Eos åk 4 2024

Eos för vuxna: Barn och sociala medier Fyror i Helsingfors berättar om hur de använder skärmar Julinspiration

Korsord, pyssel och mycket mer Tips på hur du undviker bråk om skärmtid hemma 1

Författarintervju med Maria Turtschaninoff

Min Eos Denna tidning ägs av ...

En bra kompis är ...

Mitt smeknamn är ...

När jag blir stor ska jag ...

Min favoritglass är ...

Min favoritlektion i skolan är ...

Mitt favoritdjur är ...

Om jag var en superhjälte skulle jag kunna ...

Mitt självporträtt

På fritiden gillar jag att ...

Gå inte ensam och grubbla!

På Mannerheims Barnskyddsförbunds webb hittar du information om bland annat mobbning, rusmedel, puberteten och hur man ska bete sig på internet.

Du hittar allt på nuortennetti.fi/sv.

Mannerheims Barnskyddsförbund har också en Barn- och ungdomstelefon som du kan ringa i vilka ärenden som helst: kanske du är ensam hemma och bara vill prata med någon, eller kanske du har något du går och funderar över?

Telefonen är öppen på måndagar och tisdagar mellan klockan 14 och 17, samt på onsdagar och torsdagar mellan klockan 14 och 20. Telefonnumret är 0800 96 116.

Du kan också skicka ett nätbrev när som helst om det passar dig bättre.

Närmare instruktioner hittar du på skriv.mll.fi.

2

Ta kontakt

Innehåll Fyror i Helsingfors berättar om hur de använder skärmar Barntidningen Eos info@nykter.fi eoswebben.fi

sid 4-5

Hur mycket skärmtid är egentligen okej? sid 6-7

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf ISSN 1236-9705 Tryckeri: KTMP Group AB, Korsholm 2024 Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi Redaktör: Sara Jungersten sara@pepp.fi Layout: Nicolina Hannus nicolina@pepp.fi Korrektur: Anna Harabacka

Vejp eller godistobak? sid 10-11

Webbmaster: Nicolina Hannus Illustrationer och pyssel: Terese Bast, Patricia Svarvar och Nicolina Hannus Eos för åk 4 med fokus på skärmanväning och rusmedelsförebyggande frågor. Utkommer med 4 nummer 2024 för åk 3-6.

Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

ns e l u J S

THI sid 15 OR T? THA

Författarintervju med Maria Turtschaninoff

Hej bästa Eos-läsare!

sid 16

Ledaren

Nu befinner vi oss mitt i den mörkaste hösten och snart är det adventstider, det brukar pigga upp många. Strax innan julen är här går vi mot ljusare tider igen, så håll ut!

I detta nummer av Eos får du läsa om elever i Månsas lågstadieskola och deras tankar om skärmtid. Anette och Katarina berättar om vad en PEPP-lektion kan innehålla. Om du vill att Anette eller Katarina kommer till din klass kan du berätta det för din lärare så kan han eller hon ta kontakt till oss och boka in det. Experterna svarar på era frågor och ni får pyssel med julinspiration.

Vuxna läsare får tips om sociala medier bland unga samt hur man pratar rusmedel med unga.

Med önskan om en fin adventstid!

Sonja Nyback Verksamhetsledare 3

3

Skärmtid – kul men ibland svårt att stänga av!

Fyra fjärdeklassare från Månsas lågstadieskola i Helsingfors delar sina tankar kring sin egen skärmanvändning. Hur svårt är det egentligen att lägga undan telefonen, och vad händer när skärmtiden är slut?

Stina Kastari, Juni Skogster, Uno Tulinen och Frank Parland är alla överens om att telefonen är den skärm de använder mest. De berättar att spela spel eller titta på Youtube är det vanligaste de gör.

Uno tror att han använder skärmen ungefär en timme och fyrtiofem minuter per dag. Han har en begränsning på sin skärmtid, men kan alltid använda telefonen för att ringa och skicka meddelanden om det behövs.

Frank och Stina har också en begränsad skärmtid på sina telefoner. För Juni är det mer fritt men hon får inte använda telefonen när de har gäster eller innan hon ska gå och sova.

Skillnad telefon

mellan

TV

och

När skärmtiden är slut på telefonen kan man ofta fortfarande titta på TV. Frank tycker att TV känns mindre allvarligt än telefonen.

– Jag försöker kontrollera mig så att jag slutar i tid, säger han.

Stina tycker att begränsad skärmtid ibland är jobbigt.

– Det är ganska tråkigt när man spelar med en kompis och tiden tar slut mitt i.

Juni tycker däremot att det är lätt att hitta på annat när skärmtiden tar slut.

4

Orättvist att vuxna får mer skärmtid?

Ibland kan det kännas orättvist när vuxna får använda skärmen mera än barn.

– Jag tycker att det kan kännas lite orättvist när mina föräldrar säger att jag måste sluta spela efter en timme, men sen kan pappa spela biljard på sin padda i fem timmar, säger Uno. Men Juni, Frank och Stina tycker ändå att det är okej att vuxna använder skärmar lite mer.

“Man fastnar lätt” Att stänga av skärmen kan vara svårt, särskilt när det finns mycket att titta på och göra. Uno tycker att man lätt fastnar i Youtubeshorts.

är också överens om att man är mer social när man ser på TV tillsammans med andra.

– Man vet att vuxna är vuxna och att de får göra vad de vill, säger Frank.

– Jag får titta ganska mycket på TV och skärmen är också större, berättar han.

– Jag tycker inte alls att det är orättvist. Vi är barn och de är vuxna, säger Juni.

Uno håller med och tycker att det känns bättre att titta på TV än på telefon.

Stina påpekar också att vuxna ibland har viktiga saker som jobb på telefonen.

– Man kan lätt få ont i huvudet av telefonen, säger han.

Vad gör man istället? Uno spelar Uno

Stina berättar att hon ibland får ont i nacken om hon suttit i konstiga positioner med telefonen. Barnen

Uno berättar att han ofta mår bättre när han inte tittar på telefonen. Han tycker att det är viktigt att sova

ordentligt och att det känns bättre att undvika att använda skärmen före man ska sova. Det finns också andra negativa sidor med att vara på skärmen.

– Man blir lätt försenad om man tittar på telefonen på väg till skolan, säger Frank.

Stina påpekar att man kan få mardrömmar om man ser något läskigt på Youtube.

Barnen har många idéer för vad man kan göra istället för att titta på skärmen. Juni gillar att leka på

5

bakgården, pyssla och leka med sin hund. Frank brukar träffa kompisar, hoppa på trampolinen eller spela basket, och ibland leker han också med sin katt. Stina tycker om att rita eller fråga grannarna om de vill hitta på något.

Uno, som gillar att spela kort, berättar att han ofta spelar spelet Uno med sin familj när skärmtiden är slut. Han tycker det är roligt, även om folk ibland skämtar om att han heter samma sak som spelet.

skrattar.

Alla är överens om att det också finns mycket roligt att göra också utanför skärmen.

Text och foto: Sofie Braxén

– Det är bara kul, säger Uno och

5

HUR MYCKET SKÄRMTID ÄR EGENTLIGEN OKEJ? Att föräldrar och barn ofta är av olika åsikt när kommer till hur mycket tid som är okej att sitta framför en skärm, är säkert bekant för de flesta. Men enligt Veronica Eklund, som jobbar med att utbilda och stöda både barn och vuxna i skärmanvändning, är det inte tiden man tillbringar framför skärmen som är det viktiga, utan vad man använder den till. ”Det är absolut inte så att all skärmanvändning är dålig”, säger Veronica. ”Vissa använder skärmen för att umgås med kompisar, andra lär sig nya språk.

Några gör danser och koreografier, eller lär sig att editera film. Att spela digitala spel har visat sig vara utvecklande både för reaktionsförmågan och förmågan att lösa problem. Jag önskar att föräldrar skulle stötta barn som spelar digitala spel, och visa lika mycket intresse för det som för andra hobbyer.”

”

Är du glad eller irriterad när du sätter undan skärmen?

6

”

Bild: Dreamstime.com

Att spela digitala spel är jämförbart med vilken hobby som helst ”Det finns inga enkla svar när det kommer till hur mycket tid som är lämplig att vara på skärm. Men det lönar sig att vara uppmärksam på hur du mår – är du glad eller irriterad när du sätter undan skärmen?

Räcker tiden till för annat som är roligt och viktigt i livet? Hinner du med kompisar, skoljobb, familjetid och andra hobbyer? Får du tillräckligt med sömn?”

Enligt Veronica är varningssignaler för att man använder för mycket skärm att man själv blir på dåligt humör och att människor omkring en blir oroliga över hur mycket tid man tillbringar framför skärmen. En annan varningssignal är att man inte kan komma på andra saker att göra och att telefonen fastnar i handen så fort man har en liten stund över.

”Visa dina spel och de videor du gör!

Berätta om kompisar du har online.

Och prata alltid med en förälder eller någon annan vuxen ifall du upplever något som känns konstigt.”

Text och bild: Sara Jungersten

”Jag tycker att det är bra att man gör upp regler i familjen. Men man ska utgå från vad skärmen används till: att slöskrolla på TikTok och att avancera i ett utmanande spel är två helt olika saker. Sen ska reglerna gälla för både barn och vuxna.”

Låt inte skärmen stjäla hela din uppmärksamhet Många föräldrar använder både telefon och andra skärmar för att utföra sitt jobb, men också för att uträtta många andra ärenden. Ifall det känns som att mamma och pappa själva är på skärmen hela tiden, kan man fråga vad de gör där och varför. Visar det sig att de vuxna sitter och skrollar och har svårt att slita sig, kan man påminna dem om de regler som gäller i hemmet. ”Telefonerna med sina sociala medier och spel är planerade och designade så att de ska få vår fulla uppmärksamhet. Någon har tänkt ut hur man ska göra för att det ska vara så svårt som möjligt att lägga undan skärmen. Det är värt att tänka på – ju mer tid jag ger åt olika appar med mycket reklam, desto mer pengar förtjänar någon annan på min tid.”

För att undvika tjat och bråk, och för att skärmen ska vara en så trygg plats som möjligt tipsar Veronica om att barn ska ta med sina föräldrar i det de gör på skärmen: 7

Veronica Eklund jobbar med att sprida kunskap om digitala spel och skärmanvändning på Pelituki. Hon tycker att föräldrar kunde engagera sig mera i barnens värld på skärmen.

7

KOMMER MED KUNSKAP OCH BRA FEELIS Om du inte ännu har träffat Anette eller Katarina under en PEPP-lektion i skolan, är chansen stor att du kommer att göra det. Anette Engsbo och Katarina Bärdén sprider kunskap om riskerna med energidrycker, vejpar, tobak och alkohol, men jobbar också för att barn och ungdomar ska må bra och ta hand om varandra.

Vad har ni med er när ni kommer till en klass?

Vi kan ha med oss lite olika saker beroende på vilken årskurs vi ska träffa, men till exempel kan vi ha med oss en PEPP-burk som är full med intressanta frågor, en giraff, olika övningar och frågesporter eller en påse med känslotrådar. När vi besöker en klass vill vi att det ska vara en rolig stund där man får tillfälle att tänka till – vad tänker jag om olika saker, vad är viktigt för mig? Vi jobbar också med olika sorts känslor.

Vadå för känslor? Och hur jobbar man med dem?

När vi upplever något väcks ofta en känsla i oss – det kan vara någon som säger eller gör nåt som vi reagerar på, det kan vara när vi får ut ett prov eller när något oväntat händer. Vi kan bli glada, pirriga och förväntansfulla, men vi kan också bli ledsna, besvikna och arga. En känsla är något som vi känner i kroppen. Om man lär sig att känna igen olika känslor är det lättare att förstå varför både man själv och andra reagerar som de gör. Någon som ropar fula saker är kanske egentligen ledsen över att ha blivit lämnad utanför, till exempel. Inom PEPP jobbar vi för att alla ska få känna sig sedda och värdefulla.

8

Anette och Katarina som jobbar med PEPP vill sprida kunskap om känslor och hur vi tar hand om oss själva och varandra.

Hur gör man för att folk ska må bra då?

En viktig grej för alla är att lära sig lyssna, och det gäller både barn och vuxna. Vad säger egentligen människorna runt omkring mig? Verkar det som att någon har något som tynger dem? Är det någon som ofta är ensam? Kan jag kanske hjälpa till på något sätt? Ofta är det jättesmå saker som kan göra en stor skillnad för andra – att vara glad och hälsa, att ställa en fråga, att bjuda in någon i en lek. Men man behöver också vara modig ibland, och våga säga ifrån eller berätta för en vuxen om någon blir dåligt behandlad.

Det låter vettigt! Men har det här nåt med energidrycker och vejpar att göra?

FAKTA OM KÄNSLOR

Det har det faktiskt! Om man mår bra och känner att det finns människor runt en som man känner sig trygg tillsammans med är risken mycket mindre att man börjar använda olika rusmedel när man blir äldre. Livet är ett samarbete – mår du bra får du människorna omkring dig att må bra, och mår människorna omkring dig bra får de dig att må bra. Alla vinner på att vi tar hand om varandra!

Känslor och beteenden är olika saker.

Man kan till exempel vara arg utan att behandla andra människor dåligt.

Text: Sara Jungersten Bild: Benita Gulin

Hur känns det i din kropp när du känner glädje? Hur känns det när du är rädd?

9

Man kan inte styra över sina känslor, det man känner känner man!

Man behöver få ut det man känner.

Bra sätt är att prata eller skriva om det, eller att röra på sig, hoppa och springa.

Alla människor har samma grundkänslor som vi känner när vi reagerar på någonting. De här känslorna är glädje, intresse, förvåning, avsky, ilska, ledsenhet, rädsla och skam.

9

Energidrycker?

Fråga om

rusmedel Hej! Har du frågor om rusmedel? Undrar du över din eller någon annans hälsa?

Har du och dina kompisar pratat om något som ni undrar över? Har du läst eller hört något som du inte förstår kring rusmedel?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig finna svar på det mesta.

Webben: www.eoswebben.fi Instagram: @eostidningen Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss.

Vi svarar på era frågor!

Anette Anette Engsbo jobbar som projektledare.

Hon jobbar med den rusmedelsförebyggande modellen PEPP för skolor och är PEPP-coach.

Katarina Katarina Bärdén jobbar som koordinator Hon håller föreläsningar, workshops och ger stöd åt skolpersonal, föräldrar och andra som vill lära sig om rusmedelsfostran.

10

Varför är energidrycker så dåliga? Är Vichy Novelle dåligt för tänderna och kroppen?

H

ejsan! Energidrycker är läskedrycker med tillsatta ämnen så som till exempel koffein. De innehåller också ofta mycket socker eller sötningsmedel och olika smakämnen.

Koffein är ett ämne som även finns i kaffe. Koffein piggar upp hjärnan en liten stund, men om man får i sig för mycket koffein för ofta kan man börja må illa, skaka, få hjärtklappning, bli ångestfylld och nervös. Vissa barn som druckit jättemycket energidryck har till och med hamnat på sjukhus på grund av att drycken skadat hjärtat eller njurarna.

Man blir också lätt beroende av koffein. Att bli beroende betyder att hjärnan blir så van vid ämnet att den vill ha mera och mera. Till slut kanske man inte klarar av att vara utan energidrycker fast man skulle vilja.

Sockret i energidricka skadar tänderna och kroppen på många olika vis. Tändernas emalj skadas av socker och man får lättare hål i tänderna. Även sötningsmedel är skadligt för kroppen i stora mängder. Sötningsmedel skadar bland

Varför är energidrycker så dåliga?

annat hjärna och tarm. Vitaminer och mineraler är bra för kroppen, men citronsyra och färgämnen är inte heller så hälsosamma i stora mängder. Fruktsocker i små mängder är ett bättre alternativ än vanligt socker och sötningsmedel.

Det finns en rekommendation som säger att man inte ska sälja energidrycker åt barn som är yngre än 15 år, men affärerna får tyvärr bestämma själva om de säljer åt barn eller inte.

Vichy Novelle innehåller inte koffein, men däremot nog vatten, tillsatta vitaminer, mineraler, citronsyra och färgämnen. Den innehåller fruktsocker istället för vanligt socker. Vichy Novelle skadar inte kroppen och tänderna på samma sätt som energidrycker gör. Vichy Novelle är ett mycket bättre alternativ än energidricka om man dricker det med måtta, det vill säga bara ibland.

Hälsningar Anette

Vejp eller godistobak?

Innehåller en vejp socker? Alla säger att det är som godistobak?

H

ej och tack för en jätteaktuell fråga! Godistobak är faktiskt en bra beskrivning av smaksatta vejpar. Det är så att tillverkarna kan sätta till kemiska smaker i vejparna så att de ska vara mera lockande för speciellt unga. Det finns alltså vätska i vejparna som hettas upp. Användaren drar sedan in ångan som sina lungor.

I vätskan kan det finnas många olika smaker, som till exempel melonsmak eller någon annan smak som påminner om godis. I Finland är det olagligt att smaksätta nikotinvätskor, alltså vejpar, men det förekommer tyvärr ändå.

Som svar på din fråga så innehåller vejpar alltså inte socker, utan det är smakämnen som har tagits fram på kemisk väg i laboratorier. En del forskare menar

Innehåller en vejp socker?

11

att de kemiska smakerna kan vara mycket skadliga när de hettas upp. Ännu saknas det bevis för hur skadliga smakämnena är eftersom det är så nytt. För att få tillräckligt med bevis för hur det påverkar människokroppen så behöver man göra undersökningar under många år.

Problemet med ”godisvejparna” är att många tror att de är ofarliga eller mindre skadliga än vanliga cigaretter eftersom de inte smakar illa som cigaretter. Förutom smakämnen innehåller vejpar oftast också nikotin, och det är ett starkt beroendeframkallande gift som också finns i vanliga cigaretter.

Många tillverkare säger att de säljer vejpar för att hjälpa människor med att sluta röka cigaretter.

Men många blir istället beroende

av vejpar och kan inte sluta använda nikotinprodukter i alla fall.

Ett annat stort bekymmer är att det finns många som aldrig har rökt en cigarett som börjar vejpa. Man kan tänka det som att tillverkarna har tagit nikotinet och smaksatt det med godis för att många unga ska beroende. När många fastnar i beroende betyder det att tillverkarna förtjänar mycket pengar långt framöver.

Hälsningar Katarina

Godistobak?

11

Känsla av ensamhet Vad ska man göra om det känns som att ingen bryr sej?

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek?

Eller hur ni har det i familjen?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.

Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå Via instagram: @eostidningen Via e-post: info@nykter.fi Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Hej! Ibland kan det kännas ensamt och som att ingen bryr sig. Alla människor känner sig ensamma då och då. Om känslan ändå fortsätter och håller i sig så tycker jag det skulle vara viktigt att prata om hur man känner sig. Det kan man med en nära vän, förälder eller annan trygg vuxen. Man kan också vända sig till skolhälsovården eller skolkuratorn, som kan stöda en i att reda ut dessa känslor. I många skolor finns det också välmåendeteam eller antimobbningsteam som ska jobba med att minska ensamhet bland barn och unga.

Det man kan göra själv då det känns ensamt och som att ingen bryr sig, är att försöka vara modig och aktiv, och till exempel gå med i

någon hobby eller annan verksamhet som ordnas. Där kan man kanske hitta vänner och sällskap. Man kan också fördjupa sig i sin hobby eller någon aktivitet som känns meningsfull för en själv, och på så sätt minska känslan av att ingen bryr sig. Ibland behöver man vara sin egen bästa kompis, bli bekväm i sitt eget sällskap och ta hand om sig själv. Men det viktigaste är att känslan av ensamhet inte håller i sig i långa perioder, och det viktiga är då att våga berätta om det.

Hälsningar Anna

Vi svarar på era frågor!

Fredrika Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare.

Hon svarar gärna på både stora och små frågor.

Anna Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

12

Ensam på rasterna Jag har ingen att vara med på rasterna. Den som jag är kompis med annars vill inte vara med mej när vi är i skolan, bara annars. Jag vill inte vara i skolan när det är så här!

Det låter jättetråkigt att du inte har någon att vara med på rasterna.

Ensamhet är ganska vanligt bland barn i skolorna idag. Jag tror att du och hela din klass skulle behöva hjälp med detta. Om en blir ensam så kan det vara ett tecken på att ni är många som har svårt med vänskapsrelationer. Kan du prata med någon

trygg vuxen, och den vägen få hjälp på plats? Finns det vänelever som du vågar gå fram till? Finns det ledda rastaktiviteter som alla kan delta i?

Att modigt försöka prata med andra elever eller att gå till en plats där du inte brukar vara kan leda till något nytt. Skolkuratorn eller skolcoachen i skolan är expert på just ensamhet och att hitta kompisar. Hoppas det sker en förändring till det bättre snart!

Hälsningar Fredrika

Mobbning Varför mobbar vi ens?

Mobbning har tyvärr alltid funnits, men den har ändrat form i takt med att samhället har förändrats. Ofta beror mobbning på att den som mobbar mår dåligt själv och kanske har sociala svårigheter och svårt att ta kontakt med andra på ett bra sätt.

Mobbning bottnar även ofta i osäkerhet hos den som mobbar, och kanske en rädsla för att själv inte bli accepterad eller passa in. Det är inte ovanligt att den som mobbar har en bakgrund av att själv ha blivit mobbad eller dåligt behandlad av andra. Då man mår väldigt dåligt

händer det ofta att det egna illamåendet går ut över andra.

Vid mobbning behöver både den som blir mobbad och den som mobbar få hjälp, ofta av professionella.

Skolan är alltid skyldig att ingripa i mobbning, att aktivt jobba för att minska mobbning, samt att stärka samhörigheten och vänskapen mellan eleverna.

Det man själv kan göra för att motverka mobbning är att genast berätta om det åt en vuxen, lärare, skolhälsovårdare eller annan personal ifall man märker att det förekommer. Det är också fint om man själv kommer ihåg att vara en bra kompis

och ta andra i beaktande, till exempel genom att prata med sådana som är ensamma och utsatta, och få andra att känna sig trygga. Genom att vara en bra kompis mot andra är man en bra hjälp i kampen mot mobbning.

Hälsningar Anna

Vill inte bli sjuk Jag är rädd för att jag ska få någon sjukdom som gör mej jättesjuk. Jag är också orolig för att någon i min familj ska bli sjuk. Jag vill inte prata om det här med någon, för alla tycker bara att jag överdriver. Hur ska jag kunna tänka på något annat?

Tack för din fråga! Det är jobbigt att hela tiden grubbla och bära på rädsla för att bli sjuk. Det händer att tankarna ”fastnar” på något som gör

13

det omöjligt att tänka på annat. Det kan gå att stegvis försöka byta ut de dåliga tankarna mot bättre tankar.

Passa på att pröva då du känner dig pigg. Grubbel kommer lättast när man är trött. Prata med vänner eller familjemedlemmar om något kul.

Lägg upp ett schema med små roliga uppgifter för dig själv. Att röra på sig ute i naturen kan också förändra tankarna. Hjälper inga små knep skulle det vara viktigt att du vågar

prata om detta med någon trygg vuxen i skolan, som kuratorn, hälsovårdaren eller skolpsykologen.

De känner till hur hjärnan kan ”börja bråka”.

Hälsningar Fredrika

13

En fråga gömmer sig här. Hur lyder den? Fyll i bokstäverna.

Lös korsordet!

14

Julen närmar sig och pepparkarkorna ska kavlas ut.

Vilken form använder bagaren sig av?

Och hur många pepparkakor blir det?

s n e l u J IS

TH OR ?

T A H T

Vänta på jul / Fira jul Riktig julgran / Plastjulgran Julgröt / Julskinka Hårda julklappar / Mjuka julklappar Fira jul hemma / Fira jul hos någon annan Ge bort julklappar / Få julklappar Lucia / Pepparkaksgubbe Julfilm / Adventskalender på TV Julafton / Nyårsafton Julkyrka / Julbastu Ställa ut gröt åt tomten / Sätta mandel i gröten Pepparkaka / Julstjärna

Vad väljer du? Ringa in det som stämmer in bäst på dig!

15

15

Maria Turtschninoff Författarintervju

Maria Turtschaninoff är en prisbelönt finlandssvensk författare som tidigare har skrivit mycket för både ungdomar och vuxna. Mantikoran är hennes första bok för barn. Eos passade på att ställa några frågor om hur hon jobbar som författare.

Hur fick du idén till Mantikoran?

Jag har alltid tyckt om sagor, myter och folktro och läst mycket om det. Jag har någonstans läst om mantikoran, en mytisk varelse från antiken, som har tredubbla rader tänder. Ett härligt monster att skriva om, tänkte jag, och satte igång!

Hur var det att skriva boken?

Det tog lång tid fast boken är ganska kort. Jag skrev många olika versioner med flera års mellanrum, tills jag hittade sättet att göra den tillräckligt spännande på: allt ska

”För att skrivande och böcker är det bästa jag vet!”

16

hända i ett NU, i presens.

Hur vet du hur personerna och varelserna i en berättelse ska se ut och vara?

Jag går in i dem i min fantasi och känner efter hur de är, hur de reagerar, vad de tänker och känner. Men jag vet sällan hur de ser ut!

I Mantikoran fick illustratören Peter Bergting bestämma hur alla personer ser ut.

Varför har du blivit författare?

Bild: Pressbild Förlaget

För att skrivande och böcker är det bästa jag vet! Det är ett underbart jobb: jag bestämmer över mig själv och får använda dagarna till att fantisera och hitta på saker!

Om du var ett djur, vilket skulle du vara då?

Är det skillnad på att skriva för barn och för vuxna?

Jo, det är det nog, men kanske inte som man tror: vuxna är lite rädda för fantasi, så jag måste hålla igen när jag skriver för vuxna.

Katt! Jag tycker om att sova mycket, ligga i solen och lata mig, bli klappad och gå för mig själv.

Vad är ditt bästa tips till någon som går i årskurs 4?

Var snäll med dig själv och dina kompisar!

Boktips Recension: Lagom lång bladvändare

Mantikoran

Mantikoran är en bra och spännande bok som handlar om Li, hennes lillebror Jonas, hennes pappa och Nina, som är pappas nya flickvän. Li misstänker att Nina är en mantikora. I Lis uppslagsverk står det att de äter människor och att det enda sättet att döda dem är att hugga ut deras hjärta med ett enhörningshorn.

Jag tycker att boken var väldigt spännande och lite läskig. Boken var så bra att jag inte kunde sluta läsa. Jag tycker också att Mantikoran var lagom lång. Den hade tillräckligt många detaljer och var intressant hela tiden. Den här boken passar för läsare i min ålder

Skriven av Maria Turtschaninoff Illustrerad av Peter Bergting Utgiven på Förlaget 2024 Målgrupp: 9-12 år Sidantal: 90

som gillar spänning och lite mystiska böcker.

På en skala från 0 till 100 ger jag den här boken 99 poäng.

Elvina Jungersten, 10 år

Smugglarens skatt Skriven av Axel Åhman Illustrerad av Ola Skogäng Utgiven på Schildts & Söderströms 2024 Målgrupp: 9-12 år Sidor: 184 Oliver ska vara hos farmor som bor på en ö i skärgården medan mamma och pappa har fullt upp med sitt. På ön finns inget internet och den enda underhållningen är pappas gamla serietidningar. Men

innan Oliver vet ordet av har han dragits in i ett spännande mysterium. Smugglarens skatt är en adventsbok med 24 kapitel, ett för varje dag i väntan på jul.

17

TAVLOR PÅ ETT MUSEM

EN STOR BRAND SOM ÄR SVÅR ATT SLÄCKA

UTMÄRKER POLSK BIL

FRUSET VATTEN

KALLAS OFTA ÄLDRE

KAN MAN SPRUTA VATTEN MED

1000 kg

ANTAL TÅR FISKA MED METSPÖ

KORALLÖ EN SLAGS DÖRR I ETT STAKET

KAN MAN BINDA AV BLOMMOR

UTMÄRKT, TOPPEN ÖRJAN LARSSON

NAMNGIVNING I KYRKAN

PRATA

SMUTSIG

FÖRST I MÅL

FINNS BÅDE I NORR OCH SÖDER

FEM I ROM

GRANNLAND HAR BARA ETT ÖGA

VÄRLDSDEL UNDERHÅLLA

HÖGST I KORTLEK

8

ISAK VIK

STYGGA PROV LUFTIG OCH TUNN LITER

OROLIG SISTA PARET UT

ÄR FÖRMÖGNA

AKTIEBOLAG

GRETA KARLSSON

LÖVTRÄD

TITTA

KOMMER MED FÖRSÄNDELSE

SVENSKA

RUNT TAVLA HJÄRTLIG OMFAMNING

SÅLDE BILLIGT

Placera ut alla ord i ordflätan och leta fram bokstäverna för motsvarande siffror till pratbubblan!

N Å L 18

LEKAR UTAN SKÄRM Är du trött på att vara på skärmen?

Har du inget att göra? Här får du tips på roliga lekar!

GÖMMA NYCKELN En gömmer en nyckel i en bokhylla (eller något liknande) och leder sedan den andra fram mot nyckeln genom att ge ledtrådar som ”kallare” då man rör sig bort från nyckeln och ”varmare” då man närmar sig nyckeln. Man kan också ge ledtrådar som ”fisk” om nyckeln befinner sig riktigt nära golvet, ”groda” om den är i knähöjd, ”fjäril” i axelhöjd eller ”fågel” om den är riktigt högt uppe.

SPELA BALLONGTENNIS Blås upp en ballong (eller flera) och leta fram en flugsmälla, tom pappersrulle eller till exempel en papperstallrik. Dela in rummet i två planhalvor och ta en match, eller se hur länge du får ballongen att hållas i luften.

GÖR EN SKATTJAKT Rita upp en karta och märk ut var skatten finns – eller lägg ut ledtrådar som leder fram till den. Turas om att leta! Funkar både inomhus och utomhus.

VAD SAKNAS? GÖR EGET SLIME Det här är ett slime som växlar mellan att vara rinnigt och hårt!

Det här behöver du: 2 dl maizena 1 dl vatten

Rada upp några föremål på ett bord medan en deltagare står utanför rummet. Låt deltagaren komma in och titta på föremålen. Medan deltagaren ser bort plockas ett föremål bort från bordet. Vilket föremål saknas?

Rolig tävling där familjens minnesmästare koras!

Blanda ihop i en bunke och rör om ordentligt. Slimet är klart om det blir löst när du rör om försiktigt och hårt då du pressar ihop det. Släng slimet i bioavfallet då du har lekt färdigt med det, annars kan det bli stopp i avloppsröret.

19

19

Sociala medier både stärker och försvagar den mentala hälsan hos unga Ett aktivt användande av sociala medier där vi interagerar med andra kan bidra till ökat välmående och att vi känner oss delaktiga och inkluderade. Sociala medier handlar ju långt om identitet: vem är jag och vilken sorts grupp av människor identifierar jag med mig?

Annukka Såltin på Pelituki stöder både barn och vuxna i skärmanvändning. Hon framhåller att vi även behöver fokusera på de positiva aspekterna av barns och ungas tillvaro på sociala medier.

”Vi som är vuxna behöver framför allt förstå hur stor del av våra barns och ungas sociala liv som finns på skärmen”, säger Annukka Såltin, sakkunnig på Pelituki. ”Det som för oss kan se ut som passivitet rymmer ibland världar som vi inte har insikt i. Till exempel kan livet på skärmen erbjuda en samhörighet och gemenskap för barn och unga som kanske helt saknar detta i sin fysiska när- eller skolmiljö.”

Passivt användande ökar risken för ensamhet Ett passivt användande, det vill säga när man endast tar del av ett flöde utan att interagera själv, har däremot visat sig bidra till ett försämrat mående med en ökad känsla av ensamhet, depression och ångest. Unga som upplever ensamhet tenderar att söka

Sociala medier är ett samlingsnamn för många olika sorts plattformar. Hit hör såväl musik- och streamingtjänster, som snabbmeddelanden, spelvärldar och innehållsproduktion.

De vanligaste plattformarna bland barn och unga är Snapchat, Discord, Whatsapp, Instagram, Tiktok och Youtube, men lokala variationer finns.

På pelituki.fi finns en verktygsback med kunskap och tips för att stöda både professionella och familjer. Pelituki erbjuder också rådgivning för den som är orolig över sitt barns skärmanvändning.

20

”Internet kan därför snabbt bli ett ställe där vi får en väldigt snäv bild av världen” kompensation på sociala medier, vilket samtidigt utgör en risk för ytterligare ökad känsla av ensamhet. I värsta fall leder det till ilska eller hat som kan riktas inåt eller utåt. ”I början och slutet av tonårstiden, det vill säga i 12-årsåldern och kring 19-årsåldern, ser vi att de unga är särskilt sårbara för att drabbas av negativa konsekvenser vid riklig användning av sociala medier. Det är övergångsperioder då unga överlag upplever mycket ensamhet och då livet präglas av stora omställningar.”

Större risk för flickor Flickor löper generellt större risk än pojkar att fastna i ett problematiskt bruk av sociala medier, med oro, depression och självskadebeteenden som följd. ”Samtidigt som de sociala medierna erbjuder många möjligheter till social interaktion, kvarstår de problem som vi alltid har tampats med”, säger Såltin. ”Mobbning, utfrysning och sexuella trakasserier är tyvärr vanligt förekommande.”

Bland de ivrigaste aktiva användarna av sociala medier ser vi unga med en stark självkänsla som gärna interagerar med andra människor också utanför skärmen, men också unga med svag självkänsla som vill använda sociala medier för att skapa ett jag och en identitet. I de fall där some-jaget skiljer sig mycket från det verkliga 21

jaget kan inre konflikter uppstå.

Algoritmer skapar identitetsbubblor Att världen på de sociala medierna bidrar till att skapa identitetsbubblor är ett faktum. ”Algoritmerna är utformade så att de göder oss med de värderingar som vi redan står för. Internet med alla sina möjligheter kan därför snabbt bli ett ställe där vi får en väldigt snäv bild av världen”, säger Såltin.

Om användningen av sociala medier får tvångsmässiga drag och börjar gå ut över det dagliga livet, i form av att man försummar studier eller arbete och att man slutar umgås och ägna sig åt sådant som varit viktigt för en tidigare, är det dags att på allvar dra i bromsen.

Att ta med barn och unga i familjens vardagssysslor är ett bra sätt att både minska på skärmtiden och stärka välmåendet. Framför allt behöver vuxna bidra med

ett gott exempel. ”Eftersom den här världen är så ny har vi rätt lite forskning att tillgå idag. En finsk undersökning som gjorts 2024 visar att 16 procent av våra unga flickor har en problematisk användning av sociala medier.

Undersökningen visar också att vi vuxna har problem med att hantera de sociala medierna.”

Text: Sara Jungersten Bild: Annukka Såltin

Bild: Sofie Braxén

21

Förälder, så här pratar du om rusmedel med ditt barn Det är viktigt att vi talar med våra barn om rusmedel i ett förebyggande syfte. Är det svårt att veta var man ska börja och hur man ska gå tillväga? Ingen fara! Pepp-modellen som baserar sig på aktuell forskning ger tips och vägledning:

Låt alla åsikter få plats, men vägled diskussionen Vägled diskussionen till de frågor som ska problematiseras.

Lyssna aktivt och visa intresse

Kommunikationen ska vara en dialog, inte en monolog.

Undvik att moralisera och döma

Prata hellre i positiv och konstruktiv anda än förbjudande och moraliserande, och lyssna fördomsfritt på vad som berättas.

Var ärlig om rusmedel

Ge en realistisk och ärlig bild av rusmedel: vissa rusmedel kan användas lagligt och ansvarsfullt, men alla rusmedel kan användas oansvarigt med negativa konsekvenser för hälsa och välbefinnande.

Problematisera

Att problematisera rusmedel handlar inte bara om att fokusera på de negativa effekterna, utan också om psykologiska och sociala frågor som inte har några enkla svar.

Ställ öppna frågor

Undvik slutna frågor som man bara kan svara ja eller nej på. Tips på öppna frågor: Vad? Hur? På vilket sätt? Förklara!

Undvik att normalisera rusmedelsanvändning och att förmedla attityder som romantiserar rusmedel.

Ta för vana att diskutera svåra ämnen och bryt tabut kring att prata om rusmedel och beroenden. Bygg upp ett ärligt och öppet diskussionsklimat där hemma.

“Respektera och acceptera barnens och de ungas åsikter och tankar, men problematisera också användningen av rusmedel.”

22

tipsar FÖRÄLDRAR PODD HANDBOK FÖR FÖRÄLDRAR Vad fungerar och vad fungerar inte då du talar om rusmedel med dina barn? På pepp.fi kan du gratis ladda ner en handbok för föräldrar. Där får du hjälp och stöd när det gäller rusmedelsfrågor, men också tips på hur du får till stånd en smidig och tillitsfull kommunikation med ditt barn och din ungdom.

Familjerådgivning i dina hörlurar under Patti Hanséns ledning. Om syskonbråk, depression hos ungdomar, ätstörningar, åldrande föräldrar, kompisrelationer och utagerande barn. Podden är producerad av Sveriges Utbildningsradio och hittas på Arenan.

DOKUMENTÄR

Norsk dokumentär om en ung mans liv i den digitala spelvärlden. Mats Steen gick bort 25 år gammal efter att ha levt med en svår muskelsjukdom under hela sitt liv. Familjen sörjer Mats, men också det faktum att han aldrig fick chansen att leva på riktigt. Det, tills det rika sociala liv han levde på internet blir synligt för familjen. Dokumentären finns på Netflix.

23

BOK

Jonathan Haidt, den amerikanska socialpsykologen, skriver om vilka utmaningar den första generationen som helt och hållet vuxit upp med skärmen i handen står inför. Boken tar fasta på skärmarnas inverkan på de ungas sociala och kognitiva förmåga, liksom sömnstörningarna och det beroende de skapar. Haidt förmedlar också konkreta råd till föräldrar, skolor, universitet och tonåringarna själva. Boken är utgiven på svenska 2024 på förlaget Fri Tanke.

23

Facit:

28