ålder eller sexuell läggning är förbjuden. Idag har vi ingen statistik gjord sedan 2010 över diskriminering på Åland, varken vad gäller fall som prövats av domstol, åtgärder som vidtagits av arbetsgivare eller upplevelsen av diskriminering inom privata och offentliga sektorn. Här finns ett stort behov av relevant statistik för att kunna rikta kunskapshöjande åtgärder och skapa rättvisa för de som utsätts för diskriminering. Vi saknar också en uppdaterad åländsk diskrimineringslag som tar i beaktande bland annat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
3.2 Strategiskt utvecklingsmål 2 – Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället
Funktionsförmåga är idag en av de faktorer som påverkar möjligheten till delaktighet. De mänskliga rättigheterna om varje människas rätt till självbestämmande och full delaktighet i samhällslivets alla delar förtydligas ytterligare i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsvariationer. Begreppet funktionsrätt flyttar fokus bort från hinder, tillgänglighet och särskilda lösningar till principen om mänskliga rättigheter och ett universellt utformat samhälle.
Målet att alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället betyder att år 2030 ska vi leva i ett samhälle där alla upplever tillit, inkluderas, ingen lever i en ekonomiskt utsatt position, jämställdhet och jämlikhet är ett faktum och makt och inflytande är jämnt fördelat.
Vi vet inte idag något om situationen och hälsan för homo- och bisexuella och transpersoner. Statistik från Sverige visar att HBTQ-personer i högre grad riskerar att hamna i missbruk, och har sämre hälsa än heterosexuella och cispersoner2 och därmed inte har samma möjligheter till delaktighet. På grund av Ålands litenhet kan statistik inte redovisas för denna grupp, men information kan inhämtas på andra sätt.
Målet går också att mäta. Utöver de indikatorer som valdes i och med statusrapport 1 genomförs under 2018 en tillitsstudie, som syftar till att ge oss en bild av olika dimensioner av tillitsgraden på Åland idag. Studien omfattar såväl tillit till institutioner och media som mellanmänsklig tillit. Studien kommer att ge oss en förståelse för inom vilka områden av tillit som utvecklingsbehovet är tydligast. Studien genomförs av ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringen och avsikten är att resultaten kan presenteras i november 2018.
Vi har idag inte heller tillgång till information och statistik inriktad på barn och unga och deras möjligheter till att vara delaktiga i samhället. Ålder; i detta fall icke myndiga personer under 18 år, är en faktor som på många vis kan påverka dessa möjligheter, och det vore relevant att komplettera kommande statusrapporter med mer information om barn och unga.
Statistiken i detta kapitel har så långt som möjligt delats upp på kön, ursprung, och ålder, men det finns fler faktorer som kan beaktas för att tydligare beskriva situationen för olika grupper på Åland. Funktionsförmåga, sexuell läggning och könsidentitet är sådana faktorer där det kan vara svårt att samla statistisk information, men där kvalitativa berättelser är viktiga för att identifiera hinder och därefter åtgärder som ökar inkluderingen och minskar diskrimineringen för dessa grupper.
Valdeltagande Valdeltagande är ett av de mått som kan ge oss en indikation på i vilken grad människor i myndig ålder känner tillit till samhället – den som inte litar på myndigheter, politiker och media tenderar att i lägre grad rösta i allmänna val. En faktor som kan påverka statistiken något är att betydligt fler är röstberättigade i kommunalval än lagtingsval. För rösträtt i lagtingsval krävs hembygdsrätt till skillnad från vid kommunalval, som kräver ett års boende i kommunen.
Nuläge och implementering Direkt eller indirekt diskriminering är ett av flera hinder för full inkludering och rättvis fördelning av makt och inflytande. Diskriminering på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse, funktionshinder, 2
Valdeltagandet är lägre än genomsnittet bland personer födda utanför Norden, speciellt i kommunal-
IS är ett latinskt ord som betyder ”på samma sida”. En cisperson är någon vars biologiska kön stämmer överens med dess sociala, juridiska C och upplevda kön; motsatsen till en transperson. 19
