Eos åk 6 2024

Prata med alla och var chill Tankar om att börja högstadiet

Åk 6 / 2024

Vad är Tiktok egentligen?

Alkoholfritt är trendigt och smart 1

min nya Eos Denna tidning ägs av ...

Min favoritglass är ... ...

Rita något som du gillar att göra på sommaren.

Jag brukar kallas ...

Min framtidsdröm är att...

Mitt favoritämne är ...

Jag vill jobba med ...

Min hobby är ...

En snäll tiktok utmaning är ...

I sommar ska jag ...

En favorit jag följer på youtube är ...

Bli drugsmart

– Vill du veta mer om negativa effekter av rusmedel Tips på sidor på instagram och tiktok som tar upp negativa effekter av rusmedel på ett smart sätt...

Läs mer om rusmedel på instagram: @arligttalatchatten @buenotalk @decibel.fi @motdrag @iq-initiativet @drugsmart @mieli @pepp

2

Alla kan läsa Eos gratis på nätet!

På eoswebben.fi kan du läsa Eostidningar gratis. Där hittar du Eosar som utkommit de senaste åren.

Vi har också plockat ut intressanta artiklar ur tidningen som du lätt kan läsa i vår webb eller skriva ut och använda som inspiration för diskussioner i klassen.

Innehåll

sidor För

vuxna

Syna bluffen med vitt snus och vejps

Ta kontakt

sid 14-16

3

sidor topp till tå!

Barntidningen Eos Magasinsgatan 10 65100 Vasa

sid 20-21

Tel. 044 978 3120 eos@nykter.fi www.eoswebben.fi

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf ISSN 1236-9705

Vad är Tiktok egentligen?

Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2024

sid 10-11

Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi Korrektur: Anders Vestergård Illustrationer och pyssel: Terese Bast och Patricia Svarvar Nya Eos för åk 6 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor.

Utkommer med 4 nummer 2024 för åk 3-6.

Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

Ledaren Hej alla Eos-läsare!

När du håller denna tidning i din hand är det inte långt kvar till sommarlovet. Du som går i sexan är kanske lite spänd inför åk 7. Jag kommer ihåg sommaren innan jag skulle till högstadiet. Jag var nervös, spänd och samtidigt förväntansfull. När höstterminen drog i gång släppte nervositeten och jag uppskattade att börja i en helt ny skola och lära känna nya

sid 4-5

sid 6-8

Från lågstadiet ..... till högstadiet

Spännande men skönt med förändring, tycker elever i Jeppo skola.

Fler elever och mera frihet, säger tjejerna i Övningsskolans högstadium.

kompisar.

I detta nummer av Eos får du ta del av tips och tankar inför högstadiet, Anna berättar om Ärligt talat-chatten och du får råd för hur du skall stå emot grupptryck. Har du kommit i kontakt med TikTok challenges?

Då kan du läsa om TikTok och få tips på snälla challenges du kan göra.

Till vuxna har vi samlat fakta om

e-cigaretter och vitt snus och det finns även möjlighet att lyssna på ett webbinarium i ämnet. Jag önskar alla ett skönt sommarlov och till er som börjar högstadiet; STORT LYCKA TILL!

Trevliga lässtunder hälsar, Sonja

3

Prata med – Hjälp, nu är det sista månaderna med det här gänget i klassen, säger Siiri. Alla ser lite förskräckta ut. Hur gick sex år i lågstadiet så här snabbt?

Nico, Siiri, Iselinn, Leon och Aaron går på sexan i Jeppo skola. Till hösten börjar de i Zachariasskolan inne i stan i Nykarleby.

Vilka förväntningar och frågor snurrar i huvudet inför högstadiet?

I åk 6 är det bra stämning och speciellt nu på sexan har alla blivit kompisar både pojkar och flickor. Det skrattar, surrar och slår sig ner i klassen.

– Vi pratar med varandra, skämtar och umgås på rasten, säger Siiri. Eller hur?

Plötsligt är alla mycket mera med varandra.

Nico Ekholm, Siiri Nyvall, Iselinn Elenius, Leon Wallin och Aaron Siirilä funderar på hur det blir i höst då klassen splittras.

– Att börja ny klass är både kul och konstigt, säger Leon. Tänk att säkert hälften är okända människor.

– Hoppas att man inte blir utanför, säger Iselinn.

– Det är bäst att pratatmed alla och vara chill, säger Leon, Aaron och Nico.

– Det kommer att vara mycket människor då det är en stor skola, säger Aaron.

Alla gillar att det blir nya ämnen som kemi, huslig ekonomi, hälsokunskap och att en del är valbara ämnen.

– Det blir nog kul med nya saker, säger Nico.

Man ska byta klassrum och hitta rätt och ha med sig alla grejer.

– Det blir att hålla reda på allt, säger Nico och Leon

4

och tjejerna nickar och grimaserar.

– Det kan vara ovant i början att inte ha sin plats och sin pulpet.

– Så måste man nog ta mera ansvar, säger Aaron.

– Och hålla reda på sina saker och böcker, säger Nico.

– Vi får längre lektioner och mera läxor, prov och sånt, säger Siiri.

Leon känner många via all idrott så han är lugn.

Det blir nya lärare i nästan alla ämnen. Det kan vara både skönt och tungt.

– Om man inte kommer så bra överens med läraren är det ju bra, säger Nico.

Vi vill ha kvar vår klasslärare Ami. Hon är ju bäst.

– Kan hon månne komma med till högstadiet? undrar Leon och alla skrattar. Ååå så vi kommer att njuta av att få vara inne på rasten och att man får ha telefonen.

– Tänk då det regnar och blåser och man får sitta inne och scrolla och chilla med sina kompisar. Det blir coolt, tycker alla fem.

Just nu är ni ju äldst i skolan. På vilket sätt märks det?

alla nya och var chill – Det märks att de yngre har respekt för oss. Men vi har också ett ansvar att vara förebilder, säger Leon och Iselinn.

De brukar prata med de yngre på rasten och speciellt med väneleverna.

Siiri och Iselinn fuderar på grupptrycket i högstadiet.

– Undrar om det finns vejps och sånt?

Obehagligt om någon frågar mig om jag vill röka eller dricka, säger Siiri.

Alla är lite oroliga för rusmedel och har genast några argument som man kan ta till. Man kan säga: – Jag är visst smartare än vissa här!

– Jag tycker det är dyrt.

– Man blir lätt beroende.

– Jag vill inte lukta illa.

Eleverna i sexan har haft lektioner med Lilian från Pepp.

– Då fick vi fundera på bra saker som man kan säga åt någon som vill att man ska testa till exempel vitt snus, säger Iselinn.

De har alla sett högstadieelever som hänger vid butiken och röker vejps och snusar.

Nu väntar de på att få åka på besök till högstadiet och se hur det ser ut.

De har hört att de får ställa frågor och träffa lärare och kanske några elever.

– Som tur är det sommarlov snart. Då får vi njuta och ha kul, fara till stranden och simma och spela och lyssna på musik.

– Nu vet jag. Vi kan ordna en avskedsfest med hela klassen då vi slutar skolan, säger Iselinn.

De börjar genast planera musik och snacks och program. Alla kommer att sakna gamla klassen men ser fram emot nya kompisar i högstadiet.

Dagarna före skolan börjar kommer alla att känna pirr och vara nervösa.

– Men vi går ju faktiskt i samma skola fast vi inte alla går i samma klass. Så det är ju lätt att fortsätta att prata med varandra och vara kompisar.

Text & foto: Susan Sandberg-Ek

Hälsningar till alla som börjar högstadiet:

Saker jag ser fram emot då jag börjar högstadiet!

Våga vara dig själv och skäms inte.

Ny skola.

Var snäll med alla.

Nya kompisar.

Var fräsch och snygg.

Strunta i dumma kommentarer.

Nya lärare.

Nya ämnen.

Prata med alla i klassen.

Ta inte emot droger!

Telefon på rasten.

Nico, Leon, Aaron, Siiri och Iselinn gillar att gå i sexan i Jeppo men ser också fram emot högstadiet.

5

a Berglund och Ca Molly Carlson, Vann

ssandra Ahlö.

, r e n n ä v a y n d e m t g i l o R ! e r a r ä l a y n h c o n e n m ä nya

Molly, Vanna och Cassandra går snart ut åk 7 i Vasa Övningsskolas Högstadium.

De tänker tillbaka på hur det kändes att börja på sjuan för snart ett läsår sedan.

D

å det är dags att byta skola från lågstadiet till högstadiet känns det spännande och kanske nervöst för många. För Molly Carlson, Vanna Berglund och Cassandra Ahlö kändes steget inte så stort.

– I vår skola är lågstadiet och högstadiet i samma byggnad, så skolan kändes bekant från förut även om man inte hade varit inne i klassrummen.

– Det var litet spännande även om jag kanske inte tänkte jättemycket på det på vårterminen i åk 6, säger Vanna.

– Det kändes ändå roligt och litet

6

friare att få göra mera vad man vill.

Till exempel får man använda sin telefon i högstadiet. Det fick man inte göra under skoldagen i lågstadiet.

– Jag var inte heller så nervös utan det kändes mest roligt, säger Molly.

Det hon såg mest fram emot var att få ny klass och det var spännande innan man visste exakt vem som skulle börja i samma klass.

– Vi hade fått önska vem vi gärna ville gå i samma klass som och jag hade turen att få de personerna på min klass.

Cassandra säger att de sista sommarlovsdagarna innan skolan började var spännande. Samtidigt kändes det jätteskönt att lämna lågstadiet där man gått i sex år.

– Det var skönt att få byta skola. Man var färdig med lågstadiet.

De sista dagarna på sommarlovet

funderade alla tre på det praktiska – men inte så mycket på hurudana kläder som är trendiga eller vilken väska man ska ha.

– Vi hade nog de kläder vi ville ha färdigt, skrattar tjejerna. Cassandra tillägger att hon planerade sin outfit innan.

– Det är meningen att man får reda på sin nya klass och klassföreståndare på första skoldagen, men vi kom på det innan via skolappen, säger Molly.

– Jag gick in på appen och kollade om det gamla stod kvar där och då såg jag min klassföreståndares namn.

Jag berättade det för mina kompisar.

Sedan testade någon att lägga upp ett inlägg och då såg de vem de kunde tagga och fick reda på hela klassen, berättar Vanna.

– Så vi visste det även om det var meningen att man skulle få reda på det

på första skoldagen, säger Cassandra.

– På första skoldagen sitter alla i matsalen och så räknar de upp namnen.

Tjejerna tycker att det har varit roligt att ha nya ämnen i skolan särskilt geografi och huslig ekonomi.

– Omgivningslära har blivit uppdelat i flera ämnen och det har varit intressant att ha dem skilt och få fördjupa sig mera, säger Vanna.

– Huslig ekonomi är roligt då vi fått lära oss laga olika maträtter, säger Molly.

Annorlunda regler Det är enligt tjejerna inte så stor skillnad på hur lärarna är men i högstadiet är det okej att göra läxorna i klassrummet under lektionen om man hinner, medan det i lågstadiet var meningen att göra läxorna hemma.

– Det är också lite strängare med förseningar nu än det var i lågstadiet, säger Vanna. Man har mera frihet men man har också större eget ansvar. Det önskar jag att jag hade vetat om redan från början.

– Man får ganska lätt Wilmaanmärkningar för förseningar, glömska och så vidare och om man får tillräckligt många får man kvarsittning, säger tjejerna.

– Och det är bra att veta att man alltid ska ha det material man behöver med sig, iPaden laddad och sånt, säger Molly.

– I vår skola förvarar vi våra saker i skåp och går runt till olika klassrum så det lönar sig att genast rasten börjar föra bort det du har haft på lektionen och ta med dig det du behöver på nästa

lektion. Det blir annars så jobbigt då rasten tar slut och man måste springa och hämta sina saker ur skåpet och så blir man lätt sen till lektion, säger Vanna.

– Jo, man vill ju ha så lång rast som möjligt, skrattar Cassandra.

Tjejerna tycker att en del ämnen är svårare i högstadiet än i lågstadiet. De funderar att det också beror på läraren och vilka krav som ställs. Mängden läxor är ungefär samma men det är mera prov i högstadiet.

– Förr var proven ganska utspridda då man hade samma lärare i nästan alla ämnen, men nu kan man ha prov när det passar i lärarens schema oberoende av när man har prov i andra ämnen.

Skolans regler är i det stora hela samma som i lågstadiet, men vissa saker skiljer sig. Nu får man till exempel ha telefonen framme under skoldagen. Det fick man inte i lågstadiet.

Förväntningar?

Tjejerna säger att de inte hade så stora förväntningar på hur det skulle bli i högstadiet.

– Det är svårt att minnas exakt hur man tänkte på sexan. Men om det skulle ha varit stor skillnad på vad man förväntade sig och hur det blev skulle man säkert minnas bättre, säger Vanna.

De funderar på vad som har varit överraskande.

– Kanske att det är mera bråk i vår klass? Det tänkte man inte på förhand.

Eleverna är lite mera störiga på lektionerna än i lågstadiet och ibland blir det fysiskt bråk i vår klass.

– Ja, det har nästan varit slagsmål ibland och mest bland sjuorna, tillägger Cassandra.

– Kanske det beror på att folk inte ännu känner varandra så bra och har varit med varandra så länge så, funderar Vanna.

De flesta eleverna kommer från lågstadiet i samma byggnad, men att en handfull elever kommit till skolan från andra håll.

– På engelska linjen finns några som inte har gått i lågstadiet här.

För äldre elever har man respekt, säger tjejerna.

– Vissa var man lite osäker i början och kanske inte ville gå dit där man såg att de stod, säger Cassandra, men

de flesta i skolan kände man igen sedan tidigare läsår.

– Men inte är man riktigt vänner.

Annat förhållningssätt till rusmedel Tjejerna har lagt märke till att rusmedelsanvändning förekommer bland högstadieungdomar och att det pratas om problem med e-cigarettrökning och snusning, alkoholbruk och droger på ett helt annat sätt än i lågstadiet.

Rusmedel har plötsligt blivit en del av ungdomarnas vardag på ett annat sätt än i lågstadiet då man kanske hörde om olika rusmedel och såg någon som rökte.

– Jag tycker nog det är ganska vanligt, säger Cassandra och får medhåll av de andra.

– Det har varit mycket tal om användning av e-cigaretter, men så installerades brandvarnare på toaletterna och det minskade genast användningen, säger Vanna.

– I början av skolåret märktes det nog då man gick in på toaletten och det var jättefruktig doft och tung luft, då visste man ju nog, säger Cassandra.

Tjejerna funderar på om man i stället bytt till andra tobaksprodukter eller om användningen helt enkelt upphört.

– Nu känner man ibland lukt av cigaretter, men det är sällan i jämförelse, säger Vanna.

– Jag tror nog att det har minskat användningen och inte flyttat över till något annat, menar Molly.

Fortsättning på följande sida!

Molly, Vanna och Cassandra gillar friheten i högstadiet.

7

Fortsättning från sid 7!

Om något år är det dags igen Också som elev i högstadiet finns spännande saker att se fram emot. Tjejerna har gjort sina tillvalsönskemål inför åk 8. Ännu har de inte fått svar på om de får igenom sina önskemål.

– Jag har valt franska och textilslöjd och form och design som kort tillval, berättar Vanna.

Också Molly har valt franska och textilslöjd som långa tillval.

– Som kort tillval tog jag smyckestillverkning, säger hon.

Cassandra har också valt franska och textilslöjd men också grenträning.

Hon förklarar att franska och textilslöjd hör till de populäraste tillvalen och att det därför känns spännande att se om man kunde få dem eller inte.

Tjejerna tycker att det känns lugnare nu då skolan är bekant och man är inne i högstadielunken.

– Man tar det som det kommer, säger Cassandra.

– Det är nog ganska likadant som nu men man byter aula en våning upp, säger Vanna.

– Och de som går på nian byts ut till nya sjuor, säger Molly.

Snart kan man anmäla om man vill bli vänelev och ta emot de nya sjuorna som börjar skolan i höst. Tjejerna funderar ännu om det är något de kommer att anmäla sig till. De tycker att blivande sjuorna får känna sig trygga

inför skolstarten.

– Vi har ju gått samtidigt som dem i lågstadiet och är nog bra vänner med vissa, säger Cassandra. Det känns som om man har flera vänner bland dem som nu börjar på sjuan än bland dem som går ut nian.

Tjejerna vet att man får vänner också över årskursgränserna, kanske

Bästa tipsen till den som börjar på sjuan: Vanna: Var snäll mot alla och tjafsa inte med folk i onödan utan ha respekt för de äldre eleverna.

Molly: Var snäll och respektera andra. Var dig själv om det är möjligt och hålla din egen stil.

Cassandra: Var snäll - det lönar sig om man kommer till en helt ny skola med helt nya människor, då får man lätt nya vänner.

inte genast när skolan börjar men med tiden.

– I vår skola har vi till exempel kompetensveckan där grupperna är blandade, och då börjar man känna folk från andra årskurser.

– Och på tillvalen kan man lära känna personer på sin egen årskurs bättre, säger Molly. Även om man går i högstadiet har man ett skolbyte framför sig igen efter åk 9 och tjejerna planerar att då söka till gymnasiet. Exakt vilken linje de tänker söka till har de inte riktigt klart för sig.

– Jag vill se vad som finns vid olika gymnasier innan jag bestämmer mig, säger Cassandra.

Tjejerna tror att övergången från högstadiet till andra stadiet kommer att kännas mera spännande.

– Då byter man till ett helt annat hus, säger Vanna.

Molly håller med.

– Då kommer man att träffa helt nya människor. Dit kan ju vem som vill komma. Det blir jätteroligt, tycker jag.

– Men Övningsskolans gymnasium så är inte så jättelångt borta, typ 500 meter, skrattar Cassandra. Vi har redan gymnastik i deras gymnastiksal så det är nog också bekant.

– Och då finns det ännu flera nya ämnen att välja mellan, säger Molly.

Text och foto: Lilian Westerlund

Vad ser du mest fram emot då du börjar högstadiet?

6B i Vikinga skol. Elliot, Emil, Romeo och My. – Det blir kul att igen gå i samma skola som brorsan så att man kan retas litet, säger Romeo.

– Det blir roligt att få gå i en ny skola och att för honom blir skolvägen kortare. tycker Elliot.

– Det blir trevligt att träffa och lära känna nya människor, säger Emil.

– Det blir roligt att få nya vänner, tycker My.

8

6C i Solf skola. Alexander, Ella och Selma.

– Det roligaste med att börja i högstadiet blir att träffa nya kompisar, tycker Selma.

– Man får träffa sådana man känner men som bor i en annan by, säger Ella.

Hon tycker också att det blir roligt att få en ny klass.

– Det blir kul att få nya ämnen och nya lärare också förutom nya kompisar, säger Alexander.

n e r ä d vejp, vape eller Va elektronisk cigarett?

Vapeing är att andas in ånga Vape är en typ av e-cigarett. ”Vapeing” är att andas in ånga som produceras av ett batteri i den elektroniska cigaretten.

Det liknar sättet att röka vanliga cigaretter. Ångan kommer från en vätska som kallas e-vätska eller e-juice.

Till skillnad från cigarettrökning sker ingen förbränning i e-cigaretter. Därför utsätts användaren inte för förbränningsprodukter, till exempel tjära och kolos.

Mängden små partiklar i den ångformade aerosol som bildas i e-cigaretter är dock lika stor eller större än vid rökning av vanliga cigaretter. Både de fasta och de flytande partiklarna är väldigt små nanopartiklar som vid inandning hamnar i lungalveolerna och vidare in i blodcirkulationen.

Hälsoeffekterna ännu oklara E-cigaretterna har varit på marknaden en rätt kort tid och därför vet man bara lite om deras långtidsverkningar på hälsan. Det finns många olika e-cigarettapparater och -vätskor på marknaden och deras kvalitet varierar mycket.

Försämrar lungornas funktion Utseende lockar unga Vejpapparaternas egenskaper, utseende och storlek varierar mycket.

Många är färgglada med snygg text och coola figurer för att locka unga.

Nikotin förorsakar beroende Det nikotin som e-cigarettvätskor innehåller orsakar beroende och skadar hälsan. Vid användningen av e-cigaretter frigörs ånga i luften och även personer i närheten utsätts för ohälsosamma små nanopartiklar.

Enligt aktuell information försämrar e-cigarettångan lungornas funktion och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

E-cigaretter regleras av tobakslagen E-cigaretter innehåller inte torkad tobaksplanta, men regleras ändå i tobakslagen. Till exempel gäller de försäljningsbegränsningar och rökförbud som fastställs i lagen även e-cigaretter. Marknadsföring av e-cigaretter och nikotinvätskor är förbjuden på samma sätt som för tobaksprodukter.

E-cigaretter kan innehålla nikotin eller vara nikotinfria.

Enligt undersökningar kan nikotinhalterna i vätskorna variera mycket.

Illustration: Terese Bast

9

Vad handlar

Tiktok

egentligen om?

Appen Tiktok ägs av det kinesiska företaget Betedance. Det är alltså en kinesisk tjänst från början, som blivit populär över hela världen.

- De mest aktiva användarna på Tiktok är mellan 16 och 24 år.

- Över en miljard Internetanvändare har besökt Tiktok, varav över 800 miljoner människor loggar in varje månad.

- Även om Tiktok är avsett för ungdomar och unga vuxna har appen blivit otroligt känd också bland barn.

- Undersökningen Svenskarna och Internet 2020 visade att nästan hälften av barnen mellan 12 och 15 år i Sverige dagligen använder Tiktok.

- I Finland använder ungefär 1,2 miljoner människor appen varje månad, men det finns inte tydliga siffror på hur stor andel av dem som är unga.

- Syftet är att vem som helst ska kunna spela in och dela videor med varandra. Det är vanligt att man använder musik, filter och andra funktioner för att göra sitt inlägg intressant och trendigt.

Tjäna pengar Det är bra att vara medveten om att en del människor tjänar pengar på Tiktok.

Om man är en så kallad influencer (= en ganska känd person som försöker påverka andra att använda produkter eller styra mot ett visst beteende) delar man sitt vardagsliv med andra. Ofta är en influencer betald av ett eller flera företag för att samarbeta med dem och göra reklam för deras produkter.

Ibland kan även politiska ideologier eller åsikter spridas, även om källan till budskapet inte alltid är uppenbar.

Åldersgräns 13 år Appen kräver att användaren är minst tretton år gammal. Det finns en anledning till detta, vilket är att innehållet kräver att man har en viss mognad.

En del av innehållet är inte lämpligt för barn under tretton år, som reklamsponsorerade inslag, våld eller politisk påverkan. Det som beskrivs som nyheter kan vara snedvridet och bygga på direkta rykten.

Artikelns har sammanställts utgående från material och erfarenheter av Tiktok av en grupp barnledarstuderande vid Optima.

De är (stående från vänster): Elli Hakula, Linn Snellman, Julia Holmstedt, Gabriella Strengell och Tilde Åvist.

Liggande framför: Tindra Gädda.

10

Snälla challenges Utmaningarna ska ha ett glädjande och stärkande syfte och inte vara farliga eller skada någon.

- Olika kramchallenges eller göra ”highfives” med okända människor.

- Ge en komplimang eller blomma åt någon.

- Utmaningar som stöder hälsan är också bra. Man kan utmana andra att nå 50 000 steg under en vecka.

- Nyttiga mellanmål som har kluriga ingredienser.

- Dansutmaningar.

- Roliga snälla tävlingar med kompisar.

Barn under tretton år bör ha en förälder eller vårdnadshavare som har kontroll över kontot. Det är viktigt att den vuxna har insyn i hur barnet förstår innehållet i appen och kan diskutera vad barnet sett. Naturligtvis är det viktigt även efter att den unga fyllt tretton.

Utmaning – Challenge De som är aktiva på Tiktok brukar dela videor där de dansar, sjunger, gör humoristiska sketcher eller deltar i olika trender och utmaningar. En variant av inlägg är situationer eller problem som kräver ansträngning för att man ska klara av dem. De kallas för ”challenge”, från engelskans ord för utmaning.

Tyvärr har en del utmaningar, ”challenges”, visat sig vara både farliga och högst olämpliga att anta. Det kan handla om att andas in farliga ämnen, äta livsmedel i tokiga mängder, tillverka explosiva redskap eller utsätta sig själv eller andra för fara.

Orsaken till att en del utmaningar blir farliga är att man vill skapa spän-

ning och bygger ofta på grupptryck, att man hetsar varandra att ta ett steg längre. Någon vill visa att man är modig, men ibland inser alla inte hur farlig utmaningen är, bara för att den blivit så populär bland andra användare av Tiktok.

Mannerheims barnskyddsförbund har i förebyggande syfte skapat en nätsida som listar just farliga, sociala utmaningar. Den borde föräldrar se på tillsammans med sina ungdomar.

Bra challenges Många utmaningar är harmlösa, men det lönar sig att tänka till innan man antar en ny utmaning. Bra och positiva utmaningar borde ha ett glädjande eller stärkande syfte. Gärna att stärka det egna eller andras välbefinnande och skapa gott humör.

Exempel på bra inlägg är att utmana andra att under en viss tid försöka få så många kramar som möjligt eller att få ”high fives” av okända människor. En variant är att utmana de andra på Tiktok att ge en komplimang åt en främling, en kram eller en blomma.

Utmaningar som stöder hälsan är också bra. Man kan utmana andra att nå 50 000 steg under en vecka eller att göra nyttiga mellanmål som har kluriga ingredienser.

Trevlig samvaro Appen Tiktok är alltså inte bara farlig eller destruktiv. Men eftersom det kan ta tid innan de ansvariga rensar bort osakligt innehåll är det klokt att beakta att barn under tretton år inte kan förväntas vara källkritiska till alla inlägg.

För det mesta är Tiktok ett harmlöst tidsfördriv, där man under 15-60 sekunder underhålls av inlägget. Många användare pratar om intressanta inlägg med sina vänner. Å andra sidan är det också viktigt att låta hjärnan vila emellanåt, att få lugn och ro – eller till och med få ha lite tråkigt en stund.

Carina Nordman-Byskata, tillsammans med barnledarstuderande vid Optima

11

Vi finns här för dig – våga fråga om allt du har på hjärtat!

Ärligt talat chatten Vi har öppet varje vardag och det är lätt att ta kontakt!

Måndag till fredag kl. 9-12 och kl. 19-22 Ärligt talat är en gratis stödchatt för dig som är finlandssvensk 13-29 år.

Anna Valkeakari, handledare vid Ärligt talat-chatten.

– Vi är stället där många unga för första gången vågar berätta vad de tänker på eller ororar sig för, säger Anna Valkeakari som jobbar som koordinator på Ärligt talat-chatten.

Om det är svårt att berätta både stora och små saker för någon live då kan chatten vara ett bra alternativ.

– Det är lätt att man förskönar och inte berättar sanningen. Men hos oss får man vara anonym och då kan det kännas enklare att berätta om det som man funderar på.

– Om den som hör av sig vill får de hjälp med att komma vidare och hjälp med fortsatt stöd.

Anna säger att det ibland räcker med att bara få lätta på sitt hjärta för någon som inte vet något om en.

– Många säger att det är skönt då man får vara anonym och prata med en neutral vuxen.

Annas tips till unga som har svårt att få något sagt är att skriva frågan eller problemet på en lapp och ge den till exempel till kuratorn, ungdomsarbetaren eller föräldern.

– Vi jobbar för att tröskeln ska vara så lång som möjligt för att komma in och chatta med oss. Vi har öppet varje vardag både dagtid och kvällstid.

Ett av våra mål är även att kunna 12

öppna chatten på helgerna – Det skulle vara så viktigt eftersom att problem eller psykiskt illamående inte tar en paus över helgen, då behöver det också finnas möjlighet till stöd.

Vid Ärligt talat-chatten jobbar professionellt utbildade handledare.

Vi bjuder även in gästexperter för att kunna erbjuda hjälp och stöd inom så många områden som möjligt.

I teamet finns både psykologer, sexualrådgivare, brottsofferjouren och ungdomsarbetare.

– Via vårt samarbete med Brottsofferjouren erbjuder vi stöd då det handlar om brott, kriminalitet och nätbrott. De ger också stöd vid brottsanmälan och brottsprocesser,

Här är fler organisationer där du kan få hjälp och samtalsstöd Mieli. Kristelefonen på svenska är öppen måndagar och onsdagar klockan 16–20, tisdagar, torsdagar och fredagar klockan 9–13. Telefonnumret är 09–2525 0112.

Kyrkans samtalstjänst. Svarar på svenska alla kvällar klockan 20–23 på numret 0400 221 190. Chatten, som är öppen måndagar till onsdagar klockan 19–21 finns på adressen evl.fi/chatt.

berättar Anna.

Projekt Livslust är med och svarar på frågor om ätstörningar och hälsa.

Annas råd till vuxna i ungas närhet är att reagera om den unga ändrar sitt betende. Ju tidigare desto bättre.

Om det går för långt är vägen tillbaka längre och problemen blir större.

Via sociala medier ser du vem som svarar på frågor de olika dagarna i veckan.

– Våra chattar är helt anonyma och man kan kom in och prata om allt som bekymrar en - inget problem är för litet eller för stort, hälsar Anna.

Text: Susan Sandberg-Ek

Sekaisin-chatten. Stödtjänsten riktar sig till svenskspråkiga i åldern 12–29. Den är öppen varje dag klockan 15–19. Chatten finns på sekaisin.fi/se.

Mannerheims barnskyddsförbund. Barn- och ungdomstelefonen svarar på_ svenska på numret 080 0961 16 måndagar–tisdagar klockan 14–17 och onsdagar–torsdagar klockan 14–20. Ärligt talat är en stödchatt på svenska för ungdomar i åldern 13–29. Öppen måndag– fredag klockan 9–12 och klockan 19–22.

13

Pyssel: Terese Bast

Min kompis är ledsen ...

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek?

Eller hur ni har det i familjen?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.

Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå Via instagram:@eostidningen Via e-post: eos@nykter.fi Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Jag har en kompis som är jätteledsen och inte vill göra något.

Hon tycker att skolan är tråkig och vill inte gå till högstadiet. Varför är hon sådan nu? Det har hon inte varit förr i femman. Kan jag hjälpa henne på något bra sätt? Är det vanligt att det är så här i tonåren?

Jag har nog andra kompisar också och vill till högstadiet men vill inte lämna henne utanför ändå.

Hej! Jag förstår att du är orolig och ledsen över att din kompis har det svårt. Det är ganska vanligt att ungdomar blir stressade, nedstämda och drar sig tillbaka. Som tur finns det hjälp att få! Skolan kan hjälpa

Fredrika Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.

Anna Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

14

Lycka till! Hälsar Fredrika

Ska man vara ihop?

Hej Eos! Jag är en 11-åring som går i en bra klass. I vår klass finns en speciell kille. Ibland om jag varit borta frågar han min kompis var jag varit. Nu har jag ett problem.

Om han frågar chans, ska jag svara ja eller nej? Och jag vet ju inte om jag gillar honom?

Hej på dej! Om du ska svara ja eller nej kan bara du själv bestämma.

Du kanske behöver tid att vara med

Vi svarar på era frågor!

den som är ledsen att komma vidare och få prata om problemet med en expert. Som kompis är det viktigt att berätta att du finns där som stöd, så fort hen är redo. Om kompisen inte kommer till skolan kan du skicka ett meddelande och fråga hur det går.

Den som är nere kanske inte alltid orkar svara. Men ett meddelande kan i alla fall betyda mycket. Då och då kan du också fråga om kompisen vill till exempel spela tillsammans eller ses för att göra läxor. Hoppas det blir bättre och att ni i klassen inte tappar hoppet. Som tur brukar depressioner hos unga oftast gå över när hen får passlig hjälp.

honom på tumis och prata utan en massa kompisar runtom. Ni kan kanske ses utanför skoltid och göra något kul. Gå på cafe, bibban eller ut och gå. Att bli ihop med någon kan kännas spännande och lite skrämmande.

Det viktigaste är att man gör som det känns bäst och ger det tid. Man måste inte svara ja direkt. Man kan till exempel säga/skriva att jag vill gärna ses och göra något kul.

Lycka till! Hälsar Anna

Rädd för puberteten Hej Eos! Jag är rädd för förändringarna under puberteten. Det känns jobbigt och krångligt och man vet inte när det börjar och hur det ska bli. Måste man prata med föräldrarna om det? Om man är sist är det pinsamt och också om man är först.

Så piiinsamt...

Hej! Nästan alla barn och unga tycker det är jobbigt när kroppen förändras.

Det kan kännas både tungt och spännande på samma gång. Det positiva med puberteten är att alla har den, den visar att du är frisk och allt är som det ska med din kropp.

Förändringar är vägen till ett vuxet liv.

Som tur händer allt inte på en dag. På sidan www.decibel.fi och sidan www. umo.se som är skriven i Sverige finns det nyttig information om att vara ung. Läs och försök vända ångesten till nyfikenhet!

Att prata med kompisar kan vara en bra ide. Du behöver inte berätta allting för dina föräldrar! Men vuxna behövs när det gäller att köpa bindor och till viss del med att sköta hygienen. Vissa föräldrar kan bli överdrivet ivriga och vill berätta allt om sin egen ungdom.

Då kan du säga ”snälla kan vi fortsätta prata om detta en annan dag?”.

Lycka till! Hälsar Fredrika

Vågar jag träffa en chattkompis?

Illustration: Terese Bast

Hej alla! Jag har en kompis via en chat som jag chattat med länge och också skickat bilder så jag vet att han är riktig person. Vågar jag träffa honom? Måste jag säga till någon. Jag vill absolut inte säga till min mamma och pappa. Det är för pinigt. Hur ska man göra? Min bästis vet nog om saken.

Tack för en viktig fråga! Det låter spännande att du hittat en vän via chat. De flesta som finns på nätet är vanliga människor som inte ljuger.

Men det är svårt att veta säkert. Foton kan vara stulna och manipulerade före de skickas vidare till dig.

Jag tycker du skall träffa din nya vän tillsammans på en allmän plats där det finns många andra personer, ett

kafe, i din närmaste idrottshall eller i ett köpcentrum till exempel. Du kan be din bästis vänta i närheten och så kan ni vara i kontakt per telefon om hur det går. Om det är ett barn i din egen ålder kan ni prata en stund och kanske fortsätta vara vänner.

Ifall det är en vuxen som dyker upp, lämna platsen så fort som möjligt! Det händer att vuxna vill ha kontakt med barn för att utnyttja dem och luras.

Bäst är förstås att prata med en vuxen om detta på förhand. Det måste inte vara din mamma eller pappa. Du kan fråga en skolcoach eller en lärare i skolan om råd och visa delar av er chat. En vuxen kan ofta se om det finns något misstänksamt i chatten.

Lycka till! Fredrika

Alla gillar inte sport! Utanför i killgänget ...

Hej jag är en kille som inte gillar att sporta hela tiden eller att kolla på sport eller resultat. Alla andra i min klass sportar mest spelar de fotboll eller kollar på matcher och resultat eller så spelar de fotbollsspel. Fast jag säger att vi kan göra annat så gör de inte det.

Så nu blir jag utanför och känner mig konstig. Hur ska jag göra? Jag får inte byta klass heller det har mamma frågat?

Tack för en knepig fråga! I skolan finns det oftast olika förväntningar på pojkar och flickor. Många passar in, men inte alla. En del låtsas vara som en ”vanlig pojke” eller ”vanlig flicka”, för att lättare hänga med i kompisarnas aktiviteter. Andra går sin egen väg och får kämpa. Det är inget konstigt med att inte följa strömmen.

Det är alltid rätt att tro på sin egen känsla.

Jag hoppas det finns vuxna i skolan som kan hjälpa eleverna och göra det lättare för barnen att visa olika sidor av sig. Det finns lekar och övningar

läraren kan dra för att få igång en bra och vänlig diskussion om detta. Om alla måste tycka lika blir det tungt för alla. Varje barn mår bra om det finns många olika sätt att vara pojke/flicka och allt däremellan.

Föräldrar kan hjälpa genom att förklara situationen t.ex. i föräldrarnas egen whatsapp-rupp, och även vara i kontakt med läraren. Det kan också vara bra att hålla utkik efter hobbyer och klubbar som passar dig, och modigt våga pröva dem!

Lycka till! Fredrika

15

Om man skär sig mår man dåligt och behöver alltid hjälp Vi fick en fråga från elever i åk 5 om unga som skär sig. Eleverna undrade varför de vill göra det?

Hur det känns? Vad kan man göra för att hjälpa en kompis?

Varför flickor oftast gör det?

Hur ska man göra så man inte själv börjar med det?

Om att börja högstadiet Hej! Vi är fyra tjejer som ska börja högstadiet och funderar på lite saker. Vi är oroliga för att inte få gå i samma klass och det kan läraren inte lova så då undrar vi hur man ska göra för att inte bli ensam och få nya kompisar. Det är ju annorlunda då man har olika lärare hela tiden så de vet inte vem man är med? Hur ska man göra för att vara beredd?

Hej! Förändringar känns ofta lite skrämmande och jobbiga. Det man kan göra är att tillsammans med de gamla vännerna skapa en plan för när man ska träffas och umgås till exempel vissa raster eller på fritiden.

Det kan kännas tryggt att veta att man ändå har de gamla vännerna kvar, om alla skulle råka hamna på olika klasser och man inte har möjlighet att umgås hela tiden i skolan.

Det som kan göra det lättare att anpassa sig är att minnas att de flesta är i samma situation, alla är lika nervösa inför en ny start, och ofta brukar också klasslärarna se till att sammanhållningen i klassen är bra, till exempel genom olika lekar som ska stärka gemenskapen och hjälper en att knyta nya kontakter.

Lycka till!

Hälsningar Anna

16

Att skära sig, eller på andra sätt skada sig själv, kallas för självskadebeteende, och brukar vara ett sätt att hantera svåra känslor. Unga som skär sig mår psykiskt dåligt och har svårt att hantera jobbiga känslor. Självskadebeteendet blir då ett sätt att minska dessa svåra och tunga känslor och den smärta man känner kroppsligt känns lättare att hantera än det som gör ont och känns jobbigt inuti. I stunden kan det kännas som att självskadebeteendet gör, att det känns bättre, men i långa

loppet hjälper det inte, utan förvärrar problemen och gör att man bara mår sämre. Ibland kan det bli så att kompisar påverkar varandra och fler vill pröva hur det känns att skära sig.

Det är viktigt att komma ihåg att självskadebeteende alltid är allvarligt och svårt att bli av med på egen hand, till det behövs professionell hjälp.

Om man mår dåligt psykiskt, känner att man vill skada sig själv, eller redan har prövat att skada sig själv, så behöver man hjälp. Hjälp kan man få till exempel genom att kontakta skolhälsovården eller genom att prata med någon annan trygg vuxen som kan hjälpa en att få rätt vård och hjälp.

Ofta behöver man träffa en psykolog som kan hjälpa en att hantera svåra känslor på ett bättre sätt än genom skälvskadebeteende.

Hälsningar Anna

Ensam på sommarlovet Hej Eos! Snart blir det sommarlov men jag tycker det är tråkigt för jag bor inte så nära kompisarna. Alla andra tycker det är det bästa men inte jag.

Hur ska man göra för att inte vara så ensam på sommarlovet då alla vuxna jobbar och kompisar bor för långt borta för att cykla dit.

Hej! Kanske en idé kunde vara att färdigt planera in dagar som du kunde vara hos kompisar. Kanske du då kunde få skjuts till dina vänner eller ta dig

dit på annat, mera planerat, sätt, och sedan spendera en hel dag eller längre stund med dem. Eller tvärtom, att kompisar kunde besöka dig på färdigt inplanerade dagar. Många håller också kontakt med kompisar via sociala medier eller spel, och känner sig på så sätt mindre ensamma.

Jag tror också det kunde vara bra att prata om dina tankar med dina föräldrar. Kanske de inte har insett att du känner dig ensam och kanske de då kan hjälpa dig att finna lösningar på hur du kunde ta dig närmare dina kompisar.

Lycka till! Hälsningar Anna

Illustration: Terese Bast

17

Alkoholfritt är tren Under allt för många år skapades en bild av att det var normalt att ungdomar dricker alkohol. I dag vet unga att det är inne och coolt att höra till den generation där fler och fler avstår helt från alkohol. Vi har insett att det är roligt och smart att vara nyktra tillsammans!

Ifall alkoholen hade uppfunnits i dag, så hade den nog förbjudits i lag direkt.

För även om det varit socialt accepterat i vissa perioder i historien att dricka alkohol, så skapar berusningen problem och har skadliga effekter i kroppen.

Det vet ungdomar i dag.

Text: Carina Nordman-Byskata

Vad är alkohol egentligen till för?

Varför är alkoholen farligare för ungdomar?

Vin tillverkades först i en förruttnelseprocess av olika frukter och potatis.

Och så bryggdes mjöd eller öl av säd, som smaksattes med honung. Människorna drack för att försöka bli på bättre humör. På 1600-talet försökte man använda starksprit som medicin och som ett uppiggande medel.

I dag vet vi att alkohol, en dryck som jäser med hjälp av socker så att etanol bildas, inte är hälsosamt eller till nytta för kroppen i något avseende. Tvärtom är alkoholen mycket krävande för många organ att orka med, men även för att bryta ner och göra sig av med.

Ren alkohol kan användas för att desinficera hud, till exempel före man ger en spruta, eller utspätt för att tvätta sår och därigenom minska risken för infektion.

Eftersom hjärnan fortsätter att utvecklas upp till 25-årsåldern är den känsligare hos unga. Redan en liten mängd alkohol ger sämre omdöme, minne och reaktionsförmåga. Då ökar risken för felbedömningar som leder till olyckor och att man gör dåliga beslut.

Också kroppsstorleken gör skillnad.

En liten kropp innehåller mindre vätska att späda ut alkoholen med, vilket gör att det går snabbare att bli berusad.

Hur tar min kropp skada?

Modern forskning visar, att alkoholkonsumtion leder till över 200 olika sjukdomar och skador på kroppen, eftersom alkohol har en giftig effekt på alla vävnader och organ.

Alkohol orsakar tyvärr många sjukdomar, såsom cancer, leversjukdomar, hjärtsjukdomar och högt blodtryck, psykiska sjukdomar, sjukdomar i mage och tarmar, sjukdomar i bukspottskörteln, hudsjukdomar, nervskador och sjukdomar i muskler, leder och skelett.

Hjärnan blir påverkad, så att man inte tänker lika snabbt och logiskt. Musklerna får sämre ork och styrka, vilket ger långsammare rörelser och nedsatt balans och koordination.

Risken för skador ökar, både under berusningen och dagen efter man druckit alkohol.

18

Hur sprider sig alkohol i kroppen och upp i knoppen?

När man dricker alkohol passerar den snabbt genom magsäcken och tas upp via slemhinnan i tarmarna och fördelar sig i blodet och kroppens övriga vätskor. Alkoholen sprids snabbare till organ med stor blodcirkulation, som lever, hjärna, lungor och njurar.

Ungdomar har svårare än vuxna att märka när de blir berusade och blir lätt rejält fulla på kort tid. Alkohol ger sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Att dricka regelbundet gör att hjärnan krymper och man kan drabbas av epileptiska anfall, demens eller andra hjärnsjukdomar.

Diskutera med en kompis!

Välj två förslag som passar dig?

Du kan också hitta på egna argument!

ndigt och smart!

Hur påverkar alkohol min personlighet?

Visst minskar alkoholbruket bland unga?

Vem kan bli beroende?

Vi människor reagerar olika på alkohol. Någon kan bli lugn och glad först, medan någon annan bara blir trött, aggressiv eller omtöcknad. Ofta är det svårt att inse när den förväntade positiva effekten ersätts av de negativa följderna. Även om man en gång känt en positiv effekt av att dricka kan man reagera med att bli ledsen eller arg nästa gång.

Ifall man som person är blyg och tystlåten är det ingen smart lösning att försöka dricka sig mer modig och pratig. Tvärtom kan berusningen göra en ännu tystare och det blir svårt att hitta intressanta saker att prata med andra människor om. Fulla personer tappar omdömet och uppfattas som otrevliga och pinsamma.

Jo, det är sant. Unga i Finland dricker betydligt mindre mängder alkohol i dag än för 20 år sedan. Det beror på nya sociala normer, att det anses coolt och starkt att säga nej till alkohol. Unga umgås i dag också mer via nätet, så man känner inte behov av berusning.

Helnyktra ungdomar har ett uttalat hälsoideal, där man inte vill förstöra kroppen och relationer till andra med alkohol. Det har blivit accepterat att tacka nej till alkohol.

Om man dricker mycket alkohol under en längre tid ökar risken för att bli beroende, framför allt om man börjat dricka redan som ung. Ju yngre man är när man börjar dricka, desto större är risken för beroende och att de skadliga effekterna av alkohol ökar som vuxen.

Vi ärver dels gener från våra föräldrar som påverkar risken för att bli alkoholist – alltså bli beroende av alkohol – men även miljön vi växte upp i påverkar hur vi ser på alkoholbruket. Därför är det i lag förbjudet att ge eller sälja alkohol till en person under 18 år.

Hur kan jag i framtiden stå emot grupptrycket från kompisar som dricker?

1. Lita på dig själv: du duger som du är, nykter och opåverkad av alkoholen.

2. Var ärlig med dina vänner: säg att du inte vill dricka alkohol. Tillsammans blir ni modiga.

3. Välj att vara med coola kompisar som inte dricker. Då visar ni att det är roligt att dansa, festa och umgås nyktra. Gruppen stöder varandra i ett smart beslut att inte dricka.

4. Utmana drickande kompisar att träffas eller festa utan alkohol: peppa varandra!

5. Ta del av nyktra idolers berättelser.

6. Ha en ursäkt: någon hobby där alkohol är förbjudet, exempelvis idrott eller motorsport eller något kul du ska göra nästa dag.

7. Laga smarriga mocktails, alltså alkoholfria drinkar.

8. Ta med kolsyrat vatten i snygg flaska eller häll i festliga glas på fester.

9. Köp något lyxigt för pengarna du sparar på att inte köpa alkohol.

19

SIDOR FÖR VUXNA

Nya nikotinprodukter (e-cigaretter och nikotinpåsar) florerar på marknaden som resultat av tobaksindustrins satsningar på att fånga in en ny generation nikotinanvändare.

De har marknadsförts förts en aggressivt till barn och unga och det har gett resultat.

Många som testar de nya nikotinprodukterna är unga människor som aldrig tidigare rökt eller snusat. Vejpandet har blivit ett socialt fenomen med stark koppling till sociala medier och ungdomskulturen globalt.

Syna bluffen med de nya nikotinprodukterna

D

et nickas bland lågstadieelever när de får frågan ”är det populärt att vejpa bland unga idag”? En del har äldre syskon eller kamrater som vejpar, några har testat själva.

Användningen av e-cigaretter märks genom den sötaktiga lukt som sprider sig som följd. Många försöker dölja doften med parfym eller hårspray. I högstadier vejpas det på toaletterna, i omklädningsrum, utomhus och i skolbussar. I flera skolor har man lagt in extra rastvakter och jobbar aktivt med att informera om riskerna med e-cigarettrökning.

Några orsaker till att barn och unga testar rusmedel är nyfikenhet, brist på kritiskt tänkande, att de inte känner till risker, kompisars påverkan och att de vill passa in i en gemenskap. Utöver det kommer smaksättningen av de nya nikotinprodukterna, vilket är en källa till vilseledning. Många tror att det är

20

mindre farligt när det inte smakar eller luktar illa som vanlig tobak och traditionellt snus. Tilltalande smaksättning i kombination med nikotin kan kränga många kärror rakt ner i beroendefällan.

De förebyggande insatser vi gör i dag har avgörande effekt när det kommer till ungdomarnas fysiska och mentala hälsa många år framöver. Tonårshjärnor är speciellt känsliga för nikotinets skadliga effekter och risken för att unga blir beroende är större än hos vuxna personer på grund av att hjärnan utvecklas till ungefär 25 års ålder.

Ungdomar behöver få sanningsenlig information för att väcka det kritiska tänket och kunna lägga sina val i den vågskål som leder till beslut. Vuxnas ansvar är att tålmodigt och sanningsenligt vägleda och stöda. Vi kan börja med att syna tobaksindustrins bluff med de nya nikotinprodukterna och

tydliggöra den pengastyrda agenda som ligger bakom lockelserna. På den agendan finns inte plats för ansvarskänsla, varken för den enskilda individen eller för samhället i stort. Finlands fina målsättning är att tobaksrökning och användning av andra nikotinprodukter ska upphöra år 2030. Låt oss gemensamt hjälpa till i denna satsning.

Är e-cigaretter skadliga?

Användning av e-cigarett efterliknar tobaksrökning då man drar in ånga i lungorna på samma sätt som man drar in rök ur en cigarett. Skillnaden är att det inte sker någon förbränningsprocess i e-cigaretten. Det är också en av de saker som tillverkarna menar är orsaken till att e-cigaretter skulle vara ett hälsosammare alternativ. Informationen att det skulle vara hälsosammare att vejpa än att röka

är vilseledande. Det finns ännu ingen forskning om vejpingens långsiktiga negativa effekter eftersom e-cigaretterna kom ut på marknaden för endast cirka 10 år sedan.

Forskningen försvåras ytterligare av den mängd olika kemiska ämnen och de otaliga kombinationer av ämnen som finns. Ämnen som normalt klassas som säkra i till exempel livsmedel och kosmetika har man inte koll på vad de förorsakar när de dras in i lungor i förångad form och därifrån går vidare ut i blodomloppet. Utmanande är den stora mängd vejpar som kommer till landet via utländska nätbutiker.

För att få reda på vad de innehåller behöver de analyseras i labb. Man har påträffat bland annat rester från läkemedel, tvättmedel och tungmetaller när man har analyserat beslagtagna vejpar.

Fastslaget är i alla fall att e-cigaretter är skadliga för kroppen. Lungornas normala funktion påverkas och prestationsförmågan försämras. Man har konstaterat att blodkärlen blir stela genast efter att man har vejpat en gång och på sikt ökar stela blodkärl risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Forskare tror att man bland långvariga e-cigarettanvändare troligen kommer att se samma sjukdomar som hos rökare. Vanliga symtom av vejping är irritation i mun och hals, huvudvärk, hosta, slem, nedsatt tolerans mot ansträngning samt illamående.

Till de skadliga effekterna kommer även nikotinets redan kända skadliga effekter på hälsan.

Nikotinhaltiga och nikotinfria vejps Det finns både nikotinhaltiga och nikotinfria e-vätskor (även kallade e-juice) för e-cigaretter. Återanvändbara/påfyllnadsbara vejps köper innehavaren själv vätskor till och fyller på.

Det finns även engångsvejpar som för tillfället är populära pga. enkelheten att använda dem. Engångsvejpar är färdigt fyllda med antingen nikotinhaltig eller nikotinfri e-vätska. I en del analyserade nikotinfria vätskor har man påträffat nikotin. Mängden nikotin i de nikotinhaltiga vätskorna varierar kraftigt och det framgår inte nödvändigtvis av förpackningen hur mycket nikotin de innehåller. Det är

svårt för barn och unga att tyda mängden nikotin för att inte tala om hur de ska kunna bedöma när dosen blir för stor.

Det är viktigt att vårdnadshavare och vuxna uttrycker att vi finns som stöd och att barnen kan komma till oss med vad än som tynger dem. En ung person kan lätt bli skärrad om de börjar må väldigt dåligt efter att de har vejpat. Då behöver de veta att de tryggt kan vända sig till vuxna för att få hjälp. Man kan ändå vara tydlig med att man inte godkänner vejpande, men att man finns som stöd och hjälp.

Det lurar en stor fara i att användning av nikotinfria vejps blir en inkörsport till nikotinhaltiga. När produkten och hur man använder den är bekant så blir steget att övergå till nikotinhaltiga vejpar från nikotinfria ganska litet. Nikotinhaltiga vejps blir i sin tur en lätt inkörsport till vanliga cigaretter.

Nikotinpåsar Nikotinpåsar, så kallat vitt snus, är en snusliknande nikotinprodukt som inte innehåller tobaksplanta. Ofta marknadsförs nikotinpåsarna felaktigt som ett hälsosammare alternativ till traditionellt snus. Risken för att unga utvecklar ett nikotinberoende är stor i och med att påsarna kan innehålla stora mängder nikotin. Färgglada förpackningar och olika smaker lockar unga till användning. Nikotinpåsar kan öka risken för skador på munnens slemhinna och tandkött,

samt försvaga tändernas stödjevävnad. Liksom för e-cigaretter kan man ännu inte säga vilka de skadliga effekterna är på lång sikt.

Enligt Hälsa i skolan 2023 förekommer användning av nikotinpåsar bland högstadieelever, i andra och tredje stadiet. Det är tydligt att marknadsföringen av det vita snuset styrs till olika målgrupper. Oroväckande är att unga kvinnor lockas av produkterna. En gravid mamma som snusar utsätter fostret för risker; nikotinet passerar lätt genom moderkakan och kan få negativa följder på barnets hälsa många år framöver i barnets liv.

Försäljningen och sociala medier oroväckande Minderåriga skaffar e-cigaretter från kompisar och äldre bekanta eller obekanta. Sociala medier används aktivt som försäljningskanal. Apparna Snapchat samt Telegram är populära kanaler. Försäljning sker också bland unga, bland annat förekommer att högstadieelever säljer till lågstadieelever. Förtjänsten kan vara kännbar.

Skuldförhållanden är inte ovanligt och tillsammans med det kan våldsamma skuldindrivningar förekomma. Äldre konstapel Johanna Lindroos konstaterar i en intervju för Yle 7.3.2024 att polisen märker att vejpförsäljningen blivit en inkörsport till värre kriminalitet.

Det är lätt att börja sälja tyngre droger när man väl börjat med att sälja vejpar.

De kontakter som säljer vejpar kan också sälja andra tyngre droger och det är oroväckande att barn och unga har dessa kontakter i sina telefoner, konstaterar ungdomsledare Benjamin Ahlfors i samma artikel.

Text: Katarina Bärdén/ PEPP-koordinator

Tips till vårdnadshavare på följande sida!

21

Våga diskutera och lyssna utan att döma eller kritisera Tips till vårdnadshavare och andra vuxna i samtal med barnen. Öppen dialog Skapa en trygg atmosfär för öppen och ärlig diskussion där den unga vågar dela med sig av sina funderingar Sträva till en dialog där det finns utrymme för den unga att uttrycka sina åsikter utan att bli dömd. Håll i minnet att det just är dialog och diskussion som eftersträvas, inte en monolog, förhör eller lektion. Försök att möta den unga där hen är. Fundera över om du själv skulle ha orkat med den diskussion som du nu tänker inleda när du var i samma ålder som den unga.

Vad vet du om vejp? Fråga Försök att hitta ett tillfälle där ni naturligt kommer in på ämnet, till exempel efter att ha läst Eos eller efter att ni sett något i nyheterna. Man kan fråga vad hen vet om vejp och om hen känner till risker med vejpande.

Vet hen var man kan få tag i vejp?

Känner hen någon som brukar vejpa?

Vad tänker hen själv om vejp (eller vilket som helst annat rusmedel ni diskuterar)?

Fortsätt diskussionen Upprepa/fortsätt diskussionen i ett senare skede förslagsvis genom whatsapp om det känns som en kanal där ni kan diskutera. För unga kan det kännas bekant att kommunicera med emojis och då kan ett bra forum vara just whatsapp. Man kan till exempel sända något aktuellt som framkommit i medierna om det ämne man tidigare diskuterat och fråga vad hen tänker om det.

Sök efter tillförlitlig information tillsammans Man behöver inte som vuxen ha koll på all fakta. Då kan man ärligt säga att man inte vet men att ni kan ta reda på det tillsammans, eller att ni kollar på varsitt håll och återkommer till diskussionen senare. Fakta om rusmedel finns bland annat på thl.fi och ehyt.fi.

22

Om du som vårdnadshavare vill veta mera om de nya nikotinprodukterna kan du ta del av inspelad webbföreläsning på www.pepp.fi/framja fram till 30.6.2024.

Våga vara förälder En tillåtande attityd där föräldrar köper ut eller förser ungdomar med rusmedel har visat sig innebära större risk för ökad rusmedelsanvändning.

Det ger en bild av att rusmedelsanvändning är okej även för minderåriga.

Våga också vara föräldern som har koll på var barnet rör sig om kvällarna och med vem. Kom överens om när barnet ska komma hem om kvällarna och vad konsekvenserna blir om tiderna inte hålls. Att ha kontakt med barnets kompisars föräldrar är också en bra idé.

Hjälp till att klara av skolan Det är en trygghet för unga och en förebyggande faktor för rusmedelsanvändning när de känner att de klarar av skolan. Hjälp till med de utmaningar som barnen möter i skolan tillsammans med lärarna. Håll kommunikationen öppen mellan hemmet och skolan.

Livskunskapsfärdigheter Uppförsbackar i livet är oundvikliga för alla och en del av att växa och utvecklas som människa. Barn behöver hjälp med att bearbeta svåra känslor och möta utmanande livssituationer. I stället för att dämpa barnens känslor, hjälp dem att ta sig genom känslostormar så att de inte behöver vara rädda för dem och så att de vet att de kommer att klara dem även framöver i livet.

Sist men inte minst KÄRLEK Forskning visar att en av de mest kraftfulla förebyggande insatserna mot rusmedelsanvändning och övriga riskbeteenden är en kärleksfull relation mellan förälder och barn. Kärlek är det största ansvaret som kommer med föräldraskapet. Att visa kärlek följer också med ifall barnet/ungdomen skulle använda rusmedel och hamna i trubbel på något sätt. Då behöver vi finnas som det trygga kärleksfulla stödet och hjälpa till med att hitta metoder för avvänjning.

Text: Katarina Bärdén, PEPP-koordinator

Prata Uppmuntra Stöda Bekanta dig med material för föräldrar på Hem och Skolas hemsida!

Här finns handböcker som stöd för stadieövergångar. Till exempel Välkommen till högstadiet, Skolan börjar och Klassföräldraguiden.

Här några tips ur Välkommen till högstadiet-handboken.

Tips ur Välkommen till högstadiet handboken.

gynnas av att föräldrarna är intresserade av deras skola och kommer på besök. Samarbetet mellan hemmet och skolan är ännu mer inriktat på växelverkan, aktiviteter och föräldrarnas delaktighet än tidigare. Det är viktigt att föräldrarna blir bekanta med varandra och bygger nätverk också i högstadieskolan.

Ny klass – kompisar är viktiga

Högstadieeleven behöver ditt stöd

Det är viktigt för alla barn att ha vänner och att höra till en grupp. Alla barn ska få känna att de är en viktig del av klass- och skolgemenskapen.

Prata med barnet om kompis-relationerna i skolan och välkomna barnets kompisar hem till er.

De vuxna ska alltid ingripa om ett barn blir ensamt eller utsatt för mobbning. Försök inte lösa problemen ensam, utan ta kontakt med skolan.

Ett barn som ska börja i högstadiet önskar att föräldrarna stöder dem, pratar med dem om frågor som gäller skolan och hjälper dem i skolgången.

Barnet önskar sig främst av allt uppmuntran. Fråga om barnets skoldag varje dag. Visa för barnet att du ställer upp och vill stöda honom eller henne. Prata om skolan och skolgången på ett positivt sätt hemma hos er.

Uppmuntra barnet att arbeta långsiktigt

Samarbete mellan hemmet och skolan behövs Samarbetet mellan hemmet och skolan är lika viktigt i högstadiet som i lågstadiet. Högstadiet är ett viktigt skede i barnets skolgång. Även högstadieelever uppskattar och

Främjawebbinarium om e-cigaretter och nikotinpåsar

och uthålligt med skoluppgifterna.

Barnet har rätt att få stöd för sin inlärning och skolgång när det behövs.

Sunda levnadsvanor och regelbunden vardagsrytm En viktig uppgift för föräldrarna är att sköta om att unga i högstadieåldern har en regelbunden vardagsrytm och att de mår bra, så att de orkar gå i skolan.

Tillräckligt med sömn och motion, mångsidig och sund kost samt lämpliga mängder aktiviteter i de sociala medierna och digitalt spelande bildar grunden för barnets välmående.

Från barn till tonåring Livet med en tonåring är givande men det kan också bjuda på bekymmer.

Bekanta dig med andra föräldrar i klassen, bygg gemensamma nätverk och prata med dem om hur det är att vara förälder till en tonåring.

Fakta om e-cigaretter och nikotinpåsar finns bland annat på följande webbsidor: • pepp.fi - webbinarium om e-cigaretter och nikotinpåsar. Två versioner: för professionella som jobbar med barn och unga och för vårdnadshavare.

Du kan se webbinariet när du vill via

pepp.fi

• fressisedu.fi (på finska) • ehyt.fi • thl.fi/sv/teman/alkohol-tobak-och-beroenden/tobak/ tobaksprodukter-och-e-cigaretter/e-cigaretter • valvira.fi/sv/tobak/elektroniska-cigaretter-och-vatskor

Webbinariet finns tillgängligt fram till 30.6.2024

23

Pyssel: Patricia Svarvar

24