1. Utvecklings- och hållbarhetsrådet blickar framåt

Vi kavlar upp ärmarna ytterligare ett varv. Samtidigt som vi inser att ett förverkligande av utvecklings- och hållbarhetsagendan kräver än mer ”verkstad”, måste vi fortsätta prata. Dels för att fortsätta sprida kännedom om visionen och agendan till de som ännu inte känner till den, och dels för att vi själva ska förstå vad en hållbar utveckling innebär: en förändring på djupet, en förändring i de berättelser vi bygger vår verklighetsbild på, att människans plats som skapelsens krona inte kan tas för en orubblig sanning.

Det handlar inte om att sluta utvecklas eller om att gå bakåt i tiden. Utan istället handlar det om att den framtid vi i och med utvecklings- och hållbarhetsagendan eftersträvar är någonting som vi aldrig tidigare har sett eller upplevt. Därför är kreativitet och kompetens önskvärda ingredienser i framgångsreceptet, något vi har mest då vi gör tillsammans. Inspel från aktuell forskning i kombination med breda mötesplatser är därmed fortsättningsvis i högsta grad relevant.

Ytterligare en önskvärd ingrediens i framgångsreceptet och samtidigt det andra strategiska utvecklingsmålet är att alla känner tillit. Vi noterar att utvecklings- och hållbarhetsrådets önskan i den första statusrapporten, om att kunna följa utvecklingen av tilliten i samhället kommer att uppfyllas under hösten 2018. Då presenteras den första åländska tillitsstudien. Tillit förknippas med de värderingar vi tror möjliggör att alla kan blomstra – subjektivt välbefinnande och ett samhälle som fungerar smidigt där goda relationer till varandra odlas. Årets statusrapport belyser äldres upplevelse av ensamhet och ungas ångest och depressioner. Det här gäller i synnerhet flickor och kvinnor.

Vikten av att vårda relationerna, också till oss själva understryks. Både som individer och som gemenskap behöver vi utveckla vår förmåga att kunna balansera aktivitet och handlingskraft med vila och återhämtning.

Återhämtning är en kvalitet i sig själv. För ålänningen ligger det kanske nära till hands att tänka att den här jorden och det här vattnet tillhör oss. Beroendeförhållandet är ju dock det omvända – vi är beroende av att den här jorden och det här vattnet mår bra och är produktiva. Vår existens är beroende av naturen, så har det varit i alla tider och så kommer det vara även i framtiden.

Rådet konstaterar, i enlighet med beskrivningen i det fjärde kapitlet, att möjligheterna för förverkligandet av samtliga sju strategiska utvecklingsmål påverkas direkt av bebyggelse- och infrastrukturutvecklingen samt användningen av mark- och vattenresurser. Ett helhetsperspektiv över Ålands mark- och vattenresurser samt fysiska struktur är därför ett väsentligt verktyg för att kunna uppnå de strategiska utvecklingsmålen.

Ett program för fysisk strukturutveckling bör färdigställas i dialog mellan kommuner, fastighetsägare, landskapsförvaltningen och allmänheten. Statusrapporten belyser att det i varierande utsträckning saknas sammanhållna handlingsplaner för de sju strategiska utvecklingsmålen. Det finns därmed ett behov av långsiktiga färdplaner för uppnåendet av respektive strategiskt utvecklingsmål, som samtidigt tar de andra strategiska utvecklingsmålen i beaktande.

Rådet bedömer att styrmedel är väsentliga för förverkligandet. En lagstiftningsanalys bör genomföras. Dels bör nu gällande lagstiftnings påverkan på möjligheterna att uppnå de strategiska utvecklingsmålen analyseras. Dels bör konsekvenserna av ny lagstiftning på möjligheterna att uppnå de strategiska utvecklingsmålen analyseras som en del av