Svensk Fastighetsutveckling 1/2021

Page 1

SVENSK

FASTIGHETSUTVECKLING N R 1 2021 • RENOVERING LÖSNINGAR NR & 1 INNOVATIVA 2020 • ENERG I & MILJÖ

ENKLARE STAMBYTEN med digital kommunikation Boverket utreder

SOCIALT HÅLLBAR RENOVERING CIRKULÄR EKONOMI hjälper Akademiska hus att nå klimatmål Välkommet stöd för

ENERGIEFFEKTIVISERING I FLERBOSTADSHUS

Botkyrkabyggens mål:

HYRESGÄSTERNA SKA STANNA KVAR I OMRÅDET


To Be Frank. Foto: Gabriel Liljevall

i Uppsala län 2020

Det gamla miljonprogrammet blir det nya miljöprogrammet. Varje dag arbetar vi tillsammans för att bygga ett hållbart samhälle där alla får ha sin plats. Vi vill bidra till att skapa sysselsättning, trivsamma och inspirerande bostäder, stimulerande och produktiva miljöer för utbildning och vård, och en meningsfull fritid för våra medmänniskor.

Förnyelse av äldre bostadsområden

Moderniseringen av miljonprogrammets områden är en stor och viktig del av vår verksamhet. Våra uppdragsgivare finns i bland annat Enköping, Håbo, Märsta, Sala, Sigtuna, Upplands Väsby och Uppsala. Nu inleder vi ett stort projekt även för Västerås kommunala bostadsbolag Mimer.

Alla ska kunna bo kvar

Vi har alltid strävat efter att ligga i framkant när det gäller tekniska och innovativa lösningar, och att bygga med god

arbetsmiljö, hög kvalitet och med stor miljöhänsyn. Men också kostnadseffektivt. Alla ska nämligen ha möjlighet att bo kvar i sina hem efter en renovering.

Lönsam energieffektivisering

Centralt i upprustningen av de gamla flerfamiljs­ byggnaderna är att minska energiförbrukningen. Energi­ effektivisering är inte bara bra för miljön, det kan även bli en riktigt lönsam investering. Det vet vi efter att ha renoverat tusentals lägenheter under mer än 25 år.

Bidra till en hållbar framtid

Våra uppdrag genomför vi med egen byggpersonal och tillsammans med lokala underentreprenörer. Det innebär att vi faktiskt bygger ”åt oss själva”. Det är ett ansvar som bidrar till en hållbar framtid.

Bygg framtiden med oss. ByggConstruct AB är ett av Upplands och Västmanlands största ägarledda byggföretag. Vi är specialiserade på byggnationer inom vård, skola och bostäder, samt byggservice. Med vårt dotterbolag FÖ Bygg i Sala är vi runt 185 anställda och vi vill bli fler som tillsammans bygger en hållbar framtid. www.byggconstruct.se


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Hjälper byggbranschen

ATT NÅ KLIMATMÅLEN

BRANSCHINITIATIVET för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö, ”LFM30” har nu lagt plattan för ett klimatpositivt byggande till år 2035. Målet ska nås med en ny metod för klimatbudget som går betydligt längre än nu föreslagen lagstiftning. Detta initiativ har i dagsläget 145 stycken medverkande aktörer från hela branschen där 37 stycken är byggherrar/beställare. Samtliga deltagare här förbinder sig att använda sig av sakliga åtgärder för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser på både företags- som projektnivå och även redovisa dessa resultat. För att trygga byggandet med den bästa tekniken har LFM30 tagit fram målgränsvärden för nyproduktion av projekt som flerbostadshus, småhus och lokaler. Parallellt arbete pågår för renoverings-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten på befintliga byggnader och anläggningar. Målgränsvärdena spelar en betydande roll i LFM30:s nya metod för klimatbudget som omfattar fem steg. Metoden inkluderar både byggnader och anläggningar, både existerande som de nyproducerade. Det övergripande målet är att nå ett klimatneutralt byggande år 2030, och klimatpositivt byggande 2035. Nämnas ska också att LFM30:s åtagande är markant hårdare än lagen om den befintliga klimatdeklaration för nya byggnader som börjar gälla från januari 2022. Här går LFM30 längre än de olika miljöcertifieringssystem som finns av byggnader med definierade målgränsvärden. Boverket har föreslagit att gränsvärden ska införas först år 2027 som kommer också att behöva gå över till representativa klimatdata för byggmaterial, detta i istället för konservativa som just nu föreslagits. Den lagstiftade klimatdeklarationen innehåller heller inte alla byggdelar, vilket är ett krav inom LFM30. Här kan man ju hoppas att detta arbete med LFM30 kan inspirera andra branschaktörer i övriga Sverige och kanske få dessa att komma en bit på vägen. I NU AKTUELLT NUMMER kan man läsa om att i många fastigheter i Sverige som drivs av små fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar kan behöva experthjälp, Fastighetsägarna erbjuder därför tjänster där de guidar fastighetsägarna Att smart solcellstak ger trygg parkering. Att ett stambytesprojekt är jobbigt, nu finns digitala verktyg för att effektivisera processen. Nytänkande lösningar ska snabba på renoveringstakten, Sveriges Allmännytta, HBV och Sustainable innovation har tagit fram smarta renoveringsidéer som kan skalas upp. Svensk Fastighetsutveckling distribueras både digitalt och i tryckt form. Artiklarna finns också på www.svenskfastighetsutveckling.se.

Ditt flexibla Logo systemRubrik för drift säljande.... av fastigheter. Web Port är ett öppet svenskutvecklat SCADA-system och HMI för att övervaka och sköta fastighetsbestånd oavsett storlek och tekniska behov. Vad menar vi med öppet? Vi har idag över 70 partners över hela Sverige som kan driva Web Port-projekt.

Bild på devices......

Vi stödjer er redan installerade hårdvara, tack vare ett brett kommunikationsstöd. Systemet skalar från lokalt installerade HMI:er till SCADA-nivå. Ni kan välja mellan molnlösning eller lokal installation. Tillgänglig data och integration mot era befintliga system via våra öppna APIer och export möjligheter. Vi möjligör att flera aktörer kan arbeta parallellt med olika projekt samtidigt som systemet är i drift.

webport.se

God läsning,

Jan Åström STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

3


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

INNEHÅLL

01/2021

REDAKTION OMSLAGSBILD: Bild: Modexa UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71

26

46

3........... Ledare 4.......... Innehåll 6.......... Nyheter 8.......... Årets bästa renovering 10......... Kollektivhus på Södermalm fick ny gatufasad 12......... Smart solcellstak ger trygg parkering 14......... Så hjälper experterna Sveriges små bostadsrättsföreningar att utveckla ..............fastigheterna 16......... Nytänkande lösningar ska snabba på renoveringstakten 18......... Hissar behöver inte vara slit och släng 20........ BeBo vill hjälpa fastighetsägare att slippa införa individuell mätning av värme

ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se PROJEKTLEDNING Therése Söderström therese.soderstrom@storkom.se PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2021 FÖLJ OSS PÅ: www.facebook.com/byggastockholm.se Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

22......... Enklare stambyten med digital kommunikation 24........ Botkyrkabyggens mål: Hyresgästerna ska stanna kvar i området 26........ ”Light”-Renovering av innergård och tvättstuga gjorde studenthuset mysigare 27......... Miljarder till renovering av miljonprogrammet – Digitalisering är nyckeln till ..............minskade kostnader 28........ Boverket utreder socialt hållbar renovering

SVENSK

31......... Anrik byggnad i Borås fick moderniserad hiss

FASTIGHETSUTVECKLING

32......... Cirkulär ekonomi hjälper Akademiska hus att nå klimatmål

NR 1 2 0 2 1 • RENOVERING LÖSNINGAR NR & 1 INNOVATIVA 2020 • ENERG I & M I LJ Ö

34........ Rörlösning minskar varmvattenförluster i fastigheter 35......... Renovering av innergård och tvättstuga gjorde studenthuset mysigare 36........ Kommunal klimatinvestering – miljöpåfrestande nyproduktion eller ..............energisnålt nytt är frågan 38........ Sveriges Allmännyttas klimatinitiativ nära fossilfrihet 39........ De hjälper företag att bli mer energieffektiva 40........ Energiresan med AI fortsätter 42........ Satsar på framtidens boende 44........ Nytt stöd för energieffektivisering i flerbostadshus föreslås 46........ Byggmiljöinventering i känslig kulturmiljö 50........ HSB välkomnar stöd för energieffektivisering 4

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

ENKLARE STAMBYTEN med digital kommunikation Boverket utreder

SOCIALT HÅLLBAR RENOVERING CIRKULÄR EKONOMI hjälper Akademiska hus att nå klimatmål Välkommet stöd för

ENERGIEFFEKTIVISERING I FLERBOSTADSHUS

Botkyrkabyggens mål:

HYRESGÄSTERNA SKA STANNA KVAR I OMRÅDET


Fastighetsförvaltning FÖR TRIVSAMT BOENDE

Total förvaltning Kommunikation & service Rådgivning

”Hemmavid utmanar och tänker nytt utifrån tidigare förvaltningsmetoder. Modet att pröva nya vägar tillsammans med konsumenterna är vår drivkraft!” - Eva, VD Hemmavid Hemmavid.com

hemmavid.com

Kompletta solenergisystem för högt ställda krav Marknadsledande system från HPSolartech för kommersiella fastigheter och lantbruk som värdesätter lång livslängd, robusthet och säkerhet.

Solcell er är e tt utm sätt at är t höja driftsn kt Det är ettot! dessu tom riskfrit t och g enkelt, år fort ...

www.hpsolartech.se • tel 018-59 18 00


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Ta kontroll över underhållet av dina fastigheter DET ÄR VIKTIGT att ha bra kunskap om sin fastighet. Som fastighetsägare är det mycket information som behöver samlas in, analyseras och fungera som beslutsunderlag för vilket underhåll som ska prioriteras. Nu släpps REPAB Fakta 2021 som ger fastighetsägare och förvaltare tillgång till en svensk standard av uppdaterade nyckeltal och underhållskostnader. – Årskostnadsböckerna är ett bra sätt att ta tempen på sin fastighet, för att se hur den står sig i jämförelse mot rikssnittet.

Kalkylverket hjälper förvaltarna att få överblick och kontroll över kostnaderna framåt, säger Anders Ekdahl, konsult på Aareon Nordic som sammanställer och ger ut böckerna. Årskostnadsböckerna är ett hjälpmedel för den som vill få fram aktuella jämförelsetal för drift- och underhållskostnader för sina fastigheter. Böckerna hjälper till att hålla reda på allt från viktiga nyckeltal till att räkna med rätt underhållskostnader. Vid bland annat budgetarbete, årsavstämningar och projektledning är böckerna ett pålitligt verktyg.

Beslut om fönsterbyten hävdes

Så kan socialt utsatta bostadsområden lyftas

I BAGARMOSSEN ville Svenska Bostäder byta ut gamla fönster i 50-talshus till nya och fick bygglov till detta. Nu har Länsstyrelsen i Stockholm upphävt bygglovet efter att ett antal boende i fastigheterna överklagat beslutet. Enligt länsstyrelsens bedömning innebär de nya fönstren att byggnadens kulturhistoriska värden och karaktärsdrag försvagas. Fönstren har ett grövre och klumpigare utförande och kan inte jämställas med originalfönstrens tidstypiska stringens och utförande, skriver Länsstyrelsen.

KARTLÄGGNINGAR, nulägesanalys och platsanalys utifrån olika perspektiv och olika metoder för medborgardialoger och delaktighet. Det är några av sakerna man kommer att berätta om när Fastighetsnytt akademi håller kurs i ”Att lyfta socialt utsatta bostadsområden”. I kursen introduceras också samverkansoch stadsutvecklingsmodellen BIDS Business Improvement District, där lokala aktörer tillsammans lyfter områden genom bland annat affärsutveckling av områdets verksamheter och upprustningar av miljön. Kursen hålls i mitten av april.

6

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Artilleristallarna i Göteborg, som fått nytt liv genom Wallenstams varsamma renovering, prisas med guld i tävlingen Årets bygge i kategorin renovering. Bild: Wallenstam

Guld till

Artilleristallarna

i tävlingen Årets Bygge ARTILLERISTALLARNA i Göteborg, som fått nytt liv genom Wallenstams varsamma renovering, prisas med guld i tävlingen Årets bygge i kategorin renovering. Mitt i hjärtat av centrala Göteborg har ett stycke göteborgsk historia med en alldeles egen karaktär förvandlats från garage till trendig matupplevelse. Återbruk, omsorgsfull renovering och tillsammansperspektiv i utvecklingen har bidragit till förvandlingen av Artilleristallarna, ett projekt som nu har prisats med guld för sitt genomförande. – Det är fantastiskt roligt och en stor ära för oss att vi få ta emot detta pris. Det är många inom bolaget, men även bland våra partners, som ska vara riktigt stolta över att ha bidragit till denna fina förvandling och förädling av Artilleristallarna, säger Marina Fritsche, regionchef Göteborg och vice vd för Wallenstam.


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Satsningar på

Skellefteå lasarett

Träkonstruktion, ICA Supermarket, Lindvallen. Liljewall har ritat ICA Fastigheter första butik i trä. Bild: LiljewallAnna Kristinsdóttir

Trävaror i grön supercykel för förnyelsebara råvaror EN NY GRÖN supercykel för råvaror koncentreras till ett antal metaller samt förnyelsebara råvaror där skogsprodukter är de enskilt viktigaste för Sverige. Det skriver Danske Bank i sin senaste analys ”Skog & Ekonomi”. Danske Banks analys ”Skog & Ekonomi” visar att skogsprodukter kan vara på väg in i en grön supercykel tillsammans med ett antal metaller. – Metallerna krävs för elektrifieringsboomen och efterföljande energilagring. Biomassa från skogsprodukter krävs för att ersätta fossilbaserade material i exempelvis bioplaster och trävaror ersätter exempelvis betong vid nybyggnationer av flerfamiljshus, säger Johan Freij, författare till analysen. Priset på trävaror har haft en stigande trend för varje konjunkturnedgång och nu står vi inför en period med kraftiga infrastrukturinvesteringar generellt samt ett ökat husbyggande i trä. – USA är trähusbyggarlandet nummer ett där 93 procent av enfamiljshusen och 73 procent av privata flerfamiljshus byggs med trästommar. USAs stora stimulanspaket i kombination med ett mycket stort uppdämt behov av bostadsbyggande talar för att uppgången kommer att vara långsiktig, säger Johan. Den största orsaken till det nuvarande prisrallyt på trävaror är renoveringstrenden

och ökat byggande i hela västvärlden vilket gett historiskt låga trävarulager. Priserna på sågade trävaror har de senaste åren gått från priser runt 400 USD/boardft’ till dagens priser på runt 700-800 dollar med pristoppar på uppemot 1000 dollar. I Sverige ökar byggandet av flerbostadshus med trästomme. Antalet byggda lägenheter i flerbostadshus med trästomme fyrfaldigades under perioden 2011–19 från tusen till fyra tusen enheter och uppgår nu till 20 procent av totala byggandet. Enligt preliminära siffror ökade trähusproduktionen med hela 18 procent under 2020 och lär fortsätta enligt flera källor i byggsektorn. – När nu massiva träelement kommer på bred front så lär vi få se ny era över världen inom högt byggande i storstäderna. Där passar träelementen perfekt med sin låga vikt och flexibilitet till skräddarsydda lösningar. Denna förändring kommer att synas tydligt i statistiken inom några år, säger Johan Freij En tredje drivkraft som visar på en möjlig supercykel för skogsprodukter är EU’s strategi ”Renovation Wave” (del av EU’s ”Green Deal”) med målet att fördubbla renoveringstakten av bostäder och offentliga byggnader med fokus på energibesparande åtgärder. Ett mål är att upp till 35 miljoner byggnader skall renoveras under den kommande tioårsperioden.

EN STOR MÄNGD ombyggnationer pågår just nu på lasarettsområdet i Skellefteå för att förbättra för besökare och personal. – Vi satsar stort just nu, både vad gäller lokaler och verksamheter. Ombyggnationerna och renoveringarna är mer än bara ett fastighetsarbete, det är verksamhetsförbättringar som sker, säger Ulf Widmark, fastighetschef i Region Västerbotten. Skellefteå kommun är under tillväxt och folkmängden ökar stadigt i och med nya arbetstillfällen. Skellefteå lasarett hänger på utvecklingen och just nu pågår en stor mängd ombyggnationer och renoveringar i linje med fastighetsplanen, som inkluderar två nya vårdbyggnader som ska byggas längre fram. Bland annat får ögonmottagningen nu en ny operationssal, öronmottagningen öppnar igen i nya lokaler, ett servicecenter ska flytta in i centralhallen och en ny administrativ byggnad står snart klar.

Lindbackaskolan.

Två skolor i Lindesberg får ventilationssystem

med produkter från TROX och Siemens AB

LINDE BYGGNADSPLÅT arbetar just nu med sitt största uppdrag någonsin. Det är Brotorpsskolan i Lindesberg som rustas upp, och precis intill byggs den helt nya Lindbackaskolan. Skolorna ingår i samma projekt och Linde Byggnadsplåt valdes till totalentreprenör inom ventilation och styr. Ur Bevegos perspektiv är det TROX VAVspjäll Leo med Siemens KNX som står i fokus i projektet. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

7


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Gavlegårdarna och projektet Nordost blev vinnare av Årets bästa renovering. Bild: Gavlegårdarna

ÅRETS BÄSTA RENOVERING För sjätte året i rad anordnades i år tävlingen Årets bästa renovering i Sveriges Allmännyttas regi. Vinnarna korades i samband med Fastighetsutvecklingsdagen den sista augusti. Juryns ordförande, Sofia Heintz, arbetar till vardags som expert inom fastighetsutveckling och nyproduktion hos Sveriges Allmännytta. JURYN SATTE UPP flera kriterier som var en förutsättning för att få medverka i tävlingen. Det man ville se var bland annat innovationshöjd/nytänkande, möjligheter att återupprepa projektets framgångfaktorer och hur projektet påverkar de boende. Vidare ville man se hur gemensamma funktioner utformas och förvaltas. Det aktuella projektet skulle också bedömas i sin helhet 8

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

ur ett användarperspektiv. De mervärden projektet bidrar till var också viktigt liksom att tillvarata befintliga kvaliteter som till exempel gamla byggnadsdetaljer. Självklart tittade man också på projektets ekonomi ur ett investerings- och förvaltningsperspektiv. – I ett framgångsrikt renoveringsprojekt är alla vinnare; bostadsbolagen, kommunen, klimatet och de boende, säger Sofia Heintz. Stora delar av landets bestånd av hyresfas-

tigheter är byggda under miljonprogramsåren. De står idag inför stora utmaningar vad gäller upprustning och renovering. Mycket måste ses över – allt från energieffektivisering till hur man ökar tryggheten i områdena och stadsdelarna. Hur man bäst hanterar och härbergerar hyresgästerna under tiden renoveringarna pågår, ofta under lång tid, är också det en utmaning. Alla byggherrar som äger och förvaltar


hyresbostäder, både inom och utanför allmännyttan, och som hade slutfört renoveringsprojekt under 2018 och 2019 välkomnades att delta i Årets bästa renovering. Det var möjligt att både anmäla ett eget projekt och att nominera någon annans projekt. Tanken är att genom denna tävling lyfta fram goda exempel när det gäller renovering. Sveriges Allmännytta vill sprida kunskap om framgångsrika projekt och därmed möjliggöra för andra att lära av varandra. – Vi ser att det är viktigt att driva utvecklingen i hela branschen. Ju fler vi är som kan tillföra och dela kunskap desto bättre, menar Sofia Heintz. Den oberoende juryn valdes ut med omsorg. Resultatet blev en stark grupp med stor kompetens inom bland annat hållbar renovering, stadsdelsutveckling, fastighets-utveckling, förvaltning samt klimat och energi. Juryn bestod av: • Martin Erlandsson, forskare och expert på miljöanpassat byggande vid IVL, Svenska Miljöinstitutet • Anna Granath Hansson, bostadsforskare vid KTH • Anna Heide, affärsutvecklingschef på Trianon • Åsa Kallstenius, chefsarkitekt på Kod Arkitekter • Pia Lundgren, projektområdeschef på SISAB, Skolfastigheter i Stockholm • Kristina Mjörnell, affärs- och innovationsområdeschef för Hållbara städer och samhällen på RISE samt adjungerad professor i byggnadsfysik • Magnus Schön, landskapsarkitekt och hållbarhetsansvarit på Kod Arkitekter Nytt för årets tävling var ett ökat fokus på hållbarhet när det gäller renoveringar. I år lyftes också bevarandeperspektivet lite extra för att uppmuntra till att ta tillvara på kvaliteter i hus från olika tidepoker. En som gläds åt fokus på hållbarhet i renoveringarna är Gabriella Castegren, klimatexpert på Sveriges Allmännytta. Gabriella menar att en väl utförd renovering kan minska klimatpåverkan samtidigt som den är bra både för hyresgästerna samt för bostadsföretagets ekonomi. Genom att dessutom öka mängden återbruk går det också att minska nyproduktionen av till exempel byggnadsmaterial. När alla bidrag var genomgångna så var det fyra stycken bostadsföretag som stod kvar som nominerade till titeln Årets bästa renovering, som bäst uppfyllde de satta kriterierna. Dessa fyra var: • Gavlegårdarnas Nordost ett miljonprogramsområde i centrala Gävle • Svenska Bostäders bidrag kvarteret Hedvig

S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Genom att man också arbetat med beteendefrågor och lyft vikten av trivsel har man också skapat en vilja bland hyresgästerna att ta hand om området. /Sofia Heintz, expert inom fastighetsutveckling och nyproduktion, Sveriges Allmännytta samt juryns ordförande

i Spånga, Stockholm • Enköpings största bostadsområde Romberga, Enköpings Hyresbostäder • Tunabyggens Tjärna Ängar i Borlänge, Dalarna Juryn presenterade de fyra finalisterna i samband med Fastighetsutvecklingsdagen den 31 augusti. Bidragen fick då medverka i en omröstning där publikpoängen vägdes mot juryns poängsammansättning. När poängen räknats samman stod Gavlegårdarna och projektet Nordost som vinnare av Årets bästa renovering. – Ett föredömligt projekt och en värdig vinnare. Snabbt insåg man här att det inte räcker att bara genomföra ett byggprojekt för att lyckas med en bestående förbättring av ett område, säger Sofia Heintz, ordförande i juryn. Upprustningen av Nordost började egentligen redan 2014 då man konstaterade att balkongerna behövde renoveras. Snabbt växte projektet till något mycket mer än så. "Ska vi göra det, ska vi göra det ordentligt", blev devisen. Det började alltså med ett renoveringsprojekt av balkonger och fasader och slutade med att hela området förstärktes. Detta genom ommålning, ombyggnad av entréer och trapphus, bättre belysning, renovering av parkeringshus samt upprustning av den gemensamma gården.

Delaktighet har varit ett annat motto hos Gavlegårdarna. Hyresgästerna har bjudits in till möten där de har fått framföra vilka önskemål de hade. De första förslagen var blygsamma och kunde handla om ett nytt nät till ett fotbollsmål. Så småningom dök det upp förslag om att man vill skapa cirkusliknande gårdar. Många möten och projekttimmar senare fanns en stor lekplats med just ett cirkustema på gården. Man har jobbat mycket med utomhusmiljön för att skapa trivsel och trygghet. Rabatterna prunkar efter plantering av bland annat 14 000 blomlökar och massor av perenner. Bevattningen är klimatvänlig genom att regnvatten samlas upp i stora plastkärl som finns under marken. Balkongerna är uppglasade för att släppa in mer ljus och fasaderna har fått ny puts. Entréerna har byggts om för att bli ljusare och mer välkomnande. Man har också jobbat mycket med beteendeförändring och trygghet. Mätningar har visat att man har lyckats – hyresgästerna upplever idag både ökad trivsel och trygghet. Renoveringen av stadsdelen Nordost omfattar inte bara ett byggprojekt. Här talar man om stadsdelsförnyelse. Man har fått hyresgästerna med sig och gemensamt har man jobbat med fokus på de tre integrerande B:na – Byggprojekt, Bodemokrati och Beteendeförändring. Juryns motivering löd: Föredömligt att börja utifrån de sociala förutsättningarna och fokusera på vad som skapar trygghet och trivsel i ett område – och sedan låta det bestämma omfattning och innehåll i renoveringen. Projektet har lyft utemiljön på gården med ljus och belysning som ger trygghet. Man har skapat fina miljöer för lek och gemenskap. Ett extra plus är Gavlegårdarna skapat ekosystemtjänster som dagvattenhantering, insektshotell och växter som tillför biologisk mångfald. Mycket intressant att se att den hållbara beteendeförändringen har fungerat och att bostadsbolaget kunnat sätta det i system. – Gavlegårdarna fick verkligen med helhetsperspektivet i 360 grader. Man har verkligen lyft allt i ett nästan holistiskt perspektiv. Genom att man också arbetat med beteendefrågor och lyft vikten av trivsel har man också skapat en vilja bland hyresgästerna att ta hand om området. Genom att de boende involverades på det vis de gjorde har engagemanget varit stort vilket också stärker miljön, menar Sofia Heintz. – De fyra bidragen var väldigt olika. Det var en bra spridning av innovativa lösningar i de olika projekten vilket var roligt och inspirerande att se, avslutar Sofia Heintz samtalet. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

9


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Fasaden på Utkiken har renoverats och färgen ska nu mer efterlikna den som fanns på ursprungsfasaden. Bild: Svenska Bostäder.

KOLLEKTIVHUS PÅ SÖDERMALM fick ny gatufasad

En ständigt pågående underhållsåtgärd för bostadsbolag är att renovera fasader. Svenska Bostäder i Stockholm snyggade nyligen till ett lite ovanligt projekt: Utkiken 1,5 och 7 på Folkungagatan, ett hus där en totalrenovering av fastigheten inte varit aktuell. AV MARTINA NYHLIN

I D A G H Ö J S M Å N G A röster om att fler kollektivhus bör byggas i Sverige och kollektivtanken har fått ett uppsving. Men i kvarteret Utkiken har det funnits ett kollektivboende sedan 1986. De som bor i husen är mycket engagerade i sin boendemiljö och många av dem vill gärna behålla husets enkla standard med kallhyra och utan egen dusch 10 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och varmvatten i lägenheterna. – Det är väldigt engagerade lägenhetsinnehavare i det här huset så vi har haft en tät dialog med dem inför detta arbete, säger Anna Mazetti-Nissen, fastighetsingenjör på Svenska Bostäder. Huset i kvarteret Utkiken 5 är byggt på 1880-talet och nu var det dags att renovera

gatufasaden. Det görs normalt med 30 till 40 års mellanrum. – I det här projektet har vi renoverat två gårdsfasader och en gatufasaden, som har varit riktigt dåliga, säger Anna Mazetti-Nissen. I fasadrenoveringen har man försökt gå tillbaka till en kulör som stämmer bättre med hur man tror att huset såg ut på 1800-talet.


Huset är nu gulbeige. – Vi har fått en ny färgsättning av stadsmuseets antikvarie, som vi fått ett beviljat bygglov för, säger Anna Mazetti-Nissen. Gatufasaden har många utsmyckningar och var lite komplicerad att putsa. Dessutom hade man vid tidigare målning använt en oljefärg, vilket gjorde det svårt att använda kalkfärg. Men man hittade en silikatfärg som fungerade och jobbet gjordes väl av en av de tre entreprenörer Svenska Bostäder har ramavtal med och som man samarbetat med i tidigare projekt. – Det blev väldigt fint och jag tror de som bor i huset blev nöjda, jag tycker särskilt gatufasaden blev väldigt fin, renoveringen

S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Det blev väldigt fint och jag tror de som bor i huset blev nöjda, jag tycker särskilt gatufasaden blev väldigt fin. /Anna Mazetti-Nissen, fastighetsingenjör, Svenska Bostäder

lyfte hela huset, säger Anna Mazetti-Nissen. Fönstren skulle också målas, men det satte Covid-19 stopp för. I samband med fasadrenoveringen gjordes även en del andra renoveringar i huset. Eftersom det finns en stark önskan i kollektivhuset att hålla nere både standard och hyror gjorde man bara det absolut nödvändigaste. – Vi gick igenom hela fastigheten för att se att det inte var några akuta problem, kollat el, vvs och lagat och åtgärdat lägenhetsdörrarna som kompletterats med brandskyddsfärg för att klara brandkraven. Det blev ett stort projekt även om det bestod av många små saker, avslutar Anna Mazetti-Nissen.

Energiffektiv luftavfuktning vid alla temperaturer Spara energi med energieffektiva luftavfuktare Lika effektiva även vid låga temperaturer

Enkel installation utan onödiga rördragningar Smart självstyrning - uppkopplad

För en enklare vardag

Vi finns alltid vid din sida. Idag och imorgon. År efter år. Diskar, tvättar, kyler och värmer. Allt för att göra din vardag både bekvämare och enklare. Våra vitvaror är effektiva, energisparande och anpassade efter svenska förhållanden. Och för att du ska känna dig extra trygg har vi dessutom egna servicetekniker som snabbt är på plats och hjälper dig om något händer. Följ oss gärna i sociala medier eller läs mer på cylinda.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 11


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 Det nya solcellstaket byggs. Bild: Instalco

SMART SOLCELLSTAK ger trygg parkering

Solcellstak och dagsljus på samma gång? Går det? Ja i parkeringshuset Druvan i centrala Linköping har nyligen ett sådant tak färdigställts. – Det här är ett sätt för oss att minska vår energianvändning samtidigt som vi bidrar till Linköpings kommuns mål att vara koldioxidneutrala 2025, säger Daniel Jonsson, fastighetschef på Sankt Kors som äger och förvaltar parkeringshuset. AV MARTINA NYHLIN

PARKERINGSHUSET DRUVAN har funnits i många år i Linköping och tidigare parkerade bilarna under bar himmel på översta planet. Det är sedan 2017 möjligt att ladda elbilar i parkeringshuset och numera laddas bilarna med egentillverkad el från ett nytt solcellstak. Men taket är lite ovanligt. På panelerna som bildar taket har solcellerna 12 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

monterats på glas till skillnad från den vanligare modellen där solcellerna monteras på ett bakstycke och inte ger något ljusinsläpp. Garage kan generellt upplevas som lite otrygga platser och därför ger den här metoden en bättre miljö, eftersom man på det här sättet får in mycket mer dagsljusinsläpp i garaget. – Vi har minimerat förlusten av dagsljus,

trots att vi har byggt ett tak, säger Daniel Jonsson. Elen från solcellerna används också till belysningen i parkeringshuset. – I parkeringshus går det åt ganska mycket el till belysning, så det är bra att den kommer från solel, säger Daniel Jonsson. Från översta parkeringsdäcket kan den


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Under installationen av det nya solcellstaket. Bild: Instalco

Daniel Jonsson, fastighetschef på Sankt Kors. Bild: Hejdlösa Bilder

som parkerar också få en pedagogisk överblick av solcellstaket. Det är projekterat och installerat av Instalcobolaget Vallacom och det är första gången de installerar ett solcellstak på glas på ett garagetak. Utmaningarna i projektet har varit att skapa en bra arbetsmiljö för de som byggde taket. En annan utmaning var att takplanet stängdes under tiden för bygget vilket gav visst intäktsbortfall. Några få parkeringsplatser har dessutom försvunnit

där infästningarna till taket monterats, men de allra flesta kunde vara kvar. – Nu ska vi testa och utvärdera den här lösningen och se hur bra den fungerar. Det är inte omöjligt att vi gör en liknande lösning igen, men det handlar om vilka möjligheter som då finns i det enskilda projektet. Här hade vi ett utrymme rent detaljplanemässigt som passade bra för denna lösning, säger Daniel Jonsson på Sankt Kors.

FAKTA Sankt Kors och Dukaten Parkering ägs av Linköping Stadshus AB och har 540 p-platser varav 16 elbilsplatser Solcellsanläggningen är certifierad som ett hållbarhetsklassat Instalcoprojekt. Solcellsanläggningen blev klar januari 2021. I dagsläget närproduceras elen i parkeringshuset från solcellerna.

Unikt och energismart parkeringshus

Vallacom har i samarbete med underleverantören Linköpings Smidesservice skapat ett energismart parkeringshus som täcker laddningsbehovet för dagens och framtidens elbilar. Vårt installerade solcellstak har ljusgenomsläpp och ytan är över 1000 kvadratmeter. Vi vill nu rikta ett stort tack till fastighetsbolaget Sankt Kors Vallacom i samarbete med

som gett oss förtroendet att lyfta parkeringshuset Druvan i Linköping, både i höjd och hållbarhet. Anläggningen är certifierad som ett Hållbarhetsklassat Instalco-projekt. Instalcobolaget Vallacom i Linköping arbetar med hållbara elinstallationer med samhälls- och miljönytta och är specialiserade på solceller. Totalentreprenör

Rostfritt · Licenssvetsning · Byggnadssmide · Stålkonstruktioner · Svets

Gottorpsg 8 · Box 1067 · 581 10 Linköping · 013-14 20 46 · info@lkpgsmide.se

Linköping · 013-13 97 97 | Norrköping · 011-473 44 80 | info@vallacom.se | vallacom.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 13


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

En vanlig åtgärd jag föreslår är att man kompletterar fjärrvärme med bergvärme, som man använder för att värma upp huset under vinterhalvåret när fjärrvärmetaxan är hög. /Isak Franzén, energispecialist, Fastighetsägarna

Så hjälper experterna Sveriges små bostadsrättsföreningar att

UTVECKLA FASTIGHETERNA Många fastigheter i Sverige drivs av små fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar och kan behöva experthjälp för att klara av de problem de ställs inför. Fastighetsägarna erbjuder därför tjänster där de guidar fastighetsägare att vidta rätt åtgärder för att utveckla sina fastigheter. AV MARTINA NYHLIN

ALLA TYPER AV projekt i flerbostadshus kräver alltid en god kommunikation mellan styrelsen, entreprenören, projektledaren och de boende. Stefan Söderberg, verksamhetschef för projekt och energi på Fastighets14 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

ägarna poängterar att beslut måste fattas med rätt process och förankras ordentligt med de boende. – Många projekt tar många år på grund av felaktiga beslutsprocesser och bristande

kommunikation i tidigt skede. Att tidigt ta in en fastighetsjurist för att sätta kursen kan vara väldigt bra, säger han. När ett projekt är förankrat gäller det att på ett enkelt sätt förmedla omfattningen


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 och processen till de boende/ medlemmarna. Fastighetsägarna förordar numera digitaliserad kommunikation. Själva har de utvecklat ”Boendeappen”, där all kommunikation i ett projekt kan hanteras, men det går också att använda andra webbaserade verktyg. – Via en app eller ett webbverktyg kan man ge den information som förut sattes upp med lappar i trapphusen på ett modernare sätt. Att informationen sparas i app eller webbverktyg är värdefullt eftersom man också kan gå tillbaka och se vad som beslutats mellan parterna och vilken information som gått ut i projektens olika skeden, säger Stefan Söderberg. Myndigheterna ställer krav på att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar bland annat utför energideklarationer och OVK-besiktningar, Isak Franzén, energispecialist på Fastighetsägarna och certifierad energiexpert, tas ofta in i sådana processer. För att utföra energideklarationer samlar han först in underlag från fastigheterna och utför sedan ett platsbesök i fastigheten. Utifrån detta kommer han med förslag på

kostnadseffektiva förbättringsåtgärder. – En vanlig åtgärd jag föreslår är att man kompletterar fjärrvärme med bergvärme, som man använder för att värma upp huset under vinterhalvåret när fjärrvärmetaxan är hög. Att byta ut gamla FTX-aggregat, FT-aggregat samt frånluftsfläktar är andra åtgärder, säger han. Men många bostadsrättsföreningar samt fastighetsägare anser sig inte ha råd med stora investeringar och därför föreslår Isak Franzén ofta också åtgärder utan en större investeringskostnad. Det kan handla om att sänka värmen i huset någon grad, eller att ändra inställningarna för pumpstopp för värmekretsen, alltså den temperaturpunkt utomhus då värmen slås av i fastigheten. Ä v e n Fa s t i g h e t s ä g a r n a s k o n s u l t Mohammad Nia hjälper kunder med energieffektivisering, men är mer inriktad på fastighetsägare som vill göra något utöver ”det vanliga”. En nytänkande lösning han ofta föreslår är att nyttja solel till ventilationsystem i samband med solcellsinstallation.

Större investeringar betalar sig ofta bra.

– Har man ett bra batteri så man kan ackumulera elen kan den användas till fläktaggregat, fläktar till cirkulationspumpar och till pumpar och även fastighetselen, säger han. Med effektivare solceller skulle fastigheter även kunna nyttja solcellsel i sin egen fastighetsbelysning och ventilationssystem. Andra möjliga lösningar är att kombinera bergvärme med ett återvinningssystem där man använder energi från frånluften, eller att installera uteluftsvärmepump, där värmepumpen tar värmeenergin från uteluften och överför den till ett vattenburet värmesystem. Även större investeringar betalar sig ofta bra. – En bergvärmepump har till exempel en rak återbetalningstid på cirka 10-11 år, sedan tjänar man på installationen, säger Isak Franzén.

FAKTA Fastighetsägarna är en branschorganisation som arbetar för en hållbar och fungerande fastighetsmarknad. Organisationen består av ett förbund, fyra regioner och ett förvaltningsbolag.

Framtidens fastighetssystem Atlas Fastighetssystem hanterar: • Automatisk hyresavisering • Avtalsmallar • Digital signering • Ärendehantering • Planritningsvisualisering • Statistik och rapporter • Mina sidor • Öppet API • Integrationer

Boka en gratis webbdemo idag!

https://atlasfastighet.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 15


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 – Vi räknar med att ha ett avtal på plats i sommar. Vi har ett antal intressenter för att lämna anbud, och det är även många bostadsbolag som visat intresse för att avropa byggnaderna, säger Johan Almesjö, vd på HBV.

NYTÄNKANDE LÖSNINGAR ska snabba på renoveringstakten

När många ska renovera sina fastigheter samtidigt är det onödigt att uppfinna hjulet många gånger. Det här är grundtanken i ett arbete där Sveriges Allmännytta, HBV och Sustainable innovation tar fram smarta renoveringsidéer som kan skalas upp. AV MARTINA NYHLIN

– D E T VÅ R A medlemmar efterfrågar mest förutom lyckade exempel och nätverk är konkreta stöd för at handla upp så att de slipper göra detta själv, säger Jonas Högset, Fastighet- & Hållbarhetschef på Sveriges Allmännytta. Sveriges Allmännytta (tidigare SABO) är en medlemsorganisation för Sveriges allmännyttiga bolag. HBV är allmännyttans inköpscentral och Sustainable innovation är 16 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

en medlemsorganisation som jobbar för att implementera de nationella färdplanerna för ett hållbart samhällsbyggande och stadens förändring. 2016 påbörjade man man tillsammans ett arbete för att kartlägga möjliga rationaliseringsvinster, effektiviseringsvinster och hållbarhetsvinster att göra inom renoveringsområdet. – Vi såg att en hållbarhetslösning måste

vara bättre, billigare och snabbare än den vanliga lösningen. Det kan inte vara en ”tagelskjorta”. Så vi gjorde ett stort arbete där vi försökte fånga in de stora renoveringsfrågorna, och hitta lösningar som är kostnadseffektiva och samtidigt klimat- och resurseffektiva, säger Thomas Sundén, vd för Sustainable innovation. Arbetet resulterade i en rapport där 13 lösningar som man såg skulle vara möjliga


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 att föra till marknad ganska snabbt och samtidigt ha ganska stor omställningsförmåga presenteras. Två av lösningarna testas nu i aktuella projekt. Det ena projektet handlar om att fastighetsägare ska kunna avropa kompletteringsbyggnader till sina fastigheter. Bakgrunden är att många fastigheter behöver uppdatera sina tvättstugor, vilket ofta är svårt med nya regler om tillgänglighet. Lösningen blir i projektet att flytta ut tvättstugorna på gården i specialbyggda hus och använda de gamla tvättstugelokalerna till något annat. Inspirerade av Sveriges allmännyttas ”kombohus” för bostäder han man i projektet nu jobbat fram en ramupphandling för mindre typhus som ska ha bra energiprestanda och vara väldigt funktionella. Eftersom de är typhus kan de byggas i stor skala, snabbt ställas på plats och hålla lägre pris. – Just nu håller vi på och gör klart för upphandling och publicering av avtalet. Vi räknar med att ha ett avtal på plats i sommar. Vi har ett antal intressenter för att lämna anbud, och det är även många bostadsbolag som visat intresse för att avropa byggnaderna, säger Johan Almesjö, vd på HBV. Det andra projektet handlar om att ta fram en mer effektiv upphandling av tilläggsisolering av fasader. Att tilläggsisolera i samband med att en fasad renoveras kan förbättra ett hus klimatprestanda väsentligt. Men med dagens upphandlingsförfarande uteblir ofta den önskade energiprestandahöjningen för att något gått snett i arbetet med isoleringen. – I en sån situation hamnar ofta idag putsleverantören och byggentreprenören som utfört fasadrenoveringen i en situation där de lägger skulden på varandra. För att komma bort från detta har vår ansats varit att putssystemsleverantören och entreprenenören tillsammans ska lämna en garanti till bostadsbolaget att rätt energiprestandahöjning ska uppnås, säger Jonas Högset. Detta kan göras på några olika sätt, men just nu pågår ett pilotprojekt där Telgebostäder anlitat en entreprenörfirma som också kan leverera fasadsystemet. Nu fasadrenoverar de och mäter samtidigt att energiprestandan håller måttet, med effektsignaturmodellen, en beräkningsmodell framtagen av KTH med syfte att så korrekt som möjligt kunna beräkna faktisk energianvändning – Med ett mätsystem som man är överens om kan man koppla energiprestanda före och efter isoleringen till de pengar bostadsbolaget betalar för entreprenaden, och alltså koppla klimat till kostnad, säger Thomas Sundén. Sustainable innovation, HBV och Sveriges Allmännytta vill gärna genomföra fler projekt

Ytterligare 11 lösningar som skulle kunna effektivisera renoveringsprocessen 1. Badrum till fastpris.

Vi såg att en hållbarhetslösning måste vara bättre, billigare och snabbare än den vanliga lösningen. /Thomas Sundén, vd, Sustainable innovation

i framtiden. Men just nu ligger 13-punktslistan och vilar i väntan på finansiering. – Vi har förhoppningar om att kunna börja med några av de andra projekten men vi måste ha resurser och ork. Allt som ska finnas på systemnivå måste finansieras, säger Jonas Högset.

FAKTA Sveriges Allmännytta, HBV och Sustainable Innovation drev, med finansiering från Energimyndigheten, tillsammans projektet Effektiv Renovering. Fokus för projektet var utmaningar kopplade till renovering. Målsättningen var att hitta lösningar som bedöms ha potential att – i kombination med krav på social hänsyn i upphandling – minska renoveringskostnaden med 25 procent samt generera samhällsekonomiska vinster genom ökad konkurrens och integration, sysselsättning och innovationskraft inom det allmännyttiga beståndet.

2. Att utprova nya resurs- och kostnadseffektiva affärsmodeller i konventionella entreprenader för att förbättra logistik, minska transporter och skapa en resurseffektivare byggprocess. 3. Att vid konventionella entreprenader ställa krav på lägenhetsvis paketering och leverans av material, samt bortforsling av skräp. 4. Att anlita installationsföretag som totalentreprenörer. 5. Tid och pris som urvalsparametrar i upphandling av stambyten och badrumsrenoveringar. 6. Utveckling av energieffektiva renoveringskoncept för hissar. 7. Konsulttjänster inom CM (Construction Management ) med speciellt fokus på resurs- och energieffektiva lösningar. 8. Prisvärda standarderbjudanden för att få ett effektivare och säkrare montage. 9. Förenklat beställningsförfarande inom tekniklösningar, med färre mellanled och kostnadseffektivare entreprenader. 10. Kalkylstöd för fastighetsägare gällande resurs- och energieffektiva renoveringslösningar. 11. Kalkylstöd för hyresgäster med målet att hyresgästerna ska få mer inflytande och en ökad förståelse för resurs- och energieffektivisering vid renovering. Källa: Slutrapport Nya affärsmodeller och upplägg för effektivare renovering av allmännyttans bostadsbestånd.

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 17


M��g ‫ �� ��פ‬a �st���e ���

Hissar behöver inte vara slit och släng Allt fler fastighetsägare ser fördelarna med att modernisera sina befintliga hissar snarare än att byta ut dem mot helt nya. Vinsterna i detta är många – såväl för klimatet som för ekonomin. De flesta av oss ägnar kanske inte husets hiss så mycket tanke så länge den går upp och ned som den ska – men när den inte fungerar är det förödande för äldre, rullstolsburna och dem som bor högt upp i huset. Det finns med andra ord goda skäl till att se över hissfrågan. Hydroware är marknadsledande specialister på just hållbara hissystem och utvecklar, tillverkar och säljer högteknologiska driv- och styrsystem för modernisering av hydraulhissar. Erik Paulsson är produktchef på Hydroware och vill uppmana fler fastighetsägare att tänka cirkulärt och långsiktigt i fråga om sina hissinstallationer. – Förr i tiden överdimensionerade man allting och tittade inte så mycket på kostnaden för stålet som därför är av högsta kvalitet i de gamla hissarna. Det är rent resursslöseri att slänga ut hela hissar, förklarar han. Den befintliga hissen behöver oftast inte alls bytas ut, men trots det river man idag ut gamla hissar och kastar dem på skroten. I själva verket räcker det med att byta ut drivoch styrsystem och övriga slitagedelar samt uppgradera korginredning, tablåer och belysning. Ibland kan man behöva byta dörrbladen också men grundstommen som bärram, hisskorg och gejder håller hela fastighetens livslängd. – Vi på Hydroware tillverkar lösningar som används för att modernisera gamla hissar. Med våra system kan de köra i 25 år till och därefter moderniseras igen.

Detta istället för en helt ny prispressad hiss med klenare stomme som inte håller kvaliteten alls lika länge, och som sällan håller för att moderniseras överhuvudtaget, säger Erik Paulsson. En annan aspekt, säger Erik Paulsson, är att nya hissar ofta har låsta system som kräver att leverantören måste sköta om hissen, med dyra avtal och reservdelar som följd.

Vi på Hydroware tillverkar lösningar som används för att modernisera gamla hissar.

Erik Paulsson, Produktchef på Hydroware

– Med våra öppna system kan man använda vilket hissföretag som helst och kan då lägga ut uppdraget på offert.

På Hydroware anser man att många av företagen i branschen idag saknar en cirkulär affärsmodell, och att en del av den linjära affärsmodellen är just att hissarna inte ska hålla alltför länge. Löpande kostnader för reparationer och så småningom inköp av ännu en helt ny hiss riskerar att bli onödigt dyr för fastighetsägaren i jämförelse med en hiss som moderniseras. Men det är inte bara kostnaderna som riskerar att bli onödigt höga i samband med att man byter ut en äldre hiss – även klimatet och jordens resurser far illa av slit- och slängmetoden. En utveckling som Erik Paulsson ser som ohållbar i längden. – De senaste 20-25 åren har många producenter valt att konstruera hissar som är mindre modulära och öppna än tidigare. Det innebär att de inte är lika lämpade att modernisera och blir istället en del av en slit- och slängkultur som är förödande för miljön. Att modernisera en äldre hiss istället för att byta ut den innebär en enorm minskning av miljöbelastningen över tid, säger Erik Paulsson och förklarar vidare: - Felet man ofta gör är att enbart fokusera på energiförbrukningen i drift. Men även om en helt ny hiss drar något lägre energi i drift är det inte många kWh eller kronor det handlar om. Dessutom kräver tillverkningen av enbart en motvikt som används på alla nya linhissar idag lika mycket energi som en moderniserad hydraulhiss normalt förbrukar under 25 års drift. Det säger en hel del om vilket alternativ som är bäst för vår planet.


Installera hiss så att fler kan bo kvar

Bygg på en våning och installera hiss

Hiss som tjänst för en hållbar framtid

Vi har i vårt land cirka 1 000 000 lägenheter i flerbostadshus utan hiss. Åldersgruppen från 65 år och uppåt beräknas bli dubbelt så stor om 20 år. För att fler ska kunna bo kvar i sina lägenheter behöver dessa fastigheter utrustas med en för ändamålet välanpassad hiss.

Det finns många fördelar med att bygga på en våning på befintliga fastigheter och samtidigt installera hiss. Det krävs ingen ny tomtmark eller infrastruktur för lägenheter som byggs på ett befintligt hus. Det innebär lägre boendekostnader jämfört med helt nyproducerat. En förutsättning för att många unga ska ha råd att skaffa sig sitt första egna hem.

En annan resurssparande modell som Hydroware tittar på är att erbjuda hissar som tjänst snarare än som produkt för fastighetsägare. Många nya hissar kräver redan på ganska kort sikt dyra reparationer som i långa loppet blir kostsamma för kunden men en bra affär för företagen i branschen. För att undvika sådant slöseri med såväl monetära resurser som material ser Hydroware att man istället borde kunna erbjuda kunden löpande hissabonnemang där reservdelar, servicebesök, reparationer och driftsäkerhet ingår i priset.

– Många äldre eller funktionshindrade tvingas flytta ut tidigare än nödvändigt på grund av att fastigheterna helt enkelt saknar hiss. För varje person som kan bo kvar så sparar kommunerna minst en halv miljon kronor per år, menar Erik Paulsson och utvecklar vidare. – Småbarnsfamiljer får det enklare att hantera barn och barnvagn och det blir enklare att transportera saker till och från lägenheterna. Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar får en fastighet som är mer attraktiv och ökar i värde. Det finns därmed väldigt många bra anledningar till varför dessa fastigheter behöver få hissar installerade. Hydroware har färdiga koncept anpassade för fastigheter utan hiss som bidrar till ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det finns många fördelar med att installera just hydraulhissar i befintliga bostadshus. Hydraulhissar är dessutom modulära och anpassade för att moderniseras - flera gånger.

– Många har också kommit på fördelen med att sälja ytan ovanpå den befintliga fastigheten till en entreprenör som bygger på en våning och i samband med det installerar en hiss. Det är attraktivt för exempelvis bostadsrättsföreningar som därigenom både kan få intäkter för ytan ovanpå huset samt framtida nya avgifter från nya medlemmar. Dessutom får de en hiss i fastigheten till glädje för alla medlemmar, informerar Erik Paulsson. Det är stor skillnad i kostnad för samhället mellan hemtjänst och särskilt boende för äldre. Äldre som bor kvar i sina lägenheter är inte bara en god affär för samhället utan också oftast det som de äldre själva önskar. – Vårt råd för att få fastighetsägare att satsa är att införa ett investeringsbidrag för hissar som täcker halva kostnaden för material och installation till denna typ av fastigheter. En vinst för oss alla.

– Det skulle också vara ett incitament för producenterna att tillverka hållbara konstruktioner från början. Istället för att sälja hissarna för en mycket låg kostnad och sedan tjäna pengar på att de ständigt behöver underhållas och repareras, resonerar Erik Paulsson. Det skulle även öka tryggheten för fastighetsägaren att veta vad hissen kommer kosta framöver och gör det även enklare att konkurrensutsätta olika leverantörer på lika villkor, resonerar man på Hydroware. Med det sagt hoppas han att ännu fler fastighetsägare satsar på en cirkulär och därmed hållbar modell i fråga om såväl nya som gamla hissinstallationer – en modell som skonar såväl plånboken som miljön.

Installation av hissar i Skarpan, Linköping

Skarpan är ett bostadsområde från 1960-talet med 283 lägenheter som byggdes i tre våningar utan hiss. Husen moderniserades under 2015-2018 med nya trapphus som byggdes till och hissar installerades i de gamla trapphusen. Ett 4:e plan med lägenheter byggdes även till. Hyresgästerna är mycket nöjda med den ökade tillgängligheten för alla i huset som de installerade hissarna innebär.

Energibesparande och miljövänliga hydraulhissar

– Vi jobbade hårt för att få igenom vår lösning med en frekvensstyrd hydraulhiss som både är miljövänlig och energibesparande. Hissen drar 16 Ampere och går på befintlig servissäkring, förklarar Peter Sundell från Nordisk hiss som hade uppdraget att leverera och installera hissarna. – Vi valde Hydroware som kompletthissleverantör till Skarpan. De har ett bra hydraulsystem som de är kända för, men de är också en komplett leverantör för nyinstallationer, säger Peter Sundell.

De befintliga trapphusen innan installation av hissen.

Ny hiss installerad i de befintliga trapphusen.

Husfasaden innan påbyggnad av de nya trapphusen.

Husfasaden efter påbyggnad och med nya trapphus.

Bostadsområdet Skarpan i Linköping med 15 trevånings hus som nu fått en fjärde våning och hissar. Hydroware levererade hissarna som installerades av Nordisk Hiss.

För mer information: Hydroware AB www.hydroware.se Erik Paulsson erik.paulsson@hydroware.se 0472-451 33


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

BeBo vill hjälpa fastighetsägare att slippa införa

INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME

I flera år har det diskuterats om individuell mätning av värme (IMD) i lägenheter kan få ner energianvändningen. Nu gör en ändring i förordningen om energimätning att detta är på gång i Sverige. Men BeBo, Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus, vill i stället få fastighetsägarna att energieffektivisera. – OM MAN TAR initiativ till att energieffektivisera kan man klara sig ifrån det här kravet helt, säger Göran Werner, Projektledare/koordinator på Bebo och energikonsult på WSP. Ändringen i förordningen om energimätning i byggnader innebär i korthet att byggnader med sämre energiprestanda kommer att omfattas av ett retroaktivt krav som innebär att de ska installera system för IMD av värme och att IMD för varmvatten ska installeras vid ombyggnad. Att införa den här typen av krav har diskuterats länge i Sverige, eftersom nya EU-regler säger att detta måste införas i hela unionen. Men att jämföra länderna i EU är svårt, menar många. – I vissa andra länder har många lägenheter eget värmesystem och då är det lätt att mäta och säga att man debiterar efter värmen, det görs redan, till exempel genom att hyresgäster betalar för egen gas. Men Sverige har lite andra förutsättningar eftersom värmesystemen i våra hus oftast går kors 20 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och tvärs i husen och värmeförbrukningen sällan kan kopplas just till en viss lägenhet. Så det har funnits mycket kritik kring detta, säger Göran Werner. Men efter att Sverige hotades av vite för att landet inte följer EU-reglerna kom man fram till en uppgörelse där man ställer kravet på de sämsta byggnaderna i bostadsbeståndet. – Det handlar om ungefär 15 procent av landets fastigheter som förbrukar mer än 200 Kwh per kvadratmeter uppvärmd area. De måste nu sätta in IMD-av värme inom en viss tid, säger Göran Werner. När många andra fastighetsägare på senare tid har energirenoverat sina hus har andra halkat efter. – Det kan till exempel vara fastighetsägare på avfolkningsorter där det inte är möjligt att höja hyror och finansiera en renovering, eller bostadsrättsföreningar som har låg kunskap om dessa frågor, säger Göran Werner. Men BeBo vill nu få fler fastighetsägare att energirenovera. Kan man bevisa att man

planerar en större ombyggnad innan för att spara energi innan 2024 kan man undantas från kraven. Energimyndigheten har med hjälp av bland annat erfarenheter från BeBo låtit WSP och CIT Energy Management ta fram ett utbildningspaket riktat till landets energi- och klimatrådgivare som stöd då de möter fastighetsägare. Materialet innehåller typhus och hur en teknisk och ekonomisk kalkyl för att göra renoveringarna kan se ut. De har också tryckt upp en broschyr med tips som heter ”Energirenovering – Ett alternativ till IMD för värme” – Vi föreslår åtgärder som kan sänka energiförbrukningen ännu mer än att man bara kommer ”över gränsen”, det är förstås bättre för samhället och för fastighetsägaren, säger Göran Werner. Ett välkommen insats som kommer parallellt med kraven är ett stöd till energirenovering på 4,3 miljarder på tre år som Regeringen föreslagit. Bidraget som ska kunna sökas från vårkanten kan vara ett


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 stöd till fastighetsägarna. – Stödet är inte helt utformat ännu, reglerna tas fram just nu, men vi har hjälpt till med underlag till Energimyndigheten för diskussionerna med Boverket och Regeringskansliet. säger Göran Werner. I en energirenovering kan värmesystem injusteras, ventilation och värmeåtervinning ses över. Man kan även byta fönster och isolera rörstammar i husen. Men det viktigaste är att börja med att göra en noggrann energibesiktning, menar Göran Werner. – Gör man inte ordentlig energikartläggning finns risk för felaktiga åtgärder. Att sätta in en värmepump kan till exempel vara en ett bra sätt att förbättra husets energiprestanda, men om huset fortfarande inte är tätt och dåligt isolerat borde man kanske först ha tätat, isolerat och injusterat huset för att göra en bättre ekonomisk affär, säger han. Energirenoveringar kommer att hamna allt mer i fokus tror Göran Werner. – EU har satt igång det som kallas ”Renovation wave”, där man tittar på ett antal direktiv för att renovera det befintliga fastighetsbeståndet i hela EU och det kommer smitta av sig här också. Det här med ett nytt renoveringsstöd är ett första sätt att möta det, säger Göran Werner.

FAKTA IMD innebär att värmeenergi som tillförs varje lägenhet mäts och hyresgästen betalar för sin faktiska energianvändning. Individuell mätning och debitering tillämpas vanligen för el och kallvatten, men kan också tillämpas för värme och varmvatten. Kravet gäller för en begränsad del av landets flerbostadshus. Källa: BeBo

Bebos tips på åtgärder för energieffektivisering: • Tilläggsisolering av fasad • Byte av fönster och entrédörrar • Injustering av värmesystem • Installation av värmeväxlare för avlopp • Byte till LED lampor i trapphus och andra gemensamma ytor • Tilläggsisolering av vindsbjälklag • Installation av från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning • Byte till energieffektiva tappvattenarmaturer • Minskning av förluster i varmvattencirkulation • Byte av cirkulationspumpar i värmesystemet.

Dags för renovering? Tänk innovativt – tänk EcoCover® och vid nyproduktion Luslisten®! Bland produkterna i sortimentet EcoCover® finns den prisbelönta golvlisten du enkelt sätter utanpå dina gamla lister. Smart, snabbt, effektivt, enkelt och smidigt. Sockeln har ett kiselskydd som förhindrar att vägglöss sprids mellan lägenheter. Listen spikas över de gamla vilket gör att man återvänder de befintliga listerna samt döljer snyggt och enkelt fula kablar och tapetavslut. Detta samtidigt som man får ett förebyggande skydd mot oönskade besök i form av små kryp. Luslisten® verkar förbyggande mot vägglöss på ett genialt och beprövat sätt. Denna list ersätter klassiska golvlister vid nyproduktion. Våra kunder är bland annat fastighetsbolag som bygger nytt eller renoverar, hotell, studentbostäder och campingstugor. EcoCover® vann Retur2014 som arrangerades av Sveriges Allmännytta. Kontakta oss för mer information!

www.dakira.se • tel 010-209 92 30 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 21


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Josefine Skoglund är Country Manager Sweden på HomeRun. Bild: Homerun

ENKLARE STAMBYTEN med digital kommunikation

Ett stambytesprojekt är jobbigt, och ännu jobbigare blir det med ständigt ringande telefoner och trappuppgångar som tapetseras med informationslappar. Men nu finns digitala verktyg för att effektivisera processen. Företaget HomeRun har många nöjda kunder som gått över helt till digital kommunikation. AV MARTINA NYHLIN

VÅTRUMSTEKNIK, SOM utför stambyten i hyresrätter, är ett av företagen som använder systemet. – Vi har använt det i drygt ett år i det projekt jag jobbar med just nu och vi tycker det fungerar bra för kommunikation. Jag tror det är fler som läser våra mejl än som läser lappar som man lägger i brevlådan då de ofta försvinner bort i reklamen. Får man 22 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

ett mejl undrar man vad det är och tittar på det, säger Kjell Johnsson projektchef på Våtrumsteknik. Våtrumsteknik tillhör en kundkategori som företaget HomeRun vill nå med sin produkt. Många byggbolag som jobbar med nyproduktion är redan duktiga på digital kommunikation, men inom förvaltning av bostäder släpar man efter.

–Det är dags för fastighetsbolagen att bli mer digitala, säger Josefine Skoglund, Country Manager Sweden på HomeRun. HomeRuns historia startade när Sampo Kautto,vd på Finska byggbolaget YIT valde att utveckla ett smartare och mer effektivt sätt att driva stambyten. För att slippa mejl, papper och pennor utvecklade företaget en digital lösning som kunde sköta all kommuni-


HomeRun kan användas i stället för en anslagstavla. Bild: Homerun

Det underlättar mycket när allt samlas i HomeRun istället för den kundansvarigas egna mejlinkorg och saker faller inte mellan stolarna. /Josefine Skoglund, Country Manager Sweden, HomeRun

kation i byggprojektet från upphandling till färdig produkt. – Konkurrenter till YIT frågade varför de var så effektiva och då började de sälja programmet som en egen produkt. Idag har vi över 135 kunder som använder lösningen, säger Josefine Skoglund. Idén med programmet är att all kommunikation med entreprenörer och boende

S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

De boende kan ha appen i sin telefon och där få aviseringar från byggföretaget. Bild: Homerun

samlas på en plats. Från plattformen kan mejl, sms och till och med fysiska brev skickas ut. – Breven skrivs ut och postas av Postnord, jättesmidigt säger Josefine Skoglund. Vid renovering kan boende göra sina inredningssval i plattformen. – En digital webbshop används för inredningsval och de boende gör sina val digital. På så sätt slipper de boende fylla i val manuellt på blanketter. Det minskar risken för att fel produkt hamnar i fel lägenhet, säger Josefine Skoglund. De boende kan enkelt kommunicera med ansvarig genom meddelandefunktionen i portalen. – Det underlättar mycket när allt samlas i HomeRun istället för den kundansvarigas egna mejlinkorg och saker faller inte mellan stolarna, säger Josefine Skoglund. En mycket uppskattad funktion för boenden är att de kan lägga till fler personer som informationen ska nå ut till. Kanske behöver även hemtjänsten eller en anhörig få information om pågående renovering? Då är det enkelt att lägga till dem. – Det kan också vara en anhörig till en äldre

person, någon som hyr ut sin lägenhet eller någon som hjälper en person som kanske inte är så bra på svenska och behöver hjälp med kommunikation. Det är uppskattat, säger Josefine Skoglund. Sammanfattningsvis ökar kundservicen med hjälp av HomeRun och fastighetsägare och byggentreprenörer sparar både tid och pengar. – Vi har kunder som berättat att utan HomeRun hade de behövt anställa 6 personer för att sköta all administration, säger Josefine Skoglund.

FAKTA Homerun.net betjänar mer än 130 kundföretag inom bygg- och fastighetssektorn i Finland och Sverige. De molnbaserade tjänsterna inkluderar lösningar för bland annat materialval, information till boende och projektledning. Homerun.net har utvecklats tillsammans med de största aktörerna inom byggbranschen och grundades 2012. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 23


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 Kök som bevaras i Storvreten.

Botkyrkabyggens mål:

HYRESGÄSTERNA SKA STANNA KVAR I OMRÅDET När 8 000 lägenheter ska åtgärdas på 10–15 år och målet är att hyresgästerna ska stanna kvar i området gäller det att jobba effektivt. Att göra det som är nödvändigt, och inte mer, har blivit Botkyrkabyggens melodi. Och det uppskattas av hyresgästerna. AV MARTINA NYHLIN

– V I H A R I N T E haft ett enda case i hyresnämnden angående renovering och har fått komma in i alla lägenheter för att göra renoveringar, det betyder att hyresgästerna har stort förtroende för oss, säger Conny Cederlid projektchef på Botkyrkabyggen. För några år sedan genomförde Botkyrkabyggen pilotprojektet Fittja Peoples palace, där de fokuserade på hyresgästinflytande och hyresgästerna kunde välja mellan tre nivåer på renoveringen med tre hyreshöjningsnivåer. Sedan dess har Botkyrkabyggen skalat ner omfattningen på renoveringen. – Fittja Peoples palace var ett superbra och viktigt arbete där man fokuserade på hyresgästernas inflytande och trygghetsaspekter. Men de två pilotprojekten i Storvreten och Fittja visade att man tog för stort grepp på 24 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

en gång, så det blev svårt att få lönsamhet i det, säger Conny Cederlid. I stället för att ta kök, badrum, fasad och fönster på en gång fokuserar man nu på badrum, köksstammar och el. Det sker ingen energirenovering, eftersom husen i fråga redan har bra energiprestanda. Man har också tagit bort valmöjligheter till olika kulörer för klinkers i badrummet för att förenkla. Varmvattencirkulationsrören förbättras i vissa projekt med rör-i-rör teknik, vilket minskar energiförluster från varmvattenledningarna eftersom spillvärme cirkulerar i rören och värmer upp varmvattnet. – Vi har tagit de mest långsiktiga och hållbara valen och hyresgästerna har faktiskt inga frågor på detta, säger Conny Cederlid. Trygghetsbitarna är inte heller bortglömda,

lovar Conny Cederlid. – Men här har vi kört det i separata projekt, vi har satsat där det är som mest otryggt, inte där man bara måste renovera badrummet, säger han. 2020 renoverade Botkyrkabyggen 400 lägenheter, i år hoppas man hinna med 600 stycken. Det är ett högt renoveringstempo och Botkyrkabyggens renoveringar kallas av många för Sveriges största stambytesprojekt. Man har tre delprojekt inom projektet. NCC renoverar i Fittja, Byggmästargruppen i Alby och Våtrumsteknik i Storvreten. – När det gäller olika byggnadsdelar så är det bra att dela upp entreprenaderna, till exempel i badrum och tak, eftersom olika företag har lite olika profil. Nu har vi rätt entreprenör på rätt plats utifrån de behov


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Utsikt från lägenhet mot fasad på hus i Fittja.

som finns, säger Conny Cederlid. För ett bostadsbolag har det länge setts som mest ekonomiskt fördelaktigt att totalrenovera lägenheter och höja hyran rejält. Men så tänker man inte i Botkyrkabyggen. Man vill ha kvar sina hyresgäster och vet att många inte kan klara höga hyror. – Vi kan ge hyresgästerna en ”snäll hyreshöjning” på 20 procent i stället för 40-50 procent som en del andra gör, säger han. Parallellt med stambytesprojekten sker även det löpande underhållet av Botkyrkabyggens fastigheter. Det handlar bland annat om fönsterbyten vid behov. Mats Tryselius är bolagets chef för Bygg och teknik och han säger att det fungerar mycket bättre att

renovera fönstren separat än i samband med stambytesprojektet. – I ett av våra första hus gjorde vi allt på en och samma gång. Då blev det inte bra. Så nu gör vi alltid klart stambytet och sedan tar vi fönstren efteråt där de behövs, säger han. Botkyrkabyggen byter ibland till exempel ut fönstren till treglasfönster när fönstren nått sin tekniska livslängd och avropar då via allmännyttans inköpsfunktion HBV. Att få bidra till att underhålla hyresrätter som människor har råd att bo i tycker han är väldigt värdefullt. – Man ska ha råd att bo kvar i huset. Det är också viktigt att det finns lägenheter med olika standard och hyresnivåer på marknaden, både när det gäller nyrenovering och nyproduktion, säger han. Ekonomiskt fungerar det också ganska bra för Botkyrkabyggen att renovera ”light”. – Vi får positivt netto ändå, och håller avkastningskraven från ägaren i projekten. Dessutom sitter vi ju kvar med en potential, vi kan senare tillfälle framtidssäkra andra delar av fastigheten, det är bara det att vi gör inte allt på en gång och ”nollställer områden”. Det finns också möjlighet idag för hyresgäster som kan och vill att köpa tillval, till exempel nya köksluckor, säger Mats Tryselius.

Conny Cederlid projektchef på Botkyrkabyggen.

FAKTA Botkyrkabyggen är det största bostadsbolaget i Botkyrka, ägs av Botkyrka kommun och driver en allmännyttig verksamhet. Bolaget äger och förvaltar cirka 10 700 bostäder, och ungefär var tredje Botkyrkabo bor hos Botkyrkabyggen.

Vi har erfarenhet av över 9000 badrumsrenoveringar. Våtrumsteknik – en erfaren totalentreprenör inom stambyten.

https://vatrumsteknik.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 25


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

På gården kommer studenterna kunna ha det mysigt i sommar. Bilder: Hemmavid

”LIGHT”-RENOVERING AV INNERGÅRD OCH TVÄTTSTUGA gjorde studenthuset mysigare

Med enkla medel kan fastighetsägare göra husen trevligare och med det öka kvaliteten för de boende och därmed minska omflyttningen. Kristoffer Papica valde att flytta in i en av Fortis Fastigheters studentlägenheter på Attundagränd i Stockholm för lägets skull och för hur det såg ut på insidan. Sedan gården fixades till en mysigare plats trivs han ännu bättre! AV MARTINA NYHLIN

– DET VAR EN AV grejerna jag reagerade på när jag var och tittade på lägenheten, att det hade gjort stor skillnad om man planterat buskar eller träd på gården och det gjorde de strax efter att jag flyttat in. Det var ett kanonbra initiativ, säger Kristoffer Papica. Eftersom projektet blev klart lagom till hösten har han ännu inte hunnit nyttja innergården så mycket, men tanken är att de boende i huset ska kunna sitta där och fika när det blir varmare väder. – Innergården har jag inte hunnit utvärdera, men det är väldigt mycket trevligare att komma hem och se den fina innergården än när det var grått och kalt. Det är en glasvägg på hissen, så man ser in på gården när man åker hiss. Det ökade trivseln i huset. Det är verkligen ett jättemysigt litet område, tycker Kristoffer Papica. 26 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Fastighetsförvaltaren Hemmavid rustade även upp tvättstugan i höstas, med utgångspunkt att maskinparken och det infärgade betonggolvet skulle behållas. Nu har tvättstugan stylats om med textilier och annan inredning. – Det är väldigt mysigt för att vara en tvättstuga, säger Kristoffer. Han tycker också att systemet i tvättstugan är väldigt praktiskt. Fastighetsägaren har lagt upp det så att de boende lätt kan boka tider i tvättstugan. Tidigare bodde han i ett hus på Hägerstensåsen, från 40-talet, där tvättstugan var ”ganska ofräsch”. – Man blev inte så sugen på att gå och tvätta. Det jag märkt nu, att det är enkelt att boka tid, gott om tider och mysig tvättstuga har gjort att jag tvättar mer. Det blir en trevlig upplevelse att gå och tvätta.

En sak Kristoffer Papica tycker är väldigt bra med att bo i huset är att grannarna kan använda förvaltarens kommunikationsapp. Där får de information av värden och kan kommunicera med grannarna liksom köpa och sälja saker mellan varandra. Liksom Kristoffer är alla i huset studenter och det är stor ruljans på möbler. – Det är ett otroligt bra initiativ, du kan både köpa och sälja grejer mellan folk i fastigheten. Det är praktiskt att man bor nära och enkelt att köpa en möbel av någon i fastigheten, säger han. Man kan också använda appen för att kommunicera om andra saker. – Appen är ett klockrent initiativ att kunna prata om sånt som rör fastigheten. Det blir lite trevligare än att sätta upp en lapp i hissen. Detta borde standardiseras i fastigheter, tycker han.


A O NÄS R E N A N N O N S D ENTNTA

2021 S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2020

Miljarder till renovering av miljonprogrammet

– DIGITALISERING ÄR NYCKELN TILL MINSKADE KOSTNADER Miljonprogrammet rustas upp och flera tusen lägenheter ska renoveras. Digitalisering är nyckeln till kostnadsbesparingar och minskad arbetsbelastning. Företag som fortfarande arbetar i excel och e-post riskerar att få stora problem när kommunikationen inte sköts på ett smidigt, säkert och spårbart sätt. MÅNGA HAR inte tagit steget in i digitala världen fylld av möjligheter. HomeRun.net har sedan 2012, tillsammans med ledande företag inom byggbranschen, skapat en plattform som förenklar komplexa bostadsprojekt. HomeRun effektiviserar hela projektet bland annat genom smart digital kommunikation, dokumenthantering och digitala materialval.

”Jag förstår inte hur man överlevde all hantering innan vi digitaliserade med HomeRun.” /Byggconstruct Uppsala AB – Idag är HomeRun en viktig del till framgångsrika bostadsprojekt berättar Josefine Skoglund, Sverigechef på HomeRun.net. Utan HomeRun skulle bygg- och fastighetsbolagen behöva anställa mer personal för att

sköta all administration. HomeRun bidrar till en bättre arbetsmiljö för projektorganisationen med minskad stress och bättre struktur. Alla centrala funktioner hanteras från en plattform, sköts mer effektivt och alla parter sparar tid och pengar.

STORT BEHOV AV DIGITALA LÖSNINGAR INFÖR KOMMANDE RENOVERINGAR – Det finns ett stort behov av digitala lösningar hos fastighetsägarna och allmännyttan inför kommande renoveringar, berättar Josefine. HomeRun förenklar underhållsprojekt och speciellt stambyten med kvarboenden. Med hjälp av HomeRun skapas ett förtroende hos de boende som underlättar projektets gång. Arbetstiden som läggs på telefonsamtal och mejl minskar något enormt. Att sköta materialvalen från en digital butik istället för att samla in blanketter och sammanställa i excel sparar tid och min-

skar fel. Automatiska beställningslistor och bostadsblad gör det enkelt för montörerna på plats. Att merförsäljningen ökar är också fakta, med upp till 75 procent. Över 3 500 projekt har genomförts i HomeRun.net HomeRun är ett modernt molnbaserat verktyg som skapar en bättre arbetsmiljö, minskar stressen för projektorganisationen, ökar kundservicen mot boende och byggentreprenören blir mer konkurrenskraftiga i upphandlingar när de arbetar på ett modernt och effektivt sätt. Digitalisering är nyckeln till kostnadsbesparingar. Över 3 500 projekt har genomförts i HomeRun. Idag har HomeRun över 130 kunder som arbetar aktivt med flertalet projekt vardera.

www.homerun.net 11 STO STORRDÅ DÅH HD D KO KOM MM MU UN NIIKKAT ATIIO ON N 27


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Boverket utreder

SOCIALT HÅLLBAR RENOVERING Två av vår tids viktigaste bostadsfrågor är hur vårt fastighetsbestånd ska kunna renoveras och hur hyresgäster ska ha råd att bo kvar efter renoveringarna. Boverket jobbar just nu för högtryck med båda frågor och senare i år väntas det komma ett moderniserat stöd för energirenovering från Regeringskansliet. AV MARTINA NYHLIN

– DET ÄR KNEPIGT att få ihop dessa parametrar, säger Linda Lagnerö, projektledare för det uppdrag att utvärdera stödet för renovering och energieffektivisering och att analysera ägarförhållanden på hyresbostadsmarknaden som Boverket ska rapportera den sista maj i år. Många av Sveriges fastigheter byggdes på 60-70 talet och är nu i dåligt skick, samtidigt gör klimatmål att fastigheterna måste energirenoveras. Standardhöjningar i en fastighet kan motivera hyresökningar, men inte energieffektivisering. Detta ställer till det för fastighetsägare som ofta inte kan hämta hem en energirenovering ekonomiskt. I uppdraget tittar Boverket nu på styrmedel och åtgärder för ökad renovering och ökad energieffektivisering, framför allt i hyresrätter. Tanken är att man ska komma fram till vad som kan göras för att öka renoveringstakten och öka energieffektiviseringen utan att 28 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

äventyra hyresgästernas trygghet. Under perioden 2016–2018 fanns det ett stöd för att stimulera renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Stödet var samtidigt utformat för att skydda hyresgästerna mot orimliga hyreshöjningar, genom att en del av det sökbara stödet skulle användas som hyresrabatt till de boende. Linda Lagnerö har varit med och lett arbetet att utvärdera det tidigare stödet. – Motkravet att en del av stödet skulle gå till hyresgästerna upplevdes som krångligt av många, det kan ha varit en av anledningarna till att det var så få som var intresserade av bidraget. Dessutom är det alltid knepigt med styrmedel som har flera mål, säger hon. Gruppen som utredde stödet från Boverkets sida föreslog bland annat att ett nytt, liknande stöd skulle renodlas till att handla om att möjliggöra lönsamt arbete med ökad

energieffektivisering i flerbostadshus men att hyresrabatten bör utgå. De poängterade dock att skyddet mot oönskade standard-höjande åtgärder måste hanteras på något sätt även i framtiden. Stödet bör riktas till byggnader med sämst energiprestanda och störst potential för energieffektivisering. Nu har Riksdagen tagit beslut om att ett nytt stöd för energirenovering ska utformas, och hur det ska se ut utreds just nu på regeringskansliet. – Det har ännu inte kommit ut på remiss, säger Linda Lagnerö. Hennes arbetsgrupp jobbar vidare med del två och tre i sitt uppdrag - att analysera vilka styrmedel eller kombinationer av styrmedel som är mest relevanta för att främja renoveringar och miljö- och energieffektiviserande åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet utan att äventyra hyresgästernas trygghet. Målet är att lämna förslag på sådana åtgärder >>


MILJÖ & EFFEKTIVITET I HARMONI Alron Chemical AB är Skandinaviens ledande leverantör av peroxidbaserade & mikrobiologiska produkter, system och tjänster till saneringsbranschen. I över 40 år har vi tillämpat modern forskning och teknik för att utveckla produkter inom områdena desinfektion, byggnadsskydd, mögel- och luktsanering som är ekonomiska och effektiva utan att kompromissa med vare sig hälsa eller miljö.

DESINFEKTION

LUKTKONTROLL

BYGGNADSSKYDD

RENGÖRING

AVLOPPSUNDERHÅLL

NYHET!

Kontakta oss för mer information: Tel. 0152-134 75 | info@alron.se | www.alron.se

Alron Chemical Co AB


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Linda Lagnerö, Boverket. Bild: Privat

SJU GODA SKÄL Det gäller att hitta koncept där man återbrukar invändigt så mycket som möjligt och med ganska små medel fräschar upp husen, säger Kristina Mjörnell på RISE Bild: RISE

som myndigheten bedömer kan medföra att kostnadseffektiva renoveringar och energieffektiviseringar genomförs i en högre takt än för närvarande. – Rent praktiskt gör vi detta bland annat genom att ha kontakt med RISE som genomför en hel del forskning inom det här området. Det ingår också i vårt uppdrag att samråda med andra myndigheter och hämta synpunkter från olika organisationer, något vi också kommer göra under våren, säger Linda Lagnerö. Kristina Mjörnell är affärs- och innovationsområdeschef på statliga forskningsinstitutet RISE som genomfört många forskningsprojekt om hållbar renovering. De tittar bland annat på nya innovationer för hur man kan höja energiprestandan i husen, till exempel med nya eller uppgraderade klimatskal, och fönster, och värmeåtervinning på till och frånluft. Men de följer också de innovativa 30 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

sätt på vilka fastighetsägare kan renovera utan höga hyreshöjningar. – Vi ser att olika företag har olika strategier för hur de jobbar med hållbar renovering, man gör inte längre alltid omfattande renoveringar utan vi ser mer och mer att man erbjuder hyresgästerna att själva välja mellan ”mini- midi maxi- och till och med nollalternativ” vid renovering vilket innebär olika grad av standardhöjning. Fler företag har bättre kännedom om och dialog med sina hyresgäster, om vad de har för möjlighet att betala och vad de egentligen önskar för åtgärder, säger hon. Kristina Mjörnell tror det är viktigt att fastighetsägare slutar se på renovering av miljonprogrammen som ”makeovers” och i stället tänker mer på vad som är viktig för långsiktig förvaltning och då handlar det att underhålla och göra åtgärder för att upprätthålla en teknisk status och bevara goda livsmiljöer. – Det gäller att hitta koncept där man återbrukar invändigt så mycket som möjligt och med ganska små medel fräschar upp husen. Det kan bidra till att så många som möjligt kan bo kvar i sina hem, säger hon.

att erbjuda ett boendeinflytande utöver vad lagen kräver 1. BOENDES KUNSKAPER kan tas tillvara inför insatser. 2. INFLYTANDE KRÄVER – och föder – delaktighet. 3. ENGAGEMANG GER ökad gemenskap och ofta ökad trygghet. 4. HYRESGÄSTERNA känner sig sedda. 5. BOENDEINFLYTANDE kan bidra till en smidigare process genom större acceptans för förändringar. 6. SKADEGÖRELSEN kan minska om åtgärderna är väl förankrade bland de boende. 7. BOENDEINFLYTANDE kan bidra till en ökad attraktivitet och status för bostadsområdet. Källa: Boverkets webbaserade vägledning till fastighetsägare som står i begrepp att bygga om.


Den moderniserade hissen har bland annat fått automatiska skjutdörrar, nya ytskikt och ny teknik.

S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Anrik byggnad i Borås fick

MODERNISERAD HISS När det 115 år gamla von Ahnska huset i centrala Borås behövde en ny hiss valde man att modernisera den tidigare hissen från 1990 istället för att riva ut allt och bygga helt nytt. Både fastighetsägare och entreprenör är mycket nöjda med resultatet. – D E T F I N N S S T O R A möjligheter att modernisera även mycket gamla hissar och göra dem helt funktionsdugliga enligt moderna krav på både säkerhet och funktion, säger Håkan Askwall, försäljningschef på RC Hisservice. Företaget som moderniserat den von Ahnska hissen på uppdrag av fastighetsägaren Kanico AB har moderniserat omkring 1 000 hissar i Västsverige under de senaste dryga tio åren och ser ett ökande intresse för att just modernisera äldre hissar. Den aktuella hydraulhissen är av märket Kalea och har byggåret 1990. Efter 30 år var det dags för upprustning. Och valet föll alltså på en modernisering istället för nyinstallation. Fastigheten är på fem våningar men hissen, som har dubbla ingångsöppningar, har sju stannplan. Med modernisering menas att man behåller cylinder, gejder, ram och korg. – Det finns flera skäl för den här lösningen. Det är kostnadseffektivt, säkert 30-50 procent billigare än att bygga en helt ny hiss med nytt schakt, det är tidsmässigt fördelaktigt genom att det stör hyresgästerna kortare tid, alla har kunnat bo kvar under de tre till fyra

veckor som moderniseringen tagit, säger Anders Larsson, som är fastighetsansvarig på Kanico. Håkan Askwall på RC Hisservice berättar vad som gjorts: – Vi har gett hisskorgen nya ytskikt på golv, väggar och tak och vi har för tillgänglighetens skull bytt alla slagdörrar mot automatiska skjutdörrar. Vi har bytt ut all el och installerat ett modernt bus-system för signalöverföring och kommunikation och vi har monterat bra belysning i hisschaktet för att underlätta för servicetekniker. – En utmaning i det här projektet har varit att bevara det fina trapphuset och få allt nytt att smälta in i miljön. Håkan Askwall är mycket nöjd med samarbetet där allt flutit på jättebra, med både en kunnig och engagerad uppdragsgivare och teknikleverantören Hydroware som utvecklar högteknologiska driv- och styrsystem för hydrauliska hissar. Bevarande har genom åren präglat von Ahnska huset vid korsningen mellan Österlånggatan och Skolgatan i centrala Borås. Det uppfördes 1905–1906 av byggmästaren

Oscar Ohlsson efter ritningar av arkitekten Lars Kellman. Femvåningsfastigheten med sin putsade fasad är ett av stadens bäst bevarade exempel på jugendarkitektur. Exteriören har bara genomgått smärre förändringar under sina 115 år. Kanico AB köpte von Ahnska huset år 2000. Fastighetsbolaget grundades av Kjell Berggren som bland annat gjort sig känd för omvandlingen av tidigare Svenskt Konstsilkes industrifastigheter i centrala Borås nära Högskolan. Simonsland, som fabriksområdet heter, rymmer numera Textile Fashion Center, som blivit den fysiska platsen för mycket av Borås textila kluster med utveckling, innovation och kultur. Där samsas sedan några år i moderniserade lokaler Textilhögskolan med Smart Textiles, Textilmuseet, Borås Stad, organisationer och näringslivet med bland annat branschföreningen Marketplace Borås. – Jag är mycket nöjd med moderniseringen av hissen och att vi kunnat bevara så mycket av det gamla, säger Kjell Berggren. Och han nämner att det finns ytterligare två hissar i fastigheten som kan komma att bli föremål för modernisering framöver. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 31


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus. Bild: Akademiska Hus

CIRKULÄR EKONOMI

hjälper Akademiska hus att nå klimatmål Bygg- och fastighetssektorn står för en tredjedel av Sveriges avfall och nästan en femtedel av växthusgasutsläppen. En övergång till cirkulär ekonomi kan minska detta slöseri. Som stor aktör på fastighetsmarknaden vill nu Akademiska Hus därför öka takten i detta arbete. AV MARTINA NYHLIN

– VI HAR 3,3 MILJONER kvadratmeter befintlig yta inom Akademiska Hus, det är viktigt att vi förvaltar den på ett hållbart sätt. Även om vi har kunder som har behov av förnyelse, måste vi se till att detta sker på ett hållbart sätt, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus. Akademiska Hus ingår i projektet Återbruk Väst, där fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare i Västsverige tillsammans med IVL och Centrum för cirkulärt byggande (CCbuild) fokuserar på att hitta nya metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn. Akademiska Hus har som förvaltare alltid 32 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

jobbat med cirkulär ekonomi och återbruk i sin förvaltning på vissa sätt, men på senare år har drivkraften bakom arbetet allt mer gått från ekonomiska faktorer till hållbarhetsfaktorer och motiven till att välja detta arbetssätt har ökat. – I dag är drivkraften bakom vårt arbete med cirkulär ekonomi och återbruk att vi vill få ner klimatpåverkan i hela vår verksamhet och nå vårt beslutade mål om klimatneutralitet. Vi behöver jobba i allt från nybyggnationer till ombyggnationer, från stort till smått, säger Mia Edofsson. Akademiska Hus har själva gjort utvärderingar av vilka klimatvinster återbruk kan ge,

något som kan variera stort beroende på projekt. I Återbruk i Väst jobbar man bland annat för att man hitta standardmetoder för hur man kan värdera återbruk, något som Mia Edofsson definitivt tycker behövs om man ska kunna skala upp återbruket. – Motivationsfaktorn är viktig i projektet och då blir det viktigt att aktörer vet att om de gör på ett visst sätt kan de nå klimatnytta. De allra flesta människor vill hjälpa till, men om det blir superkrångligt, då tröttnar man, säger hon. Problem som kan uppstå är hur man ska beräkna moms i ett projekt, eller om det är svårt att sälja vidare material, eller om material


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 Retziuslaboratoriet ska byggas om med återbruk. Bild: Jean-Baptiste Ranger

behöver mellanlagras för dyra pengar. – Där har vi i branschen en stor uppgift att lösa de här frågorna, säger Mia Edofsson. Just nu jobbar Akademiska Hus med en del olika pilotprojekt med olika utmaningar inom cirkulär ekonomi, alltså såväl hyresgästanpassningar, större ombyggnationer, och hela nybyggnationer. Ett exempel är nya Handelshögskolan i Göteborg, där man i våras monterade ner interiöra delar av byggnaden för att göra plats för en ny byggnad. I det inledande skedet inventerade man byggnaden inför återbruk med fokus på ändliga resurser och oersättliga material, som till exempel sten, marmorgolv, kalkstensfasad och granitsten. – Marmorgolvet från den gamla byggnaden kommer att användas till en gångbro i den nya byggnaden för Handelshögskolan, säger Mia Edofsson. Akademiska Hus sparar och lagrar en hel del material för återanvändning, men Mia Edofsson tror att en viktig faktor för att få fart på återbruket generellt är att återbrukat material kommer ut på marknaden. Företaget jobbar därför mycket med att utveckla CCbuild’s webbaserade marknadsplats för återbrukat material. – Om man säljer sitt eget material i stället för att ha det kvar i källaren kan man sedan köpa nytt återbrukat material när det behövs. Jag ser stor potential i detta för många material går att använda på annan plats. Det kan dock ibland behövas en mellanhantering, där man engagerar hantverkare för att rusta

material för att återbruk ska vara möjligt, säger hon. En utmaning för återbruk i både nybyggnation, ombyggnation och lokalanpassning är att företag måste få garantier för att material är sunda och hälsosamma. – Vi behöver ha kvalitetsgarantier för återbrukat material och där är vi inte än. Men jag är inte orolig, jag tror vi kommer lösa de utmaningarna. Akademiska Hus kunder är helt klart med på det hållbara tåget och får allt större acceptans för att återbrukat material används. – Det är en intressant förflyttning att kunderna nu ser att man kan jobba med det man har snarare än att bygga nytt varje gång man behöver nåt, säger Mia Edofsson.

FAKTA Akademiska Hus är ett av landets största fastighetsbolag. Företagets hus finns på orter över hela landet – från Luleå i norr till Malmö i söder. I fastighetsbolagets hus studerar, forskar och arbetar runt 300 000 personer varje dag. Fastighetsvärde: 95 miljarder Omsättning: 6,3 miljarder Marknadsandel: 60 procent Projektportfölj: 13 miljarder Källa: akademiskahus.se

TRE ÅTERBRUKSPROJEKT HOS AKADEMISKA HUS Nybyggnad för Handelshögskolan i Göteborg Akademiska hus låter bygga en ny byggnad för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och har bevarat oersättliga material som marmorgolv, kalkstensfasad och granitsten har bevarats för att återanvändas både på plats och i nya byggprojekt. Även växterna utanför Handelshögskolan har bevarats i en återbrukspark, i väntan på ny placering. Ombyggnad av Retziuslaboratoriet på Campus Solna I samarbete med Karolinska Institutet öppnar Akademiska Hus upp Campus Solna för nya aktörer, och bygger inför detta om det 24 000 kvadratmeter stora Retziuslaboratoriet. Retziuslaboratoriet inventerats med målsättningen att ta tillvara och återbruka delar av de befintliga materialen i ombyggnationen. Lokalanpassning av IVL:s kontor i Stockholm och Göteborg Förutom att bevara kulturhistoriskt värdefulla detaljer behöll man även glaspartier i Göteborg, flyttade ljudisoleringsplattor av träullit till Stockholmskontoret och inredde med begagnade möbler och glaspartier. I projektet sparade man 20 procent av den totala budgeten och 30 ton i avfallsmängd. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 33


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 Smartloop Inliner användes i projektet i Partille. Bild: Viega

RÖRLÖSNING MINSKAR

varmvattenförluster i fastigheter Att ersätta friliggande rör för varmvattencirkulation genom att skjuta in en plastslang i röret och låta varmvattnet värma upp tappvarmvattnet blir allt vanligare i renovering av gamla hus. Lösningen ger minskade kostnader, minskade energiförluster och kortar byggtiden. AV MARTINA NYHLIN

– DET HÄR ÄR ganska revolutionerande om det används för rätt ändamål, säger Göran Bryntesson, chef på Ställets rörläggning, som nyligen jobbade med ett projekt i Partille där en källarledning byggdes om på detta sätt. Fastigheten i Partille var byggd 1954 med separata VVC-ledningar och separat varmvattenledning. Liksom i många äldre hus gjorde man av med onödig energi när varmvattnet ständigt cirkulerade runt och avgav värmeförluster även när ingen använde varmvatten i huset. Ställets rörläggning installerade då Viega Smartloop, som är en av de lösningar som nu finns på marknaden. Med gammal rörinstallationsteknik böjs en separat VVC ledning och går ner igen, men i detta fall går returvattnet i innerröret, med minskade värmeförluster som resultat. Den här lösningen både sparar pengar och energi och ska även vara säker för att skydda från legionellabakteriebildning. 34 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– Rören är lättare att installera och vi räknar med hälften så mycket arbetstid när vi gör en sån här installation. Ofta i en gammal källare är det inte så mycket plats och man måste ta bort de gamla rören innan man installerar de nya med den klassiska tekniken, vilket ibland blir väldigt krångligt, vi ser också stora besparingar på till exempel isolering och upphängningsmaterial, säger Göran Bryntesson. Det går ofta bra att använda de befintliga varmvattensrören för att installera SmartLoop, bara det inte är för många böjar på rören. Vid nyproduktion går installationen ännu lättare. Enda nackdelen med det här systemet är att det är svårt att bygga ut ett redan installerat system. – Men detta är oftast inte ett problem när man jobbar med renovering, eftersom man sällan bygger ut befintliga flerfamiljshus

med nya våningar eller tillbyggnader, säger Göran Bryntesson. Han hoppas att fler får upp ögonen för den här typen av installationer. – Än är det många som väljer gamla metoder av tradition. Det är synd, för i andra länder har man jobbat med den här typen av rör i 30 år, avslutar han.

FAKTA Ny lösning för varmvattencirkulering. Ett innerrör i plast skjuts in i det större röret uppifrån. Längst upp på slangen sugs returvattnet ner via ett hål i toppanslutningen. Temperaturen på returvattnet kontrolleras när det kommer ner i källaren. På detta sätt kan man alltid upprätthålla rätt temperatur längst ut i stammen.


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Kristoffer Papica trivs i sin lägenhet nära Sollentuna centrum. Bild: Privat

RENOVERING AV INNERGÅRD OCH TVÄTTSTUGA gjorde studenthuset mysigare Med enkla medel kan fastighetsägare göra husen trevligare. Kristoffer Papica valde att flytta till fastighetsägaren Hemmavids bostäder på Attundagränd i Sollentuna för läget och hur det ser ut på insidan, och s edan gården fixades till en mysigare plats trivs han ännu bättre. AV MARTINA NYHLIN

– DET VAR EN AV grejerna jag reagerade på när jag var och tittade på lägenheten, att det hade gjort stor skillnad om man planterat buskar eller träd på gården och det gjorde de strax efter att jag flyttat in. Det var ett kanonbra initiativ, säger Kristoffer Papica. Eftersom projektet blev klart lagom till hösten har han ännu inte hunnit nyttja det så mycket, men tanken är de boende i huset ska kunna sitta där och fika när det blir varmare väder. – Innergården har jag inte hunnit utvärdera, men det är väldigt mycket trevligare att komma hem och se den fina innergården än när det var grått och kalt. Det är en glasvägg på hissen, så man ser in på gården när man åker hiss. Det ökade trivseln i huset. Det är verkligen ett jättemysigt litet område, tycker Kristoffer Papica.

Just innan Kristoffer flyttade in hade också förvaltaren stylat tvättstugan från en ganska klassisk neutral tvättstuga till en trevligare med lampor, gardiner och tvättställningar i trä. – Det är väldigt mysigt för att vara en tvättstuga, säger Kristoffer. Han tycker också att systemet i tvättstugan är väldigt praktiskt, fastighetsägaren har lagt upp det så man lätt kan boka tider i tvättstugan. Tidigare bodde han i ett hus på Hägerstensåsen, från 40-talet, där tvättstugan var ”ganska ofräsch”. – Man blev inte så sugen på att gå och tvätta. Det jag märkt nu, att det är enkelt att boka tid, gott om tider och mysig tvättstuga har det gjort att jag tvättar mer. Det blir en trevlig upplevelse att gå och tvätta.

En sak Kristoffer Papica tycker är väldigt bra med att bo i huset är att grannarna kan använda appen Boappa. Där kan de kommunicera med värden och även köpa och sälja saker av och till varandra. Liksom Kristoffer är alla i huset studenter och det är stor ruljans på möbler. – Det är ett otroligt bra initiativ, du kan både köpa och sälja grejer mellan folk i fastigheten. Det är praktiskt att man bor nära och enkelt att köpa en möbel av någon i fastigheten, säger han. Man kan också använda appen för att kommunicera om andra saker. – Appen är ett klockrent initiativ att kunna prata om sånt som rör fastigheten. Det blir lite trevligare än att sätta upp en lapp i hissen. Detta borde standardiseras i fastigheter. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 35


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

KOMMUNAL KLIMATINVESTERING

– miljöpåfrestande nyproduktion eller energisnålt nytt är frågan Nytillverkning med utsläpp, materialförbrukning och service. Hur påverkar det miljö och klimat? Viktiga att beakta – inte minst i offentliga verksamhet– när klimatpengar finns att söka för byte av exempelvis vitvaror och belysning. – Det är ju väldigt lockande att passa på att använda dem. Behovet är ju omättligt! Men att samtidigt navigera och säkerställa att vi inte producerar onödigt avfall. Det säger miljösamordnare Åsa Örnevik, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning i Stockholm. AV THOMAS ANDERSSON

SOM ALLA stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar i Stockholm stad kan även Skarpnäcks stadsdelsförvaltning i södra Stockholm centralt söka klimatinvesteringsmedel. Det är här i Skarpnäck som miljösamordnare Åsa Örnevik vill fästa uppmärksamhet på och beakta hur investeringar och byte av sådant som vitvaror och belysning, med åtföljande nyproduktion, påverkar miljö och klimat. 36 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

För att med det i ena vågskålen väga mot en med klimatinvesteringsmedel ny-installerad, energieffektiv utrustning. I offentliga verksamhetslokaler som förskolor, kontorslokaler, äldreboenden, med mera. – Så att vi inte riskerar att byta ut varor i förtid. Ifall de inte är uttjänta och att vi därför inte gör den klimatnytta som medlen är avsedda för, understryker Åsa Örnevik, ansvarig miljösamordnare på Skarpnäcks

stadsdelsförvaltning, från Skarpnäcksfältet till Hammarbyhöjden i södra Stockholm. Beviljade klimatinvesteringsmedel ska motiveras med minskade koldioxidutsläpp och sänkt energiförbrukning. Den kritiska frågan är om bytet verkligen ger den avsedda klimatnyttan, betonar Åsa Örnevik. Som på Skarpnäcks stadsdelsförvaltning därför gjort noggranna inventeringar av exempelvis vitvarubestånd. – Om jag byter torkskåp genereras avfall


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 understryker Åsa Örnevik. – Den här tvättmaskinen kräver så här mycket energi och genererar så här mycket utsläpp … men kan eventuellt tvätta våra kläder x-antal år till. Byts den, blir det en ny vars tillverkning kräver så här mycket utsläpp och energi. Du måste gå in på produkt för produkt och jämföra! Vilken kompetens krävs för att göra den här analysen? – För att säkerställa ett gott resultat har jag tagit hjälp av entreprenörer, både för inventering och kalkyler på innebörden av nya produkter. Sedan har jag även bollat med Energicentrum på Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Miljösamordnare Åsa Örnevik, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Bild: Skarpnäcks stadsdelsförvaltning

och det krävs nya resursuttag för att producera ett nytt skåp. Är det värt koldioxidbesparingen när den nya produkten sedan används? Det här är en hållbarhetsanalys som kräver en mycket noggrann inventering,

Vilket – miljösamordnare Åsa Örnevik – är i det här avseendet vanligaste misstaget eller ”räknefelet” från de kommunala verksamheternas sida? – De, exempelvis äldreomsorgen, har nog ofta mest sett till själva behovet och möjligheten att få ny utrustning. Men jag tycker att även verksamheterna själva börjar bli mer vaksamma på den eventuella klimatbelastningen som ett byte av utrustning kan innebära.

Om man byter vitvaror genereras avfall och det krävs nya resursuttag för att producera ett nytt skåp. Är det värt koldioxidbesparingen när den nya produkten sedan används?

Vi är en helhetspartner med lösningar för hela fastigheten. Det bästa alternativet för våra kunder när det gäller utvändig renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Vi finns med från konsultation till installation med hantverk, produktionsledning och administration. Vi arbetar med allt från ursprungliga material och gamla arbetsmetoder till dagens moderna fasadsystem, med goda energivärden och olika klassificeringar som P-märkning och Säker Fasad. Vi har även en egen serviceenhet som hjälper våra kunder med löpande underhållsuppdrag, skador och akuta åtgärder.

Oavsett vad – vi har de resurser som krävs!

www.starkfasad.se tel: 08-534 710 70 • info@starkfasad.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 37


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Gabriella Castegren, projektledare för Allmännyttans Klimatinitiativ. Bild: Sveriges Allmännytta

Sveriges Allmännyttas klimatinitiativ

NÄRA FOSSILFRIHET 184 företag är nu medlemmar i Allmännyttans klimatinitiativ. Sammantaget förvaltar de 714 000 lägenheter vilket motsvarar cirka 78 procent av lägenheterna inom allmännyttan. Tillsammans uppnår de över 95 procents fossilfrihet. De har dessutom minskat sin energianvändning med nästan 14 procent sedan 2007. S E T T T I L L H E L A Sveriges bostadsbestånd så omfattar Klimatinitiativet 28 procent av Sveriges lägenheter i flerbostadshus och 14 procent av Sveriges bostadsbestånd. – Det innebär att potentialen för att fortsatt bidra till att Sverige når sina klimatmål är stor. Ju fler av våra medlemsbolag som ansluter sig och ju fler som inspireras av vårt arbete, desto större effekt får vi, säger Gabriella Castegren, projektledare för Klimatinitiativet.

ÖKAD FOSSILFRIHET Målet är att allmännyttan ska vara 100 procent fossilfri år 2030. 2019 uppnådde medlemmarna i Klimatinitiativet tillsammans 95,5 procents fossilfrihet. Fler företag valde bio-olja i stället för fossil eldningsolja och fler använde fossilfria drivmedel till 38 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

såväl bilar som arbetsmaskiner, vilket gett resultat. Även antalet företag som använder el till egna fordon ökade. Till 2030 ska energianvändningen inom allmännyttan ha minskat med 30 procent. Basåret 2007 använde företagen inom Klimatinitiativet 152 kWh per kvadratmeter, 2019 använde de 131 kWh per kvadratmeter. Det innebär en energieffektivisering i snitt på nästan 14 procent jämfört med 2007. – Vi kan konstatera att målinriktat energieffektiviseringsarbete lönar sig. Företagen sparar både pengar och gör en stor insats för att minska klimatpåverkan genom sitt energieffektiviseringsarbete, säger Gabriella Castegren.

EGEN ELPRODUKTION ÖKAR Ytterligare en positiv utveckling är att många av företagen inom Klimatinitiativet

har valt att ha egen elproduktion. 2018 var det 71 företag som hade egna solceller, 2019 var det 83, en ökning med 17 procent. Företag som skickade ut el på elnätet uppgick till 54 stycken. En majoritet av företagen väljer också att köpa ursprungsmärkt förnybar el. – Om vi kombinerar egenproducerad och köpt förnybar el och jämför med total mängd köpt el, så ser vi att allmännyttan använder 92 procent förnybar el 2019, en ökning från 89 procent året innan. Den största ökningen finns inom egenproducerad el från solceller och vindkraft, säger Gabriella Castegren. Bygg, renovering och mobilitet är andra områden som har stor klimatpåverkan. Därför arbetar Sveriges Allmännytta med ett flertal olika utvecklingsprojekt med syfte att driva på utvecklingen och stötta medlemsbolagen så att de kan minska sin klimatpåverkan även från dessa områden.


Till vänster vvd och delägare Stefan Andersson, till höger SVENSK vd och ägare Pär Carlsson. Bild: Göran Ekeberg

FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

De hjälper företag att bli mer

ENERGIEFFEKTIVA Det gamla miljonprogrammet kan förvandlas till det nya ”miljöprogrammet”, i alla fall om företaget ByggConstruct får bestämma. Kända som Årets Företagare i Uppsala län 2020 hjälper de många kommunala bostadsbolag och större fastighetsägare att minska sina energiförluster. AV MARTINA NYHLIN

– ATT VI VINNER så många upphandlingar hos kommunala bostadsbolag tror jag är för att vi är duktiga på att erbjuda unika tekniska lösningar som är både kostnadseffektiva och hållbara, och kommer kunderna till gagn, säger Pär Karlsson, vd ByggConstruct. ByggConstruct är specialiserade på byggnationer inom vård, skola och bostäder samt byggservice. Ett viktigt område de jobbar inom är energieffektivisering. Genom att studera byggnadernas unika förutsättningar kan de föreslå lösningar som passar just ett visst projekt. En lösning som gör stor skillnad inom ventilation är FTX-aggregat med återvinning, där tilluften värms upp i värmeväxlare innan den skickas tillbaka in i huset. Men eftersom denna typ av aggregat inte får plats i alla äldre hus är den vanligaste lösningen ByggConstruct bygger in FX-ventilation med återvinning, där frånluftens värme används för att värma varmvatten. – Det är inte lika effektivt som FTX-aggregat, men man sparar en hel del energi jämfört med att blåsa ut varmluften rätt ut i luften, säger Stefan Andersson, vice vd på ByggConstruct. ByggConstruct har även testat en ny lösning: FTX-återvinning med extra återvinning. – I den lösningen kan man genom en

värmepumpanläggning ta hand om ytterligare spillvärme i frånluften och värma upp varmvattnet, säger Stefan Andersson. Man installerar också lösningar för att ta hand om värme i spillvatten och avloppsvatten, och så effektiviserar man också förstås med ledbelysning, tilläggsisolering och liknande. Företaget jobbar gärna i partnering, och är alltså vana med att tillsammans med beställaren ta fram ram-, system- och bygghandlingar. – Det är ett bra sätt att jobba på tycker många, eftersom vi kan komma in tidigt i byggprocessen kan vi vara med och bolla lösningar med kunden och då ökar sannolikheten att vi hittar rätt lösning för dem. Om man vill energieffektivisera är det bra att noga gå igenom husets förutsättningar först, annars kan det bli fel, säger Stefan Andersson. Något som underlättar ByggContructs arbete med renoveringar och ombyggnationer är att de använder ett digitalt verktyg – HomeRun. Det möjliggör bästa möjliga inblick för alla genom hela stamrenoveringsprojektet. – I och med att vi kommunicerar med de boende genom portalen, minimerar vi felkällor. Aviseringar och kommunikationen blir diarieförda och vi får kontinuerligt med-

delande att informationen är mottagen. Kundservicen ökar samtidigt som missförstånd och otydliga budskap minskar. Även boende som inte är hemma kan följa hela informationsflödet om stambytet, säger Pär Karlsson. Just nu har företaget en stark orderingång. De engageras ofta i projekt kopplade till förnyelse av miljonprogrammet, framför allt av kommunala bostadsbolagen i Uppsala, Sigtuna, Enköping och Sala. Nyligen vann de också en upphandling för Mimer, Västerås största bostadsbolag som ska renovera sitt bestånd för 900 miljoner. Spännande och viktigt, tycker Pär Karlsson. – Vi har ett jättestort jobb med att göra samhället mer hållbart, säger han.

FAKTA Företaget startades för 25 år sedan av två unga gotlänningar och har sedan dess verkat med Uppsala som bas. Idag är ByggConstruct ett av de största ägarledda byggföretagen i Mellansverige med knappt 150 anställda och en omsättning på drygt 750 miljoner kr/år. Sedan 2014 står partnering för cirka 80 procent av ByggConstructs omsättning. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 39


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Stena Fastigheter har cirka 26 000 lägenheter i sitt fastighetsbestånd i Göteborg, Malmö och Stockholm. Bild: Stena Fastigheter

ENERGIRESAN med AI fortsätter

2010 tog Stena fastigheter beslutet att se över energianvändningen i sina fastigheter gällande värme-, vatten- och elförbrukning fram till 2020, som en del i bolagets miljöarbete. Nu med, facit i hand, fortsätter energiresan med AI (artificiell intelligens) in i framtiden. AV KIM HALL

STENA FASTIGHETER, som fyller 40 år som bolag i år, ingår i Stena-sfären med verksamheter som spänner från återvinning (Stena Recycling) och sjötransport (Stena Line) till energibolag med fokus på vindkraft (Stena Renewable). Stena-sfärens grundare Sten Allan Olsson, startade sitt första bolag genom att göra affärer med skrot. Stena Fastigheter har cirka 26 000 lägen40 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

heter i sitt fastighetsbestånd i Göteborg, Malmö och Stockholm. Största näringen är hyresrätter (80 procent, och kommersiella lokaler (ca 20 procent). Energimålen som sattes upp 2010 om att minska energiförbrukningen har uppnåtts. Besparingar på värmeförbrukningen gjordes med 35 procent, elförbrukningen cirka 30 procent och vattenförbrukningen med 20

procent, beräknat från utgångsläget. – Vi har arbetat extremt målmedvetet. Vi byggde om organisationen på alla tre orter och investerade i allt från att byta ventilation, värmecentraler, fastighetsautomationer till att analysera och ta fram de lösningar som vi ansåg vara lönsamma. Det blev en vinn-vinn effekt med bta-avkastning på projekten och ett lägre klimatavtryck, säger Jonas Larsson,


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021 energi och miljöchef på Stena Fastigheter. Exempelvis byttes belysningen ut till belysning som drog mindre el, typ Led. Ventilationen byttes till FTX med värmeåtervinning. Lägenhetsgivare monterades in som styrde inomhusvärmen och som gav jämnare inomhustemperatur. – Tidigare hade vi en större variation i temperaturer mellan lägenheter. Nu har 25 procent av våra lägenheter givare som håller en genomsnittstemperatur på 21, 5 grader. Vi kan också säkra upp att temperaturen inte går under 20 grader, säger Jonas Larsson. De har även installerat väderstationer på vissa fastigheter som styr inomhustemperaturen. På så sätt kan de även samla data från alla fastigheter för att reglera inomhusklimatet som en del i att minska klimatavtrycket. – I januari 2020 gick vi över till helt egenproducerad vind-el i ett samarbete med det gröna energibolaget inom koncernen, Stena Renewable, för att styra all energianvändning från våra egna vindkraftverk. Det var också en viktig del i att nå våra klimatmål, berättar Jonas Larsson. Idag har Stena Fastigheter mer fokus på materialsidan i sitt hållbarhetsarbete. De tittar på vilket material som byggs in i

fastigheterna, både vid nyproduktion och renovering av äldre fastigheter. Allt för att minska klimatbelastningen. – Egentligen har omställningen inte varit så svår. Visserligen har jag förmånen att jobba i ett bolag som anser att detta är den bästa vägen att gå och som tagit fram åtgärder som vi ansett lönsamma. Vi har haft duktig personal som gjort oss framgångsrika, säger Jonas Larsson. Även om det är stora investeringar måste man se långsiktigt på det. Bolaget köper fastigheter för långsiktig förvaltning och då är miljöfrågan en viktig del om fastigheten ska hålla i minst 50 år. – Det handlar mycket om att tänka framåt. Nästa steg är att fortsätta vår resa i att minska energianvändningen och då använda AI som styr fastigheten på ett smartare sätt. Det gynnar inte bara de som bor i lägenheterna utan även samhället i stort, menar Jonas Larsson. Stena Fastigheters servicebilar som används av exempelvis fastighetsvärdar, är utbytta till elbilar. Bolaget arbetar också för att underlätta för boende genom att installera laddstolpar för laddning när de boende är hemma.

Jonas Larsson, energi och miljöchef på Stena Fastigheter, anser att omställning till minskad energianvändning i fastigheter är nödvändig för att nå klimatmålen. Bild: Stena Fastigheter

vi hjälper dig att bli förnybar På Skellefteå Kraft har vi arbetat med förnybar energi i över 100 år. Med vind- och vattenkraft i kallt klimat till offgridhus, solcellslösningar och utbyggnad av laddinfrastruktur driver vi på omställningen till ett samhälle som drivs av 100 % förnybar energi. Vill du bli förnybar? Vi hjälper dig. skekraft.se/intresserad

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 41


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Satsar på

FRAMTIDENS BOENDE Med över tre miljarder kronor årligen i inköp av tjänster och varor vill Stena Fastigheter använda sin köpkraft till lösningar som är hållbara för människor, miljön och klimatet. För att nå dessa mål har bostadsbolaget bjudit in alla sina ramavtals-partners till en kick-off och utbildning. – G E N O M AT T A R B E TA nära våra leverantörer kan vi nå långt. Vår hållbarhetsanalys för verksamheten har ett tydligt avtryck kopplat till de material och tjänster vi köper. berättar Anna Haraldsson-Jensen, hållbarhetsutvecklare på Stena Fastigheter. Exempel på detta är utifrån klimataspekten att halvera koldioxidavtrycket i hela verksamheten till 2030. Andra mål är ökad trivsel och trygghet hos boende, men också avfallsfrågan, energimål, VA-frågorna och ekosystemtjänsterna.

NYTT SÄTT ATT UTVECKLAS TILLSAMMANS Fastighetsbranschen är mitt i en stor förändring där man ska nå Sveriges klimatmål och Parisavtalet. I det arbetet går det snabbast tillsammans. Företag har olika förutsättningar, och för Stena Fastigheter sitter det i värdegrunden att arbeta inkluderande. Det ger också god effekt. Kvarteren utvecklas utifrån samma värdegrund, tillsammans med boendet. Att aktivera, skapa delaktighet och se till kvarterets helhet, som skolmöjligheter och tillgång till god service, blir naturligt. – Ett boende är mer än det faktiskt fysiska. Vid utveckling av kvarteren är det utifrån livet som vi utgår från. Vi bygger och vi är långsiktiga ägare vilket möjliggör ett livsperspektiv för människor som bor hos oss. Vi förtätar och tar in boendeformer utifrån en helhet tillsammans med de som bor på platsen. – I förtätningsprocessen är det viktigt att stärka kvaliteterna som inte bara handlar om en fastighetskropp utan att också tänka rörelse 42 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Anna Haraldsson-Jensen, hållbarhetsutvecklare på Stena Fastigheter. Bild: Stena Fastigheter

och mellanrum. Man bor i hela kvarteret. En stad består av många kvarter därför är det angeläget att få till att kvarteren utvecklas på ett positivt sätt. Vi firar 40-årsjubileum i år och samtidigt har vi stora mål som vi arbetar hårt för. Det är spännande att får vara en del av detta, säger Anna Haraldsson-Jensen. Varje år mer än fördubblar antalet anställda under sommaren för att ungdomar, boende i kvarteren, ska kunna testa på branschen och få en första rad på sitt CV. Nu breddas möjligheten att anställa vid andra lov.

HÅLLBARHET ÄR KOMPLEXT Det första mötet mellan Stena Fastigheter och de 170 leverantörerna hölls före julen 2020 digitalt i Göteborg, Stockholm och Malmö. Här deltog Stena Fastigheters bolags-VDar, inköpsansvariga tillsammans med representanter för leverantörer och entreprenörer. Stena Fastigheter delade med sig av sitt hållbarhetsarbete och sina mål. Ett sätt att förtydliga vad Stena Fastigheter

står för i dag och vill i framtiden, samtidigt som att arbeta nära sina leverantörer ger en bra effekt och en tydlighet mot slutkunden. – Vi är en stor fastighetsaktör och tror därför att det är viktigt att alla företag får ta del av vad vi gör och vad vi förväntar oss. Det kan många gånger innebära en investering för små bolag, då är det viktigt att de vet hur angeläget det är för oss och en bra investering för dem som blir en positiv del i upphandlingsskedet. Branschen lär sig snabbt, säger Anna Haraldsson Jensen. Och alla genvägar underlättar. Vårt kundlöfte är att det ska vara lätt att leva och verka i våra kvarter. Det kan vi bara infria med hjälp av våra leverantörer och entreprenörer. Efter mötet bjöds alla företag in till en hållbarhetsutbildning, vilken fortsätter under 2021. Det är en fördjupning av arbetet med 8 lektioner à 8 minuter. Man vill säkra upp arbetet samtidigt som alla har mycket att göra, då gäller det att hålla korta och koncisa utbildningar.


Viega Smartloop Inliner

Energibesparande varmvattencirkulation.

■ ■ ■ ■ ■

Reducering i antal rörupphängningar Mindre isolering Reducerad arbetstid Spar plats i schakt Utmärkt vid renovering, komplettering och nybyggnation

viega.se Læs mere og se animationen på viega.dk

Smartloop Inliner minskar värmeförlusterna markant Värmeförluster från cirkulationsledningar utgör i de flesta varmvatteninstallationerna den största andelen av de totala värmeförlusterna. I Smartloop Inliner systemet ligger cirkulationsledningen invändigt i stigarledningen – därför utnyttjas det redan uppvärmda vattnet och värmeförlusterna minskar väsentligt. Systemet minskar också installationskostnaderna, är platsbesparande och ger en stabil temperatur i hela stigarledningen. Smartloop Inliner är perfekt för flerfamiljshus, sjukhus, hotell och kontorsbyggnader. Viega. Connected in quality.


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Nytt stöd för

ENERGIEFFEKTIVISERING I FLERBOSTADSHUS FÖRESLÅS Finansdepartementet föreslår ett nytt stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. – Ett steg i rätt riktning för att få till fler energieffektiviseringsåtgärder och därmed också minska klimatutsläppen, säger Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta. H Ö S T E N 2 0 1 6 infördes ett renoverings- och energieffektiviseringsstöd riktat till byggnader med hyresbostäder i socioekonomiskt utsatta områden. Intresset visade sig vara relativt svagt och därför avvecklas stödet. I stället föreslås ett nytt stöd, efter en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Förslaget till förordning går nu ut på remiss. – Allt för många flerbostadshus har ett eftersatt underhåll och stora möjligheter till energieffektivisering. För att påskynda detta viktiga arbete har vi nu tagit fram ett nytt stöd där vi tagit till oss av de lärdomar som finns från tidigare stöd, säger bostadsminister Märta Stenevi i ett pressmeddelande. Förslaget innebär att: 44 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

• stöd får ges till merkostnader som förbättrar energiprestandan med minst 20 procent i flerbostadshus med ett primärenergital över 100 kWh/m2 och år, • stöd får ges till byggnader som till övervägande del innehåller bostadslägenheter som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt, • stöd får ges med högst 50 procent av det stödberättigande underlaget. För medelstora företag får dock stödet uppgå till högst 40 procent och för stora företag till högst 30 procent av det stödberättigande underlaget, • varsamhetskravet ska beaktas genom att frågan om bygglov ska vara utredd innan stödet söks. • för att få stöd ska den som genomför

åtgärderna medverka till utbildningen av nya yrkesarbetande inom byggsektorn genom aktiv samverkan med relevanta gymnasieskolor och Arbetsförmedlingen samt genom att ta emot lärlingar. – Det finns en stor potential för mer energieffektivisering i flerbostadshus men en hel del åtgärder är inte lönsamma idag. Detta stöd är ett steg i rätt riktning för att få till fler energieffektiviseringsåtgärder och därmed också minska klimatutsläppen, säger Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta. Förordningen föreslås träda i kraft 1 augusti 2021. Remissvaren ska ha kommit in senast den 24 maj. Sveriges Allmännytta kommer att granska och svara på remissen.


Vaillant värmesystem ger komfort Mer än 140 års erfarenhet inom värmeindustrin gör oss medvetna om vårt ansvar att erbjuda effektiva och miljövänliga uppvärmningslösningar. Vi erbjuder ett brett utbud av miljövänliga värmepumpar som ger dig maximal komfort och energiförbrukning.

Vaillants historia sträcker sig tillbaka till år 1874 då företaget grundades av Johann Vaillant i Remscheid, Tyskland. Sedan dess har vi varit marknadsledande inom innovativa uppvärmningslösningar. Med avancerad teknik sparar våra moderna system energi, naturresurser och minskar skadliga utsläpp. Vårt fokus ligger på system som använder förnybar energi. Dessa inkluderar system som kombinerar flera olika förnybara energikällor. Vår ambition är att förbättra våra kunders livskvalitet och bidra till ett komfortabelt inomhusklimat till en låg driftkostnad.


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

Feskekôrka – Göteborgs kanske främsta ikonbyggnad, genomgår en genomgripande upprustning. Bild: COWI

BYGGMILJÖINVENTERING I KÄNSLIG KULTURMILJÖ COWIs arbete omfattar mer än bara nybyggnation. Till exempel att säkra äldre byggnader inför bevarande och restaurering. Detta arbete kräver noga planering, inventering, besiktning och grävande i gamla register. JUST NU JOBBAR COWI med flera projekt i känslig kulturmiljö i Göteborg. Uppdragsgivaren är fastighetsbolaget Higab och på listan av projekt finns kända kulturmärken som bland annat Feskekôrka, Göteborgs Naturhistoriska Museum, Barken Viking, Casino Cosmopol och Sjöfartsmuseet. Inför dessa projekt gör COWI provtagningar och inventeringar efter till exempel asbest för att kunna säkra arbetsplatsen inför renovering eller restaurering. Feskekôrka – Göteborgs kanske främsta ikonbyggnad, är i behov av en genomgripande upprustning. I det stora handlar arbetet med Feskekôrka om att en stomförstärkning behöver göras för att byggnaden inte ska sjunka ner i marken. I samband med detta 46 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

görs även upprustning på insidan. Feskekôrka är byggnadsminnesförklarad, vilket är det starkaste skydd en byggnad kan ha. Förenklat innebär det att man inte får riva eller förvanska. Efter att verksamheterna flyttat ut genomförde COWI hösten 2020 en byggmiljöinventering.

NOGA FÖRBEREDELSER För att COWI ska kunna säkra arbetsplatser i äldre byggnader krävs noga förberedelser genom provtagningar i golv och väggar, men också letande i gamla register för att få en helhetsbild av byggnaden. Krister Honkonen från COWI är uppdragsledare för mark och byggmiljöinventeringar och har länge jobbat med projekt i känslig kulturmiljö. Därefter

har Higab sanerat bort farliga ämnen och material som COWIs prover har identifierat. – Vårt arbete är en slags historisk inventering där vi gräver i arkiv och informationskällor för att skapa underlag för jobbet som ska göras, säger Krister Honkonen. Marcus Gustafsson är projektledare på Higab och har jobbat med flera byggnader i kulturmiljö. För honom innebär COWIs arbete att Higab kan ta bort farliga ämnen och material utan att det blir farligt för någon annan. – När jag kommer in i arbetet så har det gjorts en miljöundersökning tillsammans med COWI för att se vad vi kan börja med inne i byggnaden. Med den information kan vi sanera det som COWIs prover har tagit >>


UNDERHÅLLSFRIA PRODUKTER I ALUMINIUM Weland Aluminium AB är en komplett leverantör med hög kunskap och lång erfarenhet. All produktion sker i egen regi i Småland med egna konstruktörer. Det ger dig underhållsfria produkter i hög kvalité direkt från tillverkningen utan mellanhänder. I vårt sortiment finns balkongräcken, aluminiumdörrar, förråd, cykelparkeringar mm.

welandaluminium.se


På väg ut mot Barken Viking för att ta S sedimentprover. V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G Bild: Andrea Håkansson

fram för att få bort sådant som folk inte ska komma i kontakt vid själva restaureringen eller ombyggnationen, säger Marcus Gustafsson. I Higabs projekt i känslig kulturmiljö är det många faktorer som spelar roll för hur arbetet kan och får genomföras. Inom projekten finns en byggnadsantikvarie som ger kunskap om byggnadsvård och kulturmiljövård inom projektet, samtidigt som COWI bidrar med kunskap om hur eventuella farliga material, till exempel asbest, ska tas om hand på bästa sätt. I vissa fall kan miljökraven och kraven för byggnadsvård inte gå jämsides, därför är det viktigt att de involverade kommunicerar vad som behöver göras. Något som Marcus Gustafsson upplever att just COWI har visat sig vara bra på. – COWI är duktiga på att kommunicera lagar och regler som finns kring deras arbete. Ibland kan vi känna att lagar och regler inte går hand i hand, då är det viktigt att få den feedbacken. Att vi får veta att nu är det detta som gäller för att vi ska gå fram här. Då kan jag lyfta frågan till antikvarie, hur gör vi för 48 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

• 2021

nu krockar det med hur lagen beroende på skyddsklass säger, säger Marcus Gustafsson. COWIs uppdrag vid Feskekôrka är nu genomfört och arbetet är redo att gå in i nästa steg. COWI har, utöver arbetet vid Feskekôrka, även varit med vid Casino Cosmopol. Där gör Higab en tillbyggnad och lokalanpassning eftersom casinot behövde större ytor. Parallellt med detta gjordes fönsterrenoveringar. COWI bidrog här med att ta prover och undersöka området för att se vad Higab stod inför beträffande tidigare inbyggda farliga ämnen. I bland annat Gamlestadens slakthusområde i Göteborg väntar nu ytterligare ombyggnationer. Där har COWI tidigare gjort byggmiljöinventering inför omvandling till livsmedelhanteringsbyggnad. Nästa projekt som är planerat från Higab innefattar Sahlgrenska huset intill Tyska kyrkan vid Norra hamngatan. Huset byggdes 1753 och kräver därför en varsam hand. Här har Higab gett COWI uppdraget för att hantera miljöavdelningen, det vill säga säkra arbetsplatsen.

COWI är duktiga på att kommunicera lagar och regler som finns kring deras arbete. Ibland kan vi känna att lagar och regler inte går hand i hand, då är det viktigt att få den feedbacken. Att vi får veta att nu är det detta som gäller för att vi ska gå fram här. /Marcus Gustafsson, projektledare, Higab


VAD ÄR INNOVATION FÖR DIG?

FÖR OSS ÄR DET EN METOD SOM KAN TÄTA MARK, LYFTA FASTIGHETER OCH ÅTERSKAPA BÄRIGHET. MED GEOPOLYMER.


S V E N S K FA ST I G H E T S U T V E C K L I N G • 2021

HSB välkomnar stöd

FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING I FLERBOSTADSHUS Finansdepartementet har remitterat ett förslag till stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. HSB ser positivt på det nya stödet som även inkluderar bostadsrättsföreningar och kan bidra till större miljönytta än det stöd som funnits tidigare. HÖSTEN 2016 infördes ett renoveringsoch energieffektiviseringsstöd riktat till byggnader med hyresbostäder i socioekonomiskt utsatta områden. Intresset visade sig vara relativt svagt och stödet är nu under avveckling. Det nya förslaget avser byggnader som till övervägande del innehåller bostadslägenheter som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. – Vi ser positivt på att det här stödet, till skillnad mot det tidigare, även omfattar bostadsrättsföreningar. Det finns många bostadsrättsföreningar som har behov och vilja att effektivisera sin energianvändning, sänka sina energikostnader och minska sin miljöpåverkan. Ett stöd kan göra stor skillnad för om man tar tag i frågan och vill investera i åtgärder eller ej, säger Magnus Ulaner, miljöchef HSB Riksförbund, och fortsätter: – Det är även bra att stödet inte får ges för en energieffektiviseringsåtgärd som medför att byggnadens installerade eleffekt för uppvärmning ökar till mer än 10 W/m2. Vi kommer nu att analysera remissförslaget mer i detalj. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 juli för hyresfastigheter och 1 augusti för bostadsrätter. 50 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Remisstiden är satt till två månader. Förslaget innebär i korthet att: • stöd får ges till merkostnader som förbättrar energiprestandan med minst 20 procent i flerbostadshus med ett primärenergital över 100 kWh/m2 och år, • stöd får inte ges för en energieffektiviseringsåtgärd som medför att byggnadens installerade eleffekt för uppvärmning ökar till mer än 10 W/m2 (Atemp), • stöd får ges till byggnader som till överväg-ande del innehåller bostads­lägenheter som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostads­ rätt, • stöd får ges med högst 50 procent av det stödberättigande underlaget. För medelstora företag får dock stödet uppgå till högst 40 procent och för stora företag till högst 30 procent av det stödberättigande underlaget, • varsamhetskravet ska beaktas genom att frågan om bygglov ska vara utredd innan stödet söks. • för att få stöd ska den som genomför åtgärderna medverka till utbildningen av nya yrkesarbetande inom byggsektorn genom aktiv samverkan med relevanta gymnasieskolor och Arbets­förmedlingen samt genom att ta emot lärlingar.

Det finns många bostadsrättsföreningar som har behov och vilja att effektivisera sin energianvändning, sänka sina energikostnader och minska sin miljöpåverkan. Ett stöd kan göra stor skillnad för om man tar tag i frågan och vill investera i åtgärder eller ej. /Magnus Ulaner, miljöchef HSB Riksförbund. Bild: HSB


Brandkontoret försäkrar Brandkontoret har i närmare 300 år försäkrat fastigheter i Stockholms län. Vi ägs av våra kunder som består av fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare. Vår verksamhet kännetecknas av förstklassig kundservice och professionell skadehantering. Brandkontoret vänder sig till fastighetsägare som värdesätter en personlig kontakt med sitt försäkringsbolag. Om en skada fårfastig våra heter kunder en egen handläggare Brandkontoret har i närmare 300 årinträffar försäkrat i Stockholms län. Vi ägs som av våra följer ärendet genom hela processen. Vi ger också bonus vid skadefria år värnar om kunder som består av fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och privata och fastighetsägare. långsiktiga relationer våraav kunder. Vår verksamhet kännemed tecknas förstklassig kundservice och professionell skadehantering.

Brandkontoret försäkrar Brandkontoret4,vänder sig till fastighetsägare som värdesätter en personlig kontakt med MYNTTORGET STOCKHOLM • TEL 08-545 286 00 • WWW.BRANDKONTORET.SE sitt försäkringsbolag. Om en skada inträffar får våra kunder en egen handläggare som följer ärendet genom hela processen. Vi ger också bonus vid skadefria år och värnar om långsiktiga relationer med våra kunder. MYNTTORGET 4, STOCKHOLM • TEL 08-545 286 00 • WWW.BRANDKONTORET.SE


POSTTIDNING B Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm