
allakanblomstra/www.bärkraft.ax
allakanblomstra/www.bärkraft.ax
Detduhålleridinhandärensammanfattningavdensjätte statusrapportenförutvecklings-ochhållbarhetsagendan förÅland.
Utvecklings-ochhållbarhetsagendaförÅland manifesterades2016ochenandraupplagapublicerades 2023.Genomförandetavagendanföljsuppmed regelbundnastatusrapporter.Detidigarestatusrapporterna harutkommitenligtföljande:
Statusrapport1–2017
Statusrapport2–2018
Statusrapport3–2019
Statusrapport4-2020
Statusrapport5-2022
Statusrapport6finnsisinhelhetattläsapå:
www.bärkraft.ax/nulaget www.regeringen.ax/alands-utvecklings-hallbarhetsagenda
Sammanfattningavstatusrapport6förUtvecklings-ochhållbarhetsagendaförÅland Utgiven3december2024
Statusrapport6ärframtageninomramenförnätverketbärkraft.axochärfastställdavutvecklings-och hållbarhetsrådet
Formgivning:Hållbarhetslotsarnainätverketbärkraft.ax,SofiaEnholmochEliseÅkerblom Redaktion:Beredningsgruppeninomarbetsgruppenförkoordineringochrapportering(KORA) Omslagsillustration:AmandaValkonen
Innehåll
Utvecklings-och
hållbarhetsrådetblickarframåt
sid4-5
Lagtingetsgruppledarforum: Vihardetpolitiskaansvaret förhållbarhetsarbetet
sid6-7
Nulägeiförhållandetilldesju strategiskautvecklingsmålen
sid8-13
Tackochförlåt
sid14
Grön,gul,orangeellerrödtumme?Ärmålenifärdmed attuppnåsellerliggervifortfarandelångtdärifrån?För förstagångenharnusamtligamåliutvecklings-och hållbarhetsagendanfåttbetyg.Syftetärattpåett lättillgängligtsättvisaupparbetetsompågårinom Bärkraft.Mensyftetärävenattkritisktsynaochgranska ivilkenmånambitionergårhandihandmedverkstad.
Bildensomträderframärtudelad.Åenasidanärdet mycketsomhänderidetåländskasamhället.Hela211 åtgärderärpågånginomBärkraft.Åtgärdernavarierar mellanstortochsmått.Detkanhandlaomalltfrånatt skyddalekplatserförfiskartillatteffektivisera energianvändningenisamhälletistort,frånattskapa förutsättningarförfleraladdstolparigatumiljöntillatt skapaträdgårdarförgrönsaksodlingpååländska skolgårdar.GemensamtärattdeallaknuffarÅlandlite närmaredesjumålsomföreträdareförpolitik, näringslivochcivilsamhälleenadesom2016.
Mensamtidigtstårdetocksåklartattmycketåterstår attgöra.Degula,orangeaochrödatummarna dominerar.Ettannatsättattuttryckasammasakäratt dataenligthuvudindikatorernatydligtvisarattresantill måluppfyllelsefortfarandeärlång,inommånga områden.Mycketgörsidetåländskasamhälletoch mycketärpågång.Menhögstsannoliktärdet–med pågåendeochbefintligainsatser–intetillräckligtföratt Ålandskanåmålentill2030.
Detärviktigtattsökainspirationiframgångarna. Sådanafinnsotvetydigtiföreliggandestatusrapport. Växthusgasutsläppenperinvånareminskademedhela 44%underperioden2005till2022,föratttaettexempel urhögen.Stegvisochlångsiktigtärettskiftepågång. Dethandlaromhurvivärmervårahus,hurvi producerarvårelochhurvitarossframitrafiken.Iallt högregradersättsfossilabränslenmedförnyelsebara energikällor.Andelenvindkraftiförhållandetillden åländskaelanvändningenäridagimponerande55,5 procent.Ytterligareettexempelpåframgångkommer
Mycketgörsidetåländska samhälletochmycketärpå gång.Menhögstsannoliktär det–medpågåendeoch befintligainsatser–inte tillräckligtförattÅland skanåmålentill2030.
frånområdethållbarproduktionochkonsumtion.Den negativatrendenmedökandeavfallsmängderhar brutitsochvänt.Kanskeservihärettteckenoch förhoppningsvisetttrendskiftepåattvinublivitbättre påattåteranvända.Itaktmedattintressetförlokalt ochhållbartproduceradevarorökarhos konsumenternafinnsallaförutsättningarattkomma ännunärmaremålet.Ävendetoffentligaharhäralla möjligheterattvisavägen.
Menminstlikaviktigtsomattlyftaframdegoda exemplenärattmobiliseraochkraftsamlainför kvarvarandeutmaningar.Attgöradetgårendastomdet finnsensakligochärliganalysibotten.Exempelviskan viintetalaomattallakännertillitsålängesexuelltoch fysisktvåldärendelavdenåländskaverkligheten.Fakta ärdessvärreattungatjejerpåÅlandihögregradänunga tjejerilandetistortuppleversexuelltvåldisinvardag (Hälsaiskolan2023).Hurkandettavaramöjligtivårt lillatryggalokalsamhälleochframföralltvadgörviåt det?
Vidsidanavutmaningarkringhälsaochvälmående kommerdenallttuffareekonomiskasituationenför många.Hushållenharundersenasteårpressatsavhöga räntorochhöginflation.Finansieringenav välfärdssamhälletäralltsvårarebådepåÅlandochi Finlandistort.Hurupprätthållerviservicenivåernärvi bliralltäldre?Alltdethärärförståsocksåenutmaning förhållbarhetsarbetetframåt.Arbetetmeddesju
Bakreraden:förvaltningschefJohnEriksson,MarcusKoskinen-Hagman,NiklasLampi,MikaelLundell,SusanneOlofsson,MarthaHannus,lantrådKatrinSjögren.Främreraden: huvudsekreterareMickeLarsson,JonasWilén,RebeckaEriksson,JosefineEgenfelt,KarlWahlman,MinnaHellström,finansministerMatsPerämaa.TalmanJörgenPettersson saknaspåbilden.
strategiskahuvudmålenskerinteochkaninteskeien bubbla.Ommänniskorinteharettarbeteattgåtill riskerarsakersombiodiversitetatthamnalångtnedpå listan.
Detgårhellerinteattbortsefrånatttillståndetför Östersjönärfortsattmycketallvarligt,trotsdecennier avinsatserochpolitiskainitiativ.Helcom(2023)slåri sinsenasteutvärderingfastattÖstersjönärutsattför fortsatt,rentavökandetryckpågrundavövergödning, föroreningarochklimatförändring.HavetärförÅland enexistentiellfråga.Dethandlaromvårnärmiljö,vår attraktionskraft,trivselnivardagen,arbetsplatseroch välfärd.Fortsattaåtgärderlokaltochinternationellt krävsförattvändautvecklingen.
Detärocksåvår övertygelseatt
Allautmaningartilltrotsfinnsenstorstyrkaidet småskaliga,självstyrdalokalsamhälletdär beslutsvägarnaärkortaochanpassningsförmåganstor. Detärocksåvårövertygelseatthållbarhetsarbetet skänkerytterligaremervärdetillberättelsenomÅland. Förnågraårsedanpubliceradeseneuropeiskstudie
(Afry,2021)somvisadeattenmycketstordelavungai framtidenhelstvillbopåmindreorterellerimindre städer.Europasungdomarfickfrågoromframtidenoch omvadsomvarviktigtvidvalavboendeort.
Endastdrygt10procentavdetillfrågadeuppgavattde villboistädermedfleramiljonerinvånare.Deflesta ungavillhellrebopåmindreställen.Flerochfler uppskattarfördelarnamedlivetpåmindreorterochi mindrestäder.Relativtbasalafaktorerrankashögtnär ungaväljervardevillbo:närhettillfamiljochvänner, grönområden,fungerandekollektivtrafik,natur,hav samtidrotts-ochkulturliv.
Tilldethärkanläggaskombinationenavsjälvstyrelse, demilitariseringochneutraliseringsomutgör Ålandsexemplet.Debattenharnublivitväldigtinriktad påmilitärtförsvarvilketärförståeligteftersomdet pågårkrigivårtnärområde.Menmanfårinteglömma bortattenviktigdelavsäkerhetspolitikenutgörsav diplomati,atthedraingångnaavtalochkonventioner samtbefolkningensochsamhälletsmotståndskraft. Ålandsmodellensomenminoritets-ochkonfliktlösning medsjälvstyrelsenochdemilitariseringenkanhärtjäna somdetgodaexempletprecispåsammavissomÅlands internationellasamarbetekringhållbarutvecklinggör det.
Utvecklings-ochhållbarhetsrådet
NärÅlandslagtingår2014fattadesitthistoriskabeslut attÅlandår2051skavaraetttillfullohållbartsamhälle vardetettallvarligtåtagande,ävenommanintevisste exakthurmåletskanås,ellervadnästastegskullevara. Måletvarsatt,niolagtingframåtskullejobbaförsamma mål.Sittandelagtingärdettredjeiordningenattta facklanvidare.
Efterdethararbetetmedkrafttagitsvidarebådegenom utvecklings-ochhållbarhetsagendanochbärkraftnätverket,underdenstarkaochmångbottnadedevisen “Allakanblomstraiettbärkraftigtsamhällepåfredens öar”.Allaaspekteravblomstrande,bärkraftighetoch fredärdetsombyggerettstarktsamhälleochdetutgör självautgångspunktenförlagtingetspolitiskaarbete.
Ålandslagtingvillfortsättaattaktivtsträvamotdetmål viuttryckt,bådeivårtdagligaarbeteochgenomvåra olikaplattformar.
Lagtingetharsomlagstiftandeförsamlingochsom ansvarigförekonomiochbudgetfåttlärasigatt hållbarhetbådekostarochatthållbarhetsparar.Detär därförviktigtattlagtingetfortsätterutbildasigivilka principerförhållbarhetvijobbarefterochhurdekan prioriterasochuppnåsgenomkonkretapolitiskabeslut. Härserviattdetärviktigtatteftervarjevalsetillatt bådenyaochgamlaledamöterhartillräckligkunskap ommålochmetoderibärkraftsarbetet.
Hållbarhetskasjälvklartvaraenfolkrörelseochett gräsrotsengagemang,menviserocksåattmångaav besluten,bådeilagstiftningochresurstilldelningmåste kommauppifrån,frånlagtingochregering.Detansvaret harvifolkvalda.
Detstrategiskautvecklingsmålsomdirektberörbåde lagtingetsarbeteochdenåländskademokratins livskraftärmål2,omtillitochdelaktighet.
Lagtingetspartierharvaltsommålförmandatperioden attjobbaförattstärkamedborgarnasdelaktigheti politiskabeslut,ochmedborgarnastillittill demokratiskainstitutioner.
Ettviktigtmåttärnaturligtvisdeltagandeival.Därbör måletvaraatthöjavaldeltagandet,alldelessärskilt blandungaväljare.Detärettdelatansvarmellan regeringen,lagtingetsominstitutionochlagtingets partier.
Hållbarhetskasjälvklart varaenfolkrörelseoch ettgräsrotsengagemang, menviserocksåatt mångaavbesluten,bådei lagstiftningoch resurstilldelningmåste kommauppifrån,från lagtingochregering. Detansvaretharvi folkvalda.
Viilagtingetvillocksåaktivtjobbamedattöka medborgarnasintresseförochkunskapomsamhällets processerochmöjlighetertillutveckling.Detvillvigöra genomattskapaettmeröppetochvälkomnandelagting medmeradialogmöten,enmervälkomnandebyggnad ochettstörreengagemangfrånparlamentariker gentemotcivilsamhället.
Viärbekymradeöverdenpolariseringsomskeri samhället,därgemensammavärderingaroch mellanmänskligtilliturholkas.Viserocksåhurvisom politikerivissafallbådespeglarochförstärkerdenna polarisering.
Vårambitionärattpolitikenskavaraenanständig, sakligochfaktabaseradarenasomstyrsavrespektför mångfaldenavmänniskorochåsikterförett gemensamtbästa.Socialamedierkanvaraenfantastisk arenaförsamtal,tillgängligtochöppetföralla,menvi harocksåsetthurdenoffentligadebattenförgrovasoch hurmänniskordrarsigundansamhällsengagemangför attinteutsättasförosakligapåhoppochsocial bestraffning.
Ålandslagtingkommerattaktivtjobbamedatt upprätthållamedborgarnasförtroendeförlagtinget sominstitutionochförökademöjlighetertilldialog.
Viundertecknadeavserundermandatperioden
•utvecklalagtingetsomenjämställdochjämlik arbetsplats
•öppnaupplagtingshusetförflerbesökareoch grupper,medmålsättningenattflerålänningar undermandatperiodenåtminstonebesökt lagtinget
•ordnaflerautbildningarkringhållbarhetochhurvi uppnårvårmålsättning
•ordnagemensammadialogmötenmed medborgarnakringviktigafrågor
Ålandslagtingskabidratillochutvecklaett blomstrandeåländsktsamhälle.
Lagtingetsgruppledarforum
Nulägesanalysenredogörförstatusförvarjestrategiskt utvecklingsmålochdessolikadelmål.Nulägesanalysenärgjord avmålteamenförrespektivemålinomarbetsgruppenför koordineringochrapportering.Ivissafallharmålteamen kunnatförlitasigpåhuvudindikatorermedtidsserieroch tydligatrender,medananalyseniandrafallhartagithjälpav datasominteutgörhuvudindikatorer,såkallade delindikatorer.Iytterligareandrafallharbedömningen baseratspådensakkunskapsommålteamenbesitter.Således skanulägesanalysensomhelhetbetraktassombästamöjliga bedömningutifrånförutsättningarna,snarareänenstrikt vetenskapligutvärderingavverkligheten.Då huvudindikatorernaärutvaldaförattvarariktgivandeför statusförvartochettstrategisktutvecklingsmål,baseras nulägesstatusförmålensomhelhetpåhuvudindikatorerna enbart.
Arbetsgruppenförkoordineringochrapportering (KORA)harsomuppdragattdelskoordinera implementeringenavutvecklings-och hallbarhetsagendanssjustrategiskautvecklingsmal,dels ansvaraforrapporteringenavimplementeringen. Koordineringenskermedhjalpavfardplanerfor uppnaendetavrespektivemål.Rapporteringenskerdels genomattaktuellstatusforindikatorerrapporteras lopandepa bärkraft.ax-hemsidanochdelsgenom framtagandetavstatusrapportersomfaststallsav utvecklings-ochhallbarhetsradet.
VarjestrategisktutvecklingsmåliUtvecklings-och hållbarhetsagendaförÅlandharenavUtvecklings-och hållbarhetsrådetutseddmålansvarig,processledaresamt enansvarigledandetjänstemaninom landskapsförvaltningen.DessapersoneringåriKORA. Därtillfinnsocksåenansvarigminister.Tillsinhjälphar varjemålansvarigmålteambeståendeavsakkunnigafrån olikasektorerisamhället.
Viärpåvägåträtthåll,goda möjligheterattmål/delmålnås 2030medbefintligaåtgärder
Mycketgörsmenintetillräckligt, osannoliktattmål/delmålnås2030 medbefintligaåtgärder
Vihargjortframstegmendeharnuavstannat, oklartommål/delmålnås2030medbefintliga åtgärder
Viärpåvägåtfelhåll,mycket osannoliktattmål/delmåluppnås till2030medbefintligaåtgärder Vadbetydertummen?
Sjumålsomsträvarframåt: viktigaframsteg
Folkhälsostrategin somantogsår2023gerenbra överblicköverhälsolägetpåÅlandochgerenbragrund förkonkretaåtgärder,ochfortsattfolkhälsostrategiskt arbete.
Framtagandetavtillitsstudie förÅlandharbidragit tillattökakunskapochärsamtidigtettredskapi arbetetförattökatillit.Densenastestudien(2022) satteljuspåenhögfrekvensavupplevdkorruptionpå Åland,framföralltsåkalladvänskapskorruption,vilket visarattvibehöverarbetamerkonkretförattfrämjaatt allakännertillitochharverkligamöjlighetertill delaktighet.
ProjektetRentvatten2030 tarframåtgärdsplanerför 12vattenförekomster.Dessaplanermöjliggörkorrekt placeringavåtgärderbaseratpåplatsochbehov,vilket optimerareffektenochkostnadseffektiviteten.De underlättarprioriteringmellanolikavattenförekomster ochinkluderaråtgärdersomkanförbättraavloppeller markanvändning.
Dennyanaturvårdsförordningen från2023och programmetförfrivilligtbiotopskyddsominleddes sammaårutgörstoraframstegförnaturvården.
Detpågåendearbetetmedplatsutveckling förÅland skerpåmångaplan,ettexempelär”StorynomÅland” sombidrartillattraktionskraft.
Försäljningenaveldningsolja harmeränhalverats sedan2005.
SedanLångnabbavindkraftspark togsibrukår2022 harandelenproduceradvindkraftseliförhållandetill denåländskaelanvändningenökatfrån18,8%år2021 till55,5%år2023.
Ålänningarnasintresseförmiljönökar.
Strategisktutvecklingsmål1: Välmåendemänniskorvars inneboenderesurserväxer
1.1 Allahartillgangtilldetsomforvaroch enbidrartillfysiskochpsykiskhalsa, meningsfullhetochgodarelationer.God ochjamlikvardochomsorgargaranterad foralla.Tillgangentilldetsominteframjar fysiskochpsykiskhalsabegransas.
1.2 Genomhelalivetharallatillgangtill kvalitativutbildning,konst,kulturoch andrabildningsformersomframjarvaroch ensochallasvartgemensamma blomstrande.
1.3 Allaungdomarochvuxnahar sysselsattningiformavstudier,arbeteeller annansyssla.
1.4 Allabarn,ungdomarochvuxnatar efterformagaansvar.Beroendepa alder ochformagorskerdettablandannat genomattvitarhandomvart valbefinnandeochkonsumerarmattfullt.Vi hjälpsåtattspeglaochbekräftaegenskaper somförnöjsamhetochlyhördhet.
Strategisktutvecklingsmål2: Allakännertillitochharverkliga möjligheterattvaradelaktigai samhället
2.1 Diskrimineringochkorruption förekommerinte.
2.2 Allataransvarforattavskaffaalla formeravfysiskt,sexuelltochverbaltvald, sarskiltinararelationer.
2.3 Ingenleverienekonomisktutsatt positionochdeekonomiskaklyftorna minskar.Allaharetthemsomskanker gladjeochro.
2.4 Likvardigtarbeteersattsmedlikalon. Jamnfordelningavdetoavlonadehem-och omsorgsarbetet.
2.5 Alandarbarn-ochaldrevanligtoch personermedfunktionsnedsattning upplevertrygghet,frihetochtillganglighet.
2.6 Jamstalldhetochjamlikhethar uppnatts.Kvinnor,manochinflyttadear representeradeibeslutandeorgan.
2.7 Beslutsfattandetardeltagandebaserat. Fortroendetforsamhallsinstitutioner respektivevaldeltagandetarhogt.Ålands invanare,forenings-ochnaringslivsamt myndigheterardelaktigaiattutforma samhallet.Barnhorsifragorsomrordem.
2.8 Kultur,idrottochandra foreningsaktiviteterforenarmanniskoroch skapardelaktighet.
Strategisktutvecklingsmål3: Godvattenkvalitet
3.1 AllapåÅlandharkunskapomochtar ansvarförattåländskavattenuppnårgod kvalitet.
3.2 ÅlandsröstiÖstersjönärproaktiv. Åländskaaktörerochindividersamverkar medövrigaÖstersjöregionerföratt påverkaochuppnåvattenavgodkvalitet.
3.3 NäringslivetpåÅlandanvänder hållbaracirkuläralösningarochbidrartill minsthalveradeutsläppavnäringsämnen till2030(jämförtmed2015).
3.4 Hänsyntillklimatförändringochdess konsekvenserintegrerasiallautvecklingsochplaneringsprocessersompåverkar vattenbrukochhavsanvändning.
3.5 Människoskapadenettoutsläppav fosforochkvävetillvattenharminst halveratsår2030(jämförtmed2015).
3.6 Internbelastningenavfosforisjöaroch vikarharidentifieratsochåtgärderpågår förminskningar.
3.7 Människoskapadekretsloppav näringsämnenärtillstörstadelenslutna. ÅlandärledandeiÖstersjöregionen gällandecirkulärtomhändertagandeav näringsämnen2030ochexportörav näringsämnen2051.
3.8 Läckageavfarligaämnen,såsom läkemedel,växtskyddsmedel, hushållskemikalier,mikroplasterochgifter tillvattenmiljönharminskattillicke skadliganivåer.Nedskräpningenav vattenmiljönharupphört.
3.9 EttsamlathelhetsperspektivpåVAanvändningensomsäkerställeratt handlingsplanerochåtgärderinnebär förbättringaravvattenkvaliteten.
Strategisktutvecklingsmål4: Ekosystemibalansochbiologisk mångfald
4.1 AllasomborochverkarpåÅlandhar insiktenomattdjur,växterochekosystem harettegenvärdeisigsjälva.Kunskapom biologiskmångfald,ekosystemibalans samtsärskiltvärdefullaarterochbiotoper ärhöginomallasamhällssektorer.
Strategisktutvecklingsmål5: Attraktionskraftförboende, besökareochföretag
4.2 Ekosystemochbiologiskmångfaldär integreradeiallautvecklings-och planeringsprocesserförmark-och havsanvändning(s.k.regional grönstruktur)ochanvändssomredskapför attmildraeffekteravklimatförändringarna, motverkahabitatfragmenteringochförstöringsamtsäkerställagröna korridorer.
4.3 Miljöpåverkanavinvasivaarterärså lågattpåÅlandnaturligtförekommande arterochbiotoperintehotas.
4.4 Havs-,kust-,ochlandområdensamt särskiltskyddsvärdabiotoperocharterpå Ålandärskyddademinsttilldennivåoch omfångsomEU:sregelverkkräver.
4.5 Naturförlustenharavstannat. Områdendärsärskiltskyddsvärdabiotoper ellerartertidigareförekommithar antingenåterställtsellersåhardessaarter ochbiotoperåterinförtselleråterskapats inomområdensomsärskiltlämparsigför dessaförekomster.
5.1 Alandskaha35000invanare.
Strategisktutvecklingsmål6: Kraftigtminskadklimatpåverkan
6.1 80%lägretotalaväxthusgasutsläpp (exklusiveallsjöfartförutom skärgårdsfärjorna)jämförtmed2005.
6.2 50%lägreväxthusgasutsläppfrån vägtrafikenjämförtmed2005.
6.3 100%avelanvändningenkommer frånfossilfriaenergikällor.
6.4 Ingenfossiluppvärmningav byggnader.
Strategisktutvecklingsmål7: Hållbarkonsumtionoch produktion
7.1 MängdenavfallsomuppkommerpåÅland harminskattillmax1,2tonperpersonperår.
7.2 Allaforetagochorganisationerhar integrerathallbarhet,resurssnalhetoch cirkularitetikarnanavsinverksamhet.
7.3 Allaoffentligaorganisationerpraktiserar hållbaroffentligupphandling.
7.4 Allabyggerochrenoverarpåetthållbart, resurssnåltochcirkulartsatt.
7.5 Nyttodjurensnaturligabeteendefrämjas genomattderasnaturligabehovsommatoch rörelsetillgodoses.
7.6 Åtminstone80%avbefolkningenharen resurssnålochåteranvändandelivsstil.
7.7 Atminstone80%avbefolkningenateren lokalproduceradkostsomenligtaktuella rekommendationerbadeartillgagnfor människorsochplanetenshälsa.
7.8 Atminstone80%undvikerattkopavaror sominnehallerskadligakemikalier.
7.9Dekonsumtionsbaseradeluftutslappenav koldioxidekvivalenterharminskattill4ton perpersonsenast2030och2tonperperson senast2040.
Välmående
1. HarvardsFlourishing-mått
2. Forvantadlivslangd
3. Andelibefolkningensom hareneftergymnasialexamen
4. Andelavbefolkningensom angersighamedelellerhog mojlighetattsamskapa meningsfullaforutsattningar/ aktiviteterisittlivjustnu
5. Andelavbefolkningensom angerhogmellanmansklig tillit
Tillitoch delaktighet
6. Ekonomiskjämlikhet (GINI-koefficienten)
7. Andelavbefolkningensom harupplevtvaldinara relationerunderdesenaste12 manaderna
8. Andelavbefolkningensom upplevta.diskrimineringoch b.korruptiondesenaste12 manaderna
9. JamstalldhetGIIärhögt
Godvattenkvalitet
10. Vattnetskvalitet
11. Utslappavfosforoch kvave
12. Genomforandegradav vattenvardsatgarder
Biologisk mångfald
13. Andelskyddadmark
14. Andelskyddatvatten
15. Attitydhosallmanheten tillbiologiskmangfald
Denförväntadelivslängdenärhögochmånga ålänningaruppleversigblomstra.Dettareflekterar godasociala,ekonomiskaochmiljömässiga förhållanden.Samtidigtökardenpsykiska sjukdomsbördanochvårhälsapåverkasnegativtav olikalivsstilsfaktorer.Andelenmedeftergymnasial examenärstabilochsysselsättningengod.Däremot harlångtidsarbetslöshetenstigitochpsykiskohälsa orsakarmångasjukskrivningaroch sjukpensioneringar.Vibehöverbättrenyttjade förutsättningarsomredanfinnsförattöka gemenskapochvälmående.
Detåländskasamhälletvisarenstabilgrundför tillit.Mångainsatsergörsförattmöjliggöraverklig delaktighetisamhälletförolikagrupper.Samtidigt behövsfortsattarbeteförattminskavåldsutsatthet ochtrakasserier,framföralltkönsrelateratvåld. Trotsdengrönatummenbehövsmerarbeteföratt främjajämställdhetenframföralltvadgällerupplevd diskriminering,representationochlönesättning. Detbehövsävenfortsattarbeteförattden ekonomiskautsattheteninteblirstörre.
Framsteggörsmenutmaningarkvarstår.Den ekologiskastatuseniÅlandskustvattenärmåttligi mellan-ochytterskärgården,medan innerskärgårdenochflertaletsjöaruppvisarsämre resultat.HavsmiljönstillståndiFinland2024visar atthavsnaturenstillståndförblivitistortsett detsammajämförtmeddentidigare statusbedömningen,medanlångtidstrendernahar förbättratsnågotförfleradeskriptorer.Åland genomförmångaprojektochåtgärderför dricksvatten,vattenochavlopp,samtsjöarsoch kustvattensstatusbådeinomochutanförÅland, mendetärintetillräckligtförattnåmålet.
Trotsattmångaålänningarstöderattnaturenhar ettegenvärdeåterstårmycketpraktisktarbeteför attstoppanaturförlusten,säkraartrikedomi framtidenochbekämpafrämmandearter.Mer ambitiösastrategierkrävsförattsäkraatt tillräckligtstoraland-ochhavsytorskyddasföratt uppfyllaEU:sstrategisamtsäkralivsgrundenför mångaarter.Enmerutbreddförståelseför ekosystemochderasfunktionerkanvaraen förutsättningförattbiotoperbeaktasbättrei planeringsprocesserpåallanivåer.
Attraktionskraft
16. Befolkningsforandring (fodelsetal,in-och utflyttning)
17. Antalarbetsplatseri foretag
18. Antalanlanda overnattandegasteri kommersiellalogianlaggninga
OmÅlanduppnårdesexövrigastrategiska hållbarhetsmålen,blirÅlandenattraktivplatsatt boochbesöka.Därförkanmålenssamtliga indikatorersessomdelindikatorerförmål5.En personsommårbraochtrivsilivetochregionen bidrarmertillhållbarutveckling.Nätverket Bärkraftochmål5satsarpåattinspireragenom värdegrunden”Allakanblomstra”ochprojektet ”StorynomÅland”,somskapar kommunikationsmaterialförrekryteringutanför ÅlandbaseratpåÅlandsverkligabild.
Kraftigtminskad klimatpåverkan
19. Totalakoldioxidutslapp
20. Andellokalproducerad fossilfriel
21. Försäljningaveldningsolja
Underperioden2005till2022minskade växthusgasutsläppenperinvånarepåÅlandmed 44%.Enligtprognosenförväxthusgasutsläpp kommermåletom80%lägrekoldioxidutsläpp senast2030inteattnås.Transportsektornär Ålandsstörstautsläppskällapågrundavbetydande sjötrafikochetthögtantalfordonperhushålli kombinationmedenlågandelfordonsomdrivspå ickefossilabränslen.Utbyggnadenav fjärrvärmenätenochenökadanvändningav värmepumparharminskatbehovetaveldningsolja ochkraftigtminskatutsläppenkoppladetill uppvärmning.
Hållbar konsumtionoch produktion
22. Andelavbefolkningen somharenresurssnål återanvändandelivsstil
23. Antalföretag,föreningar ochoffentligaorganisationer somårligenredovisarsitt hållbarhetsarbete
24. Uppkommenmangdavfall perperson
25. Konsumtionsbaserade luftutsläppavkoldioxidekvivalenterperperson
GenerelltharMål7desenasteårenupplevt medvindinombådedentekniskautvecklingen, lagstiftningensamtbådehushållens,företagensoch denoffentligasektornsinställningtillhållbarhet. Lagstiftningensläparförvissoefter,menomden utvecklassamtidigtsomvifortsätterseenpositiv trendgällandeintressetförhållbarhetochen fortsatttekniskutvecklingharvigodachanseratt nåelleråtminstonenärmaossMål7till2030.
Attsammanställaenkartläggningövernulägevad avsersjustrategiskamåloch40delmåläringen enkeluppgift.Mångaärvisomvaritinvolverade–främstrådetsordförandetrio,rådets huvudsekreterare,målansvarigaochprocessledare fördeolikamålen,ÅSUB,lotsfunktionenpå föreningenbärkraft.axochberedningsgruppen inomarbetsgruppenförkoordineringoch rapportering(KORA).Förutomdessaharmånga tjänstemänvidÅlandslandskapsregering,målens teamochävenfleraexternasakkunniga involverats.Allaharbidragitmedsinexpertisför attåstadkommaensåbrastatusrapportsom möjligt.Meddetsagtkannaturligtvisfel förekomma–denuppmärksammaläsarensom finnereventuellasådanakanvändasigtill info@barkraft.ax
Såhärislutetavenstatusrapportåterstårdetdock frånrapportredaktionenssidaattuttryckaettstort tacktillallasombidragit–tackföralldiskussion, allaförslag,allaskrivningarochomskrivningaroch förertengagemang!Niärguldvärda!
Medtacksamhet, redaktionen.