Svensk fisknäring Nr 4 2023 by Billes

Blå mats unga forskare John Axelsson sid 10-11 Svensk Fisknäring. Årgång 7. Nr 4. 2023. Pris: 65kr

TEMA: REDSKAPSUTVECKLING

Fiskekommunerna

sid 14

Göteborgsuppfinning storstädar i havet sid 6

Ny trålkonstruktion ger lägre bränslekostnader sid 5

Röken sitter i väggarna på familjeföretaget Kåseberga fisk sid 16

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

LEDARE

Nu är bästa tiden för skaldjur Att få fiskeredskap att fånga det man vill fiska har alltid varit viktigt för fisket, inte minst för att få verksamheten att gå runt. De av konsumenter efterfrågade arterna är de som ger mest betalt, vilket märks extra tydligt inom fiskindustrin där priserna många gånger avgörs på auktion. Att kunna selektera och få med sig det som går att sälja har därför alltid varit viktigt och något som ständigt arbetas med. Vi har kommit långt i Sverige och är ett av de ledande länderna i Europa när det kommer till selektivt och skonsamt fiske. Här har fisket varit de som kommit med idéer och utvecklat redskap ihop med de trålbinderier som finns längst kusten. Redskap som har testats och utvecklats i samarbete med SLU. Idet här numret kan du läsa mer om selektiva redskap och redskapsutveckling. På sidan 5 kan du läsa om utveckling av en ny räktrål som ger lägre bränslekostnader. Något som också är en viktig fråga för miljön och djurvälfärden är frågan om spökfiske, alltså redskap som förloras i havet och som fortsätter att fånga fisk. Här har Christian Magnusson kommit med en ny uppfinning ”SeaMe” som kan vara en lösning på problemet för de fasta redskapen. Läs mer på sidan 6. Av samma anledning gäller nu nya regler vid hummerfisket. För att förlorade redskap inte skall fortsätta fånga hummer och andra skaldjur skall burarna nu förses med minst 15 cm stora rymningshål som försluts med en tunn bomullstråd. En kort sammanfattning och länk till reglerna hittar du under saxat på sidan 30. När vi ändå pratar skaldjur känns frågan om PFAS viktig att lyfta då förra årets kräftpremiär fick hårt bakslag då rapporter om höga halter dök upp lagom till premiären. Per Pettersson, vd på Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund är en av de som är mest insatta i frågan och berättar i en intervju på sidan 12 om vad som gäller kring PFAS i svenska insjökräftor. Innan tidningen går till tryck hinner vi precis springa ner på

Göteborgs fiskauktion för att vara med under årets hummerpremiär. Om hur det gick i år kan du läsa på sidan 7. Vi önskar er en fortsatt fin höst! Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se SVoS = Svenskt Vattenbruk och Sjömat Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD SeaMe-Kapseln som fästs på fasta redskap. Foto: Katarina Schläger

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här ﬁnns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Innehåll, nr 4 2023

Sid. 4 Företagsnytt 4 Vad händer i Feskekôrkan i Göteborg 5 Hallå där Håkan Wing 5 Ny trålkonstruktion ger lägre bränslekostnader 6 Göteborgsuppfinning storstädar i havet 7 Årets första hummer såld 7 Isländska Optitog 8 Köpstopp för bottentrålad fisk i Göteborg 9 Premiär för nya kunskapssajten om svenskt yrkesfiske 10 Blå mats unga forskare – John Axelsson 12 Kräftans vän(d)krets 13 Selektivt och skonsamt fiske med nya metoder 14 Fiskekommunerna 16 Röken sitter i väggarna på familjeföretaget Kåseberga fisk 18 Hallå där Jonas Lundberg 19 Producenter ansvarar för återvinning 22 Dryckestips – Ready to drink & eat 25 Sjömat I säsong 26 Många besökte Västerhavsveckan trots stormen Hans insvep 28 Hallå där Joakim Petersson 30 Saxade nyheter 31 På gång

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

FÖRETAGSNYTT

Ocean Next tillsätter Niklas Carlsson som VD – ska driva satsningen på hållbar växtbaserad mat med ingredienser från havet Ocean Next lanserades i juni 2023 och samägs av den nybildande industrigruppen Ocean Collective och den svenska tångpionjären Nordic Seafarm. Ocean Next ska utveckla och lansera flera nya matkoncept där tång och andra marina ingredienser kommer att vara framträdande, skriver Ocean Collective i ett pressmeddelande som gick ut i början av september. För att realisera bolagets ambitioner tillsätts nu Niklas Carlson som VD. – Havens välmående är helt avgörande för vår planets överlevnad. Mat från havet är en överlägsen proteinkälla ur både ett hållbarhets- och nutritionsperspektiv, men vi behöver utveckla fler erbjudanden och skapa nya matkoncept så att fler konsumenter finner sin väg till havsbaserad mat säger Jörgen Bergqvist, styrelseordförande för Ocean Next. Ocean Next meddelar att de kommer att utveckla och lansera flera nya matkoncept med tång och andra marina ingredienser,

både i egen regi men också under eget varumärke. De kommer även ingå partnerskap med andra aktörer. – Tång är en helt regenerativ gröda som bidrar till att rädda haven genom att absorbera koldioxid och stärka den biologiska mångfalden. Med Ocean Next vill vi öka tillgängligheten för tång och andra marina ingredienser men området är fortsatt i en tidig fas och vi kommer därför söka breda samarbeten med olika aktörer som delar vår vision, säger Jörgen Bergqvist. – Jag känner mig väldigt motiverad och

Vad händer i Feskekôrkan i Göteborg Mitt under Göteborgs jubileumsfirande fanns företaget Västkustupplevelser på plats i Bältespännarparken och informerade besökare om deras nya satsning för den traditionella Feskekôrkan. Det bjöds på smakprover, quiz och fêskedamm för de minsta.

Västkustupplevelser planerar att öppna upp dörrarna för nypremiär under Q1 2024. Feskekôrkan ska bli en destination i Göteborg som är öppet för alla, stora som små. Den traditionella fisk- och skaldjurshandeln ska självklart finnas kvar och ett flertal restau-

ranger kommer att husera i den klassiska byggnaden precis som förr. Men även nya inslag kommer att erbjudas som till exempel ett rökeri, en ostronkiosk, en vinbar och servering av sill och snaps. Kulturen får också ta plats på en mindre scen där både nya och etablerade artister kan uppträda. Ambitionen är att ha öppet 365 dagar om året och de generösa öppettiderna ska locka allt från den morgonpigge fiskköparen till den livfulla kvällspubliken som är där både för musik och havets delikatesser. Eller varför inte boka den klassiska byggnaden till ett bröllop? Möjligheterna är oändliga. De aktörer som kommer att husera i Feskekôrkan är bl.a: Ebbes fångst, Flåtens fisk, Haldis kök, Ekmans, Råbar, Åstols rökeri och Victor von G. Håll dig uppdaterad på https://feskekorkan.se/ Hanna Källs

exalterad över att anta rollen som VD i Ocean Next och accelerera vårt viktiga jobb mot mer hållbara hav, säger Niklas Carlson som tillträdde positionen som VD den 8 september. – Med Niklas starka kommersiella bakgrund i bolag som HM, som entreprenör och i sin roll som kommersiell chef på Nordic Sea Farm, har vi har riktigt bra förutsättningar för att ta en ledande position inom framtidens hållbara sjömat, avslutar Jörgen Bergqvist. Källa: Ocean Collective

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Hallå där Håkan Wing

HALLÅ DÄR

ny vd för Leröy Seafood AB Hej Håkan och grattis till det nya jobbet som vd för Leröy Seafood!

Du tog över första juni i år, har du hunnit sätta dig in i verksamheten? – Börjar få hyffsad koll men såklart finns det detaljer som jag inte har full förståelse för, men räknar med att detta löser sig allt eftersom. Du kommer ju närmast från Hanssons där du arbetat som vd sedan 2012. Hur känns det att lämna fiskhamnen? – Jag lämnar förvisso inte helt och hållet, har fortfarande åtaganden i Sveriges Fiskgrossister, Göteborgs Fiskauktion samt Fiskbranschens Riksförbund. Men såklart är det med visst vemod man lämnar Hanssons och alla medarbetare som man stridit

med under många år i vått och torrt. Dock väntar nya utmaningar i Leröy som jag ser framemot riktigt mycket! Vad ser du mest fram emot med den nya tjänsten? – Utmaningen att fortsätta resan mot Sveriges modernaste och mest hållbara fiskgrossist. Vad skulle du säga är dina största styrkor som företagsledare? – Att fördela ansvaret internt och se och förstå kunden. Hur ser den närmast tiden ut? Vad jobbar du med just nu? – Mycket tid går åt till att förstå styrkan i en stor koncern och dess alla möjligheter med lax, räkor och vitfisk från egna odlingar och båtar.

Jag har hört ryktas att fisk inte bara är en del av ditt arbete utan att du även har ett personligt intresse och gillar att fiska. Vad är det roligaste du fått på kroken? – Fick en stor Rooster fish i Panama för många år sedan – den glömmer jag inte! Vad äter du helst när det kommer till sjömat? – Räkor är en favorit samt piggvar tycker jag är en riktigt god fisk!

Linda Frithiof

Ny trålkonstruktion ger lägre bränslekostnader Maxat hållbarhetstänk ger vinster i flera led

Den nya räktrålen minskar bränsleförbrukning och ger lika bra fångst som gamla modeller. Sixten Söderberg på FF Norden är övertygad om att branschen kommer att behöva växla över till selektiva och bränslebesparande redskap. Sixten Söderberg är 82 år och brinner för ett friskare hav och ett hållbart fiske. Han arbetar med att ta fram bättre fiskeredskap och jobbar aktivt mot marin nedskräpning. Han var 13 år när han började som yrkesfiskare och totalt blev det 50 år i yrket till sjöss. Foto: Katarina Schläger

yftet var att ta fram en bränslesnål och skonsam trål som fiskar lika bra som de traditionella trålarna. Ägare till projektet är Chalmers Industriteknik. De sköter det administrativa och samordnar med Sotenäs kommun och FF Norden, där trålen tagits fram. – Vi har provfiskat och är nöjda med resultatet: klara förbättringar för hav och

botten, plus att man sparar pengar. Mycket vatten ska passera genom en trål; det blir trögt att dra och därmed dyrt. Det här är en helt ny konstruktion och förhoppningen är att bränsleförbrukningen går ner med 20 %, säger Sixten. Räkorna rör sig från botten och uppåt. Då behöver man en hög trål. Nu har man gjort öppningen, det så kallade hugget, mycket smalare men har bibehållen höjd vilket ger ett lägre motstånd i vattnet och därmed en lägre bränsleförbrukning. Även bottenpåverkan minskar i och med att hugget är smalt. Förlängda trålarmar sveper in fångsten. Idag minimerar man antalet material för att underlätta återvinning. Olika sektioner gör det enkelt att ta isär trålen. Vissa delar kan man återanvända flera gånger. Efter årsskiftet är projektet slut och utvärderas. Där-

En ny konstruktion gör trålen både bränslesnål och skonsam mot bottenfaunan, samtidigt som den fiskar lika bra som gamla modeller. Foto: Katarina Schläger

efter kan intresserade fiskare beställa trålen. Sixten menar att vi måste tänka långsiktigt och fiska på ett hållbart sätt med selektiva redskap. – Det gäller att göra rätt. Jag är 82 år nu och blir deppig när jag tänker på hur vi förvaltar havets resurser idag. Vi ska inte vara en fara för beståndet. Havet och bestånden måste få vara i balans. Tänk på återhämtningen och fiska inte på rombärande arter. Pausar du fisket en kort period kommer reproduktionen att öka. Ett bra exempel på detta är hummerfisket.

Katarina Schläger

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Christian Magnusson har arbetat till sjöss i många år. Foto: Privat

Möjlig lösning på globalt problem

Göteborgsuppfinning storstädar i havet

Stora mängder av de 640 000 ton fiskeredskap som årligen förloras i världshaven fortsätter att fiska under lång tid; en katastrof för fisk och havslevande djur. Dessutom förorenas havet av plast. Uppfinningen SeaMe gör att borttappade fiskeredskap kan lokaliseras och bärgas på ett enkelt sätt.

i har träffat Christian Magnusson som ligger bakom innovationen. Han har en bakgrund som fiskare men har även jobbat med oljeborrning och på olika fartyg. Hej Christian! Berätta om anledningen till att du har utvecklat den här produkten.

– Hummertinor och nät som blir liggande i havet fortsätter att fånga

passiva redskap: garn, hummertinor och ryssjor som man ofta lämnar oövervakade ett tag. Det kan komma stormar och annat som gör att redskapen driver iväg och försvinner i havet. Kapseln är lätt att använda, både för yrkesfiskare och privatpersoner.

fisk, sjöfåglar, tumlare, sälar och andra havslevande djur i åratal. Håll Sverige Rent rapporterar att bara på den svenska västkusten förloras årligen ungefär 3000 hummertinor. Även ur ekonomisk synvinkel är det viktigt att få upp redskapen eftersom det är väldigt kostsamt för fiskaren att ersätta ett förlorat redskap. Man har dessutom förlorat fångst, bränsle och fisketid.

Hur har testerna gått?

Hur fungerar det?

Var i processen befinner ni er i dagsläget?

– Det är en preventiv metod. Du fäster en kapsel vid fiskeredskapet och om du inte vittjar redskapet efter en förutbestämd tid frigörs en boj som flyter upp till ytan. Denna markör signalerar ett förlorat redskap som behöver tas om hand. Om du däremot har vittjat redskapet inom tidsperioden nollställs kapseln automatiskt och den är redo att användas igen. På vilka typer av redskap kan man ha den här kapseln?

– Bra! Vi har samarbetat med FF Norden och Sotenäs kommun och systemet fungerar som det ska. Vi har bara gjort små modifikationer från den första prototypen så vi är väldigt nöjda. Fungerar kapseln även i insjöar?

– Ja, absolut. Där det finns en risk att redskap förloras kan detta vara en lösning.

– Patentförberedelserna började 2018 och sedan har vi gjort tester. Idag har vi godkänt patent vilket är väldigt roligt. Det finns några andra varianter på marknaden men den här lösningen är unik. Just nu förbereder vi för massproduktion och hoppas att produkten snart är tillgängligt för den breda massan. Vi har några olika lösningar på gång.

– Avsikten är främst det som kallas

Kapseln är enkel att fästa på fiskeredskapen. Foto: Katarina Schläger

Signalbojen vittnar om att här finns ett förlorat redskap att ta hand om. Foto: Privat

Katarina Schläger

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Årets första hummer såld för 44 000 kronor

Den 26 september var stämningen i topp på Göteborgs Fiskauktion när årets hummerpremiär skulle gå av stapeln. Förväntningarna var höga och mycket media fanns på plats. Klockan 07.00 ringde klockan och årets första hummer auktionerades ut. 14 båtar hade levererat hummer under natten och morgonen, trots hårda vindar under måndagens fiske. Av dessa 14 var det LL 432 Marita som drog vinstlotten och fick sin hummer såld först. Priset för den första hummern har varierat under åren och det är svårt att förutspå vad beloppet kommer att landa på. Förra året såldes premiärhummern för 7000 kr och som mest har den gått för 102 000 kr, vilket var 2012. Den som ropade in premiärhummern var Patrik Norén. På Johan i Hallen & Bergfalks. 44 000 kr/kg landade priset på för de två humrar som sammanlagt vägde 1,2 kg. Även förra året var det Johan i Hallen & Bergfalks som vann budgivningen.

Snittet för övriga lådor hummer under dagens auktion landade på strax över 1000 kr/kg exklusive moms. 29 600 kr till Sjöräddningen

Av det totala beloppet går 29 600 kr till Sjöräddningen, inklusive den avgift som normalt går till auktionen. På så sätt kommer vinsten alla fiskare till godo genom Sjöräddningens fantastiska insatser till havs.

Linda Frithiof

Isländska Optitog – energieffektivare fångst av räkor med ljus Lönsamheten i räkfisket påverkas av den höga energiförbrukningen av konventionella fiskeredskap. Optitog kan ge en lösning på problemet med deras unika trål – Virtual Trawl. Just nu pågår tester för att vidareutveckla och förfina funktionerna. Patenterad teknologi ger effektivare fiske

Virtual Trawl, som just nu finns som prototyp, dras 30 cm över havsbotten och har då endast 0,5% bottenkontakt. Med hjälp av patenterad ljusstråleteknik, kallad Optitog herding device, rör sig räkorna uppåt från botten och fångas av trålen. Jämfört med en konventionell trål levererar Optitog

ett redskap som ger en ren fångst av räkor med mindre släpmotstånd. Genom att dra trålen utan tråldörrar och bottenkontakt minskar motståndet med 30% jämfört med konventionell trålning. Detta leder såklart också till lägre bränslekostnader och koldioxidutsläpp. Halla Jónsdóttir är styrelseordförande på Optitog som ligger i Reykaviks hamn. Hon förklarar att forskningen kring redskapet har skett på Innovation Center of Iceland. Men sedan 2014 är Optitog ett företag. Hur långt har ni kommit med testerna?

– Just nu testar vi det vi kallar Optitog herding device, vilket är första steget, men Virtual Trawl är det som kommer att bli slutprodukten. Testerna görs av Marine & Fresh Water Research Institute.

Foto: Optitog

När tror du att ni är klara med testerna och trålen i bruk?

– Optitog hearding device kommer att kunna användas möjligen under 2024 och med största sannolikhet 2025. Just nu testar två båtar Optitog herding device. Det kommer ta längre tid innan hela lösningen är klar. Fångar trålen mer eller mindre per tidsenhet jämfört med en traditionell trål?

– Det testas just nu, mer data behövs för att säga något om det, men det ser lovande ut. Linda Frithiof

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Köpstopp för bottentrålad fisk i Göteborg – ett beslut som visade sig vara ett omöjligt uppdrag

Politiska ambitioner och heta diskussioner. Men nej, det blev inget köpstopp för bottentrålad fisk i Göteborgs Stad. – Valet stod mellan att kunna servera lagligt fångad färsk fisk på äldreboenden och i skolor eller att inte kunna servera det alls, säger Peter Linder, verksamhetsansvarig på Fiskbranschens Riksförbund.

är Göteborgs Stads budget för 2023 presenterades fanns ett förbud inskrivet mot att köpa in bottentrålad fisk till skolor, äldreboenden och annan offentlig måltidsverksamhet. All fisk skulle dessutom vara miljömärkt. Detta var något som senare uppmärksammades i en artikel i Dagens Nyheter i slutet av mars, där kommunalrådet Karin Pleijel (MP), som har ansvar för miljö och klimat i Göteborg, jämförde bottentrålning med ”att jaga älg genom att avverka skogen”. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Peter Ronelöv Olsson på Sveriges Fiskares Produ-

centorganisation menade att beslutet fattats i ren okunskap eftersom Sverige är världsledande på skonsam och fullt spårbar bottentrålning. Och Göteborgs förvaltning för inköp och upphandlingar, som insåg att den kommande upphandlingen av färsk fisk skulle bli problematisk, genomförde en gedigen informationsinhämtning och tog hjälp av såväl MSC som Fiskbranschens Riksförbund för att hitta en vettig lösning. – Rent konkret stod upphandlarna med problemet att försöka möta det politiska styrets uppdrag och ändå genomföra en meningsfull upphandling, säger Peter Linder, verksamhetsansvarig på Fiskbranschens Riksförbund. Enligt honom saknar de politiska rallarsvingarna mot bottentrålning helt vetenskaplig grund. – Bottentrålning är ett beprövat och lagligt fiske, där mycket arbete läggs ned för ytterligare förbättringar, säger han och menar att man inte kan låta personliga åsikter och ideologiskt önsketänkande styra vad andra människor ska få för mat på sin tallrik. – Grundinställningen borde vara att lagligt producerade livsmedel är fritt fram att äta, inte minst för skolbarn och äldre på seniorboenden som inte har möjlighet att göra egna val, säger Peter Linder. Detta är för övrigt något som Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, påpekat för sina kollegor på den statliga Upphandlingsmyndigheten. För att ta reda på vad ett köpstopp för bottentrålad fisk skulle innebära i praktiken analyserade Göteborgs Fiskauktion, i nära samarbete med Fiskbranschens Riksförbund, tillgång och pris på ej bottentrålade alternativ. Resultatet visade att tillgången inte på långa vägar motsvarade behovet. – Eftersom de offentliga storköken inom Göteborgs Stad tillsammans upphandlar hela 182 ton fisk varje år och 80 procent av denna utgörs av sej, så finns det helt enkelt inte tillräcklig tillgång på vitfisk som inte är bottentrålad. Än mindre om den dessutom ska vara miljömärkt och rimlig i pris.

Peter Linder.

Det är en bild som i all väsentlighet bekräftas av en separat analys från MSC gällande alternativa arter och fisken, liksom av inspel från befintliga leverantörer. Fiskbranschens Riksförbunds rekommendation blev därför att återremittera frågan till politiken. Med medskicket att grundfrågan inte är ett val mellan bottentrålad och ej bottentrålad fisk. Eller som Peter Linder säger: – Det är ett val mellan att kunna servera lagligt fångad färsk fisk på äldreboenden och i skolor, eller att inte kunna servera färsk fisk alls. Att helt följa politikens uppdrag visade sig alltså vara en omöjlig uppgift, något som tydligt visar sig i Göteborgs Stads nya upphandlingsunderlag som offentliggjordes 20 augusti. I stället för att kräva 100 procent icke bottentrålad fisk har man valt en trappstegsmodell: Under första avtalsåret ska ej bottentrålad fisk utgöra minst fem procent av den totala inköpsvolymen, räknat i kilo. Detta gäller för samtliga antagna leverantörer och avser de arter som fiskas med bottentrålning. Därefter ska andelen ej bottentrålad fisk stiga med fem procentenheter per år och alltså utgöra 20 procent år fyra. Enligt Peter Linder är detta en principiellt viktig framgång. – Längre än så här kunde vi inte komma denna gång. Men hur det ska gå till i praktiken och hur leverantörerna ska klara av detta, det får vi se. Helt klart är dock att vi som bransch måste se till att hålla dialogen vid liv med upphandlande myndigheter. Även när beslut är fattade utan nödvändiga kunskaper i grundfrågan och utan hänsyn till konsekvenserna, säger han.

Agneta Renmark

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Premiär för nya kunskapssajten om svenskt yrkesfiske – Fiskaren i skolan Den 1a september lanserades sajten Fiskaren i skolan, en ny interaktiv webbplats om svenskt yrkesfiske och fiskenäring för elever och lärare i årskurs 4 till 9. Här erbjuds målgruppsanpassat faktamaterial, bilder, filmer och roliga kunskapstest för att öka både kunskap om och intresset för fiskerinäringen. Målet är att öka barn och ungdomars kunskap om fisk och svenskt yrkesfiske, dess betydelse för svensk livsmedelsproduktion men också att öka kunskapen om olika yrkesmöjligheter inom fiskerinäringen. Som en del av Fiskaren i skolan arrangeras även återkommande digitala studiebesök hos yrkesfiskare och företag inom fiskenäringen där elever och lärare får möjlighet att ställa frågor och få en inblick i vardagen för en yrkesfiskare. Under hösten är ett tiotal digitala studiebesök planerade hos fiskeföretag i olika delar av Sverige. Besöken är kostnadsfria och riktar sig till skolklasser från åk 4–9. – För höstens digitala studiebesök har vi redan fått 8-10 anmälda klasser till varje studiebesök och till den på fiskauktionen är det 14

klasser anmälda!! Vid varje studiebesök visar vi även hemsidan och uppmuntrar både elever och lärare att använda sidan, berättar Sabina Hualpa Blomgren, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Västra. Bakom initiativet står Swedish Pelagic Federation PO, Sveriges Fiskares Producentorganisation, Havs- och kustfiskarnas producentorganisation samt Sveriges Insjöfiskares Centralförbund. Medverkar gör även Göteborgs Fiskauktion, Sjömatsfrämjandet och Sweden Pelagic AB med beredningsindustri på Orust. Linda Frithiof

På tallriken På land

Under ytan

Fiskeredskap

På båten

Arbetet med att ta fram materialet till sajten har skett under ledning av Hushållningssällskapet Västra i samarbete med innovationsbolaget Dimh. Satsningen har finansierats av Västra Götalandsregionen och Jordbruksverket.

https://www.fiskareniskolan.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Blå mats unga forskare – Kvoterna ska hållas men det vi tar upp ska vi använda på ett så bra sätt som möjligt, säger John Axelsson.

Foto: Mar Vall-Llosera Juanola

JOHN AXELSSON NAMN ÅLDER BOR I YRKE

John Axelsson 32 år Göteborg Doktorerar inom biovetenskap på Chalmers

”Sillen kan få ett stort värde globalt. Vi står inför en ökande population och behöver hitta mer mat. Nya tekniker kan lyfta sill, skarpsill och andra outnyttjade arter vilket leder till lägre fisketryck på de arter som är hårt belastade”

Från ratad råvara till ny vardagsmat

Sillens återkomst som näringsrik färs och burgare Den har en lång tradition som inlagd på burk: sillen. Nu är det dags att göra comeback på tallriken som något helt nytt. Genom innovativa tekniker kan en större andel sill omvandlas till fiskfärs och användas i burgare, bollar och nuggets. Upp till 91% av landad sill och skarpsill går idag till djurfoder men nu undersöker doktoranden John Axelsson hur den en gång för Sverige så viktiga råvaran kan erbjuda goda och hållbara alternativ.

ll sill blir inte inlagd och hamnar i burk. Tvärtom. Av den sillkvot vi tar upp försvinner lejonparten till fiskolja och fiskmjöl som blir djurfoder. Idag sorteras de minsta fiskarna bort – vilka utgör majoriteten av svenskt fiske – de passar inte i fileteringsmaskinerna. – I stora drag kan man säga att jag håller på med att omvandla liten sill och skarpsill till säkra och stabila proteinrika råvaror med hjälp av modern teknik. Vi kallar den ”liten sill” men det är vanlig sill fast små individer. Projektet löper under fyra år och ska vara klart 2026, säger John. Han jobbar med två metoder. Genom att processa småfisken med en mekanisk kött-ben-separator får han fram sillfärs som kan användas till burgare, bollar och nuggets med mera. Via den andra processen görs en extraktion av proteiner från fiskråmaterialet. Denna koncentrerade proteiningrediens kan användas som den är eller torkas till ett pulver. – Proteinisolatet, som det kallas, kan bidra med antingen struktur eller näringsvärde i marina matprodukter; exempelvis soppor, såser, smörgåspålägg, fiskburgare och fiskbullar. Först ska John ta reda på vilken beredningsform som kan ha störst potential att gå mot livsmedel. Han börjar med att processa hel sill, bara som den är. I nästa steg tar han bort huvudet för att få en lite renare startprodukt och i tredje varianten avlägsnas även inälvorna. Resultatet blir tre varianter av biomassa som skiljer sig lite åt. Här tittar man på några olika faktorer: proteinhalt, funktionalitet och stabilitet. Det sistnämnda innebär att man vill få en slutprodukt som inte härsknar så lätt. Detta för att öka möjligheten att lagra den. – Genom att tillsätta extrakt från exempelvis rosmarin får man en bra antioxidativ effekt. I kommande försök ska vi också testa alger och möjligen en sidoström från juice-industrin: presskakor. De innehåller antioxidativa ämnen och det vore extra bra att se dessa rester som en resurs istället för att de blir avfall. En modern sill

John hoppas att de nya sillprodukterna kan locka en målgrupp som annars inte är så förtjust i fisk. – Alla äter inte inlagd sill. Det här blir något helt annat; en färs eller produkt som man steker eller värmer i ugn. Jag tror att det kan bli grunden till ny näringsrik mat från ett lokalt råmaterial. Och det passar de svenska smakerna och blir en modern sill; sill 2.0!

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

BLÅ MAT

Även liten sill kan bli fin mat, till exempel genom att man gör färs av den. Foto: John Axelsson

John processar sill i olika beredningsform för att få olika varianter av biomassa. Foto: John Axelsson

Det finns redan företag som gör färs, burgare och bollar av sill men de använder sidoströmmar från filé-industrin, inte bortsorterad småsill som i det här projektet. – Fångsterna av liten sill och skarpsill som ej hanteras som livsmedel är ett stort tapp av möjlig livsmedelsråvara från svenska vatten. De försvinner som en lågvärdesprodukt ur landet för att bli fiskmjöl och vidare till fiskfoder. Sedan köper vi tillbaka laxfiléerna från Norge fast vi hade kunnat använda sillen själva. Det hade givit oss en kortare väg från fångst till måltid. John vill även undersöka hur väl färsen fungerar i en 3D-printer, till exempel för att ta fram mat som är enkel att tugga och svälja, passande för människor som har svårt med det. Sill från Östersjön

En hel del av sillen kommer från Östersjön där det finns en problematik med exempelvis dioxin och PCB. Djurfoderindustrin arbetar med höga temperaturer och tryck för att kunna separera bort de farliga ämnena. John kommer istället att jobba med processer som sänker nivåerna för att sillen ska kunna brukas som livsmedel. – Dessa ämnen sitter i fettet vilket betyder att om vi kan sänka fetthalten får vi ner värdena. Vi har redan lyckats separera bort upp till 80% av dioxin/PCB från färsen med en ny metod. Kvar blir en lite fettsnålare färs som kan användas inom samma typ av matproduktområde som den vanliga sillfärsen. I studien ingår också att titta på var i själva fisken de olika ämnena sitter: att anatomiskt kartlägga var de befinner sig. Vad är halterna i filén, i stjärtfenan, buklisten och i inälvorna? Man får en hint om dessa bitar bör avlägsnas innan sillen fortsätter sin process mot att bli livsmedel. Generera ytterligare värde

Min personliga åsikt är att det är helt fel att använda så mycket sill till djurfoder. Jag har fiskare i släkten långt tillbaka. Då var sillen en mycket viktig källa till mat och näring och den skulle kunna bli mycket bra vardagsmat för oss även idag. Vi ska inte öka fisket utan se till att höja värdet på den sill vi redan har tagit upp ur havet. Sillen kan få ett stort värde globalt. Vi står inför en ökande population och behöver hitta mer mat. Nya tekniker kan lyfta sill, skarpsill och andra outnyttjade arter vilket leder till lägre fisketryck på de arter som är hårt belastade. – Det är inspirerande att få vara en del i det här. Om det blir lyckat kan vi styra om stora mängder sill och skarpsill mot livsmedel och dessutom behålla matproduktionen i Sverige. Jag hoppas att de som inte äter så mycket fisk veckovis hittar nya former de gillar. Det är ett plus om man dessutom kan äta fler arter och inte är låst vid den norska laxfilén. Katarina Schläger

Årsmöte i Vilhelmina och Blå mat i USA 24–26 oktober genomförs Blå mats årsmöte i Vilhelmina, med bland annat studiebesök på en fiskodling. Dessutom deltar Dan Ericsson, statssekreterare på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, för att diskutera livsmedelsberedskap och säkerhet, samexistens och symbios samt möjligheter inom bioprocessteknologi och cirkulärbioekonomi ur ett sjömatsperspektiv. Du som är part i Blå mat ska ha fått en inbjudan. Hör av dig annars eller om du vill ha en inbjudan till en kollega. I maj besökte Fredrik Gröndahl, Blå mats centrumföreståndare vid KTH, tillsammans med KTH:s rektor Anders Söderholm, ett antal av KTH:s strategiska samarbetsuniversitet i USA, som Stanford, UC Berkeley och UC Davis i San Francisco. Blå mat fick möjlighet att presentera vår forskning och samarbetet med sjömatssektorn. Intresset var mycket stort och ledde till många frågor och funderingar. Efter hemresan har kontakter också tagits för vidare samarbete. Roligt i sammanhanget är att begreppet ”Blue Food Assessment” (BFA) används i ett samarbete mellan Stanfords ”Center for Ocean Solutions” och ”Center on Food Security and the Environment” samt ”Stockholm Resilience Centre” vid Stockholms universitet. BFA är placerat vid Stanfords helt nya skola ”Stanford Doerr School of Sustainability” som fått en donation på närmare 12 miljarder kronor för att utveckla en hållbarhetsskola, vilket visar att blå mat och havet är viktiga för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Under sommaren har Blå mat deltagit i flera evenemang, bland annat Almedalsveckan, Västerhavsveckan och Frihamnsdagarna. Förhoppningsvis sågs vi då, förhoppningsvis ses vi också i Vilhelmina och om inte annat så ses vi definitivt på Nordic Seafood Summit i Göteborg i januari.

Johan C Thorburn

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Kräftans vän(d)krets

EU:s gränsvärden avseende PFAS i livsmedel, som presenterades 2022 och trädde i kraft 1 januari 2023, väcker onekligen en del frågor. På vilken faktagrund står egentligen gränsvärdena? En konsekvens av gränsvärdena är att det tycks 10 gånger farligare att få i sig PFAS via insjökräftor än via viltkött. Vi försöker reda ut hur det kan vara så och varför det blev ett sådant ståhej vid kräftpremiären 2022.

ränsvärdena sätts egentligen inte efter vad som är farligt att äta. De bygger på existerande data från olika livsmedelskategorier, där man vill undvika de högsta och också farligaste nivåerna i respektive kategori. Därför skiljer sig gränsvärdena mellan olika livsmedel, vilket ju blir aningen förvirrande för både konsumenter och branschaktörer. Men situationen har tyvärr skapat möjligheter för opportunism i media och dessutom väldigt mycket arbete inom de blå näringarna. En av de som arbetat allra mest med detta (och som med stor sannolikhet också kan allra mest) är Per Pettersson, vd på Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund. Hej Per, du är relativt ny i din roll. Vad gör du när du inte är vd?

– Jag är, och har varit egen företagare, med handelsträdgård, jord och skog i snart 30 år. Det är nästan chockerande att vara anställd! Innan fisket var jag mycket engagerad i Lantbrukarnas Riksförbund där jag slutade som Regionordförande för Mälardalen. Förutom fisket så tar gård, hus, hundar och fru den mesta tiden. Vad hände egentligen vid kräftpremiären 2022?

– Utan förvarning presenterades – på bästa sändningstid i TV4 – katastrofala mätresultat för PFAS i svenska insjökräftor. Saken fick stor uppmärksamhet och grossister runt om i landet stod med osålda lager. I efterhand har vi fått fram att själva provtagningen betalats av ett mediekonsultföretag, men vem som i sin tur beställt den vet vi inte. Det kan ju tänkas att någon aktör haft intresse av att misstänkliggöra vår inhemska och vildfångade produkt, men det är såklart ren spekulation. Klart är i alla fall att vi gjort, och tagit del av, mängder av mätningar på kräfta efter mediestormen – och aldrig kommit i närheten av de PFAS-halter man presenterade i TV. Faktum är att nästan alla prov

som tagits ligger under gränsvärdet. Oavsett sjö.

FAKTA Vad är PFAS?

Hur har Insjöfiskarna arbetat med frågan?

– Vi har haft en intensiv Per Pettersson, vd på och väldigt poSvenska Insjöfiskarenas sitiv dialog med Centralförbund. Livsmedelsverket, berörda myndigheter, grossister och även dagligvarukedjorna. Alla är överens om att gränsvärdet på insjökräfta är för snålt tilltaget och att provtagningar måste utföras både vetenskapligt korrekt och i stor omfattning. Kräftan är ganska hemmakär och rör sig inte särskilt långa sträckor. Därför kan provresultat skilja sig kraftigt mellan områden med bara några hundra meters mellanrum. Sen kan man ju också säga att just insjökräfta, som även entusiasterna bara äter ett par gånger om året, kanske inte är den största riskfaktorn när det gäller PFAS. Hur har det gått 2023?

– Jag tror att Naturskyddsföreningens rapport som publicerades i juni, ihop med Livsmedelsverkets uttalanden, tog udden av alla försök att upprepa 2022 års rubriker. Och lika bra var det. Vad händer härnäst?

– Livsmedelsverket kommer att utföra omfattande provtagningar i Vänern, Vättern och Hjälmaren under hösten och vi hoppas på positiva resultat. Sannolikt kommer de nya PFAS-värdena att leda till rekommendationer liknande de som rör östersjölax, sik och strömming. Och då blir det nog bra, avslutar Per Pettersson. Peter Linder

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFASämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön. (Källa: Kemikalieinspektionen). En vanlig källa till PFAS i naturen (läs: vatten) är olika typer av brandskyddande substanser. Exempelvis kan en vanlig skumsläckare som tappats i vattnet ge upphov till betydande PFAShalter inom ett begränsat område. Sverige har tillsammans med Norge, Danmark, Tyskland och Nederländerna lämnat förslag om ett europeiskt förbud av PFAS. Förslaget bygger på en definition av PFAS, i stället för en lista av ämnen som är det normala. Syftet är att det ska vara svårt att komma runt förbudet genom att utveckla nya kemiska substanser.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Selektivt och skonsamt fiske med nya metoder Tillsammans med fiskenäringen har SLU hittills genomfört ett 40-tal projekt för att utforma mer skonsamma och selektiva redskap för att minska miljöpåverkan och samtidigt förbättra ekonomiska förutsättningarna för ett hållbart fiske. I dag används flera av dessa selektiva redskap inom fisket. Med ”selektivt fiske” avses redskap som fångar rätt arter i rätt storlek och vid rätt plats och tidpunkt. De projekt som genomförts har byggt på idéer från yrkesfisket, som de tillsammans med sekretariatet för selektivt fiske har utvecklat för att främja ett långsiktigt och hållbart fiske. Målet var att underlätta yrkesfiskets anpassning till landningsskyldigheten*. Idéer från yrkesfiskare

Att minska bifångster i enlighet med landningsskyldigheten har varit en stor utmaning för yrkesfisket. I första hand har finansiering prioriterats till de fiskemetoder som bedömts ha störst utmaningar med införandet av landningsskyldigheten, fiske efter bottenlevande arter som kräfta, räka, torsk och plattfisk i Östersjön och Västerhavet samt fiske efter pelagiska arter som sill. Selektiva Fisketrålredskap

• • • •

Galler (rist) som sorterar ut små räkor från trålfångster. Trålar som undviker bifångst av sej vid sillfiske. Trålar som separerar olika arter. Fasta redskap för torskfiske och burar för sälsäkert fiske.

Skonsamt fiske

• •

Utveckling av skonsamt demersalt fiske LIT (Low Impact Trawling) Mjuka trålbord som ej påverkar botten – Powerdoors

Samtliga projekt presenteras på SLUs hemsida: https://www.slu.se/ institutioner/akvatiska-resurser/forskning/hallbart-fiske/selektivt-och-skonsamt-fiske/genomforda-projekt/

Linda Frithiof

* Landningsskyldighet innebär att all fångad fisk och skaldjur som har en kvot inom EU måste tas ombord och landas i hamn. Landningsskyldigheten har införts inom EU för att minimera utkast av oönskade fångster samt för att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. Alla fångster av kvoterade arter ska registreras, landas och räknas av kvoterna oavsett storlek. Landningsskyldigheten införs stegvis för olika havsområden, arter och fisken inom EU och ska vara fullt genomfört år 2019.

FISKEAKTUELLT

Hösten har börjat med en rivstart Hos SFPO är det mycket viktigt som är på gång just nu. Vi har en systemarbetsprocess med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och alla övriga intressenter framför oss, de sedvanliga förhandlingarna på hösten – EU, UK och Norge, vi har frågan om den marina vindkraften och havsplaner samt allt annat förekommande att hantera. HaV har bjudit in till ett uppstartsmöte om regeringsuppdraget att föreslå ett system med överlåtbara fiskerättigheter i fisket efter bottenlevande arter (demersalt fiske) den 19 september. Regeringsuppdraget ska redovisas den 1 april 2024. Ett system för det svenska demersala fisket är en prioriterad fråga för SFPO. Vi avser att arbeta utifrån ett underifrånperspektiv för att säkerställa att alla relevanta synpunkter tas med. Svenska demersala fiskare måste få ett system som möjliggör en längre planeringshorisont än ett år och vi måste kunna bli kvitt tillståndsbulvaner och kvotbåtar med mera. Höstens fiskeriförhandlingar riskerar bli än mer komplicerade än tidigare år. Orsaken är Norge, som bland annat aviserat ett stopp för det gränsöverskridande fisket. Härtill kommer Norges krav på större andelar av fisk i Skagerrak och Nordsjön. Mycket energi och tankemöda kommer att behöva läggas på att säkerställa bra lösningar för i första hand svenskt demersalt fiske. Den marina vindkraftens utbyggnadsplaner är gigantiska. Vindkraftsföretagen förefaller vilja bygga på varandra. Helt klart är att inte alla projekt kommer att bli verklighet, men icke desto mindre är det ett storskaligt biologiskt experiment med stora negativa konsekvenser för svenskt yrkesfiske. Utredningar och arbetet med havsplaner 2.0 är helt fel tidsmässigt och det krävs mycket arbete för att säkerställa det bästa möjliga. I övrigt fortsätter SFPO sitt arbete för att säkerställa svenskt demersalt yrkesfiskes roll i framtiden. Situationen i Östersjön är under all kritik, ingenting görs på allvar för att lösa miljöproblemen och först nu börjar åtgärder, som är långt ifrån tillräckliga, för att komma till rätta med säl- och skarvproblemet. På västkusten äter säl och skarv cirka 30 gånger mer fisk än vad svenskt fiske fiskar – är det verkligen rimligt 2023? På vår hemsida rapporterats mer eller mindre varje dag relevanta nyheter för svenskt fiske – har du inte besökt vår hemsida så är du mer än välkommen att göra så! Peter Ronelöv Olsson Ordförande, SFPO

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Att samverka och lyfta blicken är en förutsättning för gemensam utveckling menar Amanda Gustafsson, processledare på Fiskekommunerna som består av nio bohuslänska kommuner och en region med de blå näringarna i fokus.

slutet av sommaren kan ett visst vemod infinna sig, men augustis sista dag bjuder på en strålande och stilla sensommardag på södra Tjörn och hopp om att sommaren trots allt finns kvar lite till. Några kanadagäss letar efter föda i havsviken framför Lottas surdegsbageri i Bleket. Vid ett av fönsterborden sitter Amanda som har hunnit med en frukost och förberedelser inför ett remissvar om vindkraftparken Skagerrak Offshore Gamma när vi säger hej. – Här är bra att samla tankarna, jag har suttit här ett tag med min kära kollega, säger hon och klappar om sin laptop. Sålde fisk på Åstol

Amanda är uppväxt i Göteborg, men bor numera i Rönnäng med sin familj. Att hon hamnade på Tjörn var ingen självklarhet. Siktet var inställt på en diplomatisk karriär och studier inom offentlig förvalt-

ning och internationella relationer på Göteborgs Universitet. Men så är det ju med livet, slumpen eller tillfälligheter leder ibland till oväntade platser. Att hon idag arbetar med havet som resurs är ändå inte helt oväntat. Amandas pappa arbetade i en fiskbutik, vilket inspirerade henne att dryga ut studiemedlen genom att arbeta i fiskbutiken i Nordstan, inom detaljhandeln i Göteborgs fiskhamn och sälja fisk och skaldjur från en fiskvagn på Åstol. – Jag har alltid varit nära havet och fisket. Var med och gästspelade i pappas fiskbutik som 13-åring. Har alltid varit förtjust i den mat som havet ger och tycker det är kul att det finns så mycket nytt och hälsosamt att prova nuförtiden, som till exempel alger och tång. Jag hoppas att fler vågar smaka på den nya maten från havet, det finns så många fler sätt att laga på än med fiskfilé, ströbröd och potatis. När Amanda fann kärleken i en Tjörnbo gick flyttlasset till ön och här känner hon sig hemma. Via kommunen fick hon tips om den lediga tjänsten inom Fiskekommunerna. – Jag kände direkt att tjänsten på ett bra sätt kombinerade det som jag tycker är kul; hav, fiske, hållbarhetsfrågor, sjömat och hur man kan arbeta med detta från ett annat perspektiv. Är så oerhört tacksam för det här jobbet, fiske och vattenbruk är fantastiskt och viktiga framtidsfrågor. Det är ett kulturarv som vi ska vara rädd om och förvalta väl i tiden och för kommande generationer. Neutralt men kraftfullt nätverk

I oktober har det gått ett år sedan Amanda började arbeta på Fiskekommunerna. Mycket tid har ägnats åt att lära känna ledningsgruppen och kommunerna och knyta kontakter inom nätverket. I rollen som processledare ingår att ha dialog med aktörer som skapar förutsättningar för fiske, vattenbruk och maritim turism. Kommunernas näringslivsrepresentanter och producentorganisationer är viktiga

Fisketeamet på båten Arkö från Dyrön har landat sin fångst och samspråkar med Amanda.

” – Jag har alltid varit nära havet och fisket. Var med och gästspelade i pappas fiskbutik som 13-åring. Har alltid varit förtjust i den mat som havet ger och tycker det är kul att det finns så mycket nytt och hälsosamt att prova nuförtiden, som till exempel alger och tång”

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

samarbetspartners. Genom samverkan blir det lättare att nå beslutsfattare, svara på remisser, genomföra studiebesök etcetera. Styrkan, menar Amanda, är att ha en levande dialog mellan näringen och kommun, region, beslutsfattare, forskning och myndigheter. Fiske och maten från havet är en del av vårt – Ja, när vi jobbar tillbohuslänska DNA” säger Amanda Gustafsson, processledare på Fiskekommunerna. sammans och samverkar skapar vi förutsättningar att bevara och hållbart utveckla fiske och vattenbruk, infrastruktursatsningar, tillstånd och regler. Fiskekommunerna är ett neutralt nätverk och ska inte ta ställning för eller emot en fråga. Men är delaktiga och behandlar gemensamma frågor, event och remisser. En del av framtidens försörjningsfråga

Fiskekommunerna har en kontorsplats på Fyrbodals kommunalförbund, men Amanda är ofta på språng. Hon är den enda anställda, men bereder och samråder med ledningsgruppen som består av ordförande Lars Tysklind från Strömstad, samt näringslivsansvarige och ledande politiker i kommunerna (ett 20-tal personer) . – Jag ser mig själv lite som en tratt, där jag sållar information och fakta, åsikter, frågor och diskussioner, regelverk och omvärldsfrågor. Försöker tolka utifrån detta flöde för att samla det viktigaste till ledningsgruppen och kommunerna. Arbetet är omväxlande, denna vecka har Amanda bland annat deltagit på ett möte under mässan Donsö Shipping Meet, besökt en workshop på Chalmers där bioraffinering av blå biomassa stod i fokus, jobbat med remiss, förberett kommande möten, dagens intervju och än är inte veckan slut. – På workshopen deltog en isländsk gästföreläsare som berättade om projektet ”100 % Fish - Iceland ocean cluster”, med mål att öka nyttjandet av havets resurser och ta tillvara på restströmmar där 100 % av fisken förädlas. Utöver föda, går restprodukter till exempelvis plåster, medicin och material. Ett inspirerande projekt, här finns att lära! Fiskekommunerna driver inte egna projekt, men är delaktiga som en part i pågående projekt. Exempelvis har de det senaste året

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

deltagit i ”Samverkansplattformen biomarina näring” som initierats av Fiskekommunerna startade som Innovatum Science Park ett initiativ mellan två bohuslänska i Trollhättan och som kustkommuner på 1990-talet varit ett lyckat samarbeför att samverka kring att stärka te. Amanda hoppas på den viktiga fiskerinäringen en fortsättning. i kustkommunerna. Idag – De blå näringarna organiserar Fiskekommunerna är oerhört viktiga faktonio kommuner i Bohuslän, från rer i en självförsörjande Strömstad i norr ner till Göteborg framtid. När alla aktörer i söder och samverkar med går samman kan vi berörda intressenter för att skapa skapa en gemensam blå en bärkraftig utveckling av fiske vision och nå ut om sjöoch vattenbruk utmed hela matens hälsosamma värBohuskusten. Fiskekommunerna den. Vi behöver äta mer ger möjligheten att agera sill och genom odling betydligt snabbare och med och vattenbruk kan vi samlad kompetens driva aktuella vara med och lösa framfrågor. tidens försörjningsfråga. Havets möjligheter att www.fiskekommunerna.se producera nyttigheter är inte enbart värdefullt för aktuella kustsamhällen och städer, utan tillsammans med jord och skog, grunden för det framtida hållbara samhället. På frågan vilka utmaningar som ligger på bordet inom ramen för yrkesfiskestrategin, som sträcker sig fram till 2026, nämner Amanda tre saker. – Vi behöver lyfta det demersala fisket och starta fler vattenbruk. Det finns ett regeringsuppdrag att se över ett system för tillståndshanteringen vilket förhoppningsvis kan leda till att fler vattenbruk kommer igång framöver. Säl- och skarvfrågan är också en prioriterad fråga. Vi lämnar bageriet och åker vidare till Stansvik, hamnen i Rönnäng där den blå trålaren Arkö GG 707 från Dyrön lagt till. På kajen ligger en trål som Mathias Ivarsson lagar i solskenet. Roger Aronsson berättar om senaste turen till Nordsjön, där vädret var minst sagt blåsigt (Arkö Fiske AB är Sveriges största räkföretag). Amanda får en chans att presentera sig och binder ihop arbetsdagen med det som är kärnan i fiskekommunerna. Det offentliga med kommun, region och myndigheter och den praktiska verkligheten som näringen lever i.

FAKTA

Nenne Jacobson Granath

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Röken sitter i väggarna på familjeföretaget Kåseberga fisk Kåseberga fisk är ett anrikt familjeföretag som utvecklats från fiskbutik med rök till att bli ett av Skånes mest omtalade besöksmål. Häng med till Österlen och ta del av hemligheterna bakom hur rökt sjömat kan smaka mer.

Utsikt. På sommaren är det vanligt att gästerna sitter ute och äter, på vintern kan man sitta inomhus – uppepå själva butiken – och ändå njuta av den vackra utsikten över havet.

Familjeföretag. Jimmy Ahl driver Kåseberga fisk tillsammans med sin son Sebastian Ahl.

”I dag är det är inte strandväder, det är Kåsebergaväder.” Uttrycket är gammalt men ger en tydlig vink om att den gångna, ganska kyliga sommaren, ändå varit en bra sommar för Kåseberga fisk. – Folk hittar faktiskt hit i alla väder, året om, och det är vi tacksamma över, säger ägaren Jimmy Ahl, där vi står utanför rökeriet och betraktar kön av hungriga gäster som ringlar sig lång till såväl restaurangen som butiken. – De allra flesta som kommer hit vill både äta här på plats och köpa med sig lite goda grejer hem. Kåseberga fisk har blivit något av en in-

honom i stället för tvärtom, och byggde en butik med rökeri i Kåseberga hamn. Och på den vägen är det. – Själv är jag i princip både avlad, född och uppvuxen i rökeriet. Jag har jobbat här alla helger och lov sedan mellanstadiet, och på heltid sedan studenten, säger Jimmy Ahl, som i likhet med pappan blir sjösjuk så snart han sätter sin fot på en båt. Att ta över verksamheten har alltid varit självklart, men även att utveckla den. På 90-talet byggdes butiken och rökeriet ut med en bryggservering med stekbord där det såldes sillmackor; i dag har bryggan blivit en fullt utbyggd restaurang med rättigheter. Här finns en välsorterad fiskaffär och ett fullt utrustat

stitution på Österlen, ett familjeföretag som startades 1968 av Jimmys pappa Leif Ahl och dennes far Ossian. – Vi har en lång tradition av ålfiskare i släkten och min gammelfarfar Ola Ahl var en riktig kändis i början av 1900-talet. Han finns avmålad på väldigt många tavlor och har fått en sjöbod uppkallad efter sig. Sjösjuk men inte rådlös

Den stolta åltraditionen fick dock ett tvärt avbrott när pappa Leif, som led av sjösjuka, valde att gå i land för gott och i stället åka runt i trakten och sälja färsk fisk från sin skåpbil. Affärerna gick bra; en dag bestämde han sig för att det var bättre att kunderna kom till

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

031-704 30 60 | info@rakexport.se

• Rökt och gravad lax • Rökt makrill • Såser och röror •

0346-71 57 57 • info@korshags.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

FAKTA Kåseberga fisk AB startades 1968 av Leif Ahl och hans pappa Ossian Ahl. Företaget drivs nu av tredje generationen, Jimmy Ahl, med hjälp av den fjärde – sonen Sebastian Ahl. Verksamheten omfattar rökning av fisk, förädling, försäljning (till både konsument, dagligvaruhandel och grossist) restaurang samt catering. Företaget omsatte under det senaste budgetåret (2022) närmare 23 miljoner kronor, varav restaurangverksamheten står för nästan hälften. Här finns tio fast anställda och under högsäsong ytterligare ett 30-tal medarbetare.

restaurangkök med kockar som förädlar fisk och skaldjur till såväl grossister som livsmedelsbutiker, samt en omfattande cateringverksamhet. – Tyvärr finns det inte längre några fiskare kvar här i byn. Den sista skrotade sin båt så sent som i fjol – men då var han visserligen nästan 80 år fyllda. Merparten av fisken köps därför från Göteborg medan sillen kommer från Själland och Simrishamn. Ålen, som är enormt populär på Österlen, köps från Blekinge. – Allt sker under kontrollerade och certifierade former. De fiskar bara det de har tillstånd för, och en del av ålen odlas i Helsingborg.

Tradition, salt och tid

Vad är då hemligheten bakom en perfekt rökt fisk? Tja, enligt Jimmy Ahl är det två faktorer som är viktigare än allt annat: salt och tid. På Kåseberga rökeri använder man stensalt i stället för havssalt, då det smälter lättare. Man eldar på traditionellt vis i rökarna med alved och alspån, och röker länge för att få hög smak och fin gyllenbrun färg. – Man kan säga att vi både saltar för mycket och röker för länge – men det tycker vi blir bättre! Just i dag är det Christopher Jensen som ser till att det brinner lugnt och fint i de fyra rökarna, en trogen medarbetare som jobbat i rökeriet sedan han skulle tjäna ihop till sin första moppe som 15-åring. Enligt honom kan i princip allting rökas, även mager fisk som torskfilé. – Det är ett fantastiskt bra sätt att ta vara på sådant som annars riskerar att bli matsvinn. Men det som säljer bäst är utan konkurrens varmrökt lax, därefter kommer rökt ål och rökt makrill. Rökta musslor och räkor är också populärt, inte minst att köpa med och sedan sitta och plocka med vid något av alla utebord. Nytt sedan förra säsongen är ”lax-jerky”, alltså strimlor av lax som marineras och sedan kallröks och kan ätas som tilltugg till en kall öl. Men allt som säljs är inte rökt. Här finns även ett frestande utbud av allt från pajer, patéer och landgångar till såser och sillinläggningar. – Vi gör allt från grunden och efter egna recept, säger Joneta Belfrage, Jimmys bonusdotter som ansvarar för kök och restaurang. Imponerande tolv ton sill läggs in per år; en hel del av denna säljs till andra företag och grossister. Öppet året runt

Passionerad. Christopher Jensen har jobbat i rökeriet sedan han var 15 år och älskar sitt jobb – trots att han är rejält inrökt när han kommer hem på kvällen. ”Man får ha en fördragsam sambo som inte hänger upp sig på sådana detaljer”, säger han och skrattar.

Kåseberga rökeri är i gång nästan hela året runt. Januari och februari håller man visserligen butiken och restaurangen stängd men rökeriet är i gång ett par dagar i veckan för att kunna leverera till grossister och lokala livsmedelsbutiker. Tio personer är anställda på heltid helåret men under högsäsong plockar man in ytterligare ett 30-tal medarbetare. Den första högsäsongen infaller från påsk till september, den andra börjar i november och varar fram till jul. – Jag tycker att det är viktigt att hjälpa ungdomar att ta första klivet in i arbetslivet och många av dem som börjar här kommer

tillbaka säsong efter säsong. Det här är en trivsam arbetsplats där alla tar eget ansvar och ställer upp för varandra; det är aldrig någon som gnäller och skäller, säger Jimmy Ahl. Själv har han börjat trappa ned lite för att ge mer utrymme för sonen Sebastian som står på tur att ta över driften. – Det kan jag unna mig med tanke på hur mycket jag har slitit här på rökeriet. Det blir totalt 102 år om man räknar ihop alla mina timmar och gör om det till normala 40-timmarsveckor! Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får ägna mig hundra procent åt det jag gillar mest: fisk, förädling och god service. När jag kan sitta här en stund, precis intill havet, med en kopp kaffe så känner jag mig både stolt och tacksam. Agneta Renmark

5 storsäljare Av den fisk som säljs på Kåseberga rökeri köps merparten in från Göteborgs fiskhamn, resten från Danmark, Simrishamn och Helsingborg. Totalt röks ungefär 30 ton fisk per år i rökeriet, varav hälften är lax. Här är det som säljer bäst: • rökt lax • rökt ål • rökt makrill • inlagd sill • rökta skaldjur (räkor, musslor)

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

HALLÅ DÄR

Hallå där Jonas Lundberg ny vd för Klädesholmen Seafood AB

Hej Jonas och grattis till det nya jobbet som vd för Klädesholmen Seafood!

Klädesholmen är också väldigt sysselsatt av kvalité något som jag ser framemot att bygga vidare på.

Du har ju hunnit jobba ett par månader nu, hur känns det? Har du hunnit komma in i rollen som företagsledare? – Tack!! Det känns jättebra, väldigt kul med alla nya medarbetare och samarbetspartners. Nja, det finns mycket att sätta sig in, men jag har många medarbetare som har gedigen erfarenhet och fantastiskt engagemang som är med och stöttar, har tålamod och överseende. Jonas Lundberg, vd Klädesholmen Seafood AB.

”Jag ger mina medarbetar mycket utrymme, på så sätt blir vi många som hjälps åt att utveckla verksamheten”

Utöver att du har en bakgrund inom fiskbranschen, nu senast som platschef för Leröy Sverige AB, har du någon personlig relation till fiske? – Gillar att fiska själv och framför allt att äta fisk och skaldjur. Bodde hela sommarloven under min uppväxt på Skaftö. Där var jag kompis med byns enda och sista yrkesfiskare. Vi var ofta ute tillsammans och fiskade, så där fick jag känna på hur det var att vara fiskare. Vad var det som fick dig att tacka ja och vad ser du mest fram emot med det nya jobbet? – Jag brinner för att skapa lönsam och hållbar livsmedelsproduktion, där jag tillsammans med våra kunder och samarbetspartners får vara med och utveckla kategorin för sjömat. Det är något som Klädesholmen tillsammans med vår ägare Grøntvedt har väldigt goda förutsättningar för.

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Vad skulle du säga är dina största styrkor som företagsledare? – Jag ger mina medarbetar mycket utrymme, på så sätt blir vi många som hjälps åt att utveckla verksamheten. Hur ser den närmast tiden ut? Vad jobbar du med just nu? – Som ny ledare handlar mycket om att utveckla organisationen. Annars är jag väldigt upptagen av vad som händer runt fisket av sill med beslut om kvoter och så vidare och hur vi som företag kan vara med att bidraga till att fisket bedrivs så hållbart som möjligt. En annan fråga som är viktig särskilt nu i tider med hög inflation är hur vi tillsammans med våra kunder och samarbetspartners fortsatt skall skapa värde för konsumenten. Att rekrytera nya och yngre konsumenter till sillhyllan står också högt upp på agendan. Jag förutsätter att du gillar sill. Har du någon favorit i ert sortiment? – Det finns väldigt många fina smaker men klassiskt Matjes är svårslaget. Vilken är din sjömatsfavoriträtt, efter sill då förstås? – Färska räkor Linda Frithiof

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Producenter ansvarar för återvinning

Fiskeredskap ska inte bli till marint skräp Från årsskiftet är alla som tillverkar, yrkesmässigt för in fiskeredskap eller från ett annat land säljer fiskeredskap till en slutlig användare i Sverige skyldiga att anmäla sig till Naturvårdsverket. Därefter ska man rapportera om vilka redskap man kommer att släppa ut på marknaden och ta ansvar för att dessa återvinns. – Då ska man visa att man lever upp till kraven i förordningen. Ambitionen är att få in så många uttjänta fiskeredskap som möjligt, säger Annelie Bivén, Naturvårdsverket.

r globala diskussioner kring nedskräpning i haven föddes initiativet. 2019 antog man ett EU-direktiv om att minska plastprodukter med negativ inverkan på miljön. Det kallas engångsplastdirektivet och innehåller bland annat krav på att medlemsstaterna ska införa system för utökat producentansvar för fiskeredskap som innehåller plast, vilket de ofta gör. I en studie såg man att 80 till 85 procent av strandskräpet bestod av plast. Av den delen bestod ungefär 27 procent av fiskeredskap som innehåller plast. Annelie Bivén är handläggare på Naturvårdsverket och arbetar med producentansvar för fiskeredskap. Nu väntar ett ökat producent-ansvar för Hon förklarar att fiskeredskap som innehåller plast. Foto: Katarina Schläger ansvaret också innebär att verksamheter ska ta fram och välja produkter som är resursnåla, lätta att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Ett långsiktigt arbete – Producenterna ska se till att fiskeredskapen blir lättare att återvinna och de ska även bekosta systemet. De är skyldiga att se till att det finns en eller flera producentansvarsorganisationer som tar hand om avfallet. Statistiskt sett ökar ett producentansvar återvinningsgraden. Det har man exempelvis sett när det gäller förpackningar och elektronik, säger Annelie. I och med att kostnaden för insamling och återvinning ska bäras av producenterna kommer det även att påverka yrkesfiskarna. – Ja, man måste ta höjd för att hanteringen innebär en kostnad

för producenterna. Kostnader till följd av reglering av fiskeredskapen väntas överföras på konsumentledet. 2025 ska insamlingen vara i full gång och från och med 2026 inkommer den första rapporteringen om insamlade redskap. Målet i Sverige är att ungefär 20 procent av fiskeredskapen som sätts på marknaden ska samlas in. Annelie Bivén är handläggare på Naturvårdsverket och arbetar med producent– Det kan man tycka är en ansvar för fiskeredskap. Foto: Privat låg siffra men fiskeredskap har ofta lång hållbarhet och kan hålla längre om man lagar dem. De blir inte uttjänta direkt. Det är en svår matematik att få ihop och därför är målet ganska lågt satt från början. Etablerat samarbete Naturvårdsverket har 2021-2023 genomfört projektet SPIRAL tillsammans med bland annat HaV och Sotenäs kommun, med test av metoder för att kunna realisera ett producentansvar enligt förordningen. Man har fortsatt med Fiskereturen; en insamlingstjänst som erbjuder och tar emot fiskeredskap. Detta ger ett bra underlag nu när det är dags att skala upp. – Men det kommer att ta tid. Systemen är inte är etablerade än så vi vet inte hur mycket som kommer att kunna materialåtervinnas eller återanvändas. Där har vi inga siffror. Det är svårt att förutspå. Vi får samla kunskap för att få koll på vilka mängder det rör sig om, säger Annelie. Både privatpersoner och yrkesfiskare kommer själva att få lämna in sina uttjänta redskap. Kommunerna ansvarar för insamlingen från fritidsfisket, med start 2025. – Det är angeläget att se till den marina miljön. Jag tror att det kommer att ge ett bra utfall. Det finns redan vilja och initiativ. Katarina Schläger

FAKTA

Undantag från lagen

• Fiskeredskap som inte innehåller plast. • Insamling av avfall som utgörs av redskap som tappas eller förloras i hav och sjö. De går inom ramen för andra projekt som finansieras av offentliga medel. • Fiskeredskap med inbyggd elutrustning. Om inte det går att separera fiskeredskapet från elutrustningen sorteras det som el istället.

Fött & uppfött i Sv

r e t f e r a itt t r e d n Dina ku ! r a l d n a h e d r Ä n t e k r mÄ

Visste du att ursprungsmärkningen Från Sverige även kan användas för svensk sjömat? Kriterierna som gäller hittar du på Företagssidan på frånsverige.se under Regler & avtal. Med märket Från Sverige möter du dina kunders efterfrågan på ursprungsmärkta svenska produkter. Från Sverige-märkningen är välkänd med 88% kännedom och 4 av 5 konsumenter har högt förtroende för märkningen.

erige

Odlat i Sverige

Förädlat i Sverige

Förpackat i Sverige

ige Kontrollerat i Sver

Läs mer på frånsverige.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Koka soppa på en sik! Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar. KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS SNABB UPPVÄRMNING FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

www.steeltech.se

Specialister på kyltransport och distribution av fisk, skaldjur och sjömat i Bohuslän

INSJÖNYTT

Höstrusk – blött på land och blött i sjön

ela landet har drabbats av sensommarblöta med översvämningar och förstörelse som följd. Man tänker i detta sammanhang kanske inte på att denna vädertyp i allra högsta grad även påverkar fiskenäringen. Lärde mig redan som liten att för mycket nytt vatten i sjön gör att fiskar står stilla och avvaktar födointag. För blankål, som slutat äta, är dock ruskväder ett gyllene tillfälle att i lönndom från skarvar och gäddor ta sig ut till havet för sin vandring till Sargasso. Ålamörker kallas det, utom här i Småland och Skåne, där det heter nåt svårbegripligt och i Blekinge auolamorrrrkerkärrrl, vilket är ännu värre! Säsongen för kräftfisket i insjön är över och kan konstateras att det inte har varit så tokigt i år heller. I övrigt ganska normala fångster, förutom ålfisket som sticker ut på ett positivt sätt. Den budget som kraftbolagen avsatt för fångst- och transport förbi kraftverk håller på att ta slut. En nyhet för i år är att även staten avsatt pekuniära resurser för att hjälpa ålen förbi vandringshinder i de sjöar som inte omfattas av vårt samarbete med kraftindustrin. Alldeles utmärkt, men det kom tyvärr alldeles för sent för att kunna verkställas denna säsong. I sommar har Mälarfiskarena planterat ut några tiotusen glasålar i sin sjö. Det finns ingen större förhoppning att ålen kan fiskas när den är färdigvuxen eftersom staten inte överlåter åltillstånd. Men Mälarfolket vill ändå ha ålar i sin sjö och man vill njuta av hoppet att man gjort en god gärning för det europeiska ålbeståndet. Och så till sist: Ni minns säkert sälen som besökt Mälaren och Mörrumsån. På nyheterna fick vi för en tid sedan se att sälen nu intagit Norrköpings innerstad, ätande på något som ser ut som en ål. Kan det möjligen vara sälen Isak som levde i Trelleborgs stadspark för himla länge sen? Allt gott Mats

www.krickos.se Telefon 0523-380 87

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

DRYCKESTIPS

Ready to drink & eat 1995 jobbade jag som restaurangansvarig på en nattklubb. En eftermiddag ringde det på dörrklockan på baksidan och där står två engelsmän som undrade om de kunde få visa en helt ny produkt. En färdigblandad så kallad alkoläsk som hette Hooper’s Hooch, kallad Hooch. Det var en citronläsk med alkohol. Något skeptisk provade vi den och blev förvånade över den goda fräscha smaken. Kunde detta vara något? En färdigblandad drink på flaska? Vi testade och köpte hem några kartonger. Alla älskade den, vi sålde pallvis i veckan ett tag. När den var som mest populär sålde den 2,5 miljoner flaskor i veckan i UK. 2003 togs den bort från marknaden för att återlanseras 2012 igen med lite lägre alkoholhalt än tidigare. Alkoläsk som kategorin benämndes var lite känslig då den med sitt namn lockade en yngre målgrupp. Idag benämns kategorin som RTD, ready to drink. Det är en slags färdigblandad drink som finns i alla smaker, färger och varianter. Idag finns även många klassiska cocktails och drinkar som RTD. Utbudet är enormt och växande. Basen kan vara av sockerrör, vin, öl eller sprit. Smaksättningen och färgen kan vara naturlig eller konstgjord. Självklart finns det även ett stort utbud av alkoholfria varianter som är perfekta som de är eller som drinkmixers om man vill göra sin egen drink med sin favoritspritsort. Tyvärr, som med många färdiga produkter, är ju sockerhalten ofta hög. På senare år har det kommit många Alcoholic Seltzers som alternativ med lägre sockerhalt. Man kan enkelt säga att det är kolsyrat vatten som har smaksatts och blandats ut med alkohol. Seltzers är stort i USA och i andra delar av världen men har inte slagit riktigt än i Sverige. I Sverige har vi en tradition att dricka vår inhemska variant av cider när vi vill ha något som känns som färdigblandad drinkvariant eller alkoläsk. Vår svenska cider av läsk-karaktär påminner väldigt lite om den torra eleganta cider som görs i England och Frankrike. Flera av de färdigblandade produkterna som finns tillgängliga går utmärkt att även dricka till viss mat. Då de ofta har lite högre sötma så lämpar de sig väl till asiatisk och kryddstark mat gärna på buffé eller som plockmat. RTD utbudet är som sagt stort med många spännande smaker. Vid många tillfällen kan en burk eller flaska med RTD var ett smidigt alternativ när man vill ha en god cocktail eller alternativ till öl och vin. Perfekt att ta med på utflykt eller pick-nick. De kan i ärlighetens namn inte ersätta en egen skakad cocktail. Men samtidigt behövs det en del utrustning och i många fall flera ingredienser som man måste köpa om man vill leka bartender hemma. Så för många är RTD ett bra alternativ och ett roligt komplement i dryckesutbudet. Smaklig spis!

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Barrels and Drums Raspberry Mojito

Art.nr. 1114 kostar 19,90 + pant. En ekologisk svensk hallonmojito som har söt smak av solmogna hallon och med en touch av mynta.

Savyll Mojito alcohol free

Art.nr. 11909 kostar 20,90 + pant. Fruktig och relativt låg sockerhalt, 28 gr/L med en frisk smak av lime, mynta och gurka.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Organic Moscow Mule Barrels and Drums

Art.nr. 1887 kostar 20,90

Södra Maltfabriken Yuzu Hard Seltzer

Art.nr. 38799 kostar 25,60 + pant. Torr frisk och mineralig med syrlig smak av yuzufrukt.

Kryddig och fruktig med som sig bör smak av ingefära och lime samt med en anings smak av gurka.

Lyre´s Dark´n Spicy Non alcoholic cocktail

Art.nr. 1900 kostar 22,90 + pant.

Kimino Sparkling Yuzu Alc Free Art.nr. 83433 kostar 24,90.

Tydlig kryddig smak av ingefära, örter och citrus.

Japanskt kolsyrat vatten som smaksatts med yuzujuice. Tydlig smak av frukten som ger en bra grapefrukttouch men inslag av örter.

Amicitia Elderflower Gin & Tonic Organic

Art.nr. 37560 kostar 25,90 + pant. Kryddig och söt med liten bitterhet. Smak av enbär, fläder, citrus och kinin.

Alkoholfri Gin & Tonic Gurka och Svartpeppar

Art.nr. 1980 kostar 19,90 + pant. Tydlig smak av gurka och svartpeppar samt bra ginkaraktär av enbär och grapefrukt.

...och lite gott att plocka med! https://sjomatsframjandet.se/recept/ farska-varrullar-med-rakor/

https://sjomatsframjandet.se/recept/ krispig-laxrulle-med-lagrad-svecia/

https://sjomatsframjandet.se/recept/ friterade-rakor/

Allt börjar här … … i våra hav!

Välj MSC-certifierad fisk- och skaldjur i affären och på restaurangen. Läs mer på: msc.org/se eller följ oss på Instagram: msc_sverige

MSC_Kupé.indd 1

2023-04-03 22:09

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

UTBLICK

Fullmatad krabba.

Tom krabba.

Sjömat i säsong KRABBA Cancer pagurus Krabban är som bäst i perioden september till november då skalskiftet oftast sker hos krabban. Skalskiftet är en konsekvens av att den är fullmatad och för liten för sitt skal, alternativt för att den skall para sig. Därför är den bästa säsongen på sensommaren, innan skalskiftet. Under skalet finner man då det goda krabbsmöret på både hanne och hona, och under skalet på honan, naturligtvis den fantastiskt goda obefruktade romen. HUMMER Homarus gammarus I likhet med krabba leker hummer på sensommaren då honorna ömsat skal. I samband med detta kan parning ske men befruktning av äggen sker först nästkommande år. I det svenska fisket är det förbjudet att fiska honor med befruktade ägg. Hummerköttet har en fetthalt på ca 1,9%. Fetthalten påverkas minimalt av säsonger då hummern vid behov, använder sin upplagsnäring i form av ”hummersmör” som lagrats under skalet. HAVSKATT Anarhicas lupus Havskatten leker mellan november och februari och har därför sin bästa säsong på sensommar/höst. Den tillhör de mellanfeta fiskarna med en fetthalt på ca 2,8% och har ett fast vitt kött som ofta har en smak av skaldjur, som den gärna lever av. Skaldjuren finner den på relativt grunt vatten (1-600 meters djup) och krossar dessa med sina kraftiga och varglika tänder. Den har extratänder i både under- och överkäke och byter tänder varje år, allteftersom de slits ut. SEJ Pollachius virens Sejen är en mager fisk med ca 0,3% fett och har något grövre textur än andra torskfiskar. Köttet har en lite gråaktig färg men ljusnar vid tillagning. Ugnsstekt sejrygg är en smakrik delikatess som även passar att grilla. Under skinnet, utefter sidorna har sejen den bruna muskulatur som karaktäriserar en snabbsimmare. Likt andra torskfiskar förändras inte köttets karaktär nämnvärt under året vilket gör sejen till en ”åretruntfisk”. Ilona Miglavs

Det går hit och det går dit. Men nu måste vi framåt!

ittills har 2023 varit väldigt intensivt för Fiskbranschens Riksförbund. Liksom för alla andra i de blå näringarna. Frågorna dyker upp i en aldrig sinande ström – och beskeden från olika myndigheter och politiska instanser duggar tätt. Att beskeden inte alltid stämmer överens gör inte saken lättare. Men vi är glada att få vara med i en positiv utveckling. Nu är det viktigt att goda krafter samverkar för en hållbar utveckling i de blå näringarna – ekologiskt, socialt och ekonomiskt! En fråga som engagerar många i och utanför branschen är den om sill- och strömming-fisket i Östersjön. Strax före sommaren kom ICES rekommendationer om halverade kvoter. I slutet av augusti meddelade EU-kommissionen att man rekommenderar noll-kvoter i nästan hela Östersjön. Långsiktigt hållbar tillgång på råvara för human konsumtion är förbundets viktigaste utgångspunkt i frågan. Sill och strömming är inte bara gott, det skapar värdefulla arbetstillfällen i våra kustsamhällen och utgör en viktig livsmedelsresurs – även i kris och krig. Därför är det av största vikt att vi bibehåller livskraftiga näringar, både inom fisket och de landbaserade verksamheterna. Därför ser vi, liksom övriga aktörer, med stor skepsis och oro på EU-kommissionens förslag. Dels för att det går emot Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer till Ministerrådet, dels för att förslaget också skulle slå ut det sista av vår kvarvarande förädlingsindustri i runt Östersjön. Det vore mycket allvarligt, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Fiskbranschens Riksförbund deltar aktivt i dialogen med ansvariga myndigheter och Regeringskansliet i frågan. Avslutningsvis vill jag passa på att tacka för den uppskattning som vi får av både näring, myndigheter och politik. Ett fantastiskt erkännande av Fiskbranschens Riksförbund som samhällsaktör är att jag – i egenskap av ordförande – förordnats som ledamot i svenska FAO-kommittén. The Food and Agriculture Organization of the United Nations har till huvuduppgift att bidra till utrotande av hungern i världen och till en tryggad livsmedelsförsörjning. Svenska FAO-kommittén är rådgivande till regeringen och leds av statssekreterare Dan Ericsson vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Uppåt och framåt! Krishan Kent

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Många besökte Västerhavsveckan trots stormen Hans insvep

Den årliga Västerhavsveckan som pågick mellan 5–13 augusti drabbades av regn, blåst och översvämningar när stormen Hans kom på besök. Så hur gick det för Västerhavsveckans alla aktiviteter som planterats? Vi ställde frågan till Gunilla Fransson Bangura, projektledare för Västerhavsveckan. – Det gick långt över förväntan. Vädret hjälpte snarare till att synliggöra de frågor man ville lyfta i årets tema som fokuserade på biologisk mångfald och klimatförändringar.

esöksantalet var högt trots väderförhållandet och Gunilla tror att det kan ha med sommarens sämre väder att göra. – Barnen har klättrat på väggarna under semestern och behöver något kul att göra, svarar Gunilla. Västerhavsveckan erbjöd många aktiviteter för hela familjen, som till exempel att gå ombord på Sjöfartsverkets arbetsfartyg Scandica, delta på en havsverkstad där barnen kunde se på snäckor, experimentera med vatten och låna håvar och vattenkikare för att själv samla in djur och alger att undersöka. Även andra aktiviteter var populära, på Rivö blev vandringarna till och med överbokade så fler turer med extra guide fick sättas in den sista söndagen. Endast ett fåtal aktiviteter under veckan fick ställas in på grund av stormen Hans, som en sälsafari från Hönö Klåva och turbåtar till Måseskär. Toppsegelskutan Kvartsita kunde heller inte komma in i Rönnängs hamn så då fick man göra en akututryckning och flytta aktiviteterna in till bygdegården i stället. På fiskauktionen i Göteborg där flera guidade visningar hölls, fick besökare skjutsas med bil från utbildningslokalen vid hemgång eftersom hela hamnplanen blev vattenfylld då Göta Älv, alldeles intill, svämmade över. Fin avslutning på veckan med marin matmarknad

I slutet av veckan tittade dock solen fram på den marina matmarknaden i Fjällbacka. Kockar, produktansvari-

ga, kokboksförfattare och många andra var på plats och visade upp havets delikatesser som bland annat alger, algknäcke, musselpulver och sjöpungssmör. Och man kunde göra eget algsalt och ta med hem. Vi frågade Gunilla om hennes bästa minne av årets Västerhavsvecka, och ett av de var invigningen på Eriksberg i Göteborg. Där bjöd forskarna Leon Green och Kristina ”Snuttan” Sundell, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap och ordförande för Blå mat, på friterad svartmunnad smörbult med aioli efter ett recept av Sofia B Olsson, stjärnkock på restaurang VRÅ. Gunilla var helt salig över smaken och beskriver det som en kulinarisk delikatess. I samarbete med sportfiskarna löd budskapet att om du fångar en svartmunnad smörbult - ”Släng inte tillbaka den, utan ät upp den”. – Denna invasiva art är glupsk och konkurrerar ut maten för annan fisk. Den vill vi inte ha i Göta Älv, säger Gunilla. Planerna för nästa års Västerhavsvecka är redan i gång och vi ser fram emot att se vad den kommer innehålla. Hanna Källs

Recept på friterad svartmunnad smörbult : https://www.vgregion.se/contentassets/ d9ffa623920c4100aecf510bec208d32/ recept-friterad-svartmunnad-smorbult.pdf

Hela denna sida är en annons från Nordic Seafood Summit.

Hej Lillemor Lindberg, Innovatum Science Park Nu har arbetet inletts med programmet till Nordic Seafood Summit. Vad planerar ni?

– Målsättningen är att under mässans två dagar arbeta med inspiration, men också actions, vad kan vi gemensamt göra för att lyfta sjömaten. – Vi kommer att ta tempen på den svenska sjömatsbranschen, lyssna på data direkt ifrån handeln och utifrån det vi vet, försöka förstå framtiden. Frågeställningar kommer att diskutera är bland andra: • Går konsumtionen upp eller ner? • Vilka produkter är det som säljer idag när vi har lite svårare tider? • Vad händer just nu med de olika marknadskanalerna? • Vilka insikter har vi fått och hur kan vi lära av dessa framåt? – Vi kommer också få ta del av spännande och färska rapporter om ämnen som rör den svenska sjömatsproduktionen med fokus på marknadspotentialen. Sedan medverkar innovativa bolag som tar visar framfötterna och höra om branschrelevanta resultat från unga forskare från centrumbildningen Blå mat. – En viktig fråga i branschen är också policies och beslut som påverkar. Därför kommer vi får höra om den svenska Livsmedelsstrategin 2.0. Plus det intressanta arbete som pågår inom initiati-

Vill du annonsera i mässtidningen?

För dig som är utställare på mässan erbjuder vi annons till ett rabatterat pris.

Hör av dig till oss så berättar vi mer! info@sjomatsframjandet.se

Lillemor Lindberg, Innovatum Science Park.

vet ”One Stop myndighetsshop” där myndigheter samverkar för att underlätta och effektivisera tillståndsprocesser kring vattenbruk. Förutom scenprogrammet, vad kan besökaren förvänta sig? – Det kommer framför allt att finnas möjligheter att träffa hela värdekedjan av aktörer inom sjömatsbranschen och möjligheter att aktivt boka möten och arrangera workshops på plats. Det blir förstås också prisutdelningar. Dels kommer MSC (Marine Stewardship Council) dela ut sitt pris Guldfisken, dels kommer Fiskbranschens riksförbund och NSS dela ut ett nyinstiftat pris. Hur kommer mässan upplevas av utställare och besökare? – Det kommer att vara en framåtanda full med inspiration kring hur olika aktörer ser på framtiden och massor av spännande produkter, innovativa processer och affärsidéer. Hela värdekedjan av aktörer finns på mässgolvet och det ger ett guldläge att knyta nya kontakter och prata framtida utveckling och affärer. Vill du också ställa ut? Välkommen att kontakta info@nordicseafoodsummit.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

HALLÅ DÄR

Hallå där Joakim Petersson

ny vd för Bröderna Hanssons Hej Joakim och gratulerar till din nya tjänst som vd för Hanssons! Du har ju lång erfarenhet på företaget, senast som KAM, hur känns det att ta över rollen som vd? – Det känns väldigt roligt och spännande, vi är ett grymt team på Hanssons. Vad ser du mest fram emot med den nya tjänsten? – Vi skall ta Hanssonsfamiljen till en helt annan nivå, något som är viktigt för mig och min familj på Hanssons är att det skall vara roligt att arbeta! Du kommer ju ursprungligen från restaurangbranschen och har ju finfina meriter som vinnare av SM i sjömat. Vad har du haft störst nytta av från din tid som kock? – När du arbetar som kock så är det väldigt viktig med ”mise en place” vilket är ett franskt uttryck som betyder allt i ordning. Jag sa en gång när jag jobbade hos Leif Mannerström på Sjömagasinet, jag kan nog inte lära dig något Leif, han svarade: – Den dagen jag inte kan lära mig något då kommer jag inte att utvecklas. Den som tror att ha vet allt har ofta inte fattat något! – Något som har betytt mycket för mig är att jag fick möjligheten att jobba på en tvåstjärnig restaurang i La Rochelle. Jag lärde mig vikten att vara noggrann in i minsta detalj. Vad skulle du säga är dina största styrkor som företagsledare? – Att se alla medarbetarna och vara ödmjuk inför uppgiften. Vi har så många kloka och kompetenta medarbetare. Genom att ha koll på företagets ekonomi och analysera marknaden kan jag ta rätt beslut för att driva företaget framåt. Hur ser den närmast tiden ut, vad jobbar du med just nu? – Hanssons äger också Fiskexporten i Varberg, där vi producerar färdigmat, sillar och såser. Vi i Hanssonsfamiljen tillsammans med Varbergsfamiljen kommer att utveckla vårt sortiment så att det känns relevant på marknaden. Gissar att du lagar en del sjömat hemma, har du någon favorit? – Jag älskar stekt strömming med potatismos och lingon. En annan klassiker är pocherad torsk, brynt smör, pepparrot och kokt potatis. Linda Frithiof

HAVSRAPPORT

Fiskens och fiskets framtid i Östersjön

ituationen och förutsättningarna för pelagisk fisk och fiske har ändrats de senaste åren. Fiskare och beredningsindustri längs kusten rapporterar dock om ett gott fiske med relativt välväxt sill. Kvoterna på sill/strömming sänktes drastisk redan för några år sedan vilket har fört med sig positiva effekter på bestånden som vi ser nu. Samtidigt ser vi stora utmaningar för det småskaliga kustnära fisket. Att inte ha fler arter att fiska på än i princip bara sill och skarpsill som dessutom betingar ett lågt värde är tufft. Fiskesäsongen är dessutom kort för de små fartygen och det finns endast två beredningsföretag på ostkusten som bereder större volymer av pelagisk fisk. Idag pågår flera processer som kan få dramatisk påverkan på fisket och beredningen i Östersjön, både på kort och på lång sikt. ICES vetenskapliga rådgivning för 2024 innebär en kraftig sänkning av kvoten på sill/strömming både i centrala Östersjön och Bottenhavet/Bottenviken och en viss höjning av kvoten på skarpsill i Östersjön i stort. I ICES rådgivning finns inget stopp för sill/strömmingsfiske i centrala Östersjön eller Bottenhavet. Det förslag som EU-kommissionen nyligen la om fiskekvoter för 2024, går långt utöver den vetenskapliga rådgivningen och skulle innebära ett stopp för allt riktat fiske av sill/strömming i Bottenhavet, Bottenviken och centrala Östersjön. Detta skulle naturligtvis slå ut hela det småskaliga och regionala fisket, samt kvarvarande svensk beredningsindustri i området. För skarpsill föreslår kommissionen en kvot, men har ännu inte satt någon nivå för denna eller för den bifångstkvot som skulle finnas för sill/strömming inom detta fiske. Kvoterna för Östersjön 2024 beslutas av EU:s ministerråd den 23-24 oktober. Utöver kvotsättning har det nu i ett par år diskuterats utflytt av trålgränsen i Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har fått i uppdrag av regeringen att genomföra ett vetenskapligt projekt med en utflytt av trålgränsen. Med de extremt omfattande förslag som HaV har presenterat ser vi en stor risk för att resultatet blir en nedläggning av återstående fiskberedningsindustri samt småskaligt och regionalt fiske i Östersjön. HaV pratar om undantag för de småskaliga fiskarna. Sill för humankonsumtion fiskas i nuläget i stort sett enbart innanför 12 nm, som är tänkt som ny trålgräns var av den huvudsakliga volymen framför allt fiskas av de större regionala båtarna som är över 35 m. Sillen och skarpsillen i Östersjön är en värdefull svensk naturresurs som även framtida generationer borde få ta del av. För att det ska vara möjligt krävs såväl ett yrkesfiske som en beredningsindustri. Det är inte rimligt att tro att denna verksamhet kan ta en paus för att återuppstå om ett par år ifall pågående processer skulle stoppa fisket och beredningen.

Hälsningar Anton, Annelie och Malin Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

HAMBURGARE, Hej Grossist! TACOS, BOLOGNESE, Vi är din leverantör av KÖTTBULLAR, LASAGNE! färska sillfiléer från både västerhav & östersjö

Äntligen ett smakneutralt alternativ till köttfärs! Från havet! ”Väldigt positivt överraskad!” ”Smakar inte fisk!” ”Jag använder den som köttfärs och ungarna älskar den!”

I ett samarbete med institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers tekniska högskola har vi på Sweden Pelagic tagit fram en MSC certifierad smakneutral marin färs från det svenska pelagiska fiskets sidoströmmar. En produkt, rik på antioxidanter, gjord från de proteinrika delarna av den svenska sillen. Vi är mycket stolta över att äntligen kunna erbjuda svenska konsumenter en prisvärd och helt igenom svensk produkt!

Kontakta oss i dag!

Kontakta oss för offert och information!

0304-548 71 order@scandicpelagic.se

Telefon: 0304-548 75 Order: order@swedenpelagic.se Mail: lars@swedenpelagic.se Mobil: 072-333 36 53

Ellös | Västervik | Skagen

Färskskalad svensk lakeräka fiskad i Skagerrak Levereras färsk till vår kvalitetscertifierade produktionsanläggning belägen i Buas fiskeläge, räkor, hummer &och krabbklor! HallandHavskräftor, där den kokas, maskinskalas packeteras.

Vi utför även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Ångkokta skaldjur av högsta kvalitet

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se

Kan packas i valfri vikt enligt kunds önskemål.

www.buashellfish.se 070-277 38 46

031-14 63 50

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

SAXADE NYHETER

Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Dags för hummerpremiär:

Nya regler ska minska spökfiske Inför årets hummerfiske, med start 25 september, är det främst den nya regeln om rymningshål man ska hålla koll på. För att minska risken för så kallat spökfiske har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beslutat att burar ska förses med öppningar. De gör att skaldjur och fisk kan ta sig ut efter en viss tid även om fiskeredskapen förloras i havet. Burar/tinor som förloras kan fortsätta att fånga både skaldjur och fisk år efter år. Det kallas spökfiske och kan skada bestånden av fisk och skaldjur på sikt. Låter fångsten ta sig ut Burar/tinor ska alltid vara försedda med minst ett rymningshål i nederkant av varje rums yttervägg. Rymningshålet ska vara utformat så att en cylinder om minst 15 cm i diameter kan föras igenom hålet. Rymningshålet ska hållas stängt med hjälp av en högst 3 mm tjock, enkel, obehandlad bomullstråd utan kärna. En bomullstråd av den dimensionen går sönder efter tre till fyra månader i vattnet, det vill säga väl avvägt till hummersäsongens längd. Då

öppnas rymningshålet och redskapet fiskar inte längre. I de allra flesta fall använder man gavlarna på kortsidorna som rymningshål och stänger gavlarna med bomullstråd i en snara till stängningskroken.

Dags för hummerpremiär. Foto: Natalie Greppi

Samtliga regler för hummerfiske hittar du här https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/regler-och-lagar/arter-regler-for-fiske-och-rapportering/ hummerfiske---regler.html

Stort Grattis till Nordic Seafarm som tog hem priset som Årets Impact Maker 2023

Foto: Livsmedel i fokus

Under Livsmedelsdagarna i Tylösand som arrangerades av Livsmedel i fokus tog Nordic Seafarm hem priset som Årets Impact Maker. Priset är ett startup-pris vars syfte är att inspirera och lyfta fram goda och innovativa exempel inom matområdet, skriver Livsmedel i fokus. De tre finalisterna ForReal!Foods, Nordic Seafarm och Irriot fick pitcha sina företagsidéer för juryn och 300 deltagare. Av dessa tre var det Nordic Seafarm som lyckades övertyga juryn mest och vann priset som Årets Impact Maker 2023. Vinnarpengen består av 100 000 kr som enligt Simon Johansson, vd för Nordic Seafarm, ska gå rätt in i produktutveckingen. Nu har det gått någon dag sedan ni fick priset, hur känns det? – Det känns fortfarande oerhört roligt och hedrande. Inte bara för mig utan för hela teamet i Nordic SeaFarm som varje dag jobbar aktivt för att både producera tång och sprida budskapet om hur den kan användas. Det känns meningsfullt att kunna lyfta havet som källa till livsmedelsproduktion och hälsosam kost, och i synnerhet odlad tång som även är både klimatsmart och växtbaserat. Hur kommer ni använda prispengen? – Vi kommer investera i produktutveckling och se till att denna fantastiska råvara kan bli ännu mer användbar och passa i bredare produktkategorier framåt, där nya typer av sjömatsprodukter och smaksättare är ett fokusområde just nu.

Juryns vinnarmotivering:

”Genom att blicka mot en stor blå framtidspotential, har vinnarna framgångsrikt lyckats att ta de första stegen mot uppskalning av en ny råvara för livsmedelskonsumtion. Produkten utgör en lovande proteinkälla som med en skonsam skörd för havets livsmiljö också kan vara med och bidra till minskad övergödning. Med bas i en revolutionerande metod för odling och produktion.”

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2023

Har du fångat en amerikansk hummer? Ring Havsfiskelaboratoriet telefonjour: 010-478 40 48

Vid misstänkt fångst kontakta omedelbart Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Ring direkt från båten för att få en bedömning av Havsfiskelaboratoriets personal och få tillstånd att eventuellt föra iland även otillåten hummer (under minimimått eller hona med yttre rom). AMERIKANSK HUMMER • Panntaggen med ytterligare en eller två små taggar • Prickarna på huvudet är INTE helt vita • Färgen och stjärtloberna är brunaktig • Klorna är kraftigare EUROPEISK HUMMER • Panntaggen UTAN ytterligare taggar • Prickarna på huvudet HELT vita • Färgen svartgrönaktigt

på gång... Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se 14 oktober Räkmackans dag 18-19 oktober Skagerrakkonferensen

https://www.skagerrakkonferansen.no

19 oktober Offentliga måltidens dag

https://www.landsbygdsnatverket.se/mattanken/offentligamaltidensdag.4.55169664185b310825eda083.html

27 oktober & 24 november Guidad tur Göteborgs Fiskauktion

https://sjomatsframjandet.se/utbildningscentret/

• • •

Arten har potential att bli invasiv och kan sprida sjukdomar Havsfiskelaboratoriet betalar ut en premie på 800 kronor per kilo Förbjud att sumpa eller frisläppa importerad amerikansk hummer

https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/radgivning/bevarandebiologi-och-invasiva-arter/frammande-arter/amerikansk-hummer/

Årets tonfiskmärkning i gång Över hela Västerhavet rapporteras observationer av hoppande gigantiska tonfiskar. Redan i början av augusti hade ovanligt mycket tonfisk setts i Öresund, vilket tyder på att fisk anlänt till våra breddgrader tidigt och snabbt sökt sig söderut till sundet. Detta bådade gott inför årets fältarbete där tonfiskar utrustas med sändare för att ge kunskap som sedan kan användas i förvaltningoch bevarandearbete. Märkningsfisket har under säsongen 2023 haft utmaningar med vädret som verkar ha påverkat tonfiskens jaktbeteende, berättar Andreas Sundelöf, forskare vid SLU, när vi frågar honom hur årets märkning har gått. Foto: Hege Sande – Det har varit färre hugg än tidigare år. Projektet har trots det till dags dato märkt drygt 30 fiskar. Märkningsarbetet började i Skagerrak med dragning söderut på grund av vind och vågor. I slutet av september har också de första svenska märkningarna genomförts i Öresund där det under säsongen rapporterats om stora mängder jagande och hoppande fiskar, förklarar Andreas. Tonfiskprojektet har pågått i flera år som ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, danska DTU Aqua, The International Commission for Conservation of Atlantic Tuna (ICCAT) och erfarna sportfiskare.

23-24 november Yrkesfiskekonferensen

https://www.landsbygdsnatverket.se/vadgorvi/hallbarablanaringar/nationellayrkesfiskekonferen

Fiskarnas Pensionskassa Försäkringsförening Kassan vänder sig till alla yrkesfiskare som är betecknade som yrkesfiskare. Det är en förening vars ändamål är att bereda pension åt yrkesfiskare eller efterlevande maka/make eller sambo. Försäkringen baseras på kollektivt inbetalda avgifter samt privat inbetalda avgifter och föreningen förvaltar pengar med ett åtagande på minst 3,5%. Pensionen inträder när medlemmen uppnår pensionsålder och det årliga beloppet är summan av de pensioner som varje insättning givit upphov till. Pensionen utbetalas en gång per år och är livsvarig. Pensionskassan är en stabil förening och utvecklingen har varit mycket positiv under åren. Vill du veta mer och är intresserad av ett sparande i kassan? Tveka då inte att kontakta oss.

Titta på din pension: Länk via dator: https://vfisk.direktkonsult.se/Bankid/

Maria Wernbom 0724-54 26 00, mw@vfisk.se Petra Wiberg 0707-17 39 18, pw@vfisk.se

Länk via mobil:

Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB