__MAIN_TEXT__

Page 1

Svensk Fisknäring. Årgång 3. Nr 4. 2019. Pris: 55kr

TEMA: INSJÖFISK

SLU märker blåfenad tonfisk Följ med på Ålafiske i Hanöbukten

Så mår vår svenska flodkräfta Mathantverk vid sjön Bolmen

Årets första hummer är såld

Projekt för att främja insjöfisket


2

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

LEDARE

Från kust till kust, och från norr till söder I detta nummer, det första efter sommaren, kommer vi att fokusera på insjöfisk och insjöfiskare. Det är en fantastisk resurs vi har och som levererar en uppsjö av delikatesser. Allt ifrån goda matfiskar som gös och abborre till löjrom och kräftor. Just signalkräftan frodas på många platser i landet och enligt uppgift har produktionen varit hög i Vättern i år. Tuffare har det varit för vår inhemska flodkräfta. Flodkräftan är hårt ansatt av kräftpesten och det är många som kämpar för dess överlevnad. I detta nummer får vi information om hur arten mår just nu, och får även följa med en fiskevårdsförening som utvärderar utsättning av yngel av flodkräftan i vatten nära Kungsbacka, i norra Halland (sid 9). Den mytomspunna, och numera hotade, ålen har länge varit en viktig resurs och inkomstkälla för många fiskare i främst de södra och östra delarna av landet. Nu är det ett fiske under avveckling men vi får privilegiet att träffa ”Hånsa” en av de sista ålefiskarna som är tredje generationens fiskare (sid 6). Men allt handlar inte om sötvatten, vi får också en inblick i märkningen av den blåfenade tonfisken, en art som glädjande nog ser ut komma tillbaka efter att ha varit försvunnen sedan 50 – 60-talet. 2016 siktades det första stora stimmet i Skagerrak och sedan dess har tonfisken kommit tillbaka under perioden juli-september och är nu föremål för internationell forskning (sid 4). Trevlig läsning! Ps. Vi vill gärna ha din åsikt, eller tips på viktiga ämnen att lyfta fram i Svensk Fisknäring. Maila till info@sjomatsframjandet.se eller ring 031-85 00 54. Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrevsom kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER info@sjomatsframjandet.se 031-85 00 54 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Sommarfiske i sjön Sommen. Foto: Linda Frithiof


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Innehåll, nr 4 2019

6

Sid.

4 Märkning av blåfenad tonfisk 6 Ålafiske på Hanöbukten

9 Här lever hoppet om flodkräftan

12 Hallå där Mårten Gustafsson

14 Stort fokus på hotad kräfta

16 Projekt för att främja insjöfisket

14

21

20 Mathantverk vid sjön Bolmen

22 I köket – Riesling och öl

24 Fyll på D-vitaminlagret med fisk 25 Insjöfiskens smakpalett

26 Kostrekommendationer

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året. Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar. När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske! Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se

3


4

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Nordsjöfisk ropade hem årets premiärhummer Mediauppbådet var som vanligt stort när det var dags för auktion på årets hummerpremiär. Det blev inget rekord, men det var en nöjd herre som för tredje gången ropade hem första lådan. – Det är dyrt, det är inget att säga om, säger Richard Magnusson från Nordsjöfisk efteråt. Intresset var som vanligt stort när handlare och media hade samlats på Göteborgs fiskauktion den 24 september. Klockan 07.00 ringde klockan och allt fokus riktades mot årets premiärhummer. – Har vi 50 000? Har vi 40 000? Auktionsförrättaren Tony Carlsson hade strax innan auktionen startade hoppats på att rekordet från 2012 på 102 000 kronor skulle slås, men så blev det inte den här gången. Premiärhummern ropades till slut in av Richard Magnusson från Nordsjöfisk till ett kilopris av 52 000 kronor. – Jo men det kändes bra såklart, säger han efteråt. Det var dock inte första gången Richard Magnusson ropade in en premiärhummer. – Nej det är tredje gången. Allt handlar om huruvida man har en köpare som är beredd att betala dom här pengarna, säger han. Vart hamnar humrarna? – De ska till Dömle Herrgård i Värmland, avslöjar Richard Magnusson. daniel BlomqvisT

Märkning av blåfenad tonfisk i svenska vatten Sedan 2017 har Sverige varit med i ett projekt där tonfisk på svenskt vatten märks med elektroniska sändare. Vi ställer ett par frågor till projektledare Andreas Sundelöf på SLU, om årets märkningsprojekt av tonfisk på svenskt vatten. Under projektets första år märkte vi i Sverige 14 fiskar, och Danmark 4 stycken. 2018 märkte Sverige inte själva några tonfiskar utan hjälpte de danska fiskarna och tillsammans märktes 11 fiskar med elektronisk märkning. I år har Sverige som mål att märka totalt 26 tonfiskar medan Danmark får märka 45 fiskar. Själva märkningsperioden är i år från 24 augusti till 15 september, då båtarna går ut vid som mest sju tillfällen. Vädret spelar en stor roll då märkningen måste vara säker för både fiskare och fiskar. Det kan därför bli kort varsel för de totalt 27 svenska båtekipage som deltar i märkningsarbetet. När vi pratade med Andreas i början av september hade totalt 4 tonfiskar märkts.

– Det har varit trögare i år än tidigare, fisken är mer spridd och svårare att komma åt. Området där vi får märka fisken är i Kattegatt och Skagerrak berättar Andreas. Han fortsätter att förklara hur märkningen går till. – Fiskarna fångas med spö och märks med antingen en satelitmärkning som samlar in data under 12 månader, var på de faller av. Eller så märks de med en akustisk märkning som är aktiv i 10 år och som samlar in data via lyssningsbojar som finns på strategiska platser i Atlanten, berättar Andreas. Vi räknar med att kunna släppa en del insamlad information om tonfisken redan under hösten 2019 avslutar Andreas. Märkningsarbetet kan följas på SLU aquas Facebooksida.

RogeR ThilandeR


LÖNERÖKNING när endast det bästa är gott nog... Varmrökt Dubbelfilé originalet i Sverige dedikerad till Kungens 50 årsdag.

C 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

C 5-6

Svinn 6-7%

25 :- 23:23 :- 21:20 :- 19:-

Kallrökt serverad på Nobelmiddagen 1997 & 2003

D 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

D 5-6

Svinn 3 %

26 :- 24:24 :- 22:22 :- 20:-

ha n at

tverk

SM i

M

Vi är IP-Certifierade GC 12-26819

Br

ons 2009

Kontakta oss för mer information...

mail: m ail: stefan.palssonab@gmail.com Mobil: 0733-96 90 80 Stefan På Pålsson AB - Örjaleden 4 - Landskrona - Tel 0418-583 71


6

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Ålafiske i Hanöbukten Intervju med Hans-Inge ”Hånsa” Olofsson och Maria Blombärg

Nyligen släpptes Ålevangeliet; berättelsen om världens mest gåtfulla fisk. En debutroman av kulturjournalisten Patrik Svensson som snabbt blivit en internationell försäljningsraket. Intresset för den svarta, hala fisken med sitt hemlighetsfulla liv tycks vara outsinligt. Men oron växer, beståndet krymper och fisken är utrotningshotad. Ål är en självklar del av skånsk historia och kultur – och regionens landskapsfisk. Längs Hanöbukten på Österlen bedrivs ett småskaligt kustnära fiske. Vi fick följa med ålafiskaren Hans-Inge ”Hånsa” Olofsson ut på en morgontur. Trots den dystra prognosen för ålens fortlevnad försöker han se ljusglimtarna och engagerar sig i föreningar och annat som har med ålkultur att göra, inte minst i bandet ”Hånsa and the Ålstars”, ett uppskattat inslag på ålagillen.

Hans-Inge ”Hånsa” Olofsson.

”Ålakusten” är en historisk benämning på sträckan Åhus-Stenshuvud. Här har ålafisket varit en betydelsefull näring ända sedan medeltiden och ålagillen med ”luad å rögd ål” och sina berättarskrönor är en populär kulturell tradition. Längs kusten vid Hanöbukten finns ett 80-tal ålabodar i olika storlekar. De äldsta är från 1700-talet och har ett eget namn. Ibland efter en färgstark fiskare som levt kvar i minnet, platsens placering eller en särskilt omtalad händelse. En del av bodarna har fantasieggande namn, som Smugglareboden, Roparens bod och Gökboden.

Hala ålar på båt.

Mycket har hänt sedan de första ålafiskarna under hårda förhållanden sov under sina upp och nervända tjärindränkta båtar på en bädd av halm eller ris. Idag, när naturresurserna rubbats och den europeiska ålen minskat med mer än 95 procent på bara ett halvt sekel är fisket belagt med strikta restriktioner. 2009 godkändes den nationella ålförvaltningsplanen hos EU-kommissionen inom ramen för EU:s Ålförordning. Det skånska ålafisket har närmare halverats sedan det kom ett generellt förbud att fiska ål i havet och större delen av det svenska sötvattenområdet. Tillstånd har dock beviljas till vissa yrkesfiskare, men med restriktioner och begränsningar vilket påverkat fiskarkåren. – Vi blir allt färre, nu är vi bara ett tiotal yrkesverksamma ålafiskare kvar med licens att fiska tre månader per år. Men vi försöker överleva så gott det går. Genom att komplettera med förädling som till exempel ålagillen och rökeri har vi hittat ett sätt att bredda vår verksamhet. Att bara fiska ål lönar sig inte, säger Hånsa medan han förbereder sig för en tur på havet. Han har, i likhet med de flesta av fiskarna, uppnått den traditionella pensionsåldern och snittåldern ligger idag en bit över 60 år. – Ja, det är mest gubbar som håller på! många går på övertid och fortätter tills de är uppåt 75 år. Jag antar att vi är ett segt släkte, säger Hånsa med glimten i ögat. Sensommaren och hösten är en intensiv period för Hånsa. Han ger sig ut och fiskar i snitt varannan dag under perioden augusti – oktober och håller i underhållningen på de ålagillen som han kör tillsammans med sin fru Maria Blombärg under höstkvällarna. Vila får han göra från januari, tills det är dags att se över nät, redskap, teknik och bodar inför nästa säsong. Klockan är sju på morgonen när vi möts vid Rompeboden i Rigeleje strand i Yngsjö. Det är fin sensommarmorgon med svag vind. Några vädermässigt oroliga dygn har passerat, så nu är Hånsa och hans två medhjälpare för denna dag; lejekar-

len Claes Ahlström och barnbarnet Carl Arvedson väl förberedda för en tur på havet. – Får se hur det går idag, det är ju bara tre dygn kvar till fullt månljus och då föredrar ju ålarna mörkret längre ut, säger Hånsa. Det skira morgonljuset, med strandstigen som kantas av blommande nyponbuskar och öppnar sig mot de kritvita sandstränderna. En trygg och ljuv kontrast till tankar om det okända och bråda ålamörker djupt ner i havet där den sägenomspunna svarta fisken trivs som bäst. Ålen omgärdas ju inte bara av mystik utan också av många myter, till exempel att den är asätare – vilket inte är sant, de äter färsk föda. Att de kan gå på land är däremot sant. De kan slingra sig fram i vått gräs, lukta sig till sötvatten och ta sig förbi dammluckor genom att gå runt landsvägen. Är det svalt och fuktigt kan den överleva länge på landbacken. Den kan andas utan gälar och tar upp syre genom huden om det behövs. Hånsa har kört ner sin blå veterantraktor och fäster en lina på båten. Traktorn är märkt av hav och vind, men en trotjänare och ett viktigt redskap för att dra ut båten från strand till hav. Den används också till den gamla träflotte som i generationers fiske har använts vid utsättning och uppsamling av nät. Vid vattenbrynet svänger traktorn av, repet lossas och Claes och Carl drar ut båten den sista biten. De vadar ut i det blå och kliver i när vattnet når upp till midjan. – Tjobalabad, här kommer en tvål, hojtar Hånsa när han svingar sig över relingen. – De vattentäta byxorna är otroligt varma i sommarvärmen. Men de åker av direkt när vi kommit i land säger Claes, en pensionerad elektriker som trivs med sitt fria och friska ”extrajobb”. Innan Hånsa hoppade på fiskeriyrket var även han hantverkare och arbetade som svetsare innan han tog över efter sin pappa i slutet av 80-talet. I början körde han dubbelt, men insåg snart att


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Ålabodarna är ett skånskt kulturarv.

det var ohållbart. Han är därmed tredje generationens ålafiskare och har upplevt fiskets upp- och nedgångar. Det var hans farfar Olof Persson som startade med ålafisket när han tog över drätten(fiskerätten) vid Tvillingabodarna 1923 och lämnade sedan över stafettpinnen till sin son (Hånsas far) på 50-talet, en tid då ålafisket hade sina glansdagar här på Hanöbukten. – Ja, det var flera rekordår, 1959 tog man under en enda natt upp 1,5 ton och fick ro ut sex gånger för att tömma homman. När jag tog över farsans fiske var vi inne i en period med de sämsta tiderna i Hanöbuktens ålafiske, vilket troligtvis berodde på höga utsläppsnivåer och föroreningar från industrin. Nu har havets miljö blivit bättre och återhämtat sig hyfsat, men vi ligger inte alls på samma kvantiteter som var brukliga före min tid. Enkelt räknat kan man säga att på 50-talet kunde de fiska lika mycket på en enda natt, som vi gör under en säsong. För att få ekonomin att gå ihop gjorde Hånsa en strukturomvandling under 90-talet, då han fick möjlighet att ta över fisket vid Rompeboden och även Stockholmsboden, och tog över arrendet där. – Nu har vi tre ben att stå på; förädlingen av ålen som går till ålagilllet och rökeriet vid Rompeboden vid sidan av själva fisket. Omsättningen är numera fem gånger större än ålfiskets råvaruvärde. Sätter man det i ett större sammanhang visar siffÅlabåten sätts i sjön.

ror att 146 nationer har besökt ett ålagille i Hanöbukten och att ålturism omsatte över 50 miljoner kronor förra året (resor, övernattning, ålagillet och besök på ytterligare turistmål) vilket ju inte är så dåligt. Under tiden som Hånsa berättar startar Carl utomhusmotorn. Den röda hommebåten är döpt efter ålarparets dotter Anna, som valt ett helt annat yrke i livet, hon är kläddesigner och har därmed brutit generationstrenden inom ålafisket. – Hon hade ändå inte kunnat ta över nu när de begränsat övertag av licenser och man inte kan ärva en licens längre. Utan generationsväxling kan inte kunskapen kring fisket föras vidare och på sikt kommer vi ålafiskare att dö ut, om inte detta ändras framöver. Det finns rapporter om att ålen har återhämtat sig på Östersjön och att vårt sätt att fiska med passiva redskap är hållbart, men siffrorna släpar efter och vi får stå skott för att det finns andra EU länder som inte sköter sin rapportering och det är helt galet, menar Hånsa. Vi åker längs strandlinjen och passerar Stockholmsboden, Uppsalaboden, Kongaboden, Friseboden och Backaboden innan vi når fram till Tvillingaboden. Här har Hånsa satt ut sina ålahommar. En homma är en slags ryssja och ett av de redskap som används för att fånga ål. Hånsa har sex redskap igång i varierande storlekar. En homma består av en strut, stackarmar, långarm och flöte, anpassat efter hav och botten och tillver-

Manpower.

kad av fiskarna själva. Hommorna läggs ut i slutet av juli och fästs med dragg, flöten och kätting. – I vårt lilla familjefiske vid Tvillingaboden lägger vi ut våra redskap 800 meter ut i havet och en lika lång sträcka utmed stranden. Så har det sett ut i mer än sextio år. Motorn tystnar och vi stannar 400 meter ut från strandlinjen. Efter en viss dramatik, det råder relativt stark ström som medför risker när man kör in med utombordsmotor, är det dags att dra upp hommorna. De snart 70-åriga männen ligger halvvägs ner mot vattnet för att dra upp den första homman som ligger på åtta meters djup. Det är tungt och slitsamt, då hommorna förutom ål innehåller en hel del bottendy. Att plocka upp ålarna ur homman kallas på ålaspråk att man ryktar, utan någon som helst likhet med skötseln av det fyrbenta djuret.

7


8

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

”Det är skandallöst hur rapporteringen sköts inom EU, Sverige har rapporterat vart tredje år som man anmodas göra, men ett flertal länder rapporterar inte som de ska”

Maria Blombärg.

Carl håller koll på båten men ger även en hjälpande hand vid uppdraget. Samspelet mellan de manliga generationerna är väldigt fint. Hånsa berättar, lotsar och instruerar. Carl, som ännu är i 20-årsåldern tycker att det är jätteroligt att vara med och lyssnar intresserat på. Vem vet, kanske han kommer att fortsätta med ålafiske så småningom. – Vi får se hur det blir. Men jag kan säga att det här är världens bästa plats att vara på, jag älskar att vara här, säger Carl. Det visar sig vara en bra åldag för teamet på ÅS2 Anna C. När alla ålar är räknade summerar man hela 104 ålar (och 3 småhumrar). En efter en landar blankålen på båtens durk. De som är under 70 centimeter åker tillbaka i havet, en reglering som Hånsa tycker är bra och viktig. Ålarna slingrar snabbt undan diverse skrymslen, tills Claes med stadig handskbeprydd hand plockar in en i

Friterad ål. Foto: Maj Sandahl

taget, summerar och lägger dem i nätkassar som är fästa på båtens insida. Vi har fått sällskap av en flock måsar som först håller sig på lite avstånd, de är skeptiska till mig som de inte sett tidigare menar Hånsa. Efter ett tag vågar de sig fram och belönas med några småfiskar som fastnat i nätet (ål äter de inte på grund av det tjocka skinnet). Stämningen är uppsluppen och glad, de är överraskade av den stora fångsten och kan för en stund släppa den koncentration som krävs under upptagningen. – Man vet aldrig vad naturen ger. Fångsten blev oväntat god till att vara så få dygn innan fullmåne. Augusti ser ut att bli riktigt bra i år, vilket känns lovande då vi har oktober och november, de bästa månaderna, framför oss. De sista åren har jag landat på ca 900 kilo per år, men i fjol kunde jag räkna in hela 3 500 kilo, vilket kan förklaras av ett torrt år och blev tillsammans med det varma året 2013 något av ett rekordår i närtid, trots alarmerande rapporter om att ålen konstant minskar. Tillbaka vid Rigelejestrand klättrar Hånsa upp i traktorhytten för att dra upp båten på stranden. Nätkassarna lastas av och sätts bak på traktorn. Uppe på gårdsplanen bärs kassarna över till ett provisoriskt akvarium, där ålen får simma runt i väntan på att tas om hand. Det blir en hel del jobb att ta vara på en såpass stor fångst, så fiskförädlingen får vänta en stund. Först vankas en välförtjänt frukost inne i ålabodens kammare där vi bjuds till dukat bord. Ett charmigt rum med tavlor, antikviteter, kuriosa, stövlar, våtdräkter och det lilla yrvädret Otto, som väntat på sin husse Carl. På bordet står bröd, ägg, sill, dryck och kaffe. Hånsa kommer in med uppskivad rökt ål, storsäljaren när det gäller den förädlade fisken tillsammans med luad ål, en skånsk specialitet som görs genom att oflådd ål saltas och sedan samtidigt grillas och röks. Claes tipsar om en annan favoriträtt som han ofta gör hemma i sitt kök. – ”Menga” är en lätt och jättegod rätt. Man delar en mindre färsk ål i bitar. Lägger dem i salt över natten. Sen steker man dem på smörad panna i 225 grader i trekvart. En rätt man aldrig tröttnar på! När fiskesäsongen är över samlas gänget och några karlar till runt bordet vid Tvillingaboden för att laga nät och redskap. Hånsa sattes redan som ung grabb att ”Böda” (laga) nät, en syssla som han ännu uppskattar även om den är väldigt tidsödande. – Det stora jobbet med fisket är alla förberedelser med nät, ankare och dragg. De finns de som tror att man täljer guld på ålafiske, men fram till augusti är det bara utgifter, så höstens fiske och gille får bära hela årets inkomster berättar Hånsa. Utöver allt det praktiska arbetet kring ålen, fiske-

redskapen, förädlingen och ålagillena är Hånsa och Maria engagerade i arbetet att bevara traditionerna kring ålafisket. – Vi har tre organisationer som på olika sätt jobbar med ålen här vid Hanöbukten. Ålakademin driver Ålfestivalen, ordnar ålseminarier och seminarier om vattenmiljö. Ålakustens kulturarvsförening startade för sju år sedan och där är Maria ordförande. Tack vare denna förening är ålafisket sen 2015 ett nationellt immateriellt kulturarv. Sen har vi Ålfonden som har initierat utsättning av glasål till ett värde av 3,5 miljoner kronor (det är framförallt invandringen av glasål som är kritiskt låg). Vi glider in på det oundvikliga samtalet kring ålens minskning och de dystra prognoserna kring artens fortlevnad. Det finns flera hypoteser varför ålen minskat så dramatiskt. Ett är att återväxten är hotad i hela Europa på grund av att den hemlighetsfulla vandringen från Sargassohavet inte fungerar som förr. Orsakerna till minskningen är inte helt klarlagda, men de flesta tycks överens om att det är en kombination av förlust av uppväxtområden i sötvatten, miljögifter, klimatförändringar och hårt fiske. En annan förklaring är de hinder som människan själv satt långs ålens vandringsväg, som dammluckor och vattenkraftverk. Men Hånsa håller inte med om att det är kört, han vill inte höra talas om att han skulle vara den sista ålafiskaren och menar att det finns ljusglimtar om man bara vågar se. Som till exempel att påverkan från det svenska kustfisket på det utvandrande beståndet av blankål i Östersjön har förbättrats. Enligt Havs- och vattenmyndigheten uppskattas den ha minskat från 10 procent (20002009) till 2 procent (2010-2014). HaV menar att det finns ett behov att revidera den nationella förvaltningsplanen och att påverkan från svenskt fiske i Östersjön ligger inom en nivå som medger att beståndet på lång sikt återhämtar sig enligt ICES rådgivning för långlivade fiskarter. Men, mot bakgrund av en fortsatt mycket låg rekrytering, anser de samtidigt att det ändå är motiverat att vidhålla befintligt regelverk till dess att det finns säkra bevis för kontinuerlig ökning i såväl rekrytering som lekbestånd. – Det är skandallöst hur rapporteringen sköts inom EU, Sverige har rapportrat vart tredje år som man anmodas göra, men ett flertal länder rapporterar inte som de ska. Gamla siffror används och svenska framsteg kastas i papperskorgen. Jag har en stark önskan att det tas ett större krafttag mot vattenkraftverken, det är där, som den stora mängden glasål dödas. Betydligt fler än vad fisket tar. Ålen fastnar i turbinerna på väg tillbaka till ursprungshavet och får aldrig någon möjlighet att föröka sig. Vi som fiskar här på Hanöbukten fiskar ju för övrigt ingen glasål alls,


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

vi tar endast 2-3 procent av den utvandrande ålen (blankålen). Det blir lite tunga miner kring bordet så vi bestämmer oss för att prata framtid istället. Till exempel att Ålafestivalen i början av augusti lockade mer än 500 människor och att många av besökarna var unga. – Det är väldigt roligt, vi måste föryngra intresset för ålen. Genom ålfestivalen har vi kunnat locka den yngre generationen, det är viktigt att det positiva sprids vidare. Carl berättar att hans kompisar, som är i 20-årsåldern, tycker att det är jättekul att gå på ålagille. – Det är så kul att se Hånsa sjunga och berätta anekdoter. Han trivs som allra bäst när han får stå med gitarren och sjunga! Innan jag lämnar Ålakusten svänger jag förbi Tvillingaboden där Maria är i full färd att förbereda en 13-rätters ålaprovning. Hon vinkar av en sommelier, efter ett morgonmöte med diskussioner om smakmenyn. Maria lagar all mat som serveras under ålagillena och satsar helhjärtat på åleriet under de fyra månader som fisket och gillet pågår. Sedan har hon resten av året på sig att ägna sig åt sin egen konstgärning. Maria är en etablerad och internationellt uppskattad textilkonstnär. Bland annat har hon gjort flera verk som anspelar på ålafisket och dess miljö. Hon håller också på med slutfinishen inför ett kokbokssläpp som ges ut av Ålakustens kulturförening i vinter med titeln ”kokbok för alla som älskar ål”. Att säga att hon har tusen järn i elden är ingen underdrift, själv säger hon att hon aldrig varit så pigg som hon är nu, nyss fyllda 73. Hon gläder sig åt att Ålafisket nu tillhör de immateriella kulturarven enligt UNESCO. Men Maria slår sig inte till ro med det, utan fortsätter att driva ålkulturfrågor tillsammans med Hånsa och Ålakustens kulturförening. I april nästa år får de reda på om ålafisket blir antaget som ett globalt kulturarv. – Det är ett viktigt och betydande kulturarv, inte minst här nere på Ålakusten och måste bevaras för kommande generationer. Kunskapen om hur man fiskar ål har förmedlats muntligt från far till son i generation efter generation i flera hundra år, en unik kunskapsöverföring som måste bevaras Hon säger själv att hon inte har tid att lyssna på pessimistiska tongångar. – Jag tillhör en annan sorts människa, jag tror att det alltid finns en lösning och drivs framåt av den tanken. Jag som är norrlänning från början, har fått vara med om en fantastisk kulturresa genom att arbeta med ål och ålagille. Vi har haft biskopar, presidenter och kungligheter på besök, upplevt ett historiskt snapphaneanfall utanför vår gamla ålabod (teatersällskap) och upplevt mycket glädje från de Österlenbor och turister som besökt våra ålagillen och ålaprovningar. Allt detta har gett mig inspiration, både i livet och i mitt konstnärskap. TexT och foTo: nenne JacoBson gRanaTh

Här lever hoppet om flodkräftan

Vid Ingsjöarna några mil sydost om Göteborg pågår sedan ett par år ett seriöst försök att få tillbaka flodkräftan i vattendragen. – Läget är ytterst känsligt då vi hittat signalkräfta högre upp än väntat, säger Dan Bertilsson som jobbar hårt för återkomsten. I september förra året sattes drygt 1200 unga flodkräftor ut i en bäck med utlopp i Östra Ingsjön i Marks kommun i Västergötland. Hoppet är att kräftan ska överleva och sprida sig ut i sjöarna, men det är med en försiktig optimism som Dan Bertilsson och de andra i fiskevårdsområdet följer utvecklingen. – Kräftorna i bäcken verkar ha klarat sig bra så här långt. Men som det är nu bedömer länsstyrelsen att det är för riskabelt att sätta ut flodkräftor direkt i sjöarna. Sannolikheten att de drabbas av kräftpest är för stor, berättar Dan Bertilsson. Han bor själv vid Östra Ingsjön och erkänner att han gärna hade sett flodkräfta i vattnen av rent personliga skäl. – Jag kommer ifrån trakterna och har tillbringat mycket tid kring de här sjöarna under min uppväxt, berättar han. Tillsammans med ett 30-tal andra kräftentusiaster har Dan Bertilsson lagt flera hundratals timmar på projektet med att försöka få tillbaka flodkräftan i de lokala vattnen. Fiskevårdsområdet är beviljade 75 000 kronor från länsstyrelsen till projektet, men pengarna är villkorade. – Förutom själva inplanteringen krävs inventering och genomförandeplan. Vi bedriver utrotningsfiske av signalkräfta, men det är inte helt lätt. Får vi en i mjärden så vet vi bara att det nu finns en mindre, säger Dan. Till hjälp har de tagit Tomas Jansson från Sunne som driver företaget Kräftmannen AB. I somras besökte han området och tog DNA-prover i vatt-

nen för att spåra förekomst av signalkräftor och kräftpest. – Proverna är skickade till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för analys, men det kommer att ta ett litet tag innan vi får svar, säger kräftexperten. I väntan på svar har Dan Bertilsson fortsatt med sitt arbete. I augusti satte han tillsammans med några andra i fiskevårdsområdet ut omkring tusen fullvuxna kräftor i en mindre sjö i området. I dag är det dags att vittja några mjärdar för att se hur det har gått. – Här har det inte funnits kräftor innan. Men det är intressant att se hur de klarar sig, förklarar Dan Bertilsson. Första mjärden är tom. Men när Dan drar upp den andra lyser hans ansikte upp. – Här har vi två, säger han glatt. Han tar upp dem försiktigt och studerar de skalbeklädda djuren. – Det är honor båda två, konstaterar han. Ett par till har letat sig in i andra mjärdar, och Dan Bertilsson kan glatt konstatera att de verkar friska och pigga. – Här i Änketjärn är det lugnt, här finns inga inlopp eller avrinningar. Men vi fick nyss en rapport om att det hittats signalkräfta ovanför ett vattenhinder där vi inte trodde att de fanns. Så vi får se. Men vi jobbar vidare och fortsätter att spåra dem, säger Dan Bertilsson.

daniel BlomqvisT

9


10

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

De båda ägarna Hugo Wikström, till vänster och Daniel Brännström har på kort tid skapat Europas största kretsloppsodling.

Peckas idé blev Europas största kretsloppsodling Per-Erik Nygård, även kallad Pecka, från Härnösand har i mer än 20 år utvecklat det som idag har blivit Europas största kretsloppsodling. Svårigheterna har varit många, men med envishet och ett gott huvud har denne banbrytare löst alla problem. Peckas Naturodlingar AB är i dag ett börsnoterat företag.

I

dagsläget har företaget två växthus i Härnösand på drygt 8200 kvadratmeter, flera nya stora anläggningar planeras i bland annat Stockholm och Göteborg. Ytterligare utbyggnad sker även i Härnösand. Professorer, forskare och Jordbruksverket är mäkta imponerade av vad innovatören från Härnösand har åstadkommit. Själv är Pecka blygsam. – Så märkvärdigt är det inte. Men visst känns det fint att mitt och Stefan Goes utvecklingsjobb har kommit till användning på det här sättet. Vem kunde tro det när jag började experimentera i vår lilla försöksanläggning, säger Pecka. Olyckskorparna var flera. – Det där går åt skogen, sa några, men det fanns också de som tidigt insåg värdet av Peckas försöksverksamhet.

Så här fungerar kretsloppet

35 ton regnbågslax produceras vid kretsloppsodlingen i Härnösand. Hamid Muhammed visar upp fisken.

Enkelt uttryckt används vattnet med avföring och foderrester från regnbågslax som gödning för odling av tomater. Det renade vattnet återgår till fisken sedan tomaterna har tillgodogjort sig näringen. Därefter snurrar det på och kretsloppet är ett faktum. Akvaponi kallas detta slutna system. Det enda vatten som behöver ersättas är det som avdunstar och det tomatplantorna konsumerar. – Jag insåg snart att kassodling i hav och sjöar kunde orsaka miljöproblem genom föroreningar av foderrester och fekalier på havsbotten under


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Jätteanläggningar planeras

Per-Erik ”Pecka” Nygård i Härnösand har under 20 år utvecklat det som idag har blivit Europas största kretsloppsodling för tomater och fisk.

kassarna och i vattnet runt omkring, berättar Pecka. Då föddes tanken på att odla fisken i ett slutet system på landbacken och utnyttja fiskens avföring och foderrester som gödning i grusbäddar där tomater eller andra grönsaker hämtar sin näring. I kretsloppsodlingen är det endast foder till fisken och vatten som ersätter avdunstningen som tillförs. I sina försök har Pecka utöver abborre och regnbåge även odlat röding och harr. Resultatet blev att Pecka tog fisken med sig upp på land och byggde upp en försöksanläggning vid Södra Sundet utanför Härnösand. Han jobbade tillsammans med Stefan, som bor på andra sidan vägen vid försöksanläggningen. Stefans roll blev till stor del att ta hand om det administrativa jobbet.

De båda Härnösandsborna Hugo Wikström och Daniel Brännström tände på Peckas innovationer och drog igång ett fullskaligt projekt 2017. Sedan dess har det gått i rasande fart. – Förhoppningen är att vi i nästa steg ska bygga upp fler sådana här anläggningar i Sverige, men då kanske tio gånger så stora i mer befolkningstäta områden som Stockholm och Göteborg, säger Daniel. Det handlar i så fall om minst 100 000 kvadratmeter. – Egentligen fungerar tekniken också för andra grönsaker som gurka, melon, sallad och squash. Men i Sverige är det tomater som äts i stora volymer, i genomsnitt tio kilo per person och år, säger Daniel. – Vi strävar efter att så mycket som möjligt vara självförsörjande, berättar Daniel. Det vi måste köpa in är foder till fisken, men det går kanske också att hitta lösningar på den delen, konstaterar Daniel. Företagets produkter säljs nu i butiker, till restauranger och varuhus från Linköping till Haparanda. TexT och Bild: Uno gRadin

Hjärtat i Peckas kretsloppsodling är det nya kläckeriet

– Vi producerar nu mellan 15 000 och 20 000 yngel beroende på efterfrågan. Nästa år behöver vi bara köpa in rom och klarar hela vårt behov av yngel i kläckeriet, konstaterar Pecka. När ynglen väger cirka 25 gram flyttas de till något av de tio stora odlingskaren. Dessa rymmer vardera 40 kubikmeter. – Nästa år har vi ytterligare fem odlingskar, berättar Pecka. Därmed blir andelen fisk i vår produktion givetvis större, det är efterfrågan som styr. Regnbågarna håller hög kvalité och är efterfrågade. Försäljningen sker till bland annat restauranger och fiskauktionen i Stockholm. Ingen direktförsäljning förekommer. Vi säljer allt vi producerar. Det betyder cirka 35 ton fisk och runt 400 ton tomater per år.

INFORMATION FRÅN

Fiskarnas Pensionskassa Förs. Förening Kassan vänder sig till alla yrkesfiskare som är medlem i fiskets organisationer och är betecknad som yrkesfiskare. Det är en förening vars ändamål är att bereda pension åt medlem eller dennes efterlevande maka eller sambo. Försäkringen baseras på kollektivt inbetalda avgifter samt privat inbetalda avgifter och föreningen förvaltar pengar med ett åtagande på minst 3,5%. Pensionen inträder när medlemmen uppnår pensionsålder och det årliga beloppet är summan av de pensioner som varje insättning givit upphov till. Pensionen utbetalas 1 gång per år och är livsvarig. Pensionskassan är en stabil förening och utvecklingen har varit mycket positiv under åren. Vill du veta mer och är intresserad av ett sparande i kassan? Tveka då inte att kontakta oss! Maria Wernbom 0724-54 26 00, mw@vfisk.se Petra Wiberg 0707-17 39 18, pw@vfisk.se

11


12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

INSJÖNYTT

Läget i insjöfisket

S

ka börja med att en gång för alla förklara benämningen Insjöfiskarena och varför det insmugit sig ett e mellan r:et och n:et... Enkelt mina kära Watsöner: Insjöfiskarna utan e:et befinner sig i vattnet eller i bästa fall i fisklådan på väg från vattnet till kunden. Insjöfiskarena med e:et befinner sig däremot i bästa fall i båten som varande fiskare och är inga fiskar. Fiskar kan dock tillfälligt (i sämsta fall för fiskarna) vara i båten samtidigt som dess baneman, oftast en fiskare. Så nu vet ni detta, tack vare ett i grund och botten djupt tänkande på Insjöns kansli! Fisket efter signalkräfta har haft sin högsäsong under augusti. Konstaterar att såväl priser som kvantiteter har varit bra. Bra har också det remissförslag från Havs- och vattenmyndigheten varit, ämnad att hantera denna enligt EU lömska och invasiva art. Bra jobbat på myndigheten. Såväl vishetens källa i Bryssel som fiskeföretagarna är hyfsat nöjda! Trap & Transportverksamheten av ål förbi kraftverk är avslutad för säsongen. Funkat som det brukat de tio åren som vi hållit på. Ytterligare ett antal tusen ålar har sluppit turbinernas vassa egg och fått åka lastbil i nedförsbacke istället för nedströmsskjuts i älvar och åar. Till stor hjälp har som vanligt kraftverkspersonalens goda engagemang varit, liksom ålfiskarenas. Och naturligtvis engagemang och glädje hos ålfiskarna utan e mellan r:et och n:et…. Löjromsfisket i Vänern är på gång. Alltid lika spännande att se resultatet, vilket som vanligt beror på årsmån och mängden blåsiga dagar. För en av våra fiskare blir det inget mer löjromsfiske efter 24 år av skickligt och seriöst arbete. Postnord tappade nämligen bort hans förnyelseansökan av licens och fiskeföretaget måste avvecklas. Uruselt arbetsglädjelöst jobb på myndigheten. Fisket i såväl insjö som hav är en fantastisk och förnybar naturresurs. Med lite mer arbetsglädje och lite mindre problemsökeri skulle vi istället kunna skapa ännu mer sysselsättning och rulla in en ryselig massa goa skattepengar till vår välfärd och till våra fiskevårdande myndigheter.

HALLÅ DÄR

Hallå där Mårten Gustafsson Mårten Gustafsson är utbildad biolog och har jobbat på Havs- och Vattenmyndigheten sedan myndigheten skapades. Många av oss känner igen honom från hans arbete med projektet kring spårbarhetssystemet men sedan slutet av augusti har Mårten en ny tjänst.

Mårten Gustafsson.

Vilken är din nya tjänst? – Jag har börjat jobba som utredare på Havs- och vattenmyndigheten på enheten för biologisk mångfald och områdesskydd. Mitt nya fokus kommer vara fiskevård i framförallt sötvatten men också marina områden. Dessutom kommer jag jobba med vattenfrågor i skog. Berätta lite om ditt nya uppdrag Mårten – Den del av min tjänst som berör vattenvård i skog är ett nytt kapitel i min karriär. Mycket av vårt sötvatten regnar ner i skogen och bildar bäckar och åar som rinner ut i sjöarna för att till slut nå havet. Hela vattenflödeskedjan hänger ihop och det som fångas upp av vattnet som rinner genom skogen kommer för eller senare ut i havet och påverkar fisken och andra vattenlevande organismer. Nyligen utförda studier på vad som sker när ett skogsparti huggs ner visar att kvicksilver som tidigare varit bundet i marken frigörs och läcker ut i närmaste bäck. Kvicksilver är en riktigt farlig kemikalie. Det finns alltså mycket att göra för att minska läckaget av farliga ämnen från nyhuggen skogsmark och i sådana frågor kommer jag samarbeta med Skogsstyrelsen. Hur är ditt förhållande till fisk? – Under mina drygt 20 år som bosatt i Göteborgsområdet (Mölnlycke) har jag verkligen kommit att uppskatta havsfångad fisk på tallriken. Min favorit är sill i olika former, främst stekt sillflundra. Under mina besök hos fiskgrossister runt om i landet har jag mött så entusiastiska och kunniga personer som verkligen brinner för att hantera fisken som den fina råvara den kan vara. Insjöfisken på matbordet består oftast av abborre, gös och vätterröding. Valet avspeglas oftast vad jag fångat på spö eller nät. linda fRiThiof

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Återutsatt fångst inom fritidsfisket Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) återutsätts en del av fångsten inom fritidsfisket. Återutsättningen har olika syften. Det är ofta så enkelt att man inte tar upp mer fisk än det man omedelbart använder som mat, men återutsättning av fisk är också en grundläggande förutsättning för en hållbar beståndsförvaltning och tillämpas genom bland annat minimi-/maximimått och fredningstider i de nationella fiskebestämmelserna. Återutsättning av fisk är även en förutsättning för ett högkvalitativt sportfiske och en hållbar fisketurism. Strikta fiskeregler i sötvatten och längs svenska kusten har på så vis inneburit att många bestånd är fortsatt starka, trots högt fisketryck från fritidsfisket. För sportfiske (fiske med spö och handlina) som är en del av fritidsfisket är överlevnaden för återutsatt fisk ofta mycket hög för många fiskarter, exempelvis laxfiskar, karpfiskar, gädda och abborre. Källa: spoRTfisKaRna

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

Allt inom lax och skaldjur 031-14 63 50

Örtolja mot listeria Ett forskarteam från Irland och Spanien har undersökt möjligheterna till att förlänga hållbarheten hos fisk genom att använda naturliga konserveringsmetoder.

Fisk är en produkt som snabbt bryts ner av fiskens egna enzymer och av mikroorganismer. Flera av dessa processer leder till förändring av smak och lukt, ofta till det sämre. Därför är det av stort intresse att kunna styra processerna mot en förlängd hållbarhet som också bevarar frisk smak. Forskargruppen kunde visa att mjölksyra förhindrade tillväxt av listeriabakterier både på torsk och lax. Detta var kanske inte så överraskande och kanske inte så användbart eftersom mjölksyra också försämrar smaken på fisken. Mer förvånade blev de när olja från oregano visade sig effektivt hämma tillväxten av listeriabakterier. Denna eteriska olja har kraftiga ämnen som dessvärre påverkade smak och lukt negativt på torsken, som i sig har en frisk och mild fisksmak. Oreganooljan passande bättre för lax och trots att den har en utpräglad doft och smak så gifter sig dessa med laxens egen smak och karaktär. Ref: S. Pedrós-Garrido et al. Antimicrobial activity of natural compunds against Listeria spp. And their effects on sensory attributes in salmon (Salmo salar) and cod (Gadus morhua). Food Control (2019), doi: 10.1016/j.foodcont. 2019.1067868.

ilona miglavs

13


14

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Stort fokus på hotad kräfta

Lennart Edsman, forskare och kräftexpert på Sötvattenslaboratoriet vid SLU.

Flodkräftan klassas som akut hotad, och det allvarligaste hotet består av kräftpest spridd av signalkräftan. Vi pratar med Lennart Edsman, forskare och kräftexpert på Sötvattenslaboratoriet vid SLU samt Sofia Brockmark, utredare på HaV om läget för både flodkräftan och signalkräftan i Sverige.

U

rsprungligen fanns flodkräftan i hela landet utom i fjällkedjan, men idag uppskattar man att den bara finns kvar på omkring 600 lokaler. Framförallt finns dessa på Öland, Gotland, i nordvästra Svealand och Norrland. På grund av kräftpest kan beståndet ha minskat med så mycket som 97% sedan tidigt 1900-tal. Signalkräftan kommer från Nordamerika och planterades ut i Sverige med start på 1960-talet när kräftpesten drabbat många svenska flodkräftvatten. Men den är en kronisk bärare av kräftpesten som är dödlig för vår inhemska flodkräfta så det visade sig inte vara någon god idé. Signalkräftan har själv hög motståndskraft mot sjukdomen.

Signalkräftan största hotet mot flodkräftan

– Illegala utsättningar av signalkräfta är det stora hotet mot flodkräftan idag, säger Lennart. – Utsättningarna saboterar det fiske som kan finnas efter flodkräfta, eftersom signalkräftan för med sig kräftpest, fortsätter Lennart. – Men tyvärr räcker det med en knäppskalle med en hink (med signalkräftor) för att omintetgöra flera års restaureringsarbete i ett flodkräftvatten, fortsätter Lennart, som inte har mycket till övers för de som olagligt sprider signalkräftor.

Kräftfisket idag För att få fiska signalkräftor ska man vara yrkesfis-

kare med särskilt tillstånd, ha ett eget fiskevatten eller i vissa fall fiskekort/fiskelott för kräftvatten som säljs av fiskevattenägaren. I Vättern får också allmänheten fiska signalkräftor under fem helger i augusti-september. Det finns inget yrkesfiske efter flodkräfta längre, men ett ganska omfattande husbehovsfiske i de delar av landet där arten fortfarande finns kvar. Eventuella flodkräftor i handeln kommer framförallt från odlingar. Odlade flodkräftor är också viktigt utsättningsmaterial för bevarandeinsatser för arten. Förutom fisket i de stora sjöarna förekommer ett mycket omfattande fiske efter signalkräfta i vatten med enskild fiskerätt i södra Sverige. Trots att flodkräftan är klassad som akut hotad tycker inte Lennart att man ska undvika att fiska och äta den. – För flodkräftan är det ju inte ett överfiske som är problemet. Det bästa sättet att bevara den är nog snarare att skapa ett så bra flodkräftfiske som möjligt i ett visst vatten att det lokala intresset och engagemanget att bevara flodkräftan är starkt. Då minimeras risken att någon kommer springande med en hink illegala signalkräftor för att ”hjälpa till”, säger Lennart.

Odling en möjlighet Lennart vill också slå ett slag för odling av flodkräfta. – Det krävs inte så mycket för den här typen

Sofia Brockmark, utredare på HaV.

av extensiv odling i dammar. Och lyckas man med odlingen är det en produkt som man kan få ett riktigt bra pris för. Det kan vara ett sätt att diversifiera sig för till exempel mindre lantbruk, menar Lennart. För att hjälpa intresserade har SLU bland annat tagit fram ett ABC för kräftodlare med matnyttiga råd och tips.

Signalkräftan klassas som invasiv Sedan 2016 är signalkräftan klassad som en invasiv främmande art inom EU, vilket har inneburit vissa förändringar i hur den hanteras i Sverige. Bland annat får den inte längre odlas, sättas ut eller flyttas. Under våren 2018 presenterade Havs – och vattenmyndigheten ett hanteringsprogram för signalkräftan. Syftet är att man även fortsatt ska kunna fiska signalkräftan men samtidigt minimera risken för spridning.

Ny remiss från HaV Under augusti-september i år kom en remiss från myndigheten innehållande förslag på bestämmelser, säger Sofia Brockmark, som jobbat många år med invasiva främmande arter som utredare på HaV.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

– Hanteringsprogrammet har hittills bara varit vägledande och nu behövs det förändringar i regelverket för att förtydliga vad som gäller. Det som är nytt i remissen är bland annat förslag på införande av ett hanteringsområde för signalkräfta (inom vilket man fortsatt får fiska och hantera okokt kräfta), begräsning av allmänhetens fiske i Vättern och att endast de som bedriver näringsverksamhet får sälja okokta signalkräftor, berättar Sofia. – Enligt EU-regelverket ska invasiva främmande arter i första hand utrotas. Men för arter som redan är etablerade och har en stor utbredning är det inte alltid möjligt. Det är inte möjligt att utrota signalkräftan i Sverige, det skulle om inte annat vara orimligt dyrt, fortsätter Sofia. Istället fokuserar vi på att den inte ska sprida sig ytterligare och att göra åtgärder för att främja flodkräftan där det går. I de vatten där signalkräftan redan är etablerad får man fortsätta fiska den. Det är också viktigt att vi fortsätter att informera och utbilda om flod- och signalkräftor och kräftpest till allmänheten. Förutom hanteringsprogrammet för signalkräftan finns också ett nationellt åtgärdsprogram för att främja flodkräftan. – En av de viktigaste åtgärderna i programmet är att engagera allmänhet och fiskerättsägare i arbetet med att stoppa utsättningar av signalkräfta och därmed minska risken att smitta bestånd av flodkräfta med kräftpest, säger Sofia. malin sKog

Så räddar du flodkräftan – och fisket!

Genom att följa de regler som finns för hantering av kräftor, redskap och smittat vatten, ökar du chanserna för att flodkräftan och fisket efter flodkräfta kan leva kvar i Sverige. Du minskar också risken för spridning av kräftpest. Det är olagligt att... • sätta ut och odla signalkräfta • sätta ut eller flytta fisk och kräftor från ett vatten till ett annat utan tillstånd från länsstyrelsen • flytta kräftfiskeredskap mellan olika vatten utan att först desinficera dem • flytta fiskeredskap, båtar, vadarstövlar och utrustning in i ett skyddsområde för flodkräfta utan att desinficera dem • förvara, beta med eller kasta kräftor, eller delar av kräftor, i annat vatten än det där de fångats • rengöra eller kasta emballage som använts för förvaring av kräftor i ett annat vatten • föra in levande sötvattenskräftor från utlandet, samt förvara eller transportera levande utländska sötvattenskräftor i Sverige

Daglig produktion av färsk fisk från hav till bord. Egen produktion av rökta och inlagda produkter från vårt traditionella rökeri med MAP-linje.

UTBLICK

Sveriges största hav och havsresurs Jag hoppas ni läsare har haft en riktigt härlig sommar! I senaste numret beskrev jag nyttan av att fokusera på det som förenar. Fiskbranschens Riksförbunds samgående med Fisk- och skaldjursrådet är ett bra exempel på det. I det här numret vill jag ägna min krönika åt Sveriges största hav och havsresurs, nämligen Östersjön. Östersjön är det hav som flest av oss lever vid och badar i och borde därför ligga oss extra varmt om hjärtat. Ett tecken på att vi inte brytt oss tillräckligt var när vi i somras fick besked om ett hastigt torskfiskestopp. Vår näring kan bara överleva med hållbara resurser och marina ekosystem i balans, det vet vi. Mitt bekymmer är alltså inte fiskestoppet i sig. Stoppet har blivit en symbol för en misslyckad miljöpolitik som, utan att lösa grundorsaken, drabbar ett fåtal hårt. I detta fall rör det lokalsamhällen i Skåne och Blekinge vars främsta inkomstkälla raderas. Inte minst torsken själv har drabbats av bristen på helhetsyn och förebyggande åtgärder. Vid den här formen av panikåtgärder, där brukaren inte kan anses stå ansvarig för situationen, borde vi som samhälle rycka in och hjälpa till. Det kan inte vara rätt att några få skall ta hela smällen för de många. Vi vill väl alla, när vi tillsammans räddat torsken, ha kvar förutsättningarna för att njuta av svenskfångad sjömat förädlade i våra traditionsrika och vackra kustsamhällen? För att undvika panikartade fiskestopp i framtiden behövs alltså förebyggande krafttag utifrån ett helhetsperspektiv. Det kräver en konstruktiv samordning mellan myndigheter nationellt, regionalt och lokalt med vår näring – från hav till bord. En sådan samordning skulle förbättra styrning av forskningsresurser och forskningsinitiativ, vilket skulle ge bättre beslutsunderlag både för politiker och för alla oss som lever av Östersjöns ekosystem. I nuläget upplever jag att hela havet stormar med en uppsjö av olika mer eller mindre fantastiska projekt om vad vi kan göra istället för att äta torsk eller sill från Östersjön. Huvudfokus av resurserna och den politiska kraften måste dock läggas på hur vi får tillbaka ett livskraftigt Östersjön. I det arbetet får inget, oavsett hur känsligt det är, undkomma sin del av problemet. Inte ens den explosionsartade ökningen av säl i våra vatten som är så politiskt känslig för oss i Sverige. Allt måste upp på bordet nu och vi skall alla bli synade i det arbetet. Även du och jag, det är Östersjön värd! Krishan Kent

Vi har satt kvalitén i fokus sedan 1989 www.skillingefisk-impex.com

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

15


16

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Projekt för att främja insjöfisket Antalet yrkesfiskare i sötvatten har minskat under senare år. Idag fiskar färre antal fiskare fortfarande samma volym som för många år sedan. Samarbete stärker yrkesfiskekåren och man har flera gemensamma plattformar att arbeta ifrån när det gäller de projekt som drivs just nu. Flera av dessa är samarbeten mellan yrkesfiskare och myndigheter. Projekt som kommer konsumenterna till godo på ett eller annat sätt. Tidigare ordförande för Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, numera VD i förbundets bolag, Mats Ingemarsson, har varit drivande i flera olika projekt under de senaste åren. Här presenteras några av de som är aktuella just nu.

MSC-certifiering

– Ett av de viktigaste projekten har varit att miljöcertifiera gösen i våra stora sjöar, säger Mats. Gösbestånden är välskötta och känns stabila. De förvaltas via ett trepartssystem mellan fiskenäringen, SLU och Länsstyrelsen. Ett lyckosamt sätt att förvalta fisket!

Dioxinprojekt

Dioxinhalterna ligger nu huvudsakligen under gränsvärdena i Vänern och med god marginal under gränsvärdena i Vättern. – Vi kommer att kämpa vidare med att få med siken i det undantag som finns för andra feta fiskar från hav och sjö, säger Mats. – Vi vill att den hamnar i gruppen av fiskar som Livsmedelsverket har kostrekommendationer för. Vi anser att siken ”glömdes” när undantaget och rekommendationerna utfärdades, fortsätter Mats.

Trap & transport, eller charterresa till Sargassohavet

Ålfisket har under många år reducerats i våra sjöar. Framför allt för att bevara ålen. Tyvärr växer huvuddelen av ålen upp i vatten som belastas av vandringshinder som till exempel vattenkraftverk. Ål hamnar ofta i kraftverkens turbiner och dör. – Redan 2009 började vi, tillsammans med Vattenfall och Statkraft, att frakta ål förbi turbinerna i kraftverken. Projektet firar 10 år i år och vi hoppas att det har bidragit till ökningen av antalet glasålar som nu når den svenska kusten efter sin resa från Sarragassohavet, säger Mats. – Det verkar som om HaV och andra myndigheter stödjer oss i detta och vill se en utveckling av projektet, fortsätter han. Det har varit så lyckat att man funderar på att utöka projektet till att innefatta även östkusten för att hjälpa dessa ålar hela vägen fram till havet.

Stockholms fiskauktion

Stockholms fiskauktion startade 2016 och ägs till största del av fisket. – Vi är väldigt stolta över att Fiskauktionen flyter på. Leverantörerna är nöjda med priserna och köparna är nöjda med kvaliteten som vi kan leverera, säger Mats. Här är stabilt med personal, kunder och leverantörer. I framtiden hoppas vi naturligtvis att vi får kraft att köpa upp Göteborgs Fiskauktion, säger Mats med glimten i ögat.

Marknadsföringsprojekt

Fiskeområde Vänern, ett Leaderprojekt, har under 2018-2019 arbetat med en förstudie i syfte att undersöka intresset för att öka värdet på vildfångad fisk från Vänern. – Vi har identifierat några faktorer som är kritiska för värdeökningen av fisken, säger Mats. • Samarbete i distributionskedjan fiskare-grossist-restaurang bör utökas och bli mer stabilt. • Spårbarhet på och kunskap om produkterna ger trovärdighet och borgar för god kvalitet. • Intresset för udda arter, är stort. Krögarna serverar gärna lokalfångad bifångs. Detta skulle också ge fiskaren bättre lönsamhet. • Volymerna måste ökas i distributionskedjan för att handeln skall få en lönsamhet och bli intresserad. • I detta ligger också en samordnad transport för de små, lokala yrkesfiskarena runtom hela sjön.

Resursfisk – återupptäckt näring

Syftet med det här projektet är att undersöka och synliggöra underutnyttjade arters potential samt att möjliggöra ökad konsumtion genom att ta fram attraktiva livsmedelsprodukter av dem, säger Jonatan Fogel, projektledare, Länsstyrelsen i Stockholm. Det är ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen Stockholm, Axfoundation, Stockholms Fiskauktion, Mälarens Fiskarförbund, Södertälje kommun och Eldrimner med målet att få fram den första produkten till mitten av 2020. Bakgrunden till projektet är att Stockholms läns regionala livsmedelsstrategi har identifierat mål som innefattar ökat utbud och ökad konsumtion av regionala råvaror och förädlade produkter. Konsumtionen av fisk är idag mycket högre än tillgången i länet och består mestadels av importerad fisk. Det småskaliga fisket i regionen har utvecklats till att nästan uteslutande omfatta rovfiskar som gös och abborre. Men en ansenlig mängd fisk i garnen utgörs av så kallade bifångster. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör även denna fisk tas tillvara. Samtidigt efterfrågar framförallt offentlig sektor lokal fisk till sin verksamhet.

Samarbete skapar mervärde

Trots att antalet yrkesfiskare i våra sjöar har minskat så är volymerna av de olika arterna ganska stabila. – Vårt samarbete inom insjöfisket, med våra myndigheter och andra organisationer gör att vi ser en framtid med väl förvaltade bestånd från ekologiskt stabila vatten. Till vår glädje växer det också fram en generation yrkesfiskare som är kunniga i att skapa ett mervärde av den lokalt fångade fisken, avslutar Mats. ilona miglavs


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Spårbarhetssystemet – lägesrapport Spårbarhetssystemet har nu varit igång sedan januari i år. Vi ställde ett par frågor till Anders Bogelius och Patrizia Jaconelli, på Havs- och Vattenmyndigheten, för att ta reda på hur situationen ser ut idag och vilka utmaningar det finns framöver. Vad är nuläget för spårbarhetssystemet? – Vi är nu i en infasningsperiod. Vi har nått de flesta som ska vara med i spårbarhetssystemet och har i nuläget 259 aktörer registrerade i systemet. Av dessa använder 207 HaV:s e-tjänst och 52 en så kallad bastjänst, berättar Anders. Har alla aktörer kommit igång? – Ungefär hälften av de registrerade aktörerna är redan i full gång, medan vissa fortfarande fasar in sin verksamhet. Vi har påbörjat en process med att kontakta och även förelägga de aktörer som är registrerade men ännu inte börjat använda spårbarhetssystemet. HaV:s inspektörer utbildas nu också i spårbarhetskraven så de kan medverka i arbetet, säger Anders. Vilka är de vanligaste frågorna från aktörerna? – När det gäller e-tjänsterna fick vi inledningsvis mycket frågor om inloggning och hur man rapporterar olika händelser i systemet, berättar Patrizia som är systemförvaltare av spårbarhetssystemet sedan februari i år. Frågorna som gäller bas-tjänsterna är mer tekniktunga.

Patrizias roll är att förbättra och utveckla systemet, se till att driften fungerar och att ge support till aktörerna. Har man frågor om hur systemet ska användas så är det henne man vänder sig till. Hon är dock inte ny på myndigheten utan har jobbat där i olika roller i 14 år. Hur går myndigheten vidare nu? Kan det bli ändringar i och med att kontrollförordningen görs om inom EU? Just nu jobbar HaV vidare med att öka driftsäkerheten i systemet så att det verkligen ska fungera 24–7. När Anders blickar framåt pratar han om en mer användarvänlig e-tjänst som kan hantera att olika aktörer har olika typer av arbetsflöden. EU:s arbete med en uppdaterad kontrollförordning ser han inte ska förändra något i grundstrukturen i systemet. – Möjligen kan det bli andra EU-krav på vilka uppgifter som ska hanteras. Det kan även Anders Bogelius och bli aktuellt att se till så att spårbarhetskrav från Patrizia Jaconelli, på Havs- och Vattenmynlivsmedelsområdet kan hanteras fullt ut i sysdigheten. temet. Det är något vi får titta på tillsammans med branschen, säger Anders. – Vidare ser vi behov av vissa justeringar av spårbarhetsföreskrifterna, inklusive frågan om nuvarande undantag för vissa detaljister som säljer till andra detaljister. Även i denna fråga ser vi behov av att ha en nära kontakt med branschen i arbetet, avslutar Anders. Malin Skog

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

17


18

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Insjöfisk – en underutnyttjad resurs

Gädda, gös och abborre är sötvattensfiskar som de flesta av oss känner till. Sarv, gärs och nors är kanske inte lika kända. I Sverige finns över 95 000 sjöar, många av dem rika på fisk. En resurs som är dåligt nyttjad. Det finns funderingar kring hur vi skulle kunna öka insjöfisket och nyttja dessa arter både som matfisk och som foderfisk. Här kommer en kort presentation av några lite mer udda insjöfiskar.

ASP (Aspius aspius)

Asp är en karpfisk som är ovanlig i svenska sjöar och vattendrag. Fiskevårdande åtgärder har stabiliserat beståndet av asp under de senaste åren. Historiskt har asp varit en eftertraktad matfisk. Utbredningen av asp är främst begränsad till Vänern, Hjälmaren och Mälaren med tillrinnande vatten, till Göta älv samt Motala ströms vattensystem.

BRAXEN (Abramis brama)

Braxen, som är en karpfisk, är allmänt förekommande i södra och mellersta Sverige, den saknas utmed Bohuskusten men finns längs hela Norrlandskusten. För de fyra största sjöarna i Sverige finns data för fångsterna inom yrkesfisket. Generellt har fångsterna ökat. Yrkesfisket landar förhållandevis lite braxen. I vikt räknat utgjorde braxen år 2015 endast 5,6 procent av totalfångsten i Sveriges fyra största sjöar. Men eftersom braxen är en art för vilken det inte finns någon stor efterfrågan återspeglar förmodligen inte fångsterna beståndsstorlekarna i respektive sjö.

GÄRS (Gymnocephalus cernuus)

Gärsen är en liten, grönbrun, taggig bottenlevande fisk. Den påminner om de närbesläktade arterna gös och abborre, men skiljs åt på de sammanhängande ryggfenorna. Under det taggiga huvudet finns slemfyllda gropar och huden har också ett tjockt lager slem. Den kan bli upp till 25 cm men är oftast 5–15 cm. Gärsen finns över hela Sverige undantaget några få platser, i både sötvatten och längs Östersjöns kust.

ID (Leuciscus idus)

Iden tillhör karpfiskarna och har gula ögon med en bred rund rygg samt rödaktiga fenor. I södra Sverige kallas fisken också för ort. Förr var iden en viktig fisk bland annat på Gotland. Det finns goda bestånd av id runt Gotland vilka tål ett ökat fiske. Id är en fisk med välsmakande kött som efter kokning blir svagt rosafärgad. Iden innehåller relativt mycket småben vilket gör att den behöver tillagas på ett sätt så att benen försvinner.

Den passar därför bra att lägga in på samma sätt som sill eller mala till olika färsrätter. Den är också god som inkokt eller gravad. I ett samarbete mellan yrkesfisket, Gutefisk, på Gotland och Jordkällaren saluförs nu id som färdiga fiskburgare.

LAKE (Lota lota) Laken finns i större delen av landet samt längs Östersjökusten ner till Kalmarsund. Laken återvänder ofta till sin födelseplats för övervintring och lek. Laken trivs i kallt och klart vatten där den oftast återfinns i vattnens djupare partier. Den är aktiv främst under dygnets mörkare del. Laken är en god matfisk. LÖJA (Alburnus alburnus) En liten, slank och silverskimrande stimfisk som ofta uppehåller sig nära ytan. Livsmedlet löjrom kommer inte från löjan utan från siklöjan (Coregonus albula). Löja har emellertid tidigare haft industriell användning då fjällen användes vid tillverkning av konstgjorda pärlor. I Sverige är löja allmänt förekommande i sötvatten i södra Sverige, och i östra delen av landet sträcker sig utbredningsområdet upp till Torne älv. Arten finns även i Östersjöns kustvatten och på Gotland. MÖRT (Rutilus rutilus)

Mörten tillhör familjen karpfiskar och är en av Sveriges vanligaste sötvattensfiskar och finns i hela Sverige. Mörten tillhör de fiskarter som gynnas i näringsrika vatten, men missgynnas av försurning. Mörten är silverglänsande och ögonen är röda. I Sverige är det inte längre vanligt att äta mört, men i andra länder i Östeuropa används den fortfarande som matfisk. Man kan alltjämt köpa konserverad mört i Finland, oftast inlagd i olja eller tomatsås. I Sverige används den som agn vid gäddfiske och som kräftbete.

NORS (Osmerus eperlanus) Norsen har som nyfångad en karaktäristisk doft av gurka vilket produceras av samma kemiska ämne som finns i gurka. Norsen är pelagisk och simmar i stim i kallare vattenlager nedanför språngskiktet, med de större individerna djupast och de yngsta grundast. Få fiskarter har


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

en så avgörande nyckelroll i näringsvävarna i våra stora sjöar som norsen. Utan nors skulle vi inte ha kvar storrödingen i Vättern, eller insjölaxen i Vänern, eller det ekologiskt uthålliga fisket av gös i Hjälmaren. Norsen var förr fattigmansmat, men utgör numera i många länder en populär matfisk. I Sverige har den lokalt betydelse som matfisk, speciellt i Vänern och Mälarens tillopp i samband med leken, då den fångas med traditionella håvbåtar.

RUDA (Carassius carassius) Ruda är en karpfisk med en lång ryggfena. Namnet ruda betyder ”den röda”, men lokalt har ruda ofta kallats karussa efter sitt grekiska namn. Fisken kan ha olika kroppsform beroende på vilka predatorer som finns i vattnet. Rudan är Sveriges mest seglivade fisk, som trots att den ursprungligen är en varmvattenfisk kan överleva att frysas in i bottenslammet i små gölar och sedan ”tina upp” nästa vår. I Japan saltas ruda in och fermenteras sedan med ris. Rätten kallas då Funazushi och anses av vissa vara en delikatess. SARV (Scardinius erythrophthal-

mus) Sarven är en liten guldglänsande karpfisk som liknar mört, men har starkt röda fenor. Den är en stimfisk som gärna uppehåller sig bland vegetation. Under leken har alla hanar och en del honor lekvårtor på huvudet och ryggen. I Sverige finns sarv från Skåne till Indalsälven i Jämtland och Medelpad. Den saknas i fjällen samt på delar av det småländska höglandet och i mer höglänta delar av Västergötland.

SIKLÖJA (Coregonus albula)

Siklöjan är en liten, silverglänsande laxfisk som förekommer i Syd- och Mellansverige samt i de södra och östra delarna av Norrland. Dessutom är siklöja allmänt förekommande i Bottenviken. Leken sker från oktober till december och då ynglen kläcks fram på våren är det kritiskt med tillgång på rätt föda. Siklöjan i Mälaren är betydligt större än i Vänern och Vättern. Arten lever pelagiskt i stim. Fisket bedrivs med siklöjenät och försvåras periodvis av kiselalgblomningar, höststormar och tidig isläggning. Det är framför allt den värdefulla löjrommen som man är ute efter men siklöjan är också en god matfisk. Bestånden varierar i våra stora sjöar och regleras av Fiskeriverkets föreskrifter om fiske i sötvattensområdena. Biologiskt råd för siklöja i Vänern är att fångsterna inte bör ökas. I Vättern bör siklöja inte fiskas. I Mälaren kan fångsterna ökas.

SUTARE (Tinca tinca) Sutaren är vanlig i sjöar i södra och mellersta Sverige, och den påträffas också i utsötade vikar i Östersjön. Den finns också på flera håll längs nästan hela norrlandskusten och en bra bit in i Norrlands inland. På många sätt är sutaren en särling bland karpfiskarna och är ofta hårt trängd, både av konkurrenter och rovfiskar. Samtidigt är sutaren en tålig fisk, den kan uthärda lägre syrehalter än många andra arter. Sutaren har fast och fint kött och anses av vissa vara en delikatess. ilona miglavs illUsTRaTion: Wilhelm von WRighT

FÖRSÄLJNING • SUPPORT • SERVICE • RESERVDELAR

DELTA IS AB ÄR HUVUDLEVERANTÖR AV ZIEGRA ISMASKINER I SVERIGE.

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 80 80

19


20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Mathantverk vid sjön Bolmen – på Tiraholm är det nära på riktigt Tiraholm är den enda restaurangen i Sverige som enbart jobbar med insjöfisk. Familjen Ekwall har byggt upp en unik affärsrörelse kring vildfångad och odlad fisk som de har varumärkesskyddat med ”Nära på riktigt”. Med en råvara som bokstavligen plockats upp ett stenkast från gästen, är det en slogan som lever upp till sin devis. Lantbruksgården var från början inriktad på både lantbruk, skogsbruk och fiske men verksamheten gick helt över till yrkesfiske under 80-talet och familjen har succesivt utvecklat sitt livsverk med rökeri, restaurang, gårdsbutik, hotell- och konferenshotell.

N

är man passerat Hyltebruk och kommer till den lilla småländska orten Unnaryd börjar man närma sig. Min GPS är ur funktion så jag stiger in på den kombinerade mack- och turistbyrån, där en hjälpsam kvinna som bryter på holländska förklarar min vidare färd. Efter några kilometer dyker en relativt oansenlig skylt upp med orden ”fiskbutik”. Efter ytterligare några kilometer på smala, slingriga skogsvägar kommer jag fram till Tiraholm som är beläget på en halvö på Bolmens västra strand. Det idylliska gårdsläget, med röda längor, skog och betesmark som ramar in sjöläget ger en riktig Bullerbykänsla. Hela platsen andas ett naturligt lugn. Folk strosar runt på gårdsplanen med en glass i sin hand, äter lunch på sommarverandan, köper fisk i gårdsbutiken eller sitter bara nere vid sjön och njuter av den storslagna vyn. Gården har brukats av flera generationer. Nisse är uppväxt på gården och har bott här tillsammans med sin fru Vicky i snart fyrtio år. Idag bor de i ett generationsboende med sina barn och barnbarn, praktiskt ordnat eftersom det finns flera hus på gården. Till att börja med drev de ett jordbruk och hade fiske med regnbågsodling. Men efter ett tag valde de väg och satsade helhjärtat på yrkesfisket och bestämde sig för att arrendera ut jordbruket. Med fisket blev det naturligt att satsa på gårdsbutik med fiskförsäljning och eget renseri

Foto: Stephane Lombard

och rökeri. Nisse hittar jag vid ålbassängen i en lada närmast bryggan. Längan innehåller fiskförädling, forskningsstation (de hyr ut stationen till forskare som forskar på insjövatten), turistinformation och några fiskbassänger. – Slå dig ner i restaurangen så hämtar jag Vicky som är någonstans i köket. Det dröjer inte många minuter så sitter de där tillsammans med mig och har dessutom plockat fram en av restaurangens paradrätter, en grillad gös med morotsbaserad gräddfilssås. Menyn är ambitiös med fler än tjugo olika rätter och allt är efter egna recept. Havtornsmarinerad gädda, gäddburgare, regnbåge fisk & chips, inkokt ål, smörstekt gösrygg, ja listan kan göras lång. Med tre barn hemma, ett omfattande yrkesfiske och en gårdsbutik, hur kom ni fram till att ni skulle börja med restaurang? – Vi fick förfrågan från kunder som handlade

fisk. Ska ni inte ordna så man kan äta här? Ja, varför inte, kan jag laga mat till familjen kan jag säkert göra det i större skala också. Så gick våra tankar och så har det varit med mycket här på gården säger Vicky. Den röda ladan, som tidigare tjänstgjort som ladugård och vagnsförråd byggdes om till restaurangkök och rustik matsal. Under en säsong, som börjar vid påsk och avslutas med julbord serverar Tiraholm ca 26 000 portioner, så i dagsläget har man ett tiotal personer anställda i sin verksamhet och har kunnat erbjuda många av traktens ungdomar ett sommarjobb. Det mesta på gården är fördelat så att alla i familjen får ett eget ansvar.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

”Den röda ladan, som tidigare tjänstgjort som ladugård och vagnsförråd byggdes om till restaurangkök och rustik matsal”

Vicky sköter köket och det administrativa, Nisse har störst fokus på vaktmästarsysslor nuförtiden, det är mycket som ska skötas på en så pass stor gårdsverksamhet. Jonas, den yngsta sonen tar hand om fisket och förädlingen, Malin hotell- och konferensdelen och Jens, den äldsta sonen sköter de strategiska diskussionerna. Jonas håller på att skölja regnsbågslaxen som sedan ska rökas med al. All uppvärmning och ved som man använder i verksamheten kommer från den egna skogen, resurshållning och miljötänk går som en röd tråd genom allt de gör. Fisket börjar tidigt på våren när isen lossar och håller på fram till oktober då de tar upp sina bottengarn. Bolmen har en stor artrikedom av både fisk och fågel. Den enda fisken som man tillagar i köket och som inte kommer från den egna sjön är lake. Eftersom beståndet är dåligt här i Bolmen får den hämtas från Vänern. Vill man fiska själv kan man köpa fiskekort och Nisse har också sedan många år tillbaka ett uppdrag med fiskerådgivning och kurser i fiskeredskapsbygge, bland annat genom projekt med norska lantbrukare som har tillgång till insjöar och fiskevatten. Hotellet med konferensmöjligheter öppnade 2018 och har ena sidan vänd mot sjön och den andra mot åkermark. Foton, flytvästar och andra

detaljer som gör att det finns en grundmurad tanke bakom hela projektet, man ska känna att man befinner sig i ett sjölandskap. ”Rofyllda rum”, en genial idé med en gammal träåra ovanför sängen på varje rum och på frukostbuffén serveras överraskningar som inlagda göskinder och gäddbollar. Malin sköter det mesta kring hotellet och är en entreprenör ut i fingerspetsarna, vilket inte är så konstigt då hon redan som 8-åring fick prova på att sälja godis inne i gårdsbutiken och som 13-åring fick ta steget till servitris i restaurangen. – Jag jobbade hårt på sommaren och reste under vintern. Att resa och ägna mig åt turism och värdskap har varit min livsdröm. Nu behöver jag inte resa mer, nu kommer världen hit! Vi har haft besök av alla kontineter (utom Antarktisk) berättar Malin som har utbildat sig på turistekonomprogrammet på universitetet.

Jonas i rökeriet. Foto: Nenne Jacobson Granath

Är det inte tufft att jobba så nära med familjen och dessutom bo så när varandra? – Nej, tvärtom, vi barn har alltid fått utvecklas inom verksamheten och trots att jag besökt mer än sextio länder över hela världen, har jag inte hittat någon favoritplats som väger lika tungt som Tiraholm!

Från vänster; Jonas, Otto, Jens, Maja, Vicky, August, Gustav, Malin, Nisse. Foto: Nenne Jacobson Granath

nenne JacoBson gRanaTh

Laxen tas om hand. Foto: Nenne Jacobson Granath

21


22

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

I KÖKET

Riesling och alkoholfri öl

Som född västkustbo ska jag erkänSom född västkustbo ska jag erkänna att det är alldeles för sällan som jag tillagar insjöfisk. I våra insjövatten finns delikatesser som bland annat abborre, gös, sik och gädda.

i drycken också. Den här gången tänkte jag lyfta fram min favorit bland gröna druvor, Riesling, samt alkoholfri öl, det dryckessegment som växer mest i Sverige just nu.

Generellt är insjöfiskar magra och mår bra av att tillagas försiktigt för att inte bli torra. Som så ofta i matlagningen så hjälper grädde och smör till att lyfta smakerna. Att kombinera dryck till insjöfisk är inte krångligare än till havsfisk eller raggmunk med fläsk. Återigen handlar det om vilka grundsmaker som finns i maten, då vi ska försöka ta fram dem

Enligt färsk statistik från Sveriges Bryggerier växte alkoholfri öl som kategori med 41% under 2018. Var tionde öl som säljs i Sverige är under 0,5% alkohol som det krävs enligt lagen. Processen att göra alkoholfri öl har förfinats och kortfattat kan man tillverka det på två olika sätt. Antingen avbryts processen innan det bildas för mycket alkohol genom sänkt temperatur eller så tillverkas ett starkare

Alkoholfri öl

öl som sedan avalkoholiseras genom filtrering. Öl kan få otroliga smaker beroende på vilken typ av malt och humle som används. Det är en konst att tillverka alkoholprodukter och sedan behålla smakerna när alkoholen tas bort. Oavsett så har kvaliteten höjts och utbudet av goda alkoholfria öl är stort numera.

Riesling

Denna druva som man kan göra de mest snustorra, eleganta och krispiga vita viner på, kan även ge söta, fylliga och kraftfulla smakbomber till viner. Första gången druvan dyker upp i historien är på 1400-talet,

Nedan några goda rätter på insjöfisk med dryckeskombination av rieslingvin eller alkoholfri öl.

Timjan- och vitlöksgrillad abborre med citron

Dryckestips: Schmitges Grauschiefer Riesling Trocken, artnr: 73892 pris 124 kr Fruktig och frisk med mycket gul frukt från äpple, plommon och lime. Druvtypiska inslag av mineral och honung.

Smörstekt gösfilé med stuvade kantareller

Dryckestips: Gustave Lorentz Riesling Lieu dit Burg, artnr: 75756 pris 179 kr

Generöst vin med tydlig smak av citrus, gul frukt, petroleum och med typisk mineralitet N.A.P.A Sigtuna Non Alco Pale Ale, artnr: 1975 pris 16,90 kr

Ü.NN Ipa, artnr: 1978 pris 21,90 kr Humle, beska och fruktsötma i harmoni. Tydlig smak av tropisk frukt, örter och honung.

Elegant balans på humle, beska och frukt. Örtig med hint av apelsinskal och hårt bröd.

Foto: Sjömatsfrämjandet

Foto: Sjömatsfrämjandet


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

på en handelsfaktura i Rhendalen. Därefter sprids druvan i Europa och under senare delen av 1800-talet även till nya världen så som Sydafrika, Australien och USA. Rankan blommar sent, så den klarar sig bra mot frost. Den mognar långsamt, tar upp mycket karaktär av jordmånen, ger rikliga skördar och är tjockskalig. En riktig mönsterdruva i klassen som uppför sig precis så som man önskar. Den lämpar sig väl till friska och lätta viner på grund av sin höga syra. Tack vare det tjocka skalet och att den mognar långsamt, så kan den hänga kvar länge på rankan och ge mycket socker, vilket behövs för att kunna göra fylliga söta viner. Druvorna sitter tätt i klasarna och bildar lätt det skyddande mögel som kallas Botrytis Cinerea som man sedan gör de fantastiska vinerna Trockenbeerenauslese och Eiswein på. niKlas sTeinWall

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Stekt gös med gräddblancherad purjolök, lingon och sotade vetekärnor Dryckestips: Nederburg Winemasters Riesling, artnr: 74621 pris 99 kr.

Fruktigt vin med toner av tropisk frukt som ananas, citrus och lime. Liten kryddig ton och lång eftersmak. Mikkeller Weird Weather Non-alcoholic IPA, artnr: 1956 pris 21,90 kr + pant

Tydlig humlearom med tropisk frukt som ananas, citrus och en liten kryddig ton med liten lätt restsötma.

FISKEAKTUELLT

Några ord om kameraövervakning och torskstopp

N

i kanske hörde i somras då två ministrar gick ut i pressen med att nu ska fiskerikontrollen stärkas genom försök med kameraövervakning? Det blev stora rubriker, men de två ministrarna tog sommarsemester och vägrade svara på frågor från journalistkåren och yrkesfisket. Hur stärker man kontrollen genom ett försök när det redan tidigare gjorts ett likadant försök? Ska inte hela branschen kontrolleras då, från hav till tallrik? Eller kan det kanske vara så att ingen vill vara kameraövervakad på sin arbetsplats? Den 22 juli kom beslutet att EU stoppar allt riktat torskfiske i södra och östra Östersjön. EU är ju en sammanslutning av medlemsstater och Sveriges röst väger tungt i Östersjöfrågor, bland annat eftersom vi har EU:s längsta kust där. Sverige ”vann” förhandlingarna och sedan åkte man hem och tog sommarsemester! Kvar stod yrkesfiskarna på bryggorna utan besked om vad de nu kunde göra eller inte fick göra! Det tog Havs- och vattenmyndigheten nästan fyra veckor att tolka kommissionens beslut och först nu tittar departementet på ersättningsfrågan! Faktum är att Östersjöns problem är allvarliga. Men det är inte fiskets fel att det är som det är. Men det är fisket som får lida till följd av problemen. Dåliga syreförhållanden till följd av klimatförändringar och övergödning, en onormalt hög naturlig fiskdödlighet, minskad reproduktion, gråsäl överallt som sprider parasiter och dålig födotillgång för torsken är orsakerna. Det är dessa problem som måste lösas, men det är inte enkelt. Vår miljöminister Isabella Lövin verkar tycka att det är kört för Östersjön och är en mästare på att blanda ihop korten. Isabella skyller allt på alla andra och det gör ju inte saken bättre. Är det inte hon som borde ha tagit tag i säl- och miljöfrågorna så kan man undra vem det är?

SFPO önskar alla läsare en trevlig höst!

Foto: Sjömatsfrämjandet

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO Ordförande

23


24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Fyll på D-vitaminlagret med fisk

Åsa Brugård Konde Bild: Livsmedelsverket

Att vi kan bilda eget vitamin D i huden kanske du har hört förut. Solen är under sommarhalvåret den absolut viktigaste källan till D-vitamin. Ett vitamin som är viktigt för att reglera kalcium och fosfatnivåerna i blodet, för att bilda och bevara benmassan. Nu närmar sig hösten och vintern och i och med det har många av oss problem att få i sig tillräckligt med D-vitamin. Fisk är en bra källa till D-vitamin och att äta en bra och varierad kost räcker för de flesta.

Förr var det vanligare med allvarliga bristsjukdomar än vad det är idag. Det var först när AD-droppar infördes på 50-talet som i stort sett alla fall av rakitis (en barnsjukdom även kallad engelska sjukan, vilken gav krumma kroppsdelar) upphörde. Trots detta ökar försäljningen av olika D-vitaminpreparat under vinterhalvåret. D-vitamin sägs förebygga vinterdepression och sjukdomar som diabetes typ 2 samt olika cancerformer. Enligt Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, finns det inte tillräckligt med forskningsunderlag som stödjer detta. – Men eftersom D-vitamin även är ett hormon är det ändå rimligt att tro att det spelar roll för mer än benhälsan, säger Åsa.

Därför behöver vi vitamin D Vitaminet som egentligen är ett hormon, hjälper till att styra nivåerna av kalcium- och fosfat i blodet. Både genom att plocka upp kalcium från tarmen men också genom att ta kalcium från skelettet om vi äter för lite. Vitamin D hjälper också till att återabsorbera fosfat och till viss del kalcium i våra njurar så att det inte försvinner ut från kroppen med urinen. Kroppen är så finurlig att om vi har låga nivåer av fosfat och kalcium i blodet så stimulerar det bildningen av vitamin D i kroppen.

Solen är den viktigaste källan Att få i sig D-vitamin via solljuset är viktigt för att täcka behovet. Vitaminet är fettlösligt och lagras därför i fettväven. Det gör att vi kan bygga upp våra förråd under sommarhalvåret. Hur mycket vitamin D som bildas beror på solens intensitet och våglängd. För att få tillräckligt med vitamin D för en dag med hjälp av solen behöver du vara 10 – 15 min i solen där 30 % av huden får sol på sig. Det förutsätter solbestrålning på en optimal nivå. Med det menas att det skall vara en låg nivå av föroreningar i luften och att det är under sommarmånaderna då solen står som högst på dagen. – På våra breddgrader blir förråden av D-vitamin bättre på sommarhalvåret men de räcker sällan hela vintern utan vi behöver se till att fylla på med D-vitaminrik mat under vinterhalvåret, säger Åsa.

Vissa av oss behöver mer än andra Förmågan att bilda vitamin D i huden minskar också med åldern, därför behöver äldre personer få i sig mer D-vitamin. Även små barn har ett större

behov eftersom tänderna anläggs tidigt och för att de skall utvecklas normalt. Att vistas i stark sol är inte lämpligt för små barn som har tunn och känslig hud, därför får alla barn upp till 2 års ålder D-droppar idag. Är du mörkhyad eller bär heltäckande kläder behöver du också mer vitamin D. Melanin, vårt pigment i huden, fungerar nämligen som ett ljusfilter och påverkar hur stor det av UV-strålarna som når in i huden. Mörkhyade personer på våra nordliga breddgrader kan ha svårare att få i sig tillräckligt med D-vitamin.

Fisk är rikt på D-vitamin Relativt få livsmedel innehåller vitamin D och det finns nästan uteslutande i livsmedel från djurriket. – I Riksmaten vuxna (kostundesökning 2010 – 2011) framkom att cirka en tredjedel av det D-vitamin vi får från maten kom från fisk och skaldjur, berättar Åsa. Ofta pratar man om olika sorters fisk som bra källa, speciellt feta fiskar men också några magra som till exempel gös, abborre och tilapia. De sistnämnda tre arterna ligger i topp då det gäller D-vitamininnehåll per 100 gram. Abborre innehåller 21 mikrogram (μg)/100 g, tilapia 24,3μg/100g och gös innehåller så mycket som 29μg/100g. – Vad denna höga halt beror på är man inom forskningen osäker på idag, berättar Åsa. Utöver fisk bidrar även ägg, berikade mejeriprodukter samt matfett med en stor del D-vitamin. Det är också denna form som vi bildar i huden då solen lyser på oss. Därtill finns det en form av D-vitamin som har ett vegetabiliskt ursprung och som du hittar i till exempel svamp, framför allt i kantareller och Karl-Johan svamp.

Kostråden begränsar intaget En portion gös (125 gram) ger dig så mycket som 36,25 μg D-vitamin. Detta täcker 5 dagars D-vitaminbehov. Tyvärr behöver vi också ta ställning till de kostrekommendationer som finns kring gös i Sverige. Anledningen till kostrekommendationerna är att gös och annan insjöfisk kan innehålla tungmetaller såsom kvicksilver. Detta kan du läsa mer om på sidan 26-27. Enligt Livsmedelsverket kan de flesta av oss äta insjöfisk som abborre, gädda, gös och lake en gång i veckan. Är du däremot gravid, försöker bli gravid, eller ammar bör du inte äta dessa fiskar oftare än 2 – 3 gånger per år. linda fRiThiof

Så här mycket D-vitamin behöver vi Barn under 2 år: 10 μg/dag μg/dag Från 2 – 75 år: 10 μg/dag μg/dag Över 75 år: 20 μg/dag I snitt får vi i oss 7μg/dag 7μg/dag (7,6 μg/dag för män och och 6,4 μg/dag för kvinnor) Källa: livsmedelsveRKeT


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Konferens med fokus på kräftor

I slutet av augusti hölls IAA Gotland 2019 – Crayfish and Aquaculture, en nationell och internationell konferens om kräftor och akvakultur på Gotland. Konferensen anordnades i samarbete mellan Blått centrum Gotland, Landsbygdsnätverket, Länsstyrelsen Gotland, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Universitet, University of Eastern Finland samt den internationella kräftforskningsorganisationen IAA – International Association of Astacology.

Insjöfiskens smakpalett

Hur det som växer i hav och sjö smakar kan beskrivas genom det som kallas merroir. Ordet är ett begrepp som härstammar från hur vi beskriver smaker på det som växer på land, terroir. Att insjöfisk kan ha olika smak beroende på vilken sjö de levt i, vad den ätit och när på året den fångats kan bero på vattnets doft, smak och kvalitet.

A

lger och andra mikroorganismer kan påverka vattenkvaliteten på många olika sätt genom lukt- och smakstörningar. På våren är det vanligt att jord- och mögellukt kommer från marken. Det är ofta smältvatten som spolar ut dessa ämnen från skogs- och jordbruksmark. Lukt- och smakstörningar kan även orsakas av t.ex. alger, protozoer, vattenväxter och bakterier i vattendragen. De luktämnen det oftast handlar om är gesosmin och 2-metylisoborneol (MIB) som produceras av strålsvampar och cyanobakterier. Den besvärliga arten Planktothrix agardhii är vanlig året om i många näringsrika sjöar och havsvikar. Många arter grönalger, guldalger, fästalger, kiselalger och dinoflagellater kan också ge jord- mögel- eller fisklukt åt vattnet. Vissa fästalger kan producera trimetylamin som gör att vattnet luktar härsken fisk. Alger förekommer året om men sommartid är koncentrationen normalt högre vilket gör att smaken kan påverkas negativt. Planktonalger kan dock växa både i svagt ljus och i iskallt vatten. Människans näsa är mycket känslig och kan känna lukten av många ämnen redan vid väldigt låga koncentrationer. Algernas illaluktande ämnen är som regel inte giftiga, snarare otrevliga. ilona miglavs

Under tre dagar hölls det föredrag om den senaste forskningen och diskuterades om akvakultur generellt och kräftodling specifikt men också om hantering av främmande arter. Deltagarna kom från 14 europeiska länder samt Madagaskar och Australien. Man besökte flodkräftodlingar på Gotland, bland annat Nordens största kräftodling. Gotland är speciellt då man har lyckats utrota signalkräfta i länet. Det är också det första skyddsområdet för flodkräfta i Sverige Ett av ämnena som diskuterades vid konferensen var användande av metoden environmental DNA, e-DNA, vilket ses som ett möjligt effektivt verktyg att övervaka arter och introduktioner. Metoden innebär att man kan hitta spår av olika arter genom DNA-prov ur vattnet som de lever i. Det framhölls också att det ännu är en ung metod och att den behöver kompletteras med traditionella övervakningsmetoder, så som provfisken. Som sig bör bjöds de internationella gästerna på en avslutande kräftskiva under kräftmånens sken i den ljumma sensommarkvällen. Att det åts flodkräftor var ett konkret exempel på hur ett kommersiellt intresse för en hotad art kan bidra till skyddet genom att minska intresset för att introducera nya arter. Källa: lennaRT edsman och Rolf gydemo (del av oRganisaTionsKommiTTén föR KonfeRensen)

25


26

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

Kostrekommendationer insjöfisk Sedan 1967 har vi haft kostråd kring fisk i Sverige. Anledningen till detta är baserat på hälsorisker då vi har förhöjda halter av olika miljögifter i Östersjön samt i vissa insjöar i Sverige. För att vi skall få sälja fisk i Sverige som är över EU:s gränsvärden för dioxiner och PCB kräver EU att vi har kostråd som talar om hur mycket och hur ofta man kan äta den utan att det är någon risk för att vi får i oss för höga halter av miljögifter. Vi ställde ett par frågor till Rickard Bjerselius, Teamchef Risk-nyttohantering och miljö, Avdelningen för Hållbara Matvanor på Livsmedelsverket för att få en bättre bild av varför vi har kostråd för fisk.

Rickard Bjerselius, Teamchef Risk-nyttohantering och miljö, Avdelningen för Hållbara Matvanor på Livsmedelsverket.

Hur är läget med vår insjöfisk idag?

– Livsmedelsverkets bedömning är att läget är oförändrat. För dioxin och PCB verkar det som att halterna långsamt sjunker i Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Framförallt för att utsläppen har minskat bland annat på grund av bättre rökgasrening. För kvicksilver är det stor variation mellan olika sjöar och Livsmedelsverket har ingen aktuell kunskap om det är på väg uppåt eller nedåt. Gällande PFAS så är det tyvärr relativt nyligen man insett att det kan vara ett större problem än man tidigare trott så där kommer det troligen att upptäckas fler sjöar som har påverkan av dessa ämnen.

Berätta kort vad PFAS är för något?

– PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp industriellt framställda kemikalier som har många användningsområden. De förekommer inte naturligt, utan började framställas i mitten av 1900-talet på grund av sina speciella kemiska egenskaper. Det finns över 4000 olika ämnen i PFAS-gruppen. De mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA. PFAS finns i miljön och har förorenat dricksvatten och livsmedel. Fiskkonsumtion är en betydande källa för PFOS. PFOS lagras i fisk, och i kommuner där det finns sjöar med misstänkt förorening rekommenderas att kontrollera halten av PFOS i fisken från dessa sjöar.

Kostråden gäller för framför allt de stora sjöarna. Har du någon uppfattning om hur det ser ut för de mindre sjöarna i Sverige?

– Livsmedelsverket har generella kostråd gällande fisk, baserat mer på fiskart än var de är fångade. Vi utför ingen systematisk kartläggning utan

Foto: Vito Alfano, Unsplash

det är varje enskild kommun eller länsstyrelse som eventuellt har kännedom om halter och ibland specifika råd för någon insjö. Generellt kan näringsfattiga sjöar ha en tendens att ha högre halter. Även stora markförändringar, som till exempel skogsbränder och avverkning, kan påverka så att kvicksilver-halterna stiger. Livsmedelsverket startade övervakning 2003, den så kallade dioxinkontrollen. Varför innefattades inte tungmetaller i den? Finns det ytterligare provtagning som kostråden baseras på? Dioxinkontrollen är speciell i Sverige, då vi har ett undantag från det EU-gemensamma gränsvärdet, vilket innebär att vi får sälja fisk inom landet med halter som överstiger gränsvärdet. Detta undantag är ”villkorat”, vilket innebär att vi ska ha en löpande kartläggning av dioxinhalter samt informera konsumenterna om de risker som kan finnas. Vi får dock inte sälja fisken till andra länder förutom de som har samma typ av undantag som vi. Det finns provtagningsprogram även när det gäller tungmetaller för olika livsmedel, men dessa är inte lika frekventa och fiskprovtagningen är sparsam. Livsmedelsverket bedriver så kallad stickprovskontroll inom ramen för det kontrollprogram som alla EU-länder är ålagda att utföra.

Vad gäller när man säljer insjöfisk utanför Sverige? – Vad gäller kommersiellt fiske och försäljning av fisk så ska de gränsvärden som finns i EU förordningen följas och det är företagens ansvar att det följs och myndigheterna kontrollerar i sin tur att lagstiftningen följs.

Hur ofta uppdateras kostråden?

– De uppdateras vid behov. Vid behov kan vara att det kommer nya riskvärderingar från Efsa som innebär att de hälsobaserade gränsvärdena


SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

(t.ex. TDI – Tolerabelt Dagligt Intag) ändras, som är fallet med både dioxin och PCB (2018) och nu PFAS (troligen under 2019). I båda dessa fall är det relativt kraftiga skärpningar av de hälsobaserade gränsvärdena, TDI, som Efsa har kommit fram till. Förändringar av halter i fisken kan också föranleda revision av kostråden.

Om man inte tillhör riskgruppen bör man enligt kostråden kunna äta dessa fiskar 1 gång per vecka. Om man inte äter insjöfisk större delen av året kan man då äta mer under en kortare period till exempel under sommaren vid sommarstugan vid sjön?

– Ja, det stämmer i princip. Om du inte tillhör riskgruppen kan du äta denna typ av fisk oftare under perioder. Under ett år kan du äta denna fisk 52 gånger (1 gång per vecka) fördelat som du vill under året.

Råden från Livsmedelsverket

Fisk som kan innehålla höga halter av dioxiner och PCB En del fisksorter kan innehålla för mycket miljöföroreningar, som dioxiner och PCB, vilka kan lagras i kroppen under hela livet. Det är arter som de flesta äter sällan, men som kan vara vanliga vid fritidsfiske. Man kan minska risken att få i sig skadliga ämnen genom att äta olika sorters fisk, och inte bara några få arter. Barn, unga upp till 18 år, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande tillhör riskgruppen och är mer känsliga för miljöföroreningar. Anledningen är att foster, spädbarn och barn växer och utvecklas, vilket gör de mer utsatta. För dessa grupper finns särskilda råd och rekommenderas att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka

Råden gäller för: •

• • •

strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken. Den vanliga inlagda sillen som säljs i butik är från Ishavet eller västkusten och innehåller inte höga halter miljögifter. vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern. sik från Vänern och Vättern röding från Vättern.

Fisk som kan innehålla höga halter av tungmetaller En del fiskar kan också innehålla höga halter av tungmetaller, framför allt kvicksilver. Precis som för dioxiner och PCB kan tungmetallerna lagras i kroppen. Kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter av kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Det kan leda till höga halter av kvicksilver som på sikt kan skada hälsan.

Råden gäller för: • •

Abborre, gädda, gös och lake, liksom stora rovfiskar som färsk tonfisk*, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Fisk från öppna hav, som Atlanten, Nordsjön, Stilla Havet och Norra Ishavet, innehåller oftast låga halter av kvicksilver och du kan äta den utan risk. Undantaget är de fiskar som kan bli mycket stora, exempelvis stor hälleflundra, svärdfisk, färsk tonfisk*, haj och rocka.

*Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver.

Fisk är viktigt Fisk är bra och nyttig mat som vi bör äta mera av. Fisk och skaldjur innehåller mycket vitamin D, jod och selen och fet fisk, så som lax, sill och makrill, innehåller också de särskilda omega-3-fettsyrorna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Barn behöver omega-3 bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt. En portion fisk på 100 – 150 gram ger en stor del av det rekommenderade dagsintaget av t.ex. vitamin D, vitamin E, jod och selen. Därför är det bra för både vuxna och barn att ändå äta fisk eller skaldjur men det är viktigt att välja olika arter, både mager och fet fisk. För att inte få i sig för höga halter av miljögifter är det viktigt att följa de kostråd som finns för fisk. linda fRiThiof

27


Detta är en annons Detta från är enMSC annons från MSC

Första marina återvinningscentralen finns i Sotenäs

Lisa Lemke intervjuar Lisa Lemke MSC:s intervjuar Linnea Engström MSC:s Linnea om hållbart Engström fiske, ommedan hållbartFrida fiske, medan Frida Ronge, TAK, lagar Ronge, till tonfisk TAK, lagar på burk, till tonfisk då MSC påfirar burk, världshavsdagen då MSC firar världshavsdagen i Kungsträd- i Kungsträdgården, Stockholm. gården, Stockholm.

Ny MSC-standard Ny MSC-standard 28 september 28 september MSC:s spårbarhetsstandard MSC:s spårbarhetsstandard inkluderar från inkluderar och medfrån denoch 28 septemmed den 28 september arbetsvillkorskrav. ber arbetsvillkorskrav. Detta betyder Detta att du betyder som importerar att du somsjömat importerar sjömat som är MSC-certifierad som är MSC-certifierad kan känna digkan trygg känna meddig atttrygg det inte medförekomatt det inte förekommit barn- eller mittvångsarbete barn- eller tvångsarbete på fabrikerna. påDenna fabrikerna. del avDenna standarden del av standarden är riskbaserad är på riskbaserad nationsnivå. på nationsnivå. Om en fabrikOm ligger en fabrik i ett högriskland ligger i ett högriskland så måste denså genomgå måste den en genomgå revision för enen revision internationellt för en internationellt erkänd certi-erkänd certifiering för arbetsvillkor. fiering för arbetsvillkor. Mer info hittar Mer duinfo på MSC:s hittar du webbplats. på MSC:s webbplats.

Mellan maj och augusti 2018 samlades det in 28 ton marint avfall. Merparten av avfallet har tidigare gått till förbränning men nu är tanken att den marina återvinningscentralen ska ta emot det skräp som kommunens strandstädare och Fiskareföreningen Norden tar upp från havet. Därtill har man problematiken med hanteringen av uttjänta fiskeredskap. Materialet skall sorteras i 7-8 olika fraktioner och sedan återvinnas och återbrukas. Till exempel skall fisknät smältas ner och bli till nya nät. Den marina återvinningscentralen är en del i kommunens miljöarbete samtidigt som den kommer att sysselsätta ett antal personer från Arbetsmarknadsenheten. – Just nu jobbar sju till åtta personer från Arbetsmarknadsenheten vid den marina Återvinningscentralen, berättar Jenny Borg, kommunikationsansvarig i Sotenäs kommun. På sikt hoppas man på att kunna ta emot skräp inte bara lokalt utan även regionalt och kunna bidra till utvecklingen av hantering av marint skräp både nationellt och internationellt. Källa: WWW.soTenas.se

HållbaraHållbara tonfiskentonfisken tar ton tar ton Under Almedalsveckan Under Almedalsveckan på Gotland lanserade på Gotland MSC lanserade ett nytt Parti MSC ett – Tonnytt Parti – Tongivarna. Ett parti givarna. för havet Ett parti ochför förhavet tonfisken. och för Tongivarna tonfisken.vill Tongivarna erbjuda vill erbjuda ett lätt val förett alla lätt deval konsumenter för alla de konsumenter och företag som och vill företag vara som säkravill påvara säkra på att den fisk de attköper den fisk intede bidrar köpertillinte överfiske, bidrar till utan överfiske, gynnar fiskar utan gynnar och fiskar och fiskare. Vid lanseringen fiskare. Vid av lanseringen partiprogrammet av partiprogrammet på Briggen Tre på Kronor Briggen Tre Kronor uppmanadesuppmanades gästerna att ta gästerna ton för att tonfisken ta ton för ochtonfisken att vi omoch ett år attska vi om ett år ska ha dubbelt såhamycket dubbelt MSC-märkt så myckettonfisk MSC-märkt i handelns tonfiskhyllor. i handelns Framöver hyllor. Framöver kommer MSCkommer fortsättaMSC jobba fortsätta med kommunikationsinsatser jobba med kommunikationsinsatser direkt till direkt till konsumenter,konsumenter, handel och internationella handel och internationella industrin för industrin att detta för målatt detta mål ska bli verklighet. ska bli verklighet.

Fisketak på siklöja införs

– prishöjning på löjrom att vänta

i Visby. i Visby. fischer på platsfischer på plats Tongivarnas valaf Tongivarnas valaf

Tonfiskevent påTonfiskevent Trädgården ipå Stockholm, Trädgården i Stockholm, provsmakning av provsmakning Frida Rongesavtonfiskröra Frida Ronges tonfiskröra och tävning omoch Abbas tävning tonfisk. om Abbas tonfisk.

Årets trålfiske efter siklöja startade söndagen den 29 september, en vecka senare än tidigare år. Fisket bedrivs fram till den 31 oktober eller till dess att HaV stoppar fisket, vilket sker om den beräknade fångsten uppgår till 700 ton. Man anser på HaV att det inte längre räcker att reglera fisket genom områdes- och tidsbegränsningar. Av årets rådgivning från SLU Aqua framgår att beståndet idag är lite större än snittet de senaste tre decennierna. Däremot visar de senaste åren en minskande trend. SLUs analyser visar också att vikaresälen äter en så stor mängd siklöja att det inte är möjligt att bedriva ett fiske om målet är att beståndet skall fiskas enligt principen om maximalt långsiktigt hållbart uttag. Årets 700 ton siklöja är mindre än hälften av vad som fiskades under rekordåren 2014 - 2015 då 1550 ton siklöja togs upp per år. Källa: havs- och vaTTenmyndigheTen

Anno


Tuttar pattar rattar lökar meloner brön boobs hyllor tits tuttisar tuttilagos Oavsett vad du kallar dina, kommer vi alltid kämpa för att hålla dem friska. Varje dag. Året om. Stöd oss i kampen mot bröstcancer, swisha en gåva till 900 5919

Annons 210x275mm SV FISKNÄRING Smeknamn.indd 1

2019-09-16 14:10:57


30

SVENSK FISKNÄRING · Nr.4 2019

SAXADE NYHETER

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Nu uppdateras de nordiska näringsrekommendationerna

I de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på kort och lång sikt, och hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver. NNR har uppdaterats regelbundet sedan 1980. Senaste gången var 2012 och nu är det alltså dags igen. Den nya utgåvan kommer att publiceras 2022. Förutom att inkludera en uppdatering av rekommendationerna för energi, makro- och mikronäringsämnen, kommer NNR 2022 att utveckla evidensbaserade plattformar för de olika ländernas nationella kostråd. Dessa kommer också att ta hänsyn till problematiken kring övervikt, fetma, hållbarhet och miljö och integrera detta i de nya livsmedelsbaserade kostråden. En spännande nyhet inför uppdateringen är också att vem som helst är välkommen att komma med förslag på ämnen som expertgruppen ska utvärdera och ta upp i nya NNR och komma med kommentarer under hela processen. Det kommer att finnas flera möjligheter under uppdateringen att delta i processen. Källa: Livsmedelsverket och Helsedirektoratet

Tuffare regler för fritidsfiskare

Fritidsfiske med nät begränsas på grunt vatten i allt fler områden. Nu är det södra Norrlandskustens tur att få nya begränsningar. Fr.o.m. den 1 september införs begränsningar för nätfiske på grunt vatten i Östersjön längs norra Upplandskusten upp till Västernorrland, uppger Sveriges Radio P4 Gävleborg. Det innebär att man under vissa delar av året inte får använda nät på djup under tre meter. Fångstbegränsningar införs också. Samma regler gäller sedan tidigare på Västkusten, i Skåne och längre upp i Bottenviken. Källa: SVT Text

Fritidsfisket i Sverige 2018 •

Ungefär 1,3 miljoner personer ägnade sig åt fritidsfiske minst en gång i svenska vatten. Detta gäller personer som är folkbokförda i Sverige, i åldern 16–80 år.

Antalet dagar som ägnades åt fiske uppgick 2018 till cirka 10,9 miljoner.

Den fångst som inte återutsattes utan behölls uppskattas till 5 200 ton från sjöar och vattendrag och 2 700 ton från havet.

Bland de viktmässigt dominerande arterna i den fångst man behöll märks kräfta, abborre och gädda för fisket i inlandet, och makrill, torsk och abborre i havsfisket.

Fritidsfiskets sammanlagda utgifter inklusive investeringar var enligt undersökningen omkring 9,9 miljarder kronor under 2018. Källa: HaV

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se


31

Kameraövervakning föreslås av regeringen för att se till att landningsskyldigheten efterlevs Havs- och Vattenmyndigheten har fått i uppdrag av Regeringen att ge förslag på hur försök med kameraövervakning kan genomföras för att se till att landningsskyldigheten efterlevs. Analysen ska ta hänsyn till det arbete som sker på EU-nivå med revidering av den nu gällande förordningen om fiskerikontroll avseende kameraövervakning. Skagerrak kan bli det första av EUs havsområden som får en fiskeriförvaltning med förbud mot utkast av fisk. De metoder som utretts är bland annat kontrollobservatörer, kameraövervakning och övervakning via flyg och båt, skriver HaV på sin hemsida. Där kan man också läsa att kommissionsförslaget innehåller bland annat ett stegvist införande av förbud mot utkast av 35 fiskarter, vissa redskapsbestämmelser och kontrollåtgärder såsom obligatorisk kameraövervakning av fartyg över 12 meter. I regeringens beslut kan man läs att syftet är att undvika slöseri med de marina biologiska resurserna, samt att främja ett hållbart nyttjande och därigenom fiskets ekonomiska bärkraft. En hög efterlevnad av landningsskyldigheten kräver ett effektivt kontrollsystem. Med befintliga kontrollmetoder är det dock svårt att följa upp efterlevnaden. Läs mer i regeringsuppdraget från Näringsdepartementet med diarienummer: N2019/02391/FJR

på gång... Sthlm food & wine

8-10 oktober Plats: Stockholmsmässan Mer info: www.sthlmfoodandwine.se

Maritim utveckling i Bohuslän 11 oktober Plats: Tanumstrands konferensanläggning Mer info: https://www.maritimaklustret. se/kalender/4-okt-maritim-utveckling-ibohuslan/

Livsmedelsforum

22 oktober Plats: Örebro universitet Mer info: https://konferens. aktuellhallbarhet.se/Event/100000294/ Page/100000736/startsida

Bioekonomiriksdagen

Politiska frågor, seminarier och föreläsningar 23-24 oktober Plats: Johannebergs Science Park, Göteborg Mer info: www.johannebergsciencepark. com/bioekonomiriksdagen2019

Havstenssunds Ostron vann Änglamarkspriset 2019 Svenska folket och Änglamarksprisets jury har röstat fram Havstenssunds Ostron till vinnare av Änglamarkspriset 2019. Företagets ostronodling på västkusten visar tydligt att matglädje och hållbarhet går hand i hand. Företaget i Havstenssund har lyckats återuppliva ortens historia som ostronproducent. Den svenska ostronarten Ostrea edulis odlas naturligt i havet utan att det behövs tillsatser av vare sig föda, energi eller antibiotika. Det innebär en ekologiskt hållbar odling som inte belastar miljön, utan främjar mångfald och hållbar produktion. Därmed bidrar företagets verksamhet till ett renare hav. Havstenssunds Ostron tilldelades priset under en ceremoni på Skansen under söndagseftermiddagen. Prissumman är på 100 000 kronor. Källa: Coop

Två av tre äter inte sjömat i nivå med Livsmedelsverkets rekommendationer Konsumtionen av sjömat har stabiliserats efter flera års nedgång. Trots den brutna nedgången äts det alldeles för lite fisk och skaldjur i Sverige. 64 procent av svenskarna äter bara sjömat en gång i veckan eller mer sällan, vilket är långt ifrån Livsmedelsverkets rekommendation på två till tre gånger i veckan. Detta visar rapporten ”Sjömat i Sverige 2019” från Norges sjømatråd som släpptes den 3 september. Rapporten är en omfattande kartläggning av svenskarnas konsumtion av fisk och skaldjur med data från 4 000 hushåll och statistik från flera oberoende undersökningsföretag, däribland GfK och Kantar Sifo. Sjömat har blivit en generationsfråga. Det finns ett samband mellan ålder och sjömatskonsumtion och det är framförallt de yngre som väljer bort sjömaten. Hushållskonsumtionen bland de yngsta som undersökts i rapporten, 18–34 år, uppnår enbart 7,60 kilo per år medan konsumtionen i den äldsta gruppen, 65-plus var 21,17 kilo under 2018. Källa: Pressmeddelande Norges sjömatsråd

Inspiration och affärsmöjligheter med havet som utgångspunkt 25 oktober Plats: Tjärnö Marina Laboratorium Mer info: https://www.maritimaklustret.se/ kalender/inspiration-och-affarsmojlighetermed-havet-som-utgangspunkt/

Nordic Food Industry

Ny mötesplats för den samlade livsmedelsindustrin 5-6 november Plats: Svenska Mässan i Göteborg Mer info: www.nordicfoodindustry.se

Eco Life Scandinavia & The Nordic Organic Food Fair 2019 13-14 november Plats: Malmömässan Mer info: www.nordicorganicexpo.com

Future food forum

14 november Plats: Slagthuset, Malmö Arrangör: Di och Sydsvenskan Mer info: https://konferens.sydsvenskan. se/Events/100000219/future-food-forum

Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se


Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår nya hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

www.kladesholmen.se

Profile for Billes

Svensk Fisknäring nr4 2019  

Svensk Fisknäring nr4 2019  

Profile for billes