Till åk 3 / 2024
RECEPTSIDA
Gör ditt eget mellanmål
HOBBYER
Elever i Petalax berättar om sina hobbyer
PYSSEL OCH KORSORD
SIDOR FÖR VUXNA Jonna Nordström om barn och träning
BOKTIPS
Slättens systrar
Min Eos
Aktuellt
På Eoswebben hittar du våra videor med information om sådant som kan vara både intressant och nyttigt att veta. Bli expert på skärmtid, energidrycker och hur du hanterar grupptryck!
På nykter.fi/eoswebben finns också aktuella artiklar och en frågelåda där du får fråga vad som helst.
Du kan också lämna en hälsning till oss som gör tidningen: Vad tycker du att vi gör bra, och vad kunde vi bli bättre på?
Vad skulle du vilja läsa om i Eos? Kanske du har ett hett tips på ett spännande ämne eller en intressant person?
Kika in på webben och tipsa oss!
nykter.fi/eoswebben
Min hobby är ...
Min favoritsport är ...
Mitt favoritdjur är ...
Mitt självporträtt
Min favoritglass är ...
Denna tidning ägs av ...
Mitt smeknamn är ...
Mitt favoritämne är ...
På fritiden gillar jag att ...
När jag blir stor ska jag ...
Om jag var en superhjälte skulle jag kunna ...
En bra kompis är ...
Barntidningen Eos info@nykter.fi eoswebben.fi
Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf ISSN 1236-9705
Tryckeri: KTMP Group AB, Korsholm 2024
Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi
Redaktör: Sara Jungersten sara@pepp.fi
Layout: Nicolina Hannus nicolina@pepp.fi
Korrektur: Anna Harabacka
Webbmaster: Nicolina Hannus
Illustrationer och pyssel: Terese Bast och Patricia Svarvar
Eos för åk 3 med fokus på hobbyer, idrott och rus medelsförebyggande frågor. Utkommer med 4 nummer 2024 för åk 3-6.
Vi tackar för understöd från
Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.
TESTA VAD DU VET OM ENERGIDRYCKER
SVÅRT ATT SOMNA: FRÅN TOPP TILL TÅ
sid 12-13
MELLANMÅLSRECEPT
sid 15
Hej alla Eos-läsare!
FÖRFATTARINTERVJU MED MALIN KLINGENBERG
FÖR VUXNA: EXPERTINTERVJU MED JONNA NORDSTRÖM
sid 20-21
När du håller denna tidning i din hand har du förhoppningsvis ett skönt höstlov bakom dig. Hoppas alla läsare har fått nya krafter att ta itu med skolarbetet och sista delen av 2024.
I detta nummer av Eos har vi satt fokus på hobbyer och framför allt att hitta balansen mellan skola, fritidsintressen och återhämtning. Du får läsa om Petalaxelevers syn på fritidsintressen och skolhälsovårdarens tips om rörelse, mat och vila. Experterna svarar på läsarnas frågor, du får tips på goda mellanmål och tips på hobbyer samt fakta om energidrycker. Vuxna läsare får bland annat ta del av fysioterapeuten Jonna Nordströms dagsaktuella tankar om hållbar träning för våra barn och unga.
Med önskan om sköna lässtunder i höstrusket!
Sonja Nyback Verksamhetsledare
Fotboll är pop i Petalax men också crosshojar,
hästar och teater går hem
En hobby kan innebära att man klär på sig föreningskläder i en viss färg, eller att man sysslar med något eget hemma på gården. För Dante och Rasmus i årskurs tre och för Frida och Wilma i årskurs fyra handlar det om att hitta nya kompisar, om att lära sig mera om sådant som intresserar och om att ha roligt. Att cykla omkring på byn och att hoppa på studsmatta är också viktiga sysselsättningar.
Wilma, berätta om dina hobbyer!
– Jag spelar fotboll i Malax IF två gånger i veckan och så tar jag lektioner i att spela elgitarr en gång i veckan. Det bästa med fotbollen är alla nya kompisar som jag har fått i mitt lag. Men det var inte lätt i början. Jag kände mig utanför eftersom jag inte kände någon från förr. Men sen fick jag fler och fler nya kompisar!
– På onsdag har jag först gitarrlektion och sen fotboll efter det. Så den dagen blir ganska lång, då man ännu ska göra läxor. Men riktigt trött blir jag efter att ha spelat en fotbollsmatch. Elgitarren i sig är ganska tung att hålla i, men det känns aldrig tungt att öva – det är bara roligt att lära sig mera!
”Det var inte lätt i början. Jag kände mig utanför, men sen fick jag fler och fler nya kompisar.”
– Jag tycker att man ska passa på att testa olika hobbyer nu i vår ålder, för sen i högstadiet blir man så lat. Jag har tre äldre syskon och de läser mest bara läxor och går på fester. Men ibland får jag skjuts till skolan på storebrors moped.
Dante, vad gör du på din fritid?
– Jag spelar också fotboll i Malax IF. Jag stukade foten i somras när jag hoppade på studsmattan, så därför har jag haft en paus. Men nu har jag börjat igen. Det roligaste med fotbollen är förstås när man gör mål. Och det tyngsta är då man är jättetrött efter en match.
– Jag har också en crosshoj som jag kör med nästan varje dag. Min mommo och moffa bor bara en bit bort, och jag kan själv köra dit över några åkrar. Det är nog en frihetskänsla!
Frida, har du några hobbyer?
– I somras var jag med i en sommarteater. Det var
jätteroligt och jag älskar att stå på scenen. Det var väldigt mycket repetitioner före premiären och ingen kunde egentligen vara borta. De flesta som var med i teatern var vuxna, så jag träffade inte direkt några nya kompisar. Men några kompisar från förr var också med. Jag vill definitivt fortsätta spela teater!
– Jag har också provat på att rida några gånger. Jag kan kanske inte direkt kalla ridning för en hobby, däremot skulle jag gärna vilja att det blev en hobby i framtiden. Jag älskar hästar och allra helst skulle jag förstås vilja ha en egen. Men vi har många andra djur där hemma, så det kan man också kalla för en hobby, att vara med dem.
Rasmus, hur ser det ut med dina intressen?
– Jag är mest intresserad av motordrivna fordon! Vi har en fyrhjuling som jag kör med nästan varje dag, sen kör jag traktor också. Där får man se upp så att
den inte börjar dra mot diket. Då får man snabbt räta upp den. Men det finns ju alltid någon vuxen till hands.
– Det allra roligaste är att köra en varm sommardag och känna fartvinden. Jag tycker speciellt mycket om att köra i terrängen så att det hoppar över rötter och stenar. Jag skulle säga att motorer och fordon är en populär hobby, speciellt bland pojkar. Det är ganska många som har fyrhjulingar, Text och bild: Sara Jungersten traktorer, mopeder och minicrossar.
”Det är kul att köra i terrängen så att det hoppar över rötter och stenar.”
Frida Johansson högst uppe, Rasmus Ribacka och Wilma Salo i mitten, samt Dante Stenbacka längst nere är alla elever i Petalax skola. Wilma och Frida går i årskurs fyra, medan Rasmus och Dante går i årskurs tre.
Mindre skärm och mera lek
”Vi mår bra när vi är ute och rör på oss i naturen”, säger Ann-Sofie Brännkärr-West som är skolhälsovårdare i Petalax skola. ”Att hoppa, klättra, springa och cykla gör att våra kroppar utvecklas som de ska. Dessutom blir vi på gott humör.”
Idag är det vanligt att både barn och vuxna sitter stilla för mycket.
– Det är framför allt skärmarna som lockar oss att sitta stilla i dag, säger Ann-Sofie.
– Det är viktigt att komma ihåg att man inte ska ha mera skärmtid än högst två timmar per dag.
Till skärmtid räknas allt det som vi gör på våra telefoner, plattor, datorer och tv-apparater. Samtidigt gäller tvåtimmarsregeln också hur mycket vi behöver röra på oss varje dag.
– Vi behöver minst två timmar rörelse per dag, förklarar Ann-Sofie.
– Där ingår både det som vi kallar vardagsmotion, som att gå i trappor, cykla till skolan och leka på rasterna, men också mera ansträngande rörelser
som att springa, dansa eller simma. ingår.
Tio timmar sömn per natt
För att vi ska må bra behöver vi se till att alla tre delar i hälsotriangeln fungerar. Den består av delarna kost, sömn och motion.
– Om vi får in två timmar rörelse varje dag så fungerar den biten, säger Ann-Sofie. Hon tillägger att vi även behöver tänka på att äta hälsosamt och sova lagom mycket.
Ett barn i lågstadieåldern behöver sova cirka 10 timmar per natt. För att få den energi och den näring som ett barn behöver är det bäst att äta vanlig och varierande kost där både grönsaker, kött, potatis och spannmål
– Behöver man ett extra mellanmål är alltid en smörgås och ett glas mjölk ett jättebra alternativ, tipsar Ann-Sofie.
För oss som bor i Finland är det också viktigt att äta extra D-vitamin. Det behöver både barn och vuxna. Även om solen ger D-vitamin ska man också ta tillskott under sommarhalvåret.
– Ifall man inte dricker mjölk eller äter mjölkprodukter så är det bra att också ta tillskott av kalcium.
Kalcium, eller kalk som det också kallas, är något som vårt skelett behöver under hela livet.
– Har man brist på D-vitamin och kalcium kan man lättare bli sjuk eller råka ut för benbrott och andra skador.
”Den bästa motionen får vi av att leka och skutta, klättra och hoppa”, säger skolhälsovårdare Ann-Sofie Brännkärr-West. ”Och det blir vi aldrig för gamla för!”
”Behöver man ett extra mellanmål är alltid en smörgås och ett glas mjölk ett jättebra alternativ!”
”Har man brist på D-vitamin eller kalcium kan man lättare bli sjuk eller råka ut för benbrott och andra skador.”
Det är också viktigt att ta det lugnt
Förutom att gå i skola, vara ute och röra på sig, äta god och nyttig mat, samt sova 10 timmar per natt, behöver barn också tid för att göra sådant som är roligt och intressant.
– Vill man ha hobbyer eller hålla på med någon idrott ska man förstås göra det. Där kan man hitta nya roliga sammanhang och kompisar. Att känna att man hör till någonstans är också viktigt för hur vi mår. Det ska kännas bra efter att man har varit på sin fotbollsträning eller sin körövning. Gör det inte det, kan man testa på något annat.
Enligt Ann-Sofie är det individuellt hur mycket program vi behöver och vill ha. Hon berättar att vissa människor mår bra av en vardag som innehåller mycket struktur och program.
– Andra mår bättre av att vara lediga och göra vad de känner för. Ann-Sofie konstaterar att alla nog ändå behöver stunder då man bara tar det lugnt och umgås med familjen.
Text och bild: Sara Jungersten
Fakta om energidrycker
Visste du att en burk energidryck kan innehålla upp till åtta sockerbitar? Dessutom hittas
både koffein, (samma ämne som finns i kaffe), och olika kemikalier i burken. Det här är ämnen som inte passar barn och därför rekommenderas att ingen under 15 år ska dricka energidrycker.
Sportdryck och energidryck är inte samma sak. Sportdryck dricker man för att vätske- och saltbalansen ska vara rätt efter att man har tränat mycket. Den innehåller också olika mineraler som kroppen behöver. Energidryck piggar upp oss om vi är trötta, men den tillför inga ämnen som vår kropp behöver – tvärtom. Koffeinet och sockret gör att vi först blir pigga, men sen blir vi trötta. Att dricka energidryck när man är barn
kan leda till att man får hjärtklappning eller att man känner sig orolig och rastlös. Man kan också få huvudvärk och svårt att sova.
Dessutom kan man bli beroende av energidryck. Det i sin tur kan leda till abstinensbesvär, vilket betyder att man börjar må dåligt om man inte får dricka energidrycken. I värsta fall kan för stora mängder energidryck göra att vi drabbas av koffeinförgiftning. Ju mera och ju oftare man dricker energidrycker, desto skadligare är det för kroppen.
Testa vad du vet om energidrycker på nästa sida!
”Visste du att en burk energidryck kan innehålla upp till åtta sockerbitar?”
Orkar man sporta mera om man dricker energidrycker?
1 Ja, man får mera energi
X Nja, först blir man pigg i 20 minuter, sen ökar tröttheten
2 Nej, energidrycker ger inte energi 1 2 3 4 5 6
Vad är koffein och hur påverkar det kroppen?
1 Vätska som fås ur svampar och som bildar fett i kroppen
X Finns i bönor, blad, frukter och motverkar trötthet tillfälligt
2 Påhittat ämne som inte har någon påverkan på kroppen
Kan det vara farligt att dricka energidrycker?
1 Det är inte farligt, man får energi från dem
X Det är nyttigt att dricka energidrycker
2 Ja, om man dricker ofta och mycket
Vad innehåller energidrycker bland annat?
1 Vatten, socker och nikotin
X Koffein, guarana, taurin och socker
2 Vatten, koffein och alkohol
Hur påverkas du om du dricker mycket energidrycker?
1 Jag blir piggare och orkar mer
X Jag påverkas inte alls
2 Jag kan få svårt att sova, hjärtklappning och huvudvärk
Vad är skillnaden mellan energidryck och sportdryck?
1 Energidryck är hälsosammare
X Sportdryck är hälsosammare
2 Det är bara namnet som är olika
Fråga om rusmedel
Hej! Har du frågor om rusmedel? Undrar du över din eller någon annans hälsa? Har du och dina kompisar pratat om något som ni undrar över? Har du läst eller hört något som du inte förstår kring rusmedel?
Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig finna svar på det mesta. Webben: www.eoswebben.fi
Instagram: @eostidningen
D u får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss.
Energidryck och snus
Jag har sett att min storebror som går i högstadiet har haft både energidryck och snus i sitt rum. Är det farligt? Jag är jätterädd för att han ska bli sjuk.
Hej! Det verkar som att du är väldigt orolig för din storebror. Det är helt naturligt att känna oro som du gör, men också viktigt att få prata om det. Om man dricker många burkar energidryck per dag kan det hända att man känner att man behöver dricka dem varje dag. Då kan man ha blivit beroende av energidryckerna. Enligt experter finns det inget i energidryckerna som skulle vara hälsosamt, däremot finns det koffein och ofta stora mängder socker.
Koffein, som också finns i kaffe, är det ämne som kan göra att man blir beroende. Om man vänjer kroppen vid energidrycker och att regelbundet få koffein så vill kroppen ha det också i fortsättningen. Koffeinet kan störa nattsömnen, göra att man blir rastlös och har svårt att koncentrera sig. Besvären är övergående och går ofta om efter några dagar om man slutar att dricka kaffe eller energidrycker.
En annan orsak till att man känner att man vill ha energidrycker kan ha med sockret att göra. Det gör att humöret kan åka berg- och dalbana då blodsockret först höjs och sedan sjunker snabbt. När man slutar äta eller dricka sådant som innehåller mycket socker brukar sötsuget för-
svinna efter någon vecka.
Du nämner att du också har sett snus i din brors rum. Snus innehåller samma ohälsosamma ämnen som tobak. Vissa snusar för att bli piggare eller mera avslappnade, för att känna sig mindre stressade eller helt enkelt för att kompisarna gör det och man vill passa in i gänget. Men det finns förstås oönskade effekter av att snusa och på grund av dessa är det bättre att inte alls använda tobaksprodukter eller snus. Snus innehåller höga doser nikotin. Nikotin är ett gift som är beroendeframkallande.
Unga personer, vars hjärnor inte har utvecklats färdigt, är speciellt känsliga för nikotinets negativa effekter. Hjärnan mognar framtill ungefär 25 års ålder och den borde få mogna i fred, utan störningar från nikotin och andra skadliga ämnen. Snus skadar också slemhinnorna och tandköttet i munnen och ger fläckar på tänderna.
Du kan fråga din bror varför han dricker energidrycker och använder snus och ifall han är medveten om riskerna med dem. Prata också gärna med en förälder eller annan vuxen om saken så att du inte behöver bära på din oro ensam.
Hälsningar Katarina
”Varför gör Vissa Vuxna så?”
”Är det farligt?”
Vuxna som dricker alkohol
I somras när vi var på vår sommarstuga kom en granne dit som hade druckit alkohol. Han ville prata mycket med mig fast jag är ett barn. Det var jätteobehagligt och jag önskade bara att han skulle försvinna. Varför gör vissa vuxna så?
Hejsan! När vuxna dricker alkohol kan deras omdömesförmåga bli sämre och då blir det svårare att uppföra sig normalt. Alkoholen påverkar hjärnan och ens beteende. Vissa människor som druckit alkohol kan bli gladare och vissa kan bli argare.
Det kan kännas obehagligt för ett barn när vuxna ändrar beteende på det här viset. Det var en helt normal reaktion av dig. Du ska kunna vara på sommarstugan och må bra utan att behöva uppleva sådana här otrevliga saker.
Det skulle vara jätteviktigt att du pratar med dina föräldrar om det som hände. Berätta för dem att du tyckte det var obehagligt och säg att du inte vill träffa den personen berusad mera. Om det är svårt att prata om sådana här saker med dina föräldrar så kan du vända dig till ett syskon, en släkting, annan vuxen du känner, skolkurator eller skolhälsovårdare.
Hälsningar Anette
Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen?
Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.
Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå
Via instagram: @eostidningen Via e-post: info@nykter.fi
Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!
Min kompis som är lika gammal som jag (9 år) har redan fått mens. Kan det också hända mig? För det vill jag verkligen inte!
Hej! Menstruationen kommer i gång då man som flicka är i puberteten. Exakt när det sker är svårt att säga eftersom det är individuellt och genetiska faktorer också kan spela in. Man får mens när kroppen är klar för det, helt enkelt. Vanligast är att man får mens kring 1115 års ålder, men även tidigare
Hemlängtan
eller senare är fullt normalt. Man behöver inte vara rädd för att komma in i puberteten och börja menstruera. Även om det kan kännas spännande och kanske lite skrämmande så är det en naturlig sak och ett sätt för kroppen att visa att den utvecklas som den ska.
Hälsningar Anna
Vi svarar på era frågor! Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.
Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.
Jag är anmäld till ett läger som hålls ganska långt bort hemifrån. Jag vill verkligen fara på lägret, men nu när det närmar sig blir jag rädd för att jag ska få jättemycket hemlängtan. Så var det förra året när jag var på läger. Hur ska jag göra?
Hej! Att åka på läger är en stor händelse för barn och kan behöva förberedelser. Det är väldigt vanligt med hemlängtan och bra lägerledare vet vad de ska göra. För dig är det bra om ni är i kontakt med någon vuxen på lägret på förhand så att hen vet hur du känner och kan trösta
vid behov. Att få förklara sin oro är viktigt. Det är också bra om du vet vem du kan ringa eller gå till på natten på lägret ifall det blir jobbigt. Kompisar kan också hjälpa till och vara till stöd. Hoppas du kan njuta av ditt läger!
Hälsningar Fredrika
Svårt att somna
Jag har jättesvårt att somna på kvällen. Ibland blir min mamma och pappa arga och säger att jag MÅSTE somna. Jag är ju inte vaken för att jag vill utan för att jag inte KAN somna. Det förstår dom inte. Vad ska jag göra för att somna, och vad ska jag göra för att få mina föräldrar att förstå?
Tack för din fråga! Du har helt rätt, det går inte att bestämma själv när du ska somna. Det är vanligt att barn i växande ålder har svårt att somna. Det kan bero på allt möjligt: stress eller rädsla för att inte somna, många tankar som snurrar i huvudet eller att du sov länge natten före. Kanske har det varit en
Fredrika
Anna
lugn dag utan rörelse och du inte behöver så mycket sömn?
Hormonerna i kroppen kan också ge ”spring i benen” och göra det svårt att varva ner.
Om det är hett i rummet, det hörs ljud från grannarna, myggor som surrar eller hushållsmaskiner som brummar kan det också störa. Timmen före läggdags gäller det att hålla sig borta från skärmar, telefoner eller panikläxläsning som kan skapa stress. Varva ner med en promenad eller skön dusch.
Händer det att du sover jätte-
länge på veckosluten kan det rubba dygnsrytmen och det är svårt att somna i vanlig tid på söndag kväll. Försök vakna samma tid även om du inte skall gå till skolan. Har du svårt att somna då och då är det ingen fara. Säg åt dina föräldrar att du verkligen försöker ditt bästa! Föräldrar skall lugna sina barn som inte kan sova. Låta dem läsa i en bok, prata med dem en stund eller skriva ner sina tankar. Kom med önskemål om hur ni kan arrangera familjelivet så att din dygnsrytm mår bra.
Händer det flera gånger i veckan
Hur hittar man nya kompisar?
att din sömn blir kort eller dina föräldrar vägrar förstå är det bra att tala med skolhälsovårdaren eller kuratorn för att få fler tips. Lycka till och sov gott!
Hälsningar Fredrika
Jag och mina kompisar hade en superkul grupp på WhatsApp tillsammans förut. Sen började vissa i gruppen skicka dumma saker och nästan alla gick ur den. Nu har de andra gjort en ny WhatsApp-grupp som jag inte är med i. Jag tycker att det är jättefräckt att de inte har bjudit med mig i den. Men jag tänker inte tjata! Hur ska man hitta nya kompisar som inte sviker en?
Hej! Då man använder sociala medier är det alltid jätteviktigt att tänka på hur man beter sig, på samma sätt som då man bemöter någon ansikte mot ansikte.
Om kränkningar eller mobbning sker på nätet kallas det för nätmobbning. Det är lika viktigt att berätta om det som sker på nätet som det är att berätta när det sker mobbning i konkreta situationer.
Det är fråga om mobbning bland
annat då det pratas illa om någon eller sprids rykten, eller om någon blir utfryst.
Du har rätt att berätta för dina kompisar om hur du känner kring situationen. Om du inte vill ta upp det här problemet med dina kompisar tycker jag att det skulle vara viktigt att du berättar för en trygg vuxen, kanske dina föräldrar eller en vuxen i skolan.
Skolan har en viktig roll i att förebygga mobbning och ta tag i situationer då de uppstått.
Genom att jobba med samhörigheten i klassen eller skolan kan man förbättra stämningen i gruppen, bli bättre vänner och hitta nya vänner.
Hälsningar Anna
INTE NEJ FIA KROHN
HJÄLPER BÅTAR ATT HITTA VÄGEN
GAS FÖR GRILL MAMMAS BROR BARN
HÄR LAGRAS HANDLINGAR
BLÅ ÄDELSTEN AMERIKA MARKATTA FINNS I CYKELHJUL
TJEJ, TÖS FRUSET VATTEN PLATS MED VATTEN /VÄXTLIGHET I ÖKEN
UTANPÅ TRÄDSTAMMEN
ÄR OVÄNNER PAPEGOJA
KÄNNER PÅ SIG
STJÄLA SKOGENS KONUNG
TRÄFFAS KAN MAN BLÅSA I VÄXA INTE FALSK BUSKE MED BÄR ELECTRICITET FÖRKORTNING AV GRAM
HÄR GÅR MAN IN PÅLÄGG
SLINGRANDE VATTENDRAG
Placera ut alla sporter i ordflätan och leta fram bokstäverna för motsvarande siffror!
SEGLING
ISHOCKEY R I N K B A N D Y
TENNIS
RECEPT
Ett gott mellanmål kan vara precis vad du behöver efter skolan, träningen, skogspromenaden eller en lekstund med kompisen.
BÄRSMOOTHIE
Du behöver:
2,5 dl naturell yoghurt
1 banan
1 näve hallon, blåbär eller andra bär
Gör så här:
Häll yoghurten i en mixer. Bryt bananen i bitar och tillsätt dem. Häll i en näve hallon, blåbär eller andra bär. Mixa tills det blir en slät smoothie. Drick och njut!
MUG CAKE
Du behöver:
1 banan
1 ägg
3 msk nutella
¾ dl kokosmjölk eller vanlig mjölk
Smör att smörja muggen med Skivad banan, hallon och florsocker att toppa med.
Gör så här:
Kör en banan, ägg, nutella och kokosmjölk i en mixer. Smörj en stor mugg med lite smör. Häll smeten i muggen. Sätt muggen i mikron och kör på full effekt i två minuter. Akta så att du inte bränner dig när du tar ut muggen! Dekorera din mug cake med skivad banan och några hallon. Om du vill kan du sikta över lite florsocker. Njut!
TUNNBRÖDSRULLAR
Du behöver:
Tunnbröd
Färskost
Sallad eller spenat
Skinka, tonfisk eller räkor
Gör så här:
Bred färskosten på ett tunnbröd. Skölj salladen eller spenaten och torka den. Riv salladsbladen eller spenaten i bitar och strö över brödet. Toppa med skinka, tonfisk eller räkor. Rulla ihop och ät.
FÖRFATTARINTERVJU
Författaren Malin Klingenberg har gett ut många böcker för barn. Bland dem finns Knyckarna, Älgflickan, Skelettet och serien om Pensionärsmakten. Nu är hon aktuell med Slättens systrar, som är den första delen i trilogin Berättelser från Gibat.
Varför skriver du böcker för barn?
Jag tycker om oväntade händelser, äventyr och berättelser som slutar lyckligt, och de ingredienserna finns nästan alltid med i böcker för barn. Dessutom älskar jag att läsa barnböcker!
Hur kommer du på hur personerna i berättelserna ska vara och se ut?
Det känns nästan som om de finns inuti mig när jag börjar berätta. Ibland kan jag fundera lite på hur de ser ut och vad de heter, men oftast vet jag det direkt. Det är som att det finns en hel värld i min hjärna därifrån jag bara kan plocka det jag behöver.
Hur lång tid tog det att skriva boken Slättens systrar?
Eftersom Slättens systrar är första delen i en serie och jag har skrivit alla tre böckerna lite
på samma gång är det svårt att säga. Men hela serien har jag jobbat med i åtta år, samtidigt som jag har skrivit andra böcker.
Berättelsen utspelar sig i Gibat. Vad är det för ett ställe?
Gibat är ett land med helt annan natur än den vi har i Finland. Där finns slätt, urskog, öken, hav och berg. Jag skulle hemskt gärna resa dit, men det kan jag bara göra i fantasin. Det är å andra sidan det bästa sättet att resa, det är både gratis och snällt mot naturen.
Har du alltid velat bli författare?
Ja, bland annat. Jag har drömt om alla yrken som finns, tror jag. Men som författare kan jag välja att skriva om vilket liv som helst, och det är bra, för då får jag prova på allt möjligt. Att skriva är ett jättebra sätt att uppleva nya sa -
ker och känna nya känslor.
Om du var ett djur, vilket skulle det vara?
En fågel av nåt slag. Det skulle jag önska i alla fall, för precis som många andra människor skulle jag vilja prova på att flyga.
Vad är ditt bästa tips till någon som går i årskurs 3?
Det är att inte sluta leka för tidigt! Att leka är något som man är bäst på när man är barn, det blir svårare och svårare ju äldre man blir, faktiskt. Så passa på att leka medan ni kan, för det är en talang som brukar bli sämre ju äldre man blir, särskilt om man inte övar.
Utgiven: Schildts & Söderströms, 2024
Målgrupp: 9-12 år
Sidor: 251
Systrarna Saba och Sarina lever som nomader på slätterna i Gibat. Deras pappa Lote är klanledare och deras mamma är död. Styvmodern Moira vill helst slippa se flickorna. Hästen Taiga är däremot alltid systrarnas bästa vän, och på hennes rygg kan de för en stund glömma allt som är svårt.
När systrarna upptäcker att pappa Lote säljer klanens barn till handelsresande förstår de att både de själva och alla andra barn är i stor fara. Pojken Alve får systrarna att förstå att de har magiska krafter. I hemlighet lär sig systrarna om både egna och naturens krafter, och viljan att göra uppror växer. Men det finns fler än Lote som de måste akta sig för.
HOBBYTIPS
Har du inte ännu hittat en hobby för dig, eller vill du kanske skaffa en till? Eos tipsar om hobbyer för alla smaker!
SCOUTING
Vill du lära dig knyta knopar, tillverka olika redskap och övernatta i skogen? Är gemenskap och roliga lekar någonting för dig? Då kanske scouting är rätt hobby för dig. En scout är alltid redo och klarar sig i alla väder. På scout.fi hittar du mera information om vad scouting är och var du kan hitta en scoutkår att gå med i.
SPELA INSTRUMENT
Vill du spela piano, harpa, trummor eller trombon? Eller vill du kanske ingå i en orkester? Är du en blivande bandmedlem eller en storslagen sångare? För att lära dig spela ett instrument behöver du öva, öva, öva, men också någon som lär dig hur du ska göra. Skolor, kommuner, församlingar och föreningar erbjuder olika former av musikundervisning för alla smaker. Det finns också appar och tutorials som lär dig grunderna. Ta hjälp av en vuxen för att utreda vilka möjligheter som finns på din ort!
ORIENTERING
Trivs du i skog och mark, och föredrar du att snarare sporta på egen hand än i grupp? Då kan orientering vara grenen för dig! I orientering får du använda både kropp och knopp. Förutom att kunna ta dig fram över stock och sten, behöver du veta vad som är upp och ner på en karta. På fso.idrott.fi hittar du mera information om vilka föreningar som erbjuder orientering som hobby.
FBK
FBK står för Frivilliga Brandkåren och finns på de flesta orter i Finland. Inom FBK ordnas ofta barn- och ungdomsverksamhet där man får lära sig praktiska färdigheter som att knyta knopar, ge första hjälpen, trafiksäkerhet och allt som har med utrustningen inom en brandkår att göra. Kontakta din närmaste FBK-station och hör om de har en hobby just för dig!
4H
Tycker du om djur, att laga mat, pyssla, snickra eller att göra olika experiment och vara med på äventyr? Då kanske en 4H-klubb kunde vara rätt hobby för dig. Inom 4H:s verksamhet får du testa allt från fiske till att åka på läger. 4H står för huvud, hjärta, hand och hälsa. Mera info om verksamheten hittar du på fs4h.fi.
UPPFINN DIN EGEN HOBBY
Bor du långt ifrån alla ställen där man kan delta i ledd verksamhet, eller trivs du helt enkelt bäst i ditt eget sällskap? I så fall kan du skapa dina egna hobbyprojekt. Bygg en lådbil, måla en tavla, sticka en halsduk eller spela in en film där du själv spelar alla roller. Du kan också skriva en spännande bok eller skapa en bana att cykla på. Gör det som gör dig glad!
Hållbar träning med helhetstänk
”Människan är gjord för rörelse”, säger Jonna Nordström, fysioterapeut med en egen bakgrund som elitidrottare. ”Vi behöver mångsidig rörelse och vi behöver rörelse i lagom mängd.”
UKK-institutet rekommenderar minst en timme ansträngande rörelse för barn mellan 7 och 17 år varje dag. Det betyder att pulsen höjs och att musklerna får jobba. Samtidigt avråder man från återkommande och långvarigt sittande.
– Hur vi rör på oss i dag har blivit mera polariserat. Vi har de som knappt rör på sig överhuvudtaget, och vi har de som rör på sig för mycket och för ensidigt. Tidigare rörde barn sig på ett mera spontant och omväxlande sätt. Då såg vi inte de problem vi tampas med i dag, säger Nordström.
Överbelastningsskador ökar
Problemen består av barn som är så ovana vid att belasta sin kropp att andfåddhet och svettning kan upplevas som skrämmande, och som redan vid ung ålder utvecklar väl-
färdssjukdomar. Men de består även av barn och unga som på grund av överdriven träning drabbas av överbelastningsskador och stressfrakturer.
– Att vi har fler barn och unga som behöver fysioterapi på grund av skador beror delvis på att vi är duktigare på att diagnostisera dem i dag. Men det beror också på att de inte tränar på ett hållbart sätt.
– Jag tycker att vi ofta pushar barnen för hårt och för tidigt. Den fysiologiska toppformen infaller ofta först kring 27 års ålder. I värsta fall är kroppen slutkörd redan då, förklarar hon.
Bekräfta inte bara prestationer
Idrottsskador kan ge livslånga men och kräva kontinuerlig medicinering och upprätthållande träning. Men enligt Nordström
Jonna Nordström
Fysioterapeut på Malax Fysio och delägare i Kroppsverkstaden.
Mamma till två idrottande pojkar, 11 och 13 år.
Egen bakgrund inom friidrott och 400 meter häck.
”Det allra bästa för ett barn är så mycket spontan lek som möjligt.”
finns det också andra risker med en för tidig satsning.
– Om eller när du blir skadad faller du ur ditt sammanhang. Det här kan vara en mycket hårdare smäll än man tror. Plötsligt är du ingen utan dina prestationer, förklarar hon. Nordström fortsätter med att berätta att om skadan redan är framme, vore det optimala att anpassa träningen så att man fokuserar på andra områden under rehabiliteringsperioden.
– Har man till exempel en knäskada kan man i stället fokusera på bål- och rörlighetsträning, berättar hon.
Utsatta tillväxtzoner
Ett växande barn har vissa tillväxtzoner som är särskilt utsatta för belastning. De kallas apofyser och sitter i regel på punkter där muskler och senor fäster i benet.
– Hos barn under tio år börjar det ofta med ont i hälen eller i foten. Hos barn i de högre klasserna i lågstadiet och i högstadiet utgår
smärtan ofta från knäna och hos ännu äldre ungdomar är det ryggen och höften som är utsatta, säger Nordström. Enligt henne borde vi bli bättre på att se människan som en helhet.
– Det handlar om att beakta både det fysiska och psykiska, men också kroppens olika funktioner, berättar hon. Hon fortsätter med att berätta om behovet av såväl fokus på rörlighet, spänst och styrka, som balans och kroppskännedom.
– Inom de individuella idrotterna är det något lättare att se till de individuella behoven, till exempel när det behövs några extra vilodagar, förklarar Nordström.
Tillsammans är bäst
Alla föräldrar önskar sina barn ett friskt och långt liv. För att ge de bästa förutsättningarna krävs ändå inte mera än att man själv engagerar sig och erbjuder många möjligheter till omväxlande rörelse.
– Det allra bästa för ett barn är så mycket spontan lek som möjligt, och gärna i grupper med blandade åldrar, säger Nordström.
– Jag skulle säga att det inte spelar någon roll om du är aktiv idrottare eller inte. Då hela familjen rör på sig tillsammans på ett varierande sätt, byggs den bästa grunden för en frisk kropp och en hälsosam livsstil.
Text och bild: Sara Jungersten
Läs mera: UKK-institutet ukkinstituutti.fi/se Frisk friidrott friskfriidrott.se För
”TA
VARA PÅ TIDEN, DEN GÅR SÅ SNABBT!”
Alla föräldrar har hört den uppmaningen från dem som redan har stora barn. Med äldsta sonen på andra stadiet kan jag bekräfta att de har rätt. Det går snabbt, och chansen att vara nära sitt barn och att förmedla alla de värderingar och verktyg man önskar att ska finnas till för barnet när vägen styr in på en egen riktning är tidsmässigt begränsad.
Därför ska vi passa på att ta vara på de stunder där vi kan landa i gemenskap och närhet. Det är i stunderna i bilen, det är i godnattkramen på kvällen. Det är i WhatsAppmeddelanden under dagen, det är i frågorna som visar att vi intresserar oss och bryr oss. Vi behöver finnas där, medan behovet av oss fortfarande finns.
Vi ska också se med nyfikenhet på vårt barn: Vem är du, och vad vill du i ditt liv? Vad behöver du? Och vi ska inte låta bilden överskuggas av våra egna förväntningar.
”Jag är glad att du är du, och jag är glad att ha dig i mitt liv.”
Visar vi det i både ord och handling är ryggsäcken förhoppningsvis tillräckligt fylld när barnets väg viker av från vår egen.
SARA JUNGERSTEN Redaktör
Pepp för vuxna
Varför behöver jag som förälder till ett barn i årskurs tre tänka på rusmedelsförebyggande arbete och åtgärder? Det som framför allt skyddar våra barn från rusmedelsanvändning och andra riskbeteenden i framtiden är goda relationer. Det förebyggande arbetet startar i hemmet och förstärks i skolmiljö med start i förskolan. Inom PEPP-modellen poängteras följande:
KÄRLEK.
Forskning visar att en av de mest förebyggande insatserna mot rusmedelsanvändning och andra riskbeteenden är en kärleksfull relation mellan förälder och barn.
LIVSKUNSKAPSFÄRDIGHETER.
Öva på att hantera utmanande livssituationer och svåra känslor på konstruktiva sätt i er familj.
VAR EN FÖREBILD.
Barn har noga koll på vuxnas attityder och beteenden, så det lönar sig att tänka efter vad du förmedlar.
HOBBYER & FRITID.
I sin hobby kan man på ett naturligt sätt fokusera på annat än rusmedel. Satsa på roliga aktiviteter både i ledda hobbyer och genom att göra tid för familjesamvaro.
VÅGA VARA FÖRÄLDER.
Bjud inte ditt barn på rusmedel och ha tydliga regler som följer lagstiftningen. Forskning visar att barn med restriktiva föräldrar använder mindre rusmedel.
SKOLARBETE.
Hjälp och stöd ditt barn i skolarbetet. Att klara skolan är en viktig förebyggande faktor.
DISKUTERA.
Ta för vana att diskutera svåra ämnen och bryt tabut kring att prata om rusmedel och beroenden. Bygg upp ett ärligt och öppet diskussionsklimat där hemma.
”En
av de mest förebyggande insatserna mot rusmedelsanvändning och andra riskbeteenden är en kärleksfull
relation mellan förälder och barn.”
tipsar FÖRÄLDRAR
HANDBOK FÖR FÖRÄLDRAR
Vad fungerar och vad fungerar inte då du talar om rusmedel med dina barn? På pepp.fi kan du gratis ladda ner en handbok för föräldrar. Där får du hjälp och stöd när det gäller rusmedelsfrågor, men också tips på hur du får till stånd en
smidig och tillitsfull kommunikation med ditt barn och din ungdom.
BOK
En ärlig och varm skildring av att försöka fortsätta fungera som mamma och människa efter att drogmissbruk nästlat sig in i familjen. Gerd Snellman är teologie doktor och bosatt i Jakobstad. Mamman är utgiven av SLEF-Media 2017.
Familjerådgivning i dina hörlurar under Patti Hanséns ledning. Om syskonbråk, depression hos ungdomar, ätstörningar, åldrande föräldrar, kompisrelationer och utagerande barn. Podden är producerad av Sveriges Utbildningsradio och hittas på Arenan.
FÖRELÄSNING
Föreläsning med Svenny Kopp, läkare och specialist inom barn- och ungdomspsykiatri. Om hur man kan upptäcka, förstå och stötta flickor med autism, och om varför flickor ofta inte får rätt diagnos förrän sent i livet. Föreläsningen som är producerad av Sveriges Utbildningsradio består av två delar och finns på urplay.se
TV-SERIE
Dokumentärserie som följer några svenska barn födda år 2010 genom livet. Under fyra säsonger görs nedslag i småbarnstid, dagisålder, skolstart, pandemi och den tidiga tonårstiden. Serien är producerad av SVT och kan ses över hela världen på svtplay.se.
Vilken serv når fram till motståndaren?
Svar:
Kan du hitta de här tre kombinationerna?
Fyll i bokstävernapå rätt plats!
Hur många stjärnor finns det på bilden?
Svar: st