UNDERHÅLL
Interoperabilitet kan bidra till att höja både anläggningstillgänglighet och kvalitetsstabilitet. Bild: Kjell-Arne Larsson
all projektering, men i allmänhet används då en mer begränsad uppsättning av digitala verktyg. Interoperabilitet underlättar inte enbart projekteringen utan även under byggtid och drifttid. Det finns därför också önskemål om att exportera data om maskinobjekt till anläggningsägarens anläggningssystem och underhållssystem. Föreningen SEIIA – Swedish Industrial Interoperability Association – etablerades som ett resultat av det statligt stödda LCDM-projektet. Man har redan genomfört ett pilotprojekt för att testa hur interoperabilitet kan fungera, tagit kontakt med och samverkat med organisationer i andra länder och genomfört en ”summit” med svenska och utländska föreläsare. För definition på interoperabilitet hänvisar föreningen till Wikipedia som svarar för en användbar formulering: ”förmågan hos olika system, ofta i datorsammanhang, att fungera tillsammans och kommunicera med varandra”. Det går också att tala om ett standardiserat datautbyte mellan olika stödsystem före och under en anläggnings livscykel. Ett uttalat mål för föreningen är att den 2021 ska vara etablerad inom svensk industri, ha internationella utvecklande samarbeten samt ha en första tillgänglig tillämpning av standard för interoperabilitet av anläggningsinformation. År 2024 ska detta vara rutin för industrin. Föreningen har redan som styrelseledamöter och medlemmar engagerat framträdande företag i den svenska processindustrin, bland annat ABB, Siemens, Stora Enso, Holmen och Preem.
FLERA UTMANINGAR Ordförande för SEIIA är Johnny Sundström, till vardags chef för anläggningsinformation vid Stora Enso Fors bruk. Inom Stora Enso används AutoCAD som gemensam mjukvara, men det är ungefär till denna programvara som de gemensamma digitala verktygen begränsar sig. Hos Fors bruk används AutoCAD endast vid projektering av automation. För övriga discipliner anlitas konsulter. Anläggningsprojektering görs i 2D eller 3D beroende på omfattning och komplexitet. Projekterade lösningar i 2D hanteras i AutoCAD. För lösningar som är framtagna i 3D importeras de olika modellerna i AutoCAD Plant3D eller Navis Works Edit/Simulate av den konsult som ansvarar för samordningen. Visualiseringen görs sedan med hjälp av Navis Works Freedom. 18
NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se
– Generellt finns det flera utmaningar med det digitala flödet från olika konsulter, säger Johnny Sundström. Det är relativt lätt att överföra själva grafiken, men svårt att få med alla tillhörande data. Bara som exempel på ett annat problem är att olika projektörer använder helt olika grad av mått-toleranser. – Processindustrin saknar standarder för att knyta attribut – egenskaper – till maskinobjekten och alla andra objekt, fortsätter Johnny Sundström. Dessutom behövs bra standard för överföring av konstruktionslösningar inklusive samtliga deras attribut. Vi behöver också rutiner för upphandling av informationsleveranser i projekt. Hur ska vi specificera digital information eller en digital tvilling i förfrågningsunderlagen? Nu gäller det för processindustrin, och inte minst för deras leverantörer, att utvecklingen av standarder snabbas på. Samarbetet mellan SEIIA och SSG är viktigt för att påverka framtagandet av standarder. SEIIA har som mål att år 2021 ska föreningen ha en första tillgänglig tillämpning för interoperabilitet av anläggningsinformation. År 2024 ska detta vara normalt tillvägagångssätt hos industrin. – För att nå dit måste vi lära av hur organisationer i andra länder arbetar. Detta är redan igång på bred front och jag upplever en stark vilja att det arbete som SEIIA har inlett blir mycket fruktbart, avslutar Johnny Sundström.
BREDDADE MÖJLIGHETER En av styrelseledamöterna är Mats Larsson som i vanliga fall är sektionschef för teknikutveckling vid kartongbruket hos Holmen Iggesund. Bruket har kommit långt i användandet av digitala verktyg. SiteBase används för anläggningsdata. Stora delar av fabriken finns som 3D-modell vilken har tagits fram med PDMS. Med hjälp av FrontWay täcks alla tillverkningsprocesser in, allt från vedlinje till färdiga kartongrullar. Processmodellen är utmärkt vid förprojekt då det går att simulera effekterna av tänkta eller planerade förändringar. – Vi har alltså kommit en bra bit på väg, men ser fortfarande en enormt stor återstående potential om interoperabiliteten blir mycket bättre, menar Mats Larsson. Det som saknas idag är synkronisering mellan olika program och mellan olika modeller. Ett önskemål är ”single data entry”, vilket innebär att en datainmatning eller ändring blir generellt giltig, det vill säga slår igenom i alla modeller och alla databaser som används. Ett annat önskemål är att interoperabiliteten mellan olika programvaror blir så bra att beställaren inte är begränsad till de konsulter och leverantörer som använder en för beställaren bekant programvara eller ett bekant arbetssätt. Interoperabilitet kan därmed bredda utbudet av möjliga konsulter och leverantörer. – SEIIA kan göra en stor insats genom att få fram en standard och att den inom några år blir till rutin inom svensk industri, säger Mats Larsson. Men vi ska inte uppfinna hjulet på nytt, utan hämta inspiration från andra. De internationella kontakter vi redan har tagit är viktiga. Vi ska också titta på andra som kommit långt, exempelvis byggbranschen som har fungerande koncept och arbetssätt. – Jag tror benhårt på detta och snart är vi nära ett genombrott. I förlängningen blir SEIIA:s insatser viktiga för den svenska industrins fortsatta konkurrenskraft, avslutar Mats Larsson.
EN ANDRA ETAPP För att hålla tempot i arbetet för interoperabilitet är statligt stöd viktigt. SEIIA har sökt medel från Vinnova för att kunna genomföra en andra etapp av LCDM och där målet bland annat är att