TEMA: OFFENTLIG UPPHANDLING
Dryckestips: Vårens nyheter
sid 22
Skördetid i tångfabriken sid 16
Lär dig mer om: Vattenbruk sid 12
Blå mats unga forskare
Adrianus Both sid 10-11
Experterna om räkbeståndet:
”Det är komplext” sid 6
Utmaningen:
Mer närfångat i svenska storkök sid 14
Svensk Fisknäring. Årgång 8. Nr 2. 2024. Pris: 65kr
”Utmaningen: Mer närfångat i svenska storkök”, är titeln på den artikel på sidan14 som inleder temat ”Offentlig upphandling” och som mycket också handlar om i detta nummer. Den svenska livsmedelsstrategin, krisberedskap och nordiska näringsrekommendationer, menar samtliga att vi skall producera och äta mera sjömat producerad av svensk råvara i Sverige. Men är detta möjligt?
Vindkraftsparker planeras på flera håll, både på Västkusten och i Östersjön, många på historiskt viktiga fiskeplatser. Samtliga av fiskets producentorganisationer är eniga om att det behövs en havsplanering för samexistens, för att både vindkraft och fiske skall bli en verklighet i framtiden. Alla de organisationer som har spalter i tidningen har berört ämnet. Läs pelagikernas Havsrapport sidan 13, insjöfiskarenas Insjönytt sidan 21och SFPOs Fiskeaktuellt sidan 28 men även Fiskbranschens Utblick på sidan 25.
Odlad fisk skulle kunna vara en stor möjlighet för att öka produktionen i Sverige men tillståndsprövning tar lång tid. Vattenbruket står för 50% av den totala fiskproduktionen i världen. I Europa är siffran 13,5% och i Sverige cirka 4%, så här finns mycket att jobba med. I det här numret kan du läsa mer om Vattenbruk i den nya serien, Lär dig mer om, på sidan 12 till 13.
Sista torsdagen i mars, den 28e, var det dags för tångpremiär på Göteborgs Fiskauktion och tång säljs nu under tidig vår som primör. Vi passar på att göra ett besök på Nordic Seafarms odlingar av sockertång och havssallat utanför Grebbestad på sidan 16 – 17. Utöver vårens primörer kan du även läsa om vårens nyheter i dryckeshyllan på sidan 22 – 23, där du också får tips om passande recept.
Avslutningsvis vill vi passa på att tipsa om Fiskhamnens dag som äger rum den 8 september i samband med Göteborgs Fiskhandlareförening fyller 100 år. Läs mer på sidan 26 där vi pratat med Thomas Cruz Kollberg, projektledare för dagen. Trevlig läsning!
Linda Frithiof, SjömatsfrämjandetHaV – Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se
ICES – Internationella havsforskningsrådet
FAO – FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org
MSC – Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org
RISE – Research Institutes of Sweden www.ri.se
SLU – Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se
Slv – Svenska livsmedelsverket www.slv.se
WWF – Världsnaturfonden www.wwf.se
FR – Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se
GFA – Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se
SFPO – Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se
SPF PO – Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se
HKPO – Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se
SVC – Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund
SIC – Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se
SVoS – Svenskt Vattenbruk och Sjömat
Demersalt fiske – fiske som sker nära botten
Pelagiskt fiske – fiske som sker högre upp från botten
Vattenbruk – odling av fisk eller skaldjur
Landning – den fisk eller de skaldjur man tar iland
Lekbiomassa – den del av beståndet som uppnått könsmognad
MSY – Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)
Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.
TAC – Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)
RAC – Regional advisory council
hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.
om räkbeståndet: ”Det är komplext” 7 Räkan splittrar branschen
Finnvacum och Marel inleder unikt samarbete
Finnvacum och Marel är stolta över att tillkännage ett unikt samarbete inom produktområdet ”Fish processing solutions” för den svenska marknaden.
Detta partnerskap innebär att Finnvacum kommer att agera som en viktig stöttepelare för Marel genom att tillhandahålla försäljning, service och reservdelar till den svenska fiskindustrin. Målet är att erbjuda den svenska fiskindustrin ännu bättre tillgång till marknadens ledande maskinlösningar för förädling och förpackning av fisk. Finnvacum har en stark närvaro på den svenska marknaden med kontor i Stockholm, Göteborg, Örebro och
Sundsvall. Dessutom har Finnvacum Finland arbetat med Marel på den finska marknaden i över 20 år inom försäljning och service, vilket ger en gedigen erfarenhet och kunskap om att hantera Marels produkter och tjänster. Joakim Petersen, VD för Finnvacum Sverige, uttrycker sin entusiasm för det nya samarbetet: ”Vi är väldigt stolta över att inleda ett starkt samarbete med Marel. Tillsammans med Marel kan vi nu erbjuda svensk fiskindustrin de bästa förpacknings-
Den 12e mars avslöjade Umlax tillsammans med Bergmans Fisk och Vilt att Bergmans blir en del av Umlax-familjen. Umlax bedriver fiskodling på flera platser i Västerbotten, Norrbotten och Jämtlands län. De har även ett eget slakteri i Vilhelmina. Förvärvandet av Bergmans fisk och vilt ger en möjlighet till förändling inom koncernen. Det har länge funnits ett nära samarbete mellan Umlax och Bergmans Fisk och Vilt i Vilhelmina, förklarar Bergmans Fisk och Vilt.
Vi ser en enorm potential för att ta vår verksamhet till nya höjder! Skriver Bergmans Fisk och Vilt i ett Facebookinlägg.
Både Bergmans Fisk och Vilt samt Umlax kommer att fortsätta att existera som separata varumärken och behålla sina respektive namn.
Joakim
och processmaskinerna som finns att tillgå i världen. Finnvacum och Marel skall tillsammans vara marknadens ledande servicepartner för fiskbranschen.
”Med detta samarbete förväntas båda företagen kunna öka sin närvaro och påverkan på den svenska marknaden för fiskförädlingslösningar och bidra till en mer effektiv och konkurrenskraftig fiskindustri.”
Vattudalens Fisk AB har i över 16 år arbetat med uppfödning av regnbåge och har under åren varit med och drivit på utveckling och förbättring av branschen i Sverige. Idag har bolagskoncernen Vattudalens Fisk AB 15 aktiva anläggningar från södra Småland till Västerbotten i norr med det totala tillståndet att föda upp runt 8000 ton fisk. Nu går de in som delägare i Guldhaven pelagiska. Ett företag som i över 30 år arbetet med ett hållbart fiske och är i ständig utveckling av verksamheten. Idag sker förädling av råvaror från det egna fisket, lokalt fångad fisk i Norrlandsområdet samt egen uppfödning av fisk. Fiskfabriken är lokaliserad i Kalix.
Delägarskapet främjar en stabilisering av svensk fisk ut på den inhemska marknaden, med Vattudalens Fisk AB:s produktionsvolymer och Guldhaven Pelagiska AB:s konsumentvänliga produkter samt försäljningskanaler, kommer ett svensk alternativ vid val av fisk att kunna erbjudas svenska konsumenter. Delägarskapet stärker även de ekonomiska incitamenten att investera i en långsiktig och hållbar utveckling av bland annat odlad svensk fisk ut till den nationella marknaden – grossister, restauranger och butiker, skriver företagen i ett gemensamt pressmeddelande.
Räkbeståndet i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt miste nyligen sitt MSC-certifikat, vilket innebär att det från och med slutet av april inte kommer att finnas några färska MSC-märkta räkor i butiker eller fiskdiskar. Men vad beror det här på egentligen?
Räkor som är fiskade efter den 24:e april i år kommer inte att kunna märkas som MSC-certifierade. Detta gäller räkor fiskade av både svenska, danska och norska båtar och beror framför allt på en förändring i bedömningsmodellen för räkfisket.
Historiskt sett har tillflödet av nya räkor varit bra men sedan 2007 har beståndet haft en lägre medeltillväxt med många dåliga år och bara enstaka goda år.
– Det är oroväckande att vi inte ser den förbättring som krävs för att beståndet ska återhämta sig. Forskare i EU och Norge har nu börjat samla ihop data om var och när rombärande honor aggregerar sig i havet. Den informationen kommer att användas som grund i diskussioner med Norge om hur man kan skydda dem lite extra, och på så vis säkra återväxten, säger Bart Adriaenssens, utredare på Fiskeregleringsenheten på Havsoch vattenmyndigheten (HaV).
Han berättar att Norge och EU har haft en gemensam förvaltningsstrategi för Nordhavsräkan sedan 2019. Kvoten bestäms årsvis efter provfiske och rådgivning från ICES, internationella havsforskningsrådet, som tar fram forskning och råd för att stödja ett hållbart nyttjande av världshaven.
Tidigare har kvoten för hela beståndet i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt legat mellan 10 000 och 14 000 ton per år, men för innevarande fiskeår (som sträcker sig från 1 juli 2023 till 30 juni 2024) är den nere på 6 000 ton.
– Det handlar alltså i princip om en halvering.
Förändrad analysmodell
https://vfisk.se/content /files/pdf/msc_joint_ demersal_fisheries.pdf
Beståndet av Nordhavsräka i skandinaviska vatten har minskat sedan början av 2000-talet. Det är osäkert vad minskningen beror på. Orsaker kan vara naturlig variation, klimatförändringar eller annan påverkan.
lägger sin rom är det bara en liten del av den som resulterar i nya räkor, en andel som enligt forskningen har blivit lägre.
Orsaken kan handla om klimatförändringar och skiftande temperatur i havet. Det kan även vara kopplat till annat marint liv som påverkar tillgången på föda för såväl räkor som andra arter.
– Det här är en komplex historia utan några säkra svar. Det enda vi säkert vet är att det behövs mer forskning, säger Christopher Griffiths.
Vilken roll spelar själva fisket?
– Rent generellt är inte fisket i sig dåligt. Vi misstänker dock att det sker ett visst utkast av mindre råräkor, vilket innebär att kvoterna överstigs. Men om den nuvarande förvaltningsstrategin följs tror vi att beståndet återhämtar sig och att förutsättningar för räkfisket förbättras.
Enligt Christopher Griffiths, forskare på SLU och verksam i ICES, är det flera olika saker som samverkar till rekommendationerna om lägre kvoter. En av dem är att ICES har förändrat beräkningsmodellen för analys av räkbeståndet. Räkan är en så kallad hermafrodit som börjar sitt liv som hane och byter kön till hona när den vuxit till sig lite, ungefär vid två års ålder.
– Tidigare har vi räknat på hela beståndet, nu räknar vi bara in de romläggande honorna i modellen, säger han.
En annan faktor som spelar roll är den försämrade ”rekryteringen”. När räkorna
Christopher Griffiths hoppas inte minst på att det relativt stora tillflödet av nya räkor under 2021 kan få betydelse:
– När dessa individer byter kön och om dessa honor sedan förökar sig framgångsrikt kommer både populationen och fångsten att kunna öka igen inom några år.
Även Bart Adriaenssens på HaV är försiktigt hoppfull:
– Det som är positivt är att det från alla håll finns en stor vilja att ta tag i beståndets återhämtning. Ingen gynnas av att beståndet hamnar under biologiskt säkra referensvärden – särskilt inte fiskenäringen.
Ta bort produkter från sortimentet eller business as usual? Så här väljer branschens aktörer att agera när nordhavsräkan förlorar sitt MSC-certifikat i slutet av april.
Åsa Domeij,
Dagligvaruaktören Axfood, där butikskedjorna Willys och Hemköp ingår, har en policy som innebär att all sjömat som fått rött ljus av WWF fasas ut ur koncept och butiker, med undantag av sådant som är miljömärkt. När nordhavsräkan, som redan har rött ljus av WWF, nu tappar sitt MSC-certifikat innebär det att vi inte kommer att ha några färska räkor från Sverige eller Danmark kvar i sortimentet. Vi kommer även att ersätta de svenska räkor som i dag ingår i Garants svenska skalade räkor i lake med andra räkor, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, som tror att den största utmaningen för butikerna är att nå ut med informationen till konsumenterna.
Det håller Mattis Bergquist, hållbarhetschef på Coop Sverige, med om:
– Men självklart kommer vi att införa ett saluförbud, annars är ju inte en tredjepartscertifiering som MSC värt något i praktiken. Men det kommer inte att bli roligt. Färska räkor är en kunddragare och det kan bli tuff konkurrenssituation mellan olika butiker.
Fiskhallen Sorunda, ett dotterbolag till Martin & Servera och som levererar till foodservice, har samma typ av sjömatspolicy som Axfood:
– När nordhavsräkan nu tappar
MSC-certifieringen måste vi antingen hitta ersättningsprodukter eller stänga artikeln.
Det är jättetråkigt men samtidigt är det ju en signal på att det finns för få räkor, säger Louise Söderqvist, marknadschef Fiskhallen Sorunda
För Sveriges största dagligvaruaktör, Ica, kommer beslutet inte att innebära någon skillnad vad gäller det centrala sortimentet av frysta räkor och räkor i lake.
– De nordhavsräkor som vi sedan tidigare säljer och som ingår i våra egna märkesvaror kommer från andra delområden än de som är suspenderade, säger Frida Fahlström, hållbarhetsledare på Ica Sverige
Hur det kommer att se ut med försäljningen av färska räkor lokalt är dock något som varje Ica-handlare själv bestämmer.
På Ica Supermarket Almö Livs på Tjörn, en butik som vunnit pris för Årets Fiskavdelning 2023, kommer man fortsätta att sälja färska räkor.
– Fiskarna har ju kvoter att förhålla sig till för att fisket ska vara hållbart, och när vi talar med fiskarna säger de att så mycket räkor som det finns just nu har det inte funnits på länge, säger Krister Strålberg, avdelningsansvarig fisk, Ica Supermarket Almö Livs.
I butiken säljs ungefär 10 ton färska räkor per år, så väl svenska som MSC-märkta från norska Lyngenfjorden.
– Våra kunder kräver färska räkor, särskilt till helgen. Här på Västkusten är det en större grej än tacos.
kunder med krav på sina leverantörer om MSC. Men vi kan fortfarande erbjuda våra kunder en svensk lakeräka, säger han.
Magnus Johansson, vd på Svenska Fiskauktioner i Stockholm och Smögen, tycker att det är tråkigt att MSC-märkningen försvinner på räkorna, särskilt då kvoterna för räkor sjunkit med runt 45 procent sedan sista juni 2023.
– Smögenräkan är en stark produkt och efterfrågan stor, så vår tro och förhoppning är att våra kunder endast kommer att influeras under en kortare period när MSC-märkningen försvinner, säger han.
Peter Sjöholm, vd på Bua shellfish som kokar all råräka åt det svenska fisket som sedan säljs på burk, tror att den indragna certifieringen kommer att ha en viss effekt: – Det kan försvåra försäljningen till vissa
Roger Thilander, vd på Göteborgs Fiskauktion, tror inte heller att deras verksamhet kommer att påverkas i någon större utsträckning:
– Allt är fiskat enligt de regler och råd som kommer från ICES. Redan i dag går en stor andel av räkan till fiskhandlare som inte är anslutna till MSC, säger han.
Det är något som bekräftas av Alexander Freiholtz, vd på Fiskhuset som har fyra fiskbutiker i Göteborgsområdet.
Alexander Freiholtz, vd på Fiskhuset.
– Vi säljer certifierade räkor i dagsläget men eftersom vi inte är anslutna till MSC kan vi inte marknadsföra dem som miljömärkta – och våra kunder efterfrågar inte det ändå. Vi kommer därför att fortsätta att köpa in färska räkor precis som vanligt. Om det dyker upp frågor från kunderna så kommer vi att säga precis som det är: Att vi säljer räkor som fiskats av svenska båtar efter de kvoter som satts av myndigheterna, säger han.
Potatissallad med tång
Potatissallad. Den har haft många skepnader genom åren.
Lägg till sockertång nästa gång och twista till den ett snäpp!
Ingredienser:
• potatissallad
• 500 g potatis
• 2 msk torkad tång
• 2 msk kapris
• 1-2 schalottenlökar eller vårlökar
Gör så här:
Tångdressing
• 1/3 dl vinäger
• 2/3 dl neutral olja
• 1 tsk dijonsenap
• 3 msk torkad tång
• salt
• honung
• peppar
1. Koka potatisarna, häll av vattnet och låt svalna av.
2. Blanda resterande ingredienser i en bunke och tillsätt potatisen och blanda därefter försiktigt så potatisen inte mosas.
3. Blanda vinägern genom att tillsätta alla ingredienser i en burk och skaka ordentligt.
4. Smaka av med salt och peppar och honung efter behag.
5. Ringla din dressing över potatissalladen och servera.
Recept från broschyren Under ytan till grytan från Svenskt Vattenbruk och Sjömat
https://sjomatsframjandet.se/content/files/broschyrer_material/under_ytan_till_grytan.pdf
En mousserande havsbris har skapats i samarbete med Ten Island Sea Farm. För att minimera miljöpåverkan skördas sockertången för hand utanför Öckerö i Göteborgs norra skärgård. Med respekt för naturen bearbetas sockertången därefter som primör för att integrera mineralitet. En hyllning till gnistrande stunder vid havet. Njut den till sjömat av olika slag.
Serveringstemperatur: 8-10 °C.
Källsjö bryggeri
https://kallsjo.se/ product/taang/
SWITCH är ett EU-projekt som syftar till att främja hållbara och hälsosamma matvanor bland invånarna i Europa. I Västra Götalandsregionen har en av projektets sex Food hubs att etable rats. Här kommer konsumenter, livs medelsproducenter och intressenter att ha möjlighet att mötas för att ut forska nya hållbara och hälsosamma matalternativ.
Switching european food systems for a just, healthy and sustainable dietary transition through knowledge and innovation
Europa måste förändra sin produktion och konsumtion av mat för att minska klimatpåverkan samtidigt som det främjar hälsosamma matvanor bland sina invånare. Det EU-finansierade projektet SWITCH syftar till att driva en positiv utveckling inom livsmedelssektorn på ett hållbart och rättvist sätt som gynnar alla, oavsett socioekonomisk status.
Projektet sträcker sig över fyra år och involverar åtta europeiska länder. På sex platser kommer Food hubs att etableras med avsikten att spegla deras regionala matsystem. Syftet med dessa nav är att skapa en interaktiv mötesplats där konsumenter, livsmedelsproducenter och samhällsaktörer kan diskutera och göra experiment med nya hållbara och hälsosamma matalternativ. I Västra Götalandsregionens Food Hub kommer man fokusera på tre huvudområden: Öka intaget av fullkorn, Mer grönsaker och baljväxter och ökad konsumtion av hållbar sjömat.
I slutet av projektet är målet att ha uppnått en positiv beteendeförändring bland Europas invånare relaterat till matvanor, hälsa och hållbarhet. Detta kommer att uppnås genom att påverka kostriktlinjer och rekommendationer i EU-länder samt öka medvetenheten i hela näringskedjan.
Den svenska delen av SWITCH leds av RISE i samarbete med Chalmers.
Nu startar Folkuniversitetet upp en yrkeshögskole-utbildning med fokus på hållbarhet, innovation och ekonomiskt tillväxt inom den blå livsmedelssektorn. Enligt Folkuniversitetet finns en stor efterfrågan på kompetenta yrkespersoner med breddkunskap inom den blå livsmedelskedjan. Utbildningen är studiemedelsberättigad och på 300 poäng där 75% är på distans.
Just nu är mycket på gång inom den blå livsmedelsbranschen och det finns både ett ökat fokus på lokal mat som är hållbart producerad och på ett proteinskifte som gör att blå mat tar en mer framträdande roll inom livsmedelsbranschen skriver Folkuniversitetet i ett pressutskick om den nya utbildningen, Verksamhetsutvecklare blåa livsmedel. Utbildningen är till stor del på distans med en stor andel LIA, Lärande i arbete.
Arbetsmarknad
Efter utbildningen kommer man ha rätt kun-
skap och kompetenser för att bidra till att driva, utveckla och skala upp verksamheter inom sektorn genom att främja hållbarhet, kvalitet, innovation och ekonomisk tillväxt. Yrkesroller som verksamhetsutvecklare, produktutvecklare, produktionsutvecklare, säljare, inköpare och upphandlare tas upp som exempel på vad man kan jobba med efter avslutad utbildning.
Behörighet
Sista torsdagen i mars är det sen ett par år tillbaka tradition att den svenska premiären för odlad tång äger rum på Göteborgs Fiskauktion. Både sockertång och havssallat såldes på premiärdagen. Allra först ut var en låda med ett paket tång från vardera tångodlare, där hela intäkten gick oavkortat till Sjöräddningen. Premiärlådan gick för 1000 kr och budades hem av Ulf Jonseth på Landala Fisk i Göteborg.
För att ha behörighet till utbildningen skall man utöver grundläggande behörighet även ha arbetslivserfarenhet på minst 1 år heltid eller motsvarande, kopplad till livsmedelsbranschen från exempelvis primärproduktion, förädling, distribution, försäljning, service eller livsmedelssäkerhet.
https://www.folkuniversitetet. se/vara-skolor/yh-utbildningar/ alla-yh-utbildningar/teknik-tillverkning/verksamhetsutvecklare-blaa-livsmedel-distans/
One stop myndighetsshop är en myndighetsöverskridande samverkansmodell där myndigheter, branschorganisationer, entreprenörer och främjandeaktörer arbetar enat för att förändra matsystemet. Genom ett nytt arbetssätt guidar och förenklar One stop myndighetsshop för innovativa företag inom matsektorn och driver på de förändringar som behövs för att forma framtidens livsmedelskedja.
Den svenska livsmedelssektorn behöver ställa om och fokusera på satsningar på ny innovativ mat. För att nå målen i livsmedelsstrategin och Agenda 2030 behöver livsmedelssketorn bli en hållbar och långsiktigt konkurrenskraftig sektor.
One stop myndighetsshop är tänkt att förenkla för innovativa företag i deras kontakt med myndigheter och lösa utmaningar i regelverk men också för att öka innovationshöjden inom matområdet. Samverkansmodellen består av tre huvudsakliga funktioner: en lots, en expertgrupp och ett strategiskt team.
Läs mer här:
https://tillvaxtverket.se/tillvaxtverket/seminarierochnatverk/natverkochsamverkan/nationellsamverkan/onestopmyndighetsshop.6748.html
Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar.
KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS
SNABB UPPVÄRMNING
FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN
LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING
www.steeltech.se
Karläggning av näringskedjor hjälper oss att göra hållbara val när det gäller arter för vattenbruk och fiskodling.
Foto: Uppsala Universitet Campus Gotland
NAMN Adrianus Both
ÅLDER 38 år
BOR I Lysekil
FRÅN New Brunswick, Kanada
YRKE Har arbetat som postdoktor på Uppsala universitet. Är idag forskare i vattenbruk på IVL Svenska Miljöinstitutet AB
”–
Det är en klurig fråga och jag har inte ett färdigt svar på den än.
Hållbarhet är väldigt komplicerat.”
Postdoktor Adrianus Both utforskar möjligheterna att förutspå hållbarheten i fiske och vattenbruk. Genom att undersöka näringskedjor från växtätare upp till köttätare i flera led söker han efter ledtrådar som kan bidra till att vår blå mat ska bli ännu mer hållbar. Och ända sedan sin doktorsexamen är han intresserad av mysteriet med musslan – vad äter den egentligen?
Det är en sak att kartlägga ett redan etablerat fiske och försöka förstå om det är ett hållbart system eller inte. Underlaget finns i statistiken, exempelvis storlek på fångst och skörd och man kan även se verkningar i ekosystemet. Men att undersöka en art som man inte fiskar aktivt är betydligt svårare. Hur vet man om fisket blir hållbart eller inte, innan det är igång?
– Det är en klurig fråga och jag har inte ett färdigt svar på den än. Hållbarhet är väldigt komplicerat. Det finns många olika sätt att se på hållbarheten. Men för redan etablerat fiske har vi rätt bra koll, säger Adrianus Both som precis har avslutat sin tid som postdoktor på Uppsala universitet.
Adrianus har en gedigen bakgrund när det gäller vattenbruk och han började sina studier på universiteten hemma i Kanada: i New Brunswick följt av Newfoundland. Han har bland annat studerat musselodling.
– På det här viset kan man fördjupa sig i ekosystemet, till exempel genom att studera fiskar; vem äter vem. Metoden går att använda för alla sorters organismer; musslor, ostron, fisk med mera.
För drygt två år sedan började Adrianus sin forskning på Gotland, knuten till Uppsala universitet. Han har tagit prover, analyserat och följt upp. Själv säger han att det inte är så svårt men det kräver att man jobbar träget och har tålamod.
– Projektet avslutades i höstas men det är
fortfarande lite kompletteringsarbete kvar och det ska jag slutföra. En del data kom tillbaka sent och den behöver analyseras.
Som att blanda färg
Samtliga organismer i en näringskedja, både växter och djur, består av grundämnen som kol, kväve och svavel. Dessa grundämnen kan förekomma i olika former och kallas då isotoper, vilka skiljer sig åt genom antalet neutroner i atomkärnan.
– När en organism konsumeras av en annan förändras isotoperna på olika sätt. Jag brukar förklara processen med en liknelse; att det är som att blanda färg. Det finns olika slags isotoper och vi tänker oss att de är olika färger. Ett exempel kan vara att jag studerar en fisk och vill veta vad den äter. I det här fallet säger vi att det finns två alternativa födoämnen. Det ena är rött och det andra gult. Fisken är orange så den har uppenbarligen ätit hälften av den röda fisken och hälften av den orange, förklarar Adrianus.
Genom att analysera datan kan han alltså avläsa vad organismen har ätit och i vilka proportioner. Det ger oss bra information om näringskedjan som helhet.
Trofiska nivåer
Artens position i näringskedjan kallas för trofisk nivå. Man börjar med att titta längst ner i näringskedjan; på vegetationen. Ett snäpp
Drygt 110 personer från vattenbruksnäringen, forskning, myndigheter och intresseorganisationer från hela värdekedjan samlades i Umeå den 14–15 mars för att delta i den nationella vattenbrukskonferensen. Detta är en central plats för Blå mat att delta på, och flertalet partners från många olika organisationer deltog i konferensen genom presentationer, diskussioner och mingel.
– Vi tittar också på fiskens näringstäthet och mäter bland annat kalcium, järn, omega 3, protein, selen, vitamin A och zink. På det här viset kan man få fram kostnaden för en särskilt mängd av ett näringsämne. Något som förvånande mig är att öring är ett effektivt sätt att få i sig järn.
Kartläggningen visar att sillen intar förstaplatsen när det gäller stort innehåll av näringsämnen samtidigt som den befinner sig nära den primära födokällan – alltså är den ett toppval för effektiv produktion ur den synvinkeln.
– Men bara för att mina kalkyler visar att något är effektivt betyder det inte att det är hållbart, vilket är problemet. Det här är inte hela bilden utan bara en pusselbit.
Torsk, abborre och gädda finns i den ineffektiva änden av näringskedjan. Det är arter som kräver betydligt mer av ekosystemet för att produceras.
Vi odlar musslor – men vad äter de?
– Ja, vattenbruk med blåmusslor är viktigt. Vi odlar musslor, men vi utfodrar dem inte. De växer bara av det som finns i miljön. I vattnet flyter det omkring en mängd organiska partiklar. De kan komma från vilken organism som helst; från olika slags plankton, dött sjögräs, landlevande växter och annat.
Blå mat går nu in i en intensiv period där centret skall söka finansiering för ytterligare 4 års verksamhet. Vi hoppas på fortsatt stort stöd bland alla våra partners för ett fortsatt arbete med att göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat. upp är de arter som äter växtligheten. Nästa steg är den art som äter växtätaren, och så fortsätter nivåerna uppåt. Man tittar på hur nära den primära födokällan, alltså vegetationen, en art befinner sig. Ju längre ner på stegen en art finns, desto mer hållbar är den, eftersom den är mer effektiv för ekosystemet att producera.
I både tidigare och kommande arbete är det musslor som är i centrum. Han har undersökt vilka källor som är viktiga för musslorna genom att spåra födan genom ekosystemet. Detta visar vilka resurser som vattenbruk av musslor kan ha nytta av. Idag arbetar Adrianus som forskare i vattenbruk på IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Fokus ligger på att undersöka om invasiva stillahavsostron konkurrerar om födan med blåmussla och europeiskt ostron och för denna studie har han fått ett forskningsbidrag från Formas. Jordbruksverket finansierar hans arbete med att göra en riskbedömning av klimatförändringar på välfärdseffekter av lågtrofiska arter i svenskt vattenbruk.
KATARINA SCHLÄGER
Nationella vattenbrukskonferensen arrangerades i år för den 10:e gången i Umeå med temat ”kompensationsodling, klimat och vägen framåt”. Syftet med konferensen är att sprida ny kunskap, inspiration och omvärldsbevakning kring praktik, regelverk, forskning och innovation kring vattenbruk. Flera intressanta presentationer hölls om kompensationsodlarnas verksamhet och utmaningar, blandade uppdateringar från flera Blå mat-forskare, Jordbruksverkets handlingsplan för vattenbruk, klimatförändringars påverkan på fiskens välfärd och hälsa, med mera. IVL, SLU och Vattenbrukscentrum Norr presenterade nyligen beviljade projekt från EHFV-fonden kring produktionsanpassningar av ostron och röding i ett varmare klimat. Det var mindre fokus på hur svenskt vattenbruk kan reducera klimatpåverkan, något som har hög prioritet i Norge och från EU.
Under konferensen släpptes flera betydelsefulla nyheter från näringen; Umlax köper Bergmans fisk i Vilhelmina, och Vattudalens Fisk förvärvar 50 % av aktiekapitalet i Guldhaven pelagiska. Detta främjar utvecklingen av svenskt vattenbruk, med starkare aktörer som har både högre produktionsvolym, förädling och konsumentvänliga produkter och försäljningskanaler för att nå grossister, dagligvaruhandeln och restauranger.
Markus Langeland
Hälften av all fisk vi äter i världen är odlad fisk. Den vanligaste fisken att odla i världen är gräskarp och andra karparter, vilken har odlats i flera tusen år. I Sverige ligger norsk odlad lax i toppen på listan av de fiskar vi äter mest men vi odlar också en del fisk själva. Regnbågslax är vanligast, men även röding och blåmusslor hör till de vanligare. Det finns många sätt att odla fisk på. Här går vi igenom några grundläggande system.
Odling i öppna system
Pelgiskt genomflödessystem i öppna kassar Öppna odlingskassar kan användas både i hav, sjö och vattendrag och är den vanligaste odlingsformen. Denna odlingsteknik är idag helt dominerande för det globala vattenbruket. Det är denna odlingsform tillsammans med tropiska dammar vi förväntar oss att se de största volymökningarna av odlad fisk globalt. I Sverige är det framför allt regnbåge och röding som föds upp i kassar för matfiskproduktion, men även andra arter förekommer men i mindre volymer. Kassen består av en inhägnad av nät för fisken som hänger fritt i pelagen (fria vattenmassan) från ytan med hjälp av flytelement och bottenankare. De odlingskassar som används i Sverige är 30 till 120 meter i diameter och fem till 25 meter djupa, medan de största i Norge är upp till 160 meter i diameter. Konventionell öppen kassodling är utan jämförelse Sveriges mest energieffektiva uppfödningsform. Den är dessutom kostnadseffektiv och välbeprövad. En rätt lokaliserad kassodling, i till exempel ett onaturligt näringsfattigt vatten kan vara en tillgång till omgivande ekosystem genom att odlingen ger ett tillskott av näringsämnen. Samma gäller om odlingen bedrivs som ett integrerat vattenbruk i ett multitrofiskt system, dvs där flera olika arter samodlas, då kan näringsspill från fiskodling nyttjas till att ge näring till odling av andra arter till exempel alger och blåmussla.
Multitrofa odlingssystem
Genomflödessystem (FTS – Flow Through System) Ett annat öppet system kan vara ett landbaserat genomflödessystem där vattnet passerar genom odlingen en gång och sedan återförs till den omgivande miljön. Vattnet leds genom ett system av parallellt organiserade odlingsenheter där oftast gravitationen driver vattnet genom att vattnet hämtas uppströms ett vatten och släpps ut nedströms. Innan återföring sker till omgivande miljön. I dessa system förekommer olika typer av uppsamlingsfällor för sedimentet eller mekaniska filter på det in- och utgående vattnet. Av smittskyddsskäl tas vatten till uppfödningar allt oftare till stor del från grundvatten genom självtryck och/eller med pump, och kan efter användning ledas ut till en infiltration där vattnet renas genom de i naturen existerande marklagren eller i en konstruerad markbädd. Alternativet är en partiell rening, där vattnet leds till ett närliggande vattenområde som kan vara såväl hav, sjö som vattendrag.
Odling i slutna system
RAS
Slutna recirkulerande system är oftast landbaserade. Här använder man pumpar för att cirkulera vattnet. Vattnet pumpas först in i anläggningen från ytvatten och/eller grundvattenrecipient och vidare in till fiskenheterna. En viss andel av vattnet recirkuleras tillbaka in i fiskodlingsenheterna via olika typer av mekaniska
och biologiska processer för bortfiltrering av till exempel foderrester och avföring från fisken. Syresatt vatten pumpas tillbaka till fiskenheterna och användas på nytt. En del av processvattnet, samt vatten från avvattning av det slam som blir kvar från reningsanläggningen släpps ut i omgivande miljön eller via kommunalt ledningsnät. Detta gör att vattenförbrukningen kan minskas i jämförelse med ett landbaserat genomflödessystem och utsläpp av näringsämnen kan minimeras. Bland annat pH-värde och temperatur kontrolleras innan det syresatta vattnet pumpas tillbaka.
RAS har en större klimat- och miljöpåverkan än kassodlingar när det kommer till kategorierna klimatpåverkan, försurning och energianvändning. Dessutom är vattenförbrukningen hög trots att man
1. Anlagda dammar där vattnet pumpas runt.
2. Naturliga vattensystem där vattnet leds genom fiskodlingen och tillbaka till älven/ån.
cirkulerar vattnet. Hur stor miljöpåverkan blir beror på vart odlingen är lokaliserad och på den omgivande miljön och om det är ytvatten eller grundvatten som används. Även slammet som skall tas om hand har en stor påverkan. Höga investeringskostnader för lokaler, liksom höga driftkostnader, bland annat med avseende på energiåtgång för pumpning och kylning, har gjort att det idag är svårt att bedriva dessa med god ekonomisk bärkraft.
Foderproduktion ger störst miljöpåverkan. Olika system kan ha olika stor påverkan men oavsett så är foderanvändningen det som är av störst betydelse för resultaten inom klimatpåverkan, utsläpp av näringsämnen samt försurning. Detta gäller både för kassodling och odling med RAS. Den största miljöpåverkan är alltså inte produktionen av fisk egentligen, utan det är tillverkningen av foder till fisken som har störst påverkan.
Omatat vattenbruk
I denna typ av vattenbruk tillför vattenbrukaren ingen näring till organismen man föder upp eller odlar. Utan näringen finns i det omgivande ekosystemet. Det är vanligt att man genom att sätta ut rep eller band erbjuder en fri yta för kringdrivande yngel att fästa till. Omatat vattenbruk är vanligt för bland annat blåmusslor, ostron men även sjöpung odlas på detta sätt på västkusten. Även makroalger som sockertång och havssallat odlas på det här sättet men här sker uppodlingen först på land innan de sätts ut på rep i havet. Denna typ av uppfödning kräver en god genomströmning av friskt vatten.
LINDA FRITHIOFFiskarnas Pensionskassa
Försäkringsförening
håller ordinarie föreningsstämma stadgeenliga ärenden Alla
Fredagen den 24 maj 2024 kl. 10.00. på Flygfältsgatan 16 A, Torslanda, Stora konferenslokalen.
Samhället är i stort behov av fossilfri energi. Havsbaserad vindkraft ses av många som en del av lösningen och antalet projekterade områden i Östersjön har ökat lavinartat. Frågan är dock vilken effekt vindkraften får på det känsliga ekosystemet i Östersjön och den fisk som lever där de ska byggas?
Det finns allvarliga kunskapsbrister kring hur miljön i stort, men också hur olika fiskarter påverkas av vindkraftparker, både under byggnation och driftsfas. Vindkraftverk kan medföra ändrade strömmar och vattenomblandning, kroniska lågfrekventa undervattensljud och vibrationer samt elektromagnetiska fält runt kablar. Fisken har en rad naturliga beteenden, som reproduktion, födosök och vandringar mellan havsområden som skulle kunna påverkas av dessa faktorer. Olika arter kan reagera på olika sätt. Vindkraftverkens fundament förändrar strömmönstren. Det bildas turbulens i vattnet och vattenomblandningen mellan djupare och ytligare vattenskikt kan bidra till ökad algblomning då näringsämnen förs upp till ytan från bottenvattnet. Turbulensen riskerar att sediment grumlar vattnet, vilket ägg, larver och unga fiskar är känsligare för än vuxna. Många fiskarter har god hörsel, och sill/strömming kommunicerar inom stimmet med ljudsignaler. Fiskar är också känsliga för vibrationer och rörelser i vattnet. Vindkraftverk till havs genererar kroniska ljud och vibrationer under hela driftsfasen. Vissa fiskarter kan reagera på dessa ljud upp till 2 mil från vindturbinerna men man vet inte om det kommer leda till att vissa arter kommer undvika dessa områden.
Den planerade massiva exploateringen kan ses som ett storskaligt miljöexperiment med tanke på de stora kunskapsluckorna kring hur olika arter påverkas. Vindkraftverkens livslängd beräknas ofta till mellan 30-45 år, så det handlar om effekter över lång tid. Sett till det stora antalet planerade parker finns det en stor anledning till oro för hur fisk och miljö kan påverkas. Så frågan är, om det är fisken i havet som får betala priset för att vi ska lösa vår energiförsörjning?
Försiktighetsprincipen som annars är rådande i miljösammanhang verkar vara satt ur spel genom politiska beslut att havsbaserad vindkraft ska prioriteras och verkställas, vilket är oroväckande. Vi hoppas och kräver att våra politiker nu tänker efter före –och värnar om vår fisk!
Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog
Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO
Det är svårt att upphandla närfångad sjömat – men det går. Vad som krävs är kunskap och kreativitet hos både köpare och säljare, samt prisvärda och unika produkter som utvecklas i nära samarbete.
Många kommuner och regioner har mer eller mindre uttalade målsättningar att handla mer svenska och lokala livsmedel. Kruxet är att det enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, egentligen inte är möjligt att ställa krav på ett specifikt ursprung.
– Du kan beskriva vilken kvalitet du vill ha, att fisken ska vara hel, filéad eller tärnad. Man kan även ställa krav på att fisken ska uppfylla hållbarhetskrav som kan bevisas med exempelvis miljömärkning, säger Monica Sihlén, expert på livsmedelsupphandling på Upphandlingsmyndigheten.
Det finns även möjlighet att ställa krav på ”färskhet” genom att kräva maximala transporttider, liksom schyssta arbetsförhållanden för att undvika fisk som fiskats och/eller beretts i tredje land.
Underlätta för kunderna
Pernilla Fischerström, processledare för offentlig upphandling på Länsstyrelsen Västra Götaland, stöttar både producenter och kommuner med målet att det ska serveras mer lokalt producerad mat på offentliga tallrikar.
– Jag hjälper storköken att förstå vilka krav de kan ställa för att få svensk kvalitet, organiserar möten med producenter och hjälper dem att svara på upphandlingsunderlag och att fixa logistiken.
Hennes bästa tips för lokala sjömatsproducenter är att underlätta för offentliga kunder genom att erbjuda urtagen och filéad färsk fisk, då alla kök inte har möjlighet att hantera hel fisk.
– Det är även bra att jobba med unika produkter som går att ha på ett förfrågningsunderlag, säger hon och nämner sillfärsen
som ett tydligt exempel.
Hos upphandlarna krävs kunskap, inte minst kring när på året som en viss fisk är som bäst och mest prisvärd.
– Min erfarenhet är att osäkerheten är stor och att kompetensen brister. Det gäller även att det finns engagemang i storköken och kockar som kan vara kreativa med det man köper, säger Pernilla Fischerström.
Skandinaviskt ursprung
Vad som egentligen menas med ”svensk fisk” är inte alldeles en-
kelt att veta. Ilona Miglavs, utbildningsansvarig på Bröderna Hansson, tycker att man i stället ska tala om ”närfångad fisk från skandinaviska vatten”.
– Det är betydligt bättre att välja fisk från Barents hav, Nordsjön och Norska havet än hoki från Stilla havet. Problemet är att de som upphandlar fisk sällan bryr sig om ursprunget eller produkten i sig, de bryr sig egentligen bara om priset, säger hon.
Frans Heller, försäljningschef storkök på Bröderna Hansson, menar att kommuner och regioner tjänar på att göra en separat sjömatsupphandling och att direktupphandla färsk fisk:
– Genom att hoppa över ett led kan man komma ned i pris jämfört med om fisken ska gå via grossist.
Hans erfarenhet är att om priset är rätt så föredrar många offentliga kunder färsk fisk framför fryst.
– Det är mycket vätska i fryst fisk,
vilket gör att den tappar vätska vid tilllagning och inte blir lika god. Räknat på viktförlusten kan det bli en ganska dålig affär.
I sitt arbete håller Frans Heller koll på när olika kommuner gör sina upphandlingar för att se om det kan bli en matchning efter vad de efterfrågar och vad Bröderna Hansson kan erbjuda.
– Det får inte vara alltför långa avstånd och det måste vara hyfsade mängder för att vi ska kunna leverera.
Benfritt är populärt
Sej är den produkt som efterfrågas mest, därefter torsk, kolja, sill och odlad lax.
– De flesta vill ha MSC-märkt och de vill gärna ha filéat eller tärnat.
Haler, rumpbiten på filén, som ligger bra i pris och är garanterat benfri och väldigt populär.
Enligt Ilona Miglavs är kunskap helt avgörande för att kunna upphandla fisk av hög kvalitet. Därför erbjuder Bröderna Hansson skräddarsydda utbildningar till sina kunder.
– Det är en enorm skillnad på färsk fisk, fisk som varit fryst en gång och fisk som varit fryst två gånger och hur den sedan ska hanteras i köket.
Det är även viktigt att ha koll på nettovikten för att inte jämföra äpplen med päron. Fem kilo fryst fisk inklusive 20 procent glasering är inte samma sak som fem kilo färsk fisk, säger hon. – Ja, och om fler köpte färsk fisk och panerade själv i stället för att köpa färdigpanerat skulle man både komma ned i pris samtidigt som man får en bättre och betydligt godare produkt som är fiskad av svenska fiskare, säger Frans Heller.
AGNETA RENMARK
Mer svensk fisk i offentliga kök
Tipsen kommer från Monica Sihlén, expert på livsmedelsupphandling på Upphandlingsmyndigheten.
Tips för upphandlare:
• Bryt ut fisken från grossistupphandlingen och gör en separat sjömatsupphandling. Detta funkar bäst för färsk fisk.
• Undersök via Dabas vilka underleverantörer till grossisterna som uppger att fiskråvaran är svensk. Tillverkningsland, som ofta står på förpackningen, är bara sista beredningssteget. Försök sedan beskriva dessa produkter på anbudet.
• Kontakta producenter och fråga aktivt efter samarbete och möjlighet till kunskapsutbyte, skräddade utbildningar och studiebesök.
Tips för producenter och säljare:
• Skapa unika förpackningar och detaljer av svensk fisk, som är möjliga att beskriva på ett objektivt sätt i ett upphandlingsunderlag – utan att kunden behöver uppge att man vill köpa av svenskt ursprung.
• Det kan gärna vara produkter som är skräddarsydda för offentliga storkök, såsom fisktärningar av olika arter i påse med viss vikt – och med en prisbild som är rimlig.
• Samarbeta med kostchefer och kockar i kommuner och regioner och produktutveckla tillsammans.
Lediga kontorslokaler i Fiskets hus
Kontorslokaler uthyres i Fiskets hus på Fiskhamnsgatan 33. Flera olika lokaler/rum i olika storlekar finns lediga. Tillgång till fullutrustade möteslokaler, lunchrum samt fiberuppkoppling. Flexibel kontraktslängd.
https://vfisk.se/lediga-lokaler/
Nordic Seafarm är Sveriges största havsbaserade odlare av tång, med ambitionen att få fler att upptäcka potentialen i denna hållbara och hälsosamma gröda. Tidningen Svensk Fisknäring åkte till Grebbestad för att vara med och skörda havets gröna guld.
Vd Simon Johanssons favoriträtter av tång är dels en pesto som han mixar med sockertång, solrosfrön, rapsolja och vitlök, dels en guacamole där fryst sockertång mixas grön och krämig med olja.
Kommunikationschefen Kajsa Olsson blandar ofta ned torkad havssallat i en fisksoppa för att lyfta såväl smak som textur. Och smaksätter gärna glass med rödalgen dulse, som har karaktär av lakrits.
Kläder efter väder och kom i tid!
Det är instruktionerna som gått ut via mejl till det 40-tal personer som fått chansen att följa med när årets första havssallat ska skördas en kylslagen dag i mitten av mars. Och det är en minst sagt brokig skara av ordentligt påpälsade kunder, återförsäljare, samarbetspartners, marinbiologstudenter och journalister som mönstrar på Donalda, en vacker gammal fiskebåt från 1926, som ska ta oss ut till algodlingarna strax utanför Otterön.
– Det kommer att bli en fin tur, det är bara synd att det är så dimmigt, säger Simon Johansson, vd på Nordic Seafarm. Att erbjuda den här typen av båtresor är ett helt nytt grepp för företaget.
– Vi får så många förfrågningar. Därför bestämde vi oss för att erbjuda den här möjligheten vid två olika tillfällen under skördetiden. Det är ett bra sätt att nätverka för både oss och för alla som följer med, säger Kajsa Olsson, kommunikationschef på Nordic Seafarm.
Odlas på rep
Simon Johansson berättar att det i dagsläget är en odling på åtta hektar med en kapacitet på 100 ton.
– I år räknar vi med att skörda 30 ton havssallat och 50 ton sockertång. Men vi har tillstånd för att odla på 29 hektar, vilket innebär en total kapacitet på 350 ton.
För att göra det krävs dock att man hittar mer avsättning för tången.
– Just nu har vi fullt upp med att få sålt det vi redan producerar och har lager kvar av blancherad, fryst havssallat och sockertång från förra året, säger Kajsa Olsson.
Fullproppat med nyttigheter
Tång som livsmedel är relativt nytt för oss i Sverige men har använts i tusentals år i Asien och andra delar av världen. Förutom fin smak och naturlig sälta är tången även
Donalda tuffar på och när dimman plötsligt lättar lite så ser vi dem: hundratals bojar som guppar i vågorna och som alla har långa rep under sig, på vilka tången växer. Två tångbönder är ute i egen liten båt för att hala in repen och skörda den gröna havssallaten som hänger som vindruvsklasar, medan vi ombord på den större bara kan betrakta skådespelet. Att gå närmare skulle innebära att vi antingen kapar eller trasslar in oss i odlingsrepen.
Alger innehåller högvärdigt protein, massor av vitaminer och spårämnen såsom B12 och jod. Dessutom är tång en god och spännande smaksättare, något som inte minst bevisas av att alger smugit sig in på självaste Nobelfestmenyn två år på raken.
Nordic Seafarm är Sveriges största havsbaserade odlare av tång. Företaget grundades 2016 av ledande experter inom marinbiologi från Göteborgs universitet och KTH.
Odlingsteamet håller till i Grebbestad medan laboratoriet ligger på Tjärnö och produktionsanläggningen i Dingle. Den senare ska snart flyttas till Strömstad för att skapa bättre samordningsfördelar mellan de olika verksamheterna.
fullproppad av vitaminer och mineraler. Dessutom bidrar tångodlingarna till minskad försurning i våra hav och odlas helt utan extra gödning.
– Det finns en enorm möjlighet att använda havet som resurs för att odla, det finns ju betydligt mer hav än jordbruksmark, säger Simon Johansson, och menar att tång har en viktig roll att spela i omställningen mot en mer hållbar livsmedelsproduktion.
Det enda som krävs för att odla tång är solljus och havsvatten – samt innovativ teknik som imiterar naturen.
– Det handlar om typ 30 olika steg i vårt laboratorium för att ta sporer och sätta samman dem på ett sätt som naturen annars gör på egen hand.
Skotten hängs ut på rep på hösten, algerna får sedan växa till sig under vintern och kan skördas från början av mars till slutet av april, lite olika beroende på sort. På en meter rep blir det mellan ett och två kilo havssallat och nu under högsäsong skördas den varje dag.
Vad gör ni resten av året?
– Då förädlar och producerar vi produkter, säljer och innoverar och utvecklar.
Det är precis samma som för vilken annan bonde som helst.
Under det senaste året har Nordic Seafarm tagit in nytt kapital från investerare för att kunna skala upp såväl odlingarna som förädlingsdelen.
– Vi har investerat mycket i processdelen och har bland annat skaffat en torkningsmaskin, en hack och en mal så att vi kan göra flakes och pulver av tången. Det är roligt att vi som liten tångaktör även kan hjälpa andra tångföretag att processa sin tång. Alla vinner på att vi tillsammans får ut fler tångprodukter på marknaden, säger Kajsa Olsson.
Hon beskriver havssallaten som krispig, lite åt spenathållet i texturen men mycket umami och nästan lite tryffelkänsla.
– Nyskördad är den fantastisk grönsak att ha i sallader eller grytor. Som torkad kan man ha den när man bakar eller blanda ned i müslin, som en smakförstärkare.
Förutom havssallat och sockertång har de även börjat provodla en rödalg som heter dulse.
– Vi har precis knäckt koden för att odla den. Den brukar kallas ”havets bacon” eftersom den, när den steks, får en rökig smak. Om man i stället torkar den till flakes och har den i glass får den en fin smak av lakrits.
Hur många olika sorters alger finns det utrymme för?
– Ett tiotal olika sorter kanske. Men allt handlar om att hitta avsättningsmöjligheter på marknaden.
Tång är ju både hållbart och hälsosamt, vad är problemet?
– Folk är fortfarande skeptiska, tång är något som finns i havet men inte en naturlig del av vår matkultur på samma sätt som det är i många asiatiska länder, säger Kajsa Olsson och menar att de flesta nog inte tänker på att sushi innehåller tång.
Samarbete är grejen
Vägen framåt går via samarbeten. Nordic Seafarm vill vara en B2B-aktör som säljer sin tång till andra aktörer. Bland kunderna i dag finns exempelvis företag som gör öl och gin på tången, de som gör tångaioli, blandar den i knäckebröd och crackers, eller har som pynt på choklad.
Men för att det ska lossa på riktigt krävs
MySeaFarm-projektet innebär att företag kan betala för att få tillgång till färsk tång tidigare än andra kunder, att man får en egen boj med logga på samt möjlighet att besöka odlingen. Den här säsongen är det totalt 37 företag som nappat på erbjudandet. Sjömatsfrämjandet är ett av dem som har gått med. Tången är tänkt att användas till provsmak när de tar emot skolklasser på studiebesök i Fiskhamnen i Göteborg.
helt andra typer av samarbeten och större processer. Som att Ikea börjar blanda tång i sina köttbullar eller att Dafgård blandar tång i sin lasagne.
Enligt Gunnar Cervin, en av grundarna bakom Nordic Seafarm och som också är med på båtturen, har det varit några motiga år med pandemi och lågkonjunktur som gjort det tufft att locka nya investerare och att få ut en helt ny produkt på marknaden.
– Men just nu händer det väldigt mycket, både vad gäller teknikutveckling och det rent kommersiella. Inom fyra, fem år tror jag att tången har fått sitt stora kommersiella genomslag, säger han och låter övertygad.
Efter två timmar på sjön vänder Donalda tillbaka mot hamnen i Grebbestad igen. Deltagarna är nöjda och blir ännu gladare när de dessutom får var sin goodiebag innan de lämnar kajen, med tångknäcke och tångchoklad!
TEXT: AGNETA RENMARK
FOTO: JAKOB RENMARK OCH NORDIC SEAFARM
Genom att ställa krav på utbildningsinsatser och möjlighet att göra studiebesök hos leverantörerna har Karlstad kommun ökat andelen av lokala livsmedel på sina menyer. Nu vill man göra samma resa med den färska fisken.
Att ställa krav på utbildning har varit ett sätt för Karlstad kommun att få mer närproducerade råvaror.
I Karlstad kommun har man utvecklat en egen struktur för att kunna upphandla mer svenska och närproducerade produkter inom ramarna för LOU – lagen om offentlig upphandling. Detta görs i nära samarbete med lokala bönder och livsmedelsproducenter.
– Vi har bland annat en skrivning om att leverantören måste ha möjlighet att samarbete med kockarna och dela med sig av kunskap och inspiration kring hur man tillagar produkterna, säger Alain Grenard, kostchef för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Man har även definierat lokala livsmedel som något som får färdas max två timmar till kommunens kök. När det gäller just fisk är detta dock lite svårare, Karlstad ligger rätt långt bort från havet.
– Vi står just nu inför en ny upphandling och kikar som bäst på hur vi kan revidera vårt arbetssätt. Om vi ökar till två och en halv timme så skulle det kunna funka att ta färsk fisk från Västkusten, säger Alain Grenard.
Lokal lax
Alain Grenard, kostchef för gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen.
Den lokala fisk man har på nuvarande anbud är bland annat odlad lax från Gustavsfors. Den slaktas på måndagen, levereras på onsdagen och serveras på torsdagen.
– Vi köper ett ton hel lax på årsbasis. Våra kockar har varit hos leverantören på studiebesök och bland annat fått lära sig att stycka.
Man köper också en del laxprodukter från lokala Lillängshamnens Fiskrökeri, som förädlar fisk från Norge.
– Vi har även varit med i ett projekt för att ta hand om bifångst från Vänern, såsom siklöja. Tyvärr kom pandemin emellan men jag hoppas att man tar upp detta igen för det är helt rätt väg att gå. Det bästa vore att utveckla någon typ av halvfabrikat av bifångsten, säger Alain Grenard.
Han berättar att han just nu samarbetar med en lokal hamburgerkedja för att få fram en egen fiskburgare som barnen gillar.
– Jag tror på kreativa samarbeten i stället för att alla ska sitta och uppfinna hjulet, och jag skulle gärna samarbeta med fler fiskproducenter. Att ta fram en produkt tillsammans som sedan kan produceras i rätt mängd och till rätt pris – det är något som alla vinner på.
Hur får man matgäster i alla åldrar att älska musslor, sill och annan svensk sjömat? I Skövde kommun har man hittat framgångsreceptet.
I Skövde arbetar man mycket med svenska råvaror, med en andel på 77 procent av den totala inköpsvolymen. Livsmedelscontrollern Conny Bjurman berättar att man i upphandlingarna uttryckligen skriver att man vill ha just svenskt ursprung.
– Egentligen får man inte göra det enligt LOU men hittills har det gått bra. Det enda som kan hända är att man bli överprövad och då får man helt enkelt göra om, säger han.
Att göra samma sak med sjömat är svårare, eftersom merparten som fiskas av svenska fiskare ändå landas i Danmark och Norge.
– Vi försöker därför hålla oss till ”skandinavisk fisk” och köper framför allt sej och kummel samt odlad lax. Inte minst är så kallat skrapkött från lax väldigt prisvärt att ha i grytor eller blanda med sillfärs och göra fiskburgare.
Färs av sill och musslor
Den nya svenska sillfärsen har fasats in i storköken under det senaste året, vilken enligt måltidschefen Helena Gustavsson är en bra och prisvärd produkt med högt näringsvärde. Alla kockar har utbildats i hanteringen.
– Det är viktigt att få bort vätskan ur sillfärsen innan tillagning och sedan behöver den stekas ganska hårt för att bäst komma till sin rätt.
Man använder även svensk musselfärs och har inlett ett samarbete med Musselbaren i Ljungskile, för att produktutveckla och ta fram nya recept tillsammans. Detta har även lett fram till att flera av kommunens kockar jobbade säsong i köket på Musselbaren i somras, något som upprepas även denna sommar.
– Vår verksamhet går ned medan restaurangerna på Västkusten har ett stort behov av kompetens under sin högsäsong. Det är ett samarbete som alla vinner på, säger Helena Gustavsson.
Under ytan till grytan Måltidsavdelningen i Skövde har även varit med i projektet ”Under ytan till grytan”, som arrangerades av WIN WIN Gothenburg Sustainability Award – en av världens största hållbarhetstävlingar.
Tillsammans tog kockarna fram läckra recept med framför allt tre svenska sjömatsprodukter i fokus: Clariasfärs från Gårdsfisk samt tång och musslor från Västkusten.
– Vi har ju gäster från ett år upp till 101 år så det var verkligen ett bra sätt att testa vad som går hem, säger Helena Gustavsson.
Bland de nya rätter som numera är givna inslag på menyn och som lagas av svensk, hållbart odlad fisk finns bland annat Havets wallenbergare, Thailändska fishcakes och Havets lasagne med smak av musslor.
– Kockarna kan även stå och brassa blåmusslor på skolgården. Många skolbarn älskar musslor i skal!
Hur mycket fisk köper Sveriges kommuner egentligen in till sina måltidsverksamheter i skolor, förskolor och äldreboenden?
I Jordbruksverkets nya databas SILO finns möjlighet att ta reda på både mängd, förädlingsgrad och från vilka producenter och leverantörer produkterna kommer.
Jordbruksverket har samlat in statistik över vilka livsmedel som kommunerna köpte 2023 och nu finns data från 268 av landets kommuner inläst i den nya databasen SILO (Statistisk Insamling av Livsmedelsinköp till Offentlig sektor).
– Insamlingen av kommunernas livsmedelsstatistik är en milstolpe och första steget mot att få fakta att utgå från i diskussionen över vilka livsmedel som köps för skattepengar, säger Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltidsfrågor på Jordbruksverket.
Det finns många olika sätt att göra
jämförelser och hämta data ur databasen, som alla aktörer i livsmedelskedjan kan ha nytta av. Det gäller inte minst för dem som är verksamma i den blå näringen.
Här går exempelvis att se vilka volymer och vilken förädlingsgrad som efterfrågas på olika råvaror, liksom vilka miljömärkningar.
– Det här innebär en enorm möjlighet för omvärldsbevakning, produktion och innovation. Tack vare statistiken kan man göra en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan, säger Eva Sundberg.
Sej dominerar
Det totala varuvärdet för kommunernas samlade livsmedelsinköp landade på 7,8 miljarder kronor under 2023. Av de pengarna gick nästan 500 miljoner kronor till att köpa fisk av olika slag, vilket motsvarar 6,4 procent av det totala varuvärdet. Det kommunerna köpte mest av är ”oberedd fisk”, till ett totalt värde på 291 miljoner kronor. Sej är den fisk som dominerar hela fiskkategorin, där oberedd sej stod för 140 miljoner kronor av inköpen. Panerad sej köptes för 48 miljoner kronor, att jämföra med panerad sill/strömming för drygt 6 miljoner kronor. Bland de blå halvfabrikaten dominerar fiskburgare för nästan 27 miljoner kronor, följt av fiskbullar för knappt 9 miljoner kronor.
Veta mer?
Här är länken till databasen: https://livsmedelsstatistik.jordbruksverket.se/ PXWeb/pxweb/sv/SILO_databas/
Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se
Eva Sundberg.
Nej, förmodligen har räkan bara bytt skal, det är på det sättet räkan växer. När räkan byter skal är det nya mjukt under en kort period och kan vara lite svårt att skala. Räkköttets kvalitet och smak påverkas dock inte nämnvärt.
Räkan byter skal två gånger under året, en gång på hösten och en gång på våren. Under slutet av sommaren och början av hösten kan du se en liten orange klump i räkans huvud växer sig allt större. Det är den obefruktade rommen man ser. På senhösten är rommen som störst och fyller hela utrymmet under huvudskölden. I oktober/ november leker räkan. Då tömmer den huvudskölden på rom och lägger ut rommen under buken. Under den här perioden byter också räkan skal. Från november till mars har räkan utvändig rom. Någon gång i mars brukar räkan kläcka ut äggen, ut i havet. De nykläckta larverna har startat sitt liv som frisimmande djurplankton. I samband med detta byter räkan också skal.
Fler frågor och svar hittar du på Sjömatsfrämjandets hemsida https://sjomatsframjandet.se
Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.
För mer information: info@havetsskafferi.se
Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50
Insjöfiskets vintersäsong har nått sin ände. Vintersäsongen kan möjligen ses som ett förfärligt uthållighetsprov med mycket kalla fingrar. Nåja, det finns fördelar med att kunna stå stadigt, att kunna köra fyrhjulingen hela vägen till kylen och att det faktiskt varit en skaplig isvinter. Sådana där halvdana vintrar leder till fattigdom och elände för då kan man inte fiska alls.
Apropå is så kom ju HaV med en ”intervju” rörande utmärkning av redskap. Man får väl förmoda att ”intervjun” är en testraket inför kommande remissförfarande. I så fall är det bra att stolligheter plockas bort innan remissen kommer ut. Vi är rörande överens om att redskap skall märkas ut. Men eftersom ingen, av självklar anledning, lägger redskap i farleder så är det ganska självklart att utmärkningen, förutom ID då, snarare skall varna skridskoåkare och andra som är på isen från att exempelvis drutta i vak. Det är ju inte så att sjöfarten tar långa isbrytande omvägar bara för att… Och i Hjälmaren sker ingen vintersjöfart alls. Man får hoppas att myndigheten lyssnar på fisket, fritidsintresset och Kustbevakningen som är ganska överens om detta.
Annars ser jag en stor möjlighet för det splittrade yrkesfisket i det gemensamma hotet Vindkraft. Här är vi alla överens. Här borde vi kunna arbeta gemensamt för de bästa lösningarna. Vi ska heller inte glömma att kräva att myndigheten tar del av danska och nederländska erfarenheter av vindkraft och fiske. Det visar sig att vindkraftsparker inte blir det ”reservat” för fisk som man kunde vänta sig. För fisken trivs inte där. Dessa erfarenheter borde gälla även på svenska Västkusten åtminstone.
LINDA FRITHIOFUtöver detta så har vi sötvattenspirater varit på studieresa till Nederländerna i mitten av mars. Även om vi endast såg några insjögösar i en låda så fanns det mycket annat att se under ett späckat program. Vi har, tillsammans med Stockholm/ Smögens fiskauktioner gjort sådana här resor några gånger och om ni får möjlighet att åka med så gör det! Det är otvunget och intressant med kollegor, kunder och myndigheter.
Nu ser vi fram mot att sätta våra bottengarn och inleda fisket från båt.
Per Pettersson i Hejsta
Per Pettersson i Hejsta
VD Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund
Efterlängtad som få och nu är den äntligen här, våren. Bara höra ordet vår får oss alla att le. Ljuset, värmen, grönskan, byta till sommardäck, ta fram utemöblerna, putsa golfklubborna, lägga i båten ja listan kan bli lång på vårtecken. Med våren så kanske vi också ändrar lite på vad vi äter och vad vi dricker. Skaldjur, sallader och mat från grillen ackompanjeras av mousserat vin, rosé och lättare rödviner. Systembolaget har två stora nyhetssläpp om året då de även passar på att justera priserna. I mars och september kommer det in extra mycket nytt i sortimentet.
SALASAR CRÉMANT DE LIMOUX
Art.nr. på Systembolaget 7595. Kostar 139:En crémant från Languedoc i södra Frankrike. Huvudsakligen består vinet av chardonnaydruvan men utblandad med lite chenin blanc och pinot blanc blir vinet fruktigt. Det har en smak av päron, gröna äpplen och lime med frisk och fyllig mousse. Enligt lag för crémant ska andra jäsningen på flaska ske under minst 9 månader, detta vin får ligga cirka ett år för att få rätt karaktär.
https://sjomatsframjandet.se/ recept/musslor-med-smoroch-parmesandipp/
FRAMINGHAM SAUVIGNON BLANC 2022
Art.nr. på Systembolaget 2231. Kostar 139:Nya Zeeländsk druvtypisk sauvignon blanc från Marlborough. Doft och smak av krusbär, fläder, svarta vinbärsblad, mineral, vit persika och lime.
https://sjomatsframjandet. se/recept/asiatisk-lax-ochsesamburgare/
CALIFORNIA PINOT NOIR
Art.nr. på Systembolaget 2354. Kostar 179:-
Fruktig och bärig med smak av jordgubbar, röda bär, fat, örter och fransk nougat.
https://sjomatsframjandet. se/recept/sejbullar-medknaperstekt-bacon-gron-artsas/
Sortimentet består av fast, tillfälligt, säsongs och lokaltsmåskaligt sortiment med lite olika lanseringar och utbud. Våren är såklart tid för lansering av roséviner, mousserat vin, påskdrycker och mycket annat spännande som finns. Trenden och målsättningen är tydlig från Systembolaget. Klimatsmarta förpackningar tillsammans med lägre alkoholhalt prioriteras när de efterfrågar nya drycker till sina lanseringar. Det kommer också en hel del drycker från udda länder och områden samt drycker gjorda på råvaror som är nya för många av oss. Alkoholfria drycker har en stark trend just nu med olika kombuchavarianter som ju är ett slags fermenterat te.
Många av dryckerna lanseras också på burk eller
Art.nr. på Systembolaget 1164. Kostar 179:Fruktigt vin med lite fatkaraktär. Vinet har tydlig smak av tropisk frukt, brynt smör, krydda och en fin touch av grillad citron.
https://sjomatsframjandet. se/recept/apelsin-ochdillgravad-lax/
lättviktsflaska. Det pågår till och med experiment med att tillverka mousserat vin både på lättare flaska och på plastflaska. Utmanande då trycket i flaskan är högt och inte under några omständigheter får spricka eller explodera.
Nedan är några tips från de nyheter som just släppts tillsammans med några härliga recept för lite inspiration till matlagningen. Prova gärna ett lättare fruktigt rött vin till en smakrik fiskrätt och kyl med fördel rödvinet lite lätt för att minimera upplevelsen av tanniner och kärva smaker.
Smaklig spis!
Art.nr. på Systembolaget 1931. Kostar 59:-
Pärlande och bärig med smak av röda sommarbär, grapefrukt och lite örter.
Art.nr. på Systembolaget 1908. Kostar 109:-
Fruktigt med bra mousse. Smak av äpplen, citrus, päron och melon.
ALE
Art.nr. på Systembolaget 1399. Kostar 20,20 kr + pant
Humlearomatisk med smak av grapefrukt, aprikos, ljust bröd, kryddor och honung.
Under tre dagar i november samlades 75 fiskodlare, veterinärer och statliga handläggare i Sundsvall för att lära sig mer om fiskhälsa och fiskvälfärd. Det höga söktrycket speglade näringens behov av relevant teoretisk utbildning inom djurskydd, vilket är ett lagkrav för fiskodlare. Kursen arrangerades av Matfiskodlarna, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Särskilt viktigt är att både kunna erbjuda både grundläggande – och fördjupningskurser, som kopplar mot de utbildningskrav som finns i djurskyddslagstiftningen men även av våra branschriktlinjer. Sedan ska vi inte underskatta betydelsen och värdet av att få träffa andra fiskodlare, utbyta kunskap, erfarenheter och nätverka, sade Wenche Hansen, VD på branschorganisationen Matfiskodlarna Sverige AB, som arrangerade utbildningen 21 – 23 november tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Utbildning möter branschens behov Vattenbruk, det vill säga odling av djur och alger i vatten, är en växande näring i Sverige, där Norrland är den landsdel som
har den största produktionsvolymen av odlad fisk och många anställda fiskodlare.
Det höga söktrycket gjorde att 75 personer antogs till utbildningen, vilket speglar utbildningsbehovet.
Ottosson från Vattudalens Fisk.
– I och med att det är ett branschkrav att ha en relevant utbildning, så var det en rekommendation från vår ledning att jag skulle söka utbildningen, sade Thomas Bodén, fiskodlare vid Nordic Trout Sweden.
Av de 75 kursdeltagarna arbetar nio som länsveterinärer eller handläggare på Länsstyrelser i Västernorrland, Västra Götaland, och Dalarna. Och precis som fiskodlarna, efterfrågar även denna målgrupp kompetenshöjning inom området.
– Mina arbetsuppgifter innefattar bland annat olika frågor kopplade till hantering av sjukdomsutbrott
i fiskodlingar. Det känns därför viktigt att ha kunskap om näringen och att få ett bredare perspektiv. Jag deltog även i fortbildningskursen för att utöka och underhålla kompetens och kontakter, sade Lovisa Åkerström, som arbetar som veterinär vid Jordbruksverket.
– Den som är ansvarig för fiskodlingen ska ha relevant utbildning, så kursen var verkligen aktuell för oss. Vi är medlemmar i Matfiskodlarna och när vi fick reda på om utbildningen anmälde jag alla vi kunde, sade kursdeltagaren Kenneth
– Jag behöver utöka min kompetens inom fisk och vad som kan påverka dess hälsa och välfärd i olika typer av system för att kunna utföra en bra kontroll av verksamheter som hanterar fisk, sade Anna Rönnow, djurskyddshandläggare vid Länsstyrelsen i Dalarnas län.
Fiskhälsa, sjukdomslära, biosäkerhet och erfarenhetsutbyte
På schemat stod bland annat föreläsningar om biosäkerhet, sjukdomslära, fiskhälsa och fiskvälfärd, odlingsmiljön, stress och slakt. Men kursdeltagarna fick även delta i praktiska gruppövningar, där övningarna hade fokus på identifiering av klassiska sjukdomssymtom hos laxfisk och biosäkerhet.
– Bland mina förväntningar på utbildningen fanns att jag skulle lära mig mer om sjukdomar, vilket också infriades, sade Thomas Bodén.
– Det är viktigt att lära sig mer om fiskhälsa och fiskvälfärd för att kunna ta hand om fisken på rätt sätt och att även
lära sig om och känna igen fisksjukdomar. Nu vill jag köpa in ett mikroskop till fiskodlingen för att identifiera eventuella sjukdomar snabbt, sade Oskar Hammarstedt, som arbetar på Vattudalens Fisk och även vann Robinson 2023.
Kursen öppnar också upp för erfarenhetsutbyte, möjlighet att diskutera aktuella frågor och att knyta nya kontakter.
– Jag tycker att det är både otroligt intressant, inspirerande och viktigt med dessa utbildningstillfällen. Dels för att uppdatera och förstärka kompetensen till branschen, dels för att få möjligheten att träffas i dessa forum och utbyta erfarenhet och kunskap, sade Nathalie Biguet, som arbetar med miljö – och hållbarhet för Vattudalens Fisk.
Vi har fortfarande krig i Europa och vi ser med förtvivlan hur situationen utvecklas i Mellanöstern. Med detta sagt har de ekonomiska konsekvenserna i Sverige efter Rysslands invasionskrig mot Ukraina lugnat ner sig något. Räntorna är förhoppningsvis på väg ner, den svaga kronan har åtminstone stabiliserats och inflationen sjunker. Det finns alltså visst hopp att svenska konsumenter återfår framtidstro och köpkraft. Något som visat sig särskilt avgörande för oss inom sjömatsbranschen.
Men trots allt ligger både matpriserna i allmänhet – och sjömaten i synnerhet – kvar på höga nivåer med negativa utsikter för flera bestånd och kvoter också 2025. Den osäkra geopolitiska omvärlden visar tydligt att Sverige måste fokusera på inhemsk livsmedelsförsörjning. Signalerna från politiken är positiva – inhemsk produktion ska underlättas genom exempelvis regelförenklingar.
Växande näring behöver mer kompetensutveckling Forskning och innovation leder till nya kunskaper, som kan ge branschen näring att växa och utvecklas. Nu har branschen identifierat ett antal områden, där de skulle vilja se kompetensutveckling, som fiskfodrets betydelse för fiskvälfärd, mikroskopering, diagnostik och åtgärder vid sjukdomsutbrott, och hur befintliga anläggningar kan förbättras för att minimera stress hos fisken.
– Jag skulle gärna vilja skaffa mig en fördjupad kunskap inom fisksjukdomar och rutiner vid sjukdom och hoppas därför på fler fortsättningskurser, sade Thomas Bodén.
Och arrangörerna funderar kring möjligheterna att fortsätta anordna kompetenshöjande kurser även framöver.
– Vi som arrangörer letar efter möjligheter att ge fler kurser men för det behövs det medel och helst på lite längre sikt. Vår förhoppning är att till exempel Jordbruksverket ser detta och kan stödja vår önskan att möte branschernas efterfrågan och behov av utbildningar.
Samtidigt är det tydligt att vi har en bra bit kvar. Det syns inte minst i utredningarna för vindkraftsparker på viktiga fiskeplatser. I nuläget utreds fem parker på Västkusten oberoende av varandra. Hur ska vi förhålla oss till ett sådant utrednings- och beslutsförfarande? Är det rimligt att hantera våra företag och svensk livsmedelsförsörjning på det sättet? Havsbaserad vindkraft kan vara viktig för energiomställningen, men havsplanering och tillstånd måste hanteras som en helhet. Och besluten kan inte fattas utan ansvar för svensk livsmedelsförsörjning.
Läs mer om branschriktlinjerna: https://matfiskodlarna.se/ odlad-med-omtanke-39234114
Läs mer om fortbildningskursen: https://www.nkfv.se/utbildningar/ akvakompetens-2-0
Fiskbranschens Riksförbund har med anledning av det här sällat oss till en branschgemensam arbetsgrupp initierad av SFPO. Vi är säkra på att fiske och vindkraft kan samexistera, men havsplanering och förutsägbarhet måste till för att rädda så mycket vi kan av svensk produktion av sjömat. Näringens utveckling gynnas naturligtvis inte heller av till exempel suspenderat MSC-certifikat på räka från Västerhavet, klickvänliga larm om PFAS eller för den delen svårigheten att få till stånd viktiga handelsavtal med våra viktigaste handelspartners. Men –som någon sa: Bara döda fiskar följer strömmen, därför kämpar vi vidare för en svensk hållbar blå näring.
Uppåt och framåt! Krishan Kent
Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)
Projektledare för Göteborgs Fiskhandlareförenings jubileum
I år är det 100 år sedan Göteborgs Fiskhandlareförening bildades, vilket ska firas stort andra söndagen i september. Arbetsgruppen planerar för en välfylld jubileumsdag med fisk och skaldjur i alla dess former, folkliga aktiviteter och en hel del överraskningar som kommer att presenteras längre fram. Thomas leder projektet tillsammans med Magnus Gustafsson, Sveriges Fiskgrossister, Roger Thilander, Göteborgs Fiskauktion, Roger Skymne, Västkustfisk, Johan Jervander, Fiskvagnen Linné och Matias Österberg, Bröderna Österbergs Fisk.
Hur går planeringen?
Det går jättebra, det kommer att bli en härlig folkfest, det vågar jag lova! Under det senaste årsmötet bestämde styrelsen att vi ska fira vårt jubileum tillsammans med våra kunder och göteborgarna runt om i staden, så nu när Fiskhamnens Dag är aktuell igen, slår vi på trumman och firar vår 100-årsdag samtidigt. Fiskauktionen, grossisterna och fisket nappade, så nu jobbar vi för att det ska bli något alldeles extra och ser fram mot att öppna våra dörrar och bjuda in till ”hjärtat av Göteborg”. Vi vill visa upp kraften och rörelsen som finns i fiskhamnen på ett naturligt sätt. Jag tror att området kan kännas lite stängt och nästan lite mystiskt för många. Nu får vi en chans att visa vad vi håller på med och berätta om våra verksamheter som är en viktig del av Göteborgs historia!
Vad kommer jubileumsdagen att bjuda på? God mat, musik och möjlighet att kliva ombord och se hur det fungerar på en fiskebåt. Man ska kunna köpa med sig fisk och skaldjur hem, prova olika spännande rätter från våra foodtrucks som kommer erbjuda något för alla smaker. Det kommer finnas underhållande och vetgiriga aktiviteter, som exempelvis SM i ostronöppning (inför VM finalen i Skottland) och fiskdamm för de små för att ge några exempel. Vi kommer att bjuda på en härlig stämning och hoppas att vi har vädrets makter med oss, men förbereder en lösning om det trots allt skulle regna.
Vad tror du är den största skillnaden om du går tillbaka till Fiskhandlareföreningens bildande år 1924, jämför med föreningen och fisket idag? Oj, det var ingen lätt fråga. Samhället har ju förändrats och utvecklats under en såpass lång tid. Men jag skulle nog säga att det är miljöaspekten, medvetenheten och tänket kring hållbarhet som blivit vår tids viktigaste fråga och ett kvitto på hur våra hav mår. Det är något jag själv försöker lyfta fram i allt jag gör och kommer att vara en naturlig del under jubileumsfestligheterna. Just nu har jag tagit ett sabbatsår från yrkeslivet och läser på Sjöbefälsutbildningen vid Chalmers (Thomas var tidigare ägare av Strömmingsluckan och Luckans fisk, red.anm.). Det känns fint att jag fick förtroendet att vara med och planera den här dagen och en chans att lyfta fram den blå näringen till en stor publik.
NENNE JACOBSON GRANATH
Göteborgs Fiskhandlareförening är ett samarbetsorgan för Västsveriges fiskhandlare och består av ett 80-tal medlemmar som är delägare i Göteborgs Fiskauktion (25 %). Medlemmarna är en blandning av fristående fiskbutiker, fiskvagnar och fiskdiskar i dagligvaruhandel. Föreningen bildades 1924 i dåvarande Arbetareföreningens lokaler vid Järntorget. Göran Eriksson är ordförande i Göteborgs fiskhandlareförening och även Svenska Fiskhandelsföreningen och är själv aktiv med egen fiskbutik (Klyftans fisk) sen mer än 40 år tillbaka. Han ser fram mot att fira föreningens jubileum i september.
– Det ska bli jätteroligt, de tidigare fiskhamnsfesterna har ju varit väldigt uppskattade. Polisen uppskattade att det var runt 30 000 personer på plats senast det begav sig. De tidigare festerna har legat på lördagar, men det är en svår dag för fiskhandlare vilket är en av anledningarna att det blivit ett uppehåll, men nu när vi bestämde att det ska ligga på en söndag fick vi med oss fler.
Datum: 22-23 januari 2025
Plats: Göteborg nordicseafoodsummit. se
Välkommen till
Datum för nästa års NSS är nu spikat. Vi hoppas självklart få träff a dig i Göteborg 22-23 januari!
Vill du engagera dig i mötesplatsen för hela svenska sjömatsnäringen?
Planeringen för nästa års NSS är igång! Vill du vara en del av mötesplatsen på något sätt ? Vi tar emot intresseanmälningar redan nu om du har intresse av att arrangera ett sidoevent, workshop eller ställa ut.
Scanna QR-koden eller mejla ti ll: info@nordicseafoodsummit.se
Billigt, enkelt, snabbt och miljömässigt rätt.
Skaldjur, grytor, soppor, såser mm
SAMURAJ SERIEN
häll eller wok, ca 15 liter kokgryta, 220 Volt, 3,5kw
FPI H8
ca 40 liter kokgryta, 380 Volt, 8kw, bänk eller ställning
FPI H15 X-POWER INDUCTION
ca 100 liter kokgryta, 380 Volt, 15kw, på ställning
FPI SPIS DUO
med 2 hällar, 380 Volt, 7kw, bänk eller ställning
Kontakta oss för anläggningskonstruktion!
Fpi Sweden AB, Mölndal | 031-753 52 00 | fpi@mail.com | www fpi.nu
Snabba svar: 070-035 57 01 eller 076-170 07 10
Sedan 1910 har det bedrivits handel med färsk sjömat på samma plats i Göteborgs Fiskhamn.
Göteborgs medelpunkt
Ur led är tiden –basnäringen yrkesfiske vs. havsbaserad vindkraft
Vilka platser som den havsbaserade vindkraften får ta i anspråk är en ödesfråga för basnäringen svenskt yrkesfiske. Samtidigt som det politiska budskapet är tydligt – öka självförsörjningen av livsmedel – pågår många processer för att möjliggöra för en storskalig etablering av havsbaserad vindkraft på våra viktigaste fiskeplatser.
Fiskhamnen, 414 58 Göteborg +46 31 42 00 85 www.gfa.se
Specialister på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän www.krickos.se
Länsstyrelsen Västra Götaland har nyligen föreslagit regeringen att vindparken Poseidon ska medges tillstånd. Yrkesfisket i Skagerrak och särskilt räkfisket är nu allvarligt hotat. Landshövdingen vägrade träffa yrkesfisket under beredningsfasen, han hade inte tid. På länsstyrelsens hemsida kan man läsa att den arbetar för ”en långsiktig och hållbar fiskerinäring”. SFPO är inte motståndare till havsbaserad vindkraft som sådan (det finns lämpliga platser), vi är däremot motståndare till vindkraftsparker på de bästa fiskeplatserna, därav vår kampanj ”Ingen vindkraft på våra fiskeplatser”. Vi vill hoppas att fler och fler beslutsfattare börjar inse oklokheten i att medge tillstånd för stora havsbaserade vindkraftsparker på de bästa platserna för svenskt yrkesfiske, särskilt så när ingen känner effekterna, varken långsiktigt eller kumulativt. Det som nu sker påminner om rysk roulett med de marina ekosystemen (som alla säger sig värna).
Konflikten mellan produktion av mat och produktion av energi är onödig. Hade vi haft en fungerande ordning för prövningen av havsbaserad vindkraft hade vi inte varit där vi nu är. Det är väldigt osvenskt på ett sätt (avsaknaden av en fungerande prövningsordning) samtidigt som det är väldigt svenskt på ett annat sätt (man anses som reaktionär om man ifrågasätter den havsbaserade vindkraftens expansionsplaner). Det är nu enormt viktigt att alla inom svenskt fiske (auktioner, grossister, fiskhandlare och alla andra inom näringen) står enade samman mot etableringen av Poseidon!
Skagerrak borde fredas från havsbaserad vindkraft. Skagerrak är extremt viktigt för svenskt yrkesfiske och den svenska produktionen av sjömat.
Peter Ronelöv Olsson Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO
Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!
I november 2023 beslutade MSC (Marine Stewardship Council) att slå samman MSCteamet från Polen med det Skandinaviska teamet till ett nytt baltiskt team med ansvar för 17 länder runt Östersjön. Den nya strukturen innebär Carl Dahlman Olofsson tar över som Sverigechef från 1 april i år.
Som ny Sverigechef kommer Carl Dahlman att leda och koordinera verksamheten vid det svenska MSCkontoret och ansvara för utvecklingen av vårt program i Sverige. I teamet ingår Louise Valentin som är föräldraledig men täcks av Catarina Elvroth som tillsammans med Christopher Frånberg är ansvarig för kontakten med deras kommersiella partners. Kim Rydeheim som är kommunikationschef kommer att driva de framgångsrika kampanjer som de själva gör och tillsammans med deras partners. Regionalt leds teamet av Anna Dębicka som är programdirektör för Baltikum och Centraleuropa sedan november förra året och som kommer att säkerställa synergieffekter mellan de olika länderna i regionen.
På frågan om hur han ser på utvecklingen av MSC:s verksamhet i Sverige nästa 10 år, svarar han: Jag hoppas att vi får in fler hållbara fisken i programmet samt att sjömatsbrancshen inför nya produkter och arter i sjömatsutbudet. Jag hoppas också att miljöaspekten kommer att bli ännu viktigare när dagligvaruhandel utformar sitt utbud och sin kommunikation. Vi kommer att göra vårt bästa för att stödja dem i detta.
Dessutom ser jag mycket fram emot att äta min första MSC-certifierade signalkräfta!
https://www.msc.org/se/press/nyheter/2024/04/05/ny-sverigechef-på-marine-stewardship-council
En stor del av ansvaret för förvaltningen av storskarv ligger hos länsstyrelserna. Det innebär att förvaltningsplanen i första hand är tänkt att fungera som en vägledning för länsstyrelsernas arbete kring frågor som rör förvaltningen.
Naturvårdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv samt öka kunskapen om storskarvens predation och födosök. Den reviderade planen samt kunskapssammanställningen har lämnats över till regeringen 27 november 2023. Den övergripande nationella målsättningen är att, utifrån de förvaltningsmöjligheter som finns, bevara ett livskraftigt bestånd av storskarv och samtidigt minimera storskarvens negativa påverkan på fiskbestånd i behov av stärkt skydd samt minska konflikterna med fisket.
Läs mer https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/jakt-ochvilt/forvaltningsplaner-for-vilt/forvaltningsplan-skarv/
Nationell förvaltningsplan för storskarv 2023 https://www. naturvardsverket.se/4ade7d/globalassets/amnen/jakt-och-vilt/dokument/nationell-forvaltningsplan-for-storskarv-2023.pdf
Det är drygt hundra år sedan det simmade atlantstör i Göta älv senast. Nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland gett tillstånd att återintroducera den mytomspunna fisken i sitt forna hemmavatten. Efter flera års förberedande arbete är det nu klart att ett hundratal unga störar ska sättas ut vid Lilla Edet till sommaren. Projektet Störens återkomst är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Sportfiskarna och Göteborgs universitet. Tillsammans har de grundligt undersökt förutsättningarna för en återintroduktion av arten.
– Det här är en unik händelse. Att Sverige aktivt återfår en regionalt utdöd art, det är mycket ovanligt! Det är så spännande och jag längtar verkligen efter dagen då vi kan se på älven och tänka ”där under simmar nu även en atlantstör”, säger Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna.
https://www.gu.se/nyheter/historisk-aterkomst-for-atlantstor-i-gota-alv
”Hållbarhetsutvärderingar av sjömat i Sverige – nyckelfrågor för mer behovsbaserade verktyg” Forskningsinstitutet Rise har utvärderat de verktyg för märkning av hållbar sjömat som finns i Sverige och Orkla har analyserat sina kunders behov. Det har resulterat i en rapport från Rise där forskarna går igenom märkningarna och även målar upp olika vägar framåt för den svenska marknaden. Projektet har finansierats genom Blå mat i ett satellitprojekt som beviljades i utlysningen 2:2022.
Rapporten hittar du här: https://ri.diva-portal.org/smash/get/diva2:1806630/FULLTEXT02.pdf
Branschorganisationen Svenskt vattenbruk och sjömat har tagit fram helt nya branschriktlinjer som omfattar primärproduktion av alger. De finns nu tillgängliga på Livsmedelsverkets webbplats. Den innefattar hygienisk hantering från odlingsförberedelser och utsättning i odlingsområdet till sortering, paketering och märkning. Företag som berörs av dessa är främst svenska odlare av alger.
https://vattenbrukochsjomat.se/Branschriktlinjer
Under vårterminen 2024 erbjuder Hushållningssällskapet en serie av kostnadsfria digitala studiebesök där du som lärare i åk 4-9 och din klass får träffa yrkesfiskare och besöka olika företag inom fiskerinäringen. Ett enkelt och roligt sätt att ge eleverna ökad kunskap om svenskt yrkesfiske och fisk som livsmedel!
3 maj, Grebbestad
Nordiska mästerskapen i ostronöppning och Öppna Grebbestadsmästerskapen
https://www.facebook.com/ events/1354849738564899/?acontext=%7B%22event_ action_history%22%3A[]%7D
6 juni, Sillens dag Klädesholmen
Fira sillens dag och Sveriges nationaldag på vackra Klädesholmen
https://kladesholmen.se/sillens-dag/
De digitala studiebesöken är en del av Fiskaren i skolan, en satsning som finansieras av Västra Götalandsregionen.
Fiskauktionen i Göteborg: 2 maj, kl. 9.00-09:45 Pelagiskt fiske på Västkusten: 30 maj, kl. 9.00-9.30 https://hushallningssallskapet.se/digitala-studiebesok-for-ak-4-9/
13 juli, Bua
Makrillfestivalen i Bua
Makrillfestivalen, Buas största evenemang är en folkfest. Underhållning, marknadsstånd och givetvis makrill med mos och lingon och Buapudding.
https://bua.nu/?page_id=3483
3-11 augusti, Västerhavsveckan
Västerhavsveckan är en temavecka för havsmiljön med aktiviteter som kan engage- ra och locka alla åldrar.
https://www.vgregion.se/ov/vasterhavsveckan/
26-30 augusti, Aqua 2024
Aqua 2024, Köpenhamn
https://www.was.org/Meeting/code/AQUA24
8 september, Fiskhamnens dag Göteborg
Save the date
14 september, Simrishamn
Sillens dag i Simrishamn
https://www.simrishamn.se/om-kommunen/sillens-dag
Den kanske främsta hemligheten bakom riktigt god sill ligger i lagen. Det är den som är själva grunden. För egen del använder vi oss av recept som har utvecklats sedan 1594. Klädesholmens Grundlag, kort och gott, som vi sedan kryddar med något extra. Svarta vinbär till exempel.