gästledare sommaren 2024 / www.bärkraft.ax
Alla kan blomstra - naiv önskedröm?
Micke Larsson
Huvudsekreterare, Utvecklingsoch hållbarhetsrådet
sam riga satt det med r är nde etta vare
t är utgå fyra essa kter t vi tala om
Att blomstra är ett läge där vi är grundade och kan visa öppenhet och generositet mot våra medmänniskor, men också säga ifrån och stå på oss när det behövs. I ett blomstrande tillstånd harvikraftattföljavåravärderingar,reflekteraövervårrollihelhetenochattgöramedvetnaval ismåochstorafrågor,dettaävenitideravprövningar,konflikterochkris.
Historiskt har idéer om mänskligt blomstrande handlat om ett välmående som sträcker sig utöver lycka och är mer varaktigt än tillfällig glädje. I dagens forskning beskrivs mänsklig blomstring som ett tillstånd då en människa uppnår sin fulla potential, är fylld av vitalitet och harengodfunktionsförmågaisittsocialaliv.Sedan2022mätervigradenavmänskligblomstring påÅland
Vilka förmågor underlättar för att uppnå och vara i ett blomstrande tillstånd? Förnöjsamhet, kärleksfull medkänsla, generositet och ett mjukt sätt att tala är hjälpsamma förmågor. Förnöjsamhetinnebärinteettpassivtaccepterandeavnuläget,utanomettpositivttillstånddär viintelängrebehöverjagameravallt
Kärleksfull medkänsla är en önskan om vår egen och andras välgång Vi förstår att de vi möter i vardagen har behov som är lika välgrundade som våra egna. Med hjälp av kärleksfull medkänsla sänkerviossintetillattutnyttjaandraenspådetsubtilastesätt.Särskiltinteiintimarelationer, därvikanskeärsomallramestsårbara.
Nyfikenhet och kunskapstörst frodas mot en klangbotten av förnöjsamhet och medkänsla. En vilja att engagera sig för något större än oss själva och våra närmaste får grogrund, en intention somledertillattgenerösahandlingarblirtillennaturligvardagsvana
Medettmjuktsättatttalabyggervipositivarelationer.Samförståndochharmonifrämjasgenom sanningsenliga och vänligt sinnade ord. Förtroende skapas genom ett aktivt lyssnande, även när viharannanåsiktänvårsamtalspartner.
Godasamtal,meditationochfysiskrörelseärtreverktygsomdukananvändaförattlångsiktigt bygga din blomstring Tillsammans med en lyssnande vän kan dörren till det goda samtalet öppnas.Därfinnsettrummedplatsförallt,ävendetobekvämasomilskaochförtvivlan. Genom meditation kan tankar och känslor hanteras, och kärleksfull medkänsla kan få mer utrymme i ditt sinne. Med fysisk rörelse blir vi piggare, starkare och sover bättre. En positiv spiraluppstårikombinationenavgodasamtal,meditationochfysiskrörelse.
Ta mod till dig och visa dig sårbar tillsammans med en människa du känner förtroende för, lär digattmediteraochrörpådigregelbundet Alltmedenlagomambitionsnivåutgåendefrånjust dinaförutsättningar.Påsåsättärdumedochskaparettfredligtsamhälledärallakanblomstra–ochsannoliktkommerdubelönasmedattmåbrapådjupet.
Ellersåavfärdarduheltenkelt”allakanblomstra”somennaivönskedröm.
TextenpubliceradessomgästledareiNyaÅlandden17juni2024.
Skapa välmående
- tillsammans
Carolina Sandell
Mål 1, välmående
dvialla
Vi är fys den här kroppen aningar, mendet
Ivårakr mpulser Även om tmynnar insiktern alltvad livet för t verkar faktiskt rförditt välmåen
Rörelse, erhjältar som hjä i andra delarav .
Menvis villodla fantasin Menatt vetaräc svårtatt faktiskt
VåraFantasticfourharnämligeneninretrotsigtonåringattbearbetavarjedagochvidvarjeval. Entonåringsomintebaravet,utanveeeetochhimlarmedögonen.Ochuppnosigtfrågaromdet serutsomomhenbryrsig.Vårahjärnoräriständigberedskapochalltidredoatttadegenvägar som presenteras Enkelt och bekvämt ska det vara Att vi tar hissen före trappan är ett helt naturligtmänskligtbeteende.
Kunskapen om vad som påverkar vårt beteende och våra val får en del att skratta hela vägen till banken. Alla som vill sälja något till dig är experter på att utnyttja vår benägenhet att välja allt somärsmidigtochlättillgängligt.Processadmatförattslippakocka,mirakelmedelförattgåner de där extra kilona och koffeinrika drycker när sömnen uteblivit. Och de som säljer vet att sociala relationer räknas Vår bångstyriga inre tonåring förförs av allt som ger en upplevelse av tillhörig
Offentli ståroch blänger enlighet medkon åärden höjda so tar, och lämnar g Eller gör vi?IMe rärmer effektivt
Medan o aden för att mer änskligt beteend t lyckas produce
Vår folk Det är dagsatt moss.Vi behöver och det informa
Offentli anering, planlägg ån våra faktiska i bygger något he l dagens situation
Och som alltid inom offentlig sektor behöver vi prioritera. Vi behöver börja med det mest avgörande: varma sociala relationer Kanske den viktigaste näringsrekommendationen är att alltid dela din måltid med någon? Det bästa tipset för motion att rörelse blir glädje när du har sällskap? Och den färdighet vi ska satsa på i skolan, hemma och arbetet: hur du själv skapar tillitsfullarelationertillandra?Ochrestenföljeravsigsjälv.
TextenpubliceradessomgästledareiNyaÅlandden24juni2024
Hållbarhetsarbete – från hopplöshet till handlingskraft
Johanna Fogelström-Duns
Mål
2, tillit och delaktighet
ppta likt r lätt att bli mod gt att vi påminne shoppet ännu kv skt och målmed trantens plakat:d
Enbäran aavalla utmanin ndären slagkraft len. Det handlar ser som kanspri
Utmanin närmare våra hu mar och regn so dyrare. Desinfor samtalet och våra blir mer polarise
För att k r för vår vardag så att vi har kraft och energi till mer än bara överlevnad. Därför måste vi prioritera grundläggande behov och rättigheter. De två första av FN:s globala hållbarhetsmål är ingen fattigdom och ingen hunger I vår egen åländska hållbarhetsagenda är en av målsättningarna att ingenskalevaunderfattigdomsgränsen.
Den senaste SOM-undersökningen (samhälle, opinion och medier) som genomförts av Göteborgs universitet pekar på en ökande pessimism och oro bland svenskarna. Förändringen mot tidigare år är signifikant i alla samhällsgrupper och politiska läger, men allra störst förändring i negativ riktning gäller personer i åldern 16–19 år. Även Bris i Sverige berättar i sin senaste årsrapport om hur det bland barn som kontaktar dem finns en generell hopplöshet. Barnen ger uttryck för frustration och besvikelse kring vuxnas och beslutsfattares oförmåga att säkerställaattbarnenfårförutsättningartillettbraliv.
På Ålan SUB att mäta ti Senaste undersö sade att nästan e rruption antingen a känna tillitoch upphur detgår rioritera insatser det för andrava rarbete och kun m du vill vetame
Det är v iden. Vi behöver behöver arbeta s oss en gemensa an bidra genom h sationer, förening fram en demokra ndra på arbetspl
Lyckas v vi som individe nför och handling ammans och vi b , g g g j g att vara med Vi behöver ge plats och vara redo att lyssna, så att våra insatser svarar upp mot de förväntningarochbehovsomfinns.
Allaskamed,LeaveNoOneBehind.
TextenpubliceradessomgästledareiNyaÅlandden1juli2024
Vad är Åland utan god vattenkvalitet?
Ann Nedergård
Mål 3, god vattenkvalitet
och ett etagoch blåstång,
Det här barn och barnbar iska för husbeho v oss på Åland u ten och svalkand
I år är d n. Syftet med öv miljön
Mycket är mer reglerad ttreidag änför50
På 70-ta ade om. Dessa u rna och mikropl
Idag har et I stor utsträck g g g
De flesta känner till att Östersjön är ett övergött hav och många oroar sig för våra vattens tillstånd. ÅSUB’s undersökning ”Ålänningarna och miljön” från 2022 visar att över 90 % av ålänningarna tycker att frågor och vattenkvalitet och Östersjön är viktiga och ändå görs det alldelesförlite.
DettatrotsattEU:sdirektivomgodvattenkvalitetredanbordevarauppfyllda,trotsattvivetatt Åland som bostadsort och även turistdestination inte är värt alls lika mycket om vi inte har en godvattenkvalitet.Dettatrotsattfiskeförbudinförseftersomekosystemenärpåvägattkollapsa, och trots att kräftorna i en av Ålands största dricksvattentäkter kröp upp på land på grund av syrebristochdåligvattenkvalitetförnågraårsedan.
Inomramenförarbetetförgodvattenkvalitetharvifrånmål3ifleraårhaftnågrafokusområden somvisersomcentralaförattviskafåordningpåvåravatten
Som pu enskilt vattenom e sjö, vik ochvatt etikring börhant
Högt på modern lagstiftn äringsliv enbättr
För att terna är minimal vikt att erbjuda
Vi önska n skulle utfärdas
Ytterliga – Åland, skydd m samt en samhälls n hållbar utveckli eva idag utanatt
Vattenh ukanför våravat ön,våra sjöar, va för dig? VadärÅ
Om vi är fler som visar för våra beslutsfattare att de har vårt stöd vill jag tro att vi tillsammans skaparenbragrundförpolitiskabeslutsomskaparbärkraftigaförutsättningarförvåravatten
Vi är en betydande majoritet som vill se kraftfulla åtgärder och politiska beslut så att vi en gång förallafårigångenprocesssomgörattviäveniframtidenkanbada,fiskaochdrickavatten.
TextenpubliceradessomgästledareiNyaÅlandden8juli2024
Förlusten av biologisk mångfald angår dig och oss alla
Kimberly Terry Mål 4, biologisk mångfald
smiljöer tertanke bryrsig tdöende ngenting påhjälp stressar
Denbio örlustav biologis art kan detta på biologisk mångfal klaraav tillexem
I en und t är vårt ansvar a undvika följdfråg tenstor majorite enharvi säkert o en frisk miljövarvikanlevaibalansmednaturen.
Viärendelavnaturenochnaturenärendelavoss.Naturenförserossmedmatenviäter,luften viandasochsåmycketmer.Förlustenavbiologiskmångfald,angårossalla.
Klimatförändringenskerisnabbtaktochharförödandeeffekterpåväxterochdjur Attbegränsa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald går hand i hand. Övergödningen är den främsta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i vattenområden. Habitatförstörelse och andra miljöbelastningar behöver minimeras Vi måste med kraft vidta effektiva åtgärder med tillräckligaresurser,ochomfattandeåtgärdersomsträckersigfrånlandtillhav.
Vibehöverskyddavland-ochhavsområden.Naturskyddärtillförattbevaradenartrikedomoch unika na i h å Ål d h b d i å i k ädd fö k b änsa till exempel får man göra och nikation med allm försäkra attarter
Vi känn s för att förhindr tills inte räckt he oss i vår vardag–
Naturfö uren.På beslutsf ag?Vilka konkret ilen,för attmins örhindra övergöd n vi låta endela nblilite stökig o gel- och fladderm ?
Att stop behöver naturen
Textenpu
Vi vill bli fler
Johanna Backholm Mål 5, attraktionskraft
tillväxt men den ntningar
När vi ta arför Är det enba amhälle ochstär ha?Ärvi på riktig en ökad mångfal
Attöppn åraegna fördoma ttningar förandr dkandu göraväl
Ålands agendan erbjuder skraft är en cent nde och besökar ngar
Attrakti skapa en miljödä rlivsstil, samtidigtsomviskapagodaförutsättningarförföretagattväxaochutvecklas.Därinfrastruktur och kontakterna med omvärlden är välfungerande. Mål 5 understryker vikten av att balansera ekonomisk tillväxt med bevarandet av vår unika natur och vårt kulturarv Vi strävar efter att skapa en miljö där människor trivs och där människor och företag kan blomstra utan att skada denmiljödeärendelav
Idag vet vi att människor inte bara flyttar dit jobben finns, i stället blir valet av plats och livsstil allt viktigare. Med digitaliseringen är det idag enkelt att ta jobbet med sig dit man flyttar. En väsentligdelavattökaattraktionskraftenäratterbjudaintebarakvalificeradearbetsmöjligheter, men också tillgängliga bostäder och en blomstrande kultur- och utbildningssektor En miljö där alla kan utvecklas och växa både personligt och professionellt. Genom att stimulera föreningslivet och kultursektorn skapar vi en levande gemenskap där människor känner sig delaktigaochengagerade.
Men sam maningar och risk elastade infrastru Det är därför v till både människ fatta
Ålands äxt och utveckli mål utan ett verk n för att kunna b så att vi försäkra tasvåra beslut o varsfullt sätt.
Så vill v r på att samhälle vtrivsel ochutve Menvi har alla ch aktivt bidrarti klingav Åland.
Hurvill ndraatt stanna o tivt och blomstr
TextenpubliceradessomgästledareiNyaÅlandden22juli2024
Vi behöver en konsekvent och konkret klimatpolitik
David Karlsson
Mål 6, kraftigt minskad klimatpåverkan
ppen av ndringen sett alla ekvenser ppen av koldioxi s ut och kärnkraf n nästan försvunn ingsom säkerstä oldioxid frånelpr neniEU förnybar settgör attviha
Till de d jorden. Målet o triell tid kommer ppen av koldioxi etfokus på fråga Kina och Indien. trafiken och bygg y gp , tvecklas ekonomiskt stiger ändå utsläppen. Kina har satt som mål att nå klimatneutralitet 2060, det vill sägamanskadåsläppautmaxsåmycketväxthusgasersomkantasuppavnaturenochhaven.
EU vill gärna vara föregångare i kampen för minskade koldioxidutsläpp och har satt upp flera mål. Första målet är att minska utsläppen med 55 % till 2030 jämfört mot 1990 års utsläpp. År 2050 är målet att vi ska vara klimatneutrala inom EU. Men i kölvattnet av hög inflation, högre räntor och höjda energipriser till följd av kriget i Ukraina ökar missnöjet hos befolkningen i Europa.
När man får det sämre ekonomiskt är det självklart att man kräver lindring av politikerna. Men politikerna sätter käppar i hjulet åt sig själva genom att backa från redan beslutade klimatåt andning avbiobr stankar påattbe riskerar man att ens är betydels
Detärv ättattfå folketm vikaallt för dras gt bör vi lyfta fra en egna plånbok att den globalau viväljer attagera
EU öve var med klimatar tid. Nya mål lån varande beslutsf ent och förutsäg tasigpå det.Att amtidigt fåallam
Textenpu
Hemligheten bakom att konsumera mer
hållbart
Fredrik Rosenqvist
Mål 7, hållbar konsumtion och produktion
nsumera nnar vår
frånalla ppa biff
ger upp
ör att ha – vem är
nstörre erkligen
detblir ållakoll
trorjag åtminstone i något
sin egen hälsa, sin aft som en källa till
an tänka kring att r hälsosamt, spara
Detstörstamisstagetjaggjortimittlivnärjagförsöktåstadkommaenvaraktigförbättringihur jag lever – till exempel att äta nyttigare – är att jag fokuserat på stora enskilda handlingar som har ett stort symbolvärde, medan jag ofta struntat i de små, till synes obetydliga förändringarna somharenalldelesenormpåverkanpålitelängresikt
Ta det här med att äta nyttigt I det långa loppet spelar det ingen roll hur många skivor skinka, hur många liter glögg eller hur många köttbullar jag äter på julafton. Att byta ut julskinkan mot tofu, glöggen mot vatten och köttbullarna mot blomkål är en tom symbolhandling eftersom vi trotsall
I stället , är det betydlig mpel att byta ut n tallrik havregry
Så om ller din miljöpåv nnagöra dethärl
Kanske gare och hälsosam redelen avåret– pånågot sätt?
Och så et något enkelt s ändring somärs
Vimänn någotde flestaav ebättre pådetv mangör riktigto
TextenpubliceradessomgästledareiNyaÅlandden5augusti2024
drömma då!
Karin Rosenberg-Brunila Ledande hållbarhetslots, föreningen bärkraftax
ga förmågan att känna tillit, är viktig t olika beroende på om vi diskuterar
somharställtsigbakomutvecklingsetsagendanbeståravmöjligheteroch iskor till minskad klimatpåverkan. amn bärkraft För några är bärkraftmen ganska betydelselös lista med ment för världen. Som en av många så för mig. Det är i förlängningen en nframföralltpersonersomvågarlita
med kunskap, idéer, ambitioner och n mot ett hållbart samhälle, men i ndramåsteviocksåkännatillittillatt ndare eller aggressiva rovdjur samma tion, oavsett om organisationen är rganisationerna som de människor vi vill stärka tilliten till utanför organisationens dörrar. Detta blir speciellt påtagligt i ett litet samhällesomÅland.
Våra medmänniskor vill oss inte illa. Undantagen är få. Det måste vi våga lita på. Klivet till att organisationerna, bestående av våra medmänniskor, vill oss och vårt gemensamma gott borde intehellerdåvaralångt.Attvågatroattmänniskornaiorganisationernainserattviärberoende avvarandraochvåromgivning Förattstärkatillitenföljerävenettegetansvar,tillexempelsom att dra en tydlig linje mellan att vara granskande och kritisk till att överdriva och samla billiga poängsomspelarpåandramänniskorsrädslor.
Enlättvägärattbetonariskochsäganej Ochviärduktigapåattserisk Attseriskkräversällan stortengagemang,nämnvärdkreativitet,drömmarellermål.Detskerautomatisktochivissafall tjänar det oss väl. Ur ett strikt miljömässigt hållbarhetsperspektiv så är stora delar vårt leverne och samhälle ett gigantiskt risktagande Men där det finns risk finns det också en inbyggd vilja att minimera risken för att uppnå trygghet och säkerhet. Att minimera riskerna och faktiskt skapa något kräver rakt motsatta förmågor än de som krävs för att se dem I en vardag med övergödning, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar behöver vi inte fler som betonarriskerna.Vibehöverflersomvågarsebortomriskenochsträvareftertrygghetengenom sunda,praktiskabeslutsomgörskillnad.Beslutenärennödvändighetförattkunnaverkapåsikt. Ochdessamänniskorfinnsredanmittblandoss,iorganisationerna.
Kanske kan vi finna tillräcklig tillit till våra medmänskor för att våga tro att de också känner ett kollektivtmisslyckandedåsommarensförstavågavblågrönaalgersveperin,ochattfleratycker att årstidernas stillsamma förändring och särdrag skulle vara saknade i sin frånvaro. Att andra ocksåkännerdettatillsådangradattdetfaktisktärvilligaattagera.
Vi lever trots allt med samma mål, tydligt listade i utvecklings- och hållbarhetsagendan. En lista mednaivadrömmar,hävdarvissa Menvågadrömmadå!hävdarjag
TextenpubliceradessomgästledareiÅlandstidningenden17juli2024
Jenna Gestranius Sportchef, Ålands Idrott
asoch kling. teom höver nmed en ny grund g
VibehöverocksåutmanadenåländskaprotektionismensomRebeckaErikssonskrevom2019.Vi håller gärna fast vid det vi har; den ursprungliga organiseringen, träningsmetoderna, tävlingsformernaochspelreglerna.Funkardeintesåärdet”någonannan”sombordegöraeller ha gjort något annat. Protektionismen hämmar utvecklingen. Det finns en rädsla för att ”tappa” aktiva till någon annan idrott eller aktivitet eller rädsla för mindre bidrag om man förändrar sättetattbedrivaverksamhetenpå.
I Kanada har en vetenskapligt förankrad modell utvecklats, the Long-Term Athlete Development-model,medsyfteattskapaensundocheffektivutvecklingsmiljöföridrottaremed livslångtdeltagandeifokus.Ettsyftemedmodellenvarattgöradetlättareattutmanabefintliga strukturer och dessas tillkortakommanden och konsekvenser, exempelvis att ungdomar slutar förtidigt.
Som en effekt av modellen har man på flera ställen i världen börjat omstrukturera idrottstävlingar för att skapa en mer hållbar utvecklingsmiljö. Tävlingsregler såväl för barn som för vuxna anpassas för att göra det roligare Lägre nät, mindre spelplaner, möjligheter att kasta bollenispeliställetförserveochsåvidare.Densnabbtväxandegåfotbollenärettbraexempel, vemharsagtattmanmåstespringaförattspelafotboll?
Det finns också indikationer på att det till exempel vore fördelaktigt att spela sjumannafotboll högre upp i åldrarna än vad vi i dag gör. Vågar vi gå i bräschen för att testa detta? Det är förstås inte helt lätt då idrotten på Åland inte existerar i ett vakuum, men kan vi tänka lite Kaizen här?
Småkontinuerligaförbättringar Vadärbästföridrottenochidrottarna?
Något annat jag vill utmana är varför vi bedriver träning och tävling för barn i åldershomogena grupper i stället för nivåanpassade. Det finns många idrotter som redan bedriver träning över åldersgränser. Ändå verkar vi tro att detta inte kan funka i andra, eller att det inte kan funka i tävling.
Förmångaaktivaslutartidigtmedsinidrott,ochdetfinnsdesomaldrighittarglädjeniattröra sigochattmotiverasavsinutvecklingochattlärasignyafärdigheter.
Landskapet finansierade för första gången läsåret 2023-2024 ett specialunderstöd för idrotts-, kultur- och fritidsaktiviteter Målbilden är att med hjälp av föreningar och andra aktörer öka tillgångentillaktiviteterianslutningtillskoldagen.Härskadetfinnasmöjlighetförallabarnatt med låg tröskel prova på, för att de ska hitta den där grejen som får just deras ansikte att lysa. Här behöver samarbeten utforskas och osynliga gränser klivas över för att vi ska nå målbilden Detkrävsmodattgöranågotannorlundaänvialltidhargjort,modattutmanastrukturernaoch modattinvesteraresurserförattdetskablibra
Förattåländskidrottskakunnafortsättablomstraochinspirerakommandegenerationer,måste viomfamnamodetattförändraochförbättra–ettlitetstegitaget,medKaizensomledstjärna.
TextenpubliceradessomgästledareiÅlandstidningenden30juli2024
Konsten att skapa ett inkluderande samhälle
Karl Wahlman
Verksamhetsledare, Funktionsrätt Åland
g: Hur skapar vi ett samhälle kan delta på lika villkor? kan bedömas som goda, men ersoner som inte känner sig ettsamhälleföralla.
ndast genom ett tillgängligt en dörröppnare till andra s ingen fri rörlighet, inget endelavekvationen.
i att skapa ett inkluderande er skapas förutsättningar för ttabidrartillbättrefolkhälsa, ökatpolitisktengagemangochstarkaremellanmänskligtillit.
Utan tillräckliga socioekonomiska möjligheter blir exkludering av vissa grupper oundviklig. Exkluderingsprocesserledertillettklassamhälledärolikagrupperleverivittskildaverkligheter med få kontaktytor. Globala exempel visar hur sådana samhällen präglas av otrygghet och splittring Samtidigtvisarundersökningarattdenglobalatrendenrörsigmotökandeojämlikhet i inkomstfördelningen och en försvagad demokrati. Även här på Åland tycks vi röra oss i en negativ riktning. Enligt den senaste mätningen från ÅSUB lever 16,6 procent av hushållen under den relativa fattigdomsgränsen. Dessa siffror är oroväckande, särskilt i kombination med finska regeringensviljaattskäranerpåbidragochekonomisktstödtilldemestutsatta.
Nedskärningarna står i stark kontrast till den åländska regeringens uttalande om att skydda de svagaste i samhället under ekonomiska balanseringsåtgärder Den allmänna trenden i politiken tycksiställetstyrasavenexkluderandeideologidärändamålenhelgarmedlen.
Ett exkluderande samhälle skapar grogrund för diskriminering, otrygghet och låg tillit. Är detta verkligen en väg vi vill gå? Redan nu finns det många i vårt samhälle som inte kan delta på lika villkorsomandra
Förattverkligenskapaettinkluderandesamhällemåstevisättamänskligarättighetericentrum och samtidigt ta hänsyn till vår planets bärförmåga. Här kan vi inspireras av konceptet "donut ekonomi", som förespråkar en balans mellan att tillgodose grundläggande mänskliga rättigheter och att respektera planetens ekologiska gränser Genom att främja en rättvisare fördelning av resurser och öka möjligheterna för alla att delta i samhällslivet, kan vi motverka de krafter som hotarvårsocialasammanhållningidag
Allamåstegesmöjlighetenattpåverkasinalivochsinomgivning.Dettaärintebaraenfrågaom rättvisa,utanocksåomattbyggaenhållbar,resilientochstabilsamhällsstruktur.Därförbehöver demokratinstärkasochanpassasförattspeglavårsamtid.Endastgenomenfungerande,modern ochstarkdemokratikanviarbetamotenverkliginkludering
För att förverkliga visionen om ett inkluderande samhälle krävs mod, beslutsamhet och ett gemensamt engagemang. Vi måste våga ifrågasätta och omvärdera våra nuvarande samhällsstrukturer och system för att skapa ett samhälle där ingen lämnas utanför. Det handlar om att se varje individ som en värdefull del av vår gemenskap samtidigt som vi tillsammans arbeta aktivt för att riva ner de hinder som förhindrar full delaktighet. Kära politiker, hjälp oss atttillsammansbyggaettÅlandsomintebaraärinkluderandeiord,utanocksåihandling
TextenpubliceradessomgästledareiÅlandstidningenden16augusti2024.
