar tillgÄngen pÄ föda för sÄvÀl rÀkor som andra arter.
â Det hĂ€r Ă€r en komplex historia utan nĂ„gra sĂ€kra svar. Det enda vi sĂ€kert vet Ă€r att det behövs mer forskning, sĂ€ger Christopher Griffiths.
Vilken roll spelar sjÀlva fisket?
â Rent generellt Ă€r inte fisket i sig dĂ„ligt. Vi misstĂ€nker dock att det sker ett visst utkast av mindre rĂ„rĂ€kor, vilket innebĂ€r att kvoterna överstigs. Men om den nuvarande förvaltningsstrategin följs tror vi att bestĂ„ndet Ă„terhĂ€mtar sig och att förutsĂ€ttningar för rĂ€kfisket förbĂ€ttras.
Enligt Christopher Griffiths, forskare pÄ SLU och verksam i ICES, Àr det flera olika saker som samverkar till rekommendationerna om lÀgre kvoter. En av dem Àr att ICES har förÀndrat berÀkningsmodellen för analys av rÀkbestÄndet. RÀkan Àr en sÄ kallad hermafrodit som börjar sitt liv som hane och byter kön till hona nÀr den vuxit till sig lite, ungefÀr vid tvÄ Ärs Älder.
â Tidigare har vi rĂ€knat pĂ„ hela bestĂ„ndet, nu rĂ€knar vi bara in de romlĂ€ggande honorna i modellen, sĂ€ger han.
En annan faktor som spelar roll Ă€r den försĂ€mrade ârekryteringenâ. NĂ€r rĂ€korna
Christopher Griffiths hoppas inte minst pÄ att det relativt stora tillflödet av nya rÀkor under 2021 kan fÄ betydelse:
â NĂ€r dessa individer byter kön och om dessa honor sedan förökar sig framgĂ„ngsrikt kommer bĂ„de populationen och fĂ„ngsten att kunna öka igen inom nĂ„gra Ă„r.
Ăven Bart Adriaenssens pĂ„ HaV Ă€r försiktigt hoppfull:
â Det som Ă€r positivt Ă€r att det frĂ„n alla hĂ„ll finns en stor vilja att ta tag i bestĂ„ndets Ă„terhĂ€mtning. Ingen gynnas av att bestĂ„ndet hamnar under biologiskt sĂ€kra referensvĂ€rden â sĂ€rskilt inte fiskenĂ€ringen.
Ta bort produkter frÄn sortimentet eller business as usual? SÄ hÀr vÀljer branschens aktörer att agera nÀr nordhavsrÀkan förlorar sitt MSC-certifikat i slutet av april.
Ă sa Domeij,
Dagligvaruaktören Axfood, dÀr butikskedjorna Willys och Hemköp ingÄr, har en policy som innebÀr att all sjömat som fÄtt rött ljus av WWF fasas ut ur koncept och butiker, med undantag av sÄdant som Àr miljömÀrkt. NÀr nordhavsrÀkan, som redan har rött ljus av WWF, nu tappar sitt MSC-certifikat innebÀr det att vi inte kommer att ha nÄgra fÀrska rÀkor frÄn Sverige eller Danmark kvar i sortimentet. Vi kommer Àven att ersÀtta de svenska rÀkor som i dag ingÄr i Garants svenska skalade rÀkor i lake med andra rÀkor, sÀger à sa Domeij, hÄllbarhetschef pÄ Axfood, som tror att den största utmaningen för butikerna Àr att nÄ ut med informationen till konsumenterna.
Det hÄller Mattis Bergquist, hÄllbarhetschef pÄ Coop Sverige, med om:
â Men sjĂ€lvklart kommer vi att införa ett saluförbud, annars Ă€r ju inte en tredjepartscertifiering som MSC vĂ€rt nĂ„got i praktiken. Men det kommer inte att bli roligt. FĂ€rska rĂ€kor Ă€r en kunddragare och det kan bli tuff konkurrenssituation mellan olika butiker.
Fiskhallen Sorunda, ett dotterbolag till Martin & Servera och som levererar till foodservice, har samma typ av sjömatspolicy som Axfood:
â NĂ€r nordhavsrĂ€kan nu tappar
MSC-certifieringen mÄste vi antingen hitta ersÀttningsprodukter eller stÀnga artikeln.
Det Àr jÀttetrÄkigt men samtidigt Àr det ju en signal pÄ att det finns för fÄ rÀkor, sÀger Louise Söderqvist, marknadschef Fiskhallen Sorunda
För Sveriges största dagligvaruaktör, Ica, kommer beslutet inte att innebÀra nÄgon skillnad vad gÀller det centrala sortimentet av frysta rÀkor och rÀkor i lake.
â De nordhavsrĂ€kor som vi sedan tidigare sĂ€ljer och som ingĂ„r i vĂ„ra egna mĂ€rkesvaror kommer frĂ„n andra delomrĂ„den Ă€n de som Ă€r suspenderade, sĂ€ger Frida Fahlström, hĂ„llbarhetsledare pĂ„ Ica Sverige
Hur det kommer att se ut med försÀljningen av fÀrska rÀkor lokalt Àr dock nÄgot som varje Ica-handlare sjÀlv bestÀmmer.
PÄ Ica Supermarket Almö Livs pÄ Tjörn, en butik som vunnit pris för à rets Fiskavdelning 2023, kommer man fortsÀtta att sÀlja fÀrska rÀkor.
â Fiskarna har ju kvoter att förhĂ„lla sig till för att fisket ska vara hĂ„llbart, och nĂ€r vi talar med fiskarna sĂ€ger de att sĂ„ mycket rĂ€kor som det finns just nu har det inte funnits pĂ„ lĂ€nge, sĂ€ger Krister StrĂ„lberg, avdelningsansvarig fisk, Ica Supermarket Almö Livs.
I butiken sÀljs ungefÀr 10 ton fÀrska rÀkor per Är, sÄ vÀl svenska som MSC-mÀrkta frÄn norska Lyngenfjorden.
â VĂ„ra kunder krĂ€ver fĂ€rska rĂ€kor, sĂ€rskilt till helgen. HĂ€r pĂ„ VĂ€stkusten Ă€r det en större grej Ă€n tacos.
kunder med krav pÄ sina leverantörer om MSC. Men vi kan fortfarande erbjuda vÄra kunder en svensk lakerÀka, sÀger han.
Magnus Johansson, vd pÄ Svenska Fiskauktioner i Stockholm och Smögen, tycker att det Àr trÄkigt att MSC-mÀrkningen försvinner pÄ rÀkorna, sÀrskilt dÄ kvoterna för rÀkor sjunkit med runt 45 procent sedan sista juni 2023.
â SmögenrĂ€kan Ă€r en stark produkt och efterfrĂ„gan stor, sĂ„ vĂ„r tro och förhoppning Ă€r att vĂ„ra kunder endast kommer att influeras under en kortare period nĂ€r MSC-mĂ€rkningen försvinner, sĂ€ger han.
Peter Sjöholm, vd pĂ„ Bua shellfish som kokar all rĂ„rĂ€ka Ă„t det svenska fisket som sedan sĂ€ljs pĂ„ burk, tror att den indragna certifieringen kommer att ha en viss effekt: â Det kan försvĂ„ra försĂ€ljningen till vissa
Roger Thilander, vd pÄ Göteborgs Fiskauktion, tror inte heller att deras verksamhet kommer att pÄverkas i nÄgon större utstrÀckning:
â Allt Ă€r fiskat enligt de regler och rĂ„d som kommer frĂ„n ICES. Redan i dag gĂ„r en stor andel av rĂ€kan till fiskhandlare som inte Ă€r anslutna till MSC, sĂ€ger han.
Det Àr nÄgot som bekrÀftas av Alexander Freiholtz, vd pÄ Fiskhuset som har fyra fiskbutiker i GöteborgsomrÄdet.
Alexander Freiholtz, vd pÄ Fiskhuset.
â Vi sĂ€ljer certifierade rĂ€kor i dagslĂ€get men eftersom vi inte Ă€r anslutna till MSC kan vi inte marknadsföra dem som miljömĂ€rkta â och vĂ„ra kunder efterfrĂ„gar inte det Ă€ndĂ„. Vi kommer dĂ€rför att fortsĂ€tta att köpa in fĂ€rska rĂ€kor precis som vanligt. Om det dyker upp frĂ„gor frĂ„n kunderna sĂ„ kommer vi att sĂ€ga precis som det Ă€r: Att vi sĂ€ljer rĂ€kor som fiskats av svenska bĂ„tar efter de kvoter som satts av myndigheterna, sĂ€ger han.
Potatissallad med tÄng
Potatissallad. Den har haft mÄnga skepnader genom Ären.
LÀgg till sockertÄng nÀsta gÄng och twista till den ett snÀpp!
Ingredienser:
âą potatissallad
âą 500 g potatis
⹠2 msk torkad tÄng
âą 2 msk kapris
⹠1-2 schalottenlökar eller vÄrlökar
Gör sÄ hÀr:
TĂ„ngdressing
⹠1/3 dl vinÀger
âą 2/3 dl neutral olja
âą 1 tsk dijonsenap
⹠3 msk torkad tÄng
âą salt
âą honung
âą peppar
1. Koka potatisarna, hÀll av vattnet och lÄt svalna av.
2. Blanda resterande ingredienser i en bunke och tillsÀtt potatisen och blanda dÀrefter försiktigt sÄ potatisen inte mosas.
3. Blanda vinÀgern genom att tillsÀtta alla ingredienser i en burk och skaka ordentligt.
4. Smaka av med salt och peppar och honung efter behag.
5. Ringla din dressing över potatissalladen och servera.
Recept frÄn broschyren Under ytan till grytan frÄn Svenskt Vattenbruk och Sjömat
https://sjomatsframjandet.se/content/files/broschyrer_material/under_ytan_till_grytan.pdf
En mousserande havsbris har skapats i samarbete med Ten Island Sea Farm. För att minimera miljöpĂ„verkan skördas sockertĂ„ngen för hand utanför Ăckerö i Göteborgs norra skĂ€rgĂ„rd. Med respekt för naturen bearbetas sockertĂ„ngen dĂ€refter som primör för att integrera mineralitet. En hyllning till gnistrande stunder vid havet. Njut den till sjömat av olika slag.
Serveringstemperatur: 8-10 °C.
KÀllsjö bryggeri
https://kallsjo.se/ product/taang/
SWITCH Àr ett EU-projekt som syftar till att frÀmja hÄllbara och hÀlsosamma matvanor bland invÄnarna i Europa. I VÀstra Götalandsregionen har en av projektets sex Food hubs att etable rats. HÀr kommer konsumenter, livs medelsproducenter och intressenter att ha möjlighet att mötas för att ut forska nya hÄllbara och hÀlsosamma matalternativ.
Switching european food systems for a just, healthy and sustainable dietary transition through knowledge and innovation
Europa mÄste förÀndra sin produktion och konsumtion av mat för att minska klimatpÄverkan samtidigt som det frÀmjar hÀlsosamma matvanor bland sina invÄnare. Det EU-finansierade projektet SWITCH syftar till att driva en positiv utveckling inom livsmedelssektorn pÄ ett hÄllbart och rÀttvist sÀtt som gynnar alla, oavsett socioekonomisk status.
Projektet strĂ€cker sig över fyra Ă„r och involverar Ă„tta europeiska lĂ€nder. PĂ„ sex platser kommer Food hubs att etableras med avsikten att spegla deras regionala matsystem. Syftet med dessa nav Ă€r att skapa en interaktiv mötesplats dĂ€r konsumenter, livsmedelsproducenter och samhĂ€llsaktörer kan diskutera och göra experiment med nya hĂ„llbara och hĂ€lsosamma matalternativ. I VĂ€stra Götalandsregionens Food Hub kommer man fokusera pĂ„ tre huvudomrĂ„den: Ăka intaget av fullkorn, Mer grönsaker och baljvĂ€xter och ökad konsumtion av hĂ„llbar sjömat.
I slutet av projektet Àr mÄlet att ha uppnÄtt en positiv beteendeförÀndring bland Europas invÄnare relaterat till matvanor, hÀlsa och hÄllbarhet. Detta kommer att uppnÄs genom att pÄverka kostriktlinjer och rekommendationer i EU-lÀnder samt öka medvetenheten i hela nÀringskedjan.
Den svenska delen av SWITCH leds av RISE i samarbete med Chalmers.
Nu startar Folkuniversitetet upp en yrkeshögskole-utbildning med fokus pÄ hÄllbarhet, innovation och ekonomiskt tillvÀxt inom den blÄ livsmedelssektorn. Enligt Folkuniversitetet finns en stor efterfrÄgan pÄ kompetenta yrkespersoner med breddkunskap inom den blÄ livsmedelskedjan. Utbildningen Àr studiemedelsberÀttigad och pÄ 300 poÀng dÀr 75% Àr pÄ distans.
Just nu Àr mycket pÄ gÄng inom den blÄ livsmedelsbranschen och det finns bÄde ett ökat fokus pÄ lokal mat som Àr hÄllbart producerad och pÄ ett proteinskifte som gör att blÄ mat tar en mer framtrÀdande roll inom livsmedelsbranschen skriver Folkuniversitetet i ett pressutskick om den nya utbildningen, Verksamhetsutvecklare blÄa livsmedel. Utbildningen Àr till stor del pÄ distans med en stor andel LIA, LÀrande i arbete.
Arbetsmarknad
Efter utbildningen kommer man ha rÀtt kun-
skap och kompetenser för att bidra till att driva, utveckla och skala upp verksamheter inom sektorn genom att frÀmja hÄllbarhet, kvalitet, innovation och ekonomisk tillvÀxt. Yrkesroller som verksamhetsutvecklare, produktutvecklare, produktionsutvecklare, sÀljare, inköpare och upphandlare tas upp som exempel pÄ vad man kan jobba med efter avslutad utbildning.
Behörighet
Sista torsdagen i mars Àr det sen ett par Är tillbaka tradition att den svenska premiÀren för odlad tÄng Àger rum pÄ Göteborgs Fiskauktion. BÄde sockertÄng och havssallat sÄldes pÄ premiÀrdagen. Allra först ut var en lÄda med ett paket tÄng frÄn vardera tÄngodlare, dÀr hela intÀkten gick oavkortat till SjörÀddningen. PremiÀrlÄdan gick för 1000 kr och budades hem av Ulf Jonseth pÄ Landala Fisk i Göteborg.
För att ha behörighet till utbildningen skall man utöver grundlÀggande behörighet Àven ha arbetslivserfarenhet pÄ minst 1 Är heltid eller motsvarande, kopplad till livsmedelsbranschen frÄn exempelvis primÀrproduktion, förÀdling, distribution, försÀljning, service eller livsmedelssÀkerhet.
https://www.folkuniversitetet. se/vara-skolor/yh-utbildningar/ alla-yh-utbildningar/teknik-tillverkning/verksamhetsutvecklare-blaa-livsmedel-distans/
One stop myndighetsshop Àr en myndighetsöverskridande samverkansmodell dÀr myndigheter, branschorganisationer, entreprenörer och frÀmjandeaktörer arbetar enat för att förÀndra matsystemet. Genom ett nytt arbetssÀtt guidar och förenklar One stop myndighetsshop för innovativa företag inom matsektorn och driver pÄ de förÀndringar som behövs för att forma framtidens livsmedelskedja.
Den svenska livsmedelssektorn behöver stÀlla om och fokusera pÄ satsningar pÄ ny innovativ mat. För att nÄ mÄlen i livsmedelsstrategin och Agenda 2030 behöver livsmedelssketorn bli en hÄllbar och lÄngsiktigt konkurrenskraftig sektor.
One stop myndighetsshop Àr tÀnkt att förenkla för innovativa företag i deras kontakt med myndigheter och lösa utmaningar i regelverk men ocksÄ för att öka innovationshöjden inom matomrÄdet. Samverkansmodellen bestÄr av tre huvudsakliga funktioner: en lots, en expertgrupp och ett strategiskt team.
LÀs mer hÀr:
https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/seminarierochnatverk/natverkochsamverkan/nationellsamverkan/onestopmyndighetsshop.6748.html
Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbÀnkar.
KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS
SNABB UPPVĂRMNING
FRAMTAGEN FĂR INDUSTRIN
LĂTTSKĂTT/ENKEL RENGĂRING
www.steeltech.se
KarlÀggning av nÀringskedjor hjÀlper oss att göra hÄllbara val nÀr det gÀller arter för vattenbruk och fiskodling.
Foto: Uppsala Universitet Campus Gotland
NAMN Adrianus Both
Ă LDER 38 Ă„r
BOR I Lysekil
FRĂ N New Brunswick, Kanada
YRKE Har arbetat som postdoktor pĂ„ Uppsala universitet. Ăr idag forskare i vattenbruk pĂ„ IVL Svenska Miljöinstitutet AB
ââ
Det Àr en klurig frÄga och jag har inte ett fÀrdigt svar pÄ den Àn.
HĂ„llbarhet Ă€r vĂ€ldigt komplicerat.â
Postdoktor Adrianus Both utforskar möjligheterna att förutspĂ„ hĂ„llbarheten i fiske och vattenbruk. Genom att undersöka nĂ€ringskedjor frĂ„n vĂ€xtĂ€tare upp till köttĂ€tare i flera led söker han efter ledtrĂ„dar som kan bidra till att vĂ„r blĂ„ mat ska bli Ă€nnu mer hĂ„llbar. Och Ă€nda sedan sin doktorsexamen Ă€r han intresserad av mysteriet med musslan â vad Ă€ter den egentligen?
Det Àr en sak att kartlÀgga ett redan etablerat fiske och försöka förstÄ om det Àr ett hÄllbart system eller inte. Underlaget finns i statistiken, exempelvis storlek pÄ fÄngst och skörd och man kan Àven se verkningar i ekosystemet. Men att undersöka en art som man inte fiskar aktivt Àr betydligt svÄrare. Hur vet man om fisket blir hÄllbart eller inte, innan det Àr igÄng?
â Det Ă€r en klurig frĂ„ga och jag har inte ett fĂ€rdigt svar pĂ„ den Ă€n. HĂ„llbarhet Ă€r vĂ€ldigt komplicerat. Det finns mĂ„nga olika sĂ€tt att se pĂ„ hĂ„llbarheten. Men för redan etablerat fiske har vi rĂ€tt bra koll, sĂ€ger Adrianus Both som precis har avslutat sin tid som postdoktor pĂ„ Uppsala universitet.
Adrianus har en gedigen bakgrund nÀr det gÀller vattenbruk och han började sina studier pÄ universiteten hemma i Kanada: i New Brunswick följt av Newfoundland. Han har bland annat studerat musselodling.
â PĂ„ det hĂ€r viset kan man fördjupa sig i ekosystemet, till exempel genom att studera fiskar; vem Ă€ter vem. Metoden gĂ„r att anvĂ€nda för alla sorters organismer; musslor, ostron, fisk med mera.
För drygt tvÄ Är sedan började Adrianus sin forskning pÄ Gotland, knuten till Uppsala universitet. Han har tagit prover, analyserat och följt upp. SjÀlv sÀger han att det inte Àr sÄ svÄrt men det krÀver att man jobbar trÀget och har tÄlamod.
â Projektet avslutades i höstas men det Ă€r
fortfarande lite kompletteringsarbete kvar och det ska jag slutföra. En del data kom tillbaka sent och den behöver analyseras.
Som att blanda fÀrg
Samtliga organismer i en nÀringskedja, bÄde vÀxter och djur, bestÄr av grundÀmnen som kol, kvÀve och svavel. Dessa grundÀmnen kan förekomma i olika former och kallas dÄ isotoper, vilka skiljer sig Ät genom antalet neutroner i atomkÀrnan.
â NĂ€r en organism konsumeras av en annan förĂ€ndras isotoperna pĂ„ olika sĂ€tt. Jag brukar förklara processen med en liknelse; att det Ă€r som att blanda fĂ€rg. Det finns olika slags isotoper och vi tĂ€nker oss att de Ă€r olika fĂ€rger. Ett exempel kan vara att jag studerar en fisk och vill veta vad den Ă€ter. I det hĂ€r fallet sĂ€ger vi att det finns tvĂ„ alternativa födoĂ€mnen. Det ena Ă€r rött och det andra gult. Fisken Ă€r orange sĂ„ den har uppenbarligen Ă€tit hĂ€lften av den röda fisken och hĂ€lften av den orange, förklarar Adrianus.
Genom att analysera datan kan han alltsÄ avlÀsa vad organismen har Àtit och i vilka proportioner. Det ger oss bra information om nÀringskedjan som helhet.
Trofiska nivÄer
Artens position i nÀringskedjan kallas för trofisk nivÄ. Man börjar med att titta lÀngst ner i nÀringskedjan; pÄ vegetationen. Ett snÀpp
Drygt 110 personer frĂ„n vattenbruksnĂ€ringen, forskning, myndigheter och intresseorganisationer frĂ„n hela vĂ€rdekedjan samlades i UmeĂ„ den 14â15 mars för att delta i den nationella vattenbrukskonferensen. Detta Ă€r en central plats för BlĂ„ mat att delta pĂ„, och flertalet partners frĂ„n mĂ„nga olika organisationer deltog i konferensen genom presentationer, diskussioner och mingel.
â Vi tittar ocksĂ„ pĂ„ fiskens nĂ€ringstĂ€thet och mĂ€ter bland annat kalcium, jĂ€rn, omega 3, protein, selen, vitamin A och zink. PĂ„ det hĂ€r viset kan man fĂ„ fram kostnaden för en sĂ€rskilt mĂ€ngd av ett nĂ€ringsĂ€mne. NĂ„got som förvĂ„nande mig Ă€r att öring Ă€r ett effektivt sĂ€tt att fĂ„ i sig jĂ€rn.
KartlĂ€ggningen visar att sillen intar förstaplatsen nĂ€r det gĂ€ller stort innehĂ„ll av nĂ€ringsĂ€mnen samtidigt som den befinner sig nĂ€ra den primĂ€ra födokĂ€llan â alltsĂ„ Ă€r den ett toppval för effektiv produktion ur den synvinkeln.
â Men bara för att mina kalkyler visar att nĂ„got Ă€r effektivt betyder det inte att det Ă€r hĂ„llbart, vilket Ă€r problemet. Det hĂ€r Ă€r inte hela bilden utan bara en pusselbit.
Torsk, abborre och gÀdda finns i den ineffektiva Ànden av nÀringskedjan. Det Àr arter som krÀver betydligt mer av ekosystemet för att produceras.
Vi odlar musslor â men vad Ă€ter de?
â Ja, vattenbruk med blĂ„musslor Ă€r viktigt. Vi odlar musslor, men vi utfodrar dem inte. De vĂ€xer bara av det som finns i miljön. I vattnet flyter det omkring en mĂ€ngd organiska partiklar. De kan komma frĂ„n vilken organism som helst; frĂ„n olika slags plankton, dött sjögrĂ€s, landlevande vĂ€xter och annat.
BlÄ mat gÄr nu in i en intensiv period dÀr centret skall söka finansiering för ytterligare 4 Ärs verksamhet. Vi hoppas pÄ fortsatt stort stöd bland alla vÄra partners för ett fortsatt arbete med att göra Sverige till en ledande producent av hÄllbar sjömat. upp Àr de arter som Àter vÀxtligheten. NÀsta steg Àr den art som Àter vÀxtÀtaren, och sÄ fortsÀtter nivÄerna uppÄt. Man tittar pÄ hur nÀra den primÀra födokÀllan, alltsÄ vegetationen, en art befinner sig. Ju lÀngre ner pÄ stegen en art finns, desto mer hÄllbar Àr den, eftersom den Àr mer effektiv för ekosystemet att producera.
I bÄde tidigare och kommande arbete Àr det musslor som Àr i centrum. Han har undersökt vilka kÀllor som Àr viktiga för musslorna genom att spÄra födan genom ekosystemet. Detta visar vilka resurser som vattenbruk av musslor kan ha nytta av. Idag arbetar Adrianus som forskare i vattenbruk pÄ IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Fokus ligger pÄ att undersöka om invasiva stillahavsostron konkurrerar om födan med blÄmussla och europeiskt ostron och för denna studie har han fÄtt ett forskningsbidrag frÄn Formas. Jordbruksverket finansierar hans arbete med att göra en riskbedömning av klimatförÀndringar pÄ vÀlfÀrdseffekter av lÄgtrofiska arter i svenskt vattenbruk.
KATARINA SCHLĂGER
Nationella vattenbrukskonferensen arrangerades i Ă„r för den 10:e gĂ„ngen i UmeĂ„ med temat âkompensationsodling, klimat och vĂ€gen framĂ„tâ. Syftet med konferensen Ă€r att sprida ny kunskap, inspiration och omvĂ€rldsbevakning kring praktik, regelverk, forskning och innovation kring vattenbruk. Flera intressanta presentationer hölls om kompensationsodlarnas verksamhet och utmaningar, blandade uppdateringar frĂ„n flera BlĂ„ mat-forskare, Jordbruksverkets handlingsplan för vattenbruk, klimatförĂ€ndringars pĂ„verkan pĂ„ fiskens vĂ€lfĂ€rd och hĂ€lsa, med mera. IVL, SLU och Vattenbrukscentrum Norr presenterade nyligen beviljade projekt frĂ„n EHFV-fonden kring produktionsanpassningar av ostron och röding i ett varmare klimat. Det var mindre fokus pĂ„ hur svenskt vattenbruk kan reducera klimatpĂ„verkan, nĂ„got som har hög prioritet i Norge och frĂ„n EU.
Under konferensen slÀpptes flera betydelsefulla nyheter frÄn nÀringen; Umlax köper Bergmans fisk i Vilhelmina, och Vattudalens Fisk förvÀrvar 50 % av aktiekapitalet i Guldhaven pelagiska. Detta frÀmjar utvecklingen av svenskt vattenbruk, med starkare aktörer som har bÄde högre produktionsvolym, förÀdling och konsumentvÀnliga produkter och försÀljningskanaler för att nÄ grossister, dagligvaruhandeln och restauranger.
Markus Langeland
HÀlften av all fisk vi Àter i vÀrlden Àr odlad fisk. Den vanligaste fisken att odla i vÀrlden Àr grÀskarp och andra karparter, vilken har odlats i flera tusen Är. I Sverige ligger norsk odlad lax i toppen pÄ listan av de fiskar vi Àter mest men vi odlar ocksÄ en del fisk sjÀlva. RegnbÄgslax Àr vanligast, men Àven röding och blÄmusslor hör till de vanligare. Det finns mÄnga sÀtt att odla fisk pÄ. HÀr gÄr vi igenom nÄgra grundlÀggande system.
Odling i öppna system
Pelgiskt genomflödessystem i öppna kassar Ăppna odlingskassar kan anvĂ€ndas bĂ„de i hav, sjö och vattendrag och Ă€r den vanligaste odlingsformen. Denna odlingsteknik Ă€r idag helt dominerande för det globala vattenbruket. Det Ă€r denna odlingsform tillsammans med tropiska dammar vi förvĂ€ntar oss att se de största volymökningarna av odlad fisk globalt. I Sverige Ă€r det framför allt regnbĂ„ge och röding som föds upp i kassar för matfiskproduktion, men Ă€ven andra arter förekommer men i mindre volymer. Kassen bestĂ„r av en inhĂ€gnad av nĂ€t för fisken som hĂ€nger fritt i pelagen (fria vattenmassan) frĂ„n ytan med hjĂ€lp av flytelement och bottenankare. De odlingskassar som anvĂ€nds i Sverige Ă€r 30 till 120 meter i diameter och fem till 25 meter djupa, medan de största i Norge Ă€r upp till 160 meter i diameter. Konventionell öppen kassodling Ă€r utan jĂ€mförelse Sveriges mest energieffektiva uppfödningsform. Den Ă€r dessutom kostnadseffektiv och vĂ€lbeprövad. En rĂ€tt lokaliserad kassodling, i till exempel ett onaturligt nĂ€ringsfattigt vatten kan vara en tillgĂ„ng till omgivande ekosystem genom att odlingen ger ett tillskott av nĂ€ringsĂ€mnen. Samma gĂ€ller om odlingen bedrivs som ett integrerat vattenbruk i ett multitrofiskt system, dvs dĂ€r flera olika arter samodlas, dĂ„ kan nĂ€ringsspill frĂ„n fiskodling nyttjas till att ge nĂ€ring till odling av andra arter till exempel alger och blĂ„mussla.
Multitrofa odlingssystem
Genomflödessystem (FTS â Flow Through System) Ett annat öppet system kan vara ett landbaserat genomflödessystem dĂ€r vattnet passerar genom odlingen en gĂ„ng och sedan Ă„terförs till den omgivande miljön. Vattnet leds genom ett system av parallellt organiserade odlingsenheter dĂ€r oftast gravitationen driver vattnet genom att vattnet hĂ€mtas uppströms ett vatten och slĂ€pps ut nedströms. Innan Ă„terföring sker till omgivande miljön. I dessa system förekommer olika typer av uppsamlingsfĂ€llor för sedimentet eller mekaniska filter pĂ„ det in- och utgĂ„ende vattnet. Av smittskyddsskĂ€l tas vatten till uppfödningar allt oftare till stor del frĂ„n grundvatten genom sjĂ€lvtryck och/eller med pump, och kan efter anvĂ€ndning ledas ut till en infiltration dĂ€r vattnet renas genom de i naturen existerande marklagren eller i en konstruerad markbĂ€dd. Alternativet Ă€r en partiell rening, dĂ€r vattnet leds till ett nĂ€rliggande vattenomrĂ„de som kan vara sĂ„vĂ€l hav, sjö som vattendrag.
Odling i slutna system
RAS
Slutna recirkulerande system Àr oftast landbaserade. HÀr anvÀnder man pumpar för att cirkulera vattnet. Vattnet pumpas först in i anlÀggningen frÄn ytvatten och/eller grundvattenrecipient och vidare in till fiskenheterna. En viss andel av vattnet recirkuleras tillbaka in i fiskodlingsenheterna via olika typer av mekaniska
och biologiska processer för bortfiltrering av till exempel foderrester och avföring frÄn fisken. Syresatt vatten pumpas tillbaka till fiskenheterna och anvÀndas pÄ nytt. En del av processvattnet, samt vatten frÄn avvattning av det slam som blir kvar frÄn reningsanlÀggningen slÀpps ut i omgivande miljön eller via kommunalt ledningsnÀt. Detta gör att vattenförbrukningen kan minskas i jÀmförelse med ett landbaserat genomflödessystem och utslÀpp av nÀringsÀmnen kan minimeras. Bland annat pH-vÀrde och temperatur kontrolleras innan det syresatta vattnet pumpas tillbaka.
RAS har en större klimat- och miljöpÄverkan Àn kassodlingar nÀr det kommer till kategorierna klimatpÄverkan, försurning och energianvÀndning. Dessutom Àr vattenförbrukningen hög trots att man
1. Anlagda dammar dÀr vattnet pumpas runt.
2. Naturliga vattensystem dÀr vattnet leds genom fiskodlingen och tillbaka till Àlven/Än.
cirkulerar vattnet. Hur stor miljöpĂ„verkan blir beror pĂ„ vart odlingen Ă€r lokaliserad och pĂ„ den omgivande miljön och om det Ă€r ytvatten eller grundvatten som anvĂ€nds. Ăven slammet som skall tas om hand har en stor pĂ„verkan. Höga investeringskostnader för lokaler, liksom höga driftkostnader, bland annat med avseende pĂ„ energiĂ„tgĂ„ng för pumpning och kylning, har gjort att det idag Ă€r svĂ„rt att bedriva dessa med god ekonomisk bĂ€rkraft.
Foderproduktion ger störst miljöpÄverkan. Olika system kan ha olika stor pÄverkan men oavsett sÄ Àr foderanvÀndningen det som Àr av störst betydelse för resultaten inom klimatpÄverkan, utslÀpp av nÀringsÀmnen samt försurning. Detta gÀller bÄde för kassodling och odling med RAS. Den största miljöpÄverkan Àr alltsÄ inte produktionen av fisk egentligen, utan det Àr tillverkningen av foder till fisken som har störst pÄverkan.
Omatat vattenbruk
I denna typ av vattenbruk tillför vattenbrukaren ingen nĂ€ring till organismen man föder upp eller odlar. Utan nĂ€ringen finns i det omgivande ekosystemet. Det Ă€r vanligt att man genom att sĂ€tta ut rep eller band erbjuder en fri yta för kringdrivande yngel att fĂ€sta till. Omatat vattenbruk Ă€r vanligt för bland annat blĂ„musslor, ostron men Ă€ven sjöpung odlas pĂ„ detta sĂ€tt pĂ„ vĂ€stkusten. Ăven makroalger som sockertĂ„ng och havssallat odlas pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet men hĂ€r sker uppodlingen först pĂ„ land innan de sĂ€tts ut pĂ„ rep i havet. Denna typ av uppfödning krĂ€ver en god genomströmning av friskt vatten.
LINDA FRITHIOFFiskarnas Pensionskassa
FörsÀkringsförening
hÄller ordinarie föreningsstÀmma stadgeenliga Àrenden Alla
Fredagen den 24 maj 2024 kl. 10.00. pÄ FlygfÀltsgatan 16 A, Torslanda, Stora konferenslokalen.
SamhĂ€llet Ă€r i stort behov av fossilfri energi. Havsbaserad vindkraft ses av mĂ„nga som en del av lösningen och antalet projekterade omrĂ„den i Ăstersjön har ökat lavinartat. FrĂ„gan Ă€r dock vilken effekt vindkraften fĂ„r pĂ„ det kĂ€nsliga ekosystemet i Ăstersjön och den fisk som lever dĂ€r de ska byggas?
Det finns allvarliga kunskapsbrister kring hur miljön i stort, men ocksÄ hur olika fiskarter pÄverkas av vindkraftparker, bÄde under byggnation och driftsfas. Vindkraftverk kan medföra Àndrade strömmar och vattenomblandning, kroniska lÄgfrekventa undervattensljud och vibrationer samt elektromagnetiska fÀlt runt kablar. Fisken har en rad naturliga beteenden, som reproduktion, födosök och vandringar mellan havsomrÄden som skulle kunna pÄverkas av dessa faktorer. Olika arter kan reagera pÄ olika sÀtt. Vindkraftverkens fundament förÀndrar strömmönstren. Det bildas turbulens i vattnet och vattenomblandningen mellan djupare och ytligare vattenskikt kan bidra till ökad algblomning dÄ nÀringsÀmnen förs upp till ytan frÄn bottenvattnet. Turbulensen riskerar att sediment grumlar vattnet, vilket Àgg, larver och unga fiskar Àr kÀnsligare för Àn vuxna. MÄnga fiskarter har god hörsel, och sill/strömming kommunicerar inom stimmet med ljudsignaler. Fiskar Àr ocksÄ kÀnsliga för vibrationer och rörelser i vattnet. Vindkraftverk till havs genererar kroniska ljud och vibrationer under hela driftsfasen. Vissa fiskarter kan reagera pÄ dessa ljud upp till 2 mil frÄn vindturbinerna men man vet inte om det kommer leda till att vissa arter kommer undvika dessa omrÄden.
Den planerade massiva exploateringen kan ses som ett storskaligt miljöexperiment med tanke pÄ de stora kunskapsluckorna kring hur olika arter pÄverkas. Vindkraftverkens livslÀngd berÀknas ofta till mellan 30-45 Är, sÄ det handlar om effekter över lÄng tid. Sett till det stora antalet planerade parker finns det en stor anledning till oro för hur fisk och miljö kan pÄverkas. SÄ frÄgan Àr, om det Àr fisken i havet som fÄr betala priset för att vi ska lösa vÄr energiförsörjning?
Försiktighetsprincipen som annars Ă€r rĂ„dande i miljösammanhang verkar vara satt ur spel genom politiska beslut att havsbaserad vindkraft ska prioriteras och verkstĂ€llas, vilket Ă€r orovĂ€ckande. Vi hoppas och krĂ€ver att vĂ„ra politiker nu tĂ€nker efter före âoch vĂ€rnar om vĂ„r fisk!
Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog
Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO
Det Ă€r svĂ„rt att upphandla nĂ€rfĂ„ngad sjömat â men det gĂ„r. Vad som krĂ€vs Ă€r kunskap och kreativitet hos bĂ„de köpare och sĂ€ljare, samt prisvĂ€rda och unika produkter som utvecklas i nĂ€ra samarbete.
MÄnga kommuner och regioner har mer eller mindre uttalade mÄlsÀttningar att handla mer svenska och lokala livsmedel. Kruxet Àr att det enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, egentligen inte Àr möjligt att stÀlla krav pÄ ett specifikt ursprung.
â Du kan beskriva vilken kvalitet du vill ha, att fisken ska vara hel, filĂ©ad eller tĂ€rnad. Man kan Ă€ven stĂ€lla krav pĂ„ att fisken ska uppfylla hĂ„llbarhetskrav som kan bevisas med exempelvis miljömĂ€rkning, sĂ€ger Monica SihlĂ©n, expert pĂ„ livsmedelsupphandling pĂ„ Upphandlingsmyndigheten.
Det finns Ă€ven möjlighet att stĂ€lla krav pĂ„ âfĂ€rskhetâ genom att krĂ€va maximala transporttider, liksom schyssta arbetsförhĂ„llanden för att undvika fisk som fiskats och/eller beretts i tredje land.
UnderlÀtta för kunderna
Pernilla Fischerström, processledare för offentlig upphandling pÄ LÀnsstyrelsen VÀstra Götaland, stöttar bÄde producenter och kommuner med mÄlet att det ska serveras mer lokalt producerad mat pÄ offentliga tallrikar.
â Jag hjĂ€lper storköken att förstĂ„ vilka krav de kan stĂ€lla för att fĂ„ svensk kvalitet, organiserar möten med producenter och hjĂ€lper dem att svara pĂ„ upphandlingsunderlag och att fixa logistiken.
Hennes bÀsta tips för lokala sjömatsproducenter Àr att underlÀtta för offentliga kunder genom att erbjuda urtagen och filéad fÀrsk fisk, dÄ alla kök inte har möjlighet att hantera hel fisk.
â Det Ă€r Ă€ven bra att jobba med unika produkter som gĂ„r att ha pĂ„ ett förfrĂ„gningsunderlag, sĂ€ger hon och nĂ€mner sillfĂ€rsen
som ett tydligt exempel.
Hos upphandlarna krÀvs kunskap, inte minst kring nÀr pÄ Äret som en viss fisk Àr som bÀst och mest prisvÀrd.
â Min erfarenhet Ă€r att osĂ€kerheten Ă€r stor och att kompetensen brister. Det gĂ€ller Ă€ven att det finns engagemang i storköken och kockar som kan vara kreativa med det man köper, sĂ€ger Pernilla Fischerström.
Skandinaviskt ursprung
Vad som egentligen menas med âsvensk fiskâ Ă€r inte alldeles en-
kelt att veta. Ilona Miglavs, utbildningsansvarig pĂ„ Bröderna Hansson, tycker att man i stĂ€llet ska tala om ânĂ€rfĂ„ngad fisk frĂ„n skandinaviska vattenâ.
â Det Ă€r betydligt bĂ€ttre att vĂ€lja fisk frĂ„n Barents hav, Nordsjön och Norska havet Ă€n hoki frĂ„n Stilla havet. Problemet Ă€r att de som upphandlar fisk sĂ€llan bryr sig om ursprunget eller produkten i sig, de bryr sig egentligen bara om priset, sĂ€ger hon.
Frans Heller, försÀljningschef storkök pÄ Bröderna Hansson, menar att kommuner och regioner tjÀnar pÄ att göra en separat sjömatsupphandling och att direktupphandla fÀrsk fisk:
â Genom att hoppa över ett led kan man komma ned i pris jĂ€mfört med om fisken ska gĂ„ via grossist.
Hans erfarenhet Àr att om priset Àr rÀtt sÄ föredrar mÄnga offentliga kunder fÀrsk fisk framför fryst.
â Det Ă€r mycket vĂ€tska i fryst fisk,
vilket gör att den tappar vÀtska vid tilllagning och inte blir lika god. RÀknat pÄ viktförlusten kan det bli en ganska dÄlig affÀr.
I sitt arbete hÄller Frans Heller koll pÄ nÀr olika kommuner gör sina upphandlingar för att se om det kan bli en matchning efter vad de efterfrÄgar och vad Bröderna Hansson kan erbjuda.
â Det fĂ„r inte vara alltför lĂ„nga avstĂ„nd och det mĂ„ste vara hyfsade mĂ€ngder för att vi ska kunna leverera.
Benfritt Àr populÀrt
Sej Àr den produkt som efterfrÄgas mest, dÀrefter torsk, kolja, sill och odlad lax.
â De flesta vill ha MSC-mĂ€rkt och de vill gĂ€rna ha filĂ©at eller tĂ€rnat.
Haler, rumpbiten pÄ filén, som ligger bra i pris och Àr garanterat benfri och vÀldigt populÀr.
Enligt Ilona Miglavs Àr kunskap helt avgörande för att kunna upphandla fisk av hög kvalitet. DÀrför erbjuder Bröderna Hansson skrÀddarsydda utbildningar till sina kunder.
â Det Ă€r en enorm skillnad pĂ„ fĂ€rsk fisk, fisk som varit fryst en gĂ„ng och fisk som varit fryst tvĂ„ gĂ„nger och hur den sedan ska hanteras i köket.
Det Ă€r Ă€ven viktigt att ha koll pĂ„ nettovikten för att inte jĂ€mföra Ă€pplen med pĂ€ron. Fem kilo fryst fisk inklusive 20 procent glasering Ă€r inte samma sak som fem kilo fĂ€rsk fisk, sĂ€ger hon. â Ja, och om fler köpte fĂ€rsk fisk och panerade sjĂ€lv i stĂ€llet för att köpa fĂ€rdigpanerat skulle man bĂ„de komma ned i pris samtidigt som man fĂ„r en bĂ€ttre och betydligt godare produkt som Ă€r fiskad av svenska fiskare, sĂ€ger Frans Heller.
AGNETA RENMARK
Mer svensk fisk i offentliga kök
Tipsen kommer frÄn Monica Sihlén, expert pÄ livsmedelsupphandling pÄ Upphandlingsmyndigheten.
Tips för upphandlare:
⹠Bryt ut fisken frÄn grossistupphandlingen och gör en separat sjömatsupphandling. Detta funkar bÀst för fÀrsk fisk.
⹠Undersök via Dabas vilka underleverantörer till grossisterna som uppger att fiskrÄvaran Àr svensk. Tillverkningsland, som ofta stÄr pÄ förpackningen, Àr bara sista beredningssteget. Försök sedan beskriva dessa produkter pÄ anbudet.
⹠Kontakta producenter och frÄga aktivt efter samarbete och möjlighet till kunskapsutbyte, skrÀddade utbildningar och studiebesök.
Tips för producenter och sÀljare:
âą Skapa unika förpackningar och detaljer av svensk fisk, som Ă€r möjliga att beskriva pĂ„ ett objektivt sĂ€tt i ett upphandlingsunderlag â utan att kunden behöver uppge att man vill köpa av svenskt ursprung.
âą Det kan gĂ€rna vara produkter som Ă€r skrĂ€ddarsydda för offentliga storkök, sĂ„som fisktĂ€rningar av olika arter i pĂ„se med viss vikt â och med en prisbild som Ă€r rimlig.
âą Samarbeta med kostchefer och kockar i kommuner och regioner och produktutveckla tillsammans.
Lediga kontorslokaler i Fiskets hus
Kontorslokaler uthyres i Fiskets hus pÄ Fiskhamnsgatan 33. Flera olika lokaler/rum i olika storlekar finns lediga. TillgÄng till fullutrustade möteslokaler, lunchrum samt fiberuppkoppling. Flexibel kontraktslÀngd.
https://vfisk.se/lediga-lokaler/
Nordic Seafarm Àr Sveriges största havsbaserade odlare av tÄng, med ambitionen att fÄ fler att upptÀcka potentialen i denna hÄllbara och hÀlsosamma gröda. Tidningen Svensk FisknÀring Äkte till Grebbestad för att vara med och skörda havets gröna guld.
Vd Simon Johanssons favoritrÀtter av tÄng Àr dels en pesto som han mixar med sockertÄng, solrosfrön, rapsolja och vitlök, dels en guacamole dÀr fryst sockertÄng mixas grön och krÀmig med olja.
Kommunikationschefen Kajsa Olsson blandar ofta ned torkad havssallat i en fisksoppa för att lyfta sÄvÀl smak som textur. Och smaksÀtter gÀrna glass med rödalgen dulse, som har karaktÀr av lakrits.
KlÀder efter vÀder och kom i tid!
Det Àr instruktionerna som gÄtt ut via mejl till det 40-tal personer som fÄtt chansen att följa med nÀr Ärets första havssallat ska skördas en kylslagen dag i mitten av mars. Och det Àr en minst sagt brokig skara av ordentligt pÄpÀlsade kunder, ÄterförsÀljare, samarbetspartners, marinbiologstudenter och journalister som mönstrar pÄ Donalda, en vacker gammal fiskebÄt frÄn 1926, som ska ta oss ut till algodlingarna strax utanför Otterön.
â Det kommer att bli en fin tur, det Ă€r bara synd att det Ă€r sĂ„ dimmigt, sĂ€ger Simon Johansson, vd pĂ„ Nordic Seafarm. Att erbjuda den hĂ€r typen av bĂ„tresor Ă€r ett helt nytt grepp för företaget.
â Vi fĂ„r sĂ„ mĂ„nga förfrĂ„gningar. DĂ€rför bestĂ€mde vi oss för att erbjuda den hĂ€r möjligheten vid tvĂ„ olika tillfĂ€llen under skördetiden. Det Ă€r ett bra sĂ€tt att nĂ€tverka för bĂ„de oss och för alla som följer med, sĂ€ger Kajsa Olsson, kommunikationschef pĂ„ Nordic Seafarm.
Odlas pÄ rep
Simon Johansson berÀttar att det i dagslÀget Àr en odling pÄ Ätta hektar med en kapacitet pÄ 100 ton.
â I Ă„r rĂ€knar vi med att skörda 30 ton havssallat och 50 ton sockertĂ„ng. Men vi har tillstĂ„nd för att odla pĂ„ 29 hektar, vilket innebĂ€r en total kapacitet pĂ„ 350 ton.
För att göra det krÀvs dock att man hittar mer avsÀttning för tÄngen.
â Just nu har vi fullt upp med att fĂ„ sĂ„lt det vi redan producerar och har lager kvar av blancherad, fryst havssallat och sockertĂ„ng frĂ„n förra Ă„ret, sĂ€ger Kajsa Olsson.
Fullproppat med nyttigheter
TÄng som livsmedel Àr relativt nytt för oss i Sverige men har anvÀnts i tusentals Är i Asien och andra delar av vÀrlden. Förutom fin smak och naturlig sÀlta Àr tÄngen Àven
Donalda tuffar pÄ och nÀr dimman plötsligt lÀttar lite sÄ ser vi dem: hundratals bojar som guppar i vÄgorna och som alla har lÄnga rep under sig, pÄ vilka tÄngen vÀxer. TvÄ tÄngbönder Àr ute i egen liten bÄt för att hala in repen och skörda den gröna havssallaten som hÀnger som vindruvsklasar, medan vi ombord pÄ den större bara kan betrakta skÄdespelet. Att gÄ nÀrmare skulle innebÀra att vi antingen kapar eller trasslar in oss i odlingsrepen.
Alger innehÄller högvÀrdigt protein, massor av vitaminer och spÄrÀmnen sÄsom B12 och jod. Dessutom Àr tÄng en god och spÀnnande smaksÀttare, nÄgot som inte minst bevisas av att alger smugit sig in pÄ sjÀlvaste Nobelfestmenyn tvÄ Är pÄ raken.
Nordic Seafarm Àr Sveriges största havsbaserade odlare av tÄng. Företaget grundades 2016 av ledande experter inom marinbiologi frÄn Göteborgs universitet och KTH.
Odlingsteamet hÄller till i Grebbestad medan laboratoriet ligger pÄ TjÀrnö och produktionsanlÀggningen i Dingle. Den senare ska snart flyttas till Strömstad för att skapa bÀttre samordningsfördelar mellan de olika verksamheterna.
fullproppad av vitaminer och mineraler. Dessutom bidrar tÄngodlingarna till minskad försurning i vÄra hav och odlas helt utan extra gödning.
â Det finns en enorm möjlighet att anvĂ€nda havet som resurs för att odla, det finns ju betydligt mer hav Ă€n jordbruksmark, sĂ€ger Simon Johansson, och menar att tĂ„ng har en viktig roll att spela i omstĂ€llningen mot en mer hĂ„llbar livsmedelsproduktion.
Det enda som krĂ€vs för att odla tĂ„ng Ă€r solljus och havsvatten â samt innovativ teknik som imiterar naturen.
â Det handlar om typ 30 olika steg i vĂ„rt laboratorium för att ta sporer och sĂ€tta samman dem pĂ„ ett sĂ€tt som naturen annars gör pĂ„ egen hand.
Skotten hÀngs ut pÄ rep pÄ hösten, algerna fÄr sedan vÀxa till sig under vintern och kan skördas frÄn början av mars till slutet av april, lite olika beroende pÄ sort. PÄ en meter rep blir det mellan ett och tvÄ kilo havssallat och nu under högsÀsong skördas den varje dag.
Vad gör ni resten av Äret?
â DĂ„ förĂ€dlar och producerar vi produkter, sĂ€ljer och innoverar och utvecklar.
Det Àr precis samma som för vilken annan bonde som helst.
Under det senaste Äret har Nordic Seafarm tagit in nytt kapital frÄn investerare för att kunna skala upp sÄvÀl odlingarna som förÀdlingsdelen.
â Vi har investerat mycket i processdelen och har bland annat skaffat en torkningsmaskin, en hack och en mal sĂ„ att vi kan göra flakes och pulver av tĂ„ngen. Det Ă€r roligt att vi som liten tĂ„ngaktör Ă€ven kan hjĂ€lpa andra tĂ„ngföretag att processa sin tĂ„ng. Alla vinner pĂ„ att vi tillsammans fĂ„r ut fler tĂ„ngprodukter pĂ„ marknaden, sĂ€ger Kajsa Olsson.
Hon beskriver havssallaten som krispig, lite Ät spenathÄllet i texturen men mycket umami och nÀstan lite tryffelkÀnsla.
â Nyskördad Ă€r den fantastisk grönsak att ha i sallader eller grytor. Som torkad kan man ha den nĂ€r man bakar eller blanda ned i mĂŒslin, som en smakförstĂ€rkare.
Förutom havssallat och sockertÄng har de Àven börjat provodla en rödalg som heter dulse.
â Vi har precis knĂ€ckt koden för att odla den. Den brukar kallas âhavets baconâ eftersom den, nĂ€r den steks, fĂ„r en rökig smak. Om man i stĂ€llet torkar den till flakes och har den i glass fĂ„r den en fin smak av lakrits.
Hur mÄnga olika sorters alger finns det utrymme för?
â Ett tiotal olika sorter kanske. Men allt handlar om att hitta avsĂ€ttningsmöjligheter pĂ„ marknaden.
TÄng Àr ju bÄde hÄllbart och hÀlsosamt, vad Àr problemet?
â Folk Ă€r fortfarande skeptiska, tĂ„ng Ă€r nĂ„got som finns i havet men inte en naturlig del av vĂ„r matkultur pĂ„ samma sĂ€tt som det Ă€r i mĂ„nga asiatiska lĂ€nder, sĂ€ger Kajsa Olsson och menar att de flesta nog inte tĂ€nker pĂ„ att sushi innehĂ„ller tĂ„ng.
Samarbete Àr grejen
VÀgen framÄt gÄr via samarbeten. Nordic Seafarm vill vara en B2B-aktör som sÀljer sin tÄng till andra aktörer. Bland kunderna i dag finns exempelvis företag som gör öl och gin pÄ tÄngen, de som gör tÄngaioli, blandar den i knÀckebröd och crackers, eller har som pynt pÄ choklad.
Men för att det ska lossa pÄ riktigt krÀvs
MySeaFarm-projektet innebÀr att företag kan betala för att fÄ tillgÄng till fÀrsk tÄng tidigare Àn andra kunder, att man fÄr en egen boj med logga pÄ samt möjlighet att besöka odlingen. Den hÀr sÀsongen Àr det totalt 37 företag som nappat pÄ erbjudandet. SjömatsfrÀmjandet Àr ett av dem som har gÄtt med. TÄngen Àr tÀnkt att anvÀndas till provsmak nÀr de tar emot skolklasser pÄ studiebesök i Fiskhamnen i Göteborg.
helt andra typer av samarbeten och större processer. Som att Ikea börjar blanda tÄng i sina köttbullar eller att DafgÄrd blandar tÄng i sin lasagne.
Enligt Gunnar Cervin, en av grundarna bakom Nordic Seafarm och som ocksÄ Àr med pÄ bÄtturen, har det varit nÄgra motiga Är med pandemi och lÄgkonjunktur som gjort det tufft att locka nya investerare och att fÄ ut en helt ny produkt pÄ marknaden.
â Men just nu hĂ€nder det vĂ€ldigt mycket, bĂ„de vad gĂ€ller teknikutveckling och det rent kommersiella. Inom fyra, fem Ă„r tror jag att tĂ„ngen har fĂ„tt sitt stora kommersiella genomslag, sĂ€ger han och lĂ„ter övertygad.
Efter tvÄ timmar pÄ sjön vÀnder Donalda tillbaka mot hamnen i Grebbestad igen. Deltagarna Àr nöjda och blir Ànnu gladare nÀr de dessutom fÄr var sin goodiebag innan de lÀmnar kajen, med tÄngknÀcke och tÄngchoklad!
TEXT: AGNETA RENMARK
FOTO: JAKOB RENMARK OCH NORDIC SEAFARM
Genom att stÀlla krav pÄ utbildningsinsatser och möjlighet att göra studiebesök hos leverantörerna har Karlstad kommun ökat andelen av lokala livsmedel pÄ sina menyer. Nu vill man göra samma resa med den fÀrska fisken.
Att stÀlla krav pÄ utbildning har varit ett sÀtt för Karlstad kommun att fÄ mer nÀrproducerade rÄvaror.
I Karlstad kommun har man utvecklat en egen struktur för att kunna upphandla mer svenska och nĂ€rproducerade produkter inom ramarna för LOU â lagen om offentlig upphandling. Detta görs i nĂ€ra samarbete med lokala bönder och livsmedelsproducenter.
â Vi har bland annat en skrivning om att leverantören mĂ„ste ha möjlighet att samarbete med kockarna och dela med sig av kunskap och inspiration kring hur man tillagar produkterna, sĂ€ger Alain Grenard, kostchef för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Man har Àven definierat lokala livsmedel som nÄgot som fÄr fÀrdas max tvÄ timmar till kommunens kök. NÀr det gÀller just fisk Àr detta dock lite svÄrare, Karlstad ligger rÀtt lÄngt bort frÄn havet.
â Vi stĂ„r just nu inför en ny upphandling och kikar som bĂ€st pĂ„ hur vi kan revidera vĂ„rt arbetssĂ€tt. Om vi ökar till tvĂ„ och en halv timme sĂ„ skulle det kunna funka att ta fĂ€rsk fisk frĂ„n VĂ€stkusten, sĂ€ger Alain Grenard.
Lokal lax
Alain Grenard, kostchef för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Den lokala fisk man har pÄ nuvarande anbud Àr bland annat odlad lax frÄn Gustavsfors. Den slaktas pÄ mÄndagen, levereras pÄ onsdagen och serveras pÄ torsdagen.
â Vi köper ett ton hel lax pĂ„ Ă„rsbasis. VĂ„ra kockar har varit hos leverantören pĂ„ studiebesök och bland annat fĂ„tt lĂ€ra sig att stycka.
Man köper ocksÄ en del laxprodukter frÄn lokala LillÀngshamnens Fiskrökeri, som förÀdlar fisk frÄn Norge.
â Vi har Ă€ven varit med i ett projekt för att ta hand om bifĂ„ngst frĂ„n VĂ€nern, sĂ„som siklöja. TyvĂ€rr kom pandemin emellan men jag hoppas att man tar upp detta igen för det Ă€r helt rĂ€tt vĂ€g att gĂ„. Det bĂ€sta vore att utveckla nĂ„gon typ av halvfabrikat av bifĂ„ngsten, sĂ€ger Alain Grenard.
Han berÀttar att han just nu samarbetar med en lokal hamburgerkedja för att fÄ fram en egen fiskburgare som barnen gillar.
â Jag tror pĂ„ kreativa samarbeten i stĂ€llet för att alla ska sitta och uppfinna hjulet, och jag skulle gĂ€rna samarbeta med fler fiskproducenter. Att ta fram en produkt tillsammans som sedan kan produceras i rĂ€tt mĂ€ngd och till rĂ€tt pris â det Ă€r nĂ„got som alla vinner pĂ„.
Hur fÄr man matgÀster i alla Äldrar att Àlska musslor, sill och annan svensk sjömat? I Skövde kommun har man hittat framgÄngsreceptet.
I Skövde arbetar man mycket med svenska rÄvaror, med en andel pÄ 77 procent av den totala inköpsvolymen. Livsmedelscontrollern Conny Bjurman berÀttar att man i upphandlingarna uttryckligen skriver att man vill ha just svenskt ursprung.
â Egentligen fĂ„r man inte göra det enligt LOU men hittills har det gĂ„tt bra. Det enda som kan hĂ€nda Ă€r att man bli överprövad och dĂ„ fĂ„r man helt enkelt göra om, sĂ€ger han.
Att göra samma sak med sjömat Àr svÄrare, eftersom merparten som fiskas av svenska fiskare ÀndÄ landas i Danmark och Norge.
â Vi försöker dĂ€rför hĂ„lla oss till âskandinavisk fiskâ och köper framför allt sej och kummel samt odlad lax. Inte minst Ă€r sĂ„ kallat skrapkött frĂ„n lax vĂ€ldigt prisvĂ€rt att ha i grytor eller blanda med sillfĂ€rs och göra fiskburgare.
FĂ€rs av sill och musslor
Den nya svenska sillfÀrsen har fasats in i storköken under det senaste Äret, vilken enligt mÄltidschefen Helena Gustavsson Àr en bra och prisvÀrd produkt med högt nÀringsvÀrde. Alla kockar har utbildats i hanteringen.
â Det Ă€r viktigt att fĂ„ bort vĂ€tskan ur sillfĂ€rsen innan tillagning och sedan behöver den stekas ganska hĂ„rt för att bĂ€st komma till sin rĂ€tt.
Man anvÀnder Àven svensk musselfÀrs och har inlett ett samarbete med Musselbaren i Ljungskile, för att produktutveckla och ta fram nya recept tillsammans. Detta har Àven lett fram till att flera av kommunens kockar jobbade sÀsong i köket pÄ Musselbaren i somras, nÄgot som upprepas Àven denna sommar.
â VĂ„r verksamhet gĂ„r ned medan restaurangerna pĂ„ VĂ€stkusten har ett stort behov av kompetens under sin högsĂ€song. Det Ă€r ett samarbete som alla vinner pĂ„, sĂ€ger Helena Gustavsson.
Under ytan till grytan MĂ„ltidsavdelningen i Skövde har Ă€ven varit med i projektet âUnder ytan till grytanâ, som arrangerades av WIN WIN Gothenburg Sustainability Award â en av vĂ€rldens största hĂ„llbarhetstĂ€vlingar.
Tillsammans tog kockarna fram lÀckra recept med framför allt tre svenska sjömatsprodukter i fokus: ClariasfÀrs frÄn GÄrdsfisk samt tÄng och musslor frÄn VÀstkusten.
â Vi har ju gĂ€ster frĂ„n ett Ă„r upp till 101 Ă„r sĂ„ det var verkligen ett bra sĂ€tt att testa vad som gĂ„r hem, sĂ€ger Helena Gustavsson.
Bland de nya rÀtter som numera Àr givna inslag pÄ menyn och som lagas av svensk, hÄllbart odlad fisk finns bland annat Havets wallenbergare, ThailÀndska fishcakes och Havets lasagne med smak av musslor.
â Kockarna kan Ă€ven stĂ„ och brassa blĂ„musslor pĂ„ skolgĂ„rden. MĂ„nga skolbarn Ă€lskar musslor i skal!
Hur mycket fisk köper Sveriges kommuner egentligen in till sina mÄltidsverksamheter i skolor, förskolor och Àldreboenden?
I Jordbruksverkets nya databas SILO finns möjlighet att ta reda pÄ bÄde mÀngd, förÀdlingsgrad och frÄn vilka producenter och leverantörer produkterna kommer.
Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data frÄn 268 av landets kommuner inlÀst i den nya databasen SILO (Statistisk Insamling av Livsmedelsinköp till Offentlig sektor).
â Insamlingen av kommunernas livsmedelsstatistik Ă€r en milstolpe och första steget mot att fĂ„ fakta att utgĂ„ frĂ„n i diskussionen över vilka livsmedel som köps för skattepengar, sĂ€ger Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och mĂ„ltidsfrĂ„gor pĂ„ Jordbruksverket.
Det finns mÄnga olika sÀtt att göra
jÀmförelser och hÀmta data ur databasen, som alla aktörer i livsmedelskedjan kan ha nytta av. Det gÀller inte minst för dem som Àr verksamma i den blÄ nÀringen.
HÀr gÄr exempelvis att se vilka volymer och vilken förÀdlingsgrad som efterfrÄgas pÄ olika rÄvaror, liksom vilka miljömÀrkningar.
â Det hĂ€r innebĂ€r en enorm möjlighet för omvĂ€rldsbevakning, produktion och innovation. Tack vare statistiken kan man göra en bĂ€ttre matchning mellan utbud och efterfrĂ„gan, sĂ€ger Eva Sundberg.
Sej dominerar
Det totala varuvĂ€rdet för kommunernas samlade livsmedelsinköp landade pĂ„ 7,8 miljarder kronor under 2023. Av de pengarna gick nĂ€stan 500 miljoner kronor till att köpa fisk av olika slag, vilket motsvarar 6,4 procent av det totala varuvĂ€rdet. Det kommunerna köpte mest av Ă€r âoberedd fiskâ, till ett totalt vĂ€rde pĂ„ 291 miljoner kronor. Sej Ă€r den fisk som dominerar hela fiskkategorin, dĂ€r oberedd sej stod för 140 miljoner kronor av inköpen. Panerad sej köptes för 48 miljoner kronor, att jĂ€mföra med panerad sill/strömming för drygt 6 miljoner kronor. Bland de blĂ„ halvfabrikaten dominerar fiskburgare för nĂ€stan 27 miljoner kronor, följt av fiskbullar för knappt 9 miljoner kronor.
Veta mer?
HÀr Àr lÀnken till databasen: https://livsmedelsstatistik.jordbruksverket.se/ PXWeb/pxweb/sv/SILO_databas/
Nytt frĂ„n Scotsman â maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vĂ„r miljövĂ€nliga serie av ismaskiner pĂ„ www.mannrox.se
Eva Sundberg.
Nej, förmodligen har rÀkan bara bytt skal, det Àr pÄ det sÀttet rÀkan vÀxer. NÀr rÀkan byter skal Àr det nya mjukt under en kort period och kan vara lite svÄrt att skala. RÀkköttets kvalitet och smak pÄverkas dock inte nÀmnvÀrt.
RÀkan byter skal tvÄ gÄnger under Äret, en gÄng pÄ hösten och en gÄng pÄ vÄren. Under slutet av sommaren och början av hösten kan du se en liten orange klump i rÀkans huvud vÀxer sig allt större. Det Àr den obefruktade rommen man ser. PÄ senhösten Àr rommen som störst och fyller hela utrymmet under huvudskölden. I oktober/ november leker rÀkan. DÄ tömmer den huvudskölden pÄ rom och lÀgger ut rommen under buken. Under den hÀr perioden byter ocksÄ rÀkan skal. FrÄn november till mars har rÀkan utvÀndig rom. NÄgon gÄng i mars brukar rÀkan klÀcka ut Àggen, ut i havet. De nyklÀckta larverna har startat sitt liv som frisimmande djurplankton. I samband med detta byter rÀkan ocksÄ skal.
Fler frÄgor och svar hittar du pÄ SjömatsfrÀmjandets hemsida https://sjomatsframjandet.se
Vi levererar sillinlÀggningar, röror, burgare, patéer, sÄser & stekt sill.
För mer information: info@havetsskafferi.se
Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50
Insjöfiskets vintersÀsong har nÄtt sin Ànde. VintersÀsongen kan möjligen ses som ett förfÀrligt uthÄllighetsprov med mycket kalla fingrar. NÄja, det finns fördelar med att kunna stÄ stadigt, att kunna köra fyrhjulingen hela vÀgen till kylen och att det faktiskt varit en skaplig isvinter. SÄdana dÀr halvdana vintrar leder till fattigdom och elÀnde för dÄ kan man inte fiska alls.
ApropĂ„ is sĂ„ kom ju HaV med en âintervjuâ rörande utmĂ€rkning av redskap. Man fĂ„r vĂ€l förmoda att âintervjunâ Ă€r en testraket inför kommande remissförfarande. I sĂ„ fall Ă€r det bra att stolligheter plockas bort innan remissen kommer ut. Vi Ă€r rörande överens om att redskap skall mĂ€rkas ut. Men eftersom ingen, av sjĂ€lvklar anledning, lĂ€gger redskap i farleder sĂ„ Ă€r det ganska sjĂ€lvklart att utmĂ€rkningen, förutom ID dĂ„, snarare skall varna skridskoĂ„kare och andra som Ă€r pĂ„ isen frĂ„n att exempelvis drutta i vak. Det Ă€r ju inte sĂ„ att sjöfarten tar lĂ„nga isbrytande omvĂ€gar bara för att⊠Och i HjĂ€lmaren sker ingen vintersjöfart alls. Man fĂ„r hoppas att myndigheten lyssnar pĂ„ fisket, fritidsintresset och Kustbevakningen som Ă€r ganska överens om detta.
Annars ser jag en stor möjlighet för det splittrade yrkesfisket i det gemensamma hotet Vindkraft. HĂ€r Ă€r vi alla överens. HĂ€r borde vi kunna arbeta gemensamt för de bĂ€sta lösningarna. Vi ska heller inte glömma att krĂ€va att myndigheten tar del av danska och nederlĂ€ndska erfarenheter av vindkraft och fiske. Det visar sig att vindkraftsparker inte blir det âreservatâ för fisk som man kunde vĂ€nta sig. För fisken trivs inte dĂ€r. Dessa erfarenheter borde gĂ€lla Ă€ven pĂ„ svenska VĂ€stkusten Ă„tminstone.
LINDA FRITHIOFUtöver detta sĂ„ har vi sötvattenspirater varit pĂ„ studieresa till NederlĂ€nderna i mitten av mars. Ăven om vi endast sĂ„g nĂ„gra insjögösar i en lĂ„da sĂ„ fanns det mycket annat att se under ett spĂ€ckat program. Vi har, tillsammans med Stockholm/ Smögens fiskauktioner gjort sĂ„dana hĂ€r resor nĂ„gra gĂ„nger och om ni fĂ„r möjlighet att Ă„ka med sĂ„ gör det! Det Ă€r otvunget och intressant med kollegor, kunder och myndigheter.
Nu ser vi fram mot att sÀtta vÄra bottengarn och inleda fisket frÄn bÄt.
Per Pettersson i Hejsta
Per Pettersson i Hejsta
VD Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund
EfterlÀngtad som fÄ och nu Àr den Àntligen hÀr, vÄren. Bara höra ordet vÄr fÄr oss alla att le. Ljuset, vÀrmen, grönskan, byta till sommardÀck, ta fram utemöblerna, putsa golfklubborna, lÀgga i bÄten ja listan kan bli lÄng pÄ vÄrtecken. Med vÄren sÄ kanske vi ocksÄ Àndrar lite pÄ vad vi Àter och vad vi dricker. Skaldjur, sallader och mat frÄn grillen ackompanjeras av mousserat vin, rosé och lÀttare rödviner. Systembolaget har tvÄ stora nyhetsslÀpp om Äret dÄ de Àven passar pÄ att justera priserna. I mars och september kommer det in extra mycket nytt i sortimentet.
SALASAR CRĂMANT DE LIMOUX
Art.nr. pÄ Systembolaget 7595. Kostar 139:En crémant frÄn Languedoc i södra Frankrike. Huvudsakligen bestÄr vinet av chardonnaydruvan men utblandad med lite chenin blanc och pinot blanc blir vinet fruktigt. Det har en smak av pÀron, gröna Àpplen och lime med frisk och fyllig mousse. Enligt lag för crémant ska andra jÀsningen pÄ flaska ske under minst 9 mÄnader, detta vin fÄr ligga cirka ett Är för att fÄ rÀtt karaktÀr.
https://sjomatsframjandet.se/ recept/musslor-med-smoroch-parmesandipp/
FRAMINGHAM SAUVIGNON BLANC 2022
Art.nr. pÄ Systembolaget 2231. Kostar 139:Nya ZeelÀndsk druvtypisk sauvignon blanc frÄn Marlborough. Doft och smak av krusbÀr, flÀder, svarta vinbÀrsblad, mineral, vit persika och lime.
https://sjomatsframjandet. se/recept/asiatisk-lax-ochsesamburgare/
CALIFORNIA PINOT NOIR
Art.nr. pÄ Systembolaget 2354. Kostar 179:-
Fruktig och bÀrig med smak av jordgubbar, röda bÀr, fat, örter och fransk nougat.
https://sjomatsframjandet. se/recept/sejbullar-medknaperstekt-bacon-gron-artsas/
Sortimentet bestÄr av fast, tillfÀlligt, sÀsongs och lokaltsmÄskaligt sortiment med lite olika lanseringar och utbud. VÄren Àr sÄklart tid för lansering av roséviner, mousserat vin, pÄskdrycker och mycket annat spÀnnande som finns. Trenden och mÄlsÀttningen Àr tydlig frÄn Systembolaget. Klimatsmarta förpackningar tillsammans med lÀgre alkoholhalt prioriteras nÀr de efterfrÄgar nya drycker till sina lanseringar. Det kommer ocksÄ en hel del drycker frÄn udda lÀnder och omrÄden samt drycker gjorda pÄ rÄvaror som Àr nya för mÄnga av oss. Alkoholfria drycker har en stark trend just nu med olika kombuchavarianter som ju Àr ett slags fermenterat te.
MÄnga av dryckerna lanseras ocksÄ pÄ burk eller
Art.nr. pÄ Systembolaget 1164. Kostar 179:Fruktigt vin med lite fatkaraktÀr. Vinet har tydlig smak av tropisk frukt, brynt smör, krydda och en fin touch av grillad citron.
https://sjomatsframjandet. se/recept/apelsin-ochdillgravad-lax/
lÀttviktsflaska. Det pÄgÄr till och med experiment med att tillverka mousserat vin bÄde pÄ lÀttare flaska och pÄ plastflaska. Utmanande dÄ trycket i flaskan Àr högt och inte under nÄgra omstÀndigheter fÄr spricka eller explodera.
Nedan Àr nÄgra tips frÄn de nyheter som just slÀppts tillsammans med nÄgra hÀrliga recept för lite inspiration till matlagningen. Prova gÀrna ett lÀttare fruktigt rött vin till en smakrik fiskrÀtt och kyl med fördel rödvinet lite lÀtt för att minimera upplevelsen av tanniner och kÀrva smaker.
Smaklig spis!
Art.nr. pÄ Systembolaget 1931. Kostar 59:-
PÀrlande och bÀrig med smak av röda sommarbÀr, grapefrukt och lite örter.
Art.nr. pÄ Systembolaget 1908. Kostar 109:-
Fruktigt med bra mousse. Smak av Àpplen, citrus, pÀron och melon.
ALE
Art.nr. pÄ Systembolaget 1399. Kostar 20,20 kr + pant
Humlearomatisk med smak av grapefrukt, aprikos, ljust bröd, kryddor och honung.
Under tre dagar i november samlades 75 fiskodlare, veterinÀrer och statliga handlÀggare i Sundsvall för att lÀra sig mer om fiskhÀlsa och fiskvÀlfÀrd. Det höga söktrycket speglade nÀringens behov av relevant teoretisk utbildning inom djurskydd, vilket Àr ett lagkrav för fiskodlare. Kursen arrangerades av Matfiskodlarna, Statens VeterinÀrmedicinska Anstalt (SVA), Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
â SĂ€rskilt viktigt Ă€r att bĂ„de kunna erbjuda bĂ„de grundlĂ€ggande â och fördjupningskurser, som kopplar mot de utbildningskrav som finns i djurskyddslagstiftningen men Ă€ven av vĂ„ra branschriktlinjer. Sedan ska vi inte underskatta betydelsen och vĂ€rdet av att fĂ„ trĂ€ffa andra fiskodlare, utbyta kunskap, erfarenheter och nĂ€tverka, sade Wenche Hansen, VD pĂ„ branschorganisationen Matfiskodlarna Sverige AB, som arrangerade utbildningen 21 â 23 november tillsammans med Statens VeterinĂ€rmedicinska Anstalt (SVA), Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utbildning möter branschens behov Vattenbruk, det vill sÀga odling av djur och alger i vatten, Àr en vÀxande nÀring i Sverige, dÀr Norrland Àr den landsdel som
har den största produktionsvolymen av odlad fisk och mÄnga anstÀllda fiskodlare.
Det höga söktrycket gjorde att 75 personer antogs till utbildningen, vilket speglar utbildningsbehovet.
Ottosson frÄn Vattudalens Fisk.
â I och med att det Ă€r ett branschkrav att ha en relevant utbildning, sĂ„ var det en rekommendation frĂ„n vĂ„r ledning att jag skulle söka utbildningen, sade Thomas BodĂ©n, fiskodlare vid Nordic Trout Sweden.
Av de 75 kursdeltagarna arbetar nio som lÀnsveterinÀrer eller handlÀggare pÄ LÀnsstyrelser i VÀsternorrland, VÀstra Götaland, och Dalarna. Och precis som fiskodlarna, efterfrÄgar Àven denna mÄlgrupp kompetenshöjning inom omrÄdet.
â Mina arbetsuppgifter innefattar bland annat olika frĂ„gor kopplade till hantering av sjukdomsutbrott
i fiskodlingar. Det kÀnns dÀrför viktigt att ha kunskap om nÀringen och att fÄ ett bredare perspektiv. Jag deltog Àven i fortbildningskursen för att utöka och underhÄlla kompetens och kontakter, sade Lovisa à kerström, som arbetar som veterinÀr vid Jordbruksverket.
â Den som Ă€r ansvarig för fiskodlingen ska ha relevant utbildning, sĂ„ kursen var verkligen aktuell för oss. Vi Ă€r medlemmar i Matfiskodlarna och nĂ€r vi fick reda pĂ„ om utbildningen anmĂ€lde jag alla vi kunde, sade kursdeltagaren Kenneth
â Jag behöver utöka min kompetens inom fisk och vad som kan pĂ„verka dess hĂ€lsa och vĂ€lfĂ€rd i olika typer av system för att kunna utföra en bra kontroll av verksamheter som hanterar fisk, sade Anna Rönnow, djurskyddshandlĂ€ggare vid LĂ€nsstyrelsen i Dalarnas lĂ€n.
FiskhÀlsa, sjukdomslÀra, biosÀkerhet och erfarenhetsutbyte
PÄ schemat stod bland annat förelÀsningar om biosÀkerhet, sjukdomslÀra, fiskhÀlsa och fiskvÀlfÀrd, odlingsmiljön, stress och slakt. Men kursdeltagarna fick Àven delta i praktiska gruppövningar, dÀr övningarna hade fokus pÄ identifiering av klassiska sjukdomssymtom hos laxfisk och biosÀkerhet.
â Bland mina förvĂ€ntningar pĂ„ utbildningen fanns att jag skulle lĂ€ra mig mer om sjukdomar, vilket ocksĂ„ infriades, sade Thomas BodĂ©n.
â Det Ă€r viktigt att lĂ€ra sig mer om fiskhĂ€lsa och fiskvĂ€lfĂ€rd för att kunna ta hand om fisken pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt och att Ă€ven
lÀra sig om och kÀnna igen fisksjukdomar. Nu vill jag köpa in ett mikroskop till fiskodlingen för att identifiera eventuella sjukdomar snabbt, sade Oskar Hammarstedt, som arbetar pÄ Vattudalens Fisk och Àven vann Robinson 2023.
Kursen öppnar ocksÄ upp för erfarenhetsutbyte, möjlighet att diskutera aktuella frÄgor och att knyta nya kontakter.
â Jag tycker att det Ă€r bĂ„de otroligt intressant, inspirerande och viktigt med dessa utbildningstillfĂ€llen. Dels för att uppdatera och förstĂ€rka kompetensen till branschen, dels för att fĂ„ möjligheten att trĂ€ffas i dessa forum och utbyta erfarenhet och kunskap, sade Nathalie Biguet, som arbetar med miljö â och hĂ„llbarhet för Vattudalens Fisk.
Vi har fortfarande krig i Europa och vi ser med förtvivlan hur situationen utvecklas i Mellanöstern. Med detta sagt har de ekonomiska konsekvenserna i Sverige efter Rysslands invasionskrig mot Ukraina lugnat ner sig nÄgot. RÀntorna Àr förhoppningsvis pÄ vÀg ner, den svaga kronan har Ätminstone stabiliserats och inflationen sjunker. Det finns alltsÄ visst hopp att svenska konsumenter ÄterfÄr framtidstro och köpkraft. NÄgot som visat sig sÀrskilt avgörande för oss inom sjömatsbranschen.
Men trots allt ligger bĂ„de matpriserna i allmĂ€nhet â och sjömaten i synnerhet â kvar pĂ„ höga nivĂ„er med negativa utsikter för flera bestĂ„nd och kvoter ocksĂ„ 2025. Den osĂ€kra geopolitiska omvĂ€rlden visar tydligt att Sverige mĂ„ste fokusera pĂ„ inhemsk livsmedelsförsörjning. Signalerna frĂ„n politiken Ă€r positiva â inhemsk produktion ska underlĂ€ttas genom exempelvis regelförenklingar.
VÀxande nÀring behöver mer kompetensutveckling Forskning och innovation leder till nya kunskaper, som kan ge branschen nÀring att vÀxa och utvecklas. Nu har branschen identifierat ett antal omrÄden, dÀr de skulle vilja se kompetensutveckling, som fiskfodrets betydelse för fiskvÀlfÀrd, mikroskopering, diagnostik och ÄtgÀrder vid sjukdomsutbrott, och hur befintliga anlÀggningar kan förbÀttras för att minimera stress hos fisken.
â Jag skulle gĂ€rna vilja skaffa mig en fördjupad kunskap inom fisksjukdomar och rutiner vid sjukdom och hoppas dĂ€rför pĂ„ fler fortsĂ€ttningskurser, sade Thomas BodĂ©n.
Och arrangörerna funderar kring möjligheterna att fortsÀtta anordna kompetenshöjande kurser Àven framöver.
â Vi som arrangörer letar efter möjligheter att ge fler kurser men för det behövs det medel och helst pĂ„ lite lĂ€ngre sikt. VĂ„r förhoppning Ă€r att till exempel Jordbruksverket ser detta och kan stödja vĂ„r önskan att möte branschernas efterfrĂ„gan och behov av utbildningar.
Samtidigt Ă€r det tydligt att vi har en bra bit kvar. Det syns inte minst i utredningarna för vindkraftsparker pĂ„ viktiga fiskeplatser. I nulĂ€get utreds fem parker pĂ„ VĂ€stkusten oberoende av varandra. Hur ska vi förhĂ„lla oss till ett sĂ„dant utrednings- och beslutsförfarande? Ăr det rimligt att hantera vĂ„ra företag och svensk livsmedelsförsörjning pĂ„ det sĂ€ttet? Havsbaserad vindkraft kan vara viktig för energiomstĂ€llningen, men havsplanering och tillstĂ„nd mĂ„ste hanteras som en helhet. Och besluten kan inte fattas utan ansvar för svensk livsmedelsförsörjning.
LĂ€s mer om branschriktlinjerna: https://matfiskodlarna.se/ odlad-med-omtanke-39234114
LĂ€s mer om fortbildningskursen: https://www.nkfv.se/utbildningar/ akvakompetens-2-0
Fiskbranschens Riksförbund har med anledning av det hĂ€r sĂ€llat oss till en branschgemensam arbetsgrupp initierad av SFPO. Vi Ă€r sĂ€kra pĂ„ att fiske och vindkraft kan samexistera, men havsplanering och förutsĂ€gbarhet mĂ„ste till för att rĂ€dda sĂ„ mycket vi kan av svensk produktion av sjömat. NĂ€ringens utveckling gynnas naturligtvis inte heller av till exempel suspenderat MSC-certifikat pĂ„ rĂ€ka frĂ„n VĂ€sterhavet, klickvĂ€nliga larm om PFAS eller för den delen svĂ„righeten att fĂ„ till stĂ„nd viktiga handelsavtal med vĂ„ra viktigaste handelspartners. Men âsom nĂ„gon sa: Bara döda fiskar följer strömmen, dĂ€rför kĂ€mpar vi vidare för en svensk hĂ„llbar blĂ„ nĂ€ring.
UppÄt och framÄt! Krishan Kent
Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)
Projektledare för Göteborgs Fiskhandlareförenings jubileum
I Ă„r Ă€r det 100 Ă„r sedan Göteborgs Fiskhandlareförening bildades, vilket ska firas stort andra söndagen i september. Arbetsgruppen planerar för en vĂ€lfylld jubileumsdag med fisk och skaldjur i alla dess former, folkliga aktiviteter och en hel del överraskningar som kommer att presenteras lĂ€ngre fram. Thomas leder projektet tillsammans med Magnus Gustafsson, Sveriges Fiskgrossister, Roger Thilander, Göteborgs Fiskauktion, Roger Skymne, VĂ€stkustfisk, Johan Jervander, Fiskvagnen LinnĂ© och Matias Ăsterberg, Bröderna Ăsterbergs Fisk.
Hur gÄr planeringen?
Det gĂ„r jĂ€ttebra, det kommer att bli en hĂ€rlig folkfest, det vĂ„gar jag lova! Under det senaste Ă„rsmötet bestĂ€mde styrelsen att vi ska fira vĂ„rt jubileum tillsammans med vĂ„ra kunder och göteborgarna runt om i staden, sĂ„ nu nĂ€r Fiskhamnens Dag Ă€r aktuell igen, slĂ„r vi pĂ„ trumman och firar vĂ„r 100-Ă„rsdag samtidigt. Fiskauktionen, grossisterna och fisket nappade, sĂ„ nu jobbar vi för att det ska bli nĂ„got alldeles extra och ser fram mot att öppna vĂ„ra dörrar och bjuda in till âhjĂ€rtat av Göteborgâ. Vi vill visa upp kraften och rörelsen som finns i fiskhamnen pĂ„ ett naturligt sĂ€tt. Jag tror att omrĂ„det kan kĂ€nnas lite stĂ€ngt och nĂ€stan lite mystiskt för mĂ„nga. Nu fĂ„r vi en chans att visa vad vi hĂ„ller pĂ„ med och berĂ€tta om vĂ„ra verksamheter som Ă€r en viktig del av Göteborgs historia!
Vad kommer jubileumsdagen att bjuda pÄ? God mat, musik och möjlighet att kliva ombord och se hur det fungerar pÄ en fiskebÄt. Man ska kunna köpa med sig fisk och skaldjur hem, prova olika spÀnnande rÀtter frÄn vÄra foodtrucks som kommer erbjuda nÄgot för alla smaker. Det kommer finnas underhÄllande och vetgiriga aktiviteter, som exempelvis SM i ostronöppning (inför VM finalen i Skottland) och fiskdamm för de smÄ för att ge nÄgra exempel. Vi kommer att bjuda pÄ en hÀrlig stÀmning och hoppas att vi har vÀdrets makter med oss, men förbereder en lösning om det trots allt skulle regna.
Vad tror du Àr den största skillnaden om du gÄr tillbaka till Fiskhandlareföreningens bildande Är 1924, jÀmför med föreningen och fisket idag? Oj, det var ingen lÀtt frÄga. SamhÀllet har ju förÀndrats och utvecklats under en sÄpass lÄng tid. Men jag skulle nog sÀga att det Àr miljöaspekten, medvetenheten och tÀnket kring hÄllbarhet som blivit vÄr tids viktigaste frÄga och ett kvitto pÄ hur vÄra hav mÄr. Det Àr nÄgot jag sjÀlv försöker lyfta fram i allt jag gör och kommer att vara en naturlig del under jubileumsfestligheterna. Just nu har jag tagit ett sabbatsÄr frÄn yrkeslivet och lÀser pÄ SjöbefÀlsutbildningen vid Chalmers (Thomas var tidigare Àgare av Strömmingsluckan och Luckans fisk, red.anm.). Det kÀnns fint att jag fick förtroendet att vara med och planera den hÀr dagen och en chans att lyfta fram den blÄ nÀringen till en stor publik.
NENNE JACOBSON GRANATH
Göteborgs Fiskhandlareförening Àr ett samarbetsorgan för VÀstsveriges fiskhandlare och bestÄr av ett 80-tal medlemmar som Àr delÀgare i Göteborgs Fiskauktion (25 %). Medlemmarna Àr en blandning av fristÄende fiskbutiker, fiskvagnar och fiskdiskar i dagligvaruhandel. Föreningen bildades 1924 i dÄvarande Arbetareföreningens lokaler vid JÀrntorget. Göran Eriksson Àr ordförande i Göteborgs fiskhandlareförening och Àven Svenska Fiskhandelsföreningen och Àr sjÀlv aktiv med egen fiskbutik (Klyftans fisk) sen mer Àn 40 Är tillbaka. Han ser fram mot att fira föreningens jubileum i september.
â Det ska bli jĂ€tteroligt, de tidigare fiskhamnsfesterna har ju varit vĂ€ldigt uppskattade. Polisen uppskattade att det var runt 30 000 personer pĂ„ plats senast det begav sig. De tidigare festerna har legat pĂ„ lördagar, men det Ă€r en svĂ„r dag för fiskhandlare vilket Ă€r en av anledningarna att det blivit ett uppehĂ„ll, men nu nĂ€r vi bestĂ€mde att det ska ligga pĂ„ en söndag fick vi med oss fler.
Datum: 22-23 januari 2025
Plats: Göteborg nordicseafoodsummit. se
VĂ€lkommen till
Datum för nĂ€sta Ă„rs NSS Ă€r nu spikat. Vi hoppas sjĂ€lvklart fĂ„ trĂ€ïŹ a dig i Göteborg 22-23 januari!
Vill du engagera dig i mötesplatsen för hela svenska sjömatsnÀringen?
Planeringen för nÀsta Ärs NSS Àr igÄng! Vill du vara en del av mötesplatsen pÄ nÄgot sÀtt ? Vi tar emot intresseanmÀlningar redan nu om du har intresse av att arrangera ett sidoevent, workshop eller stÀlla ut.
Scanna QR-koden eller mejla ti ll: info@nordicseafoodsummit.se
Billigt, enkelt, snabbt och miljömÀssigt rÀtt.
Skaldjur, grytor, soppor, sÄser mm
SAMURAJ SERIEN
hÀll eller wok, ca 15 liter kokgryta, 220 Volt, 3,5kw
FPI H8
ca 40 liter kokgryta, 380 Volt, 8kw, bÀnk eller stÀllning
FPI H15 X-POWER INDUCTION
ca 100 liter kokgryta, 380 Volt, 15kw, pÄ stÀllning
FPI SPIS DUO
med 2 hÀllar, 380 Volt, 7kw, bÀnk eller stÀllning
Kontakta oss för anlÀggningskonstruktion!
Fpi Sweden AB, Mölndal | 031-753 52 00 | fpi@mail.com | www fpi.nu
Snabba svar: 070-035 57 01 eller 076-170 07 10
Sedan 1910 har det bedrivits handel med fÀrsk sjömat pÄ samma plats i Göteborgs Fiskhamn.
Göteborgs medelpunkt
Ur led Ă€r tiden âbasnĂ€ringen yrkesfiske vs. havsbaserad vindkraft
Vilka platser som den havsbaserade vindkraften fĂ„r ta i ansprĂ„k Ă€r en ödesfrĂ„ga för basnĂ€ringen svenskt yrkesfiske. Samtidigt som det politiska budskapet Ă€r tydligt â öka sjĂ€lvförsörjningen av livsmedel â pĂ„gĂ„r mĂ„nga processer för att möjliggöra för en storskalig etablering av havsbaserad vindkraft pĂ„ vĂ„ra viktigaste fiskeplatser.
Fiskhamnen, 414 58 Göteborg +46 31 42 00 85 www.gfa.se
Specialister pÄ kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i BohuslÀn www.krickos.se
LĂ€nsstyrelsen VĂ€stra Götaland har nyligen föreslagit regeringen att vindparken Poseidon ska medges tillstĂ„nd. Yrkesfisket i Skagerrak och sĂ€rskilt rĂ€kfisket Ă€r nu allvarligt hotat. Landshövdingen vĂ€grade trĂ€ffa yrkesfisket under beredningsfasen, han hade inte tid. PĂ„ lĂ€nsstyrelsens hemsida kan man lĂ€sa att den arbetar för âen lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar fiskerinĂ€ringâ. SFPO Ă€r inte motstĂ„ndare till havsbaserad vindkraft som sĂ„dan (det finns lĂ€mpliga platser), vi Ă€r dĂ€remot motstĂ„ndare till vindkraftsparker pĂ„ de bĂ€sta fiskeplatserna, dĂ€rav vĂ„r kampanj âIngen vindkraft pĂ„ vĂ„ra fiskeplatserâ. Vi vill hoppas att fler och fler beslutsfattare börjar inse oklokheten i att medge tillstĂ„nd för stora havsbaserade vindkraftsparker pĂ„ de bĂ€sta platserna för svenskt yrkesfiske, sĂ€rskilt sĂ„ nĂ€r ingen kĂ€nner effekterna, varken lĂ„ngsiktigt eller kumulativt. Det som nu sker pĂ„minner om rysk roulett med de marina ekosystemen (som alla sĂ€ger sig vĂ€rna).
Konflikten mellan produktion av mat och produktion av energi Àr onödig. Hade vi haft en fungerande ordning för prövningen av havsbaserad vindkraft hade vi inte varit dÀr vi nu Àr. Det Àr vÀldigt osvenskt pÄ ett sÀtt (avsaknaden av en fungerande prövningsordning) samtidigt som det Àr vÀldigt svenskt pÄ ett annat sÀtt (man anses som reaktionÀr om man ifrÄgasÀtter den havsbaserade vindkraftens expansionsplaner). Det Àr nu enormt viktigt att alla inom svenskt fiske (auktioner, grossister, fiskhandlare och alla andra inom nÀringen) stÄr enade samman mot etableringen av Poseidon!
Skagerrak borde fredas frÄn havsbaserad vindkraft. Skagerrak Àr extremt viktigt för svenskt yrkesfiske och den svenska produktionen av sjömat.
Peter Ronelöv Olsson Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO
Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hÀnvisade webbsidor!
I november 2023 beslutade MSC (Marine Stewardship Council) att slĂ„ samman MSCteamet frĂ„n Polen med det Skandinaviska teamet till ett nytt baltiskt team med ansvar för 17 lĂ€nder runt Ăstersjön. Den nya strukturen innebĂ€r Carl Dahlman Olofsson tar över som Sverigechef frĂ„n 1 april i Ă„r.
Som ny Sverigechef kommer Carl Dahlman att leda och koordinera verksamheten vid det svenska MSCkontoret och ansvara för utvecklingen av vĂ„rt program i Sverige. I teamet ingĂ„r Louise Valentin som Ă€r förĂ€ldraledig men tĂ€cks av Catarina Elvroth som tillsammans med Christopher FrĂ„nberg Ă€r ansvarig för kontakten med deras kommersiella partners. Kim Rydeheim som Ă€r kommunikationschef kommer att driva de framgĂ„ngsrika kampanjer som de sjĂ€lva gör och tillsammans med deras partners. Regionalt leds teamet av Anna DÄbicka som Ă€r programdirektör för Baltikum och Centraleuropa sedan november förra Ă„ret och som kommer att sĂ€kerstĂ€lla synergieffekter mellan de olika lĂ€nderna i regionen.
PÄ frÄgan om hur han ser pÄ utvecklingen av MSC:s verksamhet i Sverige nÀsta 10 Är, svarar han: Jag hoppas att vi fÄr in fler hÄllbara fisken i programmet samt att sjömatsbrancshen inför nya produkter och arter i sjömatsutbudet. Jag hoppas ocksÄ att miljöaspekten kommer att bli Ànnu viktigare nÀr dagligvaruhandel utformar sitt utbud och sin kommunikation. Vi kommer att göra vÄrt bÀsta för att stödja dem i detta.
Dessutom ser jag mycket fram emot att Àta min första MSC-certifierade signalkrÀfta!
https://www.msc.org/se/press/nyheter/2024/04/05/ny-sverigechef-pÄ-marine-stewardship-council
En stor del av ansvaret för förvaltningen av storskarv ligger hos lÀnsstyrelserna. Det innebÀr att förvaltningsplanen i första hand Àr tÀnkt att fungera som en vÀgledning för lÀnsstyrelsernas arbete kring frÄgor som rör förvaltningen.
NaturvÄrdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten fÄtt i uppdrag av regeringen att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv samt öka kunskapen om storskarvens predation och födosök. Den reviderade planen samt kunskapssammanstÀllningen har lÀmnats över till regeringen 27 november 2023. Den övergripande nationella mÄlsÀttningen Àr att, utifrÄn de förvaltningsmöjligheter som finns, bevara ett livskraftigt bestÄnd av storskarv och samtidigt minimera storskarvens negativa pÄverkan pÄ fiskbestÄnd i behov av stÀrkt skydd samt minska konflikterna med fisket.
LĂ€s mer https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/jakt-ochvilt/forvaltningsplaner-for-vilt/forvaltningsplan-skarv/
Nationell förvaltningsplan för storskarv 2023 https://www. naturvardsverket.se/4ade7d/globalassets/amnen/jakt-och-vilt/dokument/nationell-forvaltningsplan-for-storskarv-2023.pdf
Det Àr drygt hundra Är sedan det simmade atlantstör i Göta Àlv senast. Nu har LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland gett tillstÄnd att Äterintroducera den mytomspunna fisken i sitt forna hemmavatten. Efter flera Ärs förberedande arbete Àr det nu klart att ett hundratal unga störar ska sÀttas ut vid Lilla Edet till sommaren. Projektet Störens Äterkomst Àr ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Sportfiskarna och Göteborgs universitet. Tillsammans har de grundligt undersökt förutsÀttningarna för en Äterintroduktion av arten.
â Det hĂ€r Ă€r en unik hĂ€ndelse. Att Sverige aktivt Ă„terfĂ„r en regionalt utdöd art, det Ă€r mycket ovanligt! Det Ă€r sĂ„ spĂ€nnande och jag lĂ€ngtar verkligen efter dagen dĂ„ vi kan se pĂ„ Ă€lven och tĂ€nka âdĂ€r under simmar nu Ă€ven en atlantstörâ, sĂ€ger LinnĂ©a JĂ€grud, projektledare pĂ„ Sportfiskarna.
https://www.gu.se/nyheter/historisk-aterkomst-for-atlantstor-i-gota-alv
âHĂ„llbarhetsutvĂ€rderingar av sjömat i Sverige â nyckelfrĂ„gor för mer behovsbaserade verktygâ Forskningsinstitutet Rise har utvĂ€rderat de verktyg för mĂ€rkning av hĂ„llbar sjömat som finns i Sverige och Orkla har analyserat sina kunders behov. Det har resulterat i en rapport frĂ„n Rise dĂ€r forskarna gĂ„r igenom mĂ€rkningarna och Ă€ven mĂ„lar upp olika vĂ€gar framĂ„t för den svenska marknaden. Projektet har finansierats genom BlĂ„ mat i ett satellitprojekt som beviljades i utlysningen 2:2022.
Rapporten hittar du hÀr: https://ri.diva-portal.org/smash/get/diva2:1806630/FULLTEXT02.pdf
Branschorganisationen Svenskt vattenbruk och sjömat har tagit fram helt nya branschriktlinjer som omfattar primÀrproduktion av alger. De finns nu tillgÀngliga pÄ Livsmedelsverkets webbplats. Den innefattar hygienisk hantering frÄn odlingsförberedelser och utsÀttning i odlingsomrÄdet till sortering, paketering och mÀrkning. Företag som berörs av dessa Àr frÀmst svenska odlare av alger.
https://vattenbrukochsjomat.se/Branschriktlinjer
Under vÄrterminen 2024 erbjuder HushÄllningssÀllskapet en serie av kostnadsfria digitala studiebesök dÀr du som lÀrare i Äk 4-9 och din klass fÄr trÀffa yrkesfiskare och besöka olika företag inom fiskerinÀringen. Ett enkelt och roligt sÀtt att ge eleverna ökad kunskap om svenskt yrkesfiske och fisk som livsmedel!
3 maj, Grebbestad
Nordiska mĂ€sterskapen i ostronöppning och Ăppna GrebbestadsmĂ€sterskapen
https://www.facebook.com/ events/1354849738564899/?acontext=%7B%22event_ action_history%22%3A[]%7D
6 juni, Sillens dag KlÀdesholmen
Fira sillens dag och Sveriges nationaldag pÄ vackra KlÀdesholmen
https://kladesholmen.se/sillens-dag/
De digitala studiebesöken Àr en del av Fiskaren i skolan, en satsning som finansieras av VÀstra Götalandsregionen.
Fiskauktionen i Göteborg: 2 maj, kl. 9.00-09:45 Pelagiskt fiske pÄ VÀstkusten: 30 maj, kl. 9.00-9.30 https://hushallningssallskapet.se/digitala-studiebesok-for-ak-4-9/
13 juli, Bua
Makrillfestivalen i Bua
Makrillfestivalen, Buas största evenemang Àr en folkfest. UnderhÄllning, marknadsstÄnd och givetvis makrill med mos och lingon och Buapudding.
https://bua.nu/?page_id=3483
3-11 augusti, VĂ€sterhavsveckan
VÀsterhavsveckan Àr en temavecka för havsmiljön med aktiviteter som kan engage- ra och locka alla Äldrar.
https://www.vgregion.se/ov/vasterhavsveckan/
26-30 augusti, Aqua 2024
Aqua 2024, Köpenhamn
https://www.was.org/Meeting/code/AQUA24
8 september, Fiskhamnens dag Göteborg
Save the date
14 september, Simrishamn
Sillens dag i Simrishamn
https://www.simrishamn.se/om-kommunen/sillens-dag
Den kanske frÀmsta hemligheten bakom riktigt god sill ligger i lagen. Det Àr den som Àr sjÀlva grunden. För egen del anvÀnder vi oss av recept som har utvecklats sedan 1594. KlÀdesholmens Grundlag, kort och gott, som vi sedan kryddar med nÄgot extra. Svarta vinbÀr till exempel.