Eos åk 5 2024

Page 1

Framtidsdrömmar

vejpa - nej tack!

min nya Eos

Alla kan läsa Eos gratis på nätet!

På eoswebben.fi kan du läsa Eostidningar gratis. Där hittar du Eosar som utkommit de senaste åren.

Har din klass sett en Eosvideo?

Vi har också plockat ut intressanta artiklar ur tidningen som du lätt kan läsa i vår webb eller skriva ut och använda som inspiration för diskussioner i klassen.

I Eosvideorna inspirerar Koffe, Sebastian, Wilmer, Lizette och Zelina till diskussion kring olika teman. De korta filmerna handlar om skärmtid, energidrycker, grupptryck och alkohol. Via eoswebben.fi eller pepp.fi hittar du intressant undervisningsmaterial för både elever och lärare.

2
Denna tidning ägs av ... Jag brukar kallas ... Mitt favoritämne är ... Min hobby är ... På fritiden gillar jag också att ... Min framtidsdröm är att... Jag vill jobba med ... En snäll sak jag gjort för någon är ... Rita något som du gillar att göra på våren! Jag gillar min hobby för att ... En snäll sak någon gjort för mig är ...

Ta kontakt

Barntidningen Eos

Magasinsgatan 10 65100 Vasa

Tel. 044 978 3120 eos@nykter.fi www.eoswebben.fi

Framtidstro och hopp är något alla behöver

Drömmar och oro

Femmor i Korsnäs kyrkoby skola pratar om framtiden

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf

ISSN 1236-9705

Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2024

Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi

Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi

Korrektur: Anders Vestergård

Webbmaster: Tomas Lundqvist

Illustrationer och pyssel: Terese Bast och Patricia Svarvar

Nya Eos för åk 5 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor.

Utkommer med 4 nummer 2024 för åk 3-6.

Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

Ledaren

Hej alla Eos-läsare!

Ni har kanske hört att det finns några elever som vejpar på högstadiet? Vi har fått in frågor om vejping och e-cigaretter till Eos och Pepp. Många lärare och elever är bekymrade, de vill veta mer och prata med sina elever om vejping. Om fakta och faror och varför reklamen tycks rikta sig starkt till barn och unga under

Vejpa – nej tack!

Femmor i Sundom skola funderar kring rusmedel.

Fräscha recept från Ungmartha

18 år. Trots att det är olagligt att marknadsföra olika typer av rusmedel till barn. I denna Eos berättar elever i Sundom skola vad de tänker om rusmedel och i synnerhet vejping och vitt snus. Barn och unga oroar sig för framtiden mer än tidigare och en del känner ingen framtidsglädje. Vad drömmer du om och vad vill du göra om 10 år? Eleverna i

Vad är en vejp?

Korsnäs vill ha en trygg vardag och en bra ekonomi. De önskar att president Stubb kunde satsa mer på både skolan och barnens hobbyer.

Vårvinterhälsningar

Sussi, Eosredaktör

3 Innehåll sidor För vuxna

Vaddrömmer ungaomidag?

Vi

Vad kan man göra för att må bra och ha framtidstro? Vad ska man göra för att slippa oroa sig så mycket?

Ariana, Wilma, Samantha, Natah och André går i Korsnäs kyrkoby skola och har goda idéer för ett bra liv. De trivs i Korsnäs där allt är nära och skolan är lagom stor. Ett bra råd är att bo där man trivs.

De drömmer om ett roligt jobb och bra liv med familj, djur och tillräckligt med pengar.

De oroar sig för att det ska bli krig eller oroligt i Finland eller att bli fattiga och inte kunna göra det man vill.

Om man drömmer stort skulle de önska en äventyrspark på skolgården eller en häftig vattenpark. En djurgård med otroliga ovanliga djur kunde också vara coolt. Mest av allt önskar de ändå att alla de känner får vara friska.

oss ett bra liv med tillräckligt med pengar.
4
Vi oroar oss för krig och att leva fattigt.
önskar
Natah,
André, Wilma, Ariana och Samantha.

Visätter oss ner i ett extra klassrum i Korsnäs kyrkoby skola och funderar på framtiden tillsammans med Ariana, Wilma, Samantha, Natah och André

Vad brukar ni göra för att må bra?

– Jag brukar äta bra mat, säger Ariana.

Wilma gillar att sova länge.

– Jag gillar att vara ute och leka, skrinna och spela hockey, säger Samantha.

– Jag tränar basket och fotboll. Då mår jag bra, säger André.

Alla gillar vardagen och att livet är som vanligt. Vilka vardagssaker gör er glada?

– Jag gillar att lyssna på musik, till exempel på Taylor Swift, säger Wilma.

Ariana tränar sina hundar Milo och Selda medan André satsar på att träna.

– Jag ritar ofta både människor och blommor, säger Samantha.

Det är inte så ofta man tänker på framtiden då man är 11 år utan man lever i nuet. Drömyrke är ändå ganska kul att tänka på.

Natah vill gärna jobba med att bygga stora hus och Andre vill bli NBA spelare. Samantha drömmer om att bli bildesigner och Ariana vill jobba med djur.

Om man tänker ännu större och funderar om framtidsdrömmar. Hur kunde de se ut då?

– Jag vill åka till Slovenien, säger Wilma.

Ariana vill skapa världens största djurpark medan André vill jobba med att investera pengar.

– Jag vill jobba hårt och förtjäna pengar, säger Natah.

– Jag vill åka till Frankrike och träffa min kompis och så vill jag bli bildesigner och göra snygga bilar, säger Samantha.

Om det här gänget skulle ha obegränsat med pengar skulle de skapa fred och sluta alla krig, alla människor skulle få 50 miljoner och skolan skulle vara bara några veckor i året, säger de och skrattar. Men egentligen är det ganska kul att gå i skolan förutom prov och sånt.

Om man börjar oroa sig för mycket och börjar må dåligt – vad kan man göra då?

Eleverna vet att man ska prata med en kompis, föräldrarna eller en lärare.

Det ska man inte vara rädd för. Det är vuxnas ansvar att hjälpa barn. Det vet alla fem.

Många unga är på sociala medier och det vet vi att påverkar oss. Påverkar sociala medier ert humör?

Vi funderar på fördelar och nackdelar med sociala medier och olika appar.

Det tråkiga är att folk mobbar och skriver fula saker på sociala medier. Där kan man sprida foton och de har också sett konstiga saker främst på youtube.

Hur ska man göra då?

– Jo man ska släcka sidan och ta bort den. Om det blir något fel ska man fråga en kompis eller en vuxen.

Det positiva med sociala medier är ändå att man lär sig nya saker, hittar nya kompisar och kan chatta med dem och att man får prata engelska.

Alla har chattat med kompisar på nätet till exempel från USA och Frankrike,

Då Eos besökte Korsnäs hade vi just valt ny president – Alexander Stubb. Har ni någon hälsning till nya presidenten som kan ge hopp åt barnen i Finland?

– Vi tyckeratt presidenten ska se till att alla familjer har tillräckligt med pengar så att de kan göra roliga saker på fritiden. Man kunde lära elever om pengar och investeringar, säger André och Natah.

Vad tycker du? Det här önskar jag att president Alexander Stubb skulle göra för barnen i Finland:

Vilka framtidsdrömmar och goda råd till presidenten hade eleverna i åk 5 i Korsnäs. Läs mer på sid 16!

Framtidsdrömmar och goda råd till

– Vi tycker att skolor ska få mera pengar så att de kan göra utflykter och se nya platser och att man kan satsa och bygga trampoliner på alla skolgårdar. Då får de finländska barnen bra kondis och orkar i skolan, säger Ariana, Wilma och Samantha.

Susan Sandberg-Ek

16 Vad vill du jobba med i framtiden? - Spela teater eller vara musiker. - Byggare - Fotbollsspelare eller mekaniker. - Läkare. - NBA-spelare. - Bildesigner - Jobba på zoo eller bli frissa. - Mekaniker. Vad skulle du önska att president Alexander Stubb skulle göra för barnen i Finland? - Flera utflykter skolan. - Ingen åldersgräns på att köra och att vi inte hade skola. - Han ska stänga alla skolor. - Mera pengar till fritiden åt barn. - Lära barnen investera pengar. - Bygga en simhall i varje by. - Ge pengar till alla, billigare mat och en simhall. Vad skulle du göra om du fick bestämma Korsnäs ... - Telefon skolan och längre raster. - Köra cross till skolan. - Jag skulle sälja skolan. - Jag tycker att man kunde sluta skolan tidigare. - Skolan ska vara läxfri. - Korsnäs ska få baskethall och en bank. - Bygga en Duudsonpark och många trampoliner. - Ordna pizzabuffé i hela skolan, bygga en jättestor simhall och så skulle vi ha kurragömma hela skolan. - Spela Fotrtnite
Eleverna åk 5 i Korsnäs kyrkoby skola fick svara på några kluriga frågor.
presidenten
Natah, André, Samantha, Ariana och Wilma.

Melvin, Leo, Meri-Li och Malin, går på femman i Sundom skola i Vasa. De säger att e-cigaretter eller vejpar och snus verkar vara de mest populära rusmedlen bland barn och unga just nu. Ingen av dem tycker att det är intressant eller lockande.

6

Vejpa? Nej usch!

I Hälsa i skolan-undersökningen visar resultaten att användningen av vanliga cigaretter och alkohol minskar bland finländska barn och unga, men samtidigt ökar användningen av e-cigaretter eller vejpar och snus.

Meri-Li, Malin, Leo och Melvin i åk 5 i Sundom i Vasa har många tankar om rusmedelsanvändning bland barn och unga – och särskilt de rusmedel som just nu verkar vara de mest populära.

Kryssa för om du sett reklam för vejps på dessa platser

På tiktok

I en film då det inte är reklampaus

På kläder

I ett spel

På youtube

I butiken

I skolan

På ballonger

På fotbolls- eller hockeymatch

– Jag skulle nog hålla med om att e-cigaretter eller vejpar är populära, säger Malin. Det kan bero på att man kan blåsa ringar och göra andra tricks som syns på sociala medier. Men också vanliga cigaretter verkar vara populära bland ungdomar.

– Snus är populärt, säger Meri-Li. Jag tror det är för att det är lätt att hålla hemligt för föräldrarna. Man kan gömma snus i andra förpackningar eller skylla på att det är annat som luktar, gissar hon.

Leo och Melvin vet att det är lätt att få tag på nu för tiden också fast man är barn eller ungdom.

– En del ungdomar tycker säkert att det verkar coolt. Kanske vissa kompisar använder olika tobaksprodukter och man tycker att det ser coolt ut, säger Leo.

Melvin håller med om att många tänker så.

– Men själv tycker jag att det är töntigt och onödigt, säger han.

Alla vet ju att det är förbjudet

I Finland är åldersgränsen för nikotinprodukter och de flesta rusmedel 18 år. Ändå är det många ungdomar som vejpar eller röker. I undersökningen Hälsa i skolan ser man att tyvärr också barn använder tobaksprodukter.

– Det är vanligt att man ser allt möjligt på sociala medier, att någon vejpar till exempel. Kanske känns det tufft inför kompisarna att bryta regler, för alla vet ju att det är förbjudet, funderar Meri-Li.

Malin säger att man inte tänker på hur farligt det är att använda rusmedel, särskilt medan man är yngre, utan bara på att andra kan uppfatta en som cool om man gör det.

– Man tänker på alla hälsorisker man lärt sig om först då man börjar känna av någonting själv. Då är man redan beroende och det kan vara svårt att sluta, menar Malin och Leo.

– Flera av produkterna innehåller ju nikotin som är beroendeframkallande och då blir det svårt att sluta, säger han.

Varför börjar man röka e-cigaretter?

De nämner att man ofta ser olika tricks som görs med vejpånga eller tobaksrök och som säkert lockar vissa att pröva på.

– Då det gäller vejps har jag hört att det finns olika smaker och det kan ju också göra att många blir beroende om de gillar smakerna, säger Meri-Li.

Många som testar exempelvis e-cigaretter tänker att det ska leda till något positivt, till exempel att man

Fortsättning på nästa uppslag!

7
Text & foto: Lilian Westerlund Illustration: Terese Bast

Fortsättning

från sidan 8!

verkar cool eller tuff och man försöker imponera på kompisar eller verka äldre än man är.

– Om man känner sig tystlåten eller blyg kan man i stället hitta kompisar som man känner sig bekväm med och som kan hjälpa en att bli mera pratsam, säger Melvin.

Meri-Li tycker att man kan hitta på saker att göra som man blir glad av, som att gå ut och gå, eller andra saker som känns positiva.

– Jag tycker att alla är coola på sitt eget sätt. Ingen behöver göra likadant som andra för att vara cool, säger Malin.

Risker med rökning och vejpning

Hälsoriskerna med att använda olika nikotinprodukter är bekanta. Först trodde man att e-cigaretter var mindre skadliga för hälsan än vanliga cigaretter. Man har inte ännu kunnat forska kring långtidseffekterna av vejpning på hälsan eftersom produkterna inte har funnits på marknaden så länge ännu. Men man vet vilka effekter en användningsgång av e-cigarett har på kroppen och det gör att man antar att långtidseffekterna blir de samma som då man använder vanliga cigaretter. Och riskerna gäller inte bara en själv. Då man vejpar utsätter man också andra för passiv rökning.

– Man blir lätt beroende och så finns det många allvarliga sjukdomar man kan få, säger Leo. Tobaksprodukter är farliga också för andra människor i omgivningen som andas in de farliga kemikalierna och ämnena utan filter.

– Snus förstör tänderna och tobak och e-cigaretter skadar lungorna, til llägger Melvin.

Meri-Li tänker på att nikotin är väldigt beroendeframkallande och att barn och unga som växer och utvecklas lättare blir beroende av olika rusmedel än vuxna.

– Det är nog bäst att låta bli att testa då man tänker på hur farliga olika rusmedel är. Då undviker man riskerna, säger Malin.

Rökning leder också till andra problem

Det är inte bara risker för personens egen hälsa som kommer på tal. Risken för att drabbas av sjukdomar och behöva vård under många år och andra kostnader för samhället nämns i samtalet.

– Och tänk på alla tobaksfimpar som ligger och skräpar i naturen och på gator överallt, säger Leo.

eller berätta för sina föräldrar eller en annan vuxen som kanske kan hjälpa till och föra diskussionen vidare, tänker Leo.

Melvin säger att han tycker att e-cigaretter är något jättehemskt och att han inte vill att hans kompis vejpar eller röker.

– Jag skulle ta personens vejp och kasta bort den och så skulle jag berätta åt mina föräldrar.

– Jag skulle varna min kompis för alla hälsoproblem som kommer en dag fast min kompis kanske skulle bli arg, säger Meri-Li. Malin håller med och tillägger:

– Om kompisen ändå inte skulle sluta skulle jag inte vilja vara med hen.

Pålitlig information

4 Man har inte ännu kunnat forska kring långtidseffekterna av vejpning på hälsan eftersom produkterna inte har funnits på marknaden så länge ännu.

4 Man vet vilka effekter en gångs rökning av e-cigarett har på kroppen och det gör att man antar att långtidseffekterna kommer att överensstämma med användningen av vanliga cigaretter.

Meri-Li håller med och tillägger att tobaksprodukternas popularitet gör att tobaksindustrin som är en riktig miljöbov kan fortsätta som förr.

Malin tänker på att en persons användning kan leda till att också andra människor runt omkring vill börja använda. Och att man kan bli orolig för familjemedlemmar och vänner.

– Om man blir orolig för en kompis som till exempel vejpar så kan man försöka övertala personen att sluta

Det finns mycket information om rusmedel i olika källor i dag. Man får vara noggrann med att bedöma om informationen är tillförlitlig för att få veta vad det på riktigt handlar om och vilka risker som finns. I skolan pratas det mycket om hur man bedömer hur pålitliga olika källor är eller hur man analyserar reklambudskap.

– På sociala medier finns mycket information, men det finns också mycket som inte är sant. Det finns både sann och falsk information om nästan allting, säger Meri-Li.

Hon tycker att man hittar tillförlitlig information till exempel i tidningar eller på bra nätsidor. Melvin håller

8
Malin, Meri-Li, Melvin och Leo.

med och tipsar om att tillförlitliga källor också är polisen, läkare och andra seriösa myndigheter.

– Och Eos-tidningen är ju ett exempel på tillförlitlig information, skrattar han.

Leo säger att man också kan jämföra information från olika källor för att se vad som verkar vara mest pålitligt.

säga något positivt om rusmedel eller använda dem själv skulle jag sluta följa den personen, säger Malin.

Leo och Melvin tycker att det borde vara strängare straff för att marknadsföra och sälja rusmedel åt minderåriga.

Förbjuden reklam

Reklam och marknadsföring är en sak man pratar mycket om just nu. I Finland är reklam för rusmedel riktad till personer under 18 år förbjuden. Men den reklam som sker via sociala medier är svår för myndigheterna att följa upp och då kan det hända att barn, unga och vuxna tar del av samma reklam. Dessutom kan exempelvis tillverkare av e-cigaretter försöka locka barn och unga att bli intresserade av produkterna genom att formge dem som leksaker eller överlag använda former, färger, logon och sådant som de tänker att barn och unga gillar. Ibland är reklamen indirekt och man ser människor, kanske sådana som man ser upp till, som använder olika rusmedel.

– Om personer man följer, till exempel influencers eller youtubers, skulle

Melvin berättar att han har sett reklam för försäljning av e-cigaretter på sociala medier.

– Jag rapporterade och blockerade personen genast, för det är inte något jag vill ha, säger han.

– Och det är ju inte bara på sociala medier man ser reklam, tillägger Leo. Man ser ju också ställen där olika produkter säljs på stan, helt öppet.

Hur kan man minska intresset och användningen?

– På sociala medier finns mycket information, men det finns också mycket som inte är sant. Det finns både sann och falsk information om nästan allting, säger Meri-Li.

och appar, säger Leo.

Meri-Li tycker att det är bra med varningstexter på förpackningarna så att alla förstår att de är farligare än de ser ut.

Malin tänker på att alla har ett eget ansvar också.

– Man måste själv tänka efter vad man vet om rusmedel och riskerna med det innan man börjar testa något, säger hon.

I samhället i dag ser man en växande trend i att barn och unga väljer att inte testa och använda olika rusmedel. I stället håller man fast vid en hälsosam livsstil, och det är ju en sak man skulle vilja att allt flera väljer. Hur kunde man minska intresset för och användningen av rusmedel?

– Föräldrar kan hjälpa till genom att betala för att det inte ska komma spam till ens telefon eller också förbjuder de att man använder vissa sociala medier

Alla håller med om att det är dumt att det är så lätt att få tag på olika rusmedel fast man är minderårig. Meri-Li tycker att de som tillverkar och säljer sådana produkter borde tänka på åldersgränserna och sluta sälja till barn och unga.

– Och att man slutar försöka få rusmedel att låta som något positivt och bra, säger hon.

Leo och Melvin tycker att det borde vara strängare straff för att marknadsföra och sälja rusmedel till minderåriga.

– Om man får sådan reklam så är det bara att rapportera och blockera och hoppas att de som gör det slängs ut från sociala medier.

Alla har ett eget ansvar

Malin tänker på att alla har ett eget ansvar.

– Man måste själv tänka efter vad man vet om rusmedel och riskerna med det innan man börjar testa något, säger hon.

– Ja, och inte tro att något är ofarligt bara för att det kanske känns så först, säger Meri-Li.

– Man kan ju idrotta i stället. Då vill man inte använda rusmedel för att det förstör ens kondition, säger Leo.

Melvin avslutar med de bästa tipsen: – I stället kan man dricka vatten, äta bra mat och leva ett vanligt liv.

Text & foto: Lilian Westerlund

Illustration: Terese Bast

9

vejp, vape eller elektronisk cigarett? Vad är en

Vapeing är att andas in ånga

Vape är en typ av e-cigarett och liknar sättet att röka vanliga cigaretter. ”Vapeing” är att andas in ånga som produceras av ett batteri i den elektroniska cigaretten. Ångan kommer från en vätska som kallas e-vätska eller e-juice.

Till skillnad från cigarettrökning sker ingen förbränning i e-cigaretter. Därför utsätts användaren inte för förbränningsprodukter, till exempel tjära och kolos.

Mängden små partiklar i den ångformade aerosol som bildas i e-cigaretter är dock lika stor eller större än vid rökning av vanliga cigaretter. Både de fasta och de flytande partiklarna är väldigt små nanopartiklar som vid inandning hamnar i lungalveolerna och vidare in i blodcirkulationen.

Utseende lockar unga Vejpapparaternas egenskaper, utseende och storlek varierar mycket.

Många är färgglada med snygg text och coola figurer för att locka unga.

E-cigaretter regleras av tobakslagen

E-cigaretter innehåller inte torkad tobaksplanta, men regleras ändå i tobakslagen. Till exempel gäller de försäljningsbegränsningar och rökförbud som fastställs i lagen även e-cigaretter. Marknadsföring av e-cigaretter och nikotinvätskor är förbjuden på samma sätt som för tobaksprodukter.

Nikotin förorsakar beroende

Det nikotin som e-cigarettvätskor innehåller orsakar beroende och skadar hälsan. Vid användningen av e-cigaretter frigörs ånga i luften och även personer i närheten utsätts för ohälsosamma små nanopartiklar.

E-cigaretter kan innehålla nikotin eller vara nikotinfria

Enligt undersökningar kan nikotinhalterna i vätskorna variera mycket.

Hälsoeffekterna ännu oklara E-cigaretterna har varit på marknaden en rätt kort tid och därför vet man bara lite om deras långtidsverkningar på hälsan. Det finns många olika e-cigarettapparater och -vätskor på marknaden och deras kvalitet varierar mycket.

Försämrar lungornas funktion

Enligt aktuell information försämrar e-cigarettångan lungornas funktion och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

10
Illustration: Terese Bast
pyssel

Illustration: Terese Bast

Min syster säger att vitt snus inte är så farligt

Hej! Jag är en tjej i femman som är orolig över att min storasyster på 15 år snusar vitt snus. Hon säger att det inte är lika farligt som vanligt snus. Jag skulle vilja att hon slutar snusa. Hur ska jag göra?

Alva, 11 år

Hej Alva!

För det första vill jag säga att det är en bra egenskap du har då du är

orolig över din systers hälsa, det visar att du bryr dig om andra. Du skulle kunna börja med att berätta att du är orolig för henne. Vitt snus har blivit allt populärare bland ungdomar. Eftersom vitt snus blivit smaksatt med smaker som frukt och mint kan det göra att unga lockas att prova. Vitt snus marknadsförs ofta som ”tobaksfritt” trots att det innehåller höga doser nikotin som framställs av tobak.

Ett barn blir beroende av nikotin snabbare än vad en vuxen blir. Nikotin är ett av de mest beroendeframkallande ämnen som finns.

Nikotin gör bland annat att våra blodkärl drar ihop sig och blodtrycket ökar vilket inte är bra för

hjärtat och hjärnan. Sen påverkar också snuset vårt tandkött på ett negativt sätt.

Nu känner jag inte till ifall din syster håller på med någon idrott. Snus sänker prestationsförmågan och uthålligheten när man idrottar blir sämre och styrkan avtar. Detta kan vara fakta du kan välja att också berätta för henne.

Det innebär alltså stora hälsovinster att avstå från alla produkter som innehåller nikotin – oavsett förpackning, reklam eller smak.

Om du känner dig osäker på att prata med henne ensam så kan du be någon vuxen i din närhet om hjälp. Kanske en förälder eller någon annan vuxen du litar på. Då kan den vuxna hjälpa dig att berätta om din oro för din syster. Lycka till!

hälsa & trafik

12

Varför dricker min bror så mycket energidrycker?

Min storebror dricker många burkar energidryck varje dag, jag vet inte hur många. Han blir på dåligt humör om burkarna är slut. Varför måste han hålla på och dricka så mycket av dem?

Mimmi

Hej Mimmi!

För att få veta varför din storebror dricker så mycket energidrycker kan du fråga honom själv. Det verkar som om du är lite orolig för honom. Då är det bra om du kan prata om saken med

honom eller med en förälder, eller med en annan vuxen i din närhet.

Om man dricker många burkar om dagen och har svårt att låta bli att dricka kan det hända att man blivit beroende. Energidrycker innehåller koffein, som piggar upp för en stund och som man kan bli beroende av. Energidrycker kan innehålla nästan lika mycket koffein som kaffe. Att vara beroende av energidrycker betyder att man känner att man måste ha sina burkar varje dag. Då kroppen vant sig vid att få i sig koffein regelbundet kan man få huvudvärk och må dåligt om man pausar eller slutar med dryckerna. Vanligtvis brukar de här besvären gå över efter några dagar.

Utöver koffein finns det mycket socker i energidrycker. En halv liter energidryck kan innehålla över 20 sockerbitar. Socker sätter i gång hjärnans belöningssystem, som gör att man känner att man mår bra eller blir glad. Om man känner behov av energidryck kan sötsug vara en av orsakerna. Om man avstår från energidrycker och annat som innehåller mycket socker så brukar sötsuget försvinna efter någon vecka.

Lilian Westerlund Peppcoach

Illustration: Terese Bast

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.

Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå

Via instagram:@eostidningen Via e-post: eos@nykter.fi

Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Vi svarar på era frågor!

Anna

Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

Fredrika

Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.

Vara ihop i lågstadiet?

Hur vanligt är det att man är ihop i lågstadiet och vad brukar man göra då?

I vår klass finns en speciell kille. Ibland om jag varit borta frågar han min kompis var jag varit. Nu har jag ett problem. Om han frågar chans, ska jag svara ja eller nej?

Hej! Om man vill vara tillsammans med någon eller inte är någonting som var och en har rätt att bestämma själva. Många trivs med att vara ihop med någon, men många är inte alls intresserade och det är precis lika

okej. Om du ska svara ja eller nej kan bara du själv bestämma. Du kanske behöver tid att vara med honom på tumis och prata utan en massa kompisar runtom. Ni kan kanske ses utanför skoltid och göra något kul. Gå på cafe, bibban eller ut och gå.

Då man är ihop brukar man göra saker man tycker är kul, till exempel kolla på film eller bara spendera tid tillsammans, kanske gå på någon hobby ihop och så vidare. Huvudsaken är att man gör sådant som känns bra och roligt och att man trivs med varandra.

Hälsningar Anna

Vad gör man då man är ihop?

Hej. Jag är en pojke på 11 år och nu har en typ frågat chans på mig. Jag skickade ja och nu funderar jag vad man egentligen gör sen när man är ihop? Efter att vi blivit ihop så pratade vi inte med varann i skolan nästa dag. Hur ska jag göra?

”Svara snart”

Tack för din fråga! De som är ihop brukar spela, pyssla, läsa läxor, skicka snälla meddelanden åt varandra, gå på bio tillsammans eller någonting helt annat. Viktigt är att vara vänlig, och att båda trivs. Du kan börja med

att skicka ett meddelande. Fråga till exempel ”hur mår du?” eller ”vad gör du?”. Om det kommer svar kan du föreslå att ni ska göra något ihop, om du vill.

Vissa vill pussas och kramas då man är ihop men det är viktigt att båda är överens och tycker att det känns bra

Funderar du på något kan du fråga en snäll vuxen om hjälp. Om du vill göra slut i framtiden är det viktigt att du gör det på ett snällt sätt. Helst när ni träffas, utan kompisar omkring er. Att vara ihop ska vara roligt och lika roligt för båda. Lycka till!

Hälsningar Fredrika

Viktigt att ingen blir ensam

Vi har en kompis i vår klass som är lite speciell eller hur ska man säga. I alla fall så brukar vi nog vara med henne oftast men inte orkar man med henne alltid då hon säger konstiga saker. Vad ska vi då göra? Vi försöker faktiskt vara kompisar med henne.

Hej! Det är viktigt att ingen lämnas ensam eller blir retad. Samtidigt kan det vara svårt att få alla med i

gruppen om någon vill göra olika eller tycker på ett annat sätt. Lyssna på henne och få henne att känna sig trygg med er. Prata om det som alla förstår. Men det är okej att inte alltid fortsätta en diskussion om hon säger något konstigt. Huvudsaken är att alla får vara med, inte frysa ut eller gå ifrån henne. Det kan vara svårt! Därför är det bra om ni berättar om detta för kuratorn i skolan. En vuxen kan stöda er i gruppen och på så sätt göra att det inte blir för tungt.

Hälsningar Fredrika

14

Varför är skolan tråkig?

Varför ska skolan vara så jobbig och man hela tiden måste göra saker och det är sällan att man gör roliga saker som alla elever tycker om. Man tycker att man kunde lära sig att läsa, räkna och skriva på roligasre sätt än bara tråkiga långtråkiga sätt.

Tack för frågan! Vissa ämnen i skolan är kul medan andra känns tråkigare. Vi är alla olika och lär oss på olika sätt. Skolan lär oss fakta men är också övning i rutiner, att hålla reda på våra saker och hålla tider. Därför

är det inte alltid kul. Men du har rätt i att skolan kunde bli roligare! Har du till exempel satt upp mål i ditt lärande? Om du vill bli astronaut kan du satsa på ämnen i skolan som har att göra med vetenskap och nya idéer: geografi, teckning och språk. Men kräv inte för mycket av dig själv. En stund av läxor och sedan belöning. Har du idéer på hur skolan kunde bli ännu roligare tycker jag att du modigt skall våga komma med dina idéer till din lärare. En lärare ska följa upp vad eleverna vill förbättra

Vad är puberteten och när händer det?

Puberteten betyder den tid i ens liv då kroppen förändras från barn till vuxen. Det börjar i 8-13 årsåldern. Förutom att kroppen växer på längden förändras rösten, det börjar växa hår under armarna, på benen, runt snoppen/snippan och för pojkar kommer det sakta skägg. För tjejer börjar brösten växa och första mensen kommer. Mörkare röst och finnar hör också till utvecklingen. För

killar kommer den första utlösningen någon gång under puberteten. Ungdomar kan få ett växlande humör och börjar tänka mer på vad andra människor tänker och tycker. Då börjar tankarna ofta också cirkulera mer kring det sexuella: pussar, nakna kroppar och sådant som gör att det pirrar i kroppen. I puberteten är det bra att undersöka sin egen kropp så att du vet hur den fungerar.

Ensam på rasten

Vad ska man göra om man inte har någon att vara med på rasten?

Hej! Jag tycker det skulle vara viktigt att ta upp det här med en lärare, berätta hur det känns och försöka komma på lösningar tillsammans. Det kan ju hända att flera känner sig ensamma.

Jag vet att i vissa skolor har man löst detta problem med att ha en speciellt utsedd plats (t.ex. en ”kompisbänk) dit man kan gå ifall man inte har något att göra på rasten eller känner sig ensam. Då ser de andra att det finns någon som är utan kompis och så kan man ta med personen. Det är viktigt att ingen behöver känna sig ensam i skolan. Ifall din skola inte har ett sådant system, så kan det vara bra att försöka samla mod till sig och våga gå och prata med andra på rasten eller fråga om du kan vara med. Hjälper inte detta så tycker jag du ska prata med din lärare om saken så att hen blir medveten om situationen och kan hjälpa dig att lösa den.

Lycka till!

Hälsningar Anna

15

Framtidsdrömmar och goda råd till presidenten

Eleverna i åk 5 i Korsnäs kyrkoby skola fick svara på några kluriga frågor.

Vad vill du jobba med i framtiden?

- Spela teater eller vara musiker.

- Byggare.

- Fotbollsspelare eller mekaniker.

- Läkare.

- NBA-spelare.

- Bildesigner.

- Jobba på zoo eller bli frissa.

- Mekaniker.

Vad skulle du göra om du fick bestämma i Korsnäs ...

- Telefon i skolan och längre raster.

- Köra cross till skolan.

- Jag skulle sälja skolan.

- Jag tycker att man kunde sluta skolan tidigare.

- Skolan ska vara läxfri.

- Korsnäs ska få baskethall och en bank.

- Bygga en Duudsonpark och många trampoliner.

- Ordna pizzabuffé i hela skolan, bygga en jättestor simhall och så skulle vi ha kurragömma i hela skolan.

- Spela Fotrtnite.

Vad önskar du att president Alexander Stubb gör för barnen i Finland?

- Flera utflykter i skolan.

- Ingen åldersgräns på att köra.

- Han ska stänga alla skolor.

- Mera pengar till fritiden.

- Lära barnen investera pengar.

- Bygga en simhall i varje by.

- Ge pengar till alla, billigare mat och en simhall.

Finn 10 Fel

Kan du hitta tio olikheter mella dessa två bilder?

Bild: Terese Bast

16

Vardagshumor och ensamhet i Julias oidiotiska liv

MITT IDIOTISKA LIV

av Petra Lillsund Botéus

Illustration: Herta Donner Schildts & Söderströms

Julia lever ett helt vanligt 11-årings

liv innan det hemska händer. Julias lillasyster Jossan får cancer.

Det är i slutet av sommaren och vi får följa med in i Julias liv via dagboken som hon fått av sin mamma. Hon tycker att Julia ska skriva om sina känslor. Först känns det konstigt men sen händer det så mycket så hon bara måste få ur sig allt.

Sommaren har varit trist, Julia har känt sig ensam och föräldrarna har bara tagit hand om Jossan. De har inte gjort något roligt som att åka till nöjespark eller stranden sånt som de brukade göra förut. Hon måste bara vara en duktig storasyster. Så för en gångs skull blir det kul att börja skolan igen och träffa bästisen Tea och alla coola klasskompisar.

Men redan första dagen gör hon bort

sig och kommer i helsvart. Nu är det ju pastell som gäller enligt Malva och Alva. Det värst är att Gunilla Gorilla vill att alla ska skriva om sitt sommarlov. Vilket sommarlov?

Ni ska inte tro att Julias liv trots det är händelselöst. Gamlingen, Julias mormor, råkar ut för en olycka, katten Janson försvinner spårlöst, Julia färgar håret svart och klipper konstig pannlugg och så blir hon såklart ovän med sin bästis Tea. Där sitter Julia ensam i sitt rum.

Petra Lillsund Botéus beskriver Julias liv så levande och nära. Julias känslor och idéer är roliga och vanliga. Som läsare känner man Julias ensamhet och rädsla för att Jossan ska dö. Mormor Gamlingen finns där som stöd och det är ju tur.

Herta Donners illustrationer är

humoristiska och fångar situationer i serietecknarstil.

Julias idiotiska liv är så roligt, otroligt, ledsamt och vardagligt som livet är. Boken rymmer både svåra frågor – om en 4-åring kan dö och ytliga om smink, hårfärgning och att få vara en i klassen men påminner också föräldrar till svårt sjuka barn om att inte glömma syskonen. En fin bok att diskutera och läsa tillsammans i klassen eller hemma.

Susan Sandberg-Ek

Yokos vardag är vanlig och härligt udda

HEMLIGT OCH HIMLA NORMALT

Yokos nattbok del 4

Annika Sandelin

Förlaget

Känner du Yoko blir du glad för nu har del fyra kommit. Yoko hamnar i ett långt gräl med sin bästis Anna och Daniel är kär i en annan och pappa är som vanligt klumpig och dråplig. Yokos liv skildras mitt i coronan medan hon tar hand om en blåmesunge och reser till Grekland. Yokos liv pendlar mellan fnitterglädje och ledsamheter. Mest är det vardagsliv med tonårstankar. Om vänskap, pinsamma mamma, bh:ar, djur och vänskapsgräl, Anna och Yoko brukar alltid knacka

vägg med varandra men plötsligt blir det tyst. Det är ledsamt och ensamt att gräla med sin bästis. Vem ska man då dela sina vardag med. Alla andra tycker att hon är så vanlig fastän hon känner sig underlig och udda.

Annika Sandelin skriver om viktiga frågor som rasism, språk och regnbågsfamiljer. Yokos familjs har muslimska vänner och morfars finskspråkiga partner ger upphov till roliga situationer.

Annika Sandelin fångar flickvänskap, familjeliv och vardagsvanligheter med humor och tonårsvånda. Det sköna är att också vuxna får vara roliga typer som verkligen bryr sig om barnen och varandra.

18
Bokrecension

Nice Cream

2 portioner

2 frusna riktigt mogna bananer

2 deciliter jordgubbar

1 dl hallon

nötter eller frön till dekoration

1. Lägg de övermogna bananerna i frysen och låt dem frysa åtminstone 40 minuter eller över natten.

2. Mixa samman alla ingredienser i en matberedare eller med stavmixer.

3. Dekorera med exempelvis nötter. frön eller mysli.

Tips!

Bruna bananer är goda! Om bananerna börjar bli rejält bruna och övermogna kan de skalas och skivas eller brytas och frysas ner för att användas senare i nice cream eller smoothies!

Smoothiebowle

2 portioner

1 deciliter frusna blåbär eller hallon

1 dl röda vinbär

1/2 dl lingon

1 dl äppelmust/saft

1 banan

150 gram jordgubbar saften av två (blod)apelsiner

1 dl havreflingor

3 matskedar kvarg, yoghurt bär, frön, nötter, granola, bananskivor till dekoration

1. Mät upp alla ingredienser i en mixerskål och mixa till en slät smoothie.

2. Dekorera med jordgubbar, bär, granola, hackad mandel, bär eller banan.

Tips!

Recepten hittar du i Ungmarthas recepthäfte som du hittar via ungmarthas hemsida: ungmartha.fi

Fotograf: Karin Lindroos

SIDOR FÖR VUXNA

Hur ska man hitta hopp inför framtiden med allt som händer runt omkring oss i världen? Om man som vuxen har svårt att vara hoppfull inför framtiden, hur ska då barn kunna bära bekymren? I projektet Framtidshopp vid Helsingfors universitet utvecklar hoppets pedagogik. Under 2024 publiceras en nätkurs för alla intresserade och projektet utmynnar även i forskning. I denna artikel reder vi ut begreppet hopp. Vi tipsar också om enkla aktiviteter som ger oss hopp och en känslan av tillhörighet som kan stärka vår framtidstro.

Framtidstro och hopp är något alla behöver

Under 2023 samlades enkätsvar in i samarbete med projektet Framtidshopp. I enkäten fick skolelever på årskurs 4-6 beskriva vad de drömmer om att kunna få eller uppleva. De flesta svarade att de drömmer om att få ett eller flera yrken. Andra större teman var viljan att få eller äga något, trygghet, resor och att man önskar hjälpa andra. Några drömde också om att bli rika och ha mycket pengar och några nämnde miljö, klimat eller naturen. Även teman som familjen och krig förekom bland svaren. Man kan se att

barnets drömmar berättar en del om barnets bakgrund. Jag forskar också i förhållandet mellan hoppfullhet och socioekonomisk bakgrund.

Begreppet hopp

Men vad betyder begreppet hopp? Det kan även teoretiskt beskrivas och uppfattas på väldigt olika sätt. Det kan handla om en känsla, ett sätt att vara, en attityd, en impuls eller betraktas som en social konstruktion. Det är kanske något mer än en känsla man har.

Oavsett hur man tolkar begreppet och oberoende av hur man tolkar sin egen hoppfullhet är det viktigt att inte låta hoppet övergå i rosenskär optimism som i själva verket kan leda till katastrof. Överdriven optimism kan leda till att man undviker att ta itu med verkliga problem eller utmaningar. Om man bara fokuserar på det positiva kan man bli blind för potentiella risker eller hinder som kan uppstå längs vägen. Man kanske helt enkelt låter bli att förbereda sig för framtiden eller ens planera den. Det behövs

20
Lovisa Snårbacka.

Ge barn verktyg för att hantera oro

Enligt enkäten Hälsa i skolan som årligen görs av THL kan man se att andelen unga som känner att livet har ett syfte minskar. Dessutom är det allt färre som upplever att de ingår i en grupp eller en gemenskap som är viktig för dem. Allt färre känner också att de har möjlighet att påverka sitt eget liv. De här resultaten understryker vikten av att ge barn verktyg för att hantera oro och att stärka deras känsla av hoppfullhet och gemenskap inför framtiden.

Källa: thl.fi Enkäten Hälsa i skolan Välbefinnandet bland barn och unga

därför en balanserad syn på framtiden som både inkluderar hoppfullhet och en realistisk bedömning av möjligheter och utmaningar.

Med en överdriven optimism kan misslyckanden leda till stor besvikelse om saker och ting inte går som förväntat. Att uppleva hoppfullhet däremot känns som att man har en uppgift, något som överskrider det egna, individuella intresset. En hoppfull människa hyser tillit till andra människor och tror på att det går att påverka och skapa positiva förändringar i sitt liv och i samhället.

Visa intresse för barnets tankar

Då ett barn förlorat sin hoppfullhet och tappat tron på sina drömmar handlar det om att någonting viktigt har kommit på kant och tilliten till omvärlden har minskat. Då behöver man som vuxen ge sig tiden att försöka förstå barnet eller den unga genom att prata och reda ut vad det är som bekymrar barnet. Låta barnet uttrycka frågor och funderingar som de bär på.

Det är bra om man som vuxen inte är rädd för att inte ha svar på barnets frågor utan det viktiga är att man visar intresse för barnets tankar. Samtidigt behöver man vara medveten om att livet inte alltid är en dans på rosor och att det kan vara en lång bit kvar till att uppnå de egna målsättningarna eller drömmarna.

Dessutom är det viktiga inte att alla målsättningar och drömmar uppnås

utan att de finns där i framtidshorisonten. Att man bemöter någon som förlorat sitt hopp med bortförklaringar eller en cynisk inställning hjälper förstås inte. Ett bra tips är att ge barnet en uppgift som direkt påverkar andra. Då kan hoppet gro i en gemenskap och barnet får en känsla av att hen har en viktig plats i familjen, skolan eller samhället.

Öppen dialog med barnet

Om man märker att barnet har svårt att öppna sig och prata om sina tankar kan det bero på att barnet känner mindre tillit i relationen. Tilliten kan skadas exempelvis ifall barnet blir bemött på ett oärligt sätt eller genom att det blir tillrättavisat då hen söker hjälp eller vid en diskussion. Med hjälp av horisontella dialoger kan man främja jämlikhet, ömsesidig respekt och deltagande.

Horisontella dialogen skiljer sig från den traditionella vertikala dialogen där en auktoritär figur står överst och styr kommunikationen. I en horisontell dialog avstår man (till exempel som vuxen eller lärare) från maktpositionen genom att lyssna på alla deltagare utan fördomar eller förutfattade meningar. Man avbryter inte eller förkastar andras synpunkter utan försöker i stället lyssna och förstå dem. Dialogen syftar till att skapa en gemensam förståelse och lärande genom samarbete och ett ömsesidigt utbyte av idéer och kunskap.

Barn lever ofta mer i nuet än vi vuxna kanske gör. Vi får inte glömma att också barnen kan ha både kort- och långsiktiga perspektiv på framtiden. Det korta perspektivet kan innebära att barnet ser fram emot en fritidsaktivitet under kvällen, specialtimmen i skolan i morgon eller simhallsbesöket på fredagen. Som vuxen kan man då glädjas tillsammans med barnet inför det som barnet väntar på och ser fram emot. Att man delar en positiv förväntan gör att aktiviteten känns viktig för barnet och barnet kan uppleva att själva deltagandet har betydelse. Återkommande positiva rutiner, fester och glädjeämnen skapar goda minnen från barndomen.

Barnet har en viktig plats i världen

I vår värld där osäkerhet och utmaningar kan vara en del av vardagen kan hoppet ibland kännas avlägset. Men genom att förstå begreppet hopp och undvika att låta det övergå i överdriven optimism eller cynism kan vi finna en balanserad syn på framtiden.

För att stödja barns hopp inför framtiden är det avgörande att bemöta dem som individer och ge dem utrymme att uttrycka sina tankar och känslor. Barnen behöver förstå att de har en viktig plats i världen och att de själva har allt de behöver för att kunna förändra världen. Genom att bygga en gemenskap som grundas på tillit och samarbete kan vi hjälpa barn att känna hoppfullhet inför framtiden, oavsett de utmaningar som kan tänkas möta en i livet.

Lovisa Snårbacka doktorand Helsingfors universitet Projektplanerare för Framtidshopp

Källor: Kalland 2023 (föreläsningsmaterial), Averill et al. 1990, Dauenhauer 2005, Freire 1970, Fromm 1968, Lazarus 1999, Ricoeur 1970, Russell et al. 1998, Waterworth 2004

21

Det viktiga är att våga diskutera och lyssna utan att döma eller kritisera

Nya nikotinprodukter samt deras nikotinfria släktingar florerar på marknaden och målgruppen tycks vara barn och unga. Förut var det tuffa skådisar som rökte på TV. Nu är det kända Influencers, som via sociala medier gör reklam för en cool livsstil, blossande på en vejp eller jonglerande med häftiga vita snusdosor.

När

rökningen avtog laddade tobaksindustrin om och satsade krut på en ny generation. En analys av två världsledande tobaksindustriers marknadsföring på sociala medier visar att en massiv satsning gjorts på reklam för e-cigaretter och nikotinpåsar under åren 2018-2023. Reklamen har enligt analysen gått ut i mer än 60 länder, setts mer än 3,4 miljarder gånger, nått 385 miljoner mänskor, varav 40 procent är under 25 år och av dem är 16miljoner under 18 år.

Färgglada förpackningar, fräscha dofter, smaker och olika tekniska egenskaper tilltalar den yngre generationen. Många luras tro att när det inte smakar beskt som tobak så är det mindre hälsofarligt. Eftersom produkterna inte funnits länge på marknaden så är långsiktiga hälsorisker ännu okända. Pågående forskning visar att negativa effekter som e-cigaretter orsakar är samma som för vanliga

Det krävs inte en expert för att prata om rusmedel.

cigaretter, bland annat luftvägsbesvär, inflammation, förhöjd puls, högre blodtryck, styvare blodkärl och försämrad cellfunktion. Nikotinet i produkterna är förstås fortfarande lika beroendeframkallande som tidigare.

Känslan av utanförskap är många unga rädda för. Då kan trycket från kompisar att testa någon form av rusmedel kännas svårt att motstå. Fundera tillsammans med de unga i din omgivning om grupptryck och hur de kunde agera och säga i olika situationer. Färdigt inövade fraser och motiv till att inte testa rusmedel kan hjälpa den unga att stå på sig om och när situationen kommer emot.

Att fundera på etiken med att locka in en ny generation i beroende för att trygga industrins inkomster framöver kan trigga en uppsättning känslor av oro och ilska. Vuxna har här en viktig uppgift: att behålla lugnet och öppna en ärlig och öppen diskussion om de aktuella rusmedlen och fenomenen kring dem. Om en ung person redan har börjat vejpa eller snusa, eller vill

sluta är det viktigt att erbjuda stöd och hjälpa till att hitta lämplig hjälp att sluta. Det krävs inte en expert för att prata rusmedel. Om man som vuxen inte har koll på fakta så kan man söka efter det tillsammans med den unga och samtidigt reflektera kring källkritik. Det viktiga är att våga diskutera och att lyssna utan att döma eller kritisera.

Man får ”bromsa rättningsreflexen” som Liria Ortiz konstaterar i boken Lyssnar din tonåring? Samtal med förändring som mål”. Boken handlar om hur motiverande samtal hjälper tonåringar att själva hitta motivation till förändring.

Katarina Bärden PEPP-koordinator

Källor:

Hjärt -Lungfonden/E-cigaretter orsakar hälsoproblem

Syöpäjärjestot/Mitä jokaisen on hyvä tietää vapesta ja sen puheeksi ottamisesta? Campaign för Tobacco-Free Kids 2023

22

LÄS SJÄLV!

Hem och skola vill inspirera föräldrar att vara läsande förebilder

Detskrivs och pratas mycket om att barn och unga läser för lite i dag. Men hur är det med oss vuxna –hur mycket läser vi? Är vi en läsande förebild i hemmet?

Vi på Förbundet Hem och Skola vill inspirera vuxna att läsa flera böcker under året. Upplägget är enkelt: Hem och Skola-föreningarna får välja en novellsamling som förbundet bjuder på. Varje förälder som läser boken skriver in sitt namn och ger

boken vidare till följande läsare. I princip ska Novellkarusellen kunna snurra på hur länge som helst.

Med kampanjen Läs själv! hoppas vi att 2024 ska bli ett stort läsår! Häng med!

Under året lyfter vi fram läsning i tidningen, på vår webb, på sociala medier och i våra material.

Främjawebbinarium

om e-cigaretter och nikotinpåsar

I senaste nummer av Hem och skola kan du läsa om Pepp för småbarnsföräldrar och pedagoger

Viktigt att prata om klumpen i magen

Hur vi mår handlar i grunden om hur vi kan hantera våra känslor – färdigheter som kan läras ut även till riktigt små barn. Programmet Pepp erbjuder verktyg både för pedagoger och föräldrar.

Tanken med föräldrakvällarna är att skapa kontakt, i huvudsak mellan pedagogerna och föräldrarna, men också föräldrar emellan. Katja Turpeinen tror på ett samhälle där vi ser varandra och vågar be om hjälp

och där varken rusmedel eller psykisk ohälsa är tabu.

Pepp för Småbarn utvecklades för pedagoger som jobbar med barn i dagisåldern och deras föräldrar. Materialet lanserades i höstas och under våren har Katja Turpeinen bokat in besök i daghem och förskolor runt om i Österbotten.

Du kan se på webbinariet när du vill via pepp.fi

Fakta om e-cigaretter och nikotinpåsar finns bland annat på följande webbsidor:

• pepp.fi - webbinarium om e-cigaretter och nikotinpåsar. Två versioner: för professionella som jobbar med barn och unga och för vårdnadshavare.

• fressisedu.fi (på finska)

• ehyt.fi

• thl.fi/sv/teman/alkohol-tobak-och-beroenden/tobak/ tobaksprodukter-och-e-cigaretter/e-cigaretter

• valvira.fi/sv/tobak/elektroniska-cigaretter-och-vatskor

Lästips

Lyssnar din tonåring? Samtal med förändring som mål av Liria Ortiz och

Charlotte Skoglund Natur & Kultur

Omtonårstiden är stökig och svår – hur kan man prata med sitt barn? Den här boken vänder sig till föräldrar och anhöriga som oroar sig över kommunikationen med de växande barnen. Du får lära dig sätt att samtala som väcker motivation utan att skapa motstånd hos den du talar med.

23
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.