Svensk Fisknäring. Årgång 2. Nr 5. 2018. Pris: 55kr

TEMA: TRÅLNING

Dags att nyansera bilden av fiskeredskap En nypa salt kan väl inte vara så farligt Ny generation

fisklådor

5snabba

julsillar

Yrkesfisket – havets renhållare

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

LEDARE

Att göra lite bättre... Året går mot sitt slut och det är snart dags att summera 2018. Hur har det gått? Säkert blandat, men med en tydlig strävan framåt för de flesta. Att bli lite bättre. Öka samarbete och förståelse, minska mängden plast, bli effektivare, mer innovativa, bränslesnålare, mer återvinningsbara, mer miljövänliga. (Lite mer vänliga!) Men kanske också mer nyanserade och realistiska. I det här numret belyser vi redskapssituationen. Det måste vara realistiskt att producera mat, antingen det sker på land eller i hav. Vi belyser också de intressanta projekt som fiskare och forskare arbetar med tillsammans för att utveckla och förfina befintliga fiskeredskap, med ambitionen att bli just effektivare, bränslesnålare och miljövänligare. Till och med de skrymmande frigolitlådorna att transportera fisk i, gjorda av EPS, expanderad polystyren, har fått konkurrens av miljövänligare alternativ, som du kan läsa mer om på sidan 14. Att fisk är nyttig mat och att den är producerad på ett kontrollerat sätt, är viktig information till slutkonsument. Detta gäller särskilt gruppen blivande och nyblivna föräldrar. När vi får barn skiftar fokus, inte minst på den mat vi väljer att äta. ”Fisk livsviktig njutning! Gravid, ammande och barn”, är en helt nyproducerad broschyr från Sjömatsfrämjandet, som delas ut på MVC och BVC. Här har vi samlat information och inspiration för en tryggare konsumtion av mat från hav och sjö. Läs om foldern på sid 21.

Nu återstår bara att önska er alla en riktigt, riktigt God Jul och en fin start på 2019! Ps. Kom ihåg, tipsa oss om viktiga och angelägna ämne att ta upp i Svensk Fisknäring – i en strävan att hela tiden göra bättre… info@sjomatsframjandet.se tel. 031-85 00 54 Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER info@sjomatsframjandet.se 031-85 00 54 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Malin Skog

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Innehåll, nr 5 2018 Sid.

5 Gränsvärden för sill och strömming

6 Bottentrålning 11 Utblick

12 Saxade nyheter

14 Ny generation fisklådor

16 Restauranggästernas frågor om fisk 20 Fiskeaktuellt

21 Ny broschyr ger trygghet

22 I köket: 5 snabba julsillar

24 Ostron – nu är det säsong

28 Salt – hur farligt är det?

30 Kvoterna för 2019

31 Åsikten

Foto: Annie Spratt, www.unsplash.com

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

HALLÅ DÄR!

Jan Aronsson, vd på Fisk idag

Julmässa som firar 15 års jubileum Det startade en gång i tiden i Fiskhamnen i Göteborg med 200 inbjudna gäster. I år kunde Fisk idag fira jubileum med närmare 1200 inbjudna gamla och nya kunder. Tillsammans med Johan i Hallen skapade de en julmässa med mat och dryck i anrika Konserthuset på Götaplatsen i Göteborg. Vem står bakom eventet? Det gör vi på Fisk idag och sedan ca 10 år tillbaka, Johan i Hallen. För att bredda oss ytterligare har vi bjudit in fler utställare för att kunna samla alla typer av aktörer för ett lyckat julbord. Vad är syftet med Julmässan? Det ger oss tillfälle att träffa våra befintliga och nya kunder och presentera våra klassiska produkter såväl som nyheter. Varför Konserthuset? Vi har varit på flera ställen under årens lopp men valet av Konserthuset blev riktigt bra. I hjärtat av Göteborg och med en unik stämning som sitter i väggarna.

Jan Aronsson, vd på Fisk idag.

Ingen jul utan sill. Hur många sillar har ni i sortimentet? Kanske ett 50-tal. Tanken är ju att det ges tillfälle att smaka på mässan och då får vi en bra indikation på vilka smaker som är mest populära. Förutom de vi tillverkar under eget varumärke får vi också specialbeställningar från kunder med egna recept. Allt produceras i vår anläggning på Öckerö som går för högtryck fram till jul. Av alla delikatesser ni tar fram till jul, vilken är uppstickaren? Vår nya laktos- och glutenfria laxprinskorv som vi lanserat i höst. Den tror vi mycket på. Laxkorven har fått fantastisk respons och finns även utan naturfjälster, för att kunna serveras till de som helt undviker kött. Ni arbetar mycket med produktutveckling? Ja, det går inte att sitta stilla i båten och bara förlita sig på de gamla klassikerna. De skall finnas kvar, men vi måste hela tiden vara nyfikna och titta framåt. Det är så tacksamt att arbeta med fisk med tanke på hur nyttigt det är och något vi alla bör äta mer av. Karin Fagerståhl

Vilka produkter var representerade? Förutom en stor bredd av fisk och chark fanns även frukt och grönt, choklad och pastry samt öl, vin och sprit. Vi har fått frågan från andra fiskaktörer som vill vara med, något vi ser positivt på. Vi tänker att fler ger mer och ser oss som kollegor och inte konkurrenter. Ett branschevenemang, helt enkelt.

Apelsin är Årets sill hos Leröy, som var på plats i julfin monter.

Feldts fisk bjöd på fisk med goda tillbehör.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Exportstoppet på sill från Östersjön har delvis upphävts men samtidigt sänker EFSA gränsvärdet för högsta medelintag per vecka Sedan 70-talet har halterna av miljögifter i sillen och strömmingen från Östersjön minskat. Nu är nivåerna så låga att exportstoppet hävts på sill och strömming från vissa delar av Östersjön. Samtidigt sänker EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, gränsvärdena för det tolerabla veckointaget.

nummer två i år skrev vi om förslaget att häva exportstoppet på sill från Östersjön. Den 1 oktober i år trädde ändringarna till föreskrifterna i LIVSFS 2014:22 i kraft. Dessa innebär att sill/strömming från ICES statistiska delsektioner 24, 25, 26 och 27 samt strömming som är högst 21 cm från delsektion 28-2, får föras ut till andra länder inom EU utan att åtföljas av dokumentation bestående av bland annat provtagning och analys av dioxiner, dioxinlika PCB och icke-dioxinlika PCB. Anledningen är att värdena nu ligger under de gränsvärden som är satta inom EU, (EU förordning 1881/2006). EFSA har gjort en ny, omfattande riskbedömning som lett till en kraftig sänkning av den mängd dioxiner och PCB som bedöms att man kan få i sig varje vecka, hela livet, utan risk för hälsan – det tolerabla veckointaget (TVI). En stor del av befolkningen, både i Sverige och andra länder, ligger i dagsläget över EFSAs nya TVI, samtidigt som halterna av dessa ämnen i miljön och vår mat har

Fakta

minskat kraftigt sedan 70-talet, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. I pressmeddelandet kunde man också läsa att den tidigare bedömningen som gjordes 2001 av EU:s vetenskapliga livsmedelskommitté (SCF) baserades på studier på råttor. EFSAs nya bedömning baseras bland annat på studier på människor. Studierna visar att dioxin och PCB kan påverka till exempel våra spermier, hormoner och tandemaljen om vi utsätts för ämnena under känsliga perioder. EFSA bedömer att det tolerabla veckointaget (TVI), är 2 pikogram per kilo kroppsvikt. Det gamla värdet var 14 pikogram per kilo kroppsvikt. – Vi har haft råd om fisk som innehåller höga halter av dioxiner och PCB på olika sätt ända sedan 1970-talet, och med den här nya informationen behöver vi se över om vi måste justera de konsumentråd vi har idag, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog vid Livsmedelsverket. Det är framför allt barn och kvinnor i fertil ålder som berörs av de kostråd som finns för den feta fisken i Östersjön. I den risk- och nyttoanalys som Livsmedelsverket gjort påtalar man att nyttan är större än den eventuella risk som dessa miljöföroreningar i sjömat innebär. Vi bör alla sträva efter att äta en varierad och balanserad kost med fisk och skaldjur 2–3 gånger i veckan, varav fet fisk minst en gång. Linda Frithiof

Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som tidigare spridits i naturen och därmed också finns i mat. Ämnena är fettlösliga och finns särskilt i feta, animaliska livsmedel som vissa feta fiskar, kött och mejeriprodukter. PCB användes i bland annat kondensator- och transformatorolja, färger, lim och fogmassor. Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzofuraner (PCDF) och polyklorerade dibenzo-pdioxiner (PCDD). Dessa bildas oavsiktligt vid olika kemiska processer, till exempel vid klorblekning av pappersmassa, under sopförbränning vid för låga temperaturer samt vid träimpregnering och produktion av järn och stål.

Fishface är nu ute på jungfruresa

I Svensk Fisknäring nr 3 i år skrev vi om företaget Refind och deras projekt Fishface – en igenkänningsteknik för registrering och sortering av olika fiskarter med hjälp av kamera och en dator med artificiell intelligens. Genom att först ”lära” enheten olika arter genom att mata in bilder i den kan den sedan sortera och räkna fiskarter till exempel i en befintlig produktionslinje ombord på en fiskebåt. I början av november installerades Fishface ombord på en fiskebåt i Indonesien och är nu ute på sin jungfruresa. Fishface har under sommaren blivit matad med tusentals bilder på olika fiskarter. Den har nu blivit tränad att kunna identifiera och registrera fångsten ombord.

Fishface testas ombord på fiskebåt i Indonesien. Från vänster Abe från The Nature Conservancy, Amir Sabbagh Pour från Refind samt båtens kapten.

Johanna Reimers, vd på Refind, berättar också om ett annat projekt – SpecieGrade. Ett samarbete med Scala Norway som bygger på samma teknik som i projektet Fishface med syfte att sortera olika fiskarter. SpecieGrade är en fototunnel som kommer att installeras som en add-on till redan existerande utrustning ombord på fiskefartyg, till en början i Norge, men kommer också att vara tillgänglig för andra marknader, säger Johanna Reimers. Det är stora fiskefartyg där även produktionen är förlagd ombord på båten som kommer använda sig av SpecieGrade, och de första testerna kommer att ske ombord på norska fiskefartyget ”Ramoen” under våren 2019.

Linda Frithiof

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

TRÅLNING

Bottentrålning

– dags att nyansera bilden av våra fiskeredskap Bottentrålen skövlar och förstör havsbottnarna. Är det så? – Visst påverkar det havsbotten. Men inte på den nivå som debatten gör gällande. Att helt byta ut trålning mot annat redskap är sällan ekonomiskt försvarbart, säger Hans Nilsson, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU i Lysekil, men det arbetas också med nya spännande projekt.

änge har bottentrålning varit ett hett ämne. Kritiska röster säger att trålningen förstör havsbotten. Stämmer det? Vi bestämde oss för att prata med fiskare och forskare, med ambitionen att få en mer nyanserad bild av fiskemetoder och en realistisk bild av fisket. Vi ville också veta om det görs något för att utveckla redskapen? En hel del visar det sig. – Man kan inte döma ut trålning. Allt är inte svart eller vitt. Ibland kan ett effektivt trålfiske vara det klokaste. Och det mest realistiska. Visst, det har en inverkan på havsbotten, men inte alltid till den grad att det är försvarbart att sluta med trål som redskap. Då måste vi samtidigt ställa oss frågan om vi ska sluta äta fisk. Man kan likna trålning vid att bryta åkermark. Första gången sker en förändring i ekosystemet, men sen händer inte så mycket. Inte har det hörts några höjda röster om plöjda åkrar. Alla förstår att det är en viktig förutsättning för att producera mat, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU i Lysekil. Kan vi inte bara ersätta med garn, långrev, burar och fällor? – För att vara effektiv måste det finnas en kombo av redskap och möjligheter att fiska. Det är nog snarare så att olika redskap passar i olika områden, för olika bottnar, i olika fisken och tider på året. Vi har till exempel arbetat med torskburar där fisken lockas in med bete. När torsken leker äter den inget och är då inte intresserad av betet i burarna, alltså fungerar inte burar alls under dessa perioder, säger Sven-Gunnar.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Att fiska framgångsrikt med bur beror på art och geografi Ett annat exempel är fiske med räkbur. I Maine, på USAs ostkust, har fisket med framgång använt sig av burar för att fånga räka. – Men det fungerar tyvärr inte i Sverige, säger Hans Nilsson. Det är alldeles för få räkor per burdrag för att få ekonomi i det. Kräfta däremot fungerar utmärkt. Ca 25% av den svenska kräftan är burfångad. Här hade det svenska fisket gärna sett att fler tillstånd släpptes för att göra det möjligt att fiska upp den svenska kräftkvoten, något man inte lyckats med de senaste åren. Passiva redskap – ett smörgåsbord för sälen Det finns alltså inte några generella svar på lämpliga redskap utan snarare individuella lösningar. Men något som de flesta verkar vara överens om är att de flesta passiva redskap inte längre fungerar i sälrika områden, så som till exempel situationen ser ut i Östersjön. – Idag är sälstammen så stor att torskgarn är ett utdömt redskap i Östersjön, säger Sven-Gunnar Lunneryd, som menar att sälen förstör redskapen och äter upp hela eller delar av fisken vilket gör det omöjligt att bedriva ett ekonomiskt bärkraftigt garnfiske. Dåliga redskap försvinner – nya redskap utvecklas Mycket går åt rätt håll. Bomtrål, till exempel, slutade användas i Sverige för flera år sedan. Skrapor för att skörda ostron och blåmusslor har heller inte använts på flera år. Likaså har man under många år arbetat med att utveckla olika typer av selektiva red-

”Vi måste ha en kombo av fiskeredskap, bottentrål är ett av dem” skap för att få så rena fångster som möjligt. Man vill undvika att fånga för små storlekar av olika arter, individer som skall vara kvar i havet för att växa till sig. De nya reglerna för landningsskylldighet gör det ännu viktigare att kunna selektera redan i havet. Nya lösningar tar tid Att ta fram nya fiskeredskap, eller för den delen, utveckla gamla – tar tid. Forskare och fiskare arbetar ofta tillsammans för att förena erfarenhet och praktiskt utförande med forskningens kunskap om material och tekniska lösningar. Det som på pappret kan verka vara en bra idé, kanske inte fungerar i verkligheten. Sammansättning av fångst, nätrutornas storlek och utformning, fiskefartygets fart, fiskarternas flyktbeteende, mängden fisk i ett stim, är några parametrar. Idag använder man sig av undervattenskameror för att kunna se vad som egentligen sker under ytan. Redskapen justeras, nya fiskeförsök görs, nya analyser och fler justeringar. Det är kostsamt och det kan ta många år att utveckla. Samtidigt arbetas det för fullt med att utveckla och förbättra de redskap som redan finns, till att bli mer effektiva och miljövänliga. Viljan är stor och projekten många där fiskare, forskare och redskapsutvecklare samarbetar. LIT – sparar miljö och plånbok När Peter Ronelöv Olsson, ordförande i SFPO, Sveriges fiskares producentorganisation, besökte British Colombia i Kanada för åtta år sedan kom han för första gången i kontakt med LIT, Low Impact Trawling. LIT innebär att de s.k. trålborden, som spänner ut trålen, specialutformas för att lyftas upp från botten utan att orsaka negativ inverkan på fiskfångsten. Havsbotten i British Colombia består av vulkansand varför trålbordens position på traditionell bottentrål inte fungerar, de skär helt enkelt ner för djupt i den porösa sanden. Istället har fisket utvecklat en bottentrål

där trålborden svävar ett par meter ovanför havsbotten. Den tryckvåg som bildas mellan trålbord och botten skrämmer upp fisken, som hamnar i trålen. Det blir inga avtryck på botten efter trålbord och inget bottensediment som ryker upp. Fångsten bli renare. Fisket i Kanada kunde med den modifierade trålen dessutom se en bränslebesparing med 15%. Alltså en miljöförbättring på flera plan. Testprojekt med LIT i Sverige I våras startade SFPO ett testprojekt med Low Impact Trawling i Sverige. Provfiske med en räkbåt i Kosterfjorden har gett bra resultat och nu körs ett fullskaleprov med räkbåten LL 628 Atlantic. – Det är en hel del både arbete och kostnader innan justeringarna med trålen är på plats, men det ser mycket lovande ut, säger Peter. Förutom en investering i nya trålbord krävs ett övervakningssystem ombord med sensorer som kontrollerar att trålborden står rätt och att själva trålen ligger korrekt i förhållande till botten. Övervakningssystemet är dyrt men är något som SFPO har investerat i för att låna ut till fiskebåtarna. – Just nu testar vi om det räcker att varje fartyg har övervakningssystemet en begränsad period, tills dess att trålborden ställts in korrekt, eller om systemet behövs kontinuerligt ombord på båtarna, säger Peter. LIT – mindre avtryck och bättre fiske – Satsningen är en ambition att vara mer skonsam och minska avtrycket men det verkar som fisket dessutom blir bättre, alltså mer fisk i trålen med den här tekniken, säger Peter Ronelöv Olsson. Lägg därtill att vi i det svenska projektet märkt en bränsleminskning på 25-30%. Nerskalad snurrevad kan ersätta garnfisket Det finns fler intressanta exempel på projekt där befintliga effektiva redskap utvecklats till

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

”Idag är sälstammen så stor att torskgarn är ett utdömt redskap i Östersjön”

att användas på nytt sätt. Snurrevaden är ett sådant exempel. Norge har använt sig av snurrevad i nerskalad storlek för sitt torskfiske en längre tid. Nu pågår ett projekt i Sverige där det svenska fisket vill testa den här metoden som ett alternativ till bland annat garnfisket, alltså det småskaliga fisket, i framförallt Östersjön. – Snurrevad är ett passivt redskap som betraktas som ett aktivt, säger Peter Ronelöv Olsson. Ett redskap som har liten påverkan på havsbotten. Snurrevadsfisket anses vara mer miljövänligt och, för vissa arter, mer bränsleeffektivt än trål. Den har en lättare konstruktion och saknar trålbord. – En av de viktigare anledningarna att fiska med snurrevad är att skydda fångsten från säl, säger Sven-Gunnar Lunneryd, som är delaktig i projektet. Inhalningen av fisken går relativt fort varför sälen inte hinner ta fisken. Jämför detta med garnfisket som istället är som ett

Forhandler af førsteklasses Forhandler af førsteklasses STEEN flå- og skinnemaskiner STEEN flå- og skinnemaskiner ALT i reparationer og levering af reservedele ALT i reparationer og levering af reservedele

Seafood-Supply.dk ApS • Rolshøjvej 29 • DK-8500 Grenaa Seafood-Supply.dk ApS • Rolshøjvej 29 • DK-8500 Grenaa Tlf.: +45 86 32 60 00 • www.seafood-supply.dk Tlf.: +45 86 32 60 00 • www.seafood-supply.dk

uppdukat bord, bara för sälen att ta för sig. Torskgarn är helt enkelt ett utdömt redskap i Östersjön, menar Sven-Gunnar. Liten påverkan på havsbotten En annan fördel med snurrevaden är den ringa påverkan på havsbotten. – Linorna som drar in vaden har en viss påverkan på botten men vi har inte kunnat se någon spontan dödlighet av de bottenlevande organismerna i samband med snurrevadsfisket. Dessutom håller fångsten hög kvalitet då fisken bara är i trålen några minuter och inte hinner få några klämskador, säger Sven-Gunnar Lunneryd. Framtidens fiske för det småskaliga fisket SFPO har tagit fram två snurrevadar på Öckerövarvet, anpassade till det småskaliga fisket. Eventuellt blir det ytterligare 1-2 redskap framöver. Tanken är att låna ut dessa till de mindre båtarna i Östersjön för provfiske. Projektet löper på ett och ett halvt år och skall vara klart i december 2019. – Det är viktigt att kvalitet och funktion på bland annat vinschar och hjälpmotor blir rätt, säger Peter. Om projektet, som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden EHFF, faller väl ut finns en potential för att ca 100 fiskebåtar kan komma att använda dessa redskap i framtiden. – Kanske vi har hittat en lösning på det utsatta fisket i Östersjön. Idag förstör sälen redskapen och äter upp fisken i näten. Det är svårt att sälja halva fiskar, avslutar Peter Ronelöv Olsson. Karin Fagerståhl

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Fiskeredskap

Längs våra kuster fiskar man med olika redskap, beroende på djup, bottenförhållanden och vilken art som fiskas. Här visas några exempel.

Ringnot (snörpvad) Ett stort nät som läggs ut runt ett fiskstim. Nätet dras ihop längst ner och det infångade stimmet halas eller pumpas ombord. Ringnot är det största redskapet som används vid fiske av sill, skarpsill och makrill.

Snurrevad Ser till formen ut som en liten trål. Långa linor läggs ut i en båge. Linorna skrämmer in fisken när de dras över botten mot nätsäcken (vaden). Båten är stilla medan linorna halas in.

Långrev (backa) Vid krokfiske lägger man ut en så kallad långrev, en lång lina som med jämna mellanrum har försetts med kortare linor (tafsar). Tafsarna är ca en halv meter långa och har en krok med bete i andra änden.

Garn Vid garnfiske används ”en vägg” av nät som spänns ut vertikalt i vattnet med hjälp av flöten i den övre linan och sänken i den undre linan. Det finns flytgarn och bottengarn.

Burar, tinor och ryssjor Ligger på botten. Burar och tinor används främst för fiske av hummer, kräfta och krabba. Burarna förses med bete för att locka in fisk eller skaldjur. Ryssjor används framförallt till att fånga ål i.

Flyttrål och bottentrål Vid fiske med trål används en stor strut som hålls öppen av, så kallade, trålbord medan fartyget drar trålen genom vattnet. Flyttrål används vid fiske av t ex sill, och skarpsill, så kallat pelagiskt fiske. Bottentrål används för fiske efter fisk och skaldjur som lever på eller nära havsbottnen, som t ex torsk, plattfisk och kräfta. Detta kallas demersalt fiske.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Yrkesfiskare är havets renhållare Debatten om ett nedskräpat hav och sopberg på stränderna får stort utrymme i media. Det marina skräpet har länge varit ett allvarligt problem. Men många yrkesfiskare menar att bifångsten av sopor har minskat. Ett långsiktigt arbete från flera håll har kanske medverkat till att vi kan skönja renare hav? – Kanske är det de selekterande redskapen som skiljer ut skräp, men det verkar som om det i alla fall har blivit renare i havet här på västkusten. Idag får vi mindre med färgburkar som kunde fördärva ett helt kräfthal. Någon gång kan vi fortfarande få en och annan målarpensel men det är bra mycket bättre än köksfläktar och slaktade bildelar som vi kunde få förr, säger fiskaren Thomas Andersson, hemmahörande på Björkö med båten Glittfors. Nu har vi äntligen fått kommunen till att ställa upp två containrar här i hamnen, som vi kan lägga landat skräp i. Extra tråkigt ”skräp” är länkar med kräftburar som kan ligga i trålområdet. Tråkigt för den som fiskar med burar och tråkigt för oss som måste ta i land detta som skräp, menar Thomas. Hamnstyrelsen i Björkö hamn har varit drivande för att få kommunen att ställa containrar på kajen, för att på så sätt få bort skräpet som yrkesfisket ofrivilligt tar upp från havet. – Vi fungerar som havets renhållare säger Peter Hagberg på GG 392, Strannefjord som

OSPAR (OsloParis-konventionen)

Foto: John Cameron, www.unsplash.com

ligger i samma hamn. Om vi ligger i farlederna kan vi fortfarande få 2-3 färgburkar i veckan och på det, kanske en presenning. Jag gissar att det är en hel del av detta som kommer från handelsflottan. Det är ju inte vårt skräp så det är befogat att få hjälp från kommunen att ta hand om skräpet när vi kommer till kaj. I Danmark har man ett system där det marina skräpet slängs på kajen. Hamnen ansvarar då för att samla ihop för att återvinna eller köra till deponi, säger Peter. Flera nationella och internationella organisationer, både i Västerhavet och i Östersjön medverkar till ett renare hav. Eftersom problemen med marint skräp är gränsöverskridande krävs regional samverkan för att komma tillrätta med problemen. Arbetet bygger till stor del på samverkan mellan myndigheter, internationella organisationer, den privata sektorn, NGO:s (organisationer som inte är myndigheter) och andra relevanta aktörer för att få till ett bra genomförande. Se faktaruta. Ilona Miglavs

är en regional åtgärdsplan för att minska marint skräp i Nordostatlanten. NGO:s och industrin har varit delaktiga i framtagandet av planen. Åtgärdsplanen bidrar till uppfyllande av flera andra globala och regionala åtaganden om marint skräp. Bland annat stödjer planen arbetet med EU:s havsmiljödirektiv där marint skräp ingår som en särskild beskrivning. Planen kommer också bidra till arbetet inom Helcom (Helsinki commission) som planerar en motsvarande ansats i Östersjön. Sverige driver två projekt inom OSPAR. Sverige har tagit ansvar för att driva två av planens regionala åtgärder. I ett projekt ska myndigheter tillsammans med fiskerinäringen utveckla och främja hållbara rutiner för hur fisket genererar och hanterar marint skräp, där fokus ligger på avfallshantering ombord och i hamn. Det andra projektet handlar om att tillsammans med industrin undersöka och främja användandet av bästa tillgängliga teknik för att förhindra att avloppsrelaterat skräp, inklusive mikroskräp, från avlopps- och dagvatten når den marina miljön. Fiskareföreningen Norden utvecklar mottagningsanläggning och system för återvinning av nät och plast. FF Norden är en fiskarägd förening på Smögen med nybyggda lokaler som fungerar som ett utvecklingscenter för selektiva redskap, framförallt till det kustnära fisket. De har också en stor verksamhet som miljöstation för mottagning av uttjänta fiskredskap, upphittade nät från havet samt plaster från havet.

Nattpersonal sökes Vi behöver förstärka vårt nattgäng på Göteborgs Fiskauktion och söker en ny medarbetare för lossning av fisk och skaldjur i fiskhamnen, och utsättning i auktionshallen. Vi tror att du jobbat med lagerarbete tidigare och har vana av truck och ledstaplare. För mer information och inskick av CV kontakta Roger Thilander på: roger@gfa.se

Göteborgs Fiskauktion drivs av organisationerna: Västkustfisk SVC AB, Fiskgrossisterna och Göteborgs Fiskhandlareförening

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

UTBLICK

Samverkan tar branschen framåt

Senast reflekterade jag kring de hav av möjligheter som finns runt oss och några av de många fantastiska initiativ som pågår för att skapa hållbar tillväxt för näringen. En avgörande framgångsfaktor för att omvandla initiativen till hållbar tillväxt och ett attraktivt erbjudande är vår förmåga till samarbete. Det gäller hela vägen, från hav till bord, både inom branschen, inom Sverige och EU. Just nu lever vi tyvärr i en tid där olikheter förstoras och likheter minimeras. Brexit kanske är det tydligaste exemplet när tron på möjligheten till samverkan upphör och särintressen tar över. De senaste månaderna har jag dock i motsats till Brexit fått uppleva några riktigt goda exempel på positiv samverkan i vår bransch både i Sverige och inom EU. I den europeiska branschföreningen för sjömat ”AIPCE”, där Fiskbranschens Riksförbund ingår i styrelsen, arbetar vi tillsammans med övriga EU-länder inom lagstiftning, handel och hållbarhet. Genom samarbetet kan vi dra nytta av varandras kompetenser och erfarenheter samt sätta vår svenska näring i ett europeiskt perspektiv. Vårt samarbete på EU-nivå blir extra viktig för att EU:s handelspolitik skall ta tillvara på svenska konsumenters och våra verksamheters intressen och traditioner när det gäller lax, sill, räka, torsk och makrill. Ett annat exempel på viktig samverkan för att kunna göra skill-

nad är det upprop som hela branschen kallat till gällande HaV:s nya spårbarhetssystem. Genom att agera med en röst från hav till bord har vi utifrån hela näringens perspektiv kunnat förtydliga för både myndighet och politiker att oron för den tekniska spårbarhetslösningen och dess upplevda nytta är befogad och att det föreligger stora risker för den svenska näringen med systemet. Min förhoppning är att vi genom att fokusera på likheterna ser nyttan och aktivt bidrar till en ökad samverkan för en hållbar och växande sjömatsnäring.

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund

FÖRSÄLJNING • SUPPORT • SERVICE • RESERVDELAR

DELTA IS AB ÄR LEVERANTÖR AV ZIEGRA ISMASKINER I SVERIGE.

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 80 80

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

SAXADE NYHETER

Från Fiskbranschens Riksförbunds omvärldsbevakning

Kalix löjrom bättre volym än väntat Tillgången på siklöja har varit god, enligt fiskarna. Men än står det inte klart var priset på den dyrbara rommen kommer att landa.

Årets fiske av siklöja i Kalix, går mot sitt slut. Signalerna inför säsongen var dystra.

Men när fisket drog igång i slutet av september konstaterade fiskarna att tillgången var god. Trots att man i år har dragit ner på både antalet fiskedagar och fisketimmar ser mängden ut att bli minst lika stor som förra året. – Det är mer fisk i år. Totalmängden hittills i år ligger över eller i paritet med fjolåret. Då fick vi drygt 800 ton, säger Kjell Strömbäck, vice ordförande i Norrbottens kustfiskares producentorganisation.

Källa: Hallands nyheter

Öka D-vitaminet utan sol

Det går att öka halterna av D-vitamin i kroppen på andra sätt än genom solljus. Framför allt handlar det om att äta livsmedel som innehåller mycket D-vitamin, som lax och olika mejeriprodukter. – Fet fisk och mejeriprodukter som är berikade med D-vitamin är bra att äta. Även svamp, särskilt kantareller, är rikt på D-vitamin, säger forskaren Eva Klingberg.

Rapport: Räkor importerade till EU är trygga att äta

Importerad odlad räka är lika säker att äta som någon annan skaldjursprodukt som finns tillgänglig på europeiska marknader, enligt ny forskning som utförts av forskare vid University of Stirling.

Forskarna Dave Little och Richard Newton från Stirlings institut för vattenbruk, har tillsammans med kollegor vid Shanghai Ocean University, utfört en riskbedömning på import av odlade räkor och funnit att räkimporten har blivit mycket säkrare för konsumenten de senaste åren. – Odlad räka som importeras till EU har ett rykte bland vissa konsumentgrupper att vara av låg kvalitet, säger Richard Newton. Under flera årtionden - sedan import av odlade räkor först dök upp på marknaden, har de haft ett negativt rykte gällande miljöpåverkan. Detta har inkluderat påståenden om att tropisk odlad räka odlas i förorenat vatten och behandlas med stora mängder kemikalier som kan vara skadliga för människors hälsa. Studien visar att detta inte stämmer. – Det innebär att importerade odlade räkor inte är mindre säkra än någon annan skaldjursprodukt, säger Richard Newton. Källa: SeafoodSource

Källa: SVT

11%

av Sveriges konsumenter anser att fisk ingår i vegetarisk kost. Källa: FoodSupply.se, oktober 2018

Tång kan vara nyckeln till ett friskare liv

Tång är samlingsnamn för stora vattenlevande alger, så kallade makroalger. De har länge använts som mat, främst i Asien, men även som konsistensgivare, stabiliseringsmedel, emulsionsmedel, gödsel och djurfoder. Intresset för tång växer snabbt – både som framtida livsmedel, framställning av plast och som biobränsle. Samtidigt undersöker forskare om tång också är en nyckel till ett längre och friskare liv. I Sverige är vi hittills ovana att äta tång, men intresset blir allt större. Samtidigt pågår forskning på olika håll för att hitta fler användningsområden. – Jag är personligen övertygad om att det är nu det börjar, inom de närmaste fyra-fem åren, säger Fredrik Gröndahl, docent och lektor på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och projektledare för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Seafarm.

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Källa: G-P

i det

ingen cept oner i

nska ngen ill kvali-

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

t e M a : n yÅ r

Duchesspotatis 6 pers

”Mer fisk, tack!” säger amerikanska och Skala och skär potatisen i bitar. koka 12 st potatisar, helst av brittiska konsumenter bitarna mjuka i lättsaltat vatten. mjölig sort

Amerikaner ”Jag tar fisk, ny elvisp Slå av vattnet ochtack”, mosa.enligt använd 1 äggulaoch britter säger alltmer forskning från Cargill. eller potatispress 2 msk smör I sin senaste Feed4Thought-undersökning fann Cargill att 44 protillsätt ägg och smör, blanda ordentligt. salt och peppar cent av de undersökta amerikanska och brittiska konsumenterna Smaka medfisk salt ioch under de senaste fem åren hade lagt av till mer sinapeppar. dieter. Låt duchessepotatisen svalna. Fjäderfä kom som god tvåa, följt av nötkött och därefter fläsk. Allt inom fisk & skaldjur Gratinera före servering. Spritsa ”FlerHär och fler väljer fisk som proteinkälla på grund aveller sermänniskor du SFF:s medlemsförmåner: Egen tillverkning av sallader, såser och färdiglagade moset och ställliten inprodukter. i inverkan 275 graders ugn. dess stora positiva inverkan påforma hälsan och relativt Välkomna! på vår planet”, säger Dan Burke, för Cargills ta gruppdirektör ut först när topparna är lättvatbrända. 1. Svensk Fiskhandel, förbundets medlemstidning. Tidningen tennäringsverksamhet i USA och U.K. Havspalatset AB · Fiskhamnen · 414 58 Göteborg utkommer 4 ggr/år och behandlar nyheter i branschen,Directory recept Källa: Aquaculture Tel: 031-14 42 00 · www.havspalatset.se och idéer till din fiskaffär. Artiklar och intervjuer med personer i branschen, nyheter från Svensk Fisk med mera.

Förmåner för medlemmar i HAVS PALATSET AB Svenska Fiskhandelsförbundet

Stort tack till alla er som hjälpte till att laga maten och ett extra tack till Rickard på CeGe Fisk som alltid sponsrar och hjälper Allt oss, inom här i enfisk & skaldjur charadposé. Egen tillverkning av sallader, såser och färdiglagade produkter.

HAVS PALATSET AB Välkomna!

Havspalatset AB · Fiskhamnen · 414 58 Göteborg Tel: 031-14 42 00 · www.havspalatset.se

Glace au Four 10 port

Förmåner för medlemmar i Kladdkaka Baka först kladdkakan, gärna dagen innan. HAVS PALATSET ABVärm ugnen mästerskapen i Sjömat som arrangeras årligen av SFF. TävlingenÖstersjön siktar på ”Ger oss nya möjligheter upptäcka Svenska Fiskhandelsförbundet 200 gr smör till 200 grader. Vispa ägg socker vitt. Smält choklad Allt inom fisk &och skaldjur erbjuder massor av publicitet för ditt företag samt chans till kvalimiljömärke HaV:s försök med drönare igång: 2. SM i Sjömat. Du erbjuds möjlighet att medverka i svenska Sill- och skarpsillfisket i 200 gr Bak och olagligt ficering tillålfiske” det Här ser dunordiska SFF:smästerskapet. medlemsförmåner:

och smör iav ettsallader, vattenbad, häll färdiglagade sedan den smälta chokladEgen tillverkning såser och produkter. Nu startar granskningen av ett och skarpsillfiske i Östersjön, dessertchoklad mörk en över ägg ochsillsockerblandningen. tillsätt vetemjöl Välkomna! Havs- och vattenmyndigheten, HaV har i år fått tillstånd Miljömärket MSC visaroch attbröa fisken 3. Hemsidan ”Fiskhandlarna.se”. Hemsidan är ett av förbundets 4 ägg med mål att bli MSC-certifierat. och bakpulver, rör ihop försiktigt. Smöra en är att använda kameraförsedd drönare för att bättre kunna ndets Havspalatset AB · Fiskhamnen · 414 58 från Göteborg hållbart fångad, har god förvaltning och på kommer livskraftiga 1. Svensk Fiskhandel, förbundets medlemstidning. Tidningen ansikte utåt. Här kan du läsa om nyheter, erbjudanden och hitta 2 dl socker bakform. Grädda i mitten ugnen ca 12 minuter. övervaka svenskt ålfiske. Tillståndet gäller övervakning av h hitta Tel: 031-14 42 00 · www.havspalatset.se bestånd. utkommer 4 ggr/år behandlar branschen, recept kontaktuppgifter tilloch SFF.kuststräcka. Dessutomnyheter erbjudsi du en kostnadsfri Sätt ugnen på grill, högsta värme. Lägg hallonen på 2.5 dl vetemjöl Skånes drygt 64 mil långa sfri har länge velat certifiera sig, men intevitorna kunnat och idéer tillav dinditt fiskaffär. Artiklar och intervjuer med personer i Flera sillfisken i Östersjön exponering företag. Dina företagsuppgifter läggs kladdkakan och placera glassen ovanpå. Vispa 1intskunder bakpulver 2007 är det förbjudet att fiska ål i Sverige för alla n under Sedan för att det saknats en förvaltningsplan. Sedan några år tillbaka finns en branschen, nyheter från Svensk Fisk med mera. ”Hitta dinmed fiskhandlare”. uppgifter kommer utomrubriken för yrkesfiskare licens förDessa att fånga ål. Om man att till hårt skum i en ren och torr bunke. tillsätt sockret och EU-förvaltningsplan vilket gör att större delen av Östersjöns sillfiske kunatt Be Andersson om transporten! råkar fånga ål av misstag är man skyldig att släppa tillbaka kunna utökas mot en årsavgift. Kontakta kontoret för information. fortsättstandard. vispa tills marängsmeten är fast var och först toppig ca Marängtopping 2. SM i Sjömat. Du erbjuds möjlighet att medverka i svenska Be Andersson om transporten! nat granskas mot MSC:s Lettland och Finland ut med mation. den i vattnet. HaV och Kustbevakningen kontrollerar att B.ANDERSSON & CO ÅKERI AB · Fiskhamnsgatan 3, 414 58 Göteborg. 1 min. Bred på marängsmeten runtom så att glass och 400 gr färska hallon certifierad Tfn. skarpsill och Östersjön. Ytterligare östersjöländer har mästerskapen i Sjömat somhar arrangeras årligen av SFF.58 Tävlingen & CO ÅKERI AB ·sökt Fiskhamnsgatan 3, 414 Göteborg. 031-704 52 sill 46 ·från www.bandersson-akeri.se 4. B.ANDERSSON Utbildning. medel för ett heltäckande reglerna efterlevs.52Förbundet Tfn. 031-704 46 publicitet · www.bandersson-akeri.se nde hallon täcks väl, även sidorna. Strö över mandelspån. 3till äggvitor nu gått samman och utöver Sverige ingår Tyskland, Danmark och erbjuder massor av för ditt företag samt chans kvaliutbildningspaket. Ditt företag kommer att erbjudas utbildning Estland i denna granskning. ning Ställ in i övre delen av ugnen ca 1/2 min tills ytan börjar 2 msk mandelspån ficering till det nordiska mästerskapet. inomav hygien, näringslära, företagsekonomi, matlagning etc. Ökning beslag Källa: MSC c. bli ljusbrun. Passa noga! Lägg upp direkt på assietter och 1 dl socker Utbildningen innehåller också spännande och Satsningen på kameraförsedd drönare är ettgästföreläsare försök 3. Hemsidan ”Fiskhandlarna.se”. Hemsidan är ett avattförbundets och servera genast. 500 gr vaniljglass praktiska övningar. start vårenålfisket 2009. göraansikte HaV:sutåt. övervakning avläsa detom olagliga mer effektiv Här kanPlanerad du nyheter, erbjudanden och hitta än i dag då fiskerikontrollanterna främst utför sitt arbete kontaktuppgifter till SFF. Dessutom erbjuds en kostnadsfri SFF:s kompetensteam. Förbundet har idu samarbete med från5. båt. ed exponering av ditt företag. Dina företagsuppgifter läggs in under Väst,vi Svensk och Göteborgs Fiskauktions –Hushållningssällskapet På en halvtimme söker av ettFisk område som med ktions VÅGAR OCH KASSAREGISTER rubriken ”Hitta din fiskhandlare”. Dessa uppgifter kommer att utbildningscenter ett kompetensteam somord stårett till ditt båt skulle tagit oss enbildat halv dag. Det är medKASSAREGISTER andra VÅGAR OCH Be Andersson om transporten! ditt Specialanpassade för FISKHANDELN kunna utökas mot en årsavgift. Kontakta kontoret för information. företags förfogande gällande de kompetenshöjande åtgärder du väldigt effektivt och miljömässigt bra verktyg i vår övervakSpecialanpassade för FISKHANDELN -Etikettskrivande som räknar Total B.ANDERSSON & & CO CO ÅKERI ÅKERI AB ·· Fiskhamnsgatan Fiskhamnsgatan 3, 414 414 58belopp Göteborg. B.ANDERSSON AB 3, 58 Göteborg. rder du ning. Vi tror också att användandet avhygienutbildningar drönare kan ha kan behöva. Detta kan vara alltsökt från för din -Etikettskrivande som Totalen belopp -Våg sammankopplad m kassaregister Tfn. 031-704 031-704 52 52 46 46 ·· www.bandersson-akeri.se www.bandersson-akeri.se Tfn. 4. Utbildning. Förbundet har medel förräknar ett heltäckande r din preventiv inverkan på det olagliga ålfisket. -Våg sammankopplad m produkter. kassaregisterDenna Vänd Er med förtroende till personal till framtagande av nya pannfärdiga utbildningspaket. Ditt företag kommer att erbjudas utbildning Vänd Er med förtroende tillKälla: enna HaV tjänsthygien, är avgiftsbelagd. Kontakta kontoret förmatlagning information. inom näringslära, företagsekonomi, etc. Paund.Ag · Andreegatan 13 i Göteborg Paund.Ag · Andreegatan 13 i Göteborg Tel: 031 – 12 12 27 · www.paund.se Utbildningen också spännande gästföreläsare och 6. Recept tillinnehåller din fiskaffär. På kontoret har vi samlat massor av Tel: 031 – 12 12 27 · www.paund.se sor av praktiska övningar. Planerad start 2009. kostnadsfria receptsamlingar somvåren skapar ett mervärde för din din butik. Även kokböcker och fiskplanscher finns till reducerat 5. SFF:s kompetensteam. Förbundet har i samarbete medpris. t pris. Hushållningssällskapet Svenskav Fiskfoton och Göteborgs Fiskauktions 7. Fotografering. Är Väst, du i behov på dina färdigrätter eller GodaOCH sillinläggningar, er eller VÅGAR KASSAREGISTER utbildningscenter bildat ett kompetensteam som står till dittFiskhandlarnas kläd och behöver du bilder på din personal till hemsidor el.dyl. Förbundet skogrossist fiskburgare, kalla såser, Specialanpassade för FISKHANDELN bundet Fiskhandlarnas kläd och skogrossist företags förfogande gällande de kompetenshöjande åtgärder du och mycket mera tillhandahåller fotografering till tryck och hemsidor. Denna tjänst -Etikettskrivande som räknar Total belopp fiskpudding, patéer, sallader mycket meraför din a tjänst kan behöva. Detta kan vara alltoch från hygienutbildningar -Våg sammankopplad m kassaregister är kraftigt prisreducerad jämfört med marknadspris. Skafferi Havets SkafferitillAB AB VändHavets Er med förtroende personal till framtagande av nya pannfärdiga produkter. Denna Havets Skafferi AB Fisk Filéer • Skaldjur Sillkonserver Rökta varor Emballage Fiskhamnen, Pirhus 11 • • • • 8. Affischer/Foto. SFF erbjuder medlemmar att till självkostnadsFiskhamnen, Pirhus tjänst är avgiftsbelagd. Kontakta för information. ostnadsFiskhamnen, Pirhus 1 414 58 Göteborg Fiskhamnen Paund.Ag · 031-24 Andreegatan 13 • kontoret Tel: 10 Tel:031-24 1050 50i Göteborg pris skriva ut foto och affischer till era skylthållare. Medlemmar Tel: 031 – 12 12 27 · www.paund.se 031 7756916 tel: 031 121930 • fax: 031-24 mmar 6. Recept till dininom fiskaffär. PåTel: kontoret har10vi50 samlat massor av Allt lax och skaldjur erbjuds även hjälp med redigering av bilder. kostnadsfria receptsamlingar som63 skapar mervärde för din 031-14 50 ett 9. Rabatt hos TOYOTA. SFFfiskplanscher tillhandahåller ett ramavtal med TOYOTA Grundéns • Fristads • Ejendals • NEW WAVE Svensk Fiskhandel 15 butik. Även kokböcker och finns till reducerat pris. TOYOTA • Fristads • Ejendals • NEW WAVE undéns som ger medlemmar 9 % vid köp/leasing av TOYOTA bilar. Kontakta ontakta 7. Fotografering. Är du iKungälv behov av på dina färdigrätter Jonas Andersson, TOYOTA förfoton mer information. 0303-24eller 57 72 24 57 72 behöver du bilder på din personal till hemsidor el.dyl. Förbundet Fiskhandlarnas kläd och skogrossist el. 0702-694 00 05.

God Hjul!

God d Hjul! GoHjul!

JELLS ARBETSKLÄDERKJELLS ARBETSKLÄDER Goda sillar Goda sillar Butiken 031-233653 Gösta 070-8509650 Christoffer 073-5101193

Butiken 031-233653 Gösta 070-8509650 Christoffer 073-5101193

KJELLS ARBETSKLÄDER Goda sillar

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Ny generation

fisklådor

De engångslådor som används för att frakta och förvara hel fisk och filéer på marknaden idag, är till stor del gjorda i frigolit. Ett plastmaterial med en rad fördelar – och nackdelar. Men det finns nytänkande på marknaden. Material och lösningar som både sparar miljö och lagringsutrymme.

et har varit förpackningsmässa i Göteborg. Vart tredje år samlas kunder och leverantörer på Svenska Mässan i Göteborg för att med emballage lösa en uppgift men också kommunicera viktiga budskap via design och materialval. Vi frågade Anna-Lena Friberg, affärsansvarig på Scanpack, vilken den största trenden är inom förpackning. ”Hållbarhet, helt klart” blev svaret. Det är inte alltid de producerande företagen som initierar nya miljövänliga emballage. Det är många gånger kunderna som driver hållbara lösningar, för att det skall stämma med kundens miljöpolicy.

Foto: Aaron Burden, www.unsplash.com

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Problem med plast

Frigolit är från början ett varumärke för expanderad polystyren, EPS, men som idag har blivit ett materialnamn. Inom fiskindustrin används frigolitlådor flitigt som engångsemballage. Rätt skött kan materialet återvinnas. Det är när lock och lådor, på grund av sin låga vikt, flyger iväg, smulas sönder och hamnar i dagvattenbrunnar och vattendrag som det blir både visuella och reella problem.

Biobaserade ”Frigolitlådor”

Som svar på den traditionella frigolitlådan, baserad på EPS, presenterades på mässan exempel på ”miljövänliga frigolitlådor”, det vill säga lådor som till största delen är gjorda av biobaserad plast. Biobaserad innebär att materialet helt eller delvis kommer från växtriket. Biomassa för bioplaster kommer främst från majs, sockerrör eller cellulosa. Egenskaperna, utseendet och användningsområdena är detsamma som för traditionell frigolit, den stora vinsten är att materialet är nedbrytningsbart, till och med komposterbart. I det tyska BASF:s monter presenterades lådor gjorda på 85% majs och 15% fossilbaserat material. Hållfasthetsproblematiken har gjort att man inte kan ha 100% bioplast.

Komposterbart

I Europa ligger Frankrike och Italien i framkant med att använda industriella varmkomposter, en förutsättning för att fisklådan gjord av bioplast ska kunna brytas ner. Den använda lådan bryts då först ner mekaniskt till minst 5 x 5 cm stora bitar och blandas med annan kompost. För att starta en nedbrytningsprocess krävs hög luftfuktighet, hög temperatur (60°) och mikroorganismer. Redan efter åtta veckor är lådan borta.

Platta och starka i wellpapp

Fisklådan EcoFishBox är en intressant nyhet från Stora Enso. Fisklådan är gjort i wellpapp, alltså återvinningsbar, med en vattenavstötande barriär som gör den helt vattentät. Lådan är lika styv och hållbar som en frigolitlåda och håller att stapla i transport. Man kan säga att den har frigolitlådans fördelar men slipper dess nackdelar. Frigolitlådorna behöver sju gånger så mycket transport och lagerutrymme som wellpapplådan som fraktas platt och monteras

på plats. De går att montera för hand men är det lite större volym är en maskin nödvändig.

Tester gjorda i Norge

När Stora Enso för tre år sedan fick en förfrågan att ta fram en miljövänlig fisklåda startade ett utvecklingsarbete med bland annat norska laxodlare. – Det har gjorts en rad justeringar och förbättringar under den här tiden, säger Michael Bohm, produktchef på Stora Enso. Emballage för fisk ställer höga krav på såväl hållfasthet, transportsäkerhet, livsmedelssäkerhet och miljömedvetenhet. Wellpappen har dock inte samma isolerande egenskaper som till exempel frigolit. – Idag förflyttas vanligtvis fisken i obruten kylkedja varför de isolerande egenskaperna på lådor blivit mindre viktiga. Vi håller dock på med utveckling av en förpackning som även mäter sig med frigolitens isolerande egenskaper, säger Michael Bohm.

På svenska båtar

Nu planerar man att låta testa lådan i liten skala av några svenska yrkesfiskare. – Kan vi bidra med miljösmarta lösningar som dessutom förenklar transport och återvinning är det jätteintressant, säger Roger Skymne, ordförande i Västkustfisk, SVC AB. Karin Fagerståhl

MSC vill få med restaurangerna

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

MSC, Marine Stewardship Council, är en miljömärkning för hållbart fiske. Sverige liksom övriga Skandinavien, har idag ett antal MSC certifierade fisken. En fisk märkt med MSC:s miljömärke går alltid att spåra tillbaka till ett hållbart fiske och för att få märka med MSC på en meny krävs därför att restaurangen är spårbarhetscertifierad.

En miljöcertifierad fisk får bara presenteras som sådan om företaget som hanterar den är spårbarhetscertifierad. Skall det nå konsument måste certifieringskedjan vara obruten – ända fram till sista försäljningsställe. MSC rekommenderar gruppcertifiering Samtliga restauranger som serverar fisk i Lisebergs nöjespark är MSC-certifierade. Likaså ca 190 restauranger i hotellkedjan Nordic Choice. Ett par exempel där man som restauranggrupp blir MSC-certifierad och får kommunicera det mot kund. I våras bjöd MSC in restauranger i Stockholm till informationsmöte och nu i höst var det Göteborgskrogarnas tur. – Syftet är att berätta om förutsättningarna för att vara en MSC-certifierad restaurang, säger Louise Valentin, Marknadsutvecklare på MSC. För det är ju så, att är restaurangen inte certifierad får man heller inte förmedla det på något sätt till slutkonsument. Hur ser intresset ut? På mötet i Göteborg fanns intresserade restaurangägare på plats och frågorna var många. Vi frågade Louise Valentin hur återkopplingen sett ut efter mötena i Stockholm och Göteborg. – Det har varit en bra respons, men vår erfarenhet säger att det tar tid. Vi bjöd i första hand in de som driver fler restauranger och som då har en möjlighet att certifiera sig som grupp, något som både är en ekonomisk men inte minst en administrativ fördel. Det är också viktigt att någon ansvarar för den interna utbildningen på restaurangerna. Alla anställda skall vara insatta i vad det innebär att vara MSC-certifierad.

Vilka frågor får

Dagens restauranggäster är medvetna konsumenter och ställer aktiva frågor när de gör sitt menyval. Vi pratade med krögarna på fem renommerade fisk- och skaldjursrestauranger för att få reda på vilka frågor som är mest förekommande och hur de besvarar de frågor som dyker upp. Den samlade bilden är att intresset från gästen har ökat markant genom åren, framförallt när det gäller frågor kring fiskens ursprung.

1. Får ni frågor om fisken på menyn och i så fall vilka frågor får ni? 2. Hur besvarar ni frågorna? Restaurang Vatten, Skärhamn Anders Arena 1. Vi känner att våra gäster är ganska trygga kring sitt menyval och har de frågor kring fångstområde informerar vi var den tagits upp. Folk kan också vara oroliga om de tror att inte fisken är genomkokt och har frågor kring detta. 2. Vi berättar i detalj var fisken kommer ifrån, det står ju på våra följesedlar och vi har genomgång av detta med serveringspersonalen dagligen. När det gäller koktemperatur förklarar vi hur vi arbetar, att vi vill att fiskköttet ska vara mjukt och fint och att vi tillagar fisken i låg temperatur för att få den rätta kvaliteten.

Representanter från MSC på besök i Göteborg. Från vänster; Louise Valentin, Ellen Bruno och Carl Dahlman.

Som en del i satsningen mot restaurang arbetar MSC med att ta fram material som de certifierade restaurangerna skall kunna använda sig av i sin marknadsföring mot kund. Mer information om regler och förutsättningar att bli MSC-certifierad finns på www.msc.org Karin Fagerståhl

Anders Arena på restaurang Vatten i Skärhamn.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

ni om fisk?

Sjömagasinet, Göteborg Ulf Wagner 1. De flesta frågor som vi får handlar om ifall fisken är rödlistad eller på väg att bli. Gästerna är intresserade av att veta var den är fångad och vill veta att den inte finns på någon lista över hotade arter. De är också intresserade av att veta om det är odlad fisk och i så fall om den är odlad på ett miljösmart sätt. Vi får också en del frågor om när på året vissa fiskar är som bäst. 2. Eftersom vi jobbar med MSC-märkt fisk och fisk som går att spåra till var den fångats och vilken båt som tagit upp fisken, kan vi svara korrekt på frågor av den här karaktären. Vi försöker också ligga steget före i menyplaneringen genom att till exempel undvika spättafamiljen på vintern och arbeta med de råvaror som är i rätt säsong.

Ulf Wagner i köket. Foto: Pelle Lundberg.

Foto: Pelle Lundberg.

Eriks restauranger, Stockholm Anna Lallerstedt 1. Vi får mycket frågor om fisken på våra menyer. Den vanligaste frågan, och jag skulle säga den enda egentligen frekvent förekommande, är ifall fisken är grönlistad på WWFs lista samt vilket ursprung som fisken har. Vi märker att gäster är mycket mer medvetna än tidigare. Framförallt om fisken är grönlistad. 2. Vi jobbar uteslutande med grönlistad fisk och vi svarar givetvis på ursprunget.

Anna Lallerstedt.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Johan P, Malmö Niklas Billsten 1. Vi får mycket frågor om fisken som vi serverar. Ofta handlar frågorna om fisken är filead och om den har mycket ben. Från gravida kommer frågor om man kan äta fisken. Sen får vi också frågor om vart fisken är fångad, men jag upplever att vi har mer frågor om eventuella ben i fisk och frågor från gravida. 2. Att vi filear all fisk själva och att vi nästan kan garantera att den är benfri. All personal är informerad om vilka fiskar gravida kan äta.

Johan P. Niklas.

Gåsemora gårdskrog, Fårö Hanna Dagerås 1. Våra gäster frågar framförallt om fisken är från Östersjön. Ibland för att gästen önskar äta Östersjöfisk, ibland för att de inte vill äta fisk från Östersjön, på grund av dioxiner och PCB. Vi får oftast inga andra frågor, då vi är noga med att informera om att fisken är KRAV märkt (vi serverar i stort sett endast KRAV märkt fisk, förutom under julborden). 2. Vi svarar att fisken oftast dessvärre inte är lokalt fångad. Det beror på att det finns få yrkesfiskare kvar på Gotland och de som finns kvar fångar mestadels foderfisk. Vi har, till exempel endast ett fåtal gånger under de sex år som vi drivit restaurangen fått tag på färsk flundra.

Nenne Jacobson Granath Hanna Dagerås.

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Sjöräddningssällskapet presenterar stolt: Eltekniker Mattias Högstrand, processingenjör Susanna Dahl och säljare Gustav Juliusson.

Mattias, Susanna och Gustav är tre av våra 2 000 frivilliga. Tillsammans lägger de tusentals timmar av sin lediga tid för att öva sjöräddning, allt för att du ska kunna känna dig trygg när du är ute med båten. Som medlem får du hjälp även om det bara handlar om motorstopp en strålande sommardag – utan att det kostar någonting. Det är vårt tack för att du stödjer oss. Vi är en ideell förening och får inga bidrag från staten, så ge gärna en gåva eller bli medlem på sjoraddning.se.

F R I V I L L I G A S J Ö R Ä D D A R E S E D A N 1 9 0 7.

Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

FISKEAKTUELLT

Dags för kvotförhandlingar I skrivande stund är vi i mitten av november och den stora frågan som vi på SFPO jobbar med så här års är de årliga kvotförhandlingarna för Västerhavet. Det är bara några få kommersiellt viktiga bestånd som EU på egen hand kan besluta kvoter för, medan för övriga bestånd måste kvoterna förhandlas med olika icke-EU-länder. Det rör sig om Island, Färöarna, Grönland och Norge, och är en långdragen och komplicerad process.

voterna för Östersjön är redan beslutade, med en uppgång av kvoten för torsken i västra och en minskning av kvoten för torsk i östra beståndet. Även för sillen i västra Östersjön blev det en minskad kvot. Siklöjefisket beslutas av yrkesfisket själva, och har redan avslutats för året. Siklöjefiskarna är generellt nöjda och hoppfulla inför nästa år då de ser en stark rekrytering. Sill, blåvitling och makrill i Nordsjön och Nordostatlanten är först ut till förhandling när det gäller de västliga vattnen, och då detta är ekonomiskt mycket viktiga fisken för många länder har det vissa år varit väldigt svårt för länderna att komma överens. För 2019 har det beslutats att kvoten för den så kallade ”Atlantoskandiska” sillen i Nordostatlanten och Nordsjön ökas med 35%. Man har ännu inte kommit överens om makrillkvoter, men den vetenskapliga rådgivningen pekar på en minskning för denna art. Sista veckan i november blir en intensiv förhandlingsvecka i Bergen där EU och Norge ska komma överens om kvoterna för sina gemensamma bestånd och diskutera andra frågor som rör förvaltningen av dessa (gemensamma regler, kontrollfrågor m.m.). För vår del i SFPO är detta oerhört viktiga förhandlingar där kvoter för många demersala arter bestäms; bland annat torsk, sej, vitling och räka, och vi kommer som vanligt vara på plats i Bergen. I år kan det bli extra komplicerade diskussioner med tanke på Storbritanniens utträde ur EU under 2019, och vi får se hur det påverkar förhandlingarna. Formellt sett är det EU:s ministerråd som även fattar beslut om de internationellt förhandlade kvoterna vid sitt decembermöte. Då kan det också bli diskussioner om de kvoter (bland annat havskräfta och Kattegattorsk) som EU själva beslutar om. Så, vi kavlar upp ärmarna och kämpar för väl avvägda och hållbara kvoter för våra fiskare 2019!

på gång... Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se Öppen guidad tur på Göteborgs Fiskauktion

18 januari 2019 kl. 7.00 – 8.30. Pris 85 kr/pers. Följ med en morgon i fiskhamnen och lär dig mer om fisk. Vi lyssnar och tittar på dagens auktion, pratar om fisket och våra vanligaste matfiskar. Därefter besöker vi utbildningscentret för kaffe och en kort presentation av fiskhamnen och dess olika aktörer. För anmälan och frågor, maila linda@gfa.se

Konferens: Hållbar blå tillväxt, Maritima Klustret

24 -25 januari 2019. ”Produkter och tjänster i en biobaserad blå ekonomi”. Plats: Gullmarsstrand Hotell & Konferens. För mer information: maria.holmkvist@gu.se

Frisk med Fisk utan Risk

Sjömatens betydelse för hälsa och miljö 7 februari 2019, kl. 9.30-16.30. För mer info: program@kva.se Lilla Frescativägen 4A Stockholm Arrangörer: Kungliga Vetenskapsakademien, Beijer Institutet, RISE, Stockholm Resilience Centre, SIGHT.

Nationell yrkesfiskekonferens

31 januari-1 februari 2019 Congress Culture Centre, Karlstad. Arrangörer: Länsstyrelsen Värmland, Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket. Vid frågor kontakta: veronica.andren@jordbruksverket.se

Empack2019 Malmömässan

Förpackning, innovation och framtid i södra Sverige 6-7 februari 2019.

Malin Skog, hållbarhetsansvarig på SFPO, Sveriges fiskares producentorganisation.

Passion för mat!

Obs! Åbymässan i Mölndal. Mässan för alla som gillar att laga mat. 1-3 mars 2019.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Ny broschyr ger trygghet och inspiration Att vara gravid och få barn är en tid i livet då maten oftast får ett nytt fokus. Det blir mer angeläget att äta rätt och att känna sig trygg med att maten vi äter är producerad på ett bra och hälsosamt sätt. Fisk och skaldjur är ett fantastiskt livsmedel som de flesta av oss bör äta mer av. Förutom nyttiga omega-3 fettsyror innehåller fisk högvärdigt protein, vitaminer och mineraler – en perfekt start på livet! Den nya broschyren delas ut på mödravårds- och barnavårdscentraler till blivande och nyblivna föräldrar. Syftet är att föräldrar skall känna sig trygga med att äta och tillaga fisk. ”Fisk – Livsviktig njutning! gravid, ammande och barn” är speciellt framtagen för att inspirera och informera denna målgrupp. Broschyren hittar du på www.sjomatsframjandet.se där man kan beställa broschyren eller ladda ner den som en PDF. Linda Frithiof

Utbildningsdag om fisk I samband med att broschyren ”Fisk – Livsviktig njutning! gravid, ammande och barn” kom ut hölls en utbildningsdag på Utbildningscentret i fiskhamnen i Göteborg. Utbildningsdagen anordnades av Sjömatsfrämjandet och riktade sig till samordningsbarnmorskor och dietister kopplade till Barn- och mödrahälsovård runt om i Sverige. Föreläsningar varvades med diskussioner och frågor från deltagarna. På programmet stod bland annat ”Hållbar fisk, vad är det?”, ”Kan vi äta fisk med gott samvete?” och ”Trygg med att laga fisk”. Det var en glad och nöjd grupp som lämnade utbildningscentret med var sin låda med nytryckta broschyrer under armen. Broschyrer som kommer delas ut till blivande och nyblivna föräldrar.

Linda Frithiof

öFärskrökt laxöGravad laxöVarmrökt makrillö öVarmrökt sillöGoda såser & röroröPatéeröSenapö

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

Servicev. 3, Falkenberg | 0346-71 57 57 | order@korshags.se | www.korshags.se

www.lewrens.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

I KÖKET

5 snabba och

goda sillar till jul Sill är bland det folkkäraste vi har på julbordet och inläggningarna kan varieras i det oändliga. I undersökningar brukar dock klassikerna löksill, inlagd sill och senapssill ligga i topp. Trots det vill vi gärna bli överraskade med nya smaker. Vi har tagit fram fem goda julsillar med spännande smak och karaktär. Tips:

För enkelhetens skull utgick vi från färdigmarinerad sill i 1-2-3 lag. Vi lät den färdiggjorda sillen stå i några dagar för att dra åt sig kryddor och smaksättningar. Tänk på att sillarna håller längre om de snabbt åker tillbaka till kylen. Hoppas det ska smaka! 1-2-3-lag

Testpanelen!

Du kan också göra en egen marinad till sillen, för att sedan smaksätta med ytterligare kryddor, efter tycke och smak.

15 sillälskare provsmakade och betygsatte årets sillar:

”Bäst till julbordet” ”Bästa-året-runt-sill” ”Bästa Nytänk” ”Personlig favorit”

Så här gör du:

1 del ättiksprit (12%) 2 delar strösocker 3 delar vatten

Syrlig julstjärna ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆

500 g sill i bit (t ex 5-minuterssill) 2 dl 1-2-3 lag 1 apelsin 1 citron 1 lime 3 st stjärnanis

Gör så här:

Börja med att göra en 1-2-3 lag. Skär 2-3 tunna skivor av varje citrusfrukt. Pressa ut all saft ur citrusfrukterna och blanda med lagen. Lägg några sillbitar i botten av en snygg burk, garnera med ett par skivor citrusfrukt och en stjärnanis. Lägg på mer sill, varva med citrus och stjärnanis. Häll slutligen på citruslagen. Låt gärna sillen stå och dra i ett par dagar för godare smak.

Tony Carlsson, årets sillkock som till vardags arbetar som auktionist på Göteborgs Fiskauktion.

Jul i Gdansk ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆

500 g sill i bit (t ex 5-minuterssill) 2,5 dl majonnäs 2,5 dl gräddfil 1,5 dl tärnade rödbetor 1,5 dl hackad smörgåsgurka 20 g finskuren bladpersilja (Ev. 2 cl Zubrowkavodka)

Gör så här:

Blanda alla ingredienser, utom sillen. Smaka av. Vodkan är för den rätta polska känslan. Vänd slutligen ner sillen och lägg på burk. Låt gärna sillen stå och dra i ett par dagar för godare smak. Bäst till julbordet

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Julkarusill

Äppel-Päppel-Pepparrot ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆

❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆

500 g sill i bit (t ex 5-minuterssill) 2 dl majonnäs 2 dl gräddfil 2 finstrimlade äpplen (fasta) 70 g pepparrot på tub 30 g finskuren gräslök Ev. 2 cl koncentrerad äppeljuice

Gör så här:

Blanda alla ingredienser, utom sillen. Smaka av. Använd pepparrot efter smak. Tänk på att pepparrotssmaken förstärks efter ett tag. (Pepparrot på tub innehåller ett ämne som gör att äpplena behåller sin färg.) Häll ev. i koncentrerad äppeljuice för att höja äpplesmaken. Vänd slutligen ner sillen och lägg på burk. Låt gärna sillen stå och dra i ett par dagar för godare smak.

500 g sill i bit (t ex 5-minuterssill) 2,5 dl 1-2-3 lag 2 apelsiner 2 tsk hel kummin 1 st fänkål

Gör så här: Personlig favorit

Börja med att göra en 1-2-3 lag. Riv skalet från en apelsin, ner i lagen. Skär några tunna, snygga skivor av apelsin. Pressa ner resten av apelsinerna i lagen. Skär 1 dl fänkål i tunna, strimlor (enbart den vita ”kroppen”). Krossa kummin lite grovt och häll i lagen. Varva sill, fänkål och apelsinskivor i en burk. Häll slutligen på lagen. Låt gärna sillen stå och dra i ett par dagar för godare smak.

Bästa året-runt -sill

Bästa Nytänk

Sill Noisette ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆ ❆❆

500 g sill i bit (t ex 5-minuterssill) 2 dl majonnäs 2 dl gräddfil 1 dl brynt, skirat smör 35 g hel och hackad kapris 1 msk kaprisspad 20 g finhackad dill 1 krm nymalen svartpeppar

Gör så här:

Bryn smöret tills det får den där underbara nötiga doften. Skira sedan smöret, så att bara det klara fettet återstår. Låt svalna nästan till rumstemperatur. Alltså strax innan det stelnar. Lägg majonnäsen i en bunke och vispa ner det brynta smöret, lite i taget. Blanda i övriga ingredienser, utom sillen. Smaka av. Vänd slutligen ner sillen och lägg på burk. Låt gärna sillen stå och dra i ett par dagar för godare smak.

Svenskarna ”Topp-fem-s s illar” 1. Löksill 2. Senapssil l 3. Inlagd si ll 4. Fransk lö ksill 5. Skärgård ssill

Källa Abba Sea : food, 201

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Ostron – en läcker hårding i tuff förpackning

Vintertid är ostrontid! Det är nu de smakar som bäst. Totalt finns ett 50-tal ostronarter i världen, varav vi hittar två på vår svenska västkust. Men så har det inte alltid sett ut. Länge var det platta, runda Ostrea edulis ensam längs den Bohusländska kusten. För drygt tio år sedan gjorde Crassostrea gigas, det japanska jätteostronet entré. De verkar komma bra överens.

nder vintern samlar ostronet på sig glykogen som upplagsnäring och detta ger en sötaktig, mandelliknande smak. Under denna period byggs också rom och mjölke upp, vilket ger en fyllig ”kropp” och härligt tuggmotstånd. – Från oktober till maj menar vi ostronälskare därför att ostronet har sin bästa säsong, säger Fredrik Andersson, ostronansvarig, ABC Food i Stockholm. Mot försommaren, strax innan lek, kan ostronet uppvisa en ”mjölkaktighet” som kan tas för dålig kvalitet. Eller att köttinnehållet efter lek är litet, vattnigt och tomt på substans. Detta inverkar naturligtvis på vår ostronförsäljning men det är ändå bra att konsumenterna lär sig att förstå variationerna, säger Fredrik som också berättar att det finns leverantörer som kan tillhandahålla ”sommarostron”. Hur detta tekniskt sett går till, är en väl förborgad hemlighet men resultatet är att man får ett ostron som är sterilt. Det blir därför inte könsmoget och förblir fylligt och extravagant året runt.

Öppnat Crassostrea gigas.

Så här hanterar du ostron Ostronodlingar runt om i Europa är ofta hårt utsatta för väder och vind och odlingarna ligger utefter kuster som drabbas av ebb och flod. Detta tillför näring till ostronet och sätter sin lokala prägel på smaken. Ostron är inte så ömtåliga som vi kanske tror men man bör ändå följa EUdirektiven om kontrollprogram eftersom det är en produkt som förpackas och distribueras levande. Detta ger oss säkra ostron.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Kontrollera ändå alltid: • Att ostronet är stängt, då är det levande. • Att det öppnade ostronet doftar gott. • Att det öppnade ostronet har klart vatten i sig (när ostronen kommer i lek på sommaren kan de släppa ägg/ spermier vilket gör vattnet i ostronet mer mjölkaktigt. Inte farligt men kan se oaptitligt ut).

kupiga skalet skall ligga nedåt, dels för att det är så som djuret lever men också för att skalet skall kunna behålla sin vätska. Ett levande ostron har saltvatten i sig och därför är det inte lämpligt att förvara det i smältande is så att det blir liggande i vatten. Har du öppnat ett ostron bör det läggas på is och konsumeras inom två timmar.

Ostronen levereras oftast i träkaggar med buntband runt för att hålla ostronen stängda. Behåll gärna kaggen hel så länge som möjligt och lägg den kallt och fuktigt. Då håller ostronen sig levande längre. Det

Ostron har komplexa smaker – Ostron innehåller mycket umami och har komplexa smaker. Det första som träffar gommen är saltvatten och en smak av metall. Det måste tuggas långsamt

för att smakerna av sötma och nöt skall framträda och i munnen stannar ett uns av jod. Som nybörjare kan man kanske frestas att ha på en massa citron, vinägrett eller tabasco, men sanningen är att de finstämda smakerna bäst kommer fram ”au naturelle”, säger Fredrik Andersson och uppmuntrar att prova ostron från olika leverantörer, för att märka vilken betydelse olika uppväxtområden har. Dessutom förändras smakerna från en och samma leverantör med säsong, något som gör det spännande att äta ostron året om, avslutar Fredrik Andersson.

Ostron snabbfakta:

Det platta, runda ostronet, Ostrea edulis, finns från Norska Havet i höjd med Trondheim, hela vägen ner till Marocko, i Medelhavet och i Svarta havet. Tätaste bestånden finns i Frankrike, Holland, Spanien, Storbritannien och Irland. I dessa länder har odlingen av arten en lång historia. I Sverige finner man arten i glesa bestånd från Marstrand till Strömstad. Historiskt har odling och fiske främst skett vid Orust, Gullmarsfjorden, Lysekil, Smögen och Strömstad. Fram till 1940-talet gjordes flera försök att öka på bestånden i Bohuslän med avseende på att få igång ett fiske av nationalekonomisk betydelse. Men det är en mycket känslig och kräsen art som inte är så lätt att odla. Idag görs återigen försök att lösa de tekniska utmaningarna som odling av arten kräver.

I Sverige finns ostronet från stranden till ca 20 m djup. Ostrea edulis föredrar sandbottnar och klippbottnar och gärna vatten med salthalter över 25 promille. Tillgången på ostronyngel varierar från år till år beroende på sommar- och vintertemperaturer, samt tillgång på föda. Man räknar med en god nyrekrytering var 6-7:e år. Ostrea edulis är sekventiella hermafroditer, dvs de leker som hane de tre första åren för att därefter växla mellan hona och hane. Under goda år kan ett och samma ostron leka upprepade gånger. Ostron filtrerar föda (mikroskopiska organismer) från vattnet på samma sätt som musslor. Tillväxthastigheten beror på födotillgång, temperatur och salthalt. Det japanska ostronet, Crassostrea gigas är den mest betydelsefulla ostronarten som odlas i Europa. Fram till ca 1970 fanns i europeiska vatten en annan ostronart, Crassostrea angulata, men detta drabbades av sjukdom och dog ut. Det ersattes ganska snart av det mer tåliga Crassostrea gigas och är idag det ostron som importeras mest till Sverige. Crassostrea gigas lever i ca 10-20 år, är långsträckt i formen och blir runt 25-30 cm långt. Ostronet kommer ursprungligen från västra Stilla havet, men har odlats under 100 år vid andra

Crassostrea gigas.

Det runda platta Ostrea edulis.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

kuster, bl.a. i Europa. Idag finner man också denna art i vilt tillstånd i svenska vatten i Västerhavet. Importerade ostron benämns efter odlingsområde Från varje enskild odlare får ostronet en specifik benämning efter odlingsområde t.ex. Belons, Marennes-Oléron, Utha Beach, Cancale, St. Vaast, etc. Det finns även olika benämningar på hur ostronet är odlat, t.ex Les Fines de claire som betyder att ostronet renats i en saltvattensbassäng i en månad innan försäljning eller La Spéciale de Claires, ett ostron som har förfinats i en damm 2-4 månader. Bassängerna är till för att förädla, förfina ostronen genom att rena dem i vattnet.

Märkning av ostron Enligt Livsmedelsverkets handelsbeteckningar skall både Ostrea edulis och Crassostrea gigas heta ”ostron” när det gäller märkning på följesedel, faktura och informationen ut till konsumenterna. Märkningen skall också innehålla artens latinska namn för att kunna särskilja arterna i alla led.

Crassostrea gigas Storlek

Förkortning

30-45

46-65

66-85

86-110

111-150

150 +

Storlek

Förkortning

Vikt g

100

Vikt g

Ostrea edulis

Huître spéciale d'Isygny

Netherland Grevelingen Eastern Scheldt Zeeland Grevelingen

Saint-Vaast Utah Beach Hiutre de Plaine mer Northern Brittany Normandie Cancale Belone River French Atlantic Central Region

Nyttiga läckerbitar Ostron är mager mat och innehåller endast 2% fett. Dessutom är ostron rika på järn, koppar, zink och selen. Med tanke på innehållet av fleromättade fettsyror och mineraler skulle man kunna byta ut torskmåltiden mot ett dussin ostron. Innehållet av fosfor och kalcium är också högt, enligt Livsmedelsverkets näringsdatabas.

Storlek

Southern Brittany Marennes-Oléron Arcachon Bay

Bassin de Thau

http://www.mapsofworld.com/france

Importerade ostron benämns efter odlingsområde.

Vem får plocka ostron? För att få plocka ostron krävs markägarens tillstånd. Så här säger fiskelagen (1993:787): Fiske efter ostron är förbehållet innehavaren av den enskilda fiskerätten inom 200 m från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters längd.

Öppnat Ostrea edulis.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Forskare kritiska till media

– Ansvaret läggs på konsumenten att göra hållbara val Glappet är stort mellan medias rapportering kring hållbar produktion av fisk och skaldjur och vilka problem och lösningar som diskuteras i forskarvärlden, visar ny studie. En grupp forskare granskade artiklar i engelskspråkig nyhets- och branschpress under en tioårsperiod för att se hur hållbarhetsproblem och -lösningar inom fiskerinäringen presenterades. – Medias rapportering formar till stor del människors uppfattning om vilka problem som finns och kan befästa synen på vad som kan göras för att lösa dem, säger Sofia Käll vid forskningsprogrammet GEDB på Kungl. Vetenskapsakademien och en av författarna till studien. När synen på de här frågorna skiljer sig från den vetenskapliga debatten visar det dels att vi inte alltid når ut med våra resultat, men det är också ett viktigt underlag för oss, både för vilka frågor vi ska ta oss an och hur vi kan jobba för att nå ut. En tydlig trend var att medan forskare och beslutsfattare ser vattenbruk som en framtida möjlighet för hållbar fiskkonsumtion, diskuteras den inte alls som en lösning i medierapporteringen. Sofia Käll tror att folk i allmänhet fortfarande tänker på fisk som vildfångad, trots att hälften av all fisk som konsumeras globalt redan idag är odlad och att många framsteg har gjorts för att odlingen ska ske mer hållbart. De lösningar på problemen med ohållbar fiskproduktion som togs upp i artiklarna handlade i stället i de flesta fall om att utbilda konsumenter så att de kan göra hållbara val. Budskapet som upprepades var att konsumenterna bör lära sig vilka arter och fångstmetoder som är hållbara och att de bör handla miljömärkt. Men en bättre lösning kan vara att rikta in utbildningsinsatser på andra delar av fiskerinäringen, menar Sofia Käll.

”Budskapet som upprepades var att konsumenterna bör lära sig vilka arter och fångstmetoder som är hållbara och att de bör handla miljömärkt”

– Grossister, återförsäljare och förädlingsföretag, till exempel, har oftast ett större inflytande och många viktiga beslut som rör hållbarhet har redan fattats innan varorna når butiken, förklarar hon. Konsumenter kan ha en viktig roll för att skapa opinion, men studier visar att information till den gruppen inte har så stor inverkan på vilka produkter de köper. Det är också svårt för dem att ha den översikt som krävs för att göra hållbara val, säger Sofia Käll. Sociala frågor dök inte upp alls kopplat till hållbarhet i artiklarna. Men att mänskliga rättigheter och goda levnadsförhållanden är viktiga ingredienser för en omställning till hållbarhet är en självklarhet för både forskare och ideella organisationer. – För att nå verklig hållbarhet på lång sikt måste det innefatta både ekologiska, ekonomiska och sociala frågor. Jag tror det behövs bättre länkar mellan vetenskap och journalister för att den insikten ska nå ut, säger Sofia Käll. Agneta Sundin, kommunikatör Global Economic Dynamics and the Biosphere (GEDB), Kungl. Vetenskapsakademien

Fortsatt dialog om nya spårbarhetssystemet Den första januari är Havs- och vattenmyndighetens, HaV:s, nya spårbarhetssystem planerad att sjösättas. Systemet är starkt ifrågasatt av fiskbranschen och Dagligvaruhandeln. Branschen vill att anslutningen till det nya systemet skall vara frivilligt, men det säger Havs- och vattenmyndigheten i dagsläget nej till. I slutet av oktober bjöd HaV in till ett uppföljningsmöte för att bemöta den kritik som presenterades av branschen vid ett referensgruppmöte tidigare i oktober. På plats var bland annat Jakob Granit, generaldirektör på HaV samt representanter för organisationer i fisknäringen och dagligvaruhandeln. – Vår linje, tillsammans med stora delar av fisknäringen, var och är att HaV:s spårbarhetssystem ska vara frivilligt, säger Daniel Liljeberg, näringspolitiskt ansvarig på Svensk Dagligvaruhandel. Daniel poängterar samtidigt att alla i branschen stödjer tanken om spårbarhet för en bättre redlighet. Det är det nationella spårbarhetssystemet som införs enbart i Sverige man motsätter sig. – Vi vill invänta den uppgraderade kontrollförordningen, som man tar beslut om nästa år och införs om några år, med ett gemensamt system för samtliga EU länder, säger Daniel. HaV återkopplade så småningom efter en snabbutredning, med ett alternativ, s.k. egna branschsystem. Företag anslutet till ett sådant system måste dock kunna dela spårbarhetssystem med HaV och de företag som enbart är anslutna till HaV, och omvänt. – Exakt vad HaV:s skrivelse innebär i praktiken måste vi gå igenom nu, säger Daniel Liljeberg. Karin Fagerståhl

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

En nypa salt – kan väl inte vara så farligt Att salt inte är bra för hälsan och att vi därför skall se upp med det dolda saltet och heller inte salta extra på maten är budskap som framkommit i många larmrapporter. Men en ny studie visar att salt i maten kanske inte är så farligt. Trots det ändrar inte Livsmedelsverket sina rekommendationer. Vi reder ut hur det ligger till och hur mycket salt som är okej att äta.

anligt bordssalt är en förening av natrium och klor. Det är natriumet i saltet som egentligen är problemet. Natrium är viktigt för olika funktioner i kroppen. Bland annat så reglerar det blodtrycket i kroppen tillsammans med kalium. Vi behöver en balans mellan dessa två. För mycket natrium kan höja blodtrycket och det i sin tur kan öka risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador. Enligt Livsmedelsverket uppger i dag var fjärde vuxen i Sverige att de har högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år. Ny forskning Den 11 augusti i år publicerades en stor studie i The Lancet, en av världens äldsta och mest prestigefulla allmänmedicinska tidskrifter. Studien, PURE - The Prospective Urban Rural Epidemiology study, pågår i 21 länder med 95 767 deltagare mellan 35 och 70 år. I den artikel som publicerades finns resultatet från 18 länder med, däribland Sverige. Studien undersökte sambandet mellan natrium, kalium, hjärt-kärlsjukdom och dödlighet. Högst saltin-

tag hade samhällen i Kina med ett genomsnittligt natriumintag på mer än 5 gram/dag (detta motsvarar 12,5 gram salt eller 2,5 tesked). De övriga samhällena hade ett genomsnittligt natriumintag på 3–5 gram/dag (vilket motsvarar 1,5 – 2,5 teskedar salt per dag). Det fanns bara kopplingar mellan natriumintag och hjärt-kärlsjukdom och stroke i samhällen där det genomsnittliga natriumintaget var större än 5 gram/dag. Hälsoriskerna ökade inte om man höll sig under 12,5 gram salt (2,5 tesked). Även för den som äter mer salt än så kan hälsoriskerna enligt studien hållas nere med en förbättrad diet med mer frukt, grönsaker, mejeriprodukter, potatis och andra kaliumrika livsmedel. Ett stort intag av salt påverkar blodtrycket Det är välkänt att ett högt saltintag påverkar blodtrycket. Det syntes ett linjärt samband mellan saltintag och blodtryck även i PURE-studien skriver Livsmedelsverket på sin hemsida. Där kan man också läsa: ” I Sverige har en fjärdedel av den vuxna befolkningen och över hälften bland vuxna över 65 år högt blodtryck. Högt blodtryck ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdomar. För en stor del av befolkningen finns det alltså all anledning att hålla igen på saltet. Det gäller inte bara dem som redan har högt blodtryck utan även personer som löper risk att få det. Vilka individer som har störst risk vet man oftast inte. Studier visar att också barn med högt intag av salt har ökad risk för att få högt blodtryck senare i livet.” Livsmedelsverkets rekommendationer bygger på den samlade forskningen Enligt Livsmedelsverket är det belagt att salt kan höja blodtrycket hos känsliga personer. Därför rekommenderar Livsmedelsverket fortsatt försiktighet med salt. Livsmedelsverkets

”Livsmedelsverket rekommenderar idag ett saltintag på som mest 6 gram/dag. Detta motsvarar 1 tesked salt. I dag äter vi ungefär dubbelt så mycket salt än vad som rekommenderas” - Livsmedelsverket

Foto: Jason Tuinstra, www.unsplash.com

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

rekommendationer grundar sig på sammanställningar där olika forskningsresultat vägts samman. – Den metod som man använt i PURE-studien har granskats i en färsk studie* och man har sett att den inte håller måttet i jämförelse med den metod som anses vara ”gold standard”. Det innebär att Livsmedelsverket just nu inte kommer att ändra rekommendationerna för högsta intag av salt, säger Lena Hulthén professor i klinisk nutrition. Livsmedelsverket skriver i sitt pressmeddelande att de följer forskningen med stort intresse och varje studie bidrar med ny kunskap. Just nu arbetar EFSA med en ny sammanställning av forskningen kring saltintag. Den beräknas vara färdig under nästa år. Utifrån EFSAs genomgång tar Livsmedelsverket ställning till om det finns behov att ändra de nuvarande råden om salt. En bra och balanserad kost är det bästa Ungefär tre fjärdedelar av allt salt vi får i oss är via hel- och halvfabrikat. Färdiga rätter, pålägg som ost och charkuterier, matfetter, bröd är exempel där du hittar mycket salt. Kika efter produkter som är nyckelhålsmärkta. De är inte bara magra utan innehåller också mindre salt. Att laga maten själv gör att du får kontroll på mängden salt du tillsätter. Du kan också använda mineralsalt. Salt där man minskat mängden natrium och istället tillsatt kalium. Linda Frithiof *” Errors in estimating usual sodium intake by the Kawasaki formula alter its relationship with mortality: implications for public health”. Feng et al 2018.

Så här påverkar salt din kropp

Kroppen behöver natrium och kalium främst för att reglera kroppens vätskebalans och för att transporter av impulser i muskler och nerver skall fungera normalt. Vårt behov av natrium är endast 0,5 gram per dag. Brist på natrium är i dag ovanligt. Det kan uppstå vid mycket kraftig svettning samt i samband med långvariga kräkningar och diarréer. Natriumbrist kan leda till muskelkramper, aptitförlust och cirkulationsrubbningar. Extrem brist kan leda till koma och död. Sambandet mellan saltintag och högt blodtryck kommer framför allt från epidemiologiska studier där man sett att bland folkslag med högt saltintag är förekomsten av högt blodtryck mycket hög medan det omvända gäller i samhällen med lågt saltintag.

Fångar och säljer havets läckerheter vid göteborgs fiskauktion

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

Kvoterna för 2019 – detta sticker ut I mitten av oktober kom EU:s fiskeministrar överens om kvoterna för torsk, rödspätta, lax, sill och skarpsill i Östersjön inför nästa år. Den 26 november träffades Norge och EU i Bergen i Norge för att förhandla om kvoterna i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.

För det västra torskbeståndet var situationen omvänd. – ICES rekommenderade en ökning på 75-100%, det slutade med en 70 procentig ökning, från 870 till1480 ton, vilket vi anser var lite för mycket, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande i SFPO. Peter tycker det är viktigt att poängtera att det inte sällan händer att yrkesfisket tycker att satta kvoter är för höga eller att minskade kvoten kunde varit lägre.

Varje höst tas det fram nya uppgifter som underlag för att uppskatta hur stora kvoterna skall bli för fisk och skaldjur runt våra kuster. Östersjön är först ut och strax innan jul publiceras det offentliga resultatet för arterna i Västerhavet.

Positiv utveckling för rödspättan Sillfisket i Bottenhavet blir i princip oförändrat medan sillfisket i centrala och västra Östersjön minskar med 25%, respektive halveras. Kvoten för rödspätta ökar med 43%, från 382 till 547 ton och skarpsillens kvot är i stort sett oförändrad, laxens likaså.

Ökning av västra torskkvoten – För mycket, säger yrkesfisket Kvoten för det östra beståndet av torsk i Östersjön går ner med 15%, från 6607 till 5612 ton. Det borde minskat mer, anser SFPO, Sveriges fiskares producentorganisation.

Kräftan ökar stort och torskkvoten går ner, i Västerhavet Internationella havsforskningsrådet, ICES, råd är en nedgång med 47% för torsken i Nordsjön. För kräftan är situationen desto

mer positiv. Kommissionens förslag är en ökning av kräftkvoten med 65%, en glädjande nyhet kan tyckas. – Vi har för lite båtar och för få tillstånd att fiska med bur och trål, säger Peter på SFPO, varför det kommer att bli svårt, för att inte säga omöjligt att fiska upp vår kvot. Även 2017 och 2018 har det varit problem att fiska upp den svenska kvoten på havskräfta. – I mitten av november hade vi bara fiskat upp 1700 ton havskräfta av en kvot på 3087 ton, säger Peter Ronelöv Olsson som själv är kräftfiskare och mycket bekymrad över Sveriges små möjligheter att utnyttja sin värdefulla kvot på kräfta. Karin Fagerståhl

Vi tillverkar för er! Takete Sushi är den första sushifabriken i Sverige och startades i slutet av 2004 i Göteborg. Vi har samarbetat med England, där försäljning av sushi till supermarkets är en självklarhet och efterfrågan har krävt fabriker som tillverkar enbart sushi. Tack vare många nöjda kunder kan vi stolt erbjuda vår sushi över hela Sverige. Vi levererar via Fiskhamnen, direkt eller via Private Label. Hemligheten med vår sushi är den höga kvaliteten på råvaror som ger hela fyra dagars hållbarhet. Det tillsammans med bra service, konkurrenskraftiga priser och maximalt 24- timmars leverans från beställning till slutkund, gör oss till en bra partner för er.

OOF: 3362500100

08-21

ION:

e Sushi, 40x301mm

301.0 mm

ER:

e Sushi & Tai

ER CONTACT:

ONTACT:

OR:

genta

llow ack NTONE 802 C ans

Takete Sushi Produktion: Ekenleden 13 A I 428 36 Kållared 070-219 41 22 I info@taketesushi.se I www.taketesushi.se

TS:

RULLNING:

SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2018

ÅSIKTEN

Allvarligt när fel bild sprids till skolelever BalticSea2020 tillhandahåller gratis skolmaterial via sin hemsida där skolor kan få tillgång till filmer, lärarhandledningar och elevmaterial. I den första av fem filmer kungör man att filmen ”granskar ett systematiskt och medvetet utrotande av Östersjöns mest värdefulla art. När den sista torsken är död finns bara förlorare.” Filmen handlar bland annat om olagligt fiske och om dumpning (utkast) av fisk på grund av ett icke-fungerande kvotsystem. Men detta beskriver inte dagens situation. Svenskt fiske är hårt kontrollerat, dumpning/utkast av fisk är numera förbjudet och kvotsystemet ändrat så att ingen tvingas kasta ut fisk när de inte längre har någon kvot. Det är ett stort ansvar och alla initierades plikt att ge våra elever en så korrekt och nyanserad bild som möjligt. Både det

som är bra och det som kan bli bättre. Vem vinner på skräckpropaganda? Vem vinner på att våra framtida fiskkonsumenter inte vågar äta fisk? Att tillhandahålla skolmaterial ställer stora krav och stort ansvar på avsändaren. I Sverige har vi både ett Skolverk och en Skolinspektion med nationellt ansvar för bl.a. tillsyn av undervisningens kvalitet. Om informationen på BalticSea2020:s hemsida anger korrekt information om hur många som har arbetat med deras material – mer

än en halv miljon elever – så är situationen allvarlig. Vi har stora problem med östersjötorsken, problem som vi i skrivande stund inte vet vad de beror på. Östersjön lider av allvarliga miljöproblem framförallt orsakat av övergödning och syrebrist. Problem och bekymmer som fisket delar med alla andra, inklusive Sveriges alla elever. Det kan det vara dags att skriva om. Peter Ronelöv Olsson, Ordförande SFPO

Snabbfakta: Stiftelsen BalticSea2020 grundades år 2005 av Björn Carlson genom en donation om 500 miljoner kronor. Stiftelsens tillgångar ska finansiera projekt som är åtgärdsorienterade, innovativa och som bidrar till en friskare Östersjö. Stiftelsen arbetar också för att sprida kunskap och information om Östersjön till beslutsfattare, myndigheter, skolor och privatpersoner.

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året. Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar. När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske! Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se

Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Missa inte Årets Sill 2018 med smak av Lingon & Punsch!

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

www.kladesholmen.se

Billes

Published on Dec 7, 2018

Svensk Fisknäring 5-18

Published on Dec 7, 2018

billes

Go explore