åk 5-6 / 2025
Experterna svarar på dina frågor i Från topp till tå
Kluriga pyssel och korsord
Eos besöker en repetition av Buster Keaton på månens baksida
Vad gör man på rasterna i högstadiet? Kuratorns bästa tips!
Anonym berättelse: Stella ville inte bjuda hem kompisar. Om att inte känna sig trygg i sitt hem
Sidor för vuxna
Jag som äger denna tidning heter
Det jag gillar mest är
Om jag var ett djur skulle jag vara en
År 2045 är jag år gammal
Då bor jag i
och jobbar som
Jag kommer att ha
och köra en
På Eoswebben hittar du våra videor med information om sådant som kan vara både intressant och nyttigt att veta. Bli expert på skärmtid, energidrycker och hur du hanterar grupptryck!
På nykter.fi/eoswebben finns också aktuella artiklar och en frågelåda där du får fråga vad som helst.
Du kan också lämna en hälsning till oss som gör tidningen: Vad tycker du att vi gör bra, och vad kunde vi bli bättre på? Vad skulle du vilja läsa om i Eos? Kanske du har ett hett tips på ett spännande ämne eller en intressant person?
Kika in på webben och tipsa oss!
Så här ser jag ut 2045:
Barntidningen Eos info@nykter.fi eoswebben.fi
Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf ISSN 1236-9705
Tryckeri: KTMP Group AB, Korsholm 2025
Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi
Redaktör: Sara Jungersten sara@pepp.fi
Layout: Nicolina Hannus nicolina@pepp.fi
Korrektur: Anna Harabacka
Webbmaster: Nicolina Hannus
Illustrationer och pyssel: Terese Bast och Patricia Svarvar
Eos för åk 5-6 med fokus på att inte känna sig trygg hemma, samt att börja i högstadiet. Eos utkommer med tre nummer för åk 3-6 under läsåret 2024-2025.
Vi tackar för understöd från
Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.
När hemmet inte är en trygg plats
Fakta om tobak
TEATERREPORTAGE:
Buster önskar sig ibland till månens baksida sid 16-17
Hej bästa Eos-läsare!
Hoppas att ni alla har haft ett avkopplande sportlov och nu är redo att ta itu med skolarbetet igen. Denna Eos-tidning är gemensam för årskurs 5 och 6. Ni får läsa om hur man vågar prata med någon om det är jobbigt hemma. Ni får ta del av fakta om tobak och träna kunskaperna i frågor som handlar om e-cigaretter, snus och alkohol. Ni som skall börja högstadiet till hösten får tips ifall det känns läskigt att byta skola. Vuxna läsare får tips om hur man stöder barnen vid eventuell skilsmässa. I vanlig ordning svarar experterna på era frågor och ni får härligt Eospyssel och kryss.
Ha en härlig vårvinter och så småningom en fin vårtid!
Sonja Nyback
Verksamhetsledare
Som barn tar man för givet att saker är som de ska vara hemma. Men jag såg ju hur det fungerade hemma hos mina kompisar. Det fick mig med tiden att förstå att hur vi hade det hemma hos oss inte var normalt.”
När Stella gick i lågstadiet mådde hennes föräldrar inte bra, och mycket av det arbete som hör till vuxna föll på hennes axlar. Stellas styvpappa hade en psykisk sjukdom som gjorde honom oberäknelig. Stellas mamma var den enda som jobbade, och för att pengarna skulle räcka till var arbetsdagarna ofta långa. Dessutom var mamman deprimerad och ofta väldigt trött. Det hände också att mamman blev inlagd på sjukhus för att hon mådde så dåligt. Stellas egen pappa bodde på en annan ort.
”Jag är äldst av flera syskon. Eftersom mina föräldrar inte orkade med var-dagen blev det min uppgift att ta hand om småsyskonen. Det kunde bli mycket bråk mellan mina föräldrar, och jag försökte se till så att syskonen inte skulle bli rädda eller hamna emellan. Min styvpappa kunde dessutom flippa ut om de hade mycket ljud och var vilda, så jag försökte hålla dem sysselsatta så att de inte skulle störa. Vi lekte skola och var mycket ute på gården. Det hände att min lillasyster råkade ut för pappans oberäkneliga humör, trots att jag försökte skydda henne så gott jag kunde.”
Ville inte bjuda hem kompisar
Då det stormade hemma brukade Stella ta tillflykten till grannarna.
”Våra grannar var jätteviktiga för mig. De ställde inte direkt några frågor om hur vi hade det och varför jag brukade dyka upp, men jag tror nog att de för-
stod. De var trygga och snälla. Fast det nu är flera år sedan vi bodde grannar, har jag fortfarande kontakt med dem.”
På grund av situationen i hemmet ville Stella inte bjuda hem kompisar.
”Som barn tar man för givet att saker är som de ska vara hemma. Men jag såg ju hur det fungerade hemma hos mina kompisar. Det fick mig med tiden att förstå att hur vi hade det hemma hos oss inte var normalt. För mig kändes det skönt att vara i kompisarnas lugna och trygga hem. Jag blev glad om kompisarnas föräldrar också frågade om hur min dag hade varit.”
Skolan var en trygg punkt
För Stella blev skolan en tillflykt och en paus från vardagen hemma. Hon tyckte om den trygga miljön där det serverades varm mat och där uppgifterna var anpassade för barn i hennes ålder. Stella ville inte heller att någon skulle
behöva oroa sig för henne, och därför presterade hon jättebra i skolan. När Stella gick i femte klass berättade hon till slut om situationen hemma för skolans kurator.
”Jag var jättenervös innan, men det var skönt att berätta och jag kände verkligen att hon brydde sig om hur jag hade det. Hon ville att saker skulle bli bättre för oss alla där hemma.”
I samband med att Stella började prata om hur hon hade det, gjordes en barnskyddsanmälan.
”Allt blev mycket bättre efter att barnskyddsanmälan gjordes. Man behöver inte vara rädd för vad det innebär. I mitt fall ledde det till att min sty vpappa fick bättre medicin, och båda mina föräldrar fick hjälp med att ta tag i sina egna problem. Folk omkring oss förstod också hur det var ställt, och vi fick mera stöd i tillvaron. ”
Maskrosbarn kallas ett barn som vuxit upp i ett hem som inte har varit tryggt. Orsaken kan vara att föräldrarna har egna problem med psykisk ohälsa, missbruk eller kriminalitet. Det kan också finnas andra anledningar till att de inte har ork eller förmåga att ta hand om sina barn.
Utvecklar superkrafter
Trots att tillvaron hemma ofta var kaotisk, fanns det också fina stunder.
”Visst hade vi ibland fredagsmys precis som vilken familj som helst. Nog fanns det bra stunder också!”
Stellas mamma och styvpappa separerade efter en tid, och i och med det blev livet lugnare.
”Det var egentligen först när jag kom i kontakt med Ninni-verksamheten och träffade andra barn och ungdomar som hade det ungefär likadant som jag, som jag förstod att jag var ett så kallat maskrosbarn.”
Idag, när Stella är lite äldre, fungerar hennes liv bra.
”Man får vissa superkrafter av att växa upp som maskrosbarn. Man kan och förstår saker som ens jämnåriga kan ske inte ännu har lärt sig.”
Stella bästa tips till någon som har det ungefär som hon hade det är att prata:
”Berätta hur du har det. Det finns hjälp att få! Och du är inte en sam. Det är många som har det jobbigt hemma.”
I Österbotten ordnar Ninni-verksamheten både vinter- och sommarläger för barn från tio år och uppåt. Det finns också samtalsgrupper som träffas regelbundet där man får prata med andra som befinner sig i liknande situation som man själv. I Nyland står Bensow-stiftelsen för stöd i form av både individuella samtal och läger för barn från åtta år och uppåt.
(Stella heter egentligen något annat.)
Text: Sara Jungersten
Bild: Terese Bast
Man får vissa superkrafter av att växa upp som maskrosbarn. Man kan och förstår saker som ens jämnåriga kanske inte ännu har lärt sig."
Linda Stråka har lång erfarenhet av att jobba med barn och ungdomar. Idag jobbar hon med familjer där det förekommer våld. Hon säger att det aldrig är barnets fel om det är mycket bråk och stök i en familj. Däremot lönar det sig alltid att prata med en trygg vuxen om hur man har det, även om det kan kännas nervöst innan.
HUR VET MAN OM DET INTE ÄR SOM DET SKA VARA DÄR HEMMA?
Om man ofta är rädd, stressad eller nervös hemma är det något som inte står rätt till. Hemmet ska vara en plats där man är trygg och avslappnad. Ibland känner man däremot att man måste gå på tå och att stämningen är spänd. Det kan handla om att man själv är rädd för att göra något som gör mamma eller pappa arga och besvikna, eller också kan det handla om att de själva bråkar mycket sinsemellan. Det kan också bero på att någon dricker mycket alkohol, använder droger, är väldigt stressad eller har någon psykisk sjukdom.
HUR KÄNNER MAN IGEN VÅLD?
Den tydligaste formen av våld är förstås då man slår, kniper, ruskar om
Linda Stråka jobbar som öppenvårdshandledare inom våld i nära relationer på Avokki vid Vasa mödra- och skyddshem. Hon tipsar om att man kan försöka trösta sig själv genom att söka sig till ett lugnt ställe och att krama ett gosedjur eller ett husdjur. Man kan också göra något som gör en lugn och glad, till exempel att lyssna på musik eller att rita och pyssla. Men bäst är förstås om man kan vända sig till en vuxen om man känner sig rädd eller ledsen.
eller knuffar någon. Det kan handla om att bli dragen i håret eller att bli släpad i armarna. Men våld förekommer också i många andra former. Psykiskt våld kan betyda att man blir kallad för fula saker, att någon ropar eller svär åt en eller att man blir hotad med stryk eller andra bestraffningar om man inte gör si eller så. Men det kan också handla om att någon kontrollerar precis allt man gör, eller ställer alltför höga krav på vad man ska kunna och göra. Att man blir bestraffad med tystnad och behandlad som om man inte finns är också ett exempel på psykiskt våld.
VAD SKA MAN GÖRA OM MAN KÄNNER SIG OTRYGG HEMMA?
Jag tycker att man alltid ska hitta någon att prata med. Det bästa är ju om man kan vända sig till mamma eller pappa, men om det inte går så väljer man någon man har förtroende för. I skolan finns många vuxna som är vana vid att lyssna på barns berättelser och problem. De vet också hur man ska göra för att komma vidare och lösa
problemen. Men man kan också prata med till exempel en bra kompis eller en släkting, en tränare, granne eller vem som helst. Ofta är man jättenervös innan man ska berätta, men efteråt känns det mycket bättre. Det kan kännas förbjudet att berätta om hur man har det hemma, men ofta är det så att föräldrarna kanske behöver hjälp med att reda upp sina egna problem. När de får den hjälpen blir det mycket bättre för alla.
ÄR DET FARLIGT ATT BLI ARG OCH BRÅKA?
Nej, absolut inte! Alla människor blir arga och bråkar ibland. Föräldrar blir arga på varandra och på sina barn. Det är ingen fara om det händer då och då, och om man kan reda ut bråket efteråt och säga förlåt. Men om någon är hotfull, arg, våldsam och bråkar hela tiden och inte bryr sig om hur det känns för de andra i familjen är det ett problem.
TEXT OCH BILD: SARA JUNGERSTEN
HÄR HITTAR DU HJÄLP:
Skolans kurator och hälsovårdare lyssnar gärna på dina problem och hjälper till att hitta lösningar. Du kan alltid också prata med din lärare.
Ninni-grupper finns på olika orter i Österbotten, men barn från hela landet kan chatta med en professionell person på missbrukarvard.fi
Ärligt talat-chatten är öppen för alla som har fyllt 12 år. Du hittar den på sekasin.fi/se.
Mannerheims barnskydd har en barnoch ungdomstelefon dit du både kan ringa och skicka nätbrev på nuortennetti.fi/sv.
Nollinjen finns till för personer som hotas eller utsätts för våld i sin familj: nollalinja.fi/sv
Om situationen är allvarlig eller akut kan man också ringa direkt till 112.
Vad är tobak?
Tobak kommer från en växt som kallas tobaksplanta. Bladen torkas och används till att göra cigaretter och snus.
Varför är tobak dåligt?
När man röker cigaretter andas man in rök som innehåller över 4000 olika kemiska ämnen. Många av de här ämnena kan orsaka svåra sjukdomar, som till exempel cancer. I tobaksröken finns också tungmetaller, som är farliga för oss, och rester av bekämpningsmedel och plaster. Det här är ämnen som kroppen inte heller tycker om.
Vad är nikotin?
Nikotin är ett ämne i tobak som gör att man blir beroende. Det betyder att kroppen börjar vilja ha mer och mer tobak, och det kan vara svårt att sluta. För unga personer är det ännu lättare att bli beroende än för vuxna.
Vad är snus?
Snus är en annan tobaksprodukt som görs av tobaksplantan. Det finns olika sorters snus, som vitt och brunt snus. Snus innehåller också mycket nikotin, vilket gör det beroendeframkallande.
Skydd för unga
I Finland får man inte köpa tobak eller snus förrän man fyllt 18 år. Det här är en regel som finns för att skydda unga från att börja med tobak.
Kom ihåg!
Att inte börja med tobak är det bästa du kan göra för att hålla dig frisk och stark! Dessutom sparar du mycket pengar.
Vad vet du om energidrycker, e-cigaretter, tobak, snus och alkohol?
Vad innehåller snus som gör att det kan vara svårt att sluta använda?
A. Nikotin
B. Socker
2
C. Koffein
E-cigaretter marknadsförs ibland som mindre farliga än vanliga cigaretter, men varför är de ändå skadliga?
A. De smakar för starkt
B. De innehåller nikotin och kemikalier
C. De är dyra att köpa
Hur många barn uppskattas leva i familjer där alkohol orsakar problem?
A. Ett av tio barn
B. Ett av fem barn
C. Ett av tre barn
Vilket av följande är ett hälsosammare val för att få energi?
A. Tobak
B. Läsk
C. Frukt
Varför ska särskilt barn och unga undvika alkohol?
A. Det är för dyrt
B. Det kan skada hjärnan som fortfarande utvecklas
C. Det är inte gott
Vilket av följande är ett hälsosammare val för att få energi?
Vad kan hända om du dricker energidrycker sent på kvällen?
A. Du får svårt att sova
B. Du blir hungrig
C. Du somnar snabbare
Vad gör ämnet nikotin med kroppen?
A. Det stärker dina muskler
B. Det hjälper dig att tänka snabbare
C. Det gör dig piggare först men kan göra dig trött och beroende
Vilket av följande är sant om rökfri tobak, som snus?
A. Det är helt ofarligt
B. Det kan skada tandköttet och orsaka beroende
C. Det används bara av vuxna
Hej! Har du frågor om rusmedel? Undrar du över din eller någon annans hälsa? Har du och dina kompisar pratat om något som ni undrar över? Har du läst eller hört något som du inte förstår kring rusmedel?
Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig finna svar på det mesta.
Webben: www.eoswebben.fi Instagram: @eostidningen
Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss
KVi svarar på era frågor!
Katarina Bärdén jobbar som koordinator Hon håller föreläsningar, workshops och ger stöd åt skolpersonal, föräldrar och andra som vill lära sig om rusmedelsfostran.
Anette Engsbo jobbar som projektledare. Hon jobbar med den rusmedelsförebyggande modellen PEPP för skolor och är PEPP-coach.
Vad är det för skillnad på snus och nikotinpåsar?
Snus och nikotinpåsar är två saker som ser rätt lika ut – små påsar som man lägger under läppen. Men det finns skillnader mellan dem. Snus är gjort av tobak, och i tobaken finns nikotin. Tobaken gör att snus ofta är brunt och luktar ganska starkt, lite som jord eller rök. Nikotinpåsar däremot är tobaksfria. Istället innehåller de vitt pulver, nikotin och olika smaker. De ser torrare och ljusare ut än snus och luktar inte tobak.
Både snus och nikotinpåsar innehåller nikotin. Nikotin är ett ämne som gör att man kan bli beroende. Nikotin är extra dåligt för unga eftersom det påverkar hjärnan, som fortfarande växer och utvecklas. Dessutom kan det påverka hjärtat och tänderna.
Så även om de ser små och harmlösa ut, är snus och nikotinpåsar ingenting som är bra för kroppen. Det bästa valet är att säga nej till båda och istället välja något som är snällt mot både dig och din hälsa.
Hälsningar Katarina
Djur och passiv rökning?
Är det farligt för djur om man röker inomhus?
Risken att husdjur blir sjuka ökar om ägaren röker. Forskning visar att djur som utsätts för passiv rökning har ökad risk att drabbas av bland annat cancer. Tobaksrök ökar risken för lungcancer hos kortnosade hundar, cancer i näshålorna hos långnosade hundar, samt lymfkörtelcancer hos katter. Husdjur kan även få besvär i luftvägarna och ögonen av tobaksrök. Så ja, passiv rökning skadar både människor och djur.
Hälsningar Anette
Är rökning värre än vejp?
Vi vet att rökning är farligt för kroppen. När man bränner tobak i en cigarett bildas giftig rök med tusentals skadliga ämnen, och många av dem kan orsaka cancer eller skada hjärtat och lungorna. Röken påverkar också människor runt omkring, som andas in den. Vejpar, eller e-cigaretter, innehåller inga av de farliga ämnen som bildas när tobak bränns, men det betyder inte att de är ofarliga. Ångan från en vejp innehåller nikotin och andra kemikalier som kan irritera lungorna och påverka kroppen negativt. Problemet är
att forskarna ännu inte vet hur farligt vejpning är på lång sikt, eftersom det är ganska nytt.
Det vi vet säkert är att både rökning och vejpning är dåligt för hälsan och kan göra en beroende av nikotin. För hälsans skull är det smartast att låta bli båda.
Hälsningar Katarina
Är det mera skadligt för den som röker eller för den som står bredvid och andas in röken?
Tobaksröken är inte bara skadlig för personen som röker tobak utan även för personen som står i närheten och andas in röken. Passiv rökning, som det även kallas, ökar risken för olika sjukdomar i lungorna och övriga kroppen. Den passiva rökningen består av två saker, rök som släpps ut från den brinnande änden av en cigarett och rök som andas ut av rökaren.
Det är jättesvårt att säga om det är skadligare med passiv rökning eller vanlig rökning eftersom båda är mycket skadliga, men röken som andas in av den passiva rökaren innehåller starkare former av de giftiga ämnena än röken som sugs rakt ur cigaretten. Om man utsätts för passiv rökning inne i ett dåligt ventilerat rum är det farligare än om det sker utomhus i friska luften.
Nya lagar har uppkommit för att skydda barn från tobaksrök. Föräldrar och vårdnadshavare har ett ansvar att skydda sina barn från skadliga ämnen som till exempel tobaksrök. Ingen får röka på skolgårdar, idrottsområden, lekparker eller simstränder som är menade för barn att vistas på. Man får heller inte röka i bilar om det finns personer under 15 år i bilen.
Om man andats in tobaksrök någon enstaka gång så är det inte så jättefarligt men om man blir utsatt för tobaksrök ofta eller varje dag kan det skada ens kropp. Om man som barn ofta andas in tobaksrök är det bra om man berättar det för någon vuxen som kan hjälpa till och prata med personen som röker.
Hälsningar Anette
Det var en gång två tomater som var ute och gick. Så kom en bil och körde över den ena tomaten. Då sa den andra: “Kom nu Ketchup, så går vi.”
Det var två tomater som skulle korsa vägen, när den första tomaten kom över så såg han att den andre stod kvar på andra sidan.
– Kom nu, du förstör ju skämtet.
Visste du att Elvis Presley hade en begåvad storebror?
– Nej, vem var det?
– Tolvis Presley.
Vad händer om en katt äter en linjal?
– Den blir mätt i magen.
Vilket husdjur trivs bäst på gym?
– Katten för den gillar spinning.
”Passiv rökning, som det även kalllas, ökar risken för olika sjukdomar i lungorna och i övriga kroppen”
Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen?
Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.
Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå
Via instagram: @eostidningen Via e-post: info@nykter.fi
Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!
Vi svarar på ERA FRÅGOR!
Anna
Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.
Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.
Jag är orolig för att vi är fattiga. Mina kompisar har råd med allt möjligt som vi inte har råd med. De åker på skidresor och sådant som vi aldrig kan göra. Jag vill inte att mamma ska köpa nya saker till mej när jag vet att hon ändå inte har pengar. Men det är pinsamt att aldrig ha nåt nytt och fint. Alla mina kompisar får hela tiden nya saker och är med i en massa hobbyer. Varför är det så orättvist?
Hej! Det låter som en tung situation. Jag tycker det skulle vara viktigt att du får prata om dina känslor och tankar med någon, till exempel med din mamma och kanske med skolpsykologen. Att fundera på ekonomiska bekymmer tar mycket energi och blir tungt i längden. Du har rätt i att det finns mycket orättvisor i vårt samhälle och vardagen ser olika ut för alla. Ibland kan det man hör eller ser på sociala medier göra att man börjar jämföra sig med andra och känna sig sämre. Det är bra att komma ihåg att sociala medier och kompisar ibland kan förmedla en bild som inte alltid speglar verklig-
heten. Det är därför viktigt att försöka att inte jämföra sig med andra och istället hitta sin egen grej och det som är positivt i ens eget liv.
Hobbyverksamhet är viktigt för barn och unga. Det finns möjligheter att hitta hobbyer som inte kostar mycket eller som är helt gratis och som erbjuds till exempel i samband med skoldagen.
Viktigast i din situation tycker jag är att du inte blir ensam med dina tankar och känslor. Ibland kan redan vetskapen om att man inte är ensam hjälpa en framåt.
Hälsningar Anna
Jag är jättelång och det är jobbigt! Främmande människor blir förvånade när jag säger att jag går i femman. Det känns som att jag är dubbelt längre än andra i min ålder. Snälla, säg att jag kommer att bli normal!
Tack för din fråga! De flesta, i synnerhet ungdomar har komplex över något. Alla vill vara "som alla andra" och inte sticka ut. Det lönar sig att vara stolt över sig själv och inse att alla har unika drag, som vi med tiden kan börja gilla. Att vara lång har många fördelar inom idrottsgrenar till exempel - satsa på det som får dig att känna dig underbar! Att folk blir förvånade över att du går i
femman låter tröttsamt. Hoppas du har något knep som får dig att orka strunta i det, eller någon i din närhet som ger dig kraft? Att vara längre än de andra i femman är inte konstigt alls. Du är bäst just som du är!
Hälsningar Fredrika
Mamma, varför är det synd om myror? – Det är väl inte synd om myror?
– Jo, fröken sade att vi skulle gå ut och titta på myrstackarna.
Det var en gång en gul och en grön banan som var ute och gick. Plötsligt springer den gröna iväg och gömmer sig, och när den gula kommer dit hoppar den gröna fram och säger “Bu!”, “Åhhh vad du är omogen” svarar den gula.
Hur vet man om man har ADHD?
Hej! ADHD (Attention-Deficit Hyperactivity Disorder) är en sorts neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som betyder att man har det kämpigt med sådana saker som kräver koncentration och uppmärksamhet, som till exempel att komma ihåg saker, hålla planerade tider eller slutföra uppgifter.
Man kanske snabbt upplever att aktiviteten eller uppgiften man håller på med blir långtråkig och man kanske inte orkar lyssna på den som pratar vilket gör att man känner sig rastlös i kroppen. Man kan också ha svårt att kontrollera sina känslor och impulser, vilket ibland kan orsaka att det blir svårare att komma
överens med andra. ADHD kan påverka vardagen och inlärningen och göra att vardagen och skolgången känns jobbig.
Det finns mycket hjälp att få om man har ADHD och man har också rätt att få stöd för sin inlärning i skolan. Om man misstänker att man eventuellt har ADHD eller någon annan form av koncentrationsproblematik så kan man börja med att prata om det med en vuxen och vända sig till sin hälsovårdare som hjälper en vidare. För att kunna få en diagnos behöver en läkare eller psykolog göra en utredning och bedömning av situationen.
Hälsningar Anna
Hur gör man om man har mens när klassen ska till simhallen?
Att simma med mens är inte farligt men många låter bli att simma, för att undvika att det kommer blod i vattnet. Du eller dina föräldrar kan meddela åt läraren att du inte kan simma denna gång, så att hen kan ge dig en annan uppgift. De som är vana att använda tampong eller menskopp kan simma med den. Men för barn kan det vara för besvärligt. Känn inget tvång att göra det. I havet går det bra att simma
Hälsningar Fredrika med mens simma
utan tampong eller menskopp. Binda eller menstrosa hjälper inte den som simmar eftersom den suger i sig av badvattnet. Hoppas det går bra!
" Ibland kan det man hör eller ser på sociala medier göra att man börjar jämföra sig med andra och känna sig sämre."
"Det lönar sig att vara stolt och inse att alla har unika drag, som vi med tiden kan börja gilla."
Det var en gång en gubbe som gick förbi sin granne med en kärra gödsel. “Vad ska du ha gödseln till?”, frågade grannen. “Till mina jordgubbar” svarade han. “Va, har du gödsel till dina jordgubbar?! Jag har grädde”, sa grannen.
Det var en tre killar som fick gå till rektorn. Rektorn frågade pojke 1 och 2 vad de hade gjort för bus. “Vi har slängt sten i sjön.” Det var ju inte så farligt tänkte rektorn och frågar den 3e killen varför han är blöt? Han svarar ”Det är jag som är Sten”.
På zoo: ”Titta mamma, den där apan ser ut som faster Rut.” ”Fy, så säger man inte.” ”Men apan förstår väl inte vad jag säger?”
KORT SADE BLIDVÄDER, SLASK HÖGST UPP PÅ HUSET GÖR ONT
BORD I KYRKA FARLIGT HÅL I ISEN GÖRA ETT HÅL ULRIKA TALLGREN
FRISK GÅR PÅ RÄLS HANDLAR I AFFÄRERNA
BÅTSVÄNG PÅ HAVET SPORT
”En, två, tre! Och en, två, tre!”
Alexandra Mangs som är både skådespelare och koreograf i föreställningen
Buster Keaton på månens baksida räknar in skådespelarna Tuuli Heinonen och Kalle Lorenz i en dans som heter Busters vals. Själv har Alexandra för tillfället ont i benet, efter att dagen före ha fallit ner från den stora konstruktionen av traktordäck i olika storlekar som utgör stommen i koreografin. Pianomusik strömmar ut
genom högtalarna och skådespelarna tar de första stegen.
”Tar jag för stora steg?” undrar Kalle och avbryter dansen.
Pjäsen som de håller på att öva in handlar om Buster Keaton som tillsammans med sin mamma, pappa och lillebror Harper bor på en soptipp. Pappan handlar med traktordäck, som han byter mot mer eller mindre nödvändiga saker. Bland
annat har han bytt till sig en zebra. En annan gång kom han hem med en julgran som gjorde ett stort hål i taket. Familjen trippar omkring på tå runt pappan och försöker hålla honom på gott humör och släta över hans misstag.
”Det här är en pjäs som handlar om att leva och överleva som barn i en familj där föräldrarna inte riktigt kan vara föräldrar”, säger Alexandra. ”Huvudpersonen Buster önskar ibland att hon
"Det här är en pjäs som handlar om att leva och överleva som barn i en familj där föräldrarna inte riktigt kan vara föräldrar
- Alexandra
befann sig på månens baksida, i stället för hemma. Men trots det tunga temat, är föreställningen sprakande och fylld med dans och musik.”
Hur gör man för att gå in i en roll?
”Man brukar säga att rollen sitter i peruken”, säger Tuuli. ”Naturligtvis är det inte så enkelt, men scenkläder, peruk och smink gör det definitivt lättare att bli den man ska spela. I övrigt måste man bara försöka lära känna sin roll. Hur ser livssituationen ut för personen? Vilka val gör hen, och varför? Sen måste man också känna in hur personen rör sig och vilket sorts kroppsspråk hen har.”
I manuskriptet finns nycklar till varför en rollfigur är som den är. Resten får skådespelaren själv fylla ut med hjälp av sin egen fantasi.
”Att spela teater handlar ju framför allt om att leka”, säger Alexandra. ”Det finns inget som är rätt eller fel.”
Text och foto: Sara Jungersten
”Man brukar säga att rollen sitter i peruken”
- En regissör är den som leder arbetet med att repetera en pjäs.
- Scenografen är den som planerar hur
- Koreografen är den som gör dans och
annan rörelse som skådespelarna utför på scenen.
- I föreställningen Buster Keaton på månens baksida används cirka 150 lampor och strålkastare.
- Enligt gammal teatervidskepelse får man inte vissla på en scen. Det
Alexandra Mangs utgör den ena halvan av Unga Scenkompaniet som i samarbete med Wasa Teater sätter upp familjepjäsen Buster Keaton på månens baksida.
Buster Keaton på månens baksida
Premiär: 15.3 på Wasa Teater.
Föreställningen, som riktar sig till familjer och lågstadieskolor, spelas 33 gånger under våren.
Produceras i samarbete med Unga Scenkompaniet
Klivet över från lågstadiet till högstadiet känns pirrigt för de flesta. Ny klass, ny skola, nya kompisar och nya lärare. Hur ska man hitta rätt i allt det nya? Och vad ska man egentligen göra på rasterna?
Madelene Nykvist är ledande skolkurator i Korsholms högstadium. Det är Svenskfinlands största högstadieskola med 650 elever.
”Inför den första skoldagen i högstadiet är det nog pirrigt för de flesta. Men man kan tänka på att det känns likadant för alla. Och redan under den första skoldagen brukar spänningen släppa! Det nya blir väldigt snabbt det normala.”
En stor skillnad mellan lågstadiet och
”Att börja högstadiet är en nystart, med möjligheter att hitta både nya kompisar och nya intressen”, säger ledande skolkurator Madelene Nykvist i Korsholms högstadium.
högstadiet är rasterna. Medan alla raster i lågstadiet vanligen är uteraster, får man i högstadiet själv välja vad man vill göra. Många hänger med kompisar, spelar på telefonen eller gör läxor.
”Några dagar i veckan har vi besök av fritidsledare som ordnar allt från stafetter till pyssel. Nytt för i år är också Lugna rummet, där man får ta en paus från allt ljud och stök. Våra skolcoacher rör sig också i korridorerna under rasterna.”
Fortnite för hela skolan
För några år sedan fick Madelene själv en idé till en rastaktivitet. Eftersom hon är en ivrig Fortnite-spelare packade hon med sig egna speldatorer till skolan och riggade upp. Madelene ville att de elever som var intresserade skulle få ta en match mot skolans elevvårdspersonal. Samtidigt skulle både elever och personal få en chans att lära känna varandra bättre. Idén visade sig vara en succé, och man fick upprepa
konceptet redan nästa dag.
”Det bildades hejarklacker och stämningen var verkligen jätteuppmuntrande. Många hittade också nya kompisar att både spela mot där hemma och hänga med i skolan.”
I dag har Fortnite-spelandet i Korsholms högstadium vuxit sig till en turnering med både kval och en final som strömmas för hela skolan. Kvalet spelas hemma via Discord, medan finalen sker på skoltid. De elever som går till final tar med sig egna datorer. På plats finns tekniker som ser till att allt fungerar.
”Nu har också andra högstadieskolor hört av sig och undrat om de får vara med i turneringen. Så vi får se var det slutar”, säger Madelene med ett skratt.
Text och bild: Sara Jungersten
Spela Fortnite på skoltid? Det funkar i Korsholms högstadium, där elevvården arrangerar en omtyckt turnering för ivriga E-spelare.
"OCH REDAN UNDER DEN FÖRSTA SKOLDAGEN BRUKAR SPÄNNINGEN SLÄPPA!"
MADELENES TIPS FÖR DIG SOM TYCKER ATT DET KÄNNS LITE LÄSKIGT ATT BÖRJA I HÖGSTADIET:
Alla blivande högstadieelever brukar ha möjlighet att besöka skolan på förhand. Att veta hur det ser ut gör att du känner dig mindre spänd.
Prata med någon som redan går i högstadiet.
Låt saker ta den tid de tar. Allt behöver inte vara perfekt redan från första dagen. Det är okej att känna sig lite vilsen.
Prata med en förälder eller någon i skolans personal om något inte känns bra. Vi finns här för dig!
Förr eller senare återgår livet till det normala efter en separation, och både föräldrar och barn landar i en ny vardag. För att inte göra vägen dit onödigt lång tipsar Sam Jansson om att ta emot hjälp för att underlätta kommunikation och samarbete.
I Sam Janssons arbete som handledare inom separationsarbete i barnfamiljen ligger fokus på barnets upplevelse.
”Det kan vara svårt att ta in barnets perspektiv då den egna krisen är överväldigande. Men det är därför vi finns här. Ju snabbare man tar emot det stöd som erbjuds i samband med den livskris en separation ju innebär för alla inblandade, desto mjukare blir barnets övergång till den nya situationen.”
Enligt Jansson är det viktigt att sträva efter att så lite som möjligt ska förändras i barnets vardag. Det bästa är att barnet bor kvar i sin normala hemmiljö, och att alla rutiner kring skola och hobbyer förblir som de brukar. När nya hem med tiden skapas ska det finnas utrymme för barnet att leva ett normalt liv på båda ställena. Att föräldrarna
stannar kvar i sin föräldraroll under hela separationen är också viktigt.
För inte över ältandet på barnet
”En förälder ska inte belasta barnet med sina egna känslor kring uppbrottet eller kring den andra föräldern. Barn är experter på att känna av stämningar och hör också mycket av det osagda. Ofta tar barnet över föräldrarnas oro och sorg. En förälder i kris saknar ibland förmågan att se hur mycket barnet bär på och hur stort ansvar det försöker axla.”
Föräldern behöver däremot finnas till för barnets upplevelser, känslor och frågor.
”Man kan säga att man ska ta reda på, om man inte har ett svar just då. Barnet behöver kunna lita på att de vuxna klarar av att hantera
Sam Jansson är öppenvårdshandledare i Separationsarbete i barnfamiljen vid Österbottens mödra- och skyddshem. Han jobbar med enskilda, par och hela familjer. Inom verksamheten finns också kamratstödsgrupper för mammor, pappor och barn som berörs av separation.
situationen både för egen del och för barnets del.”
Hur barn reagerar på en separation är väldigt olika
”Vissa barn kan bli glada och känna lättnad, om tillvaron hemma har präglats av mycket bråk och dålig stämning. Men reaktionerna förändras också ofta över tid. En separationsprocess är lång, både för vuxna och barn. Ofta upplever man olika känslor i olika perioder. För barnets del kan frågorna komma också flera år senare.”
Det finns alltid tid att prata
Medan vissa barn kan bli utagerande i samband med en separation, kan andra reagera tvärtom.
”Ibland stiger resultaten i skolan i samband med en separation. Kanske är det då så att skolan står för det trygga och normala i tillvaron. Viktigt är att informera alla vuxna som finns i barnets närhet om hur situationen hemma ser ut, så att också de kan stöda barnet på bästa sätt.”
Enligt Jansson är det oftast brister i kommunikationen som leder fram till en separation. Ofta kan tanken ha legat och grott väldigt länge hos den ena. Om tankarna och känslorna aldrig verbaliseras driver man längre och längre bort från varandra. Det är på bådas ansvar att se till att kommunikationen fungerar.
”En vanlig bortförklaring är att det inte finns tid. Den förklaringen köper jag inte. Det finns alltid tid att sätta sig ner en kvart med en kopp te och fråga hur den andras dag har varit. Det är en fråga om vilja.”
Fundera på arbetsfördelningen redan från början
Om man inte har lärt sig kommunicera med sin partner före en sepa-
ration, blir man tvungen att göra det efteråt.
”För att en delad vårdnad ska fungera på bästa sätt för barnet är kommunikationen mellan föräldrarna A och O. Det är föräldrarna som ska sköta alla praktiska angelägenheter och se till att skridskorna finns på rätt ställe.”
En annan klassisk fälla i en parrelation är ojämn arbetsfördelning
”Ibland är det först i samband med en separation som det blir tydligt för den ena hur stort lass den andra har dragit. Det kan också vara så att man inte inser hur mycket ens partner betyder för en, förrän det är för sent. Mitt tips till alla är att man ska fundera på hur man vill att familjetillvaron ska fungera redan innan man får barn.”
Text och foto: Sara Jungersten
Institutet för hälsa och välfärd erbjuder en föräldraplan som fungerar som praktiskt stöd vid en separation. Planen ger konkreta verktyg för hur man fördelar ansvar, tid, kostnader och annat i samband med en separation. Föräldraplanen hittas på thl.fi
Ibland stormar det här i livet. Att hantera en livskris eller tung period och samtidigt klara av att se till barnets bästa kan vara utmanande. När krafterna tryter och man själv inte fungerar som vanligt är det nära till hands att man som förälder oroar sig för sitt barn. Här är några tips om vad du som förälder kan göra för barnets skull när du går igenom svåra tider:
Ta hand om dig själv
För att orka finnas till för barnet behöver du ta hand om dig själv. Se till dina grundläggande behov som sömn, motion, kost och återhämtning. Genom att du upprätthåller rutiner ökar också barnets känsla av stabilitet och trygghet. Och kom ihåg att visa dig själv medkänsla - det är okej att känna sig nedstämd, stressad och orolig när man går igenom en kris.
Skapa en öppen dialog med barnet
Prata med barnet om vad som händer på ett sätt barnet kan förstå. Om du exempelvis tappar humöret, förklara för barnet att det inte är hens fel. Genom att prata om känslor och lyssna till ditt barn hjälper du barnet att hantera situationen.
Hitta det positiva tillsammans
Försök att tillsammans hitta glädjeämnen i vardagen. Små saker, som att ta en kopp kakao tillsammans, gå på en skogspromenad eller spela ett brädspel, räcker ofta för att ge dig och barnet den energi som behövs för att hantera vardagen. Att du är fysiskt och emotionellt närvarande, i den mån det är möjligt, ökar barnets trygghet.
Informera lärare eller annan skolpersonal om situationen, så att de kan ge barnet extra omtanke och förståelse.
Sök stöd vid behov
Be vänner, släktingar eller socialtjänsten om hjälp om du inte orkar med allt själv. Samtalsstöd kan underlätta för både dig och barnet. Sök professionell hjälp om du eller barnet upplever långvarig nedstämdhet eller har farliga tankar, eller om du ser andra allvarliga varningssignaler hos barnet.
Bygg barnets motståndskraft
Svårigheter hjälper oss ofta i slutändan att utvecklas som människor. Barn som levt under svåra förhållanden kan med hjälp av omgivande, trygga vuxna utveckla sin förmåga att klara sig i betungande situationer. Du kan visa barnet att man klarar tuffa tider genom strategier som att be om hjälp, prata om sina känslor, visualisera en ljus framtid, och ta hand om varandra.
"Det är okej att känna sig nedstämd, stressad och orolig när man går igenom en kris."
Vad fungerar och vad fungerar inte då du talar om rusmedel med dina barn? På pepp.fi kan du gratis ladda ner en handbok för föräldrar. Där får du hjälp och stöd när det gäller rusmedel, men också tips på hur du får till stånd en smidig och tilllitsfull kommunikation med ditt barn.
En finlandssvensk poddserie om relationer, sex, föräldraskap och existentiella frågor. Avsnitten behandlar allt från klimakteriet till svartsjuka, barnlängtan och förlåtelse. Programledaren Jeanette Östman diskuterar lyssnarnas frågor tillsammans med olika experter. Podden produceras av Vasabladet och Österbottens tidning.
Experter inom området diskuterar barn och internet. Hur mycket skärmtid är för mycket? Vad ska man göra om ens barn blir mobbat eller mobbar på nätet? Om influencers, AI, bedrägerier, nätporr och allt annat som våra barn möter på internet. Podden hittas på internetkunskap.se.
DOKUMENTÄR: Fångad av tjejsnuset
Det vita snuset marknadsförs som ett lyxigt och fräscht alternativ, och framför allt är det de unga tjejerna man vill nå. Snuset pratas om i poddar, används av influencers och delas gratis ut på festivaler som samlar unga människor. Dokumentären som är gjord av Sveriges Television granskar det vita snusets framgångssaga. Se dokumentären på SVT Play.
BOK: Hjälp din tonåring att hantera livet
Psykologen och författaren Pia Callesenger ger inspiration, råd och vägledning om hur man stöttar tonåringar som lider av grubbel och oro. Som förälder är det ofta svårt att se sin tonåring lida, och i vår iver att beskydda och skona våra barn från svåra känslor riskerar vi att förvärra situationen. Boken bygger på metakognitiv teori och ger handfasta råd i hur vi kan stötta våra barn, i både med- och motgång. Utgiven på Norstedts förlag 2023.
