PROFILEN
Med fokus på blå mervärden
PÅ BESÖK
Hårt arbete bakom havets guld
I SÄSONG En outnyttjad delikatess
MAT & DRYCK
Med mild frisk smak av hav
Spelplanen ligger öppen
Målet är en ökad sjömatsproduktion på 60% till år 2035. Hur ser yrkesfiskets roll ut och vad krävs för att lyckas.
NOMINERA TILL SJÖMATSPRISET 2026!
Scanna QR-koden och nominera din favorit!
För nytänkare i sjömatsnäringen
Sjömatspriset hyllar visionärer som med mod och långsiktighet utvecklar den svenska sjömatsnäringen. Genom innovation, projekt eller produkter skapar de nya möjligheter för sjömatens genomslag.
Priset är ett erkännande till företag som vågar tänka nytt och driva förändring för framtiden. 2026 års sjömatspris sponsras av Ikano bank.
Skicka in din nominering senast 15:e februari 2026. Nominera här!
Vill du hålla ett eget sidoevent under NSS+? Skicka in din idé via nordicseafoodsummit.se
Välkommen
Hör gärna av dig till mig! linda@svenskfisknaring.se
Från oss till er alla...
Nu har du årets sista nummer i din hand. En branschtidning som skall belysa aktuella händelser och ta upp ämnen som kan vara intressanta för våra olika målgrupper. Tidningens syfte är precis som Sjömatsfrämjandets, att vara politiskt neutral, objektiv och informativ. Vi ska också sprida kunskap om sjömat och främja en långsiktig, god utveckling för sjömat i vid bemärkelse.
Det här året har vi i tidningens fem nummer fokuserat på våra olika målgrupper men också sjömatsbranschen i stort. Framtidens fiskhandel, Beredskap i kristider, Trygga konsumenter, Sjömaten vi odlar och nu sist men inte minst har vi temat Yrkesfisket i fokus. Anledningen till det har varit just att belysa alla delar i värdekedjan från primärproducent till konsument.
Arbetet med att ta fram nya teman för 2026 är i full gång. Nyligen samlade vi redaktionsrådet för att få in tankar och idéer om vad vi bör ta upp under det kommande året. Det är väldigt tacksamt då vi som en liten organisation har svårt att hinna med att bevaka allt som kan vara av vikt för en så bred målgrupp som tidningen ändå har. Har du kanske egna tankar och ideér om vad du vill läsa om, uppskattar vi att du hör av dig. Kanske jobbar du med något som du tror att våra läsare skulle vilja läsa om?
”Har du kanske egna tankar och ideér om vad du vill läsa om, uppskattar vi att du hör av dig.”
Nu är vår viktigaste högtid här, den tid på året då vi äter allra mest sjömat. Lutfisk, rökta och gravade fiskar, fisk- och skaldjurspatéer, julgädda, sillsallad, ägghalvor toppade med rom, Janssons frestelse och en uppsjö av goda inlagda sillar. Nu för tiden är det för det flesta inte det man själv har producerat under året som hamnar på julbordet utan de vi köper in från mataffär eller fiskbutik. Men jag tror att det finns en önskan om att kunna välja svensk sjömat. Det är därför väldigt roligt att man gemensamt jobbar för att detta skall ske, både genom att lyfta detta i Livsmedelsstrategi 2.0 men också att man från fiskets håll samarbetar och jobbar för att landa mer fisk i Sverige.
Med detta önskar jag er alla en underbar jul, fylld med stunder tillsammans med de man håller nära och kära men också en massa god sjömat.
– en riktigt god jul!
Linda Frithiof Sjömatsfrämjandet
2025 Vi vill tacka för det gångna året. För alla trevliga möten och intressanta samtal. Nu ser vi fram mot 2026.
Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?
Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut en gång i månaden. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.
Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.
11 16 20 24
Nummer 5/2025
6 Jubilar Rupert Howes om MSCs 15 år i Sverige.
7 Fullt hus Yrkesfiskekonferensen bjöd på intressanta och viktiga diskussioner
8 Fiskemässa Nätverkande och kundmöten var fokus under DanFish
11 Tema
16
Spelplanen ligger öppen för svenskt yrkesfiske
Reportaget
Bakom Kalix löjrom ligger fem veckors intensivt fiske och arbete
20 Profilen
Ingrid Undeland - forskare som brinner för att ta hand om havets resurser
23
I Säsong
Lake en bortglömd delikatess som vi borde äta mer av
24 Mat & Dryck
Det bjuds på ostron i Everts Sjöbod både till vardags och fest
26 Inblick & utblick Information och nyheter från våra producent- och branschorganisationer
28 Forskning & fakta Spökkrake på oväntat besök
30 På gång Mässor, konferenser och annat kul
Branschtidningen Svensk fisknäring ges ut av Sjömatsfrämjandet. För gratis prenumeration, scanna qr-koden och följ instruktionerna.
Kontakt Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54, info@sjomatsframjandet.se
Ansvarig utgivare Roger Thilander, 070-562 40 19
Annonser Linda Frithiof 0702-82 69 76, linda@svenskfisknaring.se
Layout och tryck Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal, www.billes.se
Omslag Produktion av sill. Sweden Pelagic
Ett hav av möjligheter
Varför AquaFoods laxfärs?
• Mild smak: neutral och rund smakprofil - passar alla typer av gäster och gör sig lika bra i klassisk som modern matlagning.
• Fet fisk: Näringsrik och mättande – ett smart val för både små och stora.
• Ljus färg: Ljus färg ger högre acceptans bland yngre – minskar svinn och ökar måltidsglädjen.
• Hög funktionalitet: Flexibel i köket – binder väl och fungerar i allt från fiskbiffar till gratänger och röror.
• Hållbar: Tillvaratar det finaste köttet, nära ryggbenet som annars inte hade blivit livsmedel –resurssmart, gott, hållbart
• Ren: 99% fri från skinn, 100% fri från ben = redo att användas direkt från förpackning till matlagning
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
Rupert Howes som är stationerad på MSCs huvudkontor i London, deltog under firandet av MSC Sveriges 15 års jubileum.
Rupert Howes om MSCs 15 år i Sverige
Jubileum I år firar MSC att organisationen haft kontor i Sverige i 15 år. 9 september hyllades det gemensamma arbetet för en hållbar framtid för haven med en jubileumsfest och prisutdelning. Vi träffade Rupert Howes, MSCs globala vd, som deltog i firandet för att prata om MSCs arbete i Sverige.
Om vi ser tillbaka på de senaste 15 åren, vad anser du vara de mest signifikanta milstolparna eller utvecklingen för MSC i Sverige?
När MSC kom till Sverige 2003 var organisationen mer en modig idé än ett etablerat
koncept. Jag började 2004 och såg tidigt den starka mottagligheten hos svenska konsumenter och aktörer. Det gjorde att vi snabbt kunde få fäste. Femton år senare ser vi ett stort antal MSC-märkta produkter i alla kategorier - fryst, färskt och konserverat. Sverige, och engagemanget från marknad och civilsamhälle, visar tydligt vad MSC handlar om: partnerskap och att arbeta tillsammans för haven.
Varför är Sverige och de nordiska länderna särskilt viktiga från MSCs perspektiv och vilken roll ser du att den här regionen spelar i att driva det hållbara fisket globalt?
Under MSC:s 25 år har nordiska fisken haft
VISSTE DU ATT
Lutfisk äts enligt tradition vid jul men förr serverades lutfisk även vid påsk, midsommar och begravningar.
MSC genom åren
1997 grundades MSC för att säkerställa långsiktig hållbarhet för fiskbestånd och marina ekosystem.
2003 Första MSC-märkta produkten introducerades på svensk marknad: Findus panerad hoki.
450 TECKEN
2006 MSC:s första certifiering av ett insjöfiske: Hjälmarens gösfiske
2010 MSC öppnar kontor i Sverige
2013 Hemköp certifierar sina fiskdiskar
2015 Svenska havskräftan certifieras
2020 över 1000 MSC-märkta produkter på svenska marknaden
ett starkt och långvarigt engagemang. Vid ett tillfälle omfattade programmet nästan alla isländska landningar och en mycket stor del av de norska och danska. Klimatförändringar, skiftande bestånd och politiska beslut har gjort förvaltningen mer utmanande, men branschens vilja att arbeta hållbart är fortsatt hög. Därför är Norden en central region för MSC och en viktig förebild för hållbart fiske globalt. Om du blickar 15 år framåt, hur ser du på sjömatsindustrin och fiskets utveckling, och vilken roll hoppas du att MSC kommer att spela för att forma den framtiden?
MSC:s vision är friska hav och produktiva vatten som tryggar sjömat för framtida generationer. Vi stödjer fiske och konsumtion när det sker hållbart. Samtidigt vet vi att haven står inför stora utmaningar. Trots detta har vi sett betydande framsteg: 20 procent av den globala fångsten ingår nu i MSC:s program. Det är ett tydligt tecken på att rörelsen växer. Men FN:s senaste rapport visar också att 35 procent av bestånden är överfiskade, vilket understryker behovet av fortsatta åtgärder.
MSC är en del av lösningen men inte hela. Politiskt ledarskap och att länder följer sina åtaganden är avgörande. Framöver ser jag en vidare uppskalning av vårt program, och tillsammans med våra partners arbetar vi för att vår vision ska bli verklighet.
Carl Dahlberg, Landsbygdsnätverket, gjorde ett fantastiskt jobb som moderator för konferensen.
Fullt hus på Yrkesfiskekonferensen
Konferens Den 27e till 28e november samlades fiskare, myndigheter, politiker och andra med en koppling till fisket i Uddevalla för den årliga yrkesfiskekonferensen. Viktiga frågor varvades med mingel med myndigheter och forskare.
Anna Olofsson, vikarierande generaldirektör för Jordbruksverket och Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten inledde årets konferens som i år hölls på Bohusgården i Uddevalla. Ett aktivt deltagande och dialog mellan yrkesfisket, företrädare för den blå värdekedjan, politiker från Miljöoch Jordbruksutskottet, myndigheter och andra intressenter var i fokus under dagarna. – Konferensen är en mötesplats för viktiga aktörer från hav och sjö till bord med fokus på svenskt yrkesfiske, säger Elin Gunve som har varit med och anordnat den Nationella Yrkesfiskekonferensen sedan starten 2019.
Programmet bjöd på många intressanta punkter. En punkt som var mycket uppskattad var det riktade minglet där fiskare och övriga besökare fick möjlighet att möta och prata med myndigheter och forskare. Parallellt med minglet kördes filmvisning av Jordbruksverkets nya filmserie om yrkesfisket i Sverige. Första dagens program avslutades med punkten Sjömat och beredskap. Veronica Andrén, Jordbruksverket sammanfattade sin presentation med citatet ”Tillsammans agerar vi för att med samordnande åtgärder höja förmågan”
Under politikernas deltagande dag två lyftes många viktiga frågor och funderingar: Till nästa år vill vi se mindre säl och skarv och vi vill se mer svensk fisk i de kommunala köken, fångar vi fisken ska vi också äta upp den.
Årets kokbok 2025
● Adam Dahlberg och Albin Wessman driver restaurangen Adam/ Albin som sedan 2022 stoltserar med en Michelinstjärna. De är också krögarna bakom restaurangerna Solen och Misshumashu. Nu kan de också glänsa med utmärkelsen Årets kokbok och Cajsa Warg-priset* som de tilldelats för sin kokbok Solen. Kokboken Solen bjuder läsaren på en matfilosofi som skiner och värmer inifrån och ut. Med utgångspunkt från restaurangen med samma namn delar Adam och Albin generöst med sig av sig själva och låter dig bli en del av deras kulinariska universum. *Cajsa Warg-priset ges ut av branschorganisationen Livsmedelsföretagen
Hållbar laxproduktion
● Smögenlax är redo för nästa steg. Efter år av utveckling kan de nu visa att den unika cirkulära tekniken för landbaserad laxodling fungerar – både tekniskt, biologiskt och kommersiellt. Målet är 2000 ton lax per år inom 3 år och nå full kapacitet på 6000 ton år 2030.
Fyra yrkesfiskare fick årets Vänerstipendium
● Fredrik Fredén, Malte Ström, Niklas Sandin och Pontus Svanberg från Lidköping tilldelas stipendiet för sitt gemensamma arbete med att lokalisera och ta upp spöknät i Vänern. Stipendiet delades ut på nya konferensen Vänerforum Fisk & Vatten.
Oktober firades
Sjömatens dag för första gången. En temadag där sjömaten står i centrum. Temadagen är en del av Blå mats sjömatskampanj och genom dagen lyfter vi med gemensamma krafter sjömaten i Sverige. Dagen sammanfaller med International Seafood day.
"Den hållbara skolmaten är den som är älskad & uppäten"
Kajsa Asp Jonson, dietist, angående att man behöver se hållbarhet i ett bredare perspektiv, inte enbart mäta svinn och koldioxidekvivalenter.
Siffran
Citatet
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se
Besök gärna sjomatsframjandet.se
DanFish International samlar besökare från hela världen
Mässa Sedan 1974 har utställningen i Aalborg varit en viktig mötesplats för branschfolk, med fokus på utrustning för fiskaren och dess båt. Besökare från inte mindre än 49 olika länder samlades den 7-9 oktober under årets upplaga av DanFish International. Hit kommer tillverkare och leverantörer från fiske- och sjöfartsbranschen för att ha en unik möjlighet att knyta kontakter, byta erfarenheter och utveckla framtida lösningar med kunder från hela världen.
Fredric Gustafsson, Erik Pettersson och Sebastian Pettersson på Önnereds Svets var nöjda med årets mässa.
Att nätverka och knyta kontakter är en viktig del av mässan. Här i Göteborgs Fiskauktions monter.
Daniel Olsson, Anders Ingemarsson och Conny Bergkvist på Unisystem visade upp deras lösningar på marina vågar.
Kristina Snuttan Sundell, GU, Fredrik Grund, Innovatum och Carl Dahlberg, Landsbygdsnätverket besökte DanAqua som hölls parallellt.
Patrik och Thomas Neuendorf driver det familjeägda företaget Belitronic som säljer elektroniska fiskemaskiner sedan 1973.
Richard Johansson, Magnus Andersson och Reine Pettersson, Power House.
Hos Mats Eriksson och Erik Utas i Svenska Fiskauktioners monter var det hög stämning.
Johan Traung vd på Nautic center var på plats med ett brett utbud av produkter för yrkesfisket.
I år fanns Vi Svenska Fiskare med som utställare. Johannes Claesson och Anna V Gunnarsson hade många fiskare på besök i montern under mässan.
Fakta om årets mässa
Startade 1974 som ”Fiskarens Egen Udställning”. Döptes om till DanFish International 1996. 400 utställare från 25-30 länder. 12 000 besökare från 49 länder.
Årets fiskdisk
Grattis Hemköp City, Stockholm, vann utmärkelsen årets fiskdisk under Dagligvarugalan. Vad betyder utmärkelsen?
– Otroligt mycket! Vi har varit nominerade fyra gånger och nu tog vi hem det. Så det är helt fantastiskt, säger Robin Svensson, Fiskdisken, Hemköp City.
I motiveringen lyftes det breda utbudet från sjö och hav som anpassas efter sjömatens säsonger. Från trendiga konserver till butikstillverkade delikatesser och såser.
304
Sidor om gös. Ett fantastiskt fint julklappstips kommer här. GÖS Tillagning, tillbehör och tänkvärdheter är en ny kokbok som kommer ut nu i december.
– Vi vill visa att gös inte bara är en fisk, utan en råvara med karaktär. Att den kan vara både lyxig och folklig. Självklar en tisdagskväll och perfekt en lyxig lördag, skriver Anders Johnsson och Andreas Hylthén om boken. www.andreashylten.se
Världens
Magnus Johansson, vd Svenska Fiskauktioner.
mest hållbara lax ska odlas i
Smögen Hallå!
Hur har era dagar på DanFish International varit?
– Dessa dagar har varit mycket bra, träffat mycket folk i branschen, även kul med många fiskare från Sverige.
Varför är det viktigt för er att vara med på mässan?
– Det är viktigt för oss att vi visar oss tillsammans med våra samarbetspartners DFA – Danska Fiskauktioner, samt att det är många som är nyfikna på oss och vår digitala fiskauktion som vi är ensamma med i Sverige.
Vilka fiskauktioner ingår i ert samarbete och vad är fördelen med att handla hos er?
– I vårt samarbete ingår Smögens Fiskauktion och Stockholms Fiskauktion samt de danska fiskauktionerna Thyborøn, Hvide Sande, Thorsminde och Gilleleje. Hos oss får man alltså det största bredaste utbudet i Norden och det är enkelt för kunden.
Vi hjälper våra kunder med allt från logistik till sampaketering och samt en faktura i svenska kronor.
Utöver er medverkan som utställare, fann du något intressant som besökare?
– Jag hann inte se så mycket tyvärr. Men jag reflekterade över att den är mycket bred samt allt fokus på fisket.
Om du får välja sjömatsrätt, vad blir det då?
– Torsk eller någon annan vit fisk med Sandefjordsås och potatis.
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se
Besök gärna sjomatsframjandet.se
Skarpsillsfångst säkrar årets julansjovis
Ansjovis Årets första fångst av skarpsill har nu landats, vilket innebär att produktionen av svensk ansjovis till jul har kommit i gång. Skarpsill är grunden för den ansjovis som många förknippar med julbordet och Janssons frestelse.
– Vi är nöjda med årets fiske. Skarpsillen har varit stor och av hög kvalitet, säger fiskaren Daniel Johansson på båten Astrid.
Det är fartygen Astrid, Carmona och Themis som landat sin fångst av skarpsill i Ellös och Kungshamn. Även om bara en mindre del av den totala svenska
kvoten hittills har tagits iland i Sverige, ger fångsterna tillräckligt med råvara för att förse både Abbas och Marenors anläggningar i Kungshamn. Skarpsillen har nu lagts på tunna med salt, socker och kryddor, där den får mogna innan det är dags att filea och konservera. Mogningsprocessen tar tid, men förhoppningen är att ha den klar före jul. I dag importeras runt tre fjärdedelar av all sjömat vi konsumerar i Sverige samtidigt som en stor andel av den svenska fisken landas utomlands. Det svenska fisket spelar därför en viktig roll för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige.
Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.
För mer information: info@havetsskafferi.se
Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50
VISSTE DU ATT
Ansjovis görs på skarpsill. En fisk som också kallas vassbuk.
Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se
YRKESFISKET I FOKUS
Ökad fiskproduktion: ”Spelplanen ligger öppen”
Sjömat spelar en viktig roll i den uppdaterade livsmedelsstrategin, och Jordbruksverket föreslår ett mål där produktionen av svensk sjömat ska öka med 60 procent till år 2035. Yrkesfisket är centralt för att nå den målsättningen, men vad krävs egentligen för att lyckas?
av AGNETA RENMARK foto SJÖMATSFRÄMJANDET
Att regeringen vill öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka dess konkurrenskraft är kärnan i den uppdaterade livsmedelsstrategin 2.0. Jordbruksverket har därför fått i uppdrag att ta fram konkreta förslag på produktionsmål för olika segment, liksom hur dessa mål ska kunna mätas och följas upp.
För fiske och vattenbruk handlar det om en ökad produktion på 60 procent till år 2035, vilken ska följas upp inom fem olika delar.
• Produktionsvikt pelagiskt fiske inklusive andel landad fisk till humankonsumtion
• Produktionsvikt demersalt fiske
• Produktionsvikt insjöfiske
• Produktionsvikt vattenbruk fisk
• Produktionsvikt vattenbruk övrigt
Hur stor del av den totala produktionsökningen på 60 procent som yrkesfisket ska stå för kan Lina Waara, fiskeripolitisk utredare på Jordbruksverket, dock inte specificera.
– Nej, vi har inte föreslagit hur mycket respektive sektor ska bidra med. Vi vill ha ett flexibelt mål med en tydlig gemensam ambition.
Är en produktionsökning med 60 procent ett realistiskt mål?
– Det är ett ambitiöst men fullt realistiskt mål, där vi vägt in potentialen i både vattenbruk och fiske, inte minst vad gäller det pelagiska fisket. Vi ser egentligen att potentialen är ännu högre. Samtidigt måste vi gå i takt med marknad och efterfrågan.
Hur målet ska uppnås är upp till branschen själv att styra över.
– Vi vill att näringen går i täten, säger Lina Waara.
Vilka möjligheter ser du för just yrkesfisket?
– Det kan handla om ökade landningar och ökat nyttjande av restströmmar och underutnyttjade arter, såsom exempelvis skarpsill. Man kan även öka kvotutnyttjandet av en del demersala arter.
Enligt Lina Waara finns det redan viss kapacitet inom befintlig beredningsindustri och infrastruktur.
– Samtidigt finns det flaskhalsar som måste lösas i värdekedjan, inte minst vad gäller bättre matchning mellan fiskebåtar, djupare hamnar och
utvecklad mottagningsinfrastruktur och beredning, för att mer pelagisk fisk ska kunna landas till svensk livsmedelsproduktion i stället för att hamna i foderindustrin i Danmark. På längre sikt behöver man göra nya investeringar för att utveckla nya produktionsgrenar. Man behöver även utveckla samarbetet mellan olika aktörer, inte minst vad gäller att skapa nya marknader.
Vem ska stå för notan?
– Det finns möjlighet att söka stöd i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet för investeringar i beredningsindustrin och för utveckling av hamnar. I handlingsplanen för mer mat av pelagisk fisk föreslår Jordbruksverket att staten bör ta ett större ansvar för vissa hamnar, då kommuner som äger hamnarna inte alla gånger har ekonomisk möjlighet att utveckla dem.
En del av problemet är ju att konsumenterna ratar sillen…
Lina Waara, fiskeripolitisk utredare på Jordbruksverket, tror på ökad samverkan mellan olika aktörer och nya marknader.
– I Sverige är vi dåliga på att äta sjömat rent generellt, men framför allt sill som mest kopplas till högtidskonsumtion. Det behöver vi vända. Den nationella konsumtionen måste öka; olika delar av värdekedjan behöver lösa detta tillsammans, samtidigt som också myndigheter behöver arbeta tillsammans för att nå målsättningarna i livsmedelsstrategin säger Lina Waara.
Jordbruksverkets förslag på produktionsmål har överlämnats till Regeringskansliet, där tjänstemännen just nu förbereder enligt gängse rutiner innan regeringen kan fatta ett beslut i frågan.
– Om man ska fastställa mål så måste man noga tänka igenom att de sedan även går att följa upp, säger Anders Drottja, politiskt sakkunnig hos landsbygdsminister Peter Kullgren. Är 60 procent ökad produktion för sjömat ett rimligt mål?
– Med tanke på att sjömaten är en relativt liten del av primärproduktionen som helhet och konsumtionen är ganska låg i dag så är det klart att det finns en stor potential. Mycket av den fisk som äts i dag kommer ju från andra länders båtar och fiskodlingar. Men verkligenheten är ju den att det blir dyrare om det ska fiskas av svenska båtar och odlas av
"60 procent är ett ambitiöst men fullt realistiskt mål, där vi vägt in potentialen i både vattenbruk och fiske."
svenska odlare. Därför gäller det att marknaden följer efter och att det finns en efterfrågan på svenska kvalitetsprodukter.
Finns det i dag krav på att yrkesfisket ska landa viss andel av sin fångst i Sverige?
– Nej, det finns inget sådant generellt krav i dag, inte när vi talar om det pelagiska fisket och stora båtar. Regeringens uppfattning är att mer svensk fisk borde landas i Sverige. Men om vi skulle ställa sådana krav när det varken finns mottagningskapacitet eller marknad, då skulle vi snabbt slå ut det svenska yrkesfisket. Det är inte alltid som mer regelverk gör saker och ting bättre, snarare tvärtom.
Hur tycker du att branschen ska agera i väntan på beslut?
– Att vår expertmyndighet ser en enorm potential kan vara en sporre i sig att öka produktionen. Visst finns det utmaningar men även många möjligheter – Spelplanen ligger öppen, säger Anders Drottja och tillägger:
– Jag hoppas och tror även att branschen får till bättre samtal med både Livsmedelsverket, Havsoch vattenmyndigheten och Jordbruksverket nu
Att återuppbygga den svenska beredningsindustrin är grundläggande för att kunna växla upp värdet på fångsten.
– Potentialen är framför allt identifierad till fisket i Östersjön samt skarpsill i Nordsjön, där nästan all fångst i dag går till fiskmjöl och fiskolja. Detta trots att svensk beredningsindustri i likhet med hela EU saknar tillräckligt med sill och skarpsillsråvara för produktion i sin förädlingsindustri.
"Det är inte alltid som mer regelverk gör saker och ting bättre, snarare tvärtom.”
när de har samlat sig på ett bättre sätt i form av Vi Svenska Fiskare.
På Fiskbranschen Riksförbund ser man positivt på ett ökat politiskt fokus för de möjligheter som den blå värdekedjan kan bidra med för att öka den svenska livsmedelsproduktionen och även bygga en mer robust beredskap.
– Vad vi saknar är tydliga målsättningar och tillhörande aktiviteter för Havs- och vattenmyndighetens del av genomförandet av livsmedelsstrategin. Det försvårar Jordbruksverkets främjandeansvar för den blå näringen och därmed också Landsbygdsoch infrastrukturdepartementets genomförandekraft, säger Krishan Kent, styrelseordförande för branschorganisationen.
Han tycker att det är bra att både livsmedelsstrategin och Jordbruksverkets förslag på nya produktionsmål har stort fokus på ökad värdeskapning av svenskfångad sill och skarpsill.
Anders Drottja, politiskt sakkunnig hos landsbygdsministern, vill att mer fisk landas här i Sverige.
För att växla upp värdet på fångsten behöver kvotfördelningssystemet justeras, mer fisk landas i svenska hamnar och beredningsindustrin återuppbyggas. Detta skapar både fler arbetstillfällen samtidig som man kan ta vara på restströmmar för exempelvis fodertillverkning.
– Det är ett enormt jobb som måste göras och synkroniseras, säger Vesa Tschernij, fiskeristrateg och projektledare på Marint centrum i Simrishamns kommun.
Vad krävs för att lyckas?
– Att myndigheter och politik är tydliga med att man vill prioritera ett livsmedelsinriktat fiske i stället för ett industriellt, och att man sätter upp tidsramar för detta. Framför allt måste regeringen ge Jordbruksverket ett övergripande ansvar att leda och koordinera detta arbete eftersom det berör så många olika frågor samtidigt. En tydlig nationell målsättning kommer i sin tur att locka privata finansiärer. Hittills har för få vågat satsa egna pengar i svensk beredning helt enkelt för att ingen har vetat vart vi är på väg.
Att boosta den svenska efterfrågan på sill och skarpsill är enligt Vesa Tschernij viktigt, parallellt med att satsa på ökad export.
– Problemet är att miljöorganisationer i dag ger
YRKESFISKET
I FOKUS
rött ljus för all svensk fisk på grund av volymfiske, vilket i sin tur påverkar efterfrågan inom såväl dagligvaruhandeln som offentlig måltidssektor – med minskad konsumtion som följd.
3 viktiga förutsättningar
Här är fiskbranschens inspel till politik och myndigheter för att ökad produktion från yrkesfisket ska bli möjlig:
1. Tydliggör kvotfördelningens syfte. Kvotfördelningens mål som del i svensk livsmedelsförsörjning behöver utformas för att styra mot ett fiske för ökad landning till humankonsumtion. Det innebär att Havs- och vattenmyndigheten bör se över regelverket för nyetablering och ersättning av fiskekapacitet regionalt för landning till livsmedelsberedning. I dag saknas praktisk möjlighet för nytillträde inom regionalkvoterna, vilket hindrar möjligheten för kustfiskare att utveckla sina verksamheter.
2. Reformera det pelagiska systemet. Målet med införandet av systemet var att minska antalet båtar – och öka lönsamheten för de kvarvarande – genom införandet av köp- och säljbara kvoter. Men regelverket behöver reformeras så att fisket utformas och bedrivs utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv för att stödja ökad svensk livsmedelsproduktion såväl lokalt som regionalt.
3. Bädda för ökad konsumtion. Det krävs förtydligande för Livsmedelsverkets uppdrag vad gäller kostrekommendationer. I dag lutar man sig mot WWF:s fiskguide och olika certifieringssystem, trots att samhället förhandlat och gett fiskarna i uppdrag att ta upp och landa en viss fångst. Det här spiller i sin tur över på offentliga livsmedelsupphandlingar och skapar stora utmaningar för kustfiskare och små beredningsföretag som är helt beroende av sin lokala marknad.
Sjömatspaket på gång
1. För att främja utvecklingen i den blå värdekedjan har Jordbruksverket fått i uppdrag av regeringen att stärka sjömatsproduktionen från yrkesfisket, vattenbruket och den blå värdekedjan i Sverige.
2. Satsningen går under namnet ”Sjömatspaketet” och ska pågå mellan 2026 och 2030.
3. Än finns dock inga detaljer klara eller medel att söka, ”planeringsarbetet pågår fortfarande” enligt Jordbruksverket.
Markus Langeland, forskare på RISE, ser en stor och växande potential för pelagisk fisk på exportmarknaden.
"Ökad livsmedelsberedskap hänger tydligt ihop med ökad inhemsk beredning."
Forskaren: ”Vi behöver agera nu”
Ökad beredning och ökad export av pelagisk fisk hänger ihop med uppbyggnaden av en mer robust beredskap. Det menar Markus Langeland, forskare på RISE och verksamhetsledare för Blå mat.
– Vi kan inte öka volymerna från fisket, det handlar om att styra om dem till mer humankonsumtion. Men det är ett väldigt komplext problem som kräver många olika lösningar som måste synkroniseras, säger Marksu Langeland.
Det handlar inte minst om att återuppbygga den beredningsindustri som har nedmonterats över tid, och att få till en bättre matchning mellan beredningsindustri och hur fisket bedrivs.
– För detta behövs statliga stöd. Ökad livsmedelsberedskap hänger tydligt ihop med ökad inhemsk beredning.
Att livsmedelsstrategin lyfter fram ökad export som en väg framåt tycker han är positivt; marknaden för att exportera svenskfångad pelagisk fisk finns definitivt.
– För att lyckas nå Jordbruksverkets förslag på produktionsmål för svensk sjömat måste vi få med hela värdekedjan, där alla aktörer medverkar för att skapa en förändring. Det finns stora samhällsekonomiska vinster att hämta – men vi behöver agera nu.
Mer fisk behöver landas i svenska hamnar samtidigt som konsumtionen stimuleras på olika kreativa sätt.
4
röster om ökad fiskproduktion
Vi ställde två frågor till fyra aktörer inom fiskbranschen.
❶ Är 60 procent ökning ett rimligt produktionsmål?
❷ Vilka är de största utmaningarna?
Johannes Claesson, pelagisk fiskare, interim styrelseordförande Vi Svenska Fiskare:
❶ – Jag säger inte att det är omöjligt men det finns saker på vägen som måste lösas för att nå dit. ❷ – Det svenska fisket måste få mer långsiktiga förutsättningar för att våga investera. Vi behöver även lösa problemet med begränsad mottagningskapacitet och annan infrastruktur, där prio ett är egen foderproduktion i Sverige. Det finns även ett stort behov av att kunna frysa in mer fisk för att inte vara begränsad till enbart färskmarknaden.
Kristian Ekström, vd Skillinge Fisk-Impex:
– Ja, det tror jag!
–Vi behöver framför allt hjälp med att lyfta alla fantastiska hälsofördelar med den svenska sillen. I dag är det stort fokus på att WWF inte längre ger den grönt ljus och att den inte är MSC-märkt, vilket gör att dagligvaruaktörerna väljer importerad sill i stället. Och en del konsumenter tror fortfarande att man bara kan äta fet fisk från Östersjön en gång i veckan, trots att sillen vi fiskar här ligger långt under gränsvärdet för dioxin –man kan äta sill minst 100 gånger per år.
Anna V Gunnarsson, insjöfiskare, interim styrelseordförande Vi Svenska Fiskare:
❶ – Förutsättningen är att svenska folket börjar äta mer svensk fisk i stället för att välja importerad. Här har även de offentliga köken en viktig roll att spela; det handlar om att bygga en bättre livsmedelsberedskap. ❷ – En utmaning är att vi inte har tillförlitliga beståndsdata. I dag är det mycket fisk som inte finns med i statistiken, vilket gör att vi inte vet hur stora bestånden är vad gäller arter som lake, braxen och mört.
Jonas Lundberg, vd Klädesholmen Seafood: ❶ – Det är nog inte orimligt. ❷ – Bristen på förutsägbarhet. Regleringen kring fisket måste vara långsiktigt ur ett hållbarhetsperspektiv, så att vi förvaltar våra bestånd varsamt – annars har vi ingen fisk kvar. Men det måste även finnas en förutsägbarhet i lagstiftning och internationell handel, så att inte exempelvis plötsliga tullar kastar omkull allting. När det gäller fiske är vi helt beroende av att samarbetet i Norden fungerar eftersom vi fiskar på samma vatten och bestånd.
Fisket styrs av säsong, väder och myndigheternas tillstånd.
Säsongen är kort, bara fem veckor, från slutet av september till sista oktober.
Kalix löjrom – ett delikat hantverk
Medan nattens mörker ännu vilar över Bottenviken, startar Roger Andersson motorn på sin båt och avgår. Den 12 meter långa trålaren går sida vid sida med Mats Rönnqvists båt Linda ut mot fiskevattnen utanför Storön. Under fem intensiva veckor på senhösten pågår siklöjefisket som ger upphov till en av Sveriges mest exklusiva och ursprungsmärkta delikatesser – Kalix Löjrom.
text: LINDA FRITHIOF foto: TED OLSSON
Det är när den första bleka solranden bryter horisonten över Bottenviken som båtarna från Storön i Kalix skärgård går ut för att fiska. Roger Andersson och hans kollega Mats Rönnqvist lämnar hamnen i varsin båt, HA 64 Svallgrund och HA 65 Linda. De styr ut mellan kobbarna, innan de möts ute på öppet vatten. Här förtöjer de båtarna i varandra, fäster trålen och gör sig redo för dagens fiske. Att tråla siklöja är ett samspel som kräver två båtar – det som kallas partrålning. Trålen hålls utspänd i vattnet mellan fartygen som ett gigantiskt nät, där båda styr sin kurs med precision för att hålla rätt avstånd. Det kräver både erfarenhet, kommunikation och fingertoppskänsla. När trålen väl ligger i vattnet, drar de långsamt i ungefär sju timmar.
– Vi går inte bara på tid, utan på känsla, förklarar Roger. Man ser hur vinden
Efter fem veckors intensivt fiske, med arla mornar, kalla vindar och sena nätter, lägger Roger Andersson till vid kajen för sista gången den här säsongen. Det är slutet av oktober, fisket är över men arbetet är långt ifrån slut.
ändras, hur vågorna bryter, hur trålen beter sig. Ibland känner man i magen när det är dags att ta upp den.
NÄR DRAGET ÄR KLART, går båtarna åter upp sida vid sida. Med vinden i ryggen börjar de vinscha in trålen – ett tungt och metodiskt arbete. Fångsten samlas i stora bingar på däck, där varje binge rymmer omkring femhundra kilo fisk. En bra dag kan de få tio till tolv bingar, vilket motsvarar nästan fem ton siklöja. All fisk töms över till Svallgrund. När trålen öppnas, rinner den silvriga fångsten som ett levande vattenfall ner i bingen. Någon sortering sker inte till havs – allt tas om hand på land.
Säsongen är kort, fem veckor, från slutet av september till sista oktober. Det betyder att varje dag till havs räknas. Det finns ingen möjlighet att ”fiska ikapp” senare. När kvoten är uppfiskad är säsongen över. Då är det bara att vänta till nästa år.
Tiden är avgörande. Fisken ska tas om hand samma dygn den fångas. Det
Romsäckarna tvättas noggrant i tre omgångar kallt vatten, för att avlägsna hinnor, blodrester och hinnfett. Det kräver precision – för mycket tvätt förstör romkornens spänst, för lite påverkar smaken och den slutgiltiga kvaliteten.
är därför telefonen i produktionsboden alltid ringer en timme innan båten lägger till – då vet personalen exakt hur mycket fisk som är på väg in. I andra änden av luren svarar Ann-Marie Andersson, Rogers fru och den verkliga experten i företaget. Det är hon som, med järnhand, känsla och trygg rutin, leder arbetet när dagens fångst ska tas om hand. Hon organiserar personalen, ser till att kar och redskap är rena och att allt står redo när Svallgrund angör hamnen. Klockan närmar sig fyra på eftermiddagen och i lastrummet på Svallgrund ligger fångsten, flera ton iskall siklöja. – När fisken kommer in finns det inte tid för tvekan, säger Ann-Marie och torkar händerna på förklädet. Allt ska klaffa direkt, det är så man får fram den bästa rommen.
DET ÄR INGEN HEMLIGHET i Kalix att just Rogers och Ann-Maries bod är väldigt duktiga på att producera en utsökt kvalitet på löjrom. Här handlar allt om känsla, tempo och respekt för
råvaran. Hela kedjan, från hav till färdig löjrom, sker på bara några timmar, ett samspel mellan fisket till havs och arbetet i boden. En rytm lika gammal som traditionen själv, styrd av väder, ljus och fiskens egna mönster.
På KAj EN vÄNTAR redan personalen i produktionsboden. När fiskbingarna lossas, börjar nästa del av arbetet, det riktiga hantverket. Här i boden tar personalen vid, 15–20 personer, många av dem med årtionden av erfarenhet. Fisken ska först sorteras från hanlöjor, strömming, abborre och annan bifångst innan honlöjorna tvättas rena från fjäll och grus. Därefter tas romsäckarna tillvara genom handklämning.
– Vi gör allt på traditionellt och ordentligt vis, för hand, säger Roger. Det tar lång tid, med det krävs. Man känner på fisken, ser rommen, och vet precis när den är perfekt. När man gör allt själv vet man exakt vad som ligger i varje burk. Det är den känslan som gör det värt det.
Kalix löjrom fick skyddad ursprungsbeteckning år 2010. Siklöjan fiskas i Bottenviken i ett område som sträcker sig från Torne älvs utlopp i norr till Åbyälvens utlopp i söder och högst fyra mil ut från kusten. Alla steg i beredningen måste göras i det här avgränsade området.
EFTER FEM v ECKORS intensivt fiske, är Roger och Mats färdiga för den här säsongen. Det har varit många tidiga morgnar och många långa arbetsdagar. Det är i slutet av oktober och fisket är över för den här gången men arbetet fortsätter i land. – När man kliver i land efter sista draget, då känns det både tomt och skönt, säger Roger. Man är slut i kroppen, men det är en fin trötthet. Man vet att man gjort något riktigt, något som betyder något för många.
Nu väntar en annan sorts tempo. Båten Svallgrund ska lyftas upp på land, skrovet tvättas rent från tång och salt, motor och vinsch ses över och allt ska återställas inför nästa år. I produktionsboden ska det städas, packas och levereras – hundratals burkar med Kalix Löjrom väntar på att nå sina kunder. Löjrommen säljs både till lokala kunder och återkommande beställare så som en del restauranger. En stor del av löjrommen som produceras säljs också till Maj-Britts Livsmedel som levererar till fiskhandlare och saluhallar runt om i Sverige.
Roger äter gärna både nygrillad siklöja och löjrom. Och på frågan hur han själv äter löjrommen, skrattar han till.
– Som vi alltid gjort här i Kalix, säger han. Ett riktigt hårt hårdbröd, rejält med smör, ett ordentligt, fingertjockt lager löjrom och lite hackad, frän gul lök på toppen. Då smakar det som bäst – som hemma.
Plockmat från en smakfull värld
Plockmat från en smakfull värld
Vi representera r bl .a. Franska La Belle-Iloises havsdelikatesser med fa ntastiska sardiner mm, blötdjur och tapa stil lbehör från Spanska Espina ler.
Vi representerar bl.a. Franska La Belle-Iloises havsdelikatesser med fantastiska sardiner mm, blötdjur och tapastillbehör från Spanska Espinaler.
Du hitt ar vå rt sä lj team på he msid an el ler b esö k vå r buti k, 5 mi nute rs bi lväg fr ån Fi sk ha mn en i Gö tebo rg in fo @ con se rv compa ni et .s e con se rv co mp an iet. se
Du hittar vårt säljteam på hemsidan eller besök vår butik, 5 minuters bilväg från Fiskhamnen i Göteborg info@conservcompaniet.se
Du hittar vårt säljteam på hemsidan eller besök vår butik, 5 minuters bilväg från Fiskhamnen i Göteborg info@conservcompaniet.se
Text: Linda Frithiof Foto: Ted Olsson
Så görs Kalix löjrom
Den traditionella produktionsmetoden bidrar till löjrommens oöverträffade anseende. Det krävs många års erfarenhet för att hantera rommen på rätt sätt. Här går vi igenom hur - steg för steg.
Tvättning & Sortering
Allra först skall fångsten sorteras. Det sker direkt så snart fångsten har lossats från båten och kommit in i produktionen. All beredning måste ske inom 24 timmar från det att fångsten landats. Bifångst av strömming och abborre sorteras ut precis som hanlöjorna. Därefter tvättas honlöjorna rena från fjäll och går vidare till rensning och klämning.
Varje honlöja kläms varsamt för hand på sin rom. En honlöja väger ungefär 25 gram och bär oftast inte på mer än fem gram rom, ungefär en tumnagels storlek. Hos en del producenter sker denna hantering maskinellt men de flesta bodarna klämmer fisken för hand, vilket bevarar både rommens struktur och fiskens filé, som sedan kan tas tillvara.
Den färska rommen sköljs i rikligt med kallt vatten och vispas för att avlägsna romsäckarnas hinnor och blod. Rommen tvättas minst tre gånger, på samma sätt som när man sköljer ris, tills vattnet är helt klart. Det är väldigt viktigt för kvaliteten på rommen att man får bort alla hinnor och blodprickar från den färdiga rommen.
Den tvättade löjrommen sprids ut på nätbeklädda bläck för att överflödig vätska ska kunna rinna av. Rommen ligger sedan kvar på bläcken och får stå svalt i kyl över natten, cirka 7–9 timmar, för att torka. Därefter är det dags för rommen att saltas. Den vägs upp för att kunna saltas med exakt 4% salt i enlighet med ursprungsmärkningen - SUB.
Den nysaltade rommen läggs i omgångar upp på ett ljusbord där varje sats kontrolleras noggrant. Med en smal träpinne eller pinsett petar man bort minsta spår av fjäll, hinnor eller blodprickar som kan finnas kvar. Det är ett tidskrävande och tålamodsprövande moment, men också det som gör skillnaden mellan bra och perfekt. Ett noggrant arbete i det här skedet resulterar i en läcker och krispig rom.
Slutligen är det dags för rommen att vägas och packas. Den mesta löjrommen fryses in men en del äts också färsk. Inför servering bör rommen tina långsamt i kylskåp för bästa resultat. Rommen kan utan problem frysas om, men ska alltid förvaras kallt, då behåller den sin kvalitet och karaktär. Löjrom som produceras på det här sättet behöver inte hängas innan servering.
Vill se mer av havets silver på tallriken
Professor Ingrid Undeland leder den marina forskargruppen på avdelningen för livsmedelsvetenskap vid Chalmers.
Hon brinner för att vi ska ta hand om havets resurser på ett mer hållbart sätt och lyfter särskilt fram sillen som en nyttig och underutnyttjad råvara.
text och foto: NENNE JACOBSON GRANATH
Temperaturen närmar sig minusstrecket och himlen färgas midnattsblå när mörkret faller över Chalmers och institutionen för
Life Sciences. Uppe på sjunde våningen finns avdelningen för livsmedelsvetenskap. Jag slår mig ner, på väggen hänger flera konstverk med målade sillar.
– Det är en fantastisk superråvara som vi borde äta mer av – för hälsan, klimatet och beredskapen, säger Ingrid när hon stängt av datorn.
MED EN UPPvÄxT I Uddevalla kom kärleken till havet naturligt. Så kanske inte helt otippat att Ingrid fastnade för den marina sjömaten. 24 år gammal tog hon sin kandidatexamen och åkte sedan till Irland för att forska vidare kring flyktiga aminer i torsk, ämnen som kan upplevas som illaluktande och ”lukta fisk”. Fisk är rik på
fleromättade fettsyror som är näringsrika, men också mycket känsliga för oxidation. Doktorsavhandlingen handlade om lipidoxidation, processen där fiskens fettsyror oxideras och härsknar, vilket leder till försämrad kvalitet genom dålig smak, färg och konsistens. Nästa steg i forskarkarriären tog Ingrid över haven till USA, till University of Massachusetts Marine Station, där hon gjorde sin postdoktortjänst i slutet av 90-talet.
– En härlig tid som har präglat mig sedan dess. Jag arbetade med en enastående professor och lärde mig bland annat det viktiga i att ställa de rätta forskarfrågorna för att få ett svar.
I böRjAN På 2000-TALET rekryterades
Ingrid till Chalmers för att vara med och bygga upp området kring marina livsmedel som var ett viktigt strategiskt område i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med Ann-Sofie Sandberg startade hon ett stort forskningsprojekt ”Sill- som functio-
nal foods” där man samarbetade med ett flertal fiskberedningsföretag och Tjörns kommun. Syftet var att utveckla livsmedel med dokumenterade hälsoeffekter, baserade på marina råvaror och forskning.
UPPEMOT 80 PROCENT av sillen går idag till djurfoder, ett slöseri med fina råvaror menar Ingrid. Tillsammans med sitt forskarteam och i nära samarbete med Sweden Pelagic på Orust har hon utvecklat klimatsmarta produkter som sillfärs. Genom att hitta en metod för att separera det näringsrika fiskköttet från ryggbenet kunde man få fram en färs som bland annat serveras som sillburgare och sillfärs-tacos inom den offentliga livsmedelssektorn.
– Sill härsknar lätt när den utsätts för syre, men när man behandlar råvaran med antioxidanter från exempelvis rosmarin blir färsen lättare att förädla vidare. Den här behandlingen var ett genombrott för att vi ska kunna äta mer av sillen!
Ingrid berättar att sillen är en fantastisk superråvara som vi borde äta mer av – för hälsan, klimatet och beredskapen
Ingrid Undeland handleder doktoranden Klara Helgesson som forskar på närings- och smakegenskaper hos rödalgen Palmaria palmata.
”Ni som jobbar med sill och skarpsill förvaltar fantastiska fiskar där mer förtjänar att behandlas som livsmedel, inte som foder. Låt oss tillsammans, och med ny teknologi, konvertera mer
av
de här råvarorna till mat!”
När Ingrid började prata om det stora resursslöseriet inom sjömatsindustrin på 00-talet sågs restråvaror från fisk med viss skepsis. Nu på 20-talet, när det finns ett stort intresse för en hållbar blå tillväxt har både tid och kunskap hunnit i fatt.
– Vi är nu i första loopen att använda sill i annat än de klassiska produkterna som inläggningar. Hållbara proteinkällor och beredskapstänk har fått större genomslag på senare år,, vilket är glädjande!
INGRID ÄR OCKSå MEDGRUNDARE till startupbolaget AquaFood som producerar en annan klimatsmart färs baserat på ryggben från lax. Färsen har fått mycket
uppmärksamhet, och även här är potentialen stor inom den offentliga måltidssektorn. Alger, musslor och ostron är andra exempel på spännande sjömat som har
Ingrid Undeland
Familj: Sambo, två tonåriga barn och två katter
Bor: Södermalm, bakom Sahlgrenska
Gör: Professor i Livsmedelsvetenskap
Fritidsintressen: Att springa, hav eller fjäll, umgås med familj och vänner, måla
Sjömatsfavorit: Stekta färska sillflundror och kolja med färsk pepparrot och smör
Röster om Ingrid
Ann-Sofie Sandberg, professor i Livsmedelsvetenskap
”Vi arbetade tillsammans med det stora sillprojektet. Ingrid har sen fortsatt att bygga upp och utvecklat ett nytt forskarområde inom marina livsmedel, att tillvarata sidoströmmar av marina livsmedel och utveckla hållbara proteinkällor och ett centrum kring blå mat. Hon fortsätter att driva den hållbara blåa kosten med samma stora engagemang och arbetar inte bara med forskning, utan också mot företag, myndigheter och allmänheten för att sprida information.”
Martin Kuhlin, VD Sweden
Pelagic, Ellös
Ingrid och jag har samarbetat i nästan två decennier i en mängd olika projekt. Jag är enormt imponerad av hennes djupa kunskap och kompetens. Hon är dessutom mycket bra på att lyfta andra personer som jobbar kring henne. Vårt mest framgångsrika gemensamma projekt är framtagandet av sillfärsen. Här har Ingrid varit i särklass mest drivande, den produkten som nu finns på marknaden hade aldrig sett dagens ljus utan henne. Vår bransch har väldigt mycket att tacka henne för avseende hennes outtröttliga forskning kring pelagiska fiskar och andra blå livsmedel.
framtiden för sig och den marina forskargruppen tittar även på processvattnet som blir över vid beredning av räkor, musslor och sill. Flera nordiska och svenska projekt, som letts av Ingrid Undeland, har visat att det går att ta till vara viktiga näringsämnen ur vattnet.
– I spillvattnet finns proteiner, peptider, fetter och andra näringsämnen, som i stället kan återvinnas och användas i till exempel livsmedelsindustrin, som fiskfoder eller för att odla mikroalger och tång i. Det är viktigt att industrin förstår att processvattnet inte behöver bli avfall, utan att det istället ska ses som en spännande råvara.
Text och illustration: Sjömatsfrämjandet
Lake
Laken, Lota lota, är en av våra mest underskattade fiskarter. Vanligt förekommande i Vänern och Vättern. Laken är långväga släkt med torsken och en god sötvattensfisk med fast kött som vi skulle kunna äta mer av.
Laken har en skäggtöm under hakan precis som torsken, men räknas numera till lakefamiljen
Färgen är grå- eller brunsvart på ryggen med ljusare, fläckiga sidor
Nyfiken att testa? Be din fiskhandlare att köpa hem lake
Biologi och utbredning
Laken är en sötvattensfisk som känns igen på sin långsträckta kropp och relativt breda huvud. Huden känns som läder men är täckt av små fjäll. Leken sker vintertid. Då vandrar laken in på grundare vatten. Äggen innehåller en liten oljedroppe som ökar flytförmågan. När ynglen kläcks ger gulesäcken energi de tre första veckorna innan de går över till att äta plankton. Lakens utbredning omfattar i stort sett hela norra halvklotet.
Fiskeplatser och metoder Tillagning och recept 1 2 3 4
Bestånd och förvaltning
Laken är vanligt förekommande i nästan alla svenska sötvatten utom i högt belägna fjällvatten, på Öland och sydligaste Skåne. Laken finns rikligt i Vänern och Vättern och dominerar på större djup med en stabil storleksfördelning. Fiskets landningar har på senare år en ökande trend med hög fångst per ansträngning. Efterfrågan på lake i Hjälmaren och Mälaren har varit låg vilket medfört att det inte finns något riktat fiske.
Laken är en kallvattenfisk som trivs på hårda bottnar i djupa, kalla och syrerika sjöar. Den går gärna nära grynnor och steninga partier. Fisket sker med garn, krok och ryssjor. I Vättern har man på senare år börjat med ett riktat fiske efter lake med så kallade laxstrutar. Gammal tradition är också att klubba lake genom blankis då den går upp på grunt vatten för att leka. I Vättern går i dag runt 90 procent av laken till kräftbete.
Laken är en bortglömd delikatess med välsmakande kött och rom. Den behöver flås innan tillagning då skinnet är segt och slemmigt. Laken har ett vitt, fast och magert kött som är ganska grovt. Påminner lite om marulk. Den funkar bäst att tillaga som filé. Ryggen kan ugnsbakas medan stjärtbiten blir fin att steka. Den kan också användas i soppa eller friteras som nuggets. Laken är fin hela året men fiskas mest på vintern.
Laken kan bli upp till 1,2 m lång och väga 24 kg. Vanligtvis ligger vikten på 0,5-1,5 kg i våra vatten
DESSA ÄR OCKSÅ I SÄSONG… ◗ Piggvar ◗ Slätvar ◗ Skarpsill ◗ Ostron
"Ta vara på lakens goda rom under romperioden som sträcker sig från december till mars"
!LÄS MER
På Sjömatsfrämjandets hemsida hittar du information om olika arter men också tips på goda recept.
Hanna Karlsson Thorén, ostronälskare, Everts Sjöbod
”En kyss från havet”
Ostron, Ostrea edulis, är vårt naturliga svenska ostron som med sina milda, mineraliga toner och friska havssmak anses vara en delikatess och ett afrodisiakum.
Ofta serverat naturellt men också fantastiskt goda tillagade.
Everts Sjöbod är belägen strax norr om Grebbestad, nere vid havsbrynet i Grönemad. Hanna möter mig innanför dörren till sjöbodarna som inte är en utan tre till antalet, sammankopplade genom en välkomnande entré. Hanna visar mig runt och berättar samtidigt om historien bakom Everts Sjöbod.
– Det var Everts farfar som byggde sjöboden i slutet på 1800-talet. Han var fiskare men hade också ett sågverk på övervåning i sjöboden där han snickrade trälådor till fisket.
juni och augusti, då de vilda ostronen leker, erbjuder de ostronprovningar året om och för Hanna har ostron alltid varit en självklarhet.
– Jag minns att jag som liten dök ner och plockade upp ostron som jag övade på att öppna med morakniv, för jag orkade inte vänta på att pappa skulle komma hem och göra det åt mig.
Från början var det Hannas pappa Per Karlsson och hans bror Lars som drev sjöboden men i dag driver Hanna och hennes pappa sjöboden tillsammans. De erbjuder bland annat hummersafari med hummersupé, ostronprovning och i de två sjöbodarna närmast land som de byggde till 2013 finns ett bed and breakfast.
– Det var min farfar som var god vän med Evert, berättar Hanna. Jag lekte här när jag var liten, klättrade in genom att lyfta undan en golvbräda eller tog mig in genom ett hål i väggen, skrattar Hanna. Vi har fått renovera en hel del sen vi köpte sjöboden från Evert.
GREbbESTADSOSTRON är ursprungsmärkta och härifrån kommer 90% av de svenska ostronen. På Everts Sjöbod brukar de erbjuda både vårt svenska Ostrea edulis men också det invasiva Magellan gigas. Utöver ett stop mellan
H ANNA ÄTER i stort sett ostron varje vecka under säsong och tycker om att äta de både som de är och tillagade. Just gratinerade ostron med bara smör och vitlök är en favorit hemma, men så enkelt att det inte behövs ett recept. I stället gör hon en vansinnigt god sås på hackad färsk spenat, grädde, citron och en rejäl skvätt sherry. Och så salt såklart. Medan såsen puttrar går vi ut för att öppna ostronen, just dessa kommer från Havstenssunds ostron men Hanna som även jobbat med dyksafari berättar att hon varje år får frågan om hon inte skall dyka själv efter ostron.
– Vem vet kanske gör jag det nästa år, säger Hanna.
Vi lägger ostronen på grovsalt i en form, så de står stadigt, innan vi skedar över såsen. Hanna sätter in ostronen i ugnen ett par minuter tills de börjar få en gyllengul färg.
– Detta är väldigt enkelt att göra och skapar en lyxig känsla. Dessutom brukar många som är nybörjare på ostron uppskatta att få de tillagade, förklarar Hanna.
Enkelt och fantastiskt gott med en fast och len konsistens konstaterar vi när vi provsmakar.
Dryckestips
5367201 | Champagne Ostron
Fräsch, fruktig och frisk smak med inslag av gula äpplen, rostat bröd, nougat, mineral och mogen citrus med ett gräddigt avslut. Fantastisk till gratinerade ostron.
Grebbestad Stout
Mörk stout med fylliga toner av choklad, kaffe och rostad hasselnöt. Tydlig maltsötma och en högre alkoholhalt lyfter smakerna. Perfekt till naturella ostron. I butik efter årsskiftet.
Äppelmust från Nöddö musteri Must på 100% svenska äpplen. Söta, beska och syrliga äpplen ger den en perfekt balans. Finns i lokala butiker i Bohuslän. Välj en lokal must i nära dig.
För bästa kvalité
◗ Håll ostronen kalla men lägg aldrig levande ostron direkt på is. Däremot kan man med fördel lägga öppnade råa ostron på is vid servering.
!LAGA MATEN
Recept på gratinerade ostron á la Everts Sjöbod
Text och foto: Linda Frithiof
För att få plocka ostron krävs tillstånd av markägaren.
Vildplockade ostron som säljs i butik plockas i kontrollerade så kallade produktionsområden.
Undervattensfoto: Marko Wramén, Kristineberg Center, GU.
Inblick & utblick
Krönikor och information från branschens organisationer
Utan er inget fiske
Vi Svenska Fiskare När yrkesfiskekonferensen
närmar sig ser vi inte bara fram emot viktiga diskussioner om näringens framtid – utan också möjligheten att möta alla engagerade fiskare och kollegor som bär svensk fiskerinäring framåt.
Konferensen är en självklar mötesplats för alla som verkar inom och kring fisket, men det vi längtar mest efter är samtalen med er som varje vecka ger er ut på havet. Att få höra berättelserna från vardagen, dela erfarenheter och bolla idéer med både medlemmar och ännu
inte medlemmar är ovärderligt. För utan fiskare, ingen fisk – och utan en aktiv fiskarkår, ingen inhemsk matproduktion från havet. Ni som investerar, utvecklar och fortsätter trots en ofta oförutsägbar verklighet är en central del av Sveriges framtida livsmedelsförsörjning. Det är vi stolta över.
En av våra småskaliga medlemmar brukar påminna sina kunder med orden: ”utan er inget fiske”. Det stämmer. Utan en marknad saknas incitament för fisket. Därför arbetar vi för att svenskfångad fisk ska hamna på svenska tallrikar, även den omdiskuterade östersjösillen. Vi är övertygade om att potentialen är stor.
Aktuellt från våra olika fisken
Demersalt Under hösten arbetar Havs- och vattenmyndigheten med två regeringsuppdrag, som båda skulle kunna innebära stora inskränkningar på skaldjursfisket på västkusten.
Det ena gäller ett uppdrag att ta bort eller drastiskt minska de så kallade inflyttningsområdena, där mycket av kräftfisket pågår. Det andra gäller möjligheten till undantag för räkfisket i Kosterfjorden och Gullmarsfjorden från det trålfiskeförbud i marina skyddade områden, som riksdagen beslutat om. Om detta skulle gå fel dvs om fisket skulle stoppas både i fjordarna och i inflyttningsområdena, skulle det innebära ett hårt slag för det bohuslänska fisket. Vi Svenska Fiskare arbetar därför just nu intensivt med att försöka få myndigheten att fatta ett för våra fiskare gynnsamt beslut.
Insjö Vi svenska fiskare hittar sakta vår form och organiserar oss mer. Sista tiden har vi bland annat haft möten med Miljö- och jordbruksutskottet i Hjälmaren och ett frukostseminarium i Riksdagen där vi presenterade vår nya organisation.
I insjöarna är bottengarnen mestadels upptagna och nätfisket pågår fram till isläggning. Siklöjefisket i Vänern, Mälaren och Vättern har varit trögt, särskilt i Vänern där varmt vatten hållit löjan borta. Nu har kylan kommit, och förhoppningsvis vänder fisket snart.
God jul, alla fiskare! Tillsammans stärker vi vårt fiske. Vintern är här och nätfisket rullar – låt oss hoppas på fina fångster nästa år!
Framåt behöver hela kedjan samarbeta för att stärka vägen mellan hav och konsument – utveckla produkter, hitta rätt kanaler och skapa efterfrågan. Lyckas vi med detta kan vi inte bara säkerställa ett livskraftigt fiske med fungerande mottagning, utan också göra fisken till en självklar del av Sveriges livsmedelsstrategi och beredskap.
Pelagiskt Hösten innebär som alltid intensiva kvotförhandlingar, och i år har läget varit spänt.
Oenigheten mellan kuststaterna om både makrill och N vG -sill sätter tydliga avtryck i förhandlingarna mellan EU och Norge inför 2026. Samtidigt är Östersjökvoterna klara, och ökningen av kvoterna för nästa år speglar våra medlemmars rapporter om ett bra fiske på både sill och skarpsill. Parallellt fortsätter vi arbeta för att mer pelagisk fisk ska bli mat på svenska bord. Efterfrågan, utveckling och lönsamhet måste hålla ihop. Detta förändrar vi inte över en natt, utan här måste vi tänka långsiktigt. Vi hoppas och tror på fina framsteg under 2026 – och vill redan nu önska er en riktigt god avslutning på året.
Mathias Ivarsson Demersalt
Anna V Gunnarsson Insjöfiske
Johannes Claesson Pelagiskt
Anna, Mathias och Johannes med kanslier!
Inblick & utblick
Krönikor och information från branschens organisationer
Blir 2026 katastrof eller vändpunkt?
Vår europeiska samarbetsorganisation
Seafood Europe (tidigare AIPCE-CEP) varnar för att 2026 blir ett svårt år vad gäller vitfisk. Minskade kvoter i Barents hav, föreslagen noll-kvot på torsk i Nordsjön och fortsatta handelssanktioner mot Ryssland väntas skapa brist på råvara och ökad press på förädlingsindustrin.
Enligt rapporten EU Seafood Supply Synopsis 2025 importerade EU omkring 94 procent av all vitfisk under 2024 (och omkring 60 procent av all sjömatsråvara), vilket gör oss helt beroende av globala leveranskedjor.
– Sanktionerna mot Ryssland och minskade kvoter i norr skapar stor osäkerhet på marknaden. 2026 blir ett tufft år, säger till exempel Guus Pastoor, ordförande i Seafood Europe.
Parallellt ser vi förslag på kraftigt reducerad makrill-kvot i Nordostatlanten (-70 %) på grund av beståndets
status. Detta tillsammans med kraftiga prisökningar under de senaste två fiskesäsongerna skapar stor oro och väldigt stora problem för i första hand konservindustrin i Sverige och övriga Europa.
Självklart invänder inte Fiskbranschens Riksförbund, eller någon annan seriös organisation, mot kvotsänkningar utifrån vetenskaplig rådgivning. Inte heller mot att EU gör vad man kan för att hindra rysk finansiering av sitt illegala anfallskrig mot Ukraina. Men utvecklingen visar att vi både nationellt och i Bryssel måste ha så flexibla handelssystem som möjligt. Särskilt genom de autonoma tullkvoterna (ATQ), som gör det möjligt att importera fisk tullfritt upp till en viss mängd. Men det krävs också snabbare tillstånds- och beslutsprocesser i vattenbruket för att säkra råvarutillgång och sysselsättning. Dessutom måste Sverige säkerställa att större
andel av svenska kvoter landas i svensk hamn, med rätt kvalitet och kvantitet för livsmedelsproduktion.
Vi har flera jobbiga år bakom oss och tyvärr tycks inte problemen bli färre. I alla fall dyker det ständigt upp nya … Men sjömatssektorn är stark, påhittig och stolt. Tillsammans måste vi låta bestånden återhämta sig samtidigt som vi fortsätter leverera den godaste maten som finns. Nog kan 2026 blir ett annorlunda år. Men det ska absolut inte bli katastrof!
Uppåt och framåt!
Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund
Samverkan – nyckeln till att nå målen för en blå framtid
För att vi ska nå målen i den nationella livsmedelsstrategin - 60 % ökning av svensk sjömatsproduktion - krävs mer än att bara öka primärproduktionen. Vi behöver tillsammans lyfta hela värdekedjan. Det handlar om att stärka den hållbara primärproduktionen, utveckla innovativa metoder för beredning och vidareförädling samt ta tillvara på sidoströmmar för att skapa mer högvärdiga produkter. Då kan vi skapa nya attraktiva produkter och få ut dem till konsumenter som aktivt efterfrågar sjömat. Här spelar företagens samverkan och våra nätverk en avgörande roll. Genom att dela erfarenheter, behov och idéer kan vi skapa gemensamma lösningar och driva innovation snabbare. Initiativ som Sjömatens dag, en viktig del i Blå mats Sjömatskampanj, visar tydligt hur samverkan kan stimulera hela marknaden och ge energi till en gemensam
utveckling framåt.
Sjömatssektorn har – precis som många andra – potential att bli ännu mera högteknologisk, och det finns en stark vilja att lyfta hela livsmedelsområdet och möjliggöra fler investeringar i framtidens hållbara sjömat.
Att skapa, tillgängliggöra och använda testbäddar utgör ett viktigt steg för att skapa innovation kring nya sjömatsprodukter och processer. Här kan nätverk och stödaktörer spela en nyckelroll – de kan hjälpa företag att hitta rätt möjligheter, förstå vilka förberedelser som krävs och hitta såväl utbildningar som finansieringsmöjligheter och knyta kontakter med forskare och andra företag.
Genom nätverk öppnas dörrar till partnerskap, saminvesteringar och gemensam utveckling, inte bara inom sjömatssektorn utan också med andra
branscher. Det är ofta i mötet mellan olika kompetenser som de verkligt nya lösningarna växer fram.
Inom Blå mat arbetar vi just för detta – att överbrygga klyftan mellan forskning och företag. I min roll som koordinator för RRI (ansvarsfull forskning och innovation) handlar det om att föra dialog, fånga upp företagens behov och säkerställa att ny kunskap faktiskt kommer till användning i praktiken. Tillsammans kan vi skapa en stark, hållbar och konkurrenskraftig sjömatssektor för framtiden.
Lillemor Lindberg
Blå mat – Centrum för framtidens sjömat
Forskning & fakta
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
En godkänd våg skall vara märkt med märkningen du ser till höger i bild.
Nya krav om tillstånd att väga fisk
Information Från och med den 10 januari 2026 behöver aktörer som ska väga fiskeriprodukter ansöka om tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten. Detta berör dig som väger fångst från havet innan första försäljning.
Vem behöver bli vägningsaktör?
Alla som väger fiskeriprodukter från yrkesmässigt fiske i havet innan första försäljning och vill vara juridiskt ansvarig för vägningen (vägningsaktör). Vägningsaktören ansvarar för att fångsten vägs på
korrekt sätt. Befälhavaren ansvarar för att fångsten de landar vägs av en vägningsaktör.
Vad innebär tillståndskravet?
Vägning får endast utföras av vägningsaktörer som har tillstånd från HaV (när viktuppgifterna ska användas i rapportering som görs innan första försäljning exempelvis landningsdeklaration). Det är vägningsaktören som ansvarar för att fångsten vägs enligt EU-regler och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter.
Nya regler för fiskerikontroll i hela EU
I november 2023 beslutade ministerrådet och Europaparlamentet att uppdatera systemet för fiskerikontroll. Målet är att kontrollen ska bli mer effektiv och riskbaserad, att ny teknik och digitala rapporteringsverktyg ska användas, att öka insynen i hela leveranskedjan samt att reglerna tillämpas mer enhetligt inom hela EU. Samtliga nya regler för fiskerikontroll (den reviderade kontrollförordningen) i EU hittar du på Havs- och vattenmyndighetens hemsida under Fiske och handel.
Kan jag väga på vilken våg jag vill?
För att få tillstånd måste den eller de vågar som du som vägningsaktör ska använda, vara godkända för vägning av fiskeriprodukter. Reglerna för vad som är en godkänd våg är oförändrade. Det innebär i huvudsak att vågen ska vara korrekt märkt, plomberad och i vissa fall omfattas vågar av krav på återkommande kontroll.
Jag är ombordvägare och anmäld hos HaV, behöver jag ansöka om tillstånd?
Ja, du som ombordvägare behöver också ansöka om att bli vägningsaktör för att fortsätta väga din fångst. Även om du sedan tidigare är anmäld ombordvägare hos HaV behöver du ansöka om tillstånd.
Hur söker man tillstånd?
Havs- och vattenmyndigheten arbetar nu med att ta fram ett ansökningsförfarande. Du ansöker genom att fylla i ett webbformulär som kommer att publiceras på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. I nuläget kvarstår arbete med att fastställa detaljerande kring ansökan. Mer information kommer att skickas ut från Havs- och vattenmyndigheten när formuläret är klart och sidan kan användas.
!HÄR HITTAR DU INFORMATION OM VILKA REGLER SOM GÄLLER FÖR VÅGAR: Läs mer på Havs- och vattenmyndighetens sida.
Normalt lever spökkraken på djupt vatten ute i Atlanten, från några hundra meter ner till flera tusen meters djup.
Ovanligt fynd av spökkrake
Bifångst I början av november fick en svensk fiskare en ovanlig fångst i trålen. En spökkrake visade det sig. Spökkraken som är en bläckfiskart kom in till Göteborgs Fiskauktion tillsammans med övrig fångst. Då visste man inte vad det rörde sig om men man förstod ganska snabbt att detta var en väldigt sällsynt gäst i våra vatten.
Christin Appelqvist, marinbiolog vid Göteborgs universitet kontaktades och spökkraken, eller Haliphron atlanticus som den heter på latin, skickades upp till Tjärnö marinbiologiska laboratorium för vidare forskning. Spökkrakens namn kommer av att den har simhud mellan armarna och därmed får en spökaktig form när den simmar.
Exemplaret som kom till Tjärnö marina laboratorium vägde 25 kilo och var 125 centimeter långt. På
Tjärnö är man väldigt tacksamma för att man blev kontaktade.
– Det betyder jättemycket. Om vi själva skulle ut och leta är chansen väldigt liten att vi skulle hitta den. Det görs ju försök att filma den ibland på större djup och det förekommer även provtrålning, men det är en slump när man hittar de här djuren. Så när det väl dyker upp ett sådant här fint exemplar så får vi chansen att studera den och försöka förstå mer av vad som händer under ytan, säger Christin Appelqvist i en intervju med Göteborgs universitets. Man har nu tagit DNA-prov och tagit vara på ett öga och på munapparaten från spökkraken. Christin har också undersökt vad spökkraken hade i magen, vilket visade sig vara nordhavsräkor. Troligen är det också anledningen till att den fastnade i trålen förklarar hon.
Miljoner satsas på torsken
● Stöd ges till åtgärdsprogram med målet att återfå stor rovfisk, framför allt torsk, och stärka fjordarnas ekosystem. Projektet möjliggörs genom statlig finansiering via Havs- och vattenmyndigheten. Totalt investeras 34,6 miljoner kronor i projektet som genomförs i nära samverkan mellan Länsstyrelsen Västra Götaland, 8+fjordar, Göteborgs universitet, SMHI, SLU samt privata aktörer och lokala intressenter. Sedan 2014 används 8+fjordar som pilotområde för att studera ekosystembaserad fiskeförvaltning i praktiken.
Siffran
Procent av svenska barn tycker att skolans fisk smakar gott. Detta visar en ny undersökning, beställd av Norges Sjömatråd. 1397 barn och unga (8 – 19 år) har svarat på frågor om mat. 22 procent uppger att de tycker att fisken i skolan smakar väldigt gott, medan 37 procent svarar mittemellangott.
"Mamma är fiskbullar fika eller mat?"
Love 9 år
Citatet
Forskning & fakta
Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se
AI och kameror ska minska bifångst
Garnfiske Att fisket ibland får upp skyddade arter som tumlare, havsfåglar eller hajar är inget nytt. Men hur ofta det händer, var och med vilka redskap, har hittills varit svårt att veta säkert. Nu driver Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ett projekt som ska ge bättre koll – och samtidigt göra jobbet enklare för fiskarna.
Projektet ”Bifångst av skyddade arter i fisket” pågår mellan december 2024 och november 2027 och finansieras av Naturvårdsverket. Syftet är att minska det tidskrävande pappersarbetet och i stället använda ny teknik som kameror och maskininlärning för att dokumentera och analysera vad som händer ombord.
I dag finns kamerautrustning installerad på fler än 17 båtar som bedriver garnfiske längs hela Sveriges kust. Kamerorna filmar vid vittjning och materialet används för att följa upp oönskad bifångst. Tidigare har forskarna fått sitta och granska timtals film manuellt, men i det nya projektet utvecklas datorprogram som kan känna igen händelser automatiskt. En AI-modell tränas upp för att upptäcka när en fågel, säl eller annan skyddad art hamnar i bilden – och sortera fram just de sekvenserna för granskning.
Det betyder att varje sekund inte behöver gås igenom av någon forskare. Integritetsfrågor är en viktig del av projektet, och filmen används enbart för att hitta de få tillfällen där något särskilt sker. Målet är att minimera både arbetsbördan och kostnaden samt att skapa integritetssäker dokumentation. Tekniken bygger på federerad maskininlärning, vilket gör att modeller kan förbättras utan att råmaterialet behöver lämna systemet. Metoden ökar
datasäkerheten och gör det lättare att samarbeta med andra internationella partners som står inför samma utmaningar.
För fiskaren betyder detta i längden mindre administration, färre kontroller och ett mer rättvist beslutsunderlag. När forskare och myndigheter får tillgång till tydliga data om var och när bifångst sker, kan regler och rekommendationer bli mer träffsäkra. Projektet kan dessutom bidra till att minska risken för framtida restriktioner genom att ge en mer korrekt bild av fiskets faktiska påverkan.
Dessa åtgärder ska möjliggöra en effektiv, storskalig och integritetssäker registrering av bifångst. För yrkesfisket kan det innebära en modernare och mer transparent förvaltning – och förhoppningsvis bättre förutsättningar att fortsätta bedriva ett hållbart svenskt fiske.
På gång!
Märkningsutbildning
19 & 26 januari
Utbildning om märkning av sjömat fördelat på 2 halvdagar. Arrangeras av Sjömatsfrämjandet.
FFCR - Fastfood, Café & Restaurant Expo
28 - 29 januari, Stockholm Sveriges största restaurangmässa.
Trendkoll
3 februari, Stockholm Från TikTok till tallrikMattrender som formar framtiden. Arrangeras av Livsmedel i fokus.
Nordic Seafood Summit
11 - 12 mars, Göteborg
En mötesplats för sjömatsbranschens alla aktörer.
Kostdagarna
12 - 13 mars, Stockholm
Kost- & Närings årliga evenemang för de med anknytning till offentligt finansierad måltid.
Nationella Vattenbrukskonferensen
24-25 mars, Mora
Mötesplatsen för Vattenbrukssverige.
LÄS MER OM PROJEKTET HÄR
Sveriges läckraste
Kalixlöjrom kommer
från Majbritts.
Majbritts gör löjrom på det svåra sättet.
Småskalig fångst. Hantverk i varje moment.
Ingen genväg, inget slarv.
Kalixlöjrom för dig med smak för det bästa.
Vill du arbeta med samma kvalitet? Hör av dig.
www.majbritts.se majbritt@majbritts.se
majbritts
HJÄLP
SÖK HJÄLP
, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan
Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan
FRIVILLIGA SJÖRÄDDARE SEDAN 1907