6
SVENSK FISKNÄRING · Nr.5 2021
Gigantisk laxodling rör upp känslor ”Det kan aldrig bli en dålig affär för Sotenäs kommun” Den planerade laxodlingen i Sotenäs kommun ska bli över två kilometer lång och 300-400 meter bred – en av världens största fabriker i sitt slag. Den totala investeringen beräknas till 18-20 miljarder kronor. ”Ett luftslott”, hävdar kritikerna. – Det kan aldrig bli en dålig affär för Sotenäs kommun, säger Jan-Olof Larsson (S), ledamot i kommunens styrgrupp för det gigantiska laxprojektet.
D
et var på vårkanten 2020 som det norskägda bolaget Quality Salmon Sotenäs (QSS) tillsammans med kommunen presenterade det mastodontiska landbaserade laxprojektet. På den 140 hektar stora tomten nära väg 171 vid Dale Vatten ska en laxindustri på 150 000-200 000 kvadratmeter växa fram. Och ett par mil från platsen ska ett logiskcenter byggas, vid E6:an i Håby i Munkedals kommun.
När anläggningen står färdig, enligt planerna ska det ske 2028, ska runt 100 000 ton produceras varje år. Anläggningen väntas skapa mellan 1 500 och 2 000 arbetstillfällen. Just nu jobbar QSS och dess partners för högtryck med en ansökan om miljöprövning till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Enligt den ursprungliga planen skulle ansökan vara inlämnad under 2021. – Det ät tveksamt om miljöansökan blir klar i år, siar Jan-Olof Larsson, före detta mångårig riksdagsledamot för Socialdemokraterna och numera kommunpolitiker i Sotenäs.
Förändring av avtalet
Larsson sitter med i kommunens styrgrupp för laxprojektet tillsammans med bland andra kommunalrådet Mats Abrahamsson (M) och Pär Eriksson (C). Den senare är försiktigt optimistisk. – Det är min erfarenhet att all planering tar längre tid än beräknat. Man måste ha kvalitet i en miljöansökan. Det är många inblandade parter som jobbar med den och det är mycket som ska på plats, säger Pär Eriksson. Själva arbetet med detaljplanen sköts av Sotenäs kommun, en förändring av det ursprungliga avtalet mellan kommunen och QSS. Sotenäs kommun har fått 14 miljoner i stöd från bland annat EU-fonder för detaljplanearbetet. – Vår egen insats består av eget kommunalt arbete värderat till fyra miljoner. Det är bra att kommunen har hand om jobbet med detaljplanen. Även om det inte blir något av laxodlingen har vi ändå fått 140 hektar färdigutvecklad industrimark. Det här kan aldrig bli en dålig
affär för Sotenäs kommun, säger Jan-Olof Larsson. Detaljplanearbetet ligger nu i sin slutfas och planen måste vara klar innan Jan-Olof Larsson (S). en ansökan om miljöprövning skickas in.
Jagades av kronofogden
Alltsedan det enorma laxprojektet presenterades har kritiska röster höjts. På en numera nedstängd internetsajt (laxgranskarna.se) samlas mängder av inlägg, insändare och ifrågasättande synpunkter. Det finns också en särskild Facebook-grupp där kritiska röster gör sina stämmor hörda. ”Luftslott”, ”kommunen tar sig vatten över huvudet”, ”bondfångeri”, ”kommunen går på en blåsning”, är huvudtesen i några inlägg. Lokalavdelningen av Naturskyddsföreningen frågar sig om ledningen för QSS inser hur svårt det kommer att bli att få ett miljötillstånd. Vidare gör kritikerna ett stort nummer av att en av affärsmännen bakom satsningen jagades av kronofogden. Han hoppade av projektet i oktober 2020. Dessutom har QSS problem med obetalda räkningar. Stellan Welin var politiker (S) i kommunfullmäktige och miljönämnden. Han lämnade politiken i år, bland annat beroende på handläggningen av QSS-projektet. – Min uppfattning är att QSS är på ruinens brant och risken är att kommunen får betala tillbaka de stödpengar man fått för
