Svensk Fisknäring nr 1-20

Svensk Fisknäring. Årgång 4. Nr 1. 2020. Pris: 55kr

TEMA: VÄLJ BLÅTT

Nya planer för Fiskhamnen i Göteborg sid 6 Fiskguiden som vill styra Sveriges konsumenter sid 8

Är miljömärkning enda vägen att välja klimatsmart? sid 12

Inspirationsguide i mitten – dra ut och spara!

2

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

LEDARE

Välj blått!

En bejakande uppmaning! Ät blått och få i dig nyttiga vitaminer och mineraler. Ät blått och berikas av livsnödvändiga omega-3 fettsyror. Ät blått och bygg upp dina muskler med högvärdigt protein.

Välj blått för klimatet!

I mitten av den här tidningen har vi utformat en inspirationsguide som belyser fiskens och skaldjurens fördelar.

Vilka arter som är extra rika på specifika näringsämnen. Hur du ska tänka klimatsmart. Alltså en påminnelse om sjömatens alla fördelar. För hur ser det ut om vi inte orkar ta till oss all komplex information i form av olika köpguider och helt enkelt struntar i sjömat?

Har vår hälsa och vårt välbefinnande råd med det?

Det är få livsmedel som har en så positiv påverkan på vår hälsa som sjömaten har. Det är alla överens om.

Vad får det i så fall lov att kosta att äta fisk och skaldjur, i form av miljö- och klimatpåverkan?

All typ av konsumtion är en belastning för miljön. Det viktigaste måste då vara att minska avtrycket så mycket som möjligt.

Arbetet med att göra fisket och hanteringen av sjömat mer hållbart är en ständigt pågående process. Det arbetas med utveckling av fångstredskap för att göra dem mer selektiva. Redskapen utvecklas för mindre avtryck i havsmiljön och för att sänka bränsleåtgång. Producentorganisationerna arbetar oavbrutet med befintliga och nya miljöcertifieringar.

Att då uppmana konsumenten i olika guider att inte äta den lagligt fångade fisken är olyckligt.

I det här numret vill vi informera om olika miljömärkningar, visa på komplexiteten med fisklistor som uppmanar oss att äta eller låta bli.

Arbetet kring hållbar konsumtion bör ske tidigare i kedjan, alltså innan fisken hamnar i försäljningsdisken. Vi måste arbeta för att internationella havsforskningsrådet och faktiska kvoter ska gå hand i hand. Det är inte lyckat att lägga ansvaret av sjömatsval på konsument.

Spännande planer för Fiskhamnen i Göteborg Efter 110 år i hamnen i Göteborg är det dags för nya tankar och planer!

Fiskhamnen i Göteborg med landets största fiskauktion, är den viktigaste handelsplatsen för sjömat i Sverige. Att fortsätta leva med undermåliga beredningslokaler och en översvämmad hamnplan varje gång det stormat,

är ingen framtid. Nu görs ett grundligt och spännande arbete där alla parter är involverade, såväl fisknäring, markägare, politiker och Göteborgs stad. Läs mer på sidan 6 och följ utvecklingen på projektets hemsida Fiskhamnen.se.

Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrevsom kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER lotta@fiskbranschen.se 0768-91 86 46 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Sjömatsfrämjandet

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Innehåll, nr 1 2020 Sid. 6 8 12 15-18 21 21 22 26 28

22

6

Spännande framtid för Göteborgs fiskhamn Fiskguiden som vill styra konsumenten Är miljömärkt enda vägen att välja klimatsmart?

Inspirationsguide att dra ut och spara! Årets Fiskare – Ny tävling!

Sjömatens roll i vår framtida hållbara kost I Köket: ekologiska dryckesval Världens mest omfattande certifierade fiske Sjömaten som är mest hälsosam och klimatsmart

28

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året.

Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar.

När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske!

Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se

3

4

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

INSJÖNYTT

Filosofi i fisket

E

fter genomgång av svenska språket och matematiken i tidigare spalter är det dags för filosofin. Vi börjar filosofin med den filosofiska avdelning som benämnes bekymmer och med dess underavdelning fiske.

Ordet bekymmer kommer från tyskans bekümmer. Den tyska stavningen av detta ord återfinns faktiskt i svenska skrifter långt in på 1800-talet. Ett bekümmer för insjöfisket denna vintersäsong är det besynnerliga vädret. Inte ett spår av möjlighet att få igång vinterisfisket i våra sjöar. Bara regn, blåst och apriltemperaturer.

Och den ultimata nationella katastrofen på grund av vädret verkar dessutom vara på väg – Vasaloppet riskerar i skrivande stund att ställas in på grund av snöbrist. Det är nära till hands att börja filosofera kring miljöförändringar och dess påverkan på bestånden om sjöarna inte får sin vintervila. Hur ska det exempelvis gå för rödingen i Skagern, Vättern och Sommen när vattnet bara blir varmare och varmare? Säsongen 2019 har i övrigt varit tämligen bekümmerslös för insjöfisket. Priserna har varit hyfsade och fångsterna känns normala.

I samband med den årliga revisionen av våra MSC-certifieringar konstaterade vi inte heller några alarmerande beståndsutvecklingar under närmaste framtiden. Känslan av ovanstående normalitet kring fångsterna brukar konfirmeras frampå sommaren när insjöstatistiken fastställts av HaV. Denna myndighet har i sin outsägliga vishet

nyligen kommit på idén att göra insjöstatistiken digitaliserad!

Kommer att spara en massa onödigt pappersarbete för både Insjögänget och Havgänget. De förstnämnda kan istället lägga kraften på att producera mer nyttigheter till det allmänna och de senare kan spara i det allmännas pengaförbrukan vilket i sin tur kan användas till polis, sjukvård och skolfostran istället. Mycket bra tänkt!

Klimatet igen!

Det är tydligt att den globala uppvärmningen gör att buset på våra vintergator trivs bättre. Knarkhandlare, skjutglada och bostadssprängare får en betydligt behagligare arbetsmiljö. Framgår klart i media. Polisen har framgångsrikt (tror man) börjat jaga lymlarna med nya metoder, bland annat kameraövervakning.

Taggade av polisiära framgångar har regeringen givit Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att stävja ett annat bedömt kriminellt bekümmer medelst kameraövervakning, nämligen den undre världen i form av yrkesfiskare... Ibland känner man skam över att tillhöra den generation som fostrat myndighetspersoner och politiker att verka för ett samhällsklimat som bygger på övervakning och förnedring. Brukar aldrig bli vackert beskrivet i historieböckerna...

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

Svenska sjöräddare smiter från jobbet.

I Sverige har vi 2300 frivilliga sjöräddare som jobbar ideellt, utan att få betalt för sin insats. De flesta har två jobb, ett med lön och ett utan.

Så tack alla arbetsgivare som låter dem släppa allt för att rädda liv till sjöss när larmet går. Läs mer på sjoraddning.se

FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907.

Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

LÖNERÖKNING när endast det bästa är gott nog...

Varmrökt Dubbelfilé originalet i Sverige dedikerad till Kungens 50 årsdag.

C 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

C 5-6

Svinn 6-7%

25 :- 23:23 :- 21:20 :- 19:-

Kallrökt serverad på Nobelmiddagen 1997 & 2003

D 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

D 5-6

Svinn 3 %

26 :- 24:24 :- 22:22 :- 20:-

ha n at

tverk

SM i

M

Vi är IP-Certifierade GC 12-26819

Br

ons 2009

Kontakta oss för mer information...

mail: m ail: stefan.palssonab@gmail.com Mobil: 0733-96 90 80 Stefan På Pålsson AB - Örjaleden 4 - Landskrona - Tel 0418-583 71

6

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Fiskhamnen Göteborg Omsättning: 4,6 Mdr SEK Antal anställda: 724 Antal företag: 35

Skiss på en framtida fiskhamn.

Har funnits på nuvarande plats sedan: 1910

Samlade krafter för

Spännande utveckling av fiskhamnen i Göteborg Moderna beredningslokaler med utvecklingspotential, optimal logistiklösning, hållbarhetsmål som är i linje med såväl Göteborg stads som FNs globala dito. Sist men inte minst, skapa en destination, en mötesplats för sjömat – i världsklass. Här börjar planerna för en ny fiskhamn i Göteborg. En samlad fiskenäring i fiskhamnen står bakom initiativet att göra fiskhamnen världskänd.

F

ör drygt 100 år sedan lades grunden till fiskhamnen i Göteborg. Ett område som samlat ett kluster av näringsidkare med fiskauktionen som nav. Just närheten till varandra upplevs som en styrka, trots konkurrens. Detta konstaterades efter ett antal intervjuer under det senaste året, med de grossister och beredningsverksamheter som finns i Göteborgs fiskhamn. Men i många år har verksamheter bedrivits i undermåliga lokaler. Det finns en hamnplan som sjunker. Snart går det inte längre att lappa och laga, det måste till ett helhetsgrepp.

Gert Wingårdh.

– Fiskhamnen är en naturlig del av Göteborg. Har alltid varit och ska så förbli.

Det känns inte längre som frågan om vad vi ska göra med fiskhamnen är relevant, utan nu handlar det om hur vi ska göra det. De flesta aktörer som finns idag vill finnas kvar på samma självklara plats vid vattnet. Med tanke på de gamla och

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

otidsenliga byggnader som finns krävs då en helt ny struktur för att utveckla och växa, säger Gert Wingårdh, arkitekt på Wingårdhs.

När Wingårdh arkitektkontor fick frågan om att vara delaktiga i att utveckla fiskhamnen handlade det om mycket mer än att skapa något fräckt visuellt. (Wingårdhs är bra på det annars!) Innan det är dags att sätta sig vid ritbordet är det viktigt att lyssna och förankra.

get, så staden är på väg att förtätas västerut. Fiskhamnen blir då extra central och intressant.

Higab fastighetsbolag som äger både delar av marken och några av byggnaderna i Göteborgs fiskhamn, har tillsammans med Göteborgs stadsbyggnadskontor, Fastighetskontoret och Trafikkontoret fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda fiskhamnens framtid. Fredrik Davidsson, chef för Investeringsprojekt och Tidiga skeden, säger att uppdraget inte är detaljerat men att man kan tänka sig att dela upp det i tre möjliga scenarier. Fiskhamnen är kvar som nu, vilka kostnader skulle det innebära? Området får en annan inriktning och fiskhamnen flyttar – vad innebär det praktiskt och kostnadsmässigt?

Det tredje alternativet är en utveckling av fiskhamnen där fiskhamnens arbetsgrupp tillsammans med Wingårdhs förslag är ett sådant alternativ.

– Det ser fantastiskt ut, säger Fredrik Davidsson som menar att det är oerhört positivt att det här inspelet kommit från aktörer i fisknäringen själva. Samtidigt poängterar Fredrik att de på Higab inte äger frågan för att kunna fatta några beslut. Men, säger Fredrik, det är viktigt att vi har goda och konstruktiva relationer så att vi kan göra något riktigt bra tillsammans.

Marken i fiskhamnen är uppdelad i en rad olika ägarandelar. Göteborgs Fiskauktion äger vissa byggnader och markområden, men det finns även grossister som äger sin egen anläggning vilket gör det extra angeläget att samarbeta och komma överens.

– Ingen av de vi pratat med utanför fisknäringen, det vill säga politiker, stadsbyggnadskontor med flera, har sagt nej, fortsätter Gert Wingårdh. Tvärtom! Med tanke på fiskhamnens höga ekonomiska omsättning och ett stort antal anställda, varav drygt hälften är utlandsfödda, är det en angelägen arbetsplats och näring. Lägg där till satsning på besöksnäring och att integrera attraktivt belägna bostäder, så har samtliga tillfrågade ställt sig odelat positiva.

Gert menar att det egentligen inte finns några gränser för hur ett framtida verksamhetskluster kan se ut i fiskhamnen. Utbildning, institutioner och forskning. Gastronomiskt centrum, restauranger och fiskmarknad. Ett helt nytt landmärke.

– Vi håller på att skapa en ny grund att stå på, både bildligt och bokstavligt, säger Håkan Wing, ordförande i Sveriges Fiskgrossister.

En genomtänkt marknadsplats där personal, beredning, logistik och transporter har sina självklara platser och flöden, och där även fiskebåtarna kan fortsätta att lossa vid kaj.

Hur ser tidsplanen ut?

– En hyfsat realistisk tidsplan är cirka sex år. Förutom att rita och bygga som tillsammans tar två till tre år ska det till en detaljplan och eventuell vattendom för att fylla igen delar av älven, säger Gert.

Efter att det satsats i många år på norra älvstranden är det nu dags för södra älvstranden i Göteborg. Nybyggnation är i full gång vid Järntor-

En hemsida håller på att ta form där alla intresserade kan följa vad som sker i och runt projektet. Sidan förvänta lanseras i början av mars, www.fiskhamnen.se.

Karin Fagerståhl

Annons från MSC

•

FA

O-

OM

RÅ

DE

•

FA

O-

OM

RÅ

DE

•

FA

O-

OM

RÅ

D

E

•

tl O

an

A

I C ES - O M

I C E S - O M R Å DE

•

E

R ÅD S-OM

I CE MR -O

ES •

RÅ

DE

SE IC

o

OM

V

n

IC

rr

I

jö

s rd

N

M

ge

ak

DE

•

•

•

•

Nordostatl ante

OM R Å DE F A O -O

•

S -O

E

RÅ

RÅ DE

anten

FA O- O M

I CE

IIIa

• E ÅD

•

• M

•

FA O- O MRÅ

DE •

F A O- O MR Å

n

DE

•

•

FAO

- OM

No

RÅ

ÅD

*suspenderad

-O

ÅDE

ostatl

-O M R

MR

V I T LI N G *

ES

FAO

O- O

Whiting

TO R S K *

IC

•

rdo st

FA

Atlantic cod

•

E

Nord

RÅ D

•

RÖ D S PÄT TA

•

-OM

DE

LU B B

Ska

•

FAO

ecialP

Ling

Å DE

•

KU M M E L

O MR

DE

ten

RÅ

Hake

IIIan

OM

KO LJA

IC ES-

O-

Haddock

GRÅSEJ

•

FA

lan

Saithe

I C ES - O M R Å D E

•

tat

DE

RÄKA

•

RÅ

os

OM

H AVS K R Ä F TA

E

O-

Northern prawn

Norway lobster

OMRÅD

FA

rd

ön

ICES -

•

dsj Nor

•

No

DE

GARN

t tega t a K

ordsjön IV N

RÅ

•

OM

•

O-

n Ska gerrak

FA

SNURREVAD

k rra e g Ska

E

•

n

BURAR

De viktigaste arterna I DET SVENSKA FISKET

L Å N GA

M

II

•

DE

Den gemensamma certifieringen ger fisket möjlighet till samordning och effektivisering. Utbudet av MSC-certifierad fisk från Nordsjön och Västerhavet utökas.

G L A SVA R

Å

RÅ D

Å

te

R

BOTTENTRÅL

Nordsjön, Skagerrak och Kattegat på 12 arter från 15 olika bestånd, 10 olika fiskeredskap, och nästan 1000 fiskefartyg.

Flounder / Megrim

MR

R ÅDE

M

MSC-certifieringen “Joint demersal fisheries in the North Sea and adjacent waters” omfattar fyra länders fisken i

eloS

-O

-O

Redskap som ANVÄNDS AV SVENSKA FARTYG

31 . 10 . 2019

Ä K TA T U N GA

ES

•

F

IC

•

E

-O

DE

Sk D

ES

RÅ

RÅ

Å DE

IC

-OM

an

OM R

•

FAO

•

•

II Ian

ICES-

E

E

I

Fiskares Producentorganisation (SFPO) . . . . . 121 • Sveriges Nor do sta tla Danmarks Fiskeriforening Producent Organisation (DFPO) . . . . . . 654 nt en • Coöperatieve Visserij Organisatie (CVO) . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 No rd o Erzeugergemeinschaft Nordsee (EZG). . s. t. . . . . . . . . . . . . . . . . 11 a

RÅ D

•

ÅD

- OM

n

FAO

•

I CES - O M R Å D E

MR

•

•

-O

RÅ DE

E

ES

FA O- O M

OMRÅD

IC

•

I C ES -

•

FAO - OM R Å DE

•

E

•

S

rdsjön IV No Å DE

ÅD

FA O -OM R Å DE

•

IC E

R - OM

MR

M R ÅD E

•

DE

•

S-O

Joint Demersal Fisheries

FAO - O

ag

er

rak

ICE

•

Fiskeflotta

IV N ord sjö

Fyra fiskeorganisationer nten • Nor dosta tlan a t l aländer: från ten o s tfyra

SVERIGE, SVERIGE DANMARK, TYSKLAND & NEDERLÄNDERNA

7

E

atl

•

FA

a

8

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Fiskguiden som vill styra Sveriges konsumenter Men det råder delade meningar om objektiviteten WWF:s fiskguide har funnits i 18 år och är en maktfaktor när Sveriges konsumenter ska köpa fisk eller skaldjur.

Men det råder delade meningar om publikationens objektivitet.

– Frågan är om guiden är en neutral kunskapsförmedlare, säger Joakim Hjelm, chef för Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.

V

ärldsnaturfondens fiskguide presenteras i Sverige i maj varje år.

WWF ger ut guider i 27 länder.

Här i landet har fiskguiden fått ett stort massmedialt genomslag och används av både företag och enskilda konsumenter som ett stöd vid inköp av sjömat.

Guiden är uppbyggd som ett trafikljus.

Rött ljus står för ”Låt bli”, gult för ”Var försiktig” och grönt för ”Ät gärna”.

Guiden tillkom när EU:s gemensamma fiskeripolitik reformerades 2002. Då hamnade parametern ekosystempåverkan för första gången i riktlinjerna för fiskeriförvaltningen inom EU. Hur ser myndigheten på WWF:s fiskguide?

Havs- och vattenmyndigheten vill gärna att landets konsumenter får mer vägledning om hur fisk- och skaldjursbestånden i haven mår.

– Specifikt uttalar vi oss inte om WWF:s konsumentguide och den får inte medfinansiering från myndigheten, säger Inger Dahlgren, chef för enheten för fiskereglering.

Hon tror att guiden har stor påverkan på konsumtionen.

Emellanåt gör WWF andra bedömningar än den akvatiska forskningen.

Vad baseras WWF:s slutsatser på?

– Våra bedömningar bygger på vetenskapligt publicerad forskning och vi sammanväger flera olika parametrar och forskningsunderlag. För vildfångad fisk tittar vi bland annat på hur bestånden mår, om kontrollen och förvaltningen är effek-

tiv och på fiskets påverkan på ekosystemet, säger Karin Glaumann, expert på fisk och marknad vid WWF och ansvarig för fiskguiden.

Glaumann understryker också att ICES, det internationella havsforskningsrådets, forskning är ett viktigt underlag när det gäller bedömningen av bestånden i Nordostatlanten. Hon nämner också SLU Aqua (Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet) som en betydelsefull instans vad gäller forskningen av svenskt fiskes utnyttjande av kommersiella arter.

Joakim Hjelm är chef för Havsfiskelaboratoriet i Lysekil och ställföreträdande chef för Institutionen för akvatiska resurser vid SLU. Hjelm konstaterar att forskningen i Sverige ser olika på guiden, även inom det fögderi han verkar. Han tror att guidens genomslag beror på att kunskapen om fisk och fiske är dålig generellt sett.

– Samtidigt finns det en debatt i media om hav, miljö och fiske som innehåller starka åsiktsskillnader och värderingar.

Många konsumenter är villrådiga och tycker det verkar praktiskt om någon kan hjälpa dem att välja rätt. Dessutom presenterar media guiden som en neutral kunskapsförmedlare vid varje releasefest, vilket ger den hög status. Frågan är om den är neutral, säger Joakim Hjelm.

Det har hänt vid flera tillfällen att WWF och stora delar av forskningen och fiskenäringen gjort helt olika bedömningar när det gäller hotet mot en viss art.

Det mest uppseendeväckande var när WWF på våren 2015 gav nordhavsrä-

Joakim Hjelm, chef för SLU Aqua, Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.

Karin Glaumann,expert på fisk och marknad vid WWF.

kan rött ljus. Därefter blev räkan MSC certifierad och fick då grönt ljus.

Joakim Hjelm tror att hotbedömningarna varierar på grund av att WWF och forskningen har olika syften.

– Vår forskning syftar till att utveckla och sammanställa objektiva kunskapsunderlag om havens tillstånd och utveckling för kloka och hållbara beslut till ansvariga myndigheter, intressenter och allmänheten, medan fiskguiden syftar till att direkt påverka människors konsumtionsval i en riktning WWF anser vara rätt. WWF vill sammanställa och presentera en färgkod för en produkt baserat på de aspekter de anser vara viktigast. Det blir inte objektivt, säger han.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

WWF:s rekommendationer om Nordhavsräkan

Nordhavsräka.

Ett utdrag ur fiskguiden som finns på www.wwf.se

Fiskguidens syfte är enligt WWF att vara ett stöd för företag, kommuner och konsumenter som vill göra hållbara inköp av fisk och skaldjur.

Tanken är att den ska fungera som ett enkelt verktyg för alla marknadsaktörer att göra mera hållbara inköp.

Alla räkor som fiskas i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön är idag MSC-certifierade och har då grönt ljus enligt WWFs guide. Men om butiken inte är ansluten till MSC blir konsumentens information att räkan har rött ljus.

Men fiskguiden är långt ifrån alltid lättillgänglig och för ett otränat öga förefaller den ibland vara inkonsekvent och komplex. En art kan i guiden få både rött, gult och grönt ljus.

– En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad. Vi lyfter fisk och skaldjur till grönt ljus om de är märkta enligt MSC, ASC eller Krav. Beroende på var och hur fisken är fångad kan färgrekommendationen variera, säger Karin Glaumann.

Hon förstår att en enskild konsument kan bli förvirrad.

– Absolut. Men om man går efter MSC-märkningen är det grönt ljus. Tyvärr är dock inte all detaljhandel MSC-certifierade, så där kan det uppstå förvirring.

Vilka rekommendationer är då bäst?

– Vi anser att vår forskning som sker både nationellt och inom ramen för ICES-samarbetet och som syftar till att ta fram objektiHur tas då fiskguiden emot av konsumenten? va kunskapsunderlag är bättre eftersom denna just är objektiv och WWF har inte gjort någon specifik enkätundersökning på många transparent. Och inte en partsinlaga från en lobbyorganisation år. som ju faktiskt WWF är, säger Joakim Hjelm.

– Men vi gör uppskattningar och avstämningar elektroniskt.

Henrik Svedäng, docent vid Havsmiljöinstitutet vid GöteDå får vi reda på hur ofta guiden blir nedladdad och hur borgs universitet, tror att tolkningen av olika råd ligger många träffar den får på vår sajt i övrigt, säger Karin bakom att WWF och forskningen ibland kommer Glaumann. fram till olika rön. ”Dessutom – WWF bygger sina råd på framför allt ICES WWF arbetar bland annat för att rädda utrotrekommendationer. Tolkningen kan dock vara presenterar media ningshotade landdjur. olika. WWF:s lista, som är ett rödljusdiagram, guiden som en neutral är inte detsamma som den rödlista som Artdakunskapsförmedlare, vilket Arbetar ni på samma sätt när det gäller fisk tabanken har. Bakom Artdatabankens lista står och skaldjur? experter från hela Sverige och arbetet pågår i en ger den hög status.

– Grundtänket är detsamma. Sedan har fisk treårscykel, säger Svedäng.

Frågan är om den är en funktion som ett livsmedel med många hälKarin Glaumann hävdar att WWF inte gör sofördelar. Därför är det viktigt att sjömaten vi en annan tolkning av ICES rapporter än andra neutral...” äter kommer från hållbara bestånd i ett fungerande aktörer. ekosystem, säger Glaumann.

– Men ICES gör en bedömning av bestånden och tittar på saker som lekbiomassa, rekrytering och fisketryck.

Vad ska man göra med den fisk som kommer från bestånd WWF involverar även parametrar som utkast, fiskets inverkan på ekosystemmiljön, hur trålar och andra redskap påverkar haven och som EU bedömt som hållbara och som därmed fiskas helt lagligt, men som ändå fått rött ljus i WWF:s guide? hur förvaltningen ser ut.

– Att fisket är lagligt och det finns en fastställd kvot inom EU innebär inte att fisket är hållbart. Kvoter kan exempelvis sättas Har WWF egna experter, som är knutna till organisationen?

– Ja det har vi. De kommer både från Sverige och andra länder över de vetenskapliga råden, och fiskeredskap tillåtas som genererar bifångster eller skada på havsbotten för att ge några exempel. och alla har bakgrund inom marinbiologi och liknade vetenskaDet är därför mycket viktigt att förvaltningen tar sitt ansvar och per. Alla genomgår vår utbildning i bedömningsmetodologi, säger säkerställer att fisket och vattenbruket sker inom hållbara ramar.

Glaumann.

9

10

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.1 2020

Jo, men du svarar inte pü frügan vad man ska gÜra med lagligt füngad fisk som WWF ger rÜtt ljus. Ska den fisken konsumeras, malas ned till fiskmjÜl eller omhändertas pü nügot annat sätt? – Pü sikt sü kommer efterfrügan och utbud balansera varandra.

Det är sü marknaden fungerar. Vür roll som en ickestatlig organisation är att synliggÜra de utmaningar som finns inom fisket och vattenbruket till konsument, fÜretag och myndigheter som alla kan püverka utifrün sina olika fÜrutsättningar. Sedan är det upp till fÜrvaltarna att vidta de ütgärder som krävs fÜr att säkerställa ett hüllbart fiske och vattenbruk.

Men, och det är själva kärnfrügan här, vad gÜra med �rÜdljusmärkt� fisk som füngas lagligt nu och pü kort sikt?

Karin Glaumann vill inte svara pü den raka och konkreta frügan. – Ni har fütt mitt svar och jag har inga ytterligare tillägg att gÜra, säger hon. Även SNF, NaturskyddsfÜreningen, publicerar en lista som ska vägleda landets fiskkonsumenter (senast uppdaterad 2016-1214). De tvü varianterna pü rüd är �Ät inte� och �Ät gärna�. – Vür lista skiljer sig frün WWF:s vad gäller omfattning och fÜrordade certifieringar. Vür lista är betydligt kortare och i dagsläget rekommenderar vi endast certifieringarna MSC och Krav, säger Sara FrÜcklin, sakkunnig inom omrüdena marina ekosystem och fiske vid SNF. När vi pratar med Krishan Kent pü Fiskbranschens RiksfÜrbund om hur de ställer sig till de fiskguider som finns idag och deras funktion svarar han: – Alla som lever av sjÜmat är beroende av hüllbara ekosystem, utan det självdÜr hela vür näring. Ur den synpunkten har fiskguider generellt kopplat till hüllbarhet hjälpt till att ocksü driva pü en Ükad medvetenhet, kunskap och dialog mellan branschens aktÜrer. Det som jag dock ser som viktigt är att det finns en Üppenhet och transparens, dels vilket faktaunderlag som använts i guiderna men ocksü hur den som ger ut guiden valt att väga de olika rapporternas innehüll fÜr att fü fram sin slutsats.

Det här har vi pütalat som en enkel ütgärd till WWF fÜr att lyfta den gemensamma kunskapen och utveckla dialogen mellan branschen och i det här fallet WWF. Guiderna borde ocksü vara mer levande dokument och inte bara uppdateras en güng per ür, fÜr att bättre reflektera senaste tillgängliga data. Flera underlag frün ICES uppdateras till exempel under sommaren men WWF:s guide lanseras i maj.

Vi ser det ocksĂĽ som olyckligt att svenska myndigheter rekommenderar vissa fiskguider.

Det finns väldigt münga fiskguider globalt sett och man bÜr vara fÜrsiktig som myndighet att rekommendera en guide Krishan Kent, Fiskbranschens RiksfÜrbund. fÜre en annan, dü fristüende organisationer stür bakom guiderna. En annan früga som är viktig är att münga mindre fÜretag som fiskbutiker, fiskbilar och restauranger som kÜper fisk frün hüllbara bestünd och ekosystem idag für rÜtt i guiderna fÜr att man inte certifierat sin verksamhet eller betalt en avgift till ASC/MSC. Här är nordhavsräkan ett tydligt exempel. Hela räkfisket är MSC-certifierat vilket ger grÜnt ljus. Men fiskhandlarna är inte MSC-certifierade varfÜr den grÜna räkan plÜtsligt blir rÜd när den hamnar i fiskdisken. Samma räka. Det ser vi som mycket olyckligt eftersom vissa guider kräver ASC/MSC fÜr att fisken skall anses hüllbar vilket därmed missgynnar det smü fÜretag och skapar onÜdig fÜrvirring hos konsumenterna. Här ser vi gärna en dialog och mÜjlighet till fÜrändring snarast, säger Krishan Kent.

Dag Fransson

FÖRENINGSSTÄMMA Fiskarnas Pensionskassa FÜrsäkringsfÜrening hüller ordinarie fÜreningsstämma stadgeenliga ärenden

fredagen den 29 maj 2020 kl. 10:00 pü Flygfältsgatan 16A, Torslanda Alla medlemmar hälsas välkomna!

Styrelsen

NÄR DU SÖKER KVALITET! Nytt frün Scotsman – maskiner fÜr tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vür miljÜvänliga serie av ismaskiner pü www.mannrox.se

Komplett fiskoch skaldjursgrossist med den bästa servicen!

031-704 30 60 info@rakexport.se

Ring så hämtar vi!

0523-379 98

Förbrukad marin plast och uttjänta fiskeredskap får nytt liv!

• TRÅLVERKSTAD • UTVECKLING AV SELEKTIVA REDSKAP • SKYDDSNÄT OCH SPORTNÄT • MILJÖÅTERVINNINGAV NÄT OCH PLAST 0523-379 98 • SMÖGEN info@ffnorden.se

www.ffnorden.se

12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Miljömärkningar i fiskdisken KRAV Är en ekonomisk förening och märket visar att en vara är ekologiskt producerad. Det betyder att den är producerad med hänsyn till naturen, klimatet, djuren och människorna. Fisket ska ske på ett livskraftigt bestånd med en uthållig förvaltning. Fisket får inte överskrida den biologiska produktionsförmågan i ekosystemet. Fisket kontrolleras med avseende på fiskens välfärd, bifångst, miljögifter, miljöanpassade bränslen, kemikalier och fiskens spårbarhet.

KRAV-certifierade fartyg får KRAV-märka fisk från MSC-certifierade fisken, om fartyget ingår i ett MSC-certifierat fiske. Hela kedjan skall vara certifierad för att KRAV-märket skall nå konsumenten. Är underställd en tredjepartscertifierare.

MSC – MARINE STEWARDSHIP COUNCIL MSC startades som ett initiativ från WWF och Unilever och är idag en internationell, icke vinstdrivande organisation som främjar hållbart fiske. MSC bedömer hållbart yrkesfiske genom tre områden: 1. Yrkesfisket måste säkerställa att det kan pågå för all framtid och att fiskbeståndet kan förbli produktivt och livskraftigt.

2. Fisket skall bedrivas varsamt så att andra arter kan fortsätta leva och livsmiljöer fortsätta att må bra.

3. MSC-certifierade fisken har alltid en bra förvaltning som bland annat har en plan för förändringar i miljön.

MSC menar att det är den enda certifiering och miljömärkning för vildfångad sjömat som uppfyller krav på bästa praxis ställda av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Godkända medlemmar av både GSSI, global sustainable seafood initiative, och ISEAL, den globala medlemsorganisationen för hållbarhetsstandarder. För att en vara ska få bära MSCs miljömärke ska fisket ha klarat deras miljöstandard och leverantörskedjan deras spårbarhetsstandard. Är underställd en tredjepartscertifierare.

MÄRKE ”ASC – AQUACULTURE STEWARDSHIP COUNCIL ASC är en oberoende icke-vinstdrivande internationell certifiering för odlade fisk- och skaldjur. ASC initierades av Sustainable Trade Initiativ, IDH och WWF. ASC-märket pryder sjömatsprodukter som kommer från ansvarsfulla fisk- och skaldjursodlingar som arbetar för att bevara den naturliga miljön, minskade vattenföroreningar, en renare havsbotten och friskare fisk. ASC standarderna har också strikta krav kring foder och socialt ansvar.

Hela kedjan skall vara certifierad för att ASC-märkningen skall nå konsumenten. Är underställd en tredjepartscertifierare” GLOBALG.A.P. GOOD AGRICULTURE PARACTICE GLOBAL G.A.P. är idag världens ledande certifieringsorgan inom jordbrukssektorn med kriterier för livsmedelssäkerhet, foder, hållbar produktion, social välfärd och djurvälfärd. Märkningen för fisk gäller odlad fisk. Att vara certifierad av GLOBAL G.A.P. som är accepterat inom hela EU skulle bespara företag att behöva vara certifierade mot andra oberoende organisationer. GLOBAL G.A.P. ger också en konsumentetikett - GGN-etiketten. Denna etikett kommer med ett 13-siffrigt identifieringsnummer för jordbruk eller jordbrukare på märkta produkter som gör att varje produkt kan spåras tillbaka till sitt ursprung.

FRIEND OF THE SEA En ledande certifiering för produkter och tjänster från den marina miljön. Certifierar yrkesfiske, vattenbruk men också produktion av fiskfoder och fiskolja samt restauranger, hållbar shipping, val- och delfinsafaris, akvarier, ornamentfisk och UV-krämer. Är den enda certifieringen som stöds av ett nationellt accrediteringsorgan. Har också en spårbarhetscertifiering.

IRF – ICELAND RESPONSIBLE FISHERIES Bedriver hållbart fiske i linje med FAO:s “Code of Conduct for Responsible Fisheries” från 1995 och följer FAO:s riktlinjer ”Guidelines for the Ecolabelling of Fish and Fishery Products from Marine Capture Fisheries” (2005/2009). Båda dessa är utformade för att kunna fungera i praktiken och följer den bästa praxis. Har också en spårbarhetsstandard. Är underställd en tredjepartscertifierare. text: ilona Miglavs

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Är miljömärkning enda vägen att välja klimatsmart?

Att producera näringsriktig mat till en växande befolkning på ett miljövänligt sätt är en av vår tids största utmaningar. Kraven på hållbara livsmedel och hälsosamma val fortsätter att öka från såväl konsumenter, som samhället i stort. Svenskarna är näst bäst i världen på att köpa miljömärkta fiskprodukter, men måste fisken och skaldjuren vara certifierade för att vara hållbara? Missar vi några arter om vi bara säljer, serverar eller köper certifierade produkter?

M

iljömärkningen inom fiskerisektorn växte fram under slutet av 1990-talet och har ökat starkt under 2010-talet. EU är den största marknaden för miljömärkta fiskeri- och vattenbaserade produkter med en gemensam tendens att miljöcertifieringarna framför allt återfinns på frysta och bearbetade produkter. Än så länge finns det inga gemensamma bestämmelser kring miljömärkning av vildfångad fisk på EU-nivå, men pågående diskussioner finns.

Certifierat hållbart fiske

Svenskarna är alltså världstvåa när det kommer till att handla miljömärkt fisk, strax efter topplandet Tyskland. MSC (Marine Stewardship Council) är den största aktören när det gäller miljöcertifiering av fisk och skaldjur, både i Sverige och globalt. Omkring 15 procent är MSC-certifierat om man tittar på världsmarknaden.

De andra stora miljömärkningar som finns på sjömat i Sverige och som är certifierade av en tredje part är KRAV och ASC (Aquaculture Stewardship Council).

Fryst fisk ofta miljömärkt

Flera av de vanligaste förpackade fiskprodukterna, såsom till exempel torsk och fiskpinnar är till mer än 90 procent miljömärkta. En stor del av våra svenska fiskinköp sker via mataffärernas frysdiskar, så här ger miljömärkningen en snabb signal för den som vill göra ett klimatriktigt köpval.

En omfattande process

Linnéa Engström arbetar som programdirektör på MSC Sverige.

Att MSC-certifiera ett fiske är en omfattande process som tar 1,5 år eller mer och innefattar bland annat att det finns vetenskapliga bevis som styrker att beståndet mår bra och att effekterna på ekosystemet, så som bifångst, påverkas i mycket låg utsträckning. När ett fiske blir certifierat ges ett antal villkor som gör att de måste jobba aktivt med förbättringar för att kunna behålla sitt certifikat. Ett certifikat gäller i fem år, under den tiden så sätter certifieringsföretaget upp en tidslinje för villkoren, vissa måste uppfyllas efter ett år andra efter två och så vidare.

– Om ett fiske inte lever upp till villkoren eller om till exempel beståndet plötsligt inte är livskraftigt, så är det upp till certifieringsföretaget att bedöma om fisket inte uppfyller kraven i standarden och suspendera det.

Det händer då och då.

Linnea Engström, programdirektör på MSC Sverige.

Nyttja havet bättre

Hur fiskbeståndet mår och ändras över tid, det är en del av komplexiteten när det gäller sjömat och hållbarhet. Global sjömatsproduktion omfattar I framtiden tror jag att vi blivit mer än 2 500 arter från fiske och duktigare på att ge en tydlig och mer 600 arter från odling och det personlig berättelse om vart maten kommer ifrån och vi har lärt oss hitta är många fler arter än vad som nya vägar för att värna om både kliproduceras i jordbruket. Samma mat och hälsa säger Friederike Ziegler, art kan dessutom produceras på forskare och projektledare på RISE; en rad olika sätt, därför spänner Research Instituts of Sweden, när hon miljökonsekvenserna av sjömat kikar i framtidskikaren.

Fotograf: Katja Ragnstam över ett brett spann och det är viktigt att hitta de bästa formerna, de med minst miljöpåverkan och störst näringsvärde menar marinbiologen och forskaren Friederike Ziegler som arbetar med hållbarhetsfrågor kring sjömat på RISE, Research Instituts of Sweden.

– I den bästa av världar, med goda bestånd och lämpligt satta fiskekvoter, skulle vi inte behöva någon märkning. Nu är det ju inte riktigt så. En tredjedel av våra fiskbestånd globalt är överfiskade och det är viktigt att dessa får en chans att återhämta sig. Enbart lagstiftningen är inte tillräcklig enligt mig, lagligt satta fiskekvoter är fortfarande ofta satta över den nivå som vetenskapen säger. En stor del av sjömaten som vi konsumerar i Sverige kommer från import, ofta vet vi bara vilket land det kommer ifrån och vilken fångstzon.

Finns det andra sätt att öka konsumenternas kunskap om hållbara och medvetna val än att bara luta sig mot de miljöcertifieringar som redan finns?

– Endast några procent av vår livsmedelsproduktion kommer idag från havet. Med tanke på att havets yta är mer än dubbelt så stort som landytan finns det en outnyttjad resurs och potential för att öka produktionen av sjömat men vi ska vara noga med att vi ökar produktionen av de mest hållbara alternativen. Vi behöver äta mindre miljöbelastande livsmedel och därför minska köttkonsumtionen (i synnerhet det röda köttet) till förmån för mat från växtriket och havet, både för hälsans och klimatets skull. Kostråd som nog inte är obekanta för någon, men vi behöver hitta nya vägar att ta oss an den här utmaningen menar Friederike. Livsmedelsverket balanserar ett komplext budskap mellan nytta och risker med att äta sjömat, dessutom vägs även hållbarhet in i råden, medan konsumentguider och certifiering fokuserar framför allt på hållbarhet, säger Friederike.

Livsmedelsverkets kostråd att äta fisk två till tre gånger per vecka, att variera fet och mager fisk, är ett klimatanpassat kostråd. Att variera mellan olika arter är också bra för miljön, då det minskar trycket på

13

14

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

vad man egentligen får lov att informera om svarar MSC: – Vi kan inte svara för vad icke-certifierade företag säger till sina kunder. Men vårt varumärke får endast användas om det går att spåra tillbaka till ett hållbart fiske, svarar Linnéa. Självklart vill vi att fler restauranger och fiskdiskar blir certifierade och väljer att visa upp att de säljer MSC-certifierad fisk. Vår spårbarhetsstandard är global och fungerar på samma vis över hela världen. Den uppdateras vart femte år (senast 2019). Vi tar löpande in feedback på hur den kan förbättras och även självaste översynen är en transparent process då alla får komma in med åsikter och förslag, fortsätter Linnéa.

Krokfångad torsk.

några få arter, skriver Livsmedelsverket på sin hemsida.

Kunskapsluckor att fylla

En annan utmaning är att lära oss att förstå och utvärdera balansen mellan olika arter och bättre ta tillvara det vi fått upp från havet.

– Det är ett stort matsvinn inom vår bransch och ett område där vi definitivt kan bli bättre. Vi behöver lära oss att ta tillvara på en större del av råvaran eftersom vi sorterar bort delar som är fullt ätbara. Det är också ett stort svinn med det som kommer upp som bifångster, och ett resursslöseri som vi kan råda bot på, menar Friederike.

Friederike menar att det finns en hel del kunskapsluckor kring sjömat. Mer arbete krävs för att hitta den bästa symbiosen mellan hållbara och hälsosamma alternativ.

Ett sätt att utvärdera miljöpåverkan från olika typer av matproduktion är metoden livscykelanalys (LCA) som utifrån ett brett systemperspektiv beräknar olika typer av utsläpp och resursbehov som en produkt ger upphov till. Friederike doktorerade på just LCA inom produktionsperspektivet och är en av författarna till rapporten ”Frisk med fisk utan risk – betydelsen av svensk konsumtion av svensk sjömat för hälsa och miljö”.

Friederike berättar att många av de produkter som hade lägst klimatpåverkan och högst näringsvärde och därför skulle kunna rekommenderas öka, kommer från fiske på begränsade bestånd.

Vad finns det för möjligheter till hållbart utnyttjande av resurserna?

– Det finns flera, jag skulle vilja summera de fyra viktigaste i punktform, säger hon: • En förbättrad förvaltning skulle kunna ge en hållbart ökad produktionsvolym.

• Öka andelen fisk som går direkt till humankonsumtion, istället för till, till exempel fiskfoder.

• Öka utbytet. Mycket protein går till spillo i industrin, vi kan äta mer än filén.

•

Öka odlingen. Framför allt av arter som inte kräver foder som till exempel musslor och ostron som filtrerar plankton, som ju också har ett mycket högt näringsvärde säger Friederike.

En komplex ansvarsfråga

Hur ser det ut i fiskaffären när du vill välja hållbart?

– Just nu kan man köpa MSC-märkt fisk i ett 70-tal fiskdiskar runt om i landet. De är spårbarhetscertifierade och får därför märka ut certifierad fisk som MSC, säger Linnéa Engström.

Ett företag som inte är spårbarhetscertifierad får inte använda MSC’s varumärke (logotypen, förkortningen MSC eller Marine Stewardship council), spårbarheten får inte vara bruten när en konsument köper en MSC-märkt produkt. Märkningen måste följa i alla steg i ledet fram till konsumenten.

Varje produkt ska kunna identifieras från inköp, mottagning, lagring, hantering, märkning, försäljning och leverans vilket innebär att varje aktör i kedjan behöver ha ett eget certifikat enligt Linnéa Engström på MSC. Vid ett besök i Feskekörka noterar vi att den enda synliga miljöcertifierade produkten i fiskdiskarna är musslor som ligger färdigpackade i ett nät, till skillnad från fisken som ju säljs i lösvikt. Fredrik Borgvind, fiskhandlare och ägare av Qvirist säjer att visst finns det folk som frågar, men inte så många.

– Jag tycker att lokalt inköpt fisk från en liten båt, med fiskare jag känner till, som erbjuder färsk, närfiskad fisk. Det tycker jag är ett minst lika bra miljöalternativ. Tycker att man kan ifrågasätta MSCs stora dominans.

På Öckeröfisk plockar försäljaren fram en lista och berättar sen att de har torsk, räkor, bergtunga och skrei (när vi frågat efter MSC), vilket de uppenbarligen inte kan skylta med enligt den praxis som MSC tillämpar trots att de har fått den uppgiften via sina inköp. Den största delen av fiskhandlarna är inte anslutna till MSC i dagsläget. På frågan

Att välja miljömärkt är inte ända sättet att välja klimatsmart

Det finns flera fisken som sker på ett hållbart sätt utifrån bra bestånd, med selektiva och hållbara redskap. De måste nödvändigtvis inte vara certifierade. En av orsakerna kan vara att kostnaden för att certifiera är hög och leder till att många fisken inte har ansökt om märkningen. Man skulle därför kunna säga att det är de som har stora ekonomiska resurser som har råd att märka fisken. Även om båten är ansluten till MSC, fiskar på certifierade bestånd och sedan säljer fisken på auktionerna som MSC-märkt förloras märkningen om butiken inte är ansluten. Då är frågan om fisken du hittar i butiken inte längre är ett hållbart alternativ?

När det gäller fryst fisk har vi delvis en annan situation. Sverige importer ju mycket fisk och en stor del av denna sjömat hittar konsumenterna i dagligvaruhandelns frysdiskar. Eftersom förvaltningen av fisket runt om i världen ser väldigt olika ut och många bestånd globalt sett är överfiskade kan det när det gäller fryst fisk vara en anledning att välja miljömärkt fisk.

Myndigheterna är inte helt samstämmiga i sitt budskap

Havs-och vattenmyndigheten ger tydliga riktlinjer för vad och hur mycket som får fiskas. Den fisk som svenska yrkesfiskare tar upp är lagligt fångad och kontrollerad av Havs- och vattenmyndigheten. Livsmedelsverket å andra sidan går ifrån detta och rekommenderar oss i stället att välja fisk som är märkt med MSC, ASC eller KRAV alternativt att följa WWFs fiskguide. Borde inte myndigheterna gå på samma linje istället för att följa fristående organisationers rekommendationer. Det är förståeligt att man som konsument lätt kan bli förvirrad.

Diskussionen kring miljömärkning och hållbart fiske lär fortsätta, det här var i alla fall några röster och tankar kring en komplex och aktuell fråga.

nenne Jacobson granath

Välj blått för hälsans skull!

Fisk och skaldjur är en livsmedelsgrupp som består av många olika arter med olika näringsinnehåll. Gemensamt för de flesta är att de är rika på protein och har ett högt innehåll av omega-3, vitamin D, vitamin B12 och selen. När du äter fisk ökar också järnupptaget från hela maträtten.

Att välja olika arter är ett bra sätt att få i sig av de olika näringsämnena. Ät fisk ofta, gärna 2 – 3 gånger i veckan, säger Livsmedelsverket.

Dra ut och spara som den är, eller vik ihop till fickformat.

Innehåller mycket selen 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

10

i-topp

Hummer Ostron Makrill Hälleflundra vild Norge Havskräftor Bläckfisk Blåmusslor Öring odlad Marulk Lax odlad Norge

Fisk är över lag rikt på selen. Selen ingår i ett enzym som skyddar cellerna i kroppen mot oxidation och fungerar alltså som en antioxidant. Selen är också viktigt för immunförsvaret.

Välj Blått!

– Inspirationsguide till fisk & skaldjur för dig och klimatet Det skall vara enkelt att välja fisk. Vår önskan är att man skall känna sig trygg med att äta det som vi enligt kvoter och regleringar idag fiskar. Fisk är hälsosamt och ett bra och klimatsmart alternativ till kött. Tanken med guiden är att ge dig inspiration och se variationen av arter som idag fiskas. Vi har valt fiskar och skaldjur som fiskas eller odlas i Sverige och våra grannländer.

Järn

Fisk innehåller låga halter av järn men har precis som kött det man kallar för köttfaktorn. Det innebär att om du äter fisk ökar upptaget av järn från den övriga maten både vegetabiliskt och animaliskt järn. Det från havet som innehåller mest järn är ostron (6,4 mg/100g) och blåmusslor (3,5 mg/100g).

Utveckling mot ett hållbart och skonsamt fiske

Inom EU finns en gemensam fiskeripolitik som syftar till ett hållbart och långsiktigt fiske. Regler och kvoter styr fisket idag. I Sverige fiskar vi med flyttrål, bottentrål, ringnot/ snörpvad, snurrevad, nät/garn/ryssja, dörj/krokar, tina/fälla.

Landningsskyldighet Landningsskyldigheten innebär att arter med en kvot skall tas iland oavsett storlek. För övriga arter är det frivilligt och arter som har ett högre värde tas oftare i land. Många bottenlevande fiskar har en simblåsa, vilken ofta förstörs på grund av tryckskillnad när fisken tas upp. Därför överlever fisken ofta inte om den kastas tillbaka igen. Med moderna selekterande redskap kan man sortera bort mindre exemplar men det är inte lika lätt att sortera ut olika arter.

Internationella havsforskningsrådet ICES och SLU ger råd angående kvoternas storlek. Kvoterna sätts inom EU och fördelas sedan mellan medlemsländerna.

Hållbara kvoter Att kvoter och beslut skall följa ICES/SLUs råd kan tyckas självklart. I dag är större delen av besluten i enlighet med råden men mycket skall tas i beaktning. Vi vill förmedla att det vi tagit upp ur havet bör vi också känna oss trygga med att äta. Genom att äta det vi fångar här i Sverige, stöttar vi också det svenska fisket, istället för att importera fisk från andra länder. Det bidrar till en hållbar utveckling inom fisket och är också bra för miljön.

Blå hållbara val

Följande arter fiskas av svenska fiskare i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Östersjön. Flera av dessa arter begränsas av en bestämd mängd (kvot), andra arter begränsas av redskap och/eller säsong medan vissa fiskas enligt tradition. Oavsett kvot eller ej kontrollerar och dokumenterar Havs- och vattenmyndigheten volymen av samtliga fiskade arter. Alla arter i dessa listor är kontrollerade och lagligt fångade.

Markerade arter De arter som är markerade fiskas i enlighet med ICES, Internationella havsforskningsrådets, råd. Alternativt SLU:s råd (gäller de nationellt reglerade arterna). Blåmusslor ges inget råd om men då de binder kväve och fosfor genom deras filtrering av plankton så bidrar de till en positiv havsmiljö. Odlade blåmusslor ger på så sätt en låg miljöpåverkan.

Vi har valt att inte exkludera någon art av de vi idag fiskar med undantag för de arter som anses starkt hotade av Artdatabanken. Ål är en art som trots hotet har en liten kvot i havet och en liten mängd tas också upp i sjöar. Vi har i Sverige en bra ålförvaltningsplan som skall främja ålen. Vid ett helt stoppat ålfiske finns en betydande risk för att intresset och kunskapen om artens situation och beståndsutveckling helt försvinner. Ålfisket (havet) är idag kulturarvsmärkt av UNESCO. Då det gäller kostrekommendationer kring insjöfisk och fet Östersjöfisk hänvisar vi till Livsmedelsverkets kostråd.

Fiskas i havet

* För dessa arter ges inga Bergtunga råd, bland annat beroende Blåmusslor* odlade på bristande underlag.

För blåmusslor gäller det Havskräfta vildfångade. Odlade är Hummer blåmarkerade.

Kolja Krabba Kummel Lax (vild Östersjön) Makrill Marulk Ostron* Piggvar* Räka Rödspätta Skagerrak, Nordsjön Sej Nordsjön Skagerrak Kattegatt Sill/strömming Centrala Östersjön (utom Rigabukten)

Bottniska viken, höstlekande sill i Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak

Sjötunga Skarpsill Slätvar Torsk Västra beståndet i Östersjön, Östra beståndet i Östersjön endast som bifångst

Vitling Nordsjön Öring

Ät smart från hav & sjö

• Välj flera olika arter så blir miljöbelastningen inte så stor på ett fåtal.

• Välj fisk som är fångad i vatten nära dig för miljöns skull så blir transporterna kortare och vi är också med och bidrar till utvecklingen mot ett ännu mer hållbart fiske.

• När du köper skaldjur eller om du köper hel fisk. Spara och använd skal och skrov till fond och soppa.

• Ät mer av arter som är långt ner i näringskedjan, som sill, makrill och blåmusslor, istället för rovfiskar som är högre upp.

Fiskaren – Havets bonde

Att bruka haven på ett hållbart sett är en viktig förutsättning i ett modernt fiske. Ett för högt uttag ett år ger en dålig skörd följande år. Fiskenäringen tillsammans med sekretariatet för selektivt fiske vid SLU har utvecklat ett flertal olika selektiva redskap som skall främja ett långsiktigt hållbart fiske. Genom att använda dessa redskap kan man sålla bort oönskade arter och storlekar. I ett selektivt fiske fångas rätt art i rätt storlek vid rätt plats och rätt tidpunkt.

Det betyder också att oönskade bifångster kan minimeras.

Klimatavtryck Nötkött Fläskkött Fågel Fisk Köttsubstitut*

26 (17–40) kg CO2 / kg benfritt kött 6 (4–8) kg CO2 / kg benfritt kött 3 (1,7–4) kg CO2 / kg benfritt kött 3 (0,7–28) kg CO2 / kg benfritt kött 3 (1–6) kg CO2 / kg

*Tofu, Quorn och baljväxtprodukter

Det bästa för miljön är att vi äter upp den fisk vi fångat. Är fisken väl upptagen klarar den många gånger inte att slängas tillbaka igen. Det finns undantag då man fiskar på grundare vatten med t ex fällor i sjöar. Det finns också arter som har högre överlevnad som bland annat havskräftor.

Det finns tydliga regler för vad som får kastas tillbaka och vad som måste tas i land.

Övriga arter som också fiskas

Dessa arter fiskas i småskaligt fiske eller kommer med som bifångst. Med bifångst menas de arter som kommer med ”på köpet” i det riktade fisket mot t.ex. torsk, kräftor eller räkor. Bifångst får man oavsett redskap. Även fiskar som har en kvot kan ibland komma med som bifångst. T.ex. är torsk och kummel ofta bifångst i räkfisket.

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Bergtunga/bergskädda Bleka* Bläckfisk* Fjärsing Havskatt Knot* Kungsfisk* Lubb* Långa Näbbgädda* Röd glasräka/kungsräka* Rödtunga Sjötunga Skrubbskädda* Taggmakrill* Trollkrabba Sandskädda* Sjurygg (stenbit) Storfjällig skoläst Rockor* (framför allt vitrocka)

* För dessa arter ges inga råd, bland annat beroende på bristande underlag.

Sötvattensfiskar

Råd ges av SLU för de fyra största sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. För att få en bättre bild av läget har även Insjöfiskarenas centralförbund konsulterats. Samtliga arter är markerade i fet stil och fiskas hållbart enligt en sammanvägning av SLUs råd och Insjöfiskarenas Centralförbund.

De arter vi fiskar mest av är: Abborre Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Braxen Vänern, Mälaren, Hjälmaren Flodkräftor Gädda Vänern Vättern Mälaren Hjälmaren Gös Hjälmaren Mälaren Vänern Röding Vättern Lax Vänern, Vättern, Östersjön. Fiske gäller kompensationsutsatt lax

Ål Den ål som tas upp är i enlighet med ålförvaltningsplanen.

Signalkräftor Sik Vänern, Vättern, Bottenviken Siklöja Vänern, Vättern, Mälaren Lake Vättern, Vänern, Mälaren, Hjälmaren Lake, braxen och mört är arter som har en stor potential då det gäller underutnyttjade arter. Det finns också en stor mängd privata vatten som idag inte nyttjas och som skulle kunna bli ett tillskott till näringen. För att få sälja insjöfisk behöver man vara yrkesfiskare. Undantag gäller fisk från privatägda vatten i insjön.

10

10-i-topp

i-topp

Arterna är sorterade efter högst innehåll per 100 g.

Extra proteinrika 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

10

i-topp

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

Havskräftor Regnbågslax odlad Sik Rödspätta Abborre Gädda Gös Lax odlad Norge Röding Sej

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

Makrill Lax odlad Norge Öring odlad Regnbågslax odlad Sill/Skarpsill Röding Hälleflundra vild Norge Strömming Ostron Flundra/skrubbskädda

De flesta arter även de magra anses ha ett högt innehåll av de viktiga omega-3 fettsyrorna EPA och DHA. Dessa 10 ligger i topp då det gäller innehåll av omega-3 (EPA + DHA) per 100 gram.

Fisk är en högvärdig proteinkälla och innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyror. De flesta fiskarter har ett högt proteininnehåll per 100g.

Rika på vitamin D

Högt innehåll av omega-3

10

i-topp

Gös Abborre Skarpsill Lax odlad Norge Hälleflundra vild Norge Strömming Sik Öring odlad Röding Makrill

Fisk är det enskilda livsmedel som innehåller störst mängd vitamin D. D-vitamin kan vi själva bilda i huden när solens strålar lyser på oss. Under vinterhalvåret får många av oss i sig för lite. Vitaminet behövs för att lagra in kalk i skelettet och tänder och kan också ha positiv inverkan på vår psykiska hälsa.

Hög halt av B12 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

10

i-topp

Ostron Blåmusslor Skarpsill/Sill/Strömming Makrill Bläckfisk Öring odlad Abborre Lax odlad Norge Nordhavsräkor Sej

B12 finns framför allt i animaliska livsmedel och behövs för cellernas ämnesomsättning och för bildandet av röda blodkroppar. Även alger, både mikro- och makroalger, innehåller höga halter av B12.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Ät lagligt fångad fisk med gott samvete och njut!

FISKEAKTUELLT

Fisk är både god och nyttig mat, därom råder inga tvivel. De fiskprodukter (fisk och skaldjur) som våra medlemmar i SFPO levererar är fiskade med selektiva redskap på ett sätt som är långsiktigt hållbart och kvalitén på produkterna är världsledande. Vildfångad fisk är dessutom ett smartare val ur klimatsynpunkt.

Den enda sunda uppfattning man kan ha i fråga om vilken fisk man kan äta med gott samvete är att äta lagligt fångad fisk.

Många tyckare, däribland Världsnaturfonden (WWF), har synpunkter på valet av fisk. Jag undrar vad det är som ger WWF, som är en icke-transparent stiftelse, rätten att överpröva den samlade vetenskapliga forskarkårens kunskaper och efterföljande demokratiskt fattade beslut?

SFPO har sedan slutet av förra året MSC-certifierat många fiskarter i den största MSC-certifieringen någonsin – Joint Demersal Fisheries in the North Sea and Adjacent Waters. Detta är ett kvitto på det hållbarhetsarbete som SFPO bedriver.

En fråga som är aktuell just nu inom fisket är kameraövervakning. SFPO säger bestämt nej till kameraövervakning av fiskare. En annan aktuell fråga är brexit, som garanterat kommer att bli mycket intressant att följa. Kvoterna för 2020 är nu fastställda och det ser relativt stabilt och bra ut, med undantag för torskens situation i alla vatten. Räkfisket ser mycket positivt ut, med en kvotuppgång om hela 102 %.

SFPO jobbar för det svenska yrkesfiskets bästa och önskar alla läsare allt gott!

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

FÖRSÄLJNING • SUPPORT • SERVICE • RESERVDELAR

DELTA IS AB ÄR LEVERANTÖR AV ZIEGRA ISMASKINER I SVERIGE.

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 38 38

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 38 38

19

20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Sjömat i ett klimatperspektiv

I dag ligger klimatfrågan högst upp på agendan för många. Att minska sin köttkonsumtion är ett steg i ledet men hur klimatsmart är fisk jämfört med andra proteinkällor? Fiske på hållbara bestånd och smart produktion och användning av foder bidrar till att göra både yrkesfisket och odlingen klimatsmart.

Koldioxidutsläpp för olika proteinkällor

Sill Makrill Kolja Torsk

Lax Kyckling

Fläskkött Nötkött 0

5

10

15

20

25

30

35

Växthusgasutsläpp (kg CO2e/kg ätlig del slaktat/landat) Källa: Winther et al. 2009

Vildfångad fisk och skaldjur

Klimatpåverkan varierar kraftigt mellan olika fisken och fiskemetoder på grund av olika energiåtgång. Inledningsvis kan man konstatera att energiåtgången, alltså bränsleförbrukningen under fisket, är olika beroende på fiskemetod. Aktiva redskap som trål har ofta en högre bränsleåtgång per kilo fisk som landas än passiva redskap såsom nät eller bur. Vikande bestånd och lägre fångster leder till högre bränsleåtgång per kilo landad fisk, oavsett fiskemetod. Teknik för att lokalisera fisken snabbare spelar också en roll. Fisk som lever i stim, som sill och makrill, kan fångas mycket energieffektivt och är svårslagna när

det gäller klimatpåverkan. Det är under fisket den största andelen energi används i form av dieselolja på fiskebåten. Fisket efter räkor och kräftor kräver mer bränsle per kilo, mest för att fångsten per tråldrag är mindre och har därför högre klimatpåverkan än fisk.

Odlad fisk och skaldjur

Hur förhåller det sig med odlad fisk jämfört med vildfångad fisk? I de miljöstudier som finns gjorda av odlad fisk har fodret en framträdande roll och står för närmare 90% av klimatpåverkan under hela livscykeln. Både mängden foder som går åt för att producera fisk och fodrets sammansättning har

betydelse. Om fodret innehåller mycket soja från Brasilien, medför detta klimatutsläpp på grund av förändrad markanvändning.

Fisk jämfört med andra proteinkällor

I Elin Röös rapport, Mat-klimat-listan 1.2 framkommer att fisk i snitt ger 3 kg CO2/kg benfri filé, lika mycket som de vegetabiliska köttalternativen tofu och sojaprotein. Enligt diagrammet ovan ser man att odlad lax och torsk ger ungefär en tredjedel så mycket koldioxidutsläpp per kilo ätlig del som fläskkött, och en tiondel jämfört med nötkött.

ilona Miglavs

Källor är: Elin Röös, SLU 2011, Winther et al. 2009, Sonesson SIK 2009.

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.

För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

”Årets Fiskare” – ny tävling! för Sveriges mest hållbara och innovativa aktörer

Tävlingen som initieras av Bergkvist Publishing, som även ligger bakom bland annat White Guide Junior och Senior, har som syfte att lyfta Sveriges primärproducenter och bidra till att öka efterfrågan på hållbar mat och dryck från Sverige. Tävlingen heter ”Årets Bonde” med underkategori ”Årets Fiskare”.

Nyckelorden för tävlingen är Hållbarhet, Innovation och Matkvalitet.

– Vi vill tydliggöra bondens/fiskarens roll i livsmedelskedjan genom att lyfta fram de som kan och vill vara med och flytta fram positionen för svensk primärproduktion. Samtidigt vill vi tydliggöra de utmaningar som svensk primärproduktion står inför vad gäller klimat och hållbarhet, säger Pär Bergkvist, initiativtagare till tävlingen. Bedömningen inleds i februari 2020 och pågår under våren och sommaren. Gala och prisutdelning äger rum i Malmö i oktober 2020. Tävlingen är kostnadsfri.

Vill du anmäla dig till tävlingen eller tipsa om fiskare, kontakta projektledare Malin Komaiszko: malin@bergkvistpublishing.se – Anmälningsperioden är fram till slutet av mars, säger Malin Komaiszko. Därefter väljs kandidater ut för nominering. Mer info om tävling, upplägg och kriterier kommer att publiceras på www. aretsbonde.se Tävlingen utvecklas i samarbete med Världsnaturfonden WWF, MSC, KRAV, Pågen, Sydgrönt, Skånemejerier, Svenskmärkning, Martin & Servera, Malmö Stad samt Event in Skåne.

Sjömatens roll i vår framtida, hållbara kost

FORSKNING

I många diskussioner om vad vi ska äta i framtiden glöms sjömaten bort och fokus ligger helt på mat från jordbruket. Sjömatens hälsomässiga fördelar är väl känt. Rätt producerad är den också hållbar i jämförelse med andra animalier. (läs mer om detta i artikeln Vilken sjömat är mest hälsosam och klimatsmart, sidan 28). Varför har den då fått denna undanskymda roll i livsmedelssammanhang?

O

fta beror det på brist på kompetens att hantera den stora diversitet (variation) som finns i produktkategori sjömat.

Tusentals arter som många gånger kommer från olika typer av fiske och vattenbruk världen över.

Spannet inom denna breda produktgrupp är mycket stort, både vad gäller näringsinnehåll och hållbarhet, ändå jämförs ”sjömat” som en enda produkt, med t ex kyckling. Få personer (eller organisationer!) har kunskap både om jordbruk, fiske och vattenbruk och livsmedelskedjan. När man talar om hållbart fiske, t ex i samband med certifiering, har diskussionen handlat uteslutande om det som sker under ytan, medan vad som sker efter landning, hur produkten bereds, transporteras för att till slut nå en konsument, inte har varit en del av diskussionen. Begreppet hållbar sjömat behöver breddas och sträva efter att optimera hela kedjan från vattnet (sjö, hav

eller bassäng på land) till konsumenten. För om produkten kastas någonstans längs denna kedja kan den inte sägas vara hållbar. Endast så kan vi utveckla sjömaten till den hälsosamma och hållbara framtidsmaten den skulle kunna vara.

Artikeln ”Reframing the sustainable seafood narrative” publicerades i den vetenskapliga tidsskriften Global Environmental Change i oktober 2019 med Friederike Ziegler, RISE Research Institutes of Sweden, Malin Jonell, Patrik Henriksson och Max Troell, Kungliga Vetenskapsakademien och Stockholm Resilience Center vid Stockholms Universitet som svenska medförfattare: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/ S0959378018313530 FrieDeriKe Ziegler

Foto: Jeremy Stewart, Unsplash

21

22

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

I KÖKET

Ekologiska och hållbara dryckesval

Det finns många olika slags miljöcertifieringar inom jordbruket. KRAV, det gröna lövet, Rainforest Alliance, Fairtrade, UTZ för att nämna några. Kaffe, grönsaker och frukt finns till exempel idag i våra butiker med dessa märkningar på. Vad skiljer dem åt och vad betyder de? Spelar det någon roll om vi köper certifierade varor när de ändå transporteras runt halva jorden? Frågorna är många och engagerar oss alla på något sätt. Vin är en jordbruksprodukt och finns både ocertifierat och med flera olika märkningar på. Dessutom finns det numera något som benämns som naturvin.

Naturvin är ingen certifiering utan innebär mer ett ställningstagande vid odlandet av druvor och vid vinframställningen. Utöver att man låter vinrankorna få vara obesprutade så tillför man ingen jäst utan låter druvan jäsa på naturlig väg. En annan viktig faktor är att man tar hänsyn till hur jorden snurrar och hur stjärnor och planeter står i förhållande till varandra. Vinerna buteljeras utan att filtreras och utan att det tillförs svaveldioxid eller sulfiter vilket kan göra att vinerna blir grumliga och kan ha en något speciell doft.

Fairtrade och UTZ har vissa ekologiska krav men är mer certifieringar som handlar om arbetsförhållande och sociala förutsättningar för arbetarna.

Ekologiskt vin eller KRAV-märkt som vår svenska ekologiska märkning heter, har vuxit i försäljning på Systembolaget. Enligt deras statistik är drygt var femte flaska som säljs idag eko-certifierad. Vad man bör veta är att en stor del av de icke certifierade vinerna också är ekologiska men producenten har inte rätt att sätta på märkningen på sina flaskor. Detta kan bero på att de inte vill betala för certifieringen när de i generationer har odlat ekologiskt. Varför betala för något som är så självklart?

1

1

2

3

Recepten hittar du på Sjömatsfrämjandet www.sjomatsframjandet.se

Musselsoppa med kokos och lime

Dryck: Ruffino Pinot Grigio Organic Delle Venezie Artnr: 77090 Kostar: 115 kr Torrt och fruktigt vin med fruktsmak av gula plommon och päron samt en liten mineralitet.

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Alkoholfritt: Die Bio Weisse Artnr: 1902 Kostar: 20,90 kr Weissbier som är glutenfri med fruktig smak av apelsin och liten hint av honung och kryddor.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

För en del odlare kan det kännas meningslöst att certifiera sin gård när grannarna inte har gjort det.

För några år sedan kunde ekologiska viner skifta stort i kvalitet. Idag har man bättre kontroll. Fler och fler odlare ansluter sig och det gör att kvalitetskraven hela tiden skärps. Vilket ger oss konsumenter viner som är bra för vår planet och som smakar bra.

Nedan följer några klimatsmarta middagstips med skaldjur och fiskar samt ekologiska dryckesalternativ. Ett vin och ett alkoholfritt alternativ.

Smaklig spis!

niKlas steinwall

2

Fisk i dragonsås

Dryck: Nederburg Organic Chenin blanc Artnr: 5401 Kostar: 89 kr Torrt och fruktigt vin med smak av honungsmelon, citrus, tropisk frukt, citrus och liten touch av honung.

Alkoholfritt: Santa Monica Organic White Artnr: 1977 Kostar: 55 kr Generös smak av tropisk frukt som mango, ananas och även lite päron.

3

UTBLICK

När det oväntade inträffar Mycket har hänt sedan vi möttes sist. I föregående utblick skrev jag om vikten att öka utbudet av hållbara arter – sjömat vi inte äter så mycket av idag. Detta för att öka konsumtionen genom att locka fler konsumenter. Fiskbranschens Riksförbund (FR) har inför det här året skapat arbetsgruppen ”Hållbarhet” för att tänka nytt i dessa viktiga frågor.

Behovet av att tänka nytt är också högst aktuellt nu i samband med Corona- virusets spridning i Kina och globalt. Efter ett antal utbrott av olika virus de senaste åren, oftast från Asien, funderar jag på hur bra vi är i vår näring på att planera för det oväntade. Klarar våra verksamhetsmodeller och styrelserum att ta höjd för något vi inte har erfarenhet av?

Svaret kommer inom kort nu när Kina, en av världens största marknader för förädling av fisk, i det närmast är i karantän.

På kort sikt händer det säkert ingenting. Det finns lager av färdiga produkter både i Europa och på väg. Det omvända gäller för den färska fisken där kinesiska konsumenter visat allt större intresse för produkter som lax och räkor. Om kineserna i samband med utegångsförbud och oro för att vistas i folksamlingar äter mindre av de artiklar som vi tycker om i Sverige borde det leda till ett tillfälligt överskott på marknaden.

Svaret på om vi planerat för det oväntade återstår att se både när det gäller export till och import från Kina, av sjömat.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram ett intressant initiativ från Tyskland där enkelt uttryckt den tyska motsvarigheten till SLU, tillsammans med näringens aktörer, skapat en gemensam databas för sammanställning av beståndsfakta och påverkan på ekosystemen för de viktigaste arterna på den tyska marknaden.

Målet med projektet Fishbestände-online är att lyfta kunskapen inom näringen och därmed skapa förutsättningar för bättre beslut och dialog inom näringen i Tyskland. Min förhoppning är att vi också kan finna något liknande för näringen i Sverige eftersom ökad kunskap får det oväntade att bli förväntat och därmed en möjlighet, inte ett hot.

Fetaostfyllda strömmingsflundror

Dryck: Finca Las Moras Organico Reserve Chardonnay Artnr: 16018 Kostar: 79 kr Generöst och fruktigt vin med smak av tropisk frukt som mango med fin ton av ekfat, vanilj och citrus.

Alkoholfritt: Störtebeker 1402 Artnr: 1900 Kostar: 13,90 kr Öl med brödighet och smak av honung, citrus och örter.

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

23

24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Ökat samarbete förordas i ”Östersjöfiske 2020” Östersjön har utsatts för ett hårt tryck från många håll och under lång tid, vilket har skapat ett hav i obalans. Strax innan jul förra året anordnades ”Östersjöfiske 2020” i Simrishamn. En tvådagars konferens om Östersjöfiskets framtid. Det var det femte året konferensen hölls, denna gång med fokus på ett antal nyckelfrågor kring hur vårt fiske bedrivs och hur vi ska lyckas ta oss från dagens situation till en framtid där såväl hav som näring och kustsamhälle är välmående.

oc

u Jennie Nilsson, landsbygdsminister

dag fokuserade på fiskeriförvaltning och framtidens fiske. Landshövdingen av Skåne, Annelie Hulthén betonade att fisket minskar drastiskt och drabbar många kustsamhällen och att man måste se till den ekologiska, sociala och ekonomiska långsiktiga hållbarheten. I samma anda pratade Havs- och vattenmyndighetens generaldirektör Jakob Granit, att det är nödvändigt att ta gemensamma krafttag för att kunna vända på den negativa utvecklingen av Östersjöfisket.

Jordbruksverket och HaV har tillsammans tagit fram ett projekt: Framtidens fiske och vattenbruk, som består av fyra delprojekt, för att tillsammans med aktörer inom yrkesfisket, vattenbruket samt fritidsfisket och fisketurismen hitta en gemensam målbild och ta fram en ny strategi och tre separata handlingsplaner.

Vi frågade Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på Jordbruksverket och huvudmoderator under de två dagarna, vem som stod bakom konferensen, syfte och ett kort sammandrag av dagarna.

– Det är Marint Centrum i Simrishamn, Landsbygdsnätverket och Skånes Länsstyrelse som tillsammans med en rad medarrangörer anordnar detta event. Torsdagen belyste fiskets kulturarv, levande kustsamhällen och lokal småskalig livsmedelsproduktion. Fredagen handlade om fiskeriförvaltning och framtidens fiske genom ekosystemansatsen.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson fanns på plats och betonade vikten av att vi når ett långsiktigt hållbart fiske över tid. Det är många faktorer som påverkar fiskbestånden förutom fiskeridödligheten varför det är angeläget att

identifiera dem för att få hållbara bestånd och en konkurrenskraftig näring. En enskild aktör klarar inte av att hantera utmaningarna själv.

Strategin för ett framtida långsiktigt hållbara fiske kräver samarbete och bör också kunna bidra till målsättningarna i andra strategier, exempelvis livsmedelsstrategin, den kommande besöksnäringsstrategin samt den maritima strategin. Vidare presenterade Göteborgs Universitet tillsammans med Marint Centrum i Simrishamn resultatet av en enkät som under 2019 skickats ut till 835 yrkesfiskare. Enkäten visade att 2/3 av de som svarat övervägde att sluta med sitt fiske eller redan har slutat fiska.

Detta var innan beskedet om torskstoppet och Maris Gillette från GU berättade under konferensen att den siffran troligtvis är högre nu.

Maria Forshufvud från Svenskmärkning AB visade i sin presentation att kännedomen för svenskmärkningen har ökat från 0 till 84 procent på tre år och att konsumenterna har ett högt förtroende för märkningen. Det finns alltså en stor potential att öka konsumenternas medvetenhet och nationella köpvilja. Svenskmärkning ska fundera på om de kan ändra regelverket för att kunna anpassa märkningen bättre till fiskets regelverk för en framtida märkning av svensk fisk.

Ytterligare bevis på konsumentstöd för lokalt producerad mat presenterade Elin Pettersson från Livsmedelsakademin i Skåne då hon berättade att konsumenter vill ha mat som de kan lita på. Kunder är villiga att betala mer för relationsmat. Ett begrepp som innebär att man som konsument känner sig nära till och kan relatera till producenten. Konferensens andra

Skarpsill i bröd.

Torskkorv på friterat majsbröd.

Idpate på algknäcke.

Elin Gunve, moderator

Krishan Kent från Fiskbranschens riksförbund visade att 75 procent av den sjömat som vi äter i Sverige importeras. Det finns potential att öka den inhemska produktionen av bland annat produkter från sill som är en av svenskarnas absoluta favorit tillsammans med torsk. Anton Paulrud från SPFPO berättade om ett behov av att modernisera fisket och hamnarna samt att det lokala fisket har ett behov av flexibilitet och en möjlighet att kunna stå på fler ben än ett.

Fisket består inte bara av fartyg utan av individer och det pelagiska fisket kan bidra till ett hållbart fiske i Östersjön och öppnar upp för möjligheten att bibehålla torskfiskarens kompetens genom det pelagiska fisket under torskstoppet.

Maten under konferensen hade inspirerats av temat för årets konferens. Bland annat kunde deltagarna avnjuta tilltugg med friterad skarpsill i bröd, idpaté på algknäcke och en rökt torskkorv på friterat majsbröd med torskrom.

• • • • • • • • • •

Vi

s

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

NY PÅ JOBBET

Ewa Lavett

Nyhet!

Forskningsbolaget LifeClean kan efter omfattande tester och utvecklingsarbete erbjuda svensk fisknäring en världsunik ytdesinfektionsprodukt för säkrare produktion och bättre miljö.

Varför välja LifeClean?

• • • • • • • • • •

Ewa Lawett.

Full effekt mot t.ex Listeria, mögel, laxlöss, parasiter & E. coli Utvecklar ej resistenta bakterier Verkningstid 5 minuter, sparar tid och pengar Väldokumenterad med kliniska studier Bryter ned och förhindrar biofilm Skonsam för miljön - ej klorbaserad

99.6% vattenbaserad Mycket effektiv mot starka odörer Skonsam för personal LifeClean används bl.a av ledande fiskeindustrier i Norge och är godkänd hos norska läkemedelsverket inom akvakultur

LifeClean kan ersätta andra desinfektionsmedel då man önskar ett effektivare och miljövänligare alternativ!

Erbjudande!

Vi är övertygade om att du och ditt företag har stor nytta av LifeClean. Därför erbjuder vi dig en kostnadsfri konsultation och 6 liter LifeClean för användning hos er.

Erbjudandet gäller t.o.m: 30 juni 2020!

Hej Ewa, du är ny hållbarhetsansvarig och marinekolog på Sveriges Fiskares PO. Hur ser din bakgrund ut?

Jag började biologlivet med några år som kommunekolog i Uddevalla kommun innan jag hamnade på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Där har jag mest arbetat med skydd och förvaltning av den marina mångfalden. Jag var bland annat del av det team som arbetade med bildandet av Kosterhavets Nationalpark.

Vad har du för förväntningar på din nya tjänst?

Efter många år på myndighet ska det bli kul att ta tag i mer tydliga och konkreta uppgifter i högre tempo. Ska vi komma någonstans med FNs hållbarhetsmål behövs lite mer action – Nu! Vad har du för relation till hav och fiske?

Jag är uppvuxen i en kustkommun (Tyresö) i en båtlivsfamilj.

Ett tidigt fiskeminne är när jag är 3-4 år gammal och vi är ute och pilkar torsk. Torsken som högg var nog väldigt stor för det var på vippen att jag drogs med över bord. Senare i livet har jag genom sportdykningen haft förmånen att se fiskar och skaldjur i deras egen naturliga miljö.

Hur ser ditt nya uppdrag ut?

SFPO kansliet är litet så man får göra lite av varje. Jag är nyhetsansvarig, webb/press/information. Hållbarhetsansvaret är inte bara administration med MSC-certifieringen, i vår kommer jag även att hålla i utbildning för yrkesfiskarna om deras del i hållbarheten i från hav till tallrik.

Vad gör du helst när du är ledig?

Då njuter jag av att bara vara med mina barn, helst så nära havet som möjligt. Har jag tid över latar jag mig helst med en bra bok.

Läste nyss prisade Ålevangeliet – skön kombo av fakta, och skönlitteratur.

För mer information kontakta: thomas.loow@lifeclean.se 0522-104 04

Patent Tillverkad i Sverige

INDUSTRY

www.lifeclean.se

Ewa Lavett, till höger, tittar på hummer i Kosterhavet.

Foto: Christopher Andersen @oceanus.eco.

25

26

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Svenska västkustfiskare del i världens mest omfattande certifierade fiske

Sedan sista oktober förra året gäller ett helt nytt hållbarhetscertifikat för fiske i Västerhavet. Det unika är att det är brett och omfattande. Det gäller även fiske i Danmark, Tyskland och Holland. Många arter ingår, det är det största fiske som hittills MSC-certifierats i världen.

Allt började när en tidigare hållbarhetsansvarig på SFPO ställde den obekväma frågan, ”Varför gör vi inte ett certifikat för flera arter, redskap och områden istället för att hantera varje fiske för sig?”. SFPO uppskattade att kanske 120 båtar skulle vara intresserade. Fiske- och hållbarhetsansvariga i fyra länder och flera olika producentorganisationer nappade på den samarbetstanken. Efter 2-3 års arbete gick det hela vägen i mål. I dagligt tal kallas det ”JDF” som står för Joint Demersal Fisheries in North Sea and Adjacent Waters. Förutom räka (trål) och havskräfta (trål eller bur) gäller det även fiske efter kolja, kummel, lubb, långa, rödspätta, sej och äkta tunga. Det adjacenta/ angränsande vattnen är Kattegatt och Skagerrak.

För att vara med i nya certifieringen måste fiskaren underteckna en uppförandekod som intygar att man väljer följa certifikatets krav på användning av selektiva redskap och kunskap om sina fiskeplatser, arter och miljöer. Nu, vårvinter 2020, har redan fler än 142 båtar signerat.

Det nya certifikatet gäller i fem år med successiva reviderande steg. I certifieringsutvärderingen finns även torsk och vitling ”färdigt” men blir giltigt bara om beståndsuppskattningar och kvotråd ändras. Då blir MSC-JDF ännu större, men redan nu är det störst. ewa lavett, hållbarhetsansvarig och Msc-saMorDnare sFPo

HAVSRAPPORT

Vi vill presentera oss!

Det pelagiska systemet är en förvaltningsmässig succé som introducerades för tio år sedan. Nu har systemet förlängts med ytterligare en tioårsperiod, vilket vi är väldigt glada för. Dock behöver vi bli bättre på att berätta om vårt fiske och vad det är som gör det så bra. Nu ska vi försöka visa oss mera! Information om våra agrara näringar är tyvärr en generell kunskapsbrist i samhället – Vetet växer på åkern, mjölken kommer från kossan, sillen kommer från havet… av allt detta blir det bröd, smör, ost, inlagd sill. Det blir även djur- och fiskfoder, biodrivmedel, etanol, trivseldrycker och mycket annat som behövs i samhället.

Viktigast av allt, det skapar sysselsättning och värden för alla på ett biologiskt långsiktigt hållbart sätt.

Vi kommer även i år att vara i Almedalen under politikerveckan. I år blir vi mer fokuserade på att förklara vad pelagiskt fiske är och inte bara vara där för att få folk att äta mer sill. Hör gärna av er om ni vill vara en del av vårt arrangemang, kanske går det att lösa. Året som gick blev betydligt bättre än väntat. Trots att kvoterna för 2019 var betydligt lägre än året innan kompenserades det med högt kvotutnyttjande och bättre priser. Fartygsbyten och nybyggen tillgängliggjorde också kvoter för resterande fartyg att hyra under året. År 2020 väntas dock bli sämre, kvoterna är nästan 20 procent lägre än de var 2019. De kvoter som minskat mest är sill och skarpsill i Östersjön. Det

är svårt att tro att en eventuell prisuppgång helt kommer kunna kompensera för kvotnedgången utan man får nog acceptera att 2020 kommer bli ett tufft år. Det är naturligt att kvoter går upp och kvoter går ner. Men lite underligt är det när bestånden i Östersjön av sill och skarpsill trots allt ser bra ut enligt ICES och kvoterna ändå går ned.

Brexit processen fortskrider, ingen vet egentligen hur allt kommer sluta.

Fisket ligger högt upp på förhandlingslistan. Nu i veckan jobbar EU med att fastslå det mandat som chefsförhandlare Barnier kommer få med sig in i förhandlingarna och så här långt ser allt positivt ut från fiskets perspektiv.

Och äntligen, kommer vi att få förstärkning på personalsidan. Anneli Rosell kommer att börja arbeta hos oss. Anneli arbetar för närvarande på Jordbruksverket med handels- och marknadsfrågor och har lång erfarenhet från arbete med såväl fiske som jordbruksfrågor.

Hälsningar Anton Anton Paulrud, SPF PO Swedish Pelagic Federation PO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

Information från Upphandlingsmyndigheten:

Nya möjligheter att upphandla fisk och skaldjur I juni 2019 lanserade Upphandlingsmyndigheten nya hållbarhetskriterier för fisk och skaldjur.

Ambitionen har varit att stödet nu ska vara mer transparent och effektivt.

T

idigare tog Upphandlingsmyndigheten, tillsammans med en referensgrupp som bestod av representanter ifrån offentlig sektor, fiskbranschen, NGO:er och märkningsorganisationer, årligen fram den så kallade Fisklistan. Under arbetet med de nya kriterierna visade det sig att Fisklistan inte längre fyller sitt syfte som ett effektivt verktyg för att mer hållbar fisk ska levereras. Listan har också visat sig vara svår att reformera på ett smart sätt. De nya hållbarhetskriterierna innehåller därför ingen fisklista.

– Det finns många organisationer som engagerar sig för ett hållbart fiske. Vi tycker därför att det är bättre att andra expertorganisationer än vi utreder och tillhandahåller konsumentguider och vetenskapliga råd för hållbar fisk och skaldjur. Då kan vi fokusera på att ta fram praktiskt stöd för hållbara inköp som på ett resurseffektivt sätt kan hållas uppdaterat och relevant under en längre tid, säger Helena Robling, hålbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.

hållbara bestånd. De ska då använda sig av underlag som tas fram av nationella eller internationella expertorgan, exempelvis SLU aqua, ICES eller WWF, med stora utredningsresurser för fisk och skaldjur.

– Det finns flera typer av underlag och därför är det viktigt att göra ett medvetet val. Vi uppmuntrar upphandlande organisationer att välja ett underlag som innehåller bedömningar för de arter som vanligen köps av den egna organisationen, säger Helena Robling.

Se de nya kriterierna i Upphandlingsmyndighetens kriteriebibliotek.

Om Upphandlingsmyndigheten Upphandlingsmyndigheten ger stöd genom att utveckla och förmedla kunskap, verktyg och metoder för offentlig upphandling. Vi vill utveckla den goda offentliga affären, med fokus på hållbara, innovativa och effektiva upphandlingar.

Upphandlande myndigheter kan nu ställa så kallade särskilda kontraktsvillkor som innebär att all fisk som levereras ska komma ifrån

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

27

28

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

FORSKNING

Sjömaten som är mest hälsosam och klimatsmart

D

et vi äter bör vara bra både för människa och miljö.

Många av sjömatens hälso- och hållbarhetsfördelar är kända. Till exempel vet vi att sjömat innehåller flera vitaminer, mineraler och fettsyror som kan vara svåra att få i sig från andra källor, och att dessa är mycket biotillgängliga* jämfört med exempelvis vegetabilier. Dessutom ökar sjömaten upptaget av näringsämnen från andra livsmedel, till exempel grönsaker. Vi vet även att mycket sjömat, när den är hållbart fiskad, är ett relativt klimatsmart livsmedel.

Men vad vet vi egentligen om skillnaderna inom den breda kategorin sjömat som består av många arter från olika sorters fiske och vattenbruk som handlas över hela världen? En studie som publicerades 2019** gick igenom ett 40-tal arter som enligt produktions- och importstatistik är vanliga i svensk konsumtion.

Dessa sattes ihop med uppgifter om näringsinnehåll för drygt 20 näringsämnen, med tillgänglig information kring klimatpåverkan. För klimatpåverkan togs hänsyn till ursprunget både vad gäller produktionsland och produktionsmetod i den mån det fanns datatillgång. Klimatpåverkan valdes som en indikator för bredare hållbarhet dels för att den låter sig kvantifieras och det genom hela produktionskedjan, och dels för att den ofta är kopplad till andra typer av miljöpåverkan. Låg klimatpåverkan betyder ofta också lågt eller inget överfiske, lite bifångst och bottenpåverkan så länge man jämför fiske på samma art med samma fiskemetod.

Stora skillnader i näringsvärde och klimatpåverkan – även inom samma art Det visade sig att skillnaderna mellan de 40 produkterna var stora, både vad gäller näringsinnehåll och klimatpåverkan, den

senare både mellan arter, men även inom art. Tittade man bara på näringsinnehållet, hamnade de pelagiska fiskarna sill, skarpsill, makrill inte helt oväntat högt upp. Lite mer oväntat var att ostron hamnade ännu högre upp på grund av högt innehåll av vitamin B12 och en rad mineraler. Laxfiskar, både vilda och odlade, kom högt upp, medan vitfiskar som torsk, sej, kolja, tilapia och pangasius och skaldjur som räkor och kräftor kom längre ned. Den vitfisk som hamnade högst upp var abborre.

Tittade man i stället bara på klimatpåverkan hamnade skaldjur (räkor och kräftor) och plattfisk högst (dvs hade högst klimatpåverkan), vitfisken återigen i mitten och pelagisk fisk, inklusive stillahavsarterna Alaska pollock och pinklax hade lägst klimatpåverkan.

Pelagiska fiskar vinnare

När de två måtten sedan kombinerades och arterna rangordnades baserat på deras klimatpåverkan per näringsinnehåll kunde de pelagiska arterna slutligen koras som vinnare: skarpsill, sill, makrill, pinklax och alaska pollock hamnade i topp, liksom abborre. Gös, odlad lax, torsk, kolja och sej och bläckfisk är arter som hamnar snäppet under, medan räka, kräfta, kammussla, plattfiskar samt flera odlade vitfiskarter hamnar i botten. Detta beror på en kombination av lågt näringsinnehåll, hög resursåtgång i produktionen och/eller lågt ätligt utbyte (eftersom jämförelsen är gjort per ätlig del). Viktigt att notera är att bara själva produktionen är med i beräkningen av klimatpåverkan, inte transporten till Sverige av importerade arter.

Vad kan man lära sig av detta?

Vissa arter skulle kunna lyftas fram mer i kostråd, konsumentguider etc. De stora skillnaderna i näringsinnehåll mellan arter, även mellan mycket närbesläktade arter både i enskilda näringsämnen och sammantaget, skulle kunna kommuniceras. Behöver man få i sig jod är det särskilt bra att äta torsk, är det vitamin D man behöver, är det bra att äta tilapia osv. Att ostron och musslor har så högt näringsvärde beror delvis på att vi äter hela djuret och inte bara filén, därför är det spännande att fundera kring hur biprodukter skulle kunna användas på smartare sätt än idag för att höja näringskvaliteten av vår mat. *Biotillgängliga = Mått på hur lätt ett ämne, till exempel ett näringsämne tas upp av levande organismer. ** Hallström et al. 2019: Combined climate and nutritional performance of seafoods Journal of Cleaner Production 230: 402-411 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/ S0959652619313162 FrieDeriKe Ziegler

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.1 2020

Hej Grossist!

Vi är din leverantÜr av färska sillfilÊer frün büde västerhav & ÜstersjÜ Kontakta oss i dag!

0304-548 71 order@scandicpelagic.se

EllÜs | Västervik | Skagen

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor!

Vi utfÜr även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga rüvaran pü bästa sätt!

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50

29

30

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2020

SAXADE NYHETER

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Läget för torsken bättre än väntat längs västkusten Provfiske visar att det är gott om småtorsk utmed Bohusläns kust. Beskedet kommer strax efter det att torskbeståndet i Västerhavet krisstämplats ännu en gång av internationella havsforskningsrådet och den redan lilla torskkvoten halverats inför 2020 års fiske.

Strax före årsskiftet blev EU-förhandlingarna om årets fiskekvoter färdiga. När det gäller torsken, som en gång var det svenska yrkesfiskets viktigaste art, är restriktionerna kraftfulla.

Riktat fiske efter torsk är nu helt förbjudet i Kattegatt och den tillåtna bifångsten av torsken är sänkt med hela 77 procent. I Skagerrak och Nordsjön är årets tillåtna torskfiske halverat med i fjol.

Men riktigt hur illa det är med torskbeståndet på västkusten är inte helt klart. Provfiskningar som Statens lantbruksuniversitet/Havsfiskelaboratoriet i Lysekil gjort undersensommaren och hösten i fjol, visar att det är ganska gott om småtorsk i både Kattegatt och Skagerrak utmed västkusten.

Vi har samlat på oss mycket av den torsk vi fått vid ordinarie provtagningar också i skärgården. Vi kan se att årsklassen 2019 av torsk verkar vara en ganska stor årsklass, säger Håkan Wennhage

Äntligen är det dags!

Entré: Vuxen 180 kr Ungdom (11-16 år) 100 kr

Barn under 11 år gratis i målsmans sällskap.

Källa: Bohuslänningen 2020-02-29

Misstanken:

Invasiv fiskart muterar på västkusten

Den invasiva fisken svartmunnad smörbult har funnits i Östersjön och i Göteborgs hamn i flera år. Nu finns tecken på att den håller på att sprida sig ut i öppet hav på Västkusten, något som går tvärtemot vad forskarna tidigare trodde var möjligt. Svartmunnad smörbult kom ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet, men tros ha spridit sig till andra delar av världen genom ballasttankar i fraktbåtar.

I Göteborgs hamn har fisken funnits i flera år, men den senare tiden har observationer gjorts på fler ställen utmed västkusten.

Fisken har dock inte påträffats i rent havsvatten tidigare, utan trivs bäst i sött eller bräckt vatten.

Evolutionen gör sitt Nu finns det emellertid tecken på att fisken kan ha påträffats mitt ute på öppet hav – men för att fastställa det behövs fler undersökningar.

Rör det sig om en svartmunnad smörbult kan det, fascinerande nog, vara så att det är evolutionen som utspelar sig mitt framför forskarnas ögon.

– Man brukar ibland tänka sig att evolution går långsamt och över många generationer, men det finns exempel på att det kan gå ganska fort. I vissa fall kan det gå väldigt fort, säger Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs marinbiologiska laboratorium.

Välkommen till Åbymässan och Passion för Mat, Sveriges bästa matmässa med 130 noga utvalda utställare som alla visar det allra bästa inom mat & dryck.

Självklart kan du också handla på mässan! Öppet: Fredag 28 februari kl. 10.00-20.00 Lördag 29 februari kl. 9.30 -18.00 Söndag 1 mars kl. 10.00 -17.00

som är enhetschef för resurs- och mijöanalys vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.

Han hoppas kunna fortsätta att studera de här torskarna för att se hur de växer till, vad de dör av och varifrån de kommer.

Mässan för alla som tyc ker om god mat och dryck!

Läs mer på passionformat.se

Äta upp invasiv fisk Risken med den invasiva arten är att den verkar tycka om att äta väldigt mycket blåmusslor, förklarar Leon Green, marinbiolog vid Göteborgs universitet. Något som kan påverka ekosystemet negativt om fisken får för stor spridning. Men det finns inte bara negativa konsekvenser.

– Den positivia egenskapen är att de uppträder i så stora antal att de kan bli viktig föda för fisk som vi är mer intresserade av att bevara, såsom torsk till exempel, säger Leon Green.

Fisken verkar också ha fallit oss människor i smaken – om än inte här i Sverige. Än.

– I Kaspiska havet är den en uppskattad matfisk. Det skulle till och med kunna vara en strategi för att bekämpa invasiva arter, att se dem som en resurs i stället. Kan man lära folk att äta den kan man bromsa den, säger Björn Källström.

Källa: svt nyheter

31

Hedersdoktor Paul Svensson

”Matrester är det nya exklusiva”

Paul Svensson, kock och matvisionär, har både belönats med Gastronomiska Akademiens guldmedalj och blivit utsedd till ny hedersdoktor vid Örebro universitet.

Paul Svensson driver flera restauranger, bland annat den på Fotografiska museet i Stockholm, som 2017 utsågs till världens bästa museirestaurang.

Utnämningen av Paul Svensson till hedersdoktor vid Örebro universitet ska både stödja och stärka Örebro universitetets arbete och profil på hållbarhetsområdet. I motiveringen står det bland annat: ”Han är en engagerad förespråkare för hållbar njutning, alltså mat som smakar exceptionellt samtidigt som den gör gott för vår hälsa och vår planet.”

Kombinationen av att använda så mycket som möjligt av en grönsak, omvandla den till godaste maten och samtidigt minska svinnet kokar ihop till en matfilosofi som enligt motiveringen till hedersdoktoratet får ”måltiden och ekologi att sammanstråla i begreppet måltidsekologi”.

Källa: Livsmedel i fokus

Umeå satsar på gastronomisk folkhälsa:

”Unikt perspektiv”

Nybildade Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet vill ta täten för att lösa framtidens utmaningar kring folkhälsa och hållbarhet.

– Vår vision är gastronomisk folkhälsa, säger prefekten Maria Waling.

Från och med 1 januari 2020 samlar Umeå universitet all forskning och utbildning om mat. Förändringen innebär ett sammangående mellan Institutionen för kostvetenskap och Restauranghögskolan vid Umeå universitet. Utbudet av utbildningar omfattar kostvetarprogrammet, gastronomiprogrammet, dietistprogrammet och kurser i hem- och konsumentkunskap inom lärarutbildningen.

Med samlade krafter vill institutionens lärare och forskare nu ta sig an två stora samhällsutmaningar: Folkhälsa och hållbarhet.

För Umeå universitets forskningsrestaurang innebär den nya organisationen förbättrade möjligheter till att utveckla ny kunskap.

Forskningsrestaurangen är Sveriges mest tekniskt avancerade kök och matsal.

Den invigdes 2017, men har hittills varit underutnyttjad som forskningsinfrastruktur. Nu kommer många fler forskare att kunna bedriva forskning i dessa faciliteter.

Källa: Livsmedel.se

Så förvaltas fiskresursen

Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.

Denna rapport syftar till att: • Beskriva utvecklingen av fiskeripolitiken

• Förklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdet.

•

Förklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmet.

• Exemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.

Ladda ner dokumentet på www.havochvatten.se ”Så förvaltas fiskresurser 2020”.

på gång...

Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se Passion för mat – Matmässa 28 februari – 1 mars Plats: Åby, Mölndal Mer info: https://passionformat.se Alla pratar (fortfarande) om plast, heldagsseminarium 3 mars Plats: Urban Deli, Stockholm Mer info: http://livsmedel.se/livsmedelsforeningen/alla-pratar-fortfarande-omplast-3-mars/ Nationell vattenbrukskonferens 10 – 11 mars Plats: Åhus Mer info: https://www.maritimaklustret.se/ kalender/10-11-mars---nationell-vattenbrukskonferens/ Guidad tur på Göteborgs Fiskauktion 13 mars kl. 7.00 – 8.30 pris: 85 kr per person.

Plats: Fiskhamnen, Göteborg Mer info och anmälan till linda@gfa.se Outdoordestination Vänern – konferens 19 mars Mer info: https://www.maritimaklustret.se/ kalender/19-mars-outdoordestination-vanern/ Hållbar Sjöfart seglar vidare 31 mars Plats: Lindholmen Science Park, Göteborg Mer info: https://www.lighthouse.nu/sv/event/ hållbar-sjöfart-seglar-vidare Fiskeforum 2020 Hållbart fiske – ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

31 mars – 1 april Plats: Näringslivets Hus – Stockholm Mer info: https://www.landsbygdsnatverket.se/download/18.6e46bb716fc11d7264fb66/1579504406046/FISKEFORUM2020%20-%20SAVE%20THE%20DATE. pdf European Maritime Day 14-15 Maj Plats: Cork Irland Mer info: https://ec.europa.eu/maritimeaffairs/ maritimeday/en

Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge.

Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen.

Besök gärna vår nya hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

www.kladesholmen.se