Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället

Målet att alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället betyder att år 2030 ska vi leva i ett samhälle där alla upplever tillit, inkluderas, ingen lever i en ekonomiskt utsatt position, jämställdhet och jämlikhet är ett faktum och makt och inflytande är jämnt fördelat.

Målet går också att mäta. Utöver de indikatorer som valdes i och med statusrapport 1 genomförs under 2018 en tillitsstudie, som syftar till att ge oss en bild av olika dimensioner av tillitsgraden på Åland idag. Studien omfattar såväl tillit till institutioner och media som mellanmänsklig tillit. Studien kommer att ge oss en förståelse för inom vilka områden av tillit som utvecklingsbehovet är tydligast. Studien genomförs av ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringen och avsikten är att resultaten kan presenteras i november 2018.

Statistiken i detta kapitel har så långt som möjligt delats upp på kön, ursprung, och ålder, men det finns fler faktorer som kan beaktas för att tydligare beskriva situationen för olika grupper på Åland. Funktionsförmåga, sexuell läggning och könsidentitet är sådana faktorer där det kan vara svårt att samla statistisk information, men där kvalitativa berättelser är viktiga för att identifiera hinder och därefter åtgärder som ökar inkluderingen och minskar diskrimineringen för dessa grupper.

Direkt eller indirekt diskriminering är ett av flera hinder för full inkludering och rättvis fördelning av makt och inflytande. Diskriminering på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning är förbjuden. Idag har vi ingen statistik gjord sedan 2010 över diskriminering på Åland, varken vad gäller fall som prövats av domstol, åtgärder som vidtagits av arbetsgivare eller upplevelsen av diskriminering inom privata och offentliga sektorn. Här finns ett stort behov av relevant statistik för att kunna rikta kunskapshöjande åtgärder och skapa rättvisa för de som utsätts för diskriminering. Vi saknar också en uppdaterad åländsk diskrimineringslag som tar i beaktande bland annat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Funktionsförmåga är idag en av de faktorer som påverkar möjligheten till delaktighet. De mänskliga rättigheterna om varje människas rätt till självbestämmande och full delaktighet i samhällslivets alla delar förtydligas ytterligare i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsvariationer. Begreppet funktionsrätt flyttar fokus bort från hinder, tillgänglighet och särskilda lösningar till principen om mänskliga rättigheter och ett universellt utformat samhälle.

Vi vet inte idag något om situationen och hälsan för homo- och bisexuella och transpersoner. Statistik från Sverige visar att HBTQ-personer i högre grad riskerar att hamna i missbruk, och har sämre hälsa än heterosexuella och cispersoner2 och därmed inte har samma möjligheter till delaktighet. På grund av Ålands litenhet kan statistik inte redovisas för denna grupp, men information kan inhämtas på andra sätt.

Vi har idag inte heller tillgång till information och statistik inriktad på barn och unga och deras möjligheter till att vara delaktiga i samhället. Ålder; i detta fall icke myndiga personer under 18 år, är en faktor som på många vis kan påverka dessa möjligheter, och det vore relevant att komplettera kommande statusrapporter med mer information om barn och unga.

Valdeltagande är ett av de mått som kan ge oss en indikation på i vilken grad människor i myndig ålder känner tillit till samhället – den som inte litar på myndigheter, politiker och media tenderar att i lägre grad rösta i allmänna val. En faktor som kan påverka statistiken något är att betydligt fler är röstberättigade i kommunalval än lagtingsval. För rösträtt i lagtingsval krävs hembygdsrätt till skillnad från vid kommunalval, som kräver ett års boende i kommunen.

Valdeltagandet är lägre än genomsnittet bland personer födda utanför Norden, speciellt i kommunal-

Uppdelat på kvinnor och män samt födda utanför Norden/Norden.

% 100 Uppdelat på kvinnor och män samt födda utanför Norden/Norden.

% 100

75

50

25 75

50

25

0

Kvinnor Män Hela befolkningen Födda utanför Norden* *Som inte har svenska som modersmål. Källa: Åsub.

0

Kvinnor Män Hela befolkningen Födda utanför Norden* *Som inte har svenska som modersmål. Källa: Åsub.

valen där endast 28 procent av de röstberättigade födda utanför Norden valde att rösta, jämfört med 67 procent av hela befolkningen. Beror detta på brist på information, eller på en bristande känsla av tillit och delaktighet? Vi vet inte, men vi kan konstatera att vi ligger ganska långt ifrån målet om ett högt valdeltagande 2030, speciellt i gruppen födda utanför Norden.

Äldres deltagande i lagtingsvalen (från 65 ålder och uppåt) har ökat under 2000-talet. Under de tre senaste lagtingsvalen har äldre röstat flitigare än genomsnittet i befolkningen. Äldre män är mer aktiva än kvinnor, men skillnaderna minskar. Under lagtingsvalet 2015 var röstningsaktiviteten 72 procent bland äldre kvinnor och 76 procent bland äldre män. I åldersgruppen 65–69 år finns ett samband mellan aktivt valdeltagande och bättre självskattad hälsa.

I början av 2018 hölls flera val på Åland. I presidentvalet deltog 58,7 procent av de röstberättigade, vilket är en ökning från presidentvalet 2012. Även här var kvinnornas deltagande (62,3 procent) något högre än männens (54,9 procent). Samtidigt som presidentvalet hölls folkomröstningar om kommunsammanslagningar i sex åländska kommuner. I dessa omröstningar var valdeltagandet mellan 49 och 60 procent.

Åland ligger högt på Gender Inequality Index, ett globalt index, framtaget av FN:s utvecklingsorgan UNDP, för att mäta jämställdhet i tre dimensioner – hälsa, egenmakt och arbetsmarknad. Indexet varierar mellan 0 och 1, och ju lägre värde, desto mer jämställd är regionen utifrån valda referenspunkter i den globala jämförelsen.

Gender Inequality Index för 2015 visar en förbättring mot 2014. 2014 visade statistiken ett 4,9 procentigt gap mot full jämställdhet, medan 2015 visar indexet på ett 2,7 procentigt gap.

Mätt med Gender Inequality Index närmar sig Åland alltså full jämställdhet för de parametrar som indexet omfattar. Mödradödligheten är låg och sysselsättningen bland kvinnor är hög. Indexet mäter dock inte allt, och speglar till exempel inte befintliga löneskillnader mellan könen.

Det finns en segregation mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken på arbetsmarknaden. År 2015 var andelen kvinnor bland närvårdare 91 procent, bland sjukskötare 96 procent, bland barnskötare och skolgångsbiträden 89 procent och bland städare 84 procent. Bland byggnadsarbetare var andelen män 98 procent, bland maskinmontörer och reparatörer 99 procent, bland fartygs- flyg- och hamntrafikbefäl 98 procent och bland arbetsledare i städning och fastighet 78 procent. Kvinnor arbetar i högre grad i vårdande och omhändertagande yrken, och män i tekniska yrken, vilket också återspeglas i löneskillnader mellan branscherna. Kvinnor arbetar i högre grad inom offentlig sektor, medan män i högre grad arbetar i privat sektor.3

Ett av de tydligt formulerade jämställdhetsmålen i Utvecklings- och hållbarhetsagendan är att hushålls- och omsorgsarbetet ska delas jämnt i familjen. Idag har vi ingen statistik över fördelningen, vilket skulle vara ett viktigt nästa steg för att fördjupa statusrapporterna. Under rapporteringen för mål 1 framkom

Österrike Luxemburg Belgien Singapore Korea Tyskland Finland Slovenien Norge Slovenien Island Sverige Nederländerna Schweiz Åland

0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08

Källa: Åsub, Hållbar utveckling.

I något skede av livet bland svarande i urvalet (efter kön och våldsform).

Fysiskt våld och

hot om våld

Psykiskt våld

Sexuellt våld

Försummelse och

materiellt våld

% 0 10 Kvinnor Män 20 30

Källa: Åsub

att kvinnor mår sämre än män, vilket innebär att kvinnor har sämre möjligheter – på grund av sämre hälsa – att fullt ut delta i samhället. Vi har långt kvar till full jämställdhet, GII-resultatet till trots.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som drabbar kvinnor, män och barn i alla åldrar. I flera länder uppmärksammar man våld i nära relationer som ett folkhälsoproblem. För att få ett bättre underlag genomfördes 2017 en enkätstudie på Åland för att kartlägga förekomsten av våld i nära relationer, i syfte att bättre kunna förebygga våld. Resultatet visar att mer än var tredje kvinna, och var femte man, rapporterade om att de i något skede av sitt liv varit utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld eller hot om våld i nära relationer. Var tredje av de som blivit utsatta nyligen bodde också tillsammans med ett eller flera barn.4

Våld bland och mot äldre är ett eftersatt område i samhället, inom vård och omsorg samt i forskningen. I tidigare åländska studier kring förekomsten av våld i nära relationer har man haft en övre gräns, vilket gör att de äldre uteslutits ur statistiken. Risken är att det som inte syns i statistiken också påverkat att äldre kvinnor och män som utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld inte uppmärksammas eller får det stöd som skulle behövas. Även i denna ålderskategori är det tydligt att huvudsakligen kvinnorna utsätts för våld i nära relation och våld från utomstående.

2030 är målet att ingen ska leva i en ekonomiskt utsatt position, och att alla unga och inflyttade studerar eller försörjer sig själva. Lika arbete ska ge lika lön, och inkomsttillväxten ska vara högre än genomsnittet för de 40 procent som har lägst inkomster. Att inkomstklyftorna inte växer är viktigt för att bevara tilliten i samhället. Trots att Åland är ett samhälle med hög sysselsättning har män generellt högre inkomster än kvinnor. Kvinnors genomsnittliga månadslön är 85 procent av mäns dito. Av de vars inkomst varit lägre än den relativa fattigdomsgränsen i tre år eller mera 2015 är en stor andel ensamstående med barn och ensamstående kvinnor över 70 år.

I SAMMANHANGET skulle det vara viktigt att inkludera en indikator som mäter inkomsttillväxten för de 40 procent som har lägst inkomster i förhållande till genomsnittet – en av få indikatorer som explicit beskrivs i utvecklings- och hållbarhetsagendan. ÅSUB har möjlighet att följa upp denna data på årlig basis.

Följande aktörer har identifierats som centrala i det långsiktiga arbetet med förverkligandet av det strategiska utvecklingsmålet (fler kan komma att läggas till): Alla kommuner, tredje sektorn, näringslivet, landskapsregeringen, ÅHS, utbildningsaktörer, myndigheter och på individnivå. Även du och jag kan bidra en medmänniskas välmående och känsla av tillit och delaktighet.